Bet. 2002/03:UBU11

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU11

Grundskolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 194

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002.

Den övervägande delen av yrkandena rör den

obligatoriska skolan. Dessa yrkanden avser frågor om

utbildningens villkor, organisation, arbetsformer,

arbetsmiljö och hälsofrågor i skolan. Dessutom

behandlas ett stort antal yrkanden om läroplans- och

ämnesfrågor. Övriga yrkanden rör bl.a. kultur och

musik i skolan.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

I betänkandet finns reservationer på olika punkter

från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,

Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Utveckling av förskoleklassen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub429 yrkande 4.

Reservation 1 (c)

2. Skolbarnsomsorg för 10-12-åringar

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub347 yrkande 1 och

2002/03:Ub415 yrkande 3.

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (v)

3. Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa

och föräldralediga

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub347 yrkande 2.

Reservation 4 (v)

4. Tidpunkt för skolstart

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 15,

2002/03:Ub410 yrkande 3 och

2002/03:Ub417 yrkande 5.

Reservation 5 (m, kd, c)

Reservation 6 (fp)

5. Rätt till undervisning och stöd

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 4 och

2002/03:Sf332 yrkandena 8 och 9.

Reservation 7 (m, fp)

6. Grundskoleexamen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub226.

7. Val av skola

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub211 yrkande 4,

2002/03:Ub295 och

2002/03:Sf336 yrkande 24.

Reservation 8 (m, fp, kd, c)

8. Åtgärder för integration

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 13,

2002/03:Ub231 yrkande 3,

2002/03:Sf226 yrkande 22 och

2002/03:Sf336 yrkande 27.

Reservation 9 (fp)

9. Åtgärder mot rasism

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub463 yrkande 3 och

2002/03:Ub494 yrkandena 1 och 2 samt 6.

Reservation 10 (mp)

10. Utbildningsmöjligheter i hela landet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub345,

2002/03:Ub456 och

2002/03:N304 yrkande 14.

Reservation 11 (m)

11. Kompetensutveckling i små skolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:N345 yrkande 4.

Reservation 12 (c)

12. Skolprofilering

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub211 yrkandena 1-3.

Reservation 13 (m)

13. Samarbete mellan skola och föräldrar

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 20 samt

2002/03:Ub361 yrkandena 1 och 2.

Reservation 14 (m, fp, kd, c)

14. Föräldrars rätt till information och

inflytande

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub410 yrkande 13 och

2002/03:Ub417 yrkande 24.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

15. Skolledare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub250 yrkande 16.

Reservation 16 (fp)

16. Skolstyrelser

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub336 yrkande 11,

2002/03:Ub381 yrkande 5 och

2002/03:Sf336 yrkande 22.

Reservation 17 (c)

Reservation 18 (mp)

17. Värdegrunden i kvalitetsredovisningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub417 yrkande 2.

Reservation 19 (kd)

18. Skolverkets sanktionsmöjligheter

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub313 och

2002/03:Ub336 yrkande 10.

Reservation 20 (v, c)

19. Naturskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub379 yrkandena 1 och 2.

Reservation 21 (mp)

20. Teknikskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub422.

21. Skolor på entreprenad

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub333.

Reservation 22 (m)

22. Värdskolor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub336 yrkande 16 och

2002/03:Sf332 yrkande 14.

Reservation 23 (m)

Reservation 24 (c)

23. Tvåspråkig undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Sf332 yrkande 13 och

2002/03:Sf336 yrkande 26.

Reservation 25 (m)

24. Svenska elever utomlands

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub550.

25. Individanpassning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub410 yrkandena 1 och 4.

Reservation 26 (m, fp, kd, c)

26. Flexibel arbetstid och flexibelt

arbetssätt

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub228.

27. Stödundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub330 och

2002/03:Ub410 yrkandena 9 och 10.

Reservation 27 (m, fp, c)

28. Tillgång till och granskning av läromedel

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub316 yrkande 1,

2002/03:Ub397 yrkande 1,

2002/03:Ub494 yrkande 3 och

2002/03:Ub510 yrkande 4.

29. Användning av sponsrade läromedel

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub316 yrkande 2.

Reservation 28 (v)

30. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub381 yrkandena 1-4 och

2002/03:Ub417 yrkande 23.

Reservation 29 (kd)

31. Skolans arbetsmiljö

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 12,

2002/03:Ub381 yrkandena 7 och 8,

2002/03:Ub417 yrkande 17,

2002/03:Ub534 och

2002/03:Ju283 yrkande 1.

Reservation 30 (fp)

Reservation 31 (kd)

32. Inlärningsmiljö

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 12,

2002/03:Ub373,

2002/03:Ub410 yrkande 12 och

2002/03:Ub543.

Reservation 32 (m)

Reservation 33 (fp)

33. Uppföljning av frånvaro

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 11,

2002/03:Ub410 yrkande 14 och

2002/03:Ub557 yrkande 1.

Reservation 34 (m, fp, kd, c)

34. Åtgärder vid upprepade förseelser

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ju280 yrkande 3.

Reservation 35 (m)

35. Skolhälsovård

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub315 yrkande 1,

2002/03:Ub377,

2002/03:Ub389 yrkande 1,

2002/03:Ub545,

2002/03:So507 yrkande 1 och

2002/03:So511 yrkande 4.

Reservation 36 (fp)

Reservation 37 (kd)

Reservation 38 (v)

36. Förebyggande hälsoarbete

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub353,

2002/03:Ub478,

2002/03:Ub480,

2002/03:Ub519 och

2002/03:Ub533.

37. Förebyggande arbete mot droganvändning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub268 yrkande 2,

2002/03:Ub341,

2002/03:Ub369 yrkande 2,

2002/03:So442 yrkande 7 och

2002/03:So447 yrkande 5.

Reservation 39 (fp, kd, c)

38. ANT-undervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub554 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ju281 yrkande 4,

2002/03:So251 yrkande 2 samt

2002/03:So515 yrkandena 9 och 11.

Reservation 40 (m)

Reservation 41 (kd)

Reservation 42 (mp)

39. Misstanke om narkotikaanvändning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 3 och

2002/03:So251 yrkande 5.

Reservation 43 (m)

40. Skolans uppgift

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub410 yrkande 2 och

2002/03:Ub492 yrkande 5.

Reservation 44 (m)

Reservation 45 (kd)

41. Förändring av läroplaner

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub319,

2002/03:Ub320 samt

2002/03:Ub556 yrkandena 3 och 4.

Reservation 46 (v)

42. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkandena 1 och 5,

2002/03:Ub417 yrkandena 7 och 21 samt

2002/03:Ub514.

Reservation 47 (fp)

Reservation 48 (kd)

43. Avskaffande av timplanen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 14 och

2002/03:Ub336 yrkande 5.

Reservation 49 (m, fp, kd, c)

44. Svenska och svenska som andraspråk

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 2,

2002/03:Ub289,

2002/03:Ub325 yrkandena 1 och 3,

2002/03:Ub336 yrkande 15,

2002/03:Ub501 och

2002/03:Sf226 yrkande 20.

Reservation 50 (fp)

Reservation 51 (c)

45. Modersmålsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 1,

2002/03:Ub325 yrkandena 5 och 6,

2002/03:Ub437,

2002/03:Ub481,

2002/03:Ub518

2002/03:Sf226 yrkande 21 och

2002/03:Sf334 yrkandena 33 och 34 samt 50.

Reservation 52 (fp)

Reservation 53 (kd)

46. Antalet idrottstimmar

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub216,

2002/03:Ub224,

2002/03:Ub263,

2002/03:Ub434 och

2002/03:Sk257 yrkande 2.

47. Fysisk aktivitet i skolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub264,

2002/03:Ub336 yrkande 20,

2002/03:Ub383,

2002/03:Ub410 yrkande 15,

2002/03:Ub417 yrkande 8,

2002/03:Ub438,

2002/03:Ub496,

2002/03:So448 yrkande 4,

2002/03:Kr266 yrkande 5 och

2002/03:Kr297 yrkande 2.

Reservation 54 (fp)

Reservation 55 (kd)

Reservation 56 (c)

48. Simundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub436 och

2002/03:Ub506 yrkandena 1 och 2.

49. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub423 yrkande 2,

2002/03:Ub510 yrkande 2,

2002/03:Ub552 yrkande 1,

2002/03:Ub556 yrkandena 1, 2 och 8,

2002/03:L249 yrkande 16,

2002/03:L318 yrkande 15,

2002/03:So456 yrkandena 3 och 4.

Reservation 57 (fp)

Reservation 58 (kd)

50. Hemkunskapsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub392 yrkande 1 och

2002/03:Ub546.

51. Mediekunskap

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr367 yrkande 2.

Reservation 59 (kd)

52. Företagskunskap

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub258 yrkande 1.

53. Naturvetenskap

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub283 yrkandena 1-3.

54. Historia

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub396,

2002/03:Ub417 yrkande 10 och

2002/03:N340 yrkande 14.

Reservation 60 (kd)

55. Religion

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub417 yrkandena 3 och 11.

Reservation 61 (kd)

56. Nya ämnen och inslag i undervisningen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub227,

2002/03:Ub269,

2002/03:Ub331,

2002/03:Ub516 och

2002/03:Sf293 yrkande 5.

57. Kultur och musik

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub327 yrkandena 1, 2 och 4,

2002/03:Ub417 yrkande 9 samt

2002/03:Kr370 yrkandena 8 och 9.

Reservation 62 (fp)

Reservation 63 (kd)

58. Skolbibliotek

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub337 yrkandena 1, 4 och 5

Reservation 64 (v)

59. Icke-formellt lärande

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr333 yrkande 5.

Reservation 65 (kd)

60. Samverkan mellan forskarvärlden och

grund- och gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub291.

61. Fortbildning för lärare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub397 yrkande 2.

62. Översyn av studievägledningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub332.

Reservation 66 (v, mp)

63. Elevers äganderätt

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub461.

64. En reklamfri skola

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub464.

Reservation 67 (v, mp)

Stockholm den 10 april 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström

(s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna

Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

2002/03

UbU11

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden i oktober 2002

väcktes ett stort antal motionsyrkanden rörande den

obligatoriska skolan, förskoleklassen och

skolbarnsomsorgen. Dessa behandlas i detta

betänkande.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 194 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Förskoleklass och skolbarnsomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändringar i frågor om förskoleklass och

skolbarnsomsorg.

Jämför reservationerna 1 (c), 2 (kd), 3 (v)

och 4 (v).

Motioner

Centerpartiet ställer sig i motion 2002/03:Ub429

yrkande 4 positiv till de förslag som Skolverket

presenterat om åtgärder för att förbättra och

utveckla verksamheten i förskoleklass. Förslagen

behandlar bl.a. behov av översyn av lag och

synkronisering av lag och förordning samt satsningar

på implementering av reformen om förskoleklass.

Kristdemokraterna pekar i motion 2002/03:Ub415

yrkande 3 på de brister inom skolbarnsomsorgen som

Skolverket har uppmärksammat. Motionärerna anser att

kommunerna måste utveckla verksamheten framför allt

för åldersgruppen 10-12 år. Vänsterpartiet föreslår

i motion 2002/03:Ub347 yrkande 1 att skollagen skall

ändras så att det klart framgår att även eleverna i

åldersgruppen 10-12 år har rätt till

fritidshemsplats. Dessutom bör det utredas om barn

till arbetslösa och föräldralediga i åldern 6-12 år

kan omfattas av rätt till skolbarnsomsorg,

motsvarande den rätt till förskoleverksamhet som nu

finns för samma grupper barn (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Motsvarande yrkande om förskoleklassen har

tidigare behandlats och avstyrkts av utskottet (jfr

bet. 2001/02:UbU10). Utskottet markerade då vikten

av att förskolepedagogiken får genomslag i

verksamheten. Utskottet noterade att medel avsatts i

budgetpropositionen för 2002 som skulle användas

till en förstärkning av Skolverkets

utvecklingsinsatser vad gäller integration mellan

förskoleklass, grundskola och fritidshem. I

budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att

fortsatt utvecklingsarbete var nödvändigt, med fokus

på pedagogisk och innehållsmässig integrering mellan

de olika verksamheterna.

Skollagskommittén har i sitt betänkande SOU

2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet

utgått ifrån att förskoleklassen alltjämt skall

behålla sin ställning som en egen skolform.

Föreslagna bestämmelser skall samordnas så långt

möjligt med vad som gäller eller föreslås för

grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt

kommittén underlättas då integrationen mellan

förskoleklass, skola och fritidshem. Utskottet anser

att regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.

Frågan om brister inom skolbarnsomsorgen har

tidigare behandlats av utskottet (bet.

2001/02:UbU10). Utskottet konstaterade då att

ansvaret för skolbarnsomsorgen vilar på kommunerna

och att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla

sådan i den omfattning som behövs med hänsyn till

föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller

barnets eget behov. Utskottet poängterade att det är

viktigt att skolbarnsomsorgen fungerar

ställfredställande och att de elever och föräldrar

som så önskar också har tillgång till sådan omsorg.

Utskottet menade dock att frågan redan var

uppmärksammad av regeringen. Utskottet erinrar om

det särskilda statsbidrag som inrättats för att öka

personaltätheten i skola och fritidshem och som

infördes fr.o.m. läsåret 2001/02 samt det

statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till de

kommuner som tillämpar maxtaxa (jfr bet.

2002/03:UbU1).

I Skolverkets första uppföljning av

maxtaxereformen (den 1 mars 2003) märks en ökning av

antalet inskrivna barn på fritidshem som hade

förälder hemma med syskon. Flera kommuner har ändrat

sina egna regler avseende denna rätt.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att

fritidshemmet skall ingå som en frivillig

utbildningsform i skolväsendet. Det kan konstateras

att kommittén har övervägt men avstått från att

föreslå en reform som skulle innebära en rätt för

alla elever att få en plats i fritidshem. Kommitténs

förslag remissbehandlas för närvarande.

Utbildningsvillkor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändrad skolstartsålder, rätt till

undervisning och extra stöd, val av skola,

utbildningsmöjligheter i hela landet samt

metoder för att öka integrationen och

strategier mot rasism.

Jämför reservationerna 5 (m, kd, c), 6 (fp),

7 (m, fp), 8 (m, fp, kd, c), 9 (fp), 10 (mp),

11 (m) och 12 (c).

Motioner

Skolstarten bör vara individualiserad mellan sex och

åtta år, anser Moderaterna i motion 2002/03:Ub410

yrkande 3. Kristdemokraterna menar i motion

2002/03:Ub417 yrkande 5 att skolstarten bör ske vid

olika åldrar för olika barn. Den möjlighet till

flexibilitet som i dag finns utnyttjas i alltför

liten omfattning. Enligt Folkpartiet i motion

2002/03:Ub229 yrkande 15 bör elever normalt börja

skolan när de är sex år men de skall kunna börja

senare om det är lämpligt utifrån mognadsnivå.

Folkpartiet menar också att grundskolan måste bli

mer flexibel och ge varje elev den tid han eller hon

behöver för att nå målen. Alla elever som inte har

nått målen skall ha rätt till undervisning i

grundskolans regi även efter skolpliktens

upphörande. Denna rätt bör gälla tills eleverna

blivit behöriga till gymnasieskolans nationella

program eller kan påbörja vuxenutbildning (yrkande

4). Moderaterna anser i motion 2002/03:Sf332

yrkandena 8 och 9 att det finns brister i dagens

skolpolitik för barn som behöver extra stöd,

särskilt vad gäller barn som kommer till Sverige

under skolåren. I motion 2002/03:Ub226 (m) föreslås

att en grundskoleexamen inrättas. En sådan examen

skulle bygga på kontrollstationer från första till

sista klass och de elever som inte har godtagbara

kunskaper skall kunna få den hjälp som behövs.

Motion 2002/03:Ub211 (m) yrkande 4 behandlar

frågan om val av skola. Motionären menar att

skolplacering av barn lika naturligt skall kunna ske

såväl efter önskad pedagogisk inriktning som efter

skolans geografiska närhet. Enligt Vänsterpartiet i

motion 2002/03:Sf336 yrkande 24 skall eleverna

erbjudas plats enligt närhetsprincipen. Det bör dock

ges möjlighet för föräldrar och elever att ha

alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt

som möjligt. Motionärerna i motion 2002/03:Ub295 (m)

anser att möjligheten att fritt välja skola bör

regleras mellan de nordiska länderna, på motsvarande

sätt som gäller för gymnasieskolan.

Folkpartiet uppmärksammar i motion 2002/03:Ub229

yrkande 13 liksom i motion 2002/03:Sf226 yrkande 22

behovet av extra resurser och andra metoder för att

öka integrationen i skolan. Många bostadsområden är

segregerade i dag. Skolan kan då vara ett medel mot

segregation och utslagning och stimulera ökad social

rörlighet. Folkpartiet föreslår att skolor startas

som får en särskild profil och särskilda resurser,

s.k. magnetskolor, och som lockar till sig elever

från andra bostadsområden. Skolor i utsatta områden

behöver också få extra resurser för att hindra

utslagning av elever. Vänsterpartiet anser i motion

2002/03:Sf336 yrkande 27 att satsningar på

förbättrade utbildningsvillkor i segregerade områden

bör uppmärksamma barns och ungas totala situation

och även skall gälla livet utanför förskolan och

skolan. Skolutvecklingsmyndigheten bör också ges i

uppdrag att sprida erfarenheter om utvidgad

modersmålsundervisning, dvs. undervisning på

hemspråket i andra ämnen än bara modersmålet.

