Bet. 2002/03:SKU14

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU14

Skattefri kapitalvinst och utdelningpå näringsbetingade andelar

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet med vissa mindre justeringar regering-

ens förslag i proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på

näringsbetingade andelar.

Detta innebär att en reformerad beskattning av juridiska personers nä-

ringsbetingade innehav av andelar i andra företag kan träda i kraft den 1 juli

2003. Ett huvudförslag är att kapitalvinster vid försäljning av näringsbeting-

ade andelar inte beskattas och i konsekvens därmed att kapitalförluster på

sådana andelar inte heller kan dras av. Jämfört med dagens skatteregler sänks

det schablonmässiga kravet på hur stort ägandet skall vara för att betraktas

som näringsbetingat och därmed utvidgas även den skattefrihet som redan

finns för utdelningar på näringsbetingade andelar.

Den avdragsbegränsning som gällt för förluster på näringsbetingade ande-

lar i avvaktan på att motsvarande kapitalvinster skulle bli skattefria mjukas

upp med hänvisning till att beredningen av reformen har tagit lång tid i an-

språk.

I motioner som har väckts med anledning av propositionen har en fråga

tagits upp om utvidgning av skattefriheten även till företagsägda andelar som

är renodlade kapitalplaceringar. Utskottet a v s t y r k e r e n sådan

utvidgning ef-

tersom den skulle innebära en betydande statsfinansiell kostnad samtidigt

som det inte går att dra några säkra slutsatser om vilka de positiva effekterna

skulle bli för företagen och samhällsekonomin i stort. I övrigt behandlar mo-

tionerna en av regeringen aviserad komplettering av reformen med nya CFC-

regler, påskyndande av beredningen av handelsbolagens skatterättsliga

ställning för att handelsbolagsandelar och handelsbolags andelsinnehav skall

kunna omfattas av reformen, nivån på den schablongräns över vilken ett in-

nehav av marknadsnoterade andelar skall anses som näringsbetingat, ytterli-

gare uppmjukningar i avdragsbegränsningen, skalbolagsreglernas utformning

och den kvittningsfålla för fastigheter som regeringen föreslår. Utskottet

av s t y r k e r motionerna även i dessa delar.

Till betänkandet fogas 9 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Företagsägda kapitalplaceringsandelar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk7 yrkande 1, 2002/03:Sk8 yrkande 1 och

Reservation 1 (m, fp, kd)

2. CFC-lagstiftning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk8 yrkande 2.

Reservation 2 (m)

3. Beskattningen av handelsbolag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk9 yrkande 3.

Reservation 3 (fp)

4. Schablongränsen för näringsbetingat innehav

Riksdagen antar regeringens förslag till 24 kap. 14 § inkomstskattelagen

(1999:1229) med den ändringen att paragrafen erhåller den lydelse som

framgår av utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen del-

vis proposition 2002/03:96 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk6 och 20

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (v)

5. Behandlingen av vissa tidigare kapitalförluster

Riksdagen antar regeringens förslag till ny punkt 6 övergångsbestämmelserna

(2002:540) om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:96 i denna

del och avslår motion 2002/03:Sk8 yrkande 4.

Reservation 6 (m)

6. Införande av skalbolagsregler

Riksdagen godtar att skalbolagsregler införs i enlighet med vad rege-

ringen har föreslagit. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:96

i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk8 yrkande 5 och 2002/03:

Sk9 yrkandena 4 och 5.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (fp)

7. Kvittningsfålla för fastigheter

Riksdagen antar regeringens förslag till 25 kap. 12 § och 45 kap. 32 a §

inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:96 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sk7 yrkande 2,

2002/03:Sk8 yrkande 3 och 2002/03:Sk9 yrkande 6.

Reservation 9 (m, fp, kd)

8. Propositionen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagför-

slaget inte omfattas av punkterna 4, 5 och 7 ovan med de ändringarna att

24 kap. 15 §, 25 a kap. 6, 10 och 14 §§, 49 a kap. 4 § och punkterna 4-6

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller de lydelser som

framgår av utskottets förslag i bilaga 3,

2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-

skattelagen (1999:1229) med den ändringen att 4 kap. 86 § erhåller den

lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 3,

3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kon-

trolluppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

och

7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:96 i denna del.

Stockholm den 29 april 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna

Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v),

Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s),

Gunnar Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina

Bråkenhielm (s), Fredrik Olovsson (s), Lars Gustafsson (kd) och Marianne

Samuelsson (mp).

2002/03

SkU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2002/03:96 lägger regeringen fram ett tidigare aviserat förslag

om beskattningen av juridiska personers av y t t r in g a r a v näringsbetingade

andelar. F y r a motioner har väckts med anledning av propositionen. Rege-

ringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1.

Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2. Utskottets förslag till

vissa justeringar i lagtexterna finns i bilaga 3.

Bakgrund

En reformering av de skatteregler som gäller för företagens näringsbetingade

innehav av andelar i andra företag har under senare år haft en framskjuten

plats i arbetet med företagsskattefrågorna. I den budgetproposition som pre-

senterades för riksdagen hösten 2001 uttalade regeringen att det är angeläget

att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar och

därmed även avdragsrätten för kapitalförluster på sådana andelar, men att ett

sådant förslag skulle kunna lämnas tidigast under våren 2002 (prop.

2001/02:1, volym 1, s. 196). Med hänsyn till den lagtekniska komplexiteten

blev lagstiftningsärendet mer tidskrävande än planerat. Det stod så småning-

om klart att reformen skulle bli fördröjd ett år och att de nya reglerna inte

skulle kunna träda i kraft förrän den 1 juli 2003 (prop. 2002/03:1, volym 1,

s. 180).

Hösten 2001 slopades, med verkan fr.o.m. den 7 december 2001, möjlig-

heten att kvitta förluster på näringsbetingade aktier och andra delägarrätter

mot andra inkomster i näringsverksamheten än kapitalvinster på andra delä-

garrätter (skr. 2001/02:77, prop. 2 0 0 1 /0 2 : 1 4 0 , bet. 2001/02:SkU25,

rskr.

2001/02:274). Näringsbetingande andelar fördes in i den s.k. värdepappers-

fållan i avvaktan på att ett förslag om skattefrihet för näringsbetingade

andelar kunde antas av riksdagen. Reglerna innebar att det under övergångs-

tiden till ett nytt system skulle vara möjligt att kvitta förluster på innehav

av

delägarrätter som betingats av rörelsen mot kapitalvinster på andra delägar-

rätter inom en koncern, även kapitalplaceringsandelar. Däremot skulle

kvittning inte kunna ske mot rörelsevinst.

