Bet. 2002/03:SKU8

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU8

Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den allmänna

motionstiden 2002 som främst gäller skattefrågor med anknytning till

företagande. Utskottet avstyrker motionerna men hänvisar i flera fall

till ett pågående arbete. Det gäller t.ex. beskattningen av

näringsbetingade andelar och fåmansföretag och skattefrågor vid

generationsskiften i familjeföretag.

Vid betänkandet fogas 26 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk298 i denna del,

2002/03:Sk325 i denna del, 2002/03:Sk383 yrkande 1, 2002/03:Sk417

yrkande 1, 2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del, 2002/03:N207 yrkande

1, 2002/03:N227 yrkandena 2 och 4, båda i denna del, 2002/03:N263

yrkande 2, 2002/03:N266 yrkande 5, 2002/03:N304 yrkande 3,

2002/03:N391 yrkande 10, 2002/03:N395 yrkande 13 och 2002/03:N396

yrkande 13.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Skattestimulanser för aktivt ägaransvar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi257 yrkande 2.

Reservation 2 (v)

3. Sparande till eget företag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N306 yrkande 15 och

2002/03:N396 yrkande 14.

Reservation 3 (c)

4. Tonnageskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T464 yrkande 1 och

2002/03:T466 yrkande 20.

Reservation 4 (kd, c, mp)

5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk253, 2002/03:Sk330,

2002/03:Sk417 yrkande 9, 2002/03:N227 yrkande 4 i denna del,

2002/03:N263 yrkande 3, 2002/03:N265 yrkande 4 och 2002/03:N396

yrkandena 4, 5 och 10.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Miljöförbättrande investeringar

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande 12.

Reservation 6 (c)

7. Fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk215, 2002/03:Sk272,

2002/03:Sk308, 2002/03:Sk324, 2002/03:Sk382 yrkande 21, 2002/03:Sk417

yrkandena 11 och 16-18, 2002/03:N227 yrkande 2 i denna del,

2002/03:N263 yrkande 4, 2002/03:N306 yrkande 10, 2002/03:N395 yrkande

9, 2002/03:N396 yrkandena 7 och 11 och 2002/03:A315 yrkande 3.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

Reservation 8 (v)

8. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk234, 2002/03:Sk291,

2002/03:N306 yrkande 14, 2002/03:N392 yrkande 4 och 2002/03:N395

yrkande 14.

Reservation 9 (kd, c)

9. Kvittning av förlust i näringsverksamhet mot inkomst av

tjänst

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N393 yrkande 8 och

2002/03:N396 yrkande 6.

Reservation 10 (kd)

10. Beskattning av ideella föreningar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk403.

11. Näringsbetingade andelar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk395 och 2002/03:Sk417

yrkande 10.

Reservation 11 (m)

12. Uppskov med beskattning av kapitalvinster

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk203, 2002/03:Sk297

och 2002/03:Sk326.

Reservation 12 (m, fp, kd, c)

13. Återköp av egna aktier

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk383 yrkande 13.

Reservation 13 (kd)

14. Förmögenhetsskatt på kapital i företag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk233.

15. Arvsskatt och gåvoskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi287 yrkande 25,

2002/03:Sk298 i denna del, 2002/03:Sk325 i denna del, 2002/03:Sk348

yrkande 2, 2002/03:Sk417 yrkande 3 och 2002/03:Kr264 yrkande 3.

Reservation 14 (m)

16. Generationsskiften i familjeföretag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi286 yrkande 21,

2002/03:Sk382 yrkande 23, 2002/03:Sk383 yrkande 16, 2002/03:Sk398 och

2002/03:N227 yrkande 2 i denna del.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

17. Skalbolag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju362 yrkande 1.

Reservation 16 (kd)

18. Vinstandelar

Riksdagen avslår motion 2002/03:N306 yrkande 8.

Reservation 17 (c)

19. Personaloptioner

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 4.

Reservation 18 (m)

20. Personalvårdsförmån

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk363 och 2002/03:Kr266

yrkande 4.

Reservation 19 (fp)

21. Royalty, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk258 yrkande 1 och

2002/03:Sk417 yrkande 5.

Reservation 20 (m)

Reservation 21 (c)

22. Yrkesfiskare

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk383 yrkande 11,

2002/03:MJ424 yrkandena 23 och 24, 2002/03:MJ426 yrkandena 11-13 och

2002/03:MJ493 yrkande 9.

Reservation 22 (kd, c)

23. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 1,

2002/03:Sk244, 2002/03:Sk299, 2002/03:Sk318 i denna del, 2002/03:Kr297

yrkande 12, 2002/03:Kr371 yrkande 5 och 2002/03:Kr372 yrkande 3.

Reservation 23 (m, fp, kd, c)

24. Konstinköp

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 2,

2002/03:Sk318 i denna del, 2002/03:Sk373, 2002/03:Kr264 yrkande 2 i

denna del och 2002/03:Kr370 yrkande 20.

Reservation 24 (m, kd)

25. Arbetslokal i bostaden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk417 yrkande 23,

2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del och 2002/03:N396 yrkande 9.

Reservation 25 (m)

26. Representation

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 24.

Reservation 26 (m)

27. Kommunal företagsbeskattning, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk216 och

2002/03:Sk416.

28. Skärgården som ekonomisk frizon

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk284 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 4 mars 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna

Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per

Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart

Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Catharina

Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Björn

Hamilton (m), Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Bo

Bernhardsson (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden 2002 samtidigt med regeringens förslag om

utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2003. Bland dessa

yrkanden fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och

om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som ingick i

partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2003.

Riksdagen tog ställning till yrkandena den 21 november 2002 i samband

med att ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens

inkomster för budgetåret 2003 lades fast (bet. 2002/03:FiU1, yttr.

2002/03:SkU1y, rskr. 2001/02:34 och 2001/02:35).

I det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående

yrkanden från den allmänna motionstiden som gäller frågor med

anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet av

motionerna innehåller förslag för vilka genomförandet inte är kopplat

till det närmast följande budgetåret, utan att riksdagen skall ta

ställning för motionsförslaget genom att tillkännage för regeringen

att det bör genomföras.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i detta

betänkande finns i bilaga.

Utskottets överväganden

Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om att ändra inriktningen på

företags- och kapitalbeskattningen. Därigenom avslår riksdagen

motionsyrkanden om slopad dubbelbeskattning av aktier och

förmögenhetsbeskattning.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). Jämför särskilt yttrande 1 (mp).

Motionerna

Enligt motion N227 yrkandena 2 i denna del och 4 i denna del av Bo

Lundgren m.fl. (m) bör skatterna på företagande och investeringar i

nya jobb sänkas, bl.a. genom avveckling av förmögenhetsskatten, slopad

dubbelbeskattning och höjd gräns för direktavskrivning vid

inventarieanskaffning till 50 000 kr. Liknande förslag finns i andra

motioner från moderat håll. En avveckling av dubbelbeskattningen av

bolagsinkomster föreslås i Lennart Hedquists m.fl. (m) motion Sk417

yrkande 1 och i motion N207 yrkande 1 av Sten Tolgfors (m). I motion

N304 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m) efterlyses en förbättrad

riskkapitalförsörjning genom utökade möjligheter till

direktavskrivningar, minskat regelkrångel och minskat uppgiftslämnande

för företagen. I motion Sk298 i denna del föreslår Henrik S Järrel (m)

en avvecklingsplan för kapitalinkomstbeskattningen och

förmögenhetsskatten. I motion Kr264 yrkande 2 i denna del av Kent

Olsson m.fl. (m) förordas sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare

genom bl.a. höjt grundavdrag och att en gemensam momssats för

kultursektorn skall utredas.

I motion N263 yrkande 2 av Eva Flyborg m.fl. (fp) förordas sänkt skatt

på företagande, bl.a. på sikt slopad förmögenhetsskatt och slopad

dubbelbeskattning av aktier. Enligt motion N266 yrkande 5 av Helena

Bargholtz (fp) bör inkomstskatter och arbetsgivaravgifter sänkas och

skattereglerna för småföretag göras bättre och enklare för att

underlätta för bl.a. turistnäringen.

I motion N395 yrkande 13 efterlyser Alf Svensson m.fl. (kd) åtgärder

för stimulans av tjänstesektorn. Per Landgren m.fl. (kd) förordar i

motion Sk383 yrkande 1 sänkta kapitalskatter för ökat företagande och

fler jobb och ett antal strategiska skattesänkningar för att förbättra

företagsklimatet för entreprenörer. Enligt motion Sk325 av Holger

Gustafsson m.fl. (kd, m, fp) inbjuder förmögenhetsskatten till att

medel placeras utomlands. Motionärerna föreslår att

förmögenhetsskatten avskaffas. I motion N391 yrkande 10 av Lars Lindén

m.fl. (kd) förs ett förslag fram om att införa en skattereduktion för

investeringar i onoterade aktier upp till 100 000 kr per år för att

tillgodose turistnäringens behov av riskkapital.

I motion N396 av Ingegerd Saarinen (mp) efterlyses ett allmänt

uttalande från riksdagens sida om att skatteregler och lagar bör

förändras för att stimulera folks investeringsvilja (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Det är sedan flera år tillbaka en viktig målsättning i skattepolitiken

att uppnå sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare, minska

marginaleffekterna och stimulera till en omställning till ett

ekologiskt hållbart samhälle.

År 2000 togs första steget i en reform som fullt genomförd innebär

dels att löntagare och enskilda näringsidkare skall kompenseras för

den allmänna pensionsavgiften genom att avdragsrätten för avgiften

ersätts med en rätt att räkna av hela pensionsavgiften från den

slutliga skatten, dels att andelen skattskyldiga som skall betala

statlig inkomstskatt skall sjunka till 15 % av de skattskyldiga med

förvärvsinkomster. Takten på genomförandet av reformen har gjorts

beroende av det ekonomiska läget efter sammanvägning av olika

angelägna resursanspråk. De andra och tredje stegen i denna reform

genomfördes i samband med att statens budget för 2001 respektive 2002

behandlades av riksdagen. Ändringarna i inkomstskatten innebär -

förutom kompensationen för den allmänna egenavgiften - höjda

grundavdrag och att den tillfälliga skattereduktionen på högst 1 320

kr för låginkomsttagare fr.o.m. inkomståret 2002 har utvidgats till

att omfatta pensionsinkomster och fr.o.m. inkomståret 2003 har

permanentats genom att grundavdraget har höjts ytterligare. En rätt

till skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till

arbetslöshetskassa har trätt i kraft den 1 januari 2002.

I budgetförslaget för 2001 redovisades en strategi för grön

skatteväxling om ca 30 miljarder kronor under de kommande tio åren som

innebär bl.a. att höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp

växlas mot sänkt skatt på arbete genom höjda grundavdrag och sänkta

arbetsgivaravgifter. Som en del av en grön skatteväxling för 2001

sänktes det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän

löneavgift med 0,1 procentenhet. Sedan tidigare finns också särskilda

regler om nedsättning av socialavgifter som riktar sig främst till små

och medelstora företag. Den gröna skatteväxlingen fortsattes under

budgetåret 2002 genom de förändringar som har beslutats i bl.a.

koldioxidskatten, energiskatten på el och avfallsskatten. För 2003 har

riksdagen beslutat om en fortsatt grön skatteväxling på 3 miljarder

kronor.

Starka och livskraftiga företag är en viktig förutsättning för en att

uppnå en uthållig tillväxt. För att ytterligare förbättra

företagsklimatet genomfördes en rad åtgärder under förra

mandatperioden. Det gäller bl.a. utvidgade möjligheter att avsätta

till periodiseringsfond, slopande av flertalet stoppregler för

fåmansföretag, vissa utvidgade avdragsmöjligheter och förenklingar av

deklarationen för fysiska personer som driver enskild

näringsverksamhet, sänkt nivå på beskattningen av investmentföretag

och stimulans av småföretagandet i Norrlands inland, delar av Värmland

och Dalarna genom en utvidgning av den gällande nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna från 5 till 15 % av lönesumman upp till 850 000

kr. Ett omfattande arbete har också lagts ned på förberedelser för att

genomföra ett slopande av beskattningen av kapitalvinster på

företagsägda näringsbetingade andelar och på att förbättra

skattereglerna för de fåmansägda bolagen. Det krångliga systemet för

andelsbyten i samband med omstruktureringar i näringslivet har ersatts

av ett nytt och enklare regelsystem. Kapitalbeskattningsfrågor på

förmögenhetsskattens och arvs- och gåvoskattens områden är föremål för

översyn. För att möta uppgången av taxeringsvärdena i

storstadsområdena och i andra attraktiva områden har procentsatsen för

uttaget av fastighetsskatt sänkts och fribeloppen vid

förmögenhetsbeskattningen höjts. Detta innebär sänkta

fastighetsskatter för en stor del av landets fastighetsägare. Uttaget

av fastighetsskatt för hushåll med små inkomster har begränsats genom

en särskild lagstiftning.

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna skall

samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig

utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Enligt

utskottets mening ligger den valda inriktningen på skattepolitiken i

linje med dessa grundläggande krav. Ytterligare förbättringar på

företagsskatteområdet är nära ett genomförande. På

kapitalbeskattningens område i övrigt pågår ett översynsarbete som

kommer att ge ett underlag för kommande överväganden om behovet av

förändringar. Regeringen beslutade i juni 2002 att tillsätta en

parlamentarisk kommitté, Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som

skall utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögenhetsskatten

samt arvs- och gåvoskatten. Kommittén skall avsluta uppdraget senast

vid utgången av 2003. Kommittén lämnade den 17 januari 2003

delbetänkandet Egendomsskatter - Dämpningsregel för fastighetsskatten

och sänkt arvsskatt (SOU 2003:3).

