Bet. 2002/03:SKU12

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU12

Allmänna motioner om taxering, skattebetalning ochfolkbokföring

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner

som avlämnats under den allmänna motionstiden hösten

2002 och i vilka olika skatteadministrativa frågor

och frågor om förfarandet vid beskattningen tas upp.

Bland annat behandlas motioner om enklare regler och

enklare redovisning och deklaration för företagen,

F-skattsedel, redovisning av arbetsgivaravgifter

m.m. på slutskattsedeln, skatte- och tulltillägg

m.m., skattekotroll, revisioner, kontrollbesök m.m.,

ersättning för ombudskostnader i skattemål,

betalningstidpunkten i skattekontosystemet,

preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året,

näringsidkares registreringsnummer, generalklausuler

och skatteflyktslagen samt några

folkbokföringsfrågor. Utskottet avstyrker samtliga

motioner.

Reservationer har avgivits av

(m) angående enklare redovisning och deklaration

för företagen (res. 1), redovisning av

arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln (res.

4), skatte- och tulltillägg m.m. (res. 7),

skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m.

(res. 9), betalningstidpunkten i skattekontosystemet

(res. 12) och generalklausuler och skatteflyktslagen

(res. 15),

(fp) angående enklare redovisning och deklaration

för företagen (res. 1), F-skattsedel (res. 2),

redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på

slutskattsedeln (res. 4), skatte- och tulltillägg

m.m. (res. 6), betalningstidpunkten i skatte-

kontosystemet (res. 12), preliminär F-skatt vid

ojämna inkomster under året (res. 13),

näringsidkares registreringsnummer (res. 14) och

generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15),

(kd) angående enklare redovisning och deklaration

för företagen (res. 1), skatte- och tulltillägg m.m.

(res. 8), ersättning för ombudskostnader i skattemål

(res. 11), betalningstidpunkten i

skattekontosystemet (res. 12), preliminär F-skatt

vid ojämna inkomster under året (res. 13) och

generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15),

(v) angående betalning av kvarskatt (res. 5) och

skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m.

(res. 10) samt

(c) angående enklare redovisning och deklaration

för företagen (res. 1), F-skattsedel (res. 3),

skatte- och tulltillägg m.m. (res. 6), ersättning

för ombudskostnader i skattemål (res. 11),

betalningstidpunkten i skattekontosystemet (res. 12)

och folkbokföring av studerande (res. 16).

Dessutom har särskilda yttranden avgivits av

(kd) angående sockennamn som administrativ enhet

för folkbokföringen och

(mp) angående enklare redovisning och deklaration

för företagen samt betalningstidpunkten i

skattekontosystemet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Enklare redovisning och deklaration för

företagen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk382

yrkande 15, 2002/03:Sk417 yrkande 22 och

2002/03:N396 yrkande 29.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. F-skattsedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk251,

2002/03:Sk305, 2002/03: Sk333, 2002/03:Sk382

yrkande 16, 2002/03:Sk391, 2002/03:N212 yrkande

2, 2002/03:N306 yrkande 2 och 2002/03:A224

yrkande 5.

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (c)

3. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.

på slutskattsedeln

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk229,

2002/03:Sk322 och 2002/03:Sk328.

Reservation 4 (m, fp)

4. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.

på lönebesked

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk211,

2002/03:Sk276, 2002/03: Sk317 och 2002/03:Sk320.

5. Möjlighet för ombud att underteckna

skattedeklaration

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk361.

6. Betalning av kvarskatt

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk309.

Reservation 5 (v)

7. Skatte- och tulltillägg m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379

yrkande 11, 2002/03:Fi256 yrkande 25,

2002/03:Sk327, 2002/03:Sk367 yrkandena 2-4 och

7-9, 2002/03:N227 yrkande 6 och 2002/03:N306

yrkande 11.

Reservation 6 (fp, c)

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (kd)

8. Skattekontroll, revisioner,

kontrollbesök, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk292,

2002/03:Sk367 yrkande 1 och 2002/03:Sk374.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (v)

9. Entreprenadkonton för underentreprenörer

i näringslivet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk354.

10. Ersättning för ombudskostnader i

skattemål

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk240 och

2002/03:N306 yrkande 12.

Reservation 11 (kd, c)

11. Betalningstidpunkten i

skattekontosystemet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk382

yrkande 18, 2002/03:N306 yrkande 13 och

2002/03:N396 yrkandena 8 och 27.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

12. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster

under året

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk382 yrkande

17.

Reservation 13 (fp, kd)

13. Momsredovisningsreglerna för

småföretagare

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk238.

14. Handläggningstider vid återbetalning av

mervärdesskatt

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk243.

15. Näringsidkares registreringsnummer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk382 yrkande

19.

Reservation 14 (fp)

16. Generalklausuler och

skatteflyktslagen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk367

yrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Sk382 yrkande 20.

Reservation 15 (m, fp, kd)

17. Folkbokföring av studerande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241

yrkande 4 och 2002/03: Sk312.

Reservation 16 (c)

18. Månadsvis eller kvartalsvis

folkbokföring

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk217.

19. Sockennamn som administrativ enhet i

folkbokföringen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk271 och

2002/03:Kr369 yrkande 6.

20. Rätt att identifiera sig som

tillhörande en etnisk minoritet i

folkbokföringen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk274 yrkandena

1 och 2.

21. Skyddad identitet för personer som

dömts för vissa våldsbrott

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk277.

22. Folkbokföring vid könsbyte

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk387.

Stockholm den 4 mars 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m), Per Erik Granström (s), Per Landgren (kd), Per-

Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart

Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander

(s), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing

(mp), Fredrik Olovsson (s), Björn Hamilton (m),

Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Bo

Bernhardsson (s).

2002/03

SkU12

Utskottets överväganden

Inledning

De motioner som behandlas i detta betänkande berör

frågor om F-skatt, redovisnings- och

skatteinbetalningsfrågor, frågor om särskilda

avgifter på skatteområdet, frågor om skattekonroll

och revision samt folkbokföringsfrågor. Dessa frågor

regleras i huvudsak i följande fyra lagar på det

skatteadministrativa området.

· Skattebetalningslagen (1997:483), SBL, (prop.

1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23) reglerar det

s.k. skattekontosystemet. Lagen gäller således

helt eller delvis vid bestämmande, debitering,

redovisning och inbetalning av flertalet skatter

och avgifter (däribland även socialavgifter och

mervärdesskatt) som betalas av privatpersoner,

företag och organisationer. Från och med den 1

januari 2003 omfattar skattekontosystemet även

punktskatter (prop. 2001/02:127, bet.

2001/02:27). SBL omfattar även materiella regler,

bl.a. för utfärdande av F-skattsedel, beräkning

av debiterad preliminär skatt, skyldighet att

göra skatteavdrag och ränteberäkning samt regler

inom skattekontosystemet för utredning i

skatteärenden och påförande av skattetillägg och

förseningsavgift.

·

· Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet.

2001/02:SkU10) innehåller bestämmelser om vem som

skall lämna självdeklaration, vad

självdeklarationen skall innehålla och hur den

skall lämnas. Vidare innehåller lagen

bestämmelser om kontrolluppgifter, dvs. om vad

och för vem kontrolluppgifter skall lämnas samt

vem som skall lämna kontrolluppgift.

·

1. I taxeringslagen (1990:324) (prop. 1989/90:74,

bet. 1989/90:SkU32) finns bestämmelser om

taxeringsorganisationen och förfarandena på

skatteområdet såvitt avser inkomstskatt,

förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och

ytterligare några skatter. Bestämmelserna

omfattar utredning i taxeringsärenden (hit hör

bl.a. bestämmelserna om taxeringsrevision),

taxeringsbeslut (hit hör bl.a. omprövnings- och

eftertaxeringsbestämmelserna), särskilda avgifter

(skattetillägg och förseningsavgift) och över-

klagande.

2.

Folkbokföringslagen (1991:481)

(prop. 1990/91:153, bet. 1990/91:

SkU28) innehåller grundläggande

bestämmelser om folkbokföring, rätt

folkbokföringsort, personnummer,

beslut om folkbokföring m.m.

Enklare redovisning och deklaration

för företagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om nya

regler för enklare redovisning och

deklaration för företagen.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I motion Sk417 (yrkande 22) av Lennart Hedquist

m.fl. (m) påtalas det felaktiga i att redovisnings-

och skattereglerna för företag i princip är desamma

för stora och små företag. Motionärerna kräver

därför förenklade regler för mindre företag. Även i

motion Sk382 (yrkande 15) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) efterlyses förenklingar för enskilda

näringsidkare, och motionärerna föreslår en

förenklad blankett för enmans- och fåmansföretag,

där totala inkomster, löner och avgifter samt en

schablon för kostnaderna kan redovisas på ett

förenklat sätt. Slutligen begärs i motion N396

(yrkande 29) av Ingegerd Saarinen (mp) en förenklad

årlig deklaration för "soloföretagare" med en ökad

användning av uppgifter som redan finns hos andra

myndigheter, banker och ränteinstitutioner.

Utskottets ställningstagande

På ett allmänt plan återfinns en utförlig

redovisning av senare års regelförenklingsarbete i

näringsutskottets betänkande 2002/03:NU1 s. 36 f.

Beträffande denna fråga beslutade riksdagen betona

behovet av en genomgång av hela det regelverk som

berör företagandet och att det redan under år 2003

bör tas fram en mätmetod som visar hur regelbördan

utvecklas och som bör vara utformad i enlighet med

den mätmetod som OECD använder. Vidare innebar

riksdagens uttalande att regeringen under

kalenderåret 2003 bör inge en anmälan till OECD med

begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i

Sverige (reservation 2 s. 97 f., rskr. 2002/03:74).

Vad därefter särskilt gäller regelförenklingarna

inom skatteområdet har skatteutskottet lämnat en

utförlig redovisning i betänkande 2000/01:SkU16

s. 12-13. Frågorna har därefter följts upp i

motionsbetänkande 2001/02: SkU19 s. 8 f. Utskottet

vill åter framhålla de förenklingar på

lagstiftningsområdet för företagen som faktiskt har

skett under senare år. Från och med årets taxering

gäller bl.a. att alla fysiska personer och dödsbon -

således även näringsidkare - skall använda samma

slags deklaration med förtryckta kontrolluppgifter

och att deklarationstidpunkten den 2 maj har blivit

gemensam för alla utom för vissa som bor eller

vistas utomlands (prop. 2001/02:25, bet.

2001/02:SkU10). En annan lagstiftningsåtgärd, som

också varit särskild ägnad att underlätta

skatteförhållandena för nya företag, har gått ut på

att ge nystartade företag en möjlighet till uppskov

i tre månader med betalning av den preliminära

skatten (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2).

Inom Finansdepartementet arbetar man för

närvarande med olika förslag om förenklingar och

förbättringar för småföretagen. I fokus just nu står

de s.k. 3:12-reglerna och reglerna vid

generationsskiften (SOU 2002:52 Beskattning av

småföretagare, del 1 och 2). Beträffande den

sistnämnda frågan har regeringen ambitionen att

lägga fram en proposition inom kort. Även Förenk-

lingsutredningens betänkande SOU 2002:35 Ny

handelsbolagsbeskattning bereds för närvarande inom

Finansdepartementet. Förslagen av den utredningen

innebär bl.a. att handelsbolag skall

inkomstbeskattas som ett skattesubjekt, att

delägarna skall beskattas var för sig för de uttag

som de gör från bolaget samt att antalet

särbestämmelser för handelsbolag minskas väsentligt.

Vidare pågår inom Finansdepartementet beredning av

Riksskattverkets rapport RSV 2002:3

Schablonbeskattning - en principskiss som bl.a. tar

upp frågan om schablonbeskattning av vissa

kontantbranscher och som också skulle betyda

förenklade skatteförhållanden för vissa mindre

företag.

Utskottet är medvetet om att det inom

mervärdesskatten finns åtskilliga företeelser som

upplevs som besvärliga och krångliga av företagen,

bl.a. de företag som bedriver gränsöverskridande

handel. Eftersom det svenska mervärdesskattesystemet

i allt väsentligt bygger på gällande EG-direktiv

måste också förenklingssträvandena ske inom ramen

för EU-arbetet. På några områden har man uppnått

förenklingar inom EU, och på områden där man ännu

inte kommit fram till formella regeländringar är det

i alla fall projekt på gång.

Ett exempel på en genomförd förenklingsåtgärd på

mervärdesskatteområdet är den nya lagstiftningen för

företag som har momspliktig omsättning här i landet

men är etablerade i ett annat land och som innebär

att någon särskild skatterepresentant som ombesörjer

inbetalningen av skatten till de svenska

myndigheterna inte längre behöver utses (prop.

2001/02:28, bet. 2001/02: SkU8). Ett exempel på en

lagstiftningsåtgärd som planeras inom kort - för

närvarande föreligger en lagrådsremiss - är nya

regler för redovisning av mervärdesskatt vid

elektronisk handel med tjänster mellan länder

utanför EG och Sverige. Avsikten med de nya reglerna

är att de skall klargöra vilka elektroniskt

levererade produkter som skall anses som tjänster

och beskattas i enlighet härmed samt vilket land som

är beskattningsland vid omsättningar mellan Sverige

och länder utanför EG. Ett annat exempel på en

förenkling som är nära förestående i Sverige är

genomförandet av rådets direktiv den 20 december

2001 (2001/115/EG) om harmoniserade regler om vad en

faktura skall innehålla så att kraven på innehåll

blir desamma inom hela unionen samt att elektroniska

fakturor skall accepteras. En annan fråga som från

förenklingssynpunkt är angelägen och som man arbetar

med såväl inom EU som inom Regeringskansliet gäller

behandlingen av en gränsöverskridande avdragsrätt.

En viktig åtgärd för att förenkla för företagare

är den försöksverksamhet som RSV har bedrivit med

skattedeklarationer via Internet. RSV har gjort en

utvärdering av denna verksamhet i rapporten RSV

2002:7 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering

av försöksverksamhet med elektronisk skattedekla-

ration (eSKD), som för närvarande bereds inom

Finansdepartementet. RSV och Patent- och

registreringsverket har dessutom i samråd med

företagare skapat en webbaserad kanal för snabb,

dubbelriktad information som innebär en förenkling

vid företagsstart, då nya företag även skall kunna

registreras elektroniskt (se https://www.kontakt-

n.nu).

