Bet. 2002/03:SKU5

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU5

Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattningvid vissa andelsbyten, m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att

utvidga reglerna om framskjuten beskattning vid

andelsbyten till att omfatta även onoterade och

kvalificerade andelar. De nya reglerna skall träda i

kraft den 1 januari 2003. Personer som har avyttrat

kvalificerade andelar före ikraftträdandet och har

fått uppskov eller hade rätt till uppskov enligt

äldre bestämmelser kan begära att de nya reglerna

skall tillämpas retroaktivt.

Möjligheten att begära retroaktiv tillämpning

undanröjer vissa negativa effekter som uppkommit för

fåmansföretagare som har gjort uppskovsgrundande

andelsbyten med kvalificerade andelar enligt de

regler som har gällt fr.o.m. den 1 januari 1999. I

dessa regler kan ett vid bytestillfället beräknat

skatteuppskov som skall tas upp som intäkt i

inkomstslaget tjänst inte kvittas mot en slutlig

förlust på bytesaffären som redovisas i samma

deklaration.

De två motioner som har väckts i ärendet avstyrks.

Det krav på viss ytterligare utredning om

beskattningen i samband med andelsbyten som ställs i

en av motionerna anses av utskottet till viss del

tillgodosett genom vad utskottet anför om bl.a. att

regeringen bör analysera tillämpningen av

andelsbytesreglerna och återkomma till riksdagen med

en redovisning av vilka konsekvenser detta bör

föranleda för det skatterättsliga

andelsbytessystemet. I denna del har lämnats en

reservation (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utökad användning av metoden

framskjuten beskattning vid andelsbyten

Riksdagen antar regeringens i bilaga 2

återgivna förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) med den ändringen

att lagförslaget tillförs en ändring i 23 kap. 19

§ med den lydelse som framgår av utskottets

förslag i bilaga 3,

2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition

2002/03:15.

2. Utvidgning av det skatterättsliga

andelsbytessystemet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi2 och

2002/03:Fi3.

Reservation (m, fp, kd, c)

3. Rättelser i lagen om skatt på

energi

Riksdagen

dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag

om ändring i lagen (2002:422) om ändring i lagen

(1994:176) om skatt på energi,

dels beslutar om den ändringen i riksdagens beslut

(prop. 2002/03:1 Finansplan m.m., bet 2002/03:FiU1

förslagspunkt 6, rskr. 2002/03:24) om ändring i

lagen (1994:176) om skatt på energi att i 2 kap. 1 §

första stycket 3 sifferuttrycket "1044" ersätts med

"1004".

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast

en bordläggning.

Stockholm den 10 december 2002

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per

Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie

Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén

(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf

Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro

Feltzing (mp), Per Rosengren (v) och Britta Rådström

(s).

2002/03

SkU5

(prop. 2002/03:15)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens förslag till riksdagsbeslut samt

förslagen i de två motioner som har väckts med

anledning av propositionen framgår av bilaga 1. De

lagändringar som regeringen föreslår redovisas i

bilaga 2. En av utskottet föreslagen komplettering

till regeringens lagförslag och ett förslag till

rättelse av ett tidigare lagbeslut finns i bilaga 3.

Bakgrund

Skatteutskottet föreslog i ett betänkande den 24

april 2002 med stöd av sin initiativrätt enligt 3

kap. 7 § riksdagsordningen att riksdagen skulle

tillkännage för regeringen att den skulle återkomma

till riksdagen med ett förslag till en retroaktivt

verkande lagändring som eliminerar de effekter som

uppstår i förlustsituationer till följd av att ett

tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av den

som genom ett uppskovsgrundande andelsbyte har

avyttrat kvalificerade andelar i fåmansföretag.

Riksdagen biföll utskottets förslag den 16 maj 2002

(bet. 2001/02:SkU29, rskr. 2001/02:245).

