Bet. 2002/03:SKU9

Skatteutskottets betänkande

2002/03:SKU9

Allmänna motioner om fastighets- ochförmögenhetsbeskattning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden

från den allmänna motionstiden 2002 om fastighets-

och förmögenhetsbeskattningen samt skatt på arv och

gåva. Motionerna tar bl.a. upp frågor som rör

avveckling av fastighetsskatten, ändringar i

regelsystemet för fastighetstaxering,

gränsdragningen mellan s.k. äkta och oäkta

bostadsföretag, fastighetsskatt för fastigheter

belägna i utlandet, tomträttsinnehavares

skattskyldighet, byggnader för äldreboende,

energibesparande åtgärder, kapitalvinstbeskattning

vid försäljning av fastigheter och avveckling av

förmögenhetsskatten. När det gäller

arvsbeskattningen tar motionärerna upp frågan om

alternativ tidpunkt för värdering av aktier som

sjunkit i värde efter tiden för dödsfallet samt

frågan om höjda taxeringsvärden och deras effekter

på arvsskatteuttaget.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. I flera

fall hänvisar utskottet till de åtgärder som

riksdagen redan fattat beslut om för att begränsa

effekterna på fastighets- och

förmögenhetsskatteuttaget av de på många håll höjda

taxer-ingsvärdena samt till att en parlamentarisk

utredning tillsatts för att utreda fastighetsskatten

på småhus m.m., förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten. Vidare hänvisas till att resultatet av

regeringens överväganden med anledning av

Fastighetsbeskattningskommitténs och

Skattebasutredningens förslag bör avvaktas.

När det gäller miljöförbättrande åtgärder och dess

påverkan på beskattningen av fastigheter konstaterar

utskottet att frågan är föremål för överväganden

inom Regeringskansliet på basis av bl.a. den

överenskommelse om den ekonomiska politiken som

träffats mellan regeringen, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet.

I betänkandet finns 11 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Fastighetsbeskattningens

inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi284

yrkande 4, 2002/03:Fi286 yrkande 10,

2002/03:Sk209, 2002/03:Sk239 yrkande 1,

2002/03:Sk247 yrkande 1, 2002/03:Sk281,

2002/03:Sk341 yrkandena 3-5, 2002/03: Sk353

yrkande 1, 2002/03:Sk375, 2002/03:Sk405, 2002/03:

Sk410, 2002/03:Sk415, 2002/03:N305 yrkande 5,

2002/03:N397 yrkande 3, 2002/03:A316 yrkande 7,

2002/03:Bo235 yrkande 3, 2002/03:Bo236 yrkande 4,

2002/03:Bo238 yrkande 7, 2002/03:Bo267 yrkandena

8 och 34, 2002/03:Bo290 yrkandena 15 och 16 i

denna del och 2002/03:Bo291 yrkande 8.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

2. Attraktiva områden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi286

yrkande 12 och 2002/03: Sk341 yrkandena 1, 2 och

6.

Reservation 5 (c)

3. Äkta och oäkta bostadsföretag,

m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi287

yrkande 20, 2002/03:Sk296, 2002/03:Sk331,

2002/03:Bo238 yrkandena 9-11 och 2002/03:Bo291

yrkande 18.

Reservation 6 (m, kd)

4. Fastigheter i utlandet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk230

yrkande 1 och 2002/03: Sk245.

5. Tomträtt

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk230 yrkande

2.

6. Byggnader för äldreboende

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk246.

7. Energisparåtgärder

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk352,

2002/03:Sk353 yrkande 3 och 2002/03:N390 yrkande

12.

Reservation 7 (kd, c)

8. Vindkraftverk och andra s.k.

skräddarsydda byggnader

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk349

yrkande 1 och 2002/03: Bo288 yrkande 3.

Reservation 8 (c)

9. Kapitalvinstbeskattning vid

avyttring av fastighet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk248.

10. Ombildning av allmännyttiga

bostadsstiftelser

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk364 och

2002/03:Sk412.

11. Arvs- och gåvoskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk239

yrkande 2, 2002/03:Sk353 yrkande 4 och

2002/03:Sk382 yrkande 13.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (fp)

12. Förmögenhetsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk201,

2002/03:Sk247 yrkande 2, 2002/03:Sk338,

2002/03:Sk353 yrkande 2, 2002/03:Sk383 yrkande 4,

2002/03:Sk417 yrkande 2, 2002/03:So453 yrkande 2,

2002/03:A241 yrkande 19 och 2002/03:Bo290 yrkande

16 i denna del.

Reservation 11 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 25 mars 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne

Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist

(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Marie

Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie

Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén

(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf

Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro

Feltzing (mp), Lars Gustafsson (kd) och Britta

Rådström (s).

2002/03

SkU9

Redogörelse för ärendet

Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002

samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar

och beräkning av statsinkomsterna för 2003. Bland

dessa yrkanden fanns förslag om ändringar i

fastighets- och förmögenhetsbeskattningen som lagts

fram av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i

deras respektive budgetalternativ. Riksdagen tog

ställning till yrkandena den 21 november 2002 (bet.

2002/03:FiU1, yttr. 2002/03: SkU1y).

I det följande behandlar skatteutskottet de

allmänna motionsyrkanden som gäller

fastighetsbeskattning, förmögenhetsbeskattning samt

skatt på arv och gåva som återstår efter höstens

budgetbehandling. Motionsyrkandena återges i

förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Utskottets överväganden

Fastighetsbeskattningens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en rad motioner om

fastighetsbeskattningens framtida utformning.

Därigenom avslår riksdagen bl.a. förslag om

att fastighetsskatten på sikt skall ersättas

med andra beskattnings- eller avgiftsformer

eller helt eller delvis avskaffas, om att

underlaget för beskattningen skall reduceras

på olika sätt, om att vissa kategorier av

fastigheter skall få ändrad behandling och

förslag om ändringar i regelsystemet för

fastighetstaxeringen.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd)

och 4 (c). Jämför särskilt yttrande 1 (v).

Bakgrund

Fastighetsskatten är en del av

kapitalinkomstbeskattningen. Den beräknas i år ge

inkomster på drygt 20 miljarder kronor (prop.

2002/03:1 vol. 1 s. 33).

Frysningen av taxeringsvärdena upphörde vid

årsskiftet 2000/01. För att motverka kraftiga

förändringar i fastighets- och

förmögenhetsskatteuttaget har skatten på småhus

sänkts i olika omgångar och fribeloppen i

förmögenhetsbeskattningen har höjts (prop.

2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, SkU1y). Från och med

den 1 januari 2001 är skattesatsen för småhus 1,0 %

på fastigheternas taxeringsvärde och för hyreshus

(bostadsdelen) 0,5 % av taxer-ingsvärdet.

Nyproducerade småhus belägna i Sverige är fria

från fastighetsskatt de fem första åren, och för de

därpå följande fem åren betalas halv

fastighetsskatt.

Under hösten 2001 beslutade riksdagen om en

begränsningsregel för fastighetsskatten. Regeln

bygger på Fastighetsbeskattningskommitténs förslag

och innebär att fastighetsskatten för ett småhus som

utgör den skattskyldiges permanenta bostad begränsas

så att den under vissa förutsättningar inte

överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas sammanlagda

inkomster. Vid beräkning av hushållsinkomsten

beaktas också hushållets sammanlagda förmögenhet på

så sätt att hushållsinkomsten ökas med 15 % av den

beskattningsbara förmögenheten. I förmögenheten

räknas inte den aktuella fastighetens taxeringsvärde

in. Skattereduktionen skall aldrig leda till att

fastighetsskatten efter skattereduktion blir lägre

än den skatt som utgår på ett taxeringsvärde om

280 000 kr. Den övre gränsen är satt vid ett

taxeringsvärde om tre miljoner kronor, vilket

innebär att skattereduktion inte medges för den del

av taxeringsvärdet som överstiger detta belopp.

Vidare är regeln konstruerad så att

fastighetsskatten aldrig kan reduceras, om

hushållsinkomsten uppgår till 600 000 kr eller mer.

Endast fastigheter i Sverige omfattas. Regeln

tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2001 (bet.

2001/02:SkU3, rskr. 59).

Riksdagen har under hösten 2001 också beslutat om

att omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen

skall tas bort. I stället har det införts ett system

för småhusenheter, hyreshusenheter och

lantbruksenheter som innebär att förenklade

fastighetstaxeringar skall ske under perioden mitt

emellan de allmänna fastighetstaxeringarna (bet.

2001/02:SkU11, rskr. 121). Detta innebär att

antingen en förenklad eller en allmän

fastighetstaxering äger rum vart tredje år för

respektive typ av taxeringsenhet.

Förberedelsearbetet inför den förenklade

fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående än

vid den allmänna fastighetstaxeringen, och normalt

skall fastighetsdeklaration inte behöva lämnas. De

allmänna fastighetstaxeringarna skall i

fortsättningen ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år

2003 för småhusenheter, fr.o.m. 2005 för

lantbruksenheter och fr.o.m. år 2007 för hyreshus-,

industri-, elproduktions- och specialenheter. De nya

reglerna trädde i kraft den 1 januari 2002 och

tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år

2003. För småhus kommer en förenklad

fastighetstaxering att ske första gången år 2006.

Småhusen omräknas sista gången år 2002. För år 2003

görs en sista omräkning för hyreshus. Lantbruk

omräknas sista gången 2004.

Reglerna om fastighetstaxering och fastighetsskatt

har utretts flera gånger under 1990-talet, senast av

Fastighetstaxeringsutredningen och

Fastighetsbeskattningskommittén.

Fastighetstaxeringsutredningen lämnade i februari

2000 betänkande SOU 2000:10, Fastighetstaxering -

precision, påverkansmöjligheter, individuella

bedömningar. Utredningen föreslog bl.a. att

omräkningsförfarandet skulle slopas och att ett

system med förenklade fastighetstaxeringar i stället

skulle införas. Som framgått ovan har förslaget

redan genomförts. Även utredningens förslag om

ändring i fastighetstaxeringslagen inför 2003 års

taxering av småhus har riksdagen redan fattat beslut

om (prop. 2000/01:121, 2000/01:SkU25, rskr. 271).

Ändringarna avser värdenivån i områden med få

försäljningar, småhusets standard, värdefaktorn för

tomtmark, grupphusområden, säregna förhållanden m.m.

Beträffande frågan om att inrätta särskilda

fastighetstaxeringsnämnder har

Fastighetstaxeringsutredningen anfört administrativa

skäl och kostnadsskäl mot ett sådant förslag.

Utredningen har dock samtidigt betonat vikten av att

de politiskt valda ledamöterna i skattenämnderna,

när fastighetstaxeringsärenden avgörs, så långt det

är möjligt har lokalkännedom.

Fastighetsbeskattningskommittén lämnade sitt

slutbetänkande Likformig och neutral

fastighetsbeskattning, SOU 2000:34, i maj 2000. I

betänkandet föreslogs bl.a. att fastighetsskatten

för privatbostadsfastigheter skulle avskaffas och

ersättas med en schablonintäkt som skulle tas upp

som intäkt i inkomstslaget kapital. Vidare föreslogs

att en takregel skulle införas i syfte att öka

förutsebarheten av det framtida skatteuttaget. Den

skulle innebära att underlaget för schablonintäkten

utgjordes av det lägsta av beskattningsårets

taxeringvärde och föregående taxeringsårs underlag

för schablonintäkt uppräknat med 10 %. Som en

konsekvens av kommitténs ställningstagande i frågan

om hur skattemässig neutralitet bör skapas mellan

olika boendeformer föreslås en modell för avveckling

av fastighetsskatten och räntebidragen för

hyresbostadsfastigheter. Hyresbostadsfastigheter bör

på sikt endast beskattas konventionellt.

Fastighetsbeskattningskommitténs förslag i dessa

delar har inte lett till någon ny lagstiftning.

Regeringen tillsatte i juni 2002 en parlamentarisk

kommitté, Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som

skall se över och utvärdera reglerna om

fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt

samt arvs- och gåvoskatt. Kommittén ges möjlighet

att pröva lösningar som kan innebära avsteg från nu

gällande principer för fastighetsbeskattningen. En

förutsättning är dock att de fördelningspolitiska

konsekvenserna är acceptabla. Beträffande åtgärder

avseende fastighetsskatten skall även konsekvenserna

för förhållandet mellan olika upplåtelseformer

belysas (dir. 2002:87). Kommittén skall avsluta sitt

uppdrag senast vid utgången av år 2003. I sina

överväganden skall kommittén utgå från de analyser

och slutsatser gällande underlaget för

fastighetsskatt som har presenterats i de tidigare

utredningarna, men är som ovan sagts oförhindrad att

pröva alternativa modeller.