När det gäller tullverksamheten bör i detta

sammanhang pekas på den nya modell - kallad

Servicetrappan - som Tullverket har utvecklat i nära

samarbete med det svenska näringslivet. Avsikten är

att förenkla tullprocedurerna för företagen och

därigenom sänka handelströsklarna. Tanken är att

aktörerna själva skall ta på sig ett större ansvar

för kvaliteten i sin tulltaxering och därigenom i

större utsträckning få del av Tullverkets

möjligheter till förenklingar. Rent praktiskt

innebär detta att aktörerna i näringslivet stegvis

kan välja nivå på service och förenklingar. Den 1

mars 2002 öppnades Servicetrappan för allmänt bruk.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det

är viktigt att regelförenklingsarbetet på skatte-

och tullområdet såvitt avser företagen fortsätter

men att - vilket också näringsutskottet framhåller -

frågan om förenklingar ibland kan vara komplicerad.

Inom skatteområdet finns även andra hänsyn som måste

beaktas, t.ex. kraven på rättvisa och

kontrollerbarhet i beskattningen. Dessa krav kan

ibland komma i konflikt med förenklingsambitionerna.

I dessa fall kan det således bli nödvändigt att göra

en avvägning av vilken aspekt som skall ges

prioritet. Utskottet anser emellertid att det har

skett en hel del under senare år som är positivt

från förenklingssynpunkt, och utskottet noterar

dessutom med tillfredsställelse att regeringen

håller på med ett antal konkreta och handfasta

förenklings- och förbättringsprojekt i vad särskilt

avser de mindre företagen. Riksdagen har nyligen

riktat ett tillkännagivande till regeringen om

behovet av att intensifiera regelförenklingsarbetet,

och något nytt uttalande av riksdagen för att fästa

regeringens uppmärksamhet på behovet av förenklingar

just inom skatteområdet behövs enligt utskottets

mening inte. Utskottet avstyrker därför samtliga nu

behandlade motioner.

F-skattsedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår dels två motioner om

skärpning av reglerna för utfärdande av F-

skattsedel för utländska näringsidkare, dels

en rad motioner om lättnader i samma regler.

Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari

1998 att en F-skattsedel efter ansökan skall

utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för

avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet,

såvida det inte finns skälig anledning att anta att

näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att

bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 §

inkomstskattelagen som "förvärvsverksamhet som

bedrivs yrkesmässigt och självständigt".

Motionerna

I motionerna Sk305 av Ann-Mari Fagerström (s) krävs

en skärpning av reglerna för tilldelning av F-

skattsedel åt utländska entreprenörer inom bygg-

branschen. Ett liknande yrkande framställs i motion

Sk391 av Sylvia Lindgren (s), där det även pekas på

problemen inom transportsektorn. Enligt motionerna

missbrukas F-skattesystemet av vissa utländska

personer som oriktigt uppger sig vara egenföretagare

trots att de egentligen inte är det.

I övriga motioner som behandlas under detta

avsnitt yrkas genomgående lättnader i F-

skattereglerna, särskilt i vad gäller kravet på

självständighet för att näringsverksamhet skall

anses föreligga. I motion Sk382 (yrkande 16) av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) föreslås sålunda att alla som

vill ha F-skattsedel skall få det, om inte ekonomisk

brottslighet eller skatteskulder föreligger samt att

rådgivande organ som hjälper till med att starta nya

företag bör få ökat stöd. I motion N306 (yrkande 2)

av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas också att det skall

bli lättare att få F-skattsedel, och motionärerna

förespråkar ett system som innebär tilldelning redan

vid födseln av F-skattsedlar som sedan skall kunna

aktiveras vid 18-årsåldern. I motionerna Sk251 av

Christina Husmark Pehrsson och Anne Marie Brodén

(m), N212 (yrkande 2) av Tobias Krantz (fp) och

Sk333 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c)

begärs lättnader för sjuksköterskor att få F-

skattsedel och i motion A224 (yrkande 5) av Annelie

Enochson m.fl. (kd) pekas på behovet bland

pensionärer och äldre av att lättare erhålla F-

skattsedel.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om att utan särskild prövning

tilldela F-skattsedel till en utländsk näringsidkare

som uppger sig ha för avsikt att bedriva verksamhet

här i landet vill utskottet erinra om att frågan

prövades i samband med behandlingen av proposition

2000/01:11 (bet. 2000/01:SkU5) som innebar en viss

skärpning i vad avser kontrollen av att utländska

skatter och avgifter verkligen betalats när en

utländsk näringsidkare ansöker om svensk F-skatt-

sedel. I ett svar på fråga den 22 maj 2002 har

dessutom finansministern sagt sig ha för avsikt att

följa utvecklingen och, om det skulle visa sig

nödvändigt, vidta åtgärder. I sammanhanget vill

utskottet även erinra om Byggkommissionens förslag i

betänkande SOU 2002:115 Skärpning gubbar! som bl.a.

syftar till att motverka svart arbetskraft inom

byggsektorn och som omfattar både uppdragsgivare och

uppdragstagare från utlandet som saknar fast drift-

ställe i Sverige. Något uttalande av riksdagen om en

skärpning av reglerna för utländska entreprenörer är

således enligt utskottets mening inte motiverat.

Vad därefter gäller frågan om att lätta på kraven

för att erhålla F-skattsedel har utskottet av

Finansdepartementet inhämtat uppgiften att 57 926 F-

skattsedlar nyregistrerades under år 2002. 1 136

ansökningar avslogs beroende på att sökandena inte

ansågs bedriva eller avse att bedriva

näringsverksamhet. Under år 2001 var motsvarande

siffror 58 859 respektive 864. Mot denna bakgrund

anser utskottet att problemet med avslagna

ansökningar om F-skattsedlar på grund av att

sökanden inte ansetts komma att bedriva näringsverk-

samhet trots allt inte bör överdrivas. I sina

betänkanden från senare år (senast bet.

2001/02:SkU19) har utskottet också avstyrkt alla

motioner om en uppluckring av reglerna om utfärdande

av F-skattsedel, eftersom risken för missbruk

ansetts tala starkt för att prövningen om den som

söker en F-skattsedel är näringsidkare inte får bli

alltför summarisk. Utskottet vidhåller sin

ståndpunkt i denna fråga och avstyrker samtliga

motioner med inriktning på en uppmjukning av

förutsättningar för att erhålla F-skattsedel.

På grund av det anförda avstyrker utskottet

samtliga motioner som behandlats i detta avsnitt.

Redovisning av arbetsgivaravgifter

m.m. på slutskattsedeln

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motioner om redovisning

av arbetsgivaravgifter m.m. på

slutskattsedeln.

Jämför reservation 4 (m, fp).

Motionerna

I syfte att förbättra informationen om det statliga

skatte- och avgiftsuttaget föreslås i motion Sk229

av Inger René (m) att arbetsgivaravgifterna skall

redovisas på slutskattsedeln för statligt anställda

och i motion Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m) att socialavgifterna skall redovisas på både

deklarationsblanketten och slutskattsedeln för

samtliga. Även i motion Sk328 av Bo Könberg m.fl.

(fp) föreslås en utökad redovisning på

slutskattsedeln, nämligen att skatterna,

pensionsavgifterna och de kyrkliga medlemsavgifterna

skall redovisas var för sig. Enligt motionärerna

behövs denna information på slutskattsedeln för att

alla skall kunna bedöma dels den egna pensionsrätten

i det nya pensionssystemet, dels storleken av de

kyrkliga medlemsavgifterna.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utformningen av slutskattebeskedet,

som enligt 11 kap. 15 § SBL skall skickas till den

skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret,

vill utskottet erinra om att syftet med detta besked

är att det skall ge information om den slutliga

skatten och om resultatet av myndigheternas

skatteberäkning. Några obligatoriska lagbestämmelser

om att ett sådant besked skall innehålla annat än

vad den skattskyldige behöver för att kontrollera

sina skatteförhållanden och myndigheternas

beräkningar behövs enligt utskottets mening inte.

Enligt den nyss nämnda paragrafen är det just detta

som skall framgå av beskedet, och någon ändring av

lagbestämmelsen är således inte påkallad. Däremot är

det enligt utskottets mening positivt om

skattemyndigheterna ändå sprider allmän information

om arbetsgivaravgifternas och de kyrkliga

medlemsavgifternas storlek och hur de beräknas.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu

behandlade motionerna.

Redovisning av arbetsgivaravgifter

m.m. på lönebesked

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en rad motioner om

redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på

lönebesked.

Motionerna

I motion Sk211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),

Sk276 av Ola Sundell (m) och Sk317 av Anna

Lilliehöök (m) begärs att de anställdas lönebesked

skall utformas så att de innehåller en redovisning

av bruttolönekostnaden, i den förstnämnda motionen

dock endast de statligt anställdas lönebesked. I

motion Sk320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

efterlyses en bättre specifikation av skatteavdragen

på lönebeskeden för att undvika att enskilda drabbas

av orättfärdiga skattekrav.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis

står arbetsgivaren fritt att som en frivillig

serviceåtgärd till de anställda lämna information om

arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat

sätt. Enligt vad utskottet känner till förekommer

också en sådan ordning inte så sällan. Utskottet

vidhåller (se bet. 2001/02:SkU19 s. 14-15) dock

uppfattningen att det inte finns anledning att

införa ett obligatoriskt uppgiftslämnande för

arbetsgivarna, vare sig de offentliga eller privata,

och förplikta dem till det merarbete och de

merkostnader som ett sådant uppgiftslämnande skulle

medföra. Strävandena bör tvärtom inriktas på att så

långt som möjligt begränsa arbetsgivarnas

uppgiftsskyldighet.

När det gäller den speciella frågan som tas upp i

motion Sk320 om arbetsgivarnas skyldighet att lämna

en specifikation av gjorda skatteavdrag på

lönebeskeden, anser utskottet att de bestämmelser

som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 §

SBL skall nämligen den som betalar ut ersättning för

arbete vid varje utbetalningstillfälle lämna

mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt

12 kap. 2 § samma lag är den som har gjort skatte-

avdrag skyldig att betala det innehållna beloppet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga de nu

behandlade motionerna.

Möjlighet för ombud att underteckna

skattedeklaration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om införande av en

möjlighet för ombud att underteckna

skattedeklaration.

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 25 § SBL skall preliminär

självdeklaration och skattedeklaration vara

egenhändigt underskriven av den som är skyldig att

lämna deklarationen eller av den som är behörig

ställföreträdare. Enligt 10 kap. 26 § första stycket

samma lag får regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer föreskriva eller i enskilda

fall medge att preliminär självdeklaration och

skattedeklaration får lämnas i form av ett

elektroniskt dokument (prop. 2001/02:127 s. 165,

bet. 2001/02:SkU27). I så fall får enligt andra

stycket kravet på underskrift uppfyllas med

elektroniska medel.

Motionen

I motion Sk361 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd

och c) förespråkas ett införande av en möjlighet att

låta ombud underteckna skattedeklaration. Enligt

motionärernas mening är detta en angelägen

förändring för företagen.

Utskottets ställningstagande

RSV har bedrivit försöksverksamhet med en möjlighet

för arbetsgivare att lämna elektronisk

skattedeklaration via Internet. I rapporten RSV

2002:07 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering

av försöksverksamhet med elektronisk

skattedeklaration (eSKD), som lämnats till

Finansdepartementet, förespråkar RSV att företag

skall få ge ett ombud (extern eller anställd)

fullmakt att lämna in deklarationer för företagets

räkning. Att genom en lagändring göra det möjligt

för företagen att lämna fullmakt till ett ombud att

lämna deklaration är enligt RSV den enskilt

viktigaste åtgärden för att snabbt komma upp i stora

volymer av användare av eSKD:n. Beredning av ärendet

pågår inom Finansdepartementet, och bl.a. analyseras

sådana frågeställningar som ansvaret för oriktiga

uppgifter vid ett aktualiserande av eventuellt

skattetillägg och ansvarigheten enligt

skattebrottslagen. I avvaktan på resultatet av

beredningen inom Finansdepartementet av detta ärende

avstyrker utskottet motionen.

Betalning av kvarskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om en utvärdering

av reglerna om betalning av kvarskatt.

Jämför reservation 5 (v).

Gällande bestämmelser

Enligt 16 kap. 6 § första stycket SBL skall obetald

slutlig skatt betalas senast den förfallodag som

infaller närmast efter det att 90 dagar har gått

från den dag då ett grundläggande beslut om slutlig

skatt fattades. Enligt andra stycket samma paragraf

är motsvarande frist beträffande skatt som bestämts

genom omprövningsbeslut 30 dagar. Det ankommer på

den skattskyldige själv att betala in obetald

slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare medverkan i

betalningen slopades i samband med införandet av den

nya skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s.

358-362, bet. 1996/97:SkU23 s. 234).

Motionen

I motion Sk309 av Marie Engström m.fl. (v)

återkommer motionärerna med krav på en utvärdering

av reglerna om inbetalning av kvarskatt.

Motionärerna är kritiska både till att arbetsgivaren

numera inte behöver medverka till att den

kvarstående skatten betalas in och att

betalningsfristen om 90 dagar innebär att

betalningen i många fall måste ske strax före jul,

när ekonomin är ansträngd för många hushåll. De

anser sig dessutom ha noterat att andelen som

restförts i kronofogdemyndighetens register på grund

av obetald skatt har ökat jämfört med tidigare.

Motionärerna påpekar att utskottet tidigare har

efterlyst en utvärdering av det nya systemet för

inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka

konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som

skattskyldiga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i annat sammanhang föreslagit att

Riksdagens revisorer skall granska den av

motionärerna aktualiserade frågan, och enligt

revisorernas aktuella granskningsplan kommer de

också att genomföra ett informationsbesök under

våren 2003. I avvaktan på att resultatet av detta

revisionsarbete föreligger avstyrker utskottet

motion Sk309.

