Bet. 2002/03:UBU1

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret 2003. I samband

därmed behandlas 192 motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på

samtliga punkter och avstyrker samtliga

motionsyrkanden.

Utskottets förslag

En ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor

inrättas den 1 mars 2003. Myndigheten skall främja

nationellt fastställda mål genom att stödja och

stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den

lokala skol- och verksamhetsutvecklingen.

Huvuduppgiften för Skolverket blir fortsättningsvis

att följa upp, granska och utvärdera utbildningens

kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att

utöva tillsyn över verksamheten. Den successiva

utökningen av bidraget till personalförstärkningar i

skola och fritidshem fortsätter. Ett nytt riktat

statsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den

1 januari 2003 i enlighet med riksdagens tidigare

beslut. Regeringen har beräknat medel för ca 46 500

platser inom ramen för detta statsbidrag. Satsningen

på kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i

oförändrad omfattning.

Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut,

men i mindre omfattning än regeringen tidigare

planerat. Den föreskrivna generella besparingen på

0,7 % tas ut genom denna minskning av antalet

platser. En viss omfördelning av resurser mellan

lärosätena görs för att få ett bättre

resursutnyttjande. För att höja kvaliteten höjs

ersättningsbeloppen för utbildningsområdet

humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi

genom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och

för utbildningsområdet vård genom ett tillskott på

193,5 miljoner kronor. Till s.k. särskilda

lärarutbildningar (SÄL) anvisas ett tredubblat

belopp. Beckmans skola föreslås få statsbidrag för

utbildning till konstnärlig högskoleexamen.

Anslagen till forskning och forskarutbildning vid

de tre nya universiteten och vid de högskolor som

har vetenskapsområde får tillskott i enlighet med

vad regeringen lovade i förra årets

budgetproposition.

Centrala studiestödsnämnden tilldelas 10 miljoner

kronor som en tillfällig anslagsförstärkning för

kostnader i samband med inrättandet av ett

servicecenter för studiestöd i Kiruna.

I enlighet med riksdagens forskningspolitiska

beslut hösten 2000 tillförs anslaget till

Vetenskapsrådet ytterligare 252 miljoner kronor.

Förstärkningarna avser bl.a. ökade resurser till

forskningsområdena biovetenskap,

informationsvetenskap och materialvetenskap,

fortsatt utbyggnad av den utbildningsvetenskapliga

forskningen, särskilt stöd till s.k. småämnen samt

fria resurser.

Oppositionspartiernas alternativ

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet står fast vid

sina egna förslag till utgiftsram. Moderaternas

utgiftsram är större än regeringens, medan de övriga

partiernas är lägre. De redovisar sina

budgetalternativ i särskilda yttranden.

Moderata samlingspartiet föreslår att staten skall

överta ansvaret för skolans finansiering 2004 genom

införandet av en nationell skolpeng. Moderaterna

föreslår också en speciell skolpeng som riktar sig

till funktionshindrade elever. Vidare föreslås att

en barnskola införs 2003 och att 300 miljoner kronor

anslås till en sådan skola. Moderaterna, liksom

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet,

föreslår vidare att ett nationellt kvalitetsinstitut

skall inrättas och anslår i sitt budgetalternativ

drygt 75 miljoner till detta ändamål. Vissa av

Skolverkets uppgifter skall övertas av institutet.

Man avvisar därmed regeringens nya

skolutvecklingsmyndighet. Moderaterna föreslår också

att Specialpedagogiska institutet avvecklas och att

vissa av uppgifterna integreras i Skolverket. Drygt

120 miljoner kronor anslås till

Specialskolemyndigheten för att säkerställa

verksamheten. Moderaterna anslår också ytterligare

medel under anslaget för skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med

funktionshinder. Bidrag till vissa organisationer

för uppsökande verksamhet föreslås utgå. När det

gäller vuxenutbildningen föreslår Moderaterna ett

nytt anslag, Vuxnas utbildning. Drygt 3 miljarder

kronor föreslås under anslaget. Anslagen Statligt

stöd för utbildning av vuxna och Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning utgår, samtidigt som

medel förs över från folkbildningen. Moderaterna

vill tillföra den grundläggande högskoleutbildningen

drygt 146 miljoner kronor mer än regeringen och vill

att studenternas val skall styra fördelningen av

resurser och platser mellan lärosätena. De vill

också tillföra anslagen till forskning och

forskarutbildning drygt 621 miljoner kronor mer än

regeringen. Inga medel anslås av Moderaterna till

Rekryteringsdelegationen. Moderaterna vill tillföra

Centrala studiestödsnämnden 140 miljoner kronor,

samtidigt som de anser att nämnden inte skall få

disponera sina avgiftsintäkter. Förslaget innebär

därmed en lägre driftram för nämnden. De anslår

medel om 155,4 miljoner kronor under ett nytt anslag

för Ökade satsningar på Vetenskapsrådet m.m. som

bl.a. skall finansiera ett nationellt institut för

hälsa och medicin.

Folkpartiet föreslår att ett barnomsorgskonto

införs. Kommunerna skall ge föräldrarna en

barnomsorgspeng som de kan använda för att bekosta

vilken barnomsorg de vill - kommunal förskola,

enskild förskola eller familjedaghem. Utöver en

sådan kommunal barnomsorgspeng vill Folkpartiet att

staten skall erbjuda föräldrar 40 000 kr per barn.

Folkpartiet, liksom Moderaterna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet, föreslår vidare att en nationell

skolinspektion skall inrättas och anslår i sitt

budgetalternativ 226 miljoner kronor till detta

ändamål. Regeringens förslag om en

skolutvecklingsmyndighet avvisas. Folkpartiet

anvisar lägre belopp än regeringen på följande

anslag: Statens skolverk, Utveckling av skolväsende

och barnomsorg, Nationellt centrum för flexibelt

lärande, Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet och Statligt stöd för

utbildning av vuxna. Den grundläggande

högskoleutbildningen skall enligt Folkpartiets

förslag byggas ut betydligt mindre än regeringen

föreslår, för att 200 miljoner kronor i stället

skall kunna satsas på kvalitetsförstärkning.

Dessutom föreslår Folkpartiet ytterligare 200

miljoner kronor att fördelas mellan lärosätena efter

söktryck. Anslagen till lärosätena för forskning och

forskarutbildning föreslås få 900 miljoner kronor

mer än regeringen föreslagit. Folkpartiet minskar

anslaget till Vetenskapsrådet med 300 miljoner

kronor i syfte att dessa medel skall anvisas direkt

till lärosätena.

Kristdemokraterna föreslår att ett

barnomsorgskonto på 80 000 kr för barn som fyller

ett år införs från den 1 juli 2003.

Kristdemokraterna föreslår vidare att ett

lärlingssystem för gymnasieskolan införs och anvisar

10 miljoner för detta ändamål. Kristdemokraterna

vill också, liksom Moderaterna, Folkpartiet och

Centerpartiet, införa ett nationellt

kvalitetsinstitut och anvisar drygt 150 miljoner

kronor för detta, samtidigt som man avvisar

regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet.

Vidare föreslår Kristdemokraterna ytterligare 5

miljoner kronor till Specialpedagogiska institutet

för bevarande av Ekeskolan och Hällsboskolan.

Bidraget till personalförstärkningar i skola och

fritidshem överförs till den kommunala sektorn.

Bidraget till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet föreslås utgå. Kristdemokraterna föreslår

lägre belopp på anslagen Statens skolverk och

Utveckling av skolväsende och barnomsorg. De vill

bygga ut den grundläggande högskoleutbildningen

långsammare än regeringen för att värna kvaliteten.

Rekryteringsdelegationen behövs inte, eftersom

ansvaret för rekryteringen bör vila på lärosätena.

Den extra per capita-ersättningen till kurser inom

Nätuniversitetet halveras, enligt Kristdemokraternas

förslag. De är kritiska till att Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet inrättats och tar bort 35

miljoner kronor från myndighetsanslaget eftersom

Nätuniversitetet bör utgå från lärosätenas intresse.

Kristdemokraterna använder 40 miljoner kronor av

outnyttjade per capita-ersättningar för att öka

andelen disputerade lärare, och ökar dessutom de

fakultetsvisa forskningsanslagen med 100 miljoner

kronor. För att motsvara sjukvårdens behov och

söktryck från studenterna föreslås en omfördelning

av högskoleplatser till vårdutbildningar.

Centerpartiet föreslår ett nytt anslag för

insatser mot läs- och skrivsvårigheter på

400 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår vidare,

liksom Moderaterna, Folkpartiet och

Kristdemokraterna, att ett nationellt

kvalitetsinstitut bildas och anvisar 200 miljoner

kronor för detta ändamål. En minskning föreslås på

anslaget för Statens skolverk. Anslagen

Skolutvecklingsmyndighet, Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem och

Bidrag till vissa organisationer för uppsökande

verksamhet föreslås utgå. Centerpartiet vill öka

utbildningen av förskollärare med 500 platser och

anslå drygt 380 miljoner kronor mer än regeringen

till forskning och forskarutbildning vid samtliga

lärosäten.

Reservationer och särskilda yttranden

I betänkandet finns 28 reservationer till förmån för

yrkanden på andra punkter än anslagen och 8

särskilda yttranden som inte direkt hänför sig till

partiernas budgetalternativ.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Införande av nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub212 yrkande 3,

2002/03:Ub229 yrkande 9,

2002/03:Ub244 yrkande 28,

2002/03:Ub298 yrkande 5,

2002/03:Ub558 yrkande 19,

2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,

2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och

2002/03:N397 yrkande 15.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

2. Införande av skolpeng för

funktionshindrade

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub558 yrkande 18.

Reservation 3 (m)

3. Publicering av kvalitetsgranskningar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.

Reservation 4 (m)

4. Ansvar för att främja jämställdheten

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub25.

5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub212 yrkande 1,

2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,

2002/03:Ub239 yrkande 4

2002/03:Ub244 yrkande 32,

2002/03:Ub336 yrkande 9,

2002/03:Ub412 samt

2002/03:Ub417 yrkande 20.

Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Elevhälsa

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub315 yrkande 2.

7. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub336 yrkande 8.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8. Ekeskolan och Hällsboskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,

2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,

2002/03:Ub219 yrkande 4,

2002/03:Ub429 yrkande 20,

2002/03:Ub443 yrkande 9 samt

2002/03:Ub521.

Reservation 7 (m, kd)

Reservation 8 (fp, c)

9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade

och döva

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub371.

Reservation 9 (fp, kd)

10. Barnomsorgspeng

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 9.

Reservation 10 (fp)

11. Barnomsorgskonto

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Sf335 yrkande 8 och

2002/03:Sf380 yrkande 22.

Reservation 11 (kd)

12. Fördelningen av studieplatser för

vuxna

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub429 yrkande 19.

Reservation 12 (c)

13. Principer för resursfördelning till

grundläggande högskoleutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 1,

2002/03:Ub378,

2002/03:Ub429 yrkande 3,

2002/03:Ub448 yrkande 5,

2002/03:Ub450,

2002/03:Ub486 yrkande 8,

2002/03:Ub524,

2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,

2002/03:N305 yrkande 4 och

2002/03:N397 yrkande 16.

Reservation 13 (m, fp, kd)

14. Principer för tilldelning av anslag

till forskning och forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub343 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:Ub469.

15. Dimensionering och lokalisering av

utbildning inom vårdområdet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub242,

2002/03:Ub403,

2002/03:Ub407,

2002/03:Ub428 och

2002/03:So509 yrkande 7.

Reservation 14 (kd)

16. Utbildning av speciallärare

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub214 yrkande 9 och

2002/03:Ub239 yrkande 6.

Reservation 15 (m)

Reservation 16 (fp, kd)

17. Utbildning av lärare i teckenspråk

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub230 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2.

Reservation 17 (kd, c)

18. Utbildning av lärare i hem- och

konsumentkunskap

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub247,

2002/03:Ub251 yrkande 1 och

2002/03:Ub392 yrkande 2.

19. Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub465.

20. Kompletteringsutbildning för utländska

akademiker

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub547 och

2002/03:A207 yrkande 4.

Reservation 18 (m, fp, kd)

21. Dimensionering av högskoleutbildning i

vissa regioner och på vissa orter

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub256 yrkande 1,

2002/03:Ub354 yrkande 1,

2002/03:Ub386,

2002/03:Ub431,

2002/03:Ub468,

2002/03:Ub488 yrkandena 2-4 och 6,

2002/03:Ub505,

2002/03:Ub541 yrkande 1,

2002/03:Ub549,

2002/03:N305 yrkande 9,

2002/03:N340 yrkande 13 och

2002/03:N398 yrkande 5.

22. Universitetsstatus för vissa

högskolor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub223,

2002/03:Ub260 yrkande 1,

2002/03:Ub354 yrkande 2,

2002/03:Ub483 yrkande 2,

2002/03:Ub502,

2002/03:Ub541 yrkande 2 och

2002/03:N397 yrkande 17.

23. Forskningsresurser vid vissa högskolor

och i vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub256 yrkande 2,

2002/03:Ub266 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub365,

2002/03:Ub391,

2002/03:Ub483 yrkande 1,

2002/03:Ub488 yrkandena 1 och 5,

2002/03:Ub515,

2002/03:Ub525,

2002/03:Ub535 och

2002/03:N340 yrkande 12.

24. Doktorandtjänster

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.

Reservation 19 (c)

25. Examensrätt i forskarutbildningen för

Högskolan i Jönköping

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub265 och

2002/03:Ub334.

26. Kravet på full kostnadstäckning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub278.

Reservation 20 (m)

27. Forskning om isocyanater

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub406 och

2002/03:Ub453.

28. Finansiering av lokala studiecentrum

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub260 yrkande 2 och

2002/03:Ub508.

29. Fristående högskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub558 yrkande 25.

Reservation 21 (m)

30. Examensrätt m.m. till Högskolan på

Gotland

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub470.

31. Inrättande av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre utbildningen

m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.

Reservation 22 (fp)

32. Granskning av kvalitetsarbetet inom

Sveriges nätuniversitets distansutbildning

m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.

Reservation 23 (v)

33. Omprövning av Centrala

studiestödsnämndens roll

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub297 yrkande 1,

2002/03:Ub338 yrkande 1 och

2002/03:Ub452 yrkande 9.

Reservation 24 (m, fp, kd)

34. Införande av en s.k. omvänd

straffavgift för Centrala

studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub338 yrkande 2.

Reservation 25 (fp)

35. Utredning om konsekvenserna av

obalansen i medelstilldelning mellan olika

vetenskapsområden m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.

Reservation 26 (kd)

36. Lättillgänglig information om

forskningsresultat

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub449 yrkande 10.

Reservation 27 (kd)

37. Forskning om elöverkänslighet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub390 yrkande 1,

2002/03:MJ419 yrkande 7 och

2002/03:Bo268 yrkande 5.

38. Forskning kring whiplashskador

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:L278 yrkande 1 och

2002/03:T233 yrkande 1.

39. Forskning om östrogenbehandlingens

effekter på kvinnors hälsa

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub458.

40. Forskning om fibromyalgi

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub249 yrkande 2 och

2002/03:Ub294.

41. Forskning om den reumatologiska

sjukdomen sklerodermi

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub232 yrkande 1.

42. Forskning inom designområdet

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub335 yrkande 1.

43. Forskning om konsumentekonomi

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub419.

44. Forskning om kvinnors företagande

Riksdagen avslår motion

2002/03:N306 yrkande 18.

Reservation 28 (c)

45. Anslagen inom utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2003, m.m.

Riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga

om ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, besluta om bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 1 556 070 000 kr under åren 2004-2007

(avsnitt 9.1.18); därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 1,

b) bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga

om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 305 000 000 kr under år 2004,

högst 1 365 000 000 kr under år 2005, högst

755 000 000 kr under år 2006, högst 170 000 000

kr under år 2007 och högst 55 000 000 kr under år

2008 (avsnitt 10.10.1); därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 2,

c) bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga

om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden

innebär utgifter på högst 500 000 000 kr under

åren 2004-2008 (avsnitt 10.10.3); därmed bifaller

riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 3,

d) anvisar - under förutsättning att riksdagen

bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram

för utgiftsområdet - anslagen under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning för

budgetåret 2003 på det sätt som framgår av bilaga

2. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 4

samt

avslår motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 8,

2002/03:Ub221,

2002/03:Ub248,

2002/03:Ub250 yrkande 5,

2002/03:Ub257,

2002/03:Ub298 yrkandena 8 och 9,

2002/03:Ub301,

2002/03:Ub323 yrkandena 2, 3, 16, 19, 27-29,

2002/03:Ub325 yrkande 2,

2002/03:Ub360,

2002/03:Ub361 yrkande 3

2002/03:Ub367 yrkande 1,

2002/03:Ub404,

2002/03:Ub417 yrkande 22,

2002/03:Ub418,

2002/03:Ub420,

2002/03:Ub429 yrkandena 2 och 14,

2002/03:Ub447,

2002/03:Ub448 yrkandena 3, 4 och 7,

2002/03:Ub455,

2002/03:Ub460,

2002/03:Ub479,

2002/03:Ub486 yrkandena 14-16,

2002/03:Ub503,

2002/03:Ub520,

2002/03:Ub522,

2002/03:Ub542,

2002/03:Ub558 yrkandena 4-17 och 20-24,

2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och

2002/03:A321 yrkande 5.

Stockholm den 28 november 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp)*, Gunilla Carlsson i

Tyresö (m)*, Majléne Westerlund Panke (s), Agneta

Lundberg (s), Inger Davidson (kd)*, Nils-Erik

Söderqvist (s), Per Bill (m)*, Louise Malmström (s),

Ana Maria Narti (fp)*, Sören Wibe (s), Anna

Ibrisagic (m)*, Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Lennart

Gustavsson (v) och Håkan Larsson (c)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 45.

2002/03

UbU1

Utskottets överväganden

1 Inledning

Utbildningsutskottet behandlar i det följande

regeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 i

vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som

berör detta utgiftsområde. Utskottets

ställningstaganden gäller under förutsättning av att

riksdagen bifaller regeringens förslag att

utgiftsramen år 2003 för utgiftsområde 16 Utbildning

och universitetsforskning skall vara 42 386 673 000

kr (bet. 2002/03:FiU1).

Inledningsvis återger utskottet de mål för

politikområdena Utbildningspolitik och

Forskningspolitik som riksdagen fastställt (bet.

2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa

övergripande resultatredovisningar och bedömningar i

årets budgetproposition.

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige

skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av

utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för

tillväxt och rättvisa.

Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall

vara en ledande forskningsnation, där forskning

bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Sverige är ett av de länder som i relation till

bruttonationalprodukten (BNP) satsar mest resurser

på utbildning och forskning, närmare 7 respektive 4

% av BNP.

Den svenska befolkningen är vid internationell

jämförelse välutbildad. I åldersgruppen 25-64 år

hade 29 % högskoleutbildning enligt OECD:s senaste

publicerade mätning som avsåg 1999. Endast Kanada,

Japan och Finland hade en högre andel. Samtidigt

hade 23 % i Sverige inte längre utbildning än

grundskola eller motsvarande. Bland EU-länderna var

denna andel i genomsnitt 40 %. Kvinnor har numera

som grupp högre utbildningsnivå än män. Det är dock

fortfarande stora skillnader mellan könen vad gäller

valet av studieinriktning.

OECD redovisar i undersökningen PISA 2000 bl.a.

att svenska 15-åringar står sig väl i internationell

jämförelse när det gäller läsförståelse, matematik

och naturvetenskap. OECD:s undersökning visar också

att det i Sverige är små skillnader mellan olika

skolor liksom mellan socioekonomiska grupper. En av

förklaringarna till detta är, framhålls i

budgetpropositionen, den sammanhållna skolformen i

Sverige.

Sverige svarar för närmare 2 % av världens samlade

publicering av vetenskapliga artiklar. Merparten av

artiklarna hör till medicinska och

naturvetenskapliga områden. Antalet vetenskapliga

artiklar per invånare är högre än i USA och Japan

och även högre än i övriga EU-länder. Även antalet

ofta citerade artiklar är högt i jämförelse med

flertalet OECD-länder.

Antalet patent avspeglar ett lands kapacitet att

använda kunskap och omsätta den till potentiell

ekonomisk tillväxt. Sverige uppvisade 1999 flest EU-

patent per invånare och låg på tredje plats efter

USA och Japan vad gäller US-patent, enligt EU:s Key

Figures 2001.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k

2 Barnomsorg och skola

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen

25:1-25:18. Anslagen avser barnomsorg, skola och

vuxenutbildning. Området omfattar anslag till

skolmyndigheter, särskilda stödinsatser för elever

med handikapp samt de statliga skolorna. Vidare

finns anslag för viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet och till svensk undervisning i

utlandet. I området ingår också anslaget för maxtaxa

i barnomsorgen m.m., bidragsförstärkningar i skola

och fritidshem, bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning och bidrag till vissa organisationer

för uppsökande verksamhet. Nya anslag föreslås för

en skolutvecklingsmyndighet och för statligt stöd

för utbildning av vuxna.

Resultat

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I de allra flesta kommuner är tillgången till

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg god för barn

i åldern 1-9 år. Nästan alla kommuner uppfyllde

enligt regeringen hösten 2001 sina skyldigheter att

tillhandahålla barnomsorg för barn till

förvärvsarbetande eller studerande föräldrar utan

oskäligt dröjsmål.

År 2001 var 77 % av alla barn i åldern 1-5 år

inskrivna i förskola eller familjedaghem. Antalet

inskrivna barn i förskolan var 315 000 och i

familjedaghemmen 40 000. Antalet barn i förskolan

var i stort sett oförändrat mot 2000 medan antalet

barn i familjedaghemmen fortsatt att minska. Den

totala kostnaden för förskolan 2001 var 27,3

miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn var i

genomsnitt 85 800 kr; en ökning med 1 % jämfört med

2000. Kostnaden för familjedaghemmen har minskat med

100 miljoner kronor sedan 2000. Kostnaden per

inskrivet barn beräknas till i genomsnitt 65 600 kr,

vilket är en ökning med 2,4 % jämfört med året

innan.

De senaste årens stora ökning av antalet barn i

skolbarnsomsorg har nu avtagit. Antalet inskrivna

barn uppgick 2001 till 346 349. Andelen inskrivna

barn i åldern 6-9 år har ökat med 2 procentenheter

till 68 % jämfört med 2001, varav 66,1 % är

inskrivna i fritidshem. Den totala kostnaden för

fritidshemmen uppgick 2001 till 9,6 miljarder

kronor. Kostnaden per barn beräknas i genomsnitt

till 28 600 kr, vilket är en ökning med 2

procentenheter jämfört med 2000.

Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i

förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-

talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren,

och en svag ökning av personaltätheten har skett.

Hösten 2001 uppgick antalet barn per årsarbetare

till 5,4 i förskolan, vilket är i nivå med de

senaste åren. Även inom fritidshemmen har trenden

mot minskad personaltäthet brutits.

Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk

högskoleutbildning uppgick 2001 till 52 %, vilket är

en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2000.

Andelen personal i fritidshemmen som har pedagogisk

högskoleutbildning har minskat från 62 till 59 %

jämfört med året innan. Att andelen

högskoleutbildade har minskat i förskola och

fritidshem förklaras delvis av en brist på

högskoleutbildad personal.

Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan har

ökat från 13,8 barn per grupp 1990 till 17,5 barn

per grupp 2001. År 2001 fanns 64 % av barnen i

åldern 1-3 år i grupper med 16 eller fler barn. 17 %

av barngrupperna hade fler än 20 barn. Den

genomsnittliga personaltätheten i förskolan var i

början av 1990-talet 4,4 barn per årsarbetare och

sjönk därefter varje år till 5,6 barn per

årsarbetare 1998. Därefter bröts trenden i någon mån

och personaltätheten har legat fast på nivån 5,4

barn per årsarbetare sedan dess.

Barn- och ungdomsutbildning

Nedan redovisas resultatet för verksamheterna

förskoleklass, den obligatoriska skolan och

gymnasieskolan.

Läsåret 2001/02 gick drygt 99 600 barn i

förskoleklass, vilket är en minskning med 7 %,

vilket förklaras av att årskullen sexåringar är

mindre än året innan. Andelen av årskullen

sexåringar som var inskrivna i förskoleklass var

dock oförändrad med 93 %. Av de sexåringar som inte

återfanns i förskoleklassen gick majoriteten i

grundskolans årskurs 1. Av eleverna i

förskoleklassen gick ungefär 6 % i en fristående

skola.

Antalet anställda i förskoleklass omräknat till

årsarbetare uppgick läsåret 2001/02 till drygt 8

100; en minskning från föregående läsår. Antalet

anställda per hundra elever uppgick till 8,2, vilket

är en liten ökning. Den totala kostnaden för

förskoleklassen var 3,9 miljarder kronor för 2001.

Kostnaden per elev var 37 000 kr, vilket är en

ökning med 4 % från föregående år.

Läsåret 2001/02 gick det totalt 1 059 000 elever i

grundskolan. Ökningen från föregående år är

marginell och elevantalet förväntas minska kommande

läsår. Antalet elever i fristående grundskolor har

ökat med 23 % jämfört med föregående läsår, och

andelen elever i fristående skolor uppgår till

knappt 5 %.

Den totala kostnaden för grundskolan uppgick till

64,4 miljarder kronor för 2001. Kostnaden per elev

beräknas uppgå till 59 200 kr, vilket är en ökning

med 4 % jämfört med 2000. Det är kostnaderna för

undervisning som ökar relativt sett mest.

Hösten 2001 fanns i genomsnitt 7,8 lärare

(heltidstjänster) per 100 elever i den kommunala

grundskolan. Detta är en ökning från 2000. Vid samma

tillfälle fanns 7,5 lärare per 100 elever i de

fristående skolorna. I de kommunala grundskolorna

var den pedagogiska personalen 8,1 per 100 elever,

vilket är en ökning med 0,2 procentenheter sedan

läsåret 2000/01. Motsvarande uppgift för de

fristående skolorna var 7,9. Andelen lärare med

pedagogisk utbildning läsåret 2001/02 var 82 % för

den kommunala grundskolan; en minskning med 2

procentenheter sedan läsåret 2000/01. Andelen för de

fristående skolorna har ökat och uppgick för läsåret

2001/02 till 68 %.

Enligt preliminära uppgifter är andelen elever som

går ut grundskolan utan att vara behöriga till de

nationella programmen i gymnasieskolan oförändrad

jämfört med förra året. 10 % av eleverna som gick ut

årskurs 9 våren 2002 fick inte godkänt betyg i

ämnena svenska, engelska eller matematik och var

således inte behöriga till de nationella programmen

i gymnasieskolan. Motsvarande andelar för 1998 och

1999 var 8,6 respektive 9,7 %. I de enskilda ämnena

är resultaten i stort sett desamma som tidigare år.

Ungefär 5 % uppnådde inte målen för godkänt i

svenska. Motsvarande andelar för engelska och

matematik var 6,5 respektive 7 %. I svenska som

andraspråk var det ungefär 24 % som inte fick

godkänt betyg enligt den preliminära statistiken.

Andelen har tidigare år legat runt 20 %. Det

genomsnittliga meritvärdet för vårterminen 2001

(202,9) var i stort sett oförändrat jämfört med året

innan. Meritvärdet är högre i fristående skolor och

det har också ökat något till 228,0. De kommunala

skolornas meritvärde har minskat något till 202,2.

Pojkar med utländsk bakgrund har ökat sitt

genomsnittliga meritvärde. Fortfarande har dock

flickor med svensk bakgrund högst meritvärde,

därefter flickor med utländsk bakgrund, därnäst

pojkar med svensk bakgrund och lägst meritvärde har

pojkar med utländsk bakgrund.

Resultatstatistiken från grundskolan visar att en

tidigare negativ trend tycks ha bromsats upp.

Andelen elever som inte uppnår målen i samtliga

ämnen är oförändrad liksom andelen elever som inte

är behöriga till gymnasieskolan. Dessa elever

omfattar 10 % av en årskull.

Läsåret 2000/01 gick 638 elever i den statliga

specialskolan för döva och hörselskadade, ett i

stort sett oförändrat antal sedan föregående år. Av

dessa bodde 159 elever i annat boende än i

föräldrahemmet. Dessutom fick knappt 150 elever

enligt övergångsbestämmelser utbildning i

specialskola vid statliga resurscentrum. Den totala

kostnaden för specialskolan för döva och

hörselskadade var 377 miljoner kronor för 2001.

Lärartätheten har ökat från 36 lärare per 100 elever

år 2000 till 39 år 2001. Andelen lärare med

pedagogisk utbildning har minskat från 85 % till 81

% under samma period och andelen med

specialpedagogisk utbildning från 57 % till 51 %.

Antalet elever i den obligatoriska särskolan har

ökat från ca 10 700 till 14 300 under de senaste fem

åren, dvs. en ökning med 33 %. Under motsvarande

period ökade antalet elever i grundskolan med 8 %.

För läsåret 2001/02 var lärartätheten 25,3 lärare

per 100 elever, i stort sett samma som föregående

läsår. År 2001 uppgick kostnaden per elev i den

obligatoriska särskolan (med kommunal huvudman) till

228 900 kr (exklusive kostnad för skolskjuts).

Motsvarande uppgift för 2000 var 216 600 kr per

elev.

Läsåret 2000/01 fick 52 elever slutbetyg från

reguljär grundskoleutbildning vid svenska

utlandsskolor.

Läsåret 2001/02 gick totalt 311 100 elever i

gymnasieskolan, vilket är en ökning jämfört med

läsåret innan. Drygt 92 % av eleverna gick i

kommunala gymnasieskolor, ca 2 % gick i

gymnasieskola anordnad av landstinget och ca 6 %

gick i fristående gymnasieskolor.

Den totala kostnaden för gymnasieskolan var 22,9

miljarder kronor 2001 (exkl. skolskjuts), vilket är

en ökning med 1,4 miljarder kronor jämfört med

föregående år. Samtidigt har antalet elever ökat med

närmare 2 %. Kostnaden per elev har ökat mellan 2000

och 2001 och uppgår till 75 100 kr. Kostnaden per

elev i kommunal gymnasieskola var 74 000 kr 2001,

medan den 2000 var 72 900 kr. Kostnaden per elev i

fristående skolor var 75 700 kr. Dessa kostnader är

dock inte jämförbara, då den procentuella andelen

elever på respektive program inte är densamma för

offentliga och fristående gymnasieskolor.

Fördelningen mellan pojkar och flickor när det

gäller förstahandssökande till olika gymnasieprogram

är oförändrad. Nästan bara pojkar söker till bygg-,

el-, energi-, fordons- och industriprogrammen medan

omvårdnads-, hantverks- samt barn- och

fritidsprogrammen söks mest av flickor.

Andelen elever som fått slutbetyg från ett

nationellt program inom fyra år efter det att de

börjat i gymnasieskolan har efter tre års nedgång

ökat. Av de elever som började i gymnasieskolan för

fyra år sedan fick 76 % slutbetyg senast våren 2001.

Motsvarande andel 2000 var 73 %. Flertalet elever

får sitt slutbetyg redan efter tre år.

Av de elever som fick slutbetyg våren 2001 hade

84,6 % grundläggande behörighet för universitets-

och högskolestudier, vilket innebär en ökning med

4,3 procentenheter i förhållande till föregående år.

Andelen elever som fortsatte sin utbildning i

högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i

gymnasieskolan 1998 uppgick till 40 %, vilket är en

ökning jämfört med föregående år.

I gymnasieskolan finns en alltför stor andel som

inte uppnår målen och får ett slutbetyg. En viss

förbättring har dock skett, t.ex. har andelen elever

i gymnasieskolans yrkesutbildning med behörighet

till högskolestudier ökat. Ett särskilt allvarligt

problem är att vissa grupper elever med annat

modersmål än svenska i betydligt högre utsträckning

än andra lämnar skolan utan fullständiga betyg.

Läsåret 2001/02 gick det drygt 5 500 elever i

gymnasiesärskolan. Av dessa deltog 2 238 i ett

individuellt program, övriga gick på ett nationellt

eller specialutformat program. Antalet elever har

ökat med närmare 8 % från föregående läsår.

Kostnaderna per elev för 2001 var 221 200 kr. För

2000 var motsvarande kostnad 212 400 kr per elev.

Läsåret 2000/01 fick 30 elever slutbetyg från

gymnasieprogram vid svenska utlandsskolor, varav

nästa samtliga med grundläggande behörighet till

högskolestudier.

I förordningen (2000:690) om försöksverksamhet med

lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan fick

Skolverket uppdraget att efter ansökan fördela de

2 000 elevplatser regeringen ställt till

försöksverksamhetens förfogande. 1 539 platser har

fördelats och ansökningar om 264 platser fanns under

handläggning fram t.o.m. juni 2002. En rapport från

Skolverket visar att utnyttjandegraden av tilldelade

platser är låg. Hittills har cirka hälften av

platserna använts. Skolverket anger som orsak bl.a.

tröghet att få ut information till elever om

möjligheten att tilldelas sådana elevplatser.

Företagens representanter är positiva till

möjligheten att få vara med och påverka

utbildningens uppläggning. Även deltagande elever är

i de flesta fall nöjda med den arbetsplatsförlagda

delen av utbildningen.

Under 2001 fördelade Internationella

programkontoret 13,8 miljoner kronor i statliga

bidrag till drygt 500 skolor för att främja deras

internationella kontakter. Vidare har enligt en

Temoundersökning sju av tio skolor etablerade

internationella kontakter. Av de intervjuade

skolledarna i undersökningen tyckte 86 % att

möjligheterna till internationella kontakter

förbättrats de senaste tio åren.

Vuxenutbildning

Under 2001 genomfördes inom kommunal vuxenutbildning

och Kunskapslyftet utbildning på gymnasial nivå

motsvarande ca 124 400 platser, en minskning med ca

8 600 platser jämfört med 2000. Den totala kostnaden

för den kommunala vuxenutbildningen uppgick 2001

till 6,3 miljarder kronor, en minskning med knappt 4

%. Kostnaden per heltidsstuderande för grundläggande

vuxenutbildning och för gymnasial utbildning är ca

36 000 kr respektive 34 000 kr.

Under 2001 understegs antalet tilldelade platser

med ca 12 %. Den genomförda utbildningen innehöll

dock fler platser i utbildning av mer

kostnadskrävande karaktär än vad som förutsattes vid

tilldelningen, varför kommunernas prestation

översteg den förväntade med ca 6 %. Av de studerande

i kommunal vuxenutbildning under hösten 2001 var 32

% män. 43 % av de studerande var aktuella vid

arbetsförmedlingen. Vidare hade 63 % högst en

tvåårig gymnasieutbildning och 21 % var födda

utomlands. Av utbildningsvolymen utgjordes 28 % av

kärnämneskurser och 14 % av det totala kursutbudet

av lokala kurser. 75 % av verksamheten anordnades av

kommunerna. Ett år efter avslutade studier återfanns

drygt 16 % av de studerande i

Arbetsmarknadsstyrelsens händelseregister, 5 %

deltog i arbetsmarknadspolitiskt program, ca 18 %

återfanns i högskoleregistret och övriga var också i

huvudsak sysselsatta.

Sju av tio kommuner bedriver någon form av

uppsökande och motivationsskapande verksamhet, ofta

i samverkan med arbetsförmedlingen och fackliga

organisationer. I hälften av kommunerna sker

samverkan med en eller flera av de organisationer

som får särskilda medel från staten för att bedriva

uppsökande verksamhet. Sådana medel fördelades till

Företagarnas Riksorganisation, Handikappförbundens

samarbetsorgan, Landsorganisation i Sverige,

Lantbrukarnas Riksförbund, Ledarna, Sveriges

Akademikers Centralorganisation, Sveriges Fiskares

Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.

När det gäller studievägledning bedöms knappt

hälften av kommunerna erbjuda vägledning efter,

eller i samband med, att studierna avslutas.

Antalet deltagare i påbyggnadsutbildningar med

riksintag har ökat svagt sedan 1998. Skolverket

medgav att ca 8 400 platser inom knappt 500 sådana

utbildningar fick anordnas. Över 60 % av de

studerande var från andra kommuner än den där

utbildningen bedrivs. Medelvärdet för debiterad

kostnad per plats och termin var knappt 49 000 kr.

