Bet. 2002/03:SOU11

Socialutskottets betänkande

2002/03:SOU11

Överenskommelse mellan staten ochLandstingsförbundet om vissa ersättningar tillhälso- och sjukvården för år 2003

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse

2002/03:51 Redogörelse för en överenskommelse mellan

staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar

till hälso- och sjukvården för år 2003. De särskilda

ersättningar som utges i enlighet med

överenskommelsen uppgår till totalt 195 miljoner

kronor. I promemorian behandlas också 10

motionsyrkanden som väckts med anledning av

skrivelsen och 15 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2002.

Utskottet har vid sammanträdet den 1 april 2003

fått en lägesrapport av tjänstemän från

Landstingsförbundet såvitt gäller det treåriga

nationella informationsarbetet - under namnet

Donationsprojektet - för att få fler människor i

Sverige att tillkännage sin vilja att donera organ

och vävnader.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden

främst med hänvisning till pågående arbete.

Skrivelsen föreslås läggas till handlingarna.

I betänkandet finns 11 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Uppföljning av överenskommelsen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So39 yrkande 1.

Reservation 1 (m, kd)

2. Vårdgaranti

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So39

yrkande 2 och 2002/03:So40 yrkandena 4 och 5.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763)

Riksdagen avslår motion 2002/03:So40 yrkande 3.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Organdonation

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So40

yrkande 7, 2002/03:So327, 2002/03:So329 yrkandena

2 och 3, 2002/03:So337, 2002/03:So351 och

2002/03:So437 yrkande 11.

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (c)

5. Lagen (1995:831) om transplantation

m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So329 yrkande

1.

6. Översyn av donationsverksamheten

Riksdagen avslår motion 2002/03:So269.

Reservation 6 (m, fp, kd)

7. Nationell sjukvårdsupplysning

Riksdagen avslår motion 2002/03:So437 yrkande

7.

Reservation 7 (fp)

8. Nationella kvalitetsregister

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So434 och

2002/03:So443 yrkande 15.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

9. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Riksdagen avslår motion 2002/03:So39 yrkande 3.

Reservation 9 (m)

10. Rett Center m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So40 yrkande 6.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

11. Rehabilitering m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So40 yrkandena

1 och 2.

Reservation 11 (fp, kd, c)

12. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 10 april 2003

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid

Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina

Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina

Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Catherine

Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina

Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp), Kenneth

Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie

Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin

(mp), Martin Nilsson (s) och Marita Aronson (fp).

2002/03

SoU11

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Den 12 december 2002 träffade företrädare för staten

och Landstingsförbundet en överenskommelse om vissa

ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2003.

Överenskommelsen godkändes av Landstingsförbundets

styrelse den 13 december och av regeringen den 19

december 2002. De särskilda ersättningarna till

hälso- och sjukvården som utges i enlighet med

överenskommelsen för år 2003 uppgår totalt till 195

miljoner kronor. Parterna är överens om att under år

2003 avsätta 66,45 miljoner kronor för att stödja

arbete med att stärka patientens ställning. Medel

skall särskilt gå till att stödja utvecklingsarbete

som syftar till att säkerställa att patientens bästa

står i centrum, att organisationen understöder

personalens strävan att göra ett bra jobb samt att

de möjligheter som finns att kontinuerligt förbättra

kvalitet, tillgänglighet och produktivitet tas till

vara. Parterna har inom ramen för överenskommelsen

kommit överens om att en utökad vårdgaranti som

också innefattar behandling skall införas. Denna

utökade vårdgaranti innebär ett åtagande från

landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar

från det att beslut om behandling fattats. Under år

2003 sker förberedelser med sikte på att den utökade

vårdgarantin skall träda i kraft tidigast den 1

januari 2004.

Inom ramen för överenskommelsen stöds

uppbyggnaden av olika nationella informationssystem,

såsom producentobunden läkemedelsinformation, STRAMA

(Strategigrupper för rationell antibiotikaanvändning

och minskad antibiotikaresistens) samt Infomedica -

ett producentobundet multimediesystem för

patientinformation.

Genom överenskommelsen stöds också projektet

Väntetider i vården och Socialstyrelsens

utvecklingsarbete rörande prioriteringar i hälso-

och sjukvården.

Medel avsätts för att stärka en kunskapsbaserad

hälso- och sjukvård och stödja utvecklingen av

nationella kvalitetsregister samt IT-utvecklingen i

hälso- och sjukvården.

Parterna har vidare kommit överens om att avsätta

15 miljoner kronor till Landstingsförbundets

disposition för användning till utveckling av

medicinskt beslutsstöd i syfte att förbättra

möjligheten till sjukvårdsupplysning per telefon.

För att öka tillgången till organ och öka antalet

transplantationer avsätts medel för nationella

informationsinsatser om organdonationer.

Verksamheten vid Rett Center stöds med totalt 7

miljoner kronor i avvaktan på översynen av den

högspecialiserade vården.

Liksom tidigare år har parterna enats om att de

centrala aktörer som erhåller ekonomisk ersättning

enligt överenskommelsen skall följa upp och redovisa

användning och resultat av de tilldelade medlen.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för

år 2003 (miljoner kronor) är enligt följande.

1. Att stärka patientens ställning

66,45

2. Nationella informationssystem

38,8

2.1. Producentobunden läkemedelsinformation 6

2.2. STRAMA 8

2.3. Infomedica 9,8

2.4. Nationell sjukvårdsupplysning 15

3. Nationellt utvecklingsarbete

26

3.1.Verksamhetsutveckling 12

3.2. Prioriteringar 2

3.3. Väntetider i vården 5

3.4. Särskilda medel för utvecklingsarbete 7

4. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 7

4.1. Kunskapsspridning 5

4.2. Utbildningsinsatser 2

5. IT-utveckling i hälso- och sjukvården

15

6. Nationella kvalitetsregister

20

7. Nationella informationsinsatser om 9

organdonation

8. Rett Center 7

9. Förebyggande arbete inom hälso- 5

och sjukvården

10. Vaccinationsförsörjning 0,75

Summa:

195

Uppföljning av överenskommelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om uppföljning

av överens-kommelsen. Jämför reservation 1

(m, kd).

Motionen

I motion So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om uppföljning av

överenskommelsen mellan staten och

Landstingsförbundet (yrkande 1). Av regeringens

skrivelse framgår att överenskommelsen skall

redovisas den 28 februari 2004. Hur medlen

disponerats tidigare och vilken effekt som uppnåtts

framgår inte, anför motionärerna. De anser att

riksdagen inte kan ta ställning till regeringens

överenskommelser med Landstingsförbundet utan någon

utvärdering av tidigare överenskommelser.

