Bet. 2002/03:UBU10

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU10

Vuxenutbildning

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 46 yrkanden om

vuxenutbildning, framställda i motioner under

allmänna motionstiden 2002.

Utskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.

Yrkandena handlar om övergripande frågor om

vuxenutbildning, fristående skolor för

vuxenutbildning, yrkesutbildning för vuxna,

svenskundervisning för invandrare (sfi), validering

och komplettering av invandrares yrkeskunskaper och

några övriga frågor. Utskottet hänvisar till

tidigare ställningstaganden, pågående

beredningsarbete i Regeringskansliet och pågående

utredning om sfi.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Värdegrunden för vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub490 yrkande 9.

2. Rätt för vuxna till utbildning

motsvarande gymnasienivå

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 18,

2002/03:Ub490 yrkande 1 och

2002/03:A239 yrkande 1.

Reservation 1 (fp, kd, c)

3. Behovet av vuxenutbildning i alla delar

av landet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub466 och

2002/03:Ub527.

4. Fristående skolor för vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 30 och

2002/03:Ub490 yrkande 5.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

5. Övergripande organisation av

yrkesutbildning för vuxna

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub259,

2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub323 yrkande 8,

2002/03:Ub429 yrkande 16,

2002/03:Ub448 yrkande 18 och

2002/03:A321 yrkande 6.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

Reservation 5 (kd)

Reservation 6 (c)

6. Regelverket för kvalificerad

yrkesutbildning (KY)

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub363,

2002/03:Ub375 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:Ub429 yrkande 15.

Reservation 7 (c)

7. Hantverksutbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub236.

Reservation 8 (m)

8. Utbildning av yrkesförare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub287 yrkande 1.

9. Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn

Riksdagen avslår motion

2002/03:MJ487 yrkande 31.

Reservation 9 ( c)

10. Orsakerna till de svaga resultaten inom

svenska för invandrare (sfi)

Riksdagen avslår motion

2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.

Reservation 10 (m, c)

11. System för konkurrensutsättning av

sfi

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub201,

2002/03:Ub244 yrkande 31,

2002/03:Sf226 yrkande 5 och

2002/03:Sf332 yrkande 17.

Reservation 11 (m, fp)

12. Åtgärder för att förbättra sfi

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Sf214 yrkande 11,

2002/03:Sf289 yrkande 3,

2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37 samt

2002/03:Sf336 yrkande 28.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (v)

Reservation 14 (c)

Reservation 15 (mp)

13. Sfi för invandrarkvinnor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub557 yrkande 2 och

2002/03:Sf226 yrkande 12.

Reservation 16 (fp)

14. Sex- och samlevnadsfrågor i sfi

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub280,

2002/03:Ub474 och

2002/03:Sf289 yrkande 4.

Reservation 17 (mp)

15. Vidgade uppdrag till utredningarna om

sfi och om mottagande och introduktion av

flyktingar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub555 yrkande 1.

16. Validering och komplettering av

invandrares yrkeskunskaper

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 17,

2002/03:Sf214 yrkande 12,

2002/03:A239 yrkande 4 och

2002/03:A321 yrkande 9.

Reservation 18 (m)

Reservation 19 (fp, kd, c)

17. Utbildning och kompetensutveckling med

inriktning på entreprenörskap

Riksdagen avslår motion

2002/03:N395 yrkande 17.

Reservation 20 (kd)

18. Utredning om hur utbildningssystemen

skall anpassas till den allt äldre

befolkningen i Europa

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub267.

Stockholm den 20 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Majléne Westerlund

Panke (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist

(s), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna Ibrisagic

(m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Tobias Billström (m), Torsten Lindström (kd) och

Lennart Gustavsson (v).

2002/03

UbU10

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2002 väcktes ett drygt

fyrtiotal yrkanden i olika frågor som gäller

vuxenutbildning. Ett av dessa behandlades i

utskottets budgetbetänkande för utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning (bet.

2002/03:UbU1). De återstående 46 yrkandena behandlas

här.

Yrkandena handlar om övergripande frågor om

vuxenutbildning, fristående skolor för

vuxenutbildning, yrkesutbildning för vuxna,

svenskundervisning för invandrare (sfi), validering

och komplettering av invandrares yrkeskunskaper och

några övriga frågor.

Utskottets överväganden

I det följande behandlas först övergripande frågor

om vuxenutbildning, därefter frågor om

yrkesutbildning för vuxna, frågor om

svenskundervisning för invandrare (sfi), frågor om

validering och komplettering av invandrares

yrkeskunskaper och till sist några övriga frågor.

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett yrkande om

vuxenutbildningens värdegrund med hänvisning

till vad som gäller för skolformen sfi.

Utskottet avstyrker också yrkanden om att

göra utbildning motsvarande gymnasienivå till

en lagfäst rättighet för vuxna.

Jämför reservation 1 (fp, kd, c).

Riksdagen bör inte göra några tillkännagivanden om

behovet av lika förutsättningar för

vuxenutbildning i alla delar av landet.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub490

yrkande 9 ett tillkännagivande av riksdagen om

vuxenutbildningens värdegrund. All samhällsstödd

vuxenundervisning bör bygga på den värdegrund som

enligt läroplanen (Lpf 94) gäller för de frivilliga

skolformerna, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Den värdegrund som anges i Lpf 94 gäller dels för

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux och

särvux, dels - genom en bestämmelse i förordningen

1994:895 - för svenskundervisningen för invandrare

(sfi).

Även folkbildningen får samhällsstöd, bl.a. genom

ett anslag under utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid. Den nu gällande ordningen -

att statsbidraget till folkbildningen fördelas av

ett av folkbildningsorganisationerna själva bildat

råd, Folkbildningsrådet - beslutades av riksdagen

våren 1991 (prop. 1990/91:82, bet. UbU18, rskr.

358). Då angavs som ett grundläggande skäl för att

staten skulle stödja folkbildningen att den bidrar

till en demokratisk grundsyn och utveckling i

samhället. Staten anger inte mål för folkbildningen,

utan enbart mål för statens bidragsgivning. I den

strategi för utveckling av vuxnas lärande som

riksdagen godkände våren 2001 efter förslag i

propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av

vuxenutbildningen ingår bl.a. att allt formellt och

icke formellt lärande som åtnjuter samhällets stöd

skall genomsyras av ett demokratiskt

förhållningssätt och respekt för allas lika värde

(prop. 2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229). Utskottet

anser inte att staten skall föreskriva att

värdegrunden i Lpf 94 skall gälla även för den

folkbildning som får samhällets stöd.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår i

motionerna 2002/03:Ub490 yrkande 1 respektive

2002/03:Ub429 yrkande 18 att rätten för vuxna till

grundläggande utbildning motsvarande grundskolenivå

skall utsträckas till att gälla även gymnasienivå.

Centerpartiet föreslår uttryckligen att denna rätt

skall lagfästas. Om en ökad andel av befolkningen

uppnår gymnasiekompetens blir underlaget av personer

som kan fortsätta till högskolan större, heter det i

Kristdemokraternas motion.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt den nu gällande skollagen (1985:1100) har

varje invånare i en kommun rätt att delta i

grundläggande vuxenutbildning fr.o.m. andra

kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han

saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i

grundskolan och är bosatt i landet (11 kap. 10 §).

Varje kommun ansvarar för att de invånare som har

rätt till grundläggande vuxenutbildning och önskar

delta i den också får göra det (11 kap. 8 §). När

det gäller gymnasial vuxenutbildning föreskrivs att

kommunerna skall erbjuda sådan och att de därvid

skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar

mot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).

Utskottet behandlade liknande yrkanden som de nu

aktuella i samband med propositionen Vuxnas lärande

och utvecklingen av vuxenutbildningen. Liksom då

vill utskottet framhålla att om en

rättighetslagstiftning skall omfatta även gymnasial

vuxenutbildning måste konsekvenserna av och

kostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.

Riksdagen fattade för två år sedan även beslut om

mål för utveckling av vuxnas lärande. Som mål gäller

att alla vuxna skall ges möjlighet att vidga sina

kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att

främja personlig utveckling, demokrati,

jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning

samt en rättvis fördelning. Som nyss nämnts godkände

riksdagen samtidigt en strategi. I denna ingår bl.a.

att individens lärande och kunskapssökande skall

stödjas genom rådgivning och vägledning, baserad på

erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper

och att ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,

handledning och nätbaserad utbildning skall

tillhandahållas i en omfattning som så långt möjligt

svarar mot alla vuxnas varierande behov av och

förutsättningar för lärande.

Regeringen har utfärdat en ny förordning om

kommunal vuxenutbildning (2002:1012), som trädde i

kraft den 1 januari 2003. Utgångspunkten är ett

utpräglat individperspektiv. Den nya förordningen

syftar till att ge kommunerna större möjligheter att

stödja vuxnas lärande på den plats och tid, med den

inriktning och i de former som bäst tillgodoser den

enskildes behov och önskemål. Kommunens stöd till

vuxnas lärande kan ha formen av undervisning,

handledning och vägledning samt bedömning av

måluppfyllelse och kunskaper. Stödet kan utformas

betydligt mer flexibelt än vad som gällt tidigare.

Liksom tidigare finns bestämmelser om hur kommunen

skall prioritera mellan sökande, om de tillgängliga

resurserna för gymnasial vuxenutbildning inte räcker

till för att tillgodose alla önskemål. Om antalet

sökande är större än antalet platser skall den som

har kort tidigare utbildning gå före den som har

längre sådan.

Med utgångspunkt i det mål och den strategi som

riksdagen på regeringens förslag har antagit gav

utbildningsministern i april 2002 i uppdrag åt en

arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet att

föreslå ändringar i lagregleringen av det offentliga

skolväsendet för vuxna. Uppdraget redovisades i

december 2002 i skriften Stöd till vuxnas lärande.