Antalet studerande i särvux uppgick läsåret

2001/02 till ca 4 400, en ökning med 3 %. Nära

hälften av eleverna återfanns på grundsärskolenivå.

I genomsnitt fick varje studerande undervisning

motsvarande 2,5 elevtimmar per vecka och den

genomsnittliga gruppstorleken var 2,2 deltagare.

Antalet tjänstgörande lärare i särvux har minskat

med 9 %. Den totala kostnaden för särvux 2001 var

122 miljoner kronor, vilket var en ökning i fasta

priser med 9 % jämfört med 2000. Även kostnaden per

elev har ökat något och uppgick 2001 till ca 28 000

kr.

Under läsåret 2000/01 deltog ca 37 000 studerande

i svenskundervisning för invandrare, en ökning med

drygt 3 200 jämfört med läsåret innan. Det är

framför allt antalet nybörjare som ökat. Andelen

kvinnor under läsåret 2000/01 var 59 % och

medelåldern för de studerande var 33 år. Av dem som

påbörjade sina studier 1998/99 hade 37 % godkänts

två år senare, 52 % hade avbrutit studierna och 10 %

fortsatte studierna läsåret 2001/02. Andelen som

godkänts är i princip oförändrad jämfört med

tidigare år. I genomsnitt behöver de deltagare som

klarar studierna 400 timmars undervisning. En vanlig

orsak till att den enskilde inte klarar utbildningen

är en kort tidigare utbildning. Av dem som hade

högst sexårig utbildning klarade endast 15 % sfi-

nivån inom två och ett halvt år. Detta kan jämföras

med de personer som hade en tidigare utbildning som

var 13 år eller längre, där ca 50 % klarade sfi-

nivån.

Läsåret 2000/01 hade 76 % av lärarna en pedagogisk

utbildning, vilket är 6 procentenheter lägre än

föregående läsår. Hösten 2001 hade 8 % av de

tjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet svenska

för invandrare eller svenska som andraspråk, dvs.

utbildning i den omfattning som krävs för

ämneskompetens i grundskolan. Ytterligare 13 % hade

relevant ämnesteoretisk utbildning om minst 20

poäng, medan 68 % hade högst fem poäng i relevanta

ämnen. Kommunens kostnader för svenskundervisning

för invandrare uppgick till 756 miljoner kronor

2001, en ökning med 7 % jämfört med 2000. Kostnaden

per elev var 44 000 kr.

Under 2001 hade Kommittén för kvalificerad

yrkesutbildning 12 000 årsplatser till sitt

förfogande. Det faktiska antalet studerande i

november 2001 var 10 545. Differensen beror bl.a. på

att beviljade starter ställts in på grund av för få

sökande samt på avhopp för att den studerande fått

arbete eller kommit in på annan utbildning.

Sammanlagt 5 838 nya studerande påbörjade studier

2001. Under 2001 anordnades 256 utbildningar inom

tolv olika branschområden. Av de antagna var 54 %

män. Kommittén beviljade 2 700 nya platser under

2001. Under perioden 1996-2001 har medelkostnaden

per årsplats varit drygt 52 900 kr. Ca 80 % av

deltagarna fullföljde sina studier med examen under

2001. Av de studerande som avslutade sin utbildning

2000 hade 85 % arbete eller eget företag och 9 %

studerade vidare på högskola och universitet år

2000. Motsvarande för 1999 var 80 % respektive 8 %.

När det gäller kompletterande utbildningar

genomfördes drygt 200 sådana med någon form av

statligt stöd. Sammanlagt har knappt 7 000 personer

deltagit i de utbildningar som startats.

Genomsnittsåldern hos deltagarna var 30 år. Knappt 3

700 deltagare gick i utbildningar som berättigar

till studiestöd. Det statliga driftbidraget till de

kompletterande utbildningarna uppgick till 115

miljoner kronor 2001.

År 2001 deltog drygt 25 000 kursdeltagare i

distansutbildning som anordnats inom Statens skola

för vuxna (nuvarande Nationellt centrum för

flexibelt lärande), vilket är 3 000 färre än

föregående år. Andelen män har ökat något och uppgår

2001 till en tredjedel. Uppdragsverksamheten har

minskat jämfört med tidigare år. Minskningen av den

totala utbildningsverksamheten har skett till förmån

för utvecklingsarbetet för att stödja kommunernas

och utbildningsanordnarnas distansutbildning i

enlighet med regeringens instruktion till

myndigheten. Kostnaden för verksamheten vid Statens

skolor för vuxna uppgick till ca 91 miljoner kronor

2001, varav 29 miljoner kronor gick till

utvecklingsarbete. Verksamheten finansierades till

drygt hälften med statliga anslag.

Vad gäller Folkbildningen omfattade

studieförbundens studiecirkelverksamhet räknat i

studietimmar ungefär samma volym 2001 som året

innan. Antalet genomförda studiecirklar och antalet

deltagare minskade dock med 4 % respektive 5 %

jämfört med 2000. Jämfört med föregående år minskade

antalet studietimmar för gruppen arbetslösa med 16

%. Antalet genomförda kulturprogram minskade

marginellt. Andelen invandrare och personer med

funktionshinder som deltog i studiecirklar till

följd av särskilda, riktade insatser var 10 %

respektive 9 % av det totala antalet deltagare.

Sammanlagt samlade studiecirklarna under året ca 2,7

miljoner deltagare, varav 1,5 miljoner kvinnor,

vilket är i stort sett oförändrat jämfört med de

senaste åren. Antalet genomförda kulturprogram

minskade marginellt. De 208 000 arrangemangen

samlade ca 15,5 miljoner deltagare och en miljon

medverkande.

Antalet deltagare i folkhögskolans långa och korta

kurser har ökat med ca 1 000 jämfört med föregående

år. Folkhögskolorna samlade drygt 120 000 deltagare

2001, varav 58 % kvinnor. Knappt 6 800 deltagare,

cirka en fjärdedel, i folkhögskolornas långa kurser

hade någon form av funktionsnedsättning.

Inom ramen för det särskilda statsbidraget inom

Kunskapslyftet genomfördes ca 320 000 deltagarveckor

under 2001; 9 500 personer deltog, fördelade på

drygt 760 kurser per termin. Andelen män var 37 %,

invandrare 23 %, deltagare med funktionshinder 18 %

och studerande med språkliga funktionshinder 21 %.

Drygt 84 % av deltagarna hade utbildning motsvarande

högst tvåårig gymnasieskola. Över hälften av

deltagarna var i åldern 25-45 år.

Statens bidrag till folkbildningen uppgick till

över 2,5 miljarder kronor 2001. Kommunernas bidrag

till studieförbunden uppgick till drygt 455 miljoner

kronor 2001. Detta motsvarar 37 % av statens bidrag,

vilket är en minskning med 17 procentenheter sedan

1992. Landstingens bidrag till folkhögskolornas

verksamhet uppgick 2001 till 452 miljoner kronor,

vilket motsvarar 36 % av statens bidrag.

Landstingens bidrag har varit i stort sett

oförändrade sedan 1997.

Staten, vid sidan av Folkbildningsrådet, fördelar

medel till folkhögskolor för särskilt

kostnadskrävande insatser i form av stöd för

kursdeltagare med funktionshinder. För 2001

förbrukades samtliga anslagna medel på bidraget till

studerande med funktionshinder vid folkhögskola. Ett

antal folkhögskolor har inriktning mot teckenspråk

och teckenspråkstolkning. Åtta folkhögskolor bedrev

sådan undervisning under 2001. Antalet

årsstudieplatser var 327 stycken, en marginell

ökning jämfört med 2000. Under 2001 slutförde 55

tolkar, 43 dövblindtolkar/teckenspråkstolkar och 12

vuxendövtolkar sina utbildningar. 107 deltagare gick

ut från den tvååriga teckenspråkslinjen som

förbereder till tolkutbildning. Bristen på tolkar är

dock alltjämt stor. Under året har också nio

folkhögskolor och 13 studieförbundsavdelningar

erbjudit denna utbildning i över sjuttio olika

språk. Kurserna samlade drygt 3 200 deltagare under

året.

Övergripande frågor

Införande av skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om nationell skolpeng och om

skolpeng för funktionshindrade.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3

(m).

Motionerna

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår

att nationell skolpeng införs. Moderaterna förordar

att staten övertar ansvaret för grundskolans

finansiering från kommunerna fr.o.m. 2004 och

avsätter därmed 70 miljarder kronor från 2004 (mot.

2002/03:Ub558 yrkande 19, 2002/03:Ub298 yrkande 5

och 2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del).

Införandet av nationell skolpeng säkrar resurser

till grundskolan och utgör en viktig faktor för god

undervisningskvalitet. Staten skall, förutom att

fastställa mål för skolan, också fastställa

ersättningsnivåer för skolpengen. Den nationella

skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt

för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. För

elever med behov av särskilt stöd anvisas resurser

särskilt, utöver den vanliga skolpengen. Då det är

staten som sätter upp målen anser Moderaterna att

det också är staten som skall svara för grundskolans

finansiering. Det är staten som skall svara för att

utbildningssystemet garanteras de resurser som är

nödvändiga. Sedan är det respektive skolledning som

skall göra ekonomiska och pedagogiska

prioriteringar. Skolpengen innebär på detta sätt en

minskning av risken för politisk styrning.

Folkpartiet framhåller att det råder så olika

ekonomiska villkor för skolor i olika kommuner att

utbildningens kvalitet inte blir likvärdig över hela

landet (mot. 2002/03:Ub229 yrkande 9, 2002/03:Ub244

yrkande 28 och 2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna

del). Därför vill Folkpartiet införa en nationell

skolpeng som staten svarar för. Skolpengen skall

betalas ut till den skola eleven väljer att gå i,

oavsett om det är en skola i den egna kommunen, en

annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel

av resurserna, dvs. 17 miljarder kronor beräknat

från dagens kostnader, skall öronmärkas till elever

i behov av särskilt stöd och till skolor i utsatta

områden. En nationell skolpeng innebär enligt

Folkpartiet en decentralisering av makten till den

enskilda skolan genom att kommunernas inflytande

minskar. Varje skola skall arbeta självständigt

utifrån läroplanens mål. Även i motion 2002/03:N397

(fp) framhålls att rätten till en likvärdig skolgång

förstärks genom en nationell skolpeng (yrkande 15).

Motionärerna anser att en betydande andel av medlen

skall öronmärkas för elever med särskilda behov och

för skolor i områden som av socioekonomiska skäl

behöver extra mycket resurser, t.ex. särskilda

insatser för skolor i invandrartäta och segregerade

områden.

I motion 2002/03:Ub212 yrkande 3 (m) föreslås att

för att skolor skall få möjlighet att ta emot den

nationella skolpengen skall det krävas att de är

kvalitetsgodkända genom en certifiering.

Moderaterna föreslår också att en skolpeng för

funktionshindrade skall införas (mot. 2002/03:Ub558

yrkande 18). En sådan skulle säkerställa

funktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet

med andra elever. Moderaterna föreslår ett nytt

anslag på 300 miljoner kronor för detta ändamål från

2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Utskottet har under tidigare mandatperiod behandlat

och avstyrkt motionsyrkanden om införande av

nationell skolpeng (senast i bet. 2001/02:UbU1).

Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena. De nu

aktuella yrkandena från Moderaterna och Folkpartiet

skiljer sig inte i sak från de yrkanden som tidigare

framställts. Utskottet har ingen annan uppfattning

nu. En nationell skolpeng ger enligt utskottets

uppfattning inte de grundläggande förutsättningarna

för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet

skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans

verksamhet skall enligt utskottet fördelas med

utgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika

grupper av elever och skolor faktiskt har. Att

schablonmässigt fördela skolpengen enligt vissa

kriterier såsom föreslås av såväl Moderaterna som

Folkpartiet är enligt utskottets mening inte

tillräckligt för den flexibilitet som är nödvändig

för att skolan skall kunna bli likvärdig. Utskottet

anser också att motsvarande gäller för yrkandet om

skolpeng för funktionshindrade. Det är inte heller

rimligt att införa en central resursfördelning för

dessa elever.

Införande av barnskola

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet om medel till införande av en

barnskola.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Motionen

Moderaterna föreslår att en barnskola skall införas

(mot. 2002/03:Ub558 yrkande 17). Moderaterna menar

(med hänvisning till sin motion 1999/2000:Ub42) att

det är angeläget att olika alternativ vad gäller

omsorg och skolförberedelser utvecklas, så att varje

barns specifika förutsättningar kan tas till vara

och utvecklas. Det bör ges möjlighet för

förskoleklassen att bilda bas för en utbyggd

barnskola med tydliga pedagogiska ambitioner.

Barnskolan skall tillsammans med förskoleklassen

bilda en egen skolform och således inte vara en del

av förskolans barnomsorg. Den skall vara ett

alternativ och komplement till förskolans

verksamhet. Moderaterna anvisar 300 miljoner kronor

för en sådan barnskola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. I samband med riksdagens beslut om

införande av avgiftsfri allmän förskola för fyra-

och femåringar avstyrkte utskottet förslag om

inrättande av barnskola (prop. 1999/2000:129, bet.

2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Utskottet framhöll

då att betoningen av förskolans pedagogiska roll gör

att frågan om vilka barn som inte nås av förskolan

får ökad betydelse. En allmän förskola erbjuder alla

barn en pedagogisk stimulans och gruppgemenskap och

förbättrar därmed barnens möjligheter till lärande

och en positiv utveckling. Utskottet menar

fortfarande att reformen med en allmän förskola för

alla fyra- och femåringar är att föredra framför

Moderaternas förslag om barnskola.

Införande av lärlingsutbildning på gymnasiet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet om medel till införande av en

lärlingsutbildning på gymnasiet.

Jämför särskilt yttrande 3 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub418 (i

denna del) att 10 miljoner kronor anslås för att

införa en ny lärlingsutbildning på gymnasiet.

Avsikten är att utbildningen skall starta

höstterminen 2003. Medlen skall användas för

handledartjänster och marknadsföring.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Gymnasiekommittén 2000 har i

uppdrag att föreslå hur samverkan mellan skola och

arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av

lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas

(tilläggsdirektiv 2001:18). Kommittén skall lämna

sin slutliga redovisning senast den 16 december

2002. Utskottet anser att kommitténs arbete och det

därpå följande regeringsförslaget bör avvaktas.

Utskottet vill också erinra om den genomgång av

gällande bestämmelser avseende lärlingsutbildning

som presenterades i betänkande 2001/02:UbU9

Gymnasieskolan.

Anslag m.m.

25:1 Statens skolverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 309

730 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:1 Statens skolverk och avslår

motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Riksdagen bör också avslå motionsyrkandena

som rör Skolverkets uppdrag.

Jämför reservation 4 (m).

Propositionen

Statens skolverk är sektorsmyndighet för

skolväsendet och för den av det allmänna anordnade

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Skolverkets uppdrag är att bidra till

politikområdets måluppfyllelse bl.a. genom att följa

upp och utvärdera förskoleverksamheten,

skolbarnsomsorgen, skolväsendet och

vuxenutbildningen. Vidare skall Skolverket främja

utveckling, kompetensutveckling och kvalitetsarbete

samt utöva tillsyn.

Regeringen har bedömt att Skolverkets granskande

och främjande roller bör särskiljas från varandra

genom att en ny myndighet bildas den 1 mars 2003.

För att åstadkomma en självständig gransknings- och

tillsynsmyndighet måste enligt regeringens bedömning

de utvecklingsfrämjande insatser som staten anser

nödvändiga tydligt åtskiljas från den granskande och

kvalitetsbedömande myndighetsrollen. Huvuduppgiften

för Skolverket kommer att vara att följa upp,

granska och utvärdera utbildningens kvalitet och

resultat i kommuner och skolor samt att utöva

tillsyn över denna verksamhet. En likvärdig

utbildning över hela landet förutsätter en kraftfull

nationell uppföljning, utvärdering och granskning av

skolans resultat, liksom en skarp tillsyn för att

värna om elevens rätt. Avsikten är enligt regeringen

att tillsyn och kvalitetsgranskning skall öka

kraftigt. Verket skall också följa upp och utvärdera

verksamheten i förskola, fritidshem, skola och

vuxenutbildning på såväl nationell som lokal nivå.

Regeringen föreslår att ca 25 % av Skolverkets

ramanslag förs över till den nya myndigheten (se

vidare under anslag 25:2 Skolutvecklingsmyndighet).

Regeringen föreslår vidare att Skolverkets anslag

tillförs medel från anslag 25:3 Utveckling av

skolväsende och barnomsorg för omstrukturering av

verksamheten och för implementering av vissa nya

uppdrag och ett nationellt centrum för

yrkesutbildning. Regeringen har beräknat anslaget

till 309 730 000 kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår att anslaget ökas med 225 506

000 kr (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 4). Förslaget

innebär att Specialpedagogiska institutet (anslag

25:4) integreras i Skolverket samtidigt som

uppgifter förs från Skolverket till det nationella

kvalitetsinstitut som också föreslås (se under

anslag 25:2). Skolverket skall svara för

tillsynsverksamhet och tillståndsgivning.

Folkpartiet föreslår en minskning av anslaget med

200 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub323 yrkande 27 i

denna del). Kristdemokraterna föreslår att anslaget

minskas med 115 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418

i denna del) genom en minskning av verkets

administration samt att Skolverket fråntas uppgifter

som uppföljning, utvärdering och

kvalitetsgranskning. Centerpartiets förslag innebär

en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor

(2002/03:Ub503 i denna del).

I motion 2002/03:Ub212 (m) föreslås att

kvalitetsgranskningar skall publiceras löpande av

Skolverket (yrkande 2) så att lärare, föräldrar och

elever kan ta del av resultaten. Motionären menar

också att Skolverket, eller det nationella

kvalitetsinstitutet som Moderaterna föreslår,

löpande bör publicera granskningsresultat för såväl

de skolor som inte uppfyller de nationella

kvalitetsmålen som de skolor som gör det (yrkande

4).

I motion 2001/02:Ub25 (s) menar motionären att

staten måste ta ett större ansvar för skolans ansvar

att främja jämställdhet mellan könen och arbeta mot

diskriminering. Regeringen bör därför ge ett tydligt

uppdrag till Skolverket att granska att

könsdiskriminering och sexuella trakasserier inte

förekommer i skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Vad gäller storleken på anslaget

till Skolverket ansluter sig utskottet till

regeringens beräkning. Den av regeringen föreslagna

anslagsstrukturen bör gälla.

Skolverket publicerar löpande sina

tillsynsrapporter och kvalitetsgranskningar.

Dokumenten återfinns på Skolverkets hemsida.

Rapporterna från tillsyn översänds också till den

kommun som berörs av granskningen och till

Utbildningsdepartementet. Granskningarna översänds

också till bl.a. Svenska Kommunförbundet och

Justitieombudsmannen. Skolverket informerar också om

sina tillsynsbeslut på annat sätt, t.ex. genom

nyhetsbrev eller pressmeddelanden. Vidare har verket

skapat en databas för information om skola och

barnomsorg, SIRIS. Syftet med databasen är att göra

Skolverkets information mer lättillgänglig och

överskådlig samtidigt som det finns analysstöd som

skall hjälpa användaren att tolka innehållet i

granskningarna. I SIRIS samlas alla aktuella

granskningar som rör en viss kommun för sig.

När det gäller arbetet att granska jämställdheten

i skolorna vill utskottet framhålla att detta görs

av Skolverket inom tillsynsuppdraget. Ett stort

arbete läggs ned på att följa upp skolornas arbete

med den värdegrund som formuleras i läroplanerna -

människolivets okränkbarhet, individens frihet och

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta - och som skolan skall förmedla och

förankra hos eleverna. Utskottet vill vidare erinra

om att sedan den 1 november 1997 finns i

instruktionen för Skolverket inskrivet att verket

inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet

skall främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns

lika rätt och möjligheter.

Skolverket har genom regleringsbrevet för 2002

fått i uppdrag att ta fram och sprida lärande

exempel på hur skolor och kommuner, i samverkan med

olika organisationer och myndigheter, arbetar med

jämställdhet och social och etnisk mångfald.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.

25:2 Skolutvecklingsmyndighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 75 759

000 kr, för budgetåret 2003 under anslaget

25:2 Skolutvecklingsmyndighet och avslår

motionsyrkandena om att anslaget inte skall

införas. Vidare föreslås att yrkandena

avseende medel till ett nationellt

kvalitetsinstitut eller skolinspektion

avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Utskottet föreslår också att riksdagen skall

avslå motionsyrkandena avseende uppgifterna

dels för den nya skolutvecklingsmyndigheten,

dels för ett nationellt kvalitetsinstitut.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Propositionen

I enlighet med regeringens bedömning i

utvecklingsplanen för kvalitetsarbetet i förskola,

skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) kommer

en ny utvecklingsmyndighet att inrättas där det

statliga utvecklingsstödet bättre kan stimulera och

stödja det lokala utvecklingsarbetet. Stödet skall

avse förskola, fritidshem, förskoleklass,

grundskola, obligatorisk särskola, specialskola,

sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och

vuxenutbildning. Myndigheten bör också svara för de

stödjande insatser som Skolverket i dag i övrigt

riktar mot huvudmän och skolor i deras arbete med

att utveckla verksamheten.

Myndigheten skall inleda sin verksamhet den 1 mars

2003 och tar då över dessa uppgifter från Statens

skolverk. Till myndigheten förs en del av

Skolverkets ursprungliga anslag, motsvarande ca 25 %

av anslag 25:1 Statens skolverk.

Regeringen har beräknat anslaget till 75 759 000

kr.

Motionerna

Moderaterna (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 5),

Folkpartiet (2002/03:Ub323 yrkande 27 i denna del),

Kristdemokraterna (2002/03:Ub418 i denna del och

2001/02:Ub28 yrkande 8) och Centerpartiet

(2002/03:Ub503 i denna del) avvisar regeringens

förslag om en ny skolutvecklingsmyndighet samtidigt

som man i ett antal motioner föreslår ett nytt

fristående organ för uppföljning och utvärdering.

Moderaterna anvisar 75 253 000 kr till ett

fristående nationellt kvalitetsinstitut (mot.

2002/03:Ub558 yrkande 20) som skall starta sin

verksamhet den 1 januari 2003. Moderaterna menar att

en nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i

skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras

och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och

personal. I motion 2002/03:Ub412 menar moderaterna

att ett nationellt kvalitetsinstitut skall

komplettera den uppföljning och utvärdering som

måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda

huvudmän och även i någon mån av Skolverket. Det nya

institutet skall ges en liten fast organisation och

i projekt engagera t.ex. erfarna lärare,

skolforskare och företrädare för kvalitetsmätningar

för relevanta studier. Institutet skall vara fritt

från den politiska sfären. I motion 2002/03:Ub212

yrkande 1 (m) föreslås också inrättandet av ett

sådant institut.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2002/03:Ub323

yrkande 27 i denna del att 226 miljoner kronor

anslås till en nationell skolinspektion. Folkpartiet

beskriver den nationella skolinspektionen i ett

antal motioner. I motion 2002/03:Ub229 menar man att

en sådan inspektion är nödvändig för att kraftigt

stärka statens utvärdering och uppföljning av

skolans resultat (yrkande 16). Detta har visat sig

nödvändigt efter den olyckligt genomförda

kommunaliseringen av skolan. Genom att staten inte

varit tydlig i sina mål och då

utvärderingsinstrumenten varit otillräckliga har

utvärdering och mål överlämnats till politiker.

Folkpartiet menar att de kommunala skolorna bör

göras fristående från kommunpolitikerna (yrkande

17). I motion 2002/03:Ub239 yrkande 4 föreslås också

att tillsynen över skolorna bör flyttas över till en

nationell skolinspektion som är fristående från

Skolverket. I skolor som inte sköter sitt uppdrag

skall skolledningen kunna bytas ut. Enligt

Folkpartiets motion 2002/03:Ub244 yrkande 32 skall

den nationella skolinspektionen granska kvaliteten i

såväl kommunala som fristående skolor samt

säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella

prov och det nationella betygssystemet.

Kristdemokraterna anvisar 75 miljoner kronor till

ett nationellt kvalitetsinstitut utöver de medel som

regeringen har anvisat till den nya skolmyndigheten,

således 150 759 000 kr (mot. 2002/03:Ub418 i denna

del). I motion 2002/03:Ub417 yrkande 20 anför

Kristdemokraterna att utvärderingen av skolornas

resultat måste förbättras och att en ny myndighet

behövs som uteslutande har uppföljning och

kvalitetsgranskning som uppgift. Den fasta

organisationen skall vara liten men till den skall

kopplas erfarna lärare, skolforskare och

kvalitetsmätare.

Centerpartiet anvisar 200 miljoner kronor till ett

nationellt kvalitetsinstitut (mot. 2002/03:Ub503 i

denna del). Institutet skall ha i uppgift att

utveckla och förfina metoder för utvärdering och

stödja kommunerna i deras arbete, t.ex. genom att

sammanställa uppgifter för nationella jämförelser

och utveckla metoder för att förbättra

utvärderingarna och stödja kommunernas

kvalitetsarbete. Institutet bör vara fristående.

Huvudmannaskapet kan t.ex. omfatta lärar-, elev- och

föräldraorganisationer och arbetsgivarna i

Kommunförbundet (mot. 2002/03:Ub336 yrkande 9).

Vänsterpartiet yrkar i motion 2002/03:Ub315

yrkande 2 ett tillkännagivande att den föreslagna

skolutvecklingsmyndigheten bör få direktiv att

följa, initiera och verka för ökat samarbete mellan

den kommunala organisationen för elevhälsa och barn-

och ungdomspsykiatrin. Målsättningen måste enligt

Vänsterpartiet vara att utifrån ett elevperspektiv

kunna samverka för att tidigt kunna möta och

förebygga olika former av ohälsa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om andra belopp. Utskottet föreslår

vidare att riksdagen avslår yrkandena om inrättandet

av ett nationellt kvalitetsinstitut eller

skolinspektion och yrkandena om ett sådant organs

uppgifter. Utskottet anser att den nya

myndighetsstruktur som föreslagits av regeringen är

ändamålsenlig. Genom de två myndigheterna,

Skolverket och den nya skolutvecklingsmyndigheten,

kommer den granskande och kvalitetsbedömande

myndighetsrollen att kunna förstärkas hos

Skolverket, samtidigt som den nya

skolutvecklingsmyndigheten kommer att arbeta för att

främja de nationellt fastställda målen.

För närvarande pågår ett arbete med att förbereda

bildandet av den nya skolutvecklingsmyndigheten

(dir. 2002:76). Bland annat förbereds myndighetens

mål, uppdrag och inriktning. I de delrapporter som

den särskilde utredaren överlämnat till regeringen

(Myndigheter på skolområdet - delrapport 1

respektive delrapport 2) förutsätts myndigheten

bygga upp en samverkan med olika intressegrupper för

att få ett inflöde av kunskaper och idéer,

diskussioner om myndighetens insatser men också

konkret samverkan med olika aktörer för att få

största möjliga samlade effekt. Likaså behövs enligt

utredaren en hög grad av samverkan med andra

myndigheter, universitet och högskolor, nationella

resurscentrum, regionala utvecklingscentrum osv.

Utskottet utgår ifrån att den nya skolmyndighetens

verksamhet också kommer att innebära att ett

samarbete med olika aktörer angående elevhälsan

etableras genom myndighetens försorg. Utskottet

erinrar också om betänkande 2001/02:UbU6 Hälsa,

lärande och trygghet. Utskottet underströk i

betänkandet att det nya verksamhetsområdet elevhälsa

skall främja hälsa hos alla elever men ha fokus på

elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt

lärande. I propositionen 2001/02:14 Hälsa, lärande

och trygghet, som föregick betänkandet, meddelar

regeringen att vissa frågor kring det nya

verksamhetsområdet elevhälsa måste beredas

ytterligare innan ett förslag om elevhälsans

innehåll kan presenteras. Utskottet menar att

arbetet med dels det nya verksamhetsområdet

elevhälsa, dels bildandet av den nya myndigheten bör

avvaktas.

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen begärda anslagsbeloppet, 351

901 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg. Motionsyrkanden med förslag om

andra anslag, anslagsbelopp och

anslagsvillkor bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och

4 (c).

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandet

rörande insatser avseende dyslexi och

dyskalkyli.

Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av

förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och

vuxenutbildning. Anslaget bekostar framför allt

verksamhet som kommer att bedrivas av den ny

skolutvecklingsmyndigheten, såsom att stödja och

stimulera kommuner och verksamheter inom barnomsorg,

skola och vuxenutbildning i deras arbete med

verksamhetsutveckling. Anslaget används även för

annat centralt initierat utvecklingsarbete inom

utbildningssystemet, satsningar för att främja

skolväsendets internationalisering, bidrag till

vissa organisationer, statlig rektorsutbildning samt

till administration, uppföljning och utvärdering av

vissa uppdrag. Regeringen presenterar ett antal

centrala uppgifter för den nya

skolutvecklingsmyndigheten som kommer att bekostas

under anslaget. En sådan uppgift är att förbättra

utbildningsvillkoren för barn och ungdomar i områden

som präglas av etnisk eller social segregation.

Regeringen framhåller också språket och läsningen

som nyckeln till kunskap. Arbetet med elevernas

språk- och läsutveckling skall därför också vara ett

centralt område för skolutvecklingsmyndighetens

arbete under anslaget. Ett annat strategiskt område

är att stödja kvalitetsutvecklingen i kommuner och

verksamheter inom barnomsorg och skola. Andra

centrala områden är kompetensutveckling av lärare

och annan personal inom t.ex. naturvetenskap, teknik

och miljö, elevhälsa, pedagogik för vuxna samt för

att utveckla kunskap om utvecklingssamtal och

individuella utvecklingsplaner. Vidare menar

regeringen att medel även skall avsättas för

inrättandet av ett nationellt resurscentrum för

idrott och hälsa, stimulans av utveckling och

användning av IT i skolan samt för att öka

möjligheterna till utlandspraktik för elever i

gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning.

Regeringen har beräknat anslaget till 351 901 000

kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslå en minskning av anslaget med 160

miljoner kronor i motion 2002/03:Ub323 yrkande 27 i

denna del. Man menar att utvecklingsarbetet i större

utsträckning bör göras på lokal nivå.

Kristdemokraterna föreslår en minskning av

anslaget med 260 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418

i denna del). Man pekar på att i det

decentraliserade skolväsendet är det kommunerna och

inte staten som bedriver skolverksamhet, vilket ger

utrymme för en minskning på anslaget. Skolverket

skall inte ägna sig åt lokal skolutveckling.

Centerpartiet föreslår ett nytt anslag på 400

miljoner kronor för att stärka kompetensen och öka

insatserna mot läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)

och dyskalkyli (mot. 2002/03:Ub503 i denna del). I

motion 2002/03:Ub336 yrkande 8 beskriver

Centerpartiet satsningen närmare. Specialisttjänster

för resurslärare i läs- och skrivutveckling samt

matematik skall inrättas. Skolverket skall få i

uppdrag att sammanställa en nationell

erfarenhetsdatabas med exempel på hur man arbetar

med läs- och skrivproblem i olika skolor. Tester för

att tidigt upptäcka de elever som har olika slags

läs- och skrivsvårigheter skall genomföras. Vidare

bör forskning kring läs- och skrivsvårigheter

stimuleras, bl.a. bör lärare kunna ta tjänstledigt

för att ägna sig åt forskningsarbete. På så sätt får

man en närmare anknytning mellan forskning och

praktisk verksamhet i skolan. Slutligen skall

läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter

utvecklas och skolbiblioteken få de resurser de

behöver för att kunna spela en vital roll i

skolarbetet.

I motion 2002/03:Ub325 yrkande 2 (fp) hävdar

motionären att det råder stor okunskap om ämnet

svenska som andraspråk, dess innebörd och betydelse

för elever med annat modersmål än svenska. Det är

också brist på utbildade lärare i ämnet. I motionen

yrkas att riktade medel till kompetensutveckling

anvisas för att fler lärare skall få utbildning i

svenska som andraspråk. I motion 2002/03:Ub361

yrkande 3 (fp) yrkas att ekonomiskt stöd skall utgå

till uppbyggnaden av en stark hem och skolarörelse

under en period om minst fem år. Det är enligt

motionären ett allmänt samhällsintresse att åter få

en stark och oberoende hem och skolarörelse. I

motion 2002/03:Ub455 (s) tas frågan upp om bidrag

för pedagogiska insatser för finskspråkiga elever i

enlighet med förordningen (1998:1636) om vissa

statsbidrag för utveckling av skolväsendet och

barnomsorgen. Motionären begär ett tillkännagivande

om att bidrag som delas ut enligt nämnda förordning

öronmärks inom de ramar som anslagits till

Skolverket och att regeringen också bestämmer hur

stort belopp som årligen skall delas ut till

respektive grupp och ändamål som nämns i

förordningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om

andra anslagsbelopp. Övriga motionsyrkanden bör

också enligt utskottets uppfattning avslås av

riksdagen.

Utskottet delar uppfattningen att satsningar för

att stödja elever med dyslexi och dyskalkyli är

angelägna. Utskottet vill dock peka på de insatser

som görs med stöd av anslaget och även i andra

sammanhang. Arbetet med elevers språk- och

läsutveckling kommer att vara ett centralt område i

skolutvecklingsmyndighetens arbete. Vidare får alla

lärare som genomgår den nya lärarutbildningen

kunskaper om dyslexi och dyskalkyli.

Specialpedagogiska institutet har dessutom i uppdrag

att sprida kunskap om dessa frågor.

När det gäller svenska som andraspråk vill

utskottet peka på anslagets användningsområde, t.ex.

förbättringar av utbildningsvillkoren för barn och

ungdomar i områden som präglas av etnisk eller

social segregation och stöd till arbete med elevers

språk- och läsutveckling. Regeringen anger också i

budgetpropositionen för 2003 att man kommer att

vidta åtgärder för att förstärka ämnet svenska som

andraspråk och att man skall samordna dessa insatser

med åtgärder för förstärkande av

modersmålsundervisningen. Utskottet anser att detta

arbete bör avvaktas innan utskottet tar ställning i

frågan om insatser för svenska som andraspråk.

Utskottet menar att det är värdefullt med ett ökat

elev- och föräldrainflytande, bl.a. genom

möjligheten för skolorna att inrätta lokala

styrelser men också genom en ökad samverkan med

elev- och föräldraorganisationerna. Statskontoret

pekar i en rapport, Lokala styrelser och andra

brukarorgan (2002:14), på möjligheten att utveckla

andra former av elev- och föräldrainflytande.

Rapporten bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Utskottet vill också peka på att

Skolverket stöder Riksförbundet Hem och Skola med

medel från detta anslag.

När det gäller stöd till pedagogiska insatser för

finskspråkiga elever har Skolverket i uppgift att, i

enlighet med förordningen (1998:1636) om vissa

statsbidrag för utveckling av skolväsendet och

barnomsorgen, i mån av medel lämna bidrag till ett

antal ändamål. Medelstilldelning i enlighet med

förordningen är således en fråga för myndigheten och

inte för riksdagen.

25:4 Specialpedagogiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 321

497 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet.

Motionsyrkandet med förslag om att

myndigheten skall upphöra bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Specialpedagogiska institutet är en myndighet för

statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor

rörande barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder. Institutets uppgift är att ge

specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra

huvudmän som ansvarar för förskola, skola,

skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående

skolor som står under statlig tillsyn.

Regeringen har beräknat anslaget till 321 497 000

kr.

Motionen

Moderaterna föreslår att Specialpedagogiska

institutet upphör (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 6).

Delar av anslaget överförs till

Specialskolemyndigheten för att säkerställa

kvaliteten och tillgängligheten i den fasta

organisationen för specialskolan. Övrig verksamhet

integreras i Skolverket. Kristdemokraternas yrkande

(mot. 2002/03:Ub418 i denna del) om ökade medel

under anslaget behandlas i samband med anslaget 25:6

Specialskolemyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och

avstyrker således yrkandet att Specialpedagogiska

institutet skall upphöra. Utskottet har tidigare i

betänkandet Elever med funktionshinder (bet.

