Bet. 2002/03:SOU9

Socialutskottets betänkande

2002/03:SOU9

Äldrepolitiken - Uppföljning av den nationellahandlingsplanen och förslag angående kommunernasäldreomsorg

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse

2002/03:30 Uppföljning av den Nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken, dels 34

motionsyrkanden med anledning av skrivelsen, dels

Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR4 angående

nationella mål i kommunernas äldreomsorg, dels 14

motionsyrkanden med anledning av förslagen och dels

ett 80-tal motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 2002.

Utskottet noterar att regeringen avser att

initiera en översyn och utvärdering av

äldreomsorgen. Utskottet delar regeringens bedömning

att det är angeläget att äldreomsorgens

förutsättningar att erbjuda en god vård med hög

tillgänglighet nu ses över och att förändringar

genomförs vid behov.

Ett enigt utskott ställer sig bakom Riksdagens

revisorers förslag om ett åtgärdsprogram för det

rättsliga åtagandet för de äldre. Utskottet anser

det oacceptabelt i en rättsstat att gynnande

domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte

respekteras och att kommunala beslut inte

verkställs. Utskottet anser att regeringen inte

längre bör avvakta med insatser mot huvudmännens

bristande verkställighet och oriktiga

biståndsbeslut. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till åtgärder, på kortare och

på längre sikt. Vad utskottet anfört med bifall till

Riksdagens revisorers förslag 4.2.1 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet delar också Riksdagens revisorers

bedömning att Socialstyrelsens normerande roll bör

stärkas och att det är väsentligt att regeringen

aktivt följer upp att styrelsens vidgade mandat

leder till att äldreomsorgens nationella mål förs ut

och följs upp. Vad utskottet anfört med bifall till

Riksdagens revisorers förslag 4.2.4 bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Slutligen anser utskottet också att tillsynen

behöver skärpas ytterligare. Socialstyrelsen bör

inom ramen för den nationella tillsynen utveckla

gemensamma indikatorer över några viktiga

kvalitetsaspekter samt inriktningen av

äldreomsorgens insatser. Regeringen bör hålla

riksdagen underrättad om resultatet. Vad utskottet

anfört med bifall till Riksdagens revisorers förslag

4.2.5 om att stärka tillsynen och med avslag på

motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Övriga förslag från Riksdagens revisorer och

samtliga motioner avstyrks främst med hänvisning

till pågående arbete och gällande regleringar på

området.

I betänkandet finns 53 reservationer och 8

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ytterligare mål för äldrepolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:So444 yrkande

1.

Reservation 1 (c)

2. Utvärdering av äldreomsorgen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10

yrkande 6 och 2002/03:So19 yrkandena 1 och 18.

Reservation 2 (m)

3. Inriktningen av äldrepolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10

yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:So11 yrkande 2,

2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2002/03: So19

yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202, 2002/03:So239

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273, 2002/03:So316

yrkande 1, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408

yrkandena 3 och 10, 2002/03:So444 yrkandena 2, 7

och 8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12 och 14,

2002/03:So501 och 2002/03:So505.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (v)

Reservation 7 (c)

Reservation 8 (mp)

4. Det rättsliga åtagandet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller

därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 1.

5. Resursanvändningen

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

punkt 2.

Reservation 9 (m, fp, c)

6. Specialdestinerade statsbidrag

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag

punkt 3.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

7. Äldreboenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So266,

2002/03:So310 och 2002/03:So460 yrkande 13.

Reservation 11(kd)

8. Rätten att flytta

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10

yrkande 2 och 2002/03: So239 yrkande 3.

Reservation 12 (m)

9. Konkurrensutsättning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So12

yrkande 1, 2002/03:So404 yrkande 3 och

2002/03:So408 yrkande 13.

Reservation 13 (v)

10. Tillgänglighet till samhällelig

service

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So408

yrkande 5 och 2002/03: So460 yrkande 15.

Reservation 14 (v)

11. Socialstyrelsens normerande roll

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller

därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 4 och

avslår motion 2002/03:So12 yrkande 4.

12. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So12

yrkande 3, 2002/03:So18 yrkande 5, 2002/03:So408

yrkandena 1, 2 och 4, 2002/03:So460 yrkande 9 och

2002/03:So509 yrkande 14.

Reservation 15 (fp)

Reservation 16 (v, mp)

Reservation 17 (kd)

13. Kvaliteten i de medicinska insatserna

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18

yrkandena 6, 12 och 13, 2002/03:So19 yrkandena 2

och 7, 2002/03:So358 yrkande 10 och 2002/03:So460

yrkande 6.

Reservation 18 (m)

Reservation 19 (fp)

Reservation 20 (kd)

14. Uppsökande verksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande

14.

Reservation 21 (m)

15. Vårdgaranti

Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande 6.

Reservation 22 (m, fp, kd, c)

16. Institut för medicin och hälsa

Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande

11.

Reservation 23 (m)

17. Förstärkt tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller

därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 5 och

avslår motionerna 2002/03:So10 yrkande 5,

2002/03:So18 yrkande 4 och 2002/03:So19 yrkande

4.

Reservation 24 (m)

18. Lex Sarah

Riksdagen avslår motion 2002/03:So408 yrkande

11.

Reservation 25 (v)

19. Demensombudsman

Riksdagen avslår motion 2002/03:So303.

Reservation 26 (kd)

20. Domstolstrots

Riksdagen avslår motion 2002/03:So10 yrkande 8.

Reservation 27 (m)

21. Personalförsörjningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18

yrkande 2, 2002/03:So19 yrkande 9, 2002/03:So358

yrkande 13 och 2002/03:So444 yrkande 10.

Reservation 28 (m)

Reservation 29 (kd, c)

Reservation 30 (fp)

22. Fortbildning för arbetsledare och

biståndsbedömare

Riksdagen avslår motion 2002/03:So11 yrkande 1.

Reservation 31 (kd)

23. Kompetensutveckling

Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande

10.

Reservation 32 (m)

24. Vård av demenssjuka

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So246,

2002/03:So408 yrkande 9 och 2002/03:So460 yrkande

7.

Reservation 33 (v, mp)

25. Rättsskydd för dementa

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10

yrkande 7, 2002/03:So12 yrkande 2, 2002/03:So258,

2002/03:So296 yrkande 14 och 2002/03:So408

yrkande 8.

Reservation 34 (m, fp, kd, c)

Reservation 35 (v, mp)

26. Viss hemtjänst utan biståndsprövning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18

yrkande 11, 2002/03:So358 yrkande 7,

2002/03:So390 och 2002/03:So444 yrkande 6.

Reservation 36 (fp)

Reservation 37 (c)

27. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So19

yrkande 13, 2002/03:So316 yrkande 3 och

2002/03:So460 yrkande 11.

Reservation 38 (m)

28. Maxtaxan inom äldreomsorgen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So19

yrkande 15, 2002/03:So233, 2002/03:So301,

2002/03:So444 yrkande 4 och 2002/03:So460 yrkande

4.

Reservation 39 (m, fp, kd, c)

29. Bostadstillägg till pensionärer

Riksdagen avslår motion 2002/03:So18 yrkande

10.

Reservation 40 (fp)

30. Fallolyckor m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So356,

2002/03:So358 yrkande 11, 2002/03:So444 yrkande 5

och 2002/03:So481.

Reservation 41 (fp)

Reservation 42 (c)

31. Kostfrågor inom äldreomsorgen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So19

yrkande 8, 2002/03:So408 yrkande 6 och

2002/03:Ub293 yrkandena 1 och 2.

Reservation 43 (m, fp, c)

Reservation 44 (v, mp)

32. Anhörigstöd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18

yrkande 7, 2002/03:So19 yrkande 12, 2002/03:So20

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So260 yrkande 3,

2002/03:So408 yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande

3, 2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5 samt

2002/03:So508 yrkandena 1-4.

Reservation 45 (fp, c)

Reservation 46 (m)

Reservation 47 (kd)

Reservation 48 (v)

33. Hemvårdsbidrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So477

yrkandena 3, 4 och 6 samt 2002/03:So508 yrkande

5.

34. Hemsjukvård

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So260

yrkande 2 och 2002/03: So470 yrkande 2.

Reservation 49 (fp)

35. Ändring av 5 kap. 10 §

socialtjänstlagen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So20

yrkande 3 och 2002/03: So508 yrkande 8.

Reservation 50 (kd)

36. Bidrag till anhörigorganisationer

Riksdagen avslår motion 2002/03:So18 yrkande 8.

Reservation 51 (fp, c)

37. Tandvård

Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande

16.

Reservation 52 (m)

38. Vård i livets slutskede

Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande

19.

Reservation 53 (m, fp, kd, c)

39. Regeringens skrivelse 2002/03:30

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 13 mars 2003

På socialutskottets vägnar

Chatrine Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chatrine

Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta

Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m),

Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Catherine

Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina

Pettersson (s), Kenneth Johansson (c), Christer

Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m), Elina Linna

(v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin Nilsson (s),

Gunilla Wahlén (v) och Marita Aronson (fp).

2002/03

SoU9

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I juni 1998 antog riksdagen regeringens förslag

Nationell handlingsplan för äldrepolitiken för åren

1999-2001 (prop. 1997/98:113, 1997/98:SoU24, rskr.

1997/98:307). Syftet med handlingsplanen var att

skapa en nationell samling och enighet kring

nationella mål och inriktning för äldrepolitiken

samt en långsiktig strategi inklusive ett flertal

konkreta insatser.

För att finansiera denna satsning föreslog

regeringen förstärkningar med 300 miljoner kronor

årligen under tre år. Dessutom föreslog regeringen i

propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling

(prop. 1997/98:119) att 400 miljoner kronor skulle

anslås för att påskynda utbyggnaden av äldrebostäder

samt för att höja standarden i befintliga bostäder

och andra lokaler för äldre.

Riksdagen antog regeringens förslag och avsatte

medel i den ekonomiska vårpropositionen för år 1998

(prop. 1997/98:150).

I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse

2002/03:30 Uppföljning av den Nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken där regeringen

redogör för hur arbetet med att genomföra den

nationella handlingsplanen för äldrepolitiken

utvecklas och 34 motionsyrkanden med anledning av

skrivelsen.

Vidare behandlas Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR4 Nationella mål i kommunernas äldreomsorg

och 14 motionsyrkanden med anledning av förslaget.

Slutligen behandlas ett 80-tal motionsyrkanden om

äldrefrågor från den allmänna motionstiden 2002.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen 2002/03:30 Uppföljning av den

Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken

redogör regeringen för hur arbetet med att genomföra

den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken

utvecklats. Regeringen redovisar vilka åtgärder som

gjorts inom de bristområden som prioriterades inom

ramen för handlingsplanen, de särskilda satsningar

som gjordes på nya initiativ och försöksverksamheter

samt vad som i övrigt utvecklats inom

äldrepolitiken. Slutligen görs en sammanfattning av

hittills uppnådda resultat av genomförandet av

handlingsplanen.

Syftet med skrivelsen är att ge riksdagen en

rapport om utvecklingen inom de bristområden som

prioriterades inom ramen för den nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken samt hur övriga

frågor som berör äldre har utvecklats.

Regeringen anför att den nationella handlingsplanen

för äldrepolitiken har bidragit till en positiv

utveckling inom en mängd områden som berör äldre. Av

stor ekonomisk betydelse för den enskilde som är

beroende av samhällets vård och omsorg är införandet

av maxtaxan och införandet av äldreför-

sörjningsstödet.

De äldres rättssäkerhet har stärkts genom flera

lagändringar och en ökad tillsyn via Socialstyrelsen

och länsstyrelserna. En ytterligare förstärkning

görs dessutom genom införandet av 100

äldreskyddsombud fr.o.m. år 2003.

De särskilda stimulansbidragen till fortbildning

av arbetsledare och biståndsbedömare har fallit väl

ut och satsningen fortsätter under år 2002.

Stimulansbidragen till uppsökande verksamhet och

utveckling av anhörigstöd har varit särskilt

framgångsrika och bl.a. givit effekter på

personalens bemötande och kompetens.

Kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen har tagit fart

och de flesta kommuner är engagerade i frågan.

Läkarmedverkan i särskilda boenden har förbättrats

sedan handlingsplanens början, men huvudmännen

behöver fortsätta att utveckla samverkan kring bl.a.

rehabilitering för äldre.

Befolkningssammansättningen, de offentliga

finanserna, situationen på arbetsmarknaden och andra

förhållanden i samhället genomgår en kontinuerlig

förändring. Även vård- och omsorgsbehoven hos äldre

personer förändras. Det är angeläget att samhällets

insatser för äldre i behov av vård och omsorg

utvecklas i takt med dessa förändringar. Under 1990-

talet gav ädelreformen kommuner och landsting ökade

förutsättningar att erbjuda äldre personer en vård

och omsorg anpassade efter den tidens förhållanden.

Framtiden kommer att ställa delvis nya och ökade

krav på samhällets insatser. En god vård och omsorg

för äldre, solidariskt finansierad via skattemedel,

utgör en hörnsten i välfärdspolitiken. Det är

angeläget att äldreomsorgens förutsättningar att

erbjuda en god vård och omsorg med hög

tillgänglighet nu ses över och att förändringar vid

behov genomförs. Regeringen avser därför att

initiera en översyn och utvärdering av äldreomsorgen

med en sådan inriktning.

Riksdagens revisorers förslag i

huvudsak

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat

statens styrning av kommunernas äldreomsorg.

Granskningen är ett led i en bredare satsning i

syfte att inom olika politikområden granska hur

nationella mål genomförs i kommunernas verksamhet

samt effekterna av den statliga styrningen. Med

denna inriktning har revisorerna även granskat

livsmedelstillsynen och skolområdet. Dessa ämnen har

utvecklats i form av tre separata granskningar.

Revisorerna redovisar att de har för avsikt att

senare redovisa en mera samlad bedömning i fråga om

statens styrning av verksamheter som genomförs i

kommunerna.

Revisorerna konstaterar att förutsättningarna för

kommunernas äldreomsorg har förändrats kraftigt

under 1990-talet. De förändrade förutsättningarna är

en följd av både demografiska förändringar och

strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården

under 1990-talet. De demografiska förändringarna

medför en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgens

målgrupper. Samtidigt har förändringarna till följd

av ädelreformen samt omstruktureringar och

effektiviseringar inom hälso- och sjukvården medfört

ytterligare krav och ekonomiska påfrestningar på

äldreomsorgen. Under granskningen har revisorerna

konstaterat att de äldres lagliga rättigheter och de

nationella mål som riksdagen har markerat är

allvarligt åsidosatta.

Revisorerna föreslår mot bakgrund av granskningen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförs om

1. ett åtgärdsprogram för det rättsliga åtagandet

för de äldre (avsnitt 4.2.1),

2.

3. att analysera resursanvändningen (avsnitt 4.2.2),

4.

5. att visa återhållsamhet med specialdestinerade

statsbidrag (avsnitt 4.2.3),

6.

7. att stärka Socialstyrelsens normerande roll

(avsnitt 4.2.4), samt

8.

9. att stärka tillsynen (avsnitt 4.2.5).

10.

Utskottets överväganden

Äldrepolitikens mål och inriktning

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om inriktningen

av äldrepolitiken m.m. Utskottet hänvisar

till de nationella målen för äldrepolitiken

och till Äldreberedningens arbete. Riksdagen

bör med bifall till Riksdagens revisorers

förslag punkt 1 angående ett åtgärdsprogram

för det rättsliga åtagandet som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers

förslag, punkterna 2 och 3, om att analysera

resursanvändningen och att visa

återhållsamhet med specialdestinerade

statsbidrag. Riksdagen bör avslå motioner om

utvärdering av äldreomsorgen, om

äldreboenden, om rätten att flytta, om

konkurrensutsättning och om tillgänglighet

till samhällelig service. Utskottet hänvisar

till pågående arbete och gällande

regleringar.

Jämför reservationerna 1 (c), 2 (m), 3 (m), 4

(fp), 5 (kd), 6 (v), 7 (c), 8 (mp), 9 (m, fp,

c), 10 (m, fp, kd, c), 11 (kd), 12 (m), 13

(v) och 14 (v).

Riksdagens revisorers förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad revisorerna anfört i

avsnitt 4.2.1 om ett åtgärdsprogram för det

rättsliga åtagandet gentemot de äldre.

Under granskningen av äldreomsorgen har

revisorerna konstaterat att de äldres lagliga

rättigheter och de nationella mål som riksdagen

nyligen markerat är allvarligt åsidosatta. Med ca

2 800 gynnande biståndsbeslut som inte har

verkställts enligt gällande reglering och ca 2 000

felaktigt fattade beslut är problemet av den

omfattningen att detta måste betraktas som ett

systemfel. Problemen hänförs i stor utsträckning

till brist på platser inom äldreboendet. Revisorerna

har förståelse för att bristande tillgång på fysiska

anläggningar kan skapa problem i beslutssituationer

av akut karaktär. Men de anser att dagens situation

är oacceptabel. I den aktuella situationen bör

regeringen inte längre avvakta med insatser mot

huvudmännens bristande verkställighet och oriktiga

biståndsbeslut. Regeringen bör redovisa förslag till

åtgärder, på kortare och på längre sikt, till

riksdagen. Åtgärderna kan omfatta både kommunernas

egen kontroll och olika åtgärder från statens sida

för att tydliggöra och kontrollera samhällets

åtagande för de äldre.

Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening

tillkännager vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.2

om att analysera resursanvändningen.

Revisorerna konstaterar att de rättsliga

instanserna tydligt anger att brist på resurser inte

är skäl att neka medborgarna deras lagliga

rättigheter. Revisorerna konstaterar också att

granskningen har visat på avsevärda skillnader i hur

mycket och på vilket sätt äldreomsorgen har byggts

ut i landets olika delar. Skillnaderna har inte

kunnat förklaras med vare sig demografi eller

skattekraft. Också skillnaderna i kostnader för

olika insatser är avsevärda. Dessa skillnader tyder

på att olika typer av hjälpinsatser kan vara möjliga

även för likartade hjälpbehov. Revisorerna menar att

det behövs ingående analyser av resurser och

resursanvändning inom äldreomsorgen i kommuner av

olika slag och med olika befolkningsunderlag.

Resultatet av dessa analyser bör ligga till grund

för en diskussion om hur de tillgängliga resurserna

inom kommunernas äldreomsorg bättre kan tas till

vara i enlighet med socialtjänstlagens och

kommunallagens bestämmelser. Revisorerna framhåller

även vikten av att ett sådant underlag finns

tillgängligt i diskussioner om alternativa former

för finansiering och drift inom äldreomsorgen.

Ytterligare en fråga är i vilken utsträckning dagens

inriktning på äldreomsorgen överensstämmer med

riksdagens uttalade mål om en generell välfärd samt

kvarboendeprincipen, anför de. En viktig

förutsättning för analyser av detta slag är att den

nationella statistiken förbättras och blir mer

jämförbar över tiden såväl centralt som lokalt.

Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening

tillkännager vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.3

om att visa återhållsamhet med specialdestinerade

statsbidrag.

Revisorerna konstaterar att trots de nya

stödformer som införts mellan staten och kommunerna

har specialdestinerade statsbidrag med olika villkor

ökat under 1990-talets senare del. Inom

äldreomsorgen har dessa bidrag varit förhållandevis

få. De bidrag som har förekommit har också varit av

mycket begränsad omfattning i förhållande till

insatsernas totala kostnader. Under

granskningsarbetet och remissbehandlingen av

granskningsrapporten har främst kommunerna varit

kritiska till dessa statsbidrag. Argumenten är att

det är svårt att avstå från bidragen samtidigt som

de binder upp och konserverar verksamheten.

Bidragsvillkoren kan även komma i konflikt med

kommunernas egna prioriteringar och planer.

Motioner

I motion So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivanden om brister inom

äldreomsorgen (yrkande 1) och om att reformer för

valfrihet, alternativ och kvalitet införs i

äldreomsorgen (yrkande 3). Vidare yrkas att

riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas så

att rätten att flytta till annan kommun garanteras

(yrkande 2). Riksdagen bör vidare begära dels att

regeringen lägger fram förslag till ändring i

socialtjänstlagen innebärande ökad valfrihet genom

en nationellt samordnad äldrepeng (yrkande 4), dels

att regeringen tillsätter en utredning om

äldreomsorgens framtida finansiering (yrkande 6).

Motionärerna instämmer i revisorernas kritik och

menar att de många brister och fel som redovisas är

en indikation på att det finns grova systemfel i

dagens äldreomsorg. Rätten till fri bosättning

fungerar inte enligt en utvärdering som

Socialstyrelsen har gjort. Motionärerna anför att

med en statlig äldrepeng kommer äldre att kunna

flytta vart de vill i landet utan ny

biståndsansökan. Med en statlig äldrepeng garanteras

valfrihet, mångfald och kvalitet. Mångfald i vården

stärker inflytandet för äldre samtidigt som vårdens

innehåll utvecklas. En ökad valfrihet kommer att

leda till konkurrens mellan arbetsgivare inom

äldreomsorgen. Det kommer att leda till en bättre

arbetsmiljö för de anställda, och därigenom kommer

fler i framtiden att välja vården som yrkesbana.

Motionärerna anser det angeläget att en

parlamentarisk beredning snarast tillsätts med

uppgift att komma med förslag på hur äldreomsorgens

finansiering långsiktigt skall lösas för att, likt

pensionsuppgörelsen, söka en uppgörelse som håller

över tid och över val. De anser att staten i stället

för kommunerna skall stå för finansieringsansvaret

av omsorgen.

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

(m) begärs tillkännagivande om en utvärdering av

ädelreformen (yrkande 1). Motionärerna anför att när

reformen beslutades varnade moderaterna för att

gränsdragningen mellan landsting och kommuner skulle

komma att skapa allvarliga problem. Motionärerna

vidhåller denna kritik och kräver en genomgripande

översyn av reformens för- och nackdelar. De begär

också tillkännagivanden om ökad valfrihet för äldre

(yrkande 3) och om äldres inflytande över vården och

omsorgen (yrkande 5). Detta kan tillgodoses genom

införande av en äldrepeng, vilket också garanterar

rätten att flytta. Vidare begärs tillkännagivande om

nödvändigheten av att lösa äldreomsorgens

finansiering på sikt (yrkande 18).

I motion So202 av Sten Tolgfors (m) begärs

tillkännagivanden dels om införandet av en statlig

äldrepeng, som ger alla äldre rätt att välja

äldreboende (yrkande 1), dels om etableringsfrihet

för äldreboenden (yrkande 2).

I motion So239 av Inger René och Anita Sidén (båda

m) begärs tillkännagivande vad i motionen anförs om

avsaknad av valfrihet och om brister i äldreomsorgen

(yrkande 1). Motionärerna begär att regeringen

lägger fram förslag till ändring i socialtjänstlagen

innebärande en ökad valfrihet genom en nationellt

samordnad äldrepeng (yrkande 2). Vidare begär de att

riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas så

att rätten att flytta till annan kommun garanteras

(yrkande 3).

I motion So316 av Anna Lilliehöök (m) begärs

tillkännagivande om att en statlig äldrepeng bör

införas (yrkande 1).

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om äldrevårdens beroende av att

skatter och socialförsäkringssystem gör det lönande

att arbeta (yrkande 1). Ingen social trygghet kan

finnas utan stabil grund i starkt näringsliv och

sund samhällsekonomi. Det skall löna sig att arbeta.

Om inte skatter och sociala trygghetssystem lämnar

plats för att upprätthålla arbetets värde blir det

inte nog med villiga att anställa inom vård och

omsorg, anför motionärerna. Vidare yrkar de att

regeringen återkommer med förslag till ändring av

socialtjänstlagen så att valfrihetsprincipen skrivs

in i denna lag såvitt avser hemtjänst och särskilt

boende för äldre (yrkande 9). Det behövs en

förbättrad valfrihet så att det stöd kommunen

godkänt får användas hos valfri kvalitetsgodkänd

vårdgivare - kommunal eller icke-kommunal, anför

motionärerna.

Också i motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

yrkas att regeringen återkommer med förslag till

ändring av socialtjänstlagen som innebär att

valfrihetsprincipen skrivs in i denna lag såvitt

avser hemtjänst och särskilt boende för äldre

(yrkande 8). Motionärerna anför att meningen med

förslaget är att trygga kvaliteten och göra

hemtjänstverksamheten mer lockande och omväxlande

för dem som kan tänka sig att arbeta där, som

anställda eller som företagare. Det är bara genom

att vara lyhörda gentemot de enskildas önskemål som

omsorgsgivarna kan känna sig säkra på att det finns

inkomster i form av medföljande "peng" från

kommunen.