Förslag till lag (Ds 2002:66), som nu

remissbehandlas tillsammans med förslagen från

Skollagskommittén.

I motion 2002/03:Ub466 (s) lyfter motionärerna fram

behovet av lika förutsättningar för vuxenutbildning

i alla delar av landet. De hävdar att det nya sätt

att tilldela statsbidrag för vuxenutbildning som

gäller sedan Kunskapslyftet avslutades innebär att

vissa kommuner får betydligt minskade bidrag jämfört

med tidigare. Det är angeläget att följa upp behovet

av vuxenutbildning och eventuellt tillföra

ytterligare resurser, så att lika förutsättningar

för den enskilde råder i hela landet, skriver

motionärerna.

Skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika delar

av landet tas upp i motion 2002/03:Ub527 (s).

Motionärerna menar att samhällets olika instanser

måste göra en kraftfull satsning på det stora

antalet lågutbildade som finns i landet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Kommunerna har sedan lång tid ansvaret för att

erbjuda utbildning åt sina vuxna invånare. Till de

lägst utbildade - dem som inte har kunskaper

motsvarande grundskolan - har kommunerna skyldighet

att erbjuda grundläggande vuxenutbildning och att

aktivt verka för att de deltar. Genom Kunskapslyftet

tillfördes kommunerna under drygt fem år öronmärkta

statsbidrag för att förstärka deras vuxenutbildning.

Kunskapslyftet nådde många människor med bristfällig

grundutbildning och svårigheter att hävda sig i ett

föränderligt arbetsliv och ledde till en påtaglig

höjning av den genomsnittliga utbildningsnivån bland

vuxna. Även sedan Kunskapslyftet nu är avslutat har

riksdagen anvisat medel för statsbidrag till

utbildning av vuxna (anslaget 25:16 Statligt stöd

för utbildning av vuxna), dock av mindre omfattning.

För budgetåret 2003 är anslaget beräknat för

sammanlagt 46 500 platser i kommunal

vuxenutbildning. Till grund för beräkningen av

statsbidraget till varje kommun låg under

Kunskapslyftets tid andelen arbetslösa i kommunen

och andelen av dessa som var lågutbildade. Nu har

faktorn lågutbildade tagits bort från

fördelningsnyckeln. Utöver de bidrag som kommunerna

kan få till gymnasial vuxenutbildning enligt

fördelningsnyckeln kan bidrag lämnas, i den

omfattning regeringen beslutar särskilt, till

kommuner som berörs av strukturella förändringar och

som har en svag efterfrågan på arbetskraft.

Fristående skolor för

vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om att

vuxenutbildning skall kunna anordnas av

fristående anordnare på villkor som motsvarar

vad som gäller fristående skolor på grund-

och gymnasieskolnivå.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Den nuvarande skollagen (1985:1100) innehåller

bestämmelser om fristående skolor som motsvarar

grundskolan, särskolan, specialskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I 9 kap.

skollagen regleras villkoren för att fristående

skolor skall godkännas för skolpliktens fullgörande

och för att de skall ha rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner. Beslut om att godkänna en

fristående skola för skolpliktens fullgörande och om

att en sådan skola skall ha rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner fattas av Statens skolverk.

I den nuvarande skollagen finns också bestämmelser

om att kommuner har rätt att uppdra åt andra att

anordna komvux (11 kap. 6 §), särvux (12 kap. 9 §)

och sfi (13 kap. 9 §). Regeringen får meddela

föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag

och om villkor för det.

Bestämmelserna om rektor i förordningen

(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning avser alltid

den rektor inom det offentliga skolväsendet som är

ansvarig för ledningen av utbildningen (1 kap. 10

§). I förordningen sägs att betyg i kurs sätts av

läraren (4 kap. 5 §), medan slutbetyg och samlat

betygsdokument utfärdas av rektor (4 kap. 15 §).

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub244 yrkande 30

att möjligheten för kommunen att lägga ut komvux på

entreprenad inte bereder eleverna tillräcklig

valfrihet. Fristående vuxenutbildningsenheter bör

därför få etableras på samma villkor som fristående

gymnasieskolor, anser motionärerna.

Även Kristdemokraterna vill enligt motion

2002/03:Ub490 yrkande 5 att det skall få finnas

fristående skolor även inom vuxenutbildningen.

Förslaget motiveras med att de utbildningsanordnare

som planerar och genomför undervisningen också bör

ha rätt att utdela betyg. Med nuvarande bestämmelser

måste betygen sättas av en komvuxrektor, framhåller

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Kommunerna har en oinskränkt skyldighet att ge

utbildning i grundskolan, den obligatoriska

särskolan, gymnasieskolan respektive

gymnasiesärskolan till alla barn och ungdomar som är

bosatta i kommunen. För komvux gäller en motsvarande

skyldighet enbart för grundläggande vuxenutbildning

och då under förutsättning att den som har rätt till

utbildningen också önskar delta i den. Kommunen

skall också erbjuda gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning och sträva efter att erbjuda

utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

Idén bakom den strategi för utveckling av vuxnas

lärande som riksdagen har ställt sig bakom är att

den vuxna individens behov skall styra både innehåll

och former för kommunens stöd till hans eller hennes

lärande. En ordning som innebär att fristående

utbildningsanordnare av Skolverket skulle ges rätt

att få bidrag från elevernas hemkommuner - såsom

gäller för fristående skolor på grundskole- och

gymnasienivå - skulle innebära att kommunerna

fråntogs inflytande över verksamhetens omfattning

och inriktning. Detta kan utskottet inte ställa sig

bakom.

Kommunerna har som nämnts rätt att lägga ut komvux

på entreprenad. Av Skolverkets statistik framgår att

nästan en fjärdedel (23,8 %) av komvuxeleverna

läsåret 2000/01 gick i utbildning som kommunen lagt

ut på entreprenad.

Skollagskommittén har i Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) lagt fram förslag om att

det i en ny skollag skall finnas ett särskilt

kapitel om entreprenad. Kommittén föreslår (s. 477)

att enhetliga bestämmelser, dvs. att lärare vid

entreprenad får utföra den myndighetsutövning som

hör till lärarens åligganden, skall gälla även

vuxenutbildningen. Skollagskommitténs förslag

remissbehandlas för närvarande.

Yrkesutbildning för vuxna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker yrkanden om den

övergripande organisationen av

yrkesutbildning för vuxna.

Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd)

och 6 (c).

Riksdagen bör inte föreslå ändringar i regelverket för

kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Jämför reservation 7 (c).

Utskottet avstyrker också yrkanden om

hantverksutbildning, utbildning av

yrkesförare och vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn.

Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (2002:1012) om kommunal

vuxenutbildning kan gymnasial vuxenutbildning

förekomma i samma yrkesämnen som finns i

gymnasieskolan. Därutöver får det i komvux förekomma

kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och

färdigheter på en nivå som motsvarar den som

utbildning i gymnasieskolan kan ge, utan att

kurserna direkt motsvarar kurser eller ämnen i

gymnasieskolan (2 kap. 18 §). Inom komvux kan också

anordnas individuella kurser för en enskild

studerande som har ett kunskapsbehov som inte

tillgodoses genom nationella eller lokala kurser (2

kap. 7 §). Rektor ansvarar för att individuella

studieplaner upprättas för samtliga deltagare i

gymnasial vuxenutbildning (2 kap. 13 §).

Inom komvux finns också påbyggnadsutbildning, som

syftar till att ge vuxna sådan utbildning som leder

till en ny nivå inom deras yrke eller till ett nytt

yrke (11 kap. 2 § skollagen 1985:100).

Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en

eftergymnasial utbildningsform vid sidan av

högskolan. Den bygger på att deltagaren har

kunskaper motsvarande gymnasieutbildning.

Utbildningen kan anordnas av statliga universitet

och högskolor, landsting och enskilda fysiska eller

juridiska personer. KY finansieras med statsbidrag,

som anordnaren söker hos Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning. Utmärkande för KY är

att utbildningen skall utformas i samverkan med

arbetslivet och att den till ungefär en tredjedel

skall bestå av lärande i arbete på en arbetsplats.

Normalt beviljas statsbidrag för en KY-utbildning

för högst tre omgångar av utbildningen. En viss KY-

utbildning kan alltså inte betraktas som permanent

etablerad, utan om anordnaren vill få möjlighet att

genomföra den år efter år krävs det nya ansökningar

och nya beslut om statsbidrag.

Inom högskolan är många utbildningar inriktade på

ett yrke. Längre sådana utbildningar leder i

allmänhet till en examen med en benämning som anger

yrkesinriktningen. Vidare finns det yrkesteknisk

examen, som omfattar 60 poäng och bygger på att

studenten före utbildningen har skaffat sig relevant

yrkeserfarenhet. Utbildningar som leder till denna

examen brukar kallas yrkesteknisk högskoleutbildning

(YTH). Dessutom finns sedan den 1 mars 2003

yrkeshögskoleexamen, som omfattar 80 poäng. Ett av

målen för denna examen är att studenten skall ha

sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att

självständigt kunna arbeta inom det yrkesområde som

utbildningen avser. Däremot förutsätts inte

nödvändigt att man före studierna har

yrkeserfarenhet.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Den övergripande organisationen av yrkesutbildning

för vuxna tas upp i sex motioner.

Moderaterna pläderar i motion 2002/03:A321 yrkande

6 för fristående och flexibla yrkeshögskolor, som

kan bli ett alternativ till den vanliga högskolan

eller universitetet. För yrkesverksamma med gedigna

yrkeskunskaper men utan tillräcklig teoretisk

utbildningsbakgrund krävs andra ingångar än vad som

i dag kan erbjudas, skriver motionärerna.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323

yrkande 8 att det skall införas svenska

fackhögskolor, av motionärerna kallade college.

Dessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och

viss förberedelse för högre utbildning. Efter

genomgången kvalificerad yrkesutbildning skall

studenten ha möjlighet att vid ett universitet

tillgodoräkna sig delar av poängen i kurser inom ett

ämnesområde. Liknande förslag läggs fram i motion

2002/03:Ub274 (fp). Motionären anser att KY är en

halvmesyr och att Sverige behöver yrkes- eller

fackhögskolor/college (yrkande 1). En lämplig

lokaliseringsregion för en sådan är Jönköpings län

(yrkande 2).

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub448

yrkande 18 införande av en yrkeshögskoleutbildning,

som skall bygga främst på KY och YTH. Den skall

enligt motionärerna ha en egen identitet och ligga

vid sidan av de vanliga högskolorna, men bedrivas

nära dem. Yrkeshögskolan skall ledas av

branschorganisationer, utbildningsanordnare och

arbetsgivare i samverkan. Utbildningen skall

erbjudas både studenter med yrkeserfarenhet från

aktuell bransch och studenter som kommer direkt från

gymnasiet. Den bör bedrivas på olika sätt för dessa

två kategorier av deltagare. Avgörande för tillträde

skall vara validering, t.ex. gesällprov från ett

karaktärsämne, snarare än grundläggande behörighet

till högskoleutbildning. Även i motion 2002/03:

Ub259 (kd) föreslås en yrkeshögskola som inte kräver

grundläggande högskolebehörighet.

Centerpartiet begär i motion 2002/03:Ub429 yrkande

16 att regeringen skall göra en översyn och

samordning av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna. Det finns

påbyggnadsutbildningar inom komvux, YTH, KY samt

vissa yrkesutbildningar inom folkbildningen. Hur

alla dessa inordnas i utbildningsstrukturen och hur

de kan värderas, om den studerande senare vill läsa

vidare, är inte helt klart och inte heller hur vissa

av dem finansieras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Med de olika typer av yrkesutbildning för vuxna

som i dag finns, genom komvux, KY och

högskoleutbildning till olika examina, kan mycket

skiftande behov av yrkesutbildning för vuxna

tillgodoses. Såväl den som har gått en yrkesinriktad

gymnasieutbildning som den som har gått ett mer

studieförberedande program i gymnasieskolan och den

som saknar gymnasieutbildning kan finna vägar att

skaffa sig yrkeskompetens eller höja en

yrkeskompetens som man redan har.

Skolverket redovisade i maj 2002 en av verket

initierad översyn av påbyggnadsutbildningarna inom

komvux (dnr 74-2001:4121). Enligt Skolverket behöver

utformningen av påbyggnadsutbildning ses över,

liksom också reglerna för finansiering och

riksrekrytering. Inom en del områden kan t.ex. KY

vara mer lämplig som utbildningsform än

påbyggnadsutbildning. Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning har övervägt vilka av nuvarande

påbyggnadsutbildningar som lämpar sig att göra om

till KY-utbildningar och kommit fram till att ca

120-150 av dem är sådana.

Utskottet har erfarit att Utbildningsdepartementet

planerar att inom kort publicera en skrift i

Departementsserien (Ds-serien) om validering och

vägledning m.m. Denna skrift avses bli

remissbehandlad innan regeringen tar ställning till

vilka åtgärder som bör vidtas och vilka förslag som

eventuellt behöver läggas fram för riksdagen. Enligt

vad utskottet erfarit är avsikten att i skriften

även ta upp planerna för utvecklingen av den

eftergymnasiala yrkesutbildningen.

Kristdemokraternas förslag om en yrkeshögskola, i

vilken nuvarande KY och YTH förs samman och till

vilken det inte skall krävas grundläggande

behörighet, har behandlats av utskottet vid två

riksmöten, senast i betänkande 2001/02:UbU4 s. 31 f.

Utskottet är inte heller nu berett att ställa sig

bakom förslaget.

De senaste reformerna både av högskoleutbildningen

och av vuxenutbildningen har haft som ett viktigt

inslag att man i större utsträckning än tidigare

skall beakta och tillgodoräkna de kunskaper och den

kompetens som olika personer har när de kommer till

högskolan respektive till komvux. Utskottet fäster

stora förhoppningar vid detta. Det är utomordentligt

viktigt för den enskilde som vill utbilda sig vidare

att inte bli behandlad som om den kompetens han

eller hon har skaffat sig tidigare inte vore något

värd. Samhället har ett starkt intresse av att olika

individers ambitioner att lära mera tas till vara

och att utbildningen utformas så att man bygger

vidare på de kunskaper som respektive person har med

sig från tidigare verksamhet. Onödig förlängning av

utbildningstiden måste undvikas, både för

individernas skull och av samhällsekonomiska skäl.

I högskoleförordningen (1993:100) finns en

bestämmelse om att en student kan få tillgodoräkna

sig annan utbildning, om de kunskaper och

färdigheter som han eller hon åberopar är av sådan

beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i

huvudsak svarar mot den högskoleutbildning för

vilken de är avsedda att tillgodoräknas (6 kap. 13

§). Även kunskaper och färdigheter som har

förvärvats i yrkesverksamhet får tillgodoräknas på

samma villkor. En motsvarande bestämmelse finns i

förordningen (2001:1131) om kvalificerad

yrkesutbildning. I ledningsgruppen för varje KY-

utbildning skall det finnas minst en företrädare för

ett universitet eller en högskola. Kontakter med

högskolan bör ge möjligheter att klara ut vilka

delar i respektive KY-utbildning som de studerande

där kan räkna med att få tillgodoräkna sig vid

senare studier inom högskola.

Regelverket för kvalificerad yrkesutbildning (KY)

tas upp i tre motioner.

Centerpartiet anser enligt motion 2002/03:Ub429

yrkande 15 att systemet bör göras mer flexibelt så

att man skall kunna anpassa utbudet av KY-

utbildningar efter behov på den lokala

arbetsmarknaden. Det bör vara möjligt att bemöta

varsel och uppsägningar lokalt med att erbjuda KY-

utbildningar för att utbilda till bristyrken, heter

det i motionen.

I motion 2002/03:Ub375 (c) föreslås att man skall

permanenta KY-utbildningarna (yrkande 1). Det går åt

för mycket kraft till att inför varje start ansöka

om statsbidrag. Om man permanentar utbildningarna

får man bättre resursutnyttjande och tryggar

verksamheten för framtiden, framhåller motionärerna.

De vill också att regelverket för KY skall anpassas

så att de i ännu högre grad än i dag passar de

lokala behoven (yrkande 2).

En översyn av regelverket för KY-utbildningar för

att möjliggöra entreprenörsutbildning föreslås i

motion 2002/03:Ub363 (s). Dagens regelverk kräver

att det finns en arbetsmarknad, men när det gäller

entreprenörsutbildningar är det studenterna själva

som skapar arbetsmarknaden. Det går inte att

statistiskt bevisa behovet av entreprenörer på samma

sätt som behovet av andra yrkesgrupper, där det i

dag redan finns en etablerad arbetsmarknad, skriver

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

En av grundtankarna bakom inrättandet av KY som en

särskild utbildningsform har varit att utbudet

skulle vara mycket mer flexibelt än t.ex. utbudet av

högskoleutbildning. Utskottet ser ett stort värde i

att KY-utbildningar kan uppstå, fungera under en

period när de behövs och sedan läggas ned för att

bereda ekonomiskt utrymme för nya KY-utbildningar.

Eftersom varje KY-utbildning initieras av en

utbildningsanordnare, som kan vara en kommun, ett

landsting, en enskild fysisk eller juridisk person,

en högskola eller ett universitet, finns det stora

utsikter att lokala behov av yrkesutbildning kan bli

tillgodosedda.

När det gäller entreprenörsutbildning har

utskottet inhämtat att det i dag anordnas flera

entreprenörsutbildningar i form av KY. De nuvarande

reglerna har alltså inte hindrat sådan utbildning.

I motion 2002/03:Ub236 (m) skriver motionären om

behovet av välutbildade hantverkare. Redan i dag

betraktas många hantverksyrken som bristyrken. I

syfte att värna och utveckla hantverksutbildningarna

är det viktigt att snarast inrätta en

lärlingsutbildning med färre kärnämnen och en

yrkeshögskola som skall vara ett mellanting mellan

gymnasium och högskola, anser motionären.

Yrkesutbildningarnas längd skall tillåtas variera.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Ungdomar kan i dagens gymnasieskola få utbildning

för hantverksyrken dels inom hantverksprogrammet,

som är ett nationellt program och innehåller åtta

kärnämnen, dels genom lärlingsutbildning som sker

inom ett individuellt program, där eleven kombinerar

anställning som syftar till yrkesutbildning med

studier av kärnämnena svenska eller svenska som

andraspråk, engelska, samhällskunskap,

religionskunskap och matematik. Den senare

möjligheten har utnyttjats i liten utsträckning.

Utskottet anser inte att det skulle vara önskvärt

att minska omfattningen av kärnämnen för de ungdomar

i gymnasieskolan som siktar mot ett hantverksyrke.

Gymnasiekommittén 2000 har i betänkandet Åtta

vägar till kunskap (SOU 2002:120) föreslagit en ny

struktur för gymnasieutbildningen, som bl.a. innebär

att utbildning inriktad mot hantverksyrken kan

anordnas inom flera av de åtta sektorer som

kommittén föreslår skall ersätta de nationella

programmen. Gymnasiekommittén har också föreslagit

att den nuvarande möjligheten till

lärlingsutbildning där eleven kombinerar anställning

med att läsa vissa kurser i gymnasieskolan skall

finnas kvar. Remissbehandling pågår för närvarande

och kommer att följas av beredning i

Regeringskansliet.