Motionären i motion 2002/03:Ub231 (s) yrkande 3

poängterar att skolan är grundläggande för

integrationen och barnens jämlika uppväxtvillkor.

Alla skolor bör utarbeta mångfaldsplaner och

utveckla sin personalpolitik för att främja ökad

etnisk mångfald bland sin personal.

I motion 2002/03:Ub463 yrkande 3 understryker

Miljöpartiet vikten av att alla skolor har

mångfaldsplaner. I dessa planer bör det ingå

strategier mot rasism. I motion 2002/03:Ub494 (m)

yrkandena 1, 2 och 6 föreslår motionären att

regeringen utreder frågor om rasism och

främlingsfientlighet i skolan och sedan återkommer

med förslag om åtgärder. Vidare föreslås att

regeringen initierar en bred kampanj på landets

skolor i syfte att starta antirasistiska

skolgrupper. Enligt motionären beror inte problemet

med rasism och främlingsfientlighet i skolan bara på

skolan. En ny generös antirasistisk

integrationspolitik kan förändra människors

attityder, enligt motionären.

Vikten av att det finns goda

utbildningsmöjligheter i hela landet, uppmärksammas

av Moderaterna i motion 2002/03:N304. Likvärdiga

villkor för utbildning måste gälla och särskilt

viktigt är att grund- och gymnasieskolan håller hög

kvalitet. Det är också viktigt att skolsystemet kan

erbjuda så flexibla lösningar som möjligt för

undervisningens genomförande. I motionerna

2002/03:Ub345 (kd) och 2002/03:Ub456 (kd) föreslås

ett särskilt tidsbegränsat stöd till

glesbygdsskolor. Ett särskilt stöd kan innebära att

skolan kan överleva även om elevantalet tillfälligt

är lågt. Kriteriet för att få stöd kan vara att det

finns en positiv utvecklingspotential i området där

skolan är belägen. Enligt Centerpartiet i motion

2002/03:N345 yrkande 4 har alla elever rätt till

kunskaper oavsett bostadsort och kvaliteten måste

därför vara hög på alla skolor. Skolverket bör ges

ett särskilt uppdrag att tillhandahålla stöd i form

av kunskaps- och kompetensutveckling i små skolor.

Ett exempel är läromedel för distansutbildning på

grundskolenivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i

betänkande 2001/02:UbU10, behandlat och avstyrkt

yrkanden om ändrad skolstartsålder. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu. Som angavs i ovan nämnda

betänkande finns det ett betydande mått av

flexibilitet i det nuvarande systemet och därmed

möjlighet att med utgångspunkt i det enskilda

barnets behov besluta när skolstarten skall ske.

Utskottet har också vid upprepade tillfällen,

senast i ovannämnda betänkande, framhållit vikten av

att alla elever skall ges möjlighet att nå målen för

grundskolan. Undervisningen måste därför anpassas

till varje elevs förutsättningar och behov, vilket

framgår både av skollagen och läroplanen. En del

elever kan behöva extratid i grundskolan, vilket är

möjligt enligt gällande bestämmelser. Om en elev

inte tillfredställande har slutfört det sista

skolåret har eleven rätt att få tillfälle att göra

detta under högst två år efter det att skolplikten

upphörde. Normalt upphör skolplikten vid utgången av

vårterminen det kalenderår eleven fyller 16 år. Om

eleven tillfredsställande slutfört högsta årskursen

eller visat sig ha motsvarande kunskaper kan

skolplikten upphöra dessförinnan. Rektor har också

möjlighet att flytta en elev till en högre årskurs

om eleven har goda förutsättningar att klara detta.

Utskottet har också pekat på att läroplanens mål att

sträva mot är så utformade att det finns utrymme för

alla elever att utvecklas inom grundskolans ramar

och att det sammantaget finns tillräckliga

möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till

olika elevers behov. Utskottet ansåg vid samma

tillfälle att en grundskoleexamen vara obehövlig. I

betänkandet Kvalitetsarbete och planering för

skolan, 2002/03:UbU3, markerade utskottet sitt

ställningstagande att skolan skall stödja eleverna

i, att med utgångspunkt från deras unika

förutsättningar, förvärva nya kunskaper och att

ingen elev skall lämnas utan stöd att nå

utbildningsmålen.

Enligt Skollagskommittén skall alla elever ges den

ledning och stimulans som behövs i deras lärande och

personliga utveckling för att de skall kunna

utvecklas så långt som möjligt i enlighet med

utbildningens mål. Dessutom föreslås bestämmelser om

särskilt stöd införas i skollagen. Bestämmelserna

skall syfta till att stärka elevens rätt och

samtidigt ange en arbetsprocess som rektor är

skyldig att följa.

Utskottet har tidigare (t.ex. bet. 2000/01:UbU9)

pekat på att det finns en omfattande valfrihet inom

skolväsendet. Elever och föräldrar har successivt

givits större rätt och möjlighet att välja skola.

Både närhetsprincipen och valfrihetsprincipen gäller

vid placering av en elev vid en skola.

Vårdnadshavarnas val skall vara utgångspunkten för

placering, men detta får inte gå ut över andra

elevers berättigade krav på placering i en skola

nära hemmet. Skollagskommittén föreslår att samma

principer måste gälla för fördelning av elever på

skolenheter i förskoleklassen som i grundskolan och

att bestämmelsen om val bör vara tillämplig under

hela skoltiden, inte bara när eleven skall börja

skolan. Beredning av kommitténs förslag bör

avvaktas.

När det gäller frågan om val av skola i annat

nordiskt land konstaterar utskottet att det inom

ramen för Nordiska rådet pågår projekt i syfte att

stimulera utbyte och samarbete mellan skolor. Under

detta år är Sverige ordförande i Nordiska

ministerrådet och har då valt att sätta begreppet

"integration" i fokus under sitt ordförandeskap. I

Sektorsprogram för nordiskt utbildnings- och

forskningssamarbete 2003 anges att Sverige har för

avsikt att följa upp det påbörjade arbetet med

gränshindersproblematiken på utbildnings- och

forskningsområdet. Ett viktigt arbete i detta

sammanhang anges också vara förverkligandet av den

nya generationens mobilitets- och stödprogram.

I frågan om stöd till glesbygdsskolor har

utskottet tidigare (jfr bet. 2001/02:UbU10) påpekat

att stöd redan utgår till glesbygdsområden genom det

kommunala utjämningssystemet. Utskottet har också

(bet. 2002/03:UbU3) understrukit vikten av att

skolan är likvärdig över hela landet och att skolan

skall ge samma möjligheter oberoende av var i landet

en skola ligger eller i vilken skola på en viss ort

som en elev går. Skolan skall vara en kunskapsskola

för alla. Utskottet menade därmed, i likhet med

regeringen i skrivelsen Utbildning för kunskap och

jämlikhet - utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning (skr. 2001/02:188), som regeringen

presenterade våren 2003, att alla elever oavsett

bakgrund skall ha rätt till god utbildning av hög

kvalitet. Genom den betoning på kvalitetskontroll

det nya Skolverket kommer att ha är det naturligt

att analysera vilken betydelse de stora

variationerna mellan olika kommuners satsningar på

skolan har för ett likvärdigt och gott

utbildningsresultat. Utskottet erinrar också om den

förstärkning av ekonomin som ges genom medlen till

bidrag till personalförstärkningar i skola och

fritidshem liksom det ansvar huvudmannen har att

tillse att kompetensutveckling skall anordnas för

den personal som har hand om utbildning.

Utskottet har också markerat att det delar

regeringens bedömning att det är nödvändigt med

insatser för att förbättra skolsituationen för barn

och ungdomar i segregerade områden. Skolverket

redovisar i sin årsredovisning för år 2002 studier

och insatser som på olika sätt berör barn och

ungdomar med utländsk bakgrund. Skolverkets

uppföljning av resultat från OECD:s undersökning

avseende resultatskillnader mellan infödda och

utlandsfödda elever visar att skolans arbete har

betydelse för att avhjälpa dessa skillnader.

Skolverket har också pekat på betydelsen av

modersmålsstöd och -undervisning. Verket har

samverkat med andra berörda myndigheter och

organisationer i arbetet med frågor kring dessa barn

och ungdomar. I syfte att kartlägga och sprida

exempel på arbetssätt och metoder har verket stött

olika lokala projekt. Ett huvuduppdrag för den nya

Skolutvecklingsmyndigheten är arbete med

utvecklingsinsatser för basfärdigheter och

utbildningsvillkor i segregerade områden. Regeringen

angav i utvecklingsplanen liksom i

budgetpropositionen för år 2003 att myndigheten

successivt skall lämna förslag om åtgärder som kan

förbättra situationen. Utskottet avser att följa

detta arbete och dess resultat.

Utskottet har tidigare (bet. 2002/03:UbU3) givit

en översikt över insatser som genomförts under

senare år i arbetet med att stärka

värdegrundsfrågorna i vid bemärkelse i skolan. Här

kan nämnas de två nationella värdegrundscentrum som

har fått i uppdrag att sprida och göra kunskap och

forskning tillgängliga för kommuner och skolor.

Likaså har medel tilldelats till bl.a.

rektorsutbildning och lärosäten för att utveckla

fortbildning och kurser för skolledare, lärare och

lärarstuderande inom dessa frågor. Skolverket

avrapporterade i slutet av år 2002 ett uppdrag att

kartlägga förekomst av kränkande behandling, etnisk

diskriminering, rasism m.m. Verket har under flera

år på olika sätt arbetat med värdegrundsfrågor

gentemot kommuner och skolor samt också redovisat

ett antal åtgärder som Skolutvecklingsmyndigheten

kommer att arbeta vidare med på detta område. I

rapporten lämnas också förslag till andra åtgärder,

t.ex. ytterligare kompetensutveckling om

förhållandena liksom om sätt att hantera problemen.

Beredning av verkets redovisning sker inom

Utbildningsdepartementet.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att

nuvarande bestämmelser om skolans skyldighet att

motverka kränkande behandling överförs till den nya

skollagen men att någon uppräkning av vissa former

av kränkande behandling inte görs. Remissbehandling

av skollagsbetänkandet pågår för närvarande.

Utskottet vill dock på nytt understryka att

kränkande behandling i någon form aldrig kan

accepteras i skolan. Arbetet med att förmedla

skolans värdegrund och att motverka kränkande

behandling är en viktig del i skolans demokratiska

uppdrag. I sin redovisning av ett uppdrag angående

skolans kontakter med politiska organisationer

(2003-02-03) anger Skolverket att ett stöd- och

referensmaterial till verksamma i skolan skall tas

fram, i samråd med Svenska Kommunförbundet och

Ungdomsstyrelsen, avseende frågor om skolans

omvärldskontakter och hur skolan skall bemöta

antidemokratiska organisationer och strömningar.

Utskottets uppfattning är (jfr bet. 2002/03:UbU3)

att det är viktigt att skolan öppnar sig mot det

omgivande samhället genom att föreningar av olika

slag inbjuds att delta i skolans verksamhet.

Utskottet pekar också på vikten av att skolan i sitt

eget arbete är demokratisk. Elevinflytande är ett

sätt att sprida demokratiska värden och tankesätt.

Att ge eleverna ett reellt inflytande är ett viktigt

verktyg för att nå detta mål.

Organisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

skolprofilering, samarbete mellan skola och

föräldrar, lokala skolstyrelser, sanktioner

samt alternativa former av organisation och

utbildning.

Jämför reservationerna 13 (m), 14 (m, fp, kd,

c), 15 (m, fp, kd, c), 16 (fp), 17 (c), 18

(mp), 19 (kd), 20 (v, c), 21 (mp), 22 (m), 23

(m), 24 (c) och 25 (m).

Motioner

I motion 2002/03:Ub211 (m) yrkandena 1-3 behandlas

frågan om skolprofilering. Barn och ungdomar finner

sig till rätta och gör bättre ifrån sig ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering. Skolornas profilering kan också utgöra

ett incitament för vidareutbildning för lärare, och

om varje skola finner sitt område att bli särskilt

duktig på kommer kvaliteten i det samlade

skolsystemet att öka, enligt motionären.

Samarbete mellan skola och föräldrar behandlas i

ett flertal motioner. Föräldrarnas kunskaper om sina

barn och deras möjligheter att stötta dem skall

tillvaratas, anser Folkpartiet i motion

2002/03:Ub229 yrkande 20. Föräldrar måste också ges

möjligheter till reellt inflytande. I motion

2002/03:Ub361 (fp) yrkandena 1 och 2 poängteras

vikten av att alla föräldrar engageras i barnens

skola då detta påverkar såväl undervisningens

resultat och arbetsklimatet, som möjligheten att

förebygga anpassningsproblem i skolan. Enligt

motionären bör alla lärare och skolledare ha

utbildning i hur man får till stånd ett gott

samarbete med och aktiverar föräldrarna. Föräldrars

rätt till information och medinflytande behöver

stärkas. Enligt Moderaterna i motion 2002/03:Ub410

yrkande 13 måste samarbetet öka och föräldrar måste

få mer information om arbetsinsatser och resultat. I

motion 2002/03:Ub417 yrkande 24 påpekar

Kristdemokraterna att forskning visar att föräldrars

intresse för sina barns skolgång är avgörande för

hur barnen trivs och efter sina förutsättningar

lyckas i skolan.

Folkpartiet betonar i motion 2002/03:Ub250 yrkande

16 vikten av att skolledaren ges goda

förutsättningar för att leda den skola där han eller

hon verkar. Ledarskapet i skolan måste uppvärderas

och en översyn bör göras av på vilket sätt villkoren

för rektorstjänsterna kan förbättras. Politiker

skall inte heller lägga sig i det pedagogiska

arbetet i skolan.

Centerpartiet behandlar frågan om lokala

skolstyrelser i motion 2002/03:Ub336 yrkande 11. Den

lokala styrningen är viktig och försöksverksamheten

med skolstyrelser med föräldramajoritet bör nu

permanentas. I samband med detta är det viktigt att

tydliggöra skiljelinjen mellan lärarnas och

skolledningarnas pedagogiska ledarskap och

föräldrastyrelsernas uppgifter. Det finns då också

anledning att se över om andra än föräldrar och

elever skall delta i styrelserna. Vänsterpartiet är

positivt till lokala skolstyrelser men poängterar i

motion 2002/03:Sf336 yrkande 22 vikten av att barn

och unga med utländsk bakgrund liksom deras

föräldrar representeras i dessa. I motion

2002/03:Ub381 (mp) yrkande 5 anser motionärerna att

försöken med lokala skolstyrelser bör permanentas

och utökas till att gälla alla skolor.

Några motioner tar upp olika aspekter av skolans och

kommunens kvalitetsuppföljning.

Kristdemokraterna påpekar i motion 2002/03:Ub417

yrkande 2 att arbetet med skolans värdegrund skall

ingå i den kvalitetsredovisning som varje skola är

skyldig att upprätta. Enligt Centerpartiet i motion

2002/03:Ub336 yrkande 10 bör Skolverket få ökade

befogenheter att också kunna rikta vissa sanktioner

mot kommuner som inte sköter sitt uppdrag. På

liknande sätt anser Vänsterpartiet i motion

2002/03:Ub313 att Skolverket bör ges

sanktionsmöjligheter gentemot kommuner som inte

uppfyller kvalitetskraven.

Ett antal motioner behandlar behovet av en

alternativ organisation eller utbildning i skolan.

I motion 2002/03:Ub379 (mp) yrkandena 1 och 2

understryks vikten av naturskolors existens och

behovet av att sprida kunskap och information om

naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och

lärare i hela landet. I dag finns en rikstäckande

naturskoleförening och ca 70 naturskolor i landet.

Skolorna spelar en stor roll i natur- och

miljöundervisningen i många kommuner. I motion

2002/03:Ub422 (s) poängterar motionären behovet av

att stödja och medverka till att det startas

kommunala teknikskolor. Sådana teknikskolor kan

bl.a. komplettera skolans och arbetslivets

teknikundervisning.

I motion 2002/03:Ub333 (m, kd) föreslås att

kommunala skolor skall kunna drivas på entreprenad.

Kommuner måste ha möjlighet att pröva nya

driftsformer men samtidigt kvarstå som huvudman. Den

möjlighet som i dag finns att lägga ut undervisning

på entreprenad bör vidgas till att gälla också

grundskolan liksom flertalet ämnen i gymnasieskolan.

Moderaterna anser i motion 2002/03:Sf332 yrkande 14

att skolor med god erfarenhet och kompetens för

undervisning i ett främmande språk eller

ämnesundervisning på detta bör kunna bli s.k.

värdskolor för elever i en annan skola.