Egendomsskattekommittén har nyligen i ett

delbetänkande, SOU 2003:3, föreslagit en

dämpningsregel för fastighetsskatten som syftar till

att höjda taxeringsvärden inte omedelbart skall slå

igenom på uttaget av fastighetsskatt. I stället

skall höjningen fördelas proportionellt mellan de år

som återstår till nästa fastighetstaxering. Endast

en tredjedel av höjningen skall slå igenom under

taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av

de två därpå följande åren. Delbetänkandet

remissbehandlas för närvarande.

Motionerna

I ett flertal motioner framställs yrkanden om en

successiv avveckling av fastighetsskatten genom

sänkningar av skattesatsen, frysta taxeringsvärden,

avveckling av markvärdet som grund för beskattningen

etc. I andra motioner framställs yrkanden om

ändringar i fastighetstaxeringsförfarandet,

införande av lokala fastighetstaxeringsnämnder, m.m.

I motion Bo238 yrkande 7 av Marietta de Pourbaix-

Lundin m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om en

successiv avveckling av fastighetsskatten genom

fortsatta sänkningar av skattesatsen.

Taxeringsvärdena bör återgå till den nivå som gällde

år 2000 eller senare fastställda lägre värden.

Vidare anförs att endast halva markvärdet bör ligga

till grund för fastighetsskatteuttaget på bostäder.

Tillkännagivanden om att fastighetsskatten bör

avvecklas framställs också i motionerna N305 yrkande

5 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m), Sk209

yrkandena 1-3 av Sten Tolgfors (m), Sk247 yrkande 1

av Henrik Westman (m), Sk281 av Kent Olsson och

Inger René (m), A316 yrkande 7 av Anders G Högmark

m.fl. (m) och Bo235 yrkande 3 av Christina Husmark

Pehrsson (m)

I motion Bo290 yrkandena 15 och 16 delvis av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) begärs sänkt

boendebeskattning. Som en första åtgärd bör

taxeringsvärdena återföras till 1997 års nivå.

Systemet för fastighetstaxeringen bör reformeras

eftersom nuvarande regler bl.a. leder till att

mycket stora värdeområden används. Efter en sådan

omläggning av taxeringsförfarandet och en sänkning

av skatteuttaget bör skattesatserna successivt

sänkas i den takt som samhällsekonomin och andra

överväganden kan tillåta. Detta bör ske i former som

så långt som möjligt likställer olika boendeformer.

I motion N397 yrkande 3 av Martin Andreasson (fp)

anförs att de höjda taxeringsvärdena inneburit

kraftigt ökat uttag av fastighetsskatt i

storstadsregionerna, inte minst i Stockholm.

Fastighetsskatten bör på sikt avvecklas,

taxeringsvärden skall återgå till 1997 års nivåer

och systemet för taxering reformeras.

I motion Bo291 yrkande 8 av Göran Hägglund m.fl.

(kd) begärs ett tillkännagivande om att ersätta den

statliga fastighetsskatten med en kommunal

fastighetsavgift som tas ut i relation till kommunal

service kopplad till fastigheten och inte på basis

av marknadsvärdet. Den årliga avgiften bör sättas

till maximalt 2 600 kr för småhus och 800 kr för

bostadslägenhet. Även i motion Fi284 yrkande 4 av

Olle Sandahl m.fl. (kd) begärs att fastighetsskatten

skall avvecklas och att det i stället införs en

möjlighet för kommunen att ta ut en

fastighetsanknuten avgift. I motion Sk239 yrkande 1

av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd) hemställs om att

den totala boendeskatten bör sänkas och stabiliseras

på ett sätt som inger långsiktig ekonomisk säkerhet.

Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslår i motion Bo236

yrkande 4 ett tillkännagivande om att

fastighetsskatten på hyresrätt på sikt bör fasas ut

helt och hållet och att fastighetsskatten på egna

hem och bostadsrätt bör ersättas med en

schablonintäktsbeskattning. Sådana åtgärder bör

enligt motionärerna leda till generellt minskade

boendekostnader i såväl hyresrätt som bostadsrätt.

I motion Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs

att fastighetsskatten på hyreshus skall slopas

stegvis i den takt som statens finanser tillåter

(yrkande 8). Dagens system, där räntebidragen i

princip är avvecklade och inte kan motivera

fastighetsskatt, innebär tillsammans med

bolagsskatten att hyresfastigheter är föremål för

dubbelbeskattning, anför motionärerna. Vidare begärs

ett tillkännagivande om sänkta skatter på boende

(yrkande 34). Enligt motionärerna bör

fastighetsskatten sänkas och taxeringssystemet

reformeras. Fastighetsskatten för småhus bör, i

enlighet med Fastighetsbeskattningskommitténs

förslag, slopas och ersättas med en schablonintäkt

som beskattas som inkomst av kapital. För att uppnå

ett minsta antal referensförvärv inom varje

värdeområde och för att undvika orimliga s.k.

trappstegseffekter förordar motionärerna att antalet

värdeområden minskas från dagens 7 300 till ca 2 000

geografiskt sammanhängande värdeområden. I syfte att

motverka att genomsnittliga marknadsvärden som läggs

till grund för taxeringsvärdena inte skall bli för

höga föreslås att marknadsvärdena i stället beräknas

med hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar i

den undre och övre kvartilen räknas bort. För att

inte heller tillfälliga och kraftiga

prisförändringar på bostadsmarknaden som helhet

skall slå igenom på taxeringsvärdena bör basen för

de förenklade fastighetstaxeringarna vara ett

medianvärde av de förvärv som skett under den

föregående treårsperioden. Även i motion Fi286

yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c) förordas

schablonintäktsbeskattning i stället för

fastighetsskatt när det gäller småhusen samt att

skattesatsen för småhus sänks till 0,9 % från år

2004.

Förslag om att fastighetstaxeringen skall

reformeras framförs också i motion Sk375 av Lena Ek

och Agne Hansson (c). I motionen anförs också att

lokala taxeringsnämnder bör återinföras för att

garantera lokal kännedom när skattemyndigheten skall

pröva inkomna besvär över fastighetstaxeringen. Även

i motion Sk341 av Åsa Torstensson (c) begärs ett

tillkännagivande om en reformering av

fastighetstaxeringen främst med inriktning på att

märkbart sänka boendekostnaderna i turistattraktiva

områden och stimulera till ett ökat permanentboende.

När taxeringsvärdena fastställs sker i dag en

utgallring av fastigheter med de lägsta

köpeskillingarna och det är därför rimligt, anser

motionären, att också de högsta köpeskillingarna

gallras ut innan taxer-ingsvärdet fastställs

(yrkande 3). Vidare anser motionären att värdet för

en friliggande normaltomt inte skall kunna

fastställas till ett värde som överstiger 250 000 kr

(yrkande 4). Därutöver behövs ytterligare sänkningar

av fastighetsskatten så att även kustbor får rimliga

boendekostnader (yrkande 5). I motion Sk353 yrkande

1 av Kerstin Lundgren (c) begärs ett

tillkännagivande om att avveckla fastighetsskatten

successivt med sikte på att skatten skall vara

utfasad vid utgången av år 2008.

Carin Moberg och Sonia Karlsson (s) begär i motion

Sk415 ett tillkännagivande om behovet av längre tid

för att deklarera fritidshus. Siw Wittgren-Ahl och

Ronny Olander (s) anför i motion Sk410 att

Egendomsskattekommittén bör se över reglerna för

fastighetstaxering av kolonistugor. Motionärerna

anser att koloniområdena bör utgör egna

värdeområden, och att de faktiska

överlåtelsepriserna bör användas när taxeringsvärdet

skall beräknas. I motion Sk405 Leif Jakobsson och

Marie Granlund (s) begärs ett tillkännagivande som

rör tillämpningen av den s.k. begränsningsregeln för

fastighetsskatten. Motionärerna anser att även i

utlandet intjänade inkomster skall ingå i

beräkningsunderlaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare framhållit att

taxeringsvärdena skall utgöra grund för

fastighetsbeskattningen och att det är angeläget att

dessa successivt anpassas till de ändringar som sker

i prisbildningen på fastighetsmarknaden. Utskottet

vidhåller denna uppfattning.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att ett

flertal åtgärder vidtagits under senare år för att

begränsa effekterna på fastighets- och

förmögenhetsskatteuttaget av de kraftigt höjda

taxeringsvärdena i storstadsområdena och andra

attraktiva områden. Ändringar har också gjorts i

regelsystemet för fastighetstaxering. Härutöver har

regeringen beslutat att fastighetsbeskattningen

skall utredas på nytt av en parlamentarisk kommitté,

Egendomsskattekommittén, som tillsattes i juni förra

året. Uppdraget som även innefattar

förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten skall

vara avslutat vid utgången av år 2003. Kommittén ges

möjlighet att pröva lösningar som kan innebära

avsteg från nu gällande principer för

fastighetsbeskattningen under förutsättning att de

fördelningspolitiska effekterna är acceptabla.

Konsekvenserna för förhållandet mellan olika

upplåtelseformer skall belysas. Kommittén har

nyligen i ett delbetänkande, SOU 2003:3, föreslagit

en dämpningsregel för fastighetsskatten som syftar

till att höjda taxeringsvärden inte omedelbart skall

slå igenom på uttaget av fastighetsskatt. Förslaget

bereds nu i Regeringskansliet.

Som framgår av den inledningsvis lämnade

bakgrunden är fastighetsskatten en viktig

inkomstkälla för staten, och den beräknas i år ge

inkomster på drygt 20 miljarder kronor. De frågor om

fastighetsbeskattningens utformning i framtiden som

väckts i de nu behandlade motionerna bör enligt

utskottets uppfattning ses i ett större

finanspolitiskt och fördelningspolitiskt sammanhang.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att

tillstyrka tillkännagivanden eller beslut om att

fastighetsskatten på längre sikt skall ersättas med

andra beskattnings- eller avgiftsformer eller helt

eller delvis avskaffas. Utskottet vill heller inte

tillstyrka yrkandena om att vissa kategorier av

fastigheter skall få en ändrad behandling eller

yrkandena som avser ändringar i regelsystemet för

fastighetstaxering.

Utskottet kan heller inte nu förorda några

ändringar i lagen om skattereduktion för

fastighetsskatt. Inte heller finner utskottet skäl

att föreslå att Egendomsskattekommitténs direktiv

skall utökas till att omfatta taxering av

kolonistugor. Beträffande yrkanden om förlängd tid

för deklaration av fritidshus utgår utskottet från

att RSV skickar ut nödvändiga blanketter, m.m. i så

god tid som möjligt.

Förslag om att inrätta lokala nämnder för

fastighetstaxeringen i syfte att tillföra

lokalkännedom i beslutsprocessen har förts fram i

några motioner. Frågan har behandlats av

Fastighetstaxeringsutredningen som anfört

administrativa skäl och kostnadsskäl mot ett sådant

förslag. Utredningen har dock samtidigt betonat

vikten av att de politiskt valda ledamöterna i

skattenämnderna, när fastighetstaxeringsärenden

avgörs, så långt det är möjligt har lokalkännedom.

Utskottet delar denna bedömning och utgår från att

regeringen följer frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu

behandlade motioner och motionsyrkanden.

Attraktiva områden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionärernas förslag om

särskilda taxeringsregler för permanentboende

i s.k. attraktiva områden samt yrkandet om

att överföra skatt på fastigheter som nyttjas

för fritidsboende till den kommun där

fritidsfastigheten är belägen.

Jämför reservation 5 (c).

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om skattereduktion för fastighetsskatt,

den s.k. begränsningsregeln, innebär att

fastighetsskatten för ett småhus som utgör den

skattskyldiges permanenta bostad begränsas så att

den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 %

av inkomsten. Reglerna infördes i december 2001 och

tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2001 (bet.

2001/02:SkU3, rskr. 59).

Värdefaktorn speciell belägenhet har numera

beteckningen närhet till strand, och

klassindelningen har lagreglerats genom riksdagens

beslut under våren 2001 (bet. 2000/01:SkU25, rskr.

271).

Egendomsskattekommitténs uppdrag (se ovan)

omfattar uttaget av fastighetsskatt på småhus.

Utredningen har givits möjligheter att pröva

lösningar som kan innebära avsteg från nu gällande

principer för fastighetsbeskattningen under

förutsättning att de fördelningspolitiska

konsekvenserna är acceptabla.