En bakgrund till utskottsinitiativet var det

bristande samspel mellan skattereglerna vid

andelsbyten och reglerna för beskattning av

kvalificerade andelar (de s.k. 3:12-reglerna) som

hade uppmärksammats till följd av de stora värde-

nedgångar på företag inom främst IT-sektorn som

följde efter kraftiga kursuppgångar på börsen under

åren närmast före millennieskiftet. Den som avyttrat

kvalificerade andelar kunde inte på samma sätt som

kapitalplacerare i allmänhet utnyttja en förlust på

de vid andelsbytet mottagna andelarna för att kvitta

mot hela det uppskovsbelopp som beräknats vid

bytestillfället. Fåmansföretagaren som avyttrat

kvalificerade andelar skulle ta upp i princip

hälften av uppskovsbeloppet som en tjänsteinkomst

och kunde till denna del inte kvitta förluster på de

mottagna andelarna som skulle redovisas i

inkomstlaget kapital.

Skatteproblemet vid utbyte av

kvalificerade andelar hade vid

tidpunkten för utskottsinitiativet

analyserats i en promemoria inom

Finansdepartementet.

Beredningsarbetet hade varit

tidskrävande och det stod under

senare delen av våren 2002 klart att

en proposition som skulle kunna lösa

det uppkomna problemet inte skulle

kunna lämnas till riksdagen under

våren 2002. Syftet med utskottets

initiativ var att ge berörda

skattskyldiga ett besked om att

reglerna skulle komma att ändras med

tillbakaverkande kraft.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att bestämmelserna för

fysiska personer om framskjuten beskattning vid

vissa andelsbyten utvidgas till att även omfatta

andelar som inte är marknadsnoterade samt byten av

kvalificerade andelar och andelar som blir

kvalificerade hos säljaren.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten som

sker efter den 31 december 2002. Under vissa

förutsättningar skall reglerna om framskjuten

beskattning, på den skattskyldiges begäran, få

tillämpas retroaktivt på uppskovsbelopp som

fördelats enligt äldre bestämmelser. Även den som

före ikraftträdandet gjort ett byte av andelar men

som då inte begärde uppskov med beskattningen

föreslås i vissa fall kunna begära att reglerna om

framskjuten beskattning skall tillämpas retroaktivt.

Utskottets överväganden

Utökad användning av metoden

framskjuten beskattning vid

andelsbyten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att

utvidga reglerna om framskjuten beskattning

vid andelsbyten till att omfatta även onote-

rade och kvalificerade andelar.

Propositionen

I propositionen lägger regeringen fram ett förslag

som syftar till att eliminera de

beskattningseffekter som avses i riksdagens beslut

den 16 maj 2002 (bet. 2001/02:SkU29, rskr.

2001/02:245). Förslaget innebär att användningen

inom andelsbytessystemet av metoden med framskjuten

beskattning utvidgas till att omfatta även onoterade

och kvalificerade andelar fr.o.m. den 1 januari

2003. Detta innebär att något uppskovsbelopp inte

skall beräknas vid andelsbytet. I stället förs den

vid andelsbytet avyttrade andelens omkostnadsbelopp

över till den mottagna andelen. Vinst eller förlust

beskattas först när den vid andelsbytet mottagna

andelen avyttras. Vid inbyte av kvalificerade

andelar skall det göras en beräkning av hur stor

andel av vinsten som skulle ha tagits upp i tjänst

om det skulle ha skett en omedelbar beskattning. Det

belopp som beräknas utgör en högsta gräns för hur

stor del av en vinst på den mottagna andelen som

skall tjänstebeskattas om den mottagna andelen

senare avyttras med vinst. Om den mottagna andelen

skulle avyttras med förlust, dvs. till ett värde

understigande omkostnadsbeloppet, uppkommer inte

någon tjänstebeskattning.

Utvidgningen av systemet med framskjuten

beskattning kommer också de fåmansföretagare till

del som sedan den 1 januari 1999 och fram till

ikraftträdandet av de nya reglerna har avyttrat

kvalificerade andelar i sitt företag genom ett

uppskovsgrundande andelsbyte. Om ett tjänstebelopp

har beräknats och uppskov för det har erhållits

eller hade kunnat erhållas kan den skattskyldige

begära att de nya reglerna skall tillämpas när de

mottagna aktierna säljs eller om de anses avyttrade

till följd av att det köpande bolaget gått i

konkurs.

De offentligfinansiella engångseffekterna i form

av utebliven skatteintäkt uppskattas till 283

miljoner kronor, medan den varaktiga effekten

beräknas till 9 miljoner kronor per år i utebliven

skatteintäkt.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har remitterats till finansutskottet.

Finansutskottet har i sitt förslag till beräkning av

statsbudgetens inkomster för 2003 (bet.