För vuxna finns numera utbildningsformen KY. Inom

KY anordnas för närvarande hantverksutbildning på

flera ställen i landet. Knappt 90 studerande finns

inom KY-utbildningar för tre olika hantverksyrken i

dag, och ytterligare ca 60 utbildningsplatser inom

fyra andra hantverksyrken har prioriterats av

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning inför

hösten 2003. Behörighetskravet för KY är detsamma

som för grundläggande behörighet till

högskoleutbildning. Sådan behörighet har den som har

fått slutbetyg från ett nationellt eller

specialutformat program i gymnasieskolan och har

lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst

90 % av de gymnasiepoäng som krävs för ett

fullständigt program. Det finns inget krav på att

den sökande skall ha godkänt betyg just i

kärnämnena. Urvalet till en KY-utbildning kan

anpassas till den aktuella utbildningens karaktär.

Det som är generellt föreskrivet är att en eller

flera av följande urvalsgrunder får användas vid

urvalet: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning

och yrkeserfarenhet. KY-utbildningar omfattar

normalt 80 KY-poäng men kan, om det finns särskilda

skäl med hänsyn till bl.a. arbetsmarknadens behov

eller utbildningens art, omfatta ett lägre eller

högre poängtal, dock lägst 40 och högst 120 KY-

poäng.

Som utskottet har beskrivit i det föregående skall

den kommunala vuxenutbildningen numera på ett

betydligt mer flexibelt sätt än tidigare erbjuda

vuxna stöd i deras lärande. Utöver nationella kurser

skall kommunen för en enskild person kunna göra en

individuell studieplan som innehåller s.k.

individuella kurser, allt för att möta just den

personens behov med hänsyn till hans eller hennes

mål för studierna. Den nya förordningen om kommunal

vuxenutbildning har varit i kraft i mindre än tre

månader.

Vid sidan av det offentliga utbildningsväsendet

finns det i enskild regi s.k. kompletterande

utbildningar som får statens stöd. Detta kan ha

formen av statlig tillsyn, att eleverna är

berättigade till statligt studiestöd eller att

utbildningen får statsbidrag. År 2001 fanns det 205

kompletterande utbildningar med statligt stöd i

någon av dessa former. Bland dessa ingick 45

hantverksutbildningar som hade 865 elever.

Medelåldern bland eleverna i hantverksutbildningarna

var 34 år (källa: Skolverkets rapport 218).

Vid folkhögskolor anordnas inom hantverksområdet

särskilda kurer som är yrkesförberedande eller

direkt yrkesutbildande. År 2002 fanns drygt 50

sådana kurser vid 37 folkhögskolor.

Folkbildningsrådets kansli uppskattar antalet

studerande till ca 800. Dessutom finns vid 16

folkhögskolor allmänna kurser med konsthantverk som

särskild profil.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det

regelverk som i dag finns lämnar stort utrymme för

att anordna yrkesutbildningar inom hantverksområdet.

Behovet av utbildning av yrkesförare tas upp i

motion 2002/03:Ub287 (kd) yrkande 1. Motionären

skriver att det finns ett stort behov av utbildad

arbetskraft inom branschen, men att utbildningarna

är alltför få.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

I dagens gymnasieskola finns utbildning till

fordonsförare inom fordonsprogrammet, som är ett

nationellt program. Fordons- och

maskinförarutbildningar finns också inom komvux.

Detsamma gäller utbildning till bussförare.

I motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 31 tar

motionärerna upp behovet av vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn. Många gånger gör människor i dag

ett senare val av yrkesväg än vad man gjorde

tidigare, heter det i motionen. Det behövs enligt

motionärerna garanti för att en person kan få

tillgång till yrkesinriktad grund- och

vidareutbildning inom lantbrukssektorn oberoende av

hans eller hennes tidigare val av

gymnasieutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Enligt de bestämmelser som gäller i dag, i

skollagen (1985:1100) och i förordningen om kommunal

vuxenutbildning (2002:1012), skall man vid urval av

sökande till gymnasial vuxenutbildning prioritera

den som har kort tidigare utbildning. För att en

vuxen person skall kunna delta i gymnasial

vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning i en

annan kommun krävs normalt att hemkommunen är beredd

att betala interkommunal ersättning till den

anordnande kommunen. Skyldig att göra detta är

hemkommunen endast när det gäller sådana

utbildningar som har förklarats vara

riksrekryterande. I dag finns ett mindre antal

sådana utbildningar inom lantbruksområdet.

Som utskottet nämnt i det föregående avser

regeringen att i den planerade skriften i Ds-serien

om validering även ta upp planerna för utvecklingen

av den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Vidare

befinner sig för närvarande skriften Stöd till

vuxnas lärande. Förslag till lag (Ds 2002:66) under

remissbehandling tillsammans med förslagen från

Skollagskommittén.

Målet för utvecklingen av vuxnas lärande är att

alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina

kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att

främja personlig utveckling, demokrati,

jämställdhet, ekonomisk tillväxt samt en rättvis

fördelning. Utskottet vill dock klargöra att en

garanterad rätt till yrkesutbildning inom ett visst

område efter fullföljd gymnasieutbildning inte finns

för något yrkesområde.

Svenskundervisning för invandrare

(sfi)

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den pågående utredningen

bör riksdagen avslå yrkanden om bristerna

inom sfi och åtgärder mot dessa.

Jämför reservationerna 10 (m, c), 12 (kd), 13

(v), 14 (c) och 15 (mp).

Införande av ett peng-system för att konkurrensutsätta

sfi avstyrks.

Jämför reservation 11 (m, fp).

Utskottet avstyrker yrkanden om hur sfi skall

organiseras för att invandrarkvinnor skall

delta, eftersom detta är en fråga för

kommunerna.

Jämför reservation 16 (fp).

Utskottet anser att sex- och

samlevnadsundervisning är ett naturligt

inslag i sfi men inte bör regleras av

statsmakterna.

Jämför reservation 17 (mp).

Gällande bestämmelser

Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en

skolform inom det offentliga skolväsendet för vuxna

och regleras i den nuvarande skollagen (1985:1100) i

ett särskilt kapitel (13 kap.). Sfi syftar till att

ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i

svenska språket och om det svenska samhället.

Utbildningen anordnas som kurser (1 §). Utbildningen

skall vara avgiftsfri för eleverna (8 §). Kommuner

får uppdra åt andra att anordna sfi (9 §).

I förordningen (1999:895) om svenskundervisning

för invandrare föreskrivs i 3 § att sfi skall vila

på de grundläggande värden som anges i läroplanen

för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

För sfi finns en kursplan, som fastställs av

regeringen. Den kursplan som gäller fr.o.m. den 1

januari 2003 publicerades i SKOLFS 2002:19. Där

inryms tre olika studievägar, som riktar sig till

elever med olika bakgrund, förutsättningar och

studiemål. Var och en av studievägarna består av två

olika kurser, som tydliggör progressionen inom

utbildningen. Det finns fyra olika kurser: A, B, C

och D. I studieväg Sfi1 ingår kurserna A och B, i

Sfi 2 kurserna B och C samt i Sfi 3 kurserna C och

D.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet hävdar i motion

2002/03:Sf332 att den nuvarande sfi-undervisningen

har stora brister (yrkande 15). Många hoppar av

utbildningen. Indelning efter yrkesbakgrund

förekommer sällan. Praktik i kombination med sfi

förekommer sällan eller aldrig i mer än hälften av

kommunerna. En stor andel av lärarna saknar

utbildning i svenska som andraspråk. Motionärerna

vill att regeringen skall låta utreda orsakerna till

sfi-undervisningens svaga resultat (yrkande 16).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Ännu finns inte några erfarenheter av om den nya

kursplanen för sfi - som inte hade börjat tillämpas

när motionerna väcktes - möter olika invandrares

förutsättningar och behov på ett bättre sätt, vilket

varit ett av syftena.

En särskild utredare arbetar för närvarande med

uppdraget att pröva hur skolformen sfi kan förnyas

och organiseras (dir. 2002:105). En av

utgångspunkterna är att möjligheterna att anpassa

utbildningen och utbildningsmålen till individernas

behov och förutsättningar skall öka. Utbildningen i

svenska skall kunna ske parallellt med t.ex. olika

former av annan utbildning, praktik eller arbete.

Utredningen skall bedrivas i nära samråd och

parallellt med översynen av mottagande av och

introduktion för flyktingar (dir. 2001:87).

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1

september 2003 (dir. 2003:3).

Flertalet av de brister som påtalas i motionen

berörs också i direktiven till utredningen. Något

behov av de begärda tillkännagivandena finns därför

inte.

Motioner från Moderaterna och Folkpartiet för fram

förslag om system för konkurrensutsättning av sfi.

Moderaterna föreslår i motion 2002/03:Sf332

yrkande 17 införande av en sfi-check som skall ge

möjlighet till individuell anpassning av

utbildningen. Konkurrensen mellan

utbildningsanordnarna kommer att höja kvaliteten.

Checkbeloppet kan behovsprövas, så att var och en

ges möjligheter till undervisning utifrån sina

förutsättningar, heter det i motionen. Ett liknande

förslag framförs i motion 2002/03:Ub201 (m) där

motionärerna särskilt framhåller att undervisningen

inte skall begränsas till den egna kommunen eller

regionen, eftersom det i dag finns många tekniska

förutsättningar för flexibelt lärande.