Motionerna

I motion Fi286 yrkande 12 av Maud Olofsson m.fl. (c)

begärs beslut om att taxeringen av fastigheter för

fastboende och fritidsboende skall delas upp vid

nästa förenklade fastighetstaxering så att högt

upptrissade förvärv av fritidsfastigeter inte slår

igenom på de fastboende. Också i motion Sk341 av Åsa

Torstensson (c) begärs ett tillkännagivande om att

permanentboende bör skiljas från fritidsboende vid

fastighetstaxeringen i attraktiva kustområden

(yrkande 1) och att belägenhetsfaktorn bör tas bort

för permanentboende (yrkande 2). Vidare begärs att

regeringen ges i uppdrag att utreda möjligheten att

överföra skatt på fastigheter som nyttjas för

fritidsboende till den kommun där fritidsfastigheten

är belägen (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Förslagen i motionerna om att vid

fastighetstaxeringen skilja mellan fastigheter för

fastboende och fritidsboende är enligt utskottets

mening inte förenliga med principen om att

taxeringsvärdet skall återspegla den enskilda

fastighetens marknadsvärde. Redan av det skälet kan

en sådan åtgärd inte förordas. För att begränsa

uttaget av fastighetsskatt har i stället andra

åtgärder vidtagits. Skattesatsen för småhus har

sänkts och en särskild skattereduktionsregel har

införts. Skattereduktionsregeln syftar till att

begränsa uttaget av fastighetsskatt för hushåll med

låga eller normala inkomst- och förmögenhets-

förhållanden som är bosatta i småhus med höga

taxeringsvärden. Framför allt gäller det ägare till

fastigheter som innehafts under en lång tid och som

ligger i attraktiva områden där marknadsvärdena

stigit kraftigt, men också personer som nyligen

bosatt sig permanent i attraktiva fritidsområden där

taxer-ingsvärdena är höga och de lokala

inkomstmöjligheterna ofta är begränsade. I

Egendomsskattekommitténs uppdrag ingår dessutom att

utvärdera vilka effekter de höjda taxeringsvärdena

haft för småhusägares skyldighet att betala

förmögenhetsskatt. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionsyrkandena om delad taxering.

För att komma till rätta med tröskeleffekter vid

tomtmarkens klassindelning i strand och strandnära

beslöt riksdagen under våren 2001 om en ny indelning

som skall omfatta minst tre och högst sju klasser

varav en klass utgör strand, en eller flera klasser

strandnära och en inte strand eller strandnära.

Något skäl för riksdagen att ändra dessa regler

föreligger enligt utskottets mening inte.

Motionsyrkandet om att slopa belägenhetsfaktorn för

permanentboende avstyrks därför. Även yrkandet som

syftar till att överföra skatt på fastigheter som

nyttjas för fritidsboende till den kommun där

fritidsfastigheten är belägen avstyrks.

Äkta och oäkta bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändrade

skatteregler för s.k. oäkta bostadsföretag

och deras medlemmar. Riksdagen avslår även

förslagen om att avskaffa

schablonbeskattningen av privatbostadsföretag

(tidigare benämnt äkta bostadsföretag).

Jämför reservation 6 (m, kd).

Gällande bestämmelser

En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett

privatbostadsföretag (tidigare benämning: äkta

bostadsföretag) eller som ett oäkta bostadsföretag.

Om bostadsrättsföreningen anses vara ett

privatbostadsföretag kommer den att

schablonbeskattas. Föreningen skall som inkomst av

näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar

3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges

för ränteutgifter samt eventuell tomträttsavgäld. Är

föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag

beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska

föreningar och aktiebolag, dvs. i princip skall

samtliga intäkter och kostnader tas med vid

inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader,

värdeminskning m.m. Därtill kommer fastighetsskatt.

Fastighetsskatten är dock avdragsgill endast för

oäkta bostadsföretag.

Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör

även hur medlemmarnas andel skall beskattas. Bland

annat gäller bestämmelserna om uppskovsavdrag endast

för privatbostadsrätt. Den som säljer en andel i ett

oäkta bostadsföretag medges inte uppskovsavdrag

eftersom bostaden inte ses som en privatbostad utan

som en nyttjanderätt som tillkommer innehavaren i

egenskap av medlem. Inte heller får den som köper en

andel i ett oäkta bostadsföretag uppskov med

beskattningen av kapitalvinsten från försäljningen

av sin tidigare bostadsrätt eller småhus. Under

innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta

bostadsföretag i inkomstslaget kapital för

skillnaden mellan hyresvärdet för disponerad

lägenhet och erlagd avgift.

Bedömningen om en förening är att anse som

privatbostadsföretag eller inte görs vid varje

beskattningsårs utgång. Om en förening då bedöms

vara ett privatbostadsföretag antas detta

förhållande ha gällt hela beskattningsåret och vice

versa.

Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk

förening eller aktiebolag vars verksamhet till klart

övervägande del består i att åt sina medlemmar

tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av

föreningen eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att

företaget skall räknas som privatbostadsföretag har

RSV i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att

fastigheten skall inrymma minst 3 bostadslägenheter

och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet skall

belöpa på lägenheter som upplåtits med bostadsrätt

eller hyresrätt till medlemmar eller delägare.

Fördelningen av taxeringsvärdet bör enligt

rekommendationerna ske i förhållande till

hyresvärdena. Med hyresvärden menas det aktuella

årets bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra

för lokaler, dvs. samma hyresberäkningar som ligger

till grund för fastighetstaxeringen. Med hjälp av

dessa hyresvärden fördelas taxeringsvärdet på

kvalificerad respektive okvalificerad användning.

(Till kvalificerad användning räknas de

bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till

fysiska personer. Till okvalificerad räknas

bostadslägenheter som upplåtits med hyresrätt och

lokaler samt bostäder som upplåtits med bostadsrätt

till juridiska personer). Den kvalificerade

användningen skall då uppgå till minst 60 % för att

föreningen skall klassificeras som ett

privatbostadsföretag. Uppfylls inte dessa krav är

föreningen att betrakta som ett oäkta

bostadsföretag.

Motionerna

I tre motioner begärs ändringar av skattereglerna

för s.k. oäkta bostadsföretag och deras medlemmar.

I motion Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m) anförs att uthyrning av bostäder och lokaler

(bl.a. lokaler för omsorgsboende, barnstugor och

liknande som tillkommit till följd av en kommuns

bestämmelser för nyproduktion) i en fastighet som

ägs av en bostadsrättsförening inte bör medföra att

föreningen betecknas som oäkta och därigenom drabbas

av orimliga skattekonsekvenser. Regeringen bör

därför återkomma med förslag som undanröjer de

nuvarande gränsdragningsproblemen mellan s.k. äkta

och oäkta bostadsföretag (yrkande 10). I anslutning

härtill bör regeringen även lägga fram förslag som

innebär att en medlem i ett oäkta bostadsföretag

inte drabbas av en högre reavinstskatt vid

försäljningen av sin bostad än en medlem i ett s.k.

äkta bostadsföretag samt att reglerna om

uppskovsavdrag vid bostadsbyte skall gälla även vid

försäljning och köp av en bostadsrätt i ett oäkta

bostadsföretag (yrkande 11).

I motion Sk331 yrkande 2 av Anna Lilliehöök (m)

framställs yrkande om att gränsdragningen mellan

äkta och oäkta bostadsföretag skall göras på ytbasis

i stället för taxeringsvärdet. På längre sikt

förordar motionären att fastigheterna delas upp

efter ändamål eller ägarförhållanden genom att

tredimensionell fastighetsdelning och ägarlägenheter

införs.

I motion Sk296 av Martin Andreasson (fp) begärs en

översyn av beskattningen av bostadsrättsföreningar

som hyr ut lokaler för samhällsservice. Vid

bedömningen om en förening skall anses som ett äkta

eller ett oäkta bostadsföretag anser motionären att

intäkter från viss samhällsnyttig verksamhet (t.ex.

skolor, fritidshem och vårdcentraler) skall undantas

eller bedömas mer förmånligt.

I fyra motioner begärs att den s.k.

dubbelbeskattningen av bostadsrättsför-eningar tas

bort.

I motionerna Fi287 yrkande 20 av Lennart Hedquist

m.fl. (m), Bo238 yrkande 9 av Marietta de Pourbaix-

Lundin m.fl. (m) och Sk331 yrkande 1 av Anna

Lilliehöök (m) yrkas att systemet med

schablonbeskattning av privatbostadsföretag skall

avskaffas.

Även i motion Bo291 Göran Hägglund m.fl. (kd)

riktas kritik mot att äkta bostadsföretag utöver

fastighetsskatt även skall betala en schablonmässig

inkomstskatt. Motionären anser att beskattningen av

bostadsrätter bör bli föremål för en total översyn

och begär ett tillkännagivande till regeringen härom

(yrkande 18).

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén har i sitt

slutbetänkande Likformig och neutral

fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) anfört att det

finns anledning att uppmärksamma att dagens regler

när det gäller beskattning av äkta respektive oäkta

bostadsföretag och dess medlemmar kan ge upphov till

bl.a. gränsdragningsproblem och besvärande

tröskeleffekter. Kommittén har därför föreslagit att

dessa frågor utreds vidare i den fortsatta

beredningen av frågan om beskattningen av

bostadsrätter. Vidare anförs att de förändringar som

kommittén föreslår när det gäller värdering och

taxering av äkta privatbostadsföretag kräver en

anpassning av de regler som gäller för t.ex. oäkta

bostadsföretag och dess medlemmar. Beträffande andra

mindre vanliga boendeformer, som t.ex. boende i

andelshus, anser kommittén att som allmän

utgångspunkt bör gälla att skattemässig neutralitet

skall eftersträvas mellan alla typer av boendeformer

så långt det är möjligt.

När det gäller fastigheter som ägs av äkta

bostadsföretag har Fastighetsbeskattningskommittén

föreslagit att fastighetsskatten för

föreningsfastigheterna slopas och ersätts av en

schablonintäkt som tas upp till beskattning i

inkomstslaget kapital. Schablonintäkten bör

fastställas på samma sätt som för egnahem och

omfattas av en takregel i syfte att öka

förutsebarheten av det framtida skatteuttaget.

Kravet på likformighet förutsätter att

bostadsrättsföreningen garanteras samma

skattelättnad för utgiftsräntor som

egnahemsinnehavaren.

Beredningen av Fastighetsbeskattningskommitténs

förslag är ännu inte avslutad inom

Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

resultatet av regeringens överväganden avvaktas

innan ställning tas till de aktuella frågorna.

Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Fastigheter i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om att avskaffa

fastighetsskatten på fastigheter belägna i

utlandet med hänvisning till pågående

utredningsarbete.

Gällande bestämmelser

Fastigheter, bostadsrätter och liknande objekt som

är privatbostad i utlandet är skattepliktiga till

statlig fastighetsskatt. Bostäder på vad som i

utlandet motsvarar jordbruksfastigheter är däremot

inte skattepliktiga.

Fastighetsskatten för privatbostad i utlandet

beräknas på 75 % av marknadsvärdet exklusive

eventuellt markvärde. RSV anger att man som

schablonregel kan använda en indexuppräknad

anskaffningskostnad exklusive eventuell kostnad för

mark. I anskaffningskostnaden räknas även in

kostnader för mer omfattande ny-, till- eller

ombyggnad. Går det inte att bestämma hur stor del av

anskaffningskostnaden som avser enbart byggnaden får

50 % av hela den indexuppräknade

anskaffningskostnaden tas upp.

Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för

fastigheter i utlandet, varför fastighetsskatt på

privatbostad i utlandet alltid tas ut efter hel

skattesats.

Fastigheter beskattas i allmänhet i det land där

fastigheten är belägen. Eftersom lagen om statlig

fastighetsskatt som regel inte omfattas av dubbel-

beskattningsavtalen kan fastigheten bli

dubbelbeskattad. För att undvika att så sker finns

interna svenska bestämmelser om avräkning av

utländsk skatt som medger att den utländska skatten

på fastigheten räknas av från den svenska skatten på

fastigheten. Vidare skall nämnas att om ett

dubbelbeskattningsavtal innehåller bestämmelse om

att inkomst av en privatbostad i utlandet är

undantagen från beskattning i Sverige skall heller

inte statlig fastighetsskatt tas ut i Sverige på en

sådan privatbostad.

Motionerna

I motionerna Sk230 yrkande 1 av Ragnwi Marcelind

(kd) och Sk245 av Kenneth Lantz (kd) begärs

tillkännagivanden om att låta utreda effekterna av

att slopa fastighetsskatten på fastigheter i

utlandet som ägs av personer bosatta i Sverige.

Motionärerna anser att det är fel att Sverige tar ut

fastighetsskatt på fastigheter som redan är ålagda

beskattning i det land där fastigheten är belägen.

Motionärerna pekar också på att reglerna är

krångliga att tillämpa och att de inte ger något

nettotillskott till statskassan eftersom de

administrativa kostnaderna är högre än

skatteintäkterna.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén har i uppdrag att pröva

skälen för att behålla fastighetsskatten på

fastigheter i utlandet. Som ovan anförts skall

kommittén avsluta sitt uppdrag senast vid utgången

av 2003. Frågan har således redan uppmärksammats av

regeringen. Utskottet avstyrker följaktligen

motionerna.