1999/2000:UbU4) och därefter senast i

budgetbetänkandet för 2002 (bet. 2001/02:UbU1)

behandlat och avstyrkt liknande yrkanden. Utskottet

har inte heller nu någon annan uppfattning än att

nuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste då

de statliga resurserna för stöd i specialpedagogiska

frågor har samordnats i en myndighet.

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel

för elever med funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisat det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 22

558 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:5 Skolutveckling och produktion

av läromedel för elever med funktionshinder.

Motionsyrkandet med förslag om annat

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Regeringen informerar om att Utredningen om

läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med

funktionshinder (dir. 2001:65) har i uppdrag att

göra en översyn av statens engagemang för

framställning och anpassning av läromedel och

studiematerial för barn, elever och vuxna med

funktionshinder i förskola, skola och

vuxenutbildning. Utredningen lämnar sin

slutredovisning den 1 december 2002. Utifrån

utredningens slutsatser återstår enligt regeringen

ett omfattande arbete under 2003 innan verksamhetens

inriktning är klar. Under detta arbete har

Specialpedagogiska institutet ett fortsatt ansvar

för verksamheten.

Regeringen har beräknat anslaget till 22 558 000

kr.

Motionen

Moderaterna föreslår att ytterligare 1 147 000 kr

förs till anslaget eftersom bristen på anpassade

läromedel för elever med handikapp fortfarande är

ett problem (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet. Utskottet

menar att det är viktigt att invänta utredningens

resultat innan någon eventuell förändring görs under

anslaget.

25:6 Specialskolemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 234

246 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:6 Specialskolemyndigheten.

Motionsyrkandet med förslag om annat

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).

Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden

rörande Ekeskolan och Hällsboskolan.

Jämför reservationerna 7 (m, kd) och 8 (fp,

c).

Propositionen

Specialskolemyndigheten består av sex skolenheter,

varav fem är regionala specialskolor för döva och

hörselskadade elever och en är en nationell

specialskola för döva och hörselskadade med

utvecklingsstörning samt för dövblinda elever.

Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och

sociala utveckling är att de erbjuds en

teckenspråkig miljö. Utbildningen i specialskolan

har som mål att ge barn och ungdomar som är döva

eller har hörselskada en till varje elevs

förutsättning anpassad utbildning som så långt det

är möjligt motsvarar den utbildning som ges i

grundskolan eller för berörda elever i särskolan.

Regeringen påpekar att myndigheten i sin

årsredovisning framhåller att bristen på utbildade

pedagoger inom området kommer att bli akut inom

några år.

Regeringen har beräknat anslaget till 234 246 000

kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår i motion 2002/03:Ub558 yrkande

8 att 121 479 000 kr tillförs anslaget utöver vad

regeringen anvisat till Specialskolemyndigheten.

Moderaterna menar att det är viktigt att säkerställa

hög kvalitet i undervisningen och vid resurscentrum

och att det finns ett behov av statliga

specialskolor. Ett antal yrkanden som rör bevarandet

av Ekeskolan och Hällsboskolan har väckts av en

moderat motionär. I yrkandena 2002/03:Ub213

yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5

och 2002/03:Ub219 yrkande 4, samtliga (m), yrkas att

beslutet att en av skolorna, eller båda, stängs

skall upphävas. Motionären hänvisar till att barn,

föräldrar och skolans experter avvisar en

nedläggning och att staten har ett särskilt ansvar

för barn med funktionshinder. I motion 2002/03:Ub213

yrkande 3 (m) framhåller också motionären att en del

barn har sådana speciella behov att de inte kan

tillgodoses i varje kommun. Samtliga kommuner kan

inte heller nå den nivå på specialpedagogik som en

nationell specialskola kan erbjuda.

Kristdemokraterna anvisar 5 miljoner för att

bevara de fasta skoldelarna av Ekeskolan och

Hällsboskolan (mot. 2002/03:Ub418 i denna del).

Kristdemokraterna befarar att beslutet att lägga ner

skolorna kommer att innebära att många elever med

multihandikapp inte kommer att få den hjälp de

behöver (mot. 2002/03:Ub443 yrkande 9). Den

kompetens och kunskap som är nödvändig finns inte i

kommunerna vilket kommer att innebära sämre

undervisning för de funktionshindrade. Motsvarande

yrkande finns i motion 2002/03:Ub521 (kd).

Centerpartiet yrkar i motion 2002/03:Ub429 yrkande

20 att beslutet att stänga den fasta skoldelen på

Ekeskolan skall omprövas. Centerpartiet menar att

utgångspunkten för en politik för funktionshindrade

barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser

av situationen. Barnen skall ha en rättighet och

inte en skyldighet att gå integrerat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden.

Utskottet har behandlat frågor som rör Ekeskolan

och Hällsboskolan vid behandlingen av propositionen

Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning

och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4,

rskr. 1999/2000:14). Utskottet har sedan återkommit

till frågor om de båda skolorna i budgetbetänkandena

för 2001 och 2002 samt i två betänkanden avseende

elever med funktionshinder (bet. 2000/01:UbU12 och

2001/02:UbU6). Riksdagens beslut hösten 1999 innebar

att synskadade och talskadade elever inte längre

skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp.

Kommunerna skall ha det fulla ansvaret för dessa

elever. Staten skall dock även i fortsättningen ha

ett stort ansvar för att stödja kommunerna bl.a.

genom en ny samordnad organisation för stöd i

specialpedagogiska frågor, en ökad

resurscenterverksamhet samt satsningar på

kompetensutveckling av skolans personal och på

forskning. Till följd av beslutet 1999 startade den

successiva avvecklingen av den fasta skoldelen vid

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna den

1 juli 2001 respektive den 1 juli 2002. Samtidigt

har resurscentren byggts ut vid de båda skolorna och

tillförts en mindre skoldel för visstidsplacering.

Ekeskolan och Hällsboskolan motsvaras numera av

Resurscenter syn Örebro respektive Resurscenter tal

och språk och ingår i Specialpedagogiska institutet.

I tidigare betänkanden har frågan om begreppet

visstid diskuterats. Den 15 november 2002

presenterades utredningen Visstidsutbildning vid

statliga resurscenter (SOU 2002:106). Utredaren

föreslår att visstidsutbildning under minst en

termin till hela den obligatoriska skolgången skall

vara möjlig vid Ekeskolan och Hällsboskolan. En

förordning som reglerar ansökan, beslut m.m.

föreslås. Elevens vårdnadshavare skall kunna ansöka

hos Specialpedagogiska institutet och beslutet skall

kunna överklagas till Skolväsendets

överklagandenämnd. Förslagen bereds för närvarande

av Regeringskansliet.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu när det

gäller specialskolans organisation än den som kom

till uttryck i samband med behandlingen av

propositionen Elever med funktionshinder. Utskottet

ställde sig då bakom den viktiga handikappolitiska

principen att barn med funktionshinder så långt

möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i sin

hemkommun och därmed ha rätt och möjlighet att bo

hemma med sina föräldrar. Utskottet vill dock

understryka att det är viktigt att noga följa

Specialpedagogiska institutets arbete med att stödja

kommunerna i deras uppdrag att ordna skolgång för

synskadade och talskadade elever.

25:7 Särskilda insatser på skolområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 266

177 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:7 Särskilda insatser på

skolområdet.

Motionsyrkandet om inrättande av en

gymnasieskola för gravt hörselskadade och

döva i Stockholm bör avslås.

Jämför reservation 9 (fp, kd).

Propositionen

Under anslaget beräknar regeringen medel för bidrag

enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till

särskilda insatser på skolområdet och bidrag till

kommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende

särskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade

regionala utbildningsinsatser för elever med

funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag

till vissa riksrekryterande utbildningar för elever

med funktionshinder. Regeringen erinrar om att

fr.o.m. intagningen till läsåret 2002/03 får

individuella program anordnas vid den utbildning i

gymnasieskolan som är speciellt anpassad för

ungdomar med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad

utbildning). Den huvudsakliga faktorn som styr

utgifterna under anslaget är antalet elever.

Regeringen uppger att elevantalet beräknas i stort

sett till oförändrad nivå.

Regeringen har beräknat anslaget till 266 177 000

kr.

Motionen

I motion 2002/03:Ub371 (fp) yrkas ett särskilt

elevanslag till Stockholms stad för inrättande av en

modern gymnasieskola för gravt hörselskadade och

döva i Stockholm. Motionären pekar på att elever med

sådana handikapp i dag skickas från Stockholm till

Örebro för att gå på gymnasiet trots att det är

svårt för elevernas att skiljas från familj och

kamratkrets under tonårstiden. Verksamheten i Örebro

drar enligt motionären höga kostnader och

finansieras med betydande statliga anslag. Om

eleverna i stället kunde gå i skola i Stockholm

skulle ersättningen för boende utanför hemorten

bortfalla, vilket skulle leda till en statlig

besparing på 100 000 kr per elev och läsår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Utskottet har erfarit att diskussioner pågår mellan

Stockholms och Örebro kommun för att öka möjligheten

för de elever som kommer från Stockholm att

tillbringa mer tid hemma, t.ex. genom att öka

distansutbildningsinslagen i undervisningen eller

att förlägga den arbetsplatsförlagda utbildningen

till Stockholm.

25:8 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 31

168 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:8 Sameskolstyrelsen.

Propositionen

Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och

integrerad samisk undervisning i den kommunala

grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och den

integrerade samiska undervisningen i den kommunala

grundskolan har som mål att bevara och utveckla det

samiska språket och kulturen genom att ge samiska

barn en utbildning med samisk inriktning.

Utbildningen skall för sameskolan motsvara

utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för

den integrerade samiska undervisningen t.o.m.

årskurs 9 i grundskolan. Styrelsen får också efter

avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter

inom förskoleklass och förskole- och

fritidshemsverksamhet för samiska barn.

Regeringen har beräknat anslaget till 31 168 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 3

900 000 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen.

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

barnomsorgspeng och barnomsorgskonto.

Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).

Propositionen

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner

som har ett system med maxtaxa i

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det

statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall

lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under

anslaget bekostas också Skolverkets kostnader för

arbete med administration av rekvisitioner från

kommunerna samt den uppföljning av reformens olika

delar för vilken Skolverket skall ansvara.

Regeringen bedömer att samtliga kommuner kommer att

tillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen under 2003.

Regeringen har beräknat anslaget till 3 900 000

000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub509 yrkande

9 att en barnomsorgspeng införs. Kommunerna skall ge

föräldrarna en barnomsorgspeng som de kan använda

för att bekosta vilken barnomsorg de vill -

kommunal, enskild förskola eller familjedaghem.

Utöver en sådan kommunal barnomsorgspeng vill

Folkpartiet att staten skall erbjuda föräldrar 40

000 kr per barn. Föräldrarna skall kunna använda

medlen fritt under tiden fram till skolstart på att

t.ex. betala barnomsorg, gå ner i arbetstid eller

bygga om huset så att det bättre passar barnen.

Kristdemokraterna föreslår införande av ett

barnomsorgskonto innefattande alla barn. Föräldrarna

skall ha möjlighet att välja barnomsorg, minska sin

arbetstid eller vara hemma under en längre del av

barnens uppväxt (mot. 2002/03:Sf380 yrkande 22).

Kristdemokraterna föreslår att ett barnomsorgskonto

på 80 000 kr för barn som fyller ett år införs från

den 1 juli 2003. Maximalt får 40 000 kr tas ut per

barn per år. De barn som när reformen införs fyller

två år får ett barnomsorgskonto på 40 000 kr. Om

barnet helt eller delvis har plats inom kommunalt

finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Beloppet

är inte skattepliktigt. Taket för

barnomsorgsavgifterna (maxtaxan) är kvar, men

kommunerna åläggs att utforma och införa deltidstaxa

i minst tre nivåer under taket. I motion

2002/03:Sf335 yrkande 8 (kd) yrkas att ett

barnomsorgskonto införs. Ett sådant konto ger enligt

motionärerna föräldrar en viktig valmöjlighet att

själva kunna utforma sin vardag och kunna välja den

barnomsorgsform de anser bäst. De ekonomiska

villkoren för att ta hand om barn måste vara

gynnsamma. En generös föräldraförsäkring, rätten att

vara tjänstledig i tre år som nybliven förälder,

tillgång till god barnomsorg av olika slag som kan

väljas efter barnets och föräldrarnas önskemål, är

viktiga inslag för kombinationen föräldraskap och

arbetsliv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandena. Riksdagen beslutade hösten 2000 i

anledning av regeringens proposition Maxtaxa och

allmän förskola (prop. 1999/2000:129, bet.

2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46) om förändringar inom

barnomsorg och förskola. Beslutet innebär att

statsbidrag lämnas till de kommuner som tillämpar

maxtaxa inom förskoleverksamheten. Vidare omfattas

barn till arbetslösa föräldrar sedan den 1 juli 2001

av kommunens skyldighet att anordna

förskoleverksamhet, och sedan den 1 januari 2002

omfattas barn till föräldralediga av samma kommunala

skyldighet. Den 1 januari 2003 införs den allmänna

förskolan för alla barn från fyra års ålder.

Förskolan skall för dessa barn vara avgiftsfri minst

525 timmar om året. Utskottet menar att den stegvisa

reformen innebär att alla barn kan erbjudas en

pedagogisk stimulans och gruppgemenskap som

förbättrar barnens möjligheter till lärande och ger

dem en positiv utveckling. Yrkanden om

barnomsorgspeng och barnomsorgskonto har behandlats

senast i budgetbetänkandet för 2002. Utskottet

avstyrkte då yrkandena och riksdagen beslutade i

enlighet därmed. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu.

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i

skola och fritidshem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 2

500 000 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:10 Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem

samt avslår yrkandena om andra anslagsbelopp

och anslagsvillkor.

Jämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och

4 (c).

Propositionen

Bidraget är riktat till skolsektorn för att öka

personaltätheten. Medlen skall användas till

personalförstärkningar som är strategiska för att nå

en ökad måluppfyllelse. Kostnaderna i samband med

Skolverkets administration och uppföljning av

statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.

Bidraget infördes 2001 och uppgick för detta år till

500 miljoner kronor. Avsikten är att bidraget skall

öka successivt med 1 miljard kronor årligen tills

nivån 5 miljarder kronor är nådd. Regeringen bedömer

att bidraget kommer att fördelas till alla kommuner

under 2003.

Regeringen har beräknat anslaget till 2 500 000

000 kr.

Motionerna

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att

anslaget upphör och att medlen överflyttas till det

generella statsbidraget till kommunerna (mot.

2002/03:Ub418, i denna del, respektive

2002/03:Ub503, i denna del). Kristdemokraterna

framhåller i motion 2002/03:Ub417 yrkande 22 att det

är fel av regeringen att centralstyra resurserna

genom specialdestinerade bidrag till skolan.

Kommunerna vet bäst hur behoven ser ut i den egna

skolan och regeringen gör dessutom intrång i det

kommunala självstyret.

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub250 yrkande 5

att medlen under anslaget bör kunna användas för att

höja lärarnas löneläge. Sverige är ett av de länder

som har de lägsta lärarlönerna och de låga lönerna

inverkar enligt Folkpartiet starkt negativt på

läraryrkets attraktivitet.

I motion 2002/03:Ub301 (c) anser motionären att

möjligheterna att få fler vuxna i skolan och därmed

även öka sysselsättningen för invandrare och

asylsökande bör öka. Det finns problem i skolan med

för stora klasser och för få vuxna. Genom att bereda

invandrare och asylsökande plats i skolan som

vuxenresurser blir det många bra tillfällen för

mångkulturella möten.

I motion 2002/03:Ub542 (s) framhåller motionärerna

behovet av pedagogassistenter i skolan. En

pedagogassistent kan fungera som en person i

lärarlaget, höja skolans IT-kompetens, arbeta med

administration och ekonomi men även bistå i

klassrummet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

regeringens anslagsförslag och avslår

motionsyrkandena. Det är angeläget att

kraftsamlingen för att öka personaltätheten i skola

och fritidshem fortsätter. Genom statsbidraget

förbättras enligt utskottets uppfattning

förutsättningarna för att höja skolans resultat i

förhållande till mål uttryckta i läroplaner och

kursplaner eftersom mer personal tillförs skolan och

fritidshemmen. Kommunerna ansöker hos Skolverket om

att få del av medlen men bestämmer själva vilka

personalkategorier som pengarna skall användas för.

Utskottet vill också peka på att avsikten är att när

satsningen avslutas kommer de medel som då finns på

anslaget, 5 miljarder kronor, att överflyttas till

utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 117

184 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:11 Bidrag till viss verksamhet

motsvarande grundskola och gymnasieskola.

Propositionen

Under anslaget beräknas bidrag till särskilt

verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande

utbildningar och förberedande dansutbildningar,

kostnader för Sveriges anslutning till

examensorganisationen International Baccalaureate

Organisation och särskilt bidrag till sådana

utbildningar, riksinternatskolor, internationella

grund- och gymnasieskolor, kostnader för

utlandssvenska elevers skolgång i Sverige och

ersättning för kostnader för nordiska elever på

gymnasial nivå samt ersättning för personskada till

elev på gymnasial nivå.

Regeringen informerar om att Statens skolverk har

haft i uppdrag att se över systemet med särskilt

verksamhetsstöd. Redovisningen av uppdraget har

överlämnats till Gymnasiekommittén 2000 som underlag

för kommitténs överväganden. I avvaktan på

regeringens ställningstaganden med anledning av

kommitténs kommande förslag behålls

verksamhetsstöden i stort sett oförändrade.

Regeringen informerar vidare om att en utvärdering

av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap

på gymnasial nivå är planerad under det svenska

ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2003.

Regeringen har beräknat anslaget till 117 184 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:12 Bidrag till svensk undervisning i

utlandet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 84

676 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:12 Bidrag till svensk

undervisning i utlandet.

Propositionen

Under anslaget beräknas bidrag till utbildning av

utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt

bestämmelserna (SFS 1994:519) lämnas statsbidrag

till huvudmannen för en svensk utlandsskola,

distansundervisning, kompletterande

svenskundervisning och undervisning vid utländsk

skola (internationell skola). Även löneförmåner m.m.

som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid

Europaskolorna bekostas under anslaget, liksom

bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt.

Regeringen har beräknat anslaget till 84 676 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 101

417 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:13 Nationellt centrum för

flexibelt lärande. Motionsyrkandet med

förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilt yttrande 2 (fp).

Propositionen

Myndighetens uppdrag är att utveckla metoder för

distansutbildning och flexibelt lärande samt att

utgöra stöd till kommunerna på detta område. I

uppdraget ingår att utveckla och tillhandahålla

gymnasial vuxenutbildning i form av

distansutbildning, tillhandahålla fortbildning för

lärare, skolledare och cirkelledare om arbetssätt

och metoder vid användning av medieburet material,

tillhandahålla beskrivande information om det

aktuella utbudet av Internetbaserad programvara samt

vara en nätburen informationscentral för IT-stödd

distansutbildning. Myndigheten skall också förmedla

medel till och på annat sätt stödja projekt som

syftar till att utveckla distansutbildning och

flexibelt lärande samt följa och informera om

forskning och utvecklingsarbete rörande

distansutbildning och flexibelt lärande i andra

länder. Nationellt centrum för flexibelt lärande

ansvarar också tillsammans med Specialpedagogiska

institutet för att utveckla läromedel som riktar sig

till studerande inom vuxenutbildning och

folkbildning som har teckenspråk som första språk.

Regeringen har beräknat anslaget till 101 417 000

kr.

Motionen

Folkpartiet föreslår i motion 323 yrkande 27 (i

denna del) en minskning av anslaget med 30 miljoner

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:14 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 155

804 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet

inom vuxenutbildningen.

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande

skolor enligt förordningen (2000:521) om statligt

stöd till kompletterande utbildningar, vissa andra

skolor och viss kursverksamhet. Från anslaget utgår

också medel till försöksverksamhet och

utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet

enligt särskilda regeringsbeslut, utveckling av

svenskundervisning för invandrare och validering.

Slutligen utgår också bidrag till Internationella

programkontoret för utbildningsområdet och Högskolan

för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB

för viss verksamhet samt till Samernas

utbildningscentrum.

Regeringen informerar om att en översyn av

kompletterande utbildningar kommer att genomföras av

Skolverket.

Regeringen har beräknat anslaget till 155 804 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

25:15 Bidrag till vissa organisationer för

uppsökande verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 50

000 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:15 Bidrag till vissa

organisationer för uppsökande verksamhet.

Motionsyrkanden om att anslaget skall

avskaffas och om en annan beräkning av

anslaget bör avslås.

Jämför särskida yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till fackliga

organisationer, Företagarnas riksorganisation,

Handikappförbundens samarbetsorgan och Sveriges

fiskares riksförbund för uppsökande verksamhet och

utbildning i samhällsfrågor. Syftet med den

uppsökande verksamheten är att bredda intresset hos

vuxna för studier och utbildning. Syftet med

utbildningen i samhällsfrågor är att förtroendevalda

inom organisationerna skall kunna fördjupa sina

kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala

områden.

Regeringen har beräknat anslaget till 50 000 000

kr.

Motionerna

Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet

(mot. 2002/03:Ub558 yrkande 9, 2002/03:Ub418, i

denna del, respektive 2002/03:Ub503, i denna del)

föreslår att anslaget avskaffas då man säger nej

till fackliga bidrag. Folkpartiet föreslår en

minskning av anslaget med 40 miljoner kronor

(2002/03:Ub323 yrkande 27, i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning

och avstyrker därmed motionsyrkandena. Utskottet

anser liksom tidigare (senast i budgetbetänkandet

för 2002) att de berörda organisationernas medverkan

i arbetet med att stimulera vuxna till studier är

värdefull. Det är viktigt att vuxenutbildningen

kommer så många grupper som möjligt till del.

25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 1

784 378 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning

av vuxna. Motionsyrkanden med förslag om

avskaffande av anslaget eller andra

anslagsbelopp bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).

Riksdagen bör även avslå yrkandena om

fördelningen av årsstudieplatserna inom

vuxenutbildningen.

Jämför reservation 12 (c).

Propositionen

Vid årsskiftet 2002/03 upphör Kunskapslyftet som ett

särskilt projekt och ett nytt riktat statsbidrag

till kommunal vuxenutbildning införs den 1 januari

2003 efter ett riksdagsbeslut våren 2001 (prop.

2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 29). Från det nya

anslaget finansieras statsbidrag enligt förordningen

(2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna.

Under anslaget beräknas även medel för en

förstärkning av vuxenutbildningen för

utvecklingsstörda. Regeringen uppger att det

föreslagna statsbidraget motsvarar ca 46 500 platser

i kommunal vuxenutbildning.

Regeringen har beräknat anslaget till 1 784 378

000 kr.

Motionerna

Moderaterna yrkar i motion 2002/03:Ub558 yrkandena

10, 11 och 21 att anslagen 25:16 Statligt stöd för

utbildning av vuxna och 25:18 Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning avskaffas och att ett

nytt anslag, Vuxnas utbildning, införs. Under det

nya anslaget anvisas medel för Kunskapslyftet,

folkhögskolor och kvalificerad yrkesutbildning.

Moderaterna beräknar det nya anslaget till

3 294 331 000 kr. Förutom de medel som regeringen

beräknat under 25:16 och 25:18 föreslår Moderaterna

att 900 miljoner kronor överförs från utgiftsområde

17, anslag 25:1 Bidrag till folkbildningen.

Anslagsramen ger enligt Moderaterna utrymme för en

kraftig ökning av antalet platser inom den

kvalificerade yrkesutbildningen. För 2003 anslås

medel för motsvarande 21 200 platser inom den

kvalificerade yrkesutbildningen och medel för

folkhögskoleutbildning motsvarande 20 000 platser.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323

yrkande 27 (i denna del) att anslaget minskas med

700 miljoner kronor.

När det gäller fördelningen av studieplatser begär

Centerpartiet ett tillkännagivande att

studieförbunden bör tillföras 5 000 platser åren

2003-2005 genom en omfördelning av det totala

antalet årsstudieplatser för vuxenutbildningen

(2002/03:Ub429 yrkande 19). I motion 2002/03:Ub447

(s) begärs ett tillkännagivande att staten bör ta

större hänsyn till regionernas utbildningsnivå och

arbetslöshet. Om alla regioner skall kunna svara upp

mot de behov som arbetsmarknaden har måste de

arbetslösa utbildas i högre utsträckning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av

anslaget och fördelningen av studieplatser.

Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande om

förändrad anslagsstruktur i budgetbetänkandet för

2002. Utskottet fann inte någon anledning att ändra

strukturen och menade att verksamheten inom de två

utbildningsformerna Statligt stöd för utbildning av

vuxna och Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

uppvisar sådana olikheter att det inte vore lämpligt

med ett gemensamt anslag.

Enligt riksdagens beslut våren 2001 är målet för

vuxnas lärande att alla vuxna skall ges möjlighet

att utvidga sina kunskaper och utveckla sin

kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och

sysselsättning samt en rättvis fördelning. Platserna

fördelas från den 1 januari 2003 med hänsyn tagen

till kommunens andel av icke sysselsatta enligt

Statistiska centralbyråns senaste statistik om

förvärvsintensitet i åldrarna 24-65 år. Utskottet

anser, i likhet med tidigare, att denna

platsfördelning innebär en rimlig prioritering.

25:17 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 14

727 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:17 Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning.

Propositionen

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har

bl.a. till uppgift att ha ett övergripande

nationellt planeringsansvar och lämna förslag om de

ekonomiska ramarna för den kvalificerade

yrkesutbildningen, följa upp, främja utvecklingen

av, samt informera och sprida kunskap om den

kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen har beräknat anslaget till 14 727 000

kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

föreslagna beloppet.

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det

av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 609

953 000 kr, för budgetåret 2003 under

anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning. Motionsyrkanden med förslag

om andra anslagsbelopp bör avslås. Riksdagen

bör också avslå yrkandena rörande antalet

studieplatser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 4 (c).

Utskottet föreslår också att regeringen

bemyndigas att under 2003 besluta om bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare åtaganden medför utgifter

på högst 1 556 070 000 kr under åren

2004-2007.

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag och gemensamma

kostnader för kvalificerad yrkesutbildning.

Regeringen informerar om att anslagssparandet på

377 000 000 kr för 2001 härhör dels från

utbildningsplatser som inte kommit till stånd eller

inte utnyttjats i den omfattning som planerats, dels

från att statens kostnad per utbildningsplats varit

lägre än budgeterat. Med hänsyn till att

anslagssparande regelmässigt uppstår samt till

behovet att begränsa de statliga utgifterna för

2003, avser regeringen att budgetåret 2003 innehålla

200 miljoner kronor av anslaget. Regeringen menar

dock att de för verksamheten disponibla medlen bör

medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av

verksamheten. Det bör ankomma på Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning att slutligt avgöra

antalet utbildningsplatser. Regeringen har beräknat

anslaget till 609 953 000 kr.

Regeringen föreslår också att under 2003, i fråga

om ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare åtagande

uppgår till högst 1 556 070 000 kr under 2004-2007.

Motionerna

I motion 2002/03:Ub558 yrkandena 11 och 21 föreslår

Moderaterna att anslaget utgår samtidigt som ett

nytt anslag införs, Vuxnas utbildning (jfr under

anslag 25:16 ovan). När det gäller antalet platser

inom den kvalificerade yrkesutbildningen föreslår

Moderaterna en fördubbling av antalet studieplatser.

De nya platserna skall tillkomma utöver de som redan

finns i påbyggnadsutbildningarna och kompletterande

skolor (mot. 2002/03:A321 yrkande 5).

Centerpartiet föreslår ytterligare 54 miljoner

kronor till anslaget (mot. 2002/03:Ub503, i denna

del). Centerpartiet pekar på att det finns ett stort

behov av kvalificerad yrkesutbildning på

eftergymnasial nivå, och man vill därför öka antalet

platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för

att tillgodose näringslivets efterfrågan.

Centerpartiet understryker också vikten av att en

hög kvalitet bibehålls vid en ökning av antalet

utbildningsplatser. I motion 2002/03:Ub429 yrkande

14 begär Centerpartiet ett tillkännagivande att

ytterligare platser skall tillföras den

kvalificerade yrkesutbildningen.

I motion 2002/03:Ub257 (c) föreslås att fler

platser skall inrättas inom den kvalificerade

yrkesutbildningen. Motionären menar att det är

värdefullt att kunna erbjuda utbildning till flera

orter, bl.a. för att kunna utveckla lokala näringar

och erbjuda vidareutbildning för ungdomarna på

orten. Även i motion 2002/03:Ub404 (s) föreslås att

antalet platser bör öka inom den kvalificerade

yrkesutbildningen eftersom den betyder mycket för

orter som har svårt att få kvalificerad arbetskraft.

En ökad volym skulle enligt motionären förbättra

möjligheterna att tillgodose behoven i landets olika

delar och dessutom säkra en regional spridning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden om att anslaget skall

avskaffas. Övriga motionsyrkanden bör enligt

utskottets mening också avslås av riksdagen. Vad

gäller tillgången till utbildningsplatser stöder

utskottet regeringens uppfattning att i nuläget inte

utöka omfattningen av den kvalificerade

yrkesutbildningen. Utskottet har av regeringen

erfarit att den i budgetpropositionen aviserade

utgiftsbegränsningen på anslaget om 200 miljoner

kronor för år 2003 kommer att begränsas. Bedömningen

är att det därmed kommer att bli möjligt att också

starta helt nya kvalificerade yrkesutbildningar även

under 2003. Utskottet anser att den kvalificerade

yrkesutbildningen på sikt bör stärkas. Utskottet

vill i sammanhanget peka på det stora

anslagssparande som har funnits på anslaget under

ett antal år. Anslagssparandet tyder på svårigheter

att planera verksamheten från år till år. Utskottet

anser därför att det är rimligt att Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning avgör antalet

studieplatser inom den ekonomiska ram som riksdagen

fastställer. En större flexibilitet kan då uppnås

vilket bör förenkla planeringen för myndigheten.

Utskottet utgår alltså ifrån att verksamheten under

2003 i stort sett kommer att vara oförändrad i

förhållande till 2002.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen

bemyndigar regeringen att fatta beslut om bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare åtaganden uppgår till högst 1 556 070 000

kr under åren 2004-2007.

3 Högskoleverksamhet

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet avsnitt 7 i

budgetpropositionen och regeringens förslag när det

gäller anslag till universitet och högskolor

(anslagen 25:19-25:74) för budgetåret 2003 samt

motioner i anslutning till dessa.

Utskottet tar därefter upp ett antal

motionsyrkanden om principer för resursfördelningen

och om dimensionering och lokalisering av

utbildning.

Resultat

Regeringen ger i propositionen en sammanfattande

redovisning av utbildningsverksamhetens omfattning

t.o.m. år 2001. Redovisningen bygger på statistik

från Statistiska centralbyrån (SCB), den s.k. NU-

databasen på Högskoleverket och på Högskoleverkets

årsrapport 2002, som avser år 2001.

Den grundläggande högskoleutbildningen omfattade

år 2001 totalt drygt 268 000 helårsstudenter, vilket

är en ökning med 4 % från året dessförinnan.

Ökningen har relativt sett varit kraftigast - 6 % -

vid de högskolor (utom vårdhögskolor och

konstnärliga högskolor) som inte är universitet. Den

minsta ökningen - 2 % - skedde vid konstnärliga

högskolor. Antalet högskolenybörjare ökade något

mindre, nämligen med 3 % i riket som helhet. Andelen

högskolenybörjare från arbetarhem har ökat, men den

är fortfarande låg i förhållande till motsvarande

andel i befolkningen. De studerandes sociala

bakgrund varierar mycket mellan olika utbildningar.

Av helårsstudenterna var 58 % kvinnor, samma andel

som föregående år. Andelen kvinnor bland

högskolenybörjarna ökade med en procentenhet till 59

%. Könsfördelningen var sned bland de examinerade

från flertalet av de stora grundutbildningarna.

I forskarutbildningen ökade antalet nybörjare med

16 % jämfört med år 2000. Den nedgång i antalet nya

doktorander som följde efter 1998 års reform av

forskarutbildningen har därmed brutits. Andelen

kvinnor bland de nya doktoranderna ökade mellan åren

2000 och 2001 med två procentenheter till 47 %.

I budgetpropositionerna för 2001 och 2002 har

regeringen redovisat examinationsmål för vissa

utbildningar i den grundläggande

högskoleutbildningen och för forskarutbildningen

inom olika vetenskapsområden. Målen avser perioden

2001-2004. Regeringen har också satt upp

planeringsmål för den därpå följande

fyraårsperioden, dvs. 2005-2008.

För magisterexamen med ämnesdjup och för

lärarexamen med inriktning mot tidigare år har

antalet examina 2001 varit så stort att det finns

anledning att räkna med att examensmålen för

fyraårsperioden kommer att uppfyllas. Antalet

civilingenjörs- och arkitektexamina,

sjuksköterskeexamina och lärarexamina med inriktning

på senare år låg på 22, 22 respektive 21 % av det

antal som utgör mål för fyraårsperioden. För

högskoleingenjörsexamen har regeringen inte

preciserat något antal, men föreskrivit att antalet

sådana examina skulle öka 2001 jämfört med närmast

föregående år. Detta har också skett, men ökningen

var endast 3 procentenheter. Under tioårsperioden

1990/91-2000/01 har antalet examina inom det

tekniska området mer än fördubblats, främst genom

andra tekniska examina än civilingenjörsexamen. För

perioden 2005-2008 har regeringen satt som mål att

antalet psykologexamina skall öka. Antalet nybörjare

i psykologutbildning har ökat mellan 2000 och 2001

från 348 till 457. Regeringen gör bedömningen att

med en fortsatt antagning av den omfattningen har

det lagts en grund för att examinationen skall nå

den nivå som regeringen fastställt som mål.

Antalet examina i forskarutbildningen 2001

uppgick för samtliga vetenskapsområden till en

fjärdedel eller mer av det som satts som mål för

fyraårsperioden 2001-2004. Inom det tekniska

vetenskapsområdet var antalet examina totalt i

landet 25 % av målet för perioden. Motsvarande andel

för det humanistisk-samhällsvetenskapliga området

var 31 % och för Sveriges lantbruksuniversitet 36 %.

En fortsatt hög examination i forskarutbildningen är

angelägen, anser regeringen. Mot bakgrund av

satsningen på forskarskolor bör enligt regeringens

bedömning en avsevärd ökning kunna ske under nästa

fyraårsperiod.

De utbildningsuppdrag som lärosätena haft år 2001

för antalet helårsstudenter totalt i den

grundläggande utbildningen har uppfyllts eller

överträffats av 10 statliga lärosäten samt Högskolan

i Jönköping som har enskild huvudman. Övriga 17

statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola

(med enskild huvudman) har haft färre

helårsstudenter än deras uppdrag omfattade. Längst

ifrån att uppfylla målet låg Högskolan på Gotland

(74 %) och Mitthögskolan (75 %). Totalt hade

universiteten och högskolorna 98 % av det antal

helårsstudenter som regeringen angett som

utbildningsuppdrag. De konstnärliga högskolorna har

inte haft något uppdrag av detta slag.

Regeringen har också föreskrivit att ett visst

antal helårsstudenter skulle finnas inom de

naturvetenskapliga och tekniska områdena. Dessa

uppdrag har totalt för riket uppfyllts till 87 %.

Detta är en minskning jämfört med föregående år då

motsvarande andel var 93 %. Uppdraget när det gäller

helårsstudenter inom naturvetenskapligt och tekniskt

område uppfylldes 2001 endast av två lärosäten,

nämligen Lunds och Linköpings universitet. Längst

ifrån att uppfylla uppdraget låg Högskolan på

Gotland, Högskolan Dalarna, Växjö universitet och

Mitthögskolan (55, 70, 70 respektive 72 %).

Av de 35 statliga lärosätena samt Chalmers

tekniska högskola och Högskolan i Jönköping hade

2001 endast 13 tillräckligt antal helårsstudenter

och helårsprestationer för att helt kunna utnyttja

sitt takbelopp. Totalt för riket redovisades

helårsstudenter och helårsprestationer år 2001 i en

omfattning som motsvarar 95 % av takbeloppen. De

högskolor som låg längst ifrån att kunna utnyttja

takbeloppet var Högskolan på Gotland och

Mitthögskolan (63 respektive 76 %).