Skrivelsen

I skrivelsen anför regeringen att liksom tidigare år

är parterna eniga om att de centrala instanser som

erhåller ekonomisk ersättning enligt

överenskommelsen skall följa upp och redovisa

användning och resultat av de tilldelade medlen.

Redovisningen skall ha inkommit till

Socialdepartementet före den 28 februari år 2004.

Vidare skall Jämtlands läns landsting senast den

15 november år 2003 lämna redovisning till

Socialdepartementet av hur medlen till Rett Center

används.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att regeringen i

budgetpropositionen varje år redovisar utvecklingen

inom de olika politikområdena samt de bedömningar

som regeringen gör angående den framtida

inriktningen av respektive område mot bakgrund av

bl.a. insatta resurser och resultaten av dessa.

Utskottet erinrar vidare om att utskottet ställde

sig tveksamt till den besparing på 186 miljoner

kronor på de s.k. Dagmarmedlen som föreslogs i

budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1 volym

6 s. 44 f.). Utskottet ansåg att dessa medel krävs

bl.a. för arbetet med att stärka patientens

ställning, för utvecklande av ett nationellt

informationssystem och för att säkra en

kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Resurserna

behövs också för att stimulera IT-utvecklingen inom

hälso- och sjukvården för att uppnå ett bättre

samspel mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och

vårdenheter samt för nationella informationsinsatser

om organdonation.

I skrivelsen redovisar regeringen nu vad parterna

kommit överens om för år 2003. Utskottet noterar att

mycket är en fortsättning på tidigare insatser.

Utskottet anser att motion So39 (m) yrkande 1 inte

bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Motionsyrkandet avstyrks.

Att stärka patientens ställning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om vårdgaranti.

Utskottet hänvisar till de

resursförstärkningar som görs under 2002-2004

och till parternas överenskommelse om en

utökad vårdgaranti. Riksdagen bör också avslå

en motion om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763). Jämför

reservationerna 2 (m, fp, kd, c) och 3 (m,

fp, kd, c).

Motionerna

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)

begärs ett tillkännagivande om kraven på

tillgänglighet i primärvården (yrkande 5).

Motionärerna hänvisar till att när riksdagen

behandlade förslaget till nationell handlingsplan

för utveckling av hälso- och sjukvården uttalade

utskottet (bet. 2000/01:SoU5), när det gällde

primärvården, att "mot bakgrund av de

resurstillskott som aviserats anser utskottet det

naturligt att regeringen och Landstingsförbundet i

kommande förhandlingar kommer överens om påtagligt

skärpta krav på tillgänglighet". Detta skedde med

direkt hänvisning till två motioner (c, fp).

Utskottet delade de tankegångar som fördes fram i

motionerna och ansåg dessa tillgodosedda i och med

riksdagens behandling av proposition och motioner.

Socialdepartementet och Landstingsförbundet träffade

sedan en överenskommelse som redovisades till

riksmötet 2001/02, där det inte var fråga om några

skärpningar alls vad gäller kravet på tillgänglighet

i primärvården. Motionärerna anser att det skadar

arbetsförhållandena, såväl inom riksdagen som mellan

stat och landsting, när regeringen ensidigt

åsidosätter uppgörelser som ingåtts i riksdagen.

Motionärerna vidhåller kraven på tillgänglighet i

primärvården.

I två motioner tas frågan om en vårdgaranti upp. I

motion So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs ett tillkännagivande om införande av en reell

vårdgaranti (yrkande 2). Motionärerna noterar att

regeringen visserligen talar om en vårdgaranti, men

den har inte avsatt medel för densamma. Moderaterna

har vid ett flertal tillfällen föreslagit en

nationell vårdgaranti för att garantera alla vård i

tid. Fullt införd skulle den gälla alla medicinskt

motiverade diagnoser och vårdkedjans alla insatser.

För detta ändamål har de föreslagit 3,5 miljarder

kronor under två år.

Ett tillkännagivande om nationell vårdgaranti

begärs också i motion So40 av Kerstin Heinemann

m.fl. (fp, c) yrkande 4. Motionärerna är kritiska

mot att regeringen i skrivelsen talar om en

"utvidgad" garanti när det egentligen handlar om att

en frånvaro av nationell vårdgaranti skall ersättas

med en garanti med oklart innehåll. De anser att en

nationell vårdgaranti bör införas med den utformning

som tidigare redovisats i olika motioner grundade på

det gemensamma förslaget 2002 från Centerpartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Moderata samlingspartiet. I motionen yrkas vidare

att regeringen återkommer med förslag till ändring i

hälso- och sjukvårdslagen (yrkande 3). Motionärerna

anser att det i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

skall slås fast kravet att hälso- och sjukvård skall

ges i tid.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas att i de senaste årens

överenskommelser mellan staten och

Landstingsförbundet om vissa ersättningar till

hälso- och sjukvården har huvudinriktningen varit en

långsiktig satsning för att stärka patientens

ställning. Parterna är överens om att under år 2003

avsätta 66,45 miljoner kronor för att stödja sådant

arbete. Medlen skall särskilt gå till

utvecklingsarbete som syftar till att säkerställa

att patientens bästa står i centrum, att

organisationen understöder personalens strävan att

göra ett bra jobb samt att de möjligheter som finns

att kontinuerligt förbättra kvalitet, tillgänglighet

och produktivitet tas till vara.

För att förbättra tillgängligheten inom hälso- och

sjukvården infördes i 1997 års överenskommelse en

vårdgaranti som syftar till att tillförsäkra alla

patienter snabb kontakt med vården. Garantin

omfattar kontakt med primärvården, besök hos läkare

i primärvården och besök hos läkare i den

specialiserade vården. Primärvården är ansvarig för

de första kontakterna och skall erbjuda hjälp,

antingen per telefon eller genom besök, samma dag

som vården kontaktas. Om kontakt med läkare

erfordras skall väntetiden vara högst sju dagar. Den

som fått en remiss till den specialiserade vården

skall erbjudas tid för besök utan dröjsmål enligt

vägledande principer för urval och prioriteringar,

dock senast inom nittio dagar. Parterna är överens

om att denna garanti skall gälla även år 2003.

Som ett led i arbetet med att förbättra

tillgängligheten är parterna överens om att en

utökad vårdgaranti som också innefattar behandling

skall införas, anför regeringen. En utvidgning av

vårdgarantin syftar till att stärka patientens

ställning i vården. Utgångspunkten är hälso- och

sjukvårdslagens krav på att beslut om behandling

skall tas i samråd med patienten. Vårdgarantin

tydliggör vårdens åtagande gentemot patienten i

samband med sådan överenskommen behandling. Den

utökade vårdgarantin innebär ett åtagande från

landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar

från det att beslut om behandling fattats. Under år

2003 sker förberedelser med sikte på att den utökade

vårdgarantin skall träda i kraft tidigast den 1

januari år 2004.