Tomträtt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att

tomträttsinnehavare inte skall betala

fastighetsskatt för en fastighet som innehas

med tomträtt.

Gällande bestämmelser

Vid fastighetsbeskattningen likställs

tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens

är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren

som betalar fastighetsskatt för en fastighet som

innehas med tomträtt. Tomträttsinnehavaren medges

avdrag för sin tomträttsavgäld under inkomst av

kapital.

Motionen

I motion Sk230 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind (kd)

begärs en översyn av reglerna om beskattning av

bostadshus som är belägna på fastigheter som innehas

med tomträtt. Motionären anser det orimligt att

fastighetsskatten fastställs utan hänsyn till om

fastigheten är uppförd på mark som innehas med

tomträtt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen

avstyrkt yrkanden med denna inriktning bl.a. med

hänsyn till att en omläggning av skattskyldigheten

sannolikt skulle föranleda krav från markägaren på

en kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.

Utskottet finner ingen anledning att ändra

ståndpunkt i denna fråga och avstyrker därför

motionen.

Byggnader för äldreboende

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att

fastighetstaxeringslagens bestämmelser om

vårdbyggnader bör bli föremål för en översyn.

Gällande bestämmelser m.m.

Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt. Som

vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård,

missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom,

kriminalvård, åldringsvård eller omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad utgör

vårdbyggnad om den används som hem åt personer som

behöver institutionell vård och tillsyn.

Servicehus som till övervägande del upptas av

bostadslägenheter med kök indelas normalt inte som

vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller

gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med

sjukvård, matlagning och annan tillsyn.

Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33), som

har analyserat begreppet "särskilda boendeformer",

har kommit fram till att begreppet enbart bör

användas för äldreboende, bostäder med särskild

service för funktionshindrade samt korttidsboende.

Med äldreboende skall enligt utredningen avses

bostäder för permanent boende för äldre vars behov

av vård eller omsorg, service samt trygghet inte kan

tillgodoses i ordinärt boende. Utredningen anser att

fastighetstaxeringslagen bör behandla de särskilda

boendeformerna på ett enhetligt sätt och har

överlämnat sina synpunkter till Fastighetstaxer-

ingsutredningen.

Fastighetstaxeringsutredningen har i sitt

betänkande, SOU 2000:10, konstaterat att om Boende-

och avgiftsutredningens förslag genomförs bör

kategorin "särskilda boendeformer" kunna utgöra

skattebefriade specialenheter.

Boende- och avgiftsutredningens förslag bereds

inom Regeringskansliet.

Motionen

I motion Sk246 av Kenneth Lantz (kd) begärs en

översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om

vårdbyggnader (yrkande 1) och möjligheterna till

fortsatt befrielse från fastighetsskatt för

äldreboende (yrkande 2). Motionären vänder sig mot

att vissa former av äldreboende beskattas som

vanliga hyreshus. Skillnaden mellan äldreboende som

drivs med tydlig inriktning på bostäder för äldre

och specialbyggnader inom sjukvård och åldringsvård

måste klargöras. Det får inte vara upp till enskilda

handläggare på de lokala skattekontoren att bedöma

vilka fastigheter som skall hänföras till den ena

eller andra kategorin, menar motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att gränsdragningen mellan

vårdbyggnad som används för åldringsvård och andra

byggnader, t.ex. servicehus avsedda för äldreboende,

kan förefalla svårförståelig. Eftersom frågan är

föremål för överväganden inom Regeringskansliet

anser utskottet att resultatet av dessa överväganden

bör avvaktas och avstyrker därmed motionen.

Energisparåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att

energisparande åtgärder inte skall påverka en

fastighets taxeringsvärde med hänvisning till

att frågan på vilket sätt vissa

miljöförbättrande åtgärder på en fastighet

skall påverka beskattningen av fastigheten är

föremål för överväganden inom

Regeringskansliet.

Jämför reservation 7 (kd, c).

Bakgrund

Vissa miljövänliga fastighetsinstallationer leder

till högre taxeringvärde och därmed högre

fastighetsskatt. Fastighetsbeskattningskommittén har

föreslagit att en ökning av en fastighets

taxeringsvärde som beror på vissa specifika

miljöinvesteringar (jordvärmepump, isolerglas och

treglasfönster) inte skall få påverka underlaget för

fastighetsskatten under de tio första åren efter det

att investeringarna gjordes. Beträffande andra typer

av miljöinvesteringar kan det, med hänvisning till

svårigheterna att avgränsa vad som kan anses utgöra

en miljöinvestering, vara lämpligt att använda

riktade bidrag som stimulansåtgärd (SOU 2000:34 s.

269).

I samband med behandlingen av budgetpropositionen

för år 2003 tillstyrkte skatteutskottet och

finansutskottet en motion om att i miljöpolitiskt

syfte införa en särskild skattereduktion i form

av ett s.k. ROT-avdrag (bet. 2002/03:FiU1,

2002/03:SkU1y), med följande motivering.

Avdraget kan kopplas till att olika slags

installationer genomförs, exempelvis av

pelletsbrännare, treglasfönster och

isolerglasfönster. Den exakta avgränsningen av

vilket slag av installationer som ska omfattas

bör ske med beaktande av miljönytta och

energieffektivisering, samt att kapa

effekttoppar, hos olika alternativ. Avdraget bör

utformas på ett kostnadseffektivt sätt och i

princip ej ges för installationer som ändå skulle

ha genomförts. Som ett exempel kan nämnas

installation av isolerglasfönster vid

nybyggnation. Lagstiftningen bör enligt

utskottets mening vara tidsbegränsad och gälla

under inkomsttaxeringarna 2004-2006. För åtgärden

bör en finansiell ram om 50 miljoner kronor per

år avsättas. Riksdagen har med anledning av

Riksdagens revisorers granskning av tidigare ROT-

avdrag uttalat att eventuellt nya åtgärder

liknande ROT-avdraget måste analyseras noggrant

innan de införs, följas upp medan de är i kraft

samt utvärderas inom rimlig tid, liksom att de

erfarenheter som kommit fram av ROT-avdragets

tillämpning under 1990-talet bör vägas in. I

uttalandet framhölls också att man i ett sådant

analys- och utvärderingsarbete bör ta hänsyn till

relevanta genus- och jämställdhetsperspektiv

(försl. 2001/02: RR8, bet. 2001/02:SkU28).

Utskotten föreslog att riksdagen skulle begära att

regeringen snarast lägger fram förslag om en

skattereduktion i enlighet med vad som anförts.

Riksdagen biföll förslaget.

En proposition om skattereduktion för vissa

miljöinvesteringar är enligt den senaste (2003-01-

21) propositionsförteckningen från

Statsrådsberedningen aviserad till den 20 mars.

Beredningen av ärendet är dock ännu ej avslutad.

Motionerna

I motion Sk352 av Alf Eriksson och Anneli Särnblad

Stoors (s) begärs ett tillkännagivande om att

investeringar i miljöförbättrande åtgärder inte bör

påverka fastigheternas taxeringsvärde.

I motion N390 yrkande 12 av Maria Larsson m.fl.

(kd) anförs att investeringar i energisparåtgärder

som villaägare gör inte får leda till ökade

boendekostnader i form av höjd fastighetsskatt. Så

länge fastighetsskatten finns kvar måste den ges en

utformning som inte håller tillbaka vällovliga

investeringar. Riksdagen bör rikta ett

tillkännagivande till regeringen härom.

I motion Sk353 yrkande 3 av Kerstin Lundgren (c)

begärs att regeringen skyndsamt lägger fram ett

förslag för riksdagen som innebär att en fastighets

taxeringsvärde inte skall öka till följd av

investeringar som leder till en minskad

miljöbelastning för samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågan på vilket sätt

vissa miljöförbättrande åtgärder på en fastighet

skall påverka beskattningen av fastigheten är

föremål för överväganden inom Regeringskansliet på

basis av bl.a. den överenskommelse om den ekonomiska

politiken som träffats mellan regeringen,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet. En proposition i

frågan har aviserats.

Något ställningstagande av utskottet i metodfrågan

är således för närvarande ej aktuellt, och utskottet

avstyrker därför motionerna.

Vindkraftverk och andra s.k.

skräddarsydda byggnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändrade

skatteregler för vindkraftverk.

Jämför reservation 8 (c).

Gällande bestämmelser

Vid fastighetstaxeringen räknas vissa maskiner

(t.ex. hissar) som en del av byggnaden. Andra

maskiner (t.ex. svarvar) anses i stället utgöra

industritillbehör. Eftersom industritillbehör inte

anses utgöra en del av byggnaden påverkar de inte

heller taxeringsvärdet.

Om en byggnad skräddarsytts för en viss maskinell

utrustning blir maskinen många gånger att betrakta

som ett byggnadstillbehör och påverkar därmed

taxeringsvärdet. RSV har i sina rekommendationer för

2000 års allmänna fastighetstaxering (RSV S 1999:24)

redovisat sin syn på gränsdragningen och konstaterar

härvid att maskiner med en skräddarsydd byggnad

utgör bygg-nadstillbehör. Till sådana byggnader

räknas sinterverk, koksverk, masugnar, såghus,

torkar, vatten- och värmekraftverk etc.

Vindkraftverk taxeras som elproduktionsenhet. Vid

2000 års allmänna fastighetstaxering rekommenderade

RSV att vindkraftverk värderas till 6 400 kr per

installerade kW. (Motsvarande siffra för

kondenskraftverk är 3 200 kr.) Fastighetsskatten för

elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %.

Motionerna

I motion Sk349 yrkande 1 av Åsa Torstensson och

Eskil Erlandsson (c) begärs att fastighetsskatten

för vindkraftverk avvecklas. Motionärerna kritiserar

nuvarande ordning som innebär att vindkraftverk vid

fastighetstaxeringen skall anses som tillbehör till

fastighet och därmed belastas med fastighetsskatt.

Även i motion Bo288 yrkande 3 av Birgitta Carlsson

(c) ifrågasätts nuvarande ordning, och motionären

anser att vindkraftverken skattemässigt bör

betraktas som ett inventarium och därmed inte

belastas med fastighetsskatt.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit bereds frågan om

klassificeringen av vindkraftverk vid

fastighetstaxeringen i Regeringskansliet, och

utskottet anser att resultatet av regeringens

överväganden skall avvaktas. Utskottet avstyrker

därmed motionsyrkandena.

Kapitalvinstbeskattning vid avyttring av

fastighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ändringar i

beskattningen av kapitalvinster vid fysiska

personers avyttring av fastigheter som

innehafts under en lång tid.

Bakgrund

Gällande bestämmelser

När reavinstbeskattningsreglerna för fastigheter ändrades vid

1990 års skattereform infördes en möjlighet att

fortsätta att tillämpa äldre regler fram t.o.m.

utgången av år 1999. Avsikten var att övergången

till en nominell beräkningsmetod inte skulle få

tröskeleffekter för skattskyldiga som genom

indexuppräkning m.m. kunde påräkna en låg

reavinstskatt vid tillämpning av de äldre reglerna.

Övergångsreglerna innehöll inte någon möjlighet till

fortsatt indexuppräkning och har numera upphört att

gälla.

Reglerna om beskattning av kapitalvinst vid

avyttring av fastigheter innehåller en bestämmelse

som tar sikte på fastighetsförvärv före år 1952 (det

s.k. stickåret). För sådana fastigheter bestäms

anskaffningsvärdet till 150 % av taxeringsvärdet för

1952 om den skattskyldige inte kan visa att den

verkliga anskaffningskostnaden är högre. Syftet med

regeln är att förenkla vinstberäkningen eftersom det

efter hand blir allt svårare att känna till och

hålla reda på relevanta uppgifter. Detta gäller

särskilt om fastigheten är ärvd eller om man fått

den i gåva. Fram till 1999 års utgång kunde den

skattskyldige alternativt använda en regel som

gjorde det möjligt att bestämma ingångsvärdet till

133 % av 1970 års taxeringsvärde.

Den skattepliktiga delen av vinsten vid

försäljning av privatbostadsfastig-heter och

privatbostadsrätter höjdes den 1 januari 2001 från

hälften till två tredjedelar av kapitalvinsten. Det

innebär att skatten, som en andel av vinsten, höjdes

från 15 % till 20 %. Den avdragsgilla andelen av en

kapitalförlust är fortfarande 50 % (prop. 2000/01:1,

bet. FiU1, yttr. SkU1y).