Skatte- och tulltillägg m.m.

Uskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en rad motioner om skatte-

och tulltillägg och därmed sammanhängande

frågor.

Jämför reservationerna 6 (fp, c), 7 (m) och 8

(kd).

Motionerna

I motion K379 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m)

efterlyses kortare handläggningstider vid

överklaganden om skattetillägg och att några krav på

betalning inte skall riktas till den ifrågasatt

skattskyldige förrän frågan avgjorts i högsta

instans. I motion N227 (yrkande 6), också den av Bo

Lundgren m.fl. (m), föreslås i rättssäkerhetssyfte

olika begränsningar när det gäller tillämpningen av

skattetilläggsinstitutet. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att oaktsamhet eller uppsåt bör

vara en förutsättning för att skattetillägg skall

påföras, att automatiskt anstånd med skattetillägg

och upptaxering skall medges tills lagakraftägande

dom föreligger, att det skall vara mindre krångel

vid överklaganden till länsrätten, kammarrätten och

Regeringsrätten, att en tidsgaranti på 24 månader

från skattemyndighetens besked till dom i högsta

instans i mål om skattetillägg skall införas, att

möjligheterna för småföretag att få ersättning för

experthjälp vid skattemål skall förbättras samt att

skatt skall anses ha kommit skattemyndigheten

tillhanda den dag då inbetalning sker.

Även i motion Sk367 (yrkandena 2-4 och 7-9) av

Lennart Hedquist m.fl. (m) krävs ökad rättssäkerhet

och att Europadomstolens domar skall beaktas vid

tillämpningen av skattetillägg och annan

lagstiftning med anknytning härtill. Motionärerna

vill därför ha en reformering av reglerna i stort

sett i enlighet med utredningsbetänkande SOU 2001:25

Skattetillägg m.m., dock ej såvitt gäller

finansieringen, eftersom gängse

finansieringsriktlinjer enligt motionärerna inte kan

eller bör tillämpas då det gäller lättnader i ett

straffrättsligt sanktionssystem. Det innebär att

motionärerna anser att det bör krävas uppsåt eller

oaktsamhet som inte är ursäktlig för utdömande av

skattetillägg, att frågan om en beloppsbegränsning

bör utredas, att en tidsgaranti på 24 månader till

dom i högsta instans bör införas samt att

motsvarande bör gälla i fråga om tulltillägg.

Dessutom begär motionärerna ett omedelbart beslut om

att avskaffa tulltillägget avseende

periodiseringsfel. Motionärerna kräver vidare

generellt anstånd med betalningen om den

skattskyldige begär omprövning respektive överklagar

sin taxering eller annat skattebeslut och att

undantag bara skall komma i fråga om omprövningen

eller överklagandet är uppenbart ogrundat.

Motionärerna efterlyser vidare regler som innebär

att den skattskyldige inte skall kunna tvingas att

medverka i en skatteutredning som kan övergå i en

brottmålsutredning och leda till en fällande dom mot

den skattskyldige själv samt att en parlamentarisk

utredning med uppdrag att framlägga förslag som

förbättrar rättssäkerheten på skatteområdet

tillsätts.

Även i motion Fi256 (yrkande 25) av Alf Svensson

m.fl. (kd) kritiseras vissa regler med anknytning

till skattebetalningen. Motionärerna kräver först

och främst slopade förseningsavgifter för

företagarnas månatliga deklarationer. De anser

vidare att betalning skall anses ha skett den dag då

inbetalning sker och efterlyser slutligen ett

enklare system för föreningar som tillfälligt

betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande och

som, enligt motionärerna, i dag först måste

registrera sig.

I motion N306 (yrkande 11) av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkas ett tillkännagivande om att bestämmelserna

bör ändras så att inbetalning av skattetillägg skall

göras först då en tvist är definitivt avgjord och

dom avkunnats i sista rättsinstans. Syftet är ökad

rättssäkerhet inom skatteområdet.

Slutligen föreslås i motion Sk327 av Jeppe

Johnsson m.fl. (m, fp, kd och c) ett

tillkännagivande som går ut på att det bör finnas en

möjlighet till befrielse om det är oskäligt att ta

ut skattetillägg, att det bör införas en tidsfrist

på tre månader för omprövning samt att anstånd med

betalning av skattetillägg utan säkerhet bör medges

även då beloppet inte är obetydligt. Motionärerna

vill härigenom tillgodose såväl myndigheternas behov

av tillgång till sanktionsmöjligheter så att de

skattskyldiga lämnar korrekta uppgifter som de

skattskyldigas krav på att slippa godtycke.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är medvetet om att Europadomstolen för de

mänskliga rättigheterna i Strasbourg nyligen har

fällt Sverige i två fall angående skattetillägg.

Domstolen konkluderar att det i detta specifika fall

hade tagit alldeles för lång tid att få till stånd

en avgörande dom. För den ene skattskyldige rörde

det sig om en process som tagit närmare sju år. För

den andre skattskyldige, vars domstolsprocess ej var

avslutad på grund av ett överklagande till

Regeringsrätten, hade förfarandet dittills pågått i

nästan sju och ett halvt år. Med anledning av att

processen hade dragit ut på tiden ansåg också

domstolen att svenska myndigheter och domstolar hade

brutit mot rätten till en fri och rättvis domstols-

process då rätten till effektiv tillgång till

domstol inte hade uppfyllts.

Det är regeringens avsikt att så snart som möjligt

till riksdagen lämna förslag till en förändring av

skattetilläggsreglerna och andra anknytande

bestämmelser så att systemet blir mer rimligt och

rättvist än det är nu. Ambitionen är vidare att de

nya reglerna inte längre på något sätt får komma i

konflikt med den europeiska konventionen angående

skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna (Europakonventionen). En

lagrådsremiss med detta syfte har nyligen

överlämnats och regeringen siktar på att avlämna en

proposition inom kort. De frågor som behandlas i de

här aktuella motionerna omfattas eller har ett nära

samband med de frågor som regeringen planerar att ta

upp i den kommande propositionen. Utskottet anser

att ett ställningstagande till de aktuella frågorna

bör anstå till dess att regeringens förslag

föreligger.

Beträffande den speciella frågan om ideella

föreningars skyldighet att registrera sig som

arbetsgivare även vid tillfälliga utbetalningar av

skattepliktiga arvoden och liknande påpekade

utskottet redan förra året att problemet har lösts

praktiskt av RSV så att den som behöver redovisa

utbetalda belopp endast en gång per år bara behöver

lämna skattedeklaration för den aktuella månaden.

Det har blivit möjligt genom att den aktuella

verksamheten registreras som säsongsmässig, och då

skickas bara en skattedeklaration ut. Det sker vid

årets ingång.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Skattekontroll, revisioner,

kontrollbesök, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om

skattekontroll, revisioner, kontrollbesök,

m.m.

Jämför reservationerna 9 (m) och 10 (v).

Bakgrund

Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.

1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för att

effektivisera skattekontrollen. Ändringen, som grun-

dade sig på Skatteflyktskommitténs betänkande SOU

1996:79 Översyn av revisionsreglerna, innebar att

revision kan ske för löpande period och hos tredje

man. Vidare får kassakontroll, lagerinventering och

liknande fysisk kontroll företas i form av s.k.

överraskningsrevisioner. Reglerna för tullrevision

ändrades på motsvarande sätt.

Motionerna

I motion Sk374 av Anders Karlsson m.fl. (s) yrkas

ett uttalande av riksdagen om ökade befogenheter för

skattemyndigheterna visavi frisör- och skönhets-

företagen. Motionärerna efterlyser vidare ökade

möjligheter att göra oannonserade kontrollbesök och

lagkrav på kassaapparater med kontantredovisning i

yrkesmässig näringsverksamhet där kontanter används

som betalningsmedel. I motion Sk292 av Per Rosengren

m.fl. (v) begärs en rätt vid taxerings- och

skatterevision avseende restaurangnäringen och

byggsektorn att kräva legitimationskontroll. I

motsatt riktning går motion Sk367 (yrkande 1) av

Lennart Hedquist m.fl. (m), vari begärs ett

återinförande av tidigare mer restriktiva regler

avseende tredjemanskontroll, revision under löpande

period, underrättelse om revision, föreläggande,

tredjemansföreläggande och tullrevisioner.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller en ökad kontroll av frisör- och

skönhetsföretagen anknyter denna fråga till det s.k.

Frisörprojektet, och utskottet vill härvid framhålla

följande. Regeringen tilldelade i mars 2001

Ekobrottsmyndigheten medel för att i samarbete med

Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas

förbund, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i

Malmö driva ett pilotprojekt om svartarbete inom

frisörbranschen. I november 2002 lades en rapport

fram. Som omedelbara åtgärder föreslår projektet att

det införs en lag om kassaapparater inom

kontanthandeln samt att skattemyndigheten ges

kontrollmöjligheter i förebyggande syfte. Dessutom

bör, enligt projektet, samma regler gälla generellt

inom kontanthandeln som för torg- och marknads-

handeln i dag. Det bör också, framhåller projektet,

ställas krav om tillgängliga registreringsbevis

gällande ägarförhållandena. Som långsiktiga åtgärder

föreslår projektet fördjupad samverkan mellan

myndigheter och organisationer, fortsatt

attitydpåverkan och ett mer allmänt införande av ett

system med certifiering eller kvalitetssäkring.

Dessutom vill projektet uppmuntra till minskad

användning av kontanter som betalningsmedel.

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande

frågan om "en lag om kassaregister" inom

Finansdepartementet. Enligt uppgift planeras en

promemoria under året för remissbehandling. Frågan

är således uppmärksammad, och utskottet anser att

resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas innan

ställning tas till de frågor som tagits upp i motion

Sk374.

Vad gäller frågan om legitimationskontroll i vissa

branscher har denna fråga tidigare återkommande

prövats av utskottet. Utskottet vidhåller sin

uppfattning att förslaget är alltför långtgående,

bl.a. mot bakgrund av att det inte finns någon

generell skyldighet att bära med sig en

legitimationshandling. Skulle skattemyndigheterna

ges möjlighet att avkräva legitimation skulle de i

detta avseende få väsentligt mer långtgående

befogenheter än polisen, har utskottet vidare

framhållit. Utskottet vidhåller sin uppfattning och

vill därför inte ställa sig bakom förslaget i motion

Sk292 om legitimationsskyldighet. Därtill kommer

att, åtminstone såvitt avser byggbranschen, andra

förslag för att motverka svart arbete bereds inom

Regeringskansliet. Utskottet tänker på förslagen i

Byggkommissionens betänkande SOU 2002:115 Skärpning

gubbar! som nyligen lämnats över till statsrådet

Lars-Erik Lövdén och remitterats. Remisstiden går ut

den 25 april 2003.

När det slutligen gäller frågan om att återinföra

de regler om revision m.m. som tidigare gällde under

en begränsad period vidhåller utskottet sitt

tidigare ställningstagande att skattemyndigheterna

behöver förfoga över resurser, befogenheter och

rimliga kontrollinstrument för att se till att

skattereglerna efterlevs. Ytterst gäller det att

säkra tilltron till skattesystemet, upprätthålla

marknadens spelregler och se till att skattebördan

fördelas i enlighet med lagstiftarens intentioner.

Mot denna bakgrund anser utskottet att möjligheten

att företa revision för att kontrollera att

skattskyldighet och kontrolluppgiftsskyldighet

fullgjorts riktigt och fullständigt inte kan

undvaras. Utskottet anser vidare att möjligheten

till tredjemansrevisionerna måste bibehållas, att

uppgifter ur räkenskaperna måste kunna säkras innan

ett bolag töms eller säljs till en s.k. målvakt, att

svårkontrollerad verksamhet som riktar sig direkt

till konsumenter och där kvitto inte erfordras måste

kunna bevakas särskilt samt att myndigheterna måste

kunna företa revision av löpande period och - i

vissa särskilda fall - revisioner i form av s.k.

överraskningsrevisioner. Lojala företag med ordning

och reda på sina räkenskaper torde inte ha någon

anledning att frukta en revision. Tvärtom vet dessa

företagare att väl insatta revisioner bidrar till

att upprätthålla sunda konkurrensförhållanden på

marknaden. Vad särskilt gäller de s.k.

tredjemansrevisionerna är dessa enligt utskottets

mening nödvändiga med hänsyn till angelägenheten för

skatterevisorerna att omedelbart ta del av det

begärda materialet. Den av motionärerna förordade

föreläggandemetoden skulle enligt utskottets

uppfattning i många fall kunna leda till irreparabla

dröjsmål innan skatterevisorerna får del av den

begärda informationen.

Samtidigt är utskottet medvetet om - och har

tidigare betonat - att revisionsverksamheten måste

läggas upp så att rimliga krav på rättssäkerhet och

integritet iakttas. Det är därför enligt utskottets

mening riktigt och viktigt att skattemyndighetens

rätt att företa revision hos ett företag är omgärdad

med restriktioner som bl.a. går ut på att en

revision i första hand skall ske i samverkan med den

som skall revideras och på ett sådant sätt att

verksamheten inte onödigt hindras. En revision får

inte heller pågå längre än nödvändigt. I

bestämmelserna står det också att räkenskapsmaterial

och andra handlingar som överlämnats till revisorn

skall återlämnas till den reviderade senast när

revisionen avslutats.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att

rättssäkerhetsaspekterna är rimligen tillgodosedda

då det gäller reglerna för revision. Någon ändring

av reglerna i den riktning motionärerna bakom motion

Sk367 förespråkar finner utskottet inte motiverad.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk374, Sk292 och Sk367 yrkande 1.

Entreprenadkonton för

underentreprenörer i näringslivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om införande av

entreprenadkonton för underentreprenörer i

näringslivet.

Motionen

I motion Sk354 av Jan-Olof Larsson (s) föreslås ett

införande av entreprenadkonton för

underentreprenörer i hela näringslivet. Syftet är

att bekämpa den svarta arbetskraften i alla

branscher.