Sju lärosäten hade år 2001 ett särskilt åtagande med

anledning av försvarsomställningen. Dessa lärosäten

har erbjudit personer som har berörts av

försvarsomställningen olika former av utbildningar.

Intresset för utbildningarna har dock varit svagt,

och de personer som förlorat arbetet på grund av

försvarsomställningen har fått andra arbeten.

Regeringen konstaterar att samtliga sju lärosäten

har fullgjort sitt särskilda åtagande.

Den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen med

särskilt vuxenstudiestöd hade år 2001 sammanlagt

2 078 helårsstudenter. Antalet studenter i

utbildningen minskar, eftersom ingen nyantagning

skett efter höstterminen 1998. Budgetåret 2002 är

det sista då lärosätena får särskilda medel för

denna utbildning. Regeringen avser att under hösten

uppdra åt Högskoleverket och Centrala

studiestödsnämnden att utvärdera denna särskilda

satsning.

Lärosätena har redovisat sina åtgärder när det

gäller samverkan med det omgivande samhället. Fler

lärosäten än tidigare beskriver att samverkan

bedrivs på ett integrerat sätt i verksamheten och

med ömsesidighet i förhållande till det omgivande

samhället. Endast ett lärosäte redovisar att det

följer upp studenterna efter avslutad utbildning.

Många lärosäten förefaller enligt regeringen sakna

en uppföljande och utvärderande del i

samverkansarbetet över huvud taget.

Högskoleverket har haft i uppdrag att kartlägga

och analysera hur högskolans utbildningsutbud bättre

skall kunna svara mot framtida behov på

arbetsmarknaden och därigenom bidra till ökad

sysselsättning och tillväxt. Verket har funnit många

konkreta exempel på hur avnämare och

utbildningsansvariga vid högskolan interagerar i

långsiktiga planeringsprocesser, vilket har förnyat

utbildningsutbudet. På åtskilliga håll är också

samverkansprocesserna mellan högskolan och

arbetslivet under fortsatt målmedveten utveckling. I

årsredovisningarna för 2001 beskriver ett drygt

tiotal lärosäten hur arbetsmarknadens behov av

kompetens på olika sätt påverkar utbildningarnas

innehåll och uppläggning.

I svar på en enkät från Näringsdepartementet har

23 lärosäten uppgett att de under perioden 1999-2001

deltagit i arbetet på regionala tillväxtavtal. De

viktigaste positiva erfarenheterna av detta arbete

anser de vara det utökade och stärkta kontaktnätet

och att kontakterna till viss del har

systematiserats. En del lärosäten lyfter i sina

årsredovisningar för 2001 fram andra regionala

samarbeten, bl.a. olika initiativ för att skapa

regionala s.k. innovationssystem. Teknikparker och

centrumbildningar av olika slag är vanliga exempel

på lokal och regional samverkan.

Regeringens bedömning är att universiteten och

högskolorna i allt högre grad samverkar med det

omgivande samhället, och att samverkan bör fortsätta

att utvecklas och högskolans roll i det livslånga

lärandet stärkas.

Det internationella samarbetet inom högre utbildning

består bl.a. av student- och forskarutbyten. Inom

Erasmusprogrammet reste 2 726 studenter ut från

Sverige och 4 924 studenter in. Tendensen är att

Erasmus inte längre expanderar. Internationella

programkontoret för utbildningsområdet har fått i

uppdrag att analysera det sjunkande antalet

utresande studenter och det relativt låga antalet

lärare inom Erasmus. Även Nordplus (Nordiska

ministerrådets utbytesprogram inom högre utbildning)

har minskat i omfattning de senaste åren. Ett fåtal

lärosäten redovisar utbyten i Linnaeus-

Palmeprogrammet.

Ett antal lärosäten redovisar en kraftig ökning av

antalet kurser på engelska.

Under rubriken Jämställdhet och genusperspektiv

redovisar regeringen att studievalen fortfarande är

könsbundna och att kvinnorepresentationen är låg i

vissa lärarkategorier. En fjärdedel av alla kurser

har en jämn könsfördelning bland studenterna, dvs.

högst 60 % tillhör det ena könet. Andelen studenter

som går på kurser med jämn könsfördelning har ökat

från 25 till 27 %. Insatser görs på lärosätena för

att nå en jämnare könsbalans, men denna strävan ges

lägre prioritet än insatser som syftar till en

generell ökad rekrytering. Störst insatser görs på

manligt dominerade utbildningar. Andelen kvinnor som

tar examen inom de mansdominerade utbildningarna

ökar, medan motsvarande inte gäller män inom

kvinnodominerade utbildningar. Fler kvinnor än män

tar ut examen inom den grundläggande utbildningen.

Till forskarutbildning går betydligt fler av

männen än av kvinnorna vidare (4,4 % av kvinnorna,

9,8 % av männen). Eftersom fler kvinnor än män tar

ut examen inom den grundläggande utbildningen utgör

männen dock bara 55 % av nybörjarna i

forskarutbildningen. Högst andel kvinnor i

forskarutbildningen finns inom det medicinska

vetenskapsområdet och lägst andel inom det tekniska.

Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor

bland dem som disputerar ökat med 11 procentenheter

till 41 % år 2001.

Andelen kvinnor bland lärarna i högskolan

fortsätter att öka, men fördelningen ser olika ut

beroende på personalkategori. Lägst är andelen bland

professorerna, där den 2001 låg på 14 %. Möjligheten

för lektorer med tillräcklig vetenskaplig och

pedagogisk kompetens att inom ramen för sin

anställning, dvs. utan att söka en särskilt utlyst

befattning, befordras till professorer har

utnyttjats i lägre grad av kvinnliga lektorer, men

bland dem som ansökt om befordran har lika stor

andel av kvinnorna som av männen också blivit

befordrade.

Högskoleverkets arbete med att utveckla modeller

för att integrera genusperspektiv i jurist- och

ekonomutbildningarna har visat sig framgångsrikt.

Verket har också tillsammans med Nationella

sekretariatet för genusforskning och Vetenskapsrådet

börjat ge ut en skriftserie om genusforskning och

hur genusperspektiv kan användas i utbildning och

forskning inom olika områden.

Regeringen anser att det är av stor vikt att

lärosätena dels gör riktade insatser på utbildningar

med ojämn könsfördelning, dels i sitt generella

rekryteringsarbete införlivar kön som relevant

faktor jämte etnicitet och social bakgrund. Vidare

är det viktigt att andelen kvinnor inom

professorskåren fortsätter att öka. Lärosätena bör

därför intensifiera sitt arbete med att nå

rekryteringsmålen och i högre grad öka andelen

kvinnor på olika chefspositioner inom högskolan.

Under 2001 hade Högskoleverket och 29 statligt

finansierade lärosäten uppdrag att genomföra s.k.

fullt miljöledningssystem och ytterligare sex mindre

lärosäten ett mindre omfattande sådant uppdrag.

Flera av de lärosäten som haft miljöledningsansvar

under tre år eller längre tid kan påvisa konkreta

resultat vad gäller minskning av sin direkta

miljöpåverkan. Arbetet med miljöledningen har bl.a.

lett till miljörevidering av kursplaner, nystart av

forskningsprojekt med relevans för ett uthålligt

samhälle samt till ett avsevärt sparande när det

gäller resande med flyg eller bil.

Enligt regeringens bedömning bör arbetet med

miljöledningssystem fortsätta och integreras i den

ordinarie verksamheten vid lärosätena.

Lärosätenas redovisning av kompetensförsörjning

visar att personalomsättningen inom universitets-,

högskole- och forskningsmyndigheterna är ungefär

densamma som för statliga myndigheter totalt. Ett

antal lärosäten har framfört att utbyggnaden av

högskolan har medfört en hård arbetsbelastning för

lärarna. Kvinnornas genomsnittslöner (omräknade till

heltidslöner) är klart lägre än männens inom de

statliga myndigheterna totalt. Detta gäller också

för universitets- och högskolemyndigheterna. Flera

lärosäten strävar efter att öka andelen lärare som

har forskarutbildning och möter därvid en hårdnande

konkurrens. Problemet är särskilt stort inom

vårdutbildningen. Svårigheterna att rekrytera

personal beräknas öka kraftigt inom några år i

samband med att de stora pensionsavgångarna äger

rum.

Försöksverksamhet med nyckeltal avseende

forskarutbildning och grundutbildning har genomförts

respektive pågår. Regeringen avser att återkomma om

de samlade erfarenheterna, när även det

försöksprojekt som nu pågår är avslutat.

Anslag till universitet och högskolor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar

anslagen till universitet och högskolor för

budgetåret 2003 enligt regeringens förslag.

Det innebär:

Anslag till de statliga universiteten och

högskolorna för grundläggande utbildning

15 376 222 tkr

Anslag till de statliga universiteten och

högskolorna för forskning och

forskarutbildning 7 724

123 tkr

25:71 Enskilda utbildningsanordnare på

högskole-

området m.m. 1 875 181 tkr

25:72 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. 554 204 tkr

25:73 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete

vid vissa högskolor m.m. 341 243 tkr

25:74 Ersättningar för klinisk utbildning och

forskning 1 730 619 tkr

Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller

anslagsvillkor bör avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till anslagsbelopp under

anslagen 25:19-25:74 framgår av sammanställningen i

bilaga 2 till detta betänkande.

Den grundläggande högskoleutbildningen har sedan

1997 befunnit sig under stark expansion. Regeringen

har som långsiktigt mål att 50 % av en årskull skall

ha börjat studera i högskolan vid 25 års ålder.

I budgeten för 2002 tillfördes medel för

ytterligare ca 10 550 helårsstudenter fr.o.m. den 1

juli. Regeringen har i årets budgetproposition

beräknat medel för halvårseffekten av denna

utbyggnad. Likaså har regeringen beräknat anslagen

med hänsyn till den utbyggnad av

sjuksköterskeutbildningen som inleddes 2001 och den

ytterligare utbyggnad 2003 som aviserades i förra

årets budgetproposition (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16

s. 97). Regeringen har också tagit hänsyn till

behovet av resurser för att genomföra den

reformerade lärarutbildningen, som bl.a. innebär att

studietiden för vissa slag av lärarverksamhet

förlängs och att större delar av utbildningen

hänförs till utbildningsområden med högre

ersättningsbelopp.

Den utbyggnad av grundutbildningen som ligger till

grund för de anslagsbelopp som regeringen nu

föreslår är dock inte så stor som regeringen

tidigare hade räknat med att föreslå för 2003. För

2003 finns ett generellt besparingskrav på 0,7 % som

gäller för anslag för förvaltnings- och

investeringsändamål (prop. 2002/03:1 vol. 1 s. 149).

För den grundläggande högskoleutbildningens del har

regeringen valt att tillgodose detta genom att

minska utbyggnaden av platser i stället för att

generellt minska ersättningsbeloppen för

helårsstudenter och helårsprestationer. De nu

föreslagna anslagsbeloppen för grundutbildning

innebär en ökning med 187 118 000 kr, vilket enligt

uppgift från Utbildningsdepartementet motsvarar en

ökning med totalt ca 2 900 helårsplatser. Den

utbyggnad som föreslås för 2003 gäller även Chalmers

tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i

Jönköping, som får statsbidrag under anslaget 25:71

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

m.m.

För att uppnå ett effektivare resursutnyttjande

förslår regeringen en viss omfördelning mellan

lärosätena, så att resurser förs från lärosäten med

svårigheter att rekrytera tillräckligt många

studenter till lärosäten som bedöms kunna göra

detta.

Anslagsbeloppen till grundläggande utbildning har

också tillförts sammanlagt 102,5 miljoner kronor som

en fortsatt kvalitetsförstärkning av humanistisk,

samhällsvetenskaplig, juridisk och teologisk

utbildning. I budgeten för 2002 tillfördes för detta

ändamål 100 miljoner kronor. Vidare har

anslagsbeloppen beräknats för en

kvalitetsförstärkning av utbildningsområdet vård med

sammanlagt 193,5 miljoner kronor. I båda fallen har

ersättningsbeloppen för helårsstudenter och

helårsprestationer justerats uppåt.

Regeringen har också tillfört anslagen till

grundutbildning sammanlagt 10 miljoner kronor för de

merkostnader som följer av ett nytt avtal mellan

staten och Bonus Presskopias medlemsorganisationer

om kopiering inom högskoleområdet. Anslagen har

vidare pris- och löneomräknats med 2,46 %.

Lärosätenas premier för de statliga

avtalsförsäkringarna har de senaste åren

finansierats från ett särskilt anslag inom

utgiftsområde 16. Regeringen har i regleringsbrev

fördelat anslaget mellan lärosätena. I årets

budgetproposition har i stället medlen för dessa

premier förts över till respektive lärosätes anslag

till grundläggande utbildning och till forskning och

forskarutbildning. Utbildningsdepartementet har i en

skrivelse till utskottet den 4 november meddelat en

rättelse av uppgifterna i budgetpropositionen om hur

det sammanlagda beloppet är fördelat mellan de två

slagen av anslag. Förändringen medför att också

ersättningsbeloppen för helårsstudenter i

grundutbildningen höjs i förhållande till

uppgifterna i propositionen. Uppräkningen på grund

av premierna blir 3,5 %.

Anslaget 25:19 Uppsala universitet:

Grundutbildning har tillförts 2 miljoner kronor för

sekretariatet för Östersjöuniversitetet (Baltic

University Programme) och drygt 1,5 miljoner kronor

för nationellt resurscentrum i biologi och

bioteknik, som tidigare finansierats under anslaget

25:3 Utveckling av skola och barnomsorg.

Anslaget 25:25 Stockholms universitet:

Grundutbildning har tillförts ytterligare drygt 4

miljoner kronor på anslagsposten för stöd till

studenter med funktionshinder. Stockholms

universitet har i uppdrag att fördela medel för

detta till de lärosäten som har stora kostnader för

sådant pedagogiskt stöd.

Anslaget 25:29 Linköpings universitet:

Grundutbildning har tillförts drygt 1,5 miljoner

kronor för ett nationellt resurscentrum i teknik,

som tidigare finansierats under anslaget 25:3

Utveckling av skola och barnomsorg.

Anslaget 25:31 Karolinska institutet:

Grundutbildning har minskats med 102 000 kr som i

stället anvisats på anslaget 25:63 Idrottshögskolan

i Stockholm: Grundutbildning. Medlen avser viss

undervisning i fysiologi.

Anslaget 25:39 Växjö universitet: Grundutbildning

har minskats med 10 329 000 kr som avser verksamhet

inom ämnesområdet biovetenskap. Motsvarande belopp

har tillförts anslaget 25:49 Högskolan i Kalmar:

Grundutbildning.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har i regeringens

förslag tillförts medel i enlighet med vad som i

förra årets budgetproposition angavs som

planeringsförutsättningar för 2003. Således har

universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm,

Umeå och Linköping tillförts sammanlagt 17,9

miljoner kronor för förstärkning av humanistisk

forskning. De tre nya universiteten i Karlstad,

Växjö och Örebro samt de högskolor som har

vetenskapsområde har tillförts 63,9 miljoner kronor.

Linköpings universitet har tillförts medel för den

tekniska forskningen vid Campus Norrköping och Luleå

tekniska universitet medel för gruvteknisk

forskning. De universitet som utsetts till

värduniversitet för de 16 nationella forskarskolorna

har tillförts sammanlagt 57 miljoner kronor för

dessa. Umeå universitet och Luleå tekniska

universitet har tillförts medel till

forskningsverksamheten vid Kiruna rymd- och

miljöcampus.

Därutöver har anslagen förstärkts på följande

punkter.

Tre lärosäten har tillförts medel för nya

professurer som inrättas för att åstadkomma en

jämnare könsfördelning. Lunds universitet får medel

för en professur med inriktning mot tumörbiologi,

Göteborgs universitet för en professur med

inriktning på hydrosfärteknik och Högskolan i

Halmstad för en professur med inriktning mot

tillämpad matematik.

Anslaget 25:20 Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning har tillförts 945 000 kr för att

universitetet skall ta över metallbiologisk

forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Bedömningen är att verksamhetens inriktning mot

humanmedicin därmed skall säkras. Verksamheten har

tidigare finansierats inom utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Anslaget 25:22 Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning har tillförts 3 miljoner kronor

för att ta över verksamhet med klimatforskning.

Denna har tidigare finansierats inom utgiftsområde

14 Arbetsliv.

Anslaget 25:26 Stockholms universitet: Forskning

och forskarutbildning har tillförts 1 miljon kronor

för att universitetet skall anställa en professor i

Stockholms historia.

Anslaget 25:34 Kungl. Tekniska högskolan:

Forskning och forskarutbildning har tillförts 6

miljoner kronor för förstärkning av den tekniska

forskningen i södra Storstockholm.

Fem miljoner kronor, som avser forskningsområdet

biovetenskap, har flyttats från anslaget 25:40 Växjö

universitet: Forskning och forskarutbildning till

25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och

forskarutbildning.

Även anslagen till forskning och forskarutbildning

har löne- och prisomräknats med 2,46 % och tillförts

medel för premierna för de statliga

avtalsförsäkringarna.

Anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. har

förstärkts med 37,5 miljoner kronor i enlighet med

tidigare lämnade planeringsförutsättningar. Beloppet

är fördelat mellan de konstnärliga högskolorna,

Idrottshögskolan i Stockholm och tio andra mindre

högskolor. Professuren vid Högskolan i Halmstad med

inriktning på tillämpad matematik finansieras under

detta anslag. Idrottshögskolan i Stockholm föreslås

ta över en professur i tillämpad fysiologi från

Karolinska institutet. Medel för denna har beräknats

under detta anslag. Högskolan i Gävle föreslås ta

över verksamhet som avser forskning om

belastningsskador och som hittills har finansierats

under utgiftsområde 14 Arbetsliv. Medel för denna

har också beräknats under detta anslag.

Anslaget 25:71 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. finansierar statsbidrag till

högre utbildning och forskning som bedrivs av

enskilda utbildningsanordnare, i många fall med stöd

av avtal som staten ingått med vederbörande.

Ytterligare en enskild utbildningsanordnare föreslås

få statsbidrag, nämligen Beckmans skola AB.

Regeringen har för avsikt att i enlighet med lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina

besluta om tillstånd för Beckmans skola AB att

utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och

design. En förutsättning skall vara att inga

avgifter tas ut av studenterna.

De höjda ersättningsbeloppen för helårsstudenter

och helårsprestationer inom utbildningsområdet

humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi

och inom utbildningsområdet vård har beaktats också

när det gäller detta anslag.

För Chalmers tekniska högskola AB har regeringen

beräknat ett tillskott med 2,5 miljoner kronor som

planerings- och utvecklingsmedel för en satsning på

magisterutbildning i industriell design.

Anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. används för verksamhet inom

högskoleområdet för vilken medel inte har ställts

till förfogande under annat anslag. Anslaget används

också för bidrag till Svenska studenthemmet i Paris

och till Sveriges Förenade Studentkårer.

Under anslaget finns bl.a. medel för

Rekryteringsdelegationen och för extra per capita-

ersättning inom Sveriges nätuniversitet. Den

anslagspost som avser s.k. särskilda

lärarutbildningar (SÄL) föreslås få ett tredubblat

belopp jämfört med innevarande budgetår.

Anslagsposten Till regeringens disposition har

nästan halverats, jämfört med innevarande budgetår.

Anslaget 25:74 Ersättningar för klinisk utbildning

och forskning används för ersättning till vissa

landsting enligt avtal om samarbete om

läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete

om tandläkarutbildning och forskning m.m. Avtalen

har sagts upp av staten och upphör att gälla vid

utgången av 2003. En särskild utredare arbetar sedan

juni 2001 med att förhandla fram en ny

överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om ett nytt

system för ersättningen.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag beträffande anslagen

25:19-25:74 redovisas i bilaga 2 till detta

betänkande i en kolumn för varje parti.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Ub558 att anslagen 25:19-25:70 avskaffas

(yrkande 12). Motionärerna vill under ett nytt

anslag

(i bilaga 2 kallat 25:88 Grundläggande

högskoleutbildning) anvisa 15 522 274 000 kr, vilket

är drygt 146 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit under de grundutbildningsanslag som

Moderaterna vill avskaffa (yrkande 22). Det nya

anslaget skall fördelas mellan lärosätena med

utgångspunkt i studenternas val, heter det i

motionen. Vidare vill Moderaterna under ett nytt

anslag (i bilaga 2 kallat 25:89 Forskning och

forskarutbildning) anvisa 8 345 681 000 kr, vilket

är drygt 621 miljoner kronor mer än regeringen

föreslagit under de anslag till forskning och

forskarutbildning som Moderaterna vill avskaffa

(yrkande 23). Syftet är att ge den fria forskningen

en välbehövlig förstärkning och stärka

finansieringen av doktorander. Moderaterna vill öka

anslaget 25:41 Enskilda utbildningsanordnare på

högskoleområdet m.m. med 20 miljoner kronor för att

trygga möjligheterna för att bedriva utbildning och

forskning i alternativa former (yrkande 13).

Anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. föreslås minskat med 55 miljoner

kronor (yrkande 14). Moderaterna vill avskaffa

Rekryteringsdelegationen, för vilken regeringen

beräknat knappt 40 miljoner kronor, och minska

beloppet till regeringens disposition under detta

anslag. I motion 2002/03:Ub298 skriver partiet att

det behövs uthålliga resurstillskott under många år

till grundutbildningen för att höja dess kvalitet

(yrkande 9 i denna del). Fakultetsanslagen, dvs.

anslagen till lärosätena för forskning och

forskarutbildning, bör ökas, enligt Moderaternas

motion 2002/03:Ub486 (yrkande 15). I motion

2002/03:Ub360 (m) tar motionärerna upp svårigheterna

för den som vill gå vidare till forskarutbildning,

eftersom fakultetsmedlen inte räcker till och extern

finansiering ofta får formen av stipendier, som inte

ger doktoranden del i de normala trygghetssystemen.

Anslagen till grundforskning och forskarutbildning

måste enligt motionärerna höjas.

Folkpartiet framför sitt budgetförslag i motion

2002/03:Ub323 yrkande 27. Partiet vill att

utbyggnadstakten för grundutbildningen skall minskas

med 6 000 platser jämfört med regeringens förslag,

och beräknar att därmed 200 miljoner kronor i

stället kan satsas på utbildningens kvalitet

(yrkande 3). Dessa förslag anges i bilaga 2 under

anslagen 25:90 Minskad utbyggnad av högskoleplatser

respektive 25:91 Ytterligare

kvalitetsförstärkningar. Folkpartiet föreslår också

att 200 miljoner kronor anslås till extra fördelning

till lärosätenas grundutbildningar efter söktryck (i

bilaga 2 angivet under 25:92). I motionen anges hur

dessa extra medel skall fördelas mellan 15 angivna

lärosäten (yrkande 28). Forskning och

forskarutbildning får i Folkpartiets förslag ett

extra tillskott 2003 med 900 miljoner kronor (i

bilaga 2 angivet under 25:96 Ökade resurser till

forskning och forskarutbildning). Huvudinriktningen

skall enligt Folkpartiet vara att öka den andel av

forskningsanslagen som går direkt till

universiteten. Anslaget 25:72 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. minskas med 300

miljoner kronor, varvid dock preparandkurser för

akademiker med utländsk bakgrund skall tilldelas 30

miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Folkpartiets budgetförslag för utgiftsområde 16

finns också i motion 2002/03:Fi232 yrkande 17.

Kristdemokraterna framför sitt budgetförslag i

motion 2002/03:Ub418. De vill minska

grundutbildningsanslagen med sammanlagt 60 miljoner

kronor för att motsvara en mer realistisk

utbyggnadstakt, nämligen 1 000 platser mindre än

regeringen räknat med. Detta förslag anges i bilaga

2 under 25:90 Minskad utbyggnad av högskoleplatser.

Därutöver kan grundutbildningsanslagen minskas med

80 miljoner kronor avseende outnyttjade per capita-

ersättningar (anslag 25:93 i bilaga 2). Därmed

skapas utrymme för Kristdemokraternas förslag om ett

tillskott på 40 miljoner kronor för att öka antalet

disputerade lärare (anslag 25:94 i bilaga 2). De

vill också öka anslagen till forskning och

forskarutbildning med 100 miljoner kronor (anslag

25:96 i bilaga 2). Anslaget 25:72 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. vill

Kristdemokraterna minska med sammanlagt 159 100 000

kr. De anser att Rekryteringsdelegationen inte

behövs, att anslagsposten för per capita-

ersättningar inom Sveriges nätuniversitet kan

halveras och att medlen till regeringens disposition

kan minskas med 40 miljoner kronor. Däremot vill de

öka bidraget till Sveriges Förenade Studentkårer med

200 000 kr, vilket innebär i det närmaste en

fördubbling. Slutligen ingår i Kristdemokraternas

budgetförslag ett anslag till högskoleplatser som

försäljs utanför EES-området till länder och företag

samt enskilda studenter utanför utbytesprogram

(anslag 25:95 i bilaga 2). Förslaget ansluter till

utredningsbetänkandet Advantage Sweden (SOU

2000:92). Förslaget om att slopa

Rekryteringsdelegationen och att minska den extra

per capita-ersättningen inom Sveriges nätuniversitet

framförs också i Kristdemokraternas motion

2002/03:Ub448 (yrkandena 4 och 7).

Centerpartiets budgetförslag finns i motion

2002/03:Ub503. Under anslaget 25:72 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. vill

Centerpartiet avsätta 50 miljoner kronor till

utbyggnad av lärarutbildningen och minska medlen

till regeringens disposition med samma belopp.

Partiet vill öka anslagen till forskning och

forskarutbildning vid statliga lärosäten med

sammanlagt 280 miljoner kronor, fördelade mellan

samtliga universitet och högskolor med

vetenskapsområde. Vidare föreslås ytterligare

100 759 000 kr under anslaget 25:73 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

m.m. och ytterligare 5 miljoner kronor till

Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och

forskarutbildning under anslaget 25:71 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. I

motion 2002/03:Ub429 yrkande 2 framför Centerpartiet

sin uppfattning att lärarutbildningen för förskolan

behöver utökas med 500 platser. En ökning av

anslaget 25:52 Mälardalens högskola: Forskning och

forskarutbildning med 20 miljoner kronor föreslås i

motion 2002/03:Ub479 (c), vilket överensstämmer med

vad Centerpartiet föreslagit i budgetmotionen.

De anslagna medlen för metallbiologisk forskning

bör enligt motion 2002/03:Ub248 (c) anvisas till

enheten för metallbiologisk forskning inom

medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.

Takbeloppet för Örebro universitet budgetåret 2003

bör enligt motion 2002/03:Ub520 (kd) höjas så att

den ökning som föreslagits på tilläggsbudget för

2002 permanentas. Samme motionär skriver i motion

2002/03:Ub522 att det är nödvändigt att anslå

särskilda medel direkt till Örebro universitet för

kostnader för tolkar till döva, dövblinda och

hörselskadade studenter, inte minst med tanke på

studenterna, som inte själva skall behöva oroa sig

för om studierna är tillgängliga för dem eller ej.

I motion 2002/03:Ub460 (c) föreslås att anslaget

till Högskolan i Borås skall höjas genom

omfördelning inom utgiftsområde 16. Motionären

påpekar att denna högskola hör till de få som har

lyckats rekrytera studenter så att den uppfyllt sitt

utbildningsuppdrag.

Enligt motion 2002/03:Ub221 (m) behöver

statsbidraget till teknik- och

naturvetenskapscentrum höjas från 18 341 000 kr till

25 000 000 kr. Även motion 2002/03:Ub420 (s) tar upp

teknik- och naturvetenskapscentrum. Motionärerna

befarar att tillkomsten av nya stora sådana centrum

kommer att missgynna de mindre och medelstora

centrum som redan finns.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen

25:19-25:74 enligt regeringens förslag och avslår

motionsyrkandena.

Målet att hälften av en årskull skall ha börjat

högskolestudier vid 25 års ålder bör enligt

utskottets mening ligga fast. Därför är en fortsatt

utbyggnad av högskoleutbildningen angelägen. Lika

angeläget är det att slå vakt om utbildningens

kvalitet. Utbyggnaden av grundutbildningen 2003

kommer enligt regeringens förslag att bli mindre än

vad regeringen tidigare hade planerat. Därmed

undviker man att behöva sänka ersättningsbeloppen,

vilket annars skulle ha blivit nödvändigt på grund

av det generella besparingskravet på 0,7 %.

Utskottet kan inte ställa sig bakom Folkpartiets och

Kristdemokraternas förslag om ytterligare

begränsning av utbyggnaden 2003.

Ett viktigt redskap för att slå vakt om kvaliteten

är det system för regelbunden kvalitetsutvärdering

genom Högskoleverket som är i funktion sedan början

av 2001 (prop. 1999/2000:28, bet. UbU12, rskr. 180).

Budgetsaneringen under 1990-talet har medfört att

resursnivån för högskoleutbildningen har sjunkit på

ett sätt som är oroande. Utskottet anser det

värdefullt att det nu blivit möjligt att åter höja

de lägsta ersättningsbeloppen i

resursfördelningssystemet, nämligen för

humanistiskt, samhällsvetenskapligt, juridiskt och

teologiskt utbildningsområde samt också för

utbildningsområdet vård.

De kraftiga anslagsökningar på högskoleområdet som

föreslås i Moderaternas budgetalternativ är inte

möjliga inom den utgiftsram som regeringen

föreslagit och som finansutskottet har tillstyrkt.

När det gäller Kristdemokraternas förslag om ett

anslag till högskoleplatser som försäljs vill

utskottet framhålla att gällande regelverk inte

tillåter högskolorna att ta ut avgifter för

utbildning från enskilda personer.

Uppdragsutbildning kan förekomma, men bara på

uppdrag av annan än enskild person. Utskottet är

inte berett att ta initiativ till en förändring i

detta hänseende.

Utskottet har i det föregående avstyrkt

Centerpartiets förslag att slopa anslaget 25:10

Bidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem. Det finns inte utrymme för de i och för

sig önskvärda förstärkningarna av anslagen till

forskning och forskarutbildning, som Centerpartiet

föreslår, utan kraftiga minskningar på andra anslag

inom utgiftsområdet. Fördelning av

lärarutbildningsplatser mellan olika

ämneskombinationer, inriktningar och

specialiseringar beslutas av de lärosäten som

anordnar lärarutbildning. De skall enligt

regeringens föreskrifter göra detta efter hörande av

Högskoleverket och Statens skolverk. Utskottet anser

inte att riksdagen bör uttala sig särskilt om just

dimensioneringen av utbildningen av förskollärare.

Under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. har regeringen, som

framgått av redovisningen ovan, räknat med en

kraftig ökning av insatserna för särskilda

lärarutbildningar (SÄL).

Riksdagen anvisar medel på anslag till varje

statligt lärosäte. Det är lärosätets styrelse som

beslutar om den närmare fördelningen mellan olika

institutioner, avdelningar, centrumbildningar och

liknande. Utskottet anser inte att riksdagen bör

göra något uttalande i enlighet med motion

2002/03:Ub248.

Regeringen har i propositionen redovisat en

omfördelning av resurser till grundutbildningen

mellan lärosätena, mot bakgrund av erfarenheterna av

hur dessa har lyckats rekrytera studenter och

uppfylla sina utbildningsuppdrag. Utskottet utgår

från att regeringen även framdeles kan föreslå

sådana omfördelningar, när det är motiverat utifrån

tillströmningen till olika lärosäten. Riksdagen bör

enligt utskottets mening avslå motion 2002/03:Ub520.

Högskolan i Borås fick på tilläggsbudget 1 för

2002 (prop. 2001/02:100 s. 148, bet. FiU21, rskr.

326) en kraftig ökning av sitt anslag och föreslås i

budgetpropositionen få ytterligare en ökning 2003.

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att

begära att regeringen ytterligare omfördelar medel

till denna högskola och föreslår därför att

riksdagen avslår motion 2002/03:Ub460.

Stöd till studenter med funktionshinder

finansieras dels av respektive lärosätes eget

anslag, dels med medel från en särskild anslagspost

inom Stockholms universitets anslag för

grundutbildning. Utskottet anser att denna ordning

tills vidare bör bestå och avstyrker därför motion

2002/03:Ub522.

Statsbidragen till teknik- och

naturvetenskapscentrum finansieras inom ramen för

anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. Utskottet utgår från att

regeringen beaktar behoven för dessa centrum i sitt

budgetarbete. Riksdagen bör enligt utskottets mening

inte göra några uttalanden enligt motionerna

2002/03:Ub221 och 2002/03:Ub420.

Införandet av lärosätenas premier för de statliga

avtalsförsäkringarna i de reguljära anslagen kan

eventuellt få effekter som inte i alla delar är

avsedda eller förutsedda. Utskottet har noterat att

Riksdagens revisorer i förslag 2001/02:RR21

konstaterar att den försäkringsmodell som används

för att finansiera de statliga avtalsförsäkringarna

medför två huvudsakliga problem, nämligen dels att

premierna varierar kraftigt från år till år, dels

att premierna riskerar att verka

åldersdiskriminerande. Revisorerna föreslår ett

antal tillkännagivanden till regeringen. Förslagen

kommer att behandlas av riksdagen längre fram under

detta riksmöte.

Principer för resursfördelning till

grundläggande utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något uttalande om

att resursfördelningen mellan lärosätena

skall styras av studenternas val i större

utsträckning än i dag.

Jämför reservation 13 (m, fp, kd).

Motionerna

Moderata samlingspartiet hävdar i motion

2002/03:Fi231 yrkande 14 att fördelningen av platser

i högskolan skall baseras på utbildningens kvalitet

och studenternas val av lärosäte. Institutionell

konkurrens mellan olika lärosäten i landet är bra

både för studenterna och för samhället, skriver

Moderaterna i motion 2002/03:Ub486 yrkande 8. De

menar att denna konkurrens motverkas av

begränsningar i studenternas fria val och av en

politiserad medels- och platstilldelning. Principen

bör vara, anser motionärerna, att såväl plats- som

medelstilldelningen styrs av efterfrågan från

studenterna. I en övergångsperiod är enligt

motionärerna en tänkbar modell att hälften av medlen

följer studenten till inskrivningen och hälften ges

lärosätet vid examen. Även i motion 2002/03:N305

yrkande 4 skriver Moderaterna att lokaliseringen av

högskoleplatser skall styras av studenternas val av

studieort.

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323

yrkande 1 införa ett system med studentpeng.

Motionärerna skriver att staten i dag i stor

utsträckning styr resurser till ämnen och kurser som

den anser att studenterna bör ägna sig åt. Med en

studentpeng skulle det i stället vara studenternas

val som avgör fördelningen av platser både mellan

skilda ämnen och mellan olika lärosäten. Liknande

förslag framförs av Folkpartiet i motion

2002/03:N397 yrkande 16.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2002/03:Ub448 yrkande 5 också att studenternas val i

högre grad än i dag skall vara avgörande för

platstilldelningen.

I Centerpartiets motion 2002/03:Ub429 yrkande 3

föreslås en ökad flexibilitet för de enskilda

lärosätena att göra omfördelningar av

utbildningsplatser utifrån antalet sökande till

olika utbildningar.

Ett mer flexibelt system vad gäller de s.k.

takbeloppen i den högre utbildningen begärs i motion

2002/03:Ub450 (v). Motionären menar att staten bör

ompröva takbeloppen två gånger under löpande

verksamhetsår, t.ex. i anslutning till bokslutet och

delårsbokslutet. Samma förslag läggs fram i motion

2002/03:Ub524 (kd).

Lärosätena ser enligt motion 2002/03:Ub378 (s)

dagens system för resurstilldelning som ett hinder

för att anordna distansutbildning och

utbildningsalternativ som passar vuxenstuderande.