När det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv

har en särskild utredning - Internationaliseringens betydelse för

svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir. 2000:51) -

nyligen gjort en samlad bedömning av den svenska skattestrukturen i

ett internationellt perspektiv. Syftet med arbetet har varit att

åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska

prioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos

underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande

system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma.

Resultatet av utredningens arbete har publicerats i SOU 2002:47.

Utskottet anser att den valda inriktningen i skattepolitiken nu bör

ligga fast och att pågående översyn av kapitalbeskattningen bör

avvaktas. Utskottet avstyrker följaktligen motionsförslagen om

tillkännagivanden om att skattepolitiken i olika hänseenden skall ges

en annan inriktning.

De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt på hushållsnära

tjänster och att införa särskilda inkomstskatteregler för vissa

branscher skulle, om de genomfördes, innebära avsteg från de principer

om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund för

skattereformen. Utskottet avstyrker även dessa förslag. Med hänsyn

till vad som tagits upp i en motion om mervärdesskatten inom

kultursektorn vill utskottet erinra om att regeringen mot bakgrund av

ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2001/02:SkU18) har tillsatt

en särskild utredare för att se över reglerna om reducerade

mervärdesskattesatser m.m. (dir. 2002:141). Mervärdesskatten inom

kultursektorn ingår i utredningsarbetet.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet med hänvisning till vad som

ovan anförts samtliga motioner under förslagspunkt 1.

Skattestimulanser för aktivt ägaransvar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om särskilda skattestimulanser för ägande

via vissa fonder.

Jämför reservation 2 (v).

Motionen

I motion Fi257 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås en

utredning om möjligheten att via skattesystemet stimulera ett mer

aktivt ägaransvar för löntagarna. Motionärerna hänvisar till försök

som gjorts inom den kanadensiska fackföreningsrörelsen att med stöd i

skattelagstiftningen via pensionsfonder skaffa sig inflytande i

företagen. Enligt motionen bör en sådan möjlighet utredas även i

Sverige.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen avslog ett liknande yrkande hösten 2001. Finansutskottet

(bet. 2001/02:FiU7) var inte berett att tillstyrka skattesubventioner

för att inrätta den typ av fonder som avses i motionen.

Skatteutskottet finner inte skäl till ett annat ställningstagande i

frågan. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Sparande till eget företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att införa en skattegynnad sparform för

start av företag.

Jämför reservation 3 (c).

Motionerna

I motion N306 yrkande 15 av Maud Olofsson m.fl. (c) återkommer

Centerpartiet till sitt förslag om att införa en särskild sparform,

där löntagare kan spara skattefritt för att skaffa sig en grundplåt

till ett eget företag.

I motion N396 yrkande 14 av Ingegerd Saarinen (mp) föreslås att

skattefritt sparande till start av företag bör utredas. Utgångspunkten

bör enligt motionen vara ett sparande om maximalt 120 000 kr under en

fyraårsperiod.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har så sent som i höstas i samband med behandlingen av

inkomstberäkningen för 2003 avslagit Centerpartiets förslag om ett

s.k. starta-eget-avdrag. Skatteutskottet (yttr. 2002/03:SkU1y)

framhöll vid behandlingen av yrkandet att det är viktigt att

skattereglerna inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och

entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta

ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig.

Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag ger emellertid

inte denna effekt utan skapar tvärtom en risk för att livskraftiga

företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade

företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på

stabila och goda regler för företagen.

Utskottet anser att det tidigare ställningstagandet att inte införa en

särskild skattegynnad sparform för start av företag bör vidhållas. Det

innebär att utskottet avstyrker båda de nu aktuella motionerna.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om tonnageskatt.

Jämför reservation 4 (kd, c, mp).

Gällande rätt, m.m.

Vid 1990 års skattereform genomfördes en betydande sänkning av den

formella bolagsskattesatsen samtidigt som ett antal

reserveringsmöjligheter för speciella ändamål slopades och ersattes

med en generell reserveringsmöjlighet. Bland de särskilda

reserveringsmöjligheter som slopades var fartygsfonderna.

Reserveringar får numera i stället ske genom avsättning till

periodiseringsfonder. Vidare tillåter reglerna att även mycket dyrbara

inventarier som fartyg skattemässigt kan skrivas av på fem år även om

den ekonomiska livslängden normalt är avsevärt längre.

Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation gjorde en

internationell jämförelse i betänkande SOU 1998:129. Det framgick att

nästan alla EU:s medlemsländer vidtar åtgärder för att reducera

bemanningskostnaderna inom sjöfarten. I ett flertal av länderna finns

olika fonderingsmöjligheter för rederierna och reducerad bolagsskatt

eller användande av tonnageskatt. Investeringsstöd och särskilda

avskrivningsregler finns också i några länder. I förhållande till

vanlig bolagsskatt skulle en tonnageskatt innebära en väsentligt lägre

skatt om rederiet går med vinst.

Motionerna

I motion T464 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) förordas att en

tonnageskatt för sjöfarten införs. Enligt motion T466 yrkande 20 av

Sven Bergström m.fl. (c) föreslås att en sådan beskattning bör

utredas.

Utskottets ställningstagande

Yrkanden om lättnader i rederiernas företagsbeskattning genom att

införa tonnageskatt eller att återinföra fartygsfonder har avslagits

av riksdagen vid flera tillfällen med hänvisning till att - förutom

principerna bakom skattereformen - befintligt rederistöd i form av

statligt stöd lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och

sociala avgifter.

Hösten 2001 beslutade riksdagen (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3)

om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar både

lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik. Det nya

sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras

ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inklusive

den allmänna löneavgiften) på sjöinkomst. Syftet med det nya stödet är

att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med

konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor.

Utskottet har inte funnit anledning att ompröva det tidigare

ställningstagandet och avstyrker motionsyrkandena.

Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utökade reserveringsutrymmen eller

skatteuppskov för nystartade verksamheter m.m.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Avsättning till periodiseringsfond är en obeskattad reserv baserad på

årsvinsten i en näringsverksamhet. Bestämmelserna finns i 30 kap.

inkomstskattelagen (1999:1229). Avsättningsnivån till

periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering högre för enskilda

näringsidkare än för andra företag. Enskilda näringsidkare och fysiska

personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av

högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond

justerat positivt resultat. Juridiska personer får varje år dra av

högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av

näringsverksamheten före avdraget. Återföringstiden för

reserveringarna har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till

sex år.

Motionerna

I flera motioner har frågor kring små och medelstora företag tagits

upp. De förslag som har lagts fram är i flera fall inriktade på

möjligheter att få göra reserveringar eller få skatteuppskov i samband

med att ett företag startas.

I motion Sk253 föreslår Henrik Westman (m) att nystartade företag

skall kunna sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten de

fem första åren i periodiseringsfonder. Cristina Husmark Pehrsson och

Henrik Westman (m) föreslår i motion Sk330 en översyn av möjligheten

för nystartade och mindre företag att avsätta mer till

periodiseringsfonder. En utredning av utökade avsättningar till

periodiseringsfonder eller annan form av skatteuppskov för nystartade

företag föreslås i motion Sk417 yrkande 9 av Lennart Hedquist m.fl.

(m). Ett förslag om att nystartade företag bör få direktavdrag för

investeringar upp till i varje fall 1 miljon kronor finns i motion

N227 yrkande 4 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m). I motion N263

yrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att nystartade små

företag skall kunna få skjuta upp bolagsskatten i fem år, dock längst

så länge utdelning inte sker. En utredning av möjligheterna för

småföretagare att få rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem

år förordas i motion N265 yrkande 4 av Runar Patriksson och Anita

Brodén (fp). Enligt motion N396 av Ingegerd Saarinen (mp) bör en

utredning göras om rätt för nystartade företag att under de fem första

åren få göra avdrag för underskott med upp till 100 000 kr per år

(yrkande 4), att nystartade företag skall kunna få skjuta upp skatten

under det första året (yrkande 5) och om utökade möjligheter till

periodisering av överskott i småföretag genom att redovisning av ett

överskott får skjutas upp två år (yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har under senare år beslutat om flera ändringar i syfte att

förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att

underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att

kvitta underskott i näringsverksamheten mot inkomst av tjänst. Bland

andra åtgärder på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av

utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag som

beslutades hösten 1996 och som har utvidgats genom olika beslut under

1997 och 1998. I syfte att förbättra förutsättningarna för

verksamheten och tillväxten i små och medelstora företag slopades 1999

flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m.

1999 års taxering utvidgades möjligheten för enskilda näringsidkare

att göra avsättningar till periodiseringsfond. Från och med 2000 års

taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för både enskilda

näringsidkare och andra företagsformer. Genom lagstiftning hösten 2002

infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som startar

en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att börja

betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet.

2002/03:SkU2).

Småföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med

statsbudgeten som regeringen och dess båda samarbetspartier utförde

under den förra mandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop.

1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en

undersökning av skattebelastningen i företag av olika storlek som

baserades på uppgifter i en företagsregister- och individdatabas som

utvecklats inom Finansdepartementet. När det gällde

reserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte

utnyttjades fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet

i något mindre utsträckning än storföretag. Undersökningen visade att

små företag den undersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv

hade betalat en något större andel av sin vinst i skatt än kollektivet

stora företag. Dessa skillnader torde kunna förklaras av att stora

företag oftare har skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och

därigenom bättre kvittningsmöjligheter. Reserveringsmöjligheter

bedömdes vara av särskilt värde för den kategori företag som har

svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. I

avsaknad av externt riskkapital är den gruppen av företag hänvisad

till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har

genererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad

gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare

i handelsbolag samt generellt för nystartade företag. De överväganden

som gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade därför i att

taket för avsättningar till periodiseringsfond höjdes till 25 %

generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av

näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer

attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att

återföra avdraget till beskattning från fem till sex år.

I de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga

reserveringsutrymmet ingick även att ta ställning till förslag som

skulle innebära större skillnader mellan olika företagsformer när det

gäller skattesats respektive reserveringsutrymme. Övervägandena ledde

fram till slutsatsen att selektiva åtgärder inte är lämpliga på

företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att finna korrekta

storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter,

konkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop.

1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt

bolagsskatt är det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet

på investeringar med eget kapital. Den skillnad som redan finns i

reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda näringsidkare och

fysiska personer som är delägare i handelsbolag motiverades med dessa

företags sämre villkor när det gäller kapitalanskaffning. Enligt

traditionell marknadsekonomisk teori är det dock inte

samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader som

beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara

motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden.

Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande

till skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt

framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett

skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Många

verksamheter skulle sannolikt få avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför

att det inte är möjligt för en småföretagare att driva sin verksamhet

i konkurrens med en nystartad skattegynnad verksamhet. Liknande

problem som skulle uppkomma om nystartade företag ges särskilda

skattelättnader kan också uppkomma om det är stora skillnader i

reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer. Vid tidigare

behandling av liknande yrkanden har utskottet anfört att det - innan

ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs -

är angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har

beslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja

periodiseringsfondssystemet.

Utskottet anser att intresset av goda förutsättningar för

småföretagandet, såväl vid nystart som därefter, bäst tillgodoses

genom förbättringar i form av generellt verkande regler, vilket också

är det som regeringen och dess samarbetspartier strävar efter.

Samtidigt anser utskottet det vara viktigt att regeringen, som

utskottet tidigare gett uttryck för, fortsätter att följa upp redan

fattade beslut för att därigenom ytterligare förbättra kunskaperna om

hur skattevillkoren för småföretagen påverkar i olika faser av

företagets livstid.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna under

förslagspunkt 5.

Miljöförbättrande investeringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utreda en ökning av avsättningarna

till periodiseringsfonder med ytterligare 5 % som bara kan tas i

anspråk för vissa miljöinvesteringar.

Jämför reservation 6 (c).

Motionen

I motion MJ428 yrkande 12 av Maud Olofsson m.fl. (c) förordas att

möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att

kunna göra miljöinvesteringar utreds. I syfte att underlätta

miljöinvesteringar bör enligt motionen få sättas av ytterligare 5 %,

under förutsättning att medlen används till miljöinvesteringar.

Utskottets ställningstagande

Avsättningar till periodiseringsfonder är obeskattade reserver på

basis av årsinkomsten som senast sjätte taxeringsåret efter det

taxeringsår som avsättningen hänför sig till återförs till

beskattning. Återföringen kan samordnas med t.ex. avskrivningar på

investeringar eller andra kostnader. Periodiseringsfondssystemet är

främst avsett att ge möjlighet till resultatutjämning mellan olika

beskattningsår. Inget hindrar att medel som avsatts till

periodiseringsfond används för investeringar som har gynnsamma

effekter från miljösynpunkt. För att regelsystemet kring företagens

skattefria vinstreserveringar skall vara enkelt att hantera både för

de skattskyldiga och skattemyndigheterna är det emellertid nödvändigt

att utnyttjandet av en del av reserveringarna inte formellt knyts till

att medlen investeras på visst sätt, vilket skulle komplicera systemet

och leda till ökade kostnader för att administrera detsamma. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

I sammanhanget vill utskottet nämna att riksdagen i höstas biföll ett

motionsvägen (s, v, mp) väckt förslag om en tidsbegränsad särskild

skattereduktion för vissa miljönyttiga och energieffektiva

investeringar på permanentbostäder. Det uppdrogs åt regeringen att

lägga fram ett sådant förslag (bet. 2002/03:FiU1).

Fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om olika förändringar i

skattereglerna för fåmansföretag och avvaktar den beredning som pågår

i Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c) och 8 (v).

Gällande rätt och pågående arbete

I 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning

mellan tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar

i fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana

andelar. Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram

enligt en schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som

nedlagts i företaget. Vid en försäljning av kvalificerade andelar

behandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp under en

femårsperiod - hälften som kapitalinkomst och hälften som inkomst av

tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om andelsägaren själv eller

någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget

under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren.

Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva

delägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan

tjänst och kapital.

Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning

mellan tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas

arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra

förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30

% som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om

beskattning av kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare

i 3 § 12-12 e mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.

Den s.k. 3:12-utredningen (Fi1999:12) har sett över regelsystemet och

har den 18 juni 2002 lämnat betänkandet Beskattning av småföretagare

(SOU 2002:52). Betänkandet har remissbehandlats och bereds vidare i

Finansdepartementet.

Regler om uppdelning inom familjen av inkomster från ett företag finns

i 60 kap. inkomstskattelagen. Dessa regler innebär för fåmansföretag

och fåmansägda handelsbolag bl.a. att ersättningar till medhjälpande

make och barn från 16 år och uppåt i princip skall motsvara

marknadsmässig ersättning för det utförda arbetet. Ersättning för

arbete till egna barn under 16 år skall i första hand tas upp av den

av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Motsvarande

regler finns för enskild näringsverksamhet.

Stoppregelutredningen (SOU 1998:116) har tidigare föreslagit slopade

regler om lön till make men att reglerna om lön till barn skulle

behållas. Förslaget redovisades i samband med slopandet av de s.k.

stoppreglerna för fåmansföretag (prop. 1999/2000:15 s. 78 f., bet.

1999/2000:SkU5 s. 7), men reglerna ändrades inte. I propositionen

hänvisades till att motsvarande regler för enskild näringsverksamhet

tagits upp av Redovisningskommittén och att reglerna om

inkomstfördelning i fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag kunde

ses över i samband med reglerna för enskilda näringsidkare. Enligt

utskottet borde resultatet av det arbetet avvaktas.

Motionerna

I flera motioner har frågor kring beskattningen av aktiva delägare i

fåmansföretag tagits upp. Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m)

vänder sig i motion Sk215 mot att ägarnas löner inte får räknas in i

löneunderlaget och efterlyser ändrade regler för beskattning av

utdelning i löntagarägda företag. Per Westerberg (m) vill däremot i

motion Sk272 helt slopa de särskilda reglerna för fåmansbolag. I

motion Sk308 förordar Per Rosengren m.fl. (v) en lagändring som

klargör när anställd som äger aktier i fåmansbolag skall beskattas som

fåmansdelägare. En s.k. normallönemodell för beskattning av aktiva

delägare förordas i motion Sk324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m,

fp, c). Även i motion Sk382 yrkande 21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs en reformering av fåmansbolagsreglerna utifrån en

normallönemodell. Ett motsvarande yrkande finns i motion Sk417 yrkande

11 av Lennart Hedquist m.fl. (m). I sistnämnda motion förordas även

ett avskaffande av särreglerna för beskattning av kapitalvinst i

fåmansbolag (yrkande 16), slopande av särreglerna för lön till make

och barn i fåmansbolag (yrkande 17) och slopade särregler för

beskattning av optioner som innehas av personer som är anställda i

fåmansföretag (yrkande 18). Enligt motion N227 yrkande 2 i denna del

av Bo Lundgren m.fl. (m) måste de diskriminerande fåmansbolagsreglerna

avskaffas. En reformerad beskattning av fåmansföretagen utifrån en

normallönemodell föreslås även i motionerna N263 yrkande 4 av Eva

Flyborg m.fl. (fp), N306 yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c), N395

yrkande 9 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N396 yrkande 7 av Ingegerd

Saarinen (mp). I den sistnämnda motionen finns även ett förslag om

utredning om ändrade regler för lön till barn under 16 år i

fåmansföretag (yrkande 11). I motion A315 yrkande 3 av Anders G

Högmark m.fl. (m) föreslås ett slopande av särreglerna om lön till

make och barn i fåmansföretag.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år beslutat om

lagstiftning på skatteområdet som syftar till att förbättra

småföretagandets villkor. Viktiga inslag i detta arbete är, såvitt

gäller fåmansföretagen, en lättnad i den ekonomiska

dubbelbeskattningen av onoterade företag och att flertalet av de

regler som brukade kallas stoppreglerna har slopats.

Det arbete som nu pågår med beredningen av de förslag som 3:12-

utredningen har lagt fram bör medföra att den som tar risken att

starta ett eget företag eller att expandera en redan befintlig

verksamhet skall kunna få ett större ekonomiskt utbyte av detta än

enligt dagens regler. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte

föregripa resultatet av det beredningsarbetet genom att ta ställning

till hur skattereglerna för fåmansföretagen bör vara utformade i olika

hänseenden. Utskottet avstyrker därför samtliga de motioner som

behandlas i detta avsnitt.

Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning inom vissa

näringsverksamheter med anledning av pågående analysarbete. Jämför

reservation 9 (kd, c). Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Tidigare behandling

En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen

har tidigare utretts av Förenklingsutredningen (SOU 1997:178 och SOU

1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och

inom Riksskatteverket (RSV).

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, volym 1, s. 197)

anförde regeringen att det trots de grundläggande invändningar som kan

riktas mot s.k. schablonbeskattning av vissa företag var angeläget att

ett sådant system blir föremål för en djupare analys. Enligt

propositionen avsåg regeringen att återkomma med en bedömning om

schablonbeskattning efter det att RSV hade redovisat ett pågående

utredningsarbete.

Riksskatteverket lämnade i februari 2002 rapporten 2002:3

Schablonbeskattning? - en principskiss. Där redovisas alternativa

utformningar av ett system för schablonbeskattning för att pröva nya

vägar för att förenkla beskattningsförfarandet och för att motverka

skattefusk.

Motionerna

I syfte att stödja mindre skrädderier och andra små hantverksföretag

föreslås i motion Sk234 av Annelie Enochson (kd) att skattebefrielse

upp till ett visst belopp eller en schablonbeskattning bör utredas.

I motion Sk291 föreslår Marie Engström m.fl. (v) att

schablonbeskattning införs på försök i några kontantbranscher,

exempelvis restaurang-, taxi- och frisörbranschen.

En utredning av möjligheten att införa schablonbeskattning för vissa

typer av kontanttjänster, t.ex. inom frisör- och restaurangnäringen

förordas i motion N306 yrkande 14 av Maud Olofsson m.fl.

Försök i några regioner med schablonbeskattning inom vissa

tjänstebranscher enligt ett par modeller föreslås i motion N395

yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd). Enligt den ena modellen skall

schablonskatten inte ersätta det vanliga taxeringsförfarandet utan

fungera som ett slags källskatt beräknad på ett schablonmässigt bedömt

underlag, t.ex. golvyta i en restaurang och antalet fordon i en

taxirörelse. Enligt den andra modellen skulle schablonskatten vara en

definitiv beskattning som ersätter andra skatter på företagets vinst

och arbetskraft. Ett liknande förslag finns i motion N392 yrkande 4 av

Maria Larsson m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör regeringens analys av frågan om

schablonbeskattning av vissa mindre företag avvaktas. Utskottet

avstyrker därför motionerna.

Kvittning av förlust i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad rätt till kvittning av

underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Jämför reservation 10 (kd).

Gällande rätt

I inkomstskattelagen (1999:1229) finns regler som medger att

underskott som inte kan dras av i näringsverksamhet i viss omfattning

i stället kan kvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt

huvudregeln får den som startar en ny näringsverksamhet under fem år

fr.o.m. startåret avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett

allmänt avdrag (62 kap. 3 § ). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett

överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 §). Avdraget får uppgå till

högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande

beskattningsåren.

Särskilda kvittningsmöjligheter finns även för näringsverksamhet som

uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig

eller liknande verksamhet (62 kap. 4 §).

Motionerna

För att gynna boende i landsbygd och glesbygd föreslår Lars Lindén

m.fl. (kd) i motion N393 yrkande 8 en utredning om att förluster på

exempelvis upp till 50 000 kr per år i en förvärvskälla skall kunna

kvittas mot inkomst av tjänst.

En utredning om kvittningsrätt för deltids- och soloföretagare med

maximalt 50 000 kr årligen under en treårsperiod förordas i motion

N396 yrkande 6 av Ingegerd Saarinen (mp).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening torde den kvittningsmöjlighet som redan finns

under fem år efter nystart av ett företag till viss del eller helt

motsvara motionärernas önskemål. Utskottet anser att nuvarande regler

inte bör ändras och avstyrker motionsyrkandena.

Beskattning av ideella föreningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ändrade regler för skattefrihet för

ideella föreningar och stiftelser.

Gällande rätt

Utgångspunkten för beskattning av juridiska personer är att all

inkomst, vare sig det är från rörelse, fastighet eller kapital, skall

beskattas i en förvärvskälla som inkomst av näringsverksamhet.

Stiftelser och ideella föreningar som driver allmännyttig verksamhet

är i viss omfattning undantagna från skattskyldighet. För en ideell

förening framgår villkoren för skattefriheten i 7 kap. 7-13 §§

inkomstskattelagen. Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att

främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande,

sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande

kulturella ändamål (ändamålskravet). Föreningen skall i den verksamhet

som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose

sådana ändamål (verksamhetskravet). Den skall, sett över en period av

flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av

föreningens tillgångar (fullföljdskravet). Föreningen skall heller

inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl

för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens

verksamhet eller föreningens syfte eller annat (öppenhetskravet).

Allmännyttiga ideella föreningar har enligt 63 kap. 11 §

inkomstskattelagen rätt till grundavdrag med 15 000 kr. De inkomster

som kan undantas från beskattning i ideella föreningar är t.ex.

inkomster från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av

allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till

sådana ändamål. Ett annat exempel är inkomster från verksamhet som av

hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Motionen

Enligt motion Sk403 av Lars Wegendal m.fl. (s) får en social ekonomi,

exempelvis kooperationen, ideella föreningar och ömsesidiga

försäkringsbolag som alternativ till företagande en allt större

spridning i Sverige och övriga Europa. Mot denna bakgrund vill

motionären att reglerna om hur skattemyndigheterna skall dra gränsen

ideell och kommersiell verksamhet ändras för att motverka de

variationer som förekommer i skattemyndigheternas rättstillämpning.

Utskottets ställningstagande

Vilka krav som bör ställas på verksamheter i föreningar och stiftelser

för att deras inkomster skall vara skattefria framgår av

bestämmelserna i inkomstskattelagen. Vid tillämpningen av dessa

lagregler uppkommer det ibland tvekan om hur gränsen mellan ideell

verksamhet och vanlig näringsverksamhet skall dras i det enskilda

fallet. De avgöranden i högre instans som fortlöpande publiceras ger

emellertid såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna vägledning.

En överblick över lagregler och hur praxis utvecklas förmedlas i

Riksskatteverkets Handledning för stiftelser och ideella föreningar

(RSV 327) som i den senaste utgåvan i januari 2003 tar hänsyn till

rättspraxis fram till och med november 2002. På Riksskatteverkets

hemsida (www.rsv.se) publiceras fortlöpande ny information.

Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att det saknas skäl för att

ändra de nuvarande skattereglerna för stiftelser eller ideella

föreningar i förtydligande syfte. Utskottet vill inte heller förorda

en utvidgning av den skattefrihet som de nuvarande reglerna innebär

för stiftelser och ideella föreningar. Följaktligen avstyrker

utskottet motionen.

Näringsbetingade andelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om beskattningen av näringsbetingade

andelar med hänvisning till ett av regeringen aviserat förslag om

skattefrihet för kapitalvinster på sådana andelar.

Jämför reservation 11 (m).

Motionerna

I motion Sk395 av Kenth Högström (s) efterlyses åtgärder mot rådande

problem med kapitalvinstbeskattningen, t.ex. när svenska företag

avyttrar dotterbolag genom holdingbolag i lågskatteländer. Den

situation som råder för närvarande är enligt motionären en orimlig och

demoraliserande ordning.

I motion Sk417 yrkande 10 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkas på ett

tillkännagivande till regeringen om att ett förslag om skattefrihet

vid avyttring av näringsbetingade andelar snarast bör läggas fram för

riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för år 2002 att det är

angeläget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på

näringsbetingade andelar och därmed även avdragsrätten för

kapitalförluster på sådana andelar (prop. 2001/02:1, volym 1, s. 196).

Enligt budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1, volym 1, s.

180) rymmer frågan många svåra och omfattande frågeställningar, och

ett intensivt arbete bedrivs i Regeringskansliet med inriktningen att

ett lagförslag, som innebär att beskattningen av kapitalvinster på

näringsbetingade andelar bör avskaffas, skall kunna lämnas till

riksdagen under våren 2003 och att de nya reglerna skall träda i kraft

den 1 juli 2003.

Utskottet konstaterar att regeringens beredning av ett förslag om

skattefrihet för näringsbetingade andelar är i ett slutskede.

Utskottet anser att motionärerna får anses tillgodosedda med det

pågående arbetet och avstyrker därför motionerna.

Uppskov med beskattning av kapitalvinster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om särskilda uppskovsregler vid

beskattningen av kapitalvinster i samband med byten av andelar och

fonder, byte och slopad kontantspärr vid andelsbyten.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Nuvarande regler bygger på att beskattning sker vid avyttring och att

vinsten beräknas efter avdrag för en genomsnittlig anskaffningskostnad

för aktier av samma slag och sort som ingår i innehavet

(genomsnittsmetoden). Skatten på kapitalvinsten är 30 % för fysiska

personer oavsett innehavstid. Beskattningen skjuts dock upp vid vissa

andelsbyten som sker i samband med omstruktureringar i näringslivet.

Vid andelsbyten gäller en kontantgräns, dvs. en regel om att bara en

mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av

den mottagna andelens nominella belopp).

Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder heller

inte beskattning av delägarna.

Motionerna

I motion Sk203 yrkar Carl-Axel Johansson (m) om ändrade regler som

innebär att vinster vid omplacering av fonder och andelar inte skall

beskattas förrän kapitalet helt är realiserat eller också att

beskattningen begränsas till den del som inte omplaceras i andra

fonder eller andelar.