2002/03:FiU1) beaktat det inkomstbortfall som

förslaget leder till och räknat ned inkomsterna med

283 miljoner kronor och lämnat över propositionen

till skatteutskottet för en lagteknisk beredning av

förslagen.

Vid granskningen av lagförslagen har

skatteutskottet funnit att ett tillägg bör göras i

lagtexten när det gäller villkoren för

underprisöverlåtelser för att det skall framgå att

kravet på kvalificerade andelar i det förvärvande

företaget inte skall gälla när en andel i det

överlåtande företaget anses kvalificerad på grund av

den nya regeln i 57 kap. 6 § andra stycket

inkomstskattelagen. Utskottet har i övrigt ingen

erinran mot lagförslagens tekniska utformning.

Med den nämnda justeringen tillstyrker utskottet

propositionen.

Utvidgning av det skatterättsliga

andelsbytessystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om dels

utvidgningar i skattereglerna om andelsbyten,

dels - mot bakgrund av att utskottet förut-

sätter att regeringen gör en analys av hur

andelsbytesreglerna tillämpas -

tillkännagivanden om utredning av vissa

frågor som rör andelsbytessystemet.

Jämför reservation (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

De särskilda skatteregler som gäller vid vissa

andelsbyten har tillkommit för att strukturaffärer i

näringslivet inte skall hindras av den beskattning

som normalt skall ske när aktier och andra andelar

byter ägare. För att de särskilda skattereglerna

skall vara tillämpliga måste vissa grundläggande

krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts

är att andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena

delägarrätter, dvs. aktier och andelar, och inte

andra instrument, t.ex. terminer, optioner och

konvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt

till en del i en juridisk person (se prop.

1998/99:15, s. 276 och prop. 1999/2000:2, del II, s.

573). Vidare skall andelsbytet ske på marknads-

mässiga villkor och skall leda till att det företag

som byter till sig andra företags andelar får

röstmajoritet i det företag vars aktier det byter

till sig. Bland villkoren finns också en

kontantgräns, dvs. en regel om att bara en mindre

del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i

kontanter (10 % av den mottagna andelens nominella

belopp).

Möjligheten att få uppskov även om vederlaget till

viss del utgörs av pengar motsvarande högst 10 % av

de nyemitterade aktiernas nominella värde infördes

fr.o.m. den 1 januari 1993 i de skatteregler som

fanns då för att underlätta vissa aktiebyten (prop.

1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, rskr. 1992/93:149).

En utgångspunkt för den ändringen var att uppskov

med beskattningen var motiverat eftersom aktiebytet

innebär att den skattskyldige inte får några

kontanter att betala kapitalvinstskatten med. Det

argumentet förlorar enligt propositionen i betydelse

om en större del av vederlaget betalas ut i annan

form än aktier. Det borde därför vara en uttrycklig

förutsättning för uppskov att vederlaget endast till

en begränsad del får utgå i annat än aktier. I

propositionen uttalades även bl.a. att frågan om

utrymmet för en kontantersättning blir aktuell även

vid en anpassning till det EG-direktiv som behandlar

fusioner och andra företagsombildningar (90/434/EEG)

och att en med direktivet likformig lösning borde

eftersträvas (se prop. 1992/93:131 s. 44).

Inför Sveriges medlemskap i EU antog riksdagen,

som en anpassning till bl.a. fusionsdirektivet, en

lag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid

gränsöverskridande omstruktureringar inom EG. En

kontantgräns om 10 % av de mottagna andelarnas

nominella belopp infördes även för sådana

internationella andelsbyten som omfattades av den

särskilda lagen (prop. 1994/95:52, bet.

1994/95:SkU10, rskr. 1994/95:155).

Kontantgränsen överfördes till de nya enhetliga

skatteregler för andelsbyten som riksdagen antog

hösten 1998 (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99: SkU5,

rskr. 1998/99:67). Vid utskottsbehandlingen

avstyrktes ett motionsyrkande (m) om att ta bort

kravet på att kontanter skulle få utgå med ett visst

högsta belopp. Bakom ställningstagandet fanns

tveksamhet till att belasta taxeringsförfarandet med

uppskov vid beskattningen av andelsbyten i de fall

en stor del av vederlaget utgörs av kontanter.