Ett huvudsakligt motiv för avdragsbegränsningen var att motverka . sedan

den utvidgade skattefriheten för näringsbetingade andelar aviserats i budget-

förslaget för 2001 . att företagen av skatteskäl skulle välja att realisera

kapitalförluster innan möjligheterna att dra av dessa förluster skulle försvin-

na med ett reformerat system för beskattning av företagsägda andelar samti-

digt som företagen skulle avvakta med att realisera kapitalvinster till dess

sådana blir skattefria. Avdragsbegränsningen skulle reducera incitamenten

till ett sådant as y m m e tr isk t beteende hos företagen. Utan en begränsning

förelåg en uppenbar risk för en tilltagande skatteplanering som antogs kunna

medföra ett avsevärt skattebortfall, vilket skulle kunna äventyra ett genomfö-

rande av reformen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens huvudförslag innebär att beskattningen av kapitalvinster på nä-

ringsbetingade andelar avskaffas. Som en konsekvens av skattefriheten på

vinster får kapitalförluster på sådana andelar inte längre dras av. Dessutom

föreslås att området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda ande-

lar utvidgas genom att definitionen av näringsbetingade andelar ändras. En

onoterad andel skall alltid anses vara näringsbetingad och för marknadsnote-

rade andelar sänks den schablonmässiga gränsen, över vilken ett innehav

anses vara näringsbetingat, från 25 % till 10 % a v röstetalet i företaget.

Förslagen har två syften. Det ena är att eliminera den principiellt felaktiga

kedjebeskattning av vinster i bolagssektorn som nuvarande regler ger upphov

till. Det andra är att åtgärda den faktiska as y m m e t r i som uppkommit genom

internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar kan avyttras genom

utländska dotterföretag i stater som inte beskattar denna typ av kapitalvinster.

Vinsten kan sedan tas hem till Sverige som skattefri utdelning. I e n förlustsi-

tuation avyttras i stället andelarna i det utländska dotterföretaget och

kapital-

förlusten kan då i stället dras av hos det svenska moderföretaget.

Regeringens förslag om skattefria kapitalvinster på näringsbetingade ande-

lar måste kombineras med regler som motverkar transaktioner som leder till

att den svenska bolagsskattebasen urholkas. Regeringen avser därför att un-

der våren 2003 lämna ett förslag till nya regler om beskattning av s.k. CFC-

bolag (Controlled Foreign Company). I anslutning till det föreliggande

förslaget föreslås även vissa andra nödvändiga spärregler, för att bl.a. mot-

verka handel med skalbolag inom bolagssektorn.

Ett förslag lämnas också som innebär att de särskilda skattereglerna för

förvaltningsföretag avskaffas. Nya regler föreslås även för beräkningen av

underlaget för schablonintäkt och avskattningsintäkt för investmentföretag.

Andelar som ägs av handelsbolag eller andelar i handelsbolag omfattas

inte av förslaget om skattefria kapitalvinster. En kapitalförlust på en andel

hos ett handelsbolag föreslås inte få dras av hos en delägare i handelsbolaget

om denne inte hade haft avdragsrätt vid direktägande. En motsvarande be-

gränsning i avdragsrätten införs även för kapitalförluster på andelar i han-

delsbolag.

Vidare föreslås nya regler för att bestämma anskaffningsvärden för till-

gångar som inte tidigare varit föremål för svensk beskattning.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas såvitt

avser kapitalvinster och kapitalförluster på av y ttr in g a r efter

ikraftträdandet. I

övrigt tillämpas de nya reglerna på beskattningsår som börjar efter den

31 december 2003.

I propositionen föreslås även några mindre ändringar i fastighetstaxerings-

lagen (1979:1152) som tar sikte på förberedelsearbetet inför 2005 års all-

männa fastighetstaxering av lantbruksenheter och en komplettering av 2 kap.

2 och 4 § § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Vid en samlad bedömning anser regeringen att de föreslagna regelföränd-

ringarna, dvs. avskaffad kapitalvinstbeskattning jämte slopad avdragsrätt för

kapitalförluster på näringsbetingade andelar, ökade möjligheter att skattefritt

ta emot utdelning på företagsägda andelar samt förändringen för investment-

företagen, i varje fall kan bedömas vara sammantaget statsfinansiellt neutra-

la. Regeringen vill dock särskilt väga in den osäkerhet som finns i beräk-

ningarna och räknar därför inte med att förändringen

kan ge en

budgetförstärkning.

Utskottets överväganden

Företagsägda kapitalplaceringsandelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att inte bara när i n g sbe ting a -

de andelar utan även företagsägda kapitalplaceringsandelar skall

omfattas av skattefriheten.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Regeringens bedömning

Som framgår av redovisningen av propositionens huvudsakliga innehåll om-

fattar regeringens förslag endast näringsbetingade andelar, men däremot inte

andelar som företag innehar i kapitalplaceringssyfte, dvs. kapitalplacerings-

andelar (portföljandelar). Utdelningar och kapitalvinster på kapitalplace-

ringsandelar bör enligt regeringens bedömning beskattas även fortsättnings-

vis. I d e överväganden som redovisas i propositionen har avgörande

betydelse tillmätts att skattebortfallet sannolikt skulle bli betydande om be-

skattningen av kapitalvinster och utdelningar på kapitalplaceringsandelar

avskaffades. Samtidigt är det ovisst vad en skattefrihet även för kapitalplace-

ringsandelar skulle medföra i form av effektivitetsvinster i företagssektorn.

Motionerna

I motion Sk7 yrkande 1 föreslår Per Landgren m.fl. (kd) att riksdagen skall

begära att regeringen återkommer med ett förslag om hur företagsägda kapi-

talplaceringsandelar kan skattebefrias. Med en sådan utformning av reglerna

skulle företagen enligt motionen få starka skäl för att behålla en eventuell

överlikviditet i Sverige. Detta skulle innebära en finansiell injektion i den

svenska ekonomin.

Enligt motion Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) verkar de skäl som rege-

ringen redovisar mot att låta reformen omfatta kapitalplaceringsandelar vara

huvudsakligen tillkomna för att kunna bibehålla de särskilda skatteregler som

gäller för utdelningar och kapitalvinster på s.k. kvalificerade andelar i få-

mansföretag. Enligt motionens yrkande 1 bör riksdagen begära att regeringen

lägger fram ett förslag som avskaffar den diskriminerande överbeskattningen

av fåmansföretag.

I motion Sk9 yrkande 1 föreslår Anna Grönlund m.fl. (fp) att regeringen

bör få riksdagens uppdrag att närmare utreda de statsfinansiella konsekven-

serna av en likabehandling av näringsbetingade andelar och kapitalplace-

ringsandelar. Enligt motionärerna är uppdelningen mellan näringsbetingade

aktier och portföljaktier inte självklar. Inte minst kan mindre företag ha an-

ledning att placera tillfällig överlikviditet i noterade aktier.