En möjlighet att byta fond utan omedelbara skattekonsekvenser

efterlyses i motion Sk297 av Anne-Marie Pålsson (m).

I motion Sk326 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) förordas att

kontantspärren vid andelsbyten slopas. Enligt motionen bör beskattning

inte heller ske av en kontantdel som återinvesteras i aktier i ett

annat onoterat bolag.

Utskottets ställningstagande

Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett

betydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan

dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k.

saldometoder som i den enklaste versionen innebär full

återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning.

Kapitalvinstkommittén ansåg att saldometoderna visserligen utgjorde

intressanta alternativ, men eftersom det skulle innebära en så

genomgripande förändring att genomföra någon av dem, måste de föregås

av en omfattande allmän diskussion. (Se här också SOU 1989:33, del II,

s. 115). Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog

en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en

saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och

enklare kapitalvinstberäkningar. Remisskritiken blev emellertid

förödande mot denna obeprövade metod, och en modifierad

genomsnittsmetod behölls därför (se prop. 1989/90:110, s. 426).

Skatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen att en

generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av finansiella instrument

inte gärna kan prövas isolerat från frågan hur

kapitalinkomstbeskattningen i övrigt bör vara utformad, och utskottet

har inte funnit tillräckliga skäl för att överväga så stora

omläggningar i beskattningen av kapitalvinster (bet. 1999/2000:

SkU14). Senast i bet. 2001/02:SkU15 avstyrkte utskottet yrkanden om en

ny beskattningsmetod för aktier och värdepappersfonder som tillåter

återinvesteringar utan att detta skall föranleda vinstbeskattning.

Utskottet har också avstyrkt förslag om mer begränsade skattelättnader

som skulle tillåta återinvestering i onoterade aktier med hänvisning

till de skattelättnader som införts för avkastning och kapitalvinster

som härrör från sådana företag. Som utskottet nämnt tidigare bereder

regeringen förslag i syfte att ytterligare förbättra småföretagandets

villkor.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte finns

skäl för att ändra tidigare ställningstaganden till utvidgade

uppskovsmöjligheter i kapitalbeskattningen. Följaktligen avstyrker

utskottet motionerna Sk203 och Sk297.

Kontantgränsen vid andelsbyten behandlades av riksdagen så sent som i

december förra året. Utskottet (bet. 2002/03:SkU5) förutsatte att

regeringen efter en analys av bl.a. hur kontantgränsen tillämpas

återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser

denna analys bör föranleda för det skatterättsliga

andelsbytessystemet. Utskottet anser att resultatet av analysen bör

avvaktas och avstyrker följaktligen även motion Sk326.

Återköp av egna aktier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att upphäva de våren 2000 införda

reglerna som medger återköp av egna aktier.

Jämför reservation 13 (kd).

Gällande rätt

Enligt 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229) skall kapitalvinst

som uppkommer då vissa publika aktiebolag avyttrar egna aktier inte

tas upp. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar

optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande

tillgångar består av sådana aktier. Skatteundantaget infördes våren

2000 (prop. 1999/2000:38, bet. 1999/2000:SkU12) som en följd av

ändringar i aktiebolagslagen som möjliggjorde återköp av egna aktier i

marknadsnoterade bolag (prop. 1999/2000:34, bet. 1999/2000:LU9).

Motionen

I motion Sk383 yrkande 13 föreslår Per Landgren m.fl. (kd) att

möjligheten till återköp av egna aktier skall upphävas. Möjligheten

till återköp av egna aktier rubbar enligt motionen på ett allvarligt

sätt balansen mellan ägare och styrelse och öppnar för styrelserna att

påverka aktievärdet på ett otillbörligt sätt på marknaden.

Återköpsmöjligheten har enligt motionen också skapat ett sönderhackat

skattesystem, mer reglering för att kunna undvika missbruk och en

utökad skattemässig orättvisa till de mindre företagens nackdel.

Utskottets ställningstagande

En möjlighet till återköp av egna aktier har införts i den svenska

lagstiftningen som en anpassning till vad som gäller i de andra EU-

länderna. Ett bärande motiv för förändringen var att tillgodose ett

intresse av ett effektivare utnyttjande av överskottsmedel i

företagen. De möjligheter som fanns att återföra kapital till ägarna

genom t.ex. vinstutdelning och nedsättning av aktiekapitalet ansågs

inte vara tillräckliga för att tillgodose det intresset. Liknande

invändningar mot en återköpsmöjlighet som förs fram i motionen

prövades i lagstiftningsärendet och ansågs inte utgöra ett hinder.

Reglerna om förvärv av egna aktier utformades på ett sätt som

förbehåller aktieägarna det avgörande inflytandet över frågan om

förvärv skall ske. Med sådana begränsningar skulle det enligt

propositionen (prop. 1999/2000:34) knappast finnas anledning anta att

regler om rätt att förvärva egna aktier skulle minska aktieägarnas

kontroll över bolaget.

Utskottet får med hänvisning till riksdagens tidigare

ställningstagande avstyrka det här aktuella motionsyrkandet. När det

gäller skattereglernas utformning i samband med privata företags

inlösen och återköp av aktier vill utskottet tillägga att dessa frågor

har bedömts ur ett generationsskiftesperspektiv i den s.k. 3:12-

utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52).

Utredningen har föreslagit vissa förändringar i skattereglerna.

Betänkandet bereds för närvarande i Finansdepartementet.

Förmögenhetsskatt på kapital i företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget att undanta all kapitalförvaltning i

onoterade bolag från förmögenhetsbeskattning.

Motionen

I motion Sk233 yrkar Maria Larsson (kd) att kapital som placerats i

bolag för framtida investeringar skall betraktas som arbetande kapital

och därmed inte förmögenhetsbeskattas hos ägaren.

Utskottets ställningstagande

Vid förmögenhetsbeskattningen beaktas tillgångar som är hänförliga

till kapitalförvaltning vid värdering av t.ex. onoterade aktier.

Sådana tillgångar ingår i princip inte i det skattefria arbetande

kapitalet i näringsverksamheten. Reglerna har utformats på detta sätt

för att förhindra att den som äger en kapitaltillgång undandrar sig

förmögenhetsskatt genom att lägga in förvaltningen i ett bolag. I

vilken omfattning aktier, andra värdepapper eller kontanter kan

innehas i ett bolag för att upprätthålla en normal likviditet utan att

detta påverkar ägarens förmögenhetsskatt får avgöras från fall till

fall med hänsyn till t.ex. den verksamhet som bedrivs och vilken

omfattning denna har.

Enligt utskottets mening finns skäl för att upprätthålla den gräns

mellan arbetande kapital och kapitalförvaltning som finns i gällande

regler. Utskottet avstyrker motionen.

Arvsskatt och gåvoskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att slopa arvs- och gåvoskatten eller

att föregripa pågående utredning när det gäller utformningen av olika

arvs- och gåvoskattebestämmelser.

Jämför reservation 14 (m).

Motionerna

I motion Fi287 yrkande 25 begär Lennart Hedquist m.fl. (m) att

riksdagen beslutar att slopa arvs- och gåvoskatten fr.o.m. 2005. Samma

förslag om ett successivt slopande finns även i Sk417 yrkande 3 av

Lennart Hedquist m.fl. (m).

Enligt motion Sk325 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp) bör arvs-

och gåvoskatten slopas med hänsyn till de negativa konsekvenser som

dessa skatter får för ägande och företagande.

En förslag till avveckling av arvs- och gåvoskatten efterlyses i

motion Sk298 i denna del av Henrik S Järrel (m).

Inger Davidson och Sven Brus (kd) föreslår i motion Sk348 yrkande 2

att möjligheten att höja grundavdragen i arvsskatten och gåvoskatten

för arv och gåvor till föreningar skall utredas.

I motion Kr264 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) görs gällande att

arvingar till konstnärshem av skatteskäl kan tvingas avyttra hela

eller delar av kvarlåtenskapen och därmed splittra en värdefull

samling. Motionärerna vill att riksdagen skall uppmärksamma regeringen

på detta förhållande i ett tillkännagivande.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) har i uppdrag (dir. 2002:87) att

göra en övergripande teknisk översyn som innefattar en genomgång av

samtliga regler i 1941 års arvs- och gåvoskattelag. En utgångspunkt

för arbetet skall vara Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag Ny arvs-

och gåvoskattelag (SOU 1987:62). Därutöver skall kommittén bl.a. se

över vissa frågor vid arv mellan makar och de värderingsregler som

tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen och indelningen i

skatteklasser. Nu gällande nivåer på grundavdrag har gällt sedan den 1

januari 1991 och skiktgränserna sedan den 1 januari 1992. Frågan om en

justering av grundavdragen och skiktgränserna ingår också i uppdraget.

Översynen skall omfatta arvs- och gåvoskattefrågor i samband med

generationsskiften i mindre företag i den utsträckning de inte har

behandlats av 3:12-utredningen i betänkandet Beskattning av

småföretagare (SOU 2002:52). I uppdraget ingår även att anpassa 3:12-

utredningens förslag till de förändringar som kan komma att föreslås

vid den nu aktuella översynen.

Kommittén lämnade den 17 januari 2003 delbetänkandet Egendomsskatter -

Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt (SOU 2003:3).

Förslaget om arvsskatt gäller slopad beskattning av arv till make och

sambo fr.o.m. den 1 juli 2003. Betänkandet bereds för närvarande i

Finansdepartementet.

Utskottet avstyrker de yrkanden om ett slopande av arvs- och

gåvoskatten som förs fram i motionerna Fi287 yrkande 25, Sk298 och

Sk417 yrkande 3. När det gäller frågor om detaljutformningen av arvs-

och gåvoskattereglerna anser utskottet att resultatet av den pågående

utredningen bör avvaktas. Utskottet avstyrker följaktligen även

motionerna Sk348 yrkande 2 och Kr264 yrkande 3.

Generationsskiften i familjeföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i de skatteregler som har

betydelse i samband med generationsskiften i familjeföretag med

hänvisning till pågående beredning.

Jämför reservation 15 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär

att företagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av substansvärdet.

Vid gåva gäller detta om vissa villkor är uppfyllda, bl.a. att hela

förvärvskällan måste omfattas och att gåvomottagaren måste behålla

egendomen i fem år. På inkomstskattesidan har reglerna om

räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av

vissa problem som kan uppkomma vid generationsskiften (prop.

1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7).

Motionerna

I motion Fi286 yrkande 21 föreslår Maud Olofsson m.fl. (c) en

utredning om förbättrade möjligheter till generationsskiften i

familjeföretag.

Lars Leijonborg m.fl. (fp) förordar i motion Sk382 yrkande 23

lagändringar som underlättar generationsväxlingar i svenska

familjeföretag.

I motion Sk383 yrkande 16 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs en översyn

av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag.

Åtgärder som kan underlätta generationsväxling hos småföretagare

efterfrågas i motion Sk398 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (s).

I motion N227 yrkande 2 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs

att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i företag

förbättras.

Utskottets ställningstagande

Den utredning som sett över beskattningen av småföretagare (3:12-

utredningen) har haft i uppdrag att överväga olika ändringar i arvs-

och gåvobeskattningen som kan underlätta generationsskiften. I

betänkandet Beskattning av småföretagare, del 2, Generationsskiften

(SOU 2002:52) förordar utredningen vissa ändringar fr.o.m. den 1 juli

2003. Enligt finansplanen (prop. 2002/03:1, volym 1, s. 33) avser

regeringen att föreslå ändrade regler som innebär att fler företag får

lägre skatt vid generationsskiften.

Utskottet får med hänvisning till det pågående arbetet avstyrka de nu

aktuella motionsyrkandena.

Skalbolag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en utvärdering av de skatteregler mot

skalbolag som infördes våren 2002 med hänsyn till den uppföljning som

skall göras i enlighet med vad utskottet tidigare har uttalat.

Jämför reservation 16 (kd).

Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 2002 om särskilda skatteregler mot

skalbolagsaffärer. Enligt dessa regler beskattas kapitalvinster vid

avyttringar av skalbolag som skett efter den 3 april 2002 som inkomst

av passiv näringsverksamhet om inte kraven på att säljaren skall lämna

en skalbolagsdeklaration och ställa säkerhet för skatten är uppfyllda

(prop. 2001/02:165, bet. 2001/02:SkU23).

Motionen

I motion Ju362 yrkande 1 föreslår Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) att det

skall göras en utvärdering av skalbolagsaffärernas omfattning samt om

det nya lagförslagets konsekvenser för fåmansföretagen.

Utskottets ställningstagande

De nya reglerna innehåller en s.k. ventil som innebär att

skalbolagsreglerna inte skall tillämpas om omständigheterna i det

enskilda fallet talar emot det. Ventilen är avsedd att användas på ett

sådant sätt att skalbolagsreglerna inte skall behöva försvåra normala

affärstransaktioner. Skatteutskottet betonade vikten av att de nya

reglerna skall följas upp när det t.ex. gäller hur praxis kring

ventilen kommer att utvecklas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet, som också erinrar om

att regeringen arbetar med ett förslag som gäller förbättringar i

fåmansföretagens skatteregler, att det inte är nödvändigt med ett

riksdagens tillkännagivande i frågan.

Vinstandelar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om skattefrihet för bidrag till

vinstandelsstiftelser och om generell befrielse från socialavgifter på

utbetalningar från sådana stiftelser.

Jämför reservation 17 (c).

Gällande rätt

Sedan den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut på bidrag som en

arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21,

bet. 1996/97:FiU1). I propositionen framhölls att en av grundtankarna

bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall

behandlas likformigt.