Parterna är överens om att en utvidgning av

vårdgarantin måste ske i överensstämmelse med

riksdagens beslut om prioriteringar. Detta ställer

krav på fortsatt medicinskt programarbete med

tydliga prioriteringar. Parterna avser vidare att

under år 2003 närmare precisera vårdgarantins

utformning och införande. Parterna är också överens

om att en utvidgning av vårdgarantin påverkar

vårdens behov av resurser. Parterna skall därför i

en kontrollstation senast februari år 2004 stämma av

hittillsvarande effekter av det förberedelse- och

utvecklingsarbete som bedrivits enligt ovan samt

vårdens resursutveckling och resursbehov.

Regeringen anför vidare att man i 1999 års

överenskommelse fastslog det angelägna i att kunna

följa tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men

också att det saknas heltäckande och tillförlitliga

uppföljningssystem. Därför avsattes resurser till

ett projekt, Väntetider i vården, som syftar till

att förbättra tillgängligheten i hälso- och

sjukvården genom att utveckla ett nationellt system

för uppföljning och analys av väntetider. Samtliga

landsting medverkar i projektet.

Som ett led i uppföljningen av den nationella

handlingsplanen för utveckling av hälso- och

sjukvården har landstingen genom Landstingsförbundet

åtagit sig att två gånger per år följa upp

väntetiderna till besök vid läkarmot-tagning i

primärvården. Även dessa mätningar sker inom ramen

för projektet Väntetider i vården, och en speciell

databas har byggs upp för detta ändamål. Under år

2002 har två sådana mätningar genomförts.

Tidigare behandling

I betänkande 2002/03:SoU1 behandlade utskottet

regeringens förslag till anslag under utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt

motioner med anledning av budgetförslaget. Utskottet

noterade att regeringen i budgetpropositionen

redovisat att en nationell vårdgaranti skall införas

och att regeringen avsåg att inför detta föra

diskussioner med Landstingsförbundet. Utskottet såg

positivt på regeringens avsikt att föra diskussioner

med Landstingsförbundet om införandet av en

vårdgaranti. Utskottet avstyrkte motioner (m, fp)

med förslag om medel under anslag 13:3 Bidrag till

hälso- och sjukvård för införandet av en

vårdgaranti. Utskottet ansåg inte heller att det

fanns skäl att inrätta ett nytt anslag för en

nationell vårdgaranti och avstyrkte därmed motioner

om detta (kd, c). (Avvikande meningar m, fp, kd, c.)

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003

att 1,25 miljarder kronor skulle anvisas för 2003

under anslaget Bidrag för ökad tillgänglighet i

hälso- och sjukvården. Finansutskottet tillstyrkte

förslaget (betänkande 2002/03: FiU3). Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2002/03:87 och 2002/03:88).

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003

att det generella statsbidraget bör höjas med 2

miljarder kronor 2003 och med ytterligare 1 miljard

kronor 2004. Höjningarna fördelas med 30 % till

kommunerna och 70 % till landstingen. En särskild

satsning med 1,25 miljarder kronor per år 2002-2004

föreslogs också för att förbättra tillgängligheten i

hälso- och sjukvården. Riksdagen har anvisat anslag

i enlighet med detta (proposition 2002/03:1

utgiftsområde 25, bet. 2002/03:FiU3, rskr.

2002/03:87 och 2002/03:88). Socialutskottet anser

att det med de resursförstärkningar som nu tillförs

vården finns förutsättningar för kortare väntetider.

Utskottet ser positivt på att parterna kommit

överens om att en utökad vårdgaranti skall införas

som också innefattar behandling. Utskottet avstyrker

därmed motionerna So39 (m) yrkande 2 och So40 (fp,

c) yrkandena 4 och 5.

Utskottet ställer sig inte bakom förslaget i

motion So40 (fp, c) yrkande 3 om ändring i hälso-

och sjukvårdslagen (1982:763). Motionsyrkandet

avstyrks.

Organdonation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

informationsinsatser om organdonation med

hänvisning till pågående arbete. Riksdagen

bör också avslå en motion om översyn av lagen

(1995:831) om transplantation m.m. liksom en

motion om översyn av donationsverksamheten.

Jämför reservationerna 4 (fp), 5 (c) och 6

(m, fp, kd).

Motionerna

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)

begärs ett tillkännagivande om inriktningen av

informationsarbetet rörande organdonation (yrkande

7). Motionärerna anför att det förefaller som om

nyckelpersoner bland de vårdanställda inte har

uppmärksammats tillräckligt i

informationssammanhang. Bättre kontakter mellan

läkare med olika uppgifter och bättre kännedom om

transplantationskirurgins behov kan förmodligen göra

stor nytta. Ett liknande yrkande väcktes under

allmänna motionstiden 2002 i motion So437 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 11.

Ytterligare ett antal motioner om organdonation

väcktes vid allmänna motionstiden. I motion So327 av

Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c) begärs ett

tillkännagivande om en förnyad kampanj för att få

fler personer att vilja bli organdonatorer. Även i

motion So351 av Margareta Andersson och Viviann

Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om en förnyad

kampanj med förbättrad information om organdonation

(yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2 i motion

So351 ett tillkännagivande om att speciella team bör

inrättas för att ta hand om anhöriga till

organdonatorer. Slutligen begärs i yrkande 3 ett

tillkännagivande om ytterligare information om vilka

rättigheter som arbetstagare och arbetsgivare har

vid donation av t.ex. en njure.

I motion So329 av Erik Ullenhag och Karin Pilsäter

(fp) begärs ett tillkännagivande om att ändra lagen

(1995:831) om transplantation m.m. så att den som

skaffar sig en identitetshandling skall vara skyldig

att uttrycka sin inställning till organdonation

(yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagivande om

att sätta upp ett mål för anslutningsgraden till

donationsregistret till 80 % av befolkningen

(yrkande 2). I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande

om att tillsätta en utredning för att se över

rutinerna för samtal med anhöriga om organdonation.

I motion So269 av Chatrine Pålsson och Ingemar

Vänerlöv (kd) begärs ett tillkännagivande om en

organisatorisk översyn av donationsverksamheten.

Motionärerna anför att riksdagen bör ge regeringen i

uppdrag att göra en sådan översyn. Syftet med

översynen bör vara att definiera och skapa resurser

för ett nationellt ansvar för organdonation och att

tydliggöra de nationella, landstingskommunala och

enskilda sjukhusens organisatoriska och ekonomiska

ansvar för en fungerande donationsverksamhet.

I motion So337 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs ett

tillkännagivande om att inrätta ett enklare

förfaringssätt för att anmäla intresse för

organdonation (yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2

ett tillkännagivande om behovet av ett enklare och

effektivare system där man snabbt kan avläsa om en

person gett medgivande till organdonation.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas att det råder stor brist på

organdonatorer i Sverige. Under 1990-talet har

antalet avlidna donatorer minskat med en tredjedel.

Regeringen anför att parterna anser att det är

viktigt att genom informationsinsatser öka

människors kunskap inom detta område och att få dem

att meddela sitt ställningstagande till sina

anhöriga. Av erfarenhet vet man att ökad kunskap i

detta ämne medför en mer positiv inställning.

Parterna var därför redan i överenskommelsen för år

2002 överens om att under maximalt tre år med början

år 2002 avsätta 9 miljoner kronor årligen för

nationella informationsinsatser om organdonation.

Tidigare behandling och pågående arbete

Riksdagen har med anledning av proposition 2001/02:9

Vissa socialförsäkringsfrågor, betänkande

2001/02:SfU5 med samma namn som propositionen, i

december 2001 beslutat om ett särskilt högriskskydd

för levande donatorer av organ och vävnader i

samband med donationsingrepp eller utredningar om

sådant ingrepp. Skyddet medför att donatorns

arbetsgivare har rätt till ersättning från

sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön.

Beslut om sådant särskilt högriskskydd fattas av den

allmänna försäkringskassan. Ett sådant beslut

innebär även att den enskilde erhåller ersättning

för den första dagen i en sjukperiod.

Socialstyrelsen anordnar årliga möten om donation av

organ och vävnader för transplantation och annat

medicinskt ändamål, med deltagare från professionen,

patientorganisationer, sjukvårdshuvudmännen m.fl.

Socialstyrelsen har vidare publicerat ett utförligt

informationsmaterial om donationer, såväl i form av

broschyrer som på Internet. Bland annat är

webbversionen av broschyren När hjärnan dör dör

människan en av de mest lästa.

Utskottet behandlade senast motionsyrkanden om

organdonation i betänkande 2001/02:SoU13. Utskottet

anförde då att transplantation är en angelägen

behandlingsform inom sjukvården eftersom många svårt

sjuka människor därigenom får ett förlängt liv och

en bättre livskvalitet. Utskottet såg mycket

positivt på det arbete som bedrivs av landstingen

samt de insatser som görs från Landstingsförbundets

och Socialstyrelsens sida för att öka allmänhetens

kunskap om och benägenhet att acceptera

organdonationer. Utskottet förutsatte att detta

arbete kommer att fortsätta. Motionerna avstyrktes

då de fick anses i huvudsak tillgodosedda (ej res.).

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:236).

Landstingsförbundet inledde år 2002 ett treårigt

nationellt informationsarbete - under namnet

Donationsprojektet - för att få fler människor i

Sverige att tillkännage sin vilja att donera organ

och vävnader. Projektet, som finansieras med s.k.

Dagmarmedel, har en total budget på 27 miljoner

kronor och genomförs i nära samarbete med

Socialdepartementet, landsting, regioner, berörda

myndigheter och organisationer. Donationsprojektet

skall bidra till att öka antalet genomförda

transplantationer med organ och vävnader från

avlidna donatorer. Det övergripande målet skall

uppnås genom att fler människor än i dag har tagit

aktiv ställning för att donera organ och vävnader,

gjort sitt ställningstagande tillgängligt för

sjukvården i Donationsregistret eller på ett

donationskort och meddelat sitt beslut till sina

närstående.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill än en gång understryka att

transplantation är en angelägen behandlingsform inom

sjukvården eftersom många svårt sjuka människor

därigenom får ett förlängt liv och en bättre

livskvalitet. Utskottet delar bedömningen att det är

viktigt att genom informationsinsatser öka

människors kunskap inom detta område och få dem att

meddela sitt ställningstagande till sina anhöriga.

Det arbete som bedrivs av landstingen och de

insatser som görs från Landstingsförbundets och

Socialstyrelsens sida för att öka allmänhetens

kunskap om och benägenhet att acceptera

organdonationer är därvid betydelsefullt. Utskottet

noterar med tillfredsställelse att parterna i

överenskommelsen för 2003 avsatt 9 miljoner kronor

för nationella informationsinsatser om

organdonation. Donationsprojektet bör kunna bidra

till att fler människor än i dag tar aktiv ställning

för att donera vävnader och organ och gör sitt

ställningstagande tillgängligt i Donationsregistret

samt meddelar sitt beslut till sina närstående.

Motionerna So40 (fp, c) yrkande 7, So327 (c), So329

(fp) yrkandena 2 och 3, So337 (kd), So351 (c) och

So437 (fp) yrkande 11 får anses i huvudsak

tillgodosedda.

Utskottet anser inte att lagen (1995:831) om

transplantation m.m. nu bör ses över. Motion So329

(fp) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl att

göra någon organisatorisk översyn av

donationsverksamheten. Även motion So269 (kd)

avstyrks.

Nationell sjukvårdsupplysning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om gemensam

sjukvårdsupplysning i hela landet med

hänvisning till pågående arbete. Jämför

reservation 7 (fp).

Motionen

I en motion från allmänna motionstiden, So437 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp), begärs ett

tillkännagivande i yrkande 7 om ett för hela landet

gemensamt telefonnummer för sjukvårdsupplysning.

Härigenom skulle det bli lättare att sprida

information om sjukvårdsupplysning per telefon och

det skulle bli enklare att koppla samtal till

personer med rätt kompetens.

Skrivelsen

I skrivelsen anförs att man i överenskommelsen

mellan staten och Landstingsförbundet för år 2002

betonade att en viktig del i arbetet med att öka

vårdens tillgänglighet och kvalitet är att förbättra

möjligheten till sjukvårdsupplysning per telefon.

Parterna tillsatte därför en utredning som fick i

uppdrag att studera förutsättningarna för att bygga

upp en nationellt samordnad sjukvårdsupplysning.

Utredningen skall lämna en slutrapport den 30 maj

2003.

Erfarenheterna från England, det enda land förutom

Sverige som systematiskt bygger upp sjukvårdens

upplysningsverksamhet, visar att ett system för

beslutsstöd, gemensamt för alla upplysningar, har

varit en förutsättning för att verksamheten skall

kunna bedrivas med tillräckligt hög kvalitet.

Sjukvårdsupplysning per telefon kan öka

patienternas trygghet i vardagen, stödja egenvård

och vägleda de patienter som behöver ett vårdbesök.

Samtidigt kan sjukvårdsupplysning avlasta vården

besök som inte är nödvändiga och därigenom leda till

bättre resursutnyttjande inom vården.

En rad frågor behöver emellertid ytterligare

belysas innan utredningen kan lägga fram ett

fullständigt förslag.

Parterna är mot bakgrund av detta överens om att

under år 2003 avsätta 15 miljoner kronor till

Landstingsförbundets disposition för användning till

utveckling av medicinskt beslutsstöd i syfte att

förbättra möjligheten till sjukvårdsupplysning per

telefon.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att en viktig del i arbetet med att

öka vårdens tillgänglighet och kvalitet är att

förbättra möjligheten till sjukvårdsupplysning.

Redan i överenskommelsen för 2002 var parterna

överens om att studera förutsättningarna för att

införa en nationellt samordnad sjukvårdsupplysning.

En av parterna tillsatt utredning lämnade en

delrapport i höstas och skall inom kort lämna en

slutrapport. Riksdagen bör inte föregripa kommande

förslag på området. Motion So437 (fp) yrkande 7

avstyrks i den mån den inte är tillgodosedd med det

anförda.

Nationella kvalitetsregister

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om nationella

kvalitetsregister med hänvisning till

pågående arbete. Jämför reservation 8 (m, fp,

kd, c).

Motionerna

I en motion från allmänna motionstiden, So443 av

Kenneth Johansson m.fl. (c), begärs ett

tillkännagivande om öppna kvalitetsregister (yrkande

15). Motionärerna anför att ett särskilt

kvalitetsregister bör upprättas med det tydliga

syftet att vara patienternas hjälp vid deras val av

vårdgivare.

I motion So434 av Berit Högman (s) begärs ett

tillkännagivande om att de kvalitetsregister som

finns inom sjukvården bör göras tillgängliga för

sjukvårdshuvudmännen. Motionären åsyftar de

kvalitetsregister som finns inom

specialistföreningarna, men som inte är tillgängliga

på ett sätt som vore önskvärt för att uppnå en ökad

effektivitet i sjukvården och också minska onödigt

mänskligt lidande.

Skrivelsen

Av skrivelsen framgår att det finns drygt 50

kvalitetsregister som är, eller utvecklas för att

bli, rikstäckande. De nationella kvalitetsregistren

varierar i syften och hur och när de kommit till,

men har alla det gemensamt att de startats av repre-

sentanter för den medicinska professionen och byggts

upp som stöd för kvalitetsutveckling vid den egna

kliniken. Registerhållarna finns spridda bland olika

kliniker och landsting.

Landstingsförbundet och Socialstyrelsen samverkar

på central nivå genom den s.k. beslutsgruppen och

lämnar ekonomiskt och på andra sätt aktivt stöd för

skapande och utveckling av de nationella

kvalitetsregistren. I detta arbete medverkar också

Svenska Läkaresällskapet med dess sektioner. Det

administrativa arbetet på central nivå handhas av

Socialstyrelsen.

För att förbättra de ekonomiska förutsättningarna

för såväl drift, vidareutveckling och användning av

etablerade register, som för stöd och utveckling av

nya register, är parterna överens om att avsätta 20

miljoner kronor år 2003, anför regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att parterna är överens om att

avsätta 20 miljoner kronor för år 2003 i aktivt stöd

för skapande och utveckling av de nationella

kvalitetsregistren. Motionerna So434 (s) och So443

(c) yrkande 15 är därmed i huvudsak tillgodosedda.

Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om

kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Jämför

reservation 9 (m).

Motionen

I motion So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om kunskapsbaserad hälso-

och sjukvård (yrkande 3). Motionärerna instämmer i

regeringens syn på betydelsen av Statens beredning

för medicinsk utvärdering (SBU) och hänvisar till

att de i anslagsmotionen för år 2003 föreslagit 10

miljoner kronor per år utöver vad regeringen

föreslagit för att ytterligare stärka SBU och dess

verksamhet.

Skrivelsen

I skrivelsen anförs att den snabba

kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården

tillsammans med ett ökat vårdbehov och knappa

ekonomiska resurser accentuerar behovet av att säkra

att vården baseras på vetenskapliga metoder. Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i

uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk

metodik samt att förmedla resultaten till

sjukvårdshuvudmännen. Denna verksamhet stöds med 5

miljoner kronor under år 2003. Samtidigt är

utbildning ett av de viktigaste redskapen för

förändring. Parterna är därför överens om att

avsätta medel till SBU för genomförande av

utbildningsinsatser om evidensbaserad hälso- och

sjukvård i den praktiska vården. För år 2003 avsätts

2 miljoner kronor för detta ändamål.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade regeringens förslag till budget

för 2003 i betänkande 2002/03:SoU1. Utskottet

tillstyrkte då regeringens förslag att för år 2003

anvisa 38 675 000 kr till Statens beredning för

medicinsk utvärdering. Utskottet fann den föreslagna

medelstilldelningen väl avvägd. Riksdagen följde

utskottet (rskr. 2002/03:81).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar parternas och motionärernas

bedömning att det är angeläget att säkra att vården

baseras på vetenskapliga metoder. Utskottet tog i

betänkande 2002/03:SoU1 ställning till anslag för

Statens beredning för medicinsk utvärdering för år

2003. Motion So39 (m) yrkande 3 avstyrks.

Rett Center m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om kostnads-

och ansvarsfördelning mellan stat och

landsting såvitt gäller Rett Center och

likartad verksamhet. Utskottet hänvisar till

att i överenskommelsen avsätts ett

tidsbegränsat stöd till Rett Center. Jämför

reservation 10 (m, fp, kd, c).

Motionen

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)

begärs ett tillkännagivande om kostnads- och

ansvarsfördelning mellan stat och landsting såvitt

gäller Rett Center i Östersund och likartad

verksamhet avseende små grupper med speciella

funktionshinder och sjukdomar (yrkande 6).

Motionärerna anför att frågan om vårdens kvalitet

för vissa små grupper med speciella funktionshinder

och sjukdomar är olöst. Det är inte möjligt att ha

expertis i varje landsting. Den enda utvägen torde

vara att staten tar ett ansvar som säkerställer att

de center som behövs får erforderliga resurser.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen att parterna för

att underlätta en smidig övergång till självfinan-

siering av verksamheten för patienter med Retts

syndrom i överenskommelsen för år 2001 enats om att

under en övergångsperiod på två år utge ett

omställningsbidrag till Rett Center vid

länssjukhuset i Östersund med sammanlagt 4 miljoner

kronor.

Rett Center har dock inte lyckats skapa ett sådant

patientunderlag att verksamheten kunnat bli

självbärande. Det är möjligt att detta problem

hänger samman med eventuella brister i de nuvarande

formerna för samordning av den högspecialiserade

vården mellan landstingen. I avvaktan på översynen

av den högspecialiserade vården är parterna därför

överens om att för år 2003 avsätta 7 miljoner kronor

som ett fortsatt tidsbegränsat stöd till

verksamheten vid Rett Center.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade en liknande motion i betänkande

2002/03:SoU1. Utskottet noterade då att av

budgetpropositionen 2002/03:1 volym 6 framgick (s.

36) att regeringen inrättat ett projekt för att göra

en översyn av den högspecialiserade vården. Syftet

med översynen är att komma till rätta med vissa

problem samt att skapa förutsättningar för en god

utveckling och effektiv resursanvändning. Utskottet

utgick från att eventuella brister i de nuvarande

formerna för samordning av den högspecialiserade

vården mellan landstingen belyses i detta

sammanhang. Den aktuella motionen avstyrktes därmed.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår fortfarande från att eventuella

brister i de nuvarande formerna för samordning av

den högspecialiserade vården mellan landstingen

kommer att belysas inom ramen för projektet med

översyn av den högspecialiserade vården. Resultatet

av det pågående arbetet bör avvaktas. Motion So40

(fp, c) yrkande 6 avstyrks.

Rehabilitering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

rehabilitering och finansiell samordning.

Utskottet anser att resultatet av det

pågående beredningsarbetet bör avvaktas.

Jämför reservation 11 (fp, kd, c).

Motionen

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)

begärs ett tillkännagivande om rehabiliteringsmedel

i kommande uppgörelser med Landstingsförbundet

(yrkande 1). Motionärerna konstaterar att regeringen

och Landstingsförbundet i årets överenskommelse

tagit bort det som tidigare funnits av medel för

rehabilitering. De anser detta vara ett steg i fel

riktning. Inför nästa år bör utgångspunkten vara att

rehabiliteringsmedel åter tas in i överenskommelsen

mellan staten och landstingen. Vidare begärs ett

tillkännagivande om betydelsen av finansiell

samordning för samarbetet mellan stat och landsting

i hälso- och sjukvårdsfrågor (yrkande 2).

Motionärerna noterar att överenskommelsen har gjorts

utan stöd av någon finansiell samordning för att ge

behandling fortare, förkorta sjukskrivningstider och

underlätta för människor att komma tillbaka i

arbetslivet. De anser att såväl Finsamförsöken med

samordning mellan försäkringskassa och hälso- och

sjukvården som pågick 1993-1997 och Socsamförsöken

som fortfarande pågår på vissa orter har gett

positiva resultat. En nyligen framlagd promemoria

från en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Ds 2003:2)

tyder dock på att regeringen även i framtiden har

för avsikt att starkt begränsa möjligheterna till

finansiell samordning.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas att de medel för

rehabiliterings- och behandlingsinsatser som

tidigare år ingått i överenskommelsen utgått.

Bakgrund och tidigare behandling

I socialförsäkringsutskottets betänkande

2002/03:SfU1 ges följande information. Med stöd av

lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring och

hälso- och sjukvård bedrevs under åren 1993-1997

försöksverksamhet på lokal nivå inom fem

försöksområden (Finsam). Syftet med

försöksverksamheten var att skapa drivkrafter inom

systemen för socialförsäkring respektive hälso- och

sjukvård för ett bättre utnyttjande av de gemensamma

resurserna.

Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet

med finansiell samordning mellan socialförsäkring,

hälso- och sjukvård och socialtjänst får, om

regeringen medger det, en försäkringskassa, ett

landsting och en kommun som har kommit överens om

det bedriva sådan försöksverksamhet i syfte att

pröva möjligheterna till en effektivare användning

av tillgängliga resurser (Socsam).

Försöksverksamheten, som är begränsad till högst tio

försöksområden, startade den 1 juli 1994 och skall

avslutas senast vid utgången av 2003.

Sedan den 1 januari 1998 får försäkringskassan

träffa överenskommelse med kommun, landsting och

länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en

effektivare användning av tillgängliga resurser

(Frisam).

I betänkande 2000/01:SoU5 behandlade utskottet regeringens

förslag om en nationell handlingsplan för

utveckling av hälso- och sjukvården (prop.

1999/2000:149). I propositionen redovisades att

genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer 8

miljarder kronor att tillföras vården och

omsorgen under perioden 2002-2004. Medlen ingår i

det generella statsbidraget till landsting och

kommuner och fördelas med 70 % till landstingen

och 30 % till kommunerna, vilket innebär att den

största delen av satsningen avser landstingens

hälso- och sjukvård. Regeringen,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

har i ett avtal för åren 2002-2004 enats om att

med utökade resurser stimulera

utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen

såvitt gäller fyra utpekade områden:

primärvården, vård och omsorg om äldre, psykiatri

samt tillgänglighet och mångfald.

Socialutskottets majoritet (s, c, fp, mp) ställde

sig i huvudsak bakom förslagen till riktlinjer

men föreslog bl.a. ett tillkännagivande angående

bättre samordning mellan hälso- och sjukvården,

socialförsäkring och socialtjänst. Utskottet

anförde följande (s. 17):

Utskottet delar inställningen i motion So3 (c)

yrkande 8 om att bättre samordning mellan hälso-

och sjukvården, socialförsäkring och socialtjänst

kan bidra till bättre hälsa. En bättre samordning

av resurserna mellan dessa verksamheter kan, som

motionärerna anfört, innebära att systemen

fungerar mer effektivt och att medborgaren därmed

får en bättre vård samtidigt som samhällets

totala kostnader hålls nere. Som exempel kan

nämnas Finsam som varit ett av de försök som

bedrivits och nu är utvärderat. Utskottet har

tidigare betonat vikten av samverkan mellan olika

huvudmän och framhållit att genom sådan samverkan

mellan flera parter skapas möjligheter att

utifrån det individuella perspektivet åstadkomma

en lösning som tar hänsyn till helheten i

individens situation (se bet. 1999/2000:SoU9).

Utskottet vidhåller denna inställning. Dessutom

vill utskottet framhålla att samverkan redan i

dag kan ske inom ramen för rådande lagstiftning

och regleringsbrev.

Utskottet vill vidare framhålla att

försöksverksamhet för närvarande pågår när det

gäller finansiell samverkan mellan olika

myndigheter. Dessa försöksverksamheter skall

systematiskt följas upp och utvärderas i olika

steg. De utvärderingar som pågår skall

fullföljas. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till finansiell samordning

mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och

socialförsäkringen i syfte att underlätta

samarbete för att åstadkomma ökad hälsa och

minskade sjukskrivningar. Utskottet vill

emellertid tydliggöra att det är frågan om ett

lokalt samarbete där varje parts delaktighet

förutsätts och där begränsningar av den totala

finansiella ramen kommer att finnas. Dessutom bör

det tydliggöras att utskottet inte avser

samarbete i första hand på individnivå samt att

förslaget kommer att kunna innehålla regler som

möjliggör olika samverkansformer. Utskottet vill

betona vikten av att regeringen skyndsamt

återkommer till riksdagen. Vad utskottet nu

anfört bör med anledning av motion So3 (c)

yrkande 8 ges regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:53).

Statsrådet Hans Karlsson har i ett

interpellationssvar den 4 mars 2003 anfört bl.a.

följande:

Bo Könberg har frågat mig om vilka åtgärder jag

har för avsikt att vidta när det gäller samverkan

och samordning mellan olika

rehabiliteringsaktörer inom

rehabiliteringsområdet. - - -

Under våren kommer regeringen att vidta

ytterligare åtgärder. Om drygt två veckor

presenterar vi en proposition som bland annat

innehåller förslag för ökad precision vid

sjukskrivning.

Dessutom avser regeringen att före sommaren

lägga fram den proposition om finansiell

samordning inom rehabiliteringsområdet som Bo

Könberg efterfrågar.

En arbetsgrupp i Regeringskansliet har

utarbetat en departementspromemoria (Ds 2003:2)

med förslag om finansiell samordning. Promemorian

är för närvarande ute på remiss.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen för närvarande

bereder frågan om finansiell samverkan inom

rehabiliteringsområdet. En proposition har aviserats

till nästa månad. Motion So40 (fp, c) yrkandena 1

och 2 avstyrks därmed.

Skrivelsen

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen

till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Uppföljning av överenskommelsen (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Anne

Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So39 yrkande 1.

Ställningstagande

Av regeringens skrivelse framgår att

överenskommelsen skall redovisas den 28 februari

2004. Hur medlen disponerats tidigare och vilken

effekt som uppnåtts framgår inte av skrivelsen.

Regeringen upprepar att patientens ställning skall

stärkas och att en utökad vårdgaranti skall införas.

Vi kan därför konstatera att tidigare

medelstilldelning inte fått önskad effekt och att

köerna till vården bara ökar. Vi anser att riksdagen

inte kan ta ställning till regeringens

överenskommelse med Landstingsförbundet utan någon

utvärdering av tidigare överenskommelser. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med en uppföljning av

tidigare överenskommelser. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Vårdgaranti (punkt 2)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel

Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservationen.

Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:So39 yrkande 2 och 2002/03:So40 yrkande

4 och bifaller delvis motion 2002/03:So40

yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att en verklig nationell vårdgaranti bör

införas. Den närmare utformningen av denna har vi

utförligt beskrivit i vårt särskilda yttrande, nr 5,

i betänkande 2002/03:SoU1 vartill hänvisas. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

3. Ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) (punkt 3)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel

Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So40 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att en ändring bör göras i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763). I 2 a § denna lag

uttrycks de krav som särskilt skall ställas på

hälso- och sjukvården, såsom att vården skall vara

av god kvalitet, vara lätt tillgänglig, bygga på

respekt för patientens självbestämmande och

integritet och främja goda kontakter mellan

patienten och personalen. Inget sägs uttryckligen om

att vården skall ges i tid. Vi anser att lagen skall

slå fast kravet att hälso- och sjukvård skall ges i

tid. På så sätt får den nationella vårdgarantin det

stöd i lag som gör att patienten kan ställa krav på

sjukvårdshuvudmannen. Regeringen bör skyndsamt

återkomma till riksdagen med förslag om en sådan

lagändring. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

4. Organdonation (punkt 4)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So40 yrkande 7,

2002/03:So329 yrkande 3 och 2002/03:So437 yrkande 11

och avslår motionerna 2002/03:So327, 2002/03:So329

yrkande 2, 2002/03:So337 och 2002/03:So351.

Ställningstagande

De svårigheter som finns med att få tillräckligt

många organ för transplantation har till stor del

med information att göra. Det förefaller oss som om

nyckelgrupper bland de vårdanställda inte har

uppmärksammats tillräckligt när det gäller

information om transplantationsfrågorna. De som har

det medicinska ansvaret när patienter tas emot men

hastigt avlider efter t.ex. olyckor har de största

möjligheterna att praktiskt se till att rätt

kontakter tas med anhöriga och att rätt saker görs

för att transplantationen inte skall omöjliggöras.

Vi anser därför att en utredning bör tillsättas för

att se över hur samtalen om organdonation sker på

våra sjukhus. En modell är att varje sjukhus har

personal som specialiserat sig på att föra samtal om

organdonation med anhöriga.

Vidare kan bättre kontakter mellan läkare med

olika uppgifter och bättre kännedom om

transplantationskirurgins behov förmodligen göra

stor nytta. Även detta bör beaktas i det fortsatta

arbetet för att minska transplantationsköerna. Vad

vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Organdonation (punkt 4)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So40 yrkande 7 och

2002/03:So437 yrkande 11 samt avslår motionerna

2002/03:So327, 2002/03:So329 yrkandena 2 och 3,

2002/03:So337 och 2002/03:So351.

Ställningstagande

De svårigheter som finns med att få tillräckligt

många organ för transplantation har till stor del

med information att göra. Det förefaller mig som om

nyckelgrupper bland de vårdanställda inte har

uppmärksammats tillräckligt i de här frågorna. De

som har det medicinska ansvaret när patienter tas

emot men hastigt avlider efter t.ex. olyckor har de

största möjligheterna att praktiskt se till att rätt

kontakter tas med anhöriga och att rätt saker görs

för att transplantationen inte skall omöjliggöras.

Bättre kontakter mellan läkare med olika uppgifter

och bättre kännedom om transplantationskirurgins

behov kan förmodligen göra stor nytta. Även detta

bör beaktas i det fortsatta arbetet för att minska

transplantationsköerna. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Översyn av donationsverksamheten (punkt 6)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel

Romanus (fp), Anne Marie Brodén (m) och Marita

Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So269.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag

att göra en organisatorisk översyn av

organdonationsverksamheten i syfte att definiera och

skapa resurser för ett nationellt ansvar för

organdonation, och att tydliggöra de nationella,

landstingskommunala och enskilda sjukhusens ansvar

organisato-riskt och ekonomiskt, för en fungerande

donationsverksamhet. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

7. Nationell sjukvårdsupplysning (punkt 7)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So437 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att ett för hela landet gemensamt

telefonnummer bör införas för sjukvårdsupplysning.

Härigenom skulle sjukvårdsupplysning på telefon

underlättas. Det skulle bli enklare att koppla

samtal till personer med rätt kompetens oavsett

varifrån i landet som någon ringer. Ett projekt av

detta slag bör staten vid behov lämna sitt stöd

till. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

8. Nationella kvalitetsregister (punkt 8)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel

Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So434 och 2002/03:So443

yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att patienter som vill utnyttja sin

valfrihet vid val av vårdgivare måste ha rätt att ta

del av vårdarbetets resultat och kvalitet. Kraven på

valfrihet är ett led i arbetet med att stärka

patientens ställning. Patienternas önskan om mer

makt och inflytande över den egna vården kommer att

ställa krav på hälso- och sjukvården, bl.a. måste

kvalitetsregistren bli tillgängliga för de

vårdsökande. Sannolikt måste då kvalitetsregister om

vårdens kvalitet i behandlingsarbetet utformas på

annat sätt än de nuvarande registren. Därför bör ett

särskilt kvalitetsregister upprättas med det tydliga

syftet att vara patienternas hjälp vid val av

vårdgivare. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

9. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

(punkt 9)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So39 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen konstaterar i skrivelsen att den snabba

kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården

tillsammans med ett ökat vårdbehov och knappa

ekonomiska resurser accentuerat behovet av en vård

baserad på vetenskapliga metoder. För att möta detta

behov har Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU) en nyckelroll. Vi instämmer i

regeringens syn på betydelsen av SBU och har i vår

anslagsmotion för år 2003 avsatt 10 miljoner kronor

per år utöver vad regeringen anslagit för att

ytterligare stärka SBU och dess verksamhet. Anslaget

till SBU bör således ökas. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Rett Center m.m. (punkt 10)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel

Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So40 yrkande 6.

Ställningstagande

Frågan om vårdens kvalitet för vissa små grupper med

speciella funktionshinder och sjukdomar är

fortfarande olöst. Det är inte möjligt att ha

expertis i varje landsting, utan centrum med

expertis måste samlas på ett eller några få ställen

i landet. Några sådana centrum är redan etablerade.

Ett av dessa är Rett Center i Östersund. Andra

centrum kan behöva byggas upp under kommande år. Som

framgår av skrivelsen har det i praktiken varit

svårt att klara en stabil finansiering av dessa

centrum. Personer som till följd av funktionshinder

och sjukdom har en mycket utsatt situation riskerar

därmed att komma i kläm. Den enda utvägen torde vara

att staten tar ett ansvar som säkerställer att de

centrum som behövs får erforderliga resurser. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

11. Rehabilitering m.m. (punkt 11)

av Chatrine Pålsson (kd), Gabriel Romanus (fp),

Kenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So40 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi konstaterar att regeringen och

Landstingsförbundet i årets överenskommelse tagit

bort de medel som tidigare funnits för

rehabilitering. Vi anser detta vara ett steg i fel

riktning. Inför nästa års överenskommelse bör

utgångspunkten vara att rehabiliteringsmedel åter

tas in i överenskommelsen mellan staten och

landstingen.

Vi noterar också att överenskommelsen har gjorts

utan stöd av någon finansiell samordning för att ge

behandling fortare, förkorta sjukskrivningstider och

underlätta för människor att komma tillbaka till

arbetslivet. Vi vill erinra om att socialutskottet

begärt förslag från regeringen om finansiell

samordning.

Vi anser att såväl Finsamförsöken med samordning

mellan försäkringskassa och hälso- och sjukvården

som pågick 1993-1997 och Socsamförsöken som

fortfarande pågår på vissa orter har gett positiva

resultat. En nyligen framlagd promemoria från en

arbetsgrupp i Regeringskansliet (Ds 2003:2) tyder

dock på att regeringen även i framtiden har för

avsikt att starkt begränsa möjligheterna till

finansiell samordning. Det är mycket olyckligt att

de sjukvårdsfrågor som staten och landstingen

överlägger om fortfarande hanteras utan att lokala

initiativ med en finansiell samordning är möjliga.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Rett Center m.m. (punkt 10)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Jag anser att verksamheten vid Rett Center är av

stor betydelse för dess pa-tienter och att den

långsiktiga finansieringen av centret därför måste

få en lösning. Jag avser att noga följa frågan och

förbehåller mig rätten att återkomma.

2. Rehabilitering m.m. (punkt 11)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Vi vill hänvisa till att vi i vårt budgetalternativ

för 2003 föreslagit införandet av en vårdgaranti och

förstärkta medel för rehabilitering. I avvaktan på

regeringens utlovade proposition om finansiell

samverkan inom rehabiliteringsområdet avstår vi dock

nu från att reservera oss.

3. Rehabilitering m.m. (punkt 11)

av Chatrine Pålsson (kd).

Jag erinrar om att Kristdemokraterna utförligt har

redovisat sitt förslag till en ny

rehabiliteringsförsäkring i motion 2002/03:Sf335

vartill hänvisas.

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2002/03:51

Redogörelse för en överenskommelse

mellan staten och

Landstingsförbundet om vissa

ersättningar till hälso- och

sjukvården för år 2003.

Följdmotioner

2002/03:So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning av

överenskommelsen mellan staten och

Landstingsförbundet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

reell vårdgaranti.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskapsbaserad

hälso- och sjukvård.

2002/03:So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

rehabiliteringsmedel i kommande uppgörelser med

Landstingsförbundet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om betydelsen av

finansiell samordning för samarbetet mellan stat

och landsting i hälso- och sjukvårdsfrågor.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen

enligt vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om nationell

vårdgaranti.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kraven på

tillgänglighet i primärvården.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om kostnads- och

ansvarsfördelning mellan stat och landsting,

såvitt gäller Rett Center i Östersund och likartad

verksamhet avseende små grupper med speciella

funktionshinder och sjukdomar.

7. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om inriktningen av

informationsarbetet rörande

organdonation.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 2002

2002/03:So269 av Chatrine Pålsson och Ingemar

Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en organisatorisk översyn

av organdonationsverksamheten.

2002/03:So327 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en förnyad kampanj för att

få fler personer att vilja bli organdonator.

2002/03:So329 av Erik Ullenhag och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ändra

transplantationslagen (SFS 1995:831) så att den

som skaffar sig en identitetshandling skall vara

skyldig att uttrycka sin inställning till

organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sätta upp ett

mål för anslutningsgraden till donationsregistret

till 80 % av befolkningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning för att se över rutinerna för samtal med

anhöriga om organdonation.

2002/03:So337 av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

ett enklare förfaringssätt för att anmäla intresse

för organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

enklare och effektivare system där man snabbt kan

avläsa om en person gett medgivande till

organdonation.

2002/03:So351 av Margareta Andersson och Viviann

Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förnyad kampanj

med förbättrad information om organdonationer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

speciella team för att ta hand om anhöriga till

organdonatorer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att informera

mer om vilka rättigheter arbetstagare och

arbetsgivare har vid levande donation av t.ex. en

njure.

2002/03:So434 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att de kvalitetsregister

som finns inom sjukvården görs tillgängliga för

sjukvårdshuvudmännen.

2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett för hela

landet gemensamt telefonnummer för

sjukvårdsupplysning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om informationen om

organdonationer.

2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om öppna

kvalitetsregister.