Motionären vill att regeringen skall se över

systemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Motioner med samma inriktning som de nu aktuella

yrkandena från Moderaterna, Folkpartiet och

Kristdemokraterna har behandlats av riksdagen vid

varje riksmöte under den senaste mandatperioden,

senast i betänkande 2001/02:UbU4 s. 33 f. Utskottet

anser fortfarande att grunddragen i det

resurstilldelningssystem som infördes 1993 - efter

förslag av den dåvarande borgerliga regeringen - bör

ligga fast. Styrningen från statens sida av

utbildningsutbudet har dock mildrats under de

senaste åren, i följande hänseenden. Begränsningen

av hur många helårsprestationer som ett lärosäte kan

få ersättning för inom olika utbildningsområden har

slopats, dock med visst undantag för konstnärliga

områden. Examensmål finns i dag för betydligt färre

examina än när systemet infördes. Staten anger - med

några få undantag i form av särskilda åtaganden -

inte vilka utbildningar som lärosätena skall anordna

eller med vilket antal platser.

Uppbyggnaden av starka och stabila högskolor i

samtliga län i landet är enligt utskottets mening

mycket viktig för landets utveckling. Det är

nödvändigt att lärosätena i förväg vet vilka

resurser de kan räkna med att disponera under

budgetåret. Möjligheter till omdisponering mellan

lärosätena finns, vilket visas av regeringens

förslag i de båda senaste budgetpropositionerna och

i tilläggsbudgetförslag. Det är viktigt att alla

lärosäten - även de små och relativt nyetablerade -

får ett tillräckligt studentunderlag för att kunna

bygga upp lärarkompetens och andra resurser. Enligt

utskottets bedömning skulle en resursfördelning som

helt styrdes av studenternas val av studieort inte

kunna tillgodose detta behov.

Yrkandet i motion 2002/03:Ub429 avstyrks eftersom

den möjlighet som motionärerna vill se redan finns

med det gällande systemet.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte begära

att regeringen omprövar takbeloppen två gånger per

år. Motionerna 2002/03:Ub450 och 2002/03: Ub524 bör

alltså avslås.

När det gäller distansutbildning påminner

utskottet om att regeringen i budgetförslaget avsatt

medel för att ge kurser inom Sveriges nätuniversitet

en extra per capita-ersättning på 20 000 kr. Det är

ännu för tidigt att dra slutsatser om effekten av

detta och av tillkomsten av Sveriges nätuniversitet

på utbudet av kurser som passar vuxenstuderande.

Motion 2002/03:Ub378 avstyrks.

Principer för tilldelning av anslag till

forskning och forskarutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte begära någon redovisning

från regeringen av dess beräkningsgrunder när

det gäller fördelningen av anslag till

forskning och forskarutbildning.

Motionerna

Två motioner - 2002/03:Ub343 (kd) och 2002/03:Ub469

(c) - tar upp det s.k. fakultetsanslaget till

Linköpings universitet. Motionärerna anser att den

fördelningsnyckel som i dag tillämpas missgynnar

Linköpings universitet. I den förstnämnda motionen

sägs att om samma principer skulle gälla för

Linköpings som för Stockholms universitet, skulle

Linköpings universitet få ytterligare 720 miljoner

kronor till forskning och forskarutbildning (yrkande

1). Regeringen bör få i uppdrag att redovisa sina

beräkningsgrunder, som i dag inte är kända (yrkande

2). En fördelningsnyckel som likställer olika

högskolor enligt särskilt fastställda kriterier

skulle ge också Linköpings universitet möjligheter

att utvecklas på likvärdiga villkor, heter det i

motion 2002/02:Ub469.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Det finns inte någon fördelningsnyckel som styr

hur anslagen till de olika lärosätena till forskning

och forskarutbildning dimensioneras. En särskild

utredare fick hösten 1999 i uppdrag att utreda vissa

frågor rörande högskolans styrning (dir. 1999:70).

Utredaren skulle bl.a. överväga hur fördelningen av

anslag för forskning och forskarutbildning kan

utformas. Bedömningen skulle baseras på

kvalitetsomdömen med anknytning till bl.a.

lärosätets profilering. I betänkandet Högskolans

styrning (SOU 2000:82) har dock utredaren inte

lämnat något förslag om ett nytt tilldelningssystem.

Utskottet utgår från att behovet av möjligheter att

utvecklas på likvärdiga villkor utgör en av de

faktorer som regeringen beaktar vid sin beredning av

förslag till budget. Någon väsentlig förändring av

storleksförhållandena mellan de olika universitetens

anslag till forskning och forskarutbildning är

endast möjlig om det ekonomiska utrymmet totalt sett

ökar. En omfördelning mellan lärosätena inom den

ekonomiska ram som nu gäller för medel till

forskning och forskarutbildning skulle skapa stora

problem vid andra lärosäten, vilket utskottet inte

anser det befogat att medverka till.

Dimensionering och lokalisering av utbildning

inom vårdområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslag om

tillkännagivanden när det gäller utbyggnad

och lokalisering av utbildning inom

vårdområdet. Utbyggnad av farmaceutisk

utbildning och av sjuksköterskeutbildning har

redan inletts.

Jämför reservation 14 (kd).

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:So509

yrkande 9 ett tillkännagivande om att det måste

tillskapas fler utbildningsplatser inom vårdområdet,

bl.a. på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.

Enligt motion 2002/03:Ub242 (kd) bör antalet

platser på läkarutbildningen utökas fr.o.m.

vårterminen 2003 för att motverka den redan

befintliga läkarbristen och tillgodose att vård

skall finnas tillgänglig i hela landet.

En omfördelning av utbildningsplatser inom

vårdområdet bör göras så att fler platser erbjuds

vid universiteten och högskolorna i Norrland, anser

motionärerna i motion 2002/03:Ub428 (c). Motion

2002/03:Ub403 (s) tar upp farmaceututbildningen.

Mitthögskolan och Umeå universitet bör få del av de

nya utbildningsplatser som kommer att bli

nödvändiga, anser motionärerna. I båda motionerna

hänvisas till bristen på personal inom vårdyrkena i

Norrland och vikten av att utbildningen kan erbjudas

i Norrland, vilket ökar utsikterna att de utbildade

också blir yrkesverksamma där.

I motion 2002/03:Ub407 (s) sägs att

Hälsohögskolan, som ingår i Högskolan i Jönköping,

har en bred kompetens inom området vårdutbildningar.

Motionärerna anser att utbildning inom

företagshälsovård bör tillskapas vid denna högskola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

En utökning av sjuksköterskeutbildningen inleddes

för några år sedan, och medel för ytterligare

utökning 2003 ingår i regeringens budgetförslag som

behandlas i detta betänkande. I fråga om

läkarutbildningen konstaterar utskottet att

bedömningarna av behovet av utbildningsplatser har

svängt kraftigt under 1990-talet. År 1993 bedömde

regeringen att antalet examinerade läkare borde

kunna öka inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen fastställde examensmål för

läkarutbildningen. Budgetåret 1994/95 minskades

anslagen till de universitet som anordnar

läkarutbildning, i syfte att minska antalet

nybörjarplatser med 120 mot bakgrund av bedömningen

att tillgången på examinerade läkare vida översteg

den förväntade efterfrågan. Budgetåret 1997 fick

lärosätena i uppdrag att under perioden 1997-1999

minska antalet helårsstudenter i läkarutbildning,

jämfört med föregående treårsperiod. Följande år

fick Umeå universitet medel för en utökning av

läkarutbildningen med 20 nybörjarplatser. Examensmål

för läkarexamina har inte uppställts efter

budgetåret 1995/96.

Samtliga lärosäten som anordnar läkarutbildning

får enligt regeringens förslag medel för utbyggnad

av grundutbildningen 2003. De har befogenhet att

inom sina ekonomiska ramar anordna läkarutbildning

med den dimensionering som lärosätet anser möjlig

med hänsyn till kvalitetskraven och tillgången på

personal m.m.

Mot bakgrund av det som här redovisats anser

utskottet inte att riksdagen bör göra något

uttalande om läkarutbildningens dimensionering.

En kraftig ökning av antalet utbildade farmaceuter

är att vänta våren 2003, på grund av den utökning av

receptarieutbildningen som inleddes höstterminen

2000. Då startades receptarieutbildning vid

Göteborgs universitet och Högskolan i Kalmar. Året

därpå startades receptarieutbildning även vid

Linköpings universitet. Ansökningar om rätt att

utfärda receptarieexamen har ingetts av Umeå

universitet och Luleå tekniska universitet och

befinner sig för närvarande under prövning hos

Högskoleverket.

Högskolorna bestämmer själva sitt

utbildningsutbud. Högskolan i Jönköping tillförs i

budgetförslaget drygt 10 miljoner kronor för

utbyggnad. Utskottet anser inte att riksdagen bör

göra något tillkännagivande enligt motion

2002/03:Ub407.

Utbildning av speciallärare

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att den nya lärarexamen

ger stora möjligheter till utbildning i

specialpedagogik avstyrker utskottet

motionsyrkanden om återinförande av

speciallärarutbildningen.

Jämför reservationerna 15 (m) och 16 (fp,

kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub239 yrkande

6 att utbildningen av speciallärare skall

återupptas. Partiet hävdar att utbildningen av

speciallärare med inriktning på att undervisa

enskilt eller i mindre grupp har upphört.

I motion 2002/03:Ub214 (m) yrkande 9 uppmärksammas

bristen på speciallärare och specialpedagoger.

Enligt motionären behövs en betydande utbildning och

rekrytering av specialpedagoger de kommande åren,

samt att dessa ges större möjligheter att utveckla

egna verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Folkpartiets yrkande har behandlats av riksdagen

tidigare, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s. 74.

I utbildningen till den nya lärarexamen skall alla

lärarkandidater, oavsett vilket stadium eller vilka

ämnen de avser att arbeta inom, få viss utbildning i

specialpedagogik inom ramen för det allmänna

utbildningsområdet. Vidare kan specialpedagogik

förekomma som inriktning i lärarexamen, och det kan

också utgöra en specialisering. Utskottet anser

därför att den nya lärarutbildningen på ett mycket

påtagligt sätt kommer att förstärka den

specialpedagogiska kompetensen bland alla lärare i

skolorna. Folkpartiets påstående att utbildningen av

lärare med specialpedagogisk utbildning för att

undervisa enskilt eller i mindre grupp har upphört

är enligt utskottets mening inte korrekt.

Som en påbyggnad på lärarexamen finns

specialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,

enligt bilaga 2 till högskoleförordningen, att

studenten har de specialpedagogiska kunskaper och

färdigheter som behövs för att aktivt kunna arbeta

med barn, ungdomar och vuxna i behov av stöd inom

förskola, vuxenutbildning eller

habilitering/rehabilitering. Därutöver skall

studenten kunna genomföra pedagogiska utredningar

och analysera individers svårigheter på

organisations-, grupp- och individnivå och kunna

vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i

pedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra

berörda yrkesutövare. Regeringen har i

budgetpropositionen beräknat en resursförstärkning

för påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen

för sammanlagt 230 lärare (prop. s. 100).

Utbildning av lärare i teckenspråk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att det behövs något

uttalande av riksdagen om fler

utbildningsplatser för lärarutbildning i

teckenspråk.

Jämför reservation 17 (kd, c).

Motionerna

Utbildning av fler lärare i teckenspråk förordas i

motionerna 2002/03:Ub230 (c) och 2002/03:Ub372 (kd).

Den förstnämnda motionen tar sikte på behovet i

Norrland av teckenspråkskunnig personal i skola och

vård. Motionären anser att det behövs fler

utbildningsplatser såväl för blivande

teckenspråkslärare som teckentolkar (yrkande 1) och

att fler sådana utbildningsplatser bör erbjudas vid

Mitthögskolan, som är lämplig för detta med hänsyn

till att det i Härnösand finns både en specialskola

för döva och hörselskadade och en folkhögskola för

hörselskadade (yrkande 2). I motion 2002/03:Ub372

påtalas behovet av fler lärare som har utbildning

för att undervisa hörande elever i teckenspråk

(yrkande 1) och av fortbildning av de många

obehöriga lärare som nu verkar inom området (yrkande

2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Motsvarande yrkanden behandlades vid förra

riksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 74). Lärarutbildning

med inriktning på teckenspråk anordnas innevarande

läsår vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Örebro

universitet. Malmö högskola planerar en kurs i

teckenspråk inom ramen för lärarutbildningen hösten

2003. Regeringen pekade i förra årets

budgetproposition (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s.

94) på att satsningen på s.k. särskilda

lärarutbildningar (SÄL) lämpar sig särskilt väl för

utbildning av vissa kategorier, bl.a. lärare i

teckenspråk. SÄL har i regeringens budgetförslag för

2003 tillförts ett tredubblat belopp inom ramen för

anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. Utskottet förutsätter att

lärosätena och kommunerna tar till vara de

möjligheter som finns att utbilda fler lärare i

teckenspråk. Tillgången på lärarutbildare för detta

område kan dock vara en begränsande faktor.

Utbildningen av teckenspråkstolkar anordnas av

vissa folkhögskolor och finansieras inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid. Tolk- och översättarinstitutet vid

Stockholms universitet fördelar statsbidrag till

tolkutbildning vid folkhögskolorna. Regeringen har

meddelat att den avser att återkomma till riksdagen

i frågor som rör folkbildningen - till vilken

folkhögskolan räknas - efter det att den pågående

utvärderingen (dir. 2001:74) av folkbildningen har

redovisat sitt slutbetänkande.

Utbildning av lärare i hem- och

konsumentkunskap

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att det behövs något

uttalande av riksdagen om utbildning av fler

lärare i hem- och konsumentkunskap.

Motionerna

Tre motioner tar upp vikten av att det utbildas

tillräckligt många lärare i hem- och

konsumentkunskap.

I motion 2002/03:Ub247 (m) påpekar motionären att

bristen på behöriga hushållslärare år 2007 väntas

uppgå till drygt 1 000 personer, enligt Skolverkets

prognoser. Utbildningen av lärare i hem- och

konsumentkunskap bör ökas. Med hänsyn till ämnets

vikt för ungdomarnas utbildning bör undervisningen

ges av behöriga lärare, vilket kräver att

utbildningen för ämnet får ökad dimensionering,

framhålls det i motionerna 2002/03:Ub251 (c) yrkande

1 och 2002/03:Ub392 (s) yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

Det ingår i uppdraget år 2002 till de lärosäten

som ger lärarutbildning att de skall, efter hörande

av Högskoleverket och Statens skolverk, besluta om

dimensioneringen av olika ämneskombinationer,

inriktningar och specialiseringar inom de

lärarutbildningar som erbjuds. Utskottet utgår från

att regeringen avser att ge lärosätena motsvarande

uppdrag nästa år. Högskoleverket och Skolverket har

tillsammans sedan hösten 1998 regelbundet anordnat

konferenser där planeringsansvariga vid lärosätena

fått möta avnämare. Inför konferenserna har

Högskoleverket och Skolverket tagit fram

lärarprognoser och statistik över antagning och

examination inom lärarutbildningen. Enligt

utskottets mening bör riksdagen inte ingripa i denna

planeringsprocess genom att uttala sig om behovet av

fler lärare i ett enstaka ämne.

Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

sjöbefälsutbildning bör återinföras vid

Mitthögskolan.

Motionen

För att öka intresset från den norrländska ungdomen

för sjöbefälsutbildningen bör denna utbildning

återupptas vid Mitthögskolan, anser motionärerna i

motion 2002/03:Ub465 (s). De påpekar att antalet

sökande till sjöbefälsutbildning från norra delen av

landet har minskat kraftigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Samma förslag behandlades i riksdagen vid förra

riksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 69 f.). Liksom då

hänvisar utskottet till att sjöbefälsutbildningen

kräver mycket dyrbara investeringar.

Kompletteringsutbildning för utländska

akademiker

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslag om

tillkännagivanden om permanentning och

utökning av kompletterande utbildning för

utländska akademiker, med hänvisning till att

den pågående treåriga satsningen skall

utvärderas och till lärosätenas frihet att

inom sina ordinarie ramar anordna kurser som

vänder sig till utländska akademiker.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd).

Motionerna

De kompletteringsutbildningar för utländska

akademiker som blev möjliga med de 10 miljoner

kronor som avsattes i budgeten för 2002 har bara ett

värde som pilotprojekt, eftersom det är fråga om ett

litet experiment och ett litet antal lärarinsatser,

hävdar Folkpartiet i motion 2002/03:A207 yrkande 4.

Motionärerna frågar varför det alltjämt saknas en

mångfald av korta och intensiva högskoleutbildningar

som direkt underlättar inträdet i det svenska

yrkeslivet.

Även motion 2002/03:Ub547 (s) tar upp den treåriga

satsningen på kompletterande utbildningar för

utländska akademiker. Sådana utbildningar bör i ökad

utsträckning erbjudas inom ramen för lärosätenas

ordinarie verksamhet, anser motionärerna, som vill

att den treåriga satsningen, som inleddes 2002,

skall permanentas. En möjlighet vore enligt

motionärerna att högskolor och universitet i olika

geografiska områden skulle kunna specialisera sig på

kompletteringsutbildningar inom vissa branscher.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

Universitet och högskolor har en mycket

långtgående frihet att själva bestämma sitt

utbildningsutbud. Inga regler hindrar dem från att

skapa och erbjuda kurser som vänder sig till

utländska akademiker som behöver komplettera sina

kunskaper för att kunna få arbete inom sitt yrke här

i Sverige. Ett ökat utbud av sådana kurser ligger

väl i linje med lärosätenas nya uppdrag att aktivt

främja och bredda rekryteringen till högskolan. För

kurser av detta slag inom lärosätenas reguljära

utbud gäller de vanliga reglerna för statligt

studiestöd.

Den särskilda teoretiska och praktiska utbildning

som erbjuds inom ramen för de medel som avsatts inom

anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor regleras av en särskild förordning

(1995:889). Den ger förtur till personer som är

anmälda som arbetssökande hos den offentliga

arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingarna kan i dag

ge utbildningsbidrag till de arbetslösa som går

denna utbildning.

Högskoleverket har fått i uppdrag av regeringen

att genomföra en nationell kartläggning och analys

av kompletterande högskoleutbildningar för utländska

akademiker samt att kontinuerligt följa upp

antagningen av utländska akademiker till dessa

utbildningar och innehållet i utbildningarna. En

första redovisning skall lämnas den 10 april 2003.

Utskottet utgår från att regeringen längre fram

kommer att ta ställning till om det även efter 2004

skall anvisas särskilda medel för sådana

utbildningar och att riksdagen därefter får ta

ställning i frågan.

Dimensionering av högskoleutbildning i vissa

regioner och på vissa orter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett stort antal motioner

om fler högskoleplatser till vissa regioner

eller till vissa orter.

Motionerna

Tolv motioner tar upp behovet av fler

utbildningsplatser till vissa regioner eller vissa

orter.

Fler utbildningsplatser i Stockholmsregionen

behövs enligt motionerna 2002/03:Ub541 (s) yrkande 1

och 2002/03:N305 (m) yrkande 9. I båda motionerna

påtalas att den högre utbildningen är

underdimensionerad i denna region i förhållande till

befolkningens storlek. Motion 2002/03:Ub354 (m)

yrkande 1 pekar på behovet av att fler

utbildningsplatser tillkommer på Södertörn. I motion

2002/03:Ub549 (s) skriver motionärerna att en av de

faktorer som påverkar i vilken grad människor väljer

att studera på högskolenivå är avståndet, det må

vara känslomässigt eller rent fysiskt. Etablerandet

av Södertörns högskola har visat hur man kan nå nya

grupper av studenter. Man bör gå vidare och etablera

nya enheter för högskoleutbildning på knutpunkter i

ytterstaden, som Farsta, Skärholmen, Vällingby eller

Tensta, anser motionärerna.

Lunds universitet har sedan lång tid anordnat viss

utbildning i Helsingborg, först enbart kortare

tekniska utbildningar och sedan 1998 även

utbildningar inom andra områden. Enligt motion

2002/03:Ub468 (s) har universitetet uttalat som mål

att antalet studenter på Campus Helsingborg år 2003

skall uppgå till 3 500. I denna motion och i motion

2002/03:Ub505 (s) uttalas farhågor för att detta mål

inte kommer att kunna nås, och motionärerna vill att

statsmakterna skall slå vakt om Campus Helsingborg

genom att öronmärka resurser respektive platser dit.

Motionärerna pekar på att utbyggnaden av Campus

Helsingborg är ett viktigt inslag i arbetet med att

bryta den sociala snedrekryteringen.

Motion 2002/03:N340 (c) handlar om Skåne.

Motionärerna, som vill bygga ut Högskolan

Kristianstad och Malmö högskola, anser att ett

Campus Ystad skulle kunna vara ett lyft för hela

Österlens utveckling (yrkande 13).

Västsverige är enligt motion 2002/03:Ub256 (m)

underförsörjt med högre utbildning. Motionärerna

pekar på att söktrycket till högre utbildning där är

störst i landet, att antalet utbildningsplatser,

satt i relation till folkmängden, är lägst i landet

och att en rad indikatorer pekar på stora brister nu

och framgent på arbetskraft med högre utbildning.

Enligt motion 2002/03:N398 (s) måste antalet

utbildningsplatser i den högre utbildningen stå i

proportion till befolkningens storlek samt

näringslivets och den offentliga sektorns behov.

Motionärerna anser därför att det behövs ökade

satsningar på utbildning, forskning och

forskarutbildning i Västsverige (yrkande 5). Det

krävs en utbyggnad av högskolan och den

kvalificerade yrkesutbildningen i Västsverige, anser

motionärerna i motion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 2.

De tar i motionen också upp behovet av fler platser

i läkarutbildningen i Västsverige (yrkande 3) och i

vårdutbildningar i samma region (yrkande 4). Yrkande

6 i samma motion innebär att Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla bör får ekonomiska

förutsättningar att utvecklas till ett nationellt

centrum för arbetsintegrerat lärande. Högskolan i

Borås har enligt motion 2002/03:Ub431 (s) startat

ett projekt, kallat invandrarakademi, där man

erbjuder utvärdering av utländska akademikers reella

kompetens och ger kompletterande utbildningar.

Motionärerna anser att högskolan bör ges möjlighet

att fortsätta denna mycket viktiga verksamhet, som

har visat sig framgångsrik.

En fortsatt utökning av grundutbildningen vid

Örebro universitet är enligt motion 2002/03:Ub386

(s) angelägen. Behovet inom regionen är stort och

har förstärkts genom dramatiska strukturförändringar

under de senaste åren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om tillkännagivanden.

Regeringens budgetförslag för 2003 innebär att

samtliga lärosäten som berörs av motionärernas

yrkanden får medel för utbyggnad. Vid fördelning

mellan lärosäten av de medel som kan tillföras

högskolans grundutbildning är det nödvändigt att ta

hänsyn till ett stort antal faktorer, bl.a. de som

nämns i motionerna. Utbildningsdepartementet för

dialog med vart och ett av lärosätena i sitt

budgetarbete.

Universitetsstatus för vissa högskolor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala

sig om vilka högskolor som skall ges

universitetsstatus, utan regeringen skall

avgöra detta.

Motionerna

I sju motioner föreslås tillkännagivanden om att

vissa högskolor skall få ställning som universitet.

Mälardalens högskola är enligt motion

2002/03:Ub502 (s) väl kvalificerad att få

universitetsstatus med hänsyn till de grunder som

regeringen tidigare angivit för att ge en högskola

ställning som universitet.

Enligt motion 2002/03:Ub223 (m) bör en satsning

ske på Högskolan Dalarna med långsiktig inriktning

mot att den skall bli universitet.

I motion 2002/03:Ub260 (fp) pläderar motionären

för att Högskolan i Gävle skall bli universitet. Han

anser att det skulle höja kvaliteten på

grundutbildningen och göra det lättare att rekrytera

akademiska lärare samt bidra till att försörja

regionen med forskarutbildad arbetskraft. Även

enligt motion 2002/03:Ub483 (s) bör Högskolan i

Gävle bli universitet. Motionären anser att

erfarenheterna av forskarskolorna talar för att

resurserna bör tillförsäkras Högskolan i Gävle och

inte de universitet som högskolan samarbetar med.

Södertörns högskola bör enligt tre motioner -

2002/03:Ub354 (m) yrkande 2, 2002/03:Ub541 (s)

yrkande 2 och 2002/03:N397 (fp) yrkande 17 - ges

universitetsstatus. Regeringen bör godkänna den

ansökan som högskolan har inlämnat, anser

motionärerna. I den sistnämnda motionen sägs att

bedömningen skall göras helt på akademiska grunder

och inte påverkas av att det redan finns flera

universitet i regionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

Med ställning som universitet följer bl.a. att

lärosätet har rätt att anordna forskarutbildning

utan begränsning till ett visst eller vissa

vetenskapsområden.

Riksdagen godkände i december 1996 vad regeringen

då hade förordat om universitetsbegreppet (prop.

1996/97:1 utg.omr. 16 s. 77 f., bet. UbU1 s. 34 f.,

rskr. 100). Det innebär att regeringen, efter

prövning genom Högskoleverket, skall kunna tilldela

ett lärosäte rätten att benämnas universitet om det

uppfyller vissa i propositionen angivna krav på

kvalitet och omfattning av grundutbildning,

forskning och forskarutbildning samt goda

infrastrukturella förutsättningar och goda

internationella kontakter. I samband med att

regeringen har gett högskolorna i Karlstad, Växjö

och Örebro ställning som universitet har dessa

lärosäten tillförts betydande nya medel för

forskning och forskarutbildning. Utskottet anser

inte att riksdagen bör göra några uttalanden om hur

regeringen skall avgöra ansökningar från lärosäten

om att bli universitet.

Forskningsresurser vid vissa högskolor och i

vissa regioner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att riksdagen skall

uttala sig om framtida ökningar av

forskningsresurserna vid vissa högskolor

eller i vissa regioner.

Motionerna

Motionerna 2002/03:Ub256 (m) yrkande 2 och

2002/03:Ub488 (s) yrkande 1 pläderar för

förstärkning av resurserna för forskning och

forskarutbildning vid de små och medelstora

högskolorna i Västsverige. Enligt den sistnämnda

motionen, yrkande 5, finns det goda förutsättningar

för en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap

i Västsverige.

Enligt motion 2002/03:Ub515 (s) bör det göras en

kraftig forskningssatsning vid Mitthögskolan med

inriktning på träteknisk industri. Det statliga

forskningsanslaget bör enligt motionärerna också

möjliggöra en samhällsvetenskaplig forskning av

önskvärd omfattning och kvalitet. Vikten av

forskning om social ekonomi tas upp i motion

2002/03:Ub525 (s). Man bör enligt motionärerna

överväga att ge Svenska institutet för social

ekonomi vid Mitthögskolan en tydligare och starkare

roll när det gäller detta område.

Forskningsresurserna vid Högskolan i Gävle behöver

enligt motion 2002/03:Ub483 (s) förstärkas för att

öka tillgången på forskarutbildningsplatser och

stärka högskolans forskningsprofiler.

Högskolan i Halmstad bör enligt motion

2002/03:Ub391 (m) få sin ansökan om

vetenskapsområdet teknik beviljad.

Högskolan Kristianstad och Malmö högskola måste

enligt motion 2002/03:N340 (c) yrkande 12 få fasta

forskningsresurser.

Högskolan i Skövde bör enligt motion 2002/03:Ub365

(c, m, fp, kd) tilldelas tekniskt vetenskapsområde.

Denna högskola bedriver i dag forskarutbildning i

samarbete med ett flertal svenska och utländska

universitet och har skapat en egen

forskningstradition inom det tekniska

vetenskapsområdet, framhåller motionärerna. Samma

förslag framförs i den i det närmaste likalydande

motionen 2002/03:Ub535 (s).

Institutet för handikappvetenskap vid Linköpings

och Örebro universitet bör enligt motion

2002/03:Ub266 (kd) få ekonomiska resurser som ger

möjligheter för en långsiktig verksamhet (yrkande 1)

och framhållas som en resurs för verksamheter som

rör handikappade (yrkande 2). Vid institutet sker

bl.a. omfattande forskning kring vuxna

funktionshindrades kommunikation och lärande, och

dess forskarutbildning är den enda i Sverige inom

sitt område.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

Sedan några år tillbaka har samtliga statliga

lärosäten utom de konstnärliga högskolorna fasta

forskningsresurser. För de högskolor som inte har

vetenskapsområde finns medel under anslaget 25:73

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor. Som framgått i det föregående

tillförs detta anslag 37,5 miljoner kronor i

budgetförslaget för 2003.

Alla lärosäten har befogenhet att inom ramen för

de anslag som statsmakterna tilldelar dem inrätta

och driva institut av olika slag och att samverka i

nätverk med andra lärosäten.

Huruvida en högskola skall tilldelas

vetenskapsområde beslutas av regeringen och är

avhängigt dels av en kvalitetsprövning som normalt

görs av Högskoleverket, dels av möjligheterna att

tillföra ytterligare resurser. Riksdagen bör enligt

utskottets mening inte uttala sig om hur regeringen

skall avgöra dessa ärenden.

Doktorandtjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något

tillkännagivande om utökat antal

doktorandtjänster och om att regeringen skall

arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag

till doktorandtjänster.

Jämför reservation 19 (c).

Motionen

Centerpartiet anser enligt motion 2002/03:Ub489

yrkande 21 att antalet doktorandtjänster bör utökas.

Regeringen bör arbeta för en omvandling av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster och för att

forskarstuderande inte skall behöva ha stipendier

som huvudsaklig inkomstkälla (yrkande 22).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

För doktoranden är doktorandtjänst (numera kallad

anställning som doktorand) en avsevärt bättre

finansieringsform än utbildningsbidrag. Det beror

bl.a. på att en anställning som doktorand medför

samma sociala och arbetsrättsliga villkor som andra

anställningar, vilket inte är fallet med

utbildningsbidraget. En process för att successivt

avskaffa utbildningsbidragen och ersätta dem med

doktorandtjänster inleddes 1987, men avbröts efter

förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96

(prop. 1994/95:100, bet. UbU13, rskr. 355).

Anledningen var att doktorandtjänsten kostar

betydligt mer för lärosätet än utbildningsbidraget,

att ett stort antal utbildningsbidrag hade

tillskapats med externa medel och att den

statsfinansiella situationen var sådan att det inte

fanns ekonomiskt utrymme för att omvandla alla

befintliga utbildningsbidrag. I samband med

forskarutbildningsreformen 1998, då möjligheterna

att anta doktorander kopplades till att doktoranden

skulle ha sin försörjning klar för hela

utbildningstiden, bestämdes att den som haft

utbildningsbidrag för doktorander skall erbjudas

anställning som doktorand senast då två år återstår

av utbildningstiden (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16,

bet. UbU7, rskr. 109). Bestämmelsen finns nu i 5

kap. 4 § högskoleförordningen (1993:100). De

nackdelar i trygghetshänseende som

finansieringsformen utbildningsbidrag har haft,

t.ex. i fråga om rätt till a-kassa när doktoranden

har slutfört studierna till doktorsexamen och söker

arbete, skall därmed vara undanröjda.

Regeringen har hitintills i regleringsbrev för

varje lärosäte föreskrivit ett minimibelopp som

lärosätet skall använda för studiefinansiering inom

forskarutbildningen, dvs. utbildningsbidrag och

anställningar som doktorand. I budgetpropositionen

(s. 127) redovisas att majoriteten av lärosätena

enligt sina årsredovisningar avsätter betydligt

större summor till detta än vad regeringen har

föreskrivit som minimum. Inom t.ex. det humanistisk-

samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet fördelar

lärosätena resurser som överstiger det angivna

minimibeloppet för studiefinansiering med 12 %.

Regeringen avser därför att ta bort villkoret om

minimibelopp för studiefinansiering inom

forskarutbildningen.

Stipendier medför, till skillnad från både

utbildningsbidrag och anställning som doktorand,

inga sociala eller arbetsrättsliga förmåner. De är

därför en form för studiefinansiering som inte bör

användas. Regeringen har sedan flera år föreskrivit

att stipendier för doktorander som är avsedda att

vara alternativ till lön eller annan form av

studiefinansiering inte får finansieras med medel

från statsbudgeten.

Utskottet anser inte att de tillkännagivanden som

begärs i Centerpartiets yrkanden behövs.

Examensrätt i forskarutbildningen för Högskolan

i Jönköping

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något

tillkännagivande om att regeringen bör ge

Högskolan i Jönköping humanistisk-

samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

Motionerna

Motionerna 2002/03:Ub334 (kd, s, m, fp, v, c) och

2002/03:Ub265 (s) tar upp frågan om den begränsning

till fyra samhällsvetenskapliga ämnen som i dag

gäller för Högskolan i Jönköping när det gäller

examensrätt i forskarutbildningen. Enligt

sexpartimotionen innebär förslaget i

budgetpropositionen att Högskolan i Jönköping får en

sådan förstärkning av statsanslaget att det blir

möjligt för den att utbilda doktorer i nivå med det

examensmål som statsmakterna har satt. Motionärerna

hävdar att högskolan nu har kapacitet för

forskarutbildning i ytterligare fyra

samhällsvetenskapliga ämnen. I motion 2002/03:Ub265

påtalar motionärerna som ett problem att Högskolan i

Jönköping inte förfogar över examensrätt för

forskarutbildning som är relaterad till

lärarutbildningen. Regeringen bör enligt båda

motionerna bevilja Högskolan i Jönköping examensrätt

inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga

vetenskapsområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Högskolan i Jönköping har ansökt om att bli

tilldelad humanistisk-samhällsvetenskapligt

vetenskapsområde, vilket skulle öppna möjlighet för

högskolan att examinera doktorer inom detta område

utan inskränkning. Högskoleverket har prövat ärendet

och tillstyrkt ansökningen i maj 2001. Regeringen

har ännu inte avgjort ärendet.

Beslutsrätten när det gäller vetenskapsområde för

de statliga lärosätena flyttades från Högskoleverket

till regeringen den 1 april 1999. Syftet var att

skapa en beslutsordning där inrättande av en

verksamhet och beslut om resurser till denna skulle

bli sammanhängande (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16,

bet. UbU1, rskr. 98). De statliga högskolor som har

tilldelats vetenskapsområde har samtidigt anvisats

ökade resurser under ett eget anslag till forskning

och forskarutbildning. Under anslaget 25:71 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

föreslår regeringen i budgetpropositionen en

resursökning till Högskolan i Jönköping för

forskning och forskarutbildning med drygt 3,1

miljoner kronor. De statliga högskolor som har fått

vetenskapsområde föreslås få en resursökning med

drygt 5,2 miljoner kronor 2003.

Kravet på full kostnadstäckning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte föreslå att Cancerfonden

skall undantas från det generella kravet på

full kostnadstäckning för externfinansierad

forskning vid universitet och högskolor.

Jämför reservation 20 (m).

Gällande bestämmelser

I regleringsbrev för 2002 har regeringen, liksom

tidigare år, föreskrivit att när universitet och

högskolor får inkomster i form av avgifter och

bidrag i den egna verksamheten skall samtliga

kostnader som är förenade med den på detta sätt

finansierade verksamheten täckas med dessa medel,

inklusive verksamhetens andel av gemensamma

kostnader (full kostnadstäckning). En lägsta nivå

för påslag för indirekta kostnader skall för

lärosätet vara minst 18 % av forskningsprojektets

direkta kostnader, exklusive lokalkostnader.

Motionen

I motion 2002/03:Ub278 (m) begär motionärerna att

Cancerfonden, som är en huvudfinansiär av

cancerforskningen i Sverige, skall undantas från

kravet på att även täcka lärosätets lokalkostnader.

Påslaget för indirekta kostnader bör enligt

motionärerna för Cancerfondens bidrag stanna vid 12

%, den nivå som gällde fram t.o.m. 2000. De

framhåller att Cancerfonden är en ideell

organisation med brett folkligt stöd och att fonden

avlastar staten ansvaret för forskningen kring vår

näst största folksjukdom. Tillsammans med

lokalkostnaderna motsvarar den höjning som infördes

2001 av påslaget för indirekta kostnader från 12

till 18 % drygt kostnaden för cirka 60

cancerforskningsprojekt. Motionärerna befarar att de

höga påslagen för indirekta kostnader kommer att

negativt påverka givarnas vilja att skänka pengar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

I huvudsak likalydande motioner har avslagits vid

de två senaste riksmötena. Liksom då hänvisar

utskottet till att en korrekt tillämpning av

principen om full kostnadstäckning är nödvändig för

att inte universitetens och högskolornas egna

resurser skall urholkas (bet. 2000/01:UbU6, rskr.

98).

Forskning om isocyanater

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att det behövs något

tillkännagivande om stöd till forskningen i

Hässleholm om isocyanater.

