Bet. 2002/03:SKU2

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU2

Vissa mervärdesskattefrågor, m.m.

Sammanfattning

Merparten av förslagen i propositionen syftar till

att ytterligare anpassa mervärdesskattelagen till

EG:s mervärdeskattesystem. Ändringar föreslås bl.a.

i bestämmelserna om beskattningsunderlag.

Enligt förslaget om ändring i

skattebetalningslagen skall Riksskatteverket ges

rätt att förelägga den som är skyldig att lämna en

periodisk sammanställning med uppgifter om

omsättning, förvärv och överföring av varor som

transporteras mellan EG-länder, att lämna eller

komplettera en sådan sammanställning. En annan

ändring som rör skattebetalningslagen innebär att

nystartade företag på begäran skall ges uppskov i

tre månader med betalningen av preliminär skatt.

Propositionen innehåller också ett förslag som rör

nedsättningar av socialavgifter i stödområde A.

Förslaget innebär att även verksamhet inom kol- och

stålindustrin kan omfattas av det regionalt

utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter.

Därutöver innehåller propositionen ett antal

förslag till ändringar i inkomstskattelagen.

Förslagen innebär bl.a. att beloppsgränsen för

skattefria minnesgåvor höjs, att utrymmet för vissa

skattefria arbetsmarknadsersättningar utökas samt

att statliga riskgarantier som utgår till bl.a.

totalförsvarspliktiga skall vara skattefria.

Utskottet tillstyrker de förslag som lagts fram i

propositionen och avstyrker de motioner som väckts i

ärendet.

I betänkandet finns åtta reservationer (m, fp, kd,

v och c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Självkostnadspris som

beskattningsunderlag vid uttag och

gemenskapsinterna förvärv

Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna

del och avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 1

och 2002/03:Sk3 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd) - delvis

2. Föreläggande att lämna periodisk

sammanställning

Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna

del och avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 2,

2002/03:Sk2 yrkande 1 och 2002/03:Sk3 yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp, kd, c) - delvis

3. Uppskov med betalning av preliminär

skatt för nystartade företag

Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna

del och avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 3,

2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Sk3

yrkande 3 samt 2002/03:Sk4 yrkandena 1-4.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (v) - delvis

Reservation 7 (c) - delvis

4. Nedsättning av socialavgifter i

stödområde A

Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna

del och avslår motion 2002/03:Sk2 yrkandena 4 och

5.

Reservation 8 (m)

5. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

3. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

4. lag om ändring i lagen (2001:1170) om

utvidgning av de särskilda avdragen enligt

socialavgiftslagen (2000:980),

5. lag om ändring i lagen (2002:425) om ändring i

lagen (1998:189) om förhandsbesked i

skattefrågor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:5 i

denna del.

Reservation 1 (m, fp, kd) - delvis

Reservation 2 (m, fp, kd, c) - delvis

Reservation 6 (v) - delvis

Reservation 7 (c) - delvis

Stockholm den 26 november 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per

Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson

(s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s),

Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf

Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro

Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Britta

Rådström (s).

2002/03

SkU2

(prop. 2002/03:5)

Redogörelse för ärendet

I ärendet behandlar utskottet regeringens

proposition 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor,

m.m. och fyra motioner som väckts med anledning av

propositionen. En förteckning över de behandlade

förslagen finns i bilaga 1. De lagändringar som

regeringen föreslår redovisas i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i

mervärdesskattelagen (1994:200) och

skattebetalningslagen (1997:483), vilka i huvudsak

syftar till att ytterligare anpassa regelverket till

EG:s mervärdesskattesystem.

Ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) - ML

Bestämmelsen om undantag för skatteplikt för

försäkringstjänster föreslås ändrad på så sätt att

försäkrings- och återförsäkringstransaktioner

undantas oavsett vem som är försäkringsgivare.

Bestämmelsen om undantag från skatteplikt vid

framställning av periodiska publikationer

(medlemsblad, personaltidningar och

organisationstidskrifter) och tjänster i samband

därmed ändras till att även omfatta tjänster

tillhandahållna av någon annan än den tekniske

framställaren.

Förmedling av vissa tjänster, bl.a. kulturella

aktiviteter och transportanknutna tjänster, skall

som huvudregel anses omsatta i det land där den

bakomliggande tjänsten utförs.

Vidare föreslås en ändring av innebörd att

omsättningsland för försäkringstjänster, däribland

återförsäkringstjänster, skall vara det land där

kunden är etablerad.

Arbete på lös egendom som förvärvas i Sverige

eller förs in hit för att sådant arbete skall

utföras, skall under vissa förutsättningar inte

beskattas i Sverige. Detta gäller om egendomen efter

det att arbetet utförts transporteras ut till ett

land utanför EG av den som tillhandahåller tjänsten

eller av kunden, om denne inte är etablerad inom

landet, eller för någonderas räkning. Reparation

eller leverans av varor i Sverige åt en utländsk

företagare inom ramen för ett garantiåtagande som

den utländske företagaren gjort skall beskattas i

Sverige. Den moms som den utländske företagaren

erlägger till den som reparerat eller levererat

varorna skall, om förutsättningarna för detta

föreligger, återbetalas efter ansökan hos RSV.

Flera ändringar föreslås som rör bestämmelserna om

beskattningsunderlag.