Tidigare behandling

I 1999 års vårproposition aviserade regeringen ett förslag om

att flytta det s.k. stickåret från 1952 till ett

senare år. Inom Finansdepartementet upprättades en

promemoria med förslag om en ny regel som tog sikte

på förvärv före år 1975, och anskaffningsvärdet

skulle i dessa fall utgöra 133 % av 1975 års

taxeringsvärde om inte det verkliga

anskaffningsvärdet var högre. Hösten 1999 anförde

regeringen att förslaget om ett nytt stickår fått

ett blandat mot-tagande av remissinstanserna och

gjorde bedömningen att förslaget inte borde

genomföras. Skattebortfallet skulle bli alltför

stort (prop. 1999/2000:1). Skatteutskottet anförde i

sitt yttrande till finansutskottet över

skattefrågorna i budgetpropositionen för år 2000 att

de äldre indexanknutna reglerna för

reavinstbeskattning av fastigheter borde få löpa ut

med utgången av år 1999 eftersom en fortsatt

parallell tillämpning av nya och äldre regler efter

den långa övergångsperiod som beslutades vid 1990

års skattereform annars kunde resultera i en

permanentning av en situation med två parallella

regelkomplex. Utskottet - liksom finansutskottet -

delade också regeringens bedömning när det gällde

nytt stickår (1999/2000:SkU1y, bet. 1999/2000:FiU1).

I betänkandena 1999/2000:SkU17 och 2001/02:SkU16

vidhöll utskottet denna inställning och var inte

berett att tillstyrka en återgång till äldre regler

i denna del.

Motionen

I motion Sk248 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c) begärs ett tillkännagivande om att

innehavare av småhus som ägts sedan 1968 och dess-

förinnan bör få använda 1981 års taxeringsvärde som

ingångsvärde vid beräkning av reavinst i samband med

försäljning av fastigheten. Vidare anser

motionärerna att kapitalvinsten bör beskattas med

15 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anförde hösten 1999 i sitt yttrande till

finansutskottet över skattefrågorna i

budgetpropositionen att de äldre indexanknutna

reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter

borde få löpa ut vid utgången av år 1999, eftersom

en fortsatt parallell tillämpning av nya och äldre

regler efter den långa övergångsperiod som

beslutades vid 1990 års skattereform annars skulle

kunna resultera i en permanentning av en situation

med två parallella regelkomplex. Vid samma tillfälle

instämde utskottet i regeringens bedömning att det

s.k. stickåret, som tar sikte på fastighetsförvärv

före 1952, av statsfinansiella skäl inte skulle

flyttas fram till ett senare år. Detta blev också

riksdagens beslut. Därefter har riksdagen beslutat

att den skattepliktiga delen av vinsten vid

försäljning av en privatbostadsfastighet fr.o.m den

1 januari 2001 skall vara två tredjedelar av

kapitalvinsten. Den avdragsgilla andelen av

kapitalförlust är dock fortfarande 50 %.

Vid behandlingen av en liknande motion förra våren

ansåg utskottet att det då inte förelåg skäl att

ändra på utformningen av beskattningen av

kapitalvinster vid fysiska personers avyttringar av

fastigheter. Utskottet har inte ändrat uppfattning

och avstyrker därför nu aktuell motion.

Ombildning av allmännyttiga

bostadsstiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om retroaktiv

lagändring eller uttalande från riksdagen i

fråga om den skattemässiga behandlingen av

ombildning av bostadsstiftelser till

aktiebolag.

Jämför särskilt yttrande 2 (m).

Motionerna

I motion Sk364 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd,

v, c, mp) begärs att riksdagen beslutar om en

retroaktiv lagändring eller ett uttalande som

innebär att skattekonsekvenser inte skall uppstå med

anledning av att en allmännyttig bostadsstiftelse

ombildats till aktiebolag. Motionen tar sikte på ett

fall där skattemyndigheten vid beräkningen av

kapitalvinst vid avyttring av ett bostadsaktiebolags

fastigheter räknat året då ombildningen skedde som

anskaffningsår och inte året då fastigheterna

uppfördes av den dåvarande stiftelsen.

I motion Sk412 av Agneta Gille (s) begärs ett

tillkännagivande om att skattekonsekvenser inte

skall uppstå vid ombildning av allmännyttig

bostadsstiftelse till aktiebolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att frågan om åtgärder för

att underlätta en övergång från kommunal

bostadsstiftelse till kommunalt bostadsaktiebolag

tidigare behandlats av bostadsutskottet i betänkande

1992/93:BoU19 (s. 9). Bostadsutskottet ansåg att

hinder som motverkar en i många fall nödvändig

rationell ekonomisk omstrukturering av dessa företag

måste undanröjas. På förslag av bostadsutskottet

riktade därför riksdagen ett tillkännagivande till

regeringen om att de kommunala bostadsföretag som

ändrade sin juridiska form från stiftelse till

aktiebolag borde erhålla befrielse från

stämpelskatt. Regeringen har därefter beslutat om

befrielse från stämpelskatt vid dessa ombildningar,

och dessa beslut har varit vägledande för

Kammarkollegiets beslut i samma fråga.

Den i motionerna väckta frågan om beräkningen av

kapitalvinst vid avyttring av ett bostadsaktiebolags

fastigheter, då bostadsaktiebolaget tidigare varit

allmännyttig bostadsstiftelse, och vilket år som

skall räknas som anskaffningsår är nu föremål för

behandling i skattedomstol, varför något

ställningstagande i enlighet med motionerna inte kan

ske. Utskottet vill härvid erinra om att riksdagen,

enligt bestämmelser i grundlagen, inte får bestämma

hur domstol skall döma i det enskilda fallet eller

hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i

särskilt fall. Utskottet avstyrker därför

motionerna.

Arvs- och gåvoskatt

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete

avslår riksdagen motionsyrkanden om ändring

av arvsskattelagens bestämmelser när det

gäller ärvda fastigheter och aktier.

Jämför reservationerna 9 (m) och 10 (fp).

Jämför särskilt yttrande 3 (kd, c).

Gällande bestämmelser

Arvsskatt tas ut på de tillgångar som arvingar,

testamentstagare eller förmånstagare får från en

avliden och beräknas schematiskt på mottagarnas

arvslotter. Det finns tre olika arvsklasser med var

sin progressiv skatteskala, beroende på mottagarnas

släktskap med den avlidne. Skatten beräknas genom

att ett grundavdrag först får göras från den

skattskyldiges arvslott. Därefter beräknas skatten

på lotterna.

Till klass 1 hör efterlevande make/maka,

registrerad partner eller sambo, barn, barnbarn och

andra avkomlingar, make/maka, registrerad partner

eller sambo till barn, efterlevande make/maka eller

sambo till avlidet barn. Grundavdraget för

efterlevande make/maka, registrerad partner eller

sambo är 280 000 kr. För annan mottagare i klass 1

är avdraget 70 000 kr.

Arvsskatten i klass 1 är 10 % inom skiktet upp

till 300 000 kr. Inom skiktet 300 000-600 000 kr är

skatten 30 000 kr + 20 % och inom skiktet 600 000 kr

och däröver 90 000 kr + 30 %.

Gåvoskatten är att anse som ett komplement till

arvsskatten. De materiella beskattningsreglerna är i

huvudsak gemensamma för arv och gåvor. Grundavdraget

vid gåvobeskattningen är 10 000 kr.

Enligt 21 och 43 §§ lagen (1941:416) om arvs- och

gåvoskatt (AGL) skall värdering av egendom vid arvs-

och gåvobeskattning ske med hänsyn till

förhållandena vid tiden för skattskyldighetens

inträde, dvs. vid arvsbeskattningen dödsfallet och

vid gåvobeskattningen som huvudregel gåvans

fullbordande.

Värderingen av den avlidnes egendom skall ske

enligt de värderingsregler som finns i AGL. Fast

egendom skall värderas till taxeringsvärdet året

före dödsfallet. Aktier på fondbörsens A-lista,

aktier som noteras på utländsk börs, andelar i

värdepappersfonder och andra värdepapper som omsätts

marknadsmässigt skall tas upp till 75 % av värdet på

dödsdagen.

Enligt 27 § AGL finns en dispensmöjlighet vid

värdenedgång som skett efter dödsfallet. Beträffande

fast egendom, börsnoterad aktie, obligation eller

därmed jämförlig värdehandling kan värdenedgång som

skett efter skattskyl-dighetens inträde beaktas.

Regeringen får på ansökan medge att skatt får tas ut

på ett lägre värde. Värdenedgången måste dock vara

minst en fjärdedel av egendomens värde och skatten

beräknas till minst 3 000 kr. Vidare fordras att

utgivandet av skatt beräknad enligt huvudregeln

skulle vara oskäligt betungande. Ansökan skall för

att kunna tas upp till prövning ges in till

regeringen innan beslut om skattens fastställande

meddelats. Vidare kan regeringen enligt 58 a § AGL

när synnerliga skäl föreligger besluta om befrielse

från eller nedsättning av skatt.

Motionerna

I motion Sk382 yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) anförs att den kraftiga värdenedgången på

börsen och de höjda taxeringsvärdena på fastigheter

visar på nödvändigheten av att överväga ändrade

regler för beräkning av arvsskatt. Motionärerna

begär ett tillkännagivande om att arvsskattelagens

bestämmelser ändras så att beräkningen av värdet av

dödsboets tillgångar i form av ärvda aktier kan ske

vid den tidpunkt då arvingen faktiskt kan ta arvet i

besittning. Beträffande ärvda bostadsfastigheter bör

fribeloppet höjas, och den efterlevande maken/makan

bör kunna skjuta upp betalningen av skatten till

dess fastigheten realiserats.

I motion Sk239 yrkande 2 av Kenneth Lantz och Sven

Brus (kd) begärs en översyn av arvsskattelagens

bestämmelser med sikte på att efterlevande make/maka

skall kunna bo kvar i den bostadsfastighet som varit

makarnas gemensamma hem.

I motion Sk353 yrkande 4 av Kerstin Lundgren (c)

begärs att regeringen skyndsamt lägger fram ett

förslag som innebär att inbetalning av arvsskatten

får skjutas upp till dess att den ärvda villan säljs

eller efterlevande make avlidit.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén har i uppdrag att se över

och utvärdera reglerna om arvs- och gåvoskatt.

Kommittén har nyligen, i delbetänkande SOU 2003:3,

föreslagit att arvsskatten avskaffas i fråga om vad

make eller sambo erhåller i arv eller testamente

från avliden make eller sambo. Ändringen föreslås

gälla för dödsfall efter den sista juni 2003.

I kommitténs uppdrag ingår även att se över

reglerna om värdering av aktier vid

arvsbeskattningen. Kommittén skall analysera om det

även i fortsättningen skall vara värdet på dödsdagen

som bör gälla eller om det är möjligt att värdera

aktierna vid någon annan tidpunkt. Förslagen får

inte leda till kringgåendemöjligheter vid

arvsbeskattningen och skall vara anpassade till vad

kommittén föreslagit om beskattningen av arv mellan

makar. Kommittén skall avsluta sitt uppdrag senast

vid utgången av 2003.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte

att det finns anledning för riksdagen att rikta

något tillkännagivande till regeringen med anledning

av vad som framförs i motionerna, utan att

resultatet av utredningens arbete och regeringens

överväganden skall avvaktas. Utskottet avstyrker

därför motionsyrkandena.

Förmögenhetsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att slopa

eller successivt avskaffa förmögenhetsskatten

samt yrkandet om ändrade regler avseende

förmögenhetsskatten på boende. Riksdagen

avslår även yrkanden om att sambeskattning av

förmögenhet skall avskaffas.

Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är

skattesatsen 1,5 %. För annan juridisk person är

skattesatsen 1,5 promille.

Skatt påförs på den del av förmögenheten som

överstiger ett fribelopp. Från och med 2003 års

inkomsttaxering är fribeloppet, dvs. gränsen för

uttag av förmögenhetsskatt, 1 500 000 kr för

ensamstående, dödsbo och familjestiftelse och

2 000 000 kr för sambeskattade par. För annan

juridisk person än dödsbo och familjestiftelse är

fribeloppet 25 000 kr.

Sambeskattning sker av makar som levt tillsammans

under beskattningsåret, sambor som tidigare varit

gifta med varandra eller som har eller har haft barn

tillsammans samt föräldrar och deras hemmavarande

barn under 18 år.

Privatbostadsfastighet i Sverige skall vid

förmögenhetsbeskattningen tas upp till

taxeringsvärdet. För tomträtt betalas s.k.

tomträttsavgäld, och endast den del av

taxeringsvärdet som avser byggnaden är en

skattepliktig tillgång. För boende i bostadsrätter

är den andel som ägs av den boende en skattepliktig

tillgång. Andelen tas upp till ett värde som

motsvarar bostadsrättsinnehavarens andel i

föreningens eller bolagets förmögenhet.

Genom den senaste höjningen av fribeloppen

beräknas antalet skattskyldiga till

förmögenhetsskatt minska med drygt 42 % från 520 000

till 300 000 och antalet småhusägare som betalar

förmögenhetsskatt beräknas minska från 280 000 till

160 000.