Folkpartiet anser enligt motion 2002/03:Sf226

yrkande 5 att det, i syfte att förbättra sfi-

undervisningens kvalitet, är angeläget att öppna för

privata alternativ. Detta kan ske genom en "sfi-

peng". Invandrarna skall ha möjlighet att välja

modell för undervisningen och hos vilken anordnare

de skall få sin sfi. Folkpartiet framför samma

förslag i motion 2002/03:Ub244 yrkande 31.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Att invandrare som saknar tillräckliga kunskaper i

svenska skall få undervisning i vårt språk bör

enligt utskottets mening förbli kommunens ansvar.

Kommunerna har möjlighet att uppdra åt andra att

anordna sfi.

Andra åtgärder för att förbättra sfi föreslås i fyra

motioner.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2002/03:Sf334 att svenskundervisning som kombineras

med praktik, lärlingsplats eller arbete skulle

främja språkinlärningen och underlätta det fortsatta

steget ut på arbetsmarknaden (yrkande 36). Vidare

vill motionärerna att lågutbildade skall kunna få

mer yrkesspecifik svenskundervisning genom korta

branschinriktade kurser i svenska, varvade med

yrkesarbete (yrkande 37). Sfi bör förekomma på flera

olika nivåer, och det bör finnas möjlighet att läsa

sfi på högskolenivå (yrkande 32).

Vänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Sf336

yrkande 28 att sfi skall göras till en del av komvux

och förbättras genom en tydligare individanpassning,

tätare praktikperioder och fördjupad

samhällsinformation. Regeringen bör se över

invandrades studieekonomiska situation och återkomma

med förslag till ändring.

Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Sf214

yrkande 11 ett tillkännagivande att sfi-

undervisningen skall kombineras med praktik vid

arbetsplatser.

Miljöpartiet anser enligt motion 2002/03:Sf289

yrkande 3 att en kraftigt förbättrad och mer

individualiserad sfi-undervisning, som kombineras

med praktik, är viktig för att förbättra

språkkunskaperna hos dem som kommer nya till

Sverige.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena med hänvisning till den pågående

utredningen och till den nya kursplan som nyligen

tagits i bruk bl.a. i syfte att tillgodose behov som

tagits upp av motionärerna.

Förslaget att göra sfi till en del av skolformen

komvux har prövats. Kunskapslyftskommittén lade fram

ett sådant förslag. Regeringen lät Statskontoret

utreda konsekvenserna av en sådan ändring och kom

fram till att den skulle åsamka staten stora

merkostnader, varför regeringen gjorde bedömningen

att sfi bör kvarstå som särskild skolform (prop.

2000/01:72 s. 63).

För att ge invandrarkvinnor möjligheter till större

sociala kontakter utanför den egna familjegruppen

behöver formerna för sfi anpassas för dem. I

Folkpartiets motion 2002/03:Sf226 yrkande 12 och i

motion 2002/03:Ub557 (c, m, fp) yrkande 2 föreslås

att det skall finnas möjlighet att inrätta separata

undervisningsgrupper för män och kvinnor och att man

skall kunna kombinera barngrupper med mammagrupper i

svenskundervisningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Invandrade kvinnor har självfallet samma rätt till

och behov av sfi som invandrade män. Utskottet delar

motionärernas bedömning att det är viktigt att

kvinnorna inte lämnas att leva isolerade från det

omgivande samhället i Sverige. Varje kommun skall

enligt skollagen aktivt verka för att nå dem i

kommunen som har rätt till sfi och för att motivera

dem att delta i utbildningen. De åtgärder som

motionärerna föreslår är fullt möjliga för

kommunerna att genomföra utan några förändringar av

de bestämmelser om sfi som utfärdats av

statsmakterna.

Miljöpartiet anser enligt motion 2002/03:Sf289

yrkande 4 att undervisning i sex- och

samlevnadsfrågor, inklusive jämställdhet, skall ingå

i sfi. Samma uppfattning framförs i motionerna

2002/03:Ub280 (m, fp, kd, v, c, mp) och

2002/03:Ub474 (s).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Kursplanen för sfi säger att sfi, utöver att ge

språkfärdigheter, syftar till att deltagaren skall

få kunskap om och förståelse av samhällets

organisation och dess grundläggande värderingar.

Därigenom underlättas elevens integration, aktiva

medverkan i och bidrag till utvecklingen av

samhällsliv, arbetsliv och kultur i Sverige.

Förmågan att reflektera över likheter och skillnader

mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer som

eleven möter i Sverige ingår i utbildningen och

bidrar till förståelse av olika kulturer och därmed

till interkulturell kompetens, heter det vidare i

kursplanen. Det är enligt utskottets mening både

naturligt och viktigt att frågor om sex och

samlevnad och om jämställdhet tas upp i

undervisningen inom sfi. Utskottet anser däremot

inte att innehållet i undervisningen bör

detaljstyras genom statsmaktsbeslut.

I motion 2002/03:Ub555 (s) yrkande 1 föreslår

motionären att direktiven till sfi-utredningen och

till utredningen om mottagning och introduktion av

flyktingar skall vidgas. Han anser att

brukarperspektivet nu saknas i dessa.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Direktiven till sfi-utredningen tar sin

utgångspunkt i att en alltför liten andel av dem som

påbörjar sfi också uppnår målen för utbildningen och

att alltför många avbryter studierna. Utredarens

uppdrag är att föreslå hur sfi kan förnyas och

organiseras på ett sätt som ökar möjligheterna att

anpassa utbildningen och utbildningsmålen efter

individernas behov och förutsättningar. Utskottet

utgår från att brukarperspektivet därför måste komma

att aktualiseras i utredningens arbete.

Validering och komplettering av

invandrares yrkeskunskaper

Utskottets förslag i korthet

Yrkanden om validering och komplettering av

invandrares yrkeskunskaper avstyrks med

hänvisning till pågående arbete med frågan

inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 18 (m) och 19 (fp, kd,

c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Bättre validering av invandrares yrkeskunskaper och

bättre möjligheter till komplettering av dessa

begärs i fyra motioner.

Moderaterna anser enligt motion 2002/03:A321

yrkande 9 att formerna för validering måste ses över

och bli mer flexibla och trovärdiga. Alla som vill

måste få möjlighet att komplettera sina kunskaper,

vare sig det gäller språkkunskaper i svenska eller

engelska eller det gäller yrkeskunskaper.

Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:A239

yrkande 4 vikten av att invandrares utbildningar

valideras och att det erbjuds fortbildning för att

de skall kunna praktisera sina kunskaper i Sverige.

Partiet vill enligt motion 2002/03:Sf214 yrkande 12

att flyktingars kunskaper skall valideras snabbare

än i dag. I motion 2002/03:Ub429 yrkande 17 skriver

Centerpartiet att den försöksverksamhet med

validering som har genomförts i åtta kommuner har

visat att validering ökar invandrares möjligheter

att få arbete. Regeringen bör nu återkomma med

förslag om ett nationellt kvalitetssäkrat system för

validering, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Den nya förordningen om kommunal vuxenutbildning

innebär att kommunerna på ett mer flexibelt sätt än

hittills kan och bör anpassa den utbildning som

erbjuds invånarna - vare sig de är invandrare eller

svenskar - till respektive individs behov och

förutsättningar. I det stöd som kommunerna skall ge

vuxnas lärande ingår också vägledning och bedömning

av måluppfyllelse och kunskaper. Som utskottet har

nämnt i det föregående planerar regeringen att inom

kort ge ut en skrift i Ds-serien om validering m.m.

och låta remissbehandla den, innan regeringen tar

ställning till vilka åtgärder som bör vidtas och

vilka förslag som eventuellt behöver läggas fram för

riksdagen.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett yrkande om ett

allmänt uttalande om vikten av utbildning och

kompetensutveckling och finansiering av denna

med kompetenskonton.

Jämför reservation 20 (kd).

Riksdagen bör inte begära en utredning om hur

utbildningssystemen skall anpassas till den

allt äldre befolkningen i Europa, eftersom

ett sådant arbete pågår inom ramen för

Lissabonprocessen.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna lyfter i motion 2002/03:N395

yrkande 17 fram kunskap som den viktigaste

konkurrensfaktorn i framtiden. Motionärerna skriver

att utbildningsnivån inom industrin förefaller att

vara lägre i Sverige än i andra länder och att denna

situation är särskilt alarmerande i små och

medelstora företag. Utbildningen i grundskolan,

inom eftergymnasial utbildning och vid universitet

och högskolor bör mer än hittills inriktas på

företagande och entreprenörskap. Olika metoder för

att stimulera såväl egen kompetensutveckling som

utbildning inom arbetslivet måste prövas. En väg kan

vara att införa utbildningskonton, som innebär att

arbetsgivare och arbetstagare ges möjlighet att upp

till en viss nivå avsätta pengar till ett

avdragsgillt konto, från vilket man kan ta ut pengar

för att finansiera inkomstbortfall under studier.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motionsyrkandet berör flera skilda frågor som

utskottet har behandlat i olika betänkanden under

senare år. Genom Kunskapslyftet, inrättandet av KY

och den kraftiga utbyggnaden av högskoleutbildningen

har möjligheterna att höja kunskapsnivån i

näringslivet förbättrats. Riksdagen har fattat

principbeslut om ett system för individuell

kompetensutveckling (prop. 2001/02:175, yttr. UbU5y,

bet. AU10, rskr. 322). Innan systemet kan tas i bruk

måste dock ett antal frågor redas ut. En

interdepartemental arbetsgrupp inom

Regeringskansliet har fortsatt arbetet med dessa

frågor.