I motion So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om en prioriteringsutredning

(yrkande 2). Motionärerna anför att kommunerna

behöver få vägledning om vilka värderingar som skall

gälla vid prioriteringsbeslut. Den

prioriteringsutredning som genomfördes rörande

hälso- och sjukvården (SOU 1995:5) bör kunna fungera

som förebild.

I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden dels om behovet av en medveten

strategi för att möta det demografiskt förändrade

samhällets nya behov (yrkande 1), dels om vikten av

att genom aktiva åtgärder och attitydpåverkan stärka

de äldres delaktighet och inflytande i samhället

(yrkande 2). Motionärerna anför att den växande

andelen äldre bör betraktas som ett gemensamt

samhällsansvar och som en resurs att ta till vara.

Äldre behöver vara representerade i beslutande

församlingar för samhällsliv, och olika verksamheter

skall utformas så att de svarar mot äldres behov och

önskemål. Vidare begärs tillkännagivanden om att

stimulera nya former för äldreboenden (yrkande 13)

och om att stärka den enskildes möjligheter att

välja utförare av vård, omsorg och service (yrkande

14). Motionärerna anför att det krävs en medveten

bostadsplanering från samhällets sida för att möta

den växande andelen äldre och deras behov. Mångfald

och innovationer skall stimuleras på detta område.

Kvarboende skall förlängas genom

bostadsanpassningsbidrag. Nästa steg kan vara

seniorboende. Ett sätt att hitta andra former för

äldreomsorgen är, enligt motionärerna, att släppa in

producent- och konsumentkooperativ i planeringen och

vid tillkomsten av nya enheter. Den enskildes

möjlighet att välja utförare skall stärkas.

Konkurrensutsättningen måste dock präglas av mycket

strikt kvalitetskontroll och fortlöpande uppföljning

och utvärdering.

I motion So266 av Sven Brus (kd) begärs

tillkännagivande om behovet av fler vårdplatser inom

kommunernas särskilda boendeformer för äldre.

I motion So12 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om att regeringen bör överväga ett

stopp för fortsatt konkurrensutsättning av

äldreomsorgen (yrkande 1). Motionärerna anför att

stopp för fortsatt konkurrensutsättning och

försäljning av äldreomsorgen till vinstdrivande

företag bör övervägas mot bakgrund av oklarheter vad

gäller konsekvenser av såväl ekonomisk som

vårdkvalitativ karaktär. Det finns därutöver en

demokratisk aspekt som berör de äldres möjligheter

till insyn och möjlighet till påverkan i samband med

konkurrensutsättning. Enligt de regler som är

gällande är konkurrensutsättning förenad med en

strikt sekretess som omöjliggör för den berörda att

aktivt delta och påverka.

Också i motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs tillkännagivande om ett förbud mot

konkurrensutsättning och utförsäljning av

verksamheter inom äldreomsorgen till vinstdrivande

företag (yrkande 13).

Även i motion So404 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs tillkännagivande om att utreda möjligheterna

för ett stopp för konkurrensutsättning och

privatisering av äldreomsorgen (yrkande 3).

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om en uppföljning av de äldres rätt

till ett aktivt liv enligt socialtjänstlagen

(yrkande 3). Motionärerna anför att Socialstyrelsen

bör få i uppdrag att kartlägga hur och i vilken

omfattning kommunerna säkerställer de äldres rätt

till en aktiv och meningsfull tillvaro.

I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om att förstärka målen för

äldrepolitiken till ett mer individbaserat

förhållningssätt (yrkande 1). Tillkännagivande

begärs också om att utveckla former för ökad

delaktighet för de äldre (yrkande 2). Ett sätt att

nå ökad delaktighet för de äldre är medborgarpaneler

och uppsökande verksamhet från de lokala

myndigheterna, anför motionärerna. Vidare begärs

tillkännagivande om förslag på hur volontärer kan

bli verksamma inom skola, vård och omsorg (yrkande

7). Motionärerna anför att samverkan mellan

offentlig och ideell sektor är viktigt för att kunna

erbjuda bästa tänkbara och effektivaste vård, omsorg

och service. Socialstyrelsen bör därför ges direktiv

om att uppmuntra volontärverksamhet.

I motion So273 av Kerstin Lundgren (c) begärs

tillkännagivande om en framtidsinriktad kartläggning

av hur äldre människor lever samt hur systemen

möjliggör aktivt åldrande och självbestämmande.

I motion So310 av Lars-Ivar Ericson (c) begärs

tillkännagivande om att skapa trygghetsboende för

våra äldre.

Frågan om ny teknik och andra samhällsförändringar

tas upp i två motioner. I motion So460 av Chatrine

Pålsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om att

beakta de äldres speciella behov av närhet till

samhällets service (yrkande 15). Den offentliga

servicen och många kommersiella verksamheter

genomgår en strukturomvandling som begränsar

tillgängligheten för vissa grupper. Motionärerna

anser att de äldre borde beaktas bättre vid

samhällsplaneringen.

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om konsekvenser för äldre vid

införandet av ny teknik och andra

samhällsförändringar (yrkande 5). För att främja

äldres hälsa krävs en ökad kunskap, medvetenhet och

analys vid all samhällsplanering om vad som

konstituerar en hälsosam miljö för äldre, anför

motionärerna.

Flera motioner tar upp frågan om situationen för

äldre invandrare. I motion So18 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om att

utvecklings- och kvalitetsarbete inom äldreomsorgen

även skall inriktas på kunskaper i finska och andra

minoritets- och invandrarspråk (yrkande 3).

Motionärerna anför att det är viktigt att det finns

personal som har kunskaper i de språk som äldre

talade som barn. Därför bör sådan personal

rekryteras och vidareutbildas.

I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförs om att beakta de

äldre invandrarnas speciella förhållanden i

äldreomsorgen (yrkande 12). Motionärerna anför att

en mycket viktig kvalitets- och trygghetsfråga är

tillgång till personal som talar det egna

hemspråket. Vidare krävs respekt för kulturella och

religiösa traditioner så långt som det är

acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar

som gäller i den svenska vården.

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om uppföljning av

minoritetsspråkens ställning i äldreomsorgen

(yrkande 10). Motionärerna anför att de vet av

erfarenhet att äldreomsorgen kan organiseras så att

behovet av språk- och kulturkompetens uppnås utan

högre kostnader. Socialstyrelsen bör därför göra en

översyn av hur äldreomsorgen uppfyller åtaganden vad

gäller minoritetsspråken och för andra äldre med

annat modersmål än svenska.

I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

begärs tillkännagivande om anpassning av

äldreomsorgen för människor med utländsk bakgrund

(yrkande 8). Motionärerna anför att äldreomsorgen

kommer att behöva anpassas efter att en högre andel

människor med olika språklig och kulturell bakgrund

kommer att behöva hjälp. Äldreboenden behöver byggas

upp på språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal

med olika kulturell kompetens blir viktig för att

öka kunskapen om skillnader i synen på åldrande och

död.

I motion So501 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (båda s) begärs tillkännagivande om kommunal

äldreomsorg för personer med utländsk härkomst. För

att påskynda och underlätta utvecklingen anser

motionärerna att regeringen skall upprätta

riktlinjer för hur kommunerna skall gå till väga för

att anordna äldreomsorg och rehabilitering för äldre

invandrare samt hur landstingen skall anordna hälso-

och sjukvård för målgruppen i hela landet.

Äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i

äldreomsorgen tas upp i motion So505 av Anita

Johansson m.fl. (s). Motionärerna begär

tillkännagivande i frågan. De anför att många äldre

har växt upp under en samhällstid då homosexualitet

varit förbjuden och fördomarna starka. Arbetet och

uppmärksamheten kring äldre homo- och bisexuellas

välbefinnande är därför lika viktigt som för yngre.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet behandlade senast frågor om mål och

inriktning av äldrepolitiken såsom äldres

valfrihet, alternativa driftsformer, äldrepeng

m.m. i betänkande 2001/02:SoU12. Utskottet

anförde bl.a. följande (s. 16-17 ):

Utskottet står bakom de nationella målen för

äldrepolitiken som beslutades våren 1998. Äldre

skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande

i samhället och över sin vardag, kunna åldras i

trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas

med respekt samt ha tillgång till god vård och

omsorg. Utskottet avstyrker därmed motion So239

(c) yrkande 1 med förslag om ytterligare mål. - -

-

Utskottet vidhåller att det är angeläget att

den enskilde ges möjlighet att själv bestämma

över sin livssituation och det sätt på vilket

omsorgen ges. Inte minst Sveriges alltmer

mångkulturella karaktär reser nya krav på att

utforma äldreomsorgen med hänsyn till människors

olika språk och kultur. Utskottet konstaterar att

den parlamentariska Äldreberedningen Senior 2005

har i uppgift att skapa förutsättningar för en

långsiktig utveckling av äldrepolitiken bl.a.

avseende äldres inflytande och delaktighet i

beslutsprocesser och i samhällslivet.

Äldreberedningen har också i uppdrag att särskilt

beakta genderperspektivet liksom det ökande

antalet äldre med utländsk bakgrund och de

konsekvenser detta kan medföra. Motionerna - - -

avstyrks.

Utskottet vidhåller att det inte bör införas

någon äldrepeng. Motionerna - - - avstyrks

därmed. Utskottet vidhåller också att det inte

bör tillsättas någon utredning om obligatorisk

äldrevårdsförsäkring. Motion

- - - avstyrks.

Många äldre deltar aktivt i föreningsliv och

frivilligverksamheter liksom i politiska

organisationer. Utskottet vill betona betydelsen

av såväl pensionärsorganisationernas arbete som

pensionärsrådens. Det ankommer på kommuner och

landsting att utveckla pensionärsrådens

verksamhet ytterligare och att bättre ta till

vara den kunskap och kompetens dessa besitter.

Inte minst är det angeläget att beakta

pensionärsrådens synpunkter vid

samhällsplaneringen. Statens folkhälsoinstitut

har i sin rap-port betonat vikten av att vid

samhällsplanering i stort vara uppmärksam på vad

strukturella förändringar kan innebära för en

äldre person. Rap- porten bereds för närvarande i

Socialdepartementet. Utskottet anser inte att det

behövs något initiativ från riksdagens sida med

anledning av motionerna - - -. Motionerna

avstyrks.

Flera motioner tar upp frågor kring

äldreboenden. Enligt socialtjänstlagen skall

kommunerna verka för att äldre människor får goda

bostäder och ge dem som behöver det stöd och

hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.

Kommunerna skall vidare inrätta särskilda

boendeformer för service och omvårdnad för äldre

människor med behov av särskilt stöd. Utskottet

erinrar om att riksdagen vid flera tillfällen har

beslutat om stöd för ny- och ombyggnad av

äldrebostäder för att påskynda utbyggnaden. Inom

den ordinarie bostadsmarknaden har under 1990-

talet seniorboende blivit allt vanligare. Härmed

avses vanliga bostäder för äldre (vanligen över

55 år) som inte förmedlas efter behovsprövning

och biståndsbeslut. Utskottet utgår också ifrån

att Äldreberedningen Senior 2005 bevakar frågan.

Något initiativ från riksdagen med anledning av

motionerna - - - behövs inte. Motionerna

avstyrks.

Utskottet konstaterar att entreprenader har

blivit allt vanligare inom äldreomsorgen. Många

kommuner erbjuder vård och omsorg i olika former

både i egen regi och entreprenadupphandlad. Samma

kvalitetskrav gäller oavsett formen för

verksamheten. Såväl Socialstyrelsen som Svenska

Kommunförbundet följer på olika sätt utvecklingen

inom området. Utskottet anser inte att något

initiativ från riksdagens sida behövs med

anledning av motionerna - - -. Motionerna

avstyrks.

Riksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:97).

Socialstyrelsen har nyligen avlämnat en

lägesrapport, Vård och omsorg om äldre 2002.

Socialstyrelsens slutsatser är bl.a. att situationen

inom vården och omsorgen är ansträngd. Det finns ett

växande gap mellan utbud och efterfrågan på vård och

omsorg för äldre. Trots att staten och huvudmännen

tillfört området mer resurser finns fortfarande

stora brister. Kunskap, kvalitet, innehåll och

effektivitet i vården och omsorgen måste utvecklas,

anser styrelsen. Landsting och kommuner måste

åstadkomma bättre förutsättningar för personalen att

ge god vård och omsorg. Staten måste överväga om det

nuvarande sättet att organisera vården och omsorgen

om äldre är ändamålsenligt. För att kunna följa upp

och utvärdera resultatet av den nationella politiken

på området måste ett individbaserat system för

verksamhetsuppföljning införas. Staten måste

långsiktigt stödja utveckling av kunskap om hur vård

och omsorg om äldre skall bedrivas effektivt och med

hög kvalitet.

Regeringen har nyligen tillkallat en parlamentarisk kommitté

med uppdrag att se över strukturen och

uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen

(dir. 2003:10). Arbetet skall bedrivas i två

etapper. I den första etappen skall kommittén

identifiera, belysa och övergripande analysera de

samhällsförändringar som inverkar på och skulle

kunna föranleda förändringar av strukturen och

uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten,

landstingen och kommunerna. Kommittén skall även

identifiera, belysa och övergripande analysera de

samhällsförändringar som inverkar på och skulle

kunna föranleda förändringar av strukturen och

uppgiftsfördelningen i relationen mellan regeringen

och de statliga förvaltningsmyndigheterna. Kommittén

skall i sitt arbete utgå från en övergripande

beskrivning av rådande struktur och

uppgiftsfördelning, där såväl brister som

förtjänster med nuvarande ordning identifieras. För

den första etappen skall kommittén redovisa ett

delbetänkande senast den 15 december 2003. I den

andra etappen skall kommittén göra en fördjupad

analys och bedömning av strukturen och

uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de

delar där den finner det motiverat föreslå

förändringar. Regeringen avser att återkomma med

tilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.

Syftet med översynen är att undersöka den

nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar

att klara välfärdsåtagandena i perspektivet av de

stora samhällsförändringar som Sverige genomgår samt

där det är motiverat föreslå förändringar med

avseende på strukturen och uppgiftsfördelningen inom

samhällsorganisationen. Ytterst är detta ett

demokratiskt uppdrag. Det gäller att ge de folkvalda

organen bättre förutsättningar att få genomslag för

politiken och medborgarna bättre förutsättningar

till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande.

En utgångspunkt är att en långtgående kommunal

självstyrelse skall upprätthållas inom ramen för ett

starkt nationellt ansvar för medborgarnas rätt till

likvärdig välfärd i hela landet, utan att därför det

yttersta ansvaret rubbas hos riksdag och regering

för den offentliga verksamheten och för det

politiska beslutsfattandet.

Medborgarna skall även fortsättningsvis

tillförsäkras likvärdiga förutsättningar oavsett

bostadsort. En grundläggande princip för översynen

är en fortsatt solidarisk finansiering av samhällets

välfärdsåtaganden.

Regeringens skrivelse

Av regeringens skrivelse framgår att antalet

personer som har hjälp av äldreomsorgen har varit

relativt oförändrat under de år som handlingsplanen

verkat. Andelen personer som är i behov av

äldreomsorg ökar med stigande ålder och är högre

bland kvinnor än bland män, dvs. 70 % bland kvinnor

och 30 % bland män. Regeringen bedömer att den

nationella handlingsplanen för äldrepolitiken har

bidragit till en positiv utvecklig inom en mängd

områden som berör äldre.

Regeringen redovisar att Socialstyrelsen har följt

upp effekterna av rätten att flytta till annan

kommun för äldre personer som till följd av

ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom

har ett varaktigt behov av omfattande vård- och

omsorgsinsatser. Denna rätt trädde i kraft den 1

januari 1999 och regleras i 2 kap. 3 §

socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen

rapporterar att andelen bifall minskat mellan åren

1998 och 2000 liksom antalet verkställda beslut.

Bristen på särskilt boende var den främsta orsaken

till att beslut inte verkställdes. Det viktigaste

skälet till att de äldre önskar flytta är att de

vill komma närmare sina anhöriga. Socialstyrelsens

slutsats är att tillämpningen av 6 h § (nuvarande 2

kap. 3 §) socialtjänstlagen fungerar väl i de flesta

kommuner. Många äldre har kommit närmare sina

anhöriga genom möjligheten att flytta, vilket var

huvudsyftet med reformen. Regeringen anför att den

kommer att fortsätta följa utvecklingen inom

området.

Den 1 juli 2002 infördes regler i

socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och lagen

(1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) med innebörd att kommuner

och landsting som dröjer alltför länge med att

verkställa avgöranden angående insatser enligt dessa

båda lagar skall kunna åläggas att betala en

sanktionsavgift.

Regeringen anför i skrivelsen att den anser att

det är helt oacceptabelt i en rättsstat att gynnande

domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte

respekteras och att kommunala beslut inte

verkställs. Det är regeringens förhoppning att

kommunalt domstolstrots skall motverkas och den

enskildes rättsskydd stärkas genom bl.a. möjligheten

att ålägga kommuner och landsting en

sanktionsavgift. Vilka åtgärder som är lämpliga för

att komma till rätta med problemet med underlåtenhet

hos kommuner och landsting att verkställa sina egna

gynnande beslut bereds inom Regeringskansliet.

Entreprenader och köp av platser i enskild regi

inom äldreomsorgen har expanderat kraftigt under de

senaste tio åren. Utvecklingen som alltjämt fortgår,

har ägt rum inom såväl ordinärt som särskilt boende.

Det är framför allt de privata bolagen som ökat sin

andel inom äldreomsorgen. Försök med s.k. äldrepeng

har införts i några kommuner, vilket innebär att den

äldre efter biståndsbeslut har möjlighet att själv

välja vårdgivare. Under år 2001 fick ca 10 % av

äldreomsorgstagarna hjälp från privata vårdgivare.

(Med enskild regi avses här hemtjänst som kommunen

har det yttersta ansvaret för men som drivs av

annan, t.ex. bolag, stiftelse eller kooperativ, på

uppdrag och mot ersättning av kommunen.)

Äldreomsorg i enskild regi är vanligast i

storstäder och förorter. Köp av platser i särskilt

boende är emellertid relativt vanligt i landsbygds-

kommuner.

I skrivelsen redovisas att ca 5 700 bostäder har

tillkommit genom stimulansbidraget. Av dessa är

cirka två tredjedelar ombyggda bostäder och

resterande del nybyggda äldrebostäder. Antalet icke

verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen

beror framför allt på bristen av särskilt boende.

Regeringen bedömer att ett stort antal bostäder

ytterligare behöver tillkomma. I budgetpropositionen

för år 2003, (prop. 2002/03:1 utg.omr. 18), aviserar

regeringen att undersöka möjligheterna för stöd till

ökad produktion av äldrebostäder.

Regeringen pekar på att Socialstyrelsens

kartläggning av hur olika kommuner organiserar och

genomför äldreomsorg för finsktalande visar att

flera kommuner i norra Sverige har relativt god

tillgång på finskspråkig personal medan det i andra

delar av landet är svårare att få sådan omsorg.

Dessutom visar kartläggningen att en anpassad

äldreomsorg till äldre finländare kan erbjudas utan

att det medför större kostnader. Regeringen bedömer

att det är angeläget att äldreomsorg erbjuds på

samtliga minoritetsspråk så att äldre som har ett

minoritetsspråk som modersmål får möjlighet att

bevara såväl språket som kulturen samt har möjlighet

att kommunicera med omgivningen.

Vidare redovisar regeringen att den

parlamentariska äldreberedningen - Senior 2005 (dir.

1998:109) - har presenterat ett första betänkande

som behandlar de delar av äldrepolitiken som gäller

människors möjligheter till aktivitet, delaktighet

och inflytande, Riv ålderstrappan! Livslopp i

förändring (SOU 2002:29). Frågor som berör vård och

omsorg om äldre kommer att redovisas i beredningens

slutbetänkande som skall redovisas till regeringen

senast i november 2003.

I sammanfattningen anför regeringen slutligen att

en god vård och omsorg för äldre, solidariskt finan-

sierad via skattemedel, utgör en hörnsten i

välfärdspolitiken. Regeringen anser det angeläget

att äldreomsorgens förutsättningar att erbjuda en

god vård och omsorg med hög tillgänglighet nu ses

över och förändringar vid behov genomförs.

Regeringen avser därför att initiera en översyn och

utvärdering av äldreomsorgen med en sådan

inriktning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet står fortsatt bakom de nationella målen

för äldrepolitiken som beslutades våren 1998. Målen

innebär att äldre skall kunna leva ett aktivt liv

och ha inflytande i samhället och över sin vardag,

kunna åldras i trygghet och med bibehållet

oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till

god vård och omsorg. Utskottet avstyrker därmed

motion So444 (c) yrkande 1.

En god vård och omsorg för äldre, solidariskt

finansierad via skattemedel, utgör en hörnsten i

välfärdspolitiken. Utskottet, som noterar att

regeringen avser att initiera en översyn och

utvärdering av äldreomsorgen, delar regeringens

bedömning att det är angeläget att äldreomsorgens

förutsättningar att erbjuda en god vård och omsorg

med hög tillgänglighet nu ses över och att

förändringar genomförs vid behov. Utskottet anser

att motion So19 (m) yrkande 1 därmed är

tillgodosedd. Motionen avstyrks. Även motionerna

So10 (m) yrkande 6 och So19 (m) yrkande 18 avstyrks.

Utskottet vidhåller att det är angeläget att den

enskilde ges möjlighet att själv bestämma över sin

livssituation och det sätt på vilket omsorgen ges.

Inte minst Sveriges alltmer mångkulturella karaktär

reser nya krav på att utforma äldreomsorgen med

hänsyn till människors olika språk och kultur.

Utskottet erinrar om att den parlamentariska

äldreberedningen Senior 2005 har i uppgift att skapa

förutsättningar för en långsiktig utveckling av

äldrepolitiken, bl.a. avseende äldres inflytande och

delaktighet i beslutsprocesser och i samhällslivet.

Äldreberedningen har också i uppdrag att särskilt

beakta genderperspektivet liksom det ökande antalet

äldre med utländsk bakgrund och de konsekvenser

detta kan medföra. Resultatet av detta arbete skall

presenteras i november 2003. Riksdagen bör inte

föregripa det pågående arbetet. Motionerna So10 (m)

yrkandena 1, 3 och 4, So11 (kd) yrkande 2, So18 (fp)

yrkandena 1, 3 och 9, So19 (m) yrkandena 3 och 5,

So202 (m), So239 (m) yrkandena 1 och 2, So273 (c),

So316 (m) yrkande 1, So358 (fp) yrkande 8, So408 (v)

yrkandena 3 och 10, So444 (c) yrkandena 2 och 8,

So460 (kd) yrkandena 1, 2, 12 och 14, So501 (s) och

So505 (s) avstyrks därmed.

Även motion So444 (c) yrkande 7 avstyrks. Det

ankommer inte på riksdagen att besluta om eventuell

volontärverksamhet inom den kommunala vården och

omsorgen.

Utskottet delar bedömningen att det är

oacceptabelt i en rättsstat att gynnande

domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte

respekteras och att kommunala beslut inte

verkställs. Regeringen redovisar i skrivelsen att

den överväger vilka åtgärder som är lämpliga för att

komma till rätta med problemet med underlåtenhet hos

kommuner och landsting att verkställa sina egna

gynnande beslut.

Utskottet anser att regeringen inte längre bör

avvakta med insatser mot huvudmännens bristande

verkställighet och oriktiga biståndsbeslut.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till åtgärder, på kortare och på längre sikt.

Åtgärderna kan omfatta både kommunernas egen

kontroll och olika åtgärder från statens sida för

att tydliggöra och kontrollera samhällets åtagande

för de äldre. Utskottet ställer sig därmed bakom

Riksdagens revisorers förslag om ett åtgärdsprogram

för det rättsliga åtagandet för de äldre. Vad

utskottet nu anfört med bifall till Riksdagens

revisorers förslag 4.2.1 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Riksdagens revisorer föreslår också ett

tillkännagivande till regeringen om att analysera

resursanvändningen (4.2.2) inom äldreomsorgen.

Utskottet anser för sin del att revisorernas förslag

i denna del innebär ett alltför begränsat synsätt.