Centerpartiet menar likaså i motion 2002/03:Ub336

yrkande 16 att ämnesundervisning på annat språk än

svenska bör kunna ske på distans och att skolor med

goda erfarenheter av undervisning i ett främmande

språk skulle kunna vara värdskolor för elever i

andra skolor. Enligt Vänsterpartiet i motion

2002/03:Sf336 yrkande 26 finns behov av en samlad

tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m.

gymnasiet. Modersmålslärarna skulle ges en aktiv

roll i arbetslaget. Moderaterna anser i motion

2002/03:Sf332 yrkande 13 att skolor bör tillåtas att

få ge elever tvåspråkig undervisning. I motion

2002/03:Ub550 (s) pekar motionären på behovet av en

analys av vilka möjligheter som ges för svenska

elever utomlands att studera det svenska språket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har ovan understrukit vikten av hög

kvalitet och likvärdig utbildning i hela landet.

Alla skolor skall ge sina elever en god utbildning.

Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU7) påpekat

att de nationella kursplanerna ger stor frihet till

utveckling, nya initiativ och idéer. Redan i dag

finns möjligheter för skolor att arbeta med

särskilda profiler och inriktningar inom skolans val

eller elevens val. Detta är en fråga som avgörs på

lokal nivå. Enligt utskottet har kommuner och skolor

redan i dag stora möjligheter att finna lämpliga

samarbetsformer utifrån sina behov och önskemål.

Frågan om entreprenad har tagits upp av

Skollagskommittén. Kommittén föreslår att nuvarande

regler om entreprenad förtydligas och sammanförs i

den nya skollagen. Möjligheten att lägga ut

utbildning på entreprenad till att omfatta

ytterligare skolformer föreslås utredas i särskild

ordning. Beredning av förslagen bör avvaktas enligt

utskottet.

Det arbete som pågår runt om i landet med

alternativa och kompletterande utbildningsformer,

t.ex. naturskolor och teknikskolor, är enligt

utskottet intressanta och lovvärda initiativ.

Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10) pekat på

att miljöfrågor skall behandlas på ett övergripande

sätt och genomsyra all undervisning i skolan. Nutek

har regeringens uppdrag att bidra till att kommuner

etablerar kommunala teknik- och entreprenörskolor,

KomTek. Utskottet har varit positivt till sådana

initiativ och menat att dessa är ett bra sätt att

ändra attityder och tidigt väcka intresset för dessa

ämnen (se även under rubriken Vissa särskilda

ämnen).

Utskottet noterar att det i Skolverkets

kartläggning av modersmålsstöd och- undervisning

bl.a. görs en bred genomgång av erfarenheter med

olika undervisningsformer. Ett särskilt forum för

kunskaps- och erfarenhetsutbyte i form av en

webbplats,

http://modersmal.skolutveckling.se/projekt, finns på

Skoldatanätet. Enligt grundskoleförordningen (2 kap.

7 §) finns möjlighet att, för elever med annat språk

än svenska, anordna delar av undervisningen i

årskurserna 1-6 på umgängesspråket (tvåspråkig

undervisning). För elever med finska som

umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i

årskurserna 7-9. I sammanhanget kan nämnas den

verksamhet med tvåspråkig undervisning som

genomförts i Malmö och som enligt vad utskottet

erfar fallit väl ut. Vidare kan nämnas den pågående

försöksverksamheten med distansundervisning i

gymnasieskolan, i syfte att möjliggöra för elever

att få undervisning i en kurs som inte erbjuds i

hemkommunens gymnasieskola.

När det gäller frågan om utbildning för svenska

elever utomlands konstaterar utskottet att det finns

svensk statsunderstödd utbildning i flera former. I

den svenska utlandsskolan sker reguljär utbildning

på grundskole- och gymnasienivå. Behöriga, och

därmed statsbidragsberättigade barn, är de som har

förälder som t.ex. arbetar i en svensk organisation

eller ett svenskt företag. Ett ytterligare exempel

är den kompletterande svenskundervisningen för barn

och ungdomar som deltar i utländsk utbildning och

som vill upprätthålla och utveckla sina kunskaper i

svenska och om Sverige. Undervisningen omfattar

några timmar per vecka och följer en särskild

kursplan.

Det kan konstateras att Skollagskommittén behandlar

frågan om det pedagogiska ansvaret och beslut om

skolenhetens inre organisation och föreslår att

rektors uppgifter och ansvar förtydligas i dessa

avseenden. Regeringen har den 3 april 2003 beslutat

tillkalla en särskild utredare som skall kartlägga

och utvärdera skolans ledningsstruktur. Syftet med

utredningen, som skall redovisas senast den 30 juni

2004, anges vara att ta fram ett underlag för

fortsatt utveckling av skolans ledningsstruktur och

rektors förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Föräldrars inflytande regleras i dag i läroplanen.

Utskottet har tidigare påtalat vikten av att

föräldrar känner sig delaktiga i skolans verksamhet

(jfr bet. 2001/02:UbU10). Detta kan ske på olika

sätt och kan hanteras på lokal nivå. Läraren skall

samverka med och fortlöpande informera föräldrarna

om elevens skolsituation, trivsel och

kunskapsutveckling. Hur detta bäst skall stödjas

skall tas upp minst en gång per termin vid

utvecklingssamtalen. Det kan noteras att

Skollagskommittén föreslår att en bestämmelse om

utvecklingssamtalen förs in i skollagen.

Utskottet har tidigare uttalat angående den

försöksverksamhet som pågår med lokala styrelser med

föräldramajoritet att innan verksamheten permanentas

bör en noggrann analys och utvärdering ske och

överväganden göras om lämpliga åtgärder i syftet att

utveckla verksamheten. Utbildningsdepartementet har

i mars 2003 tillsatt en intern arbetsgrupp som skall

utreda möjligheterna att öka elev- och

föräldrainflytandet i förskola, skola och

vuxenutbildning. Arbetsgruppen, som skall redovisa

sitt uppdrag före sommaren 2003, skall lämna förslag

till en tydligare reglering av elevers och

föräldrars rättigheter till inflytande samt

verksamheternas skyldighet att ge möjligheter att

öka det reella inflytandet. I avvaktan på denna

översyn och eventuell ny författningsreglering har

regeringen beslutat att förlänga försöksverksamheten

med lokala styrelser med elev- respektive

föräldramajoritet fram till den 30 juni 2007. I

arbetsgruppens uppdrag ingår att föreslå hur och i

vilken form sådana lokala styrelser kan ingå i en

fortsatt permanent reglering av elev- och

föräldrainflytandet. Utskottet är positivt till

alternativa former för elev- och föräldrainflytande

och utgår ifrån att en bred representation

uppmuntras i sammanhanget.

Regeringen har i sitt kvalitetsprogram för skolan

angett att kvalitetssäkringen behöver stärkas på

kommun- och skolnivå. Kvalitetsredovisningen behöver

bli tydligare och ges högre status. Den skall vara

det centrala dokumentet för att utvärdera och

rapportera skolans resultat, hur skolan lyckas med

att nå de nationella målen och vilka åtgärder som

behöver vidtas. Skolans hela uppdrag som det

beskrivs i läroplan och kursplaner skall ingå i

redovisningen. Skolverket kommer att få rätt att

utfärda föreskrifter om kvalitetsredovisning och

enhetliga resultatmått i syfte att underlätta

jämförelser av kvaliteten. Utskottet har tidigare

(bet. 2002/03:UbU3) understrukit den betydelse

kvalitetsredovisningen har för möjligheten att följa

och förbättra skolans utveckling samt varit positivt

till uppdraget till Skolverket att utveckla

enhetliga resultatmått som bör ingå i redovisningen.

Ambitionen för resultatmåtten bör vara att de

sammantaget skall spegla verksamheternas hela

uppdrag, dvs. även de övergripande målen. Utskottet

har ställt sig bakom regeringens bedömning av

kvalitetsredovisningarnas ökade betydelse i

utvärderingen och utvecklingen av skolan och dess

måluppfyllelse. Utskottet menar att

kvalitetsredovisningen givetvis inte endast skall

omfatta kvantifierbara resultat utan, i likhet med

vad som ovan anförs, en redovisning av alla delar av

skolans uppdrag, t.ex. arbetet med

värdegrundsfrågor.

Angående frågan om sanktioner kan noteras att

Skollagskommittén föreslår att Skolverket får rätt

att förelägga huvudman för verksamhet som står under

verkets tillsyn att fullgöra sina åligganden.

Föreläggandet skall kunna förenas med vite.

Arbetsformer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

flexibel arbetstid och flexibelt arbetssätt,

stödundervisning samt frågor om läromedel.

Jämför reservationerna 26 (m, fp, kd, c), 27

(m, fp, c) och 28 (v).

Motioner

Moderaterna poängterar i motion 2002/03:Ub410

yrkandena 1 och 4 behovet av respekt för elevers

olikheter liksom av individanpassad inlärningstid.

Skolan måste organiseras så att elever ges

individuellt anpassad inlärningstid och att

gruppstorlekarna varieras efter varje elevs

förutsättningar och behov. I motion 2002/03:Ub228

(c) föreslås att Skolverket får i uppdrag att

genomföra ett projekt med flexibel arbetstid i

skolan liksom att ungdomar under ett läsår erbjuds

att varva teoretisk och praktisk undervisning.

Vikten av tidiga stödinsatser påpekas av

Moderaterna i motion 2002/03:Ub410 yrkande 9. Kommun

och skola skall ha ett klart åtagande att se till

att eleven ges förutsättningar att uppnå målen.

Genom tidiga insatser ges eleverna förutsättningar

att från början tillgodogöra sig kunskaper. Eleven

skall dessutom ha rätt till extra stöd om han eller

hon inte når målen vid det nationella prov som bör

införas i årskurs tre, enligt Moderaterna (yrkande

10). I motion 2002/03:Ub330 (s) anges att skolor

brister i att informera om den lagliga rättigheten

till stöd vid behov. Motionärerna understryker att

information till elever och föräldrar om rätt till

stöd bör ges redan från första läsåret och sedan

upprepas minst en gång varje läsår.

Ett antal motioner tar upp frågor om tillgång till

och granskning av läromedel. I flerpartimotionen

2002/03:Ub510 (s, fp, v, c, mp) yrkande 4 påpekas

att tillsynen av skolan också skall inkludera frågan

om skolans undervisning och läromedel om

homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet

(HBT-frågor). I motion 2002/03:Ub397 yrkande 1 (s)

efterfrågas en kritisk granskning av landets

läroböcker ur ett mångkulturellt perspektiv, och en

liknande begäran finns i motion 2002/03:Ub494 (mp)

yrkande 3 där motionären påpekar att det finns

läroböcker som ger en mycket snäv redovisning av

samhället och dess historia. Enligt motionären i

motion 2002/03:Ub316 (v) yrkande 1 har

nedskärningarna inom skolan lett till sämre tillgång

till läromedel. Åtgärder måste vidtas så att skolans

lärare och elever har tillgång till aktuella,

sakliga och allsidiga läromedel som möjliggör en god

inlärning och en god studieteknik. Kommuners och

skolors användning av sponsrade läromedel måste

också följas upp och granskas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Som tidigare har anförts anser utskottet att alla

skall ha rätt till god utbildning av hög kvalitet

och att skolan skall stödja eleverna i deras strävan

att nå utbildningsmålen. Skolan skall också vara en

skola för alla. Inriktningen för skolan skall vara

att ta hänsyn till elevens skiftande behov och

tillgodose de behov av insatser som varje elev

behöver. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den

försöksverksamhet där arbetet i grundskolan får

organiseras utan en nationellt fastställd timplan.

Försöket pågår under fem år, t.o.m. läsåret 2004/05.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om den

satsning som gjorts under de senaste åren på

förskolans område. Ett viktigt syfte med

reformarbetet är att i större utsträckning bidra

till att alltfler barn får möjlighet att ta del av

förskolan och dess pedagogik, med stimulans till

utveckling och lärande. Därigenom ökar också

förutsättningarna för att tidigt ge barn det stöd

till språkutveckling som kan behövas i vissa fall.

Skollagskommittén föreslår att skollagen skall

innehålla bestämmelser som anger att alla elever

skall ges den ledning och stimulans som behövs för

att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt i

enlighet med utbildningens mål. Dessutom föreslås

bestämmelser om särskilt stöd och som anger en

arbetsprocess som rektor är skyldig att följa, med

krav på att bl.a. utreda och åtgärda de stödbehov

som finns. I betänkandet påpekas att en

förutsättning för att elever eller vårdnadshavare

skall kunna ta upp frågan om särskilt stöd är att de

får information om vilka mål som gäller för eleven.

Utvecklingssamtalen är ett viktigt forum i detta

sammanhang. Det kan noteras att

Skolutvecklingsmyndigheten på sin webbplats stöder

utvecklingen av sådana samtal liksom av skriftlig

information.

När det gäller frågan om läromedel har utskottet

tidigare (jfr bet. 2000/01:UbU13) konstaterat att

det enligt gällande reglering slås fast att eleverna

skall ha tillgång till läromedel. Någon nationell

granskning av läromedel förekommer inte, och vilka

läromedel som skall användas bestäms av

skolhuvudmännen och skolorna. Av skollagen och

grundskoleförordningen framgår att utbildningen i

grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och

att de utan kostnad skall ha tillgång till läromedel

som behövs för en tidsenlig utbildning. Särskild

vikt skall läggas vid att eleverna har tillgång till

läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne

eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet

och sammanhang i studierna. Eleverna skall som gåva

få behålla sådana läromedel och andra väsentliga

hjälpmedel som de behöver t.ex. av pedagogiska skäl.

Regeringen påpekade i budgetpropositionen för år

2003 att det är viktigt att eleverna har tillgång

till goda och aktuella läromedel och att kommunerna

har ett stort ansvar i att se över

läromedelsstandarden. I samband med

kvalitetsredovisningen finns ett naturligt tillfälle

att utvärdera läromedelssituationen. Frågan om

läromedel bör därför ingå som en del i den

förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan.

Arbetsmiljö

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

elevinflytande, elevfrånvaro samt elevens

arbetsmiljö.

Jämför reservationerna 29 (kd), 30 (fp), 31

(kd), 32 (m), 33 (fp), 34 (m, fp, kd, c) och

35 (m).

Motioner

Ett flertal motioner behandlar olika aspekter av

elevernas arbetsmiljö.

Kristdemokraterna understryker i motion

2002/03:Ub417 yrkande 23 vikten av att

elevinflytandet ökar i takt med stigande ålder

liksom att en lagstadgad miniminivå av omfattning

och sätt bör införas. I motion 2002/03:Ub381 (mp)

yrkandena 1, 2, 3 och 4 behandlas olika aspekter av

elevinflytandet. Motionären anser att skollagen bör

förtydligas i ett antal avseenden. Elever skall ges

rätt att frånvara från undervisning för arbete med

elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete eller dylikt. Likaså bör det

framgå av en elevs slutbetyg om eleven har varit

engagerad i sådant arbete. Motionären anser dessutom

att rektor inte skall ha tolkningsrätten av vad som

skall räknas som elevinflytande eller dylikt.

Slutligen bör det finnas ett krav som ålägger

skolorna att ha ett fungerande representativt forum

för elevinflytande.

Folkpartiet betonar i motion 2002/03:Ub229 yrkande

12 att det är självklart att elever och lärare skall

ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en

acceptabel arbetsmiljö i vid bemärkelse.

Kristdemokraterna poängterar i motion 2002/03:Ub417

yrkande 17 att en god fysisk miljö är viktig också

ur pedagogisk synvinkel. Miljön påverkar inte bara

barnens fysiska hälsa utan också deras psykiska

tillstånd. Elever har rätt att kräva en bra

arbetsmiljö, anser Kristdemokraterna.

I motion 2002/03:Ub534 (s) påpekar motionärerna

att det är viktigt med en god

elevskyddsombudsorganisation. Elevskyddsombud bör

utses redan från årskurs ett, och de äldre ombuden

bör få utökade rättigheter. Vänsterpartiet menar i

motion 2002/03:Ju283 yrkande 1 att tillämpningen av

arbetsmiljölagen i skolan liksom elevskyddsombudens

ställning bör ses över. I motion 2002/03:Ub381 (mp)

yrkandena 7 och 8 kräver motionärerna att det i

skollagen klart skall framgå att de lagar om

arbetsmiljö som gäller på andra arbetsplatser också

gäller för elever i skolan. Likaså menar

motionärerna att elevers skyddsombud på skolor skall

ges samma rättigheter och skyldigheter som

skyddsombud på andra arbetsplatser.

Moderaterna poängterar i motion 2002/03:Ub410

yrkande 12 vikten av en god inlärningsmiljö.

Skolmiljön skall kännetecknas av värme, trygghet,

positivt intresse och engagemang från de vuxnas

sida, men det måste också finnas fasta och klara

regler. Lärare och elever behöver ordning, reda och

arbetsro i skolan enligt Folkpartiet i motion

2002/03:Ub250 yrkande 12. I motion 2002/03:Ub373 (m)

anges att det behövs en nationell ordningsplan för

ordning och reda i grund- och gymnasieskolan.

Motionären i motion 2002/03:Ub543 (s) anser att

eleverna måste involveras i arbetet för en bättre

studiemiljö. Elever själva både kan och måste få ta

ett ansvar på sin arbetsplats.