Utskottets ställningstagande

Den fråga om kapitalplaceringsandelar som motionärerna tar upp har analy-

serats i propositionen. Regeringen ifrågasätter i och för sig inte att en avska

fad beskattning av kapitalplaceringsandelar skulle kunna leda till inflöde av

kapital från utlandet. I vad mån ett sådant inflöde . oklart hur stort . skulle

utgöras av vad som skulle kunna benämnas överlikviditet inom företagssek-

torn eller av annat kapital är dock omöjligt att uttala sig om. Likaså är det

omöjligt att uppskatta såväl storleken på som förekomsten av eventuella posi-

tiva effekter för företagen och samhällsekonomin i stort. Mot denna bak-

grund har argumentet om ökad placering i Sverige av företags överlikviditet

inte tillmätts en avgörande betydelse vid bedömningen om utdelning och

kapitalvinster på kapitalplaceringsandelar i företagssektorn skall göras skat-

tefria.

Däremot skulle skattebortfallet till följd av en utvidgad skattefrihet sanno-

likt bli betydande. Enligt taxeringsstatistiken för år 2001 uppgick de samlade

skattemässiga kapitalvinsterna på företagsägda andelar (exklusive handelsbo-

lagsägda andelar) till sammanlagt ca 48 miljarder kronor. Det finns inte

specificerat hur stor del av summan som belöper på kapitalplaceringsandelar,

men antagligen avser en stor del av vinsterna sådana andelar. Juridiska per-

soners utdelningar på andelar i företag som inte är koncern- eller intressefö-

retag uppgick enligt taxeringsstatistiken för år 2001 till ca 12 miljarder

kronor. Även om taxeringsmaterialet inte specificeras närmare ger siffrorna

en god indikation på att skattebortfallet skulle bli betydande om beskattning-

en av kapitalvinster och utdelningar på kapitalplaceringsandelar avskaffades.

En betydande statsfinansiell kostnad skall alltså ställas mot beloppsmässigt

ovissa effektivitetsvinster i företagssektorn.

Vid sidan av den direkta statsfinansiella belastningen skulle en utvidgning

av det skattefria området kunna ge upphov även till oönskade effekter på den

svenska skattebasen, anser regeringen. En sådan effekt skulle uppkomma om

t.ex. räntor på pengar som lånats från långivare i ett annat land till en inves

ring i kapitalplaceringsandelar kan dras av här även i d e fall motsvarande

ränteinkomst tillfaller en annan stat.

Vidare kan en skattebefrielse för utdelningar och kapitalvinster på kapital-

placeringsandelar ge upphov till en oönskad sparbösseeffekt, dvs. ge en

räntefördel för fysiska personer som gör placeringar via bolag i jämförelse

med dem som placerar pengarna direkt. Enligt propositionen skulle en möj-

lighet till sparande via ett bolag även aktualisera särskilda spärrar i d e reg

som gäller för beskattning av utdelning och kapitalvinster i fåmansföretag.

Förändringar i beskattningen av fåmansföretag och dess delägare är för när-

varande föremål för överväganden i Regeringskansliet, bl.a. mot bakgrund av

de förslag till förändringar som den s.k. 3:12-utredningen lämnat i sitt betänk

Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Enligt propositionen

avser regeringen att senare ta ställning till förändringar av 3:12-reglerna.

Utskottet gör inte någon annan bedömning än regeringen i fråga om att

behålla beskattningen av utdelning och kapitalvinster på företagsägda kapi-

talplaceringsandelar. Den analys av frågan som redovisas i propositionen är

enligt utskottets mening fullt tillräcklig för att riksdagen skall kunna ta stä

ning till den avgränsning som regeringen har gjort. Utskottet a v st y r k e r

därmed motionerna Sk7 yrkande 1 och Sk9 yrkande 1. När det gäller be-

skattningen av fåmansföretag vill utskottet hänvisa till den beredning som

pågår i Finansdepartementet. Det framgår också av den nyligen lämnade

vårpropositionen att regeringen vill förändra 3:12-reglerna så att de blir mer

g y n n s am m a för företagarna (prop. 2 0 0 2 / 0 3 : 1 0 0 , s. 34). Utskott

följaktligen även motion Sk8 yrkande 1.

CFC-lagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen skall göra ett

uttalande med anledning av beredningen av den nya

l a g s ti ft ni ng som aviseras i propositionen.

Jämför reservation 2 (m).

Regeringens bedömning

Den avskaffade kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar måste

enligt propositionen kompletteras för att motverka transaktioner som leder

till att den svenska bolagsskattebasen urholkas. I denna del återkommer rege-

ringen senare till riksdagen med förslag till nya regler för beskattning av

CFC-bolag (Controlled Foreign Company). Regeringen avser att lämna ett

förslag till riksdagen avseende en ny CFC-lagstiftning i sådan tid att det kan

träda i kraft den 1 januari 2004. I avvaktan på nya regler kvarstår nuvarande

krav för att andelar i utländska juridiska personer skall få betraktas som nä-

ringsbetingade, dvs. att inkomstbeskattningen av det utländska företaget skall

vara jämförlig med den svenska bolagsbeskattningen.

Enligt regeringens bedömning måste de gällande CFC-reglerna reformeras

eller andra åtgärder mot missbruk eventuellt vidtas även i ett annat syfte,

nämligen för att reformeringen av kapitalvinstreglerna skall kunna accepteras

utifrån de principiella utgångspunkterna för arbetet med EU:s uppförandekod

för företagsbeskattning.

1998 års företagsskatteutredningar lämnade ett förslag till nya CFC-regler.

Under remissförfarandet framfördes omfattande och bitvis hård kritik mot

förslaget i denna del. Med anledning av kritiken har ett delvis helt nytt för-

slag till nya CFC-regler utarbetats i Regeringskansliet. Förslaget har remiss-

behandlats och bereds för närvarande.

Motionen

I motion Sk8 yrkande 2 a v Lennart Hedquist m.fl. (m) förordas ett tillkänna-

givande till regeringen av innebörd att kapitalvinstskattefrihet inte behöver

göras beroende av CFC-regler. Motionärerna anser det också vara tveksamt

om sådana regler kan tillämpas på vinster från dotterbolag inom Europeiska

unionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att den nya lagstiftningen om nä-

ringsbetingade andelar bör kompletteras med nya regler som kan motverka

vissa icke önskvärda transaktioner med t.ex. bolag i skatteparadis. Det är

självfallet också nödvändigt att våra skatteregler är utformade så de inte skal

komma i konflikt med de principer som EU:s uppförandekod för företagsbe-

skattning grundar sig på. Utskottet av s t y r k e r motionsyrkandet.