Utskottets ställningstagande

Motionärens idé kommer från en utredning av RSV

angående möjligheterna att införa ett system med

skyldighet att göra skatteavdrag för underentrepre-

nörer. RSV:s rapport var främst inriktad på att

komma åt förekomsten av svart arbetskraft inom

byggbranschen. Förslaget har härefter tagits upp i

Byggkommissionens tidigare nämnda betänkande SOU

2002:115 Skärpning gubbar! som nyligen lämnats över

till statsrådet Lars-Erik Lövdén och - som tidigare

nämnts - för närvarande remissbehandlas. Utskottet,

som i många år har efterlyst kraftfulla åtgärder för

att bekämpa förekomsten av svart arbetskraft, anser

dock beträffande just det uppslag som nu är aktuellt

att resultatet av regeringens beredning av det

berörda utredningsförslaget bör avvaktas. I varje

fall skulle det vara förhastat att införa systemet

för hela näringslivet innan det prövats huruvida det

bör införas inom byggbranschen. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Sk354.

Ersättning för ombudskostnader i

skattemål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om ökade

möjligheter till ersättning för

ombudskostnader i skattemål.

Jämför reservation 11 (kd, c).

Gällande bestämmelser

Möjligheten att få ersättning för kostnader för

bl.a. ombud i skattemål regleras i lagen (1989:479)

om ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt, m.m. Bestämmelserna innebär bl.a. att en

skattskyldig som i ett mål har haft kostnader hos

domstol eller andra myndigheter för ombud eller

biträde, utredning eller annat som skäligen behövts

för att ta till vara hans rätt skall beviljas

ersättning om

· han helt eller delvis vinner bifall till sina

yrkanden i ärendet eller målet,

· målet avser en fråga som är av betydelse för

rättstillämpningen, eller

· det finns synnerliga skäl för ersättning.

Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. kostnader

för deklaration och för eget arbete.

Motionerna

I motion Sk240 återkommer Kenneth Lantz (kd) med en

begäran om en utredning om ökade möjligheter att få

ersättning för ombudskostnader i ärenden och mål om

skatt, bl.a. eftersom ombudskostnader i

skattetvister regelmässigt är uteslutna från

rättsskyddet i hemförsäkringen. I motion N306

(yrkande 12) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas

förbättrade ersättningsmöjligheter för bl.a.

småföretag att anlita experthjälp i skattemål.

Motionärerna framhåller att för närvarande bara

företag med god ekonomi har råd att driva skattemål

på ett acceptabelt sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påpeka att de nuvarande

bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden

och mål om skatt innebar en utvidgning av

ersättningsmöjligheterna för den enskilde, när de

fick sin nuvarande utformning den 1 juli 1994.

Utskottet har tidigare betonat att principen också

bör vara att ersättning skall beviljas en

skattskyldig som verkligen har behov av juridisk

sakkunskap för att på ett effektivt sätt kunna föra

sin talan. Det bör emellertid också beaktas att

förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är

skyldiga att självmant införskaffa den utredning som

krävs, och att behovet av ombud i ett skattemål

därför normalt sett är betydligt mindre än t.ex. i

ett tvistemål vid allmän domstol. Att utforma

ersättningsreglerna så att de kompenserar för

eventuella brister i hemförsäkringarna kan enligt

utskottets mening inte komma på fråga. Utskottet

avstyrker med det anförda motionerna Sk240 och N306

yrkande 12.

Betalningstidpunkten i

skattekontosystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om att

ändra bestämmelsen om betalningstidpunkt i

skattekontosystemet.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser m.m.

De nu gällande inbetalningsdagarna beslutades i

samband med skattekontoreformen (prop. 1996/97:100

del. 1 s. 228-290, bet. 1996/97:SkU23). Enligt den

gällande ordningen skall deklarationen har kommit in

till skattemyndigheten viss dag och skatten anses

betald den dag betalningen bokförts på

skattemyndighetens konto. Normalt skall betalningen

ha skett den 12 i uppbördsmånaden (i januari och

augusti den 17). Tidigare var inbetalningsdagen

normalt den 10 i uppbördsmånaden, men då ansågs

inbetalning ha skett den dag då beloppet betalades

hos post eller bank eller en inbetalningshandling

för girering lämnades till postkontor eller lämnades

för postbefordran före sista tömningstillfället.

Motionerna

I motion Sk382 (yrkande 18) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) krävs att förfallodagsregeln utformas så att

redovisning och betalning skall ha sänts in senast

ett angivet datum och att alla företag bör få

möjlighet att göra sin redovisning på Internet.

Enligt motion N306 (yrkande 13) av Maud Olofsson

m.fl. (c) bör betalning anses ha kommit

skattemyndigheten till handa den dag då inbetalning

sker. Slutligen förespråkas i motion N396 (yrkandena

8 och 27) av Ingegerd Saarinen (mp) att det bör

räcka om betalning av företagets skatter görs på

förfallodagen och att frågan bör granskas av en ny

utredning om småföretagens villkor.

Utskottets ställningstagande

Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning

eller en skatteredovisning skall anses ha skett har

behandlats av utskottet under en följd av år, senast

i det av riksdagen godkända betänkandet

2000/01:SkU16 s. 28-30. Enligt den gällande

ordningen skall deklarationen ha kommit in till

skattemyndighet en viss dag och skatten anses betald

den dag då betalningen bokförts på skatte-

myndighetens konto. Utskottet vidhåller att det är

en fördel att ha en ordning på skatteområdet som

stämmer överens med civilrättsliga principer om hur

betalning och redovisning görs i andra sammanhang.

En ordning i enlighet med motionärernas önskemål

skulle enligt utskottets uppfattning riskera att

leda till en förslappning av hela betalningssystemet

på skatteområdet och vara till förfång för alla de

företagare som nu anpassat sina betalningsrutiner

efter de regler som gäller. Till saken hör att det

numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att

betala skatten genom bankgiro. Härigenom har

tidsåtgången minskat för dem som föredrar denna

betalningsform. Den gamla ordningen innebar vidare

bekymmer genom att bankerna ibland låg på pengarna

under förhållandevis lång tid för att, som det

uppfattades, göra räntevinster. Med tanke på att den

allt övervägande delen av statens skatteinkomster

kommer in genom företagens inbetalningar på

skattekontot av preliminärskatter, arbets-

givaravgifter, bolagsskatter, mervärdesskatt m.m.

skulle en återgång till den gamla ordningen under

alla omständigheter innebära ett betydande bortfall

av ränteinkomster för staten, som kanske skulle

behöva neutraliseras genom att betalningsdagen

tidigarelades ett par dagar (tidigare var den - som

ovan nämnts - den 10 i uppbördsmånaden).

Vad gäller förslaget i motion Sk382 om

permanentning av försöket med redovisning på

Internet är utskottet liksom motionärerna positivt

inställt till ett sådant utnyttjande av modern

teknik på detta område. Frågan är emellertid redan

aktualiserad inom Finansdepartementet genom RSV:s

rapport RSV 2002:7 Ett modernt sätt att deklarera -

Utvärdering av försöksverksamhet med elektronisk

skattedeklaration (eSKD). Beredning av detta ärende

pågår inom departementet och något uttalande av

riksdagen behövs därför inte.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk382 yrkande 18, N306 yrkande 13 och N396 yrkandena

8 och 27.

Preliminär F-skatt vid ojämna

inkomster under året

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om

preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under

året.

Jämför reservation 13 (fp, kd).

Motionen

I motion Sk382 (yrkande 17) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkas en ändring av skattebetalningsreglerna så

att en skatteinbetalning skall ske först efter det

att en inkomst erhållits. Motionärerna menar att det

nuvarande systemet kan leda till

likviditetssvårigheter som kanske i slutändan leder

till konkurs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om följande. Den som bedriver

näringsverksamhet skall betala preliminär skatt,

vanligen i form av F-skatt eller särskild A-skatt.

F-skatt och särskild A-skatt debiteras i en post och

betalas med lika stora belopp varje månad.

Skattemyndigheten får emellertid på begäran av den

skattskyldige besluta att F-skatt och särskild A-

skatt skall betalas endast under vissa

kalendermånader, om den skattskyldiges

näringsverksamhet pågår endast under en del av

kalenderåret och det finns särskilda skäl (11 kap. 4

och 5 §§ SBL). Denna sistnämnda bestämmelsen är

avsedd att minska problemen för företag där

verksamhet pågår under endast en del av året, t.ex.

en campingplats som har öppet endast under

sommarmånaderna, och infördes i samband med

skattekontoreformen (se prop. 1996/97:100, del 1, s.

406-407).

Den sistnämnda bestämmelsen samt möjligheten för

den skattskyldige att, om den preliminära skatten

visar sig vara för hög med hänsyn till den faktiska

inkomsten, begära ändrad beräkning av F-skatten

genom att fylla i och skicka in en ny preliminär

självdeklaration, finner utskottet tillräckliga för

att gå dem till mötes som behöver anpassa sina

skattebetalningar till följd av ojämna inkomster

eller icke förutsedda inkomstbortfall under året.

Utskottet avstyrker därför motion Sk382 yrkande 17.

Momsredovisningsreglerna för

småföretagare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att höja

enmiljonkronorsgränsen för redovisning av

moms i allmän självdeklaration och göra

regeln tillämplig på handelsbolag.

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 31 § första stycket SBL skall

redovisning av mervärdesskatten göras i

självdeklaration om beskattningsunderlaget,

exklusive gemenskapsinterna förvärv och import,

beräknas uppgå till högst 1 miljon kronor.

Handelsbolag och grupphuvudman skall dock, även i de

fall de lämnar självdeklaration, ändå alltid

redovisa momsen i skattedeklaration om skattemyn-

digheten inte beslutat annat. Enligt 10 kap. 15 §

samma lag får skattemyndigheten för bl.a.

handelsbolag besluta att redovisningsperioden för

mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår om

beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import för beskattningsåret beräknas

uppgå till högst 200 000 kr.

Motionen

I motion Sk238 Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s)

yrkas att gränsen 1 miljon kronor för att deklarera

momsen i allmän självdeklaration skall höjas och

göras tillämplig även på handelsbolag. Syftet är att

underlätta momsredovisningen för mindre

familjeföretag, även för dem som drivs i form av

handelsbolag.

Utskottets ställningstagande

Gränsen 1 miljon kronor för att redovisa momsen i

självdeklarationen gäller sedan 1996 och tillkom i

samband med att nya tidpunkter för redovisning och

betalning av mervärdesskatt infördes (prop.

1995/96:19 s. 18-19, bet. 1995/96:SkU11). I det

dåvarande lagstiftningsärendet sades vidare i

propositionen klart ifrån att det inte borde komma i

fråga att tillåta helårsredovisning av

mervärdesskatt för t.ex. handelsbolag upp till en

årsomsättning på 1 miljon kronor. Förenklingsskäl,

enhetlighetsskäl och konkurrensskäl åberopades.

Reglerna har därefter överförts till 10 kap. 31 §

SBL. Det skall samtidigt påpekas att det enligt 10

kap. 15 § SBL finns en möjlighet för handelsbolag

att redovisa momsen på årsbasis om

beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsinterna

förvärv och import för beskattningsåret beräknas

uppgå till högst 200 000 kr.

Utskottet anser att de förenklingsskäl m.m. som

nämnts alltjämt har relevans och ställer sig därför

tveksamt till motionärernas yrkande. Det bör enligt

utskottets mening beaktas att bl.a. kontrollskäl

talar emot att man höjer gränsen 1 miljon kronor för

när det skall vara tillåtet att redovisa mervärdes-

skatten i allmän självdeklaration. Därtill kommer

att en reformering av beskattningsreglerna för

handelsbolag har utretts av den s.k. Förenklings-

utredningen som redovisat sina förslag i betänkande

SOU 2002:35 Ny handelsbolagsbeskattning. Betänkandet

är remissbehandlat och beredning pågår för

närvarande inom Finansdepartementet. Utskottet anser

att resultatet av regeringens överväganden i frågan

om de framtida skattereglerna för handelsbolag bör

avvaktas innan slutlig ställning tas till bl.a.

sådana ändringsförslag som motionärerna har

aktualiserat. Utskottet avstyrker därför motion

Sk238.

Handläggningstider vid återbetalning

av mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att införa

maximitid vid handläggning av återbetalning

av mervärdesskatt.

Gällande bestämmelser

Av Riksskatteverkets handledning för

mervärdesskatteförfarandet 2002 (s. 195 f.) framgår

följande. En grundprincip i skattekontosystemet är

att överskott på skattekontot skall kunna

återbetalas så snart som möjligt. Skattemyndighetens

handläggning skall ske på sådant sätt att

återbetalning kan verkställas så snabbt som

omständigheterna i det enskilda fallet ger möjlighet

till. Detta innebär dock inte att de allmänna kraven

på noggrannhet och rättssäkerhet får eftersättas.

Handläggningen skall alltid uppfylla krav som anges

i förvaltningslagen (1986:223) och i

skattelagstiftningen.

En skattedeklaration som innehåller redovisning av

överskjutande ingående moms blir alltid föremål för

kontroll av skattemyndigheten. Detta kan medföra att

återbetalningen inte görs omedelbart. När kontrollen

är klar sker återbetalning under förutsättning att

skattekontot visar ett överskott.

Enligt 48 § skattebetalningsförordningen

(1997:750) skall återbetalning av skatt ske

skyndsamt. I 49 § samma förordning finns ytterligare

bestämmelser om återbetalning av överskjutande

ingående mervärdesskatt, vilka innebär att

återbetalning av sådan skatt normalt skall göras

senast vid utgången av kalendermånaden efter den

kalendermånad då den skattskyldige senast skall

lämna deklaration för den redovisningsperiod som

skatten avser.

Motionen

I motion Sk243 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén

(c) krävs att det skall vara högst tre månaders

handläggningstid för återbetalning av moms till små

företag. Om detta inte kan uppfyllas inom stipulerad

tid bör redovisat belopp omgående utbetalas till

företagare. Motionärerna vill att företagarna skall

slippa "ligga ute" med förhållandevis stora summor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att detaljbestämmelserna om

återbetalning av skatt, med angivande av sista dag

för återbetalning och undantag härifrån då det

behövs av kontrollskäl m.m., återfinns i

skattebetalningsförordningen, dvs. regeringens

verkställighetsföreskrifter till SBL. Utskottet

håller med motionärerna om att det är viktigt att

återbetalning av överskjutande ingående moms sker

skyndsamt till berörda företag men anser att det

saknas skäl för riksdagen att ingripa med lagregler

på detta område som tillhör verkställighetsområdet.