Motionerna

Motionerna 2002/03:Ub406 (v) och 2002/03:Ub453 (s)

tar upp situationen för den forskning om isocyanater

som bedrivs av en forskningsgrupp i Hässleholm.

Isocyanater tillhör en grupp mycket giftiga ämnen

som skapar allvarliga arbetsmiljöproblem.

Forskningen i Hässleholm har hittills varit knuten

till Lunds universitet, men universitetet har enligt

motionärerna beslutat om nedläggning av

verksamheten. Fortsatt stöd från samhällets sida för

denna verksamhet begärs i båda motionerna. I motion

2002/03:Ub406 sägs att det är fullt naturligt och

rimligt att involvera arbetsmarknadens parter i

samråd kring ekonomi och organisation när det gäller

forskningen om isocyanater.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivande.

Den forskningsverksamhet i Hässleholm som

motionärerna pläderar för har hittills finansierats

med externa medel. Sedan finansiärerna inte har

kunnat utlova finansiering på längre sikt, har Lunds

universitet funnit det nödvändigt att säga upp de

anställda inom denna verksamhet på grund av

arbetsbrist per den 1 januari 2003. Regeringen har i

budgetpropositionen, inom utgiftsområde 14

Arbetsliv, föreslagit att 6,7 miljoner kronor skall

tillföras anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet för

2003 för isocyanatforskningen. Utgiftsområde 14

tillhör arbetsmarknadsutskottets beredning.

Stockholms universitet har förklarat sig berett

att ta över forskargruppen i Hässleholm, dock under

förutsättning att universitetet kan påräkna en

ramhöjning på 3,5 miljoner kronor från år 2005.

Utskottet har erfarit att forskning om isocyanater

bedrivs, förutom i Hässleholm, vid Lunds,

Stockholms, Umeå och Örebro universitet. Den

forskning som bedrivs i Hässleholm är inte

grundforskning, och det kan inte rimligen förväntas

att den skall bedrivas med de anslag som anvisas

inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Utskottet förutsätter att de

myndigheter som förfogar över medel för tillämpad

forskning, samt de arbetsmarknadsparter som anser

att forskningen i Hässleholm har stor betydelse för

arbetsmiljön, anstränger sig för att finna en

långsiktig lösning på finansieringen av denna

forskning.

Finansiering av lokala studiecentrum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra några

tillkännagivanden om att staten skall stå för

kostnaderna för lokala studiecentrum i

kommunerna.

Motionerna

För att bredda rekryteringen till högskoleutbildning

spelar enligt motion 2002/03:Ub508 (s) kommunernas

lokala studiecentrum en viktig roll. Motionärerna

refererar en undersökning av högskolestuderande vid

sådana centrum läsåret 1997/98 som visar att ca 25 %

av högskolenybörjarna från Hälsingland studerade vid

sådana centrum och att mer än hälften av dessa inte

skulle ha påbörjat utbildningen om studierna och

samlingarna i sin helhet hade varit förlagda till en

högskoleort. Den kartläggning som Glesbygdsverket

genomför på regeringens uppdrag visar att ekonomin

för att finansiera dessa centrum är det största

hindret för en fortsatt utveckling av verksamheten.

I motion 2002/03:Ub260 (fp) tar motionären upp

distansundervisningen och skriver att det är viktigt

att staten, som svarar för högskolorna, står för

dessa kostnader och inte övervältrar dem på

kommunerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivanden.

Glesbygdsverket har nyligen till regeringen

överlämnat rapporten Kartläggning av lärcentra.

Verket föreslår att en utredning skall tillsättas

med syfte att utforma ett "Högskolelyft" i form av

ett ekonomiskt stöd till de kommuner som åtar sig

att via ett lokalt studiecentrum eller lärcentrum

tillhandahålla service till studerande på

högskolenivå. Utskottet utgår från att regeringen

kommer att överväga Glesbygdsverkets förslag och

anser att riksdagen inte bör föregripa regeringens

beredning av ärendet.

Fristående högskolor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att

för år 2005 avsätta medel för två fristående

högskolor.

Jämför reservation 21 (m).

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Ub558 yrkande 25 att två miljarder kronor

skall avsättas år 2005 för inrättande av två

fristående universitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Förslag om fler fristående högskolor har

behandlats av riksdagen varje år under förra

mandatperioden, senast i betänkande 2001/02:UbU11.

Utskottet har fortfarande uppfattningen att det inte

finns anledning att avsätta statsmedel för att skapa

fristående högskolor, eftersom de ramvillkor som nu

gäller för statliga universitet och högskolor ger

dessa stort utrymme för självbestämmande, något som

har fått till följd en stor mångfald i fråga om

utbildningsutbud och undervisningsformer. Det kan

också noteras att varken regeringen eller något av

oppositionspartierna har lämnat något förslag om

utgiftstak för 2005.

Examensrätt m.m. till Högskolan på Gotland

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala

sig om huruvida Högskolan på Gotland skall få

egen examensrätt för lärarexamen, eftersom

sådana beslut ankommer på Högskoleverket.

Motionen

I motion 2002/03:Ub470 (c) pläderar motionärerna för

att de fria forskningsmedlen vid Högskolan på

Gotland skall utökas och för att högskolan skall ges

rätt att själv utfärda lärarexamen. Lärarutbildning

bedrivs vid Högskolan på Gotland i samverkan med

Lärarhögskolan i Stockholm, som har rätt att utfärda

lärarexamen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Högskolan på Gotland tillförs i

budgetpropositionen en utökning med drygt 8 % av

sina medel till forskning inom anslaget 25:73

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor. Detta är en större procentuell

ökning än vad som föreslås för flertalet övriga

högskolor som får medel under anslaget.

Enligt högskolelagen är det Högskoleverket som

beslutar vid vilka statliga högskolor de i bilaga

till högskoleförordningen angivna examina får

avläggas (1 kap. 11 §, 1992:1434).

4 Vissa centrala myndigheter m.m.

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen

25:75-25:80 som avser myndigheterna Högskoleverket,

Verket för högskoleservice, Centrala

studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för

studiestöd, Internationella programkontoret för

utbildningsområdet respektive Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet. Dessutom behandlas här

anslagen 25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. och 25:82 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a.

följande uppgifter om verksamheten vid

Högskoleverket under år 2001. Under verksamhetsåret

har Högskoleverkets arbete starkare profilerats mot

utvärdering, tillsyn och uppföljning. Den andra

omgången av verkets utvärderingar av lärosätenas

kvalitetsarbete - som pågår under perioden 1998-2002

- har genomförts. År 2001 var också det första året

i en sexårig cykel av ämnes- och

programutvärderingar; totalt genomfördes nio sådana

utvärderingar. Arbetet med att utveckla metoder för

kvalitetsgranskningarna fortsätter bl.a. genom en

rådgivande grupp med internationella experter som

följer och kritiskt granskar processen. Verket

följer också den internationella utvecklingen inom

området. En viktig uppgift är att förmedla

information om granskningarna till studenterna.

Under verksamhetsåret har tillsynsverksamheten

utvecklats, och antalet inkomna och avgjorda

enskilda ärenden har ökat. Regeringens bedömning är

att resultatinformationen i Högskoleverkets

årsredovisning ger en god bild av utvecklingen inom

de områden som verket har ansvar för. Enligt

regeringens mening har de mål som ställts upp för

verksamheten uppnåtts.

I fråga om Verket för högskoleservice, VHS,

konstaterar regeringen att den samordnade

antagningen till grundläggande högskoleutbildning

höstterminen 2001 och vårterminen 2002 genomförts

inom uppsatta tids- och kostnadsramar. VHS hemsida

på Internet har byggts ut och alltfler sökande

ansöker till högskoleutbildning via nätet. En

gemensam hemsida, där universitet och hög-skolor kan

annonsera sina lediga utbildningsplatser, har tagits

i bruk under året. Ett internt arbete med översyn av

VHS upphandlingsverksamhet har resulterat i att både

antalet upphandlingar och värdet på dessa ökat under

år 2001. Ökningen av antalet upphandlingar är dock

kraftigare för VHS sekundära kundgrupp, dvs. övriga

myndigheter, än för universitet och högskolor. Det

ekonomiska målet för upphandlingsverksamheten, att

intäkterna skall täcka 100 % av kostnaderna, har

uppnåtts under år 2001. Likaså har det ekonomiska

målet för antagningsverksamheten uppnåtts, nämligen

att intäkterna skall täcka 85 % av kostnaderna.

Regeringens bedömning är att år 2001 var ett

extraordinärt verksamhetsår för Centrala

studiestödsnämnden, CSN. Ett helt nytt

studiestödssystem togs i bruk och hela CSN:s

personal utbildades för detta ändamål. Förutom

utvecklingen av ett nytt IT-system för handläggning

tillkom en rad olika omständigheter som beredde

myndigheten stora utmaningar. Bland annat ökade

ansökningsvolymen inför hösten 2001 markant då alla

studerande, som en följd av det nya

studiestödssystemet, var tvungna att ansöka om

studiemedel på nytt. Situationen medförde betydligt

längre handläggningstider och sämre telefonservice

än vad som annars hade varit fallet. Regeringen

bedömer att nämndens insatser både när det gäller

handläggningstider och tillgänglighet inte har

svarat mot de krav som bör kunna ställas på en

statlig myndighet. Emellertid har administrationen

av det nya studiestödssystemet nu stabiliserats.

Samtidigt har CSN förbättrat sin förmåga att på ett

effektivt sätt hantera regelverk och

handläggningsrutiner. Regeringen anser därför att

myndigheten har bättre förutsättningar att under

åren 2002 och 2003 klara de krav som regering och

riksdag ställer.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS)

inrättades den 1 maj 2001. Verksamheten har under

det andra halvåret 2001 varit under uppbyggnad.

Enligt regeringen måste därför alla bedömningar

göras med viss försiktighet. Myndighetens ambition

med verksamheten under det första

verksamhetshalvåret har varit att åstadkomma bästa

möjliga kombination av kraven på rättssäkerhet,

snabb ärendehantering och god service. ÖKS

verksamhet och arbetsbelastning är på många sätt

beroende av verksamheten inom CSN. Hittills har

antalet ärenden motsvarat den förväntade volymen.

Den genomsnittliga handläggningstiden ligger på

mellan tre och fyra veckor. Regeringen gör

bedömningen att myndigheten har visat på ett gott

administrativt resultat och har goda förutsättningar

att även fortsättningsvis nå uppställda mål.

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett

stort antal internationella program. Även om

verksamheten i huvudsak har fungerat väl under år

2001 finns det enligt regeringens bedömning utrymme

för ytterligare kvalitetsförbättringar.

Den 1 mars 2002 startade verksamheten vid

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Under den

första tiden har arbetet koncentrerats på att

upprätta en provisorisk webbplats (IT-stödd portal)

med grundläggande information och söktjänster.

Myndigheten har vidare upprättat ett register över

den IT-stödda distansutbildning som universitet och

högskolor anmält till myndigheten. Därtill

förbereder myndigheten insatser avseende kompetens-

och organisationsutveckling kring IT-stödd

distansutbildning. År 2003 kommer att bli

myndighetens första år med full verksamhet.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för

budgetåret 2003 anvisar följande belopp under

anslagen (ramanslag):

25:75 Högskoleverket 187 019 000 kr

25:76 Verket för högskoleservice 13 492 000

kr

25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.

369 609 000 kr

25:78 Överklagandenämnden för studiestöd

10 286 000 kr

25:79 Internationella programkontoret för ut-

bildningsområdet 40 795 000 kr

25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

35 029 000 kr

25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. 38 402 000 kr

25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildnings-

departementets område m.m. 18 100 000 kr

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp och anslagsvillkor bör därmed

avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).

Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som

rör inrättande av ett oberoende

kvalitetsinstitut för den högre utbildningen

m.m., granskning av kvalitetsarbetet inom

Sveriges nätuniversitets distansutbildning

m.m., omprövning av Centrala

studiestödsnämndens (CSN) roll samt införande

av straffavgift för CSN.

Jämför reservationerna 22 (fp), 23 (v), 24

(m, fp, kd) och 25 (fp).

25:75 Högskoleverket

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och

utvärdering bidra till att förbättra och förnya den

högre utbildningen och forskningen vid universitet

och högskolor. Högskoleverket svarar för tillsynen

över högskolans verksamhet i syfte att öka

rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som

uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra

utredningar och utvärderingar som grund för

regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket

har dessutom ansvar för statistik om verksamheten

vid universitet och högskolor. Högskoleverket har

rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla

högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras i

högskoleförordningen (1993:100).

I budgetpropositionen anmäler regeringen sin

avsikt att besluta om en ny instruktion för

Högskoleverket. I enlighet med regeringens förslag i

propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15,

bet. UbU4, rskr. 98) skall då Rådet för

högskoleutbildning vid Högskoleverket ändra namn

till Rådet för högre utbildning, samtidigt som rådet

får utökade uppgifter. Regeringen beräknar

ytterligare 10 miljoner kronor under anslaget nästa

budgetår för de nya uppgifterna.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen att till

Högskoleverket anvisas 187 019 000 kr, varav 36 211

000 kr skall disponeras av Rådet för högre

utbildning.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens

förslag. Riksdagen bör till Högskoleverket anvisa

det begärda anslagsbeloppet på 187 019 000 kr.

Folkpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub323 att

Högskoleverkets ställning som myndighet under

regeringen i längden kan försvaga verkets

möjligheter att bedriva en självständig granskning

av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.

Motionärerna anser att verkets roll bör renodlas

till enbart myndighetsutövning (yrkande 10). Det

innebär bl.a. att verket har som sitt ansvar att

kontrollera att bestämmelser uppfylls. Verket skall

t.ex. kunna dra in examensrättigheter från lärosäten

för utbildningar som inte upprätthåller

kvalitetskraven. Utvärderingen av lärosätenas

förmåga att bedriva en högkvalitativ utbildning

måste emellertid utövas av andra institutioner,

vilkas arbete inte riskerar att politiseras.

Kvalitetsgranskningen bör därför brytas ut ur

Högskoleverket och läggas på ett oberoende

kvalitetsinstitut för högskolan (yrkande 11).

Institutet bör bestå av representanter för

ämnesområden, discipliner och vetenskapliga

tidskrifter.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Liknande motionsyrkanden om renodling av

Högskoleverkets roll och ett fristående

kvalitetsinstitut för högskolan har vid flera

tillfällen avslagits av riksdagen, senast hösten

2001 (bet. 2001/02:UbU4 s. 46). Utskottet framhöll

då, med anledning av framförda farhågor om

politisering, att Högskoleverkets utvärderingar

utförs av högt kvalificerade experter inom

respektive område. I stor utsträckning hämtas dessa

experter från andra länder än Sverige. Utskottet

anför samma skäl för avslag på nu föreliggande

yrkanden.

Enligt Vänsterpartiet i motion 2002/03:Ub312 bör

Högskoleverket få i uppdrag att särskilt granska

kvalitetsarbetet inom Sveriges nätuniversitets

distansutbildning (yrkande 1). Motionärerna anser

vidare att en del av de extra resurserna till

distansutbildningen bör användas för att säkerställa

att studenternas inflytande på denna utbildning

håller en tillräckligt hög nivå (yrkande 2).

U t s k o t t e t förutsätter att Högskoleverket

i sitt arbete med granskning och bedömning av

kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor också

inkluderar de distansutbildningar som lärosätena

ger. Kvalitetsarbetet är enligt 1 kap. 4 §

högskolelagen (1992:1434) en gemensam angelägenhet

för högskolornas personal och studenterna.

Högskolorna skall verka för att studenterna tar en

aktiv del i arbetet med att vidareutveckla

utbildningen (1 kap. 4 a §).

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2002/03:Ub312.

25:76 Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den

samordnade antagningen till grundläggande

högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS

universitet, högskolor och andra myndigheter vid

upphandling.

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och

utveckling av datorbaserade system för

antagningsprocessen samt kostnader för övrig

antagningsverksamhet, såsom betygsdatabas och

bedömning av utländska gymnasiebetyg.

Regeringen föreslår att till VHS för budgetåret

2003 anvisas 13 492 000 kr. Därutöver har regeringen

under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m. föreslagit att VHS

får disponera 1 miljon kronor under år 2003 för att

minska handläggningstiderna i ärenden om bedömning

av utländska gymnasiebetyg.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot

regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör till VHS

anvisa 13 492 000 kr.

25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och

återbetalning av studiestöd samt tilldelning och

återbetalning av lån för hemutrustning för

flyktingar. Anslaget finansierar också delvis

Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiesociala

insatser. Från anslaget utgår vidare sedan den 1

juli 2001 medel för administration av bidrag vid

korttidsstudier till dels Statens institut för

särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels

Landsorganisationen i Sverige (LO) och

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Regeringen föreslår att riksdagen till CSN m.m.

för budgetåret 2003 anvisar 369 609 000 kr. I

anslaget för år 2003 finns engångsvis 10 miljoner

kronor för kostnader i samband med inrättandet av

ett servicecenter för studiestöd i Kiruna. Därefter

skall CSN finansiera servicecentret i Kiruna inom

ramen för myndighetens ordinarie anslagsnivå. En ny

utbildning som leder till brandmansexamen skall

inrättas fr.o.m. hösten 2003. För att kompensera för

ökad handläggning av studiestöd till följd av detta

har anslaget förstärkts med 100 000 kr.

I budgetpropositionen redovisas en prognos för

inbetalda avgifter år 2003 till CSN om 290 000 000

kr. Avgifterna får i sin helhet disponeras av

myndigheten och skall bidra till att finansiera

verksamheten hos CSN.

Sammantaget beräknas CSN således för budgetåret

2003 kunna disponera (369 609 000 + 290 000 000 =)

659 609 000 kr.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Ub558 yrkande 15 att riksdagen till CSN

anvisar 140 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit eller 509 609 000 kr. Moderaterna anser

att myndigheten inte skall få disponera avgifter på

det sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att

man kringgår budgetramen, menar de. I praktiken ger

Moderaternas förslag en lägre driftram för

myndigheten som de dessutom vill konkurrensutsätta.

U t s k o t t e t behandlade under föregående

riksmöte ett motsvarande förslag från Moderata

samlingspartiet (bet. 2001/02:UbU1 s. 80). Liksom då

erinrar utskottet om att riksdagen så sent som våren

2000 godkände att intäkter från avgifter för

uppläggning av lån vid CSN får disponeras av

myndigheten (prop. 1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet.

FiU27, rskr. 262). Återbetalningsverksamheten har

sedan länge finansierats med avgifter som

myndigheten får disponera (prop. 1988/89:100 bil.

10, SfU15, rskr.173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år

2000 indelad i tre resultatområden, varav

återbetalning av studielån var ett. På grund av att

denna indelning medförde problem för den ekonomiska

styrningen av verksamheten slogs resultatområdena

samman till ett enda sådant område. Samtliga

avgifter redovisas därför mot anslaget.

Utskottet, som inte har något att invända mot

regeringens beräkning av medel under anslaget,

föreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet

anvisar 369 609 000 kr till CSN för budgetåret 2003.

I tre motioner begärs en omprövning av Centrala

studiestödsnämndens roll.

Folkpartiet uttalar i motion 2002/03:Ub338 yrkande

1 att det är angeläget att bryta CSN:s de facto-

monopol på att erbjuda studielån.

Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig

konkurrens från banker och andra finansiella

institut. På så sätt kan enligt motionärerna

effektiviteten i administrationen av studielånen

främjas, liksom graden av service mot studenterna. I

ett system med en friare studielånsmarknad kommer

det dock fortfarande att finnas behov av en statlig

myndighet som fattar beslut om vilka personer som

har rätt att omfattas av den offentliga

studiefinansieringen eller, i praktiken, det

statliga borgensåtagandet, påpekar motionärerna.

Liknande synpunkter framförs av Kristdemokraterna

i motion 2002/03:

Ub452 yrkande 9. De vill att regeringen skall låta

utreda om studiemedelsutbetalningar bör ske via bank

i stället för via en statlig myndighet. CSN bör

emellertid behålla sin roll när det gäller att

bedöma den enskildes rätt till bidrag och lån.

Staten, genom CSN, bör också fortsättningsvis vara

garant för lånen. En sådan ordning där CSN:s

bedömningsmonopol i fråga om studielån kompletteras

med utbetalning av lånet via bank ger möjlighet till

mer flexibla lösningar för den enskilda studenten,

framhåller Kristdemokraterna.

Också i motion 2002/03:Ub297 (m) yrkande 1 förs

fram förslag om att statens roll skall begränsas

till att bevilja studielån och garantera

återbetalning av lånet. Enligt motionärerna bör CSN

läggas ned. I stället bör banker och andra

finansiella företag få administrera studiestödet.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Frågan om en omprövning av CSN:s roll har

behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen

under senare år. Den har aktualiserats främst av

påvisade långa handläggningstider hos CSN och

myndighetens dåliga tillgänglighet för studenterna.

Senast vid föregående riksmöte har motionsyrkanden i

ärendet avslagits av riksdagen på förslag av

utskottet (bet. 2001/02:UbU1). Utskottet vidhåller

sin uppfattning att nuvarande ordning, nämligen att

CSN sköter både utbetalning och återbetalning har

fördelar både för staten och studenterna.

Enligt vad som inhämtats från

Utbildningsdepartementet har myndighetens

handläggningstider, både när det gäller

genomsnittlig handläggningstid och andel ärenden

behandlade inom tre veckor, förbättrats hösten 2002

i jämförelse med föregående höst. Andelen besvarade

telefonsamtal ligger betydligt högre. Detta framgår

av den servicestatistik som CSN lämnar till

Utbildningsdepartementet varannan vecka (dnr

U2002/4232/ST).

I sammanhanget bör nämnas att Riksdagens revisorer

för närvarande genomför en granskning av Centrala

studiestödsnämnden. Enligt en förstudie (2001/02:14)

Sköter CSN sitt uppdrag? skall granskningen särskilt

inriktas på CSN:s service till allmänheten,

myndighetens handläggningstider och avgifter samt

regeringens styrning av CSN. En rapport i

granskningsärendet beräknas föreligga i januari

2003.

Ett förslag om införande av en s.k. omvänd

straffavgift för Centrala studiestödsnämnden förs

fram i Folkpartiets motion 2002/03:Ub338 yrkande 2 i

syfte att skärpa effektiviteten i administrationen

av studielånen. Motionärerna vill att myndigheten

skall bli skyldig att betala straffavgift till

studenter som inte får sina studiemedel i tid, t.ex.

på grund av långa handläggningstider. En sådan

straffavgift skall också utbetalas om studenten inte

får information eller svar på ansökan inom en viss

tid.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett

motsvarande motionsyrkande hösten 2001 (bet.

2001/02:UbU1). Utskottet anförde att det är

angeläget att CSN handlägger studiestödsärenden

korrekt och effektivt för samtliga studerande. En

ytterligare minskning av CSN:s resurser torde dock

knappast främja vare sig servicegraden eller

effektiviteten. Med samma motivering avstyrks nu

motion 2002/03:Ub338 yrkande 2.

25:78 Överklagandenämnden för studiestöd

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) inrättades

den 1 maj 2001 (förordning 2001:79, ändr. 2001:363

och 735). Nämnden skall pröva överklaganden av

Centrala studiestödsnämndens beslut enligt den

studiestödslag (1999:1395) som trädde i kraft den 1

juli 2001. Nämnden har även till uppgift att pröva

överklaganden av beslut om bidrag enligt

förordningen (2001:362) om bidrag vid

korttidsstudier.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Överklagandenämnden för studiestöd för budgetåret

2003 anvisar 10 286 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till medel under anslaget.

25:79 Internationella programkontoret för

utbildningsområdet

Internationella programkontoret för

utbildningsområdet ansvarar för:

- Sokrates, EU:s program för utbildning,

-

- Leonardo da Vinci, EU:s program för

yrkesutbildning,

-

- Tempus, EU:s program för samarbete inom högre

utbildning med Oberoende staters samvälde (OSS),

västra Balkan och Mongoliet; programmet innefattar

också Tempus-MEDA för samarbete med ett flertal

länder i Medelhavsområdet,

-

- Linnaeus-Palme, utbytesprogram för samarbete

mellan utvecklingsländer och svenska universitet

och högskolor,

-

- Minor Field Studies (MFS), stipendieprogram för

svenska studenter för att bedriva fältstudier i

utvecklingsländer,

-

- Internship, resestipendieprogram för universitet

och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,

-

- Interpraktik, stipendier för praktik i utlandet

för arbetslösa ungdomar,

-

- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för

blivande civilingenjörer och naturvetare,

-

- EU:s utbytesprogram inom högre utbildning med

Latinamerika (Alfa), Nordamerika (EU/USA och

EU/Kanada), Australien (EU/Australien) och Japan

(EU/Japan),

-

- Asem-dou, samarbetsprogram med Asien, där

programkontoret är kontaktpunkt,

-

- Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland,

utbytesprogram för gymnasiestuderande,

-

- Euroguidance Sweden, tidigare Resurscentrum för

vägledning,

-

- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,

-

- Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets

utbytesprogram på gymnasienivå samt

-

- internationella stipendier och bidrag för

internationalisering av den svenska skolan.

-

Regeringen föreslår att 40 795 000 kr anvisas till

programkontoret för budgetåret 2003.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa

det begärda anslagsbeloppet.

25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin

verksamhet den 1 mars 2002 (förordning 2002:26).

Myndigheten skall främja och stimulera utvecklingen

av IT-baserad utbildning inom nätuniversitetet. Den

skall vidare svara för information om de

utbildningar som universitet och högskolor anmäler

till nätuniversitetet.

Anslaget finansierar myndighetens verksamhet, en

presentation av lärosätenas utbud av

distansutbildning i en IT-stödd portal samt

kostnader för att identifiera och stödja områden som

saknar IT-stödd distansutbildning.

Regeringen föreslår att till Myndigheten för

Sveriges nätuniversitet för budgetåret 2003 anvisas

35 029 000 kr.

År 2003 kommer att bli myndighetens första år med

full verksamhet. En höjning av anslaget med

5 098 000 kr har beräknats för

informationsverksamhet, samordning av högskolornas

utbud av IT-stödd distansutbildning och samverkan

med olika intressenter.

Kristdemokraterna är kritiska mot att Myndigheten

för Sveriges nätuniversitet inrättats. I sitt

budgetalternativ, motion 2002/03:Ub418, tar de bort

35 miljoner kronor från anslaget. En närmare

motivering för detta ges i motion 2002/03:Ub448

yrkande 3. Kristdemokraterna anser att det är bra

att lärosätena har ett lokalt och gemensamt ansvar

för Sveriges nätuniversitet. En sammanhållande

nätportal är en riktig satsning för att göra

Sveriges nätuniversitet överblickbart för

studenterna. De vill dock hellre se en lösning där

lärosätena driver nätuniversitetet och där

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet överförs

till befintlig myndighetsstruktur, dvs.

Högskoleverket.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med

avslag på motionsyrkandena anvisar 35 029 000 kr

till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet för

nästa budgetår. Enligt utskottets uppfattning finns

det behov av en särskild myndighet för att stödja

och samordna den IT-stödda distansutbildning som

anordnas av universitet och högskolor.

25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m.

Medlen under anslaget är till största delen avsedda

att finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,

vilken utbetalas i euro och i US-dollar. Anslaget

täcker även kostnader för Svenska unescorådet samt

medlemsavgifter till fonden för konventionen om

världens natur- och kulturarv respektive

Internationella centret för bevarande och

restaurering av kulturföremål i Rom

(ICCROM).

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

för budgetåret 2003 anvisar 38 402 000 kr.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag

till anslagsbelopp.

25:82 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

De utgifter som belastar ifrågavarande anslag avser

utvecklingen av system som skall leda till

effektivisering och kostnadsminskning i

myndigheternas verksamhet eller av system som ger

ökad tillgång till information nationellt och

internationellt. Vidare finansierar anslaget viss

övergripande statistik inom utbildningsområdet.

Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra

myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig

art och där behoven uppstår löpande under året.

Enligt regeringens förslag skall till

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets

område m.m. anvisas 18 100 000 kr för budgetåret

2003.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin

budgetmotion 2002/03:Ub558 yrkande 16 att

anslagsbeloppet skall reduceras med 10 miljoner

kronor till 8 100 000 kr.

I Kristdemokraternas budgetmotion 2002/03:Ub418

minskas de inom anslaget ospecificerade medlen till

regeringens disposition med 4,5 miljoner kronor.

U t s k o t t e t, som inte har något att invända

mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen

bör avslå motionsyrkandena och i enlighet med

regeringens förslag anvisa 18 100 000 kr under

anslaget.

Utskottet noterar att en del av anslaget

disponeras av Statistiska centralbyrån för bl.a.

viss gemensam utbildningsstatistik samt långsiktiga

prognoser och analyser. Enligt utskottets mening är

det angeläget att tillräckliga medel i övrigt finns

under anslaget för att fullfölja pågående projekt,

bl.a. vidareutveckling av antagningssystemet vid

Verket för högskoleservice. Medel måste också finnas

tillgängliga för att starta utvecklingsprojekt som

berör hela utbildningssektorn och där kostnaderna

inte kan läggas på en viss myndighet.

F o r s k n i n g s p o l i t i k

5 Nationella och internationella

forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag

till nationell och internationell forskning, till

nationella forskningsbibliotek och arkiv samt till

nationell kontaktverksamhet i anslutning till EU:s

forskningssamarbete.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet

Forskningspolitik anslagen 26:1-26:9 som avser

Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för

rymdfysik, Kungl. biblioteket,

Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-

och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet samt

Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen en utförlig

redogörelse för verksamheten inom politikområdet

Forskningspolitik som helhet. I en sammanfattande

analys konstaterar regeringen att de år 2001

inrättade nya forskningsfinansierande myndigheterna

- Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande och Verket för

innovationssystem - nu är väl etablerade.

När det gäller Vetenskapsrådet inom det

utgiftsområde som utskottet behandlar redovisas

bl.a. följande.

Regeringen framhåller att Vetenskapsrådet bidrar

till att forskningen håller en hög vetenskaplig

kvalitet inom respektive ansvarsområden genom att

myndighetens forskningsmedel fördelas i nationell

konkurrens efter en noggrann prövning och

prioritering. Bedömningen av ansökningarna sker i

ett internationellt perspektiv, och

beredningsgruppernas bedömning kompletteras ofta av

utlåtanden från utländska experter. Vetenskapsrådet

utvärderar kontinuerligt de forskningsområden som

rådet bidrar till att finansiera. Under år 2001 har

internationella utvärderingar av statsvetenskap och

exogena processer (geovetenskap) avslutats.

Utvärderingarna visar att ämnena håller hög

kvalitet. En utvärdering av filosofiämnet, liksom av

det särskilda forskningsprogrammet om offentlig

sektor, har påbörjats.

Vetenskapsrådet skall vid sin fördelning av

forskningsstöd verka för att ge yngre och

nydisputerade forskare goda förutsättningar. Rådets

huvudsakliga stöd till återväxten inom forskningen

sker genom att doktorander arbetar och får delar av

sin forskarutbildning inom de forskningsprojekt som

finansieras av rådet. Rådet har utöver detta gjort

riktade insatser genom att finansiera särskilda

anställningar som forskarassistent eller forskare.

Under år 2001 finansierade rådet nästan 400 sådana

anställningar inom vetenskapsområdena medicin och

naturvetenskap/teknik. Inom de humanistiska och

samhällsvetenskapliga områdena var dock antalet

anställningar begränsat; 38 anställningar

finansierades.

Som ett av målen för Vetenskapsrådet har angetts

att rådet skall främja goda villkor för mång- och

tvärvetenskaplig forskning. Inom samtliga

vetenskapsområden beviljas årligen stöd till ett

betydande antal forskningsprojekt som är tvär- eller

mångvetenskapliga. Rådet har på olika sätt anpassat

sin beredningsorganisation för att kunna stödja

mång- och tvärvetenskap.

Vetenskapsrådet har också till uppgift att verka

för ökad jämställdhet inom sitt verksamhetsområde.

Detta mål berör såväl könsfördelningen i rådets

beredningskommittéer som fördelningen av bidrag till

forskningsprojekt och anställningar. Regeringen

redovisar bl.a. att andelen bidrag som år 2001 gick

till kvinnor var 38 % för humaniora och

samhällsvetenskap, 23 % för medicin, 14 % för natur-

och teknikvetenskap och 33 % för

utbildningsvetenskap.

Rådet finansierade under år 2001 sammanlagt 417

anställningar som forskare, forskarassistenter och

doktorander. Av dessa var 30 anställningar vikta för

underrepresenterat kön, där samtliga tillföll

kvinnliga sökande. Övriga 387 anställningar

tilldelades kvinnor och män med fördelningen 36

respektive 64 %. För bidrag till anställningar i

forskarkarriären var könsfördelningen jämnare.

Enligt regeringens bedömning har framsteg gjorts i

arbetet för jämställdhet inom forskningen såtillvida

att framför allt den yngre generationen kvinnliga

forskare får en ökande andel av projektmedel och

anställningar.

Redovisningen av Vetenskapsrådets särskilda

program för genusforskning visar att endast 15 av 97

ansökningar till programmet inför år 2002 bedömdes

uppfylla kraven på genusrelevans. Detta kan enligt

regeringen betyda att förståelsen av hur

genusperspektiv kan utnyttjas i forskningen ännu

inte är så väl utvecklad bland forskarna. Regeringen

anser det därför angeläget att Vetenskapsrådet och

även de andra forskningsfinansiärerna fortsätter

sina insatser för att främja integrationen av

genusperspektiv i forskningen.

Regeringen bedömer att de forskningsfinansierande

myndigheternas arbete med att informera om forskning

och forskningsresultat till avnämare och intresserad

allmänhet har utvecklats mycket positivt.

Vetenskapsrådet tolkar sitt nationella ansvar för

forskningsinformation som ett uppdrag att skapa

infrastrukturer som underlättar olika målgruppers

tillgång till information och kommunikation med

forskare. ExpertSvar som etablerats på

Vetenskapsrådet erbjuder t.ex. journalister

direktkontakter med forskare. Beslut har fattats om

att stänga webbplatsen safari.se. I stället arbetar

rådet med populärvetenskapliga beskrivningar inom en

ny Internetportal, forskning.se. Regeringen

förutsätter att Vetenskapsrådet hittar nya vägar så

att allmänhetens och skolans behov av

forskningsinformation kan tillgodoses.

Enligt regeringen ökar det internationella

forskningssamarbetet. Bland annat redovisas att

svenska forskares utnyttjande av de internationella

anläggningarna i de flesta fall motsvarar minst

Sveriges andel av kostnaderna. Regeringen

konstaterar att myndigheternas delaktighet och

engagemang i arbetet med att ta fram EU:s nya

ramprogram för forskning och utveckling har gjort

det möjligt för Sverige att påverka ramprogrammets

utformning och inriktning.

Anslag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för

budgetåret 2003 anvisar följande belopp under

anslagen (ramanslag):

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk-

ningsinformation 2 433 822 000 kr

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

95 546 000 kr

26:3 Rymdforskning 152 335 000 kr

26:4 Institutet för rymdfysik

41 959 000 kr

26:5 Kungl. biblioteket 227 871 000 kr

26:6 Polarforskningssekretariatet

24 169 000 kr

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklings-

samarbete inom EU 13 738 000 kr

26:8 Sunet 38 647 000 kr

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

113 085 000 kr

Motionsyrkanden med förslag om andra

anslagsbelopp och anslagsvillkor bör därmed

avslås.

Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under

2003,

i fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:

Forskning och forskningsinformation, besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 2 305

miljoner kronor under år 2004 och högst 2 345

miljoner kronor under åren 2005-2008 samt,

i fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning,

besluta om bidrag som inklusive tidigare

gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

500 miljoner kronor under åren 2004-2008.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen

avslår motionsyrkanden som rör utredning om

konsekvenserna av obalansen i

medelstilldelning mellan olika

vetenskapsområden m.m. samt lättillgänglig

information om forskningsresultat.

Jämför reservationerna 26 (kd) och 27 (kd).

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation

Propositionen

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att

stödja grundläggande forskning av högsta

vetenskapliga kvalitet inom samtliga

vetenskapsområden.

