Bet. 2002/03:SKU17

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU17

Direktavdrag för lantmäteriförrätt-ningsutgiftervid omarrondering(prop. 2002/03:79)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition

2002/03:79 Direktavdrag för

lantmäteriförrättningsutgifter vid omarrondering och

avstyrker de motioner som väckts i ärendet.

Vid betänkandet fogas 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lantmäteriförrättningsutgifter i

samband med omarrondering, m.m.

Riksdagen antar det i bilaga 2 till detta

betänkande återgivna förslaget till lag om ändring

i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:79 och

avslår motion 2002/03:Sk11.

Reservation 1 (m, fp, kd)

2. Ersättningar för naturvårdsavtal

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk12.

Reservation 2 (v, c, mp)

Stockholm den 20 maj 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart

Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester

(s), Marie Engström (v), Anne-Marie Pålsson (m),

Lennart Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger

Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina

Bråkenhielm (s), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie

Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Britta Rådström

(s) och Marianne Samuelsson (mp).

2002/03

SkU17

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Skatteutskottet har i betänkande 2001/02:SkU15

föreslagit tillkännagivanden till regeringen om dels

en översyn av möjligheten att sätta in ersättningar

som utgår enligt naturvårdsavtal på skogskonto, dels

en översyn och förslag beträffande den

skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader.

Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr.

2001/02:177). Regeringen har nu återkommit till

dessa frågor i den proposition som utskottet

behandlar i det följande. Två motioner har väckts

med anledning av propositionen. Regeringens och

motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i

bilaga 1. De lagförslag som regeringen lägger fram

återges i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att utgifter för

lantmäteriförrättningar i samband med

omarronderingar som är ett led i jordbrukets eller

skogsbrukets yttre rationalisering skall dras av

omedelbart. I gengäld skall utgifterna inte räknas in i

det anskaffningsvärde som ligger till grund för

förhöjt skogsavdrag i samband med

rationaliseringsförvärv och inte heller i

kapitalunderlaget för räntefördelning och

expansionsfond. Avdragna utgifter får inte heller

räknas in i omkostnadsbeloppet vid

kapitalvinstberäkningen när fastigheten avyttras.

Syftet med förslaget är att stimulera till sådana

omarronderingar så att mer rationella

brukningsenheter skapas inom ägosplittrade

områden där fastigheterna har många små och

utspridda skriften.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli

2003. Äldre bestämmelser skall tillämpas på

lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till

år 2002 och tidigare.

Utskottets överväganden

Lantmäteriförrättningsutgifter i samband med

omarrondering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till

omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader och

avslår motionen.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Lantmäteriförrättningsutgifter anses normalt inte

vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Med

undantag för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv

(21 kap. 10 § IL) beaktas sådana utgifter först vid en

avyttring av fastigheten.

Argumenten för avdragsrätt är att

fastighetsregleringar och andra åtgärder inte alltid

resulterar i en utvidgning av en förvärvskälla. I

många fall är syftet i stället att effektivisera driften

eller att reducera kostnaderna, varför det sägs vara

möjligt att betrakta utgiften som en naturlig utgift i

den pågående driften. En invändning mot avdragsrätt

har varit att strukturrationaliseringar inte bara

behöver innebära smärre ägojämkningar utan också

kan avse så stora förändringar att utgifterna har

karaktär av förvärv av en fastighet.

Kapitalförlustutredningen har i betänkandet

Kapitalförluster och organisationskostnader vid

beskattningen (SOU 1995:137) gjort en återblick på

den praxis som utvecklats sedan 1920-talet. I praxis

har utgifter för lantmäteriförrättning i regel

betraktats som utgifter som har samband med

förvärvet av en fastighet eller som utgifter för

åtgärder som på ett bestående sätt höjer värdet på

fastigheten och som i likhet med andra utgifter för

anskaffande och förbättring av en fastighet inte är

omedelbart avdragsgilla.

Propositionen

Regeringen föreslår att lantmäteriförrättningsutgifter

i samband med omarronderingar som är ett led i

jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering

skall kunna dras av omedelbart. I gengäld skall

utgifterna inte räknas in i det anskaffningsvärde som

ligger till grund för beräkning av skogsavdrag i

samband med rationaliseringsförvärv och inte heller

i kapitalunderlagen för räntefördelning och

expansionsfond. Utgifterna skall inte heller ingå i

det omkostnadsbelopp som ligger till grund för

kapitalvinstberäkningen vid avyttring av fastigheten.

Syftet med förslaget är att främja omarronderingar

som är önskvärda från allmän synpunkt genom att

mer rationella brukningsenheter skapas inom

ägosplittrade områden där fastigheterna har många

små och utspridda skiften.