I motion 2002/03:Ub267 (kd) begär motionären en

utredning om hur utbildningssystemen skall anpassas

till den allt äldre befolkningen i Europa. Det krävs

en bred strategi på europeisk nivå för att möta

bristen på kunskap och kompetens som kommer att

uppstå till följd av sjunkande födelsetal, anser

motionären. Hon tar upp vikten av livslångt lärande,

behovet av bättre incitament för högre utbildning,

att det måste blir lättare att jämföra examina och

kvalifikationer mellan länderna, att det behövs en

yrkeshögskola, att människor från övriga världen bör

få bättre möjligheter att komma hit för att studera

eller arbeta och att utbildningssystem och arbetsliv

bör göras mer barnvänliga.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

yrkandet om tillkännagivande.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars 2000 antogs

målet att EU år 2010 skall vara "världens mest

konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi med

hållbar ekonomisk tillväxt, fler arbetstillfällen

och social sammanhållning". Utbildning är ett av

huvudområdena i det arbete som har inletts för att

förverkliga detta. Under det svenska

ordförandeskapet våren 2001 antog

utbildningsministrarna tre gemensamma framtidsmål

för utbildningssystemen:

- att säkerställa en hög utbildningskvalitet och

effektiva system,

-

· att underlätta tillgång för alla till god

utbildning under hela livet och

·

att öppna utbildningssystemen mot omvärlden: mot det

omgivande samhället på lokal och nationell nivå, mot

Europa och mot s.k. tredje länder.

Målen, inklusive 13 olika delmål, beskrivs närmare i

den rapport som rådet lämnade till Europeiska rådet

i Stockholm i mars 2001. I denna beskrivs också de

utmaningar som de europeiska samhällena står inför i

dag, och som utbildningspolitiken måste bidra till

att möta, bl.a. den demografiska utveckling som

väntas i Europa under de närmaste decennierna.

Utskottet vill påminna om att EU inte har några

direkta utbildningspolitiska befogenheter.

Uppföljningen av målen skall ske genom den s.k.

öppna samordningsmetoden, dvs. genom ett

strukturerat informations- och erfarenhetsutbyte med

hjälp av bl.a. indikatorer och referensvärden.

Enligt utskottets uppfattning är alltså

motionärens yrkande tillgodosett genom det arbete

som redan pågår.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Rätt för vuxna till utbildning motsvarande

gymnasienivå (punkt 2) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 18,

2002/03:Ub490 yrkande 1

och bifaller delvis motion

2002/03:A239 yrkande 1.

Ställningstagande

I dag har alla vuxna som saknar sådana färdigheter

som normalt uppnås i grundskolan rätt till

grundläggande vuxenutbildning. Enligt vår mening bör

det finnas en liknande lagstadgad rätt att delta i

gymnasial vuxenutbildning. Att ha en

gymnasieutbildning är nödvändigt inom de flesta

yrken i dag. Om en ökad andel av befolkningen uppnår

gymnasiekompetens blir också underlaget av personer

som kan fortsätta till högskolan större, vilket är

önskvärt.

2. Fristående skolor för vuxenutbildning (punkt

4) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 30 och

2002/03:Ub490 yrkande 5.

Ställningstagande

Vuxenutbildningen läggs i dag ofta ut på

entreprenad, vilket är ett steg på vägen mot ökad

mångfald, men det är ett system som också har

svagheter. Det innebär att kommunen och inte eleven

väljer skola. Dessutom är det en egendomlig

situation att det är en kommunal rektor som skall

utfärda betygsdokumenten, även när det är en lärare

hos en annan anordnare som har undervisat och

examinerat eleven. Vi anser därför att fristående

vuxenutbildningsenheter skall få etableras enligt

samma villkor som gäller för fristående

gymnasieskolor.

3. Övergripande organisation av yrkesutbildning

för vuxna (punkt 5) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:A321 yrkande 6

och avslår motionerna

2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub259,

2002/03:Ub323 yrkande 8,

2002/03:Ub429 yrkande 16 och

2002/03:Ub448 yrkande 18.

Ställningstagande

Alla som vill ha ett arbete skall också ha möjlighet

att få det. Om detta skall bli möjligt behövs det en

kraftigt ökad satsning på kvalificerad

yrkesutbildning, avancerad lärlingsutbildning och

olika former av kompletterande utbildning för

invandrare. Med en mer flexibel utbildningsform är

vi övertygade om att den kvalificerade,

eftergymnasiala yrkesutbildningen kommer att få allt

större betydelse i framtiden.

4. Övergripande organisation av yrkesutbildning

för vuxna (punkt 5) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub274 yrkande 1,

2002/03:Ub323 yrkande 8

och avslår motionerna

2002/03:Ub259,

2002/03:Ub274 yrkande 2,

2002/03:Ub429 yrkande 16,

2002/03:Ub448 yrkande 18 och

2002/03:A321 yrkande 6.

Ställningstagande

Beslutet att införa KY var ett steg i rätt riktning,

men det måste betraktas som en halvmesyr. Vi anser

att riktiga, reguljära fackhögskolor - en svensk

variant av de amerikanska "college" - skall införas.

Dessa skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och

viss förberedelse för högre utbildning. Efter

genomgången kvalificerad yrkesutbildning skall

studenten sedan ha möjlighet att vid ett universitet

tillgodoräkna sig en del av poängen i kurser inom

ett ämnesområde. Lärarna vid svenska "college" skall

uppmuntras att både bedriva forskning och delta i

aktuell vetenskaplig debatt samt ha regelbunden

kontakt med forskarmiljöer.

5. Övergripande organisation av yrkesutbildning

för vuxna (punkt 5) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub259 och

2002/03:Ub448 yrkande 18

och avslår motionerna

2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub323 yrkande 8,

2002/03:Ub429 yrkande 16 och

2002/03:A321 yrkande 6.

Ställningstagande

Man bör samla merparten av all postgymnasial

yrkesutbildning inom en yrkeshögskola. Denna skall

bygga främst på KY och YTH. Yrkeshögskolan bör

inrättas under 2003 för att år 2004 byggas ut med

500 platser för att möta det uppdämda behovet av

yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskolan kan arbeta

nära högskolorna för att nå samordningsvinster,

samtidigt som den skall ha en egen identitet.

Viktiga förutsättningar för

yrkeshögskoleutbildningarna är följande:

· att de bedriver postgymnasial utbildning som

svarar mot uttalade förväntningar och behov i

arbetslivet,

·

· att de leder till specifik yrkesprofession i

arbetslivet,

·

· att behörigheten kan grunda sig på validering,

t.ex. gesällprov från ett karaktärsämne, snarare

än traditionell akademisk högskolebehörighet;

sådan skall inte vara ett krav för tillträde,

·

· att de utformas och genomförs i nära samverkan

med arbetslivet,

·

att de leds av branschorganisationer,

utbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.

Utbildningen skall erbjudas till studenter med

yrkeserfarenhet från särskild bransch, men också

till studenter som kommer direkt från gymnasiet och

har grundläggande behörighet. Utbildning som bygger

på tidigare arbetslivserfarenhet bör bedrivas på ett

annat sätt än utbildning som vänder sig till

personer som inte har någon längre erfarenhet inom

det aktuella yrkesområdet. Utgångspunkten är att

yrkeshögskoleutbildning skall kunna ha olika

innehåll, form och examina beroende på den bransch

och den inriktning utbildningen gäller. Gemensamt

skall vara att den ger en yrkeshögskoleexamen med

ett certifikat som anger en kvalitetsnivå på den

kompetens som finns i professionen. I

Kristdemokraternas budgetalternativ föreslogs en

ökad satsning på yrkeshögskolan med 500 nya platser

fr.o.m. 2004.

6. Övergripande organisation av yrkesutbildning

för vuxna (punkt 5) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 16

och avslår motionerna

2002/03:Ub274 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub259,

2002/03:Ub323 yrkande 8,

2002/03:Ub448 yrkande 18 och

2002/03:A321 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är viktigt att det går att överblicka

utbildningsstrukturen. I dag finns flera

eftergymnasiala yrkesutbildningar, exempelvis

påbyggnadsutbildningar inom komvux, YTH, vissa

yrkesutbildningar inom folkbildningen samt KY. Hur

dessa inordnas i utbildningsstrukturen, hur de kan

värderas om den studerande sedan vill läsa vidare

och hur vissa av dessa finansieras är inte alltid

helt klart. Regeringen bör därför göra en översyn

och en samordning mellan de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

7. Regelverket för kvalificerad yrkesutbildning

(KY) (punkt 6) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub375 yrkande 2 och

2002/03:Ub429 yrkande 15

och avslår motionerna

2002/03:Ub363 och

2002/03:Ub375 yrkande 1.

Ställningstagande

Flexibiliteten och möjligheten att anpassa sig efter

behoven på den lokala arbetsmarknaden - t.ex. att

göra förändringar i inriktning och antal platser per

utbildning - måste öka när det gäller KY. Det skall

vara möjligt att bemöta varsel och uppsägningar

lokalt med att erbjuda KY-utbildningar för att

utbilda till bristyrken.

8. Hantverksutbildning (punkt 7) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub236.

Ställningstagande

Hantverkare - inom denna sektor finns ca 300 yrken

representerade - är en mycket viktig del av vårt

näringsliv. Redan i dag betraktas många

hantverksyrken som bristyrken, och det finns

prognoser som pekar på ett kraftigt ökat behov.

Hantverkare blir man genom en gedigen och kvalitativ

yrkesspecialiserad utbildning. Sverige håller på att

tappa kompetens och organisation för att utbilda

yrkesfolk inom det komplexa hantverkskunnandet.

Därför behövs en lärlingsutbildning av hög kvalitet

och med färre kärnämnen, och det behövs en

yrkeshögskola - ett mellanting mellan gymnasium och

högskola. Betygen skall inte vara huvudsak för att

bli antagen, och yrkesutbildningarnas längd skall

tillåtas variera.

9. Vuxenutbildning inom lantbrukssektorn (punkt

9) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:MJ487 yrkande 31.