Anslaget avser stöd till forskning, bidrag till

vetenskaplig utrustning, kostnader för Sveriges

deltagande i visst internationellt

forskningssamarbete samt kostnader för

forskningsinformation. Från anslaget finansieras

även verksamheten vid Forskningsforum.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

för budgetåret 2003 anvisar 2 433 822 000 kr.

I enlighet med den forskningspolitiska

propositionen hösten 2000 (prop. 2000/01:3, bet.

UbU6, rskr. 98) har anslaget tillförts 252 miljoner

kronor för 2003. Därmed är de satsningar som angavs

i denna proposition fullt genomförda.

Anslaget har också tillförts 50,5 miljoner kronor som

kompensation för löne- och prisökningar samt 51,5 miljoner

kronor i ersättning för premier för statliga

avtalsförsäkringar avseende av rådet finansierade forskare

som är anställda vid universitet och högskolor.

Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)

-------------------------------------------------------------

1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig 254 954

forskning

-------------------------------------------------------------

2. Medicinvetenskaplig forskning 392 297

-------------------------------------------------------------

3. Natur- och teknikvetenskaplig 1 113 493

forskning

-------------------------------------------------------------

4. Utbildningsvetenskaplig forskning 124 528

-------------------------------------------------------------

5. Dyrbar vetenskaplig utrustning 131 518

-------------------------------------------------------------

6. Övrig forskningsfinansiering m.m. 417 032

-------------------------------------------------------------

Summa 2 433 822

-------------------------------------------------------------

Fördelningen mellan anslagsposterna av de nya resurserna för

forskning om 252 miljoner kronor har beräknats enligt

följande.

Anslagspost 1 tillförs 15 miljoner kronor för s.k. småämnen

och konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslagspost 2 tillförs 10 miljoner kronor för

vårdvetenskaplig forskning.

Anslagspost 4 tillförs 40 miljoner kronor för utbyggnad av

den utbildningsvetenskapliga forskningen.

Anslagspost 5 tillförs 7 miljoner kronor för dyrbar

vetenskaplig utrustning.

Anslagspost 6 tillförs 180 miljoner kronor för

forskarrekrytering, de strategiska forskningsområdena

biovetenskap, IT och materialvetenskap samt fria resurser.

Enligt regeringen bedrivs grundläggande forskning som

finansieras av Vetenskapsrådet vanligen i form av fleråriga

projekt och långsiktiga åtaganden. Rådet bör även för

budgetåret 2003 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till

forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden

för kommande budgetår.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar

regeringen att under 2003, i fråga om ramanslaget 26:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 2 305 miljoner kronor under år 2004, högst

1 365 miljoner kronor under år 2005, högst 755 miljoner

kronor under år 2006, högst 170 miljoner kronor under år 2007

och högst 55 miljoner kronor under år 2008.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i sin budgetmotion

2002/03:Ub558 yrkande 24 att riksdagen - utöver det här

behandlade anslaget till Vetenskapsrådet - under ett nytt

anslag 26:10 Ökade satsningar på Vetenskapsrådet och

Nationellt institut för hälsa och medicin anvisar 155 389 000

kr. Denna åtgärd skall enligt motionen ses som en

förstärkning av den fria forskningen och grunden för

inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Moderaternas förslag i denna del motiveras närmare i motion

2002/03:

Ub298, där behovet av en successiv förstärkning av resurserna

för den grundläggande forskningen lyfts fram, bl.a. till de

tre ämnesråden under Vetenskapsrådet (yrkande 9 delvis). En

översyn bör samtidigt göras av alla de politiskt motiverade

öronmärkningar som finns i dag i syfte att reducera dessa

till förmån för forskningens egna prioriteringar. Enligt

Moderaterna bör den medicinska och biovetenskapliga

forskningen samlas i en svensk motsvarighet till National

Institutes of Health i USA (yrkande 8).

Dessa synpunkter framförs även i Moderaternas motion

2002/03:Ub486. I motionen hävdas att detaljstyrning av

forskningsanslag begränsar den akademiska friheten (yrkande

14). Bedömningen av forskningsinriktningar får inte

centraliseras vare sig till politiker eller till några få

forskare i några få forskningsorgan. Vetenskapsrådets

överbyggnad har enligt Moderaterna inneburit en

centralisering av forskningsanslagen på de enskilda

ämnesrådens bekostnad. Anslagen till ämnesråden bör således

öka, och ämnesrådet för medicin bör utvecklas till ett

nationellt institut för hälsa och medicin (yrkande 16).

En kraftig ökning av anslaget till Vetenskapsrådet

förespråkas likaså i motion 2002/03:Ub367 (m) yrkande 1.

Folkpartiet föreslår - i motionerna 2002/03:Ub323 yrkande

27 och 2002/03:Fi232 yrkande 17, båda i denna del - att

anslaget till Vetenskapsrådet skall minskas med 300 miljoner

kronor. De medel som frigörs skall i stället anvisas direkt

till universitet och högskolor för forskning och

forskarutbildning.

Folkpartiet vill dessutom enligt motion 2002/03:Ub323

yrkandena 19 och 29 göra besparingar på anslagsposterna 4-6

inom anslaget till Vetenskapsrådet och genom omfördelning av

dessa medel till ämnesråden (anslagsposterna 1-3) skapa ökade

fria forskningsresurser på sammanlagt 540 miljoner kronor.

Motionärerna påpekar i sammanhanget att riksdagens uppgift

skall vara att fördela medel till ämnesråden genom breda

anslag för ämnesområden och inte att ge detaljerade

anvisningar om hur medlen skall användas eller öronmärka

resurser till specifika forskningsinriktningar.

Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub449 yrkande 3 att

den humanistiska och medicinska forskningen bör uppvärderas.

De begär en utredning om konsekvenserna av obalansen i

medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden (yrkande 4).

Kristdemokraterna har svårt att acceptera en resursfördelning

som så ensidigt premierar forskning inom teknik och

naturvetenskap. Ett exempel på detta är fördelningen av

forskningsresurserna inom Vetenskapsrådet. Forskning inom

humaniora, kring människan, är enligt deras mening av

avgörande betydelse för samhällsutvecklingen, även om värdet

av forskningen är svårt att mäta i ekonomiska termer.

Kristdemokraterna anser också att den medicinska mer

patientnära forskningen är satt på undantag. På sikt bör

förhållandevis större resurser fördelas till medicin och

humaniora.

I samma motion från Kristdemokraterna, 2002/03:Ub449 yrkande

10, erinrar de om att Vetenskapsrådet har till uppgift att

informera om svensk forskning. Informationen har dock inte

nått ut i önskvärd grad. Kristdemokraterna ser det som

angeläget att lättillgänglig information om

forskningsresultat presenteras. Denna bör relateras till

olika målgrupper beroende på innehåll.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen godkände hösten 2000 regeringens förslag i den

forskningspolitiska propositionen till riktlinjer för

verksamheten inom bl.a. Vetenskapsrådet under åren 2001-2003

(prop. 2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 98). Samtidigt med den

forskningspolitiska propositionen redovisade regeringen i en

särskild skrivelse (skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom

Vetenskapsrådet för år 2001 samt utgångspunkterna för

resursfördelningen därpå följande år. Utskottet hade inget

att invända mot vad regeringen anfört (bet. 2000/01:UbU6 s.

27).

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga

om medelsberäkningen till Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 2003. Utskottet föreslår

därför att riksdagen under anslaget anvisar 2 433 822 000 kr

i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen bör även ge

regeringen begärt bemyndigande att besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

2 305 miljoner kronor under år 2004 och högst 2 345 miljoner

kronor under åren 2005-2008. Därmed bör riksdagen avslå

motionsyrkandena från Moderata samlingspartiet respektive

Folkpartiet med förslag om andra anslagsbelopp och

anslagsvillkor.

Utskottet ställer sig inte bakom förslaget från

Kristdemokraterna att konsekvenserna av obalansen i

medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden skall

utredas. Enligt utskottets mening bör frågor rörande

fördelning av forskningsresurser och insatser inom särskilda

forskningsområden beredas i vederbörlig ordning inför nästa

forskningspolitiska proposition. Riksdagen bör således avslå

motion 2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.

När det särskilt gäller information om forskningsresultat

vill utskottet hänvisa till följande. I samband med

införandet av den nya organisationen för

forskningsfinansiering år 2001 bildades Forskningsforum inom

Vetenskapsrådet som en plattform för att främja dialog och

kontakter mellan forskningsfinansierande organ, forskare och

allmänhet. Under år 2002 har Forskningsforum varit

samordnande i bildandet av en svensk Internetportal för

forskning. Webbplatsen forskning.se som öppnades i maj 2002

skall öka tillgängligheten till information om forskning och

till debatter om forskningens viktiga frågor.

I sammanhanget bör också nämnas den nybildade ideella

föreningen Vetenskap och Allmänhet, vars syfte är att främja

dialog, öppenhet och förtroende mellan allmänhet och

forskare. Föreningen har bildats av en rad

folkrörelseorganisationer, forskningsfinansiärer,

arbetsmarknadens parter samt akademier.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Ub449

yrkande 10.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att 95 546 000 kr anvisas under

anslaget för budgetåret 2003.

När Vetenskapsrådet bildades i januari 2001 fick rådet

utökade uppgifter i förhållande till vad som låg på de

tidigare forskningsråden, bl.a. ett ökat ansvar för

forskningspolitiska analyser och utvärderingar. Enligt

regeringen är det nu tydligt att de nya uppgifterna

förutsätter en förstärkning av kansliet. Härtill kommer att

rådet under ytterligare ett par år kommer att ha extra

kostnader till följd av omställningen från den tidigare

organisationen för forskningsfinansiering. Anslaget har

därför förstärkts med 5 miljoner kronor som överförts från

anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det

begärda anslagsbeloppet.

26:3 Rymdforskning

Anslaget utnyttjas för internationellt forskningssamarbete

inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till

nationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget

disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2003 att 152 335 000 kr

anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår

vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att besluta

om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 500 miljoner kronor under åren 2004-2008.

U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens

medelsberäkning och tillstyrker regeringens förslag.

26:4 Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva

forskning, utbildning, utvecklingsarbete samt mät- och

registreringsverksamhet inom främst områdena rymdfysik,

atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen föreslår att riksdagen till institutet för nästa

budgetår anvisar 41 959 000 kr. IRF har under år 2002 som en

tillfällig åtgärd disponerat extra medel för att klara både

sitt ansvar för miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade

kostnader i övrigt. Regeringen gör bedömningen att IRF

behöver tillföras extra medel även under budgetåret 2003.

Regeringen avser därför att låta IRF disponera 6,5 miljoner

kronor från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för

forskningsändamål.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt

anslagsbelopp om 41 959 000 kr till Institutet för rymdfysik.

26:5 Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB

samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska trycket

och förvärvar även viss utländsk litteratur om Sverige. KB

främjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom

bl.a. det nationella databassystemet Libris och genom

insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom

olika ämnesområden.

Regeringen föreslår att till KB för budgetåret 2003 anvisas

227 871 000 kr.

Inom ramen för KB:s anslag har hittills fördelats det

statliga bidraget till Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet

(SBI). SBI fungerar bl.a. som forskningsbibliotek inom

barnboksområdet. Regeringens budgetförslag innebär att

bidraget till SBI fr.o.m. år 2003 i stället fördelas via

anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Därför skall enligt förslaget 5,2 miljoner kronor överföras

från KB:s anslag till detta anslag. Regeringen anmärker att

överföringen inte påverkar storleken på bidraget till SBI och

inte heller KB:s ekonomiska utrymme för den egna

verksamheten. Barnboksinstitutet står fortfarande under

tillsyn av KB.

U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.

Riksdagen bör till Kungl. biblioteket anvisa 227 871 000 kr

för nästa budgetår.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning

genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner

till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och

utrustning som krävs för expeditioner till polartrakterna.

Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av

tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över

svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003

anvisar 24 169 000 kr till Polarforskningssekretariatet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel

under anslaget i enlighet med regeringens förslag.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

inom EU

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

(EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram

för forskning och utveckling genom att erbjuda forskare,

lärosäten, företag m.fl. i Sverige information och rådgivning

i frågor som rör medverkan i dessa program. Rådet svarar

också för statistik och utvärdering som rör det svenska

deltagandet i programmen. EU/FoU-rådet är nationellt

kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som

rör samarbetet inom EU:s forskningsprogram.

Regeringen föreslår att till EU/FoU-rådet för budgetåret

2003 anvisas 13 738 000 kr.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt

anslagsbelopp.

26:8 Sunet

Sunet (Swedish University Computer Network) binder samman i

första hand universitet och högskolor, men också

folkbibliotek och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för

överföring av elektronisk information. Sunet finansieras

genom detta anslag samt genom avgifter från universitet och

högskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att 38 647 000 kr anvisas under

anslaget för nästa budgetår. Intäkterna från den

avgiftsbelagda verksamheten beräknas till 124,5 miljoner

kronor för år 2003.

U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens

medelsberäkning. Det begärda anslagsbeloppet på 38 647 000 kr

till Sunet för budgetåret 2003 bör anvisas av riksdagen.

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

För budgetåret 2003 föreslår regeringen att till Särskilda

utgifter för forskningsändamål anvisas 113 085 000 kr.

Vid beräkningen av anslaget har, som tidigare nämnts, 5

miljoner kronor överförts till anslaget 26:2 Vetenskapsrådet:

Förvaltning. Som också nämnts tillförs anslaget 5,2 miljoner

kronor från anslaget 26:5 Kungl. biblioteket för bidrag till

Svenska Barnboksinstitutet.

Regeringen avser att utnyttja anslaget för följande ändamål

med fördelning på anslagsposter:

- Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien

-

- Bidrag till Svenska institutet i Rom

-

- Bidrag till Svenska institutet i Athen

-

- Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i

Istanbul

-

- Svenska Barnboksinstitutet

-

- Bidrag till Fulbrightkommissionen

-

- Bidrag till Institutet för Framtidsstudier

-

- Bidrag till IMEGO AB (tekniskt forskningsinstitut

i Göteborg)

-

- Bidrag till EISCAT (European Incoherent Scatter

Facility)

-

- Medel till Institutet för rymdfysik

-

- Nobelmuseum samt

-

- Till regeringens förfogande.

-

U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot

medelsberäkningen under anslaget, föreslår att riksdagen

anvisar det begärda beloppet.

Vissa forskningsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

prioritering av viss forskning, nämligen om

elöverkänslighet, behandling av whiplashskador,

östrogenbehandlingens effekter på kvinnors hälsa,

fibromyalgi och sklerodermi, ävensom forskning inom

designområdet, om konsumentekonomi samt om kvinnors

företagande. Utskottet hänvisar bl.a. till att den

närmare fördelningen av de statliga

forskningsresurserna ankommer på

forskningsfinansierande myndigheter och på

universitet och högskolor.

Jämför reservation 28 (c).

Motionerna

I flera motioner läggs fram förslag om prioritering av vissa

forskningsområden.

Vänsterpartiet framhåller i motion 2002/03:MJ419 yrkande 7

betydelsen av fortsatt forskning för att vetenskapligt

fastställa elöverkänslighet. Motionärerna menar att det krävs

en allsidig forskning, där tekniker, medicinsk kompetens av

alla slag och människor som upplever dessa problem

samarbetar. Forskningen bör också inriktas mot att

dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och

symtomlindring.

Enligt motion 2002/03:Bo268 (s) yrkande 5 bör det skyndsamt

övervägas att inrätta ett särskilt forskningsanslag för

utveckling av en fri och oberoende medicinsk forskning om

effekterna på hälsan av elektromagnetiska fält.

Även i motion 2002/03:Ub390 (mp) yrkande 1 begärs en

utredning om inrättande av ett nationellt forskningsprogram i

vad avser biologiska effekter av elektromagnetiska fält.

Programmet kan enligt motionären lämpligen inordnas i den nya

forskningsfinansieringen, men bör öronmärkas då det är av

starkt tvärvetenskaplig karaktär.

Forskning kring whiplash-skador efterfrågas i två motioner.

Enligt motion 2002/03:L278 (c) yrkande 1 har antalet

pisksnärtskador i trafiken mer än fördubblats bara under de

senaste två decennierna. Ökad forskning behövs om hur

skadorna uppkommer och kan förebyggas samt om

behandlingsmetoder. I motion 2002/03:T233 (mp) yrkande 1

framhåller motionären att forskning om metoder för behandling

av pisksnärtskada måste påskyndas.

Vikten av ytterligare forskning om östrogenbehandlingens

effekter på kvinnors hälsa betonas i motion 2002/03:Ub458

(s). Motionärerna menar att summan av risker och nytta hos

den enskilda kvinnan är okänd. De hänvisar till ett uttalande

av Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

(SBU), att den kritiska granskningen av det vetenskapliga

faktaunderlaget visat på många kunskapsluckor. Denna

forskning som berör många kvinnor bör därför prioriteras.

Behovet av ökad medelstilldelning till grundforskning om

fibromyalgi understryks i motion 2002/03:Ub294 (m). Också i

motion 2002/03:Ub249 (c) yrkande 2 påtalas att mer forskning

behövs för att bl.a. klarlägga hur fibromyalgi uppkommer,

vilka förebyggande åtgärder som är möjliga och hur man kan

säkerställa en bra rehabilitering.

Enligt motion 2002/03:Ub232 (mp) yrkande 1 finns det i dag

ingen behandling som botar den reumatologiska sjukdomen

sklerodermi. En ökad forskning kring sjukdomen behövs.

Forskning inom designområdet lyfts fram i motion

2002/03:Ub335 (m) yrkande 1. Motionärerna anser att

konsthantverkets, formgivningens och industridesignens

historia, liksom den samtida designen, behöver både

dokumenteras och analyseras.

I motion 2002/03:Ub419 (s) pläderas för forskning om

konsumentekonomi som en ny inriktning inom samhällsekonomisk

forskning.

Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:N306 yrkande 18 att

forskningen om kvinnors företagande måste öka. De kvinnliga

företagarnas historia är till stor del okänd. Motionärerna

anför att det är viktigt från tillväxtsynpunkt att underlätta

för kvinnors företagande. Ett synliggörande av kvinnliga

företagare kan komma att innebära att synen förändras på vem

som kan vara företagare och vad en företagare är.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till följande.

Utskottet erinrar om att statsmakterna vad gäller

resurserna till grundforskning endast fattar övergripande

beslut om fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den

närmare fördelningen av de statliga forskningsresurserna

ankommer på forskningsfinansierande myndigheter, som bl.a.

Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka har

att fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.

Genom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

(FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom

respektive myndighets område. Också här är det myndigheten

som svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.

Som exempel på forskning som uppfyller såväl krav på hög

vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet

peka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område

som aktualiseras i flera av motionerna, nämligen

elektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för

budgetåret 2001 fick Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap (FAS) regeringens uppdrag att bevaka frågor

som rör forskning om elöverkänslighet. Genom bl.a. detta

forskningsråd finansieras nu ett flertal projekt om

elöverkänslighet och hithörande frågor. Enligt

regeringsbeslut i juni 2002 skall FAS vartannat år, med

början år 2003, dokumentera och informera om kunskapsläget.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003

anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt

regeringens förslag.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och

4 (c).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas

budgetförslag för utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg och skola, 3

Högskoleverksamhet, 4 Vissa centrala myndigheter och 5

Nationella och internationella forskningsresurser m.m.

redogjort för innehållet i förslagen.

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet redovisat sin

bedömning av regeringens och oppositionspartiernas förslag

inom olika delar av utgiftsområdet och där tagit ställning

till samtliga berörda yrkanden. Utskottet har tillstyrkt

regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003

anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens

förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 2).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:Ub298 yrkande 5,

2002/03:Ub558 yrkande 19 och

2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del

och bifaller delvis

2002/03:Ub212 yrkande 3.

Riksdagen avslår därmed motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 9,

2002/03:Ub244 yrkande 28,

2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och

2002/03:N397 yrkande 15.

Ställningstagande

Moderaterna förordar att staten övertar ansvaret för

grundskolans finansiering från kommunerna fr.o.m. 2004. Under

ett nytt anslag anslås 70 miljarder kronor. Kostnadsansvaret

övertas inom ramen för ett system i vilket staten liksom

tidigare fastställer mål, men nu också skall fastställa

ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla

nationell skolpeng. Införandet av en nationell skolpeng

säkrar resurser till grundskolan och utgör en viktig faktor

för god undervisningskvalitet. Den nationella skolpengen

betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka

kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med

behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga

skolpengen. Det är respektive skolledning som ska göra de

ekonomiska och pedagogiska prioriteringarna i stället för den

styrning genom statliga projektpengar som sker i dag (jfr

särskilt yttrande 8). Moderaterna menar att konsekvensen av

förslaget med nationell skolpeng är att ett system skapas som

skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten svarar

för finansieringen av skolpengen. Skolverket beviljar och

drar in tillstånd för skolhuvudmän och fördelar skolpengen.

Driften av respektive skola sköts av skolhuvudmannen. Att

skolpengen tilldelas skolorna direkt innebär en radikal

minskning av risken för politisk styrning och en lika radikal

förstärkning av de professionella lärarnas och skolledarnas

ansvar och inflytande. Skolpengen undanröjer de hinder som de

kommunala skolorna i dag har när det gäller att tillgodose

sina elevers intressen.

2. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 9,

2002/03:Ub244 yrkande 28,

2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och

2002/03:N397 yrkande 15

samt avslår motionerna

2002/03:Ub212 yrkande 3,

2002/03:Ub298 yrkande 5,

2002/03:Ub558 yrkande 19 och

2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att ett av den socialdemokratiska

skolpolitikens största misstag var kommunaliseringen av

skolan. I dag råder så olika ekonomiska villkor för skolor i

olika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig

över landet. Den pedagogiska professionens inflytande i

skolan har minskat till förmån för kommunalpolitikers och

kommunaltjänstemäns. Vi menar att införandet av en nationell

skolpeng som staten ansvarar för innebär att utbildningen

blir likvärdig. Skolpengen betalas ut till den skola eleven

väljer att gå i, oavsett om det är en skola i elevens egen

kommun, en annan kommun eller i en fristående skola. En

fjärdedel av resurserna, 17 miljarder kronor beräknat från

dagens kostnader, skall öronmärkas till elever i behov av

särskilt stöd och till skolor i utsatta områden, t.ex. i

invandrartäta eller starkt segregerade områden. Föräldrar med

låg utbildning och dåliga svenskkunskaper skall inte behöva

se utanförskapet föras vidare till nästa generation. En

nationell skolpeng innebär en decentralisering av makten till

den enskilda skolan genom att kommunernas inflytande minskar.

3. Införande av skolpeng för funktionshindrade (punkt

2) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Ub558 yrkande 18.

Ställningstagande

För att säkerställa funktionshindrade elevers valmöjlighet

och jämlikhet med andra elever har vi skapat ett nytt anslag,

Skolpeng för funktionshindrade. År 2004 bör 300 miljoner

kronor tillföras detta anslag.

4. Publicering av kvalitetsgranskningar (punkt 3) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Moderaterna anser att kvalitetsgranskningen av skolan är så

viktig att den måste ökas både i omfattning och kvalitet.

Resultaten av kvalitetsgranskningen bör publiceras löpande,

så att lärare, föräldrar och elever kan ta del av resultaten.

För att elever och föräldrar skall kunna göra rationella val

måste transparensen i skolan öka. Kvalitetsgranskningen av

både de skolor som har goda resultat och de skolor som inte

fullgör sin uppgift på ett fullgott sätt måste tydliggöras

och publiceras. Detta bör Skolverket få i uppgift att se

till. Då det nationella kvalitetsgranskningsinstitut som

Moderaterna föreslagit inrättas skall institutet ges i

uppgift att publicera vilka skolor som lyckas väl med att

uppfylla de nationella kvalitetsmålen.

5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m. (punkt 5) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna

Ibrisagic (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,

2002/03:Ub239 yrkande 4

2002/03:Ub244 yrkande 32,

2002/03:Ub336 yrkande 9,

2002/03:Ub412 och

2002/03:Ub417 yrkande 20

samt avslår motion

2002/03:Ub212 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att utvärderingen av skolornas resultat måste

förbättras. Ett nytt självständigt organ behövs, som

uteslutande har uppföljning och kvalitetsgranskning som

uppgift. Denna inspektionsmyndighet skall inte ägna sig åt

utvecklingsarbete. Det nya organet skall delvis självt kunna

formulera sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan.

Regeringen skall inte få ge uppdrag till organet i den

omfattningen att organets egna granskningar åsidosätts. Den

fasta organisationen skall vara liten, men till den skall

kopplas erfarna lärare, skolforskare och företrädare för

kvalitetsmätare.

6. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter (punkt 7) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna

Ibrisagic (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Ub336 yrkande 8.

Ställningstagande

Det finns i dag stora brister i elevernas kunskaper i svenska

och matematik. Vi vill satsa speciellt på läs- och

skrivutveckling samt matematik. Dyslexi och dyskalkyli är

inte oöverstigliga problem om eleven får det stöd och den

hjälp som behövs för att lyckas i skolan. Oavsett anledningen

till elevens svårigheter behövs insatser såsom extra

undervisning, särskilda hjälpmedel eller specialundervisning.

Avgörande för många elever är om de kan få undervisning

enskilt eller i mindre grupp under vissa perioder. Vi menar

att Skolverket bör få i uppdrag att sammanställa en nationell

erfarenhetsbas med exempel på hur man arbetar med läs- och

skrivproblem i olika skolor. De erfarenheter som gjorts i

skolor som kommit långt när det gäller att utveckla

pedagogiken för elever med svårigheter i basämnena skall

komma alla skolor till del. Vi anser också att varje elev

skall ha tillgång till läromedel som är aktuella och av god

kvalitet. Det utvecklar såväl kreativiteten som lusten att

lära. Det behövs också en satsning på läsning och böcker i

skolorna. Satsningar på läsning av skönlitteratur i skolan

har visat sig vara en framgångsrik metod för att stimulera

läsintresse och utveckla läsförmåga. Alla elever skall ha

tillgång till ett skolbibliotek av hög kvalitet eller ett

folkbibliotek.

7. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - m, kd

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m) och Anna Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna

2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,

2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,

2002/03:Ub219 yrkande 4,

2002/03:Ub443 yrkande 9 och

2002/03:Ub521

samt avslår motion

2002/03:Ub429 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi menar att staten har ett särskilt ansvar för skolan för

barn med funktionshinder och att statens huvudmannaskap för

specialskolan därför bör kvarstå. Det finns en uppenbar risk

att nedläggningsbeslutet av de fasta skoldelarna vid

Ekeskolan och Hällsboskolan kommer att innebära att många

elever med multihandikapp inte kommer att få den hjälp de

behöver. Det går inte att bortse från att en del barn har

mycket speciella behov som inte kan klaras i varje kommun och

att samtliga kommuner heller inte kan nå den nivå på

specialpedagogik som en nationell specialskola har. Det är

orimligt att tro att landets alla kommuner skall kunna nå

samma kunskapsnivå som en specialskola. Samtidigt som de

fasta skoldelarna läggs ned växer kön av elever som önskar få

sin undervisning förlagd till just Ekeskolan eller

Hällsboskolan. Vi anser att det är nödvändigt att de fasta

skoldelarna får vara kvar och utvecklas vid dessa skolor för

att möta behoven hos denna mycket utsatta grupp barn.

Moderaterna och Kristdemokraterna har i sina budgetmotioner

avsatt medel för att förstärka kvaliteten och

tillgängligheten i specialskolan respektive för att återföra

de fasta skoldelarna till de båda skolorna.

8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Håkan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Ub429 yrkande 20

samt avslår motionerna

2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,

2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,

2002/03:Ub219 yrkande 4,

2002/03:Ub443 yrkande 9 och

2002/03:Ub521.

Ställningstagande

Föräldrar och elever motsatte sig nedläggningen av Ekeskolan

och Hällsboskolan och tyckte att den specialkompetens som

hade byggts upp vid dessa skolor skulle få finnas samlad. Vi

anser att utgångspunkten för en politik för funktionshindrade

barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser av

situationen. Barnen skall ha en rättighet och inte en

skyldighet att gå integrerat. Segregation kan vara något

positivt när den är självvald. Vi anser att beslutet att

stänga den fasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.

9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade och döva

(punkt 9) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed delvis

motion

2002/03:Ub371.

Ställningstagande

I dag skickas de flesta gravt hörselskadade eller döva elever

från Stockholm till Örebro för att gå i gymnasieskolan. Vi

menar att det finns argument för en ny gymnasieskola i

Stockholm, bl.a. är det svårt för eleverna att skiljas från

familj och kamratkrets under tonårstiden, och

inackorderingarna i Örebro uppfyller inte alltid de krav som

en bra bostad för unga handikappade ställer. Ersättningen för

boende utanför hemorten skulle dessutom bortfalla när

eleverna stannar i Stockholm, och detta skulle leda till en

statlig besparing på 100 000 kr per elev och läsår. Vi

föreslår att möjligheterna att inrätta lokala gymnasier för

gravt hörselskadade och döva elever bör förbättras.

10.Barnomsorgspeng (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Ub509 yrkande 9.

Ställningstagande

Folkpartiet vill att alla kommuner skall bli skyldiga att

lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild

skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller de kvalitetskrav

som ställs. Kommunerna skall ge föräldrarna en

barnomsorgspeng som de kan använda för att bekosta vilken

barnomsorg de vill - kommunal förskola, enskild förskola

eller familjedaghem. Utöver en sådan kommunal barnomsorgspeng

vill Folkpartiet att staten skall erbjuda föräldrar 40 000 kr

per barn. Pengarna skall föräldrarna fritt kunna använda

under tiden fram till skolstart till att t.ex. betala

barnomsorg, gå ned i arbetstid eller bygga om huset så att

det bättre passar barnen.

11.Barnomsorgskonto (punkt 11) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Sf380 yrkande 22

samt bifaller delvis motion

2002/03:Sf335 yrkande 8.

Ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår att ett barnomsorgskonto på 80 000

kr för barn som fyller ett år införs från den 1 juli 2003.

Maximalt får 40 000 kr tas ut per barn per år. De barn som

när reformen införs fyller två år får ett barnomsorgskonto på

40 000 kr. Om barnet helt eller delvis har plats inom

kommunalt finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Beloppet

är inte skattepliktigt. Taket för barnomsorgsavgifterna

(maxtaxan) är kvar, men kommunerna åläggs att utforma och

utföra deltidstaxa i minst tre nivåer under taket. Den som

nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen mindre skall

inte betala lika mycket som den som utnyttjar den i större

utsträckning. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att

ge föräldrarna såväl ansvaret som resurserna för att själva

kunna utforma sin vardag och kunna välja den barnomsorgsform

som de anser bäst.

12. Fördelningen av studieplatser för vuxna

(punkt 12) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion

2002/03:Ub429 yrkande 19.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att studieförbunden bör tillföras 5 000

platser åren 2003-2005 genom en omfördelning av det totala

antalet årsstudieplatser inom det nya statsbidraget till

kommunal vuxenutbildning. Bidraget är beräknat till ca 46 500

platser. Av dessa platser har beräknats att ett statsbidrag

motsvarande drygt 7 000 årsstudieplatser skall gå till

folkhögskolan. Dessa bör således utökas med 5 000 platser.

13.Principer för resursfördelning till grundläggande

högskoleutbildning (punkt 13) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Ub448 yrkande 5,

2002/03:Ub486 yrkande 8,

2002/03:N305 yrkande 4 och

2002/03:N397 yrkande 16,

bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 1 och

2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del

och avslår motionerna

2002/03:Ub378,

2002/03:Ub429 yrkande 3,

2002/03:Ub450 och

2002/03:Ub524.

Ställningstagande

Statens politik på högskoleområdet har ibland prägeln av

regionalpolitik, där studenternas önskemål och

undervisningens och forskningens kvalitet får stå tillbaka.

Vi anser att resursfördelningen till grundutbildningen måste

utgå från studenternas egna val både av utbildning och av

lärosäte. Sökandetrycket skall alltså tillmätas stor

betydelse, vilket inte är fallet i dag.

14.Dimensionering och lokalisering av utbildning inom

vårdområdet (punkt 15) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:So509 yrkande 7

och avslår motionerna

2002/03:Ub242,

2002/03:Ub403,

2002/03:Ub407 och

2002/03:Ub428.

Ställningstagande

Behovet av att rekonstruera hälso- och sjukvården, utveckla

äldreomsorgen och återställa personalens framtidstro och

arbetsglädje måste beaktas särskilt under de närmaste åren.

För att möta behoven måste fler utbildningsplatser skapas för

både läkar- och sjuksköterskeprogrammen och inom

gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Kristdemokraterna anser

också att sökandetrycket skall tillmätas stor betydelse vid

resursfördelningen inom högskolan. I år var söktrycket för

läkarutbildningen enligt VHS så stort att det på en del

lärosäten inte ens har räckt med maxpoäng för att komma in.

Lotten avgjorde vem bland de sökande som skulle få bli

läkare. En sådan ordning är orimlig, och platstilldelningen

till läkarutbildningen måste öka för att bättre svara mot

söktrycket.

15.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub214 yrkande 9

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub239 yrkande 6.

Ställningstagande

Den "förnyade" lärarutbildning som riksdagen beslutade om för

två år sedan innebär att kravet på lärarnas ämneskunskap

minskar, vilket är ett huvudskäl till att vi moderater

motsatte oss reformen. Den modell för att förse skolan med

speciallärare som utskottsmajoriteten anvisar är ingen

lösning. Den rådande bristen på speciallärare måste tas på

allvar. Det behövs också en betydande utbildning och

rekrytering av specialpedagoger de kommande åren, och dessa

måste ges större möjligheter att utveckla egna verksamheter.

16.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria

Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub239 yrkande 6

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub214 yrkande 9.

Ställningstagande

Det är mycket olyckligt att utbildningen av speciallärare,

med inriktning på att undervisa enskilt eller i grupp, har

upphört. Påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen är

inriktad inte i första hand på att hjälpa elever enskilt

eller i mindre grupp, utan att på att vara ett stöd för de

andra lärarna på skolan. Vi anser att det omedelbart bör

startas en ordentlig speciallärarutbildning med det tydliga

syftet att kunna hjälpa elever med särskilt behov av stöd,

enskilt eller i mindre grupp.

17.Utbildning av lärare i teckenspråk (punkt 17) - kd,

c

av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub230 yrkande 1

och avslår motion

2002/03:Ub230 yrkande 2.

Ställningstagande

Teckenspråket är erkänt som dövas första språk, och det är

även erkänt som ett språk bland andra som kan läsas i

grundskola och gymnasieskola. Det innebär att staten bör ha

hela ansvaret för utbildningen av de lärare som skall

undervisa i teckenspråk. Ett stort problem i Sverige i dag är

bristen på, eller snarare avsaknaden av, en adekvat

teckenspråkslärarutbildning. Det krävs krafttag för att

tillgängligheten i samhället för döva skall förbättras.

Staten bör enligt vår mening vidta åtgärder för att öka

antalet utbildade teckenspråkslärare och ge

kompetensutveckling åt de många outbildade lärare som

undervisar hörande elever i teckenspråk.

18.Kompletteringsutbildning för utländska akademiker

(punkt 20) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:A207 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub547.

Ställningstagande

Det är ett allvarligt missförhållande att så många akademiker

med utländsk utbildning går arbetslösa, städar eller kör taxi

i stället för att utöva sina yrken här. Det som behövs,

förutom en förändring av attityderna hos svenska myndigheter,

är en mångfald av korta och intensiva högskoleutbildningar

som direkt underlättar dessa akademikers inträde i det

svenska yrkeslivet. Sådana saknas alltjämt, vilket vi anser

oförsvarligt.

19.Doktorandtjänster (punkt 24) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som

genomfördes för några år sedan var riktig, nämligen att alla

forskarstuderande skall ha en rimlig social situation. Likväl

kvarstår en mängd praktiska problem i form av faktiska

anställningsstopp och olika försök vid många lärosäten att

komma undan regelverket. För att komma till rätta med

problemen är det viktigt att resurser satsas på att omvandla

utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Detta är av

särskilt stor vikt inom humaniora och samhällsvetenskap, där

problemen är störst i dagsläget. Satsningar på

doktorandtjänster är viktiga för att långsiktigt skapa bättre

villkor för forskningen och ge doktoranden bättre ekonomiska

villkor och ökad social trygghet. Forskarstuderande skall

inte behöva ha stipendier som huvudsaklig inkomstkälla. Det

är viktigt att alla berörda respekterar regeringens förbud

mot att använda statsmedel till stipendier.