När det gäller utbetalning från en vinstandelsstiftelse finns sedan

den 1 januari 1993 en möjlighet till befrielse från socialavgifter (i

vissa fall särskild löneskatt). Villkoren är att de bidrag som

arbetsgivaren lämnat skall ha varit avsedda att vara bundna under

minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de anställda och

lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa villkor inte är

uppfyllda eller om ersättning lämnas till bl.a. delägare eller

företagsledare i ett fåmansbolag gäller i princip inte sådan

avgiftsfrihet.

Motionen

I motion N306 yrkande 8 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att

företagens insättningar i vinstandelssystem inte skall beskattas och

att utbetalningen skall beskattas enbart hos de anställda.

Utskottets ställningstagande

Skatteutskottet har senast i betänkande 2001/02:SkU15 framhållit att

uttaget av särskild löneskatt på avsättningar till

vinstandelsstiftelser är en följd av principerna om likformig

beskattning. Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt

yrkanden om ett slopande av löneskatten på dessa avsättningar.

Utskottet har också framhållit att en särskild stimulans för

vinstandelsstiftelserna har införts genom att utbetalningarna under

vissa villkor är undantagna från socialavgift. Utskottet får ånyo

avstyrka motionärernas förslag.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av beskattningen av

personaloptioner.

Jämför reservation 18 (m).

Gällande rätt

Av 10 kap. 11 § inkomstskattelagen framgår dels att en skattskyldig

som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor

skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker,

dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en rätt

att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris

eller i övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt

det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Särskilda

regler gäller vid in- och utflyttning. Syftet med dessa regler är att

beskattningen endast skall träffa optionsrätt som uppkommit i Sverige.

Motionen

I motion Sk417 yrkande 4 av Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs en

utredning av vilka åtgärder inom skatteområdet som erfordras för att

svenska optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt liknande

motionsyrkanden med hänvisning till bl.a. att optionsprogrammen

innebär ett visst mått av risktagande, men att lön i form av optioner

inte bör beskattas efter förmånligare regler än de som gäller för

andra löneförmåner. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan

utredning som motionärerna förordar och avstyrker därför dessa

förslag. I sammanhanget kan dock nämnas att olika detaljfrågor som

gäller beskattningen av personaloptioner för närvarande bereds i

Finansdepartementet.

Personalvårdsförmån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ändringar i reglerna för beskattning av

personalvårdsförmån.

Jämför reservation 19 (fp).

Gällande rätt

Personalvårdsförmåner skall inte beskattas hos den anställde. Per

definition skall dessa förmåner vara av mindre värde och av enklare

slag. De skall rikta sig till alla anställda. Möjlighet till enklare

slag av motion och annan friskvård räknas hit ( 11 kap. 11 och 12 §§

inkomstskattelagen).

Av 16 kap. 1 § IL framgår att utgifter för att förvärva och bibehålla

inkomster skall dras av som kostnad. Regeln trädde i stället för de

tidigare mer specificerade reglerna i den upphävda

kommunalskattelagen, som ansågs onödigt detaljerade (se prop.

1999/2000:2 s. 197). Även om detta inte särskilt nämns är dock

kostnader för personal med några få undantag (t.ex. ej

offentligfinansierad hälso- och sjukvård, alltför påkostade

personalfester) fullt avdragsgilla, oavsett om det gäller löner, andra

ersättningar och förmåner, personalvårdsförmåner eller

lönebikostnader. Normalt bör det därför inte bli något problem med

avdragsrätten för personalvård. Dock måste sociala avgifter betalas på

sådana förmåner som inte är skattefria.

Motionerna

I motion Sk363 yrkar Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) att

avdragsmöjligheterna för friskvård för anställda utvidgas genom att

kravet på att personalvårdsförmåner skall vara av mindre värde slopas.

Enligt motion Kr266 yrkande 4 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) skall en

arbetsgivares investeringar i friskvård vara avdragsgilla.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att omfattningen av skattefriheten för

personalvårdsförmåner är tillräcklig. Utskottet vill därför inte

förorda en utvidgning av skattefriheten. När det gäller företagets

avdragsrätt för investeringar i friskvård vill utskottet framhålla att

kostnader för personal i allmänhet är avdragsgilla, oavsett om det

gäller löner, andra ersättningar och förmåner, personalvårdsförmåner

eller lönebikostnader. Kostnader för friskvård är normalt

avdragsgilla. Dock måste sociala avgifter betalas på sådana förmåner

som inte är skattefria.

Utskottet avstyrker motionerna.

Royalty, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att royalty skall beskattas som inkomst

av kapital.

Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (c). Jämför särskilt yttrande 3

(kd).

Gällande rätt

Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget

näringsverksamhet. Om royaltyn grundar sig på anställning eller på

uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en

näringsverksamhet skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.

Motionerna

I motion Sk258 yrkande 1 föreslår Sofia Larsen (c) att det bör göras

en översyn av hur en avdragsrätt för insättning på särskilt konto för

vissa ersättningar till innovatörer kan utformas, t.ex. royalty,

stipendier och innovationsstöd från olika organisationer.

I motion Sk417 yrkande 5 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att

inkomster från royalty på patent skall kunna beskattas som inkomst av

kapital.

Utskottets ställningstagande

Innovationsutredningen presenterade i betänkande SOU 1993:84 vissa

förslag, bl.a. möjlighet till insättningar på innovationsfonder,

avdragsrätt under tio år för uppfinnarkostnader i inkomstslaget tjänst

och att royaltyinkomster skulle undantas från beskattning under de

första två åren eller alternativt beskattas som inkomst av kapital.

Dessa och andra skatteförslag från utredningen redovisades av

dåvarande regeringen i 1993/94 års budgetproposition (prop.

1993/94:100 bilaga 13, s. 24), men ansågs inte aktuella att genomföra.

Beträffande innovationsfonder hänvisades till de förbättringar som

redan hade genomförts under hösten 1993 som ett led i en fortsatt

reformering av företagsbeskattningen. Vidare hade regeringen i

proposition 1993/94:206 lagt fram förslag som syftade till att

underlätta exploateringen av uppfinningar och innovationer.

Under senare år har riksdagen regelbundet behandlat motionsförslag

från (m) om att royalty skall beskattas som kapital och från (kd) att

royalty skall vara skattefritt under två år och därefter beskattas som

kapital.

Utskottet har inte funnit skäl att ändra de ståndpunkter som riksdagen

tidigare intagit i de här aktuella frågorna. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Yrkesfiskare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett

yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem för

yrkesfiskare.

Jämför reservation 22 (kd, c).

Gällande rätt och tidigare behandling

Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade

med övernattning utanför hemorten skall dra av sina ökade

levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b

§ inkomstskattelagen).

Under flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett av Riksskatteverket

fastställt schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall

en större ökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Hösten 2002

utfärdade RSV ett nytt allmänt råd som skall tillämpas fr.o.m.

beskattningsåret 2001. Enligt detta (RSV 2002:11) får yrkesfiskare som

har företagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett

schablonavdrag för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och

därutöver ett schablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr

per dag. Vid exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala

avdraget 59 400 kr. Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets

utveckling blir avdraget under motsvarande förutsättningar 62 700 kr

för 2002 och 2003. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek

beroende på destinationen, men avdraget är normalt högre än för

inrikes resor.

Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns

inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid

försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas

av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år,

och den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på

ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan

som andra inventarier skrivas av helt på fem år trots att den

ekonomiska livslängden är avsevärt längre.

Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen

efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i

förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med

förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande

till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).

Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-

kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645).

Enligt anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med

yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av

inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de

danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som godkänts av

kommissionen. Regeringen har fått besvara kompletterande frågor från

kommissionen, DG Fiske, om det nya yrkesfiskaravdraget. I en skrivelse

den 10 december 2002 har regeringen redovisat de nya beloppen för

beräkning av det avdrag för ökade levnadskostnader som kan göras för

fiskeresor som är förenade med övernattning fr.o.m. beskattningsåret

2001. I skrivelsen har regeringen även uppgett att det nya

yrkesfiskaravdraget om 40 000 kr kommer att utgå även vid fisketurer

som inte är förenade med övernattning och där alltså de nya

schablonbeloppen inte kan utnyttjas.

Motionerna

I motionerna Sk383 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd), MJ424

yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), MJ426 yrkande 13 av Sven Gunnar

Persson m.fl. (kd) och MJ493 yrkande 9 av Åsa Torstensson m.fl. (c)

föreslås att riksdagen skall besluta om ett nytt tillkännagivande om

att ett yrkesfiskaravdrag skall införas. I motionerna MJ424 yrkande 24

och MJ426 yrkande 11 finns även förslag om att inrätta ett fiskekonto

för yrkesfiskare. Den sistnämnda motionen innehåller även ett yrkande

om att yrkesfiskare skall tillåtas att redovisa negativa värden för

inventarietillgångar.

Utskottets ställningstagande

Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt

yrkesfiskaravdrag är inte klar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund

motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget. Utskottet avvisar

förslagen om att införa ett särskilt utjämningssystem eller speciella

redovisningsregler i syfte att medge ytterligare skattelättnader till

den berörda näringen. Följaktligen avstyrker utskottet även de

yrkanden som gäller detta.

Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag

till idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till

den pågående beredningen i Regeringskansliet av riksdagens tidigare

tillkännagivande om avdrag för sponsring.

Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c).

Gällande rätt

Sponsring används i dagligt tal för att beteckna bidrag från företag

till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. När ett

företag har haft utgifter för sponsring måste avdragsrätten bedömas

utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.

Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen, säger att

utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som

kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som

preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter.

Som exempel kan nämnas utgifter för representation, utgifter för

forskning och utveckling, bidrag eller avgifter till vissa stiftelser

och organisationer, utgifter för resor med egen bil och ökade

levnadskostnader i samband med tjänsteresor. För sponsorbidrag finns

inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är

förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina

levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte

bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att

gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid

inkomsttaxeringen.

Regeringsrätten har i domar den 10 april 2000 bedömt avdragsyrkanden

för sponsorbidrag (mål nr 2677-2684-1998 och 2982-1996). Rättsfallen

illustrerar hur regelsystemet tillämpas för att avgränsa den del av

ett sponsorbidrag som inte kan dras av vid taxeringen som omkostnader

i sponsorns verksamhet. Det ena fallet gällde sponsring av De Kungl.

teatrarna (Kungl. Operan AB). Regeringsrätten ansåg att de yrkade

avdragen inte kunde underkännas på den grunden att sponsorersättningen

inte utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande och

bibehållande. Förbudet mot avdrag för gåva ansågs inte uppställa något

hinder mot avdragsrätt då den som erhållit sponsorersättning utfört

motprestationer, och värdet av dessa svarade mot ersättningen. En

motprestation kan bestå inte bara av direkta tjänster utan också av

tjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo. Sponsorbidraget

träffades därför inte av förbudet mot avdrag för gåvor till den del

det kunde hänföras till lokal-, representations-, personal- eller

reklamkostnader. I Regeringsrättens domar slås vidare fast att det kan

t.ex. finnas så stark anknytning mellan sponsorns och mottagarens

verksamheter att en av sponsringen möjliggjord ökning av den av

mottagaren bedrivna verksamheten bör utesluta en tillämpning av

avdragsförbudet för gåvor. Enbart den omständigheten att sponsringen

är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara

kommersiellt motiverad innebär enligt Regeringsrätten inte i sig att

sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.

Tidigare behandling

Med anledning av den kritik av skatteregler och praxis som förts fram

i motioner under den allmänna motionstiden 2001 ansåg skatteutskottet

(bet. 2001/02:SkU21) att det fanns anledning för regeringen att pröva

om inkomstskattelagens regler har en alltigenom ändamålsenlig

utformning när det gäller avdrag för utgifter i samband med sponsring.

Det hade bl.a. framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra

ett företags image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i gällande

rätt. Regeringen borde även pröva om reglerna behöver göras tydligare

för att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga

behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen borde

enligt utskottet vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på

vilket ändamål som sponsringen avser, och undersökningen bör belysa om

även en indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens

verksamheter skulle kunna godkännas. Det borde också vara en

utgångspunkt att principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga

fast. Regeringen borde så snart det kunde ske återkomma till riksdagen

och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag

till lagändringar. På utskottets förslag beslutade riksdagen att som

sin mening tillkännage för regeringen vad utskottet hade anfört.

Motionerna

I motion Sk225 yrkande 1 av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås att all

kultursponsring skall betraktas som avdragsgill marknadsföring. Samma

motionärer efterlyser i motion Kr297 yrkande 12 tydligare regler för

att undanröja osäkerhet om avdragsrättens omfattning vid företagens

sponsring av idrottsklubbar.

Enligt motion Sk244 av Annika Qarlsson och Jan Andersson (c) bör

företagen ges avdragsrätt för ekonomisk stimulans till ideella

föreningar som arbetar med lokal samhällsutveckling.

I motion Sk299 föreslår Henrik S Järrel (m) en avdragsrätt för

kultursponsring gällande juridisk person.

Anna Lilliehöök (m) förordar i motion Sk318 i denna del en mer generös

gränsdragning mot gåvor så att avdrag för sponsring av kultur kan

medges även om sambandet med företaget och företagets nytta inte är

omedelbart och direkt.

I motion Kr371 yrkande 5 efterlyser Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) att

regeringen vid sin översyn av avdragsreglerna även beaktar att det bör

arbetas fram etiska riktlinjer för kultursponsring.

Enligt motion Kr372 yrkande 3 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) bör

skattereglerna ändras för att underlätta sponsring av kultur.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör ett resultat av regeringens beredning av

riksdagens tidigare tillkännagivande om den skattemässiga behandlingen

av sponsring inte föregripas. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

Konstinköp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för konstinköp.

Jämför reservation 24 (m, kd).

Motionerna

I motionerna Sk225 yrkande 2 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk318 i denna

del av Anna Lilliehöök (m), Sk373 av Leif Björnlod (mp), Kr264 yrkande

2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) och Kr370 yrkande 20 av Gunilla

Tjernberg m.fl. (kd) föreslås en utvidgad avdragsrätt för konstinköp.