Eftersom gränssatsen om 10 % enligt

Företagsskatteutredningen inte har medfört några

nämnvärda svårigheter borde gränsen behållas.

Utskottet framhöll även att denna gränssats används

i EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG).

Vid tillkomsten av inkomstskattelagen överfördes

kontantgränsen till de regler som skall hantera

andelsbyten och finns numera i såväl bestämmelserna

om framskjuten beskattning vid andelsbyten (48 a

kap. 2 §) som i bestämmelserna om uppskovsgrundande

andelsbyten (49 kap. 2 §).

Motionerna

I motion Fi2 begär Per Rosengren (v) att regeringen

skall utreda den skattemässiga behandlingen av

personer som byter bl.a. konvertibler och optioner

mot andelar i förhållande till dem som faller inom

ramen för skattereglerna om andelsbyten (yrkande 1).

Motionären efterlyser också (yrkande 2) en utredning

av konsekvenserna av en dom där Regeringsrätten

pekat på otydligheter i förarbetena vid tillämpning

av kontantgränsen (mål nr 2373-2001).

I motion Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp,

kd, c) föreslås att kontantbegränsningen vid

andelsbyten slopas retroaktivt från den 1 januari

1999 (yrkande 1) och att reglerna om framskjuten

beskattning skall utvidgas till att gälla även för

sådana andelsbytesaffärer som gjorts i andra

värdepapper än aktier (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

De förslag som har lagts fram i motion Fi3

innehåller krav på att riksdagen skall fatta ett

beslut med retroaktivitet fyra år tillbaka i tiden

som innebär betydande utvidgningar av

skattelagstiftningen vid andelsbyten som riksdagen

har lagt fast.

Det fusionsdirektiv (90/434/EEG) som gäller inom

EU avser utbyte av aktier eller andelar och omfattar

förfaranden varigenom ett bolag förvärvar en andel i

ett annat bolags kapital. Det förvärvande företaget

skall genom förvärvet erhålla röstmajoritet i det

andra bolaget. Delägarna i det uppköpta bolaget

skall i utbyte få värdepapper som motsvarar

kapitalet i det förvärvande bolaget och i vissa fall

en kontant betalning som inte överstiger 10 % av det

nominella värdet eller, i avsaknad av nominellt

värde, ett värde som beräknas på det

bokföringsmässiga värdet av de värdepapper som

utfärdats i utbyte. Flertalet EU-länder har i sina

nationella regler en 10 % kontantgräns beräknad på

nominellt värde.

Som framgår av tidigare lagmotiv i samband med att

en kontantgräns om 10 % infördes i de gamla svenska

reglerna om aktiebyten den 1 januari 1993 kan det

anföras goda skäl för en begränsning av

kontantdelens storlek vid strukturaffärer. Samtidigt

har ställningstagandet till kontantgränsens storlek

i samband med att nya andelsbytesregler antogs

hösten 1998 delvis baserats på antagandet att

gränsen inte hade vållat några särskilda problem.

Den omständigheten att EU-länderna i stort sett

synes ha samma regler i fråga om kontantgräns vid

andelsbyten innebär emellertid en särskild

komplikation som skulle behöva utredas mer ingående

innan tidigare ställningstaganden till

kontantgränsens storlek kan tas upp till ett förnyat

övervägande.

En omläggning i beskattningen av andelsbyten i

enlighet med förslaget i motion Fi3 skulle även vid

en försiktig uppskattning av antalet berörda affärer

leda till antagandet att det rör sig om en

statsfinansiell kostnad av en storleksordning som

skulle rubba förutsättningarna för det budgetförslag

för 2003 som riksdagen har antagit den 4 december i

år. Det är därför även av detta skäl inte möjligt

för skatteutskottet att i förevarande sammanhang ta

ställning till sådana ändringar som föreslås i

motion Fi3. Utskottet avstyrker med hänvisning

härtill motion Fi3 yrkandena 1 och 2.

Fusionsdirektivet är f.n. föremål för översyn inom

EU. Det är en uppgift för regeringen att

kontinuerligt medverka i det arbetet. Utskottet

förutsätter att regeringen särskilt uppmärksammar de

frågor med anknytning till andelsbytessystemet som

har tagits upp i motionerna, t.ex. om sinsemellan

likartade bytesaffärer leder till oacceptabla

olikheter vid beskattningen. Det finns också

anledning att följa upp om praxis i svenska

domstolar tyder på att nuvarande regler leder till

icke avsedda effekter eller att det finns

tillämpningsproblem som bör föranleda lagändringar.