Motionen

I motion Sk11 av Rolf Gunnarsson (m) avvisas

tanken på att avdrag för lant-

mäteriförrättningsutgifter skulle återföras till

beskattning vid avyttring av fastigheten. Vidare

anser motionären att nuvarande skatteregler skall

gälla vid en eventuell beräkning av

schablonbeskattning av markavståenden samt att en

fast och under hela omarronderingen gällande

beskattning bör garanteras.

En annan fråga som motionären tar upp gäller

reglerna om räntefördelning. Vid ett benefikt förvärv

av skogsmark, som ingått i tidigare ägares närings-

verksamhet, bör förvärvaren få ta över den tidigare

ägarens räntefördelningsunderlag på samma sätt som

han får ta över den tidigare ägarens anskaff-

ningsvärde och gjorda skogsavdrag, anser

motionären.

Övrigt

Finansministern har den 12 mars 2003 i skriftligt

svar på fråga av Rolf Gunnarsson angående

omarronderingar och skattesatser anfört följande:

Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag avser att

vidta åtgärder för att uppfylla givna löften om

vissa skattesatser i samband med omarronde-

ringar.

Jag har i frågesvar den 26 februari 2003 sagt att

en kapitalvinst som uppstår vid omarrondering

beskattas på samma sätt som andra kapitalvinster

vid försäljning av näringsfastighet. Jag sade då att

jag inte har för avsikt att föreslå att skattesatsen

på 30 % ska ändras.

Skattemyndigheten i Dalarna har enligt

Gunnarsson lämnat olika besked om de

skattesatser som skall tillämpas vid den

kapitalvinstbeskattning som kan ske i samband

med pågående omarrondering. Bakgrunden är

antagligen den att ägosplittringen i Dalarna har

gjort det svårt att få fram de rätta uppgifterna för

att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp. För

att komma till rätta med detta har

skattemyndigheterna använt sig av ett slags

schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats

som en viss del av köpeskillingen. Naturligtvis

skall myndigheterna göra vad de kan för att

beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur

beräkningen skall gå till är i första hand en

tillämpningsfråga för skattemyndigheterna och i

sista hand kan frågan komma att prövas av

förvaltningsdomstolarna. Därför upprepar jag nu

vad jag redan tidigare sagt: några lagändringar är

inte aktuella.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare, på utskottets förslag, i ett

tillkännagivande till regeringen, begärt en översyn

av den skattemässiga behandlingen av lantmäteriför-

rättningsutgifter och att regeringen lägger fram ett

förslag till riksdagen baserat på denna översyn.

Utskottet finner att det förslag som regeringen nu

lägger fram i propositionen ligger väl i linje med

riksdagens begäran.

Vid avyttring av en näringsfastighet skall enligt

nuvarande ordning gjorda skogsavdrag inte minska

det omkostnadsbelopp som ligger till grund för

kapitalvinstberäkningen, utan i stället återföras i

inkomstslaget näringsverksamhet (26 kap. 2 § 2 IL).

I promemorian och lagrådsremissen föreslogs att

lantmäteriförrättningsutgifter för vilka direktavdrag

erhållits skulle återföras till beskattning i

inkomstlaget näringsverksamhet när

näringsfastigheten avyttrades. I propositionen

vidhåller regeringen inte detta förslag utan har

kommit fram till slutsatsen att återföring av

förenklingsskäl inte skall ske. Motionen i denna del

är således tillgodosedd genom propositionen.

Beträffande övriga frågor som aktualiserats i

motionen noterar utskottet att finansministern

nyligen i svar på en fråga från motionären anfört att

en kapitalvinst som uppstår vid omarrondering

beskattas på samma sätt som andra kapitalvinster vid

försäljning av en näringsfastighet och att någon

lagändring inte är aktuell. Utskottet har inte någon

annan uppfattning. Frågan om huruvida sparad

räntefördelning skall kunna tas över av förvärvaren

vid en benefik överlåtelse av näringsverksamhet har

behandlats av den s.k. 3:12-utredningen i

betänkandet SOU 2002:52, Beskattning av

småföretagare. Betänkandet har remissbehandlats

och bereds för närvarande inom Regeringskansliet

med sikte på en kommande proposition. Regeringens

uttalade ambition, enligt den senaste

budgetpropositionen, är att ändra skattereglerna så

att fler företag får lägre skatt vid generationsskiften.

Denna inriktning torde i viss mån tillgodose

motionärens önskemål.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker motionen.

Ersättningar för naturvårdsavtal

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar motionärernas bedömning om att

rättspraxis bör följas upp men anser att något

tillkännagivande inte behövs. Riksdagen avslår

motionen.

Jämför reservation 2 (v, c, mp).