Utskottet avstyrker därför motion Sk243.

Näringsidkares registreringsnummer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att

införa möjlighet för näringsidkare att välja

ett frivilligt organisationsnummer för mer-

värdesskatt.

Jämför reservation 14 (fp).

Gällande ordning och tidigare behandling

Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt

personnummer som identitetsbeteckning för sin

näringsverksamhet. I 11 kap. 5 §

mervärdesskattelagen (1994:200) föreskrivs att en

skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer

till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga

handlingar, och registreringsnumret för

mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller

organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den

skattskyldige inte är registrerad skall fakturan

innehålla person- eller organisationsnummer om det

finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift.

Andra företagsformer såsom aktiebolag eller

handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer

som inte är identiska med ägarens personnummer.

Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett

särskilt företagarnummer lades fram i betänkande SOU

1994:63 Personnummer - Integritet och effektivitet.

Ett sådant företagarnummer skulle enligt

utredningsförslaget kunna användas i stället för

personnummer i olika sammanhang, t.ex. i faktura som

utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna.

Personnummerutredningens förslag fick delvis ett

kraftigt negativt remissutfall, och regeringen lade

aldrig fram något förslag på grundval av

utredningsbetänkandet (se prop. 1994/95:100 bil. 3.1

s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion om

ett tillkännagivande om ett särskilt

momsregistreringsnummer för den som driver enskild

firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35).

Motionen

I motion Sk382 (yrkande 19) av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande om att

näringsidkare bör få rätt att välja ett frivilligt

organisationsnummer för mervärdesskatt i stället för

personnumret, som används i dag. Integritetsskäl

åberopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att ett förslag liknande

det som motionärerna nu för fram tidigare har

presenterats i ett utredningsbetänkande som dock,

efter negativt remissutfall, inte ledde fram till

någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak ut

på att integritetsaspekterna och klagomålen över

personnummeranvändningen i detta sammanhang

överdrivits, att ett system med dubbellagring av

identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt

både att införa och hålla i drift samt att även

andra register skulle påverkas. Utskottet fann så

sent som förra året att dessa invändningar alltjämt

hade relevans och att det nu - sedan systemet med

förtryckta deklarationer kommit att omfatta även

näringsidkare - till och med blivit ännu viktigare

att undvika dubbla registreringsuppgifter hos

skattemyndigheterna, med tanke på att ett sådant

system skulle innebära merarbete, ett krångligare

förfarande och en ökad risk för fel i hanteringen.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker

motion Sk382 yrkande 19.

Generalklausuler och

skatteflyktslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att

göra ett uttalande riktat mot

generalklausuler i skattelagstiftningen samt

avskaffa generalklausulen i

skatteflyktslagen.

Jämför reservation 15 (m, fp, kd).

Bakgrund

År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som

var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och

förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes

hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen

(prop. 1994/95:209, bet. 1994/95:SkU30). Reglerna

gavs därefter en något ändrad utformning som trädde

i kraft den 1 januari 1998 och alltjämt gäller

(prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3).

Motionerna

I motion Sk367 (yrkandena 5 och 6) av Lennart

Hedquist m.fl. (m) hemställs om ett uttalande om att

det inte är rimligt med generalklausuler i

skattelagstiftningen. Motionärerna yrkar dessutom

att skatteflyktslagen avskaffas. Även i motion Sk382

(yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att

generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Liksom vid sin tidigare prövning av

skatteflyktslagen och den s.k. generalklausulen i

denna lag finner utskottet att det alltjämt finns

utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta

som skatteflykt genom att t.ex. skillnaderna i

beskattningen av arbetsinkomster och

kapitalinkomster och andra asymmetrier i

beskattningssystemet utnyttjas för att uppnå

orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som

finns har visat sig otillräckliga när det gäller att

förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden, och

det finns därför enligt utskottets uppfattning ett

behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger

möjlighet att under vissa förutsättningar ingripa

mot förfaranden som inte kan förhindras eller

motverkas med annan lagstiftning. Utskottet anser

således att skatteflyktslagen och generalklausulen

fyller en viktig funktion och avstyrker således

motion Sk367 yrkandena 5 och 6 och motion Sk382.

Folkbokföring av studerande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om rätt

för studerande att få vara folkbokförda på

sin tidigare hemort eller var de vill.

Jämför reservation 16 (c).

Gällande bestämmelser

Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska

förhållandena, och någon valfrihet i fråga om var

man skall vara folkbokförd finns enligt gällande

regler (med några få undantag) inte. Vuxna

studerande skall folkbokföras där de regelmässigt

tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som

gäller för vuxna i allmänhet. Elever under 18 år som

bor tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga

anses i folkbokföringssammanhang bosatta där, även

om de på grund av skolgång regelmässigt tillbringar

sin dygnsvila på annat håll. Detsamma gäller elever

som fyllt 18 år så länge studierna avser grundskole-

eller gymnasiestudier eller motsvarande.

Motionerna

I motion K241 (yrkande 4) av Maud Olofsson m.fl. (c)

yrkas att studerande som flyttat till studieorten

skall få fortsätta att vara folkbokförda på sin

tidigare hemort. Även i motion Sk312 av Jörgen

Johansson (c) yrkas att studerande skall få välja

var de vill vara folkbokförda. Motionärerna anser

att unga studerande inte bör tvingas att skriva sig

på högskoleorten eftersom det är viktigt att de kan

behålla möjligheten att ta politiska

förtroendeuppdrag i sin hemkommun.

Utskottets ställningstagande

Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever

som fortsätter grundskole- eller gymnasiestudier och

som har egentligt hemvist tillsammans med föräldrar

eller andra anhöriga folkbokföras där, trots att de

tillbringar dygnsvilan på annat håll. Andra

studerande följer huvudregeln som innebär att

folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska

omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en

person skall vara folkbokförd finns med några få

undantag inte. Utskottet, som vid åtskilliga

tillfällen tidigare har behandlat den nu aktuella

frågan, vidhåller att det inte finns någon anledning

att utöka de nämnda undantagen med

högskolestuderande och avstyrker motionerna K241

yrkande 4 och Sk312.

Månadsvis eller kvartalsvis

folkbokföring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med förslag om

månadsvis eller kvartalsvis folkbokföring.

Gällande bestämmelser

Folkbokföring sker löpande under året. Som

huvudregel vid flyttning gäller den nya

folkbokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. En person

skall folkbokföras där vederbörande är att anse som

bosatt, dvs. där han eller hon regelmässigt

tillbringar sin dygnsvila, eller, när byte av bostad

har skett, där han eller hon kan antas komma att

regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. En person

anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila där han

eller hon under sin normala livsföring tillbringar

dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma

omfattning men med en annan förläggning i tiden. Om

en person under en på förhand bestämd tid av högst

sex månader tillbringar sin dygnsvila på annan

fastighet än den där han eller hon har sitt

egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad

bosättning.

I vissa lagar finns det bestämmelser som tar sikte

på den enskildes folkbokföring den 1 november, t.ex.

i skattebetalningslagen (beslutande myndighet),

inkomstskattelagen (kommunal inkomstskatt) och

socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning).

Enligt inkomstskattelagen avses med hemortskommun

den kommun där en fysisk person författningsenligt

skall vara folkbokförd den 1 november året före

inkomståret.

Motionen

I motion Sk217 av Håkan Larsson (c) begärs ett

tillkännagivande om att det bör införas en

kvartalsvis eller månadsvis folkbokföring.

Motionären framhåller att antalet folkbokförda

invånare i kommunen den 1 november avgör bl.a.

skatteutjämningsbidraget, nivån på

kostnadsutjämningsbidraget, nivån på det

invånarrelaterade statsbidraget och nivån på det

åldersrelaterade statsbidraget. Det förespråkade

systemet skulle enligt motionärens uppfattning vara

till fördel för bl.a. turistkommuner där

säsongsarbetare arbetar periodvis inom turismen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att grundprincipen i

folkbokföringslagen är att människor skall vara

folkbokförda där de faktiskt är bosatta, dock att

kortare vistelser på annan ort än den där man har

sitt egentliga hemvist - högst sex månader - normalt

inte bör leda till ändrad bosättning. De skäl

motionären åberopat för att ändra

folkbokföringsreglerna - beräkningen av nivån på

skatteutjämningsbidraget m.m. - är enligt utskottets

uppfattning inte tillräckliga för att en sådan

åtgärd skall övervägas. Utskottet avstyrker därför

motion Sk217.

Sockennamn som administrativ enhet i

folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att

införa sockennamn som administrativ enhet i

folkbokföringen.

Bakgrund

Enligt folkbokföringslagen skall en person

folkbokföras på den fastighet, i vissa fall även

lägenhet, och i den territoriella församling där

vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är

indelat i territoriella församlingar, som i dag är

kyrkliga. Folkbokföring sker enligt

folkbokföringslagen inte i socken men gränserna för

de äldre socknarna sammanfaller i många fall med

församlingsgränserna.

I betänkande SOU 2000:17 Folkbokföring efter

statikyrkareformen m.m. föreslog Utredningen om

folkbokföring i församling att territoriell

församling skulle utmönstras ur folkbokföringslagen

och ersättas med kommun. Ett stort antal

remissinstanser riktade kritik mot detta förslag. I

budgetpropositionen för år 2002 anförde regeringen

som sin bedömning att folkbokföring även

fortsättningsvis bör ske i territoriell församling

inom Svenska kyrkan (prop. 2001/2002:1, utg.omr. 3,

s. 21).

Motionerna

I motion Kr369 (yrkande 6) av Gunilla Tjernberg

m.fl. (kd) yrkas att sockennamnen bör finnas kvar i

folkbokföringen. Även i motion Sk271 av Birgitta

Carlsson och Kenneth Johansson (c) begärs att

sockenbegreppet åter skall användas i

folkbokföringssammanhang. Motionärerna finner det

angeläget att denna del av det svenska kulturarvet

bevaras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att socken upphörde att

fungera som begrepp redan genom

kommunalrättsreformen 1862. Däremot fortsatte

församlingsbegreppet, som i många fall i geografiskt

hänseende sammanföll med sockenbegreppet, att

användas i folkbokföringssammanhang. Som nyss nämnts

kommer folkbokföringen även i fortsättningen att ske

i territoriell församling inom Svenska kyrkan.

Liksom förra året, då utskottet med hänvisning till

regeringens ställningstagande avstyrkte ett antal

motioner liknande de nu aktuella, finner utskottet

att motionerna Kr369 yrkande 6 och Sk271 får anses

tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Rätt att identifiera sig som

tillhörande en etnisk minoritet i

folkbokföringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om rätt att

identifiera sig som tillhörande en etnisk

minoritet i folkbokföringen.

Motionen

I motion Sk274 (yrkandena 1 och 2) av Ana Maria

Narti (fp) föreslås att befolkningsstatistiken

avseende folkminoriteter bör bygga på människors

frivilligt uttalade önskan att tillhöra viss etnisk

minoritet. Denna identitet bör kunna få registreras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att motionären måste mena

registrering i folkbokföringen eftersom det knappast

kan vara fråga om något annat register. Denna

registreringsverksamhet regleras numera i lagen

(2001:182) om behandling av personuppgifter i

skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet. För

vissa närmare bestämda ändamål (samordnad behandling

av folkbokföringsuppgifter m.m.) skall det finnas en

folkbokföringsdatabas som får innehålla sådana

uppgifter som person- eller samordningsnummer, namn,

födelsetid, födelsehemort, födelseort, adress,

folkbokföringsfastighet m.m. Vidare får bl.a.

inflyttning från utlandet registreras.

Utskottet anser att uppgifter om etnisk

tillhörighet kan vara känsliga och att det kan

finnas en risk för att uppgifterna skulle kunna

missbrukas. Uppgifter om etnisk tillhörighet behövs

inte heller för de syften som folkbokföringen skall

fylla och kan därför inte motiveras med ändamålet

med registret. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motion Sk274 yrkandena 1 och 2.

Skyddad identitet för personer som

dömts för vissa våldsbrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att inskränka

rätten till skyddad identitet för personer

som dömts för vissa våldsbrott.

Gällande bestämmelser

Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som

huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock

vålla olägenhet för en person att sådana uppgifter

lämnas ut. Med hjälp av t.ex. adressuppgift från ett

folkbokföringsregister kan en förföljare spåra upp

en viss person för att hota eller utöva våld mot

personen. Även andra uppgifter som registreras inom

folkbokföringen kan användas som ett led i

förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen

inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns

vissa möjligheter att vidta åtgärder till skydd för

förföljda personer.

Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är

den första skyddsåtgärd som tillgrips när man kan

befara att folkbokföringsuppgifter kan komma till

användning för personförföljelse. Markeringen anger

att särskild försiktighet bör iakttas vid

bedömningen av om uppgifter av personen i fråga bör

lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av

sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att

ge myndigheterna en varningssignal vid utlämnande av

uppgifter som normalt sker utan särskild

sekretessprövning. Sekretessmarkering har använts

inom folkbokföringen under många år, och

skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner

för systemet.

Så kallad kvarskrivning regleras i 16 §

folkbokföringslagen (1991:481). Enligt denna

bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan

antas bli utsatt för brott, förföljelser eller

allvarliga trakasserier på annat sätt medges att vid

flyttning vara folkbokförd på den gamla

folkbokföringsorten. Kvarskrivning kan ske endast

efter ansökan av den enskilde och får medges endast

om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses

genom besöksförbud eller på annat sätt.

Kvarskrivningen får avse även den flyttande

personens medflyttande familj.

Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes

den 1 juli 1991 och regleras i lagen (1991:483) om

fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en

folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för

särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot

dennes liv, hälsa eller frihet medges att använda

andra personuppgifter om sig själv än de verkliga

(fingerade personuppgifter). Det krävs också att

personen inte kan ges tillräckligt skydd på annat

sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för

obegränsad tid, men det får begränsas till viss tid.

Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter

får även ges åt en familjemedlem som varaktigt bor

tillsammans med den person som riskerar att bli

utsatt för allvarlig brottslighet.

Motionen

I motion Sk277 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m) hemställs att rätten till skyddad identitet

(spärrmarkering, kvarskrivning eller fingerade

personuppgifter) inte skall gälla för personer som

avtjänar straff för våldsbrott och som bedöms utgöra

en risk för andra personers säkerhet eller som av

andra skäl kan antas ägna sig åt sådan omfattande

kriminell verksamhet som underlättas av detta skydd.

Motionärerna framhåller att rätten till skyddad

identitet har kommit att innebära ett skydd för

grovt kriminella personer att fortsätta kriminell

verksamhet.

Utskottets ställningstagande

När utskottet förra året behandlade en liknande

motion inhämtade utskottet yttrande av RSV som

motsatte sig en ordning som skulle innebära att

sekretesslagen inte skulle gälla lika för alla.

Vidare ansåg RSV att förslaget var kategoriserande

och att det skulle innebära ytterligt svåra

gränsdragningsproblem. För närvarande arbetar två

utredningar med offentlighets- och sekretessfrågor

respektive personsäkerhetsfrågor, alltså frågor som

berör systemet med skyddad identitet. Den ena

utredningen är Offentlighets- och sekretesskommittén

(Ju 1999:06, dir. 1998;32) och den beräknas avsluta

sitt arbete den 31 december 2003. Den andra

utredningen har antagit namnet Personsäker-

hetsutredningen (Ju 2001:10, dir. 2001:107) och den

beräknas vara färdig den 1 september 2003. Utskottet

anser att ett ställningstagande till sådana förslag

till förändringar av reglerna om skyddad identitet

som väckts i motion Sk277 bör anstå till dess att

resultatet av utredningarna föreligger och en samlad

bedömning på området låter sig göra. Utskottet

avstyrker följaktligen motionen.

Folkbokföring vid könsbyte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om reglerna för

folkbokföring vid könsbyte.

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) gäller

sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen för

uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det

av särskild anledning kan antas att den enskilde

eller någon honom eller henne närstående lider men

om uppgiften röjs. Om uppgiften omfattas av

sekretess kan den ändock lämnas ut i vissa fall. En

sekretessbelagd uppgift får t.ex. lämnas till

myndighet, om det är uppenbart att intresset av att

uppgiften lämnas har företräde framför det intresse

som sekretessen skall skydda. För att uppmärksamma

att sekretess kan gälla för uppgiften kan en s.k.

sekretessmarkering införas i folkbokföringsdatabasen

för berörd person. Sekretessmarkeringen innebär dock

inte någon starkare sekretess för uppgiften.

Motionen

I motion Sk387 av Elizabeth Nyström och Lars

Lindblad (m) begärs ett bättre skydd i

folkbokföringen så att uppgiften att en person

genomgått könsbyte inte kommer ut. Motionärerna

efterlyser förbättringar i rutinerna vid tilldelning

av nytt personnummer, borttagande av den tidigare

länsvisa anknytningen till personnumret samt nya

duplikathandlingar med korrigerad identitet i

stället för den gamla, när de gamla handlingarna

visar den tidigare könstillhörigheten. Motionärerna

nämner som exempel betyg och intyg.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning torde uppgifter om

könsbyten normalt omfattas av sekretess enligt 7

kap. 15 § sekretesslagen. Utskottet är medvetet om

att folkbokföringsförhållandena för personer som

genomgått könsbyte är en särdeles känslig fråga och

att dessa personer av förståeliga skäl kan finna det

utomordentligt angeläget att den tidigare

identiteten inte röjs, men utskottet anser ändå att

gällande bestämmelser ger ett fullgott skydd även i

sådana fall.

Det andra uppgivna problemet - om personnumrens

länsvisa anknytning - är enligt utskottets

uppfattning av övergående karaktär eftersom

personnumren inte längre tilldelas efter

länstillhörighet. När det slutligen gäller ändring

av gamla handlingar, betyg o.d. har riksdagens

lagutskott tidigare uttalat att det inte kan komma i

fråga att i lag införa en tvingande skyldighet för

den som någon gång, kanske långt tillbaka i tiden,

utfärdat betyg, intyg eller liknande, att göra

ändringar i ett dokument som vid tiden för

utfärdandet var helt korrekt (se bet.

1999/2000:LU16). Skatteutskottet är av samma

uppfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk387.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Enklare redovisning och deklaration för

företagen (punkt 1) - m, fp, kd, c

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per

Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger

Karlsson (c), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie

Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 1 anförs om enklare redovisning

och deklaration för företagen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 15 och

2002/03:Sk417 yrkande 22 samt bifaller delvis motion

2002/03:N396 yrkande 29.

Ställningstagande

De nuvarande redovisnings- och skattereglerna är i

princip desamma för stora och små företag. Liksom

motionärerna ifrågasätter vi om det bör vara så och

efterlyser förslag till förenklade regler för

småföretag. Den mur av blanketter, byråkrati och

misstänksamhet som fortfarande möter den som vill

starta ett eget företag måste rivas. Vi håller också

med motionärerna om att regelverket inte bör

utformas för att i första hand underlätta för

myndigheterna att granska företagen utan med tanke

på att reglerna skall vara lätta att följa och

förstå för företagen. Dessutom krävs en rejäl

rensning i regelverket. I ett läge när landet

behöver många nya företagare är det angeläget att i

förenklingssyfte genomföra sådana förslag som t.ex.

en förenklad deklaration för företagare. Reglerna är

i dag för komplicerade och gör det svårt för många

av landets småföretagare att deklarera själva. Med

det anförda tillstyrker vi motionerna Sk417 yrkande

22 och Sk382 yrkande 15 och föreslår att riksdagen

gör ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.

Motion N396 yrkande 29 får härigenom anses rimligen

tillgodosedd.

2. F-skattsedel (punkt 2) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 2 anförs om F-skattsedel. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 16

och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk251,

2002/03:Sk333, 2002/03:N212 yrkande 2, 2002/03:N306

yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5 samt avslår

motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391.

Ställningstagande

Vi håller med motionärerna bakom motion Sk382 om att

möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel i

dag är alltför begränsade. Reglerna stänger ute

många entreprenörer som vill starta eget. Trots att

frågan om en uppluckring av reglerna har diskuterats

i många år har ingenting hänt.

Bland annat innebär reglerna att företagaren inte

tidigare bör ha varit anställd hos uppdragsgivaren.

Vidare bör företagaren inte heller använda

uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett

fåtal kunder som anlitar företagets tjänster under

långa perioder. Företagaren bör inte bedriva

ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" och inte

heller ha en låg ekonomisk risk. Dessa krav innebär

sammantaget att nyföretagandet inom tjänstesektorn

hindras allvarligt, och bl.a. missgynnas kvinnor som

skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Vi har

också fått indikationer på att godtycklighet och

olika behandling vid F-skattsedeltilldelningen

förekommer beroende på var i landet man lämnar in

sin ansökan. Det anförda visar enligt vår mening att

det finns ett behov av en reformering av reglerna om

F-skattsedelstilldelning. När det gäller

inriktningen av en sådan reform delar vi

uppfattningen i motion Sk382 att denna inriktning

bör vara att alla som vill skall kunna få ut en F-

skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen

regi, givetvis under förutsättning att man inte har

näringsförbud eller skatteskulder.

I motion Sk382 pekas också på en annan åtgärd som

kan underlätta etableringen av nya företag. I dag

finns det olika rådgivande organ som är till för att

underlätta startandet av nya företag, värdera

affärsidéer och göra ekonomiska bedömningar. Vissa

har specialiserat sig på att hjälpa invandrare att

starta eget. Dessa rådgivande organ bör få ökat

stöd, anför motionärerna. Vi delar denna

uppfattning.

Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till

motion Sk382 yrkande 16 som sin mening ge regeringen

till känna. Övriga nu behandlade motioner tillstyr-

ker vi delvis utom de två s-motionerna Sk305 och

Sk391 som vi avstyrker.

3. F-skattsedel (punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 3 anförs om F-skattsedel. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk251,

2002/03:Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande 16,

2002/03:N212 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5

samt avslår motionerna 2002/03:Sk305 och

2002/03:Sk391.

Ställningstagande

Innehav av F-skattsedel är viktigt för alla

företagare och särskilt viktigt för

tjänsteföretagare, eftersom bara ett sådant innehav

befriar kunden från ansvaret att behöva betala skatt

och arbetsgivaravgift på ersättningen för den

utförda tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt

till korta i konkurrensen. På landsbygden är

innehavet särskilt viktigt eftersom en stor del av

befolkningen är beroende av företagande, särskilt

småföretagande.

Det är sant att det har gjorts vissa förbättringar

såvitt gäller möjligheterna att erhålla F-

skattsedel. Bland annat skedde den 1 januari 1998 en

regeluppmjukning som innebar att det numera är

skattemyndigheten som skall visa att det finns

skälig anledning att anta att näringsverksamhet

varken bedrivs eller kommer att bedrivas för att

skattemyndigheten skall vägra utfärda F-skattsedel

åt någon som vill få en sådan sedel och som uppger

sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva

näringsverksamhet här i landet (prop. 1997/98:33,

bet. 1997/98:SkU9). Ändå anser jag i likhet

motionärerna bakom motion N306 att

skattemyndigheternas tillämpning av reglerna

fortfarande kan vara alldeles för snäv då det gäller

bedömningen om den sökande kommer att bedriva

näringsverksamhet i skattelagarnas mening.

Skattemyndigheternas bedömning i denna fråga

bygger i sin tur på ett självständighetskriterium

som bl.a. innebär att den som endast har uppdrag

från sin tidigare arbetsgivare inte anses bedriva

näringsverksamhet. Denna praxis är särskilt olycklig

för sjukvårdspersonal som vill starta eget men for-

mellt säljer sina tjänster endast till landstinget

eller kommunen och som därför är så att säga

diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav så länge

inte andra kunder till de producerade tjänsterna kan

uppbringas. Kvinnor drabbas särskilt hårt av

systemet. Sjuksköterskor hindras från att starta

eget eftersom de i regel bara har landstinget och

möjligen kommunen som uppdragsgivare för tjänsten.

Efter ett bakslag i domstol har Vårdförbundet

reagerat kraftigt mot detta förhållande.

Som framhålls i motion N306 borde, med enklare

regler för att få F-skattsedel, administrationen

kunna effektiviseras och handläggningstiderna

kortas. Detta skulle naturligtvis vara en fördel. En

tanke som bör prövas seriöst är att tilldela alla

som föds här i landet en latent F-skattsedel som

sedan skulle kunna aktiveras i vuxen ålder av de

personer som vill starta ett eget företag. Denna F-

skattsedel skulle sedan få återkallas endast på

sakliga grunder. Det anförda bör ges regeringen till

känna, vilket innebär att jag tillstyrker motion

N306 yrkande 2 och tillstyrker delvis motionerna

2002/03:Sk251, 2002/03:Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande

16, 2002/03:N212 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande

5. Motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391

avstyrks.

4. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på

slutskattsedeln (punkt 3) - m, fp

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m),

Anne-Marie Pålsson (m), Björn Hamilton (m) och

Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 4 anförs om redovisning av

arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk328 och bifaller

delvis motionerna 2002/03:Sk229 och 2002/03:Sk322.

Ställningstagande

Pensionsreformen har inneburit ett ökat behov för

den enskilde att få information om de

pensionsinbetalningar som sker samtidigt som övriga

preliminärskatte- och avgiftsinbetalningar. Stora

delar av de samlade arbetsgivaravgifterna, som

erläggs för olika ändamål, skapar alltså en

personlig tillgång för den individ som avgifterna

betalas för. Vi håller därför med motionärerna bakom

motion Sk328 att slutskattsedlarna som alla

inkomsttagare får varje år från skattemyndigheten

bör vara utformade så att denna uppgift framgår.

De frivilliga kyrkliga medlemsavgifterna, som bärs

upp på samma sätt som preliminärskatterna, är också

en annan sorts inbetalning än de vanliga skatterna

och arbetsgivaravgifterna. Till skillnad från

skatter och arbetsgivaravgifter är den kyrkliga

medlemsavgiften en frivillig avgift. Den bör därför

särredovisas på slutskattsedeln så att det klart

framgår att den inte ingår i de sammanlagda

skatterna och arbetsgivaravgifterna.

Med en uppställning som gör det möjligt att

överblicka arbetsgivaravgifternas,

pensionsavgifternas och de kyrkliga avgifternas

storlek ges skattebetalarna dessutom en bättre

information om det allmännas skatte- och avgifts-

uttag på löner och andra arbetsinkomster, vilket är

positivt. Med nuvarande datateknik bör en sådan

utökad information på slutskattsedeln inte vålla

nämnvärt merarbete för skattemyndigheterna, och

vinsten i form av ett ökat medvetande hos

medborgarna om skatternas och avgifternas storlek

överväger stort de eventuella nackdelarna i form av

ökade administrativa insatser. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion Sk328 och tillstyrker

delvis motionerna Sk229 och Sk322.

5. Betalning av kvarskatt (punkt 6) - v

av Per Rosengren (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 5 anförs om betalning av

kvarskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sk309.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat de problem

med inbetalningen av kvarskatten som uppstod fr.o.m.

inkomståret 1998 i samband med ikraftträdandet av

skattekontoreformen. Enligt de gamla reglerna var

det arbetsgivaren som hade ansvaret för att den

kvarstående skatten betalades in. I det nya systemet

är det helt upp till den skattskyldige själv att

betala in obetald slutlig skatt. Detta har medfört

ett ökat antal ärenden hos kronofogdemyndigheten.

Jag håller med Vänsterpartiet om att arbetsgivarens

skyldighet att medverka vid betalningen av

kvarstående skatt bör återinföras.