Utskottet konstaterar att en nyligen tillkallad

parlamentarisk kommitté har i uppgift att göra en

översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom

samhällsorganisationen. Kommittén skall identifiera,

belysa och övergripande analysera de

samhällsförändringar som inverkar på och skulle

kunna föranleda förändringar av strukturen och

uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten,

landstingen och kommunerna. Utskottet vill också

hänvisa till den av regeringen aviserade översynen

av ädelreformen med uppgift att utvärdera om dagens

vård och omsorg är organiserad för de äldres bästa.

Utskottet utgår ifrån att de överväganden som ligger

bakom Riksdagens revisorers förslag angående

resursanvändningen blir belysta i utredningen.

Förslaget är därmed tillgodosett och avstyrks.

Utskottet anser liksom Riksdagens revisorer att

specialdestinerade statsbidrag även i fortsättningen

bör användas med försiktighet inom kommunernas

äldreomsorg. Något tillkännagivande till regeringen

med anledning av revisorernas förslag 4.2.3 behövs

dock inte. Riksdagens revisorers förslag avstyrks i

denna del.

Flera motioner tar upp frågor kring äldreboenden.

Enligt socialtjänstlagen (2001:453) skall kommunerna

verka för att äldre människor får goda bostäder och

ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och

annan lättåtkomlig service. Kommunerna skall vidare

inrätta särskilda boendeformer för service och

omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt

stöd. Utskottet erinrar om att riksdagen vid flera

tillfällen har beslutat om stöd för ny- och

ombyggnad av äldrebostäder för att påskynda

utbyggnaden. Inom den ordinarie bostadsmarknaden har

under 1990-talet seniorboende blivit allt vanligare.

Härmed avses vanliga bostäder för äldre (vanligen

över 55 år) som inte förmedlas efter behovsprövning

och biståndsbeslut. Utskottet utgår också ifrån att

äldreberedningen Senior 2005 bevakar frågan. Något

initiativ från riksdagen med anledning av motionerna

So266 (kd), So310 (c) och So460 (kd) yrkande 13

behövs inte. Motionerna avstyrks.

Med anledning av motionerna So10 (m) yrkande 2 och

So239 (m) yrkande 3 vill utskottet understryka att

enligt 2 kap. 3 § socialtjänstlagen får en äldre

person med behov av omfattande vård- och

omsorgsinsatser som önskar flytta till annan kommun

ansöka om behövliga insatser. En sådan ansökan skall

behandlas som om den enskilde vore bosatt i

inflyttningskommunen. Den enskilde har enligt 16

kap. 3 § samma lag rätt att överklaga

biståndsbeslutet. Motionsyrkandena är därmed

tillgodosedda.

Entreprenader och köp av platser i enskild regi

inom äldreomsorgen har expanderat kraftigt under de

senaste tio åren. Socialstyrelsen och Svenska

Kommunförbundet följer på olika sätt utvecklingen

inom området. Utskottet erinrar om att samma

kvalitetskrav gäller oavsett formen för

verksamheten. Utskottet anser inte att något

initiativ från riksdagens sida behövs med anledning

av motionerna So12 (v) yrkande 1, So404 (v) yrkande

3 och So408 (v) yrkande 13.

Vad gäller tillgängligheten till samhällelig

service m.m. konstaterar utskottet att ett aktivt

arbete pågår inom ramen för den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken med att göra

samhällelig service tillgänglig för alla medborgare.

I handlingsplanen anförs att konceptet "Design för

alla" bör genomsyra statens arbete inom arkitektur,

formgivning och design. "Design för alla" innebär

att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-

produkter, inomhus- och utomhusmiljöer samt tjänster

bör vara tillgängliga och användbara för alla

människor så långt detta över huvud taget är

möjligt. Detta leder till ett minskat behov av

särlösningar. Motionerna So408 (v) yrkande 5 och

So460 (kd) yrkande 15 får därmed anses åtminstone

delvis tillgodosedda.

Kvalitetsarbete i äldreomsorgen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till Riksdagens

revisorers förslag i punkt 4 om att stärka

Socialstyrelsens normerande roll och med

avslag på en motion om normerande uppdrag som

sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört. Riksdagen bör avslå

motioner om minimikrav, kvalitetsgaranti m.m.

och om kvaliteten i de medicinska insatserna

samt om uppsökande verksamhet. Utskottet

hänvisar till pågående arbete på området.

Riksdagen bör även avslå motioner om

vårdgaranti och om ett institut för medicin

och hälsa.

Jämför reservationerna 15 (fp), 16 (v, mp),

17 (kd), 18 (m), 19 (fp), 20 (kd), 21 (m), 22

(m, fp, kd, c) och 23 (m).

Riksdagens revisorers förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.4 om

att stärka Socialstyrelsens normerande roll.

Revisorerna anför att ansvaret för de av revisorerna

konstaterade bristerna med beslut och verkställighet

inom äldreomsorgen i första hand vilar på de

ansvariga huvudmännen. Men det finns också en

ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna.

Revisorerna anser att Socialstyrelsen gjort en

alltför snäv tolkning av sitt redan snäva

normeringsmandat. Kommunerna har därmed lämnats utan

vägledning för sina biståndsbeslut. Samtidigt har

även tillsynen, såväl inom länsstyrelserna som

nationellt inom Socialstyrelsen, inte heller

tillräckligt haft norm och vägledning för sin

tillsyn. Sedan den 1 januari 2002 har

Socialstyrelsen fått vidgad rätt att ge ut

föreskrifter enligt socialtjänstlagen. Revisorerna

ser det som väsentligt att regeringen aktivt följer

upp att detta vidgade mandat leder till att

äldreomsorgens nationella mål förs ut och följs upp.

Motionerna

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförs om

att förbättra läkarstödet (yrkande 2), om att en

verklig vårdgaranti införs (yrkande 6), om att

stärka primärvården (yrkande 7), om att ett institut

för medicin och hälsa inrättas (yrkande 11) och om

betydelsen av uppsökande verksamhet (yrkande 14).

Fortfarande finns det många äldre som inte får sina

medicinska behov tillgodosedda vare sig de bor i

särskilt boende eller i eget boende, anför

motionärerna. För att öka tillgängligheten till

hälso- och sjukvården och för att kunna ge vård i

tid menar motionärerna att en garanti för vård måste

införas. (Vårdgarantin har närmare redovisats i

Moderaternas budgetmotion.) Motionärerna anser att

kompetens inom framför allt psykiatri och geriatrik

bör tillföras primärvården. Vidare anser de att

omvårdnaden är särskilt eftersatt när det gäller

psykiska störningar hos äldre. Undersökningar visar

att primärvården helt enkelt inte hittar patienter

med depressioner. Många äldre har följaktligen ett

dolt psykiatriskt vårdbehov. Moderaterna har i sin

budgetmotion föreslagit ett särskilt stimulansbidrag

till uppsökande verksamhet inom psykiatrin för att

bättre tillgodose behoven. För att kunna ligga i den

medicinska och biomedicinska forskningsfronten vill

motionärerna skapa ett nationellt institut för

medicin och hälsa. Målsättningen skall vara att

sammanföra olika kategorier av ämneskunnande för att

möjliggöra nytt vetande och kunskap som inte är

möjlig att erhålla inom varje vetenskapsområde för

sig.

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om skärpt lagstiftning mot

diskriminering av äldre vid prioritering inom vård

och omsorg (yrkande 12). Det behöver införas en

skärpt lagstiftning mot diskriminering av äldre vid

bl.a. rehabilitering. Det är behovet som skall

avgöra tid och omfattning av

rehabiliteringsinsatserna, anför motionärerna. De

vill också ha tillkännagivanden om samverkansavtal

för läkarmedverkan i äldrevården (yrkande 6) och om

felanvändning av läkemedel i vården av äldre

(yrkande 13). Motionärerna anser att det måste

finnas en medicinskt ansvarig läkare till varje

äldreboende. Läkaren skall ha ansvar för att de

äldre som bor där får god medicinsk vård. Han skall

också vara ett stöd för personalen. Det behövs även

regelbundna läkemedelsronder i äldrevården.

Målsättningen måste vara rätt läkemedel, till rätt

patient, på rätt indikation, i rätt dosering, under

rätt behandlingstid och i rätt administreringsform,

anför de. Vidare begärs tillkännagivande om

användningen av framtida statliga stimulansbidrag

för omsorgsgarantier, äldreombudsmän och

äldrevårdscentrum (yrkande 5). Motionärerna anför

att en kommunal omsorgsgaranti behövs för att

kvalitetssäkra en rad olika delar av vården. Att

vara uppmärksam på avsteg från omsorgsgarantin skall

vara en av uppgifterna för en kommunal

äldreombudsman. Äldreombudsmannen skall också vara

den instans dit de äldre och deras anhöriga kan

vända sig med frågor och klagomål. En väl fungerande

äldrevård behöver också stöd av specialister. Dessa

bör samlas i ett äldrevårdscentrum (ÄVC) som skapas

genom samarbete mellan en eller fler kommuner. Här

skall finnas tillgång till bl.a. geriatriker och

specialister i äldrepsykiatri och reumatologi samt

ett rehabiliteringsteam. De statliga stimulansbidrag

som bör ges till kommunerna för fortsatt utveckling

av anhörigstödet bör också användas för att

underlätta införandet av omsorgsgarantier,

äldreombudsmän och äldrevårdscentrum. Uppbyggnaden

av äldrevårdscentrum bör också tas upp i de årliga

överläggningarna och avtalen med

Landstingsförbundet, anför motionärerna.

Också i motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om skärpt lagstiftning mot

diskriminering av äldre vid prioriteringar inom vård

och omsorg (yrkande 10).

I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden om behovet av en värdighetsgaranti

(yrkande 14). Motionärerna anför att de vill lyfta

fram kvalitetskraven genom att skapa en

värdighetsgaranti. Garantin skall omfatta såväl

medicinsk kvalitet som omvårdnadskvalitet, bl.a.

skall det finans en läkare knuten till varje

äldreboende. Anser en vårdtagare eller anhörig att

verksamheten inte infriar de krav som

värdighetsgarantin anger skall man kunna vända sig

till en instans för klagomål.

I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

beaktande av den psykosociala aspekten i äldrevården

(yrkande 6). Motionärerna anför att gruppen äldre

med psykiatriska besvär ofta avvisas i primärvård

och psykiatri. Inom den kommunala äldreomsorgen

finns sällan kompetens att hantera dessa problem.

Därför bör det inrättas en seniormottagning där

äldre kan få rådgivning, samtalsstöd och

psykoterapi. Motionärerna begär också

tillkännagivande om behovet av en trygghetsgaranti

(yrkande 9). Trygghetsgarantin skall bestå av tre

delar; en vårdgaranti som garanterar tillgänglighet,

en värdighetsgaranti som garanterar ett värdigt

bemötande och en boende- och hjälpmedelsgaranti där

rätten till stöd och service ingår.

I motion So12 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om att regeringen bör ge

Socialstyrelsen i uppdrag att utforma minimikrav för

kvaliteten i samt nationella kvalitetskriterier för

äldreomsorgen (yrkande 3). Motionärerna anför att en

lägsta acceptabel norm i form av minimikrav för

kvalitet och tydliggörande av kvalitetsindikatorer

förutom att öka kvaliteten för den enskilde även

skulle bidra till en säkrare planering och

uppföljning av äldreomsorgen och ökad jämlikhet i

insatserna över landet. Det bör även fastställas

kriterier för en nationell uppföljning av kvaliteten

inom äldreomsorgen som möjliggör jämförelser över

tid, geografiska skillnader och mellan olika

driftsformer. Motionärerna begär vidare

tillkännagivande om ett förtydligat normerande

uppdrag till Socialstyrelsen vad gäller klass- och

könsperspektiv samt etniskt perspektiv i

äldreomsorgen (yrkande 4).

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivanden dels om behovet av nationella data

om brukartillfredsställelse (yrkande 1), dels om

kartläggning av personaltätheten inom äldreomsorgen

på nationell nivå (yrkande 2) och dels om minimikrav

och kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen (yrkande

4). Motionärerna anför att Socialstyrelsen bör ges i

uppdrag att utveckla ett system för data som kan

utgöra underlag för förbättringar inom

äldreomsorgen. Vidare finns det ett behov av

kartläggning över personaltätheten och kompetensen

inom äldreomsorgen på nationell nivå som kan utgöra

underlag för fastställande av en norm för

äldreomsorgen. Slutligen bör Socialstyrelsen ges i

uppdrag att utforma minimikrav och

kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen hänvisar regeringen till att en ny

bestämmelse infördes år 1999 i socialtjänstlagen

(2001:453, SoL) med innebörden att kvaliteten i

verksamheten systematiskt och fortlöpande skall

utvecklas och säkras. Som vägledning till kommunerna

har Socialstyrelsen utfärdat föreskrifter och

allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om

äldre och funktionshindrade. De flesta kommuner är

mycket engagerade i att utveckla kvaliteten inom

vården och omsorgen om äldre men de har kommit olika

långt i sitt utvecklingsarbete.

Regeringen understryker att det är önskvärt att

kommunerna prioriterar arbetet med att utveckla

metoder för kvalitetsbedömningar. För vårdtagare och

anhöriga är bemötande, flexibilitet och engagemang

centralt för upplevelse av kvalitet. För personalen

handlar det t.ex. om hur man mår på arbetet,

trivsel, tid för pauser, möjlighet till handledning

och medbestämmande. Det är av stor vikt att dessa

aspekter tas till vara vid sidan av det

kvalitetssäkringsarbete som utgår från mätbara

kriterier.

Vidare redovisas att de flesta kommuner under den

senaste tvåårsperioden (våren 2000) har genomfört

någon form av brukarundersökning. Socialstyrelsen

har utarbetat en handbok Brukarundersökningar inom

vård och omsorg för äldre som ett stöd för

kommunerna i detta arbete.

Brister i samverkan mellan kommuner och landsting

har funnits såväl före som efter ädelreformens

genomförande, vilket i vissa fall lett till

kvalitetsbrister, försämrad kontinuitet i samhällets

insatser och därmed också otrygghet för berörda

personer. Regeringen har tillfört resurser för att

öka den medicinska kompetensen och tillgången på

läkare samt också att förbättra samverkan mellan

huvudmännen.

Regeringen har i december 2002 lämnat en

proposition till riksdagen med förslag att kommuner

och landsting får möjlighet att inrätta en gemensam

nämnd för att gemensamt fullgöra uppgifter på vård-

och omsorgsområdet. Syftet är främst att underlätta

en gemensam finansiering och prioritering mellan

parterna. Genom denna möjlighet kommer det att

finnas förutsättningar att inrätta lokala s.k.

äldreombudsmän eller liknande funktion inom vård och

omsorg, vars funktion kan vara att följa upp

enskilda ärenden, hantering av klagomål,

informationsspridning, enskild vägledning m.m. I

propositionen föreslås ändringar i lagen (1990:104)

om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och

sjukvård (betalningsansvarslagen). Förslaget innebär

huvudsakligen att kommunerna blir

betalningsansvariga för en utskrivningsklar patient

först sedan en vårdplan upprättats.

För många äldre som bor i särskilda boendeformer

är det svårt att själva svara för hanteringen av de

läkemedel som de behöver. Det har lett till att man

i många boendeformer har inrättat särskilda

läkemedelsförråd där de boendes läkemedel förvaras.

Ett annat problem är att en stor mängd läkemedel

kasseras då äldres sjukdomsbild förändras, vilket

kräver fortlöpande anpassningar av

läkemedelsförskrivningarna.

Regeringen föreslog i propositionen De nya

läkemedelsförmånerna (prop. 2001/02:63) att

landstingen skulle få möjlighet att efter framställ-

ning av en kommun besluta att inrätta ett

läkemedelsförråd vid särskilda boendeformer för

service och omvårdnad för äldre. Läkemedlen ur

förrådet är kostnadsfria för de boende och

landstingen står för kostnaderna. Även för patienter

inom hemsjukvården öppnades möjligheter att få

läkemedel på detta sätt. Riksdagen biföll

propositionen, och ändringarna trädde i kraft den 1

oktober 2002.

I propositionen Nationell handlingsplan för

utveckling av hälso- och sjukvården (prop.

1999/2000:149) lade regeringen fram förslag för att

förbättra primärvården, äldrevården och psykiatrin.

Kommuner och landsting får under åren 2001-2004 ett

ekonomiskt tillskott på närmare 9 miljarder kronor

för att förbättra hälso- och sjukvården. I

propositionen anges bl.a. att äldre skall få en

bättre hälso- och sjukvård genom bättre medicinskt

omhändertagande. Samverkan mellan olika delar av

vården skall bli bättre. Vidare skall äldre med

psykisk ohälsa få ett tidigare och bättre stöd.

Det är dock angeläget att komma till rätta med de

brister som finns i den kommunala primärvården för

att vården skall fungera på det sätt som var

avsikten med ädelreformen. Det innebär enligt

regeringen att äldres och funktionshindrades behov

av hjälp av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor

och rehabiliteringspersonal, liksom tillgång till

den samlade sjukvårdens resurser, måste stärkas.

Flera viktiga förändringar i lagstiftningen om

hälso- och sjukvård som berör äldre har genomförts,

bl.a. rätten att välja fast läkarkontakt inom

landstinget, patientens rätt till individuellt

anpassad information om sitt hälsotillstånd och de

metoder för undersökning, vård och behandling som

finns.

Regeringen anser att de äldres tillgång till

sjukvård samt kvaliteten på vården och

omhändertagandet måste förbättras. Regeringen avser

att fortlöpande följa utvecklingen.

Bakgrund, tidigare behandling m.m.

Utskottet behandlade frågor om kvalitetsarbete i

äldreomsorgen senast i betänkande 2001/02:SoU12.

Utskottet anförde då bl.a. följande (s. 24):

Utskottet anser att rehabiliteringen för äldre är

mycket viktig. Den bidrar till en ökad

självständighet för den enskilde samtidigt som

den kan minska behovet av fortsatta eller utökade

omvårdnadsinsatser. De insatser som staten,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

kommit överens om i utvecklingsavtalet för åren

2002-2004 är, enligt utskottets mening, väl

ägnade att höja kvaliteten på såväl medicinska

insatser som omvårdnad och rehabilitering.

Utskottet vidhåller att avtalet om

utvecklingsinsatser bör resultera i att de som

bor i särskilt boende eller har hemsjukvård får

en medicinsk bedömning av läkare när de behöver

det samt konsultation eller hembesök utan

dröjsmål.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse

att Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet inlett ett gemensamt arbete om

medicinskt färdigbehandlade patienter. Vidare har

regeringen aviserat en proposition i denna månad

angående samverkan mellan landsting och kommuner.

Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd om

kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och

handikappade (SOSFS 1998:8 (S)). I slutrapporten

Äldreuppdraget pekar styrelsen på att

utvecklingen av kvalitetssystem är en process som

tar tid och behöver stöd och att kommunerna nu

har påbörjat denna process. Utskottet anser det

angeläget att kommunerna aktivt arbetar vidare

med att utveckla kvalitetssäkringssystem för

äldreomsorgen. Utskottet är dock inte berett att

föreslå några minimikrav eller fastställa någon

omsorgsgaranti.

Riksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:97).

Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen publicerat

rapporten Vård och omsorg för äldre - analys av

problem och förslag till statliga åtgärder

(Effektivitetsrevisionen 2002:28). Regeringen har

tilldelat Riksrevisionsverket medel för att granska

statens styrning av hälso- och sjukvården. Rapporten

är en del i denna granskning. RRV anser att det är

två problem som speciellt tycks drabba den enskilde:

att huvudmännen inte lyckas utveckla

hemvårdsorganisationer med tillräckligt hög

medicinsk kompetens och att huvudmännen inte lyckas

utveckla rehabiliteringsverksamhet i optimal

omfattning och inriktning utanför sjukhusmiljö, dvs.

inom öppenvård och hemvård. RRV föreslår en översyn

av uppgifts- och ansvarsfördelning inom vård- och

omsorgssystemet med fokus på det kommunala hälso-

och sjukvårdsansvaret.

Socialminister Lars Engqvist har med anledning av

rapporten uttalat att regeringen avser att tillsätta

en särskild utredning som skall se över

huvudmannaskapsfrågan för äldreomsorgen och bl.a.

granska frågan om gränssnittet mellan landsting och

kommuner.

I 8 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937)

föreskrivs att Socialstyrelsen får meddela

föreskrifter om insatser inom omsorgen om äldre

människor eller människor med funktionshinder till

skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller

hälsa enligt 5 kap. 12 § socialtjänstlagen.

I regleringsbrevet för budgetåret 2003 avseende

Socialstyrelsen föreskriver regeringen under

verksamhetsområde Äldreomsorg att Socialstyrelsen

skall utveckla sin normering inom områden där det

finns behov av statlig vägledning.

Återrapporteringen bör innehålla redovisning av

behoven av normering och myndighetens åtgärder för

att tillgodose dessa. Särskild vikt bör läggas vid

uppföljning av Socialstyrelsens vidgade rätt att ge

ut föreskrifter som även gäller verkställighet av

socialtjänstlagen.

I Socialstyrelsens lägesrapport Vård och omsorg om

äldre 2002 redovisas bl.a. att en utveckling av

kvalitetstänkandet pågår på många håll. Lokalt tas

indikatorer fram för att belysa exempelvis

förekomsten av trycksår, brister i

näringstillförsel, överdrivet utnyttjande av

läkemedel etc. Socialstyrelsen har inlett ett

flerårigt utvecklingsarbete, det s.k.

Samspråksprojektet. Avsikten är att utveckla, prova

och utvärdera en metod för lokal

verksamhetsuppföljning som ger allsidigare och

tillförlitligare beskrivning av vården och omsorgen

om äldre.

Socialstyrelsen har till regeringen redovisat

erfarenheterna från den uppsökande verksamheten inom

ramen för den nationella handlingsplanen i rap-

porten Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21

försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Frågan

bereds i Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att kvaliteten inom

äldreomsorgen systematiskt och fortlöpande skall

utvecklas och säkras. En bestämmelse om detta finns

i 3 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453).

Socialstyrelsen har med stöd av nämnda lag utfärdat

föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem

inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade.

Utskottet delar Riksdagens revisorers bedömning

att Socialstyrelsen har gjort en alltför snäv

tolkning av sitt redan snäva normeringsmandat.

Utskottet anser det angeläget att Socialstyrelsens

normerande roll tydliggörs och stärks. Utskottet

noterar därvid att vissa insatser i denna riktning

redan har gjorts. Regeringen har i

socialtjänstförordningen (2001:937) fr.o.m. den 1

januari 2002 föreskrivit att Socialstyrelsen får

meddela föreskrifter om insatser inom omsorgen om

äldre människor eller människor med funktionshinder

till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet

eller hälsa. Vidare har regeringen i

regleringsbrevet för budgetåret 2003 till

Socialstyrelsen under politikområde Äldrepolitik

föreskrivit att Socialstyrelsen skall utveckla sin

normering inom områden där det finns behov av

statlig vägledning. Styrelsen skall i sin

återrapportering redovisa behoven av normering och

dess åtgärder för att tillgodose dessa. Särskild

vikt bör läggas vid Socialstyrelsens vidgade rätt

att ge ut föreskrifter som även gäller

verkställighet av socialtjänstlagen. Utskottet anser

det väsentligt att regeringen aktivt följer upp att

Socialstyrelsens vidgade mandat leder till att

äldreomsorgens nationella mål förs ut och följs upp.

Vad utskottet nu anfört med bifall till Riksdagens

revisorers förslag 4.2.4 bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Motion So12 (v)

yrkande 4 är delvis tillgodosedd med det anförda.

Utskottet anser det angeläget att kommunerna

aktivt arbetar vidare med att utveckla

kvalitetssäkringssystem för äldreomsorgen.

Socialstyrelsen, som på regeringens uppdrag följt

upp kommunernas arbete på området, drar också

slutsatsen att de flesta kommuner är mycket

engagerade i arbetet med att utveckla kvaliteten,

men man har kommit olika långt. Utskottet välkomnar

därför att Socialstyrelsen tagit initiativ till ett

utvecklingsarbete för att utveckla, prova och

utvärdera en metod för lokal verksamhetsuppföljning

som ger allsidigare och tillförlitligare beskrivning

av vården och omsorgen om äldre. Utskottet är inte

berett att föreslå några minimikrav eller fastställa

någon värdighets- eller trygghetsgaranti. Motionerna

So12 (v) yrkande 3, So18 (fp) yrkande 5, So408 (v)

yrkandena 1, 2 och 4, So460 (kd) yrkande 9 och So509

(kd) yrkande 14 avstyrks.