Arbetande kapital i företag är fritt från

förmögenhetsskatt, och befrielsen gäller i princip

också arbetande kapital som innehas via aktier.

Aktier på börsens A-lista betraktas dock i flertalet

fall som en kapitalplacering och värderas då till

80 % av marknadsvärdet.

Utredningar

Skattebasutredningen har i sitt betänkande SOU

2002:47 föreslagit att basen för förmögenhetsskatten

breddas till samtliga viktiga förmögenhetstillgångar

och att skattesatsen sänks kraftigt. Om detta skulle

anses stöta på alltför svåra problem föreslås att

förmögenhetsskatten helt slopas. Betänkandet är nu

föremål för sedvanlig remissbehandling.

Egendomsskattekommittén skall enligt sina direktiv

(dir. 2002:87) göra en generell översyn av

bestämmelserna om förmögenhetsskatt. Utgångspunkten

skall vara att olika tillgångar så långt som möjligt

skall behandlas likformigt i fråga om skatteplikt

och värdering. I uppdraget ingår också att analysera

för- och nackdelar med sambeskattningen och ta

ställning till om systemet bör behållas. Analysen

skall även omfatta sambeskattning av föräldrar och

barn. Kommittén skall också pröva åtgärder för att

begränsa antalet småhusägare som på grund av

stigande taxeringsvärden kan bli skyldiga att betala

förmögenhetsskatt.

Kommittén skall avsluta sitt uppdrag senast vid

utgången av 2003.

Motionerna

Yrkanden om att förmögenhetsskatten successivt skall

avskaffas framställs i tre motioner.

I motion Bo290 yrkande 16 delvis av Lars

Leijonborg m.fl. framhåller motionärerna att

kombinationen höjd fastighetsskatt och

förmögenhetsskatt blivit en tung börda för många

människor och att förmögenhetsskatten bl.a. av det

skälet bör avskaffas. På kort sikt anser

motionärerna att fribeloppen bör höjas och

sambeskattningen slopas.

Motionärerna bakom motion Sk417 yrkande 2 av

Lennart Hedquist m.fl. (m) anser att

förmögenhetsskatten är en extraskatt på kapital som

motverkar den nödvändiga kapitalbildningen. Ett

mångfasetterat näringsliv under omstrukturering

behöver riskkapital. Vidare anförs att kombinationen

fastighetsskatt och förmögenhetsskatt gör att många

småhusägare kan tvingas lämna sina hem.

Per Landgren m.fl. (kd) förordar i motion Sk383

att förmögenhetsskatten avvecklas med 0,5

procentenheter per år så att den blir 1,0 % år 2004

och 0,5 % år 2005 (yrkande 4). Enligt motionärerna

kan förmögenhetsskatten inte längre motiveras av

fördelningspolitiska skäl. Tvärtom har den lett till

fördelningspolitiskt orimliga effekter, t.ex. för

många småhusägare medan huvudägare i aktiebolag

befriats från förmögenhetsskatt på sitt

aktieinnehav. Förmögenhetsskatten innebär också att

investeringar som kan vara både privatekonomiskt och

samhällsekonomiskt lönsamma inte kommer till stånd.

Detta gäller särskilt vid hög inflationstakt.

I en motion framställs ett yrkande om att omedelbart

slopa förmögenhetsbeskattningen. Henrik Westman (m)

begär i motion Sk247 ett tillkännagivande till

regeringen härom (yrkande 2).

I en annan motion, Sk353 av Kerstin Lundgren (c),

begärs att regeringen skyndsamt lägger fram ett

förslag om att slopa förmögenhetsskatten på boende

(yrkande 2).

I fyra motioner begärs tillkännagivanden om att

sambeskattningen av förmögenhet skall avskaffas.

Motionärerna anför att gifta par och sambor med barn

bör betala samma förmögenhetsskatt som sambor utan

barn, så länge denna skatt finns kvar.

Sambeskattningen är den sista kvarlevan i

skattesystemet av en föråldrad kvinnosyn. Reglerna

innebär också att en samlevnadsform gynnas framför

en annan, vilket uppmuntrar till särboende och

motverkar att människor ingår äktenskap. Yrkanden

med denna inriktning framställs i motionerna A241

yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk201 av

Inger René och Cristina Husmark Pehrsson (m), Sk338

av Mikael Oscarsson (kd) och So453 yrkande 2 av

Mikael Oscarsson (kd).

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om att slopa eller successivt

avveckla förmögenhetsskatten har avslagits av

riksdagen vid ett flertal tillfällen, senast vid

riksdagens behandling av utgiftsramar och beräkning

av statsinkomsterna för år 2003 (bet. 2002/03:FiU1).

Frågan om förmögenhetsskattens framtida utformning -

och om den över huvud taget skall vara kvar - bör

ses i ett större finanspolitiskt och

fördelningspolitiskt sammanhang. Enligt vad

utskottet har erfarit planeras inom

Regeringskansliet ett analysarbete som berör denna

fråga, bl.a. mot bakgrund av det utredningsförslag

som lagts fram av Skattebasutredningen i betänkandet

SOU 2002:47 samt de förslag som

Egendomsskattekommitténs arbete kan komma att

resultera i. Mot denna bakgrund är det enligt

utskottets uppfattning ännu för tidigt att ta

ställning till de nu aktualiserade frågorna om uttag

av förmögenhetsskatt. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena om att förmögenhetsskatten skall

slopas eller avvecklas successivt liksom även

yrkandet om att slopa förmögenhetsskatten på boende.

Utskottet är heller inte berett att tillstyrka

förslagen om slopad sambeskattning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om

fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo238 yrkande

7 och 2002/03:A316 yrkande 7, bifaller delvis

motionerna 2002/03:Sk209, 2002/03:Sk247 yrkande 1,

2002/03:Sk281, 2002/03:N305 yrkande 5, 2002/03:N397

yrkande 3, 2002/03:Bo235 yrkande 3 och

2002/03:Bo290 yrkandena 15 och 16 i denna del samt

avslår motionerna 2002/03: Fi284 yrkande 4,

2002/03:Fi286 yrkande 10, 2002/03:Sk239 yrkande 1,

2002/03:Sk341 yrkandena 3-5, 2002/03:Sk353 yrkande

1, 2002/03:Sk375, 2002/03:Sk405, 2002/03:Sk410,

2002/03:Sk415, 2002/03:Bo236 yrkande 4,

2002/03:Bo267 yrkandena 8 och 34 samt 2002/03: Bo291

yrkande 8.

Ställningstagande

Fastighetsskatten är i dag en skatt på en fiktiv

avkastning på husets taxeringsvärde utan någon

koppling till en verklig inkomst. Skatten tas

således ut utan hänsyn till bärkraft, och den har

fått allvarliga konsekvenser för många boende, inte

minst för dem som tvingats flytta från hus och hem.

Fastighetsskatten blir också en specialskatt på

tillväxtregionerna och andra attraktiva områden där

marknadsvärdena och därmed taxeringsvärdena stigit

kraftigt. Vi anser att det är helt nödvändigt att en

avveckling av fastighetsskatten nu inleds. Som ett

första steg mot ett avskaffande av skatten anser vi

att taxeringsvärdena skall återgå till den lägre

nivå de hade år 2000. Skattesatsen på småhus skall

sänkas till 0,9 % och sedan med 0,1 procentenhet per

år. Även andra åtgärder måste vidtas för att lindra

bördan av fastighetsskatten. En sådan åtgärd som bör

genomföras - för att minska de regionala

skillnaderna - är att ändra underlaget för

fastighetsskatten så att det utgörs av

byggnadsvärdet och endast halva markvärdet. Genom

att på detta sätt reducera markvärdet vid

beräkningen av skattens storlek löser man till

betydande del också de problem som i dag finns i

attraktiva fritidsområden.

Med våra förslag behövs inte någon särskild

begränsningsregel för fastighetsskatten och inte

heller någon dämpningsregel. Den s.k.

begränsningsregeln är enligt vår mening ingenting

annat än ett ytterligare bevis för att

fastighetsskatten är felaktig. Den har heller inte

gjort systemet bättre. I stället har komplexiteten i

ett redan komplicerat skattesystem ökat och nya

marginaleffekter uppkommit. Begränsningsregeln

innebär också att en ny form av sambeskattning

införts, eftersom det inte bara är fastighetsägarens

inkomster som skall vara avgörande för om rätt till

skattereduktion skall föreligga utan också övriga

hushållsmedlemmars inkomster och förmögenheter.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi nu framfört.

2. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om

fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo290 yrkande

15 och 16 i denna del och 2002/03:N397 yrkande 3,

bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk209, 2002/03:

Sk247 yrkande 1, 2002/03:Sk281, 2002/03:N305 yrkande

5, 2002/03:A316 yrkande 7, 2002/03:Bo235 yrkande 3

och 2002/03:Bo238 yrkande 7 samt avslår motionerna

2002/03:Fi284 yrkande 4, 2002/03:Fi286 yrkande 10,

2002/03:Sk239 yrkande 1, 2002/03:Sk341 yrkandena

3-5, 2002/03:Sk353 yrkande 1, 2002/03:Sk375,

2002/03:Sk405, 2002/03: Sk410, 2002/03:Sk415,

2002/03:Bo236 yrkande 4, 2002/03:Bo267 yrkandena 8

och 34 samt 2002/03: Bo291 yrkande 8.

Ställningstagande

För många människor är det huvudsakliga sparandet

lagt i boendet. Fastighetsskatt i kombination med i

många fall ökat förmögenhetsskatteuttag har

inneburit att boendet blivit orimligt högt beskattat

och att många människor därmed försatts i en mycket

svår ekonomisk situation.

Vi anser att dagens beskattningsform är

oacceptabel. Huvudprincipen i all beskattning måste

vara skatt efter bärkraft. Systemet för

fastighetsbeskattningen måste därför grundligt

reformeras med sikte på att fastighetsskatten på

sikt avvecklas. Bland annat måste hela systemet för

fastighetstaxeringen reformeras och likformighet

mellan olika boendeformer upprättas. Som en första

åtgärd bör taxeringsvärdena återgå till 1997 års

nivå. Därefter bör skattesatsen successivt sänkas i

den takt som samhällsekonomin och andra överväganden

kan medge och i former som så långt som möjligt

likställer olika bondeformer.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om

fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi284 yrkande

4 och 2002/03:Bo291 yrkande 8, bifaller delvis

motion 2002/03:Sk239 yrkande 1 samt avslår

motionerna 2002/03:Fi286 yrkande 10, 2002/03:Sk209,

2002/03:Sk247 yrkande 1, 2002/03:Sk281,

2002/03:Sk341 yrkandena 3-5, 2002/03:Sk353 yrkande

1, 2002/03:Sk375, 2002/03:Sk405, 2002/03: Sk410,

2002/03:Sk415, 2002/03: N305 yrkande 5, 2002/03:N397

yrkande 3, 2002/03:A316 yrkande 7, 2002/03:Bo235

yrkande 3, 2002/03:Bo236 yrkande 4, 2002/03:Bo238

yrkande 7, 2002/03:Bo267 yrkandena 8 och 34 samt

2002/03:Bo290 yrkandena 15 och 16 i denna del.

Ställningstagande

Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.

Fastighetsskatten strider mot denna princip eftersom

den drabbar alla boende oavsett inkomst och

betalningsförmåga. Den är en skatt på en inkomst som

inte finns. Skatten hotar i vissa fall äganderätten

liksom den enskildes trygghet vad gäller

besittningen av det egna hemmet. Fastighetsskatten

ökar också den sociala segregeringen och motverkar

möjligheterna för ett permanent boende i många

områden som är attraktiva för de fritidsboende.

Enligt min mening krävs en grundlig reformering av

fastighetsskattesystemet med sikte på en utfasning

av den statliga fastighetsskatten. Som ett första

steg bör taxeringsvärdena återgå till de värden som

gällde före höjningarna från år 2000. Genom en sådan

åtgärd skulle de vidhängande problemen som uppstår

vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och

gåvobeskattningen försvinna. Vår alternativa

långsiktiga lösning bygger på att systemet med en

statlig fastighetsskatt avvecklas. I stället bör

kommunerna ges möjlighet att ta ut en fast avgift

per småhus, per bostadslägenhet samt per

kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler och

industrienheter. Avgiften skall tas ut i relation

till kommunal service kopplad till fastigheten och

inte på basis av marknadsvärde. Den årliga

fastighetsavgiften bör maximalt uppgå till 2 600 kr

för småhus och till 800 kr för bostadslägenheter.