En ändring är att vid uttag av varor och vid vissa

gemenskapsinterna förvärv skall

beskattningsunderlaget, i de fall då inköpsvärde

saknas, utgöras av självkostnadspriset i stället för

som i dag av tillverkningskostnaden.

En annan ändring är att bidrag som betalas ut av

en tredje person och som anses direkt kopplade till

priset för en viss transaktion skall ingå i beskatt-

ningsunderlaget.

Ändringar föreslås också i reglerna om

beskattningsunderlag med avseende på vissa rabatter

samt vid vissa återimportfall. Rabatter som ges till

kunden vid tidpunkten för tillhandahållandet skall

inte ingå i beskattningsunderlaget. Kravet på att

det är den som är skattskyldig för återimporten som

måste ha förvärvat eller fört in varan vid ett

tidigare tillfälle för att beskattningsunderlaget

skall kunna minskas vid återimport efter bearbetning

i tredje land tas bort.

Definitionen av begagnade varor för

vinstmarginalbeskattning ändras såvitt gäller

ädelmetaller. Ändringen innebär att varor som består

av guld, silver eller platina inte omfattas av

definitionen i de fall materialet är obearbetat

eller i huvudsak obearbetat.

En ändring föreslås även när det gäller rätten

till återbetalning av ingående skatt som avser

förvärv eller import av varor och tjänster som

hänför sig till omsättning i ett annat EG-land.

Jämfört med i dag skall som en ytterligare

förutsättning för rätt till återbetalning gälla att

omsättningen är skattepliktig i det land där

omsättningen sker.

Ändringar i skattebetalningslagen (1997:483) - SBL

Enligt förslaget om ändringar i SBL skall Riksskatteverket ges

rätt att förelägga den som är skyldig att lämna en

periodisk sammanställning att lämna eller

komplettera en sådan sammanställning. Föreläggandet

skall kunna ske med vite.

Nystartade företag skall på begäran ges uppskov i

tre månader med betalningen av preliminär skatt. Som

förutsättning gäller att den skattskyldige inte tar

över en näringsverksamhet som redan bedrivs, redan

bedriver näringsverksamhet själv, eller att

särskilda skäl inte talar emot det.

Ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229)

Beloppsgränsen för skattefria minnesgåvor höjs till 10 000 kr.

Statliga riskgarantier som utgår till

totalförsvarspliktiga och anställda inom polisens

utlandsstyrka skall vara skattefria.

Bestämmelsen om skattefrihet för reseersättningar

m.m. till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska

program förtydligas och ändras bl.a. på sätt att

utrymmet för skattefrihet utvidgas till att även

omfatta deltagare utan funktionshinder.

Övriga lagförslag

Förslaget till ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de

särskilda avdragen enlig socialavgiftslagen

(2000:980) innebär att verksamhet inom kol- och

stålindustrin inte längre skall vara undantagna från

lagens tillämpningsområde. Ändringen föreslås med

anledning av att Fördraget om upprättandet av

Europeiska kol- och stålgemenskapen upphörde att

gälla den 23 juli 2002.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2003.

I en tidigare ändring i lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor fick

skattebetalningslagen ett oriktigt SFS-nummer,

vilket nu rättas till.

Utskottets överväganden

Självkostnadspris som

beskattningsunderlag vid uttag och

gemenskapsinterna förvärv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att

beskattningsunderlaget vid uttag av vara och

vid gemenskapsinterna förvärv skall utgöras

av självkostnadspriset, i stället för

tillverkningskostnaden, i de fall då

inköpsvärde saknas. Riksdagen avslår

samtidigt motionsyrkanden i vilka det yrkas

avslag på propositionen i denna del.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 3 § 2 a ML skall

beskattningsunderlaget vid uttag av varor utgöras av

inköpsvärdet för varorna eller liknande varor eller,

om sådant värde saknas, av tillverkningskostnaden

vid tidpunkten för uttaget. Begreppet till-

verkningskostnaden infördes genom SFS 1994:1798. Det

ersatte marknadsvärdet som grund för beräkningen av

beskattningsunderlaget vid uttag. Med marknadsvärde

avsågs det pris som den skattskyldige skulle ha

kunnat betinga sig vid en försäljning under

jämförliga omständigheter. Skälet till att ändringen

från marknadsvärde till tillverkningskostnad gjordes

var att utebliven handelsvinst inte skulle bli

föremål för uttagsbeskattning. Att inkludera

utebliven handelsvinst i beskattningsunderlaget stod

heller inte i överensstämmelse med motsvarande EG-

rättslig reglering.

Enligt rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om

harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning

rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för

mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (sjätte

momsdirektivet) - skall självkostnadspriset utgöra

beskattningsunderlag vid beskattning av uttag av

vara när inköpsvärde saknas.

Bestämmelserna om beskattningsunderlag för uttag

av vara regleras i artikel 11 A. 1.b. Enligt

lydelsen i den svenska versionen av direktivet

utgörs underlaget i detta fall av varornas eller

liknande varors inköpspris, eller, i avsaknad av

något inköpspris, självkostnadspriset, bestämda vid

tidpunkten för tillhandahållandet. Termen

självkostnadspris motsvaras i den engelska versionen

av sjätte direktivet av termen cost price. (I FAR:s

engelska ordbok översätts uttrycket cost price till

självkostnad). I den tyska versionen används termen

der Selbstkostenpreis och i den franska termen le

prix de revient.