I flerpartimotionen 2002/03:Ub557 yrkande 1 (c, m,

fp) understryks vikten av att alla barns frånvaro

skall följas upp. Oavsett vilken bakgrund och vilket

kön eleven har är det viktigt att orsakerna till

elevens frånvaro följs upp, både i grundskolan och i

gymnasieskolan. Enligt Moderaterna i motion 2002/03:

Ub410 yrkande 14 skall föräldrar alltid få

information om otillåten frånvaro. Folkpartiet

föreslår i motion 2002/03:Ub229 yrkande 11 att

skolan bör utfärda ett handlingsprogram mot skolk

som anger vilka regler som skall gälla och hur de

skall upprätthållas. I de tidigare årskurserna skall

föräldrarna regelbundet få skriftlig information om

elevens frånvaro. Folkpartiet anser att det skall

vara möjligt att ange ogiltig frånvaro på

terminsbetygen.

Moderaterna anser i motion 2002/03:Ju280 yrkande 3

att det måste finnas konkreta åtgärder att ta till

om en ung person gör sig skyldig till upprepade

förseelser eller en allvarlig gärning som skulle

varit straffbar om han/hon varit över 15 år. Därför

måste en form av åtgärdstrappa införas i

skolförordningarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett

flertal tillfällen och då bl.a. understrukit

betydelsen av att eleverna i skolan kan känna sig

trygga. En trygg miljö är viktig för att kunna

tillgodogöra sig ytterligare kunskaper. Angående

elevinflytande har utskottet bl.a. påpekat (jfr bet.

2002/03:UbU3) att detta är ett sätt att sprida

demokratiska värden och tänkesätt. Utskottet har

också påmint om den tydliga reglering som finns mot

mobbning och annan kränkande behandling.

I betänkandet Hälsa, lärande och trygghet (bet.

2001/02:UbU6) underströk utskottet att en god

arbetsmiljö är en viktig förutsättning för elevernas

lärande och deras psykiska och fysiska hälsa. I

samband med detta behandlades vissa närliggande

frågor, t.ex. frågan om flyttning av elever som

mobbar andra elever. Utskottet påpekade då att en

eventuell flyttning skall vara en del i en väl

genomtänkt plan för att få eleven att bättra sig.

Likaså skall socialtjänstens stadgande om

anmälningsplikt beaktas.

Skollagskommitténs nyligen avlämnade betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

behandlar ett flertal frågor som rör skolans

arbetsmiljö. Kommittén föreslår att det i skollagen

skall hänvisas till arbetsmiljölagens föreskrifter

om krav på en god arbetsmiljö. Enligt kommitténs

mening finns i arbetsmiljölagen och anslutande

föreskrifter erforderliga bestämmelser för att såväl

elevernas som personalens krav på en god och trygg

arbetsmiljö skall kunna tillgodoses. Kunskapen om

arbetsmiljölagstiftningen och dess tillämplighet i

skolan är fortfarande bristfällig på många håll

vilket är ett skäl till att uppmärksamma denna i

skollagen. Kommittén hänvisar också till den av

regeringen aviserade översynen av arbetsmiljölagen i

syftet att förtydliga elevernas inflytande över sin

arbetsmiljö. I sammanhanget bör den enligt kommittén

mycket angelägna frågan om utökade rättigheter för

elevskyddsombuden behandlas.

Skollagskommittén anser vidare att det snarast är

andra faktorer än detaljreglering av formerna för

elevinflytande som medverkar till ett gott

inflytande och pekar bl.a. på vikten av ett

demokratiskt ledarskap inom skolan. Att arbeta med

lokala mål är också en viktig del i arbetet.

Kommittén föreslår att det införs bestämmelser i

skollagen om att den enskilde eleven skall ha

inflytande över utformningen av utbildningen. Ett

antal förslag som syftar till att utveckla den

formella strukturen för arbetet med elevinflytande

lämnas också, t.ex. att elevföreträdare skall

informeras inför viktiga förändringar i

verksamheten.

Angående frågor om trygghet och arbetsro i skolan

konstaterar Skollagskommittén att en trygg miljö är

en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna

tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas mot målen.

Kommittén föreslår att det i skollagen bör införas

bestämmelser som ger rektorer och lärare möjlighet

att i akuta situationer vidta tillfälliga åtgärder

för att tillförsäkra alla elever en trygg

arbetsmiljö och studiero och för att komma till

rätta med elever som uppträder störande eller

hotfullt. Föremål som är störande eller som utgör

ett hot mot säkerheten föreslås kunna omhändertas.

Nuvarande bestämmelser om disciplinära åtgärder

skulle därmed ersättas.

Information till föräldrar om deras barns frånvaro

i skolan behandlas likaså av Skollagskommittén. När

det gäller omyndiga elever menar kommittén att det

inte torde föreligga något hinder för skolan att på

eget initiativ ge föräldrar information om frånvaro

från skolarbetet. Tvärtom följer en sådan skyldighet

av bestämmelser i läroplanen om samverkan med

hemmet. När det gäller frågan om myndiga elever är

förhållandena annorlunda. Kommittén menar dock att

med hänsyn till föräldrarnas underhållsskyldighet

och till att de ekonomiska konsekvenserna av

indragen studiehjälp kan bli betydande bör det i

skollagen föreskrivas en skyldighet för skolan att

informera föräldrar i detta avseende.

Utskottet anser att regeringens beredning av

Skollagskommitténs förslag rörande arbetsmiljön i

skolan bör avvaktas.

Hälsofrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

skolhälsovård, förebyggande hälsoarbete samt

undervisning om alkohol, narkotika och tobak.

Jämför reservationerna 36 (fp), 37 (kd), 38

(v), 39 (fp, kd, c), 40 (m), 41 (kd), 42 (mp)

och 43 (m).

Motioner

Ett stort antal motioner tar upp hälsofrågor i vid

bemärkelse.

Skolhälsovården behöver förbättras, framhåller

motionärerna i motion 2002/03:Ub377 (s) och

refererar en granskning från Socialstyrelsen som

visar att det finns stora brister i skolhälsovården

i dag. Folkpartiet anser i motion 2002/03:So511

yrkande 4 också att skolhälsovården bör förstärkas

och att varje skola måste ha rimlig tillgång till

skolsköterska och kurator. Motionärerna i motion

2002/03:Ub545 (s) understryker vikten av att det

finns kurators- och psykologkunskap i

skolhälsovården. Vänsterpartiet föreslår i motion

2002/03:Ub315 yrkande 1 att möjligheten att införa

nyckeltal inom elevhälsan skall utredas. Det är

viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv att alla

elever garanteras rättigheten till elevhälsan och

dess olika komponenter. På liknande sätt menar

motionären i motion 2002/03:Ub389 (mp) yrkande 1 att

det bör finnas nationella riktvärden för antalet

elever då en kurator eller skolpsykolog måste

anställas. Kristdemokraterna påpekar i motion

2002/03:So507 yrkande 1 att personal som arbetar

nära barn i skola och barnomsorg har behov av

kompetensutveckling för att tidigt kunna identifiera

och sedan stödja och hjälpa barn och ungdomar med

psykiska problem.

Skolan kan på olika sätt arbeta med förebyggande

hälsoarbete. Genom att använda kompetensen hos olika

yrkesgrupper som idrottslärare, sjukgymnaster och

kuratorer kan skolorna stärka sitt arbete mot

ohälsa, menar motionären i motion 2002/03:Ub353 (s).

Förebyggande hälsovård i form av goda kostvanor och

regelbunden fysisk aktivitet är också av stor

betydelse för bra resultat av skolarbetet, påpekar

motionärerna i motion 2002/03:Ub480 (c). På

motsvarande sätt understryker motionärerna i motion

2002/03:Ub478 (s) vikten av att av hälsoskäl öka de

fysiska aktiviteterna i skolan och förbättra

undervisningen i kostlära. Motionärerna i motion

2002/03:Ub519 (s) anser att skolan måste ta större

ansvar för information om kostlära. I motion

2002/03:Ub533 (s) betonas frukostens betydelse för

skolelevernas inlärningsförmåga. Motionärerna

refererar till de försök som pågår där skolfrukost

serveras och menar att en utvärdering av försöken

bör göras för att man sedan skall kunna ta ställning

till om detta bör vara det offentligas ansvar.

Det förebyggande arbetet mot användandet av droger

behandlas i ett antal motioner. Folkpartiet anser i

motion 2002/03:So442 att en nationell handlingsplan

bör utarbetas för hur kampen mot ungas missbruk av

alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras i

bl.a. skolan. Alla elever skall tidigt i grundskolan

få förebyggande alkohol- och narkotikainformation. I

motion 2002/03:Ub369 (kd) yrkande 2 framförs att det

behövs förebyggande åtgärder mot ett ökande

drogbruk, exempelvis rikstäckande kampanjer och

andra informationsåtgärder samt en bra ANT-

undervisning. Det är nödvändigt med ett snabbt

framtagande och verkställande av handlingsplaner i

dessa frågor. Motionärerna i motion 2002/03:Ub268

(c) yrkande 2 pekar på behovet av återkommande

rikskampanjer i skolan om farorna med att använda

droger. I motion 2002/03:Ub341 (s) föreslås en bred

kampanj i både grund- och gymnasieskolan i syfte att

informera om de skador som alkohol, tobak och

narkotika för med sig. Vänsterpartiet anser i motion

2002/03:So447 yrkande 5 att det är viktigt med ett

preventivt arbete men att information måste ges på

ett sätt som tilltalar barn och unga. Skolverket bör

få i uppdrag att utarbeta en strategi för

tobaksprevention utifrån ungas eget engagemang.

När det gäller undervisning om alkohol, narkotika

och tobak, ANT, förespråkar Moderaterna i motion

2002/03:Ju281 yrkande 4 att undervisningen om

narkotikans effekter bör påbörjas tidigare än i dag.

Samma åsikt framförs i motion 2002/03:So251 (m)

yrkande 2. Kristdemokraterna föreslår i motion

2002/03:Ub554 yrkande 1 att Skolverket bör få i

uppdrag att omgående stärka ANT-undervisningen i

grundskolan, fr.o.m. årskurs fyra. ANT-undervis-

ningen bör också utgå från verkligheten genom att

man har föreläsare som t.ex. arbetar med dessa

frågor till vardags, som poliser och

frivilligorganisationer (yrkande 2). Miljöpartiet

pekar i motion 2002/03:So515 yrkande 9 på att ANT-

undervisningen i dag inte har någon tydlig plats i

skolans verksamhet. Målen är för övergripande och

oprecisa. Undervisningen måste förstärkas genom att

den tydigare skrivs in i läro- och kursplaner. De

kommunala skolplanerna bör dessutom utgöra en grund

för de enskilda skolornas ANT-undervisning (yrkande

11).

Vid misstanke om narkotikaanvändning skall skolan

ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare,

enligt Moderaterna i motion 2002/03:Ju281 yrkande 3

samt motion 2002/03:So251 yrkande 5.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har behandlat frågor om elevernas hälsa

vid ett antal tillfällen tidigare. I betänkandet

Hälsa, lärande och trygghet (bet. 2001/02:UbU6)

behandlades regeringens proposition 2001/02:14 om

hälsofrågor. Utskottet ställde sig positivt till

förslaget om ett nytt, bredare verksamhetsområde

kallat elevhälsa med en förebyggande och

hälsofrämjande inriktning. Utskottet påpekade då

också att de medel som riksdagen beslutat avsätta

för att öka personaltätheten också kommer att

påverka elevhälsans område positivt och konstaterade

att många kommuner valt att använda delar av de nya

resurser som anslagits till personalkategorier inom

elevhälsan.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att

skollagen bör ha en särskild reglering rörande

elevhälsa som sträcker sig utöver reglering av

skolhälsovård. I elevhälsan skall ingå omvårdnad

samt medicinska, psykologiska, sociala och

specialpedagogiska insatser. För elevhälsans

verksamhet föreslås att det skall finnas tillgång

till personal med sådan kompetens att elevens behov

kan tillgodoses. Utskottet menar att beredningen av

utredningens förslag bör avvaktas.

Utskottet har också pekat på (jfr bet.

2001/02:UbU6) att såväl föräldrar som skola har en

viktig roll som främjare av en god livsstil och ett

ansvar för att motverka fysisk inaktivitet och

osunda matvanor hos barnen och eleverna. Utskottet

har också framhållit att förebyggande insatser görs

av t.ex. Folkhälsoinstitutet i dessa frågor.

Det kan konstateras att det inom den nuvarande

regeringen finns ett statsråd med särskilt ansvar

för folkhälsofrågorna. I sammanhanget kan nämnas

propositionen Mål för folkhälsan, 2002/03:35, som

regeringen presenterade i december 2002.

Propositionen anger elva målområden för det samlade

folkhälsoarbetet. Uppföljning och utvärdering av

insatser för en bättre folkhälsa skall bedrivas inom

ramen för den befintliga ansvarsfördelningen mellan

berörda myndigheter men Statens folkhälsoinstitut

(FHI) skall stödja och samordna arbetet.

Propositionen skall behandlas av riksdagen i april

2003.

Skolverket, och numera Myndigheten för

skolutveckling, arbetar med hälsofrågor i flera

avseenden. Via särskilt anställda regionala

resurspersoner pågår arbete med att föra ut

kunskapen om sambanden mellan hälsa, lärande och

trygghet utifrån ovannämna proposition om elevhälsa.

I frågor som rör alkohol, narkotika och tobak sker

arbete i samverkan med i första hand

Folkhälsoinstititutet bl.a. inom ramen för särskilda

regeringsuppdrag, t.ex. att analysera och utarbeta

insatser som kan vidtas för att stärka den

narkotikaförebyggande verksamheten i skolan.

Skolverket har också, i samverkan med

Arbetsmiljöverket, kartlagt befintlig statistik över

barns och ungdomars ohälsa och arbetsmiljö inom

skolväsendet samt behov av förbättrad uppföljning

(PM 2002-10-14 Elevers ohälsa - hur mäter vi den?).

Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden,

understryka skolans viktiga roll när det gäller

information i ANT-frågor. Enligt utskottet är

behovet av att utveckla kompetens och förbättra

undervisningen redan uppmärksammat, och arbete pågår

redan med denna inriktning. Apropå frågan om skolans

plikt att informera vårdnadshavare vid eventuell

narkotikaanvändning utgår utskottet ifrån, liksom

tidigare (jfr bet. 2000/01:UbU13), att skolan

informerar föräldrarna bl.a. om elevens sociala

utveckling, t.ex. vid utvecklingssamtal eller

liknande. Skollagskommittén tar i sitt betänkande

upp frågan om stöd till elever som har problem och

svårigheter av andra slag än att nå målen. Rektor

skall ansvara för att en utredning av problemen

genomförs, där både elev och vårdnadshavare skall

ges möjlighet att medverka, och personal inom

elevhälsan skall bidra med sin kompetens. Det

påpekas också att skolans samarbete med andra

verksamheter, t.ex. socialtjänsten, är viktigt i en

sådan utredning. Kommittén föreslår vidare ett antal

bestämmelser om behov av tillfälliga, nödvändiga

åtgärder i vissa situationer, t.ex. för att komma

till rätta med en elevs uppträdande i skolan.

Beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Utskottet erinrar också om socialtjänstlagens

bestämmelser om anmälningsskyldighet av förhållande

som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa

till en underårigs skydd. Regeringen har nyligen

föreslagit i proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för

barn i utsatta situationer m.m. att det i skollagen

skall intas en bestämmelse vari bl.a. hänvisas till

den nämnda bestämmelsen i socialtjänstlagen. Syftet

anges vara att öka kunskaperna om

anmälningsskyldigheten inom förskoleverksamheten,

skolan och skolbarnsomsorgen. Bestämmelsen avses

träda i kraft den 1 juli 2003. I propositionen

föreslås också att det införs en gemensam skyldighet

för berörda myndigheter, inklusive skolan, att

samverka kring barn och ungdomar som far illa eller

riskerar att fara illa.

Läroplan, timplan och kursplaner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

skolans uppgift, förändringar i läroplaner,

ämnesfrågor av övergripande karaktär samt

specifika ämnesfrågor.

Jämför reservationerna 44 (m), 45 (kd), 46

(v), 47 (fp), 48 (kd), 49 (m, fp, kd, c), 50

(fp), 51 (c), 52 (fp), 53 (kd), 54 (fp), 55

(kd), 56 (c), 57 (fp), 58 (kd), 59 (kd), 60

(kd) och 61 (kd).

Värdegrunden och övergripande ämnesfrågor

Motioner

Skolans uppgift är att förmedla kunskap och goda

värden, menar Moderaterna i motion 2002/03:Ub410

yrkande 2. Kristdemokraterna understryker att skolan

har en viktig uppgift i värdegrundsarbetet i motion

2002/03:Ub492 yrkande 5. Skolan har en viktig

uppgift när det gäller normöverföring och

identitetsbildning. Varje skola bör göra en plan för

hur man omsätter värdegrunden i praktiken, och

arbetet bör sedan redovisas i

kvalitetsredovisningarna.