Ställningstagande

Jordbruket är en viktig motor dels för den svenska

landsbygden, dels för Sverige som land. Under senare

år har allt färre av eleverna vid

naturbruksgymnasierna valt utbildningar med

jordbruksinriktning. Detta kan i förlängningen leda

till problem med nyrekrytering inom jordbruket. I

dag gör många människor ett val av yrkesväg senare i

livet än man gjorde förr. Det kan innebära att man

efter genomförd gymnasieutbildning kanske arbetar

eller studerar vidare för att sedan upptäcka att det

är inom lantbruket man vill förlägga sin

yrkeskarriär. Många gånger kan då denna väg vara

stängd därför att man sedan tidigare har en

utbildning som förhindrar att man går ytterligare en

utbildning. Det är viktigt att garantera behovet av

ett sent yrkesval med tillgång till yrkesinriktad

grund- och vidareutbildning inom lantbrukssektorn,

oberoende av individens tidigare val av

gymnasieutbildning.

10. Orsakerna till de svaga resultaten inom

svenska för invandrare (sfi) (punkt 10) - m,

c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf332 yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

Bara en tredjedel av alla deltagare i sfi går ut med

godkända betyg. Hälften av deltagarna hoppar av i

förtid utan att någon vet varför. Detta är

oacceptabelt.

I studien Hur togs de emot? Enkätundersökning om

28 kommuners introduktionsverksamhet för nyanlända

1999 (Integrationsverkets rapportserie 2002:04)

framförs hård kritik mot sfi. Många börjar sfi sent,

få får praktik, få får sin utbildning och sitt yrke

värderat och introduktionen utvärderas sällan.

Kvinnor får en sämre introduktion än män.

Riksdagens revisorer har i rapporten Språk och

arbete (2000/01:RR3) granskat undervisningen i sfi

och bl.a. påpekat att en stor andel av lärarna

själva saknar utbildning i svenska som andraspråk.

Vi anser att regeringen måste låta utreda

orsakerna till sfi-undervisningens svaga resultat.

11. System för konkurrensutsättning av sfi

(punkt 11) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m) och

Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub201,

2002/03:Ub244 yrkande 31,

2002/03:Sf226 yrkande 5 och

2002/03:Sf332 yrkande 17.

Ställningstagande

Sfi-undervisningen måste individualiseras och

intensifieras både vad gäller språkkunskaper och

samhällskunskap. De som behöver sfi har olika mått

av studievana och olika behov av inriktning på

undervisningen. I dag sker i princip all

undervisning i kommunal regi. Vi anser att det bör

införas ett system med "sfi-peng" som ger invandrare

möjlighet att välja hos vilken utbildningsanordnare

de skall få sin sfi. Därmed betonas invandrarens

eget ansvar, och möjligheterna till individuell

anpassning av utbildningen ökar. Genom den

konkurrens som uppstår mellan utbildningsanordnarna

främjas också utbildningens kvalitet.

Svenskundervisning för akademiker borde i högre

utsträckning än i dag anordnas vid högskolor och

universitet.

12. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf334 yrkandena 32, 36 och 37,

bifaller delvis motionerna

2002/03:Sf214 yrkande 11 och

2002/03:Sf289 yrkande 3

samt avslår motion

2002/03:Sf336 yrkande 28.

Ställningstagande

Det bör finnas flera olika nivåer i sfi-

undervisningen, helst fler än två. De som har

akademisk bakgrund bör få möjlighet att läsa svenska

som andraspråk på högskolenivå. Enligt

Integrationsverket efterfrågar många med

invandrarbakgrund mer yrkesspecifik

språkundervisning. Det bör göras en översyn av de

språkutbildningar som finns för olika yrkesgrupper -

inte bara för vårdpersonal. Man bör kunna anpassa

sådan utbildning även till lågutbildade i form av

korta branschinriktade kurser varvade med

yrkesarbete. Varje kurs skulle innehålla svenska med

yrkesterminologi. Sfi måste kunna kombineras med

praktikplats, lärlingsplats eller arbete.

Vi anser att sfi har utretts tillräckligt.

Regeringen borde i stället nu lämna förslag på

åtgärder.

13. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -

v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf336 yrkande 28,

bifaller delvis motionerna

2002/03:Sf214 yrkande 11,

2002/03:Sf289 yrkande 3 och

2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 36

och avslår motion

2002/03:Sf334 yrkande 37.

Ställningstagande

Jag anser att sfi-undervisningen bör bli en del av

komvux och förbättras genom en tydligare

individanpassning, tätare praktikperioder och

fördjupad samhällsinformation. Utbildningen måste

bedrivas i grupper som skiljer mellan akademiker och

analfabeter, så att alla får utbildning utifrån sina

behov och förutsättningar. Eftersom timersättningen

för vuxna som deltar i sfi har tagits bort tvingas

många att välja bort sfi av ekonomiska skäl.

Regeringen bör därför se över de invandrades

studieekonomiska situation och återkomma med förslag

till ändring.

14. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt

12) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf214 yrkande 11,

bifaller delvis motionerna

2002/03:Sf289 yrkande 3 och

2002/03:Sf334 yrkande 36 och

2002/03:Sf336 yrkande 28

samt avslår motion

2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 37.

Ställningstagande

Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att

kunna etablera sig i samhället. Erfarenhet visar att

de personer som snabbt får tillgång till

arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen

på ett bättre sätt. Tillgång till arbetsmarknaden

ger känsla av såväl samhörighet som delaktighet.

Sfi-undervisningen skall därför kombineras med

arbete eller någon form av praktik på arbetsplats.

15. Åtgärder för att förbättra sfi (punkt 12) -

mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf289 yrkande 3 och

bifaller delvis motionerna

2002/03:Sf214 yrkande 11,

2002/03:Sf334 yrkandena 32 och 36 och

2002/03:Sf336 yrkande 28

samt avslår motion

2002/03:Sf334 yrkande 37.

Ställningstagande

Att kunna förstå och uttrycka sig är A och O för att

kunna ta till vara sina rättigheter och veta om sina

skyldigheter i ett samhälle. Kan man inte språket

släpps man inte heller in i landets

samhällsgemenskap.

För att lära sig svenska språket krävs det en

bättre svenskundervisning. Fortfarande saknas

möjligheten att förena studierna med arbetspraktik.

Att snabbt kunna komma ut i samhället och få tala

det nya språket är viktigt för att bli en del av det

nya samhällets gemenskap. En kraftigt förbättrad och

mer individualiserad sfi-undervisning som kombineras

med praktik är en viktig del för att förbättra

språkkunskaperna för dem som kommer nya till

Sverige.

16. Sfi för invandrarkvinnor (punkt 13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub557 yrkande 2 och

2002/03:Sf226 yrkande 12.

Ställningstagande

Kvinnor som invandrat till Sverige från kulturer

där deras frihet är kraftigt beskuren lever efter

hitkomsten ofta isolerat och avskuret från det

svenska samhället. För att ge dessa kvinnor

möjlighet till större sociala kontakter är det

viktigt att de lär sig svenska och får möjlighet att

arbeta. Möjligheterna för invandrarkvinnor att få

svenskundervisning måste förbättras. En metod som

visat bra resultat är att kombinera barngrupper med

mammagrupper i svenskundervisningen.

17. Sex- och samlevnadsfrågor i sfi (punkt 14)

- mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub280,

2002/03:Ub474 och

2002/03:Sf289 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett av de mest centrala områdena i en människas liv

är de som rör nära relationer med andra människor,

däribland sexualitet. Att kvinnor och män skall ha

samma rättigheter och skyldigheter på alla livets

områden är en självklar utgångspunkt. Att kvinnor

liksom män skall äga rätten till sitt eget liv, sin

egen kropp och sin egen sexualitet är enligt

internationella konventioner lika självklart. Att

förstå hur det svenska samhället generellt sett

resonerar i dessa frågor är av stor vikt för att

känna delaktighet och förstå det samhälle man lever

i. Därför är det viktigt att det i sfi-

undervisningen ingår undervisning om sexualitet och

samlevnad inklusive jämställdhet.

18. Validering och komplettering av invandrares

yrkeskunskaper (punkt 16) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:A321 yrkande 9,

bifaller delvis motion

2002/03:A239 yrkande 4

och avslår motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 17 och

2002/03:Sf214 yrkande 12.

Ställningstagande

Den höga arbetslösheten bland invandrare utgör ett

gigantiskt slöseri med mänskliga resurser. Alla som

vill måste ges möjligheter att komplettera sina

tidigare kunskaper. Det kan gälla språkkunskaper i

svenska eller engelska respektive yrkeskunskaper

inom exempelvis IT, elektronik och medicin. Formerna

för validering av utländska utbildningar måste ses

över och bli mer flexibla och trovärdiga.

19. Validering och komplettering av invandrares

yrkeskunskaper (punkt 16) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 17,

2002/03:Sf214 yrkande 12 och

2002/03:A239 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2002/03:A321 yrkande 9.

Ställningstagande

I dag översätts - valideras - invandrares kunskaper

inför exempelvis högskolestudier. Det borde vara

naturligt att detta sker även när det gäller den

rena yrkeskompetensen, så att eventuella

kompletteringar kan göras. Denna validering bör

göras snabbt, så att invandraren kan gå direkt till

kompletterande utbildning. En försöksverksamhet med

validering har pågått i åtta kommuner. Det

preliminära resultatet av försöket har visat att

valideringen markant har ökat invandrares möjlighet

att få arbete. Regeringen bör nu återkomma med

förslag om ett nationellt kvalitetssäkrat system för

validering.

20. Utbildning och kompetensutveckling med

inriktning på entreprenörskap (punkt 17) -

kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:N395 yrkande 17.