Beskattningen av handelsbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att riksdagen skall göra ett

uttalande om den pågående beredningen av frågan om handelsbola-

gen skall göras till egna skattesubjekt.

Jämför reservation 3 (fp).

Regeringens bedömning

I avvaktan på att Finansdepartementets beredning av Förenklingsutredning-

ens slutbetänkande Ny handelsbolagsbeskattning (SOU 2002:35) kan slutfö-

ras har andelar i dessa företag och andelar som innehas av sådana företag

undantagits från tillämpningen av de nya reglerna om skattefrihet för utdel-

ning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Utredningen har föreslagit

att svenska handelsbolag skall göras till egna skattesubjekt vid inkomstbe-

skattningen. Denna fråga är enligt propositionen av helt avgörande betydelse

för val av tillvägagångssätt för att låta skattefriheten för utdelningar och ka

pitalvinster även omfatta handelsbolagsägda aktier och andelar i sådana

bolag.

Motionen

Enligt motion Sk9 yrkande 3 a v Anna Grönlund m.fl. (fp) bör riksdagen ge-

nom ett tillkännagivande till regeringen betona att det är angeläget att ställ-

ning snabbt tas till de förslag om handelsbolagens framtida skatterättsliga

ställning som Förenklingsutredningen lagt fram. Motionärerna hänvisar till

att det rådande rättsläget kan påverka benägenheten till riskkapitalsatsningar

genom samverkan i kommanditbolagsform.

Utskottets ställningstagande

Det framgår av 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100,

s. 34) att regeringen kommer att ta ställning till Förenklingsutredningens

förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.

Utskottet förutsätter att detta arbete har hög prioritet i regeringens lagstift

nings- och budgetarbete och finner därför inte något behov av ett tillkännagi-

vande till regeringen i frågan. Utskottet av st y r k e r därför motionsyrkande

Schablongränsen för näringsbetingat innehav

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag att sänka schablongränsen för

vad som anses utgöra ett näringsbetingat innehav av marknadsnote-

rade andelar från 25 % till 10 % a v röstvärdet och avslår ett mo-

tionsyrkande om avslag på propositionen i denna del samt ett annat

motionsyrkande om att utreda en y t t e rl i g ar e sänkning av gränsen

till 5 %.

Jämför reservationerna 4 (fp) och 5 (v).

Propositionen

Regeringens förslag innebär att den gräns över vilken ett innehav anses vara

näringsbetingat sänks från 25 % till 10 % a v röstetalet i det andra företaget.

Enligt propositionen framstår den nuvarande gränsen om 25 % a v röstetalet

som indikation på näringsbetingat innehav som omotiverat hög. Ett innehav

om 10 % a v rösterna innebär som regel ett så starkt ägarengagemang i det

ägda företaget att det s.k. sparbösseargumentet kommer i bakgrunden. En

gräns vid 10 % framstår även som lämplig mot bakgrund av det arbete som

bedrivs inom ramen för Europeiska unionen med att reformera rådets direktiv

90/435/EEG (moder/dotterbolagsdirektivet) där det bl.a. pågår en diskussion

om en sänkning av det s.k. minimitröskelvärdet. Som y t t e r lig are stöd för

valda nivån nämns i propositionen att relevanta regler i flera av de avtal för

undvikande av dubbelbeskattning som Sverige ingått med andra stater, anger

ett tioprocentigt innehav.

Motionerna

I motion Sk6 av Marie Engström och Per Rosengren (v) yrkas att riksdagen

avslår propositionen vad gäller sänkningen av schablongränsen för att inne-

hav automatiskt skall anses som näringsbetingat från 25 % till 10 % a v

röstvärdet. Enligt motionärerna är en ändring av schablonregeln inte nödvän-

dig eftersom ett mindre innehav ändå kan anses som näringsbetingat om den

sk at tsk y ld i g e gör sannolikt att innehavet betingas av ägarens rörelse.

I motion Sk9 yrkande 2 a v Anna Grönlund m.fl. (fp) föreslås att en ytterli-

gare sänkning av schablongränsen för näringsbetingade innehav till 5 % bör

utredas i avsikt att på sikt lätta på beskattningen även av kapitalplaceringsan

delar.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är regeringens förslag om att sänka gränsen till

10 % a v röstvärdet väl motiverat och lämpligt avvägt. Utskottet ti lls ty r k

regeringens förslag i denna del och av sty r k e r följaktligen både motion Sk6

om en bibehållen gräns vid 25 % och motion Sk9 yrkande 2 o m att utreda en

ytterligare sänkning av gränsen till 5 %.

Behandlingen av vissa tidigare kapitalförluster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om uppmjukning av den av-

dra g sbe g rä nsni ng som gällt för förluster på rörelsebetingade delä-

garrätter inför övergången till ett system med skattefrihet för

motsvarande vinster och avstyrker motionsförslaget om en mer

långtgående inskränkning i a v d r a g s beg r äns n ing e n.

Jämför reservation 6 (m).

Bakgrund

Som utskottet nämnt inledningsvis har avdragsrätten för kapitalförluster på

delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag samt på andelar i ut-

ländska delägarbeskattade företag begränsats genom lagstiftning som har

trätt i kraft den 1 juli 2002. Som huvudregel gäller enligt de nya reglerna att

en kapitalförlust på en delägarrätt bara får dras av mot en kapitalvinst på en

delägarrätt. Regler med motsvarande innebörd infördes även för kapitalför-

luster på andelar i svenska handelsbolag och för andelar i utländska delägar-

beskattade företag (prop. 2 0 0 1 / 0 2 : 1 4 0 , 2001/02:SkU25, rskr. 2 0 0 1

SFS 2002:540). För kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska

handelsbolag tillämpas de nya reglerna fr.o.m. den 7 december 2001. Regler-

na som avser utländska delägarbeskattade företag tillämpas fr.o.m. den 16

april 2002.

Propositionen

I propositionen föreslås att kapitalförluster på näringsbetingade andelar som

avyttrats under tiden den 7 december 2001 t.o.m. den 30 juni 2003 skall kun-

na dras av mot kapitalvinster på delägarrätter även efter det att de nya regler

na om skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar har trätt i

kraft. Samma slags övergångslösning föreslås för sparade kapitalförluster på

andelar i svenska handelsbolag och delägarbeskattade utländska juridiska

personer.

Med hänsyn till den långa tid som kommer att förflyta mellan begräns-

ningens införande den 7 december 2001 och att förslaget om skattebefrielse

kan träda i kraft den 1 juli 2003 föreslår regeringen att avdragsbegränsningen

flyttas fram cirka ett år, dvs. även förluster som hänför sig till tiden den 7

december 2001 till den 1 december 2002 kan dras av mot rörelseinkomster

om den sk a ttsk y ld ig e begär det.