I ett antal motioner finns synpunkter på hur

läroplanerna bör förändras. Vänsterpartiet pekar i

motion 2002/03:Ub319 på den inledande texten i

första kapitlet i läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94)

och föreslår att de formuleringar som omnämner den

etik som förvaltats av kristen tradition och

västerländsk humanism tas bort. Motsvarande förslag

framförs i motion 2002/03:Ub556 (v) yrkande 4 och i

motion 2002/03:Ub320 (fp). Motionären i motion

2002/03:Ub556 (v) yrkande 3 anser att läroplanernas

texter om förståelse och medmänsklighet bör

kompletteras med formuleringar om sexualitet och

samlevnad.

Några motioner tar upp ämnesfrågor av övergripande

karaktär. Kristdemokraterna påpekar i motion

2002/03:Ub417 yrkande 7 att de praktisk-estetiska

ämnena är en viktig del av helheten i skolan. Om

skolan blir alltför teoretisk kan inlärningen hämmas

för många elever. Undervisningen i praktiska ämnen

bör få en mer framskjuten plats i skolan.

Kristdemokraterna menar att skolans roll bör

granskas ur ett folkhälsoperspektiv och pekar bl.a.

på hem- och konsumentkunskapens roll liksom på att

ämnet idrott och hälsa har fått mer teoretiska

inslag. Vidare anser Kristdemokraterna att vissa

ämnen hamnar i strykklass när tiden fördelas mellan

olika ämnen i block (yrkande 21). I motion

2002/03:Ub514 (s) framförs att det är viktigt att

både fysisk aktivitet och kreativt skapande med

händerna blir en naturlig del av elevens skolgång.

Folkpartiets uppfattning i motion 2002/03:Ub229

yrkande 1 är att grundskolan skall prioritera

baskunskaperna läsning, skrivning och räkning.

Vidare föreslår Folkpartiet att undervisningen i

grundskolans senare år skall kunna organiseras i

olika kurser för olika elever, beroende på elevers

intresse för ämnet och behov av stöd. Möjligheten

att dela in ämnena i allmän och särskild kurs bör

finnas i första hand i engelska och matematik, men

även i andra ämnen (yrkande 5).

Folkpartiet i motion 2002/03:Ub229 yrkande 14

liksom Centerpartiet i motion 2002/03:Ub336 yrkande

5 anser att timplanen snarast skall avskaffas.

Resultat från den försöksverksamhet som pågår

behöver inte inväntas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Regeringen anger i skrivelse 2001/02:188

Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens

utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning att all utbildning till verksamhet

och innehåll skall utgå från och bottna i våra

grundläggande demokratiska värden. Skolan bör ge

alla kunskap, förståelse, insikt och respekt för

allas lika värde och vikten av ett demokratiskt

förhållningssätt. Arbetet med värdegrunden bör ges

fortsatt hög prioritet. Utskottet påpekade vid sin

behandling av skrivelsen (bet. 2002/03:UbU3) att

arbetet med att förmedla skolans värdegrund och att

motverka kränkande behandling är en viktig del i

skolans demokratiska uppdrag. Skolans ansvar för ett

demokratiskt förhållningssätt framgår av såväl

läroplan som kursplaner.

Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i

Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och

avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2000/01:UbU13).

Utskottet hänvisade då till vad utskottet anförde

vid behandlingen av regeringens förslag till

läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

nämligen att kristendomen har en särställning som

grund för förståelse för svensk och västerländsk

kultur och samhällsutveckling (bet. 1993/94:

UbU1 s. 25). Enligt utskottet förelåg det ingen

motsättning mellan att vara öppen för och se

möjligheterna i ett mångkulturellt samhälle och

samtidigt värna om och få en fast förankring i det

egna kulturarvet. Utskottet har inte ändrat mening i

denna fråga. Det kan noteras att

utbildningsministern behandlade frågan om

förändringar i läroplanerna i ett skriftligt svar

den 29 januari 2003 på en fråga om kristen etik i

läroplanen. Mot bakgrund av det beredningsarbete som

skall göras med anledning av Skollagskommitténs och

Gymnasiekommitténs förslag är det enligt

utbildningsministern inte aktuellt att nu

aktualisera frågan om genomgripande förändringar i

läroplanerna.

Utskottet har tidigare behandlat motsvarande

yrkanden om ämnesfrågor (senast i bet.

2001/02:UbU10). Utskottet har därvid instämt i

uppfattningen att de praktiska och estetiska ämnena

är en viktig del av helheten i skolan. Läroplanerna

och kursplanerna ställer krav på både praktiska och

teoretiska inslag i verksamheten. Ämnena är

betydelsefulla för att utveckla olika delar av

elevernas personlighet och intressen. Utskottet har

också påpekat att det finns stora möjligheter till

en flexibel lösning av pedagogiska insatser för

enskilda elever och för grupper av barn och att

organisera undervisningen efter lokala behov och

intressen. Undervisningen skall dock utformas på ett

sådant sätt att målen i kursplanerna för respektive

ämne kan uppnås. När det gäller ämnen som ingår i

samma ämnesblock finns det en uppenbar möjlighet att

arbeta ämnesövergripande. För att tillse att

skolorna klarar de mål som satts för skolan har

skolhuvudmännen ett stort ansvar vad gäller att

utföra uppföljning och utvärdering av skolans

resultat. Utskottet har redan tidigare betonat att

det normalt inte skall ske en nivåindelning av

elever i undervisningsgrupper. Utskottet anser ej

att vissa ämnen skall delas upp i allmän och

särskild kurs.

Vad beträffar frågan om timplanen har utskottet

framhållit att det är viktigt att den femåriga

försöksverksamhet med avskaffad timplan som inleddes

hösten 2000 genomförs och att det sker en

utvärdering av denna innan ett eventuellt beslut tas

om avskaffande av timplanen. I sammanhanget kan

nämnas den utvärdering av grundskolan som Skolverket

påbörjar under våren 2003 och som planeras att

avrapporteras under våren 2004. Såväl skolans

verksamhet som alla skolämnen (med några undantag)

kommer att utvärderas.

Med anledning av yrkanden om prioritering av

baskunskaper kan noteras att regeringen nyligen har

inrättat en matematikdelegation, bl.a. i syfte att

öka intresset för fortsatta studier inom området.

Delegationen skall också lämna förslag till hur

undervisningen kan utvecklas. Vikten av tidiga

insatser, i synnerhet med avseende på basfärdigheter

som läsning, skrivning och räkning, har föranlett

regeringen att tidigare ge Skolverket i uppdrag att

erbjuda lärare kompetensutveckling. Myndigheten för

skolutveckling skall bl.a. arbeta med stöd till läs-

och skrivutveckling, matematik och arbeta med

tvåspråkiga elever.

Svenska och svenska som andraspråk

Motioner

Folkpartiet behandlar i motion 2002/03:Sf226 yrkande

20 frågan om elevens läsutveckling. De principer som

ligger till grund för det s.k. LUS-projektet, ett

system för att följa upp elevens läsutveckling, bör

genomsyra hela skolan. Dessa innebär att det skall

vara tydligt för eleverna vad de skall uppnå,

studieresultaten skall utvärderas och kommuniceras

regelbundet och vid brister skall möjlighet finnas

till stöd och personalinsatser. I motion

2002/03:Ub289 (kd) understryker motionären

läsningens betydelse för barns utveckling. I motion

2002/03:Ub501 (s) påpekas att svenska språket spelar

så stor roll för barnens utveckling och framgång i

skolan att det bör vara en prioriterad uppgift att

stimulera och sprida goda exempel på läsfrämjande

insatser liksom att stärka möjligheten att uttrycka

sig i tal och skrift.

Enligt Centerpartiet i motion 2002/03:Ub336

yrkande 15 måste elever med utländsk bakgrund ges

bättre förutsättningar att nå goda studieresultat.

De bör därför kunna prioritera svenska och

undervisningen i andra språk skall kunna skjutas

upp. I motion 2002/03:Ub231 (s) yrkande 2 anser

motionären att undervisningen i svenska som

andraspråk behöver reformeras och förstärkas.

Undervisningen skall helst ges av behöriga lärare.

Motionären i motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 1

föreslår att Skolverket får i uppdrag att,

tillsammans med lärarutbildningsanstalterna, sprida

kunskaper om ämnet svenska som andraspråk. Dessutom

bör Skolverket få i uppdrag att genomföra en

uppföljning och utvärdering av undervisningen i

svenska som andraspråk. Fokus bör vara tillgången

till undervisningen och kvaliteten i denna samt

arbetet lärare emellan (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet konstaterar att frågan om goda

basfärdigheter i bl.a. läsning och skrivning

uppmärksammas både i regeringens utvecklingsplan och

i budgetpropositionen. Regeringen har pekat på att

barn och ungdomar i områden där personer med

utländsk bakgrund utgör majoritet behöver särskild

stimulans för att använda och utveckla svenska

språket. Myndigheten för skolutveckling skall inom

ramen för sin verksamhet ge stöd och stimulans till

kommuner och skolor i arbetet med språkutveckling.

Insatser i segregerade områden med många barn och

ungdomar med utländsk bakgrund har särskild

prioritet. Enligt regeringen är det viktigt att

varje kommun och skola har en medveten strategi för

hur elevernas språkutveckling skall främjas.

Myndigheten skall också ha ett särskilt uppdrag att

stödja skolors och förskolors arbete med att

förbättra läs- och skrivmiljöer.

Undervisningen i svenska som andraspråk behöver

särskilt uppmärksammas, enligt regeringen. En

kartläggning görs under år 2003 av situationen i

landet på området i syfte att identifiera

bristområden inom vilka insatser krävs.

Enligt utskottet är frågorna om vikten av

språkutveckling uppmärksammade. Med den uttalade

inriktning om individualiserad utbildning som skolan

skall arbeta med finns det dock inte anledning för

utskottet att närmare uttala sig för särskilda

undervisningsmetoder.

Modersmålsundervisning

Motioner

Enligt Folkpartiet i motion 2002/03:Sf226 yrkande 21

skall modersmålsundervisningen erbjudas i den

omfattning som nu sker men formerna måste ses över.

I huvudsak bör undervisningen bedrivas utanför

schemalagd tid. Kristdemokraternas uppfattning

enligt motion 2002/03:Sf334 yrkandena 33 och 34 är

att en rätt till modersmålsundervisning under hela

skoltiden bör införas liksom att kommunen skall ha

en skyldighet att erbjuda undervisning om det finns

minst tre elever som är berättigade till sådan.

Dessutom skall elever ha rätt till stödundervisning

och/eller ämnesundervisning på modersmålet. Vidare

menar Kristdemokraterna att de fem nationella

minoritetsspråken skall likställas i

skollagstiftningen vad gäller rätt till

modersmålsundervisning (yrkande 50). Enligt

motionären i motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 5

skall alla elever ha rätt till

modersmålsundervisning under hela skoltiden.

Dessutom föreslås att Skolverket får i uppdrag att

sprida kunskaper om betydelsen av studiehandledning

(yrkande 6).

I motion 2002/03:Ub231 (s) yrkande 1 föreslås en

utredning vars uppgift blir att reformera

modersmålsundervisningen. Modersmålets status

behöver återupprättas och modersmålsundervisningen

behöver stärkas, enligt motionären. Även

motionärerna i motion 2002/03:Ub437 (s) liksom i

motion 2002/03:Ub518 (v) anser att

modersmålsundervisningen behöver stärkas. I

flerpartimotionen 2002/03:Ub481 (v, kd) föreslås

likaså en utredning av modersmålsundervisningen.

Utredningen bör behandla möjligheten till

förstärkning av undervisning liksom

minoritetsspråkens ställning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet har redan tidigare (jfr bet.

2001/02:UbU10) framhållit att det inte finns någon

anledning att föreslå några förändringar i

regelverket vad avser modersmålsundervisningen.

Utskottet har påpekat att modersmålsundervisningen

är en viktig rättighet för elever som har ett annat

modersmål än svenska. Även de nationella

minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.

Utskottet ansåg också att det ligger ett värde i att

modersmålsundervisningen integreras med den övriga

verksamheten i skolan och ses som en del av skolans

språkprogram. Likaså har utskottet framfört att det

är viktigt att modersmålslärarna är en del i

skolornas lärarlag.

Utskottet konstaterar att Skolverket i maj 2002

har redovisat ett uppdrag angående organisation och

omfattning av modersmålsundervisning och

studiehandledning. Skolverket lämnade ett antal

förslag till förändringar av verksamheten, bl.a. att

en elev skall kunna få undervisning i andra ämnen på

sitt modersmål innan eleven hunnit få tillräckligt

goda svenskkunskaper för att kunna följa ordinarie

undervisning samt att skolornas flerspråkiga arbete

skall stödjas. Regeringen har angett att den senare

kommer att ta ställning till verkets förslag.

Utskottet erinrar också om att man inom ramen för

s.k. särskilda lärarutbildningar skall beakta

behoven av utbildade modersmålslärare. Dessutom har

under år 2002 medel ställts till förfogande för en

pedagogisk utbildning för aktiva modersmålslärare

(jfr bet. 2002/03:UbU4).

Fysisk aktivitet, idrott och hälsa samt

simundervisning

Motioner

Ett stort antal motioner tar upp frågor som på olika

sätt rör fysisk aktivitet i skolan.

Moderaterna poängterar i motion 2002/03:Ub410

yrkande 15 att en grundläggande god hälsa och

kondition förvärvas under barn- och ungdomsåren. Det

är viktigt att tillfällen till rörelse och fysisk

aktivitet inte enbart ges under gymnastiktimmarna

utan att varje möjlighet tillvaratas för att skapa

så aktiva barn som möjligt. I motion 2002/03:Kr297

yrkande 2 pekar samma parti på idrottens betydelse i

skolan. Ungdomar måste få tillfälle till nödvändig

fysisk aktivitet och möjligheter att pröva på ett

brett spektrum av olika idrotter. Kristdemokraterna

tar på motsvarande sätt i motion 2002/03:Ub417

yrkande 8 upp att idrottens positiva betydelse för

fysiskt välbefinnande och teoretisk inlärning hos

barn måste beaktas.

Centerpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub336

yrkande 20 att partiet återkommande påtalat vikten

av idrott och hälsa i skola. Med anledning av

regeringens uttalanden om fysisk aktivitet 30

minuter per dag i skolan bör regeringen återkomma

och redogöra för hur strategin för att öka den

fysiska aktiviteten skall säkerställas. Folkpartiet

anser i motion 2002/03:Kr266 att ungdomar dagligen

behöver få utöva fysisk aktivitet i skolans regi.

Det är viktigt att idrottsämnet inte blir för

teoretiserat på bekostnad av den fysiska

aktiviteten. Skolan har stor betydelse för att en

hälsosam livsstil skall grundläggas i unga år.

Vänsterpartiet understryker i motion 2002/03:So448

yrkande 4 vikten av att barn och unga ges möjlighet

till regelbunden fysisk aktivitet och föreslår att

Skolverket får i uppdrag att utreda och lämna

förslag till ökade möjligheter till fysisk aktivitet

i skolan.

Behovet av ökad fysisk aktivitet för barn och unga

tas även upp i motion 2002/03:Ub264 (s), motion

2002/03:Ub438 (s), motion 2002/03:Ub496 (s) samt

motion 2002/03:Ub383 (s) där motionärerna också

poängterar särskilt de funktionshindrade barnen och

ungdomarna och deras behov i sammanhanget.

Vissa motioner pekar specifikt på antalet timmar i

ämnet idrott och hälsa.

Antalet idrottstimmar på schemat bör ökas enligt

motionärerna i motion 2002/03:Ub216 (m), motion

2002/03:Ub224 (m), motion 2002/03:Ub263 (m), motion

2002/03:Sk257 (kd) yrkande 2 samt motion

2002/03:Ub434 (c).

Simundervisning behandlas i ett par motioner.

Enligt motionärerna i motion 2002/03:Ub436 (s) bör

det införas krav på obligatorisk simundervisning för

yngre barn. Enligt motionärerna i motion

2002/03:Ub506 (s) yrkandena 1 och 2 är simkunnighet

en baskunskap som varje barn måste få. För en del

grupper barn är skolan den enda plats där

kunskaperna kan erhållas. Ett förtydligande i

läroplanen behövs beträffande vilka krav som ställs

i simkunnighet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen bör avslå

yrkandena.

Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10) pekat

på de möjligheter som i dag finns för skolan att

erbjuda elever tid att delta i fysiska aktiviteter

av olika slag. Förutom de särskilda timmarna för

idrott och hälsa finns tid inom skolans val och

elevens val. Friskvårdande inslag kan också med

fördel även innefattas i andra moment under

skoldagen. Den försöksverksamhet med avskaffad

timplan som pågår ger också stor möjlighet till

flexibilitet vad gäller möjligheter att nå

kursplanernas mål. Ämnet idrott och hälsa syftar

enligt kursplanen till att utveckla elevernas

fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge

kunskaper om den egna livsstilens betydelse för

hälsan.

Utbildningsministern har uttalat att alla elever

skall ges möjlighet till rörelse minst 30 minuter

varje dag. Ämnet idrott och hälsa är den givna

utgångspunkten för fysisk aktivitet men det är

viktigt att integrera rörelse under hela skoldagen

för att ändra barns och ungas attityd och

inställning till ämnet. Regeringen har aviserat

medel till idrotten i syfte att bl.a. öka samarbetet

med skolorna. Vikten av att kommunerna utnyttjar de

möjligheter som finns inom gällande regelverk att

öka utrymmet för idrott och hälsa har också lyfts

fram. Likaså skall ett nationellt resurscentrum för

idrott och hälsa inrättas i Örebro, som skall stödja

skolan i arbetet med att öka elevernas fysiska

aktivitet.