Vid gemenskapsinterna förvärv skall

beskattningsunderlaget enligt 7 kap. 2 a § 2 ML

utgöras av tillverkningskostnaden för varan i de

fall inköpsvärde saknas. I sjätte momsdirektivet

anges självkostnadspris som beskattningsunderlag.

Propositionen

Regeringen föreslår att bestämmelserna i

mervärdesskattelagen som rör beskattningsunderlaget

vid uttag av varor och vid vissa gemenskapsinterna

förvärv ändras så att beskattningsunderlaget, i de

fall då inköpsvärde saknas, utgörs av

självkostnadspriset i stället för som i dag av

tillverkningskostnaden.

Som skäl för förslaget anförs att sjätte

momsdirektivet anger självkostnadspris som

beräkningsgrund och att termen tillverkningskostnad

som används i mervärdesskattelagen kan tolkas för

snävt.

Med självkostnad avses summan av ett företags alla

beräknade kostnader för en produkt. Självkostnaden

består av tillverkningskostnaden plus försäljnings-

och administrationsomkostnader. Begreppen

självkostnad och tillverkningskostnad är således

inte synonyma.

Motioner

I motion Sk1 yrkande 1 av Anna Grönlund m.fl. (fp)

yrkas att förslaget skall avslås. Motionärerna anser

att det är rimligt att direkta försäljningskostnader

såsom transportkostnader ingår i

beskattningsunderlaget. Däremot skall i

beskattningsunderlaget inte ingå indirekta

försäljnings- och administrationskostnader som är

schablonberäknade.

Även i motion Sk3 yrkande 1 av Per Landgren m.fl.

(kd) föreslås att förslaget skall avslås.

Motionärerna efterlyser en tillfredsställande

konsekvensanalys av hur förslaget till ändrade

regler kommer att påverka företagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att

mervärdesskattelagens bestämmelser om

beskattningsunderlag vid uttag av varor och vid

vissa gemenskapsinterna förvärv bör överensstämma

med vad som föreskrivs i sjätte momsdirektivet.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna

del och avstyrker motionerna.

Med anledning av vad som anförs i motion Sk3 vill

utskottet framhålla att det av propositionen framgår

att en analys har gjorts av vilka konsekvenser

förslagen avseende bl.a. mervärdesskatt kan få för

små och medelstora företag. Ärendet har också varit

föremål för sedvanlig remissbehandling samt

lagrådsgranskats.

Föreläggande att lämna periodisk

sammanställning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att

ge Riksskatteverket rätt att förelägga den

som är skyldig att lämna en periodisk sam-

manställning med uppgifter om omsättning,

förvärv och överföring av varor som

transporteras mellan EG-länder, att lämna

eller komplettera en sådan sammanställning.

Riksdagen avslår motionsyrkandena om bl.a.

avslag på förslaget.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

I 10 kap. 33-36 §§ SBL finns bestämmelser om

skyldighet att i en periodisk sammanställning lämna

uppgifter om omsättning, förvärv och överföringar av

varor som transporteras mellan EG-länder.

Förseningsavgift får tas ut med 1 000 kr om den som

är skyldig att lämna en sammanställning inte gjort

det inom föreskriven tid (15 kap. 6 § SBL).

Propositionen

I propositionen föreslås att Riksskatteverket skall

få rätt att förelägga den som inte fullgör sin

skyldighet att lämna en periodisk sammanställning

eller som lämnar en ofullständig sådan, att lämna

eller komplettera den. Föreläggandet skall kunna

förenas med vite.

Motioner

I motion Sk1 yrkande 2 av Anna Grönlund m.fl. (fp)

anförs att det inte behövs ytterligare sanktioner

utöver gällande förseningsavgifter när det gäller

att få företagen att lämna periodiska

sammanställningar. Vid sanktioner i samband med

uppgiftsinlämning skall hänsyn tas både till de

speciella villkor som gäller för småföretagare och

det aktuella företagets storlek, givetvis under

förutsättning att det inte är uppenbart att det

handlar om skatteundandragande. Motionärerna begär

ett tillkännagivande härom till regeringen.

I två motioner yrkas avslag på förslaget.

Lennart Hedquist m.fl. (m) anför i motion Sk2

yrkande 1 att regeringen i stället för att skärpa

sanktionsmöjligheterna för de företag som inte

lämnar statistiska uppgifter inom föreskriven tid

bör verka för att minska kraven på uppgiftslämnande.

Detta gäller särskilt små och medelstora företag som

kraftig tyngs av uppgiftsbördan. Genom en sådan

åtgärd torde det därefter vara lättare att få

förståelse och prioritet för de uppgifter som krävs

för att uppfylla de krav som EG:s förordningar

ställer, anser motionärerna. I motion Sk3 yrkande 2

av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att de

förseningsavgifter som kan åläggas dem som inte

inkommer med periodiska sammanställningar i tid är

en tillräcklig sanktion. Förseningsavgifter är

förutsägbara och utgör inte heller ett orättvist och

förödande hot mot den enskilde näringsidkaren som

fallet kan vara med vitesförelägganden.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att det

administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer

inom momsområdet bl.a. syftar till att förhindra

skatteundandraganden och bedrägerier. För att

uppfylla de skyldigheter som Sverige har enligt

rådets förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt

samarbete inom området för indirekt beskattning

krävs att skattemyndigheterna ges möjlighet att på

ett effektivt sätt hämta in uppgifter från de

företagare som företar transaktioner mellan olika

medlemsstater inom EU. Det är Riksskatteverket som

har ansvaret för att uppgifterna hämtas in, tas om

hand och vidarebefordras till andra medlemsstater.