Den nationella handlingsplanen för hälso- och

sjukvården är särskilt inriktad på att förbättra

primärvården, äldrevården och psykiatrin. Utskottet

anser att de insatser som staten,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

kommit överens om i utvecklingsavtalet för åren

2002-2004 är väl ägnade att höja kvaliteten på såväl

medicinska insatser som omvårdnad och

rehabilitering. Samverkan mellan olika delar av

vården skall bli bättre, och äldre med psykisk

ohälsa skall få ett tidigare och bättre stöd. I

Socialstyrelsens nyligen presenterade lägesrapport

Vård och omsorg om äldre gör styrelsen bl.a.

bedömningen att ansträngningar gjorts och görs för

att etablera en god läkarmedverkan vid särskilda

boenden. Jämfört med en tidigare granskning av

samverkansavtal förefaller lokala överenskommelser

om läkarmedverkan vid särskilda boenden vara något

vanligare än vad som tidigare är känt.

Genom regeringens förslag i propositionen

(2002/03:20) om samverkan mellan kommuner och

landsting inom vård- och omsorgsområdet föreslås nu

möjlighet till samverkan i gemensam nämnd samt

gemensam vårdplanering. Detta ger möjligheter till

en tätare kontakt mellan läkare, patient och

personer i såväl särskilda boenden som

dagverksamheter. Utskottet erinrar om att det

fr.o.m. den 1 oktober 2002 är möjligt att inrätta

läkemedelsförråd vid särskilda boendeformer.

Utskottet utgår ifrån att frågan om läkarmedverkan i

den kommunala hälso- och sjukvården kommer att

utredas inom ramen för en utvärdering av vården och

omsorgen om äldre. Utskottet anser inte att det

behövs något initiativ från riksdagens sida med

anledning av motionerna So18 (fp) yrkandena 6, 12

och 13, So19 (m) yrkande 2, So358 (fp) yrkande 10

och So460 (kd) yrkande 6. Motionerna avstyrks. Även

motion So19 (m) yrkande 7 avstyrks.

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen i

december 2002 lämnat en slutrapport om

erfarenheterna från försöken med uppsökande

verksamhet bland äldre. Rapporten bereds i

Regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta

beredningen bör avvaktas. Motion So19 (m) yrkande 14

avstyrks.

I sitt av riksdagen godkända betänkande

2002/03:SoU1 behandlade utskottet senast motioner

med förslag om en nationell vårdgaranti. Utskottet

såg positivt på regeringens avsikt att föra

diskussioner med Landstingsförbundet om införandet

av en vårdgaranti. I regeringens nyligen avlämnade

skrivelse 2002/03:51 med redogörelse för en

överenskommelse mellan staten och

Landstingsförbundet om vissa ersättningar till

hälso- och sjukvården för år 2003 redovisas nu att

parterna inom ramen för överenskommelsen kommit

överens om att en utökad vårdgaranti som också

innefattar behandling skall införas. Denna utökade

vårdgaranti innebär ett åtagande från landstingen

att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att

beslut om behandling fattas. Under år 2003 sker

förberedelser med sikte på att den utökade

vårdgarantin skall träda i kraft tidigast den 1

januari 2004. Motion So19 (m) yrkande 6 avstyrks

därmed.

Utskottet har flera gånger behandlat frågan om att

inrätta ett institut för medicin och hälsa.

Utskottet, som inte har ändrat inställning i frågan,

återkommer dock till denna i betänkande

2002/03:SoU3. Motion So19 (m) yrkande 11 avstyrks.

Tillsynsverksamheten m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med bifall till Riksdagens

revisorers förslag punkt 5 om förstärkt

tillsyn som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört. Riksdagen bör

avslå en motion om inrättande av en

demensombudsman och en motion om

domstolstrots.

Jämför reservationerna 24 (m), 25 (v), 26

(kd) och 27 (m).

Riksdagens revisorers förslag

Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad revisorerna anfört i

avsnitt 4.2.5 om att stärka tillsynen inom

äldreomsorgen. Under granskningen har revisorerna

konstaterat att de äldres lagliga rättigheter och de

nationella mål som riksdagen nyligen markerat är

allvarligt åsidosatta. Med ca 2 800 gynnande

biståndsbeslut som inte har verkställts enligt

gällande reglering och ca 2 000 felaktigt fattade

beslut är problemet av den omfattningen att detta

måste betraktas som ett systemfel.

Revisorerna anför att när det gäller bedömningen

av insatsernas inriktning och omfattning har den

bristande tillgången på statistik över tiden varit

ett problem. I detta läge är tillsynen, regionalt

och nationellt, viktig, Revisorerna konstaterar att

det är oklart om de allvarliga bristerna med

verkställighet av beslut och oriktiga beslut har

förekommit under en längre tid eller om det rör sig

om snabbt tilltagande problem. Oavsett orsak är

situationen allvarlig, anförs det.

Revisorerna anser att regeringen bör uppdra åt

Socialstyrelsen att inom ramen för programmet för

nationell tillsyn utveckla gemensamma indikatorer

över några viktiga kvalitetsaspekter samt

inriktningen av äldreomsorgens insatser. Regeringen

bör därefter hålla riksdagen underrättad om

resultatet.

Motionerna

I motion So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om en förstärkt oberoende

tillsyn på äldreomsorgsområdet (yrkande 5).

Motionärerna anför att de länge argumenterat för att

en oberoende tillsynsmyndighet bör inrättas på

hälso- och sjukvårdsområdet. Denna bör även ansvara

för tillsynen av äldre- och handikappomsorgen.

Tillsynsmyndighetens uppgift skall vara att

ackreditera nya vård- och omsorgsgivare, att

kvalitetssäkra vård och omsorg samt att göra

regelbunden medicinsk revision och övergripande

tillsyn. Den skall också vara en instans dit

allmänheten kan vända sig med klagomål. Motionärerna

begär tillkännagivande om vad i motionen anförs om

kommunalt domstolstrots (yrkande 8). Motionärerna

anför att problemet ligger i att riksdagen genom

lagstiftning ålägger kommunerna kostsamma uppgifter

som kommunerna själva skall finansiera. De anser det

orimligt att kommunerna åläggs sanktionsavgifter för

att de inte har tillräckliga resurser att utföra de

uppgifter som riksdagen beslutat att de skall

utföra. De anser det också orimligt att

sanktionsavgiften tillfaller staten och inte den

enskilde som lidit skada.

Också i motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs tillkännagivande om en ny,

oberoende tillsynsmyndighet (yrkande 4).

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om ändrad organisation av den statliga

tillsynen av äldrevården, med den inriktning som

anges i motionen (yrkande 4). Motionärerna anför att

äldrevården är ett kommunalt ansvar och att

huvudansvaret för kvalitetsarbetet skall ligga på

kommunerna. Staten skall stödja detta arbete genom

målinriktade stimulansbidrag, genom rådgivning samt

kunskapsutveckling och tillsyn med en tydlig

medicinsk inriktning. Den tydliga medicinska

kompetens som är önskvärd i den statliga tillsynen

av äldrevården kan uppnås genom att tillsynen

koncentreras till Socialstyrelsen och dess regionala

avdelningar för tillsynsverksamhet. Tyngdpunkten i

kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga lokalt,

med äldreombudsmän, omsorgsgarantier och

äldrevårdscentrum, medan främst Socialstyrelsen

svarar för den statliga delen. Riksdagen bör begära

att regeringen i förslaget till budget för år 2004

återkommer med förslag om ändrad organisation av den

statliga tillsynen av äldreomsorgen i enlighet med

vad motionärerna föreslagit.

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

anmälningsskyldighet (yrkande 11). Motionärerna

anför att det är en mycket svår uppgift för

personalen att göra en anmälan om missförhållanden i

omsorg om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap.

2 § socialtjänstlagen. Motionärerna föreslår därför

att man i samband med inrättandet av 100

äldreombudsmän, som skall vara fristående från

vårdverksamheten, ger dessa i uppdrag att hantera

anmälningar enligt lex Sarah. Det skulle innebära

att det är en utomstående handläggare som är

ansvarig för att utreda anmälan.

I motion So303 av Rosita Runegrund (kd) begärs

tillkännagivande om instiftandet av en

demensombudsman. En demensombudsman skall vara

talesman för de dementa och medvetandegöra de dolda

missförhållanden som en del dementa lever med.

Ombudsmannen skall även verka för att brister i

lagar och förordningar uppmärksammas.

Regeringens skrivelse

Regeringen anför att syftet med den statliga

tillsynen är att den bedrivs målinriktat, lagenligt

och med god kvalitet. Ytterst är det kommunernas

ansvar att äldre personer och personer med

funktionshinder ges en god omsorg och bemöts på ett

värdigt sätt. Staten har i anslutning till beslutet

om den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken

tillfört ytterligare medel till Socialstyrelsen och

länsstyrelserna för att förstärka tillsynen inom

vård och omsorg om äldre. Mer personal med kompetens

inom äldreomsorgen har anställts för tillsyn och

fler och fördjupade tillsynsåtgärder har genomförts.

De båda tillsynsmyndigheterna har utvecklat

samverkan för gemensamma insatser i tillsynsfrågor.

Från och med år 2002 har länsstyrelserna getts

utökade möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn,

bl.a. genom rätten att meddela föreläggande för att

komma till rätta med missförhållanden även i

kommunalt driven hemtjänst och särskilda

boendeformer för äldre och för personer med

funktionshinder.

Regeringen bedömer att tillsynen behöver skärpas

ytterligare och att de båda tillsynsmyndigheterna i

ökad utsträckning bör samordna sina insatser.

Tillsynen måste inriktas på att säkra kvalitet och

kompetens i vården och omsorgen så att de äldres

självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet

säkras. Antalet besök och inspektioner behöver öka

för att det skall gå att få en bättre bild av

kvaliteten inom vård och omsorg i landet. Därför har

regeringen i budgetpropositionen för år 2003

föreslagit att länsstyrelserna och Socialstyrelsens

regionala tillsynsenheter tillförs sammanlagt 50

miljoner kronor för att anställa äldreskyddsombud.

Regeringen bedömer att medelsförstärkningen samman-

taget motsvarar närmare 100 äldreskyddsombud.

För att öka rättssäkerheten för äldre i vård och

omsorg och för att säkra kvaliteten i dessa

verksamheter infördes en ny bestämmelse i

socialtjänstlagen (2001:453, SoL) den 1 januari 1999

som ger personal och andra verksamma inom vården och

omsorgen om äldre skyldighet att anmäla allvarliga

missförhållanden. Antalet anmälningar har successivt

ökat sedan lagändringen beslutades. Det gäller inom

såväl kommunala som enskilt bedrivna verksamheter.

Socialstyrelsen bedömer i sin utvärdering att lagen

har ökat rättssäkerheten för den enskilde, och

personer som har vård och omsorg har därmed fått en

tryggare situation.

Regeringen anser att det är oacceptabelt med

missförhållanden inom äldreomsorgen och att åtgärder

bör vidtas för att komma till rätta med dessa.

Anmälningsskyldigheten är ett instrument för

kvalitetssäkring och inte ett instrument för att

ställa anställda till svars för tillkortakommanden.

Regeringens bedömning är att informationen till

anställda om bestämmelsen om anmälningsskyldigheten

i socialtjänstlagen och syftet med bestämmelsen

behöver öka. Regeringen anser att det är av största

vikt att det sker en fortsatt fortlöpande

uppföljning av lagen om anmälningsskyldighet och

dess tillämpning. Bland annat bör antalet

anmälningar och orsakerna till anmälningarna

analyseras. Regeringen avser att fortlöpande följa

tillämpningen av lagen.

I skrivelsen konstateras vidare att det kommer få

ärenden till patientnämnderna från den kommunala

vården. Detta kan jämföras med ärendena som inkommer

till Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter, av

vilka förhållandevis fler är från den kommunala

hälso- och sjukvården än från övrig hälso- och

sjukvård. Detta bör, enligt Socialstyrelsen,

möjligen föranleda patientnämnderna att se över hur

informationen om patientnämndsverksamheten når ut

till patienter, anhöriga och vårdpersonal inom den

kommunala vården. Regeringens bedömning är att det

är viktigt att informationen till berörda målgrupper

om patientnämndsverksamheten utökas.

Tidigare behandling

I budgetpropositionen för år 2003 har regeringen

föreslagit att tillsynen inom äldreomsorgen bör

förstärkas. Riksdagen har bifallit regeringens

förslag om att tillföra Socialstyrelsen 4 miljoner

kronor per år fr.o.m. 2003 (prop. 2002/03:1,

utg.omr. 9, 2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81) och

tillföra länsstyrelserna 46 miljoner kronor per år

fr.o.m. 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 18,

2002/03:BoU1, rskr. 2002/03:66-68). Vid

länsstyrelserna skall resursförstärkningen användas

för att anställa äldreskyddsombud.

Resursförstärkningen bedöms motsvara närmare 100

anställningar. Skyddsombudets uppgift skall vara att

utifrån ett medborgarperspektiv bedriva operativ

tillsyn inom vården och omsorgen om äldre enligt

socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. I

detta arbete skall skyddsombuden samverka dels med

personal inom den ordinarie tillsynsverksamheten

inom länsstyrelserna och Socialstyrelsen, dels med

andra aktörer som bedriver tillsyn eller på annat

sätt har som uppgift att upprätthålla kvaliteten

inom äldreomsorgen, t.ex. kommunala äldreombudsmän.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande

2001/02:KU27 regeringens proposition 2001/02:122

Åtgärder mot kommunalt domstolstrots. I en likartad

motion som So10 (m) yrkande 8 begärdes en översyn av

den kommunala verksamheten. Motionärerna anförde att

de inte motsatte sig att en sanktionsavgift

infördes, då det var viktigt att markera att

domstolsutslag följs och respekteras. De ansåg

emellertid att problemet var att riksdagen genom

lagstiftning ålägger kommunerna kostsamma utgifter

som kommunerna själva skall finansiera. De ansåg det

orimligt att kommunerna sedan kan åläggas

sanktionsavgifter för att de inte har tillräckliga

resurser att utföra de uppgifter som riksdagen

beslutat att de skall utföra. Konstitutionsutskottet

konstaterade att det vid tre tillfällen under

dåvarande riksmöte avstyrkt motioner om

ansvarsfördelningen mellan statlig, regional och

kommunal nivå. Utskottet hänvisade till att

regeringen i proposition 2001/02:7 angett att en

översyn bör genomföras av uppgifts- och

ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och

landstingen. Utskottet noterade att enligt

regeringen visade debatten i regionfrågan att det

finns ett behov av att mer samlat och långsiktigt se

över uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de

olika nivåerna i samhällsorganisationen.

Utgångspunkten för en sådan översyn bör vara

upprätthållandet av en långtgående kommunal

självstyrelse inom ramen för ett starkt nationellt

ansvar för medborgarnas välfärd i hela landet.

Motionen avstyrktes då konstitutionsutskottet

vidhöll sitt tidigare ställningstagande. Riksdagen

följde utskottet (rskr. 2001/02:271).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att riksdagen vid

behandlingen av statens budget för år 2003 beslutat

tillföra 50 miljoner kronor per år för att förstärka

tillsynen inom äldreomsorgen och anställa

äldreskyddsombud. Utskottet delar dock Riksdagens

revisorers bedömning att tillsynen behöver skärpas

ytterligare och att de båda tillsynsmyndigheterna i

ökad omfattning bör samordna sina insatser.

Tillsynen av äldreomsorgen behöver ses i både ett

regionalt och ett nationellt perspektiv. Regionalt

kan principiellt viktiga, lokala variationer

uppmärksammas. Nationellt erhålls en återföring av

hur de nationella målen uppfylls, som är viktiga för

statsmakterna. Samverkan med utgångspunkt från dessa

perspektiv måste samtidigt genomföras i fråga om

principiellt viktiga, nationella frågor. Utskottet

anser att Socialstyrelsen inom ramen för den

nationella tillsynen bör utveckla gemensamma

indikatorer över några viktiga kvalitetsaspekter

samt inriktningen av äldreomsorgens insatser.

Regeringen bör hålla riksdagen underrättad om

resultatet. Vad utskottet nu anfört med bifall till

Riksdagens revisorers förslag 4.2.5 om att stärka

tillsynen och med avslag på motionerna So10 (m)

yrkande 5 och So19 (m) yrkande 4 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Utskottet

konstaterar att det som tas upp i motion So18 (fp)

yrkande 4 delvis sammanfaller med Riksdagens

revisorers synsätt. Motionen är därmed åtminstone

delvis tillgodosedd.

Utskottet biträder inte motion So408 (v) yrkande

11. Utskottet vill dock erinra om att det inte

föreligger något lagligt hinder för en enskild att

göra en anmälan till tillsynsmyndigheten om

missförhållanden inom äldreomsorgen.

Utskottet delar inte uppfattningen i motion So303

(kd) att det bör inrättas en demensombudsman.

Motionen avstyrks. Utskottet återkommer nedan till

frågan om insatser för de demenssjuka.

Socialutskottet gör ingen annan bedömning än

konstitutionsutskottet när det gäller frågan om

kommunalt domstolstrots. Utskottet erinrar om att

regeringen nyligen tillkallat en parlamentarisk

kommitté med uppdrag att se över strukturen och

uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten,

landstingen och kommunerna. Motion So10 (m) yrkande

8 avstyrks.

Personalförsörjningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

personalförsörjningen inom äldreomsorgen och

en motion om individuella kompetenskonton.

Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Riksdagen bör avslå en motion om utbildning

av biståndsbedömare. Utskottet hänvisar till

den särskilda satsning på fortbildning av

arbetsledare och biståndsbedömare som

genomförts inom ramen för den nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken.

Jämför reservationerna 28 (m), 29 (kd, c), 30

(fp), 31 (kd) och 32 (m).

Motionerna

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivanden om hur

personalförsörjningen av vården och omsorgen kan

förbättras (yrkande 9) och om kompetenskonto för

anställda inom vården och omsorgen (yrkande 10).

Motionärerna anför att alternativ inom vård och

omsorg är väsentliga för att säkra tillgången på

personal och för att förbättra den befintliga

personalens trivsel och utvecklingsmöjligheter.

Vidare är utbildning och kompetens viktigt för att

arbetstagare skall orka inom vården och omsorgen.

Motionärerna anser att kompetenskonton för

arbetstagare är en bättre väg att gå för att öka

kompetensen inom äldreomsorgen än stimulansbidrag.

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om äldrevårdens personalförsörjning

(yrkande 2). Att rekrytera till äldrevården går i

längden bara om man i grunden förändrar yrkets

villkor, anför motionärerna. Vården behöver en mer

småskalig, mindre hierarkisk, arbetsorganisation.

Detta förändrar yrket och stärker dess status -

genom mer inflytande över egen arbetssituation i små

enheter, bättre utrymme för individuella lösningar

av arbetstid och scheman och ambitiös

vidareutbildning och kompetensutveckling.

Vårdanställda bör ha mer än en arbetsgivare att

välja på. Därför behövs det fler alternativ och

avknoppningar och mer decentralisering inom kommuner

och landsting.

Också i motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

begärs tillkännagivande om personalrekryteringen

till äldrevården och underlättande av övergång från

andra yrken till vårdsektorn (yrkande 13).

I motion So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om anpassad utbildning för

biståndsbedömare (yrkande 1). Motionärerna anför att

den bristande verkställighet och de felaktiga

biståndsbeslut som revisorerna redovisar inte kan

fortgå. Dagens situation beror bl.a. på att

medicinsk kompetens inte alltid ingår i

biståndsbedömningen. Därigenom kan äldre personer

med stora vårdbehov förvägras plats på äldreboende.

Ett minimikrav är att såväl medicinsk kompetens som

annan nödvändig kompetens skall ingå i

biståndsbedömningen. Regeringen bör presentera en

för ändamålet anpassad utbildning för

biståndsbedömare.

I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas

att regeringen lägger fram förslag till ett

åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra

personalförsörjningen inom äldrevård och omsorg

(yrkande 10). Motionärerna anför att regeringen

tillsammans med berörda parter bör presentera ett

åtgärdsprogram.

Regeringens skrivelse

Regeringen redovisar att mellan åren 1995 och 2001

ökade antalet anställda inom den kommunala

äldreomsorgen med 29 500 personer.

Rekryteringsbehovet är dock alltjämt stort och

beräknas växa under de närmaste åren framför allt

när det gäller sjuksköterskor och

rehabiliteringspersonal, men även när det gäller

vårdbiträden och undersköterskor. Det samlade

rekryteringsbehovet beräknas till närmare 220 000

personer under perioden 2001-2010. Trots de insatser

som genomförs för att öka rekryteringen av personal

till vård och omsorg kvarstår svårigheterna bl.a. på

grund av att antalet sjukskrivningar inom vård och

omsorg ökar.

För att påverka omständigheter som hindrar dem som

arbetar deltid inom vård och omsorg att få utökad

arbetstid har regeringen gett ett antal berörda

myndigheter i uppdrag att ta fram förslag för att

minska deltidsarbetslösheten. AMS har bedrivit

kompletteringsutbildning för personer med utländsk

bakgrund för att fler skall kunna arbeta inom

vården. En försöksverksamhet pågår där arbetslösa

erbjuds arbete på halvtid och studier på halvtid för

att därefter erbjudas fast heltidstjänst inom vård

och omsorg. Antalet platser på

sjuksköterskeutbildningen har utökats och en

specialistutbildning med inriktning på vården av

äldre har införts.

Många arbetsledare och biståndsbedömare saknar i

dag högskoleutbildning. Staten har genom

stimulansbidrag gjort en särskild satsning på

fortbildning av arbetsledare och biståndsbedömare

inom äldreomsorgen för att höja kompetensen för

dessa personalgrupper. Under två år har kurser för

drygt 5 600 anställda inletts.

Regeringen gör bedömningen att kommunerna behöver

fortsätta med fortbildningssatsningar för att höja

kompetensen hos arbetsledare och biståndsbedömare

för att möta de ökande krav som verksamheten ställer

på arbetsledarfunktionen.

För att stödja kommuner och landsting i arbetet

med att förbättra situationen vad gäller

kompetensförsörjning har regeringen beslutat om en

plan för kompetensförsörjning av personal inom

kommunernas vård och omsorg om äldre och personer

med funktionshinder. Planen skall utarbetas

gemensamt av tio myndigheter. Syftet med insatserna

i planen är att skapa bättre förutsättningar för

kommuner och företag att fullgöra sitt ansvar som

huvudmän för och/eller utförare av vård och omsorg.

Planen skall slutredovisas senast den 31 maj 2004.

Tidigare behandling

Arbetsmarknadsutskottet behandlade i maj 2002 i

betänkande 2001/02:AU10 proposition 2001/02:175 Ett

system för individuell kompetensutveckling.

Utskottet föreslog riksdagen att godkänna

regeringens riktlinjer för ett system för

individuell kompetensutveckling. En utgångspunkten

för systemet skall vara att individen deltar med

eget sparande på kompetenskonto. Riksdagen följde

utskottet. Regeringen förväntas återkomma med

förslag till närmare bestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas bedömningar att

personalförsörjningen inom äldreomsorgen är fortsatt

bekymmersam trots olika typer av insatser som

gjorts. Riksdagen har tidigare beslutat om

utökningar av antalet utbildningsplatser inom såväl

läkar- som sjuksköterskeutbildningarna. Resurser har

avsatts för att stimulera till minskad

deltidsarbetslöshet inom vård- och omsorgsområdet.

Särskilda insatser har gjorts för att öka antalet

invandrare som är anställda inom vård- och

omsorgsområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har

bedrivit kompletteringsutbildning för personer med

utländsk högskoleutbildning och på gymnasienivå.

Drygt 30 % av utbildningarna har bedrivits inom

vård- och omsorgsområdet. AMS/Af Utland har, i

samarbete med arbetsgivarna, och inom ramen för det

s.k. EURES-samarbetet (European Employmnet

Services), genomfört rekryteringsaktiviteter inom

EU/EES i syfte att bidra till att lösa

rekryteringsproblem inom vård- och omsorgsområdet.

AMS har också genomfört ett antal insatser, framför

allt inom den statliga sektorn i samband med

förbandsnedläggningar, i syfte att skapa intresse

bland övertaliga att välja vårdutbildning.