Utskottets ställningstagande

Motionerna syftar bl.a. till att stödja konstnärlig verksamhet genom

att företag som köper konst får dra av eller göra avskrivningar för

konstverken. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande förslag

framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler som

skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma ett

så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid

beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i

näringsverksamheten och som är hänförliga till denna.

I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not. 113) har fastslagits

att avdrag för värdeminskning - och därmed även för direktavdrag vid

förvärvet - skall vägras för konstföremål o.d. som utgör inventarier i

rörelse, när föremålen kan bedömas vara värdebeständiga. Det har

hävdats att undantag från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga

om enklare konstföremål o.d. (se bl.a. prop. 1980/81:68).

Utskottet vill inte frångå det tidigare ställningstagandet och

avstyrker motionerna.

Arbetslokal i bostaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att förändra skattereglerna om avdrag

för arbetslokal i bostaden.

Jämför reservation 25 (m).

Gällande rätt

Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin

bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för

hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av

bostaden skall dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten.

Arbetar näringsidkaren i sin bostad minst 800 timmar under

beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något

särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kr per

år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans

makas fastighet och med 4 000 kr per år i annat fall. Reglerna finns i

16 kap. 34 och 35 §§ inkomstskattelagen.

Stoppregelutredningen har i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116)

gjort en översyn av reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit

som ger anledning att ompröva de valda schablonerna. Regeringen har

redovisat utredningens slutsatser för riksdagen (prop. 1999/2000:15 s.

78) och har instämt i utredningens bedömning.

Motionerna

I motionerna Sk417 yrkande 23 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Kr264

yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås ändrade regler

i syfte att utvidga avdragsrätten för arbetslokal eller arbetsrum i

bostaden.

I motion N396 yrkande 9 av Ingegerd Saarinen (mp) förordas en

utredning om avdrag för arbetslokal i bostaden om högst 10 000 kr per

år som endast får göras från företagets intäkter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt förslag som syftar

till att utvidga avdragsrätten i samband med arbete som utförs i

bostaden. De gällande schablonerna har setts över i samband med

beredningen av de lagändringar som innebar att de s.k. stoppreglerna

för fåmansföretag slopades fr.o.m. 2001 års taxering. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

Representation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om utvidgad avdragsrätt för representation.

Jämför reservation 26 (m).

Gällande rätt

Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap.

2 § inkomstskattelagen dras av bara om de har omedelbart samband med

näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda

eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då

utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte

överstiga vad som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som

avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp per

person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För andra måltidsutgifter

är avdragsramen 60 kr. Vin och sprit ingår i avdragsramen.

Avdragsrätten för representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd

uteslutande för att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och

liknande, t.ex. då leverantör uppvaktar kundföretag med blommor då

kundföretaget firar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva kan

enligt Riksskatteverkets rekommendationer medges med högst 180 kr per

person.

Motionen

I motion Sk417 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs en

utvidgat avdrag för representationskostnader.

Utskottets ställningstagande

Avdragsramen för måltider i samband med representation har ändrats vid

flera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att

avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive mervärdesskatt fr.o.m.

inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den tidigare

avdragsramen. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90

kr exklusive mervärdesskatt. Samtidigt ändrades reglerna så att vin

och sprit av förenklingsskäl skulle få räknas med inom avdragsramen.

Utskottet vill inte förorda en återgång till tidigare avdragsnivåer

eller till ett på annat sätt utvidgat representationsavdrag. Motionen

avstyrks.

Kommunal företagsbeskattning, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om att beskatta inkomster från skogs- och

jordbruksfastigheter i kommun där fastigheten är belägen och att på

försök införa en avgift i några kommuner vid övernattning på hotell.

Motionerna

I motion Sk216 föreslår Håkan Larsson (c) att inkomster från skogs-

och jordbruksfastigheter bör beskattas i den kommun där fastigheten är

belägen.

I motion Sk416 föreslår Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (s) att

en avgift vid övernattningar på hotell, en s.k. bäddpeng, införs på

försök i några kommuner. Intäkterna skulle i första hand gå till

lokala och regionala satsningar på marknadsföring i syfte att öka

tillväxten i tjänstesektorn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare och senast våren 2002 (bet. 2001/02:SkU15)

avstyrkt förslag om att på nytt införa en sådan kommunal beskattning

av juridiska personer som upphörde fr.o.m. inkomståret 1985 eller att

införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet

skall beskattas i annan kommun än hemortskommunen. En återgång till de

gamla reglerna skulle komplicera taxeringsarbetet, inte minst för de

skattskyldiga. Utskottet avstyrker motion Sk216.

Utskottet anser att specialdestinerade skatter av olika slag inte bör

införas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet det förslag till

bäddpeng som föreslås i motion Sk416.

Skärgården som ekonomisk frizon

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget att inrätta ekonomiska frizoner för

skärgårdsområden.

Motionen

I motion Sk284 föreslår Karin Enström (m) att det skall inrättas

ekonomiska frizoner för ökad tillväxt i skärgården (yrkande 1) och att

Stockholms skärgård bör behandlas inom ramen för ett förslag om

frizoner (yrkande 2). Enligt motionen skulle frizonerna i första hand

omfatta reformer för att underlätta nystart och drivande av företag.

Utskottets ställningstagande

Motionären har inte preciserat i vilka avseenden företagandet inom

frizonerna skulle ges lättnader. I den mån skattelättnader avses vill

utskottet nämna att undantag från företagsbeskattningen eller

införandet av särskilda företagsskatteregler för särskilda områden i

landet är något som utskottet skulle finna oacceptabelt. Motionärens

förslag har tidigare avslagits av riksdagen (bet. 1999/2000:NU14).

Skatteutskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och

avstyrker motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m,

fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren

(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)

och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 1 om företags- och kapitalbeskattningen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk298 i denna del, 2002/03:Sk325 i

denna del, 2002/03:Sk383 yrkande 1, 2002/03:Sk417 yrkande 1,

2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del, 2002/03:N207 yrkande 1,

2002/03:N227 yrkandena 2 och 4, båda i denna del, 2002/03:N263 yrkande

2, 2002/03:N266 yrkande 5, 2002/03:N304 yrkande 3, 2002/03:N391

yrkande 10 och 2002/03:N395 yrkande 13 och avslår motion 2002/03:N396

yrkande 13.

Ställningstagande

Skatterna på företagare/ägare är höga i Sverige vid en internationell

jämförelse. Den viktigaste politiska åtgärden för att klara

välfärdsåtaganden är därför att ge näringslivet så goda

förutsättningar som möjligt. Detta innebär färre regleringar och en

skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. I reservationer till

finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1 redovisas våra partiers

förslag till en ekonomisk politik och skattepolitik som lägger grunden

för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och skapar

förutsättningar för livskraftiga och internationellt

konkurrenskraftiga företag.

Gemensamt för våra skatteförslag är att vi vill minska

skattebelastningen på företagare/ägare och därigenom stimulera till

nyföretagande och ökad investeringsvilja. För att uppnå detta är det

viktigt att skattereglerna inte hindrar utan i stället uppmuntrar till

att nya idéer utvecklas och ger upphov till nya lönsamma verksamheter

och arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen av juridiska

personer anser vi vara viktigt för att öka tillgången på riskvilligt

kapital i företagssektorn. Förmögenhetsskatten bidrar till den för

höga samlade beskattningen av företag, företagare och dess ägare och

riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår mening fasas ut.

Att avlägsna regler som diskriminerar de för landets framtida tillväxt

så betydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i våra förslag.

Vi vill genomföra ett brett avreglerings- och förenklingsprogram. Vi

vill ändra det synsätt som gör att verksamma ägare i fåmansföretag

blir hårdare beskattade än passiva kapitalägare. Därför vill vi öka

utrymmet för kapitalbeskattning av den avkastning som en aktiv

delägares insatser genererar i före-taget.

För löntagare och enskilda näringsidkare har skatteskalans utformning

en avgörande betydelse för skattebelastningen. Våra skatteförslag

innebär sänkta marginaleffekter och lättnader genom höjda grundavdrag

och/eller skattereduktioner. Sådana lättnader betyder mest för dem med

lägre inkomster. I en fortsatt process av sänkta skatter ned mot de

nivåer som präglar jämförbara OECD-länder måste inriktningen vara både

att förbättra förutsättningarna att försörja sig på sitt arbete eller

sitt företagande och att värna Sveriges konkurrenskraft vad gäller

företagande och kunskap.

En skattepolitik som stimulerar och underlättar arbete och företagande

på det sätt vi redovisat har stora fördelar även från regional

synpunkt och kommer att få betydelse inte minst för att verksamheter

skall kunna startas upp och fortleva även i glesbygden.

Ett allvarligt problem för seriöst företagande är den svarta ekonomins

utbredning och omfattning. Vart femte företag drabbas av konkurrens

från den svarta sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det leder

till att seriösa företagare har svårt att konkurrera. Den svarta

ekonomin kan uppgå till så mycket som 5 % av BNP eller i dagsläget

motsvarande 100 miljarder kronor. Detta motsvarar ett årligt

skattebortfall på över 50 miljarder kronor, vilket är ett mycket

allvarligt problem. Ett fungerande rättssamhälle bygger på att

lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man

av egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens höga skatter finns

det en särskilt stor risk att skattemoralen urholkas mer och mer. Våra

förslag bör kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen av den

svarta ekonomin.

Människor, kapital och företag rör sig i dag snabbt över

nationsgränser och söker sig dit där förutsättningarna framstår som

mest gynnsamma. Med en tilltagande internationell konkurrens är det i

dag mera än någonsin tidigare angeläget att vi i Sverige intensifierar

våra ansträngningar att göra Sverige attraktivt för investeringar och

företagande. Ett led i det politiska arbetet för att möta

globaliseringen är även arbetet för att göra Europa till världens mest

konkurrenskraftiga ekonomi. Under de senaste åren har det europeiska

samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt på detta område.

Sverige skall verka för att den inre marknaden präglas av dynamik och

öppenhet genom att nya områden öppnas för konkurrens och företagande.

Vi bör också som land gå i täten för att själva genomföra de åtgärder

inom bl.a. skatte- och arbetsmarknadsområdena som gemensamt

föreslagits som steg på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft.

Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till

regeringen om att skattepolitiken bör ges den inriktning som

utvecklats här ovan och i våra motioner.

2. Skattestimulanser för aktivt ägaransvar, punkt 2 (v)

av Per Rosengren (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 2 om utredning av möjligheten att via skattesystemet

stimulera ett mer aktivt ägaransvar för löntagarna. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Fi257 yrkande 2.

Ställningstagande

I några andra länder är frågan om en mer aktiv ägarroll för

löntagarägda pensionsfonder en stor diskussionsfråga. Bland annat har

den kanadensiska fackföreningsrörelsen aktivt använt sina

pensionsfonder för att begära styrelseposter och bedriva

näringspolitik i de ägda företagen. I detta har de fått stöd via

skattelagstiftningen. Möjligheten att via skattesystemet stimulera ett

mer aktivt ägaransvar för löntagarna också i Sverige bör utredas.

3. Sparande till eget företag, punkt 3 (c)

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 3 om skattefritt starta-eget-sparande. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 15 och avslår motion

2002/03:N396 yrkande 14.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att alla skall ha möjlighet att själva ta fram

startkapital som en grundplåt för det egna företaget och att eget

risktagande skall premieras. Avgörandet om man skall starta företag

skall ligga hos företagaren. Ett starta-eget-sparande

(allemanssparande för att starta eget) bör inrättas, där löntagare

skattefritt kan spara för att ha en grundplåt till det egna företaget.

4. Tonnageskatt, punkt 4 (kd, c, mp)

av Per Landgren (kd), Roger Karlsson (c) och Barbro

Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 4 om rederiernas företagsbeskattning. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:T464 yrkande 1 och 2002/03:T466

yrkande 20.

Ställningstagande

Ett system med tonnageskatt har införts av flera andra länder inom EU

och förespråkas även av kommissionen. En klar fördel med tonnageskatt

är att rederierna bättre kan planera försäljning och inköp av fartyg.

Vi föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda fördelar

och nackdelar med att införa en tonnageskatt i den svenska

lagstiftningen och redovisa resultatet av utredningen till riksdagen.

5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 5 (m,

fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren

(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)

och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 5 om en snabbutredning av åtgärder för att förbättra

skattereglerna för småföretagen. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2002/03:Sk253, 2002/03:Sk330, 2002/03:Sk417 yrkande 9,

2002/03:N227 yrkande 4 i denna del, 2002/03:N263 yrkande 3,

2002/03:N265 yrkande 4 och 2002/03:N396 yrkandena 4, 5 och 10.

Ställningstagande

De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska

för företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt

för nystartade och små företag att sätta av mer till

periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd

tillsammans med någon form av skatteuppskov och/eller förbättrade

avskrivningsregler för att stödja nystartade företag måste övervägas i

en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet som kan vara

lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i småföretag.

Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt

förslag innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del blir

tillgodosedda.

6. Miljöförbättrande investeringar, punkt 6 (c)

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 6 om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till

periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 12.

Ställningstagande

Det är hög tid att underlätta företagens miljöarbete. De företag som

tar den miljödrivna utvecklingen på allvar skall också understödjas

genom bra regelverk och bra villkor. Företag har genom olika former av

periodiseringsfonder möjlighet att skattemässigt gynnsamt sätta av

medel för investeringar. I syfte att underlätta miljöinvesteringar bör

möjligheter till att utöka periodiseringsfonder beaktas. Att till

dagens system ge möjligheten till ytterligare avsättning med 5 %,

under förutsättning att medlen används till miljöinvesteringar, kan

vara en väg att gå. Detta bör utredas ytterligare. Vad som anförs i

motion MJ428 om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till

periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar bör ges

regeringen till känna.