Om den som är skyldig att lämna en periodisk

sammanställning över omsättningar och överföringar

av varor till andra medlemsstater inte gör det inom

föreskriven tid skall förseningsavgift tas ut. Av

propositionen framgår att Riksskatteverket anser att

möjligheten att påföra förseningsavgift inte alltid

är tillräcklig för att verket skall kunna uppfylla

förpliktelserna enligt rådets förordning.

Utskottet anser det angeläget att Riksskatteverket

har tillräckliga befogenheter för att hämta in de

uppgifter som behövs för att Sverige skall kunna

leva upp till de krav som ställs enligt nämnda

förordning. Utskottet har inget att invända mot

förslaget att ge verket möjlighet att förelägga den

som inte fullgör sin skyldighet att lämna en

periodisk sammanställning att lämna en sådan eller

inkomma med kompletteringar. Skattebetalningslagen

bör därför kompletteras med en bestämmelse härom.

Utskottet finner det vidare motiverat att

föreläggandet skall kunna förenas med vite om det

finns anledning att anta att det annars inte följs.

En sådan bestämmelse finns redan i

skattebetalningslagen och kommer utan särskild

ändring att gälla även för det föreläggande som nu

föreslås. Vidare skall enligt gällande lagstiftning

hänsyn tas till förhållandena i det enskilda fallet

vid prövning av vitesfrågor. Ett vite kan också

jämkas om det finns särskilda skäl till det.

Av det sagda följer att utskottet tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

Uppskov med betalning av preliminär

skatt för nystartade företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att

nystartade företag på begäran skall ges

uppskov i tre månader med att börja betala F-

skatt eller A-skatt. Motionsyrkanden om

uppskovstidens längd, ändrat

skattebetalningssystem, momsredovisning,

utvidgade avskrivningsmöjligheter samt

skattefritt sparande och personligt riskkapi-

talavdrag avslås.

Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd),

6 (v) och 7 (c).

Gällande bestämmelser

I dag görs ingen skillnad mellan nystartad

näringsverksamhet och redan pågående verksamhet när

det gäller betalning av preliminär skatt. Den

preliminära skatten inkluderar både beräknad direkt

skatt och, för de företag som har helårsredovisning

av moms, även den beräknade momsen.

F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en

post och betalas med lika stora belopp varje månad.

I vissa fall kan skattemyndigheten bevilja anstånd

med betalning av skatt inklusive debiterad

preliminär skatt. För att anstånd skall kunna ges en

nyföretagare krävs att synnerliga skäl föreligger.

Redovisning av moms sker på två olika sätt;

antingen i självdeklarationen eller i

skattedeklarationen. Beräknas beskattningsunderlaget

(dvs. varornas eller tjänsternas pris exklusive

moms, gemenskapsinterna förvärv och import) bli

högst 1 miljon kronor per år skall momsen redovisas

i den särskilda självdeklarationen för inkomstskatt.

Detta innebär att momsen redovisas för helt

beskattningsår. Handelsbolag samt annan som inte är

skyldig att lämna inkomstdeklaration skall dock

alltid redovisa momsen i skattedeklarationer. Är

underlaget över 1 miljon kronor per år skall momsen

redovisas tillsammans med arbetsgivaravgifter och

avdragen skatt i en skattedeklaration.

Skattedeklaration skall lämnas till

skattemyndigheten en gång per månad.

Propositionen

Fysiska och juridiska personer som startar en ny

näringsverksamhet skall på begäran ges uppskov i tre

månader med att börja betala F-skatt eller särskild

A-skatt. Som förutsättning gäller att den

skattskyldige inte tar över en näringsverksamhet som

redan bedrivs, redan bedriver näringsverksamhet

själv, eller att särskilda skäl inte talar emot det.

Motioner

I motion Sk1 yrkande 3 av Anna Grönlund m.fl. (fp)

begärs ett tillkännagivande om en reformering av

nuvarande skattebetalningssystem. Enligt motio-

närerna är regeringens förslag inte tillräckligt för

att komma till rätta med de problem som både

nyföretagare och redan etablerade företagare har när

det gäller inbetalning av skatt. Motionärerna

föreslår ett system där inbetalning av skatt sker

efter det att näringsidkaren fått inkomsten, dvs. på

samma sätt som inbetalning av moms sker.

I motion Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anförs

att regeringens förslag till förbättringar för

företagen närmast är imaginär. Det är inte

preliminärskatten det första kvartalet som är ett

problem utan den generellt höga skattebelastningen.

För nystartade företag skulle en ändrad

periodisering av avskrivningar vara till större

hjälp än regeringens förslag. Riksdagen bör därför

besluta om att höja gränsen för direktavdrag för

s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr (yrkande 2).

Vidare föreslås att regeringen skall återkomma med

förslag som innebär en väsentlig ökning av vad som

är möjligt att skriva av. Direktavskrivningar av

investeringar på upp till 1 miljon kronor kan vara

en lämplig början, anser motionärerna (yrkande 3).

I motion Sk3 yrkande 3 av Per Landgren m.fl. (kd)

föreslås att uppskov med att börja betala preliminär

skatt skall kunna ges under minst sex månader.