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om skogskonto och skogsskadekonto

finns i 21 kap. 21-40 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229, IL). Syftet med bestämmelserna är att

möjliggöra inkomstutjämning mellan skilda

beskattningsår. Reglerna ger enskilda näringsidkare

möjlighet att under högst 10 år (20 år om avverkning

fått tidigareläggas på grund av skogsskador) undanta

intäkt av skogsbruk från beskattning genom att sätt

in dessa på ett särskilt bankkonto (s.k. skogs-

konto/skogsskadekonto). Lägsta insättning på

skogskonto är 5 000 kronor och på skogsskadekonto

50 000 kronor. Räntan på skogskontomedel

beskattas med 15 %. Resterande ränta på

skogskontomedel beskattas som intäkt av

näringsverksamhet när beloppet tas ut från kontot.

Naturvårdsavtal är ett tidsbegränsat civilrättsligt

avtal som tecknas mellan staten genom

skogsvårdsstyrelsen och en skogsägare i syfte att

bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Enligt

jordabalken (7 kap. 3 §) skall vad som

överenskommits genom ett naturvårdsavtal anses

som en nyttjanderätt. Avtalen tecknas vanligen för

en period mellan 30 och 50 år. Avtalen förutsätter

oftast att markägaren avstår från viss avverkning.

Engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till skogsbruk är skattepliktig

inkomst av näringsverksamhet, om upplåtelsen avser

begränsad tid men inte om den avser obegränsad tid.

Ersättning för allframtidsupplåtelse likställs med en

fastighetsavyttring och beskattas enligt

kapitalvinstreglerna.

Den ekonomiska ersättning som utgår till

markägaren i samband med tecknandet av ett

naturvårdsavtal har snarare karaktären av ett

stimulansbidrag än en ekonomisk ersättning för

förlorade virkesvärden. Hittills ligger de utbetalade

ersättningarna i genomsnitt på 8 000-10 000 kr/ha.

Ersättningen motsvarar inte skogsägarens

intäktsbortfall eller kostnad och kan inte sättas in på

skogskonto.

Regeringens bedömning

Enligt regeringens bedömning bör ersättningar som

erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal inte heller

fortsättningsvis kunna sättas in på skogskonto.

Regeringen anför som skäl för sitt ställningstagande

bl.a. att Regeringsrätten i en nyligen meddelad dom

(RÅ 2002 ref. 84) har fastställt ett förhandsbesked

från skatterättsnämnden, där nämnden funnit att en

engångsersättning i anledning av ett

nyttjanderättsavtal som löper över flera år (25 år)

skall periodiseras och intäktsredovisas linjärt under

avtalets löptid. Regeringen anser att samma synsätt

bör kunna anläggas på ersättning som erhålls vid

tecknande av naturvårdsavtal. Eftersom ersättningen

således kan periodiseras och redovisas linjärt under

avtalets löptid kan det enligt regeringens mening inte

anses motiverat att införa en möjlighet att använda

skogskonto för ersättningen.

Motionen

I motion Sk12 av Per Rosengren och Marie

Engström (v) begärs ett tillkännagivande om att

regeringen skall följa utvecklingen av rättspraxis när

det gäller ersättningar som utgår enligt

naturvårdsavtal och återkomma till riksdagen med

förslag till ändrad lagstiftning om det skulle

behövas. En enkel åtgärd vore då, enligt

motionärerna, att tillåta att ersättningarna sätts in på

skogskonto. Då finns ett etablerat regelverk för

återföring till beskattning under maximalt 10 år.

Utskottets ställningstagande

Regeringsrätten har i en nyligen meddelad dom

fastställt ett förhandsbesked från skatterättsnämnden,

där nämnden funnit att en engångsersättning i anled-

ning av ett nyttjanderättsavtal som löper över flera

(25) år ska periodiseras och intäktsredovisas linjärt

under avtalets löptid. Utskottet delar regeringens

bedömning att samma synsätt bör kunna anläggas på

ersättning som erhålls vid tecknande av

naturvårdsavtal. Det kan därför inte anses angeläget

att införa en möjlighet att använda skogskontot för

ersättningen.

I likhet med vad som anförs i motion Sk12 anser

utskottet att regeringen bör följa upp rättspraxis på

området och återkomma till riksdagen om det skulle

behövas. Utskottet utgår från att regeringen

uppmärksammar detta utan något särskilt

tillkännagivande härom. Motionen avstyrks därför.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Lantmäteriförrättningsutgifter i samband med

omarrondering, m.m. (punkt 1)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m),

Anne-Marie Pålsson (m), Ulf Sjösten (m), Anne-

Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen antar det i bilaga 2 till detta betänkande

återgivna förslaget till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229) och tillkännager för

regeringen som sin mening vad i reservationen

anförs om skatteregler vid generationsskiften.

Därmed bifaller riksdagen propositionen och bifaller

delvis motion 2002/03:Sk11.