Studier visar att kommuner och vård- och

omsorgsföretag har vidtagit en rad åtgärder för att

främja personalrekryteringen. I många fall sker

arbetet i samverkan med andra kommuner och/eller

landsting. De vanligaste åtgärderna är ändrad

arbetstidsförläggning, höjd genomsnittlig

sysselsättningsgrad samt utveckling av kontakten

mellan skolan och arbetslivet. För att på längre

sikt klara kompetensförsörjningen har många kommuner

och landsting försökt stimulera fler att söka

utbildningar som är riktade mot äldreomsorgen. Trots

vidtagna åtgärder består dock rekryteringsproblemen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att

kommunerna behöver vidareutveckla strategier för

vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra

personalens kompetens. Regeringen har gjort

bedömningen att det finns möjligheter att

ytterligare stödja arbetsgivare inom offentlig

sektor. Bland annat mot den bakgrunden har

regeringen beslutat att stödja kommuner och

landsting genom en plan med förslag på åtgärder för

kompetensförsörjning av personal inom kommunernas

vård och omsorg om äldre och personer med

funktionshinder. Planen skall utarbetas gemensamt av

tio myndigheter. Syftet med insatserna i planen är

att skapa bättre förutsättningar för kommuner och

företag att fullgöra sitt ansvar som huvudmän för

och/eller utförare av vård och omsorg. Planen skall

redovisas senast den 31 maj 2004.

Utskottet erinrar om att regeringen också har

tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att sammanställa

kunskaper om situationen för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera

utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in.

Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den

30 juni 2003. Utskottet anser att resultatet av det

pågående arbetet bör avvaktas. Motionerna So18 (fp)

yrkande 2, So19 (m) yrkande 9, So358 (fp) yrkande 13

och So444 (c) yrkande 10 bör inte nu föranleda något

initiativ från riksdagens sida.

Staten har genom stimulansbidrag gjort en särskild

satsning på fortbildning av arbetsledare och

biståndsbedömare inom äldreomsorgen för att höja

kompetensen för dessa personalgrupper. Utskottet

delar regeringens bedömning att kommunerna behöver

fortsätta med fortbildningssatsningar i syfte att

höja kompetensen hos arbetsledare och

biståndsbedömare för att möta de ökande krav som

verksamheten ställer på arbetsledarfunktionen.

Motion So11 (kd) yrkande 1 är åtminstone delvis

tillgodosedd. Motionen avstyrks.

Utskottet konstaterar att riksdagen godkänt

regeringens riktlinjer för ett system för

individuell kompetensutveckling. Utskottet anser att

den fortsatta beredningen av frågan bör avvaktas.

Motion So19 (m) yrkande 10 avstyrks.

Demensvård m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

demensvård. Utskottet hänvisar till pågående

arbete. Riksdagen bör avslå motionsyrkanden

om förbättrat rättsskydd för dementa.

Utskottet hänvisar till att frågan ligger

inom ramen för utredningen om förmyndare,

gode män och förvaltare.

Jämför reservationerna 33 (v, mp), 34 (m, fp,

kd, c) och 35 (v, mp).

Motionerna

I motion So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om

ställföreträdarfrågan (yrkande 7). Motionärerna

anför att de länge efterlyst den utredning som

regeringen utlovat att tillsätta i syfte att se hur

skyddet för personer med nedsatt förmåga till egna

beslut och förmåga att förmedla sig kan stärkas.

I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om vikten av specialiserad

demensvård och kvalificerade demensutredningar

(yrkande 7).

I motion So246 av Sven Brus (kd) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

diskriminering av demenssjuka inom vården. De

ansvariga vårdhuvudmännen skall se till att

patienter ges en individuellt anpassad information

om sitt hälsotillstånd och om de metoder som står

till buds för undersökning, vård och behandling,

anför motionären.

I motion So12 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om det rättsliga åtagandet avseende

demenssjuka (yrkande 2). Regeringen har tillsatt en

grupp med uppdrag att se över de demenssjukas

situation. Motionärerna anser att dessa frågor har

så stor angelägenhetsgrad att detta arbete bör

påskyndas och att regeringen skyndsamt bör återkomma

till riksdagen med förslag.

Också i motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs tillkännagivanden om rättsäkerheten för

dementa (yrkande 8) och om riktlinjer för bemanning

och kompetens i vården av de demenssjuka (yrkande

9). Motionärerna anför att det för att säkra

kvaliteten av vården för de demenssjuka krävs att

samhället kan säkerställa att det finns tillräckligt

med personal och personal med kompetens för demens.

Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att ge

förslag till riktlinjer för bemanning och

kompetenskrav inom demensvården.

I motion So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om ökad rättssäkerhet för

demenssjuka (yrkande 14). Motionärerna anför att

såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade och hälso- och

sjukvårdslagen förutsätter att vårdtagaren har

förmåga att uttrycka sin vilja. Hos demenssjuka kan

denna förmåga helt eller delvis saknas. Motionärerna

anser att lagstiftningen behöver förbättras och

förtydligas för att öka rättssäkerheten för

demenssjuka.

I motion So258 av Birgitta Carlsson och Jörgen

Johansson (båda c) yrkas att regeringen lägger fram

lagförslag till förbättring av rättsskydd för

dementa eller psykiskt handikappade personer som

inte kan föra sin egen talan när dessa utsatts för

någon form av rättsövergrepp.

Regeringens skrivelse

Regeringen redovisar att några försök har gjorts

inom ramen för stimulansbidragen med att inrätta

s.k. demensteam för att förbättra möjligheterna för

personer med demenssjukdom att bo kvar hemma längre,

bl.a. genom att stödja anhöriga. Bland övriga

projekt kan nämnas en handbok för att ge personal i

demensomsorg stöd i att upptäcka smärta hos personer

som har svårt att kommunicera. Vidare har

information om demens på våra vanligaste

invandrarspråk tagits fram både i skriven form, på

kassett och via en videofilm. Rikspolisstyrelsen har

producerat en skrift med information och handledning

till poliser som har kontakt med demenssjuka

personer som har svårt att hitta hem. Barn på

mellanstadiet har fått information om

demenssjukdomar, vilket blev mycket uppskattat och

har lett till att materialet som användes har

tryckts i bokform av Demensförbundet för vidare

spridning.

Regeringen redovisar också att utredningen om

förmyndare, gode män och förvaltare för närvarande

utreder frågor om rättsskyddet för bl.a. äldre

personer som inte längre har förmåga att fatta egna

beslut. Utredningen skall lämna sitt slutbetänkande

senast den 1 juli 2004.

I februari 2002 beslutade regeringen att tillsätta

en arbetsgrupp med uppgift att sammanställa

kunskaper om situationen för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera

utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in.

Arbetsgruppen skall behandla ett flertal områden,

bl.a. tillgänglighet till utredning, diagnos och

medicinsk behandling, tillgången till anhörigstöd

och utbildning samt kvalitetsutveckling.

Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast

den 30 juni 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill än en gång understryka vikten av en

god vård för de demenssjuka. Demensvården måste

utvecklas. Tillsynen måste förstärkas och

rättssäkerheten stärkas. Det är också viktigt att

det förebyggande arbetet uppmärksammas mer och mer.

Många äldre är osäkra på vilka insatser samhället

ställer upp med den dag de behöver hjälp. Utskottet

konstaterar därför med tillfredsställelse att

socialministern vid en s.k. aktuell debatt den 20

februari 2003 redovisat att regeringen avser att i

diskussion med Svenska Kommunförbundet pröva hur

kommunerna kan stimuleras att erbjuda alla äldre

hembesök. Utskottet erinrar samtidigt om att

arbetsgruppen med uppgift att sammanställa kunskaper

om situationen för personer med demenssjuka och

deras anhöriga skall redovisa sitt arbete senast den

30 juni 2003. Utskottet anser att resultatet av det

pågående arbetet bör avvaktas. Motionerna So246

(kd), So408 (v) yrkande 9 och So460 (kd) yrkande 7

avstyrks därmed.

Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare

skall granska och ta ställning till behovet av

ändringar i regelverket för gode män och förvaltare.

En särskild fråga är om god man, förvaltare eller

någon ny form av legal ställföreträdare skall kunna

lämna samtycke till åtgärder inom hälso- och

sjukvård, socialtjänst eller forskning för personer

som på grund av sjukdom, psykisk störning eller

liknande inte själva förmår att ge sitt samtycke.

Utskottet utgår ifrån att det som tas upp i

motionerna So10 (m) yrkande 7, So12 (v) yrkande 2,

So258 (c), So296 (c) yrkande 14 och So408 (v)

yrkande 8 kommer att belysas av utredningen.

Motionerna är därmed i huvudsak tillgodosedda.

Hemtjänst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om avdragsrätt

för hushållsnära tjänster. Riksdagen bör även

avslå motioner om viss hemtjänst utan

biståndsprövning. Utskottet hänvisar till

kommande utredning. Jämför reservationerna 36

(fp), 37 (c) och 38 (m).

Motionerna

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om en skattereduktion för

hemnära tjänster (yrkande 13). Motionärerna vill

införa en skattereduktion på 50 % för

privatpersoners betalning av arbetskraftskostnaden

inom hushållsnära tjänster upp till 50 000 kr per

år.

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om nationellt försök med viss icke

behovsprövad hemtjänst för personer som är 80 år och

äldre (yrkande 11). Motionärerna anför att försök

bör genomföras under i första hand tre år med en

utvidgad hemtjänst för alla som är 80 år eller

äldre. Dessa äldre bör få rätt till 4 timmars

hemtjänst i månaden utan biståndsprövning till ett

pris som motsvarar cirka en tredjedel av kostnaden

(omkring 75 kr). Regeringen bör överlägga med

Svenska Kommunförbundet om formerna för ett sådant

försök. Bland annat kan det behöva undersökas om en

viss lagändring först behöver göras för att inte

försöket skall hindras av en tolkning som förekommit

av den s.k. likställighetsprincipen i kommunallagen.

Samma yrkande finns också i motion So358 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7.

I motionSo460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om behovet av nya former för

service till äldre (yrkande 11). Motionärerna anför

att det stora servicebehov som många äldre har måste

tillgodoses i andra former och av andra utförare än

den kommunala hemtjänsten. För att underlätta

tillkomsten av sådan service bör en 50-procentig

skattereduktion för de privata hushållens köp av

tjänster i det egna hemmet medges.

I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att

regeringen lägger fram förslag om ett system med

hemservicecheckar (yrkande 6). Motionärerna anför

att systemet med hemservicecheckar skall omfatta

alla pensionärshushåll, såväl förtids- som

folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt

förekommande tjänster i hemmet. Det som redan

förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten skall

inte ingå i detta system.

I motion So316 av Anna Lilliehöök (m) begärs

tillkännagivande om valfrihet för hemtjänst och

avdragsrätt för hushållstjänster (yrkande 3).

Motionären anför att möjlighet att skaffa service

och hjälp med hemmet betyder ökad livskvalitet.

I motion So390 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om att information om projekt

Seniorservice 80+ beaktas i den pågående utredningen

Senior 2005. Motionärerna anför att Svenska

kommunalarbetareförbundet i samverkan med Örebro

kommun och kooperativet Start 97 under 2000/01

genomförde en framgångsrik försöksverksamhet med

subventionerad hemservice till personer över 80 år.

Äldre som fyllt 80 år erbjöds hemservice upp till

fyra timmar i månaden till en egenavgift på 75 kr

timmen. Utöver ökad livskvalitet hos de äldre

konstaterades att behovet av konventionell hemtjänst

sköts upp i flera fall.

Tidigare behandling m.m.

Frågan om avdragsrätt för hushållsnära tjänster

behandlades senast i betänkande 200102:SoU12.

Utskottet vidhöll sin uppfattning att en avdragsrätt

för hushållsnära tjänster skulle innebära ett avsteg

från de principer som ligger till grund för

skattereformen. Utskottet hänvisade till

finansutskottets behandling av frågan i betänkande

2000/01:FiU1, då finansutskottet i sin tur hänvisade

till skatteutskottets yttrande 2000/01:SkU1y, där

det anfördes att förslaget skulle innebära ett

avsteg från de principer om en likformig och neutral

beskattning som ligger till grund för skattereformen

och som enligt skatteutskottets mening bör gälla.

Vidare anfördes att risken är stor att effekterna på

sysselsättningen blir mycket små eller inga alls

samtidigt som kostnaderna blir stora. Stimulanser av

denna typ riskerar också att leda till

gränsdragningsproblem och ge upphov till

svårkontrollerade gråzoner anförde skatteutskottet.

Riksdagen följde socialutskottet (prot.

2001/02:97).

Socialministern har i en s.k. aktuell riksdagsdebatt

den 20 februari 2003 om vården och omsorgen av äldre

redovisat att rätt till ett visst antal timmar

hemtjänst utan biståndsbedömning för alla över en

viss ålder har prövats i olika kommuner.

Erfarenheterna har, såvitt socialministern är

informerad, överlag varit positiva. Regeringen

kommer därför att utreda möjligheten för kommunerna

att kunna erbjuda viss hemtjänst utan

biståndsprövning med tanke på att det ifrågasatts om

detta stämmer med kommunallagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen har för avsikt

att utreda möjligheten för kommunerna att kunna

erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning med

hänsyn till om detta är förenligt med kommunallagen

(1991:900). Utskottet anser att resultatet av

utredningen bör avvaktas. Riksdagen bör inte ta

något initiativ på området. Motionerna So18 (fp)

yrkande 11, So358 (fp) yrkande 7, So390 (s) och

So444 (c) yrkande 6 avstyrks.

Utskottet vidhåller att avdragsrätt

för hushållsnära tjänster skulle

innebära ett avsteg från de

principer som ligger till grund för

den s.k. skattereformen. Motionerna

So19 (m) yrkande 13, So316 (m)

yrkande 3 och So460 (kd) yrkande 11

avstyrks.

Äldres ekonomi, maxtaxan m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om maxtaxan inom

äldreomsorgen. Utskottet anser att

Socialstyrelsens uppföljning av det nya

avgiftssystemet bör avvaktas. Riksdagen bör

avslå en motion om reglerna för

bostadstillägg till pensionärer.

Jämför reservationerna 39 (m, fp, kd, c) och

40 (fp).

Motionerna

Frågor kring den s.k. maxtaxan tas upp i flera

motioner. I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson

m.fl. (m) begärs tillkännagivande om vikten av att

skyndsamt följa upp effekterna av avgiftsreformen

inom äldre- och handikappomsorgen (yrkande 15).

I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs

tillkännagivande om tillämpningen av maxtaxan i

äldreomsorgen (yrkande 4). Maxtaxan för äldre och

funktionshindrade var en nödvändig reform, anför

motionärerna. Tillämpningen av maxtaxan skiljer sig

dock mellan olika kommuner. Regeringen måste

återkomma med tydliga konsekvensbeskrivningar för

pensionärer i olika inkomstlägen och därefter

förtydliganden av lagparagraferna.

I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

tillkännagivande om att snarast utvärdera

konsekvenserna av den nu införda maxtaxan (yrkande

4). Motionärerna anför att maxtaxan fått till följd

att människor inte klarar sin försörjning. Dessutom

föreligger juridiska oklarheter.

I motion So301 av Birgitta Carlsson (c) begärs

tillkännagivande om att omgående ändra maxtaxan för

äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa

villkor.

I motion So233 av Carina Hägg (s) begärs

tillkännagivande om behovet av att utvärdera

maxtaxan ur ett jämställdhetsperspektiv.

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivande om att bostadstillägg för

pensionärer (BTP) efter den 1 juli 2005 inte skall

kunna utbetalas för icke frivilligt boende i

tvåbäddsrum i särskilda boendeformer för äldre

(yrkande 10). Motionärerna anför att statsbidraget i

praktiken ger kommunerna en signal om att fortsatt

ofrivilligt boende i tvåbäddsrum är en godtagbar

boendeform.

Regeringens skrivelse

Regeringen anför att rätten till en god vård och

omsorg är viktiga inslag i den generella väl-

färdspolitiken som inte får undermineras av

orättvisa avgifter som kan försätta äldre i

situationer där de inte klarar normala utgifter. De

nya reglerna avser att förbättra den ekonomiska

situationen för en stor del av dem som betalar

avgift för vård och omsorg. Det nya avgiftssystemet

har varit i kraft i knappt sex månader och kritik

har framkommit som tyder på att avgiftsreglerna i

vissa fall inte har uppnått avsedda effekter.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa

upp effekterna av det nya avgiftssystemet.

Styrelsen har givit ut två meddelandeblad som

innehåller en sammanställning av ändringar i

socialtjänstlagen, kommentarer från regeringens

proposition (2000/01:149) Avgifter inom äldre- och

handikappomsorg samt socialutskottets betänkande

(2001/02:SoU3) Avgifter inom äldre- och

handikappomsorg.

Bakgrund och tidigare behandling

Frågan om rätt till bostadstillägg till

pensionärer (BTP) vid boende i tvåbäddsrum har

behandlats av socialförsäkringsutskottet i

betänkande 2001/02:SfU17. Utskottet gjorde

följande ställningstagande (s. 14-15):

I betänkande 1993/94:SfU16 (s. 8-9) ifrågasatte

utskottet om boende i tvåbäddsrum i andra fall än

när det rör sig om två makar eller andra

närstående som själva valt att dela rum kan

betraktas som ett eget boende. Utskottet ansåg

att regeringen borde överväga vilka krav som bör

ställas för att boende i särskilda boendeformer

skall berättiga till BTP, och detta gav riksdagen

som sin mening regeringen till känna. I

proposition 2000/01:140 anförde regeringen (s.

56) att frågan skulle övervägas i samband med

beredningen av betänkandet Pension på institution

(SOU 2000:112). Utskottet godtog i sitt av

riksdagen godkända betänkande 2001/02:SfU3 (s.

20) regeringens förslag om reformerade regler för

BTP, inklusive förslaget om att BTP kan lämnas

för boende i tvåbäddsrum, men förutsatte att

regeringen i den fortsatta beredningen skulle

beakta vad utskottet tidigare hade anfört i

frågan.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

det måste finnas möjlighet att få BTP för boende

i tvåbäddsrum under förutsättning att de boende

själva valt det. Däremot är det i princip inte

rimligt att BTP lämnas för ofrivilligt sådant

boende. Att införa en regel som ger rätt till BTP

vid frivilligt boende i tvåbäddsrum men inte

annars är emellertid inte någon framkomlig väg.

Så länge boende i tvåbäddsrum existerar torde en

sådan regel leda till att även personer som inte

valt denna form av boende kommer att hävda

motsatsen för att komma i åtnjutande av BTP.

Emellertid utgör det förhållandet att det

fortfarande förekommer ofrivilligt boende i

tvåbäddsrum det stora problemet. Oavsett om

reglerna för BTP ger felaktiga signaler till

kommunerna eller ej kan detta problem inte

angripas på annat sätt än genom att antalet

tvåbäddsrum i särskilt boende minskar. Som

framgår av propositionen sker också en stadig

minskning av antalet pensionärer med boende i

tvåbäddsrum genom ny- och ombyggnad av

äldrebostäder. Antalet pensionärer som får BTP

för boende i tvåbäddsrum är för närvarande 1 266.

Antalet har sedan 1995 minskat eftersom tvåbädds-

och flerbäddsrum successivt minskar i antal.

För att råda bot på problemet med ofrivilligt

boende i tvåbäddsrum är det enligt utskottets

mening viktigt med en fortsatt satsning på

enbäddsrum i särskilt boende. Utskottet

förutsätter att kommunerna fortsätter att verka

för en minskning av antalet tvåbäddsrum till

förmån för enbäddsrum. Om så inte sker kan frågan

om reglerna för BTP behöva aktualiseras på nytt.

Med detta avstyrker utskottet motionerna Sf26 och

Sf24.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att Socialstyrelsen har

regeringens uppdrag att följa upp effekterna av det

nya avgiftssystemet för äldreomsorgen, den s.k.

maxtaxan, som trädde i kraft den 1 juli 2002.

Styrelsen skall senast den 15 mars 2003 redovisa hur

kommunernas arbete med att genomföra reformen

fortskrider. Därefter skall årliga rapporter lämnas

den 30 juni åren 2004, 2005 och 2006. Kritik har

framkommit som tyder på att avgiftsreglerna i vissa

fall inte har uppnått avsedda effekter. Utskottet

anser dock att Socialstyrelsens uppföljning bör

avvaktas. Motionerna So19 (m) yrkande 15, So233 (s),

So301 (c), So444 (c) yrkande 4 och So460 (kd)

yrkande 4 bör inte föranleda något initiativ från

riksdagens sida.

Socialutskottet gör ingen annan bedömning än

socialförsäkringsutskottet när det gäller den fråga

som tas upp i motion So18 (fp) yrkande 10. Motionen

bör inte föranleda något initiativ från riksdagens

sida utan avstyrks.

Folkhälsoinsatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om fallolyckor.

Utskottet hänvisar till pågående

beredningsarbete. Riksdagen bör avslå

motioner om olika kostfrågor. Utskottet

konstaterar att detta i första hand är ett

kommunalt ansvar.

Jämför reservationerna 41 (fp), 42 (c), 43

(m, fp, c) och 44 (v, mp).

Motionerna

I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs

att regeringen tar fram ett program för att

förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre

(yrkande 5).

Insatser för att förebygga fallolyckor tas upp i tre

motioner. I motion So358 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) begärs tillkännagivande om förebyggande av

fallolyckor bland äldre (yrkande 11). Motionärerna

anser att alla fallolyckor i äldrevården bör

utredas. Vidare bör en förstärkning av de

förebyggande åtgärderna eftersträvas i det

utvecklings- och tillsynsarbete som bedrivs inom

äldreomsorgen av Socialstyrelsen.

I motion So356 av Lennart Axelsson (s) begärs

tillkännagivanden om bildandet av en

äldreskyddsdelegation (yrkande 1) och om att

benskörhetsproblematiken bör vara en viktig del i

delegationens uppgifter (yrkande 2). Motionären

anför att för att analysera orsakerna och få fram

åtgärder som skall kunna få ned antalet olyckor,

bl.a. fallolyckor, bör en delegation för de äldres

säkerhet bildas.

Också i motion So481 av Lennart Klockare (s)

begärs tillkännagivande om bildandet av en

äldreskyddsdelegation.

I flera motioner tas frågor kring kosten upp. I

motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om kostens betydelse för

hälsa och välbefinnande (yrkande 8). Genom att helt

enkelt väga, mäta och sedan ställa några enkla

frågor om matvanor kan man förhindra att äldre i

onödan drabbas av sjukdomar och i värsta fall

förtidig död, anför motionärerna.

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om handlingsplan för måltider inom

äldreomsorgen (yrkande 6). Motionärerna anför att

det är orimligt att maten inom äldreomsorgen

behandlas som en separat del från omsorgen. De anser

att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram

ett förslag till handlingsplan och riktlinjer för

måltidshanteringen inom äldreomsorgen.

I motion Ub293 av Inger René (m) begärs

tillkännagivanden dels om att personalen inom

äldreomsorgen får kompetensutveckling i näringslära

och kosthållning (yrkande 1), dels om att det i

utbildningarna till personalen inom äldreomsorgen

ges adekvata kunskaper i näringslära och

kosthållning (yrkande 2). Motionären anför att äldre

behöver mat med en mycket hög näringstäthet som

samtidigt är energi- och proteinrik. Det är viktigt

att personalen runt de äldre får en ökad kunskap i

dessa frågor.

Bakgrund och tidigare behandling

I regleringsbrevet för 2001 fick Statens

räddningsverk i uppdrag att redovisa en samlad bild

och bedömning över olycksutvecklingen i Sverige.

Räddningsverket redovisade sitt uppdrag hösten 2002

i rapporten Olyckor i siffror. En rapport om

olycksutvecklingen i Sverige. I rapporten

konstateras att antalet olyckor som resulterar i

dödsfall minskar. Inom några områden finns dock en

motsatt trend. Det gäller i första hand antalet

dödsfall och svårt skadade till följd av

fallolyckor. Det är i första hand de allra äldsta

som återfinns i denna statistik. Ökningen beror inte

enbart på att antalet äldre i samhället växer utan

är också absolut. Statens räddningsverk anför att

det mot bakgrund av olycksutvecklingen för äldre och

mot bakgrund av att denna åldersgrupp blir allt

större finns stark anledning för en samlad insats

avseende de äldres säkerhet, exempelvis genom

inrättande av en äldresäkerhetsdelegation (jfr

barnsäkerhetsdelegation). Ett annat steg borde vara

att öka forskningsverksamheten inom detta område.

Statens räddningsverks rapport bereds för

närvarande i Regeringskansliet.

Socialstyrelsen har publicerat rapporten

Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och

behandling. (SoS-rapport 2000:11). Målgruppen för

rapporten är läkare, sjuksköterskor och annan

personal som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar

inom den kommunala äldreomsorgen och inom

primärvården.