F r am f l y ttn in g e n a v avdragsbegränsningen avser endast förluster som i

någon mening kan betecknas som verkliga kapitalförluster. Uppmjukningen

av avdragsbegränsningen har utformats så att den inte skall omfatta förluster

som har uppkommit när företagsförvärv finansierats genom betalning i aktier

i det köpande bolaget. I vissa fall har kapitalförluster på sådana aktier skapa

efter det att själva verksamheten har förts över till ett företag i intressege-

menskap med det företag i vilket förlusten uppkommit. För att motverka att

undantaget kan utnyttjas i oberättigade fall är det nödvändigt att utesluta fle

olika förlustsituationer, t.ex. det fallet att delägarrätterna förts över från

köpande företaget till ett företag i intressegemenskap som därefter realiserat

förlusten.

Motionen

I motion Sk8 yrkande 4 a v Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att proposi-

tionen skall avslås i vad avser inskränkningar i möjligheten att dra av en

förlust om denna uppkommit vid försäljning av dotterföretag som förvärvats

genom aktiebyte.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det, av skäl som regeringen har redovisat,

anledning att behålla den avdragsbegränsning som riksdagen tidigare har

antagit när det gäller kapitalförluster på andelar som förvärvats i utbyte mot

aktier. Det gäller inte minst transaktioner som skett mellan företag i intresse

gemenskap i syfte att konstruera förluster inför övergången till nya regler om

beskattning av näringsbetingade andelar. Utskottet til lst y rk er regeringens

förslag i denna del och a v st y r k e r motionsyrkandet.

Införande av skalbolagsregler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa s k alb o la g s re g l e r

för företagssektorn och avslår ett motionsyrkande om en annan

ordning för ställande av säkerhet för obetald skatt och två andra

motionsyrkanden som gäller tillkännagivanden om bl.a. uppfölj-

ningen av sk al bolag sreg l e rna .

Jämför reservationerna 7 (m) och 8 (fp).

Propositionen

I propositionen föreslås skalbolagsregler och återköpsregler för juridiska

personers av y t t r in g a r a v näringsbetingade andelar och näringsbetingade

tiebaserade delägarrätter efter förebild i d e skalbolagsregler som redan gälle

för fysiska personer.

Bankgarantier vid stora företagsförsäljningar kan föranleda avsevärda

kostnader och därmed likviditetspåfrestningar för den skattskyldige. Mot

denna bakgrund föreslås att skalbolagsreglerna för företagssektorn utformas

på ett annat sätt än motsvarande regler för fysiska personers försäljningar av

skalbolag. Det uppställs i d e föreslagna reglerna inte ett krav på att säkerhe

skall ställas för obetald skatt i samband med att en skalbolagsdeklaration

lämnas som förutsättning för att den oförmånligare skalbolagsbeskattningen

skall undvikas, dvs. att hela ersättningen vid skalbolagsaffären skall tas upp

till beskattning. I stället får skattemyndigheten en möjlighet att begära säker

het. Skalbolagsbeskattningen utlöses om en säkerhet inte ställs när skatte-

myndigheten har begärt en sådan. Behöver säkerheten inte utnyttjas skall

staten lämna en skälig ersättning för de kostnader som ställande av säkerhet

har föranlett. Om skattemyndigheten inte begär säkerhet får säljaren automa-

tiskt ett subsidiärt betalningsansvar för skalbolagets skatter. Detta begränsas

emellertid till det belopp för vilket säkerhet skulle ha ställts om sådan hade

begärts, dvs. till företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående

beskattningsår och 28 % a v det överskott som har redovisats i skalbolagsde-

klarationen. Regeringen utesluter inte möjligheten av att i princip samma

system med subsidiärt ansvar kan vara lämpligt även på fysiska personers

av y ttr in g a r enligt skalbolagsreglerna. Innan ställning kan tas till en så

förändring av regelverket bör dock först erfarenheterna av tillämpningen av

de nu föreslagna reglerna utvärderas.

Motionerna

I motion Sk8 yrkande 5 a v Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att regering-

ens lagförslag kompletteras med en möjlighet för säljare att låta det överlåtna

bolaget ställa ut en bankgaranti för latent skatt.

I motion Sk9 av Anna Grönlund m.fl. (fp) föreslås att riksdagen skall utta-

la sig för att ett mer slutligt ställningstagande till skatteregler vid handel

skalbolag skall tas när förslag om ändringar i 3:12-reglerna föreligger (yr-

kande 4) och att praxis i fråga om tillämpningen av skalbolagsbeskattningen

bör följas noga så att inte normala affärstransaktioner försvåras (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till att skalbolagsbeskattning aktualiseras först i ett läge där

skattemyndighetens krav på att ställa säkerhet inte efterkoms, kan utskottet

inte finna annat än att de föreslagna reglerna ger säljaren en rimlig möjlighet

att undvika denna oförmånligare beskattning. Utskottet til lst y rk er att regl

utformas på det sätt regeringen har föreslagit och av s t y r k e r motion Sk8

kande 5.

När det gäller motion Sk9 ställer sig utskottet ytterst tveksamt till om änd-

ringar i beskattningen av fåmansföretag på något avgörande sätt kan minska

intresset för skalbolagsaffärer eftersom säljarens skattesituation inte är den

främsta drivkraften för skalbolagshandeln. Drivkraften är i stället att det

finns köpare som är villiga att betala ett pris som väsentligt överstiger vinst

medlen i beskattat skick hos skalbolaget. Därmed kommer det sannolikt att

finnas en marknad för oseriös skalbolagshandel oavsett hur säljaren beskattas

för vederlaget vid avyttringen. Utskottet av st y r k e r därför förslaget om e

tillkännagivande i enlighet med motion Sk9 yrkande 4 o m att ett slutligt

ställningstagande till skalbolagsreglerna skall fattas när nya 3:12-regler kan

antas. Däremot anser utskottet att det är viktigt att följa hur tillämpningen a

skalbolagsbeskattningen påverkar normal affärsverksamhet. Utskottet förut-

sätter att regeringen uppmärksammar de eventuella problem som kan upp-

komma och återkommer till riksdagen med de lagändringar som då kan bli

erforderliga. Utskottet a v s t y r k e r följaktligen även motion Sk9 yrkande

Kvittningsfålla för fastigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en k v i tt nin g s f å l -

la för fastigheter och avslår tre motionsyrkanden om avslag på

propositionen i denna del.

Jämför reservation 9 (m, fp, kd).