Utskottet förutsätter att regeringen analyserar den

rättsutveckling som har skett sedan de nya reglerna

antogs och därefter återkommer till riksdagen med en

redovisning av vilka konsekvenser detta bör

föranleda för det skatterättsliga

andelsbytessystemet. Utskottet anser att motion Fi2

bör till viss del anses vara tillgodosedd genom vad

utskottet här anfört och bedömer att det inte finns

ett behov av att riksdagen beslutar till-

kännagivanden i enlighet med vad som föreslås i

motionen.

Rättelser i lagen om skatt på energi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar de rättelser i lagen om skatt på

energi som utskottet föreslår.

Våren 2002 antog riksdagen vissa ändringar i lagen

(1994:1776) om skatt på energi i samband med att

skattekontosystemet utvidgades till att omfatta även

punktskatt (prop. 2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27,

rskr. 2001/02:273). Till följd av att en föreslagen

ändring i 4 kap. 4 § i propositionen angavs med en

felaktig gällande lydelse har paragrafens fjärde

stycke fallit bort i den nya lydelse som paragrafen

fått enligt den lagändring som träder i kraft den

1 januari 2003 (SFS 2002:422). Utskottet föreslår

att den felaktiga lydelsen rättas. Utskottets

lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottet föreslår även en rättelse av en

felskrivning i den ändring i samma lag som riksdagen

har beslutat om den 4 december 2002, men som inte

ännu har utfärdats av regeringen (prop. 2002/03:1

Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bet.

2002/03:FiU1, förslagspunkt 6, rskr. 2002/03:24) om

ändring i lagen (1994:176) om skatt på energi.

Ändringen innebär att siffrorna 1044 byts ut mot

1004 i den föreslagna ändringen av 2 kap. 1 § första

stycket 3.

Reservation

Utvidgning av det skatterättsliga

andelsbytessystemet (punkt 2) - m, fp, kd, c

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per

Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar

Andrén (fp), Roger Karlsson (c) och Ulf Sjösten

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag som i enlighet med vad som anförs i motion

2002/03:Fi3 innebär att framskjuten beskattning

skall gälla även för sådana andelsbytesaffärer som

gjorts i andra värdepapper än aktier och andelar

retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999 och att

kravet på att bara en viss minsta del av vederlaget

vid ett andelsbyte får utgå i kontanter slopas

fr.o.m. samma tidpunkt.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2002/03:Fi2 och 2002/03:Fi3.

Ställningstagande

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet har godtagit regeringens val av

lösning på problematiken med de så kallade pomperi-

possaeffekterna av de s.k. 3:12-reglerna. Vår

grundläggande kritik mot hur fåmansföretag beskattas

kvarstår, och regeringens förslag undanröjer bara de

allra värsta effekterna av 3:12-reglerna. Våra

partier har vid upprepade tillfällen presenterat

alternativ till dagens beskattning av fåmansföretag

utan att hittills ha fått gehör för dessa alternativ

hos regeringen.

Det problem som avses i propositionen har sin

grund i att en del av den vinst som på papperet har

uppkommit vid andelsbytet skall beskattas som

inkomst av tjänst och att reglerna inte tillåter att

sådan inkomst får kvittas mot kapitalförlust som

uppkommer på de mottagna andelarna. Denna typ av

orimliga skatteeffekter har, förutom att de låter de

drabbade personerna fara illa, en förödande inverkan

på människors vilja att starta och driva företag. Vi

anser mot denna bakgrund det vara angeläget att en

retroaktiv förändring av lagstiftningen bör utvidgas

till att omfatta andra typer av värdepapper än

aktier och andelar som utgår som vederlag vid

företagsuppköp. Konvertibla skuldebrev och

teckningsoptioner som används som betalning för

andelar i företag och som beläggs med säljförbud kan

ge upphov till samma typ av skatteskulder för

kapitalinkomster som aldrig existerat för säljaren

som i de fall som tidigare beskrivits med vanliga

andelar. Vi anser att det bör ankomma på regeringen

att återkomma med förslag om en sådan förändring i

omstruktureringsreglerna som bör kunna gälla

retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999.