Ställningstagande

I motion Sk11 aktualiseras frågan om huruvida

sparad räntefördelning skall kunna tas över av

förvärvaren vid en benefik överlåtelse av närings-

verksamhet. Denna fråga har behandlats av den s. k.

3:12- utredningen. När en proposition med

anledning av denna framläggs måste enligt vår

bestämda mening skattereglerna ändras så att

företagare inte drabbas hårt vid generationsskiften.

Familjeföretagare får i dag ofta en orimlig arvs- och

gåvoskattesituation vid generationsskiften. De

största problemen får i regel de som tar över

verksamheten. Detta gäller även vid

generationsskiften i familjejordbruk och skogsbruk

som redan kan ha små eller inga ekonomiska

marginaler. Som vi framfört vid ett flertal tidigare

tillfällen måste de skatte-mässiga villkoren för

generationsskiften i familjeföretag snarast förbättras.

Tyvärr nödgas vi konstatera att regeringen inte

infriat sitt löfte om att ändra skattereglerna.

Regeringen har inte heller lämnat något besked om

när en proposition kan väntas komma. Riksdagen

bör därför begära att regeringen skyndsamt

återkommer till riksdagen med förslag till

lagändringar som löser skatteproblemen i samband

med generationsskiften.

2. Ersättningar för naturvårdsavtal (punkt 2)

av Marie Engström (v), Roger Karlsson (c) och

Marianne Samuelsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i reservationen anförs om uppföljning av

rättspraxis. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sk12.

Ställningstagande

Naturvårdsavtalen syftar till att bevara och utveckla

ett områdes naturvärden. Det är därför viktigt att

villkoren för avtalen är sådana att de stimulerar

arbetet med att bevara skogsmark med höga

naturvärden. Om ersättningar som utgår enligt

naturvårdsavtalen behandlades på samma sätt som

skogsinkomster i fråga om insättning på skogskonto

skulle förmodligen fler markägare vara villiga att

teckna sådana avtal.

Regeringsrätten har emellertid i en nyligen

meddelad dom funnit att engångsersättning i

anledning av ett nyttjanderättsavtal som löper över

flera (25) år skall periodiseras och intäktsredovisas

linjärt under avtalets löptid. Samma synsätt bör

enligt regeringens bedömning kunna anläggas på

ersättning som erhålls vid tecknande av

naturvårdsavtal. Detta synsätt leder regeringen till

slutsatsen att det inte kan anses motiverat att införa

en möjlighet att använda skogskontot för ersättning

enligt naturvårdsavtal.

Vi anser att regeringens inställning ger upphov till

ett oklart och otillfredsställande rättsläge. Det är

bl.a. oklart hur en sådan periodisering skall se ut vid

ersättningar för allframtidsupplåtelse. Inte heller

framgår det hur skattemyndigheten skall kunna

kontrollera att periodisering verkligen sker under

avtalets hela löptid. Vi anser det därför vara av

yttersta vikt att regeringen följer utvecklingen av

rättspraxis på detta område och återkommer till riks-

dagen med förslag till ändrad lagstiftning om det

skulle visa sig motiverat med hänsyn till vad vi nu

framfört. Eftersom det finns ett etablerat regelverk

för utjämning av inkomster under en tioårsperiod,

nämligen skogskontosystemet, vore det, enligt vår

mening, en enkel åtgärd att tillåta att ersättningarna

för naturvårdsavtal sätts in på skogskontot.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2002/03:79 att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotioner

2002/03:Sk11 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regler kring

omarrondering.

2002/03:Sk12 av Per Rosengren och Marie

Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs när det gäller

ersättningar för naturvårdsavtal.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om

inkomstskattelagen (1999:1229)

dels att 21 kap. 15 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två ny paragrafer,

16 kap. 20 a § och 45 kap. 15 a §, samt närmast före

16 kap. 20 a § och 45 kap. 15 a § två nya rubriker av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

Lantmäteriförrättningsu

tgifter

20 a §

Lantmäteriförrättnings

utgifter för

omarrondering som är

ett led i jordbrukets eller

skogsbrukets yttre

rationalisering skall dras

av omedelbart.

21 kap.

15 §

Vid rationaliseringsförvärv skall i

anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för

skog och skogsmark som den del av övriga utgifter

med anledning av förvärvet som belöper sig på den

förvärvade skogen och skogsmarken.

Utgifter som har

dragits av med stöd av

16 kap. 20 a § skall inte

räknas in i

anskaffningsvärdet.

45 kap.

Lantmäteriförrättnings

utgifter

15 a §

Utgifter som har

dragits av med stöd av

16 kap. 20 a § skall inte

räknas in i

omkostnadsbeloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. De nya

bestämmelserna tillämpas på

lantmäteriförrättningsutgifter som är hänförliga till

tid efter år 2002.