Regeringen har nyligen avlämnat proposition

2002/03:35 Mål för folkhälsan. I propositionen

föreslås att det övergripande målet för folkhälsan

skall vara att skapa samhälleliga förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor för hela

befolkningen.

Vad gäller de äldre anförs att hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser är av stor betydelse

ur samhällsekonomisk synvinkel med hänsyn till de

stora utmaningar vi står inför på grund av den

demografiska utvecklingen. Enligt regeringens

bedömning finns det därför flera tungt vägande skäl

för att särskilt prioritera hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete bland äldre.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen redovisas att många kommuner har

övergripande handlingsplaner för folkhälsoarbete men

målgruppen äldre saknas ofta, likaså kontinuitet,

långsiktighet och politiskt antagna handlingsplaner

med målsättningar för verksamheten.

Folkhälsoinstitutet har i en rapport redovisat hur

det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet

bland äldre (65 år och äldre som har eget boende och

som i stort sett klarar sig själva) fortlöpt på

lokal, regional och nationell nivå. Vård- och

omsorgsförvaltningarna riktar sin verksamhet i

första hand till dem som behöver någon form av

insats från kommunen. Men det förekommer dock

aktiviteter inom äldreomsorgen som även riktar sig

till friska äldre. Några kommuner har anställt

äldresamordnare och inrättat folkhälsoråd. Oftast

engageras vård- och omsorgspersonal i den

hälsofrämjande verksamheten för både friska äldre

och äldre med behov av vård och omsorg. Pensionärs-

och frivilligorganisationer är viktiga resurser i

det hälsofrämjande arbetet.

Regeringen hänvisar till att den avser att

överlämna en proposition till riksdagen i januari

2003 om mål för folkhälsa där äldres hälsa kommer

att uppmärksammas.

(Utskottet kommer att behandla propositionen i

betänkande 2002/03:SoU7.)

Utskottets ställningstagande

Statens räddningsverks rapport angående

olycksutvecklingen i Sverige med förslag bl.a. om

inrättande av en äldredelegation bereds för

närvarande i Regeringskansliet. Riksdagen bör inte

föregripa det pågående beredningsarbetet. Motionerna

So356 (s), So358 (fp) yrkande 11, So444 (c) yrkande

5 och So481 (s) avstyrks därmed.

Olika aspekter på kostfrågor inom äldreomsorgen

tas upp i motionerna So19 (m) yrkande 8, So408 (v)

yrkande 6 och Ub293 (m) yrkandena 1 och 2. Utskottet

delar motionärernas bedömning att detta är viktiga

frågor, men konstaterar att detta i första hand är

ett ansvar för kommunerna och inte för riksdagen.

Anhörigstöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avstyrka motioner om stöd till

anhöriga, om hemsjukvård och om reglerad

skyldighet för socialnämnd att stödja dem som

vårdar närstående. Utskottet hänvisar till

pågående arbete. Riksdagen bör avstyrka

motioner om hemvårdsbidrag och

anhöriganställningar. Detta är i första hand

kommunala frågor. Riksdagen bör också

avstyrka en motion om stöd till Anhörigrådet

och Demensförbundet.

Jämför reservationerna 45 (fp, c), 46 (m), 47

(kd), 48 (v), 49 (fp), 50 (kd) och 51 (fp,

c).

Motionerna

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om anhörigas och närståendes

situation (yrkande 12). De kommunala insatserna

utgör en sjunkande andel av den totala omsorgen för

äldre. I stället finns en omfattande insats av

anhörigomsorg både i och utanför det egna hushållet,

anför motionärerna. De anser att andra aktörer än

det offentliga måste uppmärksammas i utformningen av

den framtida äldreomsorgen jämfört med i dag.

I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs

tillkännagivanden om det fortsatta stödet till

äldres anhöriga (yrkande 7) och om bidrag till

Anhörigrådet och Demensförbundet såsom

handikapporganisationer (yrkande 8). Motionärerna

anför att stödet till anhöriga måste förbättras. En

anhörigpeng skulle ge de anhöriga hjälpgivarna stor

valfrihet att själva avgöra vilken form av stöd de

behöver. Regeringen bör ta initiativ till

överläggningar med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet för att diskutera reformförslag,

bl.a. fortsatt utbyggnad av avlastnings- och

växelvård, förbättringar i kommunernas regler för

hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa

närstående. Motionärerna anser att Anhörigrådet och

Demensförbundet snarast borde klassificeras som

handikapporganisationer och få bidrag som sådana.

I motion So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)

begärs tillkännagivanden om metodutveckling för

sjukvård i hemmet (yrkande 2) och om överläggningar

med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

om anhörigvårdare (yrkande 3). Samma yrkanden

återfinns också i motion So470 av Kerstin Heinemann

m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3.

I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

tillkännagivande om vad i motionen anförs om

anhörigstöd (yrkande 12). Motionärerna konstaterar

att det är positivt med den utveckling som skett med

ett ökat stöd till anhöriga men att det alltid finns

en risk med projekt vars medel är avgränsade. De

anser att det därför bör övervägas om anhörigstödet

kan permanentas och riktas efter avslutad period

2004. Samtidigt bör det säkerställas att

anhörigvården skall utföras utifrån att den enskilde

så önskar och inte för att samhället skall göra

besparingar i den generella välfärden.

I motion So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs

tillkännagivanden om behovet av hälsoekonomiska

studier och forskning omkring anhörigvårdares

hälsotillstånd (yrkande 1) och om behovet av

forskning kring anhörigvården (yrkande 2). Vidare

begärs tillkännagivande om ett nationellt

resurscenter för anhörigstöd (yrkande 3). Centret

skulle fungera som en kunskapsresurs för kommunernas

arbete med anhörigvård, anför motionärerna.

Tillkännagivanden begärs också om behovet av att

verka för att kunskap om anhörigvårdarnas situation

blir en viktig del i alla utbildningar inom vården

och den sociala sektorn (yrkande 4) och om

anhöriganställning (yrkande 5). Slutligen anför

motionärerna att riksdagen beslutar om ändring av

socialtjänstlagen 5 kap. 10 § enligt följande:

"Socialnämnden skall genom stöd och avlösning

underlätta för dem som vårdar närstående som är

långvarigt sjuka eller äldre eller som har

funktionshinder." (Yrkande 8.)

I motion So20 av Inger Davidson och Rosita

Runegrund (båda kd) begärs tillkännagivanden dels om

anhörigvårdarnas situation (yrkande 1), dels om ett

särskilt bidrag för anhörigstöd (yrkande 2) och dels

om ändring i socialtjänstlagen när det gäller

kommunernas ansvar för anhörigvården (yrkande 3).

Motionärerna anser att anhöriga har rätt till olika

former av stöd, information och handledning. De

anser också att stimulansbidragen fyllde en särskild

funktion och hänvisar till att Kristdemokraterna i

sitt budgetalternativ hade avsatt ytterligare

resurser. Vidare anför de att det bör bli en

särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att

ge stöd till anhörigvårdarna.

I motion So477 av Lena Ek och Jan Andersson (båda c)

begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförs

dels om hänsyn till anhörigas insatser och

arbetssituation i planering av sjukvård och

äldreomsorg (yrkande 1), dels om en nationell plan

för fortsatt utbyggnad av avlösning och växelvård

(yrkande 2), dels om förbättringar i reglerna för

hemvårdsbidrag (yrkande 3), dels om ökade

möjligheter att anställa närstående (yrkande 4),

dels om förbättrad utbildning av kontaktpersoner för

anhörigvårdare och patienter (yrkande 5) och dels om

ökat antal timmar för gratis ledighet för vårdaren

(yrkande 6). Motionärerna anför att tack vare de 300

miljoner kronor som anvisades för att under tre år

bygga ut anhörigstödet tycks anhörigas värdefulla

insatser ha kommit fram i ljuset.

Regeringens skrivelse

Genom Anhörig 300 har anhörigas situation synlig-

gjorts och deras insatser har kommit att värdesättas

och respekteras. Med hjälp av stimulansbidraget har

både stödformer som fanns sedan tidigare

vidareutvecklats och nya stödformer tillkommit och

spridits till fler kommuner. Samverkan mellan

kommunerna, anhöriga och frivilligorganisationer har

utvecklats. Genom de särskilda projekten har man

fått ny och fördjupad kunskap om de anhörigas

situation och om hur deras behov av stöd skall

bedömas och tillgodoses. Socialutskottet har dock

tillkännagivit (bet. 2001/02:SoU11) att det är önsk-

värt att i socialtjänstlagen införa en särskilt

reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem

som vårdar närstående.

För att en bred och långsiktig utveckling av

anhörigstödet även fortsättningsvis skall

prioriteras har regeringen i den nationella

handlingsplanen för utveckling av hälso- och

sjukvården för åren 2002-2004 angivit att stödet

till anhöriga bör fortsätta och skall ingå i det

utökade generella statsbidraget. Regeringen,

Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har

slutit ett utvecklingsavtal om att stödet till

anhöriga skall fortsätta under de kommande åren.

Socialstyrelsen har uppdrag att fortsätta följa upp

utvecklingen av kommunernas stöd till anhöriga.

I skrivelsen slår regeringen fast att de anhörigas

insatser är viktiga komplement till den vård och

omsorg som samhället i övrigt ansvarar för.

Regeringen anser att det påbörjade

utvecklingsarbetet måste fortsätta och vidareut-

vecklas och kommer att fortsätta att följa

utvecklingen av anhörigstödet i kommunerna. Inom

Socialdepartementet pågår en analys av de ekonomiska

konsekvenserna av en särskilt reglerad skyldighet

för socialnämnden att stödja dem som vårdar

närstående. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen i frågan.

Bakgrund och tidigare behandling

Enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet

för närståendevård har en närstående som vårdar

någon som är svårt sjuk rätt till ersättning för tid

då han avstår från förvärvsarbete i samband med

vården (4 §). Ersättning utges för högst 60 dagar (6

§). (I vissa fall av hiv-infektion utges ersättning

i 240 dagar.)

Enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) bör

socialnämnden genom stöd och avlösning underlätta

för dem som vårdar närstående som är långvarigt

sjuka eller äldre eller som har funktionshinder.

Utskottet har i betänkande 2001/02:SoU11 föreslagit

riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om

att det är önskvärt att i socialtjänstlagen införa

en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden

att stödja dem som vårdar närstående. Regeringen bör

snarast göra en analys av de ekonomiska

konsekvenserna av en sådan lagreglering samt

redovisa för riksdagen olika alternativa

lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja

anhöriga. Riksdagen följde utskottet (rskr.

2001/02:178).

I betänkande 2001/02:SoU12 behandlade utskottet

senast motioner om bl.a. kvalitetskontroll av

hemsjukvården. Utskottet hänvisade då till den

nationella handlingsplanen för utveckling av hälso-

och sjukvården. Enligt utskottets uppfattning var de

insatser som parterna kommit överens om i avtalet

väl ägnade att höja kvaliteten på såväl medicinska

insatser som omvårdnad och rehabilitering i

hemsjukvården. De då aktuella motionerna avstyrktes

därmed.

I betänkande 2002/03:SoU1 behandlade utskottet

senast motionsyrkanden med krav om att Anhörigrådet

och Demensförbundet skulle ses som

bidragsberättigade handikapporganisationer.

Utskottet konstaterade då dels att regeringen lovat

att återkomma i samband med den ekonomiska

vårpropositionen angående bidraget till

handikapporganisationerna, dels att regeringen

avsatt medel för stöd till anhörigföreningarna också

för budgetåret 2003 under anslaget 17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det

påbörjade utvecklingsarbetet med stöd till anhöriga

måste fortsätta och vidareutvecklas. Regeringen

redovisar att den, Landstingsförbundet och Svenska

Kommunförbundet har slutit ett utvecklingsavtal om

att stödet till anhöriga skall fortsätta under de

kommande åren. Socialstyrelsen har i uppdrag att

följa upp utvecklingen av kommunernas stöd till

anhöriga. Utskottet vill också hänvisa till det

arbete som görs i arbetsgruppen med uppgift att

sammanställa kunskap om situationen för personer med

demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera

utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in på

olika nivåer. Utskottet anser att resultatet av det

pågående arbetet bör avvaktas. Motionerna So18 (fp)

yrkande 7, So19 (m) yrkande 12, So20 (kd) yrkandena

1 och 2, So260 (fp) yrkande 3, So408 (v) yrkande 12,

So470 (fp) yrkande 3, So477 (c) yrkandena 1, 2 och 5

samt So508 (kd) yrkandena 1-4 avstyrks. Även

motionerna So477 (c) yrkandena 3, 4 och 6 samt So508

(kd) yrkande 5 avstyrks, då frågan om den närmare

utformningen av hemvårdsbidrag och

anhöriganställningar är kommunala frågor.

Vad gäller kvalitetskontrollen av hemsjukvården

vill utskottet hänvisa till den nationella

handlingsplanen för utveckling av hälso- och

sjukvården. Enligt utskottets uppfattning är de

insatser som parterna kommit överens om i avtalet

väl ägnade att höja kvaliteten på såväl medicinska

insatser som omvårdnad och rehabilitering i

hemsjukvården. Motionerna So260 (fp) yrkande 2 och

So470 (fp) yrkande 2 avstyrks därmed.

Riksdagen har i ett tillkännagivande till

regeringen våren 2002 givit denna i uppdrag att göra

en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en

särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att

stödja dem som vårdar närstående. Regeringen bereder

frågan. Utskottet anser att riksdagen inte skall ta

något ytterligare initiativ i frågan. Motionerna

So20 (kd) yrkande 3 och So508 (kd) yrkande 8

avstyrks.

Utskottet konstaterar att Anhörigrådet och

Demensförbundet får bidrag också för budgetåret

2003. Utskottet anser att motion So18 (fp) yrkande 8

inte bör föranleda något initiativ från riksdagens

sida.

Tandvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om behovsstyrt

högkostnadsskydd inom tandvården. Utskottet

anser att på sikt bör ett högkostnadsskydd

för tandvård för alla införas.

Jämför reservation 52 (m).

Motion

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om

att ett förbättrat behovsstyrt högkostnadsskydd inom

tandvården införs (yrkande 16). Motionärerna anser

att regeringens satsningar på en förbättrad

tandvårdsförsäkring är otillräckliga. De föreslår

ett förbättrat högkostnadsskydd som omfattar alla.

(Moderaterna har i sin budgetmotion föreslagit

ytterligare 100 miljoner kronor för att förstärka

tandvårdsförsäkringen.)

Regeringens skrivelse

I skrivelsen redovisas att sedan den 1 januari 1999

har landstingen ansvar för att bedriva uppsökande

verksamhet bland personer som bor i särskilda

boendeformer för service och omvårdnad av äldre och

funktionshindrade m.fl. för att erbjuda en

avgiftsfri munhälsobedömning och individuell

rådgivning. Patienten har sedan rätt att få den

tandvård som visar sig nödvändig enligt samma avgift

som betalas för öppen hälso- och sjukvård.

I propositionen Bättre tandvårdsstöd för äldre

m.m. (prop. 2001/02:51) föreslog regeringen

förbättringar i tandvårdsstödet riktade till äldre.

Propositionen antogs av riksdagen. Från och med den

1 juli 2002 har tandvårdsersättningen för flertalet

åtgärder i den s.k. bastandvården höjts från ett

grundbelopp till ett och ett halvt grundbelopp. För

undersökning, som tidigare inte subventionerats för

personer över 30 år, skall ett grundbelopp på 106 kr

betalas ut för personer som fyller minst 65 år under

året. Vidare infördes ett högkostnadsskydd för

protetik som innebär att den enskildes kostnad för

fasta eller avtagbara proteser under en behand-

lingsomgång inte skall överstiga 7 700 kr.

I propositionen anförde regeringen att ett

högkostnadsskydd för tandvård på sikt bör införas

för alla. I ett läge där det ekonomiska utrymmet för

en sådan reform saknas fann regeringen dock flera

skäl för att i första hand förbättra stödet för de

äldre. De som nu är gamla har haft betydligt sämre

förutsättningar för att behålla en god tandhälsa. De

har inte fått del av förebyggande åtgärder på samma

sätt som yngre generationer, vilket har lett till

att många nu har omfattande tandvårdsbehov. I 65-

årsåldern avslutar de flesta sitt yrkesverksamma

liv. Inkomsten minskar oftast avsevärt i samband med

pensioneringen, vilket är ett viktigt skäl för att

det förbättrade stödet skall gälla fr.o.m. 65 års

ålder.

Utskottets ställningstagande

När utskottet våren 2002 behandlade regeringens

förslag till bättre tandvårdsstöd för äldre m.m.

delade utskottet regeringens bedömning att det på

sikt bör införas ett högkostnadsskydd för tandvård

för alla (prop. 2001/02:51, bet. 2001/02:SoU14,

rskr. 2001/02:206). Utskottet konstaterade dock att

det är en reform som är förenad med mycket stora

kostnader och att det, då det inte fanns ekonomiska

möjligheter att införa ett sådant stöd vid den

tidpunkten, var mest angeläget att förbättra

tandvårdsstödet för de äldre. Utskottet vidhåller

denna ståndpunkt. Motion So19 (m) yrkande 16

avstyrks.

Vård i livets slutskede

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om vård i

livets slutskede. Utskottet hänvisar till att

regeringen bereder frågan.

Jämför reservation 53 (m, fp, kd, c).

Motion

I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

begärs tillkännagivande om att regeringen bör

återkomma med förslag på hur vården i livets

slutskede kan förbättras (yrkande 19).

Regeringens skrivelse

I skrivelsen redovisas att Kommittén om vård i

livets slutskede (dir. 1997:174) har överlämnat sitt

slutbetänkande, Döden angår oss alla - Värdig vård i

livets slutskede (SOU 2001:6). Kommitténs

huvudförslag är att alla patienter oavsett diagnos i

livets slutskede skall tillförsäkras en palliativ

vård på lika villkor över hela landet. Även ett

stort antal andra förslag lämnas, som i huvudsak är

av den karaktären att de kan genomföras av kommuner

och landsting.

Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har

inte tagit ställning till den fortsatta behandlingen

av kommitténs förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig inte bakom motion So19 (m)

yrkande 19. Motionen avstyrks.

Skrivelsen i övrigt

Utskottet anser att regeringens skrivelse inte bör

föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Ytterligare mål för äldrepolitiken (punkt 1)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So444 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att målen för äldrepolitiken bör

förstärkas till ett mer individbaserat

förhållningssätt. Det är viktigt att var och en blir

bemött utifrån sina egna förutsättningar och sin

egen vilja. Pensionärers livsvillkor och behov

varierar, därför kan vi inte betrakta

pensionärskollektivet som en homogen samhällsgrupp.

Vi måste skapa verkliga möjligheter för den enskilde

att påverka sin egen och sina anhörigas omsorg. All

vård och omsorg skall ha hög kvalitet, och alla

skall bemötas med stor respekt och värdighet.

Äldrepolitiken skall bedrivas utifrån ett

individbaserat förhållningssätt med utgångspunkt i

individens särskilda behov.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

2. Utvärdering av äldreomsorgen (punkt 2)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 6 och

2002/03:So19 yrkandena 1 och 18.

Ställningstagande

Vi anser att de många fel och brister som redovisas

är en indikation på att det finns grova systemfel i

dagens äldreomsorg. Det är angeläget att en

parlamentarisk beredning snarast tillsätts med

uppgift att komma med förslag på hur äldreomsorgens

framtida finansiering långsiktigt bör lösas för att,

likt pensionsuppgörelsen, söka en uppgörelse som

håller över tid och över val. Vi anser att staten i

stället för kommunerna bör stå för

finansieringsansvaret av omsorgen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2001/02:So10 yrkandena 1, 3 och 4,

2002/03:So19 yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202,

2002/03:So239 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:So316

yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So11 yrkande

2, 2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2002/03:

So273, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408

yrkandena 3 och 10, 2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och

8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12 och 14,

2002/03:So501 och 2002/03:So505.

Ställningstagande

Vi anser att äldre skall ha rätt att välja

omsorgsgivare och att staten skall överta ansvaret

för äldreomsorgen. En statlig äldrepeng som följer

individen bör införas. Äldrepengens storlek avgörs

av den enskildes omsorgsbehov och tillfaller den

omsorgsgivare den enskilde eller dennes anhöriga

väljer. Valfrihet på lika villkor för alla med behov

av omsorg blir därmed verklighet. För att ingen

skall lämnas utanför har kommunen det fortsatta

ansvaret för att också de som inte orkar, kan eller

vill välja får den allra bästa vården. En fri och

omfattande etableringsrätt för äldreomsorgsinitiativ

som sker på annan än kommunal grund bör uppmuntras

och stödjas. Då kan äldreboenden och vårdenheter

specialinrikta sig mot t.ex. invandrare eller

utveckla vårdinnehåll i en viss riktning.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9

och 2002/03:So358 yrkande 8 och avslår motionerna

2002/03:So10 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:So11

yrkande 2, 2002/03:So19 yrkandena 3 och 5,

2002/03:So202, 2002/03:So239 yrkandena 1 och 2,

2002/03:So273, 2002/03:So316 yrkande 1,

2002/03:So408 yrkandena 3 och 10, 2002/03: So444

yrkandena 2, 7 och 8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2,

12 och 14, 2002/03:So501 och 2002/03:So505.

Ställningstagande

Vi vill understryka att ingen social trygghet finns

utan stabil grund i starkt näringsliv och sund

samhällsekonomi. Det är därifrån kostnaderna för

vården betalas. Om inte skatter och sociala

trygghetssystem lämnar plats för att upprätthålla

arbetets värde blir det inte tillräckligt många som

är villiga att arbeta inom äldreomsorgen.

Vi anser att det behövs en förbättrad valfrihet

för de äldre, så att det stöd kommunen godkänt får

användas hos valfri kvalitetsgodkänd vårdgivare -

kommunal eller icke-kommunal. Valfriheten är ett

sätt att trygga kvaliteten. Det gör också

hemtjänsten mer lockande och omväxlande att arbeta

inom som anställd eller företagare. Det är bara

genom att vara lyhörd gentemot de enskildas önskemål

som omsorgsgivarna kan känna sig säkra på att det

finns inkomster i form av äldrepeng från kommunen.

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag

till ändring av socialtjänstlagen så att

valfrihetsprincipen skrivs in i lagen såvitt avser

hemtjänst och särskilt boende för äldre.

Vi anser också att det bör vara en del av

utvecklings- och kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen

att bättre tillgodose behoven av kunskaper i finska

och andra minoritets- och invandrarspråk.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So11 yrkande 2 och

2002/03:So460 yrkandena 1, 2 och 14 och avslår

motionerna 2001/02: So10 yrkandena 1, 3 och 4,

2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2001/02: So19

yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202, 2002/03:So239

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273, 2002/03:So316

yrkande 1, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408

yrkandena 3 och 10, 2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och

8, 2002/03:So460 yrkande 12, 2002/03:So501 och

2002/03:So505.

Ställningstagande

Jag anser att den växande andelen äldre skall

betraktas som ett gemensamt samhällsansvar och som

en resurs att ta till vara. Äldre behöver vara

representerade i beslutande församlingar för

samhällsliv och olika verksamheter skall utformas så

att de svarar mot äldres behov och önskemål.

Äldre måste också ha rätt och möjlighet att välja

utförare av vård, omsorg och service. En ökad

mångfald av vårdgivare kan stimulera och tillföra

vården nya impulser. Privata företag, kooperativ och

rörelsedrivna alternativ bör därför ges möjlighet

att verka inom kommunernas och landstingens

vårdområden.

Kommunerna tvingas alltid till prioriteringar inom

begränsade ekonomiska ramar. I dag begränsar

kommunerna sina vård- och omsorgsinsatser och ger

dessa främst till de allra mest vårdbehövande.

Behoven av väl genomtänkta prioriteringar är

viktigare än någonsin. Kommunerna behöver få

vägledning om vilka värderingar som skall gälla vid

prioriteringsbeslut. Jag anser därför att det behövs

en prioriteringsutredning. Den

prioriteringsutredning som genomfördes rörande

hälso- och sjukvården (SOU 1995:5) bör kunna fungera

som förebild.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

6. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So408 yrkandena 3 och 10 samt

avslår motionerna 2002/03:So10 yrkandena 1, 3 och 4,

2002/03: So11 yrkande 2, 2002/03:So18 yrkandena 1,

3 och 9, 2002/03:So19 yrkandena 3 och 5,

2002/03:So202, 2002/03:So239 yrkandena 1 och 2,

2002/03:So273, 2002/03:So316 yrkande 1,

2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So444 yrkandena 2,

7 och 8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12 och 14,

2002/03:So501 och 2002/03:So505.