Roger Karlsson och Claes Västerteg (c) yrkar i

motion Sk4 att förslaget om uppskov skall avslås

(yrkande 1). Motionärerna anser att förslaget endast

marginellt kommer att påverka nystartade företags

likviditetsproblem. Det kan också innebära att

företagen underskattar sitt likviditetsbehov. För

att underlätta nyföretagandet föreslår motionärerna

i stället en avdragsrätt för starta-eget-sparande på

upp till 40 000 kr per år, totalt högst 120 000 kr,

och ett personligt riskkapitalavdrag på högst 40 000

kr per år i tre år för start av företag utan hjälp

av starta-eget-sparande (yrkandena 2 och 3).

Därutöver begär motionärerna ett tillkännagivande om

att mindre företag bör ges möjlighet till enklare

och kvartalsvis redovisning av mervärdesskatten

(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om att införa en möjlighet för

nya företag att få uppskov i tre månader med

betalningen av den preliminära skatten syftar till

att motverka de likviditetsproblem som ofta uppstår

i samband med att ett företag startas. Förslaget är

avsett att underlätta för dem som vill starta nya

företag och som inte redan bedriver

näringsverksamhet.

Utskottet instämmer i bedömningen att en möjlighet

till uppskov kan förbättra likviditeten för

nystartade företag eftersom de normalt bör hinna få

betalning för de första fakturorna innan preliminär

skatt skall börja betalas. Ett uppskov innebär dock

att ett högre månatligt belopp måste avsättas för

skattebetalning under resten av året. Det kan därför

inte antas att alla skattskyldiga anser att uppskov

är en fördel. Som regeringen anför bör systemet

därför inte vara obligatoriskt. Det bör också finnas

en möjlighet för skattemyndigheten att vägra uppskov

om särskilda skäl talar emot det.

En längre tids uppskov (under sex månader till ett

år) som föreslagits av vissa remissinstanser och

motionärer skulle givetvis ytterligare kunna för-

bättra likviditeten för företagen under den tid

uppskovet avser. Detta måste dock vägas mot att en

längre tidsfrist innebär en ökad risk för att staten

inte får betalt för sina skattefordringar. Redan med

en tidsfrist om tre månader finns risk för att några

nyföretagare underskattar sitt likviditetsbehov och

därför inte har tillräckligt med kontanter när den

uppskjutna skatten skall börja betalas. Incitamenten

för skatteundandragande skulle också öka om uppskov

ges under en längre period liksom risken för

konkurrenssnedvridningar mellan nystartade och redan

befintliga företag. Vid en sådan avvägning anser

utskottet att den av regeringen föreslagna

uppskovstiden är bättre avvägd än motionärernas

förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker yrkandet om avslag i motion

Sk4 liksom yrkandet i motion Sk3 om att uppskov

skall kunna beviljas under sex månader. Utskottet

avstyrker även yrkandena i motionerna Sk1 och Sk4 om

ett reformerat skattebetalningssystem för

näringsidkare respektive ändrad momsredovisning för

mindre företag. Inte heller är utskottet berett att

tillstyrka yrkandena i motion Sk2 om utvidgade

avskrivningsmöjligheter för företag.

Motionsyrkanden med liknande innehåll som de som

framförs i motion Sk4 yrkandena 2 och 3 har nyligen

avstyrkts av skatteutskottet och finansutskottet vid

behandlingen av utgiftsramar och beräkningen av

statens inkomster (bet. 2002/03:FiU1;

2002/03:SkU1y). Utskottet finner inte anledning att

göra någon annan bedömning och avstyrker därför även

denna motion i nu berörda delar.

Nedsättning av socialavgifter i

stödområde A

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag om att

det regionalt utvidgade särskilda avdraget

vid beräkning av arbetsgivaravgifter och

egenavgifter skall omfatta verksamhet inom

kol- och stålindustrin. Riksdagen avslår

motionsförslag om att den regionala nedsätt-

ningen av socialavgifter även skall omfatta

företag i branscher som jordbruk, vattenbruk

och fiske och på sikt samtliga företag i

stödområdet.

Jämför reservation 8 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter eller

egenavgifter. Vid beräkning av både

arbetsgivaravgifter och egenavgifter skall avdrag

göras med 5 % av avgiftsunderlaget. De särskilda

avdragen vid beräkning av socialavgifterna infördes

den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:21, bet.

1996/97:FiU1). Avdraget från arbetsgivaravgifterna

är begränsat till högst 3 550 kr per kalendermånad.

Avdraget från egenavgifterna är begränsat till 9 000

kr per år.

Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en

regional nedsättning av socialavgifterna men

tvingades vid denna tidpunkt upphöra med nedsätt-

ningen i avvaktan på EG-kommissionens slutliga

ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med

EG-rättens statsstödsregler. I december 2000 beslöt

kommissionen att inte godkänna nedsättningen,

eftersom den inte var förenlig med

statsstödsreglerna.

EG-rättens statsstödsregler tillåter driftsstöd i

Sverige endast i form av bidrag till transport av

varor. Sverige utnyttjar denna möjlighet genom stöd-

formen Regionalt transportbidrag. I övrigt kan

driftsstöd endast lämnas inom ramen för s.k.

försumbart stöd. Det innebär att offentligt stöd

till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än

sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. En

sådan period kan sedan följa av en ny treårsperiod.