Propositionen

I propositionen föreslås att det införs en s.k. kvittningsfålla för fastigheter

dvs. att en kapitalförlust på en fastighet bara skall kunna dras av mot kapital

vinster på fastigheter men däremot inte mot löpande inkomster i näringsverk-

samheten. Kapitalförluster på fastigheter i ett koncernföretag får dras av mot

kapitalvinster på fastigheter i ett annat koncernföretag om koncernbidragsrätt

föreligger mellan företagen. Om en del av en förlust inte kan dras av mot

sådana kapitalvinster, skall den behandlas som en ny kapitalförlust på fastig-

het det följande beskattningsåret. Begränsningen skall inte gälla om fastighe-

ten i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål

eller liknande hos det avyttrande företaget eller ett företag i intressegemen-

skap.

Regeringens förslag omfattar även . såvitt avser delägare som är aktiebo-

lag och andra företag som kan sälja en näringsbetingad andel skattefritt .

fallet att det avyttrande företaget är ett svenskt handelsbolag eller en deläga

beskattad utländsk juridisk person.

Motionerna

I motionerna Sk7 yrkande 2 a v Per Landgren m.fl. (kd), Sk8 yrkande 3 a v

Lennart Hedquist m.fl. (m) och Sk9 yrkande 6 a v Anna Grönlund m.fl. (fp)

föreslås att riksdagen avslår propositionen i denna del. Motionärerna anför

bl.a. att små fastighetsföretag kommer att drabbas om en kapitalförlust på en

fastighet inte kan kvittas mot ett driftsöverskott.

Utskottets ställningstagande

Med tanke på att fastigheter många gånger kan tjäna som kapitalplacerings-

objekt i företagssektorn finns det starka skäl för en begränsning i avdragsrät-

ten för kapitalförluster på fastigheter så att de kan kvittas endast mot

kapitalvinster på fastigheter. Ett viktigt undantag i det förslag regeringen ha

lagt fram är att begränsningen av avdragsrätten inte skall gälla om fastighe-

ten i betydande omfattning under de tre år som föregått avyttringen har

använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det av y t t -

rande företaget eller ett företag i intressegemenskap. Med uttrycket .i bety-

dande omfattning. bör enligt propositionen avses ca 30 % a v värdet av

fastigheten. I fråga om större objekt är det rimligt att procentandelen kan

vara lägre, dock normalt inte under 20 %. Med den föreslagna utformningen

av avdragsbegränsningen torde olägenheter med kvittningsfållan för det

mesta kunna undvikas när det gäller fastigheter som används i driften. Ut-

skottet til lst y rk er regeringens förslag i denna del och av sty r k e r moti

Sk7 yrkande 2, Sk8 yrkande 3 och Sk9 yrkande 6.

Propositionen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar propositionen i övrigt och antar regeringens lag-

förslag med de rättelser och förtydliganden som utskottet föreslår i

bilaga 3.

Utskottets ställningstagande

Utöver vad som har anförts i det föregående har utskottet inte funnit anled-

ning till några kommentarer med anledning av det sakliga innehållet i rege-

ringens förslag om beskattningen av näringsbetingade andelar eller i övrigt.

När det gäller lagtexterna föreslår utskottet de rättelser och förtydliganden

som framgår av bilaga 3.

Beträffande det föreslagna tillägget i 2 5 a kap. 6 § inkomstskattelagen bör

nämnas att de regler för beräkning av hur länge en andel innehafts som gäller

för att avgöra andelens skattemässiga karaktär i fråga om utdelningar

(24 kap. 21 §) i huvudsak också bör gälla i fråga om kapitalvinster. Det till

Lagrådet remitterade förslaget var utformat på detta sätt.

Utskottets förslag rörande utformningen av regeln i 2 5 a kap. 10 § andra

stycket inkomstskattelagen innebär att regeln preciseras y t t e r lig a r e, v

kan underlätta tillämpningen och möjligen medföra att den s.k. ventilen i

25 kap. 13 § inte aktualiseras i vissa fall. Punkt 2 i den förstnämnda regeln

kompletteras bl.a. så att den inte omfattar indirekta innehav av marknadsno-

terade andelar. I princip samma justeringar bör göras i motsvarande skalbo-

lagsregler för fysiska personer, dvs. i 4 9 a kap. 4 § inkomstskattelagen.

Med de justeringar som framgår av bilaga 3 til lst y rk er utskottet de av re-

geringen föreslagna lagändringarna.

Reservationer

1. Företagsägda k a p i tal p laceri n g san d e lar, punkt 1 (m, fp, kd)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m),

Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i re-

servation 1 o m utredning av en utvidgad skattefrihet för kapitalplaceringsan-

delar och det fortsatta arbetet med skattereglerna för fåmansföretag. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk7 yrkande 1, 2002/03:Sk8 yrkande

1 och 2002/03:Sk9 yrkande 1.

Ställningstagande

Det framgår av propositionen att regeringen inte ifrågasätter att en avskaffad

beskattning av företagsägda kapitalplaceringsandelar typiskt sett skulle kun-

na leda till ett inflöde av kapital från utlandet. Vidare säger sig regeringen

utifrån en principiell synpunkt dela den uppfattning som vissa remissinstan-

ser framfört om att en avskaffad beskattning av utdelningar och kapitalvins-

ter på alla typer av företagsägda andelar medför att kedjebeskattningen inom

företagssektorn elimineras vilket skulle vara mer i överensstämmelse med

den grundläggande principen bakom den svenska företagsbeskattningen. I

propositionen anförs att en sådan åtgärd även kan leda till att sy m m etr i n

sk att e sy s t em e t ökar och framhålls att det ibland gjorts gällande att åt

skulle kunna leda till en i ekonomisk mening mer effektiv kapitalanvändning.

Trots de starka skäl som talar för en utvidgad skattefrihet på kapitalplace-

ringsandelar har regeringen valt att dra gränsen för det skattefria området så

att utdelningar och vinster på sådana företagsägda andelar som inte motsva-

rar kraven för att betraktas som näringsbetingade kommer att beskattas även

fortsättningsvis. Regeringen hänvisar till uppskattningar av hur m y ck e t ska

teinkomsterna från företagens kapitalplaceringar skulle påverkas, men

underskattar enligt vår mening de positiva effekterna för företagen och sam-

hället i stort av att utvidga reformen även till kapitalplaceringsandelar. Den

analys regeringen har gjort ger inte ett tillräckligt underlag för att bedöma d

ekonomiska konsekvenserna av en sådan förändring. Vi anser att företagen

skulle få starkare skäl att behålla överlikviditet i Sverige, vilket skulle sam

en potential för investeringar här i landet och tillväxt i den svenska ekono-

min. Inte minst kan mindre företag ha anledning att placera tillfällig överlik-

viditet i noterade aktier. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att utreda

denna fråga y t ter lig are .