Det har i samband med uppköpsaffärer under 1999

och 2000 visat sig att kontantbegränsningsregeln vid

andelsbyten innebär en för låg tröskel. Dessutom

pekar rättspraxis på att kontantbegränsningsregeln

numera enkelt kan kringgås. Vi har mot denna

bakgrund ansett att riksdagen redan i förevarande

ärende bör ändra regeln. Under beredningen i

skatteutskottet har det emellertid visat sig att

utskottet inte har velat medverka till att utforma

en sådan lagändring så som har förutsatts i

motionen. Det är därför inte möjligt att nu

presentera ett sådant förslag för riksdagen. I

stället föreslår vi att riksdagen begär att

regeringen skall återkomma med ett förslag om slopad

kontantbegränsning. Förslaget bör utformas så att

det kan tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari

1999.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen med delvis bifall till motionerna Fi2 och

Fi3 begär att regeringen återkommer till riksdagen

med de lagändringar som krävs för att åtgärda

kvarvarande brister i andelsbytessystemet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i

proposition 2002/03:15 att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner

2002/03:Fi2 av Per Rosengren (v) vari yrkas

1. Riksdagen begär att regeringen utreder om

personer inom i motionen anförda områden

skattemässigt kommer att behandlas olika i

förhållande till dem som faller inom ramen för

andelsbyten för vilka det nu föreslås en

lagändring.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder

konsekvenserna av den i motionen refererade

regeringsrättsdomen.

2002/03:Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd,

c) vari yrkas

1. Riksdagen beslutar att slopa gränsen för

kontantbelopp vid andelsbyten i inkomstskattelagen

retroaktivt från den 1 januari 1999 i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att samma regler om

framskjuten beskattning skall gälla även för sådana

andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än

aktier enligt vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 23 kap. 19 §

inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande som

utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

-----------------------------------------------------

23 kap.

19 §

-----------------------------------------------------

Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i

företaget är kvalificerad, skall förvärvaren vara en

fysisk person, ett företag eller ett svenskt han-

delsbolag med enbart företag som delägare.

-----------------------------------------------------

Om förvärvaren är ett Om förvärvaren är ett

företag, skall minst företag, skall minst

samma andel av andelarna samma andel av andelarna

i det förvärvande i det förvärvande

företaget vara kvalifice- företaget vara kvalifice-

rade som andelen rade som andelen

kvalificerade andelar i kvalificerade andelar i

det överlåtande det överlåtande

företaget. företaget. Med

kvalificerad andel avses

i detta stycke inte en

sådan andel som anses

kvalificerad enligt 57

kap. 6 § andra stycket.

-----------------------------------------------------

Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, skall

minst samma andel av andelarna i vart och ett av de

delägande företagen vara kvalificerade som andelen

kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.

-----------------------------------------------------

Förslag till lag om ändring i lagen

(2002:422) om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen

(1994:1776) om skatt på energi i stället för dess

lydelse enligt lagen (2002:422) om ändring i nämnda

lag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

4 kap.

4 §

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

En upplagshavare i Sverige skall hos

beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för

betalning av den skatt som kan påföras honom i

Sverige eller annat EG-land vid

1. transport av obeskattat bränsle till en annan

svensk upplagshavare,

2. transport av obeskattat bränsle till en

näringsidkare i ett annat EG-land.

Säkerheten skall ställas innan transporten påbörjas

och uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt

som i medeltal belöper på de obeskattade bränslen

som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid

beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas

till de dygn under ett år då transport av obeskattat

bränsle sker. Ställd säkerhet får tas i anspråk om

påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en

upplagshavare påförts skatt i ett annat EG-land får

säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad

och skatten inte har betalats i rätt tid.

Upplagshavare skall även ställa säkerhet för

betalning av skatt för sådana lagerbrister som avses

i 5 kap. 1 § 4. Säkerheten skall uppgå till ett

belopp som motsvarar tio procent av skatten på de

bränslen som upplagshavaren i medeltal förvarar i

skatteupplaget under ett år. Ställd säkerhet får tas

i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.

-----------------------------------------------------

Vid beräkning av

säkerhetsbelopp enligt

tredje stycket får

bortses från bränslen som

beredskapslagras enligt

lagen (1984:1049) om

beredskapslagring av olja

och kol.

-----------------------------------------------------