I december 2001 biföll riksdagen regeringens

förslag om att införa ett regionalt stöd för

företagandet i stödområde A (prop. 2001/02:45, bet.

2001/02:SkU12, rskr. 122). Stödet lämnas genom ett

utvidgat särskilt avdrag vid beräkningen av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete vid

ett fast driftställe i stödområdet. Det utvidgade

särskilda avdraget - som görs utöver det generella

avdraget på 5 % - uppgår till 10 % av

avgiftsunderlaget. Vid beräkningen av

arbetsgivaravgifter är det utvidgade särskilda

avdraget maximerat till 7 100 kr per månad och vid

beräkningen av egenavgifter till 18 000 kr per år.

Avgiftslättnaden är anpassad till EG:s regler om

s.k. försumbart stöd och omfattar inte företag inom

sektorerna kol och stål, jordbruk, vattenbruk och

fiske samt transport.

Vid riksdagsbehandlingen avslogs motionsyrkanden

om att utvidga stödet till företag i branscher som

jordbruk, fiske och transportsektorn med moti-

veringen att en sådan utvidgning skulle stå i strid

med EU:s regler.

Riksdagen har även vid behandlingen av proposition

2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i

hela landet avslagit liknande motionsyrkanden (bet.

2001/02:NU4).

Även i betänkande 2001/02:SkU15 avstyrktes ett

motionsyrkande om att utvidga nedsättningen av

socialavgifter i stödområdet till skogsbruk och

jordbruk. Riksdagen följde utskottet.

Propositionen

Enligt lagen (2001:1170) om utvidgning av de

särskilda avdragen enlig socialavgiftslagen

(2000:980) får ett regionalt utvidgat särskilt

avdrag vid beräkningen av socialavgifter inte ges

till verksamhet inom kol- och stålindustri som

omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska

kol- och stålgemenskapen (4 § 3). Detta fördrag

upphörde att gälla den 23 juli 2002, vilket innebär

att det inte längre finns något EG-rättsligt hinder

för att låta även verksamhet inom kol- och

stålindustrin omfattas av det utvidgade särskilda

avdraget. Regeringen föreslår därför att punkten 3

skall upphävas.

Förslaget bedöms inte leda till något

inkomstbortfall av betydelse för det allmänna.

Motion

I motion Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkas att

företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och

fiske med driftställe i stödområde A också skall

omfattas av den regionala nedsättningen av

socialavgifterna (yrkande 4). Därutöver begärs att

regeringen skall återkomma med ett förslag som

innebär att den särskilda nedsättningen för

socialavgifter omfattar samtliga företag i

stödområdet (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det inte längre finns

något EG-rättsligt hinder för att låta den lättnad i

fråga om socialavgifter som införts i stödområde A

även omfatta företag inom sektorerna kol och stål.

Alltjämt gäller dock att företag som uteslutande

bedriver verksamhet inom sektorerna transport,

jordbruk, vattenbruk och fiske inte kan få del av

det utvidgade särskilda avdraget eftersom det skulle

strida mot EG:s regler för statsstöd.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens

förslag utan tillstyrker att undantaget för

verksamhet inom kol- och stålindustrin tas bort.

Motionsyrkandena avstyrks.

Lagförslagen

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot

regeringens förslag i övrigt utan tillstyrker

propositionen även i dessa delar. Detta innebär att

riksdagen tillstyrker samtliga lagförslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Självkostnadspris som beskattningsunderlag

vid uttag och gemenskapsinterna förvärv

(punkt 1 och punkt 5 i motsvarande del) - m,

fp, kd

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per

Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Ulf

Sjösten (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och

punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Sk1 yrkande

1 och 2002/03:Sk3 yrkande 1 och avslår propositionen

i denna del.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den

ändringen att förslaget om att byta ut ordet

"tillverkningskostnaden" mot "självkostnadspriset"

i 7 kap. 3 § utgår.

Ställningstagande

Självkostnad och tillverkningskostnad är förvisso

inte synonyma begrepp. Oaktat detta ifrågasätter vi,

i likhet med vissa remissinstanser, nödvändigheten

av att ändra mervärdesskattelagens bestämmelser om

beskattningsunderlag vid uttag av vara och vid

gemenskapsinterna förvärv. Dessutom saknas en

tillfredsställande analys av hur förslaget till

ändrade regler kommer att påverka företagen. Vi

tillstyrker därför motionsyrkandena om avslag på

propositionen i denna del.

2. Föreläggande att lämna periodisk

sammanställning (punkt 2 och punkt 5 i

motsvarande del) - m, fp, kd, c

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per

Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger

Karlsson (c), Ulf Sjösten (m) och Anne-Marie

Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 och

punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Sk1 yrkande

2, 2002/03:Sk2 yrkande 1 och 2002/03:Sk3 yrkande 2

och avslår propositionen i denna del.

5. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser 10

kap. 36 a §.