Genom en sådan avgift som inte baseras på

marknadsvärdet avvärjs hoten om framtida

chockhöjningar. Förutsebarheten ökar och husägaren

får en trygghet och kontroll över sin ekonomi. Ett

annat starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift

är det incitament kommunerna skulle få för

utveckling av infrastrukturen, ett offensivt

bostadsbyggande och en bra näringspolitik. En

ytterligare aspekt är att kommunerna genom en

kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse

som i vissa kommuner är omfattande, men som inte

genererar några kommunala intäkter i dagens system.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Jag tillstyrker således

motionerna Fi284 yrkande 4 och Bo291 yrkande 8.

4. Fastighetsbeskattningens inriktning

(punkt 1) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om

fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi286 yrkande

10, 2002/03:Sk375 och 2002/03: Bo267 yrkandena 8 och

34, bifaller delvis motionerna 2002/03: Sk341

yrkandena 3-5 och 2002/03:Sk353 yrkande 1 samt

avslår motionerna 2002/03:Fi284 yrkande 4,

2002/03:Sk209, 2002/03:Sk239 yrkande 1,

2002/03:Sk247 yrkande 1, 2002/03:Sk281,

2002/03:Sk405, 2002/03:Sk410, 2002/03:Sk415,

2002/03:N305 yrkande 5, 2002/03:N397 yrkande 3,

2002/03:A316 yrkande 7, 2002/03:Bo235 yrkande 3,

2002/03:Bo236 yrkande 4, 2002/03:Bo238 yrkande 7,

2002/03:Bo290 yrkandena 15 och 16 i denna del samt

2002/03:Bo291 yrkande 8.

Ställningstagande

Skatten på boendet måste sänkas. Utgångspunkten för

Centerpartiets förslag är att människor skall få

lägre boendekostnader och att det skapas neutralitet

mellan olika boendeformer. Grundproblemet vid

fastighetstaxeringen är att några få höga huspriser

bidrar till att taxeringsvärdena för närliggande

fastigheter pressas upp.

Fastighetstaxeringsförfarandet måste reformeras med

sikte på att få till stånd mer rättvisa

taxeringsvärden och rimligare skatteuttag på

bostäder. Vårt förslag i denna del innebär att

antalet värdeområden minskas från dagens 7 300 till

ca 2 000 geografiskt sammanhängande områden, att

taxeringsvärdena knyts till aktuella marknadsvärden

och att marknadsvärdena bestäms med hänsyn till

medianvärdet av referensförvärven inom ett

värdeområde. Köpeskillingar i den undre och övre

kvartilen räknas bort, vilket är lätt att

administrera via datakörningar. Med denna metod

kommer varken mycket höga eller mycket låga

köpeskillingar att påverka omräkningen av

taxeringsvärdet för övriga fastigheter i

värdeområdet. Eftersom låga köpeskillingar räknas

bort med dagens system innebär vår metod generellt

lägre taxeringsvärden. För att inte tillfälliga och

kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden som

helhet skall slå igenom på taxeringsvärdena bör

basen för de förenklade fastighetstaxeringarna vara

ett medianvärde av de förvärv som skett under den

föregående treårsperioden.

I likhet med vad som anförts i motion Sk341 anser

jag att de metoder Riksskatteverket tillämpar för

att fastställa värdet för en normaltomt leder till

orimligt höga taxeringsvärden som saknar

verklighetsanknytning. Därför anser jag att en

takregel bör införas för att inte tomtvärdet och

därmed taxer-ingsvärdet blir orimligt högt.

Förutom ett förändrat taxeringsförfarande anser

Centerpartiet att fastighetsskatten för småhus bör

slopas och ersättas med en schablonintäkt som

beskattas som inkomst av kapital. Fastighetsskatten

på hyreshus bör slopas stegvis i den takt som

statens finanser tillåter.

Med vårt förslag kommer uttaget av fastighetsskatt

att bli både lägre och rimligare än vad som nu är

fallet, och någon särskild begränsningsregel för

fastighetsskatten behövs inte.

Härutöver anser jag att lokala taxeringsnämnder

bör införas för att garantera lokalkännedom när

skattemyndigheten skall pröva inkomna besvär i

samband med fastighetstaxeringarna.

Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad jag nu anfört.

5. Attraktiva områden (punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om att vid taxeringen

skilja på permanentboende och fritidsboende. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk341 yrkandena 1

och 2, bifaller delvis motion 2002/03:Fi286 yrkande

12 och avslår motion 2002/03:Sk341 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att det är uppenbart att dagens

fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser

för dem som är permanentboende i attraktiva

fritidsområden. De priser som de fritidsboende är

villiga att betala medför att taxeringsvärdena för

de bofastas fastigheter stiger och att den

fastighetsskatt som utgår ligger på nivåer som många

inte har någon som helst möjlighet att klara. Ett

skattesystem som leder till att människor får flytta

från sina hem till följd av en orimlig skattebörda

kan inte accepteras.

Eftersom fastighetsbeskattningen i dag ligger på

en för hög nivå finns det möjlighet att uppnå

lättnader genom en successiv sänkning av

skatteuttaget till en mer rimlig nivå. Utöver denna

generella förändring fordras ytterligare åtgärder.

Exempel på sådana åtgärder är att ta bort

klassindelningen närhet till strand för

permanentboende. Ett annat exempel är att man vid

taxeringen skiljer på permanentboende och

fritidsboende i de fall en stor andel av

fastigheterna inom ett värdeområde är

fritidsfastigheter. Genom att på detta sätt förändra

underlaget för beskattningen kommer de högt

uppressade priserna på fritidsfastigheter inte att

slå igenom för de fastboende, och det blir möjligt

för människor att bo kvar i sina hem.

Vad jag nu föreslår innebär att den s.k.

begränsningsregeln för fastighetsskatten inte

behövs. Denna regel har skapat nya marginaleffekter

för låg- och medelinkomsttagare, dvs. för dem som

skall omfattas av systemet, samt inneburit att

skattesystemet blivit väsentligt krångligare.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framfört.

6. Äkta och oäkta bostadsföretag, m.m.

(punkt 3) - m, kd

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m),

Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om behovet av ändrade

skatteregler för s.k. oäkta bostadsföretag och

slopandet av schablonintäktsbeskattningen av

privatbostadsföretag. Därmed bifaller riksdagen

delvis motionerna 2002/03:Fi287 yrkande 20, 2002/03:

Sk331, 2002/03:Bo238 yrkandena 9-11 och 2002/03:

Bo291 yrkande 18 samt avslår motion 2002/03:Sk296.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det orimligt att ha ett system

där ett bostadsföretag riskerar att kastas ut och in

i olika regelsystem enbart på grund av ändrade

taxer-ingsvärden. Vi anser att dagens system för

gränsdragning mellan s.k. äkta och oäkta

bostadsföretag, dvs. taxeringsvärdemetoden, måste

ändras. Regeringen bör skyndsamt återkomma till

riksdagen med förslag som undanröjer de nuvarande

gränsdragningsproblemen och som kan ge ökad

stabilitet och förutsebarhet för de boende. I

anslutning härtill bör regeringen även redovisa ett

förslag som innebär att den som bor i ett oäkta

bostadsföretag på samma sätt som den som bor i ett

privatbostadsföretag (s.k. äkta bostadsföretag) kan

medges uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid

bostadsbyte.

Vidare anser vi att den dubbla beskattningen av

privatbostadsföretag som kombinationen av

fastighetsskatt och schablonbeskattning utgör, bör

upphöra. Den dubbla beskattningen har blivit alltmer

kännbar genom taxeringsvärdehöjningarna och slår

särskilt hårt mot skuldfria bostadsrättsföreningar

och föreningar med låg skuldsättning.

Schablonintäktsbeskattningen bör därför avskaffas

med förtur.

Riksdagen bör med anledning av motionerna Fi287

yrkande 20, Bo238 yrkandena 9-11, Bo291 yrkande 18

och Sk331 rikta ett tillkännagivande till regeringen

om vad vi nu anfört.

7. Energisparåtgärder (punkt 7) - kd, c

av Lars Gustafsson (kd) och Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om miljövänliga

fastighetsinstallationer. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:Sk352 och 2002/03:N390 yrkande 12

samt bifaller delvis motion 2002/03:Sk353 yrkande 3.

Ställningstagande

Förutom de principiella invändningar som enligt vår

mening kan resas mot fastighetsskatten som sådan

innehåller beskattningen enskilda moment som också

de kan starkt ifrågasättas. En sådan brist är de

orimliga effekter på fastighetsskatten som

energibesparande och andra

energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.

Den som i dag investerar i anläggningar som sparar

energi eller som på annat sätt bidrar till att

hushålla med våra resurser får med automatik ett

höjt taxeringsvärde och därmed också höjd

fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur

ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda

kommer därmed att straffas för detta. Det är

naturligtvis inte rimligt. Även skattesystemet måste

självfallet medverka till - och inte motverka - att

energibesparande eller i övrigt miljöförbättrande

åtgärder kommer till stånd. I enlighet med vad som

anförs i motionerna bör därför reglerna för

fastighetsbeskattningen ändras så att

miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte

motverkas i skattehänseende. Fastighetsbeskattningen

måste i stället utformas så att sådana åtgärder

gynnas eller åtminstone så att skatteeffekten är

neutral.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi nu framfört. Därmed

tillstyrker vi motionerna under detta avsnitt.

8. Vindkraftverk och andra s.k. skräddarsydda

byggnader (punkt 8) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om att avskaffa

fastighetsskatten på vindkraftverk. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Sk349 yrkande 1 och

2002/03:Bo288 yrkande 3.

Ställningstagande

I omställningen av energisystemet mot ett mer

miljömässigt och långsiktigt hållbart samhälle är

vindkraftverken en viktig komponent. Vid

fastighetstaxeringen klassas vindkraftverken som en

elproduktionsenhet/byggnadstillbehör och beläggs

därmed med fastighetsskatt. I likhet med vad som

anförs i motionerna Sk349 och Bo288 anser jag att

vindkraftverk inte skall åsättas något

taxeringsvärde utan betraktas som maskiner, och

därmed inte heller omfattas av fastighetsskatt.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till

regeringen härom.

9. Arvs- och gåvoskatt (punkt 11) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)

och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om att successivt slopa

arvs- och gåvoskatten. Därmed bifaller riksdagen

delvis motion 2002/03:Sk382 yrkande 13 samt avslår

motionerna 2002/03:Sk239 yrkande 2 och 2002/03:Sk353

yrkande 4.

Ställningstagande

För den förutseende medborgaren finns det olika mer

eller mindre komplicerade sätt att planera

arvskiftet så att skatten minimeras. Men ett

skattesystem som ger de i skattelagarna bevandrade

eller de som kan köpa kunskap om skattesystemet en

sådan fördel i förhållande till vad vanliga

medborgare kan uppnå är enligt vår uppfattning inte

acceptabelt.

Arvsskattens negativa effekter har på senare tid

fått ökad aktualitet inte minst genom värdenedgången

på börsen och de på många håll höjda taxer-

ingsvärdena på fastigheter. Arvs- och gåvoskatten

försvårar också generationsskiften i familjeföretag

och kan innebära att ingen av arvingarna kan driva

företaget vidare. I Sverige har vi på arv och gåva

mycket låga skattefria belopp samt höga skattesatser

jämfört med flertalet andra länder inom OECD och EU.

I kombination med övriga kapitalinkomstskatter är

arvs- och gåvoskatten en viktig orsak till

kapitalflykten från Sverige. Det kapital som

beskattas efter ett dödsfall har tidigare beskattats

både två och tre gånger. Det kan ha varit fråga om

inkomstskatt, avkastningsskatt, förmögenhetsskatt,

fastighetsskatt och kapitalvinstskatt.

Vi anser att arvsskatten är orättfärdig och

konfiskatorisk och att den därför bör avskaffas, i

ett första steg för makar och barn och på sikt för

alla.

I avvaktan på att arvsskatten helt avvecklas är

det nödvändigt att åtgärder vidtas för att undvika

de orimliga effekter som uppstår i situationer med

vikande ekonomi. Det bör därför som anförs i motion

Sk382 övervägas att införa en alternativ

värdetidpunkt för aktier som sjunkit i värde efter

dödsfallet. De på många håll kraftigt höjda

taxeringsvärdena visar också på behovet av snabbt

ändrade regler när det gäller arvsskatt på

fastigheter.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att det är

nödvändigt att Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06)

inte endast ser över arvs- och gåvobeskattningen vad

gäller fastigheter och värdering av aktier utan

också ser över en lösning som innebär att arvs- och

gåvoskatten helt slopas.

Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

10.Arvs- och gåvoskatt (punkt 11) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om ändrade regler för

arvsskatten. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sk382 yrkande 13 samt avslår motionerna

2002/03:Sk239 yrkande 2 och 2002/03:Sk353 yrkande 4.