De nya reglerna innebär också att en skattskyldig

med förenklad deklaration som får sitt

slutskattebesked i slutet av augusti skall betala in

den kvarstående skatten senast den sista november

samma år. Detta leder till stora problem för bl.a.

dem som har att försörja en barnfamilj, då slutet av

året ofta innebär stora påfrestningar på

familjeekonomin.

I detta sammanhang vill jag påpeka att

skatteutskottet både våren 2000 och 2001 efterlyste

en utvärdering av det nya systemet för inbetalning

av kvarskatt för att utröna vilka konsekvenser detta

fått för såväl myndigheter som skattskyldiga. Någon

sådan utvärdering har inte setts till, och jag

kräver nu att den kommer till stånd. Detta bör ges

regeringen till känna, och det innebär att jag

tillstyrker motion Sk309.

6. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - fp,

c

av Anna Grönlund (fp), Roger Karlsson (c) och

Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 6 anförs om skatte- och

tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:Sk327 och 2002/03:N306 yrkande 11

och bifaller delvis motionerna 2002/03:K379 yrkande

11, 2002/03:Fi256 yrkande 25, 2002/03:Sk367 yrkan-

dena 2-4 och 7-9 och 2002/03:N227 yrkande 6.

Ställningstagande

Det strider enligt vår mening mot ett rimligt

rättsmedvetande att en företagare tvingas betala in

ett eventuellt skattetillägg och en upptaxerad

summa, även om skattemyndighetens beslut har

överklagats till domstol och den rättsliga

prövningen ännu inte ägt rum. Vi håller med

motionärerna bakom motionerna Sk327 och N306 om att

ett eventuellt skattetillägg och en eventuell

upptaxering inte bör behöva betalas in förrän dom

avkunnats i sista rättsinstans i de fall en

företagare väljer att överklaga ett beslut från

skattemyndigheten. Skattelagstiftningen bör därför

förändras så att inbetalning av skattetillägg skall

göras först då en tvist är definitivt avgjord.

I sak anser vi vidare att ett subjektivt rekvisit

bör införas så att den som i alla fall försökt att

lämna korrekta uppgifter inte straffas med något

skattetillägg. Vidare bör möjligheterna till

befrielse från skattetillägg ändras så att det

räcker med att det är oskäligt att ta ut

skattetillägget för att besluta om befrielse

härifrån. Vi biträder också förslaget att en

omprövning av beslut om skattetillägg med anledning

av ett överklagande skall ha skett inom tre månader

från att överklagandet inkom till skattemyndigheten

och att målet skall vara avgjort hos länsrätten inom

tre månader från skattemyndighetens om-

prövningsbeslut med anledning av överklagandet.

Det är också viktigt att oskyldiga inte på ett

godtyckligt sätt drabbas av straff som kan leda till

oreparabla ekonomiska skador och att grundläggande

mänskliga rättigheter inte åsidosätts. Vi ställer

oss därför också bakom förslaget att de

skattskyldiga skall kunna medges anstånd med

betalning av skattetillägg utan att ställa säkerhet

även då beloppet är obetydligt.

Vi anser att riksdagen bör som sin mening ge det

anförda regeringen till känna. Det innebär att vi

tillstyrker motion Sk327 och motion N306 yrkande 11

och tillstyrker delvis övriga nu behandlade

motioner.

7. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 7 anförs om skatte- och

tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, Sk367 yrkandena

2-4 och 7-9 och 2002/03:N227 yrkande 6 och bifaller

delvis motionerna 2002/03:Fi256 yrkande 25,

2002/03:Sk327 och 2002/03:N306 yrkande 11.

Ställningstagande

Det är otroligt genant för Sverige att ha blivit

fällt i Europadomstolen för de mänskliga

rättigheterna därför att skattetilläggsreglerna -

och andra bestämmelser som har ett samband med dessa

regler - i flera viktiga hänseenden strider mot

Europakonventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det

är nu av största vikt att åtgärder vidtas snarast

för att undanröja konflikterna mellan konventionen

och den svenska rätten och bringa

skattetilläggssystemet i full överensstämmelse med

konventionen.

En god utgångspunkt är regeringens egen utredning

Skattetilläggsutredningen som i sitt betänkande SOU

2001:25 Skattetillägg m.m. har lagt fram flera

förslag som vi finner förnuftiga och som bör kunna

genomföras utan dröjsmål. Bland annat ställer vi oss

helt bakom själva utgångspunkten i kommitténs

förslag som innebär att skattetillägg endast skall

kunna tas ut om den oriktiga uppgiften kan anses ha

lämnats med uppsåt eller av oaktsamhet som med

hänsyn till omständigheterna inte kan anses

ursäktlig. Motsvarande förändringar bör enligt både

kommitténs och vår mening genomföras när det gäller

tulltillägg. Ett förslag från kommittén som vi

däremot avvisar är att av statsfinansiella skäl höja

procentsatsen på mervärdesskatte-, punktskatte- och

socialförsäkringsområdet, eftersom gängse

finansieringsfilosofi inte bör eller kan tillämpas

då det gäller straffrättsliga påföljder.

I motion K379, N227 och Sk367 förs fram

ytterligare förslag som vi biträder eftersom de

enligt vår mening skulle stärka rättssäkerheten. En

viktig sak är att tulltilläggen avskaffas när det är

fråga om periodiseringsfel. Vidare bör

handläggningstiderna vid överklaganden om

skattetillägg kortas rejält, och vi efterlyser också

en tidsgaranti på 24 månader från skattemyndighetens

besked till dess att dom i högsta instans i mål om

skattetillägg föreligger. Vidare bör möjligheterna

för småföretag att få ersättning för experthjälp vid

skattemål förbättras, förfallodagsregeln ändras så

att en betalning skall anses ha kommit

skattemyndigheten till handa den dag då inbetalning

sker samt generellt anstånd med betalning medges om

den skattskyldige begär omprövning av eller

överklagar sin taxering eller något annat

skattebeslut. Undantag härifrån bör kunna komma i

fråga bara om den skattskyldiges begäran om

omprövning eller den skattskyldiges överklagning är

uppenbart ogrundad.

Slutligen anser vi att den skattskyldige inte

skall kunna tvingas att medverka i en

skatteutredning som kan övergå i en

brottmålsutredning och leda till en fällande dom mot

den skattskyldige själv. En parlamentarisk utredning

bör tillsättas med uppdrag att framlägga förslag som

förbättrar rättssäkerheten på skatteområdet.

Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Det innebär att vi

tillstyrker motionerna K379 yrkande 11, N227 yrkande

6 och Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9 och tillstyrker

delvis övriga nu behandlade motioner.

8. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - kd

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 8 anförs om skatte- och

tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Fi256 yrkande 25 och bifaller delvis

motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, 2002/03:Sk327,

2002/03:Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9, 2002/03:N227

yrkande 6 och 2002/03:N306 yrkande 11.

Ställningstagande

Förseningsavgift avseende självdeklarationer tas

normalt ut av aktiebolag med 1 000 kr och för andra

skattskyldiga med 500 kr, även om den stipulerade

tiden för deklarationens avlämnande missats med bara

någon enstaka dag. I vissa fall, vilka närmare anges

i 5 kap. 5 § taxeringslagen, bestäms

förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp.

Då det gäller de månatliga skattedeklarationerna

uppgår förseningsavgiften normalt till 500 kr men i

vissa fall till 1 000 kr.

Jag anser i likhet med Kristdemokraterna att den

nuvarande straffavgiften för försenade deklarationer

bör slopas. Dessutom bör reglerna om förfallodag

ändras så att - som det var förut - betalningen

skall anses ha skett den dag då betalningen skedde i

post eller bank. Vidare efterlyser jag ett enklare

system för föreningar som tillfälligt betalar ut

skattepliktiga arvoden eller liknande. Det är enligt

min mening onödigt att föreningarna i dessa fall

först måste registrera sig som arbetsgivare och

sedan avregistrera sig.

Jag anser att riksdagen bör som sin mening ge det

anförda regeringen till känna. Det innebär att jag

tillstyrker motion Fi256 yrkande 25 och tillstyrker

delvis övriga nu behandlade motioner.

9. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök,

m.m. (punkt 8) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 9 anförs om skattekontroll,

revisioner, kontrollbesök, m.m. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk367 yrkande 1 och avslår

motionerna 2002/03:Sk374 och 2002/03:Sk292.

Ställningstagande

Vi anser att det var fel att ändra på de regler för

revision som gällde under åren 1994-1997. De regler

för revision som gällde under denna period byggde på

sunda rättssäkerhetsprinciper och skapade en rimlig

balans mellan de skattskyldiga och

skattemyndigheterna i revisionssammanhang. Ändring-

arna 1997 innebar en kraftig försvagning av

rättssäkerheten, en försämring av de skattskyldigas

ställning i förhållande till de fiskala intressena

och onödiga motsättningar mellan de skattskyldiga

och skattemyndigheterna. Flera exempel på dessa

beklagliga följder kan anföras.

När det gäller tredjemanskontroll genom revision

behöver skattemyndigheterna numera inte underrätta

den reviderade om vem eller vilken rättshandling

granskningen avser. Skattemyndigheternas

befogenheter på detta område får därigenom karaktär

av godtycke som går stick i stäv mot rättsstatens

principer, som i vedertagen mening innebär att

myndigheternas befogenheter måste vara väl

avgränsade och framgå av lag, att

integritetskränkande myndighetsutövning måste stå i

rimlig proportion till ändamålet och att den

enskilde normalt - när myndigheterna använder sina

maktbefogenheter - måste få reda på vad som söks hos

vederbörande och varför. 1994 års bestämmelser om

tredjemanskontroll bör därför återställas.

1994 års regler angående föreläggande att samla in

uppgifter om tredje man innebar vidare att den

enskilde hade tillfälle att välja att ställa

handlingar till skattemyndigheternas förfogande i

stället för att själv samla in uppgifterna. Denna

valmöjlighet för den som fått ett föreläggande av

detta slag togs också bort i samband med införandet

av skattekontosystemet år 1997, trots invändningar

från Moderaternas, Folkpartiets och Miljöpartiets

sida (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, res.

14). De tidigare reglerna även på detta område bör

nu enligt vår mening återinföras.

Vi menar vidare att skattemyndigheternas

befogenhet att gå in och kontrollera det löpande

beskattningsårets eller den löpande

redovisningsperiodens räkenskaper och andra

handlingar strider mot behovs- och

proportionalitetsprincipen. Det är enligt vår mening

orimligt att tillåta kontroll av bokföring och

handlingar m.m. redan innan skatt- och

uppgiftsskyldigheten skall ha fullgjorts.

Vi anser vidare att s.k. överraskningsrevisioner

alltid måste anses innebära en tvångsåtgärd som

måste omgärdas av särskilda rättssäkerhetsgarantier

i form av domstolsprövning, som fallet var enligt

1994 års lagstiftning men som numera tagits bort.

Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde om

revision i sådana fall först i samband med att

revisorn knackar på dörren hos vederbörande, och

detta sker utan föregående domstolsprövning.

Reglerna om tullrevision bör utformas i enlighet

med vad vi nu anfört om skatterevisionsreglerna. Det

innebär att tredjemansrevision och revision av

löpande år inte bör få förekomma i samband med

tullrevision samt att överraskningsrevision bör

omgärdas av samma rättssäkerhetsregler som när det

gäller skatter.

Vi begär ett tillkännagivande av riksdagen om det

vi nu anfört. Det innebär att vi tillstyrker motion

Sk367 yrkande 1 och avstyrker övriga nu behandlade

motioner.

10. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök,

m.m. (punkt 8) - v

av Per Rosengren (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 10 anförs om skattekontroll,

revisioner, kontrollbesök, m.m. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk292 och avslår motionerna

2002/03:Sk367 yrkande 1 och 2002/03:Sk374.

Ställningstagande

Skattemyndigheterna behöver både ökade ekonomiska

resurser och mera vittgående befogenheter att

genomföra olika åtgärder i samband med revisioner

för att motverka och avslöja ekobrottslingar och

människor som sysslar med skatteundandragande.

Restaurang- och byggbranscherna är överrepre-

senterade när det gäller ekobrott och

skatteundandragande, och inom dessa branscher är

också oron stor över den snedvridning av

konkurrensen som härigenom uppstår. Inom

byggbranschen har man nyligen i samverkan mellan

skattemyndigheterna, byggentreprenörerna och

byggfacket inlett bl.a. en skärpt identitets- och

närvarokontroll på byggarbetsplatserna för att komma

till rätta med svartjobben. På detta bör man se

positivt och utveckla systemet. Taxerings- och

skatterevisorer bör således även ha rätt att utföra

legitimationskontroll vid revisioner av t.ex.

restaurangföretag för att kunna stämma av dem som

vid revisionstillfället arbetar på restaurangen mot

arbetsgivarregistret. Vad gäller just

restaurangnäringen skulle det göra det möjligt att

dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar att

det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen.

På grund av det anförda bör regeringen återkomma

med förslag om rätt till legitimationskontroll vid

revisioner, åtminstone såvitt avser bygg- och

restaurangbranschen. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det innebär att

motion Sk292 tillstyrks. Övriga nu behandlade

motioner avstyrks däremot.

11. Ersättning för ombudskostnader i skattemål

(punkt 10) - kd, c

av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 11 anförs om ersättning för

ombudskostnader i skattemål. Därmed bifaller riks-

dagen motionerna 2002/03:Sk240 och 2002/03:N306

yrkande 12.

Ställningstagande

Möjligheterna till ersättning för ombudskostnader i

ärenden och mål om skatt är enligt vår uppfattning

alltför restriktiva. Det är fortfarande alldeles för

svårt att erhålla ersättning för sina kostnader om

man ifrågasätter skattemyndighetens bedömning eller

överklagar ett taxeringsbeslut. De bestämmelser som

nu gäller utformades innan rättshjälpslagen ändrades

och den allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades

och gjordes subsidiär till rättsskyddet i hemför-

säkringen. Skattemål kan vara mycket komplicerade

och skattemyndigheten har alltid specialister och

professionella skattejurister till sitt förfogande.