Läroplanerna kommer att ändras i enlighet med

detta och skolmyndigheterna kommer få i uppdrag att

följa skolornas arbete med att förverkliga det nya

målet. Skolverket har nyligen (2003-02-24)

avrapporterat en utvärdering av ämnet Idrott och

hälsa. Verket uppmärksammar ett antal positiva

trender såsom att det ges större utrymme än tidigare

för ett lustfyllt förhållande till fysisk aktivitet

liksom att fysisk aktivitet över huvud taget är ett

vanligt ämnesövergripande tema. Skolverket fokuserar

också ett antal problemområden inom ämnet. En

fördjupad analys kommer att lämnas i samband med

avrapporteringen av den tidigare nämnda nationella

utvärderingen av grundskolan.

Angående simundervisning betonade utskottet i

betänkande 2001/02:

UbU10 att simkunnighet är en baskunskap i säkerhet

som alla barn har rätt att få. Utskottet

konstaterade också att det i kursplanen för idrott

och hälsa tydligt anges att eleverna i slutet av

femte skolåret skall kunna simma och hantera

nödsituationer vid vatten. I slutet av nionde

skolåret skall eleverna dessutom ha kunskaper i

livräddande första hjälp. Kommuner och skolor har

ansvar för att de nationella målen nås. Utskottet

menade att huvudmannen har ett självklart ansvar för

att detta sker liksom för uppföljning och

utvärdering av skolornas resultat.

Sex- och samlevnadsundervisning

Motioner

Skolans undervisning i sex- och samlevnadsfrågor tas

upp i ett flertal motioner.

Folkpartiet påpekar i motion 2002/03:L249 yrkande

16 att alla elever har rätt till en bra undervisning

inom detta område. Kristdemokraterna anser i motion

2002/03:So456 yrkandena 3 och 4 att nationella mål

behöver utformas för undervisningen liksom att

kompetensutvecklande insatser för lärarna behövs

inom området i syfte att höja kvaliteten på

undervisningen. I motion 2002/03:Ub423 (s) yrkande 2

poängteras att undervisningen bör ha en likvärdig

kvalitet i landet och att det är rektors ansvar att

det finns arbetsplaner utarbetade om vad man vill

uppnå med undervisningen och att undervisningen

genomförs. Enligt flerpartimotionen 2002/03:Ub510

(s, fp, v, c, mp) yrkande 2 är undervisningen ofta

bristfällig i HBT-frågor. Skolan måste ha som sitt

ansvar att varje elev efter sin skolgång har

utvecklat en förmåga att reflektera över frågor som

sexuell läggning och könsidentitet, enligt

motionärerna. Lärarna har ett ansvar att motverka

fördomar kring homosexuella, bisexuella och

transpersoners livsvillkor, enligt motionärerna i

motion 2002/03:Ub552 (s) yrkande 1.

I motion 2002/03:Ub556 (v) lämnas ett antal

förslag som berör skolans undervisning i sex- och

samlevnadsfrågor. Läroplanernas kunskapsmål bör

kompletteras så att det framgår att varje elev efter

sin skolgång skall ha utvecklat sin förmåga att

reflektera över sexualitet i ett vitt perspektiv.

Likaså bör undervisningen ge insikter i olika former

av sexualitet (yrkande 2) samt förmedla en positiv

bild av sexualitet. Genom en bättre undervisning kan

också attityder förändras på ett positivt sätt

(yrkande 8). En referensgrupp bör få i uppdrag att

ta fram ett diskussionsunderlag om sex och samlevnad

(yrkande 1). Slutligen framförs i motion

2002/03:L318 (mp) yrkande 15 att en granskning och

utvärdering bör ske regelbundet av skolans sex- och

samlevnadsundervisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden

(jfr bet. 2001/02:

UbU10). Skolverket genomförde under år 1999 en

nationell kvalitetsgranskning om hur skolorna

bedriver sex- och samlevnadsundervisning.

Iakttagelser och slutsatser utifrån denna har

därefter på olika sätt förts ut till skolor och

kommuner. Skolverket har också utarbetat ett

referensmaterial som kan användas i undervisningen.

Inom ramen för det övergripande arbetet med

värdegrundsfrågor och hälsofrågor kommer också in

sex- och samlevnadsaspekter. Som tidigare har nämnts

finns det särskilda resurspersoner anställda av

Skolverket, som skall stödja kommuners och skolors

arbete med hälsofrågor i vid bemärkelse. Utifrån den

kartläggning av bl.a. förekomst av sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning

som Skolverket redovisade i november 2002 är att

förvänta ytterligare insatser på området.

Kursplanerna för grundskolans alla ämnen

reviderades med tillämpning från höstterminen 2000.

För de samhällsorienterade ämnena anges att det

ingår att diskutera och reflektera över begrepp som

identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.

Likaså skall värdefrågor behandlas i samband med

diskussion om samlevnad och relationer, människosyn

och språkbruk. Även i kursplanen för de

naturorienterande ämnena finns vissa inslag som

gäller sex och samlevnad. Att kunna föra

diskussioner i dessa frågor och visa respekt för

andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer

är ett av målen i biologi.

Utskottet underströk i betänkandet Lärarutbildning

och lärare, 2002/03:

UbU4, vikten av att elever under sin skoltid får en

undervisning om sex och samlevnad som bidrar till

att de kan förstå och respektera både sig själva och

andra. Då måste de få en undervisning som ger dem

kunskaper om såväl heterosexuella som homosexuella,

bisexuella och transpersoner. Utskottet hänvisade

också till läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet m.m. (Lpo 94) där det föreskrivs att

skolan skall sträva efter att varje elev respekterar

andra människors egenvärde, tar avstånd från att

människor utsätts för kränkande behandling och kan

leva sig in i och förstå andra människors situation.

Vissa särskilda ämnen

Motioner

Antalet undervisningstimmar i ämnet hemkunskap bör

ökas i grundskolan, anser motionärerna i motion

2002/03:Ub392 (s) yrkande 1. I dag är ämnet skolans

minsta ämne samtidigt som det är viktigt ur

folkhälsosynpunkt med dessa kunskaper. I motion

2002/03:Ub546 (s) påpekas att alltfler elever äter

vegetarisk och vegansk skolmat. Undervisningen i

hemkunskap bör därför leda till att elever ges goda

färdigheter i näringslära och i matlagning av sådan

kost.

Kristdemokraterna lyfter i motion 2002/03:Kr367

yrkande 2 fram behovet av medieutbildning för alla i

skolan. Genom att stärka barns och ungdomars

kunskaper om medier och lära dem att förhålla sig

mer kritiskt till det de ser, kan risken för negativ

påverkan minskas.

I grundskolans senare år bör ämnet företagskunskap

ingå i undervisningen, enligt motionären i motion

2002/03:Ub258 (fp) yrkande 1.

De naturvetenskapliga ämnena tas upp i motion

2002/03:Ub283 (fp) yrkandena 1, 2 och 3. Motionären

efterlyser en debatt kring vad

allmänbildningsbegreppet innebär för de

naturvetenskapliga ämnena. Det finns behov av en

översikt av innehållet i målen vad gäller

naturvetenskap i grundskolan liksom behov av en bred

diskussion av vilka som är de viktigaste

allmänbildningsmålen vad gäller naturvetenskap. Det

kan också vara värdefullt att lyfta fram och samla

in de goda exemplen på en förnyelse av sättet att

lära ut grundläggande naturvetenskapliga begrepp,

med särskilt fokus på de tidiga grundskoleåren.

Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub417

yrkande 10 att när det gäller historia bör

undervisningen om 1900-talets historia prioriteras.

I motion 2002/03:Ub396 (s) understryks vikten av att

olika länders deltagande i slavhandeln över Atlanten

belyses i undervisningen. Skånska skolor måste

undervisa i skånsk/dansk historia, enligt

motionärerna i motion 2002/03:N340 (c) yrkande 14.

Kristdemokraterna pekar på kristendomens ställning

i religionsämnet i motion 2002/03:Ub417 yrkande 3.

Det är viktigt med goda baskunskaper i det svenska

kulturarvet, där kristendomen utgör en viktig kärna,

bl.a. för att kunna jämföra med och förstå andra

kulturer och religioner. Likaså förespråkas att

religionskunskapsämnets betydelse bör utvecklas då

ämnet är en naturlig förankringsbas för

värdegrundsarbetet (yrkande 11).

Ett antal motioner tar upp frågor om nya ämnen

eller inslag i undervisningen e.d.

Alla elever i landets högstadieskolor borde vid

något tillfälle få besöka riksdagen och Stockholm,

anser motionärerna i motion 2002/03:Ub227 (c). En

strategi bör utarbetas för att ekonomiskt underlätta

för detta. Motionären i motion 2002/03:Ub269 (s)

föreslår att en utredning görs av förutsättningarna

för ett bidrag till landets kommuner så att alla

kommuninvånare någon gång före 18 års ålder kan

genomföra ett motsvarande besök.

I motion 2002/03:Ub331 (mp) föreslås ett nytt

obligatoriskt ämne i skolan. Ämnet kan t.ex. kallas

livskunskap och skall bl.a. innehålla frågor om

mänskliga rättigheter.

Den romska kulturen behandlas i dag bristfälligt i

skolan, enligt motion 2002/03:Sf293 (mp) yrkande 5.

Det är viktigt att den tas upp i läromedel och

undervisning precis som andra kulturer.

Enligt motionären i motion 2002/03:Ub516 (v) bör

träning i civil olydnad vara en självklar del i den

demokratiska processen och även vara en del av

utbildningen i relevanta ämnen i t.ex. grund- och

gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10)

konstaterat att undervisningen i hem- och

konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan

och att ämnet skall ge både praktiska och teoretiska

kunskaper. Ett mål för ämnet är att eleven skall

utveckla förståelse och intresse för hur handlingar

i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö

såväl lokalt som globalt. Skolhuvudmannen och

skolorna har ansvaret för att en konkretisering av

de nationella målen görs.

När det gäller medieutbildning har utskottet pekat

på att det i de samhällsorienterande ämnena ingår

att eleverna skall bli förtrogna med olika sätt att

samla kunskaper samt utveckla insikter i hur olika

medier kan användas och hur de påverkar människan

och samhället. Att söka, granska, välja,

strukturera, kritiskt värdera, integrera och

redovisa information på skilda sätt är centralt i de

samhällsorienterande ämnena.

Utskottet delar motionärens uppfattning att frågor

om de naturvetenskapliga ämnena är viktiga.

Utskottet har tidigare (jfr bet. 2001/02:UbU10)

betonat vikten av att öka intresset för

naturvetenskap och teknik och pekat på att

regeringen och riksdagen också har prioriterat

insatser med detta syfte. Ett exempel är det s.k.

NOT-projektet (Naturvetenskap och Teknik) som

bedrivs av Skolverket och Högskoleverket på

regeringens uppdrag. Projektet pågår t.o.m. december

2003. Regeringen har också satsat 75 miljoner kronor

under tre år för kompetensutveckling av lärare inom

naturvetenskap, teknik och miljö. I Skolverkets

årsredovisning för 2002 lämnas en redogörelse för

användningen av medlen. Skolmyndigheterna har också

utvecklat en webbplats för lärare som undervisar

inom naturorienterande ämnen och teknik. Utskottet

erinrar också om de tidigare nämnda teknikskolorna

och matematikdelegationen som skall öka intresset

för fortsatta studier inom områden som matematik,

naturvetenskap och teknik.

Utskottet konstaterar att behovet och strävan att

öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska

studier återfinns i fler länder än Sverige. En ökad

antagning till naturvetenskapliga och tekniska

studier är ett av delmålen i överenskommelsen mellan

EU:s utbildningsministrar (2002/C 58/01) för att

utveckla EU till världens mest konkurrenskraftiga

och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

I frågan om företags- och entreprenörkunskap har

utskottet tidigare (t.ex. bet. 1999/2000:UbU15)

understrukit skolans betydelse för att lägga grunden

till ett positivt förhållningssätt när det gäller

entreprenörskap och företagsamhet. Arbetslivs- och

företagarfrågor specifikt berörs i programmålen för

gymnasieskolan och i flera kursplaner.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om

religionskunskap m.m. (jfr bet. 2000/01:UbU13).

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att yrkandena

tillgodoses genom gällande kursplaner.

Som utskottet har konstaterat tidigare gäller i

övrigt att det i den mål- och resultatstyrda skolan

finns en stor frihet vad gäller hur undervisningen

utformas. Målen i kursplanerna för respektive ämne

måste dock uppnås. När det gäller ovannämnda

yrkanden om undervisning i historia, andra kulturer,

mänskliga rättigheter och civil olydnad täcker

kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena väl de

frågor som tas upp. Regeringen har i

utvecklingsplanen också påtalat vikten av att alla

ungdomar har historiska kunskaper och perspektiv som

en gemensam kärna av kunskap och kompetens. Inom

Skolverket pågår utvecklingsarbete för att

förbättra undervisningen för de nationella

minoriteterna, bl.a. romer. Arbetet handlar dels om

kompetensutveckling av pedagogisk personal, dels om

utveckling av läromedel etc.

Gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun

innebär att det är kommunerna som skall besluta i

frågor som rör t.ex. finansieringen av skolresor och

studiebesök.

Kultur, musik och bibliotek

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

kultur i skolan, musik- och kulturskolor samt

skolbibliotek.

Jämför reservationerna 62 (fp), 63 (kd) och

64 (v).

Motioner

Kristdemokraterna pekar i motion 2002/03:Ub417

yrkande 9 liksom i motion 2002/03:Kr370 yrkandena 8

och 9 på kulturens roll i skolan och musik- och

kulturskolornas betydelse för barns utveckling.

Kulturen bör leva i skolan och genomsyra

verksamheten. Skolan har en viktig uppgift att föra

kulturarvet vidare. Det praktiska kunnandet i skolan

har nedvärderats till förmån för mer teoretiska

ämnen, vilket inte kan accepteras. Samarbetet mellan

skolan och olika kulturverksamheter bör stärkas

liksom elevernas möjlighet att få närmare kontakt

med olika kulturformer, enligt Kristdemokraterna.

I motion 2002/03:Ub327 (fp) yrkandena 1, 2 och 4

behandlas olika aspekter av musik- och kulturskolan.

Motionären föreslår att organisationen Sveriges

musik- och kulturskolor (SMOK) skall utreda musikens

betydelse, särskilt den kommunala musik- och

kulturskolan, för den enskilde eleven. Rätten till

studier i den kommunala musik- och kulturskolan bör

skrivas in i läroplanen. I syfte att förbättra

informationen om möjligheter att arbeta med musik

bör samverkan ske mellan de kommunala musik- och

kulturskolorna och försvarsmusiken, anser

motionären.

Vänsterpartiet behandlar i motion 2002/03:Ub337

ett antal aspekter av skolbiblioteken. Skolverket

föreslås få i uppdrag att i samråd med Kulturrådet

ansvara för att främja, följa och utvärdera

skolbiblioteksverksamheten (yrkande 1). Dessutom bör

Högskoleverket och Skolverket få i uppdrag att

tillse att skolledarnas utbildning kompletteras vad

gäller skolbibliotekens funktion och ändamål

(yrkande 4). Slutligen bör Skolverket få i uppdrag

att informera kommunerna om att skolplanerna även

bör ta upp skolbibliotekens verksamhet (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet har tidigare (bet. 2000/01:UbU13)

behandlat yrkanden om kulturens roll i skolan. Av de

kursplaner som gäller för såväl grundskola som

gymnasieskola framgår att olika kulturaspekter skall

behandlas inom i princip samtliga ämnen. Hur målen

uppnås är en angelägenhet för kommunerna och för dem

som är verksamma inom skolan. Utskottet har också

betonat att musik- och kulturskolor fyller en viktig

uppgift. Det gäller både med avseende på den breda

verksamheten och med avseende på att stimulera och

ta till vara talanger. Utskottet har dock inte varit

berett att ställa sig bakom ett införande av

formella regler om rätten till studier i musik- och

kulturskolor.

Myndigheten för skolutveckling stöder

skolbiblioteken som en resurs i arbetet med att

förbättra läs- och skrivmiljöer för barn och ungdom.

I samband med detta har regeringen pekat på

möjligheten att använda stödet till

personalförstärkningar för att anställa

skolbibliotekarier och läspedagoger i skolan samt

att inköpsstödet till folk- och skolbiblioteken har

ökat år 2003.

Skolverket har också tillsammans med Kulturrådet

haft i uppdrag att samordna nationella insatser för

kultur i skolan. Webbplatsen Kulturfönstret har

utvecklats som information och inspiration för

kultur och lärande. I sammanhanget kan nämnas

regeringens Dagordning för kulturen 2002-2006, ett

kulturpolitiskt arbete som drivs av

Kulturdepartementet i syfte att nå så många som

möjligt av dem som av olika skäl står utanför olika

kulturaktiviteter. En stor del av de insatser som

planeras riktar sig till barn och unga, t.ex. att

verka för en förbättrad musik- och kulturskola och

fler skolbibliotek.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende

icke-formellt lärande, samverkan mellan

utbildningsformer, fortbildning,

studievägledning, äganderätt samt reklam.