Ställningstagande

Arvsskattens negativa effekter har på senare tid

fått ökad aktualitet inte minst genom värdenedgången

på börsen och de på många håll höjda

taxeringsvärdena på fastigheter. Detta visar på

nödvändigheten av att överväga ändrade regler för

beräkning av arvsskatten. När det gäller tillgångar

i form av aktier som sjunkit i värde efter

dödsfallet bör möjligheten prövas att värdera

aktierna vid någon annan tidpunkt än dödsdagen,

förslagsvis vid den tidpunkt då arvingen faktiskt

kan ta arvet i besittning.

Vi konstaterar att Egendomsskattekommittén nyligen

har föreslagit att arvsskatten avskaffas i fråga om

vad make eller sambo erhåller i arv eller testamente

från avliden make eller sambo (SOU 2003:3). Vi har

ingen annan uppfattning i denna fråga utan anser att

regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen

med ett sådant förslag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion Sk382 yrkande 13 som sin mening ge regeringen

till känna.

11.Förmögenhetsskatt (punkt 12) - m, fp, kd, c

av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m),

Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Roger

Karlsson (c), Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i reservationen anförs om att avskaffa

sambeskattningen av förmögenhet och därefter

successivt slopa förmögenhetsskatten i dess helhet.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2002/03:Sk201, 2002/03:Sk247 yrkande 2,

2002/03:Sk338, 2002/03:Sk353 yrkande 2,

2002/03:Sk383 yrkande 4, 2002/03:Sk417 yrkande 2,

2002/03:So453 yrkande 2, 2002/03:A241 yrkande 19 och

2002/03:Bo290 yrkande 16 i denna del.

Ställningstagande

Förmögenhetsskatten är en extraskatt på

kapitalavkastning och motverkar den nödvändiga

kapitalbildningen. Ett mångfasetterat näringsliv

under omstrukturering behöver riskkapital, och det

är viktigt att så stora delar av befolkningen som

möjligt deltar i kapitaluppbyggnaden.

Tillsammans med andra ägarskatter bidrar

förmögenhetsskatten till att Sverige ligger i topp

vad gäller skattebelastningen på ägande. I Tyskland,

Finland, Danmark och flertalet övriga länder inom

OECD har förmögenhetsbeskattningen redan avvecklats.

Förmögenhetsskatten är godtycklig. Många av de

största ägarna betalar inte förmögenhetsskatt för

sitt aktieinnehav, medan andra inkomsttagare med

småhus nu kan tvingas lämna sina hem på grund av

kombinationen av fastighetsskatt och

förmögenhetsskatt. Av den totala

förmögenhetsbeskattningen i Sverige består mer än

hälften av förmögenhetsbeskattning av egna hem,

vilka redan beskattats med bl.a. fastighetsskatt.

Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl.a.

gemensamt för makar som sammanbott större delen av

beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan

att vara gifta bor tillsammans och har eller har

haft barn eller tidigare varit gifta med varandra.

Samboende utan barn sambeskattas inte.

I praktiken innebär detta att två personer eller

t.ex. ett samboende par utan barn kan förlora flera

tusen kronor per år om de gifter sig eller om de

skaffar barn. Den orättvisa som sambeskattningen

leder till beroende på valet av samlevnadsform är

oacceptabel.

Sambeskattningen innebär dessutom betydande

kontrollproblem för skattemyndigheterna.

Riksdagen beslutade under hösten 2001 om en

ytterligare höjning av fribeloppen, men

sambeskattningen kvarstår, och det gör också den

olikhet i beskattningen som gällde tidigare. Den har

till och med förstärkts. Ett sambopar kan ha en

sammanlagd förmögenhet på 3 miljoner kronor utan att

drabbas av förmögenhetsskatt eftersom de beskattas

var för sig. Ett gift par däremot kan maximalt ha 2

miljoner kronor i förmögenhet innan

förmögenhetsskatten slår till. Detta är naturligtvis

en helt oacceptabel diskriminering av gifta par.

Som vi tidigare framhållit måste utgångspunkten

vara att skyldigheter och rättigheter gentemot

samhället skall vara individuella, och vi anser

därför att den enda rimliga lösningen är att den

föråldrade sambeskattningen av makar och andra

sambeskattade par nu slopas så att parterna i en

sådan relation kan erkännas som självständiga

individer även av skattemyndigheterna.

Sammanfattningsvis anser vi att

förmögenhetsskatten skall avvecklas genom en

successiv utfasning och med slopad sambeskattning

som ett första steg.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi ovan anfört.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Fastighetsbeskattningens inriktning (punkt

1) - v

av Marie Engström (v).

Egendomsskattekommittén, som tillsatts på förslag

från bland annat Vänsterpartiet, skall enligt sina

direktiv utreda bl. a. fastighetsskatten. Kommittén

har getts möjlighet att i en vidare mening pröva

olika lösningar jämfört med tidigare utredningar.

Eftersom stigande taxeringsvärden på småhus i

vissa storstads- och kustområden inneburit en ökning

av både fastighets- och förmögenhetsskatteuttaget är

det viktigt att snarast hitta en lösning. För låg-

och medelinkomsttagare kan denna dubbelbeskattning

av boendet ge upphov till en orimlig skattebörda.

Trots höjningar av fribeloppet i förmögenhetsskatten

och införandet av begränsningsregeln i

fastighetsskatten kvarstår stora problem.

Jag är dock i dag inte beredd att framställa något

särskilt yrkande härom, utan avvaktar resultatet av

utredningsarbetet.

2. Ombildning av allmännyttiga

bostadsstiftelser (punkt 10) - m

av Lennart Hedquist (m).

Regering och riksdag var pådrivande i processen att

de allmännyttiga bostadsstiftelserna skulle övergå

till aktiebolagsformen. Ombildningen förutsattes ske

genom transport av stiftelsernas egendom till

respektive bildat kommunalt bostadsaktiebolag, en

metod som också normalt använts. Som utskottet

anger har bostadsutskottet ansett att de hinder som

kan motverka den nödvändiga och rationella

omstruktureringen måste undanröjas. Som exempel

nämns att regeringen har beslutat om befrielse från

stämpelskatt vid ombildningarna.

För närvarande behandlas i skattedomstol ett fall

där det skall bedömas hur beräkningen av

kapitalvinst skall göras då bostadsaktiebolag som

tidigare varit allmännyttig bostadsstiftelse

avyttrat fastigheter. Det är således ännu för tidigt

att ta ställning till om det behövs någon åtgärd av

riksdagen för att dess tidigare angivna intentioner

beträffande allmännyttiga bostadsstiftelser som

ombildats till aktiebolag skall realiseras fullt ut.

3. Arvs- och gåvoskatt (punkt 11) - kd, c

av Lars Gustafsson (kd) och Roger Karlsson (c).

Egendomsskattekommittén har nyligen, i

delbetänkande SOU 2003:3, föreslagit att arvsskatten

avskaffas i fråga om vad make eller sambo erhåller i

arv eller testamente från avliden make eller sambo.

Vi ställer oss bakom detta förslag men anser att

arvsskattebefrielsen även skall omfatta

bröstarvingar, vilket även föreslagits i

Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring beträffande avveckling av den

statliga fastighetsskatten och förslag om att

möjliggöra för kommunerna att ta ut en

fastighetsanknuten avgift.

2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

fastighetsskatten bör omvandlas till beskattning

av en schablonintäkt.

12. Riksdagen beslutar att vid nästa förenklade

fastighetstaxering skilja på taxeringen av

fastigheter för fastboende och fritidsboende i

enlighet med vad i motionen anförs.

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

20. Riksdagen beslutar att hyreshus inte skall

belastas med schablonintäkt vid beskattning.

2002/03:Sk201 av Inger René och Cristina Husmark

Pehrsson (m):

Riksdagen beslutar att slopa sambeskattning av

förmögenhet i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2002/03:Sk209 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avveckling av

fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fastighetsskattens

effekter på byggandet i landet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fastighetsskattens

sociala effekter.

2002/03:Sk230 av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att se

över boskatten på hus i utlandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utvärdera

skattereglerna på hus med tomträtt.

2002/03:Sk239 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortsatt arbete

med att sänka den totala boendeskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning av

effekterna på arvsskatten av kommande

fastighetstaxering.

2002/03:Sk245 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om beskattning i Sverige av

utländska fastigheter.

2002/03:Sk246 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

reglerna för vad som skall gälla för

specialbyggnad vid fastighetstaxering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om översyn av

möjligheterna till fortsatt befrielse från

fastighetsskatt för äldreboende.

2002/03:Sk247 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

förmögenhetsskatten.

2002/03:Sk248 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om reavinstbeskattning av

småhus som ägts sedan 1968 och dessförinnan.

2002/03:Sk281 av Kent Olsson och Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avveckla

fastighetsskatten under mandatperioden.

2002/03:Sk296 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av beskattningen

av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler för

lokal samhällsservice.

2002/03:Sk331 av Anna Lilliehöök (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa den

schablonmässiga inkomstskatten för

bostadsrättsföreningar.

2. Riksdagen tillkännager för riksdagen som sin

mening vad i motionen anförs om ändrade regler så

att bostadsrättsföreningar inte klassas som oäkta

bostadsföretag.

2002/03:Sk338 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförts om förändring av reglerna

för förmögenhetsbeskattning.

2002/03:Sk341 av Åsa Torstensson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skilja

beskattningen av permanentboende från

fritidsboende.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagandet av

belägenhetsfaktorn för permanentboende.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rättvis taxering

där de extremt höga värdena tas bort i statistiken

på samma sätt som de låga tas bort i dag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om RSV:s

fastställande av värde för friliggande normaltomt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att successivt

sänka fastighetsskatten så att även kustbor får

rimliga boendekostnader.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheten att överföra skatt för fritidshus till

kommunen.

2002/03:Sk349 av Åsa Torstensson och Eskil

Erlandsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avveckling av

fastighetsskatt för vindkraftverk.

2002/03:Sk352 av Alf Eriksson och Anneli Särnblad

Stoors (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om att inte låta goda

miljöinvesteringar påverka fastigheternas

taxeringsvärde.

2002/03:Sk353 av Kerstin Lundgren (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att successivt

reducera fastighetsskatten.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger

fram förslag som innebär att villor undantas från

förmögenhetsskatt i enlighet med vad i motionen

anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger

fram förslag innebärande att beskattningsvärdet

för fastighet inte ökar till följd av

investeringar som leder till en minskad

miljöbelastning för samhället i enlighet med vad i

motionen anförs.

4. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger

fram förslag till ändring av arvsskatten i

enlighet med vad i motionen anförs.

2002/03:Sk364 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd,

v, c, mp):

Riksdagen beslutar enligt vad som anförs i motionen

om angiven retroaktiv lagändring/uttalande som

innebär att skattekonsekvenser inte skall uppstå med

anledning av att en allmännyttig bostadsstiftelse

ombildats till aktiebolag.

2002/03:Sk375 av Lena Ek och Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att reformera

fastighetstaxeringen.

2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förändringar i

arvsskatten.

2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en avveckling av

förmögenhetsskatten.

2002/03:Sk405 av Leif Jakobsson och Marie Granlund

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om begränsningsregeln i

fastighetsskatten.

2002/03:Sk410 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att se över

reglerna för fastighetstaxering när det gäller

kolonistugor och att detta bör göras i samband med

den pågående utredningen av fastighetsskatten.

2002/03:Sk412 av Agneta Gille (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skattekonsekvenser inte

skall uppstå vid ombildning av allmännyttig

bostadsstiftelse till aktiebolag.

2002/03:Sk415 av Carina Moberg och Sonia Karlsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behov av längre tid för att

deklarera fritidshus.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett stegvis

slopande av förmögenhetsskatten.

2002/03:So453 av Mikael Oscarsson (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om att se över

vilka regler som missgynnar familjer och

äktenskap.

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

avveckla fastighetsskatten.

2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder

och fastighetsskatt.

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

börja avveckla fastighetsskatten.

2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att slopa

sambeskattningen i förmögenhetsbeskattning.

2002/03:A316 av Anders G Högmark m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på

boende.

2002/03:Bo235 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avveckla

fastighetsskatten.

2002/03:Bo236 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om fastighetsbeskattningen.

2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.

(m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten.

9. Riksdagen beslutar att avskaffa systemet med

schablonintäkt för bostadsrättsföreningar och

därmed även skatt på schablonintäkt.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av gränsdragningsreglerna

mellan äkta och oäkta bostadsföretag i enlighet

med vad som anförs i motionen.

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av reglerna för

reavinstbeskattning och uppskovsreglerna vid

reavinst när det gäller oäkta bostadsföretag.

2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om slopandet av

fastighetsskatt på hyreshus.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkta

boendeskatter.

2002/03:Bo288 av Birgitta Carlsson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ta bort

fastighetsskatten på vindkraftverk, eftersom de är

att betrakta som en maskin.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkt beskattning

av boende.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sänkning av

fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.

2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av en

kommunal fastighetsavgift.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

total översyn av beskattningen av bostadsrätter.