Ställningstagande

Vi anser att det skall vara en rättighet för de

äldre att ha möjlighet till social gemenskap, vistas

ute, upprätthålla de vanor och intressen som den

enskilde haft och en trygg tillvaro utan stress och

oro för om hjälp finns när behoven uppstår. I den

nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1

januari 2002 finns det nu inskrivet att de äldre har

rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det är

viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och att

lagändringen får genomslag i äldreomsorgen. Vi anser

att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att kartlägga

hur och i vilken omfattning kommunerna säkerställer

de äldres rätt till en aktiv och meningsfull

tillvaro.

Socialstyrelsen bör också göra en översyn av hur

äldreomsorgen uppfyller åtaganden vad gäller

minoritetsspråk och insatser för andra äldre med

annat modersmål än svenska.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

7. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So11 yrkande 2 och

2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och 8 samt avslår

motionerna 2002/03: So10 yrkandena 1, 3 och 4,

2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2002/03: So19

yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202, 2002/03:So239

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273, 2002/03:So316

yrkande 1, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408

yrkandena 3 och 10, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12

och 14, 2002/03:So501 och 2002/03:So505.

Ställningstagande

Jag anser att även de äldre skall ges möjlighet till

aktivt deltagande i samhällslivet. Kommuner och

landsting bör ha ett intresse av ett väl utvecklat

samarbete med pensionärsorganisationerna för att

tidigt få ta del av synpunkter för att utveckla

verksamheten bättre. Ett sätt att nå ökad

delaktighet för de äldre är medborgarpaneler och

uppsökande arbete från lokala myndigheter.

Regeringen bör utveckla former för ökad delaktighet

för de äldre.

Äldreomsorgen kommer att behöva anpassas efter

att en högre andel människor med olika kulturell

bakgrund kommer att behöva hjälp. Det bör skapas

äldreboenden som byggs upp på språklig grund.

Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell

kompetens blir viktigt för att öka kunskapen om

skillnader i synen på åldrande och död.

Samverkan mellan offentlig och ideell sektor är

viktigt för att kunna erbjuda bästa tänkbara och

effektivaste vård, omsorg och service. Regeringen

bör återkomma med förslag på hur volontärer kan bli

verksamma inom skola, vård och omsorg.

Kommunerna tvingas alltid till prioriteringar inom

begränsade ekonomiska ramar. Väl genomtänkta

prioriteringar är därför viktigt. Kommunerna behöver

få vägledning om vilka värderingar som skall gälla

vid prioriteringsbeslut. Därför behövs det en

prioriteringsutredning.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

8. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So408 yrkandena 3 och 10

samt 2002/03:So505 och avslår motionerna

2002/03:So10 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:So11

yrkande 2, 2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9,

2002/03:So19 yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202,

2002/03:So239 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273,

2002/03:So316 yrkande 1, 2002/03: So358 yrkande 8,

2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och 8, 2002/03:So460

yrkandena 1, 2, 12 och 14 samt 2002/03:So501.

Ställningstagande

Jag anser att det skall vara en rättighet för de

äldre att ha möjlighet till social gemenskap, vistas

ute, upprätthålla de vanor och intressen som den

enskilde haft och en trygg tillvaro utan stress och

oro för om hjälp finns när behoven uppstår. I den

nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1

januari 2002 finns det nu inskrivet att de äldre har

rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det är

viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och att

lagändringen får genomslag i äldreomsorgen. Jag

anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att

kartlägga hur och i vilken omfattning kommunerna

säkerställer de äldres rätt till en aktiv och

meningsfull tillvaro.

Socialstyrelsen bör också göra en översyn av hur

äldreomsorgen uppfyller åtaganden vad gäller

minoritetsspråk och insatser för andra äldre med

annat modersmål än svenska.

Jag vill också betona vikten av att äldre homo-

och bisexuellas särskilda behov uppmärksammas inom

äldreomsorgen. Äldre människor måste behandlas med

respekt för sin sexuella läggning av sina

medmänniskor och vårdpersonal.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

9. Resursanvändningen (punkt 5)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth

Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita

Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 2.

Ställningstagande

Vi anser att Riksdagens revisorers förslag punkt 2

om att analysera resursanvändningen bör tillstyrkas.

De avsevärda skillnader i hur mycket och på vilket

sätt äldreomsorgen har byggts ut i olika delar av

landet tyder på att olika typer av hjälpinsatser kan

vara möjliga även för likartade hjälpbehov. En

viktig förutsättning för analyser av detta slag är

att den nationella statistiken förbättras och blir

mer jämförbar över tiden såväl centralt som lokalt.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

10. Specialdestinerade statsbidrag (punkt 6)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel

Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 3.

Ställningstagande

Vi delar Riksdagens revisorers bedömning att

specialdestinerade statsbidrag bör användas med

försiktighet inom kommunernas äldreomsorg.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

11. Äldreboenden (punkt 7)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So460 yrkande 13 och avslår

motionerna 2002/03:So266 och 2002/03:So310.

Ställningstagande

Den växande andelen äldre i befolkningen kräver en

medveten bostadsplanering från samhällets sida. Jag

anser att mångfald och innovationer skall stimuleras

på detta område. De äldre skall tillförsäkras en

verklig valfrihet när det gäller boendeformer. Att

få möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö är en

fråga om livskvalitet. För att göra det möjligt för

den som önskar att bo kvar i eget boende krävs en

utbyggnad av insatser inom hemsjukvård och

hemtjänst. Kvarboendet skall underlättas genom

bostadsanpassning eller särskilt stöd. Nästa steg i

boendetrappan kan vara att byta till seniorboende

med viss trygghet och servicefunktioner. När

vårdbehoven blir stora är de särskilda

boendeformerna, med den trygghet dessa kan erbjuda,

ofta vad som efterfrågas.

Jag anser att äldre människor själva bör få vara

med och forma sitt eget boende på ett aktivt sätt.

Studiecirklar, samrådsgrupper och en nära

delaktighet i den kommunala bostadsplaneringen bör

stimuleras. Ett sätt att hitta andra former för

äldreomsorgen är att släppa in producent- och

konsumentkooperativ i planering och vid tillkomst av

nya enheter.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

12. Rätten att flytta (punkt 8)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 2 och

2002/03:So239 yrkande 3.

Ställningstagande

Rätten till fri bosättning fungerar inte enligt en

utvärdering som Socialstyrelsen har gjort. Detta har

vi också påpekat vid ett flertal tillfällen. Enligt

regeringen är det inte några problem att kommunerna

brister i tillämpningen av lagen. Regeringen

konstaterar att det endast är ett fåtal äldre som

sökt bistånd i annan kommun och att det därmed inte

skulle vara ett problem med uppfyllelsen av lagen.

Vi delar inte den slutsatsen. Varje äldre med vård-

och omsorgsbehov som söker bistånd på annan ort

eller till annat boende gör detta med en viss

avsikt. Med en moderat äldrepeng (jfr res. 3) kommer

äldre att kunna flytta vart de vill utan ny

biståndsansökan. Då kommer vårdgivaren att ersättas

med den kostnad som omsorgen om den äldre kostar.

Med vårt förslag garanteras valfrihet, mångfald och

kvalitet.

Vi anser att socialtjänstlagen skall utformas så

att rätten att flytta till annan kommun garanteras.

Det ankommer på regeringen att snarast återkomma med

förslag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

13. Konkurrensutsättning (punkt 9)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So12 yrkande 1,

2002/03:So404 yrkande 3 och 2002/03:So408 yrkande

13.

Ställningstagande

Vi anser att stopp för fortsatt konkurrensutsättning

och försäljning av äldreomsorgen till vinstdrivande

företag bör övervägas mot bakgrund av oklarheter vad

gäller konsekvenser av såväl ekonomisk som

vårdkvalitativ karaktär. Ur ett brukarperspektiv kan

ifrågasättas om äldreomsorgen skall kunna

konkurrensutsättas utan varje enskild individs

medgivande. Äldreboendet är ett eget boende, ett hem

för en äldre person med omfattande hjälpbehov. Att

vart tredje eller vart fjärde år tvingas byta

vårdgivare eller ställas inför hotet om byte är

etiskt tveksamt. Det finns också en demokratisk

aspekt som berör de äldres möjligheter till insyn

och möjlighet till påverkan i samband med

konkurrensutsättning. Enligt de regler som är

gällande är konkurrensutsättning förenad med en

strikt sekretess som omöjliggör för de berörda att

aktivt delta och/eller påverka.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

14. Tillgänglighet till samhällelig service

(punkt 10)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So408 yrkande 5 och avslår

motion 2002/03:So460 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att det bör göras en analys vid all

samhällsplanering om vad som konstituerar en

hälsosam miljö för äldre och vilka konsekvenser

förändringar i samhällsstrukturen får för de äldres

hälsa och möjligheter till ett självständigt liv.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

15. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.

(punkt 12)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So18 yrkande 5 och avslår

motionerna 2002/03:So12 yrkande 3, 2002/03:So408

yrkandena 1, 2 och 4, 2002/03:So460 yrkande 9 och

2002/03:So509 yrkande 14.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs en kommunal omsorgsgaranti

för att kvalitetssäkra en rad olika delar av vården.

Att vara uppmärksam på avsteg från omsorgsgarantin

skall vara en av uppgifterna för en kommunal

äldreombudsman. Äldreombudsmän skall också vara den

instans dit de äldre och deras anhöriga kan vända

sig med frågor och klagomål. En väl fungerande

äldrevård behöver också stöd av specialister. Dessa

bör samlas i ett äldrevårdscentrum (ÄVC) som skapas

genom samarbete mellan en eller fler kommuner. Här

skall finnas tillgång till bl.a. geriatriker och

specialister i äldrepsykiatri och reumatologi samt

ett rehabiliteringsteam. De statliga stimulansbidrag

som bör ges till kommunerna för fortsatt utveckling

av anhörigstödet bör också användas för att

underlätta införandet av omsorgsgarantier,

äldreombudsmän och äldrevårdscentrum. Uppbyggnaden

av äldrevårdscentrum bör vidare tas upp i de årliga

överläggningarna och avtalen med

Landstingsförbundet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

16. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.

(punkt 12)

av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och

Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So12 yrkande 3 och

2002/03:So408 yrkandena 1, 2 och 4 samt avslår

motionerna 2002/03: So18 yrkande 5, 2002/03:So460

yrkande 9 och 2002/03:So509 yrkande 14.

Ställningstagande

Vi anser att Socialstyrelsen bör göra en

kartläggning över personaltätheten och kompetensen

inom äldreomsorgen på nationell nivå. Denna kan

utgöra underlag för fastställandet av en norm för

äldreomsorgen.

Vi anser också att Socialstyrelsen bör ges i

uppdrag att utforma minimikrav för kvaliteten i

äldreomsorgen och utforma nationella

kvalitetskriterier. En lägsta acceptabel norm i form

av minimikrav för kvalitet och tydliggörande av

kvalitetsindikatorer skulle förutom att öka

kvaliteten för den enskilde även bidra till en

säkrare planering och uppföljning av äldreomsorgen

och ökad jämlikhet i insatserna över landet. Det bör

även fastställas kriterier för en nationell

uppföljning av kvaliteten inom äldreomsorgen som

möjliggör jämförelser över tid, geografiska

skillnader och mellan olika driftsformer.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

17. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.

(punkt 12)

av Chatrine Pålsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So460 yrkande 9 och

2002/03:So509 yrkande 14 och avslår motionerna

2002/03:So12 yrkande 3, 2002/03:So18 yrkande 5 och

2002/03:So408 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

En trygghetsgaranti bör skapas. Denna skall bestå av

tre delar: en vårdgaranti som garanterar

tillgänglighet, en värdighetsgaranti som garanterar

ett värdigt bemötande och en boende- och

hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och service

ingår.

Värdighetsgarantin skall omfatta såväl medicinsk

kvalitet som omvårdnadskvalitet, bl.a. skall det

finnas en läkare knuten till varje äldreboende.

Anser en vårdtagare eller anhörig att verksamheten

inte infriar de krav som värdighetsgarantin anger

skall man kunna vända sig till en instans för

klagomål.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

18. Kvaliteten i de medicinska insatserna

(punkt 13)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkandena 2 och 7 samt

avslår motionerna 2002/03:So18 yrkandena 6, 12 och

13, 2002/03: So358 yrkande 10 och 2002/03:So460

yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att läkarstödet i vården av äldre måste

förbättras. Många äldre, vare sig de bor i ett

särskilt boende eller i eget boende, får inte sina

medicinska behov tillgodosedda i dag. Vi konstaterar

att primärvården har flera problem vad gäller

tillgänglighet, svårigheter att rekrytera personal

och svårigheter att med god kvalitet ta emot och

behandla de patienter som överförs från sjukhus och

specialistmottagningar. För att komma till rätta med

dessa uppenbara brister inte minst när det gäller

att rätt kunna ta hand om äldre vårdkrävande

patienter föreslår vi att kompetensen inom

primärvården breddas: kompetens inom framför allt

psykiatri och geriatrik bör tillföras primärvården.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

19. Kvaliteten i de medicinska insatserna

(punkt 13)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So18 yrkandena 6, 12 och

13 samt 2002/03:So358 yrkande 10 och avslår

motionerna 2002/03:So19 yrkandena 2 och 7 samt

2002/03:So460 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att till varje äldreboende bör det knytas

en läkare som har ansvaret för att regelbundet

besöka enheten och se till att de äldre som bor där

får god medicinsk vård. Denna läkare skall också

vara ett stöd för personalen.

Enligt en studie från Socialstyrelsen får cirka

hälften av de äldre som bor i särskilt boende inte

sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda.

Organiseringen av behovsbedömningen och

kartläggningen av de äldres rehabiliteringsbehov

måste förbättras. Ansvarsfördelningen mellan

huvudmännen måste ses över när det gäller

hemsjukvården och rehabiliteringen. Det behövs en

skärpt lagstiftning mot diskriminering av äldre vid

bl.a. rehabilitering.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

20. Kvaliteten i de medicinska insatserna

(punkt 13)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So460 yrkande 6 och avslår

motionerna 2002/03:So18 yrkandena 6, 12 och 13,

2002/03:So19 yrkandena 2 och 7 samt 2002/03:So358

yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att den psykosociala aspekten i

äldrevården måste beaktas mera. Gruppen äldre med

psykiatriska besvär avvisas ofta i primärvården och

inom psykiatrin. Inom den kommunala äldreomsorgen

finns sällan kompetens att hantera dessa problem.

Därför bör det inrättas seniormottagningar där äldre

kan få rådgivning, samtalsstöd och psykoterapi.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

21. Uppsökande verksamhet (punkt 14)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 14.

Ställningstagande

Omvårdnaden är eftersatt när det gäller äldre med

psykiska störningar. Detta beror till stor del på

bristande kunskap om åldrande och om attityder till

och förväntningar på vad åldrandet innebär. Många

äldre har följaktligen ett dolt psykiatriskt

vårdbehov. Vi vill här peka på betydelsen av

uppsökande verksamhet för att nå äldre med

vårdbehov. Moderaterna har i samband med

budgetbehandlingen föreslagit ett särskilt

stimulansbidrag till uppsökande verksamhet inom

psykiatrin för att bättre tillgodose behoven.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

22. Vårdgaranti (punkt 15)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel

Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att en verklig nationell vårdgaranti bör

införas. Den närmare utformningen av denna har vi

utförligt beskrivet i vårt särskilda yttrande, nr 5,

i betänkande 2002/03:SoU1 vartill hänvisas.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

23. Institut för medicin och hälsa (punkt 16)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 11.

Ställningstagande

För att ge maximal kraft åt ansträngningarna att

ligga i den medicinska och biologiska

forskningsfronten bör det skapas ett institut för

medicin och hälsa. Institutet skall kraftsamla och

möjliggöra ny, mer tvärvetenskaplig forskning men

också fördjupa forskningen inom olika discipliner

med anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

24. Förstärkt tillsyn (punkt 17)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 5 och

2002/03:So19 yrkande 4 och avstyrker Riksdagens

revisorers förslag punkt 5 och motion 2002/03:So18

yrkande 4.

Ställningstagande

Vi delar Riksdagens revisorers kritik av den rådande

situationen inom äldreomsorgen, vi delar också

uppfattningen att tillsynen behöver stärkas. Vi

anser emellertid att en förstärkt oberoende

tillsynsmyndighet bör inrättas på hälso- och

sjukvårdsområdet. Denna bör även svara för tillsynen

av äldre- och handikappomsorgen.

Tillsynsmyndighetens uppgift skall vara att

ackreditera nya vård- och omsorgsgivare, att

kvalitetssäkra vård och omsorg samt att göra

regelbunden medicinsk revision och övergripande

tillsyn. Den skall också vara en instans dit

allmänheten kan vända sig med klagomål.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

25. Lex Sarah (punkt 18)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So408 yrkande 11.

Ställningstagande

Det är en mycket svår uppgift för personalen att gör

en anmälan om missförhållanden i omsorg om äldre och

funktionshindrade enligt 14 kap. 2 §

socialtjänstlagen. Därför föreslår vi att man i

samband med inrättandet av de 100 äldreombudsmän,

som skall vara fristående från vårdverksamheten, ger

dessa i uppdrag att hantera anmälningar enligt lex

Sarah. Det skulle innebära att det är en utomstående

handläggare som är ansvarig för att utreda anmälan.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

26. Demensombudsman (punkt 19)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So303.

Ställningstagande

Jag anser att en demensombudsman bör inrättas. Denne

skall vara talesman för de dementa och

medvetandegöra de dolda missförhållanden som en del

dementa lever med. Ombudsmannen skall även verka för

att brister i lagar och förordningar uppmärksammas.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

27. Domstolstrots (punkt 20)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So10 yrkande 8.

Ställningstagande

Det är riktigt att genom sanktionsavgifter o.d.

markera vikten av att domstolsutslag efterföljs och

respekteras. Vi menar dock att själva problemet

ligger i att riksdagen genom lagstiftning ålägger

kommunerna kostsamma uppgifter som kommunerna skall

finansiera själva. Det är orimligt att kommunerna

åläggs sanktionsavgifter för att de inte har

tillräckliga resurser att utföra de uppgifter som

riksdagen beslutat att de skall utföra. Vi anser

också att det är orimligt att en eventuell

sanktionsavgift tillfaller staten och inte den

enskilde som lidit skada.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

28. Personalförsörjningen (punkt 21)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 9 och avstyrker

motionerna 2002/03:So18 yrkande 2, 2002/03:So358

yrkande 13 och 2002/03:So444 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att personalförsörjningen måste säkras för

att kunna erbjuda äldre tillgång till en

högkvalitativ omsorg och vård. Undersökningar har

visat att ett ökat inslag av alternativ inom vård

och omsorg är väsentligt för att säkra tillgången på

personal och för att förbättra den befintliga

personalens trivsel och utvecklingsmöjligheter.

Sådan verksamhet inom vården erbjuder vanligen en

bättre arbetsmiljö för personalen än vad den

offentliga gör. Endast i ett system med mångfald kan

en så stimulerande miljö skapas att kompetent

personal söker sig dit.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

29. Personalförsörjningen (punkt 21)

av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So444 yrkande 10 och avstyrker

motionerna 2002/03:So18 yrkande 2, 2002/03:So19

yrkande 9 och 2002/03:So358 yrkande 13.

Ställningstagande

När ekonomin får företräde framför kvaliteten och

innehållet i vården och omsorgen, äventyrar det en

god långsiktig utveckling. Det inverkar negativt på

möjligheterna att rekrytera, kompetensutveckla och

behålla personal. Det är därmed svårt att kunna

erbjuda det ökade antalet äldre en god och säker

vård och omsorg. Vi anser att regeringen bör ges i

uppdrag att tillsammans med berörda parter

presentera ett åtgärdsprogram för att långsiktigt

säkra personalförsörjningen inom äldrevård och

omsorg.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

30. Personalförsörjningen (punkt 21)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So18 yrkande 2 och

2002/03:So358 yrkande 13 och avstyrker motionerna

2002/03:So19 yrkande 9 och 2002/03:So444 yrkande 10.

Ställningstagande

Att rekrytera till äldrevården går i längden bara om

man i grunden förändrar yrkets villkor. Vården

behöver en mer småskalig, mindre hierarkisk,

arbetsorganisation. Detta förändrar yrket och

stärker dess status - genom mer inflytande över egen

arbetssituation i små enheter, bättre utrymme för

individuella lösningar av arbetstid och scheman samt

ambitiös vidareutbildning och kompetensutveckling.

Vårdanställda bör ha mer än en arbetsgivare att

välja på. Därför behövs det fler alternativ och

avknoppningar och mer decentralisering inom kommuner

och landsting.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

31. Fortbildning för arbetsledare och

biståndsbedömare (punkt 22)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So11 yrkande 1.

Ställningstagande

Den bristande verkställigheten och de felaktiga

biståndsbesluten som Riksdagens revisorer redovisar

kan inte fortgå, anser jag. Dagens situation beror

bl.a. på att medicinsk kompetens inte alltid ingår i

biståndsbedömningen. Därigenom kan äldre personer

med stora vårdbehov förvägras plats på äldreboende.

Ett minimikrav är att såväl medicinsk kompetens som

annan nödvändig kompetens skall ingå i

biståndsbedömningen. Jag anser att regeringen bör

presentera en för ändamålet anpassad utbildning för

biståndsbedömare.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

32. Kompetensutveckling (punkt 23)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 10.

Ställningstagande

Utbildning och kompetens är nyckelord för att

arbetstagare skall orka stanna inom vården och

omsorgen. Moderaterna har föreslagit att ett system

införs för sparande till kompetensutveckling.

Systemet skall vara individuellt och frivilligt.

Systemet skall bygga på en möjlighet för fysiska

personer att med skattemässig verkan göra

insättningar på individuella kompetenskonton. Medlen

skall kunna användas till sådan kompetensutveckling

som den enskilde själv bestämmer. Vi anser att

kompetenskonton för arbetstagare är en bättre väg

att gå för att öka kompetensen inom äldreomsorgen än

stimulansbidrag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

33. Vård av demenssjuka (punkt 24)

av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och

Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So408 yrkande 9 och avstyrker

motionerna 2002/03:So246 och 2002/03:460 yrkande 7.

Ställningstagande

För att säkra kvaliteten av vården av demenssjuka

krävs det att samhället kan säkerställa att det

finns tillräckligt med personal och att personalen

har rätt kompetens. Vi anser att Socialstyrelsen bör

ges i uppdrag att utreda och ge förslag till

riktlinjer för bemanning och kompetenskrav inom

demenssjukvården.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

34. Rättsskydd för dementa (punkt 25)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel

Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 7,

2002/03:So258, 2002/03:So296 yrkande 14 och

avstyrker motionerna 2002/03:So12 yrkande 2 och

2002/03:So408 yrkande 8.

Ställningstagande

Ett par instanser, som företräder äldreomsorgens

brukare, Demensförbundet och Anhörigrådet i Sverige,

betonar att de anhörigas situation i vården behöver

lyftas fram mer. Dessa instanser framhåller också

att frågan om ställföreträdarskap inom äldreomsorgen

inte är löst. De anhöriga får inte tala för sina

närmaste. Enligt Anhörigrådet tvingas också de

anhöriga ofta in i vårdarrollen på känslomässiga

grunder, utan möjligheter till egna val.

Vi har sedan länge efterlyst resultatet av den

utredning som regeringen lovat tillsätta i syfte att

se hur skyddet för personer med nedsatt förmåga till

egna beslut och förmåga att förmedla sig kan

stärkas. Det handlar i detta sammanhang inte om att

försvåra för personalen, utan om att rätten till

integritet och rättssäkerhet måste kunna garanteras

även för dem som inte är kommunicerbara. Regeringen

bör skyndsamt bereda frågan.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

35. Rättsskydd för dementa (punkt 25)

av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och

Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So12 yrkande 2 och

2002/03:So408 yrkande 8 och avstyrker motionerna

2002/03:So10 yrkande 7, 2002/03:So258 och

2002/03:So296 yrkande 14.

Ställningstagande

Regeringen har tillsatt en grupp med uppdrag att se

över de demenssjukas situation. Vi ser med stort

intresse fram emot gruppens slutsatser och förslag.

Regeringen bör skyndsamt bereda dessa frågor och

återkomma till riksdagen med förslag för att säkra

demenssjukas rättssäkerhet och trygghet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

36. Viss hemtjänst utan biståndsprövning

(punkt 26)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So18 yrkande 11 och

2002/03:So358 yrkande 7 och avstyrker motionerna

2002/03:So390 och 2002/03:So444 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att försök bör genomföras under i första

hand tre år med en utvidgad hemtjänst för alla som

är 80 år eller äldre. Dessa äldre bör få rätt till 4

timmars hemtjänst i månaden utan biståndsprövning

till ett pris som motsvarar cirka en tredjedel av

kostnaden (omkring 75 kr). Regeringen bör överlägga

med Svenska Kommunförbundet om formerna för ett

sådant försök. Bland annat kan det behöva undersökas

om en viss lagändring först behöver göras för att

inte försöket skall hindras av en tolkning som

förekommit av den s.k. likställighetsprincipen i

kommunallagen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

37. Viss hemtjänst utan biståndsprövning

(punkt 26)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So444 yrkande 6 och avstyrker

motionerna 2002/03:So18 yrkande 11, 2002/03:So358

yrkande 7 och 2002/03:So390 .

Ställningstagande

Jag anser att ett system med hemservicecheckar för

pensionärshushåll bör införas. Systemet med

hemservicecheckar skall omfatta alla

pensionärshushåll, såväl förtids- som

folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt

förekommande tjänster i hemmet. Det som redan

förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten skall

inte ingå i detta system.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

38. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster

(punkt 27)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So19 yrkande 13,

2002/03:So316 yrkande 3 och 2002/03:So460 yrkande

11.

Ställningstagande

Vi har tidigare presenterat förslag om

skattelättnader för hushållsnära tjänster. Vi anser

att en skattelättnad skall utgå som halverar det

vita priset för tjänster utförda i hemmet.

Skattereduktion på 50 % för hushållsnära tjänster

utförda i det egna hemmet bör utgå med upp till 25

000 kr per år och hushåll. Reformen skulle ge alla

äldre större möjligheter att få den omsorg de

behöver. Lägre kostnader för hushållsnära tjänster

skapar möjlighet för äldre att få flexibel hjälp

eftersom det är de äldre själva som väljer

hushållstjänst.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

39. Maxtaxan inom äldreomsorgen (punkt 28)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel

Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So19 yrkande 15,

2002/03:So444 yrkande 4 och 2002/03:So460 yrkande 4

och avstyrker motionerna 2002/03:So233 och

2002/03:So301.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen skyndsamt skall följa upp

och analysera konsekvenserna av avgiftsreformen inom

äldre- och handikappomsorgen. Regeringen bör

återkomma med förslag till nödvändiga förändringar.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

40. Bostadstillägg till pensionärer (punkt 29)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So18 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att det bör sättas en tydlig gräns för hur

länge bostadstillägg till pensionärer (BTP) skall

kunna lämnas för icke frivilligt boende i

tvåbäddsrum. Det skulle ge en tydlig signal till de

kommuner som ännu har frågan om eget rum olöst.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till erforderlig ändring av BTP-reglerna.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

41. Fallolyckor m.m. (punkt 30)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So358 yrkande 11 och avslår

motionerna 2002/03:So356, 2002/03:So444 yrkande 5

och 2002/03:So481.

Ställningstagande

Vi anser att fallolyckor inom äldrevården bör

utredas. Vidare bör en förstärkning av de

förebyggande åtgärderna eftersträvas i det

utvecklings- och tillsynsarbete som bedrivs inom

äldreomsorgen av Socialstyrelsen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

42. Fallolyckor m.m. (punkt 30)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So444 yrkande 5 och avslår

motionerna 2002/03:So356, 2002/03:So358 yrkande 11

och 2002/03:So481.

Ställningstagande

Det är av yttersta vikt att såväl landsting som

kommuner och statliga myndigheter m.fl.

uppmärksammar de äldres behov av friskvård och

förmedlar kunskap om friskvård, hälsa, trafik och

olycksförebyggande åtgärder. Vidare anser jag att

regeringen bör ta fram ett program för att förebygga

ohälsa och olycksfall hos de äldre.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

43. Kostfrågor inom äldreomsorgen (punkt 31)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin

Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth

Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita

Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 8 och bifaller

delvis motion 2002/03:Ub293 yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion 2002/03:So408 yrkande 6.

Ställningstagande

Orsaken till undernäring hos äldre är många gånger

att det saknas kunskap hos personalen inom

äldreomsorgen. Äldre behöver mat med en mycket hög

näringstäthet som samtidigt är energi- och

proteinrik. Genom att helt enkelt väga, mäta och

sedan ställa några enkla frågor om matvanor kan man

förhindra att äldre i onödan drabbas av sjukdomar

och i värsta fall för tidig död. Det är viktigt att

personalen runt de äldre får en ökad kunskap i dessa

frågor.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

44. Kostfrågor inom äldreomsorgen (punkt 31)

av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och

Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So408 yrkande 6 och avslår

motionerna 2002/03:So19 yrkande 8 och 2002/03:Ub293

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi vill peka på det orimliga i att maten inom

äldreomsorgen behandlas som en separerad del från

omsorgen. Det ställs stora krav på alla berörda för

att de äldre skall kunna få en fullvärdig kost.

Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram ett

förslag till handlingsplan och riktlinjer för

måltidshanteringen inom äldreomsorgen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

45. Anhörigstöd (punkt 32)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson

(c) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So18 yrkande 7,

2002/03:So260 yrkande 3 och 2002/03:470 yrkande 3

och avslår motionerna 2002/03:So19 yrkande 12,

2002/03:So20 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So408

yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande 3, 2002/03:So477

yrkandena 1, 2 och 5 samt 2002/03:So508 yrkandena

1-4.

Ställningstagande

Stödet till anhöriga måste förbättras. En

anhörigpeng skulle ge de anhöriga hjälpgivarna stor

valfrihet att själva avgöra vilken form av stöd de

behöver. Vi anser att regeringen bör ta initiativ

till överläggningar med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet för att diskutera reformförslag,

bl.a. fortsatt utbyggnad av avlastnings- och

växelvård, förbättringar i kommunernas regler för

hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa

närstående.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

46. Anhörigstöd (punkt 32)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 12 och avslår

motionerna 2002/03:So18 yrkande 7, 2002/03:So20

yrkandena 1 och 2, 2002/03:So260 yrkande 3,

2002/03:So408 yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande 3,

2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5 samt

2002/03:So508 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

De kommunala insatserna utgör en sjunkande andel av

den totala omsorgen för äldre. I stället finns en

omfattande insats av anhörigomsorg både i och

utanför det egna hushållet. Denna omsorg handlar

främst om anhörigvård, oftast av en maka men även av

döttrar och söner. Också insatser från en vidare

närståendekrets kan vara väsentliga. Vi anser därför

att andra aktörer än det offentliga måste

uppmärksammas i utformningen av den framtida

äldreomsorgen jämfört med i dag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

47. Anhörigstöd (punkt 32)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So20 yrkandena 1 och 2

samt 2002/03:So508 yrkandena 1-4 och avslår

motionerna 2002/03: So18 yrkande 7, 2002/03:So19

yrkande 12, 2002/03:So260 yrkande 3, 2002/03:So408

yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande 3 och

2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5.

Ställningstagande

Under senare år har anhörigvårdarnas situation

äntligen börjat uppmärksammas. Stimulansbidragen

fyllde en viktig funktion. Från

anhörigorganisationer och kommuner som engagerat sig

i anhörigvården kommer nu signaler om att en stor

del av arbetet som kommit i gång sannolikt kommer

att upphöra om det inte blir någon förlängning av

stimulansbidragen. Kristdemokraterna hade i sitt

budgetalternativ avsatt 80 miljoner kronor för en

förlängning. Jag anser att anhörigvårdarna har rätt

till olika former av stöd, information och

handledning.

Kunskap om anhörigvårdarnas situation bör bli en

viktig del i utbildningar inom vården och den

sociala sektorn. Det behövs också forskning kring

anhörigvårdarnas hälsotillstånd. Jag anser vidare

att ett nationellt resurscentrum för anhörigstöd bör

inrättas.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

48. Anhörigstöd (punkt 32)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So408 yrkande 12 och avslår

motionerna 2002/03:So18 yrkande 7, 2002/03:So19

yrkande 12, 2002/03:So20 yrkandena 1 och 2,

2002/03:So260 yrkande 3, 2002/03:So470 yrkande 3,

2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5 samt

2002/03:So508 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Det är positivt med den utveckling som skett med ett

ökat stöd till anhöriga, men det finns alltid en

risk med projekt vars medel är avgränsade. Vi anser

därför att det bör övervägas om anhörigstödet kan

permanentas och riktas efter avslutad period 2004.

Samtidigt bör det säkerställas att anhörigvården

skall utföras utifrån att den enskilde så önskar och

inte för att samhället skall göra besparingar i den

generella välfärden.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

49. Hemsjukvård (punkt 34)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So260 yrkande 2 och

2002/03:So470 yrkande 2.

Ställningstagande

En viktig del av sjukvården är en bra uppföljning

och kvalitetskontroll av den vård och omsorg som

ges. Det gäller också närståendevården. Vi anser det

angeläget att Socialstyrelsen ägnar stor

uppmärksamhet åt metodutveckling av hur en sådan

uppföljning inom området sjukvård i hemmet kan ske

med beaktande av de berörda personernas integritet.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

50. Ändring av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen

(punkt 35)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna 2002/03:So20 yrkande 3 och

2002/03:So508 yrkande 8.

Ställningstagande

Anhörigstödet är så viktigt att det bör bli en

särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att

ge ett sådant stöd. Regeringen bör påskynda arbetet

med att analysera de ekonomiska konsekvenserna av

den ändring i socialtjänstlagen som riksdagen

begärt.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

51. Bidrag till anhörigorganisationer

(punkt 36)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)

och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So18 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att Anhörigrådet och Demensförbundet

snarast bör klassificeras som

handikapporganisationer och få bidrag som sådana.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

52. Tandvård (punkt 37)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 16.

Ställningstagande

Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad

tandvårdsförsäkring är otillräckliga. Vi föreslår

ett förbättrat högkostnadsskydd som omfattar alla.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

53. Vård i livets slutskede (punkt 38)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark

Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel

Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie

Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion 2002/03:So19 yrkande 19.

Ställningstagande

Kommittén om vård i livets slutskede har lämnat sitt

slutbetänkande SOU 2001:6 Döden angår oss alla -

Värdig vård i livets slutskede. Regeringen har inte

tagit ställning till den fortsatta behandlingen av

kommitténs förslag. Vi anser att en god vård i

livets slutskede är en viktig del i en värdig vård.

Därför bör regeringen återkomma med förslag till hur

vården i livets slutskede kan förbättras.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken

anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Socialstyrelsens normerande roll (punkt

11)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Vi delar Riksdagens revisorers bedömning att

Socialstyrelsen gjort en alltför snäv tolkning av

sitt redan snäva normeringsmandat. Vi vill dock ha

en oberoende tillsynsmyndighet, vartill vi

återkommer i vår reservation nr 23.

2. Förstärkt tillsyn (punkt 17)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Vi delar majoritetens och Riksdagens revisorers

uppfattning att tillsynen bör stärkas och att

Socialstyrelsen inom ramen för den nationella

tillsynen bör utveckla gemensamma indikatorer över

några viktiga kvalitetsaspekter samt inriktningen av

äldreomsorgens insatser. Vi anser också att

regeringen bör hålla riksdagen underrättad om

resultatet.

Vi förordar emellertid en organisation där

tillsynen koncentreras till Socialstyrelsen och dess

regionala enheter. Vi förbehåller oss rätten att

återkomma i denna fråga.

3. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster

(punkt 27)

av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),

Kenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).

Vi vill erinra om att Moderaterna, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet

tidigare lagt fram förslag om avdragsrätt för

hushållsnära tjänster. Lägre kostnader för

hushållsnära tjänster skapar möjlighet för äldre att

få flexibel hjälp eftersom det är de äldre själva

som väljer hushållstjänst.

4. Anhörigstöd m.m. (punkterna 32 och 33)

av Kenneth Johansson (c).

Genom det statsbidrag som givits för att bygga upp

stödet till anhöriga under tre år har anhörigas

värdefulla insatser kommit fram i ljuset.

Centerpartiet har även medverkat till att stärka

stödet till anhöriga genom den nationella

handlingsplanen för utvecklingen av hälso- och

sjukvården. Ytterligare insatser behövs dock.

Planering och vårdstrategier hos kommuner, landsting

och Socialstyrelsen inbegriper sällan anhörigvården

och dess villkor. Jag anser att hänsyn måste tas

till anhörigas insatser och arbetssituation redan

tidigt vid planering av sjukvård och äldreomsorg.

Vidare behöver ersättningen till anhöriga öka och

anhöriganställningar underlättas. Olika former av

avlastning behöver byggas ut. Då detta i huvudsak är

ett kommunalt ansvar avstår jag dock från att

reservera mig.

5. Bidrag till anhörigorganisationer (punkt

36)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel

Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Vi vill erinra om att vi i motion 2002/03:So22 har

tagit upp frågan om statsbidraget till

handikapporganisationerna. Motionen kommer att

behandlas tillsammans med regeringens skrivelse

2002/03:25 om uppföljningen av den nationella

handlingsplanen för handikappolitiken.

6. Tandvård (punkt 37)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson

(fp).

Folkpartiet liberalerna har redovisat sin syn på

tandvården i motion 2002/03:So430. Vi återkommer i

frågan vid utskottets behandling av

tandvårdsfrågorna.

7. Tandvård (punkt 37)

av Chatrine Pålsson (kd).

Jag anser att ett gemensamt högkostnadsskydd bör

införas för tandvård och sjukvård. Kristdemokraterna

har redovisat sin syn på tandvården i motion

2002/03:So509. Jag återkommer i frågan vid

utskottets behandling av tandvårdsfrågorna.

8. Tandvård (punkt 37)

av Kenneth Johansson (c).

Centerpartiet har redovisat sin syn på tandvården

i motion 2002/03:So443. Jag återkommer i frågan vid

utskottets behandling av tandvårdsfrågorna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR4 Nationella mål i

kommunernas äldreomsorg

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.1 om

ett åtgärdsprogram för det rättsliga åtagandet för

de äldre.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.2 om

att analysera resursanvändningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.3 om

att visa återhållsamhet med specialdestinerade

statsbidrag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.4 om

att stärka Socialstyrelsens normerande roll.

5. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad

revisorerna anfört i avsnitt 4.2.5

om att stärka tillsynen.

Motioner väckta med anledning av

förslaget

2002/03:So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om brister inom

äldreomsorgen.

2. Riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas

så att rätten att flytta till annan kommun

garanteras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att reformer för

valfrihet, alternativ och kvalitet införs i

äldreomsorgen.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i socialtjänstlagen

innebärande ökad valfrihet genom en nationellt

samordnad äldrepeng.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förstärkt

oberoende tillsyn på äldreomsorgsområdet.

6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om äldreomsorgens framtida finansiering

i enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

ställföreträdarfrågan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunalt

domstolstrots.

2002/03:So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anpassad

utbildning för biståndsbedömare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

prioriteringsutredning.

2002/03:So12 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

överväga ett stopp för fortsatt

konkurrensutsättning av äldreomsorgen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det rättsliga

åtagandet avseende demenssjuka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma

minimikrav för kvaliteten i samt nationella

kvalitetskriterier för äldreomsorgen.

4. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett förtydligat

normerande uppdrag till

Socialstyrelsen vad gäller klass-

och könsperspektiv och etniskt

perspektiv i äldreomsorgen.

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2002/03:30

Uppföljning av den Nationella

handlingsplanen för äldrepolitiken.

Motioner väckta med anledning av

skrivelsen

2002/03:So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om äldrevårdens

beroende av att skatter och

socialförsäkringssystem gör det lönande att

arbeta.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om äldrevårdens

personalförsörjning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

utvecklings- och kvalitetsarbete inom

äldreomsorgen även skall inriktas på kunskaper i

finska och andra minoritets- och invandrarspråk.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag om ändrad organisation av den statliga

tillsynen av äldrevården, med den inriktning som

anges i motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om användningen

av framtida statliga stimulansbidrag för

omsorgsgarantier, äldreombudsmän och

äldrevårdscentrum.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

samverkansavtal för läkarmedverkan i äldrevården.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om det fortsatta

stödet till äldres anhöriga.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om bidrag till

Anhörigrådet och Demensförbundet såsom

handikapporganisationer.

9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ändring av socialtjänstlagen så att

valfrihetsprincipen skrivs in i denna lag såvitt

avser hemtjänst och särskilt boende för äldre.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

bostadstillägg för pensionärer (BTP) efter den 1

juli 2005 inte skall kunna utbetalas för icke

frivilligt boende i tvåbäddsrum i särskilda

boendeformer för äldre.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om nationellt

försök med viss icke behovsprövad hemtjänst för

personer som är 80 år och äldre.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skärpt

lagstiftning mot diskriminering av äldre vid

prioriteringar inom vård och omsorg.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om felanvändning

av läkemedel i vården av äldre.

2002/03:So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

ädelreformen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

läkarstödet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad valfrihet för

äldre.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en ny, oberoende

tillsynsmyndighet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om äldres inflytande

över vården och omsorgen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en verklig

vårdgaranti införs.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka

primärvården.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kostens betydelse

för hälsa och välbefinnande.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hur

personalförsörjningen av vården och omsorgen kan

förbättras.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompetenskonto för

anställda inom vården och omsorgen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett institut

för medicin och hälsa inrättas.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anhörigas och

närståendes situation.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en skattereduktion

för hemnära tjänster.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

uppsökande verksamhet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

skyndsamt följa upp effekterna av avgiftsreformen

inom äldre- och handikappomsorgen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ett förbättrat

behovsstyrt högkostnadsskydd inom tandvården

införs.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

att lösa äldreomsorgens finansiering på sikt.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

återkommer med förslag på hur vården i livets

slutskede kan förbättras.

2002/03:So20 av Inger Davidson och Rosita Runegrund

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anhörigvårdarnas

situation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett särskilt

bidrag för anhörigstöd.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ändring i

socialtjänstlagen när det gäller

kommunernas ansvar för

anhörigvården.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 2002

2002/03:So202 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

statlig äldrepeng, som ger alla äldre rätt att

välja äldreboende.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet

för äldreboenden.

2002/03:So233 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att utvärdera

maxtaxa för äldre även ur ett

jämställdhetsperspektiv.

2002/03:So239 av Inger René och Anita Sidén (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avsaknad av

valfrihet och om brister i äldreomsorgen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i socialtjänstlagen

innebärande en ökad valfrihet genom en nationellt

samordnad äldrepeng.

3. Riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas

så att rätten att flytta till annan kommun

garanteras.

2002/03:So246 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om diskriminering av de

demenssjuka inom vården.

2002/03:So258 av Birgitta Carlsson och Jörgen

Johansson (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram

lagförslag till förbättring av rättsskydd för

dementa eller psykiskt handikappade personer som

inte kan föra sin egen talan när dessa utsatts för

någon form av rättsövergrepp.

2002/03:So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om

metodutveckling för sjukvård i hemmet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om överläggningar

med Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet om anhörigvårdare.

2002/03:So266 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av fler vårdplatser

inom kommunernas särskilda boendeformer för äldre.

2002/03:So273 av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en framtidsinriktad

kartläggning av hur äldre människor lever samt hur

systemen möjliggör aktivt åldrande och

självbestämmande.

2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet

för demenssjuka.

2002/03:So301 av Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att omgående ändra maxtaxan

för äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa

villkor.

2002/03:So303 av Rosita Runegrund (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om instiftande av en

demensombudsman.

2002/03:So310 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att skapa trygghetsboende

för våra äldre.

2002/03:So316 av Anna Lilliehöök (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en statlig

äldrepeng bör införas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som mening

vad i motionen anförs om valfrihet för hemtjänst

och avdragsrätt för hushållstjänster.

2002/03:So356 av Lennart Axelsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om bildandet av

en äldreskyddsdelegation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

benskörhetsproblematiken bör vara en viktig del i

delegationens uppgifter.

2002/03:So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om nationellt

försök med viss icke-behovsprövad hemtjänst för

personer som är 80 år och äldre.

8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till ändring av socialtjänstlagen som

innebär att valfrihetsprincipen skrivs in i denna

lag såvitt avser hemtjänst och särskilt boende för

äldre.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om skärpt

lagstiftning mot diskriminering av äldre vid

prioriteringar inom vård och omsorg.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om förebyggande

av fallolyckor bland äldre.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i

motionen anförs om personalrekrytering till

äldrevården och underlättande av övergång från andra

yrken till vårdsektorn.

2002/03:So390 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att information om

projektet Seniorservice 80-plus beaktas i den

pågående utredningen Senior 2005.

2002/03:So404 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheterna för ett stopp för

konkurrensutsättning och privatisering av

äldreomsorgen.

2002/03:So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

nationella data om brukartillfredsställelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kartläggning av

personaltätheten inom äldreomsorgen på nationell

nivå.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en uppföljning av

de äldres rätt till ett aktivt liv enligt

socialtjänstlagen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minimikrav och

kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om konsekvenser för

äldre vid införandet av teknik och andra

samhällsförändringar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handlingsplan för

måltider inom äldreomsorgen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rättssäkerheten

för dementa.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om riktlinjer för

bemanning och kompetens i vården av de

demenssjuka.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om uppföljning av

minoritetsspråkens ställning i äldreomsorgen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

anmälningsskyldighet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anhörigstöd.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förbud mot

konkurrensutsättning och utförsäljning av

verksamheter inom äldreomsorgen till vinstdrivande

företag.

2002/03:So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förstärka

målen för äldrepolitiken till ett mer

individbaserat förhållningssätt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

former för ökad delaktighet för de äldre.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att snarast

utvärdera konsekvenserna av den nu införda

maxtaxereformen.

5. Riksdagen begär att regeringen tar fram ett

program för att förebygga ohälsa och olycksfall

hos de äldre.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om ett system med hemservicecheckar i

enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förslag på hur

volontärer kan bli verksamma inom skola, vård och

omsorg.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om anpassning av

äldreomsorgen för människor med utländsk bakgrund.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ett åtgärdsprogram för att

långsiktigt säkra personalförsörjningen inom

äldrevård och omsorg.

2002/03:So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

medveten strategi för att möta det demografiskt

förändrade samhällets nya behov.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

genom aktiva åtgärder och attitydpåverkan stärka

de äldres delaktighet och inflytande i samhället.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillämpningen av

maxtaxan i äldreomsorgen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om beaktande av den

psykosociala aspekten i äldrevården.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

specialiserad demensvård och kvalificerade

demensutredningar.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

trygghetsgaranti.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av nya

former för service till äldre.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att beakta de

äldre invandrarnas speciella förhållanden i

äldreomsorgen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stimulera nya

former för äldreboenden.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka den

enskildes möjligheter att välja utförare av vård,

omsorg och service.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att beakta de

äldres speciella behov av närhet till samhällets

service.

2002/03:So470 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om metodutveckling

för sjukvård i hemmet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om överläggningar med

Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

2002/03:So477 av Lena Ek och Jan Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hänsyn till

anhörigas insatser och arbetssituation i planering

av sjukvård och äldreomsorg.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell plan

för fortsatt utbyggnad av avlösning och växelvård.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättringar i

reglerna för hemvårdsbidrag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter

att anställa närstående.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

utbildning av kontaktpersoner för anhörigvårdare

och patienter.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökat antal timmar

för gratis ledighet för vårdaren.

2002/03:So481 av Lennart Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om bildandet av en

äldreskyddsdelegation.

2002/03:So501 av Nikos Papadopoulos och Paavo

Vallius (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kommunal äldreomsorg för

personer med utländsk härkomst.

2002/03:So505 av Anita Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om äldre homo- och bisexuellas

särskilda behov i äldreomsorgen.

2002/03:So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

hälsoekonomiska studier och forskning omkring

anhörigvårdares hälsotillstånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

forskning kring anhörigvården.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationellt

resurscenter för anhörigstöd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att behovet av att

verka för att kunskap om anhörigvårdares situation

blir en viktig del i alla utbildningar inom vården

och den sociala sektorn.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

anhöriganställning.

8. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 10 §

socialtjänstlagen enligt följande: Socialnämnden

skall genom stöd och avlösning underlätta för dem

som vårdar närstående som är långvarigt sjuka

eller äldre eller som har funktionshinder.

2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

värdighetsgaranti.

2002/03:Ub293 av Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personalen

inom äldreomsorgen får kompetensutveckling i

näringslära och kosthållning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

utbildningarna av personalen inom äldreomsorgen

ges adekvata kunskaper i näringslära och

kosthållning.