Jämför reservationerna 65 (kd), 66 (v, mp)

och 67 (v, mp.)

Motioner

Följande motioner behandlar diverse olika aspekter

av skolan och dess verksamhet.

Kristdemokraterna tar upp det icke formella

lärandet, lärande som kan ske genom t.ex. olika

förenings- och ungdomsaktiviteter, i motion

2002/03:Kr333 (yrkande 5). Detta lärande behöver

uppvärderas i skolan och regeringen bör därför komma

med förslag till åtgärder på detta område.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Det finns ett stort utrymme för kommuner

och skolor att ta initiativ till och stödja olika

verksamheter som kan utgöra en del i ett livslångt

lärande.

För att öka ungdomars intresse för forskning och

högre utbildning finns ett behov av bättre samverkan

mellan forskarvärlden och grund- och gymnasieskolan,

enligt motionären i motion 2002/03:Ub291 (s).

Berörda myndigheter föreslås få i uppdrag att bidra

till detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Inom ramen för Skolverkets arbete med

forskning har verket producerat kunskapsöversikter

som bl.a. används i lärarutbildningen. Via

konferenser och seminarier sker möten mellan

forskare, ansvariga för verksamheter och praktiskt

verksamma. Den nybildade Myndigheten för

skolutveckling har öppnat en webbplats

(www.skolforskning.nu) i syfte att bereda plats för

kunskapsmöten. Webbplatsen vänder sig både till

forskare och praktiskt yrkesverksamma inom

utbildningsområdet. Ett antal statliga

forskningsfinansiärer har likaså en webbplats om

forskning (www.forskning.se) med särskild inriktning

mot barn och lärare i skolan.

Det behövs fortbildning för lärare i frågor om

mångkulturalitet, enligt motionären i motion

2002/03:Ub397 (s), som påpekar att dagens läroböcker

många gånger ger uttryck för ett synsätt som inte är

förenligt med en mångkulturell skola.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Enligt skollagen skall huvudmannen se till

att kompetensutveckling anordnas för den personal

som har hand om utbildningen. Likaså skall

huvudmannen vinnlägga sig om en planering av

personalens kompetensutveckling. Vidare skall de

lärosäten som bedriver lärarutbildning enligt

regleringsbreven medverka i uppbyggnaden av

regionala centrum som bl.a. skall främja

utvecklingen av lärarutbildningen liksom

kompetensutvecklingen av lärare. Inom ramen för det

arbete som sker inom Skolverket och Myndigheten för

skolutveckling tillhandahålls möjligheter till

fortbildning. Den ovannämnda webbplatsen har t.ex.

mångkulturalitet som ett särskilt temaområde.

En översyn av studievägledningen är nödvändig,

enligt motionären i motion 2002/03:Ub332 (mp).

Skälet till detta anges vara att behovet av

studievägledning kommer att öka framöver samtidigt

som det finns ett omfattande missnöje med dagens

studievägledning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. I juni 2001 överlämnade en särskild

utredare betänkandet Karriärvägledning.nu (SOU

2001:45). Utredaren bedömde att läroplanens mål för

studie- och yrkesvägledning var tillräckligt

omfattande och tydliga men att personalens

gemensamma ansvar för dessa frågor inte tas fullt

ut. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen

angav i budgetpropositionen för år 2003 att den

skulle återkomma i frågorna om vägledning vad gäller

hela skolväsendet. Utskottet erfar att en

departementsskrivelse i frågorna är planerad.

Frågan om elevens äganderätt uppmärksammas i

motion 2002/03:Ub461 (mp). Enligt motionären, som

anser att rätten behöver stärkas, finns det exempel

på att den enskilde elevens rättigheter kränks

godtyckligt, och det är därför viktigt att reglerna

tydliggörs.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Skollagskommittén tar upp frågan om

omhändertagande av föremål som antingen är störande

för undervisningen eller annan verksamhet i skolan

eller som utgör ett hot mot säkerheten. Förslag

lämnas att en bestämmelse rörande detta skall

införas i skollagen. Enligt utskottet bör

beredningen av förslagen avvaktas.

I motion 2002/03:Ub464 (mp) understryks vikten av

att skolan är en reklamfri zon.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet. Skollagstiftningen reglerar inte frågan om

sponsring. I läroplanen finns formuleringar om

saklig och allsidig undervisning. Det är viktigt att

kommunen och skolorna har en handlingsplan/policy om

hur man skall förhålla sig till sponsring och

analyserar varje enskilt fall innan beslut fattas.

Frågan om användandet av t.ex. reklammaterial är i

stor utsträckning en lämplighetsfråga.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Utveckling av förskoleklassen (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 4.

Ställningstagande

Skolverket har haft i uppdrag att följa arbetet och

utvecklingen med förskoleklass ute i kommunerna. För

att komma till rätta med brister och för att

utveckla verksamheten har Skolverket presenterat ett

antal åtgärder på statlig nivå som Centerpartiet

ställer sig bakom. Förslagen handlar om översyn och

synkronisering av lag och förordning, implementering

av integrationsreformer, utvecklingsarbete och -

dialoger med kommuner och skolor, forskningsbaserade

studier samt satsningar inom lärarutbildning och

rektorsutbildning.

2. Skolbarnsomsorg för 10-12-åringar (punkt 2)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 3

och avslår motion

2002/03:Ub347 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag anser att kommunerna måste ta sitt ansvar och

utveckla skolbarnsomsorgen framför allt för

åldersgruppen 10-12 år. I den öppna verksamheten har

barnen själva större möjlighet att hitta en

avvägning som passar dem. Här finns stora

möjligheter för kommunerna till samverkan med andra

utförare.

3. Skolbarnsomsorg för 10-12-åringar (punkt 2)

- v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub347 yrkande 1

och avslår motion

2002/03:Ub415 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att skollagen skall ändras så att det

klart framgår att även eleverna i åldersgruppen

10-12 år har rätt till fritidshemsplats. Den öppna

verksamheten kan inte ersätta den verksamhet som

bedrivs inom fritidshemmets ram.

4. Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa och

föräldralediga (punkt 3) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub347 yrkande 2.

Ställningstagande

Vänsterpartiet menar att det snarast bör utredas på

vilket sätt motsvarande rättighet som gavs till

förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och

föräldralediga även kan omfatta skolbarnsomsorg för

barn i åldern 6-12 år.

5. Tidpunkt för skolstart (punkt 4) - m, kd,

c

av Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Sofia

Larsen (c), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub410 yrkande 3 och

2002/03:Ub417 yrkande 5 samt

bifaller delvis motion

2002/03:Ub229 yrkande 15.

Ställningstagande

Dagens grundskola är alldeles för fyrkantig för att

passa den blandade grupp som eleverna utgör.

Skolstarten bör därför vara individualiserad. I dag

styr elevernas ålder mer än den kunskaps- och

mognadsnivå som de befinner sig på.

6. Tidpunkt för skolstart (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub229 yrkande 15 och

bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub410 yrkande 3 och

2002/03:Ub417 yrkande 5.

Ställningstagande

Svenska elever har den kortaste undervisningstiden i

västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan

måste öka för att man skall befästa de baskunskaper

som skolan i dag inte lyckas ge tillräckligt många

elever. Folkpartiet anser därför att eleverna

normalt skall börja skolan när de är sex år. Om det

är lämpligare med tanke på deras mognadsnivå skall

de också kunna börja senare.

7. Rätt till undervisning och stöd (punkt 5)

- m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic

(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 4 samt

2002/03:Sf332 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Vi menar att det i dag finns brister i skolpolitiken

för de barn som behöver extra stöd, inte minst för

dem som kommer till Sverige under skolåren. Alla

barn måste ges den tid och det stöd de behöver för

att nå målen. Det innebär att elever vid behov skall

få undervisning i grundskolans regi även efter

skolpliktens upphörande. Vi anser att det bästa är

att stöd sätts in tidigt.

8. Val av skola (punkt 7) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub211 yrkande 4

och avslår motionerna

2002/03:Ub295 och

2002/03:Sf336 yrkande 24.

Ställningstagande

Vi menar att barn och föräldrar skall kunna välja

skola såväl efter vilken pedagogisk inriktning som

passar barnen som efter skolans geografiska närhet.

9. Åtgärder för integration (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 13 och

2002/03:Sf226 yrkande 22

samt avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 3 och

2002/03:Sf336 yrkande 27.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det behövs extrasatsningar på

skolor i utsatta områden. En skola som får extra

resurser kan fungera som en motor i arbetet med att

"lyfta" ett utsatt bostadsområde. Extra resurser

bidrar också till att skolans elever klarar sin

skolgång och inte slås ut från studier och därmed en

bättre framtid. Genom en bättre fungerande skola

ökar människors intresse för att bosätta sig i ett

sådant område - och segregationen kan därigenom

brytas. Även elever från andra områden kan lockas

till sådana skolor.

10. Åtgärder mot rasism (punkt 9) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub463 yrkande 3 samt

2002/03:Ub494 yrkandena 1, 2 och 6.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att alla skolor skall ha

mångfaldsplaner. I dessa planer bör det ingå

strategier mot rasism. Vi anser också att frågan om

rasism och främlingsfientlighet i skolan behöver ses

över och att ett specifikt handlingsprogram bör tas

fram för att komma till rätta med problemen. Ett

konkret förslag redan nu är att initiera en bred

kampanj i syfte att starta antirasistiska

skolgrupper landet över. Inte minst viktigt i detta

sammanhang är att inse att problemen med rasism och

främlingsfientlighet inte bara finns i skolan eller

beror på förhållandena där. Därför menar vi att en

ny antirasistisk integrationspolitik är nödvändig.

11. Utbildningsmöjligheter i hela landet (punkt

10) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:N304 yrkande 14

samt avslår motionerna

2002/03:Ub345 och

2002/03:Ub456.

Ställningstagande

Vi menar att utbildningsmöjligheterna måste vara

goda i hela landet. Hög kvalitet och likvärdiga

villkor är nödvändiga, särskilt för grund- och

gymnasieskolan. Eftersom olika elever vill välja

olika former för att tillägna sig kunskaper måste

skolsystemet också kunna erbjuda så flexibla

lösningar som möjligt för undervisningens

genomförande. Små skolor i glesbygden är ett exempel

på ett viktigt alternativ för många föräldrar och

barn.

12. Kompetensutveckling i små skolor (punkt 11)

- c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:N345 yrkande 4.

Ställningstagande

Kvaliteten måste vara hög på alla skolor oavsett var

de ligger i landet eller deras storlek. Skolverket

bör ges ett särskilt uppdrag att finna former för

kunskaps- och kompetensutveckling i små skolor. Det

kan t.ex. handla om att utveckla läromedel för

distansutbildning också på grundskolenivå.

13. Skolprofilering (punkt 12) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub211 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Moderaterna menar att möjligheten för skolor att

skapa en egen profil är viktig. Totalt sett blir

skolans utbud bredare ju fler skolor som profilerar

sig. Därigenom ökar antalet barn och ungdomar som

finner sig till rätta i skolan - och därmed gör

bättre ifrån sig. Kvaliteten kommer också att öka

totalt sett, i och med att skolorna specialiserar

sig. Dessutom kan skolprofilering utgöra en sporre

för lärarna då möjligheten att utveckla sig i sitt

ämne förbättras samtidigt som elevernas motivation

ökar. Likaså kan incitamenten öka för lärare att

vidareutbilda sig inom ett specifikt område.

14. Samarbete mellan skola och föräldrar (punkt

13) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 20 och

2002/03:Ub361 yrkande 1

samt avslår motion

2002/03:Ub361 yrkande 2.

Ställningstagande

Föräldrar behöver känna att de betyder något för

skolarbetet och skolmiljön. Deras åsikter måste

efterfrågas och tas hänsyn till. För att möjliggöra

ett reellt inflytande i verksamheten måste varje

skola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,

arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och

skyldigheter. Skolan skall också utvärdera

samarbetet med föräldrarna.

Kontakten mellan hem och skola skall vara både tät

och naturlig. Föräldrars engagemang i sitt barns

skolgång har stor betydelse och deras kunskaper om

sina barn och deras möjligheter att stödja dem skall

tillvaratas.

15. Föräldrars rätt till information och

inflytande (punkt 14) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub410 yrkande 13 och

2002/03:Ub417 yrkande 24.

Ställningstagande

Föräldrars rätt till information och medinflytande

behöver stärkas. Engagerade föräldrar ger eleven

bättre möjligheter att klara och uppskatta

skolarbetet. För att föräldrar skall kunna vara

delaktiga och bli en tillgång måste samarbetet öka.

Föräldrar skall ha möjlighet att vara delaktiga i

skolvardagen liksom de skall kunna fungera som en

kanal mot samhället. Deras intressen, kunskap och

kapacitet skall tas till vara i beslut som rör

skolans och barnens vardag.

Föräldrar måste få mer information om sina barns

arbetsinsatser och resultat. Det skall vara

självklart att de hålls informerade om hur deras

barn sköter sig. Olovlig frånvaro t.ex. skall alltid

rapporteras direkt till föräldrarna.

16. Skolledare (punkt 15) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 16.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är viktigt att skolledaren

ges goda förutsättningar att leda den skola där han

eller hon verkar. Rektorer skall vara pedagogiska

ledare. I dag präglas skolledarens vardag av

övertid, stress och utsatthet. Detta måste ändras

och skolans ledarskap uppvärderas. Som pedagogisk

ledare skall rektor ha det övergripande ansvaret för

att målen uppfylls och för att verksamheten följs

upp och utvärderas. En översyn behöver göras av på

vilket sätt villkoren kan förbättras. Ett konkret

förslag är att ge skolledarna ett överblickbart

ansvarsområde.

17. Skolstyrelser (punkt 16) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 11

samt bifaller delvis

2002/03:Sf336 yrkande 22 och

2002/03:Ub381 yrkande 5.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att den lokala styrningen av

skolan är viktig. Därför bör försöksverksamheten med

skolstyrelser med föräldramajoritet permanentas

redan nu. I samband med detta bör befogenheterna för

styrelserna avgränsas så att skiljelinjen mellan

lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap

och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. I

samband med detta bör också frågan om styrelsernas

sammansättning behandlas. Även andra än föräldrar

och elever kan vara aktuella att ingå.

18. Skolstyrelser (punkt 16) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub381 yrkande 5

samt bifaller delvis

2002/03:Ub336 yrkande 11 och

2002/03:Sf336 yrkande 22.

Ställningstagande

Sedan flera år har skolor provat på att ha

skolstyrelser med olika majoritet, i grundskolan med

föräldramajoritet och i gymnasiet elevmajoritet. Det

är Miljöpartiets uppfattning att dessa försök bör

permanentas och utökas till att gälla alla kommunala

skolor.

19. Värdegrunden i kvalitetsredovisningen

(punkt 17) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att det är viktigt att

värdegrundsarbetet i skolan fortsätter. Värdegrunden

såväl som demokratin måste hela tiden vinnas på

nytt. Varje skola bör göra en plan för hur man i

undervisningen och i skolans hela verksamhet, t.ex.

genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för

att omsätta skolans värdegrund i praktiken.

Värdegrundsarbetet bör också redovisas i varje

skolas kvalitetsredovisning.

20. Skolverkets sanktionsmöjligheter (punkt 18)

- v, c

av Britt-Marie Danestig (v) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub313 och

2002/03:Ub336 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att Skolverket skall ges ökade befogenheter

att rikta sanktioner mot kommuner som inte uppfyller

sitt uppdrag och därmed inte kvalitetskraven.

21. Naturskolor (punkt 19) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub379 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Naturskolor spelar en stor roll i natur- och

miljöundervisningen i många kommuner. Miljöpartiet

anser att det är viktigt att dessa skolor finns och

menar att det finns behov av att sprida kunskap och

information om dem liksom om utomhuspedagogik.

22. Skolor på entreprenad (punkt 21) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub333.

Ställningstagande

Moderaterna anser att kommunala skolor skall kunna

drivas på entreprenad. Att prova nya driftsformer

kan vara ett alternativ när skolor inte fungerar

samtidigt som kommunen får kvarstå som huvudman.

Dessutom bör möjligheten att lägga ut delar av

undervisning vidgas till att gälla också i

grundskolan liksom flertalet ämnen i gymnasieskolan.

23. Värdskolor (punkt 22) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf332 yrkande 14

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub336 yrkande 16.

Ställningstagande

Skolor med god erfarenhet och kompetens för

undervisning i ett främmande språk, eller

undervisning på sådant språk, bör kunna bli s.k.

värdskolor för elever i en annan skola.

Studiehandledning eller ämnesstöd skall kunna ges på

distans.

24. Värdskolor (punkt 22) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 16

och bifaller delvis motion

2002/03:Sf332 yrkande 14.

Ställningstagande

Utrymmet för alternativa modeller för undervisning

måste ökas. Skolor med god erfarenhet av

undervisning i ett främmande språk, eller

ämnesundervisning på ett annat språk än svenska,

skall kunna vara värdskola för elever i en annan

skola och ge dem denna undervisning på distans.