Ställningstagande

Vi anser att det inte behövs ytterligare

sanktionsmöjligheter, utöver gällande

förseningsavgifter, för att förmå berörda

näringsidkare att lämna periodiska sammanställningar

med uppgifter om omsättning, förvärv och

överföringar av varor som transporteras mellan EG-

länder. I likhet med vad som anförs i motion Sk2 bör

regeringen i stället verka för att minska kraven på

uppgiftslämnande. Detta gäller särskilt små och

medelstora företag som kraftigt tyngs av

uppgiftsbördan. Om kraven på att lämna uppgifter av

allehanda slag till olika myndigheter kraftigt

minskar torde det därefter vara lättare att få

förståelse och prioritet för de uppgifter som krävs

för att uppfylla de krav som ställs i olika EG-

förordningar. Denna väg bör enligt vår mening prövas

innan man överväger att ge skattemyndigheterna ökade

befogenheter.

Vi vill också betona vikten av att hänsyn tas till

de speciella villkor som gäller för småföretagare

vid utformningen av eventuella nya sanktioner. Med

det sagda avstyrker vi propositionen i denna del.

3. Uppskov med betalning av preliminär skatt

för nystartade företag (punkt 3) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godtar propositionen i denna del och

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

reservationen anförs om utvidgade

avskrivningsmöjligheter för nystartade företag.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Sk2

yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2002/03:Sk1

yrkande 3, 2002/03:Sk3 yrkande 3 och 2002/03:Sk4

yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Problemet för svenskt företagande är den generellt

höga skattebelastningen. Preliminärskatten det

första kvartalet är inte ett problem ens från

likviditetssynpunkt. Detta har också påpekats av

flera remissinstanser. Nystartade företag har oftast

en låg preliminärskatt. Eftersom skatt skall betalas

på hela resultatet byggs en större skatteskuld in

det första året om kredit ges under de tre första

månaderna.

För nystartade företag skulle en ändrad

periodisering av avskrivningar vara till större

hjälp än regeringens förslag. Vi föreslår därför att

gränsen för direktavdrag för korttidsinventarier

ökas från dagens 2 000 kr till 50 000 kr. Vi anser

också att regeringen bör återkomma med förslag som

innebär en väsentlig ökning av vad som är möjligt

att skriva av. Direktavskrivningar av investeringar

på upp till 1 miljon kronor kan därvid vara en

lämplig början.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Uppskov med betalning av preliminär skatt

för nystartade företag (punkt 3) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godtar propositionen i denna del och

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

reservationen anförs om ett reformerat

skattebetalningssystem. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:Sk1 yrkande 3 samt avslår motionerna

2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Sk3 yrkande 3

och 2002/03:Sk4 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens förslag om uppskov med

betalning av preliminärskatt är ett alldeles för

litet steg för att komma till rätta med de problem

som både nyföretagare och redan etablerade

företagare har när det gäller inbetalning av skatt.

Vad som behövs är i stället en rejäl översyn av

skattereglerna.

Dagens regler innebär att företagaren måste betala

skatt utan att ha haft motsvarande inkomster. Detta

kan leda till likviditetsproblem och i vissa fall

kanske till konkurs. Alternativet blir att

näringsidkaren medvetet underskattar inkomsten i

preliminärskattedeklarationen, vilket leder till att

den slutliga skatten blir betydligt större än

inbetald skatt. För att råda bot på detta föreslår

vi ett system där inbetalning av skatt sker efter

det att näringsidkaren fått inkomsten, dvs. på samma

sätt som inbetalning av moms sker.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Uppskov med betalning av preliminär skatt

för nystartade företag (punkt 3) - kd

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godtar propositionen i denna del och

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

reservationen anförs om bl.a. förlängd uppskovstid.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk3 yrkande

3 samt avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 3,

2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3 och 2002/03: Sk4

yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Enligt min mening torde regeringens förslag om att

låta fysiska och juridiska personer som startar ny

verksamhet få uppskov i tre månader med att börja

betala preliminärskatt inte ha någon större inverkan

på nyföretagandet. Den föreslagna tidsgränsen är

alltför kort för att nystartade företag skall komma

över initiala likviditetsproblem och vinna en reell

skatteförmåga. För att någon effekt skall uppnås

förordar jag att uppskov, på begäran, skall kunna

ges under minst sex månader. Härutöver vill jag

tillägga att det självfallet behövs fler och mer

genomgripande åtgärder för att förbättra

möjligheterna att starta och driva små och växande

företag i Sverige. De förslag som Kristdemokraterna

lagt fram med anledning av regeringens

budgetproposition innehåller förslag till en rad

förbättringar på detta område.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Uppskov med betalning av preliminär skatt

för nystartade företag (punkt 3 och punkt 5

i motsvarande del) - v

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 och

punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen bifaller motion 2002/03:Sk4 yrkande 1

och avslår propositionen i denna del och motionerna

2002/03:Sk1 yrkande 3, 2002/03:Sk2 yrkandena 2 och

3, 2002/03:Sk3 yrkande 3 och 2002/03:Sk4 yrkandena

2-4.

5. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser 11

kap. 5 §.

Ställningstagande

Enligt min mening kommer regeringens förslag om

uppskov med att börja betala F-skatt eller A-skatt

knappast att förbättra likviditeten för nystartade

företag. Tvärtom kan uppskovet medföra att många

nyföretagare hamnar i svårigheter genom att de

underskattar sitt likviditetsbehov och därför inte

har tillräckligt med kontanter när uppskovet väl

upphör och skatten skall börja betalas. Risken för

att oseriösa företagare kan komma att utnyttja

systemet för skatteundandragande skall heller inte

underskattas. Mot bakgrund av det anförda anser jag,

i likhet med motionärerna bakom motion Sk4, att

förslaget skall avslås av riksdagen.