Ställningstagande

Den viktigaste konkurrensfaktorn i framtiden kommer

att vara kunskap. Utbildningsnivån inom industrin

förefaller generellt vara lägre i Sverige än i andra

länder, bl.a. är andelen civilingenjörer i industrin

låg. Bland små och medelstora företag verkar denna

situation vara ännu mer alarmerande. Antalet

utbildade forskare är oroande lågt. Utbildningen

redan fr.o.m. grundskolan bör i högre utsträckning

än i dag vara upplagd så att eleverna uppmuntras

till ett entreprenöriellt förhållningssätt. Inom

eftergymnasial utbildning kan man ha ett mer

omfattande samarbete mellan näringslivet och

utbildningsväsendet. Även på universitets- och

högskolenivå är det viktigt med kurser och

utbildningar inriktade mot företagande och

entreprenörskap. Det finns ett stort behov av ett

fungerande lärlingssystem, där lärlingsutbildningen

knyts nära till det lokala näringslivet och där

praktik varvas med teori redan från första terminen.

Ökade krav på flexibilitet i arbetslivet ställer

också allt större krav på fortlöpande

kompetensutveckling. Olika metoder för att stimulera

såväl egen kompetensutveckling som utbildning inom

arbetslivet måste prövas. En väg kan vara att införa

utbildningskonton som innebär att arbetstagare och

arbetsgivare ges möjlighet att, upp till en viss

nivå, avsätta pengar till ett avdragsgillt konto.

Under studietiden kan man ta ut pengar från kontot

för att finansiera inkomstbortfallet. Det uttagna

beloppet belastas då med inkomstskatt. För den

enskilde innebär ett individuellt utbildningskonto

en utmärkt möjlighet att ta ansvar för sin egen

utveckling.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Värdegrunden (punkt 1) - kd

av Torsten Lindström (kd).

All utbildning måste bygga på en god etisk grund, en

värdegrund. Den bör klargöras och praktiskt

tillämpas i alla verksamheter. I den nuvarande

läroplanen för de frivilliga skolformerna finns

följande värdegrund fastlagd: Människors

okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla

människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor

och män samt solidaritet med svaga och utsatta är

värden som den samhällsstödda vuxenutbildningen

skall förvalta och förmedla. I överensstämmelse med

den etik som förvaltas av kristen tradition och

västerländsk humanism sker detta genom individens

fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande. Undervisningen skall vara icke-

konfessionell (Lpf 94).

Vi anser att även all samhällsstödd

vuxenundervisning bör bygga på denna värdegrund,

eftersom den är bredare och mer grundläggande.

Strategin för utveckling av vuxnas lärande talar om

demokratiskt förhållningssätt och allas lika värde

utan att förankra det i en etisk tradition.

2. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen (punkt

5) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Den framtida gymnasieskolan, som föreslås av

Gymnasiekommittén, kommer att bredda elevernas

kunskaper och öka deras generella kompetens.

Arbetsmarknadens ökade krav på yrkeskunskap gör

samtidigt att fler elever inte hinner bli

färdigutbildade i gymnasiet. Det gäller såväl de

teoretiska som de praktiska utbildningarna. Den

eftergymnasiala utbildningen måste därför utvecklas

för att möta både individernas och samhällets behov.

Utbudet av eftergymnasiala yrkesutbildningar är i

dag svåröverblickbart, inte minst beroende på de

många olika former av utbildning som finns,

påbyggnadsutbildningar inom komvux, s.k.

kompletterande utbildning, kvalificerad

yrkesutbildning (KY), yrkesteknisk

högskoleutbildning (YTH), kortare

yrkeshögskoleutbildningar samt utbildningar vid

folkhögskolor. Det behövs en översyn över dessa

utbildningsformer och hur de är relaterade till

varandra.

För det nationella och långsiktiga

utbildningsbehovet i ett vitt perspektiv finns

högskolan. Det är dock önskvärt med fler

yrkesutbildningar inom högskolan. En intressant

möjlighet är att bygga upp en yrkeshögskola genom

att den yrkestekniska yrkeshögskoleutbildningen

(YTH) nu breddas till att omfatta andra områden än

teknik och kan leda fram till en

yrkeshögskoleexamen.

De lokala och regionala behoven är oftast av en

annan art och kräver oftast en annan form av

utbildning än högskolan kan erbjuda. Många faktorer

påverkar hur vuxenutbildningen skall utformas,

exempelvis näringsstruktur och den offentliga

sektorns storlek samt befolkningens sociala

sammansättning och utbildningsnivå. Lokala och

regionala behovsanalyser bör ligga till grund för

hur de specialdestinerade statsbidragen skall

fördelas. Det är särskilt angeläget att hastigt

uppkomna och akuta situationer, som varsel och

företagsnedläggningar, kan mötas med snabba

utbildningsinsatser samt att flaskhalsar i systemet

kan undvikas. För att tillgodose behov på längre

sikt bör de regionala tillväxtprogrammen innehålla

planer på långsiktiga vuxenutbildningssatsningar.

Vuxenutbildningen måste också vara tillgänglig för

alla människor som har behov och intresse av den

utbildning som kan erbjudas. Den fysiska eller

geografiska tillgängligheten kan utvecklas t.ex.

genom att man bättre utnyttjar lokala lärcentrum och

förbättrar möjligheterna till distansutbildning. Det

är också viktigt att det finns utbildningar för dem

som saknar formell behörighet eller önskar studera

under en alternativ pedagogik.

3. Hantverksutbildning (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Många hantverkaryrken håller på att dö ut. Av de i

dag verksamma hantverkarna har många uppnått

pensionsåldern, och återväxten i dessa yrken är

liten eller obefintlig. Kristdemokraterna har i en

motion (2002/03:Ub272), som kommer att behandlas i

ett senare betänkande, framhållit att

lärlingsutbildning kan bidra till en lösning av

detta problem.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub201 av Inger René och Marietta de

Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av

svenskundervisning för invandrare.

2002/03:Ub236 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att snarast

inrätta en lärlingsutbildning och en yrkeshögskola i

syfte att värna och trygga hantverksutbildningarna.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att även

vuxenutbildning bör kunna erbjudas av fristående

utbildningsenheter.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet

i svenskundervisningen för invandrare och

införande av sfi-peng.

2002/03:Ub259 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen

anförs om behovet av postgymnasial yrkesutbildning

som inte kräver allmän högskolebehörighet.

2002/03:Ub267 av Yvonne Andersson och Sven Brus

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om

hur utbildningssystem skall anpassas till den allt

äldre befolkningen i Europa.

2002/03:Ub274 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av

svenska yrkes- eller fackhögskolor (colleges).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en lämplig

lokaliseringsregion för en av dessa yrkes- eller

fackhögskolor (colleges) skulle vara Jönköpings

län.

2002/03:Ub280 av Inger René m.fl. (m, fp, kd, v, c,

mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sex- och samlevnadsfrågor i

sfi-undervisningen.

2002/03:Ub287 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning av

yrkesförare.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa svenska

fackhögskolor ("colleges").

2002/03:Ub363 av Ann-Kristine Johansson och Helena

Zakariasén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över regelverket för

KY-utbildningar så att entreprenörsutbildningar

möjliggörs.

2002/03:Ub375 av Margareta Andersson och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att permanenta KY-

utbildningarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att anpassa

regelverket för KY-utbildningarna så att de i än

högre grad passar de lokala behoven.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer

flexibelt system för att kunna anpassa KY-

utbildningar efter behov på den lokala

arbetsmarknaden.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att göra en

översyn och en samordning av de eftergymnasiala

yrkesutbildningarna.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett nationellt

kvalitetssäkrat system för validering.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en lagstadgad

rätt att delta i gymnasial vuxenutbildning.

2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införandet av en

yrkeshögskoleutbildning.

2002/03:Ub466 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Göran Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vuxenutbildning.

2002/03:Ub474 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att samlevnads-

och jämställdhetsfrågor ingår i sfi-undervisningen.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till

utbildning motsvarande gymnasienivå.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om friskolor inom

vuxenutbildningen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrunden för

vuxenutbildningen.

2002/03:Ub527 av Carin Lundberg och Karl Gustav

Abramsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av höjd

utbildningsnivå i hela landet.

2002/03:Ub555 av Luciano Astudillo (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om svenska för

invandrare.

2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

språkundervisning i svenska för invandrarkvinnor.

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i

motionen anförs om att sfi-undervisningen skall

kombineras med praktik vid arbetsplatser.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om snabbare

validering av flyktingars kunskaper.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

förbättra svenskundervisningen för invandrare.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjligheterna

till svenskundervisning för invandrarkvinnor bör

förbättras.

2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om sfi-undervisning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsutbildning införs i sfi-undervisningen.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i den

nuvarande sfi-undervisningen.

16. Riksdagen begär att regeringen låter utreda

orsakerna till sfi-undervisningens svaga resultat

i enlighet med vad som anförs i motionen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av sfi-

check som ger möjlighet till individuell

anpassning av undervisningen.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sfi-

undervisning bör förekomma på flera olika nivåer

och att möjlighet att läsa sfi på högskolenivå bör

finnas.

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kombinera

svenskundervisning med praktik-, lärlingsplats

eller arbete.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om yrkesspecifik

språkundervisning.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reformering av

sfi.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökad

tillgänglighet av vuxenutbildning inom

lantbrukssektorn.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning och

kompetensutveckling samt behovet av inriktning på

företagande och entreprenörskap.

2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om rätt till

utbildning motsvarande gymnasienivå.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att validera

utländska utbildningar och erbjuda fortbildning

för att invandrare skall kunna praktisera sina

kunskaper i Sverige.

2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en flexibel

yrkesskoleutbildning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kompletterande

utbildning för invandrare.