En utvidgning till kapitalplaceringsandelar skulle enligt regeringens syn-

sätt kräva särskilt hårda spärregler för att fåmansföretag inte skall användas

som sparbössor åt ägarnas kapitalplaceringar. Detta visar att regeringen, trots

löften om förbättringar för fåmansföretagen, håller fast vid en syn på småfö-

retagen som står i vägen för en genomgripande reformering av dessa företags

skatteregler. Vi anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen att det for

satta arbetet med småföretagsreglerna måste leda till att den överbeskattning

som finns i dag elimineras.

2. CFC-lagstiftning, punkt 2 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mo-

tion 2002/03:Sk8 om det fortsatta arbetet med CFC-regler. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk8 yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen anser det nödvändigt att kombinera det nu aktuella förslaget med

förslag om skärpt CFC-lagstiftning (svensk beskattning av lågbeskattade

vinster i utländska dotterbolag). Det är tveksamt om det enligt Romfördraget

är möjligt att införa CFC-lagstiftning som kan tillämpas på vinster från dot-

terbolag inom unionen. Den koppling som regeringen gör mellan förslaget

om kapitalvinstskattefrihet och CFC-lagstiftning har enligt vår uppfattning

inte fog för sig.

3. Beskattningen av handelsbolag, punkt 3 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mo-

tion 2002/03:Sk9 om den fortsatta beredningen av frågan om handelsbola-

gens skatterättsliga ställning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk9

yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att i avvaktan på ställningstagande till den framtida ut-

formningen av beskattningen av handelsbolag skall andelar i handelsbolag

undantas från skattefrihet. Både Nutek och Svenska riskkapitalföreningen är

oroade för att detta leder till en mindre omfattning av riskkapitalsatsningar.

Dessa genomförs vanligen genom samverkan i kommanditbolagsform. Det är

därför angeläget att ställning snabbt tas till de förslag om handelsbolagens

framtida skatterättsliga ställning som Förenklingsutredningen lagt fram. Det-

ta bör ges regeringen till känna.

4. Schablongränsen för näringsbetingat innehav, punkt 4 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen antar utskottets förslag till 24 kap. 14 § inkomstskattelagen

(1999:1229) och tillkännager för regeringen vad som anförs i motion

2002/03:Sk9 om utredning av en y t ter lig are sänkning av den schablonmässi-

ga gränsen för näringsbetingat innehav till 5 % av röstvärdet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk9 yrkande 2, bifaller delvis

2002/03:96 i denna del och avslår motion 2002/03:Sk6.

Ställningstagande

Med tanke på hur ägarstrukturen i näringslivet ser ut kan ett lägre innehav än

10 % a v röstetalet i ett annat företag m y ck e t väl räcka för att konstituer

ägarsamband. För att på sikt lätta beskattningen även av kapitalplaceringsan-

delar bör regeringen få i uppdrag att utreda en sänkning av den erforderliga

ägarandelen för att marknadsnoterade andelar skall räknas som näringsbe-

tingade till 5 %.

5. Schablongränsen för näringsbetingat innehav, punkt 4 (v)

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen antar utskottets förslag till 24 kap. 14 § inkomstskattelagen

(1999:1229) med den ändringen att ordet tio i första stycket 2 byts ut mot

sifferuttrycket 25. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk6 och avslår

proposition 2002/03:96 i denna del och motion 2002/03:Sk9 yrkande 2.

Ställningstagande

Vänsterpartiet stöder inte förslaget att sänka gränsen för röstetalet från 25 %

till 10 % för när andelen skall anses vara näringsbetingad. Gränsen för röste-

talet i bolaget bör även fortsättningsvis vara 25 %. På så sätt behåller man

samma gränsvärde som gäller vid förmögenhetsbeskattningen för huvudde-

lägare. Dessutom kan en andel alltid anses som näringsbetingad, även om

röstetalet inte uppgår till 25 %, om det görs sannolikt att innehavet betingas

av innehavarens rörelse. Någon förändring av gränsen för röstetalet är därför

inte nödvändig. Riksdagen bör därför ändra regeringens förslag så att scha-

blonen blir kvar på 25 %.

6. Behandlingen av vissa tidigare kapitalförluster, punkt 5 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen antar regeringens förslag till ny punkt 6 övergångsbestämmelser-

na till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dock

att andra och fjärde styckena utgår ur lagförslaget. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:Sk8 yrkande 4 och bifaller delvis proposition 2002/03:96 i

denna del.

Ställningstagande

Enligt tidigare regler kunde förluster på näringsbetingade aktier och vissa

andra delägarrätter kvittas fullt ut mot intäkter i rörelsen. Genom en s.k.

stoppskrivelse till riksdagen infördes dock en begränsning av avdragsrätten.

Förluster kan numera kvittas endast mot vinster på aktier och andra delägar-

rätter. Begränsningen gäller för förluster som uppkommit fr.o.m. den 7

december 2001.

Regeringen har genom en senareläggning av stoppskrivelsen föreslagit att

förluster på rörelsebetingade delägarrätter som uppkommit före 1 december

2002 skall få dras av fullt mot intäkter i företaget. Det finns dock vissa un-

dantag från denna senareläggning. Ett undantag gäller förlust på aktier om

dessa aktier förvärvats mot ersättning i form av aktier i det bolag som har

förlusten. Regeringen har motiverat detta med att endast verkliga förluster

skall omfattas av senareläggningen. Regeringen syftar här bl.a. på olika skat-

teplaneringsupplägg som diskuterades i medierna och som föranledde den

ursprungliga stoppskrivelsen. I den omfattning dessa upplägg inte kunde

genomföras fullt ut före stoppskrivelsen kom alltså en därav föranledd förlust

att omfattas av avdragsbegränsningen. En senareläggning av avdragsbe-

gränsningen skulle då också innebära att förlusten . utan undantagsbestäm-

melsen . skulle kunna kvittas fullt ut.

Det kan med fog antas att några skatteupplägg inte har genomförts efter

stoppskrivelsen. Undantagen i övergångsbestämmelsen kommer därmed att

träffa helt normala, affärsmässiga transaktioner. Det finns inte något rimligt

motiv till detta. Ett enkelt exempel visar skillnaden. Bolaget A har i juli 200

sålt aktier i ett dotterbolag, och en förlust har uppkommit. Dotterbolaget för-

värvades ursprungligen genom ett kontant förvärv. Den förlusten kommer

alltså genom regeringens förslag om senareläggning att vara fullt avdragsgill.

Bolaget B har på samma sätt sålt aktier i ett dotterbolag. Detta dotterbolag

förvärvades ursprungligen genom ett aktiebyte. Förlusten kommer därmed

inte att omfattas av senareläggningen av fållan.

Sammanfattningsvis kan konstateras att undantagen i övergångsbestäm-

melsen är omotiverade och bör utgå.