7. Uppskov med betalning av preliminär skatt

för nystartade företag (punkt 3 och punkt 5

i motsvarande del) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 och

punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen avslår propositionen i denna del och

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

reservationen anförs om skattefritt sparande,

personligt riskkapitalavdrag och förenklad

momsredovisning för små företag. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk4 yrkandena 1 och 4,

bifaller delvis motion 2002/03:Sk4 yrkandena 2 och 3

samt avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 3,

2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:Sk3

yrkande 3.

5. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser 11

kap. 5 §.

Ställningstagande

Regeringens förslag om uppskov med att börja betala

F-skatt eller A-skatt kommer endast marginellt att

påverka nystartade företags likviditetsvillkor.

Eftersom förslaget inte innebär någon lägre

beskattning kan det också medföra att företagen

underskattar sitt likviditetsbehov och därför inte

har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna

preliminärskatten skall betalas. Därtill kommer de

föreslagna förutsättningarna för att kunna få

uppskov att ge upphov till gränsdragningsproblem,

och risken för godtycke är uppenbar.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att

förslaget bör avslås av riksdagen.

För att underlätta nyföretagandet och ge fler

möjligheter att starta eget bör i stället lättnader

göras i fråga om beskattningen av riskkapital för

små företag. Ett led i detta är att införa en

avdragsrätt för starta-eget-sparande på upp till

40 000 kr per år, totalt högst 120 000 kr. Dessa

pengar skall sedan kunna användas som insats vid

starten av det egna företaget. Vidare vill

Centerpartiet införa ett personligt

riskkapitalavdrag för dem som finansierar starten av

företag med egna eller lånade medel, utan hjälp av

starta-eget-sparande, med högst 40 000 kr per år i

tre år. Dessa enkla och generella åtgärder kommer

att skapa avsevärt bättre förutsättningar för

nystartade företag än regeringens förslag om

tillfälligt uppskov med skatteinbetalningen.

Vi anser också att det bör införas en möjlighet

för mindre företag att redovisa mervärdesskatt

kvartalsvis. Nystartade företag bör ges möjlighet

att gå över från särskild momsskattedeklaration till

redovisning i självdeklaration. Därigenom skulle

dessa företags administrativa börda minska samtidigt

som de skulle slippa förskottera inbetalningarna

till staten.

Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts.

8. Nedsättning av socialavgifter i stödområde A

(punkt 4) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen godtar propositionen i denna del och

tillkännager för regeringen som sin mening vad i

reservationen anförs om att nedsättningen av social-

avgifterna skall omfatta även övriga företag i

stödområdet. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2002/03:Sk2 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna med 15 %

inom stödområde A är en form av regionalpolitik som

enligt vår mening är att föredra framför bidrags-

politik. Vi anser emellertid att fler branscher i

stödområdet bör få sänkta avgifter, såsom jordbruk,

vattenbruk och fiske. På sikt bör samtliga företag i

området omfattas av den regionalt utvidgade

nedsättningen. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

Förslaget bör vara utformat på ett sådant sätt att

det inte påverkar inkomstberäkningen för år 2003.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2002/03:5 att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483),

3. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229),

4. lag om ändring i lagen (2001:1170) om

utvidgning av de särskilda avdragen enligt

socialavgiftslagen (2000:980),

5. lag om ändring i lagen (2002:425) om ändring i

lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

Följdmotioner

2002/03:Sk1 av Anna Grönlund m.fl. (fp):

1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att

beskattningsunderlaget vid uttag av varor och

vissa gemenskapsinterna förvärv skall utgöras av

självkostnaden i stället för

tillverkningskostnaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sanktioner i

samband med skyldighet att lämna periodisk

sammanställning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om uppskov med

betalning av preliminär skatt.

2002/03:Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår förslaget att ge

Riksskatteverket rätt att förelägga den som inte

fullgör sin skyldighet att lämna periodisk

sammanställning att lämna eller komplettera den i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar höja gränsen för avdrag för

s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr i enlighet

med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till väsentligt utökade möjligheter till

direktavskrivning i enlighet med vad som anförs i

motionen.

4. Riksdagen beslutar att upphäva 4 § 1 lagen

(2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen

enligt socialavgiftslagen (2000:980) i enlighet

med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utvidgning av de

särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen

(2000:980).

2002/03:Sk3 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om

självkostnadspris som beskattningsunderlag med

hänvisning till att det saknas en konsekvensanalys

för företagen.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag att ge

Riksskatteverket rätt att förelägga den som är

skyldig att lämna en periodisk sammanställning att

lämna eller komplettera denna samt att detta

föreläggande kan kombineras med vite.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om att ge fysiska och

juridiska personer minst sex månaders uppskov med

att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt.

2002/03:Sk4 av Roger Karlsson och Claes Västerteg

(c):

1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att

fysiska och juridiska personer som startar en ny

näringsverksamhet på begäran skall ges uppskov i

tre månader med att börja betala F-skatt eller

särskild A-skatt.

2. Riksdagen beslutar att införa ett starta-eget-

sparande i enlighet med vad i motionen anförs.

3. Riksdagen beslutar att införa ett personligt

riskkapitalavdrag i enlighet med vad i motionen

anförs.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge mindre

företag möjlighet till enklare och kvartalsvis redo-

visning av mervärdesskatt.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag