Bet. 2002/03:SOU7

Socialutskottets betänkande

2002/03:SOU7

Mål för folkhälsan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

2002/03:35 Mål för folkhälsan. I samband med

propositionen behandlas åtta följdmotioner med sam-

manlagt 47 motionsyrkanden samt ett drygt sjuttiotal

motionsyrkanden i olika folkhälsofrågor från den

allmänna motionstiden 2002.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet

bör vara att skapa samhälleliga förutsättningar för

en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag

till övergripande nationellt folkhälsomål och även

till en sektorsövergripande målstruktur för det

samlade folkhälsoarbetet med elva målområden.

Målområdena är 1. Delaktighet och inflytande i

samhället,

2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda

uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5.

Sunda och säkra miljöer och produkter, 6. En mer

hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7. Gott skydd

mot smittspridning, 8. Trygg och säker sexualitet

och en god reproduktiv hälsa, 9. Ökad fysisk

aktivitet, 10. Goda matvanor och säkra livsmedel

samt 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett

samhälle fritt från narkotika och dopning samt

minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

När det gäller bestämmandet av delmål delar

utskottet regeringens synpunkter att det krävs

ytterligare underlag och mer arbete, bl.a. av

Statens folkhälsoinstitut, för att bestämma de

indikatorer och den statistik som bäst mäter

sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras

effekter på folkhälsan. Följaktligen ställer sig

utskottet även bakom att regeringen får bestämma de

delmål som skall gälla för arbetet. Utskottet utgår

dock från att regeringen, i den första planerade

skrivelsen till riksdagen, ger en lägesrapport vad

beträffar det arbete med att fastställa delmål som

genomförts. Enligt utskottets uppfattning är det

också väsentligt att delmålen är uppföljningsbara så

att resultatet av arbetet kan mätas.

Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 33 reservationer och 4

särskilda yttranden.

Parallellt med detta betänkande har utskottet

behandlat betänkandena 2002/03:SoU4 Vissa

tobaksfrågor, 2002/03:SoU5 Vissa narkotikafrågor och

2002/03:SoU6 Alkoholfrågor.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So30.

Reservation 1 (kd)

2. Övergripande nationellt folkhälsomål

m.m.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

dels övergripande nationellt folkhälsomål

(avsnitt 4.1 i propositionen), dels en

sektorsövergripande målstruktur för det samlade

folkhälsoarbetet med elva målområden (avsnitt 4.1

samt 5.1–5.11 i propositionen). Riksdagen avslår

motionerna 2002/03:So29 yrkandena 1–3,

2002/03:So31 yrkandena 1 och 9, 2002/03:So32

yrkande 1, 2002/03:So443 yrkande 1 samt

2002/03:So448 yrkande 7.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (c)

3. Delmål för det samlade

folkhälsoarbetet

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om

att regeringen får bestämma de delmål som skall

gälla för detta arbete (avsnitt 4.1 i proposi-

tionen). Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So31

yrkandena 2 och 3, 2002/03:So32 yrkandena 2–6, 8

och 9 samt 2002/03:So443 yrkande 2.

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (c)

4. Ändring i socialtjänstlagen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande

10.

Reservation 7 (fp)

5. Översyn av lagstiftningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande

7.

Reservation 8 (c)

6. Självmordsprevention

Riksdagen avslår motion 2002/03:So241.

7. Inrättande av referensgrupper

Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande

12.

Reservation 9 (c)

8. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf331

yrkande 6 och 2002/03: So443 yrkande 6.

Reservation 10 (c)

9. HBT-personers situation

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L249

yrkandena 18 och 20, 2002/03:L318 yrkandena 9 och

11, 2002/03:So306 yrkande 2, 2002/03:So320,

2002/03:So419, 2002/03:So491, 2002/03:So497 och

2002/03:So512 yrkande 4.

Reservation 11 (mp)

10. Aktivt folkhälsoarbete för äldre

Riksdagen avslår motion 2002/03:So265.

Reservation 12 (kd)

11. Insatser i socialt och ekonomiskt

utsatta områden

Riksdagen avslår motion 2002/03:So496.

12. Tillgång till koloniträdgårdar

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 1.

13. Unga HBT-personer

Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande 7.

Reservation 13 (fp, c)

14. Trafiksäkerhetens betydelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 4.

15. Kolonilotternas betydelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 2.

16. Petroleumbaserade bränslen m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkandena

1, 2 och 14.

17. Skadliga ljudnivåer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So206,

2002/03:So213, 2002/03: So219, 2002/03:So244,

2002/03:So264, 2002/03:So287, 2002/03:292 och

2002/03:So432.

18. Stress som folkhälsofråga

Riksdagen avslår motion 2002/03:A318 yrkandena

1 och 2.

Reservation 14 (kd)

19. Allergimärkning av hotell

Riksdagen avslår motion 2002/03:So382.

20. God vård i tid m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So29 yrkandena

4–6.

Reservation 15 (m)

21. Apotekets hälsoupplysning

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 8.

Reservation 16 (fp, c)

22. Utredning om influensavaccinering

Riksdagen avslår motion 2002/03:So412.

Reservation 17 (v)

23. Förtydligade mål för sex- och

samlevnadsundervisningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande

11.

Reservation 18 (fp, c)

24. Folkhälsan och invandrares villkor

Riksdagen avslår motion 2002/03:So24.

Reservation 19 (m, fp)

25. Sexualpolitiska mål

Riksdagen avslår motion 2002/03:So448 yrkande

6.

26. Abortförebyggande arbete

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So426 och

2002/03:So456 yrkande 1.

27. Fysisk aktivitet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29

yrkande 7, 2002/03:So32 yrkande 10 och

2002/03:Kr368 yrkande 8.

Reservation 20 (m)

Reservation 21 (c)

28. Trädgårdsodling

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 3.

29. Goda matvanor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So25

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So26, 2002/03:So29

yrkande 8, 2002/03:So283, 2002/03:So318 och

2002/03:So338.

Reservation 22 (m)

Reservation 23 (c)

30. Fler koloniområden

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande

4.

31. Tobaksprevention

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29

yrkande 9 och 2002/03:So31 yrkande 5,

2002/03:So276 yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331

yrkande 2, 2002/03:So333, 2002/03:So442 yrkande

16 och 2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Reservation 24 (m)

Reservation 25 (fp)

Reservation 26 (mp)

32. Nikotinersättningsmedel hos

apoteksombuden

Riksdagen avslår motion 2002/03:So385 yrkande

1.

33. Ytterligare ökad tillgänglighet till

nikotinersättningsmedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande

10 och 2002/03: So385 yrkande 2.

Reservation 27 (m)

Reservation 28 (c)

34. National Institute of Health

Riksdagen avslår motion 2002/03:So29 yrkande

12.

Reservation 29 (m)

35. Hälsokonsekvensbeskrivningar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So443

yrkande 5 och 2002/03: So448 yrkande 1.

36. Hälsojusterat BNP-mått

Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande

4.

Reservation 30 (c)

37. Internationellt samarbete i

folkhälsofrågor

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkandena

11–13.

Reservation 31 (fp, c)

38. Statens folkhälsoinstitut

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29

yrkande 11 och 2002/03: So31 yrkandena 6 och 7.

Reservation 32 (m)

Reservation 33 (fp)

39. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkandena

13, 17 och 18, 2002/03:Sf214 yrkande 14,

2002/03:Sf335 yrkande 7, 2002/03:So25 yrkande 3,

2002/03:So222, 2002/03:So242, 2002/03:So297

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So347, 2002/03:So443

yrkande 8, 2002/03:So456 yrkande 2, 2002/03:So479,

2002/03:Ub401 yrkande 3 och 2002/03:Ub556 yrkandena

9 och 12.

Stockholm den 13 mars 2003

På socialutskottets vägnar

Chatrine Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s),

Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson

(m), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s),

Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m),

Marina Pettersson (s), Kenneth Johansson (c),

Christer Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m),

Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin

Nilsson (s), Gunilla Wahlén (v) och Marita Aronson

(fp).

2002/03

SoU7

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna

i hälsa mellan olika grupper i befolkningen lämnar

regeringen i propositionen förslag till ett över-

gripande nationellt folkhälsomål som involverar ett

stort antal politikområden i folkhälsoarbetet. Det

övergripande målet föreslås vara att skapa sam-

hälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

villkor för hela befolkningen. Det är enligt

regeringen särskilt angeläget att folkhälsan

förbättras för de grupper i befolkningen som är mest

utsatta för ohälsa.

Regeringen anför vidare att folkhälsoarbetets

fokus är de samhällsfaktorer som påverkar folk-

hälsan. Det politiska ansvaret för dessa är fördelat

mellan olika sektorer och nivåer i samhället. Ett

samlat folkhälsoarbete förutsätter därför aktiva

insatser av flera samhällsaktörer och inom flera

politikområden. Regeringen föreslår i propositionen

elva målområden och anger inom vilka politikområden

det är betydelsefullt att regeringen sätter upp mer

detaljerade mål för att det övergripande

folkhälsomålet skall nås. Vidare föreslås en ordning

för hur uppföljningen skall gå till som möjliggör

ett samlat grepp om de insatser som görs eller som

behöver göras för att folkhälsan skall förbättras.

Folkhälsan anförs vara av stor betydelse för

samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre

folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för

en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett

ekologiskt hållbart Sverige. Regeringen uppger även

att den regelbundet i en skrivelse till riksdagen

kommer att redovisa folkhälsans utveckling i

befolkningen och de åtgärder som vidtas för att för-

bättra denna.

För kommuner, landsting, frivilligorganisationer

och andra aktörer visar målområdena på hur de egna

verksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det

övergripande målet samtidigt som de ger vägledning i

arbetet med att formulera mer preciserade delmål på

olika nivåer. Regeringen betonar att detta inte

alltid handlar om att formulera nya mål. Flera av de

mål som redan är beslutade för den statliga förvalt-

ningens olika politikområden stämmer väl överens med

folkhälsopolitikens syfte. Dessa bör inlemmas i den

samlade målstrukturen. Inom politikområdena kan

folkhälsoperspektivet tydliggöras ytterligare genom

delmål som beslutas av regeringen.

För att stärka folkhälsopolitiken på alla nivåer i

samhället föreslås att en nationell ledningsgrupp

för folkhälsofrågor inrättas med uppgift att verka

för samordning på nationell, regional och lokal

nivå.

Uppföljningen och utvärderingen av insatserna för

en bättre folkhälsa bör enligt regeringen bedrivas

inom ramen för den befintliga ansvarsfördelningen

mellan myndigheterna. Statens folkhälsoinstitut bör

få i uppgift att samordna detta arbete och att

ansvara för den samlade uppföljningen av det över-

gripande målet.

I propositionen tillkännages regeringens avsikt

att ge en särskild utredare i uppdrag att närmare

överväga i vilka avseenden befintlig lagstiftning

bör ändras för att svara mot det övergripande

folkhälsomålet samt överväga former för redovisning

till nationell nivå av det folkhälsoarbete som görs

på lokal och regional nivå.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet välkomnar regeringens proposition

med förslag till mål för folkhälsan.

Riksdagen bör därför avslå en motion med

begäran om avslag på propositionen.

Jämför reservation 1 (kd).

Motionen

I motion So30 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkas att

riksdagen avslår propositionen. Enligt motionärerna

har framför allt målområdesstrukturen men även

förslagen till uppföljning och utvärdering

allvarliga brister. Dessutom saknas grundläggande

och nödvändiga resonemang om statens, landstingens,

kommunernas, övriga aktörers och individens roll i

arbetet för en bättre folkhälsa. Motionärerna anför

också att det behövs ett eget målområde som kan vara

vägledande för stödet till människors intresse för

egenvård, hälsa och välbefinnande. Ett grundläggande

resonemang kring hur folkhälsopolitiken skall

avgränsas mot och integreras med övriga

politikområden saknas också. Motionärerna anser

vidare att målstrukturen måste vara mer detaljerad

och att den därför bör utgå från Nationella

folkhälsokommitténs väl underbyggda förslag om 18

mål. Dessutom måste, enligt motionärerna, varje mål

kompletteras med konkreta etappmål innan riksdagen

fastställer de nationella målen för

folkhälsopolitiken. Avslutningsvis anförs att det

saknas redovisning av kostnader och nytta med de

olika folkhälsopolitiska målen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att folkhälsoinsatser skall ges hög

prioritet. Att regeringen nu, för att förbättra

folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan

olika grupper i befolkningen, lämnat en proposition

på folkhälsoområdet välkomnas därför av utskottet.

Följaktligen avstyrker utskottet motion So30 (kd) om

avslag på propositionen.

Ett övergripande nationellt

folkhälsomål, en sektorsövergripande

målstruktur samt bestämmandet av

delmål

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens uppfattning att

det övergripande nationella målet för

folkhälsoarbetet bör vara att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

på lika villkor för hela befolkningen.

Utskottet ställer sig således bakom

regeringens förslag till övergripande

nationellt folkhälsomål och även till en

sektorsövergripande målstruktur för det

samlade folkhälsoarbetet med elva målområden.

Utskottet ställer sig också bakom att

regeringen får bestämma de delmål som skall

gälla för arbetet. Riksdagen bör således

godkänna regeringens förslag i dess helhet.

Riksdagen bör vidare avslå motioner som

förespråkar andra målområden respektive andra

former för beslutande av delmål. Dessutom bör

riksdagen avslå motionsyrkanden gällande

bl.a. utredning av behovet av lagstiftning på

folkhälsområdet och behovet av en kampanj mot

självmord, främst med hänvisning till att

motionerna får anses tillgodosedda genom det

arbete som redan pågår eller avses påbörjas

på respektive område.

Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp), 4 (c),

5 (fp), 6 (c), 7 (fp) och 8 (c).

Propositionen

Enligt regeringen skall det övergripande nationella

målet för folkhälsoarbetet vara att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär

att de statliga myndigheter som har uppgifter eller

verksamhet som påverkar folkhälsan också skall

beakta deras effekter på folkhälsan.

För det samlade folkhälsoarbetet föreslås en

sektorsövergripande målstruktur med elva målområden.

Regeringen föreslår att riksdagen skall överlåta

till regeringen att bestämma de del- och etappmål

som skall gälla för detta arbete. Följande elva mål-

områden föreslås fastställas för det samlade

folkhälsoarbetet:

· Delaktighet och inflytande i samhället.

·

· Ekonomisk och social trygghet.

·

- Trygga och goda uppväxtvillkor.

-

- Ökad hälsa i arbetslivet.

-

- Sunda och säkra miljöer och produkter.

-

1. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

2.

· Gott skydd mot smittspridning.

·

· Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv

hälsa.

·

· Ökad fysisk aktivitet.

·

- Goda matvanor och säkra livsmedel.

-

- Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle

fritt från narkotika och dopning samt minskade

skadeverkningar av överdrivet spelande.

-

Regeringens bedömning är att den för att stärka

folkhälsopolitiken på alla nivåer i samhället bör

inrätta en nationell ledningsgrupp för

folkhälsofrågor med uppgift att verka för samordning

på nationell, regional och lokal nivå. Regeringen

bör också regelbundet i en skrivelse till riksdagen

redovisa folkhälsans utveckling i befolkningen och

de åtgärder som vidtas för att förbättra denna.

Vidare avser regeringen att lämna uppdrag till

myndigheter med särskilt ansvar för frågor av

betydelse för folkhälsan att redovisa sina insatser

för att nå det nationella folkhälsomålet och för att

påverka de för myndigheten relevanta målområdena.

Regeringen anför att Statens folkhälsoinstitut har

ett särskilt ansvar att samordna och stödja

myndigheterna i detta arbete och att ansvara för den

samlade uppföljningen av det övergripande målet.

Institutet bör också få i uppdrag att redovisa en

samlad strategi för hur samordningen och stödet till

myndigheterna skall ske.

Enligt propositionen bör en särskild utredare få i

uppdrag att närmare överväga i vilka avseenden

befintlig lagstiftning bör ändras för att svara mot

det övergripande folkhälsomålet samt överväga former

för redovisning till nationell nivå av det

folkhälsoarbete som görs på lokal och regional nivå.

Vidare anförs i propositionen att det enligt

regeringens bedömning krävs ytterligare underlag för

att bestämma de indikatorer och den statistik som

bäst mäter sambanden mellan bestämningsfaktorer och

deras effekter på folkhälsan. Regeringen har därför

givit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i sam-

arbete med berörda statliga myndigheter samt Kommun-

och Landstingsförbunden initiera ett sådant

utvecklingsarbete samt lämna förslag på vilka be-

fintliga indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer

(folkhälsomålsindikatorer) som bör ingå i

uppföljningssystemet. Dessutom behövs kunskap om

vilka ytterligare indikatorer som bör tas fram.

Arbetet skall redovisas till regeringen senast den

31 mars 2003.

För att Statens folkhälsoinstitut skall klara att

leverera de underlag som regeringen behöver

förutsätts det enligt propositionen att samtliga

berörda statliga myndigheter deltar aktivt och

bistår med underlag och analyser. Detta förutsätter

också att dessa myndigheter tar sitt kostnadsansvar

för uppföljning, analys och avrapportering av frågor

som berör folkhälsan inom sin sektor. I

myndigheternas ansvar ingår redan i dag att följa

upp och utvärdera den egna måluppfyllelsen, en

uppföljning som också bör omfatta hur insatserna

bidragit till att påverka förhållanden av betydelse

för folkhälsan. En viktig utgångspunkt bör vara att

sträva efter att den nationella informationen skall

vara användbar och till nytta även på regional och

lokal nivå samt så långt möjligt även nedbrytbar

till regional och lokal nivå. Parallellt med Statens

folkhälsoinstituts arbete att utveckla indikatorer

har Socialstyrelsen i uppdrag att utreda

förutsättningarna för utveckling av index för

folkhälsan. Detta arbete skall också redovisas till

regeringen i mars 2003.

Vad beträffar självmordsprevention pekar

regeringen på att riksdagen den 5 juni 2002, med

anledning av socialutskottets betänkande

2001/02:SoU19 om folkhälsofrågor, gjorde ett

tillkännagivande till regeringen om att mål bör

antas för det självmordspreventiva arbetet (rskr.

2001/02:308). Bakgrunden är den psykiska ohälsan som

ett växande folkhälsoproblem och WHO:s mål att bryta

den stigande trenden av självmord och

självmordsförsök i Europaregionen. Rapporter om ökad

psykisk ohälsa bland barn och ungdomar inger också

oro.

Självmordet är enligt regeringens uppfattning den

yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Det finns

ett starkt samband mellan depression och självmord.

Insatser som syftar till prevention av psykisk

ohälsa i ett bredare perspektiv är fundamentala även

när det gäller självmordsprevention. Sådana insatser

måste dock kompletteras med en rad specifika

självmordsförebyggande åtgärder.

Regeringens bedömning är att det är hälsans

bestämningsfaktorer, dvs. de samhällsfaktorer som

påverkar folkhälsan och som återfinns i samhällets

struktur, i miljön och i befolkningens levnadsvanor,

som skall fokuseras i folkhälsopolitiken. Därför

presenteras inte något särskilt mål för det själv-

mordsförebyggande arbetet – liksom inga mål heller

presenteras för cancerprevention, prevention av

hjärt- och kärlsjukdomar osv. Däremot är det ytterst

i folkhälsans utveckling – där också utvecklingen av

självmord och självmordsförsök ingår som en viktig

faktor att följa – som resultatet av folkhälso-

politiken kan avläsas. Frekvensen självmord och

självmordsförsök kommer att utgöra en viktig

indikator liksom utvecklingen av det preventiva

arbetet när det gäller att följa upp och utvärdera

vissa målområden liksom det övergripande

folkhälsomålet.

När det gäller uppföljning och utvärdering bedömer

regeringen (s. 89) att det inför den framtida

uppföljningen och utvärderingen av det övergripande

folkhälsomålet och de föreslagna målområdena krävs

en samlad folkhälsorapportering som gör det möjligt

att analysera och bedöma effekterna av insatserna

inom de elva målområdena. Det är önskvärt att göra

en uppföljning av vad folkhälsoarbetet inom de elva

målområdena kostar. Uppföljning och utvärdering bör

också ske ur ett klass- och könsperspektiv samt ur

ett etniskt perspektiv. För att klara detta finns

det ett behov av tydliga definitioner, ny kunskap

och fortsatt forskning och utveckling av nya mått,

både indikatorer och sammanfattande mått som index,

som beskriver den nya inriktningen av

folkhälsopolitiken mot bestämningsfaktorer för

hälsan. Dessutom finns i takt med utvecklingen av

nya folkhälsomått ett behov av översyn och

utveckling av den befintliga statistiken på området.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att staten bör ge den

enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa

(yrkande 1). Motionärerna anför att huvudansvaret

för folkhälsan vilar på den enskilde. Staten bör

inte ansvara för att människor vårdar sin hälsa. I

stället bör folkhälsopolitiken syfta till att ge

medborgarna de verktyg som krävs för att bibehålla

en god hälsa. Vidare anförs att

transfereringssystemen och försörjningsstödet inte

kan avhjälpa problem som följer av en dåligt fun-

gerande arbetsmarknad och en dålig social rörlighet.

Genom att fokusera på symptomen, snarare än

orsakerna, kan problemen i stället fördjupas och

hälsoproblemen öka. Motionärerna anför också att

benägenheten att se bidrag och transfereringar som

nycklar för att öka folkhälsan leder fel. Vidare

begärs tillkännagivande om tillväxtens betydelse för

en god folkhälsa (yrkande 2). Motionärerna anför att

genom en högre tillväxt kan fler medborgare, och då

särskilt de som befinner sig i utsatta situationer,

förbättra sin ekonomiska situation. För att

förbättra folkhälsan bör därför fokus skifta från

omfördelning till tillväxt. I motionen begärs även

tillkännagivande om sjukfrånvaron (yrkande 3).

Motionärerna anser att målområde 4 är för snävt

utformat och att det bör utvidgas till att omfatta

sjukfrånvaron i dess helhet.

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande till regeringen om vad som i

motionen anförs om sambanden mellan folkhälso-

frågorna, samhällsekonomin, möjligheterna till

social välfärd och de sociala skillnaderna (yrkande

1). Enligt motionärerna är välfärd bara möjlig med

ett starkt näringsliv där arbetskraft är verksam med

hög produktivitet. Här finns samband i flera

riktningar, anförs det. Ett väl fungerande system

för social trygghet och sjuk- och hälsovård kan

förbättra hälsosituationen och även på många andra

sätt bidra till produktivitet och till en stärkt

ekonomisk grund för välfärden. Vidare yrkas i

motionen att riksdagen avslår propositionen såvitt

gäller förslaget att regeringen på egen hand skall

få bestämma delmål för det samlade folkhälsoarbetet

(yrkande 2). Vidare begär motionärerna ett

tillkännagivande om vad som i motionen anförs om

vikten av att konkreta förslag och uppföljningsbara

delmål läggs fram för riksdagen då regeringen

redovisar kommande uppföljningar av folkhälsomålen

(yrkande 3). Enligt motionärerna bör riksdagen för

att hindra dels att folkhälsoarbetet rinner ut i

sanden, dels att det arbete Nationella

folkhälsokommittén lade ned på att väcka lokalt och

annat engagemang i frågan blir förgäves, besluta att

kommande redovisningar från regeringen skall

innehålla konkreta förslag som riksdagen kan ta

ställning till, när det gäller såväl direkta

åtgärder som delmål som skall vara möjliga att följa

upp. Särskild vikt bör därvid läggas vid de mest

allvarliga folkhälsoproblemen. I motionen begärs

även tillkännagivande om utredningsarbete angående

möjligheterna att använda ekonomiska styrmedel för

folkhälsofrämjande insatser (yrkande 9).

Motionärerna anför att frågan om hur

socialförsäkringarnas finansiering och utformning i

övrigt kan medverka till förbättrad hälsa, och

därmed till att stärka den ekonomiska grunden för

välfärden, kommer att behöva diskuteras.

Motionärerna pekar på att uttaget av egenavgifter

och arbetsavgifter kan bli något lägre om sjukför-

säkringens kostnader i viss mån kan bäras av sådan

ekonomisk verksamhet som orsakar sjukdom och

olyckor. Detta skulle vara fördelaktigt både när det

gäller folkhälsa och en minskad skattebelastning på

arbete. Avslutningsvis yrkas att riksdagen antar lag

om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) enligt

bilaga 1 (yrkande 10). Motionärerna anför att

Folkhälsokommittén föreslog ett tillägg till 5 § i

den dåvarande socialtjänstlagen så att uppgiften att

främja hälsa uttryckligen skall anges bland

socialnämndens arbetsuppgifter då det gäller bl.a.

uppsökande verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras i

den nu gällande lagen av 3 kap. 1 §.

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

riksdagen fastställer följande nationella

folkhälsomål (yrkande 1):

Mål 1. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa är ett

gemensamt samhällsuppdrag.

Mål 2. Minskade sociala och regionala hälsoklyftor.

Mål 3. Stödjande sociala miljöer för individen.

Mål 4. Trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn

och ungdomar.

Mål 5. Hög sysselsättning.

Mål 6. God arbetsmiljö.

Mål 7. Tillgängliga grönområden för rekreation.

Mål 8. Sunda inne- och utemiljöer.

Mål 9. Skadesäkra miljöer och produkter.

Mål 10. Ökad fysisk aktivitet.

Mål 11. Goda matvanor.

Mål 12. Trygg och säker sexualitet.

Mål 13. Minskat tobaksbruk.

Mål 14. Minskad alkoholkonsumtion.

Mål 15. Minskade skadeverkningar av överdrivet

spelande.

Mål 16. Ett narkotikafritt samhälle.

Mål 17. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Mål 18. Ett samordnat folkhälsoarbete.

Mål 19. Långsiktig satsning på forskning,

metodutveckling och utbildning.

Mål 20. Saklig hälsoinformation.

I motionen begärs också tillkännagivanden om att

regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med dels

förslag på operativa delmål för de nationella

folkhälsomålen, dels förslag på lämpliga indikatorer

och mått som möjliggör mätning och uppföljning av de

nationella folkhälsomålen och delmålen (yrkandena 2

och 3). Vidare begärs tillkännagivande om delmål för

folkhälsopolitiken som innebär att i motionen nämnda

hälsoklyftor skall minska i statistiskt mätbara

termer (yrkande 4). Motionärerna anför att flera av

de viktigaste hälsoklyftorna som behöver belysas och

motarbetas har tagits upp i propositionen, t.ex.

mellan kvinnor och män, mellan olika socioekonomiska

grupper, mellan personer med inhemsk respektive

utländsk bakgrund osv. Enligt motionärerna behövs

det dock delmål för folkhälsopolitiken som innebär

att i motionen nämnda hälsoklyftor skall minska i

statistiskt mätbara termer. Motionärerna begär även

tillkännagivande om vikten av att analysera

orsakerna till de regionala hälsoskillnaderna samt

införa delmål som innebär att de regionala

hälsoskillnaderna skall minska i statistiskt mätbara

termer (yrkande 5). I motionen begärs också

tillkännagivande om behovet av ett delmål om

mobbning (yrkande 6). Enligt motionärerna är ett av

de största hindren för barns och ungdomars

välbefinnande förekomsten av mobbning i skolan och

på fritiden. Det är viktigt att folkhälsopolitiken

tar itu med hela denna problematik och inte bara den

stora del som utgörs av sexuella trakasserier.

Därför bör, enligt motionärerna, regeringen

återkomma med ett delmål av innebörd att mobbning

kraftfullt måste bekämpas samt förslag på lämpliga

mått som gör att detta delmål kan följas upp.

Motionärerna begär dessutom tillkännagivande om

delmål och indikatorer för att äldres hälsa och

livskvalitet beaktas och att åldersrelaterade

hälsoklyftor bekämpas (yrkande 8). Enligt

motionärerna är det viktigt att säkerställa att alla

äldre, oavsett ekonomiska villkor, har en jämlik

tillgång till såväl vård, omsorg och rehabilitering

som till offentliga verksamheter som främjar livs-

kvalitet. Avslutningsvis begärs tillkännagivande om

delmål och indikatorer för utvecklingen av stödjande

sociala miljöer för individerna (yrkande 9). Enligt

motionärerna är delaktighet i fungerande sociala

gemenskaper en viktig hälsofrämjande faktor, varför

stödjande sociala miljöer för individen bör göras

till ett särskilt nationellt mål för

folkhälsopolitiken.

I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v), som

väcktes i samband med den allmänna motionstiden

2002, begärs tillkännagivande om konkreta folk-

hälsomål (yrkande 7). Motionärerna anför att det är

viktigt att konkreta folkhälsomål fastställs i syfte

att öka och bevara folkhälsan samt utjämna rådande

skillnader i hälsa mellan olika grupper av

människor.

I motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c), som även den

väcktes i samband med den allmänna motionstiden

2002, begärs att riksdagen beslutar att ställa sig

bakom Nationella folkhälsokommitténs föreslagna

folkhälsomål (yrkande 1). Vidare begärs i motionen

att regeringen lägger fram konkreta förslag till hur

folkhälsomålen skall kunna uppnås (yrkande 2).

Motionärerna begär avslutningsvis att regeringen

företar en översyn av lagstiftningen som reglerar

insatser av folkhälsokaraktär (yrkande 7).

I motion So241 av Yvonne Andersson (kd) begärs tillkännagivande

om en nationell kampanj för livslust och mot

självmord. Motionären har förhoppningar om att en

nationell kampanj för livslust skall kunna motverka

antalet självmord. Kampanjens inriktning bör vara

att i alla politiska beslut väga in konsekvensen för

den enskilda människan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet

bör vara att skapa samhälleliga förutsättningar för

en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Som regeringen anför krävs det för att nå detta mål

ett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande

arbete inom samtliga sektorer som har ett avgörande

inflytande på folkhälsans utveckling. Det är viktigt

att framhålla att det därvid krävs en bättre

samordning på samtliga nivåer i syfte att uppnå

större effektivitet samt ökade kunskaper om olika

åtgärders samlade effekter på folkhälsan. Även

regeringens uppfattning att det är effektivt att

inrikta folkhälsoarbetet på s.k. bestämningsfaktorer

för hälsan, dvs. de livsvillkor, miljöer, produkter

och levnadsvanor som påverkar folkhälsan, än på

enskilda sjukdomar, delas av utskottet. Utskottet

ställer sig således bakom regeringens förslag till

övergripande nationellt folkhälsomål och till en

sektorsövergripande målstruktur för det samlade

folkhälsoarbetet med elva målområden. Målområdena är

1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2.

Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda

uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5.

Sunda och säkra miljöer och produkter, 6. En mer

hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7. Gott skydd

mot smittspridning, 8. Trygg och säker sexualitet

och en god reproduktiv hälsa, 9. Ökad fysisk

aktivitet, 10. Goda matvanor och säkra livsmedel

samt 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett

samhälle fritt från narkotika och dopning samt

minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

Utskottet anser att riksdagen skall godkänna vad

regeringen föreslår om dels övergripande nationellt

folkhälsomål, dels en sektorsövergripande

målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med

elva målområden. Mot bakgrund av dessa ställningsta-

ganden avstyrker utskottet bifall till motionerna

So29 (m) yrkandena 1–3, So31 (fp) yrkandena 1 och 9,

So32 (c) yrkande 1, So443 (c) yrkande 1 samt So448

(v) yrkande 7. Utskottet återkommer nedan (s. 25

ff.) till olika motionsyrkanden som behandlas med

respektive målområde som rubrik.

När det gäller bestämmandet av delmål delar

utskottet regeringens synpunkter att det krävs

ytterligare underlag och mer arbete, bl.a. av

Statens folkhälsoinstitut, för att bestämma de

indikatorer och den statistik som bäst mäter

sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras

effekter på folkhälsan. Följaktligen ställer sig

utskottet även bakom att regeringen får bestämma de

delmål som skall gälla för arbetet. Utskottet utgår

dock från att regeringen, i den första planerade

skrivelsen till riksdagen, ger en lägesrapport vad

beträffar det arbete med att fastställa delmål som

genomförts. Enligt utskottets uppfattning är det

också väsentligt att delmålen är uppföljningsbara så

att resultatet av arbetet kan mätas. Utskottet anser

att riksdagen skall godkänna vad regeringen föreslår

om att regeringen får bestämma de delmål som skall

gälla för detta arbete. Mot bakgrund av ställ-

ningstagandena avstyrker utskottet bifall till

motionerna So31 (fp) yrkandena 2 och 3, So32 (c)

yrkandena 2–6 samt 8 och 9 samt So443 (c) yrkande 2.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

socialtjänstens uppdrag redan i dag är klart

definierat och att den av Nationella

folkhälsokommittén föreslagna nya bestämmelsen i

socialtjänstlagen, om att socialtjänsten skall få en

lagreglerad skyldighet att främja förutsättningarna

för hälsa, därför inte behövs. Utskottet delar

således inte bedömningen i motion So31 (fp) yrkande

10. Motionsyrkandet avstyrks.

Regeringen avser att ge en särskild utredare i

uppdrag att närmare överväga i vilka avseenden

befintlig lagstiftning bör ändras för att svara mot

det övergripande folkhälsomålet samt överväga former

för redovisning till nationell nivå av det

folkhälsoarbete som görs på lokal och regional nivå.

Mot denna bakgrund får motion So443 (c) yrkande 7

anses tillgodosedd.

I motion So241 (kd) efterlyses en nationell

kampanj för livslust och mot självmord. Utskottet

vill peka på att ett enigt socialutskott vid två

tillfällen under senare år föreslagit

tillkännagivanden på området till regeringen, nämli-

gen dels i betänkande 2000/01:SoU7, där utskottet

angående självmord och barn föreslog att de

riktlinjer som WHO har utarbetat om hur

självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast

omsätts till svenska förhållanden, dels i betänkande

2001/02:SoU19 där utskottet föreslår att mål bör

antagas för det självmordspreventiva arbetet. Vidare

har helt nyligen nationella riktlinjer för

behandling av suicidala barn och ungdomar och deras

familjer utformats i samarbete mellan Nationellt

centrum för suicidforskning och prevention av

psykisk ohälsa (NASP), Svenska barn- och

ungdomspsykiatriska föreningen samt Vetenskapsrådets

planeringsgrupp för barn- och ungdomspsykiatrisk och

socialpediatrisk forskning. Mot bakgrund härav anser

utskottet att motion So241 (kd) får anses i huvudsak

tillgodosedd.

Ojämlikhet i hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

referensgrupper skall inrättas med medverkan

från folkrörelser och ideella organisationer,

att ett kvinnoperspektiv skall finnas i

folkhälsoarbetet, att ett aktivt

folkhälsoarbete för äldre skall bedrivas och

att särskilda insatser behövs för socialt och

ekonomiskt utsatta områden, främst med hän-

visning till att de får anses delvis

tillgodosedda. Riksdagen bör vidare, med

hänvisning till att Statens folkhälsoinstitut

har erhållit ett regeringsuppdrag på området,

avslå ett antal motioner rörande

livsvillkoren för homo-, bi- och

transsexuella.

Jämför reservationerna 9 (c), 10 (c), 11 (mp)

och 12 (kd).

Propositionen

Enligt propositionen är utgångspunkten för

folkhälsopolitiska strävanden alla människors lika

värde. Det betyder att varje individ skall ha rätt

att utvecklas efter sina förutsättningar. Hälsan och

ohälsan, som vi i dag kan mäta dem, är ojämnt

fördelade. Det beror mer på olika livsvillkor och

levnadsvanor än på genetiska faktorer. Samhällets

struktur kan också i sig vara den negativa faktor

som utlöser ohälsa. Därmed är utvecklingen av hälsan

något som är en samhällelig angelägenhet. För ett

demokratiskt samhälle, med den humanistiska

människosynen som grund, är det självklart att

försöka ändra de villkor som främst skapar de

påverkbara skillnaderna i hälsa.

I propositionen anförs vidare att varje individ

måste ges möjligheter att nå den hälsa som är

individuellt möjlig.

Regeringen framhåller i propositionen att

jämlikhet, jämställdhet och effektivitet bör vara

viktiga utgångspunkter för folkhälsoarbetet.

Jämlikhet innebär att människor oavsett

klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund,

sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder

skall ges samhälleliga förutsättningar för en god

hälsa på lika villkor. Jämställdhet i folkhälso-

arbetet fokuserar på ojämlikheter i hälsa mellan

könen. Effektivitet innebär att folkhälsoarbetet

koncentreras till områden där vetenskap och beprövad

erfarenhet talar för att avsaknaden av insatser

skulle kunna leda till ohälsa. Ett effektivt folk-

hälsoarbete bör innehålla både sjukdomsförebyggande

och hälsofrämjande insatser. Det är enligt

regeringen viktigt att understryka att

hälsofrämjande insatser och ett hälsofrämjande

perspektiv dessutom bör genomsyra hela samhället.

Satsningen på hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser bör enligt regeringens

bedömning intensifieras ytterligare på lokal nivå.

Regeringen ser med stor tillfredsställelse på den

utveckling som skett under senare år med bl.a. ökad

samverkan mellan myndigheter och frivilliga

organisationer. Det finns enligt regeringens

bedömning en stor potential i att utveckla denna

samverkan ytterligare. Regeringen vill också i detta

sammanhang betona kommunernas och landstingens lag-

stadgade ansvar att arbeta med att främja hälsa

genom förebyggande verksamhet.

Regeringen pekar på att utvecklingen av äldre

människors hälsa har mycket stor betydelse för

behoven av vård och omsorg. Mot denna bakgrund anser

regeringen att hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser mera påtagligt och

systematiskt bör integreras i äldrepolitiken och

dess praktiska tillämpning nationellt, regionalt och

lokalt.

Vad beträffar jämställdhetsperspektivet anförs i

propositionen att det är regeringens bedömning att

behovet av forskning om kvinnors och mäns hälsa

utifrån kön och genus är stort och att forsk-

ningsinsatserna behöver öka. Ett

jämställdhetsperspektiv bör även genomsyra den

uppföljning och utvärdering samt kunskaps- och

metodutveckling som kommer att ske till följd av

förslagen i propositionen.

Vad beträffar homo-, bi- och transsexuellas hälsa

anför regeringen att mot bakgrund av att kunskapen

om dessa gruppers hälsa i många avseenden är

bristfällig bör Statens folkhälsoinstitut få i

uppdrag att, i samverkan med berörda myndigheter och

organisationer, följa upp och analysera hälsan hos

homo-, bi- och transsexuella personer, med särskilt

fokus på ungdomar, samt lämna förslag till åtgärder

som kan förbättra deras levnadsvillkor. Vidare anför

regeringen att det i dag också saknas kunskap om

intersexuella personers livssituation och hälsa.

Även de konsekvenser som uppstår för exempelvis de

barn som föds med biologiskt sett oklar

könstillhörighet och som korrigeras till endera kön

via operation bör uppmärksammas ytterligare.

Vidare anför regeringen (s. 101) att det

övergripande folkhälsomålet och målområdena bör

kunna vara vägledande och fungera som stöd och

inspiration i arbetet på lokal och regional nivå.

Kommuner och landsting, frivilligorganisationer och

övriga aktörer kan bryta ned mål och delmål så att

de blir uppföljningsbara och användbara utifrån

olika aktörers behov och förutsättningar samt vidta

åtgärder för att nå dessa mål. Vidare pekar

regeringen (s. 102) på att ideella organisationer

fyller viktiga funktioner i det lokala samhället och

att samarbete med ideella organisationer ofta kan

vara av stort värde för folkhälsoarbetet på lokal

nivå.

Motionerna

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om vad som i motionen anförs om

inrättande av referensgrupper med medverkan från

folkrörelser och ideella organisationer (yrkande

12). Om folkhälsopolitiken skall medföra den breda

mobilisering av allmänheten och samhällets aktörer

som avses är det, enligt motionärerna, viktigt att

ta till vara engagemanget och kunskaperna i

folkrörelser och frivilligorganisationer.

Folkrörelsernas breda kontaktytor med befolkningen

är en viktig resurs som bör tas till vara för att

praktiskt sprida kunskaper om hälsofrämjande

faktorer och hälsorisker.

I motion Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om kvinnoperspektivet i

folkhälsoarbetet (yrkande 6). Analyser av och

forskning kring hälsoutvecklingen har ofta

begränsats till specifika kvinnosjukdomar och

psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste enligt

motionärerna vidgas för att belysa kvinnors

situation ur andra perspektiv. Ett likalydande

yrkande framställs i motion So443 av Kenneth

Johansson m.fl. (c) (yrkande 6).

I motion L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om en nationell studie om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

livskvalitet och levnadsförhållanden i Sverige

(yrkande 18). Motionärerna anför att forskning om

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners

situation är ett brett och växande fält, både inom

traditionella forskningsdiscipliner och

tvärvetenskapliga fält som lesbian and gay studies

eller queer-teori. Mycket återstår emellertid att

göra och behovet av kunskap är stort. Vidare begärs

ett tillkännagivande om en utredning som ur ett

helhetsperspektiv belyser situationen för transper-

soner i samhället (yrkande 20). Enligt motionärerna

bör utredningen omfatta lagstiftningsfrågor,

behandlingsfrågor (t.ex. hälso- och sjukvårdens

bemötande och proceduren kring könsbytesoperation)

och sociala frågor (t.ex. diskriminering, attityder

och stöd till transpersoners organisationer). Utred-

ningen bör ha tät kontakt såväl med transpersoners

organisationer som med övrig expertis på området och

bör ha ett allmänt hållet mandat att lämna de

förslag som anses behövliga för att förbättra

transpersoners situation i samhället.

I motion L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande om homo- och bisexuellas samt

transpersoners folkhälsa (yrkande 9). Motionärerna

pekar på att den senaste svenska rapporten som

särskilt fokuserar på homo- och bisexuellas

folkhälsa är från 1984, varför det nu är dags för en

ny. Vidare begärs ett tillkännagivande om att det

bör göras en utredning angående intersexuella

människor (yrkande 11). Motionärerna anför att vi i

dag vet väldigt lite om barn och vuxna som är

intersexuella och om hur deras liv och könsidentitet

påverkas av att bli påtvingade ett kön som spädbarn.

I motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,

c, mp) begärs tillkännagivande om att genomföra en

nationell undersökning av homosexuellas, bisexuellas

och transpersoners hälsa och livsvillkor i samhället

(yrkande 4). Motionärerna anför att tiden är mogen

att återigen i Sverige inhämta ny kunskap om

homosexuellas, och denna gång även bisexuellas och

transpersoners, situation. Anledning finns att

särskilt belysa hur hälsoläget ser ut. En sådan

studie bör också särskilt beakta situationen för

personer i en extra utsatt situation, t.ex. unga

HBT-personer, HBT-personer i glesbygd, HBT-personer

som vuxit upp i starkt patriarkala familjer samt

transpersoners särskilda situation.

I motion So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda

mp) begärs tillkännagivande om behovet av ett bättre

internationellt samarbete i transfrågorna (yrkande

2). Motionärerna anför att det internationella

samarbetet på transområdet fungerar dåligt. Den som

är man i ett land skall inte bedömas som kvinna i

ett annat. Inte heller skall någon behöva genomgå

integritetskränkande kontroller för att bevisa sin

könstillhörighet.

I motion So419 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (båda

mp) begärs tillkännagivande om att det skall finnas

ett myndighetsansvar att uppmärksamma transpersoners

situation ur ett hälsoperspektiv och att följa och

initiera forskning om transpersoners förhållanden ur

ett folkhälsoperspektiv.

I motion So320 av Cinnika Beiming och Tommy

Waidelich (båda s) begärs tillkännagivande om att

låta se över transpersoners livsvillkor.

Motionärerna anför att ett reformarbete liknande det

som inletts rörande frågor om homo- och bisexuella

bör inledas. Ett första steg vore att låta se över

transpersoners situation, deras problematik och

livsvillkor.

I motion So491 av Börje Vestlund (s) begärs

tillkännagivande om att låta se över transpersoners

livsvillkor och hälsa.

I motion So497 av Eva Arvidsson och Christina

Axelsson (båda s) begärs tillkännagivande om en

nationell folkhälsoundersökning om transpersoners

levnadsvillkor och livskvalitet. Motionärerna anser

att regeringen bör initiera en bred nationell

folkhälsoundersökning för att få kunskap om hur

transpersoners livsvillkor och hälsa ser ut.

I motion So265 av Sven Brus (kd) begärs

tillkännagivande om betydelsen av ett aktivt

folkhälsoarbete för äldre. Att uppmärksamma den

starkt ökande äldre befolkningens hälsoläge är i

första hand en investering i mänsklig livskvalitet

men ger också positiva samhällsekonomiska effekter,

anför motionären.

I motion So496 av Cinnika Beiming m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om behovet av särskilda insatser i

socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden för en

förbättrad folkhälsa för alla.

Bakgrund

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 har

Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att inom ramen

för arbetet med den nationella storstadspolitiken i

samverkan med företrädare för de kommuner som

tecknat lokala utvecklingsavtal med staten samt

andra lokala och regionala aktörer utveckla en

samsyn kring metoder och strategier för

folkhälsoarbetet i berörda stadsdelar. Med

utgångspunkt i denna samsyn skall institutet i den

ordinarie verksamheten beakta de särskilda behov som

finns i de stadsdelar som omfattas av lokala

utvecklingsavtal. Institutet skall redovisa på

vilket sätt man bidragit till arbetet med den

utvärdering som Integrationsverket är huvudansvarigt

för och vilka effekter samverkan har haft för det

egna arbetet. Uppdraget skall redovisas senast den

28 mars 2003.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten för allt folkhälsoarbete är alla

människors lika värde. Utskottet anser att det är

nödvändigt att rådande ojämlikheter mellan olika

grupper i befolkningen motverkas. Utskottet vill

härvid framhålla, mot bakgrund av den redovisning

som ges i propositionen (s. 34 ff.), att det,

förutom de särskilda grupper som berörs i de

motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt, även

är väsentligt att hälsosituationen hos t.ex.

invandrare, barn och ungdomar samt män och kvinnor

med funktionshinder beaktas.

Utskottet anser att ideella organisationer fyller

viktiga funktioner i det lokala samhället och att

samarbetet med ideella organisationer är av stort

värde för folkhälsoarbetet på lokal nivå. I motion

So32 (c) yrkande 12 anförs att referensgrupper med

medverkan från folkrörelserna och ideella

organisationer bör inrättas. I propositionen anförs

att det kan vara en uppgift för bl.a. kommuner,

landsting och frivilligorganisationer att bl.a.

bryta ned mål och delmål så att de kan bli

användbara utifrån olika aktörers behov. Mot

bakgrund härav anser utskottet att motionen får

anses delvis tillgodosedd.

I motionerna Sf331 (c) yrkande 6 och So443 (c)

yrkande 6 efterlyses ett kvinnoperspektiv i

folkhälsoarbetet. Utskottet, som anser att ett

jämställdhetsperspektiv är en självklarhet, noterar

att det i propositionens avsnitt om detta perspektiv

bl.a. anförs att det, mot bakgrund av kvinnors och

mäns skilda livsvillkor, livsstil och biologi, är

nödvändigt med ett integrerat genusperspektiv i det

nationella, regionala och lokala folkhälsoarbetet.

Utskottet anser att motionerna får anses

tillgodosedda med det anförda.

I ett stort antal motioner efterlyses åtgärder för

att förbättra situationen, däribland bl.a.

folkhälsan, för homo-, bi- och transsexuella perso-

ner (HBT-personer). Regeringen pekar i propositionen

(s. 41) på att kunskapen om dessa gruppers

levnadsvillkor och hälsa alltjämt är begränsad och

avser därför att ge Statens folkhälsoinstitut ett

brett uppdrag på området. Utskottet anser att HBT-

personer är en viktig målgrupp för folkhälsoarbetet

och anser det därför mycket angeläget med en

nationell undersökning av denna grupps hälsa och

levnadsvillkor. Utskottet välkomnar därför det

uppdrag som Statens folkhälsoinstitut nu fått för

att följa upp och analysera hälsan hos denna grupp.

Utskottet utgår från att utförandet av uppdraget

sker på ett sätt som tillgodoser de flesta av de

synpunkter som framförs i motionerna. Mot denna

bakgrund anser utskottet att motionerna So306 (mp)

yrkande 2, So320 (s), So419 (mp), So491 (s), So497

(s), So512 (fp, s, v, c, mp) yrkande 4, L249 (fp)

yrkandena 18 och 20 och L318 (mp) yrkandena 9 och 11

får anses i huvudsak tillgodosedda.

Regeringen uppmärksammar i propositionen äldre

kvinnor och män som viktiga målgrupper för

folkhälsoarbete och bl.a. pekas det på att äldre

människors psykiska och fysiska hälsosituation kan

förebyggas och påverkas genom hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser. Vidare anförs att ett

äldreperspektiv skall anläggas på det samlade

folkhälsoarbetet. Utskottet, som delar regeringens

uppfattning, anser att motion So265 (kd) som

efterlyser ett aktivt folkhälsarbete för äldre får

anses tillgodosedd.

Som anförts ovan anser utskottet att rådande

olikheter i hälsa mellan olika grupper i

befolkningen måste motverkas. Härav följer, enligt

utskottets uppfattning, att särskilda insatser torde

komma att riktas mot socialt och ekonomiskt utsatta

bostadsområden. I sammanhanget är även det arbete

som Statens folkhälsoinstitut bedriver i samverkan

med vissa kommuner inom ramen för arbetet med den

nationella storstadspolitiken av stort intresse.

Motion So496 (s) får därför anses i huvudsak

tillgodosedd.

Målområde 1: Delaktighet och

inflytande i samhället

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett

motionsyrkande gällande koloniträdgårdars

effekter på folkhälsan.

Propositionen

Enligt propositionen är delaktighet och inflytande i

samhället en av de mest grundläggande

förutsättningarna för folkhälsan och skall därför

utgöra ett särskilt målområde.

För att nå det övergripande nationella

folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att

stärka förmågan och möjligheten till social och

kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt

utsatta personer samt vid barns, ungdomars och

äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i

samhället.

Motionen

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl

(båda s) begärs tillkännagivande om att under

propositionens avsnitt 5, målområde 1: Delaktighet

och inflytande, bör skrivas in att tillgång till

koloniträdgårdar positivt kan bidra till

propositionens mål om delaktighet (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena demokrati, mediepolitik,

arbetsmarknadspolitik, arbetslivspolitik,

jämställdhetspolitik, integrationspolitik,

handikappolitik, storstadspolitik, barnpolitik,

ungdomspolitik, äldrepolitik, socialtjänstpolitik,

folkrörelsepolitik, kulturpolitik och

utbildningspolitik.

Utskottet delar bedömningen att tillgång till

koloniträdgårdar kan ha positiva effekter på

folkhälsan. Något tillkännagivande i enlighet med

vad som anförs i motion So28 (s) yrkande 1 kan dock

inte komma i fråga. Motionsyrkandet avstyrks.

Målområde 2: Ekonomisk och social

trygghet

Propositionen

Enligt propositionen är ekonomisk och social

trygghet en av de mest grundläggande

förutsättningarna för folkhälsan och skall därför

utgöra ett särskilt målområde.

Utskottet

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena ekonomisk familjepolitik, ekonomisk

äldrepolitik, ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik,

arbetslivspolitik, utbildningspolitik, hälso- och

sjukvårdspolitik, socialtjänstpolitik,

rättsväsendet, kriminalpolitik, allmänna bidrag till

kommuner, jämställdhetspolitik, integrationspolitik,

storstadspolitik och ungdomspolitik.

Målområde 3: Trygga och goda

uppväxtvillkor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, bl.a. med

hänvisning till det arbete som pågår på

området, avslår ett motionsyrkande gällande

unga HBT-personers psykosociala utsatthet.

Jämför reservation 13 (fp och c).

Propositionen

Enligt propositionen är trygga och goda

uppväxtvillkor avgörande för barns och ungdomars

hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Trygga och

goda uppväxtvillkor skall därför utgöra ett särskilt

målområde. Den ökande psykiska ohälsan bland barn

och ungdomar skall uppmärksammas särskilt, liksom

utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.

Aktuell forskning visar att bristande samhörighet

med skolan ökar risken för alla former av

psykosociala problem bland barn och ungdomar,

förutom att de leder till sämre skolprestationer.

Vissa inslag i skolan har visat sig minska dessa

risker, särskilt bland barn med utagerande beteende.

Dit hör ett aktivt ledarskap från skolledning,

tydliga instruktioner från lärarna, återkoppling på

barnens prestationer, höga förväntningar på eleverna

från lärarna, positiv psykosocial skolmiljö, stort

elevinflytande i skolan, förekomst av

fritidsverksamhet på skolan och aktivt

föräldraengagemang.

Att ungdomar, oavsett kön, etnisk tillhörighet

eller sexuell läggning, skall ha goda

förutsättningar att leva ett självständigt liv och

att vikt läggs vid att skapa förutsättningar för

verkligt inflytande för ungdomar är centrala mål för

ungdomspolitiken som är viktiga även ur

folkhälsosynpunkt.

Motionen

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om behovet av insatser för att

minska unga HBT-personers psykosociala utsatthet

(yrkande 7). Enligt motionärerna mår många barn och

ungdomar så dåligt att de funderar på självmord.

Utförd forskning tyder på att en mycket stor andel

av antalet själmordsförsök begås av unga homo-, bi-

och transsexuella. För att minska unga HBT-personers

utsatthet krävs, enligt motionärerna, en kraftan-

strängning för att förbättra attityder och bekämpa

trakasserier redan i tidiga skolår.

Bakgrund och tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen

godkända betänkande 2001/02:UbU6 Hälsa, lärande och

trygghet motioner om bl.a. mobbning. Utskottet

anförde i sin bedömning följande (s. 22 ff.).

Utskottet vill med bestämdhet framhålla att varje

form av kränkande behandling är otillåten och i

strid med de grundläggande värden som gäller för

skolan. Skolans arbete skall präglas av en

nolltolerans mot mobbning. Detta gäller mellan

elever, mellan vuxna och mellan vuxna och elever.

Enligt utskottets bedömning bör emellertid

samtliga motionsyrkanden om åtgärder mot mobbning

i skolan avslås av riksdagen av följande skäl.

Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan

kränkande behandling finns i skolans

styrdokument, såsom skollag och läroplaner.

Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den

som verkar inom skolan skyldig att aktivt

motverka alla former av kränkande behandling,

såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Skolhuvudmannen, eller, efter delegation, rektorn

har ansvar för att verksamheten bedrivs på ett

sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö

säkerställs. Däri ligger att kränkande behandling

inte får förekomma.

I läroplanerna för det obligatoriska

skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

(Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf

94) framhålls att skolan skall främja förståelse

för andra människor och förmåga till inlevelse.

Tendenser till trakasserier skall aktivt

bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans

skall bemötas med kunskap, öppen diskussion och

aktiva insatser. Det betonas att alla som verkar

i skolan skall hävda de grundläggande värden som

anges i skollagen och i läroplanerna och klart ta

avstånd från det som strider mot dem.

Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett

särskilt ansvar för att upprätta, genomföra,

följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram

för att förebygga och motverka alla former av

kränkande behandling, såsom mobbning och

rasistiska beteenden, bland elever och anställda.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:183). Till

betänkandet i denna del fogades tre reservationer

(m, kd, c).

Skolverket har i november 2002 i rapporten

Relationer i Skolan – en utvecklande eller

destruktiv kraft redovisat ett regeringsuppdrag

innefattande att kartlägga bl.a. förekomsten av

sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad

mobbning i skolan.

Vidare arbetar Skolverket sedan 2002 med ett

regeringsuppdrag om mobbning i skolan. Skolverket

skall fram till den 1 december 2003 arbeta med att

- ta fram lärande exempel på handlingsprogram och

arbetssätt mot kränkande behandling. Exemplen skall

visa på goda resultat när det gäller att minska

mobbning och skapa goda lär- och arbetsmiljöer i

skolan

-

- ge stöd till skolor med att granska, utvärdera och

förbättra sitt arbete mot kränkande behandling

-

- ställa samman och sprida ett referensmaterial som

kan användas i förskolor och skolor för att stötta

utvecklingen av förebyggande och åtgärdande arbete

mot kränkande behandling, t.ex. handlingsprogram

-

- utarbeta allmänna råd för arbetet med att motverka

alla former av kränkande behandling samt för

arbetet med att upprätta handlingsprogram.

-

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena barnpolitik, ungdomspolitik,

ekonomisk familjepolitik, socialtjänstpolitik,

ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp,

jämställdhetspolitik, utbildningspolitik,

storstadspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik,

bostadspolitik, integrationspolitik, handikappo-

litik, kulturpolitik, rättsväsendet och

kriminalpolitik.

Utskottet vill betona att levnadsvanorna

grundläggs under barn- och ungdomsåren och har stor

inverkan på hälsotillståndet under resten av livet.

Utskottet delar motionärernas synpunkter i motion

So32 (c) yrkande 7 att det finns ett behov av

insatser för att minska unga HBT-personers

psykosociala utsatthet. Genom det arbete som

bedrivits och bedrivs, inom främst Skolverket, anser

dock utskottet att frågan för närvarande bevakas på

ett tillfredsställande sätt. Motionen får därför

anses i huvudsak tillgodosedd.

Målområde 4: Ökad hälsa i

arbetslivet

Propositionen

Enligt propositionen minskar ett bra arbetsliv med

väl fungerande arbetsvillkor den arbetsrelaterade

ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folk-

hälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.

Ökad hälsa i arbetslivet skall därför utgöra ett

särskilt målområde. Det är regeringens bedömning

att, såsom redan sker i dag, kraftfulla och

mångsidiga satsningar, kortsiktiga såväl som

långsiktiga, behövs för att minska den accelererande

arbetsrelaterade ohälsan. En god arbetsmiljö är en

avgörande faktor. En mängd olika delar i en

människas livsvillkor och levnadsvanor har betydelse

för vilka åtgärder som krävs för att bryta

utvecklingen med ökande arbetsrelaterad sjukskriv-

ning. En god psykisk och fysisk arbetsmiljö är

särskilt viktig för att minska hjärt- och

kärlsjukdomar, värk och belastningsskador, psykisk

ohälsa och andra stressrelaterade sjukdomar.

Utskottet

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena arbetslivspolitik, jämställd-

hetspolitik, integrationspolitik och

handikappolitik. Utskottet vill betona en god

arbetsmiljös betydelse för folkhälsan.

Målområde 5: Sunda och säkra miljöer

och produkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande

skadliga ljudnivåer vid olika evenemang,

främst med hänsyn till det uppdrag på området

som Socialstyrelsen erhållit. Riksdagen bör

också avslå motioner som gäller bl.a.

användningen och sammansättningen av petro-

leumbaserade bränslen, trafiksäkerhet samt

stress som en folkhälsofråga, bl.a. med

hänvisning till att de får anses

tillgodosedda med det arbete som redan

bedrivs.

Jämför reservation 14 (kd).

Propositionen

Enligt propositionen är sunda och säkra miljöer och

produkter av grundläggande betydelse för folkhälsan

och skall utgöra ett särskilt målområde.

De framtida insatserna inom området skall utgå

ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen

och en kretsloppsstrategi som inkluderar en mil-

jöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen

beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för

att skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis

utgå från de av riksdagen beslutade målen för

transportpolitiken.

Vidare anförs i propositionen att en god

inomhusmiljö kan bidra till en bättre hälsa. Flera

hundra tusen människor upplever sådana besvär av

inomhusmiljön att de får symptom. I olika studier

beträffande upplevda besvär av inomhusmiljön anges

ofta som orsak förekomst av fukt och mögel. Samban-

den mellan förekomst av mögel och fukt i byggnader

och ohälsa kan anses väl belagda. Det bör dock

påpekas att det i det enskilda fallet kan vara svårt

att påvisa direkta samband mellan upplevd ohälsa och

uppmätta förhållanden i byggnaden. Det är väsentligt

att arbetet med att förbättra inomhusmiljön

samordnas med folkhälsoarbetet på alla nivåer i

samhället. Inomhusmiljön i Sverige är överlag god.

De observerade brister som är kopplade till byggna-

ders utformning och placering avser framför allt

ventilation, förhöjda fukthalter som kan ge upphov

till oönskade kemiska emissioner liksom problem med

mögel och andra mikroorganismer, samt radon. Till-

sammans med aktiv och passiv rökning är dessa

faktorer de som är särskilt angelägna att upp-

märksamma ur folkhälsosynpunkt, eftersom det finns

belägg för att de kan bidra till ohälsa. Vidare

pekas på att det finns ett tydligt samband mellan

människors användning av grönområden för rekreation

mer allmänt och tillgången till en grön omgivning i

det egna bostadsområdet. Studier visar att

människors vardagsmiljöer har stor betydelse för

stressnivåer och hälsa. Det har särskilt visat sig

att möjlighet till rekreation och återhämtning i

t.ex. natur- och grönområden, genom

kulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar

människors förmåga att återhämta sig från stress.

Regeringen anför också att det är särskilt viktigt

att barn och ungdomar inte utsätts för skadligt ljud

t.ex. vid diskotek- och konsertbesök. Tinnitus, vars

uppkomst kan ha samband med höga ljudnivåer, är ett

stort och växande problem. Problemet tycks även

debutera i allt yngre åldrar. Det finns i dag ett

regelverk men i de flesta kommuner når det inte sitt

syfte, nämligen att skydda människors hörsel och

hälsa. Riksdagen har beslutat om delmål för buller i

bostäder som innebär att antalet människor som

utsätts för buller över riktvärdena skall ha minskat

med 5 % fram till år 2010 jämfört med läget år 1998.

Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att

se över regelverket för höga ljudnivåer.

I propositionen anförs att regeringen år 1999 tog

initiativ till ett handlingsprogram för ökad

trafiksäkerhet (prop. 1999/2000:1). Programmet anger

elva punkter för ökad trafiksäkerhet som skall

genomföras, bl.a. rörande säker cykeltrafik och

satsningar på de farligaste vägarna. En viktig del

av regeringens 11-punktsprogram är att alla parter

som kan påverka trafiksäkerheten tar sin del av

ansvaret för en ökad trafiksäkerhet. Regeringen

anser att arbetet med att minska antalet dödade och

skadade i trafikolyckor bör utgöra ett prioriterat

område i det samlade nationella folkhälsoarbetet.

Arbetet skall ta sin utgångspunkt i de av riksdagen

beslutade målen om trafikpolitiken från åren 1997

och 2001 samt regeringens handlingsprogram för en

ökad trafiksäkerhet. Dessutom anförs att

vägtrafikinspektionen inrättas den 1 januari 2003.

Vidare anförs i propositionen att riksdagen i juni

2002 beslutade om delmål för inomhusmiljön inom

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (prop.

2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14, rskr. 2001/02:291).

Delmålet skall vara uppnått till år 2020 och innebär

att byggnader och deras egenskaper inte skall

påverka hälsan negativt. I propositionen preciserar

regeringen hur delmålet skall nås avseende radon och

ventilation.

Motionerna

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om trafiksäkerhetens betydelse för

folkhälsan (yrkande 4). Enligt motionärerna har

trafiksäkerhetens betydelse undervärderats när det

gäller folkhälsan.

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl

(båda s) begärs tillkännagivande om att i

propositionens avsnitt 5, målområde 5: Sunda och

säkra miljöer, bör ingå koloniernas betydelse för

målet om gröna och återhämtande miljöer på nära håll

(yrkande 2).

I motion MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om att regeringen snarast följer

upp åtagandet om att utreda möjligheten att minska

hälsoeffekter genom förändringar av användningen och

sammansättningen av petroleumbaserade bränslen

(yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande om att

Socialstyrelsen bör få en aktiv roll i utredningen

som ser över hur minskade hälsoeffekter uppnås genom

förändringar av användningen och sammansättningen av

petroleumbaserade bränslen (yrkande 2). Motionärerna

anför att arbetet med att minska hälsoeffekterna

orsakade av petroleumbaserade drivmedel är ytterst

angeläget, särskilt mot bakgrund av de nya forsk-

ningsrön som visar att hälsoeffekterna är mer

omfattande än man tidigare antagit. Regeringen bör

därför snarast följa upp sitt åtagande om att

tillsätta en utredning som ser över frågan. I

motionen begärs även tillkännagivande om att en

nollvision bör upprättas för de miljörelaterade

negativa hälsoeffekterna för att tydliggöra det

direkta sambandet mellan vår livsstil och vår hälsa

(yrkande 14). Motionärerna anför att målet bör vara

att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte

skall drabba vare sig oss själva eller naturen.

I motion So206 av Viviann Gerdin (c) begärs

tillkännagivande om att det vid konserter och övriga

musikarrangemang alltid finns någon som är ansvarig

för ljudanläggningen (yrkande 1). Vidare begärs

tillkännagivande om att vitesföreläggande kan utgå

till de ansvariga som inte följer gällande bestäm-

melser angående ljudnivån (yrkande 2).

I motion So213 av Lennart Kollmats (fp) begärs

tillkännagivande om behovet av åtgärder för att

komma till rätta med de ökande problemen med

tinnitus (yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande

om att skärpa kraven för högsta tillåtna nivå för

buller (yrkande 2). Motionären anför att staten kan

lagstifta mot för hög ljudnivå.

I motion So219 av Barbro Feltzing och Helena Hillar

Rosenqvist (båda mp) begärs tillkännagivande om en

nationell lag med fastställda gränsvärden för

ljudnivåer i offentliga lokaler.

I motion So244 av Elizabeth Nyström ( m) begärs

tillkännagivande om gränsvärden för buller vid

evenemang.

I motion So264 av Sofia Larsen och Margareta Andersson (båda c)

begärs tillkännagivande om begränsningar av

ljudnivåer på konserter, diskotek m.m. (yrkande 1).

Vidare begärs tillkännagivande om ökade resurser för

att sprida kunskaper och öka informationen om hur

man förebygger och botar tinnitus (yrkande 2).

I motion So287 av Marie Engström (v) begärs

tillkännagivande om behov av åtgärder för

begränsning av skadliga ljudnivåer. Motionären anför

att de regler och rekommendationer som anger

tillåtna ljudnivåer måste kombineras med riktlinjer

för hur dessa skall efterlevas. Ansvaret måste

tydliggöras. Motionären pekar på att det inte finns

någon tydlig lagstiftning på området.

I motion So292 av Dan Kihlström (kd) begärs

tillkännagivande om en översyn av reglerna gällande

ljudnivån vid evenemang (yrkande 1). Motionären

anser att en översyn av de nu gällande gränsvärdena

för ljudnivåer bör göras, såväl gränsvärdena inomhus

som utomhus. Vidare begärs tillkännagivande om

förbättrad information om buller och om hörselskador

till följd av buller (yrkande 2).

I motion So432 av Sven Bergström och Birgitta Sellén

(båda c) begärs tillkännagivande om bekämpning av

ljudterrorn i samhället. Motionärerna anför att om

vi på allvar vill komma till rätta med ljudterrorn

måste regering, riksdag och kommuner driva på

utvecklingen, agera kraftfullt och snabbt.

I motion A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkas

tillkännagivande om att stress bör behandlas ur ett

bredare perspektiv än bara relaterat till

arbetslivet (yrkande 1). Vidare begärs tillkänna-

givande om att stress bör uppmärksammas i

folkhälsoarbetet (yrkande 2).

I motion So382 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa

och Ronny Olander (båda s) yrkas tillkännagivande om

att verka för en EU-standard när det gäller

allergimärkning av hotell. Motionärerna pekar på att

det saknas en EU-standard, eller gemensam symbol och

märkning för allergisanering av fastigheter. Det

saknas även en specificering över vad begreppet

allergisanerade rum innebär.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade motioner om skadliga ljudnivåer

senast i betänkande 2001/2002:SoU19 Folkhälsofrågor.

Utskottet anförde därvid följande i sin bedömning

(s. 24).

När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet,

i likhet med motionärerna, med oro på

utvecklingen. Utskottet vidhåller att det är av

yttersta vikt att på samhällets alla nivåer

motverka hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst

hos barn och ungdomar som är en särskild

riskgrupp för sådana skador. Nationella

folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och Mil-

jömålskommittén har behandlat buller ur ett

folkhälsoperspektiv. Utskottet vill peka på att

flera initiativ tagits på nationell nivå för att

motverka olägenheter med för höga ljudnivåer i

inomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs också

på lokal nivå för att komma till rätta med pro-

blemet. I några motioner framförs krav på

lagstiftning om högsta ljudnivå bl.a. i dessa

miljöer. Enligt utskottets mening torde dock i

nuläget en strikt tillämpning av miljöbalken och

de råd Socialstyrelsen publicerat på området samt

ett offensivt informations- och

uppföljningsarbete anses som tillräckliga medel

för kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga

ljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från

att Socialstyrelsen noga följer och utvärderar

det kommunala miljöskyddsarbetet på området. De

aktuella motionerna avstyrktes (res. dels v och

kd dels fp). Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/2002:308).

Regeringen har i augusti 2002 givit Socialstyrelsen

i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga

ljudnivåer ger avsedd effekt, inklusive eventuella

brister i regelverket. Uppdraget skall, efter att

visst anstånd erhållits, redovisas senast i början

av maj 2003. Av uppdraget framgår bl.a. att

Socialstyrelsens allmänna råd i dag innehåller

rekommendationer för maximala ljudnivåer vid

konserter och diskotek. Vidare framgår att särskild

vikt skall läggas vid att belysa om rekommendationer

för maximala ljudnivåer bör ändras till riktvärden,

i syfte att mer kraftfullt kunna motverka

ohälsoeffekter till följd av för höga ljudnivåer. I

uppdraget ingår även att hitta nya lösningar på

problemet med höga ljudnivåer samt att analysera

vilka faktorer som varit avgörande i de kommuner där

regelverket fungerar tillfredsställande.

Regeringen har i den av riksdagen godkända

proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål

och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3, rskr.

2001/02:36) anfört (s. 41 f.) att en stor andel av

de cancerframkallande ämnena som förekommer i

samhället finns i de petroleumbaserade bränslena.

Vidare har regeringen därvid anfört att regeringen i

proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri

miljö aviserat ett uppdrag åt Naturvårdsverket att

tillsammans med Kemikalieinspektionen och

Energimyndigheten utreda frågan om förändringar av

användningen och sammansättningen av petrole-

umbaserade bränslen i syfte att få fram underlag för

fortsatt agerande inom EU och nationellt.

Från Miljödepartementet har inhämtats att några

åtgärder för att igångsätta det utredningsuppdrag

som efterlyses i motion MJ419 (v) yrkandena 1 och 2

ännu inte har vidtagits. Då Europaparlamentets och

rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om

kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om

ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT nr L 350,

28.12.1998 s. 58, Celex 31998L0070) nyligen antagits

föreligger det dock nu förutsättningar att se över

miljöklassningssystemet för fordon. Det kan därför

finnas anledning att anta att en utredning rörande

frågan om förändringar av användningen och

sammansättningen av petroleumbaserade bränslen kan

komma att tillsättas under hösten 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena miljöpolitik, storstadspolitik,

bostadspolitik, skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar, transportpolitik, trafikpolitik

och konsumentpolitik. Utskottet vill härvid betona

att arbetet på miljöområdet med miljökvalitetsmål

och dessas uppdelning i delmål har ett stort värde

för att uppnå en bättre folkhälsa.

I motion So31 (fp) yrkande 4 pekas på att

trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan har

undervärderats. Utskottet konstaterar dock att det

pågår ett omfattande arbete på området och att

dessutom en särskild myndighet, Vägtrafikin-

spektionen, nyligen har inrättats. Utskottet anser

mot denna bakgrund att motionsyrkandet får anses i

huvudsak tillgodosett.

Utskottet instämmer i att tillgång till

koloniträdgård kan ha positiva effekter på

folkhälsan. Något tillkännagivande i enlighet med

vad som anförs i motion So28 (s) yrkande 2 kan dock

inte komma i fråga. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion MJ419 (v) yrkandena 1 och 2 begärs

tillkännagivanden om att åtgärder bör vidtas för att

utreda möjligheterna att minska hälsoeffekterna

relaterade till användningen och sammansättningen av

petroleumbaserade bränslen. Utskottet har erfarit

att det finns förutsättningar för att regeringen

torde kunna besluta det utredningsuppdrag som

motionärerna efterfrågar under hösten 2003.

Motionsyrkandena får härigenom anses i huvudsak

tillgodosedda och avstyrks därför.

Utskottet har förståelse för det i motion MJ419

(v) yrkande 14 framförda förslaget om en nollvision

för de miljörelaterade hälsoeffekterna, men anser

inte, mot bakgrund av det omfattande miljöarbete i

övrigt som pågår i samhället, att något

tillkännagivande från riksdagens sida behövs.

Motionsyrkandet avstyrks.

I ett stort antal motionsyrkanden som väckts under

den allmänna motionstiden 2002 framförs synpunkter

på hur man skall komma till rätta med skadliga

ljudnivåer vid olika evenemang. Utskottet, som ser

med oro på utvecklingen, vidhåller att det är av

yttersta vikt att på samhällets alla nivåer motverka

hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst hos barn

och ungdomar. Utskottet noterar därför med

tillfredsställelse att riksdagen har beslutat om

delmål för buller i bostäder och att regeringen har

givit Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om

regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt

och vilka brister som kan finnas däri. Uppdraget

kommer att redovisas inom en snar framtid och

utskottet utgår från att de aspekter som framförs i

motionerna So206 (c), So213 (fp), So219 (mp), So244

(m), So264 (c), So287 (v), So292 (kd) och So432 (c)

därvid, eller vid regeringens fortsatta beredning av

ärendet, kommer att belysas. Motionerna får därför

anses tillgodosedda.

I motion A318 (kd) yrkandena 1 och 2 efterfrågas

en bredare behandling av stress än bara som en

arbetslivsfråga samt att stress bör uppmärksammas i

folkhälsoarbetet. Utskottet som delar motionärernas

uppfattning konstaterar att regeringen i

propositionen pekar på att studier visar att

människors vardagsmiljöer har stor betydelse för

stressnivåer och hälsa samt att möjlighet till

rekreation och återhämtning i t.ex. natur- och

grönområden, genom kulturupplevelser eller skapande

verksamhet påverkar människors förmåga att återhämta

sig från stress. Utskottet anser att problemet med

stress redan i dag får sägas behandlas ur ett brett

perspektiv och även betraktas som en folkhälsofråga.

Något initiativ från riksdagens sida behövs inte.

Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet delar även motionärernas synpunkt i

motion So382 (s) att en EU-standard när det gäller

allergimärkning av hotell vore värdefull. Något

tillkännagivande härom till regeringen är dock inte

erforderligt varför motionen avstyrks.

Målområde 6: En mer hälsofrämjande

hälso- och sjukvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner gällande god

vård i tid, företagshälsovård och en

förstärkt primärvård. Riksdagen bör också

avslå en motion om apoteksverksamhet och

hälsoupplysning. Utskottet delar inte mo-

tionärernas uppfattning att detaljhandeln med

läkemedel bör konkurrensutsättas.

Jämför reservationerna 15 (m) och 16 (fp och

c).

Propositionen

Enligt propositionen har hälso- och sjukvården stor

betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen

genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda

kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.

En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård skall

därför utgöra ett målområde.

Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

perspektiv skall genomsyra hela hälso- och

sjukvården och vara en självklar del i all vård och

behandling. I det hälsofrämjande arbetet har

primärvården en viktig roll.

I Sverige finns en lång tradition av förebyggande

arbete inom mödra- och barnhälsovård,

ungdomsmottagningar och skol- och företagshälsovård.

De preventiva insatserna har kommit att bli en

viktig del av välfärdsstatens arbete för att skydda

sårbara grupper, främst under uppväxten och i

arbetslivet. Vissa hälsoundersökningar, som riktas

till väl definierade målgrupper, har även visat sig

vara framgångsrika. Med anledning av de goda

erfarenheterna är det därför angeläget att dessa

verksamheter särskilt bevakas så att utvecklingen av

deras innehåll och omfattning följs upp.

Ett sätt att arbeta mer hälsoorienterat och med

ett helhetsperspektiv på hälsa är att utforma s.k.

hälsobokslut som syftar till att följa upp hur

resurser och insatser inom hälso- och sjukvården

bidrar till hälsoutvecklingen. Ytterligare ett sätt

är att skapa en hälsobudget som utgår från

människors hälsa. Hälsobudgeten kan ge en samlad

utgångspunkt för landstingets/regionens uppdrag

genom att betrakta hälsa och sjukdom i ett

sammanhang och att i ökad utsträckning fokusera på

hälsa och hälsorelaterad livskvalitet snarare än

sjukdom och nedsatt organfunktion som mål för

verksamheten. Dessutom kan hälso- och sjukvården som

arbetsgivare främja en positiv hälsoutveckling hos

den egna personalen.

Regeringen bedömer (s. 96) att samhället har ett

ansvar för att tillhandahålla viktig och

producentobunden hälsoinformation till befolkningen.

Ansvaret för hälsoinformation åvilar alla berörda

sektorsmyndigheter och bör ges hög prioritet.

Apoteket AB bör även fortsättningsvis ha möjlighet

att lämna obunden, saklig och lätt tillgänglig

hälsoinformation till sina kunder.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om god vård i tid (yrkande

4). Motionärerna anför att den svenska sjukvården

inte längre klarar av sin mest elementära uppgift,

att ge människor vård i tid. Om framtidens

möjligheter på sjukvårdsområdet skall kunna tas till

vara, ställer det krav på de politiker som styr

sjukvården. Det kräver, enligt motionärerna, bl.a.

en insikt om att dagens modell med finansiering och

produktion genom landsting inte utnyttjar

vårdresurserna effektivt. Motionärerna vill ha en

gemensamt finansierad hälsoförsäkring, en

vårdgaranti och ökat utrymme för mångfald med bl.a.

privata alternativ. Motionärerna begär också

tillkännagivande om företagshälsovården (yrkande 5).

Motionärerna anser att företagshälsovården bör få

tillbaka en del av sina tidigare uppgifter. Detta

skulle kunna innebära en effektivisering av arbets-

givarnas arbetsmiljöarbete. Med en utbyggd före-

tagshälsovård skulle även en rad positiva effekter

uppkomma, vårdcentralerna t.ex. skulle avlastas. I

motionen begärs även tillkännagivande om en

förstärkt primärvård (yrkande 6). Motionärerna anför

att det är viktigt av flera skäl att primärvården

fungerar bra. Primärvården kan både avlasta och

hjälpa patienter att hitta rätt inom övriga delar av

sjukvården, om den är lättillgänglig utan köer och

ger vård av hög kvalitet. Primärvården har också de

bästa förutsättningarna att erbjuda kontinuitet i

läkarkontakterna, att arbeta förebyggande samt att

se patienterna ur ett helhetsperspektiv, anförs det.

Enligt motionärerna har vi inte en sådan primärvård

i dag. Problemen gäller bristande tillgänglighet,

svårighet att rekrytera personal och svårigheter att

ta emot och med god kvalitet behandla de patienter

som överförs från sjukhus och

specialistmottagningar.

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om apoteksverksamhet och

hälsoupplysning (yrkande 8) Enligt motionärerna är

apoteken en viktig kanal för hälsoupplysning, och

deras betydelse kan vara särskilt stor genom att de

har så många kunder och så stora kontaktytor, sam-

tidigt som de representerar ett vetenskapligt

förhållningssätt. Vidare anför motionärerna att

apotekens roll i hälsoupplysningen inte förutsätter

att man bevarar den nuvarande monopolställningen för

det statsägda apoteksföretaget.

Tidigare behandling

Arbetsmarknadsutskottet behandlade i det av

riksdagen godkända betänkande 2001/02:AU4 Arbetsliv

en motion liknande den nu aktuella So29 (m) yrkande

5 rörande företagshälsovården. Utskottet anförde i

sin bedömning följande (s. 28 f.).

Till skillnad från Moderaterna anser utskottet

inte att en återgång till vad som gällde tidigare

är önskvärd. Utskottet anser fortfarande att

företagshälsovårdens huvuduppgift bör vara

förebyggande arbetsmiljöarbete och

arbetslivsinriktad rehabilitering. Det bör dock

påpekas att offentligt finansierad sjukvård även

i fortsättningen kan bedrivas under förutsättning

att vårdavtal träffas mellan

företagshälsovårdsenheten och sjukvårdshu-

vudmannen.

Motionen avstyrktes. Mot utskottets beslut

reserverade sig moderaterna. Riksdagen följde

utskottet (prot. 2001/02:91 och 93).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdet hälso- och sjukvårdspolitik.

I motion So29 (m) yrkande 4 begärs

tillkännagivande om god vård i tid. Utskottet har

vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande

2001/02:SoU13, vartill hänvisas (s. 16 ff.),

behandlat motionsyrkanden rörande bl.a. hälso- och

sjukvårdens finansiering, införandet av vårdgaranti

samt värdet av mångfald bland vårdgivarna. Utskottet

vidhåller sitt ställningstagande som det redovisas i

ovan nämnda betänkande och anser att motionsyrkandet

bör avslås.

Socialutskottet har ingen annan uppfattning än

arbetsmarknadsutskottet och delar således inte

motionärernas uppfattning beträffande motion So29

(m) yrkande 5 att företagshälsovården bör ges

möjlighet att även bedriva traditionell sjukvård.

Yrkandet avstyrks.

I motion So29 (m) yrkande 6 efterfrågas en

förstärkt primärvård. Utskottet vidhåller sitt

senaste ställningstagande, såsom det redovisas i det

ovan nämnda betänkande 2001/02:SoU13, och avstyrker

motionsyrkandet.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning i

motion So31 (fp) yrkande 8 att apoteken är en viktig

kanal för hälsoupplysning. Utskottet anser det

således mycket angeläget att Apoteket AB även

fortsättningsvis medges möjlighet att lämna obunden,

saklig och lätt tillgänglig hälsoinformation.

Utskottet vidhåller dock att det inte finns skäl att

förändra läkemedelsdistributionen genom att

konkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel. Mo-

tionsyrkandet avstyrks.

Målområde 7: Gott skydd mot

smittspridning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en

utredning om kostnadsfri vaccinering mot

kommande influensaepidemier. Utskottet delar

inte motionärernas uppfattning om behovet av

en sådan utredning.

Jämför reservation 17 (v).

Propositionen

Enligt propositionen måste samhällets skydd mot

smittsamma sjukdomar bibehålla en hög nivå för att

inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska

förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå för-

lorade. Insatser för att förebygga smittspridning är

en del av folkhälsoarbetet och därmed viktiga för

att det skall gå att nå det övergripande

folkhälsomålet. Gott skydd mot smittspridning skall

därför utgöra ett särskilt målområde.

I propositionen anförs att det i nuvarande

smittskyddslag saknas mål för samhällets insatser

mot smittspridning. En översyn av skyddet mot smitt-

spridning har genomförts av Smittskyddskommittén

(dir. 1996:68). I kommitténs slutbetänkande

Smittskydd, samhälle och individ (SOU 1999:51)

lämnas förslag till en ny smittskyddslag. I syfte

att ytterligare förbättra smittskyddet i landet

avser regeringen att utarbeta en proposition med

förslag till ny smittskyddslag. Regeringen kommer i

detta sammanhang att ta ställning till vilket mål

som bör gälla för samhällets smittskydd samt hur

ansvaret för den nationella uppföljningen av

insatser för att förhindra smittspridning bör

utformas.

Motionen

I motion So412 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en

utredning om frågan om en mer landsomfattande

generell och, för den enskilde, kostnadsfri

vaccinering mot kommande influensaepidemier. Enligt

motionärerna skall en mer generell och kostnadsfri

vaccinering mot väntade influensaepidemier införas,

eftersom det visat sig medföra inte bara en

besparing för sjukvården, utan också en klart

förbättrad hälsa för den enskilde. Huruvida den

skall vara begränsad till pensionärer och

riskgrupper får utredningen utvisa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena ungdomspolitik, integrationspolitik,

hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik,

djurpolitik, livsmedelspolitik samt miljöpolitik.

Utskottet anser inte att en sådan utredning är

erforderlig som efterlyses i motion So412 (v).

Motionen avstyrks.

Målområde 8: Trygg och säker

sexualitet och en god reproduktiv

hälsa

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om förtydliganden av målen

för skolornas sex- och samlev-

nadsundervisning, sexualpolitiska mål, unga

invandrarkvinnors sexualitet samt

abortförebyggande arbete bör avslås i den mån

de inte är tillgodosedda.

Jämför reservationerna 18 (fp och c) och 19

(m och fp).

Propositionen

I propositionen anförs att Sverige har en lång

tradition när det gäller upplysningsarbete kring

frågor relaterade till sexualitet och samlevnad. Att

främja en trygg och säker sexualitet och en god

reproduktiv hälsa i befolkningen har utgjort en

hörnsten i det folkhälsopolitiska arbetet.

Vidare anför regeringen att en trygg sexualitet,

fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld,

är hälsosam. Synen på sexualiteten i samhället som

helhet är därför viktig. Den bestämmer t.ex. om

människor som är homo- eller bisexuella utsätts för

fördomar och diskriminering – och med ohälsa som

följd. Den är också väsentlig för kvinnors hälsa. En

förnedrande syn på kvinnors sexualitet leder till

sexuellt tvång och våld och därmed ohälsa.

Enligt propositionen är vidare möjligheten till

trygg och säker sexualitet grundläggande för

individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och

samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom

områden som sex- och samlevnadsundervisning,

familjeplanering och mödrahälsovård. Trygg och säker

sexualitet och en god reproduktiv hälsa skall därför

utgöra ett målområde.

I propositionen anförs att den svenska

abortpolitiken har till uppgift dels att förebygga

oönskade graviditeter och därigenom verka för en

minskning av antalet aborter, dels att säkra varje

abortsökande kvinnas rätt till en medicinskt säker

abort och ett psykosocialt gott omhändertagande.

Utvärderingar visar att gällande abortlagstiftning

har fungerat väl och haft betydelse för kvinnors

hälsa.

De flesta aborter genomförs bland kvinnor mellan

20 och 30 år. Abortfrekvensen är högst bland dem som

bor i socioekonomiskt svaga områden och det finns

även stora regionala skillnader. Utlandsfödda

kvinnor är överrepresenterade i abortstatistiken.

Ett förslag till handlingsplan i syfte att förebygga

oönskade graviditeter bereds för närvarande inom

Regeringskansliet.

Vidare anför regeringen att barn och ungdomar har

rätt till en saklig sexualkunskap. En bra sex- och

samlevnadsundervisning kan spela en nyckelroll för

ungas utveckling och är särskilt viktig för dem vars

hälsa riskerar att utvecklas ogynnsamt. De

viktigaste kanalerna är sex- och samlevnadsunder-

visningen i grund- och gymnasieskolan och

rådgivning/individuella samtal om sexuellt

relaterade frågor på ungdomsmottagningarna. För att

svara mot flickors och pojkars olika behov och

förutsättningar måste sex- och samlev-

nadsundervisningen innehålla ett köns- och

genusperspektiv så att flickors och pojkars

respektive situation inom området sexualitet och

prevention synliggörs. Vidare skall undervisningen

förmedla en öppen syn på människors sexuella

läggning och kunna bemöta hetero-, homo-, bi- och

transsexuella ungdomars frågor och funderingar.

Allas sexualitet skall speglas i undervisningen.

Undervisningen skall också ta hänsyn till barns och

ungdomars skilda förutsättningar och villkor utifrån

etnisk, kulturell och religiös tillhörighet

och/eller eventuell funktionsnedsättning.

Rådgivning om preventivmedel och om hur man

förebygger sexuellt överförda sjukdomar bör vara

lättillgänglig och rikta sig till både kvinnor och

män och pojkar och flickor. För att kunna möta

behovet av individuell rådgivning och information

krävs en god skolhälsovård/elevvård och väl

fungerande ungdomsmottagningar. Detta räcker

emellertid inte för att tillgodose behovet hos

gruppen unga vuxna där såväl förekomsten av sexuellt

överförbara sjukdomar som av oönskade graviditeter

är som störst. Vidare behöver pojkars situation

uppmärksammas mera bl.a. via ungdomsmottagningarna,

och det finns ett behov av ökad kunskap om samband

mellan risktagande levnadsvanor och att ha medverkat

till en oönskad graviditet. Män och kvinnor med

invandrarbakgrund är en förhållandevis osynlig

målgrupp inom området sexualitet och prevention. Det

saknas t.ex. kunskap om vilka åtgärder som är

effektiva för att förebygga oönskade graviditeter.

Det är särskilt viktigt att uppmärksamma behovet av

sex- och samlevnadsundervisning.

Motionerna

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om förtydligande av målen för

skolornas sex- och samlevnadsundervisning (yrkande

11). Enligt motionärerna varierar kvaliteten

kraftigt på sex- och samlevnadsundervisningen mellan

olika skolor. Målformuleringen i läropla-

nen/kursplanen måste förtydligas för att säkerställa

en godtagbar sex- och samlevnadsundervisning i alla

skolor.

I motion So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (båda m) begärs tillkännagivande om vad i

motionen anförs om målet för folkhälsan och

invandrares villkor. Motionärerna pekar på att i

dagens Sverige saknar många unga flickor och kvinnor

rätten att fritt få förfoga över sin sexualitet.

I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om att utveckla nationella

sexualpolitiska mål (yrkande 6). Ett

jämställdhetsarbete och ett framgångsrikt

folkhälsoarbete kan aldrig bli framgångsrikt om inte

också sexualpolitiken involveras. Motionärerna anser

att det bör tillsättas en utredning med syfte att

utveckla nationella sexualpolitiska mål med folkhäl-

soinriktning för att skapa en sexualitet på lika

villkor mellan kvinnor och män, heterosexuella, bi-

och homo- samt transsexuella.

I motion So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om en nationell nollvision vad

gäller tonårsaborter (yrkande 1). Motionärerna anför

att Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att, med

den handlingsplan för prevention av oönskade

graviditeter som det tagit fram som grund, leda

arbetet med att utveckla en nationell nollvision för

tonårsaborter.

I motion So426 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (båda

kd) begärs tillkännagivande om en utredning kring

oönskade graviditeter bland unga och hur dessa kan

förebyggas. Motionärerna anför att eftersom svensk

forskning. på området är så gott som obefintlig

finns det mycket lite vägledning för ansvariga

instanser som försöker bidra till att minska antalet

oönskade graviditeter. Till exempel finns det ingen

samlad bild av vilken roll ungdomsmot-

tagningar och sex- och samlevnadsundervisningen i

skolan spelar.

Tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen

godkända betänkandet 2001/02:UbU10 Skolan, m.m.

motioner rörande skolans ansvar för sex- och

samlevnadsundervisning. Utskottet, som föreslog att

riksdagen skulle avslå motionsyrkandena, anförde i

sin bedömning bl.a. följande (s. 51 f.).

Utskottet vill peka på att kursplanerna för

grundskolans alla ämnen har reviderats med

tillämpning från höstterminen 2000. I de

samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att

tid skall avsättas för att diskutera och

reflektera över begrepp som identitet,

sexualitet, kärlek och jämställdhet. Där betonas

vikten av att tala om värdefrågor i samband med

undervisning om samlevnad och relationer,

människosyn och språkbruk. Även i kursplanen för

de naturorienterande ämnena finns vissa inslag

som gäller sex och samlevnad. I nuvarande

kursplan ses homosexualitet som en av flera

samlevnadsformer som också har sociala och

kulturella aspekter. Utskottet vill också peka på

det arbete som genomförts inom Värde-

grundsprojektet (jfr avsnittet Värdegrunden

ovan). I projektets slutbok Värdegrundsboken – om

samtal för demokrati i skolan finns avsnitt om

sex- och samlevnadsundervisningen i relation till

de grundläggande demokratiska värdena. Boken har

spritts till skolorna. Skolverket har också

utarbetat referensmaterial som kan användas i

sex- och samlevnadsundervisningen.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena ungdomspolitik, utbildningspolitik,

folkhälsopolitik, hälso- och sjukvårdspolitik,

integrationspolitik, jämställdhetspolitik,

handikappolitik, äldrepolitik och kriminalpolitik.

Som framgår av vad utbildningsutskottet tidigare

anfört när det gäller sex- och

samlevnadsundervisning, så har kursplanerna i alla

ämnen reviderats ganska nyligen. Socialutskottet

anser härigenom och mot bakgrund av vad regeringen

anför om vikten av sex- och samlevnadsundervisningen

i grund- och gymnasieskolan att de synpunkter som

framförs i motion So32 (c) yrkande 11 får anses i

huvudsak tillgodosedda.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är

väsentligt att sex- och samlevnadsundervisningen tar

hänsyn till barns och ungdomars skilda förut-

sättningar utifrån bl.a. etnisk, kulturell och

religiös tillhörighet. Om så sker torde, åtminstone

på sikt, förutsättningarna för unga invandrarflickor

att fritt få förfoga över sin sexualitet förbättras.

Härvid vill utskottet även peka på

ungdomsmottagningarnas viktiga roll. Motion So24 (m)

får med det anförda anses åtminstone delvis

tillgodosedd.

Genom här aktuellt målområdes innehåll får enligt

utskottets mening sexualpolitiken anses vara

involverad i samhällets jämställdhetsarbete. Motion

So448 (v) yrkande 6 får därför anses vara

tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.

I två motioner framförs synpunkter rörande det

abortförebyggande arbetet. Som anförs i

propositionen bereds för närvarande ett förslag till

handlingsplan att förebygga oönskade graviditeter i

Regeringskansliet. Något initiativ från riksdagens

sida är därför inte påkallat. Motionerna So426 (kd)

och So456 (kd) yrkande 1 avstyrks.

Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, främst med hänvisning till

pågående arbeten på området, avslå

motionsyrkanden rörande fysisk aktivitet och

hälsa.

Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (c).

Propositionen

Enligt propositionen är fysisk aktivitet en

förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad

fysisk aktivitet skall därför utgöra ett särskilt

målområde. Målet för de samlade insatserna inom

detta område skall vara att samhället utformas så

att det ger förutsättningar för en ökad fysisk

aktivitet hos hela befolkningen. Detta skall främst

ske genom insatser som stimulerar till

· mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i

anslutning till arbetet,

·

· mer fysisk aktivitet under fritiden,

·

· att äldre, långtidssjukskrivna och

funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till

motion eller träning på sina egna villkor.

·

Regeringen anför att skolan är den arena där alla

barn och ungdomar kommer i kontakt med motion och

idrott. Skolan har därför en central betydelse för

att skapa ett livslångt intresse hos unga människor

för motion, idrott och naturupplevelser.

Politikområdet utbildningspolitik berör fysisk

aktivitet främst genom ämnet idrott och hälsa. Inom

ämnet idrott och hälsa är målet att skapa och

utveckla nya arbetsformer och stödjande miljöer som

främjar fysisk aktivitet i det långsiktiga lärandet

utifrån barns och ungdomars villkor. Det är av stor

vikt att skolans insatser för att främja fysisk

aktivitet och idrott bottnar i både flickors och

pojkars behov och förutsättningar. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas de barn och ungdomar, t.ex.

flickor och pojkar med invandrarbakgrund, som har

begränsade möjligheter till kontakt med natur och

miljö.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om fysisk hälsa och

aktivitet (yrkande 7). Enligt motionärerna bör ämnet

idrott och hälsa ges ett större utrymme i skolan.

Detta är inte minst viktigt eftersom antalet

friluftsdagar har minskat i skolorna och

möjligheterna till fysiska fritidsaktiviteter därmed

minskats. Motionärerna anför att det framför allt är

viktigt att de elever som inte idrottar på fritiden

får fysisk aktivitet och idrott i skolan. Det ger

dem goda vanor och ökar deras möjlighet att leva ett

sunt liv.

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om ökat utrymme för ungdomars egna

önskemål om skolidrottens inriktning (yrkande 10).

Enligt motionärerna grundläggs mycket av

livsstilsmönstren i barn- och ungdomsåren, varför

det är viktigt att skolidrotten tillförsäkras en

starkare ställning. Samtidigt hör idrottslektioner

och aktiviteter till de situationer i skolan där

risken för mobbning och trakasserier är stor. För

att barn och ungdomar skall få positiva erfarenheter

av idrott är det, enligt motionärerna, viktigt att

öka medvetenheten om detta faktum.

I motion Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)

begärs tillkännagivande om idrottsrörelsen och

folkhälsan (yrkande 8). Motionärerna pekar på att

alla i dag är överens om att idrotten har stor

betydelse för det allmänna folkhälsoarbetet. Ändå

kvarstår faktumet att den svenska befolkningen och

inte minst barn och ungdomar ökar i vikt, till följd

av alltmer stillasittande. Motionärerna anför att en

allvarlig ansträngning bör göras för att ta fram

förslag till hur vi på bästa sätt kan ta ett samlat

grepp om folkhälsofrågorna. Därvid bör idrottsrö-

relsen engageras.

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl

(båda s) begärs tillkännagivande om att under

propositionens avsnitt 5, målområde 9: Ökad fysisk

aktivitet, även trädgårdsodling bör finnas med bland

de uppräknade fysiska aktiviteterna på

allemansrättslig grund (yrkande 3).

Tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen

godkända betänkandet 20001/02:UbU10 Skolan, m.m.

motioner rörande antalet idrottstimmar i skolan.

Utskottet anförde i sin bedömning följande (s. 41

f.).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det

är angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars

hälsomässiga utveckling i såväl fysisk som

psykisk mening och att skolan här har en viktig

uppgift. Skolan kan dock inte inom ramen för

skolans vardag ensam tillgodose elevernas fulla

behov i dessa avseenden men har likväl ett ansvar

för att förebygga ohälsa. Detta kan bland annat

ske genom att skapa en så god arbetsmiljö som

möjligt i skolan samt att kontinuerligt arbeta

med folkhälsofrågor. Ämnet idrott och hälsa har

här en given uppgift men friskvårdande inslag kan

med fördel även innefattas i andra moment under

skoldagen, t.ex. i form av fysiska aktiviteter

kopplade till annan undervisning.

Ämnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan

ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m. läsåret

1998/99. Samtidigt med detta utökades det lokala

utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600

timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta

382 timmar avsatta för elevens eget val. Dessa

timmar kan bl.a. användas för ämnet idrott och

hälsa. Inom ramen för skolans vardag finns det

alltså stora möjligheter att utöka den tid som

erbjuds eleverna att delta i fysiska aktiviteter,

friskvård eller andra hälsobefrämjande inslag.

Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om

den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen

som pågår och som öppnar för en mera flexibel

organisation i syfte att göra det lättare att nå

kursplanernas mål. I kursplanen för ämnet idrott

och hälsa sägs bl.a. att eleverna i slutet av det

nionde året skall förstå sambandet mellan mat,

motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i

ergonomi i vardagliga sammanhang. Ämnet syftar

till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och

sociala förmåga samt att ge kunskaper om den egna

livsstilens betydelse.

Utskottet anordnade våren 2000 en öppen

utfrågning i vilken undervisningen i idrott och

hälsa ingick som en viktig del.

Utskottet har behandlat yrkanden som avser ämnet

idrott och hälsa senast i betänkandet

2000/01:UbU13. I betänkandet anfördes bl.a.

följande: Såväl föräldrar som skola har en viktig

roll som främjare av en god livsstil och ett

långtgående ansvar vad gäller att motverka fysisk

inaktivitet och en osund kosthållning hos barnen

respektive eleverna. Detta gäller inte minst i

förhållande till de elever som inte ägnar sig åt

fritidsverksamheter med idrottsliga inslag.

Utskottet konstaterade också att barns och ung-

domars rörelsebehov är större än vad som normalt

kan tillgodoses inom ramen för skolans

verksamhet. Bland annat därför bör skolan

uppmuntra elevernas fysiska aktivitet på fritiden

genom t.ex. samarbete med föreningslivet.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)

Utbildningsministern har i ett pressmeddelande den 1

februari 2003 presenterar en rad åtgärder som

sammantaget skall leda till daglig fysisk aktivitet

för alla barn. I meddelandet anförs bl.a. följande.

Barn och unga behöver röra sig mer. Detta är en

uppgift som angår hela samhället. Men skolan har

en central roll i detta eftersom barn och unga

tillbringar en så stor del av sin tid i skolan

och skolan också är en plats där alla kan nås.

I pressmeddelandet redovisas vidare ett paket som

består av följande fyra delar:

1. Daglig fysisk aktivitet för alla barn skrivs

in i läroplanen. För att betona skolans ansvar

att erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen

för skoldagen kommer regeringen att införa ett

tillägg i läroplanerna. Det bör vara upp till

varje skola att själv, utifrån lokala

förutsättningar, hitta former för hur elever kan

erbjudas någon form av fysisk aktivitet. Detta

kan givetvis ske inom ramen för ämnet Idrott och

hälsa men även inom andra ämnen.

2. Uppdrag till Skolverket att följa upp

ändringen i läroplanen.

Skolverket och den nya myndigheten för

skolutveckling kommer att få i uppdrag att nära

följa hur skolorna arbetar med att förverkliga de

nya skrivningarna i läroplanerna om regelbunden

fysisk aktivitet. Myndigheten ska också

regelbundet återkomma till regeringen med en

redovisning i vilken utsträckning skolorna

lyckats förverkliga målet om 30 minuters fysisk

aktivitet om dagen.

3. Regeringen inrättar ett nationellt

resurscentrum för idrott och hälsa vid Örebro

universitet.

Skolorna behöver stöd och idéer för hur de ska

arbeta med att stimulera till ökad fysisk

aktivitet. Regeringen kommer därför att inrätta

ett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa

i skolan.

4. Regeringens handslag med idrottsrörelsen –

idrottsmiljarden.

För att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan

och även få fler barn än de redan idrottsaktiva

att röra på sig, behöver samarbetet mellan skolor

och lokala idrottsföreningar utvecklas. Ett

utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och

skolan är ett viktigt område som lyfts fram i

regeringens ”handslag med idrottsrörelsen”. Detta

handslag bygger på att idrottsrörelsen tillförs

sammanlagt en miljard kronor under mandatperioden

från överskottet i AB Svenska Spel under

förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig att

bl.a. intensifiera samarbetet med skolorna.

Bidragets närmare användning diskuteras just nu i

dialog mellan regeringen och idrottsrörelsen.

Regeringen har bett idrottsrörelsen själv att

återkomma med ett förslag till handlingsplan för

hur medlen ska användas och hur samverkan med

skolan ska utformas.

Regeringen har i augusti 2002 givit Statens

folkhälsoinstitut i uppdrag att följa upp kampanjen

Sätt Sverige i rörelse från 2001. Institutet skall

med utgångspunkt från erfarenheterna av detta

projekt formulera ett förslag till en nationella

strategi för ökad fysisk aktivitet. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 december 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena folkhälsopolitik, folkrörel-

sepolitik, idrottspolitik, utbildningspolitik

miljöpolitik, transportpolitik, bostadspolitik,

storstadspolitik, äldrepolitik, och handikappolitik.

Utskottet delar regeringens uppfattning att fysisk

aktivitet är en förutsättning för en god

hälsoutveckling. Utskottet noterar också med

tillfredsställelse att de samlade insatserna inom

målområdet inriktar sig på hela befolkningen. Även

då så är fallet vill utskottet särskilt framhålla

vikten av att fysisk aktivitet blir något positivt

och regelbundet förekommande bland barn och ung-

domar. Detta eftersom grundläggande av goda vanor i

tidiga år torde ha en mycket positiv inverkan på en

persons framtida hälsotillstånd. Utskottet kon-

staterar sammanfattningsvis att ett omfattande

arbete pågår på området och anser mot denna bakgrund

att motionerna So29 (m) yrkande 7 och So32 (c)

yrkande 10 och Kr 368 (kd) yrkande 8 får anses i

huvudsak tillgodosedda.

Utskottet ifrågasätter inte att trädgårdsodling

kan ha positiva effekter på folkhälsan. Motion So28

yrkande 3 föranleder dock inget tillkännagivande.

Motionsyrkandet avstyrks.

Målområde 10: Goda matvanor och

säkra livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, främst med hänvisning till

arbetet inom ramen för här aktuellt

målområde, avslå motionsyrkanden rörande

kostens betydelse för hälsan.

Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (c).

Propositionen

Enligt propositionen är goda matvanor och säkra

livsmedel förutsättningar för en god hälsoutveckling

hos befolkningen. Goda matvanor och säkra livsmedel

skall därför utgöra ett särskilt målområde.

Regeringen anför att den ökade förekomsten av

övervikt och fetma i befolkningen i väsentlig grad

kan förklaras av ändrade matvanor och fysisk

inaktivitet. Fetma och övervikt är ett snabbt ökande

hälsoproblem. I Sverige har antalet personer med

fetma nästan fördubblats under de senaste 20 åren

och omfattar nu omkring 500 000 människor eller 8 %

av den vuxna befolkningen och 4 % av barn och

ungdomar. Den ökade förekomsten av fetma gäller både

kvinnor och män i alla åldersgrupper. Fetma,

särskilt om den är lokaliserad till buken, medför en

ökad risk för en lång rad allvarliga sjukdomar såsom

diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och ledsjukdomar samt

vissa cancerformer. Mot bakgrund av att människors

matvanor påverkas av så många olika faktorer och

aktörer och mot bakgrund av att förbättrade matvanor

i befolkningen är en förutsättning för en god hälsa

anser regeringen att ett mål för samhällsinsatser

när det gäller matvanor bör fastställas. Regeringen

avser att återkomma med förslag på hur ett sådant

mål bör lyda. Den nationella handlingsplanen för

nutrition bör användas som grund för det fortsatta

arbetet med goda matvanor.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om kunskap om mat och dess

betydelse för hälsan (yrkande 8). Motionärerna pekar

på att totalt 2,5 miljoner svenskar är överviktiga

och att förekomsten av övervikt ökar. Kunskap om

mat och dess betydelse är oerhört viktig, inte bara

på dagis, i personalmatsalar och hos

äldreomsorgspersonalen, anförs det. Enligt

motionärerna är det en kunskap och ett

förhållningssätt som var och en måste ha med sig ut

i livet.

I motion So25 av Inger René och Hillevi Engström (båda m)

begärs tillkännagivande om målet för folkhälsan och

utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan

(yrkande 1). Motionärerna pekar på att inte bara

motion utan även vad vi äter har ett ovedersägligt

samband med vår totala hälsa. Enligt motionärerna

behöver ämnet Hem- och konsumentkunskap utökas.

Dessutom behövs en utvärdering av ämnet särskilt i

de lägre årskurserna. Vidare behöver, enligt

motionärerna, ämnet Idrott och hälsa inom

gymnasieskolan förstärkas och förändras så att detta

kärnämne på ett grundligt sätt tar upp mat- och häl-

soaspekten. I motionen begärs även tillkännagivande

om att politiken bör inriktas än mer på forskning,

utbildning och metodutveckling inom hälsoområdet

(yrkande 2).

I motion So26 av Inger René (m) begärs

tillkännagivande om möjligheten för Livsmedelsverket

att fullgöra sina uppgifter som kunskapsbas. Enligt

motionären krävs, för att få en förändring av

svenska folkets matvanor i positiv riktning,

insatser av en mängd olika aktörer och av olika typ.

Livsmedelsverkets roll i detta omfattande och breda

arbete är framför allt att fungera som kunskapsbas

när det gäller näringsinnehåll i livsmedel, svenska

folkets matvanor, vad som styr matvanor och

näringsbehov. Livsmedelsverket har i dag inte

resurser för att kunna utföra dessa uppgifter på ett

tillfredsställande sätt. Enligt motionären skulle en

satsning på dessa områden avsevärt bidra till att

stärka folkhälsoarbetet genom att andra aktörer fick

fler och säkrare uppgifter att bygga sitt arbete på.

I motion So338 av Ingemar Vänerlöv (kd) yrkas

tillkännagivande om behovet av åtgärder för att

komma till rätta med överviktsproblem hos barn och

vuxna. Motionären pekar på att en allt större andel

av befolkningen är överviktig, något som har

negativa konsekvenser för hälsan.

I motion So283 av Margareta Andersson och Sofia

Larsen (båda c) begärs tillkännagivande om orsakerna

till övervikt och fetma hos barn och vuxna.

Motionärerna anser att de bakomliggande orsakerna

till varför barn och vuxna ökar i vikt mer än vad

som är bra för deras hälsa bör utredas.

I motion So318 av Kerstin Engle (s) begärs

tillkännagivande om behovet av en bred information

om kostens betydelse för folkhälsan. Motionären

anför att en förbättrad folkhälsa kräver en bred

kunskapsspridning till många grupper i samhället om

vad god kostsammansättning är.

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (båda s)

begärs tillkännagivande om att under avsnittet 5,

målområde 10: Goda matvanor, bör betonas vikten av

tillkomsten av fler koloniområden för att fler skall

få möjlighet att odla (yrkande 4).

Tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen

godkända betänkandet 20001/02:UbU10 Skolan, m.m.

motioner rörande hem- och konsumentkunskap.

Utskottet anförde i sin bedömning följande (s. 43)

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att

undervisningen i har en viktig plats i

grundskolan och att ämnet skall ge både praktiska

och teoretiska kunskaper. Kunskaper om sambanden

mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har stor

betydelse för folkhälsan och folkhushållet.

Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att

en konkretisering av de nationella målen görs.

Det ankommer därefter på lärare och elever att

gemensamt planera och genomföra undervisningen i

syfte att nå de nationella målen. För att tillse

att skolorna klarar de nationella kraven har

skolhuvudmannen ett stort ansvar vad gäller

uppföljning och utvärdering av skolans resultat.

Med hänvisning till detta och den

försöksverksamhet med avskaffad timplan som för

närvarande genomförs i ett antal kommuner avstyr-

ker utskottet yrkandena om ämnet hem- och

konsumentkunskap.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde

utskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)

Regeringen gav i juli 2001 i uppdrag åt Statens

beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)

att i samråd med Statens folkhälsoinstitut, Läkeme-

delsverket och Socialstyrelsen kartlägga och

redovisa de behandlingsmöjligheter som finns

avseende fetma. Uppdraget har redovisats i juni 2002

i rapporten Fetma – problem och åtgärder (SBU-

rapport nr 160) och har omfattat att redovisa

effekter av olika behandlingsmetoder mot fetma samt

i övrigt lämna förslag på lämpliga förebyggande och

andra samhällsbaserade åtgärder mot fetma. Som ett

delprojekt i detta regeringsuppdrag har Statens

folkhälsoinstitut i rapporten Åtgärder mot fetma,

hösten 2002, redovisat en nationell inventering av

pågående studier/projekt i landet avseende fysisk

aktivitet och kost för att förebygga övervikt och

fetma. Rapporten ger en bakgrundsbeskrivning hur

överviktsproblematiken ser ut i Sverige och de

bakomliggande orsakerna fysisk inaktivitet och

felaktiga matvanor. Vidare berörs vilka konsekvenser

övervikt och fetma har för individ och samhälle och

åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom målområdet

och noterar nu att detta omfattar politikområdena

barnpolitik, ungdomspolitik, hälso- och sjukvårds-

politik, folkhälsopolitik, utbildningspolitik,

konsumentpolitik, miljöpolitik, integrationspolitik

och livsmedelspolitik.

Utskottet anser att inrättandet av det föreslagna

målområdet sammantaget med det omfattande arbete som

bedrivs och har bedrivits på området torde innebära

goda förutsättningar att ta ett samlat grepp på de

frågor som hänger samman med matvanor och livsmedel

såsom goda kostvanor, övervikt, ätstörningar,

födoämnesöverkänslighet m.m. Livsmedelsverket har

här en viktig roll och har bl.a. i uppgift att öka

medborgarnas, särskilt barns och ungdomars, kun-

skaper om god och säker mat så att de kan göra

medvetna val samt att öka deras kunskaper om

sambanden mellan kost och hälsa. Utskottet anser att

motionerna So25 (m) yrkandena 1 och 2, So26 (m) samt

So29 (m) yrkande 8, So283 (c), So318 (s) och So338

(kd) får anses i huvudsak tillgodosedda.

Utskottet ifrågasätter inte att tillkomsten av

fler koloniområden kan ha positiva effekter på

folkhälsan. Motion So28 yrkande 4 föranleder dock

inget tillkännagivande. Motionsyrkandet avstyrks.

Målområde 11: Minskat bruk av tobak

och alkohol, ett samhälle fritt från

narkotika och dopning samt minskade

skadeverkningar av överdrivet

spelande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

tobakspreventivt arbete, främst med

hänvisning till pågående arbete på området.

Motionsyrkanden om att tillgängligheten till

nikotinersättningsmedel bör ökas avstyrks i

den mån de inte är tillgodosedda.

Jämför reservationerna 24 (m), 25 (fp), 26

(mp), 27 (m) och 28 (c).

Propositionen

Enligt propositionen påverkar bruket av

beroendeframkallande medel hälsan. Även spelberoende

kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa

faktorers samlade effekter och inbördes kopplingar

krävs. Åtgärder mot skador på grund av tobak,

alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från

narkotika och dopning är nödvändiga för att det

skall gå att nå det övergripande folkhälsomålet.

Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle

fritt från narkotika och dopning samt minskade

skadeverkningar av överdrivet spelande skall därför

utgöra ett särskilt målområde.

Riksdag och regering har tidigare beslutat om

samhällets insatser och mål för alkohol- och

narkotikapolitiken. Dessa mål skall ligga fast.

Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet

skall vara att minska tobaksbruket.

Målet för samhällets insatser mot spelberoende

skall vara att minska skadeverkningar av överdrivet

spelande. Målet när det gäller dopning skall vara

ett samhälle fritt från dopning.

Regeringen anför att Nationella folkhälsokommittén

föreslår att Statens folkhälsoinstitut bör få ett

särskilt regeringsuppdrag att bedriva information

till allmänheten om tobakens skadeverkningar och

samordna det nationella och lokala tobaksarbetet.

Regeringens bedömning är dock att Statens folkhälso-

institut i första hand skall ge strategiskt stöd

till kunskaps- och metodutveckling i kommuner och

landsting. Arbetet mot tobakskonsumtion måste för

att vara effektivt vara integrerat med det övriga

folkhälsoarbetet och utgå från ett generellt

folkhälsoperspektiv.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 2001/02:SoU8 behandlades motioner med

synpunkter på resursfördelningen när det gällde

åtgärder för att förstärka arbetet med tobakspre-

vention. Utskottet ansåg det viktigt att resurserna

inom det förebyggande arbetet inriktas både på barn

och unga, som är en viktig grupp, och på den vuxna

delen av befolkningen. Utskottet föreslog ett

tillkännagivande med denna innebörd. I samma

betänkande anfördes vidare att utskottet delade

regeringens bedömning att för det fall att

nikotinersättningsmedel görs lika tillgängliga som

tobaksvaror finns det en risk att dessa uppfattas,

inte som en produkt som skall användas för att sluta

röka utan en som används som ersättning för tobak.

Utskottet delade således inte de motionärers

uppfattning som ansåg att nikotinersättningsmedel

bör finnas till försäljning där tobak säljs.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:235).

I budgetpropositionen för 2003 (2002/03:1, volym 6,

utg.omr. 9, s. 75) föreslogs under anslag 14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder att 30 miljoner kronor

skall disponeras av Statens folkhälsoinstitut för

olika förebyggande insatser mot tobak. Medlen skall

bl.a. användas som stöd till organisationer på

tobaksområdet, stöd till Centrum för

tobaksprevention för verksamhet med

telefonrådgivning samt till metodutveckling.

Regeringen har i regeringsbeslut den 12 september 2002 gett

Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samverkan

med kommuner och landsting bedriva kunskapsbaserad

metodutveckling för tobakspreventivt arbete. Enligt

uppdraget skall institutet i samverkan med kommuner

och landsting under perioden 2002–2004 genomföra

cirka fem–tio pilotprojekt som skall bidra till ökad

kunskap om verksamma och lämpliga metoder och

strategier för tobaksprevention särskilt riktade mot

barn och unga, men även till vuxna. Syftet skall

vara att få fram ny kunskap som inspirerar till

fortsatta satsningar på tobakspreventiva åtgärder

lokalt och regionalt och att tobakspreventionen

integreras i det övergripande folkhälsoarbetet.

Från Socialdepartementet har inhämtats att Apoteket

AB under sommaren 2002 utfärdat riktlinjer för

tillhandahållande av nikotinersättningsmedel via

apoteksombud och att Apoteket AB i en skrivelse

konstaterat att nikotinersättningsmedel nu finns

tillgängliga hos apoteksombuden.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om information och

utbildning om tobakens skadliga inverkan (yrkande

9). Motionärerna anför att det för att minska

rökningen krävs långt mer förfinade och

verklighetsanpassade metoder än generella

informationsinsatser, förbjudande lagstiftning eller

moraliserande pekpinnar. Det är av central betydelse

att information och utbildning om tobakens

skadeverkningar inte bara når ut till alla människor

utan också presenteras på ett sådant sätt att alla

kan ta den till sig. Vidare begärs i motionen

tillkännagivande om att tobaksavvänjningspreparat

skall få säljas fritt inom detaljhandeln (yrkande

10). Enligt motionärerna skall det, varhelst det

säljs tobaksprodukter, också vara tillåtet att

försälja produkter med lägre nikotinhalt i syfte att

minska ett tobaksberoende. I motion So31 av Kerstin

Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om

hälsoupplysning om tobak (yrkande 5). Enligt

motionärerna är, med hänsyn till de allvarliga

folkhälsoeffekterna av cancersjukdomar, hjärt- och

kärlsjukdomar samt kroniskt obstruktiva

lungsjukdomar, regeringens snäva hållning till

hälsoupplysning om tobak inte godtagbar.

I motion So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om tobaksfrågor (yrkande 16).

Motionärerna anför att det svenska arbetet mot tobak

från början byggt på information, utbildning och

opinionsbildning. Staten kan inte frånsäga ansvaret

för dessa insatser, och de kan inte överlåtas enbart

på frivilliga organisationer, än mindre på

tobaksindustrin.

I motion So276 av Annelie Enochson (kd) begärs ett

tillkännagivande om de utmaningar som Nationella

folkhälsokommittén formulerat (yrkande 1). Mo-

tionären anför att kommittén preciserat ett antal

”utmaningar” till aktörer på olika nivåer som ett

sätt att peka på behovet av ett brett, konsekvent

och kontinuerligt tobakspreventivt arbete för att nå

de föreslagna målen. Ingen komponent i strategin

ersätter den andra, och det finns inget

motsatsförhållande mellan en strävan att få ungdomar

att inte börja röka och en satsning på stöd för dem

som vill sluta. Vidare begärs i yrkande 3 ett

tillkännagivande om ett långsiktigt säkerställande

av adekvata resurser för tobakspreventivt arbete på

alla nivåer. Motionären noterar att regeringen i

budgetpropositionen har avsatt 30 miljoner kronor

per år i tre år med början 2002 för tobakspreventivt

arbete som skall ledas av Statens folkhälsoinstitut.

Enligt motionären är det bl.a. viktigt att

principiellt diskutera och besluta hur

hälsofrämjande och förebyggande arbete skall

finansieras.

I motion So331 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs ett

tillkännagivande om att personlig rådgivning och

nikotinersättningsmedel bör erbjudas föräldrar med

hemmavarande barn i samband med att de som patienter

kommer i kontakt med hälso- och sjukvården (yrkande

2). Motionären pekar på att en av de viktigaste

åtgärderna för att se till att kommande generationer

inte börjar röka är att få deras föräldrar att

sluta.

I motion So333 av Mikael Oscarsson (kd) begärs att

regeringen lägger fram förslag till en nationell

handlingsplan för rökavvänjning. Flera vetenskapliga

studier pekar enligt motionären på att en tydlig,

konsekvent och personligt anpassad rådgivning är en

kostnadseffektiv och framgångsrik metod för rök-

avvänjning.

I motion So385 av Birgitta Sellén och Annika

Qarlsson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att

nikotinläkemedel bör finnas hos apoteksombud

(yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2 ett

tillkännagivande om att en utredning bör göras för

att se över möjligheten att sälja nikotinläkemedel

där tobaksvaror säljs.

I motion So467 av Viviann Gerdin och Margareta

Andersson (båda c) begärs ett tillkännagivande om

att öka anslagen till organisationer med kunskaper

om rökprevention i skolorna (yrkande 1). Att

förhindra att ungdomar börjar röka kräver insatser

inom flera områden, anför motionärerna. En åtgärd är

att öka de statliga anslagen till organisationer som

är utbildade för att informera i tobaksfrågor och

för att bearbeta ungdomar att välja ett rökfritt

liv. Vidare begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande

om att öka anslagen för rökavvänjningsinsatserna så

att de kommer i paritet med folkhälsomålen.

Motionärerna anför att anslagen i dag är

underdimensionerade och ojämnt fördelade över

landet. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om

behovet av könsspecifika tobaksavvänjningsprogram.

Motionärerna anför att särskilt kvinnors tobaksbruk

måste uppmärksammas. Kvinnor utvecklar lungcancer

snabbare än män och det antas att det finns en

koppling mellan bröstcancer och rökning. Rökning har

också stor negativ påverkan på gravida kvinnor och

på foster.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom

målområdet och noterar nu att detta omfattar

politikområdena folkhälsopolitik, skatt, tull och

exekution, kriminalpolitik, hälso- och

sjukvårdspolitik, barnpolitik, ungdomspolitik,

utbildningspolitik, socialtjänstpolitik,

livsmedelspolitik, finansiella system och tillsyn

och folkrörelsepolitik.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det

förebyggande och hälsofrämjande arbetet på det här

aktuella området, för att bli effektivt, måste

behandlas i ett sammanhang. Utskottet delar också

regeringens uppfattning att arbetet mot

tobakskonsumtion, för att vara effektivt, måste vara

integrerat med det övriga folkhälsoarbetet och utgå

från ett generellt folkhälsoperspektiv. Genom det

strategiska stöd som Statens folkhälsoinstitut kan

bistå kommuner och landsting med anser utskottet

vidare att dessa har goda förutsättningar att

bedriva ett framgångsrikt arbete för att minska

bruket av tobak. Utskottet anser vidare att intensiv

information och utbildning på lokal nivå, t.ex. i

skolor, om tobakens skadeverkningar är av mycket

stor betydelse i sammanhanget. Dessutom vill

utskottet återigen framhålla att det är särskilt

angeläget att information om tobakens

skadeverkningar når ut, förutom till gravida

kvinnor, även till barn och ungdomar och deras

föräldrar liksom i övrigt till alla grupper som

arbetar med barn. Utskottet avstyrker med det

anförda motionerna So29 (m) yrkande 9, So31 (fp)

yrkande 5, So276 (kd) yrkandena 1 och 3, So331 (kd)

yrkande 2, So333 (kd) och So467 (c) yrkandena 1–3.

I motion So442 (fp) yrkande 16 framförs att staten

inte kan frånsäga sig ansvaret för information,

utbildning och opinionsbildning om tobak. Som

framgår ovan arbetar Statens folkhälsoinstitut

tillsammans med kommuner och landsting aktivt med

dessa frågor. Utskottet delar inte motionärernas

farhågor om att staten inte har tillräckligt

inflytande över detta arbete. Motionsyrkandet

avstyrks.

Som ovan anförts har Apoteket AB i en skrivelse

konstaterat att nikotinersättningsmedel nu finns

tillgängliga hos apoteksombuden. Motion So385 (c)

yrkande 1 är därmed tillgodosedd.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att om

nikotinersättningsmedel görs lika tillgängliga som

tobaksvaror finns det en risk att medlen uppfattas

som ersättning för tobak och inte som en produkt som

skall användas för att sluta röka. Utskottet

avstyrker därmed motionerna So29 (m) yrkande 10 och

So385 (c) yrkande 2.

Forskning och metodutveckling

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om inrättandet av ett

National Institute of Health, om

hälsokonsekvensbeskrivningar och om ett

hälsojusterat BNP-mått bör avslås i den mån

de inte är tillgodosedda.

Jämför reservationerna 29 (m) och 30 (c).

Propositionen

När det gäller forskning och metodutveckling bedömer

regeringen (s. 91) att Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap (FAS) och Statens folkhäl-

soinstitut (FHI) bör ges i uppdrag att i samarbete

med berörda aktörer utarbeta en lägesbeskrivning i

syfte att på sikt kunna stärka forskningen på

folkhälsoområdet. Dessutom är det av stor vikt att

Statens folkhälsoinstitut bedriver ett fortsatt

utvecklingsarbete kring hälsokonsekvensbedömningar

(HKB) genom en kombination av teoribaserad kunskap

och praktisk tillämpning. Socialstyrelsen bör få i

uppdrag att tillsammans med Statens folkhäl-

soinstitut och i samverkan med Landstingsförbundet

och Svenska Kommunförbundet utreda behov,

finansiering, inriktning och avgränsning av regio-

nala centrum för icke-medikamentella metoder. Även

frågan om behov, finansiering och utveckling av

regionala utvecklingscentrum för kunskapsbaserade

metoder bör utredas i detta sammanhang.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att ett institut för

medicin och hälsa skall skapas för forskning och

utveckling (yrkande 12). För att ge maximal kraft åt

ansträngningarna att ligga i den medicinska och

biomedicinska forskningsfronten vill motionärerna

skapa ett svenskt National Institute of Health efter

amerikansk förebild. Institutet för medicin och

hälsa skall kraftsamla och möjliggöra ny, mer

tvärvetenskaplig forskning, men också fördjupa

forskningen inom olika discipliner med anknytning

till hälsa och sjukvård i vid mening.

I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om hälsokonsekvensbeskrivningar

(yrkande 1). Motionärerna anför att en utvecklad

folkhälsopolitik behöver genomsyra samhället i dess

helhet och tas i beaktande vid planering av

bostäder, arbetsplatser och i värnandet om den gene-

rella välfärden.

I motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) föreslås att

riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till ett hälsojusterat BNP-mått (yrkande 4).

Motionärerna pekar på att om stora grupper av

befolkningen inte får del av de växande resurserna

innebär ekonomisk tillväxt inte med automatik

förbättrad social utveckling. Nationalräkenskaperna

bör därför inkludera positiva respektive negativa

effekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat BNP-

mått. I motionen begärs vidare att regeringen lägger

fram förslag om att utveckla metoder för

hälsokonsekvensanalyser (yrkande 5). Motionärerna

betonar vik-ten av att det före viktiga beslut görs

en omfattande analys av vad beslutet kan få för

betydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som

redan i dag görs på miljöområdet.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

och avstyrkt bifall till motionsyrkanden som rör att

ett svenskt National Institute of Health skall

inrättas, senast i betänkande 2001/02:SoU13, vartill

hänvisas (s. 37 ff.) (res. m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som inte har ändrat inställning i frågan

om att inrätta ett svenskt National Institute of

Health, återkommer dock till denna i betänkande

2002/03:SoU3. Motion So29 (m) yrkande 12 avstyrks.

Utskottet anser det mycket värdefullt att

regeringen avser att ge Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap och Statens

folkhälsoinstitut i uppdrag att i samarbete med

andra utarbeta en lägesbeskrivning i syfte att på

sikt kunna stärka forskningen på folkhälsoområdet.

Utskottet delar också regeringens bedömning att det

är av stor vikt att Statens folkhälsoinstitut bedri-

ver ett fortsatt utvecklingsarbete kring

hälsokonsekvensbeskrivningar. Motionerna So443 (c)

yrkande 5 och So448 (v) yrkande 1 får anses

tillgodosedda.

Utskottet kan inte ställa sig bakom ett

tillkännagivande om ett hälsojusterat BNP-mått.

Motion So443 (c) yrkande 4 avstyrks.

Internationellt folkhälsoarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande

det internationella folkhälsoarbetet inom

WHO, OECD och EU, främst med hänvisning till

att de får anses i huvudsak tillgodosedda

genom det arbete som för närvarande bedrivs.

Jämför reservation 31 (fp).

Motionerna

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om vad som anförs om WHO och

det internationella samarbetet i folkhälsofrågor

(yrkande 11). Motionärerna anför att WHO har en

mycket stor betydelse för att företräda

folkhälsointressena. WHO:s betydelse innebär också

att de ekonomiska intressen som vill motverka

folkhälsoarbete ägnar sig åt lobbying för att

försvåra en del av det arbete inom WHO som kan ge

verkningsfulla resultat. Det är, enligt

motionärerna, angeläget att Sverige aktivt verkar

för att detta arbete ges hög prioritet som stöd för

medlemsländernas folkhälsoarbete. Detta gäller inte

minst den verksamhet vid WHO-kontoret i Köpenhamn

som särskilt inriktas på att möjliggöra begränsning

av alkoholskador. I samma motion begärs

tillkännagivande om vad som anförs om OECD och det

internationella samarbetet i folkhälsofrågor

(yrkande 12). Motionärerna påpekar att det

exempelvis skulle vara av stort värde om OECD kunde

ta på sig att beräkna de samhällsekonomiska

kostnader som alkoholnäringen vållar i

medlemsländerna genom sjuklighet, annat bortfall av

arbetskraft, sjukvårdskostnader m.m. Detta är

ekonomiska förhållanden som det i många länder anses

politiskt inopportunt att ta upp, men som samtidigt

har stor betydelse för möjligheterna att

upprätthålla stabila välfärdssystem inom EU-området.

Vidare begärs tillkännagivande om vad som anförs om

EU och det internationella samarbetet i

folkhälsofrågor (yrkande 13). Motionärerna anser att

det starkare bör understrykas att det krävs ett

betydligt mer intensivt arbete för att föra ut

Sveriges narkotikastrategi i Europa. Om Sverige

misslyckas med det finns det risk för att den hol-

ländska modellen kommer att prövas i stället.

Sverige måste därför visa upp sig inom EU, föra ut

korrekt information om sin narkotikapolitik och om

de resultat den gett. Enligt motionärerna har det

också stor betydelse om EU-kommissionen väljer att

arbeta för folkhälsan eller för att understödja

ekonomiska intressens strävanden att bli av med

folkhälsomotiverade hinder för försäljningen av

varor som vållar ohälsa. EU-kommissionen har, enligt

motionärerna, mycket aktivt arbetat för att dessa

regler, som ekonomiskt gynnar alkoholföretagen och

kraftigt försvårar folkhälsoarbetet, skall tillämpas

fullt ut i även i Sverige.

Tidigare behandling

Ett enigt utskott har vid flera tillfällen de

senaste åren redovisat sin inställning när det

gäller Sveriges insatser mot narkotikan på

internationell nivå. I betänkande 1999/2000:SoU10

vidhölls de uttalanden som gjorts tidigare år. Ut-

skottet uttryckte sin oro för den globala utveckling

av narkotikahandeln som pågår och den påverkan

utvecklingen har för Sveriges del, framför allt vad

gäller dagens ungdomar. Utskottet anförde att

Sveriges internationella narkotikapolitik måste vara

tydlig, konsekvent och långsiktig. Det påpekades att

Sveriges restriktiva narkotikapolitik ligger till

grund för det internationella engagemanget och att

Sverige sedan länge deltar mycket aktivt i det

internationella samarbetet på detta område.

Utskottet vidhöll att det är synnerligen angeläget

att regeringen med kraft fortsätter att bekämpa alla

krav på legalisering av narkotika och liberalisering

av narkotikapolitiken, såväl nationellt som på det

internationella planet. Sverige måste fortsätta att

aktivt driva sin inställning i narkotikafrågor

internationellt, bl.a. inom FN, Europarådet, EU och

i det nordiska samarbetet. En nödvändig

förutsättning för framgång i det internationella

arbetet är att våra insatser nationellt är

framgångsrika och att vi kan visa på en enig

restriktiv inställning i frågan, anfördes det. Denna

uppfattning vidhölls även i samband med att

narkotikafrågan senast behandlades i utskottet i

betänkande 2001/02:SoU15 Nationell

narkotikahandlingsplan (s. 59).

Utskottets ställningstagande

Sverige har sedan länge bedrivit ett aktivt arbete

inom WHO. Utskottet delar regeringens uppfattning

att det är angeläget att Sverige aktivt verkar för

att arbetet med att företräda folkhälsointressen

genom att utveckla strategier och policy ges

fortsatt hög prioritet som stöd för medlemsstaternas

folkhälsoarbete. Motion So31 (fp) yrkande 11 får

härigenom anses åtminstone delvis tillgodosedd.

Motionsyrkandet avstyrks.

OECD arbetar med hälso- och sjukvården, dess

organisation, kostnader och effektivitet samt

uppföljning av reformer inom sjukvården. Utskottet

anser i och för sig att det kunde vara av intresse

om OECD, som motionärerna i motion So31 (fp) yrkande

12 förespråkar, kunde ta på sig att beräkna de

samhällsekonomiska kostnader som alkoholnäringen

vållar i medlemsländerna. Utskottet är dock inte

berett att förslå riksdagen ett tillkännagivande med

detta innehåll. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att EU:s

ministerråd nyligen har antagit ett nytt

folkhälsoprogram som kommer att bli vägledande för

EU:s framtida folkhälsoarbete. Utskottet noterar

också att Sverige kommer att ge fortsatt hög

prioritet åt arbetet inom gemenskapen bl.a. när det

gäller narkotikafrågan. Mot denna bakgrund och då

utskottet utgår från att Sverige inom EU fortsätter

att driva Sveriges inställning när det gäller

narkotikafrågan men även när det gäller alkohol och

tobak, anser utskottet att motion So31 (fp) yrkande

13 får anses i allt väsentligt tillgodosedd.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

Statens folkhälsoinstitut bör avskaffas

respektive få andra arbetsuppgifter.

Jämför reservationerna 32 (m) och 33 (fp).

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att Statens

folkhälsoinstitut bör avskaffas (yrkande 11).

Motionärerna anför att det statliga engagemanget

kraftigt bör minska till förmån för regionalt och

lokalt folkhälsoarbete.

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande till regeringen om att Statens

folkhälsoinstitut på nytt skall tilldelas arbetsupp-

gifter i enlighet med riksdagens tidigare beslut med

anledning av proposition 1990/91:175 (yrkande 6).

Motionärerna anför att riksdagen bör besluta att

återge institutet de uppgifter det hade enligt

riksdagens tidigare beslut då proposition

1990/91:175 bifölls. Enligt motionärerna kan nämnda

proposition i huvudsak utgöra underlag även för ett

nytt principbeslut. Vidare yrkas att riksdagen begär

att regeringen, i enlighet med vad som anförs i

motionen, återkommer med förslag till de följdbeslut

som föranleds av ett principbeslut om att återge

Statens folkhälsoinstitut tidigare arbetsuppgifter

(yrkande 7).

Bakgrund och tidigare behandling

Riksdagen beslutade i maj 2001 (prop. 2000/01:99,

bet. 2000/01:SoU16, rskr. 2000/01:233) att godkänna

regeringens förslag om att tilldela Statens folkhäl-

soinstitut en ny roll. Institutet skall i sin nya

roll ansvara för sektorsövergripande uppföljning och

utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet, vara

nationellt kunskapscentrum för metoder och

strategier på området och ansvara för övergripande

tillsyn inom alkohol-, narkotika- och

tobaksområdena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att det är viktigt att det finns

en statlig myndighet med ett samlat ansvar för

frågor inom folkhälsoområdet, nämligen Statens

folkhälsoinstitut. Utskottet avstyrker följaktligen

motion So29 (m) yrkande 11 vari det yrkas att

institutet skall avskaffas. Vidare anser utskottet

det positivt att Statens folkhälsoinstitut i sin nya

roll tillförts tillsynsuppgifter inom alkohol- och

tobaksområdena. Detta eftersom institutet härigenom

kan ta ett helhetsgrepp om några av de viktigaste

bestämningsfaktorerna för folkhälsan. Motion So31

(fp) yrkandena 6 och 7 avstyrks.

Andra motionsyrkanden

Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst

fatta beslut om övergripande och nationella frågor.

I de centrala lagarna inom utskottets bered-

ningsområde finns ofta bestämmelser som innebär

delegation av detaljbestämmelser till regering

och/eller myndigheter. I detta sammanhang finner

utskottet även anledning att, vad beträffar

motionsyrkanden om vård och behandling av olika

sjukdomar, påpeka att utskottet vid ett flertal

tillfällen uttalat att det inte ställer sig bakom

motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda

sjukdomar eller om att vården av dessa bör

organiseras på visst sätt. Att bedöma sådana frågor

är i första hand en fråga för sjukvårdshuvudmännen,

se bl.a. betänkande 2001/02:SoU13 (s. 60 ff.).

Utskottet erinrar också om, när det gäller

motionsyrkanden med krav på forskning inom olika

fält, att statsmakterna vad gäller resurserna till

grundforskning endast fattar övergripande beslut om

fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den

närmare fördelningen av de statliga

forskningsresurserna ankommer på forsk-

ningsfinansierande myndigheter, som bl.a.

Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor,

vilka har att fatta beslut utifrån vetenskapliga

kvalitetsbedömningar, se betänkande 2002/03:UbU1 (s.

100 f.) Sammanfattningsvis föreslår utskottet med

hänvisning till gällande ansvarsfördelning att

följande motionsyrkanden avslås:

I motion So297 av Helena Bargholtz och Birgitta

Ohlsson (båda fp) begärs tillkännagivande om

forskning om livsvillkoren för lesbiska och

bisexuella invandrarkvinnor (yrkande 1). Vidare

begärs tillkännagivande om frivilligorganisationer

som bedriver stödjande verksamhet för lesbiska och

bisexuella invandrarkvinnor (yrkande 2).

I motion So479 av Gunnar Sandberg och Rune Berglund

(båda s) begärs tillkännagivande om bättre

folkhälsa.

I motion So222 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (båda

m) yrkas tillkännagivande om att utarbeta en

handlingsplan samt att ta nödvändiga initiativ för

att hantera problematiken med benskörhet.

I motion Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om kunskaper om benskörhet (yrkande

3).

I motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande om initierandet av ett

forskningsprogram om den sociala gemenskapens

betydelse för folkhälsan (yrkande 8).

I motion Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om att de immateriella värdena som

viktiga hälsofaktorer måste ges större utrymme i

folkhälsoarbetet (yrkande 7).

I motion So347 av Leif Björnlod och Barbro Feltzing

(båda mp) begärs tillkännagivande om att berörda

myndigheter skall ges i uppdrag att upplysa

allmänheten om fördelarna med lägre

inomhustemperatur.

I motion So242 av Annelie Enochson (kd) begärs ett

tillkännagivande om betydelsen av design för hälsa

och vårdplanering.

I motion So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas

tillkännagivande om vikten av att

ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut

till pojkar (yrkande 2).

I motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att personalen på

ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärvetenskaplig

som mångkulturell kompetens (yrkande 14).

I motion L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om behovet av

ungdomsmottagningar (yrkande 13). Vidare begärs

tillkännagivanden om information om kondomer

respektive om behovet av förebyggande arbete med

preventivmedelsrådgivning (yrkandena 17 och 18).

I motion Ub556 av Tasso Stafilidis (v) begärs

tillkännagivande om att fria preventivmedel bör

erbjudas unga kvinnor och unga män upp till 20 års

ålder (yrkande 9). I motionen begärs även

tillkännagivande om att samhället på en rad områden

måste förändras från att ensidigt gynna vissa sam-

levnadsformer och att uppvärdera visst sexuellt

praktiserande, till att uppmuntra den mångfald av

samlevnadsformer och sexuellt praktiserande som

finns, till att få finnas och synas på lika villkor

(yrkande 12).

I motion So25 av Inger René och Hillevi Engström

(båda m) begärs tillkännagivande om behovet av kom-

petensutveckling för personal inom barn- och

äldreomsorg (yrkande 3).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2002/03:35 Mål för

folkhälsan. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:So30.

Ställningstagande

Propositionen bör avslås. Jag anser att framför allt

målområdesstrukturen men även förslagen till

uppföljning och utvärdering har allvarliga brister.

Dessutom saknas grundläggande och nödvändiga

resonemang om statens, landstingens, kommunernas,

övriga aktörers och individens roll i arbetet för en

bättre folkhälsa. Jag anser också att det behövs ett

eget målområde som kan vara vägledande för stödet

till människors intresse för egenvård, hälsa och

välbefinnande. Dessutom saknas ett grundläggande

resonemang kring hur folkhälsopolitiken skall

avgränsas mot och integreras med övriga

politikområden. Vidare anser jag att målstrukturen

måste vara mer detaljerad och att den bör utgå från

Nationella folkhälsokommitténs väl underbyggda

förslag om 18 mål. Dessutom måste varje mål komplet-

teras med konkreta etappmål innan riksdagen fast-

ställer de nationella målen för folkhälsopolitiken.

Avslutningsvis noterar jag att det saknas

redovisning av kostnader och nytta med de olika

folkhälsopolitiska målen.

2. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.

(punkt 2)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkandena 1–3 samt avslår

dels vad regeringen föreslår om övergripande na-

tionellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i propositionen),

och en sektorsövergripande målstruktur för det sam-

lade folkhälsoarbetet med elva målområden (avsnitt

4.1 samt 5.1–5.11 i propositionen), dels motionerna

2002/03:So31 yrkandena 1 och 9, 2002/03:So32 yrkande

1, 2002/03:So443 yrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande

7.

Ställningstagande

Vi anser att huvudansvaret för folkhälsan skall vila

på den enskilde. Folkhälsopolitiken bör syfta till

att ge medborgarna de verktyg som krävs för att

bibehålla en god hälsa. Vidare anser vi att

transfereringssystemen och försörjningsstödet inte

kan avhjälpa problem som följer av en dåligt fun-

gerande arbetsmarknad och en dålig social rörlighet.

Genom att fokusera på symptomen, snarare än orsa-

kerna, kan problemen i stället fördjupas och häl-

soproblemen öka. Vi anser även att benägenheten att

se bidrag och transfereringar som nycklar för att

öka folkhälsan leder fel. Dessutom vill vi peka på

tillväxtens betydelse för en god folkhälsa. Genom en

högre tillväxt kan fler medborgare, och då särskilt

de som befinner sig i utsatta situationer, förbättra

sin ekonomiska situation. Avslutningsvis anser vi

att målområde 4 är för snävt utformat och att det

bör utvidgas till att omfatta sjukfrånvaron i sin

helhet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

3. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.

(punkt 2)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 1 och 9 samt

avslår dels vad regeringen föreslår om övergripande

nationellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i

propositionen) och om en sektorsövergripande

målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med

elva målområden (avsnitt 4.1 samt 5.1–5.11 i

propositionen), dels motionerna 2002/03:So29

yrkandena 1–3, 2002/03:So32 yrkande 1, 2002/03:So443

yrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att välfärd bara är möjlig med ett starkt

näringsliv där arbetskraft är verksam med hög

produktivitet. Det finns samband i flera riktningar.

Ett väl fungerande system för social trygghet och

sjuk- och hälsovård kan förbättra hälsosituationen

och även på många andra sätt bidra till

produktivitet och till en stärkt ekonomisk grund för

välfärden. Vi anser också att möjligheterna att

använda ekonomiska styrmedel för folkhälsofrämjande

insatser bör utredas. Frågan om hur

socialförsäkringarnas finansiering och utformning i

övrigt kan medverka till förbättrad hälsa, och

därmed till att stärka den ekonomiska grunden för

välfärden, behöver också diskuteras. Vidare anser vi

att uttaget av egenavgifter och arbetsavgifter kan

bli något lägre om sjukförsäkringens kostnader i

viss mån kan bäras av sådan ekonomisk verksamhet som

orsakar sjukdom och olyckor. Detta skulle vara

fördelaktigt både när det gäller folkhälsa och en

minskad skattebelastning på arbete. Vad vi nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

4. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.

(punkt 2)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So32 yrkande 1 samt avslår

dels vad regeringen föreslår om övergripande na-

tionellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i propositionen)

och en sektorsövergripande målstruktur för det

samlade folkhälsoarbetet med elva målområden (av-

snitt 4.1 samt 5.1–5.11 i propositionen), dels

motionerna 2002/03:So29 yrkandena 1–3, 2002/03:So31

yrkande 1 och 9, 2002/03:So443 yrkande 1 och

2002/03:So448 yrkande 7.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör fastställa följande

nationella folkhälsomål.

Mål 1. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa är ett

gemensamt samhällsupp- drag.

Mål 2. Minskade sociala och regionala

hälsoklyftor.

Mål 3. Stödjande sociala miljöer för individen.

Mål 4. Trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn

och ungdomar.

Mål 5. Hög sysselsättning.

Mål 6. God arbetsmiljö.

Mål 7. Tillgängliga grönområden för rekreation.

Mål 8. Sunda inne- och utemiljöer.

Mål 9. Skadesäkra miljöer och produkter.

Mål 10. Ökad fysisk aktivitet.

Mål 11. Goda matvanor.

Mål 12. Trygg och säker sexualitet.

Mål 13. Minskat tobaksbruk.

Mål 14. Minskad alkoholkonsumtion.

Mål 15. Minskade skadeverkningar av överdrivet

spelande.

Mål 16. Ett narkotikafritt samhälle.

Mål 17. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Mål 18. Ett samordnat folkhälsoarbete.

Mål 19. Långsiktig satsning på forskning,

metodutveckling och utbildning.

Mål 20. Saklig hälsoinformation.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Delmål för det samlade folkhälsoarbetet

(punkt 3)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 2 och 3 samt

avslår dels vad regeringen föreslår om att

regeringen får bestämma de delmål som skall gälla

för detta arbete (avsnitt 4.1 i propositionen), dels

motionerna 2002/03So32 yrkandena 2–6, 8 och 9 samt

2002/03:So443 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen, för att hindra att

folkhälsoarbetet rinner ut i sanden, och att det

arbete Nationella folkhälsokommittén lade ned på att

väcka lokalt och annat engagemang i frågan blir

förgäves, bör besluta att kommande redovisningar

från regeringen skall innehålla konkreta förslag som

riksdagen kan ta ställning till, när det gäller

såväl direkta åtgärder som delmål som skall vara

möjliga att följa upp. Särskild vikt bör därvid

läggas vid de mest allvarliga folkhälsoproblemen. Vi

anser vidare att sambanden mellan folkhälsofrågorna,

samhällsekonomin, möjligheterna till social välfärd

och de sociala skillnaderna bör utgöra en del av

grunden för det fortsatta arbetet. Vi anser mot

denna bakgrund att riksdagen bör avslå propositionen

såvitt gäller delförslaget att regeringen på egen

hand skall få bestämma delmålen för det samlade

folkhälsoarbetet. Vad vi nu anfört med anledning av

motion So31 yrkandena 2 och 3 bör ges regeringen

till känna.

6. Delmål för det samlade folkhälsoarbetet

(punkt 3)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So31 yrkandena 2 och 3 och

2002/03:So32 yrkandena 2–6, och 9 samt avslår dels

vad regeringen föreslår om att regeringen får be-

stämma de delmål som skall gälla för detta arbete

(avsnitt 4.1 i propositionen), dels motionerna

2002/03:So32 yrkande 8 och 2002/03:So443 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser inte att riksdagens delaktighet bör stanna

vid fastställandet av de nationella folkhälsomålen.

Den folkvalda församlingen bör också vara delaktig i

beslutandet av de delmål samt de mått och

indikatorer för en effektiv uppföljning och

informationsspridning som den nu befintliga

propositionen borde ha innehållit. Jag anser att

uppföljningsbara mål och tydliga indikatorer är av

stor betydelse såväl för det demokratiska

beslutsfattandet som för möjligheterna att öka

medborgarnas kunskaper om och delaktighet i

folkhälsoarbetet. Riksdagen bör därför avslå

propositionen såvitt gäller delförslaget att

regeringen på egen hand skall få bestämma delmålen

för det samlade folkhälsoarbetet. Vidare bör

regeringen ges i uppdrag att återkomma med dels

förslag på operativa delmål för de nationella

folkhälsomålen, dels förslag på lämpliga indikatorer

och mått som möjliggör mätning och uppföljning av de

nationella folkhälsomålen och delmålen. Flera av de

viktigaste hälsoklyftorna som behöver belysas och

motarbetas har tagits upp i propositionen, t.ex.

mellan kvinnor och män, mellan olika socioekonomiska

grupper, mellan personer med inhemsk respektive

utländsk bakgrund osv. Jag anser dock att det behövs

delmål för folkhälsopolitiken som innebär att nämnda

hälsoklyftor skall minska i statistiskt mätbara

termer. Jag anser också att det är viktigt att

analysera orsakerna till de regionala

hälsoskillnader som föreligger samt att delmål

införs som innebär att de regionala

hälsoskillnaderna skall minska i statistiskt mätbara

termer. Ett av de största hindren för barns och

ungdomars välbefinnande är förekomsten av mobbning

i skolan och på fritiden. Enligt min mening är det

därför viktigt att folkhälsopolitiken adresserar

hela denna problematik och inte bara den stora del

som utgörs av sexuella trakasserier. Regeringen bör

därför återkomma med ett delmål av innebörd att

mobbning kraftfullt måste bekämpas samt förslag på

lämpliga mått som gör att detta delmål kan följas

upp. Jag anser dessutom att delaktighet i fungerande

sociala gemenskaper är en viktig hälsofrämjande fak-

tor, varför stödjande sociala miljöer för individen

bör göras till ett särskilt nationellt mål för

folkhälsopolitiken. Därför behövs även delmål och

indikatorer för utvecklingen av stödjande sociala

miljöer för individerna. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Ändring i socialtjänstlagen (punkt 4)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkande10.

Ställningstagande

Folkhälsokommittén föreslog ett tillägg i 5 § i den

dåvarande socialtjänstlagen, så att uppgiften att

främja hälsa uttryckligen skulle anges bland

socialnämndens arbetsuppgifter då det gäller bl.a.

uppsökande verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras i

den nu gällande lagen av 3 kap. 1 §. Vi anser att

socialtjänstlagen bör kompletteras i enlighet med

kommitténs förslag. Det ankommer på regeringen att

utarbeta ett förslag och snarast återkomma till

riksdagen. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

8. Översyn av lagstiftningen (punkt 5)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So443 yrkande 7.

Ställningstagande

Det regelverk som bildar underlag för tillsyn av

patientvården och som samtidigt innehåller

föreskrifter kring patientsäkerhet, har ingen

motsvarighet i fråga om folkhälsoområdet. Jag anser

därför att det behövs en översyn av lagstiftningen

som reglerar insatser av folkhälsokaraktär. Vad jag

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

9. Inrättande av referensgrupper (punkt 7)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So32 yrkande 12.

Ställningstagande

Om folkhälsopolitiken skall medföra den breda

mobilisering av allmänheten och samhällets aktörer

som avses är det, enligt min mening, viktigt att ta

tillvara engagemanget och kunskaperna i folkrörelser

och frivilligorganisationer. Folkrörelsernas breda

kontaktytor med befolkningen är en viktig resurs som

bör tas till vara för att praktiskt sprida kunskaper

om hälsofrämjande faktorer och hälsorisker. Jag

anser därför att referensgrupper med medverkan från

folkrörelser och ideella organisationer bör

inrättas. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

10. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet

(punkt 8)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:Sf331 yrkande 6 och

2002/03:So443 yrkande 6.

Ställningstagande

Analyser av och forskning kring hälsoutvecklingen

har ofta begränsats till specifika kvinnosjukdomar

och psykiska problem. Jag anser att folkhälsoarbetet

måste vidgas för att belysa kvinnors situation ur

andra perspektiv. Jag anser därför att det behövs

ett kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet. Vad jag nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

11. HBT-personers situation (punkt 9)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:L318 yrkandena 9 och 11,

2002/03:So306 yrkande 2 och 2002/03:So419 samt

bifaller delvis motionerna 2002/03:L249 yrkandena 18

och 20, 2002/03:So320, 2002/03: So491, 2002/03:So497

och 2002/03:So512 yrkande 4.

Ställningstagande

I Norge har det tagits fram något som kallas för

Novarapporten, en rapport som särskilt fokuserar på

homo- och bisexuellas folkhälsa. I Sverige gjordes

det en rapport 1984. Jag anser därför att det nu är

det dags för en ny rapport i Sverige. Mest akut är

att få veta hur det står till vad gäller

transpersoner. Vi behöver veta i vilken omfattning

man utsätts för diskriminering eller hot. Och vi

behöver framför allt förstå hur transpersoner mår,

psykiskt och fysiskt. Utan den här kunskapen går det

inte, annat än i klart avgränsade områden, att bygga

den politik som behövs. Jag anser även att det

föreligger ett behov av ett bättre internationellt

samarbete i transfrågorna då detta fungerar dåligt.

Som det är nu kan den som är man i ett land bedömas

som kvinna i ett annat. Jag anser också att det

skall finnas ett myndighetsansvar att uppmärksamma

transpersoners situation ur ett hälsoperspektiv och

att följa och initiera forskning om transpersoners

förhållanden ur ett folkhälsoperspektiv.

Avslutningsvis vill jag peka på att vi vet väldigt

lite i dag om barn och vuxna som är intersexuella

och om hur deras liv och könsidentitet påverkas av

att bli påtvingade ett kön som spädbarn. Jag anser

därför att en utredning bör göras angående

intersexuella personer och deras livssituation. Vad

jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Aktivt folkhälsoarbete för äldre

(punkt 10)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So265.

Ställningstagande

De skador som drabbar äldre personer orsakar svåra

lidanden och innebär stora kostnader för samhället.

Jag anser därför att behovet av ett förebyggande

folkhälsoarbete med särskild inriktning mot den

äldre befolkningen är särskilt angeläget. Även om

dessa insatser bara skulle leda till måttliga

hälsoförbättringar innebär det ändå att vårdbehoven

kan begränsas trots att de äldre blir allt fler. Att

uppmärksamma den starkt ökande äldre befolkningens

hälsoläge är i första hand en investering i mänsklig

livskvalitet men ger också positiva samhällsekono-

miska effekter. Vad jag nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

13. Unga HBT-personer (punkt 13)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)

och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So32 yrkande 7.

Ställningstagande

Många barn och ungdomar mår så dåligt att de

funderar på självmord. Utförd forskning tyder på att

en mycket stor andel av antalet själmordsförsök

begås av unga homo-, bi- och transsexuella. För att

minska unga HBT-personers utsatthet krävs det en

kraftansträngning för att förbättra attityder och

bekämpa trakasserier redan i tidiga skolår. Vad vi

nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

14. Stress som folkhälsofråga (punkt 18)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:A318 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Ett problem som uppmärksammats mycket det senaste

året är stress. Stress är ofta kopplat till

arbetslivet. Man bör dock inte betrakta stress som

ett problem relaterat enbart till arbetslivet. I

dagens samhälle är det många samverkande faktorer

som kan leda till stress. Stress är vidare inte

något som drabbar en viss kategori människor eller

en viss åldersgrupp, utan något som kan drabba vem

som helst, när som helst. Därför anser jag att det

är viktigt att stress uppmärksammas i

folkhälsoarbetet Vad jag nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

15. God vård i tid m.m. (punkt 20)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkandena 4–6.

Ställningstagande

Vi anser att den svenska sjukvården inte längre

klarar av sin mest elementära uppgift, att ge

människor vård i tid. Om framtidens möjligheter på

sjukvårdsområdet skall kunna tas till vara, ställer

det krav på de politiker som styr sjukvården. Det

kräver, enligt vår uppfattning, bl.a. en insikt om

att dagens modell med finansiering och produktion

genom landsting inte utnyttjar vårdresurserna

effektivt. Vi vill därför ha en gemensamt

finansierad hälsoförsäkring, en vårdgaranti och ökat

utrymme för mångfald med bl.a. privata alternativ.

Vi anser vidare att företagshälsovården bör få

tillbaka en del av sina tidigare uppgifter. Detta

skulle kunna innebära en effektivisering av arbets-

givarnas arbetsmiljöarbete. Med en utbyggd före-

tagshälsovård skulle även en rad positiva effekter

uppkomma, t.ex. skulle vårdcentralerna avlastas. Vi

anser också att det av flera skäl är viktigt att

primärvården fungerar bra. Primärvården kan både

avlasta och hjälpa patienter att hitta rätt inom

övriga delar av sjukvården, om den är lättillgänglig

utan köer och ger vård av hög kvalitet. Primärvården

har, enligt vår uppfattning, också de bästa

förutsättningarna att erbjuda kontinuitet i

läkarkontakterna, att arbeta förebyggande samt att

se patienterna ur ett helhetsperspektiv. Vi har dock

inte en sådan primärvård i dag. Problemen gäller

bristande tillgänglighet, svårighet att rekrytera

personal och svårigheter att ta emot och med god

kvalitet behandla de patienter som överförs från

sjukhus och specialistmottagningar. Vad vi nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

16. Apotekets hälsoupplysning (punkt 21)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)

och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att apoteken är en viktig kanal för

hälsoupplysning, och deras betydelse kan vara

särskilt stor genom att de har så många kunder och

så stora kontaktytor, samtidigt som de representerar

ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi anser dock

inte att apotekens roll i hälsoupplysningen

förutsätter att man bevarar den nuvarande

monopolställningen för det statsägda

apoteksföretaget. Vad vi nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

17. Utredning om influensavaccinering

(punkt 22)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So412.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning

om frågan om en mer landsomfattande generell och,

för den enskilde, kostnadsfri vaccinering mot

kommande influensaepidemier. Vi anser att en sådan

vaccinering mot väntade influensaepidemier bör

införas eftersom det visat sig medföra inte bara en

besparing för sjukvården, utan också en klart

förbättrad hälsa för den enskilde. Huruvida en

vaccinering skall vara begränsad till pensionärer

och riskgrupper får utredningen utvisa. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

18. Förtydligade mål för sex- och

samlevnadsundervisningen (punkt 23)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)

och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 18. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So32 yrkande 11.

Ställningstagande

Sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna skall

motverka hälsorisker samt främja en ökad jämlikhet

mellan könen och mellan hetero-, homo- och

bisexuella. Enligt vår uppfattning varierar dock

kvaliteten kraftigt på sex- och sam-

levnadsundervisningen mellan olika skolor. Vi

hänvisar till våra reservationer i liknande frågor i

utbildningsutskottet. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

19. Folkhälsan och invandrares villkor

(punkt 24)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Anne

Marie Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 19. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So24.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheten till trygg och säker

sexualitet är grundläggande för individens upple-

velse av hälsa och välbefinnande. I dagens Sverige

saknar emellertid många unga flickor och kvinnor

rätten att fritt få förfoga över sin sexualitet. Det

uppfattas som självklart av i stort sett alla att

hinder och missförhållanden skall undanröjas när det

gäller infödda svenskar. Vi anser att detta synsätt

skall intas även när det handlar om flickor och

kvinnor med invandrarbakgrund. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20. Fysisk aktivitet (punkt 27)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 20. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkande 7 samt avslår

motionerna 2002/03:So32 yrkande 10 och 2002/03:Kr368

yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att ämnet idrott och hälsa bör ges ett

större utrymme i skolan. Detta är inte minst viktigt

eftersom antalet friluftsdagar har minskat i

skolorna och möjligheterna till fysiska fri-

tidsaktiviteter därmed reducerats. Vi anser att det

framför allt är viktigt att de elever som inte

idrottar på fritiden får fysisk aktivitet och idrott

i skolan. Detta ger dem goda vanor och ökar deras

möjlighet att leva ett sunt liv. Vad vi nu anfört

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

21. Fysisk aktivitet (punkt 27)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 21. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So32 yrkande 10 samt avslår

motionerna 2002/03:So29 yrkande 7 och 2002/03:Kr368

yrkande 8.

Ställningstagande

Mycket av livsstilsmönstren grundläggs i barn- och

ungdomsåren. Jag anser det därför viktigt att

skolidrotten tillförsäkras en starkare ställning än

den har i dag. Samtidigt hör idrottslektioner och

aktiviteter till de situationer i skolan där risken

för mobbning och trakasserier är stor. För att barn

och ungdomar skall få positiva erfarenheter av

idrott är det enligt min mening viktigt att öka

medvetenheten om detta faktum samt att ge ett ökat

utrymme för ungdomars egna önskemål om idrottens

inriktning. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

22. Goda matvanor (punkt 29)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 22. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So25 yrkandena 1 och 2,

2002/03:So26 och 2002/03:So29 yrkande 8 samt avslår

motionerna 2002/03:So283, 2002/03:So318 och

2002/03:So338.

Ställningstagande

Totalt är 2,5 miljoner svenskar överviktiga och

förekomsten av övervikt ökar. Kunskap om mat och

dess betydelse är oerhört viktig, inte bara på

dagis, i personalmatsalar och hos äldre-

omsorgspersonalen. Vi anser att det rör sig om en

kunskap och ett förhållningssätt som var och en

måste ha med sig ut i livet. Då inte bara motion

utan även vad vi äter har ett ovedersägligt samband

med vår totala hälsa anser vi vidare att ämnet Hem-

och konsumentkunskap bör utökas. Vidare anser vi att

mat- och hälsoaspekten behöver tas upp på ett

grundligt sätt i ämnet Idrott och hälsa inom

gymnasieskolan. Politiken bör vidare inriktas än mer

på forskning, utbildning och metodutveckling inom

hälsoområdet. För att få en förändring av svenska

folkets matvanor i positiv riktning krävs det

insatser av en mängd olika aktörer och av olika typ.

Avslutningsvis vill vi peka på Livsmedelsverkets

behov av resurser för att utföra sitt arbete på

området. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

23. Goda matvanor (punkt 29)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 23. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So283 samt avslår motionerna

2002/03:So25 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So26,

2002/03:So29 yrkande 8, 2002/03:So318 och

2002/03:So338.

Ställningstagande

Att bli kallad överviktig eller fet är oerhört

stigmatiserande. Att få en sådan benämning redan som

barn kan sätta spår för hela livet. Jag anser därför

är det viktigt att ta reda på vilka orsakerna är när

barn väger mer än vad som är bra för deras hälsa.

Detsamma gäller även vuxna människor. Vad jag nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

24. Tobaksprevention (punkt 31)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 24. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkande 9 samt avslår

motionerna 2002/03:So31 yrkande 5, 2002/03:So276

yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331 yrkande 2,

2002/03:So333, 2002/03:So442 yrkande 16 och

2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Vi anser att det för att minska rökningen krävs

långt mer förfinade och verklighetsanpassade metoder

än generella informationsinsatser, förbjudande

lagstiftning eller moraliserande pekpinnar. Det är

vidare av central betydelse att information och

utbildning om tobakens skadeverkningar inte bara når

ut till alla människor utan också presenteras på ett

sådant sätt att alla kan ta den till sig. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

25. Tobaksprevention (punkt 31)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 25. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So31 yrkande 5 och

2002/03:442 yrkande 16 samt avslår motionerna

2002/03:So29 yrkande 9, 2002/03:So276 yrkandena 1

och 3, 2002/03:So331 yrkande 2, 2002/03: So333 och

2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

När det gäller information om tobakens

skadeverkningar till allmänheten finner vi det an-

märkningsvärt att regeringen i så hög grad väljer en

uppläggning som av producentintressena i

tobaksnäringen måste upplevas som långt mer

oförarglig och ofarlig än de haft anledning att

frukta. Regeringens handlande är här inte i samklang

med de mål som tidigare godkänts av riksdagen och

som regeringen nu återger i propositionen. Även med

hänsyn till de allvarliga folkhälsoeffekterna av

cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och

kroniskt obstruktiva lungsjukdomar anser vi att

regeringens snäva hållning till hälsoupplysning om

tobak inte är godtagbar. Staten kan inte frånsäga

sig ansvaret för information, utbildning och opi-

nionsbildning. Dessa insatser kan inte heller

överlåtas enbart på frivilliga organisationer och än

mindre på tobaksindustrin. Vad vi nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

26. Tobaksprevention (punkt 31)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 26. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkande 5 samt avslår

motionerna 2002/03:So29 yrkande 9, 2002/03:So276

yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331 yrkande 2,

2002/03:So333, 2002/03:442 yrkande 16 och

2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

När det gäller information om tobakens

skadeverkningar till allmänheten finner jag det an-

märkningsvärt att regeringen i så hög grad väljer en

uppläggning som av producentintressena i

tobaksnäringen måste upplevas som långt mer

oförarglig och ofarlig än de haft anledning att

frukta. Regeringens handlande är här inte i samklang

med de mål som tidigare godkänts av riksdagen och

som regeringen nu återger i propositionen. Även med

hänsyn till de allvarliga folkhälsoeffekterna av

cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och

kroniskt obstruktiva lungsjukdomar anser jag att

regeringens snäva hållning till hälsoupplysning om

tobak inte är godtagbar. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

27. Ytterligare ökad tillgänglighet till

nikotinersättningsmedel (punkt 33)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 27. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkande 10 samt avslår

motion 2002/03:So385 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att tobaksavvänjningspreparat skall kunna

säljas fritt inom handeln och inte omfattas av

apoteksmonopolet. Varhelst tobaksprodukter säljs

skall det vara tillåtet att också försälja produkter

med lägre nikotinhalt i syfte att minska ett

tobaksberoende. Vad vi nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

28. Ytterligare ökad tillgänglighet till

nikotinersättningsmedel (punkt 33)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 33

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 28. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So385 yrkande 2 samt avslår

motion 2002/03:So29 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett beslut att sluta röka tas efter långt

övervägande. Abstinensbesvären däremot kommer akut.

Jag anser därför att nikotinläkemedel bör kunna

köpas på alla ställen där man kan köpa to-

baksprodukter. Det bör utredas om det är möjligt att

sälja nikotinläkemedel på de ställen där man säljer

tobaksvaror. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

29. National Institute of Health (punkt 34)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 29. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi har tidigare i motioner yrkat att vad vi kallar

ett svenskt National Institute of Health skall

inrättas. Vi anser alltjämt att ett sådant institut

bör inrättas. Vad beträffar skälen härför hänvisar

till vad vi anfört i reservation 19 betänkande

2001/02:SoU13. Vad vi nu anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

30. Hälsojusterat BNP-mått (punkt 36)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 30. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So443 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning bör folkhälsoarbetet

genomsyra allt samhällsarbete och de politiska

besluten grundas på principen om en hållbar

hälsoutveckling och att människor ges möjlighet att

leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk tillväxt innebär

inte med automatik förbättrad social utveckling, om

stora grupper av befolkningen inte får del av de

växande resurserna. Jag anser därför att

nationalräkenskaperna bör inkludera positiva

respektive negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett

hälsojusterat BNP-mått. Vad jag nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

31. Internationellt samarbete i folkhälsofrågor

(punkt 37)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)

och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 31. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 11–13.

Ställningstagande

WHO har en mycket stor betydelse för att företräda

folkhälsointressena. WHO:s betydelse innebär också

att de ekonomiska intressen som vill motverka

folkhälsoarbete ägnar sig åt lobbying för att

försvåra en del av det arbete inom WHO som kan ge

verkningsfulla resultat. Vi anser det angeläget att

Sverige aktivt verkar för att detta arbete ges hög

prioritet som stöd för medlemsländernas

folkhälsoarbete. Detta gäller inte minst den

verksamhet vid WHO-kontoret i Köpenhamn som särskilt

inriktas på att möjliggöra en begränsning av

alkoholskador. Vi anser vidare att det exempelvis

skulle vara av stort värde om OECD kunde ta på sig

att beräkna de samhällsekonomiska kostnader som

alkoholnäringen vållar i medlemsländerna genom

sjuklighet, annat bortfall av arbetskraft,

sjukvårdskostnader m.m. Detta är ekonomiska

förhållanden som det i många länder anses politiskt

inopportunt att ta upp, men som samtidigt har stor

betydelse för möjligheterna att upprätthålla stabila

välfärdssystem inom EU-området. Vi anser även att

det starkare bör understrykas att det krävs ett

betydligt mer intensivt arbete för att föra ut

Sveriges narkotikastrategi i Europa. Om Sverige

misslyckas med det finns det risk för att den hol-

ländska modellen kommer att prövas i stället.

Sverige måste därför visa upp sig inom EU, föra ut

korrekt information om sin narkotikapolitik och om

de resultat den gett. Det har också stor betydelse

om EU-kommissionen väljer att arbeta för folkhälsan

eller för att understödja ekonomiska intressens

strävanden att bli av med folkhälsomotiverade hinder

för försäljning av varor som vållar ohälsa. EU-

kommissionen har enligt vår mening mycket aktivt

arbetat för att dessa regler som ekonomiskt gynnar

alkoholföretagen och kraftigt försvårar folk-

hälsoarbetet skall tillämpas fullt ut även i

Sverige. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

32. Statens folkhälsoinstitut (punkt 38)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 32. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So29 yrkande 11 samt avslår

motion 2002/03:So31 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Vad beträffar Statens folkhälsoinstitut menar vi att

det statliga engagemanget kraftigt bör minska till

förmån för regionalt och lokalt folkhälsoarbete.

Erfarenheten visar att det är nära människors vardag

som störst möjligheter till framgångsrik information

ges. Inte minst viktigt är detta när det gäller

äldres sociala kontaktnät, fysisk aktivitet och

kostintag. Erfarenheten visar att det ger störst

möjligheter till framgång. Följaktligen bör

institutet avvecklas. Vad vi nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

33. Statens folkhälsoinstitut (punkt 38)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 33. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 6 och 7 samt

avslår motion 2002/03:So29 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör besluta att återge

Statens folkhälsoinstitut de uppgifter det hade en-

ligt riksdagens tidigare beslut då proposition

1990/91:175 bifölls. Vi anser att nämnda proposition

i huvudsak kan utgöra underlag även för ett nytt

principbeslut. Genom ett sådant beslut kan riksdagen

också förkasta modellen med en stabsmyndighet, där

verksamheten utmärks av detaljstyrning från

regeringen, samtidigt som regeringen med sin

uppläggning av folkhälsomålen eftersträvar en

ordning där riksdagens inflytande blir litet. En

sådan utveckling mot stabsmyndigheter och

kringgående av riksdagen är inte önskvärd och bör

inte heller godtas inom folkhälsoarbetet. Riksdagen

bör vad gäller Folkhälsoinstitutet också av

regeringen begära förslag till de följdbeslut som

behöver fattas, bl.a. om gränsdragningen mellan

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Vad vi nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Övergripande mål

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Vänsterpartiet har ansett att konkreta folkhälsomål

bör fastställas med syfte att öka och bevara

folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i hälsa

mellan olika grupper av människor. I föreliggande

proposition, som Vänsterpartiet står bakom, föreslås

att riksdagen skall godkänna ett övergripande

nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande

målstruktur med elva målområden. Vi avstår från att

reservera oss men vill, för det fall det visar sig

att det i propositionen föreslagna sättet att arbeta

med folkhälsofrågorna inte ökar och bevarar

folkhälsan samt utjämnar rådande skillnader i hälsa

mellan olika grupper av människor på önskvärt sätt,

förbehålla oss rätten att återkomma i frågan.

2. Nollvision

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Vänsterpartiets uppfattning är att utgångspunkten

för mänsklig verksamhets miljöpåverkan bör vara att

den inte skall skada vare sig oss själva eller

naturen. Vänsterpartiet har därför i motion MJ419

yrkande 14 föreslagit att en nollvision skall

upprättas för de miljörelaterade negativa

hälsoeffekterna. Ett omfattande arbete pågår

emellertid på miljöområdet, och vi avstår därför

från att reservera oss. Vi kommer dock att noga

följa arbetet på miljöområdet och avser att

återkomma om arbetet inte leder till att våra

synpunkter beaktas i tillräcklig omfattning.

3. Skadliga ljudnivåer

av Kenneth Johansson (c).

Centerpartiet har i ett antal motioner från den

allmänna motionstiden 2002 aktualiserat de problem,

t.ex. tinnitus, som är förenade med höga ljudnivåer

vid olika evenemang som konserter m.m. Jag

konstaterar dock att Socialstyrelsen har fått

regeringens uppdrag att utvärdera problemen med höga

ljudnivåer. Jag avstår därför från att reservera mig

men avser att noga följa frågan och förbehåller mig

rätten att återkomma.

4. Sexualpolitiska mål

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Vi ser det som mycket väsentligt och värdefullt att

regeringen i proposition 2002/03:35 Mål för

folkhälsan har föreslagit en trygg och säker

sexualitet och en god reproduktiv hälsa som ett

särskilt målområde. Detta eftersom vi anser att

jämställdhetsarbete och folkhälsoarbete aldrig kan

bli framgångsrikt om inte också sexualpolitiken

involveras. Vår uppfattning är att det fortsatta

arbetet på detta område, för att skapa en sexualitet

på lika villkor mellan kvinnor och män,

heterosexuella och bi-, homo- och transsexuella, bör

leda till nationella sexualpolitiska mål med

folkhälsoinriktning. Om detta inte sker avser vi att

återkomma i frågan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan föreslår

regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen

godkänner regeringens förslag

· till övergripande nationellt folkhälsomål

(avsnitt 4.1),

·

· till en sektorsövergripande målstruktur för det

samlade folkhälsoarbetet med elva målområden

(avsnitt 4.1 samt 5.1-5.11), och

·

om att regeringen får bestämma de

delmål som skall gälla för detta

arbete (avsnitt 4.1).

Följdmotioner

2002/03:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin och

Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om målet för folkhälsan och

invandrares villkor.

2002/03:So25 av Inger René och Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målet för

folkhälsan och utbildningen i grundskolan och

gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att politiken

inriktas än mer på forskning, utbildning och me-

todutveckling inom hälsoområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kompetensutveckling för personal inom barn- och

äldreomsorg.

2002/03:So26 av Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om möjligheten för

Livsmedelsverket att fullgöra sina uppgifter som

kunskapsbas.

2002/03:So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att under avsnitt 5, Målområde 1,

Delaktighet och inflytande, bör skrivas in att

tillgång till koloniträdgårdar positivt kan bidra

till propositionens mål om delaktighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att under avsnitt 5, Målområde 5, Sunda och

säkra miljöer, bör ingå koloniernas betydelse för

målet om gröna och återhämtande miljöer på nära

håll.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att under avsnitt 5, Målområde 9, Ökad

fysisk aktivitet, även trädgårdsodling bör finnas

med bland de uppräknade fysiska aktiviteterna på

allemansrättslig grund.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att under avsnitt 5, Målområde 10, Goda

matvanor, bör betonas vikten av tillkomsten av

flera koloniområden för att flera skall få

möjlighet att odla.

2002/03:So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten bör ge

den enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sin

hälsa och sitt välbefinnande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillväxtens

betydelse för en god folkhälsa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sjukfrånvaron.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god vård i tid.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

företagshälsovården.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förstärkt

primärvård.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fysisk aktivitet

och hälsa.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskap om mat och

dess betydelse för hälsan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information och

utbildning om tobakens skadliga inverkan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

tobaksavvänjningspreparat skall få säljas fritt

inom detaljhandeln.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Statens

folkhälsoinstitut avskaffas.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett institut

för medicin och hälsa skapas för forskning och ut-

veckling.

2002/03:So30 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

Riksdagen avslår proposition 2002/03:35.

2002/03:So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om sambanden

mellan folkhälsofrågorna, samhällsekonomin, möj-

ligheterna till social välfärd och de sociala

skillnaderna.

2. Riksdagen avslår propositionen såvitt gäller

förslaget att regeringen på egen hand skall få

bestämma delmål för det samlade folkhälsoarbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

konkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs

fram för riksdagen då regeringen redovisar

kommande uppföljningar av folkhälsomålen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

hälsoupplysning om tobak.

6. Riksdagen beslutar att Folkhälsoinstitutet på

nytt skall tilldelas arbetsuppgifter i enlighet

med riksdagens tidigare beslut med anledning av

proposition 1990/91:175.

7. Riksdagen begär att regeringen, i enlighet med

vad som anförs i motionen, återkommer med förslag

till de följdbeslut som föranleds av ett

principbeslut om att återge Folkhälsoinstitutet

tidigare arbetsuppgifter.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

apoteksverksamhet och hälsoupplysning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

utredningsarbete angående möjligheterna att

använda ekonomiska styrmedel för

folkhälsofrämjande insatser.

10. Riksdagen antar lag om ändring i

socialtjänstlagen (2001:453) enligt bilaga 1.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om WHO och det

internationella samarbetet i folkhälsofrågor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om OECD och det

internationella samarbetet i folkhälsofrågor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om EU och det

internationella samarbetet i folkhälsofrågor.

2002/03:So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att fastställa följande

nationella folkhälsomål: Mål 1. Förbättrad psykisk

och fysisk hälsa är ett gemensamt samhällsuppdrag.

Mål 2. Minskade sociala och regionala

hälsoklyftor. Mål 3. Stödjande sociala miljöer för

individen. Mål 4. Trygga och jämlika

uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Mål 5. Hög

sysselsättning. Mål 6. God arbetsmiljö. Mål 7.

Tillgängliga grönområden för rekreation. Mål 8.

Sunda inne- och utemiljöer. Mål 9. Skadesäkra

miljöer och produkter. Mål 10. Ökad fysisk

aktivitet. Mål 11. Goda matvanor. Mål 12. Trygg

och säker sexualitet. Mål 13. Minskat tobaksbruk.

Mål 14. Minskad alkoholkonsumtion. Mål 15.

Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

Mål 16. Ett narkotikafritt samhälle. Mål 17 En mer

hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Mål 18. Ett

samordnat folkhälsoarbete. Mål 19. Långsiktig

satsning på forskning, metodutveckling och

utbildning. Mål 20. Saklig hälsoinformation.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag på operativa delmål för de

nationella folkhälsomålen.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag på lämpliga indikatorer och

mått för att möjliggöra mätning och uppföljning av

de nationella folkhälsomålen och delmålen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen skrivits om delmål för

folkhälsopolitiken som innebär att i motionen

nämnda sociala hälsoklyftor skall minska i

statistiskt mätbara termer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

analysera orsakerna till de regionala

hälsoskillnaderna samt införa delmål som innebär

att de regionala hälsoskillnaderna skall minska i

statistiskt mätbara termer.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

delmål om mobbning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

insatser för att minska unga HBT-personers

psykosociala utsatthet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om delmål och

indikatorer för att äldres hälsa och livskvalitet

beaktas och att åldersbetingande hälsoklyftor

bekämpas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om delmål och

indikatorer för utvecklingen av stödjande sociala

miljöer för individerna.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökat utrymme för

ungdomars egna önskemål om skolidrottens

inriktning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förtydligande av

målen för skolornas sex- och samlevnadsun-

dervisning.

12. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inrättande av

referensgrupper med medverkan för

folkrörelser och ideella

organisationer.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

studie om homosexuellas, bisexuellas och transper-

soners livskvalitet och levnadsförhållanden i

Sverige.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning som

ur ett helhetsperspektiv belyser situationen för

transpersoner i samhället.

2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om homo- och

bisexuellas samt transpersoners folkhälsa.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en utredning

angående intersexuella människor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

ungdomsmottagningar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om information om

kondomer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

förebyggande arbete med preventivmedelsrådgivning.

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personalen på

ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärve-

tenskaplig som mångkulturell kompetens.

2002/03:Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvinnoperspektivet

i folkhälsoarbetet.

2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de

immateriella värdena som viktiga hälsofaktorer ges

ett större utrymme i folkhälsoarbetet.

2002/03:So206 av Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det vid

konserter och övriga musikarrangemang alltid finns

någon som är ansvarig för ljudanläggningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

vitesföreläggande kan utgå till de ansvariga som

inte följer gällande bestämmelser angående

ljudnivån.

2002/03:So213 av Lennart Kollmats (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

åtgärder för att komma till rätta med de ökande

problemen med tinnitus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skärpa kraven

för högsta tillåtna nivå för buller.

2002/03:So219 av Barbro Feltzing och Helena Hillar

Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en nationell lag med

fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga

lokaler.

2002/03:So222 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utarbeta en

handlingsplan samt att ta nödvändiga initiativ för

att hantera problematiken med benskörhet.

2002/03:So241 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att initiera en nationell

kampanj för livslust och mot självmord.

2002/03:So242 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av design för

hälsa och vårdplanering.

2002/03:So244 av Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om gränsvärden för buller vid

evenemang.

2002/03:So264 av Sofia Larsen och Margareta

Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om begränsningar av

ljudnivåer på konserter, diskotek m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade resurser för

att sprida kunskaper och öka informationen om hur

man förebygger och botar tinnitus.

2002/03:So265 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om betydelsen av ett aktivt

folkhälsoarbete för äldre.

2002/03:So276 av Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de utmaningar

Nationella folkhälsokommittén formulerat.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett långsiktigt

säkerställande av adekvata resurser för tobakspre-

ventivt arbete på alla nivåer.

2002/03:So283 av Margareta Andersson och Sofia

Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning om orsakerna

till övervikt och fetma hos barn och vuxna.

2002/03:So287 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om behov av åtgärder för

begränsning av skadliga ljudnivåer.

2002/03:So292 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

reglerna gällande ljudnivån vid evenemang.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

information om buller och om hörselskador till

följd av buller.

2002/03:So297 av Helena Bargholtz och Birgitta

Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om forskning om

livsvillkoren för lesbiska och bisexuella invand-

rarkvinnor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

frivilligorganisationer som bedriver stödjande

verksamhet för lesbiska och bisexuella

invandrarkvinnor.

2002/03:So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av ett

bättre internationellt samarbete i transfrågorna.

2002/03:So318 av Kerstin Engle (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en bred

information om kostens betydelse för folkhälsan.

2002/03:So320 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att låta se över

transpersoners livsvillkor.

2002/03:So331 av Ingemar Vänerlöv (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personlig

rådgivning och nikotinersättningsmedel bör erbju-

das föräldrar med hemmavarande barn i samband med

att de som patienter kommer i kontakt med hälso-

och sjukvården.

2002/03:So333 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

till en nationell handlingsplan för rökavvänjning i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:So338 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för

att komma till rätta med överviktsproblem hos barn

och ungdomar.

2002/03:So347 av Leif Björnlod och Barbro Feltzing

(mp):

Riksdagen begär att regeringen ger berörda

myndigheter i uppdrag att på lämpligt sätt upplysa

allmänheten om fördelarna med lägre inomhustempera-

tur.

2002/03:So382 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa

och Ronny Olander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att verka för en EU-

standard när det gäller allergimärkning av hotell.

2002/03:So385 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

nikotinläkemedel bör finnas hos apoteksombud.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en utredning

bör göras för att se över möjligheten att sälja

nikotinläkemedel där tobaksvaror säljs.

2002/03:So412 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om frågan om en mer landsomfattande

generell och, för den enskilde, kostnadsfri

vaccinering mot kommande influensaepidemier enligt

vad i motionen anförs.

2002/03:So419 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det skall finnas ett

myndighetsansvar att uppmärksamma transpersoners

situation ur ett hälsoperspektiv och att följa och

initiera forskning om transpersoners förhållanden ur

ett folkhälsoperspektiv.

2002/03:So426 av Mikael Oscarsson och Annelie

Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en utredning kring oönskade

graviditeter bland unga och hur dessa kan

förebyggas.

2002/03:So432 av Sven Bergström och Birgitta Sellén

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bekämpning av ljudterrorn i

samhället.

2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om tobaksfrågor.

2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att ställa sig bakom

Nationella folkhälsokommitténs föreslagna

folkhälsomål.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

konkreta förslag till hur folkhälsomålen kan

uppnås.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ett hälsojusterat BNP-mått.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om att utveckla metoder för

hälsokonsekvensanalyser.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om ett vidgat kvinnoperspektiv i

folkhälsoforskningen.

7. Riksdagen begär hos regeringen översyn av

lagstiftningen som reglerar insatser av

folkhälsokaraktär.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om initierandet av

ett forskningsprogram om den sociala gemenskapens

betydelse för folkhälsan.

2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening om vad i motionen anförs om

hälsokonsekvensbeskrivningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

nationella sexualpolitiska mål.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konkreta

folkhälsomål.

2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

nollvision för tonårsaborter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut

till pojkar.

2002/03:So467 av Viviann Gerdin och Margareta

Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka anslagen

till organisationer med kunskaper om rökprevention

i skolorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka anslagen

för rökavvänjningsinsatserna för att vara i pa-

ritet med folkhälsomålen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

könsspecifika tobaksavvänjningsprogram.

2002/03:So479 av Gunnar Sandberg och Rune Berglund

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om bättre folkhälsa.

2002/03:So491 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att låta se över

transpersoners livsvillkor och hälsa.

2002/03:So496 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av särskilda

insatser i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsom-

råden för en förbättrad folkhälsa för alla.

2002/03:So497 av Eva Arvidsson och Christina

Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att initiera en nationell

folkhälsoundersökning om transpersoners levnads-

villkor och livskvalitet.

2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,

c, mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genomföra en

nationell undersökning av homosexuellas, bi-

sexuellas och transpersoners hälsa och livsvillkor

i samhället.

2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsen

och folkhälsan.

2002/03:Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kunskaper om

benskörhet.

2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fria

preventivmedel erbjuds unga kvinnor och unga män

upp till 20 års ålder.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samhället på en

rad områden måste förändras från att ensidigt gynna

vissa samlevnadsformer och att uppvärdera visst

sexuellt praktiserande, till att uppmuntra den

mångfald av samlevnadsformer och sexuellt

praktiserande som finns, till att få finnas och

synas på lika villkor.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

snarast följer upp åtagandet om att utreda möjlig-

heten att minska hälsoeffekter genom förändringar

av användningen och sammansättningen av

petroleumbaserade bränslen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

Socialstyrelsen får en aktiv roll i utredningen

som ser över hur minskade hälsoeffekter uppnås

genom förändringar av användningen och

sammansättningen av petroleumbaserade bränslen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en nollvision

bör upprättas för de miljörelaterade negativa

hälsoeffekterna för att tydliggöra det direkta

sambandet mellan vår livsstil och vår hälsa.

2002/03:A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stress bör

behandlas ur ett bredare perspektiv än bara

relaterat till arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stress bör

uppmärksammas i folkhälsoarbetet.