7. Fåmansföretag, punkt 7 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren

(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)

och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 7 om nya regler för beskattning av fåmansföretag. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk215, 2002/03:Sk272,

2002/03:Sk308, 2002/03:Sk324, 2002/03:Sk382 yrkande 21, 2002/03:Sk417

yrkandena 11 och 16-18, 2002/03:N227 yrkande 2 i denna del,

2002/03:N263 yrkande 4, 2002/03:N306 yrkande 10, 2002/03:N395 yrkande

9, 2002/03:N396 yrkandena 7 och 11 och 2002/03:A315 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det pågående

arbetet snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler som skall

innebära att ägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande

till ägare i icke fåmansägda företag. All avkastning utöver en

marknadsmässig lön skulle i ett reformerat system, som föreslås i

flera av motionerna, kunna beskattas som inkomst av kapital. Den risk

som företagaren tar på sig bör i betydligt större utsträckning än i

dag beaktas vid utformningen av skattereglerna. Reglerna bör jämställa

fåmansföretagare med andra företagare också när det gäller beskattning

av lön till företagsledarens make och barn. Det nya regelsystemet

måste vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker

människor från att vara verksamma i fåmansföretag.

8. Fåmansföretag, punkt 7 (v)

av Per Rosengren (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 8 om att klargöra gränsdragningen så att personer som

egentligen inte är fåmansdelägare inte heller beskattas som om de vore

det. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk308 och avslår

motionerna 2002/03:Sk215, 2002/03:Sk272, 2002/03:Sk324, 2002/03:Sk382

yrkande 21, 2002/03:Sk417 yrkandena 11 och 16-18, 2002/03:N227 yrkande

2 i denna del, 2002/03:N263 yrkande 4, 2002/03:N306 yrkande 10,

2002/03:N395 yrkande 9, 2002/03:N396 yrkandena 7 och 11 och

2002/03:A315 yrkande 3.

Ställningstagande

Det har framkommit att skattemyndigheten i flera fall vidgat kretsen

för dem som betraktas som fåmansdelägare på ett sådant sätt som

lagstiftaren inte avsett.

Aktieinnehav långt under 2 % har lett till att den anställdes andelar

räknas som kvalificerade. Detta på grund av att man använder

humankapitalet som grund för bedömningen. Det är nu viktigt att

lagstiftaren klargör gränsdragningen så att personer som egentligen

inte är fåmansdelägare inte heller beskattas som om de vore det.

Regeringen bör komma med förslag som klargör denna gränsdragning.

9. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag, punkt 8

(kd, c)

av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 9 om att utreda möjligheten att införa schablonbeskattning

av vissa kontantbranscher. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2002/03:Sk234, 2002/03:Sk291, 2002/03:N306 yrkande 14, 2002/03:N392

yrkande 4 och 2002/03:N395 yrkande 14.

Ställningstagande

I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med

kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och

frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa

företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till

följd av undanhållen skatt. För att underlätta för nya företag att

bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår vi att

någon form av schablonbeskattning införs i likhet med vad som redan

finns i vissa andra länder. Riksskatteverket har överlämnat en rapport

till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för

vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en

principskiss). Vi förutsätter att regeringen ser till att den forsatta

beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av

vissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige. Den

fortsatta beredningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt

och av konkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en

schablonbeskattning på försök i endast vissa delar av landet.

10. Kvittning av förlust i näringsverksamhet mot inkomst av

tjänst, punkt 9 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 10 om kvittning av förluster mot inkomst av tjänst. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:N393 yrkande 8 och avslår motion

2002/03:N396 yrkande 6.

Ställningstagande

Det skulle betyda mycket för landsbygds- och glesbygdsboende att kunna

kvitta förluster på exempelvis upp till 50 000 kr per år i en

förvärvskälla mot inkomst av tjänst. Jag föreslår att regeringen

utreder detta och återkommer till riksdagen med ett förslag.

11. Näringsbetingade andelar, punkt 11 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn

Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 11 om att ett förslag där kapitalvinster i

näringsbetingade andelar skattebefrias snarast bör läggas fram för

riksdagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk417 yrkande 10

och avslår motion 2002/03:Sk395.

Ställningstagande

Riksdagen har beslutat att begränsa kvittningsrätten för

kapitalförluster på näringsbetingade andelar i avvaktan på att

kapitalvinster på dessa skattebefrias. Än så länge lyser förslag om

skattebefrielse med sin frånvaro. Att endast införa den del av

regelförändringen som ökar skatteintäkter och att dröja med den del

som ger skattelättnader är ohemult. Ett förslag där kapitalvinster i

näringsbetingade andelar skattebefrias bör snarast läggas fram för

riksdagen.

12. Uppskov med beskattning av kapitalvinster, punkt 12 (m, fp,

kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren

(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)

och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 12 om uppskov med kapitalvinster i samband med

andelsbyten, fondbyten och återinvesteringar. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk203, 2002/03:Sk297 och

2002/03:Sk326.

Ställningstagande

Det finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan

på sparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av

bolagsinkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod

för kapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en

inlåsningseffekt som hämmar intresset att omplacera innehav av aktier

och fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet negativt. Enligt

vår mening bör riksdagen ta fasta på de förslag som har presenterats i

motionerna i syfte att uppnå det för spararna och näringslivet mest

gynnsamma resultatet. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett

tillkännagivande till regeringen om att en ny beskattningsmetod för

aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar utan att

detta skall föranleda beskattning utreds. Vidare måste den

kontantspärr som i vissa fall har hindrat skatteuppskov eller

framskjuten beskattning i samband med andelsbyten tas bort ur

lagstiftningen.

13. Återköp av egna aktier, punkt 13 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att möjligheten

till återköp av egna aktier upphävs. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sk383 yrkande 13.

Ställningstagande

De regler som medger återköp av egna aktier för de större noterade

börsbolagen rubbar på ett allvarligt sätt balansen mellan ägare och

styrelse och öppnar för styrelserna att påverka aktievärdet på ett

otillbörligt sätt på marknaden. Återköpsreglerna har dessutom lett

till ett än mer sönderhackat skattesystem, ytterligare lagstiftning

för att förhindra missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till

de mindre företagens nackdel. Återigen är det framför allt

fåmansföretagen som missgynnas.

Att återföra överskottsmedel till aktieägarna kan redan med dagens

regler uppnås på två sätt, dels genom utdelning, där framför allt

aktiebolag med en mindre ägarkrets lämnar en utdelning som kan variera

betydligt mellan åren, dels genom att bolaget sätter ned

aktiekapitalet för utbetalning till aktieägarna med överkurs.

Sistnämnda metod kan även underlätta vid exempelvis ägarskiften.

Jag tillstyrker förslaget att riksdagen nu tar ställning till att

upphäva de återköpsregler som infördes år 2000. Det bör få ankomma på

regeringen att skyndsamt utarbeta ett förslag till de lagändringar som

krävs.

14. Arvsskatt och gåvoskatt, punkt 15 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn

Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen hos regeringen begär ett förslag om ett successivt slopande

av arvs- och gåvoskatten. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Fi287 yrkande 25 och 2002/03:Sk417 yrkande 3, bifaller delvis

motionerna 2002/03:Sk298 i denna del, 2002/03:Sk325 i denna del och

2002/03:Kr264 yrkande 3 och avslår motion 2002/03:Sk348 yrkande 2.

Ställningstagande

Arvs- och gåvoskatten försvårar generationsskiften i familjeföretag. I

Sverige har vi mycket låga skattefria belopp för arvsskatt jämfört med

flertalet länder inom OECD och EU. Skattesatserna i Sverige är

dessutom höga i jämförelse med snittet inom såväl EU som OECD. I

kombination med övriga kapitalinkomstskatter är arvs- och

gåvobeskattningen en viktig orsak till kapitalflykten från Sverige.

Det kapital som skall fördelas efter ett dödsfall har beskattats både

två och tre gånger tidigare. Det har varit inkomstskatt,

avkastningsskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och

kapitalvinstskatt. Det är därför en berättigad fråga varför staten

skall ha så mycket som en tredjedel av vad som återstår vid

arvskiftet. När det gäller familjeföretag kan arvskiftet innebära att

ingen av arvingarna kan driva företaget vidare utan att det måste

säljas.

För den förutseende medborgaren finns det olika mer eller mindre

komplicerade sätt att planera arvskiftet så att skatten minimeras. Men

ett skattesystem som ger de i skattelagarna bevandrade en sådan fördel

i förhållande till vad vanliga medborgare kan uppnå är inte

acceptabelt. Arvs- och gåvobeskattningen bör därför avskaffas, i ett

första steg för makar och barn och på sikt för alla. Under alla

omständigheter måste fribeloppen höjas så att de motsvarar fribeloppet

i förmögenhetsbeskattningen.

15. Generationsskiften i familjeföretag, punkt 16 (m, fp, kd,

c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren

(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)

och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 15 om skatteregler vid generationsskifte i familjeföretag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi286 yrkande 21,

2002/03:Sk382 yrkande 23, 2002/03:Sk383 yrkande 16 och 2002/03:N227

yrkande 2 i denna del och bifaller delvis motion 2002/03:Sk398.

Ställningstagande

Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid

generationsskiften och det är de som tar över företagen som får de

största problemen. Dessa och andra skattekostnader som kan uppkomma i

samband med att en verksamhet skall övergå till en ny generation

bidrar till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med

alltför få medelstora företag. Många bedömer också att beskattningen

vid generationsskifte i ett familjejordbruk åderlåter jord- eller

skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska margina-ler. I

stället för att kapital dras in till staten behövs detta mycket väl på

gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk.

Vi anser att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i

familjeföretag skall läggas fast utan ytterligare tidsutdräkt. Vi

föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall

begära att regeringen lägger fram ett förslag till lagändringar som

löser skatteproblemen i samband med generationsskiften.

16. Skalbolag, punkt 17 (kd)

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 16 om att göra en utvärdering av skalbolagsaffärernas

omfattning och om konsekvenserna för fåmansföretagen av de särskilda

skalbolagsreglerna. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ju362

yrkande 1.

Ställningstagande

De särskilda skatteregler mot skalbolagsaffärer som riksdagen antog

våren 2002 ger en möjlighet för myndigheterna att lättare komma till

rätta med skalbolagstransaktioner. Samtidigt kan reglerna drabba ägare

till fåmansföretag hårt. Jag anser i likhet med motionärerna att det

är befogat med en utvärdering och konsekvensbeskrivning av

skalbolagsaffärernas omfattning och om den nya lagstiftningens

konsekvenser för de mindre fåmansföretagen.

17. Vinstandelar, punkt 18 (c)

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 17 om beskattningen av vinstandelssystem. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 8.

Ställningstagande

Möjligheterna att införa ett vinstandelssystem för att stimulera

utveckling i företagen bör utredas närmare. Genom att skattebefria

företagens insättning i vinstandelssystemet och enbart beskatta

utbetalningen av vinsten till anställda, kan kapital frigöras för att

fler anställda skall kunna starta egna företag.

18. Personaloptioner, punkt 19 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn

Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 18 om översyn av skattereglerna för personaloptioner.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk417 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om kompetenta

medarbetare är att skapa optionsprogram. Det innebär att medarbetarna

visserligen inte får särskilt mycket betalt i lön under ett

uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse att senare

förvärva aktier i företaget.

I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt beroende bl.a. på

höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomstskatter. Dessutom

innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens kostnader

för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför

särskilda problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som

saknar finansiell styrka.

I takt med att optionsprogrammen blir vanligare ökar behovet av en

anpassning av skattereglerna. Beskattningen av personaloptioner bör

skyndsamt ses över både för dem som är långsiktigt verksamma i Sverige

och dem som arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna

skapar problem. Konkurrensen från länder med förmånligare

beskattningsregler måste tas som utgångspunkt vid den översyn som

regeringen här bör få riksdagens uppdrag att genomföra.

19. Personalvårdsförmån, punkt 20 (fp)

av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 19 om avdragsrätten för friskvård. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr266 yrkande 4 och bifaller delvis motion

2002/03:Sk363.

Ställningstagande

Det är viktigt att arbetsgivare som vill satsa på de anställdas hälsa

inte hindras av skattereglerna. En utgångspunkt måste vara att sådana

satsningar skall vara fullt ut avdragsgilla och att de inte skall leda

till förmånsbeskattning av de anställda.

20. Royalty, m.m., punkt 21 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn

Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 20 om beskattning av royalty. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:Sk417 yrkande 5 och avslår motion 2002/03:Sk258 yrkande

1.

Ställningstagande

Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en positiv miljö. Det

kan de inte i dag. Skattereglerna bör ändras så att uppfinnare och

innovatörer skall kunna ta upp royalty som utgår från patent under

inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat skatteuttag på

sådana inkomster.

21. Royalty, m.m., punkt 21 (c)

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 21 om innovationskonto. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sk258 yrkande 1 och avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag tillstyrker förslaget i motion Sk258 om en närmare översyn av hur

ett innovatörskonto skulle kunna utformas. Riksdagen bör besluta om

ett tillkännagivande i enlighet med vad som yrkas i motionen.

22. Yrkesfiskare, punkt 22 (kd, c)

av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 22 om skatteregler för yrkesfiskare. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk383 yrkande 11, 2002/03:MJ424

yrkandena 23 och 24, 2002/03:MJ426 yrkandena 11-13 och 2002/03:MJ493

yrkande 9.

Ställningstagande

Eftersom det i Danmark finns ett särskilt yrkesfiskeavdrag som innebär

att man kan få göra ett skatteavdrag för de dagar man varit till sjöss

och fiskat bör det inte finnas något hinder för att vi inför det sedan

länge aviserade yrkesfiskaravdraget. Detta bör riksdagen tillkännage

för regeringen som sin mening.

Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på grund av olika

stora fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är ett problem

för yrkesfiskarna. En resultatutjämningsmöjlighet har föreslagits av

utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska

yrkesfisket (SOU 1999:3). En annan möjlighet vore att införa ett

fiskekonto enligt den modell som råder för skogsbrukets skogskonto.

Detta skulle förbättra villkoren för fiskerinäringen och underlätta

nyinvesteringar. Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag

att vidare bereda frågan om en resultatutjämningsmöjlighet för

yrkesfiskare och återkomma med förslag.

23. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet,

punkt 23 (m, fp, kd, c)

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren

(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)

och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 23 om tydligare regler för sponsring. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 1, 2002/03:Sk244,

2002/03:Sk299, 2002/03:Sk318 i denna del, 2002/03:Kr297 yrkande 12,

2002/03:Kr371 yrkande 5 och 2002/03:Kr372 yrkande 3.

Ställningstagande

Våren 2002 föreslog ett enigt skatteutskott ett tillkännagivande till

regeringen om att den skulle pröva om inkomstskattelagens regler har

en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för

utgifter i samband med sponsring. Det hade bl.a. i motioner

framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra ett företags

image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i gällande rätt.

Regeringen borde även pröva om reglerna behöver göras tydligare för

att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga

behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen borde

vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål

som sponsringen avser, och undersökningen borde belysa om även en

indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter

skulle kunna godkännas. Det borde också vara en utgångspunkt att

principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen

borde så snart det kan ske återkomma till riksdagen och redovisa

resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till

lagändringar. Riksdagen biföll utskottets förslag (bet. 2001/02:SkU21,

rskr. 2001/02:202).

Regeringen har ännu inte återkommit till riksdagen i den aktuella

frågan. Enligt vår mening bör riksdagen i ett nytt tillkännagivande

till regeringen uttala vikten av att den begärda prövningen redovisas

för riksdagen utan ytterligare dröjsmål.

24. Konstinköp, punkt 24 (m, kd)

av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anne-Marie

Pålsson (m) och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 24 om avdrag för företagens konstköp. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 2, 2002/03:Sk318 i

denna del, 2002/03:Sk373, 2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del och

2002/03:Kr370 yrkande 20.

Ställningstagande

Många konstnärer har mycket svårt att kunna leva på inkomsterna av sin

konstnärliga verksamhet. Inriktningen på statens insatser för de

professionella konstnärerna skall vara att dessa kan basera sin

ersättning på utfört konstnärligt arbete. Det finns enligt vår mening

starka skäl för att överväga ändringar av dagens skatteregler för

företags inköp av konst så att utrymme för avdrag för inköp av konst

medges. Vi anser att det är orimligt att ett företag får göra avdrag

för designade fåtöljer men inte för konstverk. Genom att ge företag

avdragsrätt för konstinköp skulle marknaden öppnas för landets

konstnärer. Regeringen bör i dessa avseenden återkomma till riksdagen

med en åtgärdsplan för att företagen inte skall dra sig för att köpa

samtidskonst.

25. Arbetslokal i bostaden, punkt 25 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn

Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 20 om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk417 yrkande 23 och

2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del och avslår motion 2002/03:N396

yrkande 9.

Ställningstagande

Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande

schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan

emellertid ge ett oförmånligare resultat än om företaget hyrt en

arbetslokal av utomstående. Vi anser att avdragsmöjligheterna behöver

förbättras. Reglerna behöver ses över i syfte att åstadkomma detta.

26. Representation, punkt 26 (m)

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn

Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 26 om avdragsrätt för representation. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Sk417 yrkande 24.

Ställningstagande

För många företag och då inte minst inom dem med internationell

verksamhet är representation ett väsentligt inslag i uppbyggande av

nya affärer. De tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende,

och det är då viktigt för parterna att lära känna varandra väl.

Representationskostnaderna är därför en del av säljkostnaderna, och de

borde därför vara avdragsgilla som alla andra kostnader för

intäkternas förvärvande. Vi anser därför att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till betydligt generösare regler för avdrag

för representationskostnader i företag.

Särskilda yttranden

1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (mp)

Barbro Feltzing (mp) anför:

Miljöpartiet företräder en politik som vill stimulera till löntagar-

och brukarägande och småskaligt företagande. I motion N396, som

behandlas under flera olika punkter detta betänkande, redovisas en rad

förslag med inriktning på att underlätta för småföretagandet.

De förslag vi har lagt fram i motionen innebär att vi vill pröva olika

vägar att förbättra läget för nystartade företag. Det gäller t.ex. en

möjlighet att kunna skjuta upp skatten under det hela första året

efter starten. Möjligheterna till kvittning av underskott i ett

deltids- eller soloföretag mot inkomst av förvärvsinkomst från en

annan källa bör granskas för att se vilka förbättringar som kan vara

lämpliga.

De särskilda s.k. 3:12-reglerna för fåmansföretag innebär enligt vår

uppfattning ett gynnande av de stora företagen på de små företagens

bekostnad. Vi vill införa en schablonmässig beskattning, så att

småföretagare inkomstbeskattas för inkomster motsvarande en normal

lön. Utdelning från företaget utöver detta beskattas som inkomst av

kapital. Reglerna om lön till fåmansföretagares egna barn under 16 år

bör utredas på nytt.

Ett annat sätt att stödja nyföretagandet och befintligt företagande är

att underlätta bildandet av kreditgarantiföreningar. Fungerande

kreditgarantiföreningar finns redan i Frankrike och Italien.

Vi vill att skatteregler och lagstiftning ändras för att stimulera

människors investeringsvilja.

Jag anser för närvarande att våra förslag om förbättringar för

småföretagen i första hand bör behandlas inom ramen för det samarbete

med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som vi inlett den pågående

valperioden med. Jag har därför inte något yrkande i det här ärendet.

2. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag, punkt 8 (v)

Per Rosengren (v) anför:

Som anförs i vår motion Sk291 bör ett schablonskattesystem införas på

försök i några avgränsade branscher, exempelvis restaurang-, taxi- och

frisörbranscherna. Det är lämpligt i branscher som använder

kontantbetalning. Systemet bör vara frivilligt. Företagarna bör få

välja mellan ett schablonsystem uppbyggt på vissa faktorer eller

traditionell beskattning med därtill hörande detaljredovisning. Jag

vill emellertid avvakta vad som nu händer med det förslag

Riksskatteverket har lagt fram.

3. Royalty, m.m., punkt 21 (kd)

Per Landgren (kd) anför:

Sverige har en stor export av patent och uppfinningar som exploateras

av andra länder. För att det skall bli mer attraktivt att i stället

använda patent och uppfinningar vid produktion i Sverige bör

skattereglerna ändras. I anslutning till riksdagens behandling av

inkomstberäkningen för 2003 avslogs ett förslag från Kristdemokraterna

om att royaltyinkomster bör befrias från skatt under de två första

åren och att inkomsterna därefter skall behandlas som kapitalinkomster

i skattehänseende. Vi håller fast vid detta förslag och kommer senare

att aktualisera förslaget på nytt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att låta utreda möjligheten att via skattesystemet

stimulera ett mer aktivt ägaransvar för löntagarna.

2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):

21. Riksdagen begär att regeringen utreder underlättande av

generationsskiften.

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

25. Riksdagen beslutar ta bort arvs- och gåvoskatten fr.o.m.

2005.

2002/03:Sk203 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reformer av beskattning av fonder och aktier.

2002/03:Sk215 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ändrade regler för beskattning av utdelning i löntagarägda

företag.

2002/03:Sk216 av Håkan Larsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter beskattas

i den kommun där fastigheten är belägen.

2002/03:Sk225 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sponsring av konst och kultur.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.

2002/03:Sk233 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att låta kapital som placerats i bolag för framtida

investeringar betraktas som arbetande kapital och därmed icke

förmögenhetsbeskattas på ägaren.

2002/03:Sk234 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att skyndsamt se över skattereglerna för små

hantverksföretag.

2002/03:Sk244 av Annika Qarlsson och Jan Andersson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring så att

företag har rätt att göra avdrag i deklarationen för ekonomisk

stimulans till ideella föreningar som arbetar med lokal

samhällsutveckling.

2002/03:Sk253 av Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska

överskott i verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder.

2002/03:Sk258 av Sofia Larsen (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av innovatörskonto.

2002/03:Sk272 av Per Westerberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att ta bort de särskilda reglerna för

fåmansbolag.

2002/03:Sk284 av Karin Enström (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hur

frizoner kan utformas för att bidra till en ökad tillväxt i skärgården

i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Stockholms skärgård bör behandlas inom ramen

för ett förslag om frizoner.

2002/03:Sk291 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om försök med schablonskatt.

2002/03:Sk297 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger

upphov till några skattekonsekvenser.

2002/03:Sk298 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram en avvecklingsplan för

kapitalskatten, utdelningsskatten/realisationsvinstbeskattningen,

förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten i enlighet med vad

som i motionen anförs.

2002/03:Sk299 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avdragsrätt för kultursponsring gällande juridisk person.

2002/03:Sk308 av Per Rosengren m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en lagändring

som klargör gränsdragningen för fåmansdelägande enligt vad i motionen

anförs.

2002/03:Sk318 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skattemässig avdragsrätt för sponsring av kultur och inköp

av konst.

2002/03:Sk324 av Holger Gustafsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att en normallönemodell skall användas i ett nytt

beräkningssystem för beskattning av inkomster i fåmansbolag.

2002/03:Sk325 av Holger Gustafsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om avskaffande av förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten.

2002/03:Sk326 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om reglerna för uppskjuten beskattning av andelsbyten och

återinvestering i onoterade företag.

2002/03:Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson och Henrik Westman (m):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över

möjligheten för nystartade och mindre företag att öka avsättningar

till periodiseringsfonder för att på så sätt öka möjligheterna till

konsolidering i enlighet med vad som anförs.

2002/03:Sk348 av Inger Davidson och Sven Brus (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och

gåvoskatten för arv och gåvor till föreningar.

2002/03:Sk363 av Yvonne Ångström m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att öka möjligheterna för arbetsgivare att med full

avdragsrätt satsa på friskvård för anställda.

2002/03:Sk373 av Leif Björnlod (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att inköp för konst skall jämställas med andra

inventarier och berättiga till avdrag vid inköpstillfället, ävenså

värdeminskningsavdrag.

2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fåmansbolagsreglerna.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att underlätta generationsväxlingar i

familjeföretag.

2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om lägre skatter för företagen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare.

13. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av

egna aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte

att underlätta generationsskiften i familjeföretag.

2002/03:Sk395 av Kenth Högström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om realisationsvinstbeskattningen vid avyttring av

kapitaltillgångar.

2002/03:Sk398 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs i fråga om underlättande av generationsväxling hos

småföretagare.

2002/03:Sk403 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av klara regler och tydlig lagstiftning vad gäller

ideella föreningar.

2002/03:Sk416 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om försök med bäddpeng.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kapitalinkomstskatterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett stegvis slopande av arvs- och gåvoskatten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beskattningen av optioner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beskattningen av royaltyinkomster.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppskjuten beskattning för nystartade företag.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kapitalvinster på näringsbetingade andelar.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändrade regler för beskattningen av utdelning från

fåmansbolag.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avskaffande av särreglerna för beskattning av

realisationsvinst i fåmansbolag.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beskattning av till företagsledare närstående

anställda i fåmansbolag.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om beskattningen av optioner ägda av anställda i ett

fåmansbolag.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökade möjligheter för avdrag för

representationskostnader.

2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att göra en utvärdering av skalbolagsaffärernas

omfattning samt om det nya lagförslagets konsekvenser för

fåmansföretagen.

2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om konstnärer och skatterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om arvsskatten.

2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att arbetsgivares investeringar i friskvård ska

vara avdragsgilla.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om avdragsrätt för sponsring.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

20. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag

som gör det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst.

2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om etiska riktlinjer för kultursponsring.

2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skatteregler för att underlätta sponsring av kultur.

2002/03:T464 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

tonnageskatt för sjöfarten.

2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheten att införa tonnageskatt.

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skattevillkoren för svenska fiskare.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inrätta ett fiskekonto.

2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av fiskekonto.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar

vid fartygsbyte.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna

till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar.

2002/03:MJ493 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om yrkesfiskeavdrag.

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om dubbelbeskattningen av svenskägda företag.

2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta skatter på företagande och investeringar i

nya jobb.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökade möjligheter till direktavskrivningar.

2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkt skatt på företagande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att nystartade små företag skall kunna få skjuta

upp bolagsskatten i fem år.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fåmansbolagsreglerna.

2002/03:N265 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten

beskattning av vinsten i fem år.

2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt

bättre och enklare skatteregler för småföretag.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om riskkapitalförsörjningen.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att stimulera införandet av vinstandelssystem för

anställda inom företag.

10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen

med förslag om en förändring av beskattningen på fåmansbolag.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda möjligheten att införa

schablonbeskattning för vissa typer av kontanttjänster.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa ett skattefritt starta-eget-sparande.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om turistnäringens behov av tillgång till riskkapital.

2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa

tjänstebranscher.

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda kvittning av

förluster mot inkomst av tjänst.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändringar i reglerna för fåmansföretag.

13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som

anförs i motionen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa

tjänstebranscher.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ökade avdragsmöjligheter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppskjuten skatt det första året.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kvittningsrätten för deltidsföretagare.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om 3:12-regeln.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om hyra av lokal.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om uppskjuten skatt på överskott.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om barn och feriearbete.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att förändra skatteregler och lagar för att

stimulera folks investeringsvilja.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att gynna dem som önskar spara till start av

företag.

2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):

3. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av

till företagsledare närstående anställda i fåmansbolag i enlighet med

vad som anförs i motionen.