7. Införande av skalbolagsregler, punkt 6 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i reservation 7 o m att

regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till nya regler om stäl-

lande av säkerhet i samband med skalbolagsaffärer. Därmed bifaller riksda-

gen delvis proposition 2002/03:96 i denna del och motionerna 2002/03:Sk8

yrkande 5 och 2002/03:Sk9 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

För att motverka en oönskad handel med skalbolag inom bolagssektorn fö-

reslås stoppregler som i många stycken liknar den lagstiftning om skalbolag

som tillämpas på fysiska personers försäljningar av skalbolag.

Det kan ofta vara svårt att bedöma om en affärsmässigt sund och motive-

rad överlåtelse av aktier skall omfattas av skalbolagsregeln. I reglerna som

gäller fysiska personers försäljningar har det därför införts en möjlighet för

säljaren att låta det överlåtna bolaget ställa ut en bankgaranti för latent ska

Det framgår av propositionen att regeringen överväger ändringar i dessa reg-

ler. Enligt vår mening bör regeringen få i uppdrag att återkomma till riksda-

gen med förslag till nya regler i fråga om ställande av säkerhet som elimine-

rar risken för en straffbeskattning.

8. Införande av skalbolagsregler, punkt 6 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i motion 2002/03:Sk9

om att skalbolagsreglerna skall ses som tillfälliga regler i avvaktan på en

noggrann uppföljning av tillämpningen och en reformering av fåmansföreta-

gens skatteregler. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk9 yrkandena

4 och 5, bifaller delvis proposition 2002/03:96 i denna del och avslår motion

2002/03:Sk8 yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen anser att förslaget om skattefrihet på vissa kapitalvinster kan leda

till framväxt av en marknad för skalbolag där säljaren är ett företag. Som

framgår av ett antal remissinstanser kan skalbolag vara motiverade av af-

färsmässiga skäl utan att det handlar om skatteundandragande. Nutek påpe-

kar att nya företag i ökande grad saknar traditionella anläggningstillgångar.

De väsentliga tillgångarna är av annat slag, t.ex. varumärke, programvaror

eller patent. Tillgångarna i övrigt består av en kassa. Många tillväxtföretag

skulle falla under en skalbolagsdefinition om de såldes tidigt i ett uppbygg-

nadsskede. Vår inställning är densamma som uttrycktes i motion 2001/02:

Sk39, att ett slutligt ställningstagande får ske i samband med ett ställningsta

gande till de s.k. 3:12-reglerna, ännu en angelägen företagsfråga som rege-

ringen dragit i e n flerårig långbänk. Vidare anser vi att praxis vad gäller

undantagen från när skalbolagsbeskattningen ska tillämpas, dvs. när vissa

specificerade undantagssituationer eller särskilda skäl råder, bör följas noga

så att inte normala affärstransaktioner försvåras. Detta bör ges regeringen til

känna.

9. Kvittningsfålla för fastigheter, punkt 7 (m, fp, kd)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m),

Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande ly-

delse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till 25 kap. 12 och 45 kap. 32 a § in-

komstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen

2002/03:Sk7 yrkande 2, 2002/03:Sk8 yrkande 3 och 2002/03:Sk9 yrkande 6

och avslår proposition 2002/03:96 i denna del.

Ställningstagande

Förslaget om att införa en kvittningsfålla för fastigheter innebär en särbe-

handling av fastighetsförvaltning som drabbar de små företagen särskilt hårt.

Av Sveriges ca 43 000 privata fastighetsägare utgörs ca 8 500 . dvs. 20 % .

av aktiebolag som ägs av enbart fysiska personer eller av fysiska personer

och ett aktiebolag gemensamt. För alla dessa företag . och i synnerhet då för

de små företagen . innebär kvittningsfållan att möjligheterna att bedriva

verksamhet i aktiebolagsform kraftigt försämras och försvåras. Enligt gällan-

de regler får en kapitalförlust avseende en fastighet i ett aktiebolag kvittas

mot ett eventuellt driftsöverskott i verksamheten, respektive en kapitalvinst

kvittas mot ett driftsunderskott. I framtiden kommer en kapitalförlust på en

fastighet endast få kvittas mot en kapitalvinst på fastighet. För ett litet för

som har en eller två hyresfastigheter slår det hårt om man tvingas sälja en av

fastigheterna med en förlust som det är m y ck e t osäkert om man i e n framtid

kan kvitta mot en kapitalvinst på en annan fastighet. Risken är då stor att

man får en icke önskvärd överströmning från aktiebolag till handelsbolag

eller enkla bolag. Dessa företag omfattas inte heller av propositionens huvud-

förslag om skattefrihet för kapitalvinster eftersom detta endast avser bolags-

sektorn. Skulle regeringens farhågor ha skäl för sig får den återkomma till

riksdagen med ett förslag grundat på kommande utveckling inom fastighets-

branschen.

Vi föreslår att riksdagen avslår propositionen i denna del.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på

näringsbetingade andelar:

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattela-

gen,

3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontroll-

uppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

7. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Följdmotioner

2002/03:Sk6 av Marie Engström och Per Rosengren (v):

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om ändring av procentande-

len när en marknadsnoterad andel skall anses vara en näringsbetingad andel.

2002/03:Sk7 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-

nen anförs om beskattningen på företagsägda kapitalplaceringsandelar.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag till begränsad avdragsrätt för ka-

pitalförluster på fastigheter.

2002/03:Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de s.k. 3:12-reglerna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om CFC-lagstiftningen.

3. Riksdagen avslår lagförslaget om begränsad avdragsrätt för kapitalför-

luster på fastighet (25 kap. 12 §) i enlighet med vad som anförs i motio-

nen.

4. Riksdagen avslår lagförslaget i den del som berör undantagsbestämmel-

sen i övergångsregeln om andelsbyte i enlighet med vad som anförs i

motionen.

5. Riksdagen beslutar komplettera lagförslaget om skalbolag i enlighet

med vad som anförs i motionen.

2002/03:Sk9 av Anna Grönlund m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att frågan om de statsfinansiella konsekvenserna av en lika-

behandling av näringsbetingade andelar och kapitalplaceringsandelar

närmare kartläggs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en sänkt gräns för när en marknadsnoterad andel skall

anses vara en näringsbetingad andel, från 10 % a v rösterna i det ägda

företaget till 5 % , bör övervägas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att frågan om handelsbolagens skatterättsliga ställning bör

övervägas skyndsamt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ett mera slutligt ställningstagande till skatteregler vid han-

del med skalbolag får tas när förslag om ändringar i d e s.k. 3:12-

reglerna föreligger.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att praxis i fråga om tillämpningen av skalbolagsbeskattning-

en bör följas noga så att inte normala affärstransaktioner försvåras.

6. Riksdagen avslår regeringens förslag om begränsad avdragsrätt för ka-

pitalförluster på fastigheter (5.13.9).