Det är inte rimligt att den enskilde som anser sig

behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna få

ersättning för detta. Särskilt angeläget är det att

förbättra ersättningsmöjligheterna för bl.a.

småföretag som behöver anlita experthjälp i

skattemål. Vi tillstyrker motionerna Sk240 och N306

yrkande 12 och anser att riksdagen bör rikta ett

tillkännagivande i enlighet med det anförda till

regeringen.

12. Betalningstidpunkten i skattekontosystemet

(punkt 11) - m, fp, kd, c

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per

Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger

Karlsson (c), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie

Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 12 anförs om betalningstidpunkten

i skattekontosystemet. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 18 och 2002/03:N306

yrkande 13 och bifaller delvis motion 2002/03:N396

yrkandena 8 och 27.

Ställningstagande

Grundidén med skattekontot är bra men i vissa

avseenden har man sett mer till myndigheternas

bekvämlighet än till företagens behov av att slippa

stå risken för negativa överraskningar. Beträffande

skatteinbetalningstidpunkten är den skattskyldige

med dagens regler skyldig att se till att

betalningen är inne på skattekontot ett visst datum,

dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före

en viss tidpunkt. Detsamma gäller

skattedeklarationen som dessutom skall postas

separat. Eftersom det inte finns garantier för att

postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för de

skattskyldiga som inte vet om inbetalningen och

redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej.

Har den inte det påförs den skattskyldige avgifter

och ränta även om inbetalningen är större än vad som

krävs. Vi anser därför att reglerna bör ändras så

att det räcker att redovisning och betalning har

sänts in senast ett visst angivet datum.

Under senare tid har en liten förbättring

genomförts genom att ett antal försöksföretag har

kunnat göra redovisningen på Internet. Vi biträder

förslaget att detta försök permanentas så att alla

företag får denna möjlighet.

Ett tillkännagivande med angiven innebörd bör

riksdagen enligt vår mening rikta till regeringen.

Vi föreslår detta och tillstyrker därmed motionerna

Sk382 yrkande 18 och N306 yrkande 13 samt

tillstyrker delvis motion N396 yrkandena 8 och 27.

13. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster

under året (punkt 12) - fp, kd

av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd) och

Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 13 anförs om preliminär F-skatt

vid ojämna inkomster under året. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 17.

Ställningstagande

Som framhålls i motion Sk382 är förhållandena för

många näringsidkare i dag sådana att inkomsterna

under året inflyter ojämnt, oregelbundet och kanske

bara under en kort tid. Det system som finns i dag

med preliminär deklaration som avges vid årets

början innebär att den totala skatt som skall

betalas under året fördelas jämt över tiden. Det

innebär att företagaren kan behöva betala skatt utan

att ha haft motsvarande inkomst. Av detta kan

likviditetssvårigheter bli följden som kanske i

slutändan leder till konkurs. Möjligheten att ansöka

om att betala skatten endast under vissa

kalendermånader om verksamheten pågår endast en del

av året räcker inte. Vi anser därför att det finns

goda skäl att ställa sig bakom motionärernas förslag

att skattebetalningssystemet bör utformas så att

inbetalning av skatt sker efter det att man haft

inkomsten, på samma sätt som i dag vid inbetalning

av moms. Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet

med det anförda härom och rikta det till regeringen.

Det innebär att vi tillstyrker motion Sk382 yrkande

17.

14. Näringsidkares registreringsnummer

(punkt 15) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 14 anförs om näringsidkares

registreringsnummer. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:Sk382 yrkande 19.

Ställningstagande

Som påpekas i motion Sk382 används i dag

personnumret som registreringsnummer för

mervärdesskatt för enskilda näringsidkare.

Registreringsnumret lämnas ut både till kunder och

leverantörer. Vi anser liksom motionärerna att

näringsidkarens integritet som privatperson bör

skyddas och biträder därför förslaget i motionen om

ett uttalande av riksdagen om att ett frivilligt

organisationsnummer, som kan användas som

registreringsnummer, bör införas. Vi tillstyrker

således motion Sk382 yrkande 19.

15. Generalklausuler och skatteflyktslagen

(punkt 16) - m, fp, kd

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per

Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Björn

Hamilton (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 15 anförs om generalklausuler och

skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:Sk367 yrkandena 5 och 6 och

2002/03:Sk382 yrkande 20.

Ställningstagande

Den s.k. generalklausulen avskaffades av den

tidigare borgerliga regeringen men återinfördes och

skärptes av Socialdemokraterna. För oss är det

emellertid centralt att ambitionerna att kontrollera

skatten inte går så långt att den enskildes

integritet och rättssäkerhet kränks på ett sätt som

inte kan accepteras. Den s.k. generalklausulen i

skatteflyktslagen går enligt vår mening över

gränsen. Vi anser att denna bestämmelse står i strid

mot fundamentala principer inom lagstiftningen,

särskilt skattelagstiftningen, som syftar till att

eliminera risken för godtycklig beskattning och

annan maktutövning. Dess tillämpning är

svårbegriplig och helt oförutsägbar för de

skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att

reglerna skall vara fasta och tydliga så att medbor-

garna därigenom kan förutse och förstå

konsekvenserna av sitt handlande. Medborgarna måste

ha förutsättningar att känna till var gränsen går

mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet

och klart veta vilka sanktionerna är om

bestämmelserna överträds. Generalklausulen har

uppenbara brister i dessa hänseenden och bör därför

avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna Sk367 yrkandena 5 och 6 och Sk382 yrkande

20 som sin mening ge regeringen till känna.

16. Folkbokföring av studerande (punkt 17) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservation 16 anförs om folkbokföring av

studerande. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:K241 yrkande 4 och 2002/03:Sk312.

Ställningstagande

Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som

bedriver högre studier folkbokförs på studieorten.

Tyvärr bidrar denna ordning till att kapa banden med

hembygden på ett sätt som ibland är olyckligt. Vi

anser att folkbokföringslagen skall ändras på den

här punkten och att studerande skall kunna välja att

vara folkbokförda på hemorten under studietiden.

Ungdomar bibehåller därigenom möjligheten att vara

aktivt engagerade t.ex. i kommunpolitiken i den

hemkommun som de kommer ifrån. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna, och vi

tillstyrker således motionerna K241 yrkande 4 och

Sk312.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Enklare redovisning och deklaration för

företagen samt betalningstidpunkten i

skattekontosystemet (punkt 1 och 11) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Jag håller med motionären bakom motion N396 (mp) om

att deklarationsarbetet för småföretagare utan

större inkomster för närvarande är alltför kom-

plicerat. Deklarationen bör kunna utformas så att

företagaren slipper behovet att anlita kostsam

expertis för detta ändamål. För dem som inte tjänar

mer än andra medelinkomsttagare, dvs. en årslön

motsvarande mindre än åtta basbelopp, bör

deklarationen kunna göras enklare. Målet bör vara

att sådana soloföretagare skall kunna ges en

förenklad självdeklaration som bygger på att

skattemyndigheten i förväg använder och lagrar

uppgifter från andra myndigheter, banker och

ränteinstitut. Regeringen bör se till att en sådan

deklaration för de mindre företagen tas fram.

Den speciella regeln om att den månatliga

skattedeklarationen absolut måste vara bokförd på

skattemyndighetens konto senast på förfallodagen med

risk för förseningsavgift med 1 000 kr och dessutom

kostnadsränta ställer också till problem för framför

allt de små företagen och även andra företag med

dålig likviditet. Regeln innebär att företagaren

varje månad måste räkna och planera bankdagar för

att vara säker på att betalningen kommer in i rätt

tid. Brister och senfärdighet i postens och

bankernas betalningsförmedling bör inte drabba

företagaren. Det bör räcka att betalningen av

företagets skatter görs på förfallodagen. Reglerna

bör ändras.

Precis som yrkas i motion N396 yrkandena 8, 27 och

29 anser jag att de nu nämnda förbättringarna för

särskilt småföretagen bör granskas positivt av en ny

utredning om småföretagens villkor och att förslag

bör läggas fram senast den 1 mars 2004. På grund av

Miljöpartiets överenskommelse med regeringen om att

samarbeta om den ekonomiska politiken avstår jag

emellertid från att ställa något yrkande nu. Jag

avser dock att även i fortsättningen bevaka frågorna

i riksdagen.

2. Sockennamn som administrativ enhet för

folkbokföringen (punkt 19) - kd

av Per Landgren (kd).

Syftet med motionerna Kr369 (kd) och Sk271 (c) får

anses väsentligen tillgodosett genom regeringens

utfästelse i budgetpropositionen för 2002 att

folkbokföringen även i fortsättningen skall ske i

territoriell församling inom Svenska kyrkan.

Härigenom åstadkoms ett bevarande av många

sockennamn - som ofta överensstämmer med

församlingsnamnen - och andra ortnamn, vilket är bra

för det svenska kulturarvet och för människors

anknytning till hembygden. I dessa sammanhang krävs

kontinuitet i regelsystemet, och jag förutsätter att

församlingssambandet inom folkbokföringen nu blir

bestående under överskådlig tid.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

vara mantalsskriven på sin hemort vid studier på

annan ort.

2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om ändring av systemet med skattetillägg i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Fi256 av Alf Svensson m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklade regler

för skatteinbetalningar.

2002/03:Sk211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att statsanställda på sina

lönebesked skall få uppgift om sina totala löne-

kostnader.

2002/03:Sk217 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om kvartalsvis eller

månadsvis folkbokföring.

2002/03:Sk229 av Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgiften

skall redovisas på slutskattsedeln för statligt

anställda.

2002/03:Sk238 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

momsredovisningsreglerna för småföretagare.

2002/03:Sk240 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda huruvida lagen

(1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och

mål om skatt, m.m. kan ändras så att ersättning för

ombudskostnader kan utbetalas.

2002/03:Sk243 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om handläggningstider hos

skattemyndigheten.

2002/03:Sk251 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne

Marie Brodén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att underlätta för

sjuksköterskor att erhålla F-skattsedel genom att

definitionen av näringsverksamhet ändras i

inkomstskattelagen.

2002/03:Sk271 av Birgitta Carlsson och Kenneth

Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att återinföra sockennamnet

som administrativ enhet för folkbokföringen.

2002/03:Sk274 av Ana Maria Narti (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motion anförs om principerna för

befolkningsstatistiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motion anförs om rätten att

frivilligt identifiera sig som tillhörande en

etnisk minoritet.

2002/03:Sk276 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra

skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet.

2002/03:Sk277 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att rätten till skydd av

personuppgifter inte bör beviljas personer som

avtjänar fängelsestraff för våldsbrott och som

bedöms utgöra en risk för andra personers säkerhet

eller som av andra skäl kan antas ägna sig åt sådan

omfattande kriminell verksamhet som underlättas av

detta skydd.

2002/03:Sk292 av Per Rosengren m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till lagändring om rätt till legitimationskontroll

vid revisioner i enlighet med vad i motionen anförs.

2002/03:Sk305 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utländska

byggentreprenörer.

2002/03:Sk309 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utvärdering av nya

regler för inbetalning av kvarskatt.

2002/03:Sk312 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge de studerande

möjlighet att själva välja folkbokföringsort.

2002/03:Sk317 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om individuell redovisning av

statliga arbetsgivaravgifter.

2002/03:Sk320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att

inte enskilda löntagare skall drabbas av orätt-

färdiga skattekrav.

2002/03:Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om att debiterade sociala avgifter skall redovisas i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Sk327 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd,

c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om subjektivt rekvisit,

befrielse, handläggningstider och anstånd när det

gäller skattetillägg.

2002/03:Sk328 av Bo Könberg m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om redovisningen från

skattemyndighet till skattebetalare av uttagna

skatter, pensionsavgifter och medlemsavgifter.

2002/03:Sk333 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det skall vara enkelt

att erhålla F-skattsedel.

2002/03:Sk354 av Jan-Olof Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av

entreprenadkonton för underentreprenörer i hela

näringslivet.

2002/03:Sk361 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd,

c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i skattebetalningslagen

införa möjlighet att låta ombud underteckna

skattedeklarationen.

2002/03:Sk367 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare

gällande regler avseende tredjemanskontroll,

revision under löpande period, underrättelse om

revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och

tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av nya

regler för skattetillägg.

3. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägg när

det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl

direkt som indirekt skatt.

4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

möjligheterna till en beloppsbegränsning avseende

skattetillägg med syfte att skapa proportionalitet

mellan förseelse och sanktion i enlighet med vad

som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om användandet av

generalklausuler.

6. Riksdagen beslutar att avskaffa

skatteflyktslagen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anstånd med

betalning av skatt i samband med omprövningar och

överklaganden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att enskilda ej

skall tvingas medverka i fällande dom mot sig

själva.

9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

parlamentarisk utredning med uppdrag att lägga

fram förslag som förbättrar rättssäkerheten i

beskattningen.

2002/03:Sk374 av Anders Karlsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet inom

kontantbranschen.

2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklat

företagande.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om preliminär F-

skatt.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skattekonto.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enskilda

näringsidkares registreringsnummer.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagande av

generalklausul mot skatteflykt.

2002/03:Sk387 av Elizabeth Nyström och Lars Lindblad

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för att

integritetsskydda personer som genomgått könsbyte.

2002/03:Sk391 av Sylvia Lindgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att reglerna för

utlämnandet av F-skattsedel till medborgare i tredje

land ses över och skärps för att försvåra ekonomisk

brottslighet, lönedumpning och illojal konkurrens.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förenklade regler

för mindre företag.

2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sockennamnen.

2002/03:N212 av Tobias Krantz (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn

måste upphävas, exempelvis genom att det blir

enklare att skaffa F-skattsedel.

2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet

på skatteområdet.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att erhålla

F-skattsedel.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring av skattelagstiftningen

att inbetalning av skattetillägg skall göras först

då en tvist är avgjord.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrade

möjligheter att anlita allmän experthjälp vid

skattemål.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vilket datum

företagaren skall anses ha uppfyllt sin skyldighet

att betala in skatt, arbetsgivaravgifter och moms.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den månatliga

skattedeklarationen.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om företagets

månatliga skatteinbetalning på förfallodagen.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förenkla den

årliga deklarationen för företagare.

2002/03:A224 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om förenklade regler för att erhålla F-

skattsedel.