20.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 26) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub278.

Ställningstagande

Cancerfonden, som är en ideell organisation med brett

folkligt stöd, är huvudfinansiär av cancerforskningen i

Sverige. Genom en rad initiativ under årens lopp har

Cancerfonden bidragit till att svensk cancerforskning på

flera områden blivit världsledande. Enligt en flerårig praxis

har universitet och högskolor tidigare inte debiterat

Cancerfonden lokalkostnader för de projekt som fonden

finansierar. Ett påslag på 12 % på anslagen, för att täcka de

merkostnader som universiteten har t.ex. för administration,

har accepterats av fonden som rimligt, men de ytterligare

höjningar av påslaget som nu krävs innebär för Cancerfonden

att forskningsprojekt av betydande omfattning inte kommer att

kunna finansieras. Påslaget bör därför fortsatt stanna vid 12

%, och undantaget för lokalkostnader bör bestå.

21.Fristående högskolor (punkt 29) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub558 yrkande 25.

Ställningstagande

Utvecklingen vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i

Jönköping, som frigjordes från staten och ombildades till

stiftelser år 1994, har varit utomordentligt positiv. Vi

anser att man bör gå vidare och avsätta 2 miljarder kronor år

2005 för att upprätta ytterligare två fristående universitet.

22.Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för

den högre utbildningen m.m. (punkt 31) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan

i längden försvaga verkets möjligheter att bedriva en

självständig granskning av kvaliteten vid landets universitet

och högskolor. Den viktigaste utvärderingen av de svenska

läroanstalternas insatser, nämligen av deras förmåga att

bedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning, måste i

stället utövas av andra institutioner, vilkas arbete inte

riskerar att politiseras. Man bör överväga att bryta ut

kvalitetsgranskningen ur Högskoleverket och placera den i en

självständig institution, ett oberoende kvalitetsinstitut

utom räckhåll för politisk och ekonomisk styrning från

regeringen. Institutet bör bestå av representanter för

ämnesområden, discipliner och vetenskapliga tidskrifter.

Högskoleverkets roll bör renodlas till ren

myndighetsutövning. Verket skall t.ex., liksom nu, kunna dra

in examensrättigheter för utbildningar som inte upprätthåller

kvalitetskraven.

23.Granskning av kvalitetsarbetet inom Sveriges

nätuniversitets distansutbildning m.m. (punkt 32) -

v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

För närvarande saknas utvärderingar av kvaliteten på de

distansburna kurser som ges via Sveriges nätuniversitet.

Högskoleverket bör därför få i uppdrag att särskilt granska

kvalitetsarbetet inom distansutbildningen. Det är också

viktigt att studenternas inflytande på distansutbildningarna

håller en tillräckligt hög nivå. En del av de extra

resurserna till distansutbildningen bör användas för att

säkerställa detta.

24.Omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll

(punkt 33) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Ub338 yrkande 1 och

2002/03:Ub452 yrkande 9

samt bifaller delvis motion

2002/03:Ub297 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att det nu är hög tid att göra en omprövning av

Centrala studiestödsnämndens (CSN) roll. Myndighetens de

facto-monopol på studielånsmarknaden måste brytas och

verksamheten konkurrensutsättas. CSN har visat tydliga prov

på att inte kunna sköta sitt uppdrag. Handläggningstiderna är

för långa, och det är inte realistiskt för studenten att

försöka sköta kontakterna med myndigheten per telefon.

Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig konkurrens från

banker och andra finansiella institut. På så sätt kan

effektiviteten i administrationen av studielånen främjas,

liksom graden av service gentemot studenterna. I ett system

med en friare studielånsmarknad kommer det dock fortfarande

att finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om

vilka personer som har rätt att omfattas av den offentliga

studiefinansieringen. Staten bör också fortsättningsvis vara

garant för lånen.

25. Införande av en s.k. omvänd straffavgift för

Centrala studiestödsnämnden (punkt 34) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub338 yrkande 2.

Ställningstagande

Effektiviteten i administrationen av studielånen måste

omedelbart skärpas. Vi anser att det skall införas en

skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala

straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i

tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider eller annat

byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall också

utbetalas om studenten inte får information eller svar på

ansökan inom en viss tid.

26.Utredning om konsekvenserna av obalansen i

medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden

m.m. (punkt 35) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna kan inte acceptera en resursfördelning som

så ensidigt som dagens premierar forskning inom teknik och

naturvetenskap. Ett exempel på detta är fördelningen av

forskningsresurserna inom Vetenskapsrådet. Den humanistiska

och medicinska forskningen måste uppvärderas. Forskning inom

humaniora, kring människan, är av avgörande betydelse för

samhällsutvecklingen, även om värdet av forskningen är svårt

att mäta i ekonomiska termer. Det är kunskap inom humaniora

som är resonansbotten till vårt samhälles värdegrund.

Kristdemokraterna anser också att den medicinska mer

patientnära forskningen är satt på undantag. En utredning bör

tillsättas om konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning

mellan olika vetenskapsområden.

27.Lättillgänglig information om forskningsresultat

(punkt 36) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub449 yrkande 10.

Ställningstagande

Forskningsresultaten är ofta svårtillgängliga för icke-

experter. Vetenskapsrådet har till uppgift att informera om

svensk forskning, men informationen har inte nått ut i

önskvärd grad. Att t.ex. göra kunskap om teknik mer

tillgänglig för allmänheten öppnar möjligheter för folkligt

deltagande i debatter och beslut i ett komplicerat tekniskt

samhälle. Jag ser det som angeläget att lättillgänglig

information om forskningsresultat presenteras. Denna bör

relateras till olika målgrupper beroende på innehåll. Därmed

kan kommunikationen mellan forskare och övriga medborgare

förbättras.

28.Forskning om kvinnors företagande (punkt 44) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:N306 yrkande 18.

Ställningstagande

Det behövs mer forskning om kvinnors företag och kvinnliga

företagare. Deras historia är nämligen till stor del okänd.

Att underlätta för kvinnor att starta företag är viktigt från

tillväxtsynpunkt och för att öka kvinnors självbestämmande.

Ett synliggörande av kvinnliga företagare kan komma att

innebära att synen förändras på vem som kan vara företagare

och vad en företagare är.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande

särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas

i yttrandet.

1. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Utbildningsutskottet har under beredningen av detta

betänkande arbetat under förutsättningen att en

riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002

kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av

statens inkomster avseende 2003 samt besluta om preliminära

utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken. Ett

övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara att

möjliggöra ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För

detta krävs bl.a. en moderniserad arbetsmarknad,

avregleringar, sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.

Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas

genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.

Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar

för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige.

Vi vill satsa på en utbildning som ger alla större

möjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och

människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie

arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra

bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk

självständighet. Friheten att välja bidrar till mångfald, en

bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda

människorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner

och bidrag till omfattande skattesänkningar för alla, främst

låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor

som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små

eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi

slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för

att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de

uppgifter som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser

tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron och de

ökade förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en

helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra. Eftersom finansutskottets

majoritet i sitt förslag till utgiftsramar har valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 16. Våra

förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta

betänkande.

Vi vill att en barnskola införs och reserverar därför 300

miljoner kronor för detta ändamål. Vi menar att det finns ett

behov av att stärka förskolebarnens skolförberedelser. Det

bör ges möjlighet att förskoleklassen får bilda bas för en

utbyggd barnskola med tydliga pedagogiska ambitioner.

Barnskolan skall tillsammans med förskoleklassen bilda en

egen skolform och således inte vara en del av förskolans

barnomsorg. Den skall vara ett alternativ och komplement till

förskolans verksamhet. Därmed tar vi ställning för att den

skolförberedande förskoleverksamheten skall kunna utvecklas

utifrån de specifika förutsättningar och möjligheter som små

barn har.

Moderaterna anser vidare att en nödvändig åtgärd för att

lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering

förbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och

personal. Av den anledningen reserverar vi 72 253 000 kr för

att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med

början den 1 januari 2003. Vi beskriver ett sådant organ

närmare i en reservation tillsammans med Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet. Moderaterna avvisar

regeringens förslag om en ny skolutvecklingsmyndighet. Vår

myndighetsstruktur innebär också att vissa delar av

Skolverkets verksamhet flyttas över till det fristående

institutet. Tillsynsverksamhet och tillståndsgivning för

skolan är kvar hos Skolverket, och Skolverkets kvarvarande

verksamhet förs samman med Specialpedagogiska institutet.

Anslaget för Specialpedagogiska institutet utgår således, och

i stället anvisas sammantaget 535 236 000 kr till Statens

skolverk.

På grund av att bristen på anpassade läromedel för elever

med handikapp fortfarande är ett problem föreslår Moderaterna

ytterligare 1 147 000 kr på anslaget Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med funktionshinder. När

det gäller Specialskolemyndigheten anser vi att behovet av

statliga specialskolor är större än vad regeringen anser. För

att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och vid

resurscentrum föreslår vi 121 497 000 kr mer än regeringen

under anslaget för Specialskolemyndigheten.

Moderaterna avvisar regeringens förslag om Bidrag till

vissa organisationer för uppsökande verksamhet.

Under ett nytt anslag, Vuxnas utbildning, anvisas 3 294 331

000 kr. Medlen överförs dels från utgiftsområde 17, anslag

25:1 Bidrag till folkbildningen, dels från Statligt stöd för

vuxna, dels från Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.

Under det nya anslaget anvisar vi således medel för

utfasningen av Kunskapslyftet, folkhögskolor och kvalificerad

yrkesutbildning. Vår anslagsram ger utrymme för en kraftig

ökning av antalet platser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen. För denna utbildning anslås medel

motsvarande 21 200 platser för 2003 och för

folkhögskoleutbildningen motsvarande 20 000 platser 2003. Vi

anser att det är viktigt att alla som vill ha ett arbete

också skall ha möjligheter att få det. Om detta skall bli

möjligt är det nödvändigt att bl.a. kraftigt öka satsningen

på kvalificerad yrkesutbildning. Regeringens satsning har

varit alltför liten.

Vi vill inleda en successiv återuppbyggnad av anslagen till

grundutbildning i högskolan genom att tillföra universitet

och högskolor ökade resurser. Sammanlagt vill vi tillföra

drygt 146 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I vårt

budgetalternativ samlas alla medel till grundläggande

utbildning under ett anslag, som skall fördelas mellan

lärosätena med utgångspunkt i studenternas val. Även

forskning och forskarutbildning tillförs i vårt förslag mer

pengar, drygt 621 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Syftet är att ge den fria forskningen en välbehövlig

förstärkning och stärka finansieringen av doktorander. Vi

vill trygga möjligheterna att bedriva verksamhet och

forskning i alternativa driftformer och föreslår därför

ytterligare 20 miljoner kronor under anslag 25:71 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet. Under anslag 25:72

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

föreslår vi ett lägre belopp än regeringen, eftersom vi anser

att inga medel skall anslås till Rekryteringsdelegationen och

att anslagsposten till regeringens disposition är alltför väl

tilltagen.

Centrala studiestödsnämnden tillförs 140 miljoner kronor i

vårt budgetalternativ. Anledningen är att vi anser att

myndigheten inte skall få disponera avgifter på det sätt som

regeringen medger. Tekniken är ett sätt att kringgå

budgetramen. I praktiken innebär vårt förslag en mindre

driftram för nämnden, som vi också vill konkurrensutsätta. Vi

vill att anslaget Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. skall minskas med 10

miljoner kronor.

Under ett nytt anslag 26:10 Ökade satsningar på

Vetenskapsrådet och Nationellt institut för hälsa och medicin

föreslår vi att riksdagen anvisar 155 389 000 kr. Medlen

skall användas som en förstärkning av den fria forskningen

och som en grund för utveckling av ämnesrådet för medicin

till en svensk motsvarighet till National Institutes of

Health i USA.

2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som

finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att

fastställa. Folkpartiets budgetförslag för år 2003 innebär i

sina huvuddrag sänkta skatter på arbete och företagande i

syfte att uppnå en långsiktig och uthållig tillväxt. Det

syftar också till en mera rättvis skattepolitik för bl.a.

barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst bistånd,

utbildning och forskning, vård och omsorg, förbättringar för

handikappade, åtgärder mot ohälsan samt satsningar på miljö

och rättssäkerhet. Vårt alternativ framgår av reservation 9 i

finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde

16 innebär det en utgiftsram som är knappt 500 miljoner lägre

än regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt budgetförslag

som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till

förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra

förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta

betänkande.

Folkpartiet föreslår en minskning av anslaget för

Skolverket med 200 miljoner kronor, och vi avvisar också

regeringens nya anslag Skolutvecklingsmyndighet. I stället

anvisar vi 226 miljoner kronor till en nationell

skolinspektion. Vi beskriver ett sådant organ närmare i en

reservation tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet. Vi föreslår också en minskning med 160

miljoner kronor på anslaget Utveckling av skolväsende och

barnomsorg. Vi anser att utvecklingsarbetet inom skolan i

större utsträckning skall göras på lokal nivå.

När det gäller anslaget Bidrag till personalförstärkningar

i skola och fritidshem anser Folkpartiet att medlen under

anslaget bör kunna användas för att höja lärarnas löner.

Sverige är ett av de länder som har de lägsta lärarlönerna

bland de industrialiserade länderna. För att göra yrket mer

attraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge.

Folkpartiet föreslår minskningar av ytterligare ett antal

anslag. För Nationellt centrum för flexibelt lärande anvisar

vi 30 miljoner kronor mindre än regeringen, till Bidrag till

vissa organisationer för uppsökande verksamhet anvisar vi 40

miljoner kronor mindre och slutligen till Statligt stöd för

utbildning av vuxna anvisar vi 700 miljoner kronor mindre än

regeringen.

Mycket tyder enligt Folkpartiets mening på att den

nuvarande takten i utbyggnaden av högskolan medför risker för

standarden i svensk högskoleutbildning. Man bör enligt vår

mening planera för 6 000 färre nya platser än i regeringens

förslag. Vi föreslår en fördubblad ökning av

kvalitetssatsningarna i grundutbildningen, dvs. 200 miljoner

kronor mer än regeringen, vilket gör att ersättningen per

student kan ökas rejält. Dessutom bör 200 miljoner kronor

anslås till extra fördelning till lärosätenas

grundutbildningar utifrån söktrycket, enligt en fördelning

som vi redovisar i vår budgetmotion. En besparing med 300

miljoner kronor kan göras på anslag 25:72 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m., där dock anslagsposten

Projekt för invandrade akademiker bör ökas med 30 miljoner

kronor utöver regeringens förslag. Den enskilde forskarens

frihet, hans eller hennes makt att själv välja ämne och metod

för vetenskapliga studier, är grundbulten i den liberala

forskningspolitiken. Det är djupt oroande att den andel av

forskningen som finansieras av statliga anslag har minskat

från 70 % till 50 %. Vi anser att det nu behövs ett rejält

trendbrott med huvudinriktningen att öka den andel av

forskningsanslagen som går direkt till universiteten. Dessas

anslag till forskning och forskarutbildning bör få ett extra

tillskott 2003 på 900 miljoner kronor.

Vi föreslår att anslaget till Vetenskapsrådet skall minskas

med 300 miljoner kronor. De medel som frigörs skall i stället

anvisas direkt till universitet och högskolor för forskning

och forskarutbildning. Dessutom vill vi göra omfördelningar

mellan anslagsposterna inom anslaget och på så sätt skapa

ökade fria forskningsresurser till de tre ämnesråden på

sammanlagt 540 miljoner kronor.

3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat

en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som

finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att

fastställa. Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på

att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar

genom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att

välfärden tryggas för alla. Våra reformer och ekonomiska

satsningar syftar framför allt till att sänka skatterna på

arbete och företagande, öka valfriheten inom

familjepolitiken, återupprätta rättsväsendet, stärka

pensionärernas ekonomiska situation och förbättra

infrastrukturen. Vårt alternativ framgår av reservation 10 i

finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde

16 innebär det en utgiftsram som är knappt 3 miljarder kronor

lägre än regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt

budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss

här till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde

16. Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till

detta betänkande.

Kristdemokraterna anser att en ny lärlingsutbildning skall

införas på gymnasiet och anslår 10 miljoner kronor till detta

ändamål. Medlen skall användas för handledartjänster och

marknadsföring.

Vi föreslår att anslaget till Skolverket minskas med 115

miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi avvisar

även regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet, då

vi tror att den kommer att öka centralstyrningen av skolan på

ett olyckligt sätt. I stället föreslår vi inrättandet av ett

nationellt kvalitetsinstitut och anvisar 75 000 000 kr utöver

de 75 759 000 kr som regeringen anslagit till den nya

skolutvecklingsmyndigheten. De extra medlen tas från

Skolverket som samtidigt fråntas uppgifter som uppföljning,

utvärder-ing och kvalitetsgranskning. Vi beskriver ett sådant

organ närmare i en reservation tillsammans med Moderaterna,

Folkpartiet och Centerpartiet.

Eftersom vi inte anser att staten skall ägna sig åt lokal

skolutveckling föreslår vi en minskning av anslaget

Utveckling av skolväsende och barnomsorg med 260 miljoner

kronor. I det decentraliserade skolväsendet är det kommunerna

som bedriver skolverksamhet, vilket ger utrymme för

besparingar på anslaget.

Kristdemokraterna anvisar 5 miljoner kronor under

Specialpedagogiska institutet (se under anslaget

Specialskolemyndigheten i huvudtexten till betänkandet) för

att bevara de fasta skoldelarna av Ekeskolan och

Hällsboskolan. Vi befarar att beslutet att lägga ned skolorna

kommer att innebära att många elever med multihandikapp inte

kommer att få den hjälp de behöver. Vi utvecklar vår syn

Ekeskolan och Hällsboskolan närmare i en reservation

tillsammans med Moderaterna.

Kristdemokraterna överför medlen från anslaget Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem till det

generella kommunbidraget. Vi ställer oss i och för sig

positiva till att mer pengar satsas på skolan men anser att

det är fel av regeringen att centralstyra resurserna.

Kommunen vet bäst hur behoven ser ut i den egna kommunen.

Regeringen gör dessutom intrång i det kommunala självstyret.

Vi ifrågasätter att fackföreningar och andra organisationer

skall tilldelas medel för att ägna sig åt uppsökande

verksamhet och avvisar därför regeringens anslag Bidrag till

vissa organisationer för uppsökande verksamhet.

Utbyggnad av högskolan är angelägen, eftersom många

studenter som skulle vilja läsa där i dag inte ges tillfälle

till det. Vi anser att det krävs en jämn och hög takt i

utbyggnaden. Den utbyggnadstakt som regeringen föreslår

urholkar emellertid kvaliteten. Utbyggnaden år 2003 bör

enligt vårt budgetförslag minskas med 1 000 platser. Vi vill

också omfördela outnyttjad per capita-ersättning till att

satsa 40 miljoner kronor extra på att öka antalet disputerade

lärare, vilket höjer kvaliteten på utbildningen. Vidare vill

vi anslå 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag till

forskning och forskarutbildning under anslagen 25:20-25:73.

Inom anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. föreslår vi ett minskat belopp. Motivering för

att bedriva studier kan ske under tolv år i skolan. Därför

ifrågasätter vi behovet av en särskild delegation för

rekrytering utöver de insatser som i dag finns i form av

studievägledning. Den extra per capita-ersättningen till

kurser inom Sveriges nätuniversitet kan halveras och den

ospecificerade anslagsposten till regeringens disposition

minskas. Vi vill stödja studenternas arbete genom att

fördubbla anslaget till Sveriges Förenade Studentkårer.

Vi är kritiska mot att Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet inrättats och tar bort 35 miljoner kronor från

anslaget. Vi anser nämligen att lärosätena själva bör driva

nätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå för tillsynen

av verksamheten. De ospecificerade medlen till regeringens

disposition under anslaget Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m. vill vi minska med 4,5

miljoner kronor.

4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som

finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att

fastställa. Centerpartiets budgetförslag för 2003 innebär att

vi vill åstadkomma en socialt, ekonomiskt och ekologiskt

hållbar utveckling. De största uppgifterna under de kommande

åren är att skapa förutsättningar för en ekonomiskt och

socialt uthållig tillväxt genom satsning bl.a. på

företagande och högre utbildning och forskning. Vårt

alternativ framgår av reservation 11 i finansutskottets

betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde 16 innebär det en

utgiftsram som är drygt 1,5 miljarder kronor lägre än

regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt budgetförslag som

en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till förmån

för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra

förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta

betänkande.

Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget för Statens

skolverk med 60 miljoner kronor i jämförelse med regeringens

förslag. Vi avvisar regeringens förslag om

Skolutvecklingsmyndighet och föreslår samtidigt inrättandet

av ett nationellt kvalitetsinstitut. Till detta institut

anvisar vi 200 miljoner kronor. Vi beskriver ett sådant organ

närmare i en reservation tillsammans med Moderaterna,

Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Centerpartiet genomför en satsning för att stärka

kompetensen och öka insatserna mot läs- och

skrivsvårigheter/dyslexi och dyskalkyli. Vi föreslår att ett

nytt anslagsområde införs med 400 miljoner kronor för 2003. I

en gemensam reservation med Moderaterna, Folkpartiet och

Kristdemokraterna beskriver vi närmare hur en satsning på

matematik samt läs- och skrivutveckling bör se ut.

Vi överför medlen från anslaget Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem från

utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommunerna. Vi avskaffar också anslaget Bidrag till vissa

organisationer för uppsökande verksamhet.

Centerpartiet anser att det finns ett stort behov av

kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Mycket

pekar på att det inom de flesta branscher finns ett stort

behov av att medarbetare fortsätter studera och skaffar sig

en yrkesinriktad utbildning ovanpå gymnasieskolan. Vi vill

därför öka antalet platser för den kvalificerade

yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets

efterfrågan på utbildad arbetskraft. Det är också värdefullt

att kunna erbjuda vidareutbildning för de ungdomar som vill

utbilda sig på hemmaplan och bygga sitt liv utanför de stora

tillväxtområdena. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser

vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på

utbildningen bibehålls. Till anslaget Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning anvisar vi ytterligare 54

miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Centerpartiet har varit pådrivande för att bygga ut den

högre utbildningen runtom i landet. Det viktigaste nu är att

följa upp den utbyggnaden med resurser för att säkra

kvaliteten och stärka forskningen. I vårt budgetalternativ

tillförs universiteten i Karlstad, Lund, Uppsala och Örebro

25 miljoner kronor vardera, universiteten i Göteborg,

Stockholm, Umeå och Luleå samt Mälardalens högskola 20

miljoner kronor vardera, Karolinska institutet och Kungl.

Tekniska högskolan 15 miljoner kronor vardera, Malmö

högskola, Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola

och Högskolan i Kalmar 10 miljoner kronor vardera och Växjö

universitet, Mitthögskolan och Stiftelsen Högskolan i

Jönköping 5 miljoner kronor vardera. Under anslag 25:73

Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

högskolor tillförs övriga högskolor sammanlagt knappt 101

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vi föreslår också

att det, inom oförändrat belopp på anslag 25:72 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m., avsätts 50

miljoner kronor för att bygga ut utbildningen av

förskollärare. I stället kan anslagsposten till regeringens

disposition slopas.

5. Lärlingsutbildning - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning

där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för

utbildningen. Förslagsvis kan den vara fyra år, då eleverna

tillbringar två år i skolan och två år i arbetslivet, men den

totala tiden kan variera. För en del elever kan det vara

lämpligt att under vissa perioder fördela skoltiden så att

t.ex. fyra veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en

femte i skolan. Företagen bör få ersättning motsvarande

kostnaderna för ett yrkesinriktat program under ett år

samtidigt som lärlingen under ett år ges ersättning från

arbetsgivaren i relation till den insats som han eller hon

gör i produktionen. Det måste också utformas anpassad

lärlingsutbildning för elever som av någon anledning inte kan

följa ett nationellt program eller uppnå lärlingsexamen.

6. Lärlingsutbildning - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet vill att en lärlingsutbildning införs som ett

alternativ till den ordinarie gymnasieskolan. Många elever i

gymnasiet är skoltrötta och alltfler som påbörjar en

gymnasieutbildning avslutar den inte. Samtidigt vill många

unga människor lära sig ett specifikt yrke och skulle gärna

prova att vara lärling under ett eller ett par år. Modellerna

för att göra detta skall kunna variera. Teori varvas med

praktik, lärlingsplatser med ordinarie gymnasieplatser,

kärnämnen kan läsas under en termin eller några dagar i

veckan, en utbildad pedagog kan vara handledare osv.

7. Maxtaxan - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Moderaterna menar att maxtaxan förstärker orättvisorna mellan

dem som kan och vill utnyttja den kommunalt finansierade

barnomsorgen och dem som vill eller måste ordna annan

barnomsorg. Den är också genom sin konstruktion ett ingrepp i

det kommunala självstyret och äventyrar andra kommunala

verksamheter. Det finns även en risk att miljön inom

förskolan försämras genom att föräldrar väljer att ha barnen

längre tider i förskolan eftersom barnomsorgen blivit

billigare.

8. Bidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Moderaterna anser att anslaget Bidrag till

personalförstärkningar i skola och fritidshem skall avvecklas

i dess nuvarande form. Några anslag för ändamålet bör inte

ges för 2004. Besluten om vilka prioriteringar som skall

göras inom respektive skola skall fattas av skolledningen och

inte i form av detaljstyrning från statsmakten. Vi har under

vårt anslag Nationell skolpeng (jfr reservation 1) anslagit

medel för förstärkning av anslagen till skolorna, vilka

exempelvis kan användas till personalförstärkningar.

9. Fackhögskola - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet menar att Sverige måste överge dagens modell

enligt vilken alla nya högskolor skall betraktas som blivande

universitet. Utbildningssystemet måste bli mer

differentierat, där varje lärosäte genom sin specifika

inriktning (bred grundforskning, spjutspetsforskning inom en

viss nisch, akademiska grundkurser eller kvalificerad

yrkesutbildning) bidrar till en mångfald i

utbildningsutbudet. Vi anser också att statusen på

kvalificerad yrkesutbildning måste höjas. Folkpartiet vill

att riktiga reguljära fackhögskolor skall införas.

Fackskolorna skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och

viss förberedelse för högre utbildning.

10. Yrkeshögskola - kd

av Inger Davidson (kd).

Gymnasieskolan och högskolan tar i dag sin utgångspunkt i de

teoretiska kunskaperna snarare än de praktiska färdigheterna.

Kristdemokraterna vill förstärka och samla den praktiska

kunskapen, dels genom lärlingsutbildning inom gymnasiet, dels

genom att samla merparten av all postgymnasial utbildning

inom en yrkeshögskola. Framför allt berörs den kvalificerade

yrkesutbildningen och den yrkestekniska utbildningen.

Yrkeshögskolan bör inrättas under 2003 för att 2004 byggas ut

med 500 platser för att möta det uppdämda behovet av

yrkeshögskoleutbildning. Viktiga förutsättningar för en

yrkeshögskola bör vara att den ger postgymnasial utbildning

som svarar mot behov i arbetslivet, leder till specifik

yrkesprofession, att behörigheten kan grunda sig på

validering, att utbildningarna genomförs och utformas i nära

samverkan med arbetslivet och leds av branschorganisationer,

utbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.

11. Kvalificerad yrkesutbildning - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet menar att den kvalificerade yrkesutbildningen

behövs för att öka tillväxten och stimulera företagens

utveckling. Den kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig

fylla ett stort behov. För att tillgodose näringslivets

efterfrågan på utbildad arbetskraft anser Centerpartiet att

den kvalificerade yrkesutbildningen bör byggas ut snabbare än

regeringens förslag. Vid ökningen av antalet

utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög

kvalitet på utbildningen bibehålls.

12. Elevhälsa - v

av Lennart Gustavsson (v).

Skolans ansvar är att skapa en god, lärande miljö för

elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling.

Arbetet med elevhälsa skall i stor utsträckning vara

förebyggande och arbetet kräver en samverkan mellan skolans

alla delar och personalgrupper. Det är för oss en

självklarhet att det skall finnas en allsidig kompetens för

detta arbete på skolan. I det arbetet är det också viktigt

att samverka med olika aktörer för att möta olika former av

ohälsa.

Organisationen för elevhälsan kommer att behöva formas

utifrån lokala behov och förutsättningar. En framtida

elevhälsa måste hitta nya och utvecklande samarbetsformer med

barn- och ungdomspsykiatrin. Målsättningen bör vara att

utifrån ett elevperspektiv kunna samverka för att tidigt

kunna möta och förebygga olika former av ohälsa.

Vänsterpartiet menar att den av regeringen föreslagna

skolutvecklingsmyndigheten som ett av sina uppdrag skall få

tydliga direktiv om att följa, initiera och verka för ökat

samarbete mellan den kommunala organisationen för elevhälsa

och barn- och ungdomspsykiatrin.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen

för 2003, utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning, föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för

ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 1 556 070 000 kr under åren 2004-2007 (avsnitt

9.1.18),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för

ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

2 305 000 000 kr under år 2004, högst 1 365 000 000 kr

under år 2005, högst 755 000 000 kr under år 2006, högst

170 000 000 kr under år 2007 och högst 55 000 000 kr under

år 2008 (avsnitt 10.10.1),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för

ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på

högst 500 000 000 kr under åren 2004-2008 (avsnitt

10.10.3),

4. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

enligt sammanfattningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Ub212 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om

inrättande av ett nationellt kvalitetsgranskningsinstitut

för skolan samt i konsekvens därmed avveckling av berörda

delar av Skolverket, i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att resultatet av

kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande skall

publiceras av Skolverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheterna att skapa ekonomiska

incitament för utveckling för landets skolor genom ett

system med nationell skolpeng.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Skolverket och det nationella

institutet för kvalitetsgranskning i skolan löpande bör

publicera såväl de skolor som inte uppfyller de nationella

kvalitetsmålen som de skolor som väl uppfyller kraven.

2002/03:Ub213 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet om att stänga

Ekeskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att erforderliga medel måste tillföras

den kvarvarande resurscenterverksamheten på Resurscenter

Syn Örebro.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kommunernas kompetens att undervisa barn

med funktionshinder.

2002/03:Ub214 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att stänga

Ekeskolan.

5. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att stänga

Hällsboskolans specialskola.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om bristen på speciallärare och

specialpedagoger i landet.

2002/03:Ub219 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att avveckla

specialskolan Eke-

skolan.

2002/03:Ub221 av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om höjningen av statsbidraget till teknik-

och naturvetenskapscentrum.

2002/03:Ub223 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan

Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införande av en nationell skolpeng för

att öka likvärdigheten.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inrätta en nationell

skolinspektion.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att kommunala skolor skall göras

mer fristående från kommunala politiker.

2002/03:Ub230 av Birgitta Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fler utbildningsplatser till

teckenspråkslärare och teckentolkar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utbildningsplatser bör erbjudas vid

Mitthögskolan.

2002/03:Ub232 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om forskning på den reumatologiska

sjukdomen sklerodermi.

2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa en nationell

kvalitetsinspektion.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utbildningen till speciallärare

skall återupptas.

2002/03:Ub242 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att antalet platser på läkarutbildningen

utökas fr.o.m. vårterminen 2003.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att införa en nationell skolpeng för

att främja likvärdig kvalitet och valfrihet.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inrätta en nationell

skolinspektion.

2002/03:Ub247 av Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om dimensionering av utbildningsplatser för

lärare i hem- och konsumentkunskap.

2002/03:Ub248 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att de anslagna medlen för metallbiologisk

forskning bör anslås till enheten för metallbiologisk

forskning vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.

2002/03:Ub249 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att mer forskning behövs för att

klarlägga hur fibromyalgi uppkommer, vilka förebyggande

åtgärder som är möjliga, säkerställa en bra rehabilitering

och utveckla medicinska teorier.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att det resurstillskott som regeringen

föreslår för skolan också måste kunna användas till att

höja lärarlönerna.

2002/03:Ub251 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbildning av lärare i hem- och

konsumentkunskap.

2002/03:Ub256 av Inger René m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om utbyggnad av antalet utbildningsplatser

i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förstärkning av forskningsresurser i

Västsverige.

2002/03:Ub257 av Annika Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att fler platser skall inrättas inom KY-

utbildningen.

2002/03:Ub260 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Högskolan i Gävle skall bli

universitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att staten står för de

kostnader som distansundervisning på högskolenivå för med

sig och inte övervältar dem på kommunerna.

2002/03:Ub265 av Thomas Strand och Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bevilja Högskolan i Jönköping

examensrätt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga

området.

2002/03:Ub266 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Institutet för handikappvetenskap

vid Linköpings och Örebro universitet framhålls som resurs

för verksamheter som rör handikappade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att medel till Institutet för

handikappvetenskap anvisas så att långsiktig verksamhet

säkerställs.

2002/03:Ub278 av Anita Sidén och Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt

undantag från höjda lokalkostnader och att den indirekta

kostnaden därför skall förbli 12 %.

2002/03:Ub294 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av ökad medelstilldelning till

grundforskning om fibromyalgi.

2002/03:Ub297 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om nedläggningen av CSN.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

5. Riksdagen beslutar att införa en nationell skolpeng i

enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om inrättandet av ett nationellt institut

för hälsa och medicin.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av en upprustning av den högre

utbildningen och forskningen.

2002/03:Ub301 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjligheten att få fler vuxna i skolan och

därmed även öka sysselsättningen för invandrare och

asylsökande.

2002/03:Ub312 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att

särskilt granska kvalitetsarbetet inom Sveriges

Nätuniversitets distansutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att de extra resurserna till

distansutbildningen bör användas för att säkerställa att

studenternas inflytande håller en tillräckligt hög nivå.

2002/03:Ub315 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att den föreslagna

skolutvecklingsmyndigheten bör få direktiv att följa,

initiera och verka för ökat samarbete mellan den kommunala

organisationen för elevhälsa och barn- och

ungdomspsykiatrin.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införandet av en studentpeng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att överföra 300 miljoner kronor från

anslag 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. till resursförstärkningar till lärosäten med

högt sökandetryck.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att minska utbyggnadstakten av högskolan

med drygt 6 000 platser, jämfört med regeringens förslag,

för att finansiera ytterligare kvalitetssatsningar på 200

miljoner kronor årligen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om ett renodlande av Högskoleverkets

roll.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om inrättandet av ett oberoende

kvalitetsinstitut.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om ett extra tillskott till forskning och

forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen - knappt 2

miljarder kronor över tre år - utöver regeringens förslag.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om besparingar på anslagsposterna 4-6 i

Vetenskapsrådets budget för att skapa ökade fria

forskningsresurser till ämnesråden på sammanlagt 540

miljoner kronor årligen.

27. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med

de ändringar i förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad uppställning.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att

universiteten får en resursökning beroende på sökandetryck

enligt en i motionen redovisad fördelning.

29. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagsposterna

under anslag 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation med de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad

uppställning.

2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om resurser till kompetensutveckling för

att öka andelen lärare med behörighet att undervisa i

svenska som andraspråk.

2002/03:Ub334 av Maria Larsson m.fl. (kd, s, m, fp, v, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om tilldelning av rätten att utfärda

doktorsexamina inom vetenskapsområdet humaniora-

samhällsvetenskap.

2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om forskningen på designområdet.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om en satsning på matematik, läs- och

skrivutveckling.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att inrätta ett nationellt

kvalitetsinstitut.

2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bryta Centrala studiestödsnämndens,

CSN:s, monopol på studielånsmarknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om införandet av en s.k. omvänd

straffavgift för CSN.

2002/03:Ub343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Linköpings universitet lika stora

fakultetsanslag som andra universitet i motsvarande

storlek.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att grunderna för beräkningar av

fakultetsanslag redovisas.

2002/03:Ub354 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att fler högskoleplatser

tillkommer på Södertörn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att ge Södertörns högskola

universitetsstatus.

2002/03:Ub360 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om höjda anslag till grundforskning och