25. Tvåspråkig undervisning (punkt 23) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf332 yrkande 13

och bifaller delvis motion

2002/03:Sf336 yrkande 26.

Ställningstagande

En lösning på segregation och utanförskap är att

tillåta skolor ge tvåspråkig undervisning. Det kan

vara lättare att ta till sig undervisning på

hemspråket och den som har ett förstaspråk har också

lättare att lära sig ett nytt språk.

26. Individanpassning (punkt 25) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub410 yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Vi menar att skolan måste organiseras så att elever

ges individuellt anpassad inlärningstid och

gruppstorlekarna varieras efter varje elevs

förutsättningar och behov. Elever har olika talanger

och olika intressen. Grundskolan skall ha ett

åtagande att följa eleven till dess att han eller

hon uppnått målen för skolgången. Alla elever skall

ges förutsättningar för att uppnå kunskapsmålen. För

en del tar det färre år och för en del tar det fler

år men det får ta den tid det tar. Skolan skall

sätta elevens kunskaper och utveckling i centrum,

inte skoltiden.

27. Stödundervisning (punkt 27) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub410 yrkandena 9-10

och avslår motion

2002/03:Ub330.

Ställningstagande

Det är viktigt med tidiga stödinsatser. Därigenom

ges eleverna förutsättningar att från början

tillgodogöra sig kunskaper och behovet av

stödinsatser de sista åren i grundskolan minskar. En

rätt till extra stöd bör också finnas om eleven inte

når målen vid det nationella prov som enligt vår

mening bör införas i årskurs tre.

28. Användning av sponsrade läromedel (punkt

29) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub316 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening har nedskärningarna inom skolan

lett till sämre tillgång till läromedel. I

sammanhanget måste kommuners och skolors användning

av sponsrade läromedel följas upp och granskas.

Detta görs lämpligen av Skolverket.

29. Elevinflytande (punkt 30) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 30

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 23

och avslår motion

2002/03:Ub381 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Trots en lagstadgad rätt till inflytande, och

dessutom en anpassning efter ålder och mognad, visar

undersökningar att elever upplever att deras

inflytande avtar med stigande ålder.

Kristdemokraterna menar att bästa sättet att

utveckla elevernas känsla för demokratiska

beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för

gemensamma samhällsangelägenheter är att ge dem

inflytande och ansvar. För att detta skall utvecklas

genom skolåren behövs mer av fasthet och struktur.

Eleverna måste ges möjlighet att utöva sina

rättigheter och att öva sig i demokratiskt

beslutsfattande. Jag menar att en lagstadgad

miniminivå av elevinflytande bör införas.

30. Skolans arbetsmiljö (punkt 31) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub229 yrkande 12,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub417 yrkande 17

samt avslår motionerna

2002/03:Ub381 yrkandena 7 och 8,

2002/03:Ub534 och

2002/03:Ju283 yrkande 1.

Ställningstagande

I dag finns brister i skolans arbetsmiljö, både när

det gäller den psykosociala och den fysiska

arbetsmiljön. Vi menar att det är självklart att

elever skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven

på en acceptabel arbetsmiljö i vid bemärkelse. För

att skolan skall få en bra arbetsmiljö är det

avgörande att den är demokratisk.

31. Skolans arbetsmiljö (punkt 31) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 17,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub229 yrkande 12

samt avslår motionerna

2002/03:Ub381 yrkandena 7 och 8,

2002/03:Ub534 samt

2002/03:Ju283 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolan är Sveriges största arbetsplats och elever

har rätt att kräva en bra arbetsmiljö. Jag menar att

en god fysisk miljö är viktig också ur pedagogisk

synvinkel. Miljön påverkar inte bara barnens fysiska

hälsa utan också deras psykiska tillstånd. En

fräsch, funktionell skolmiljö inbjuder både till

arbete och ansvarstagande. Städrutiner och

skolgårdars utformning är exempel på sådant som

enkelt kan förbättras och utvecklas, och därmed öka

kvaliteten i arbetsmiljön.

32. Inlärningsmiljö (punkt 32) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub410 yrkande 12

samt avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 12,

2002/03:Ub373 och

2002/03:Ub543.

Ställningstagande

Tydliga regler som tillämpas konsekvent är en viktig

förutsättning för en god inlärningsmiljö. Rektor och

skolans personal har ett viktigt uppdrag att skapa

en positiv kultur på skolan. Skolmiljön skall

kännetecknas av värme, trygghet, positivt intresse

och engagemang från de vuxnas sida. Samtidigt måste

det också finnas fasta och klara gränser mot ett

oacceptabelt beteende. På varje skola skall det

finnas tydliga regler för hur samspelet mellan

människor skall gå till och för hur ordning och

arbetsro skall skapas.

33. Inlärningsmiljö (punkt 32) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 12

samt avslår motionerna

2002/03:Ub373,

2002/03:Ub410 yrkande 12 och

2002/03:Ub543.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det är viktigt att lärare och

elever upplever att det finns en god arbetsro med

ordning och reda i skolan. Det är nödvändigt att det

finns en rofylld miljö i skolan för att alla skall

kunna koncentrera sig och ta del av undervisningen.

Inlärningsprocessen är ofta beroende av att man har

det lugnt omkring sig och inte distraheras eller att

mycket tid förspills åt saker som inte för eleverna

framåt. Både för elever och lärare är en god

arbetsro också avgörande för att minska upplevelsen

av stress och överbelastning.

34. Uppföljning av frånvaro (punkt 33) - m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 11 och

2002/03:Ub410 yrkande 14

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub557 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi menar att det är självklart att föräldrarna hålls

informerade om hur deras barn sköter sig. Olovlig

frånvaro skall alltid rapporteras till föräldrarna.

Skolan bör också utfärda ett handlingsprogram mot

skolk som t.ex. anger vilka regler som gäller och

hur de skall upprätthållas. Det är viktigt att alla

barns frånvaro följs upp.

35. Åtgärder vid upprepade förseelser (punkt

34) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ju280 yrkande 3.

Ställningstagande

När en ung person gör sig skyldig till upprepade

förseelser eller en allvarlig gärning som skulle

varit straffbar om han eller hon varit över 15 år

måste det finnas konkreta åtgärder att ta till.

Skolförordningarna behöver skärpas i detta avseende

och en form av åtgärdstrappa måste införas.

36. Skolhälsovård (punkt 35) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So511 yrkande 4

samt avslår motionerna

2002/03:Ub315 yrkande 1,

2002/03:Ub377,

2002/03:Ub389 yrkande 1

2002/03:Ub545 och

2002/03:So507 yrkande 1.

Ställningstagande

Den nedrustning av skolhälsovården som har skett är

allvarlig. Vi anser att skolhälsovården behöver

förstärkas så att den tillsammans med annan

skolpersonal och socialtjänsten kan förebygga och ge

hjälp i ett så tidigt skede att svårare problem

undviks. Varje skola måste förutom skolsköterska ha

rimlig tillgång till skolläkare och kurator.

37. Skolhälsovård (punkt 35) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So507 yrkande 1

samt avslår motionerna

2002/03:Ub315 yrkande 1,

2002/03:Ub377,

2002/03:Ub389 yrkande 1,

2002/03:Ub545 och

2002/03:So511 yrkande 4.

Ställningstagande

Ett särskilt stöd måste finnas tillgängligt för dem

som befinner sig i riskzonen för att utveckla

psykisk ohälsa. Det är viktigt att barn och ungdomar

med psykiska problem identifieras tidigt och får

stöd och hjälp innan problemen blir värre. I detta

sammanhang är personalen som arbetar nära barnen i

skola och barnomsorg en viktig grupp. Jag anser att

denna grupp i större utsträckning måste ges

möjligheter till kompetensutveckling i dessa frågor.

38. Skolhälsovård (punkt 35) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 35

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub315 yrkande 1

samt avslår motionerna

2002/03:Ub377,

2002/03:Ub389 yrkande 1,

2002/03:Ub545,

2002/03:So507 yrkande 1 och

2002/03:So511 yrkande 4.

Ställningstagande

Organisationen för elevhälsan behöver formas utifrån

lokala behov och förutsättningar. Ur ett

likvärdighetsperspektiv är det dock viktigt att

garantera alla elever rättigheten till elevhälsan

och dess olika kompetenser. Vänsterpartiet menar

därför att införandet av nyckeltal inom elevhälsa

snarast bör utredas.

39. Förebyggande arbete mot droganvändning

(punkt 37) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia

Larsen (c) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub268 yrkande 2,

2002/03:Ub369 yrkande 2 och

2002/03:So442 yrkande 7

samt avslår motionerna

2002/03:Ub341 och

2002/03:So447 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs förebyggande åtgärder mot

ett ökande drogbruk och att en nationell

handlingsplan är nödvändig. Åtgärder som

rikskampanjer, andra informationsåtgärder liksom en

bra undervisning i skolan om riskerna med alkohol,

narkotika och tobak (ANT) krävs.

40. ANT-undervisning (punkt 38) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 4 och

2002/03:So251 yrkande 2

samt avslår motionerna

2002/03:Ub554 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:So515 yrkandena 9 och 11.

Ställningstagande

Vi menar att undervisningen om narkotikans

verkningar skall påbörjas tidigare än vad som görs i

dag för att få effekt.

41. ANT-undervisning (punkt 38) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub554 yrkandena 1-2

samt avslår motionerna

2002/03:So515 yrkandena 9 och 11,

2002/03:Ju281 yrkande 4 och

2002/03:So251 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolan är oslagbar när det gäller att nå ut till

barn och ungdomar med information och kunskap om

bl.a. droger. Många elever är dock missnöjda med den

information de fått via ANT-undervisningen. Jag

anser att ANT-undervisningen bör påbörjas redan från

läsår fyra och sedan kontinuerligt finnas med i

läroplanen fram till nionde klass. Undervisningen

bör också utgå från verkligheten genom att man har

föreläsare som t.ex. arbetar med dessa frågor till

vardags eller som själva levt i missbruk. Poliser,

frivilligorganisationer och f.d. missbrukare är de

som är bäst lämpade att informera om

missbruksfrågor.

42. ANT-undervisning (punkt 38) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 38

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So515 yrkandena 9 och 11

samt avslår motionerna

2002/03:Ub554 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ju281 yrkande 4 samt

2002/03:So251 yrkande 2.

Ställningstagande

Det finns problem med ANT-undervisningen i dag.

Undervisningen saknar en väldefinierad plats i

skolans verksamhet. Målen är övergripande och

oprecisa i skolans centrala läro- och kursplan.

Detta påverkar möjligheten att utforma tydliga och

utvärderingsbara mål på lokal nivå. Vi anser därför

att ANT-undervisningen tydligare skall skrivas in i

skolans styrdokument. De kommunala skolplanerna

skall sedan ligga till grund för skolans lokala

arbetsplan och skolans ANT-undervisning.

43. Misstanke om narkotikaanvändning (punkt 39)

- m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 3 och

2002/03:So251 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att skolan skall ha en absolut plikt att

informera vårdnadshavare vid misstanke om

narkotikaanvändning.

44. Skolans uppgift (punkt 40) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub410 yrkande 2

och avslår motion

2002/03:Ub492 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att skolans uppgift är att förmedla kunskap

och goda värden.

45. Skolans uppgift (punkt 40) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 40

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub492 yrkande 5

och avslår motion

2002/03:Ub410 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att skolan har en viktig

uppgift när det gäller normöverföring och

identitetsbildning. Det gäller inte bara de

kunskaper som förmedlas utan också den totala miljö

som skolan utgör.

46. Förändring av läroplaner (punkt 41) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 41

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub319,

bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub320 och

2002/03:Ub556 yrkande 4

samt avslår motion

2002/03:Ub556 yrkande 3.

Ställningstagande

Vänsterpartiet vill stryka formuleringen om kristen

tradition och västerländsk humanism i läroplanens

första kapitel. Vi menar att formuleringen är

problematisk och att den ger felaktiga signaler.

Kristen tradition och västerländsk humanism

innehåller givetvis viktiga etiska värden, men de

står också för helt andra värden. De positiva

delarna har också tydliga motsvarigheter i varje

annan betydande religion och världsåskådning.

Utpekandet av just det kristna respektive det

västerländska är därför trångsynt och etnocentriskt.

Dessutom är formuleringarna särskilt olyckliga mot

bakgrund av att Sverige är ett mångkulturellt

samhälle. De stämmer heller inte överens med

bestämmelsen att skolan skall vara icke-

konfessionell eller den religionsfrihet vi har i

vårt land.

I läroplanen för förskolan finns ingen motsvarande

formulering. Vänsterpartiet anser att det är dags

att samordna de tre läroplanerna i detta avseende.

47. Ämnesfrågor av övergripande karaktär (punkt

42) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub229 yrkandena 1 och 5

samt avslår motionerna

2002/03:Ub417 yrkandena 7 och 21 samt

2002/03:Ub514.

Ställningstagande

Att kunna läsa, skriva och räkna är grundläggande

för att kunna tillägna sig andra kunskaper och är

absolut nödvändigt i dagens samhälle. Folkpartiet

anser därför att grundskolan skall prioritera dessa

kunskaper.

Den enskilde eleven skall ha rätt att lära i en

takt som passar hans eller hennes individuella

förutsättningar. I grundskolans senare år bör

eleverna därför kunna delas in i olika

undervisningsgrupper vissa timmar, beroende på

elevers intresse för ämnet och behov av stöd. Samma

krav på de olika betygsnivåerna skall gälla i

"allmän" och "särskild" kurs.

48. Ämnesfrågor av övergripande karaktär (punkt

42) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 42

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkandena 7 och 21

samt avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkandena 1 och 5 samt

2002/03:Ub514.

Ställningstagande

Barn har olika talanger och intressen. Några är mer

teoretiskt inriktade, andra mer praktiskt. Detta

måste återspeglas i skolan. Om skolan blir alltför

teoretisk kan inlärningen hämmas för många elever.

De praktisk-estetiska ämnena är en viktig del av

helheten i skolan, och undervisningen i dessa ämnen

behöver få en mer framskjuten plats.

Vi anser att skolans roll ur ett

folkhälsoperspektiv behöver granskas, med avseende

på t.ex. ämnen som hem- och konsumentkunskap samt

idrott och hälsa. En granskning behöver också göras

av hur tiden fördelas mellan ämnen som läses i

block.

49. Avskaffande av timplanen (punkt 43) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 14 och

2002/03:Ub336 yrkande 5.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör timplanen avskaffas snarast.

Därigenom är det lättare att låta elevens

måluppfyllelse stå i fokus. Med en utvecklad

målstyrning och återkommande utvärderingar av

kunskapsresultaten behövs inte timplanen. Det är

inte nödvändigt att invänta resultaten från den

pågående försöksverksamheten.

50. Svenska och svenska som andraspråk (punkt

44) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf226 yrkande 20

samt avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 2,

2002/03:Ub289,

2002/03:Ub325 yrkandena 1 och 3,

2002/03:Ub336 yrkande 15 och

2002/03:Ub501.

Ställningstagande

Vi menar att de principer som ligger till grund för

det läsutvecklingsschema (LUS) som används i ett

flertal skolor är positiva och bör genomsyra hela

skolan. Dessa innebär att det skall vara tydligt för

eleverna vad de skall uppnå, studieresultaten skall

utvärderas regelbundet och utfallet av

utvärderingarna skall kommuniceras på ett tydligt

sätt till eleven, föräldrarna och skolan. För de

elever där resultaten brister skall det finnas

vidsträckta möjligheter till stöd i form av tid och

extra personalinsatser.

51. Svenska och svenska som andraspråk (punkt

44) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 44

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 15

samt avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 2,

2002/03:Ub289,

2002/03:Ub325 yrkandena 1 och 3,

2002/03:Ub501 och

2002/03:Sf226 yrkande 20.

Ställningstagande

Många undersökningar visar att elever med utländsk

bakgrund har sämre studieresultat i skolan. Dessa

elever måste ges bättre förutsättningar. Kunskaper i

svenska skall prioriteras och det måste göras tidiga

satsningar på läsning av skönlitteratur. Detta kan

innebära att undervisningen i andra ämnen skjuts

upp. Skolan måste bli mer elevanpassad i detta

avseende.

52. Modersmålsundervisning (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf226 yrkande 21

samt avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 1,

2002/03:Ub325 yrkandena 5 och 6,

2002/03:Ub437,

2002/03:Ub481,

2002/03:Ub518 samt

2002/03:Sf334 yrkandena 33, 34 och 50.

Ställningstagande

Genom modersmålsundervisning kan en elev med

invandrarbakgrund behålla kulturella och sociala

kontakter, vilket annars hade varit svårare. I en

internationaliserad värld är också flerspråkighet en

ovärderlig tillgång. Modersmålsundervisningen och -

läraren spelar i många fall en positiv roll för

barnens integration. Det är Folkpartiets uppfattning

att modersmålsundervisning skall erbjudas i den

omfattning som nu sker men att formerna måste ses

över. Det är inte acceptabelt att elever missar

delar av den ordinarie skolundervisningen.

53. Modersmålsundervisning (punkt 45) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 45

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf334 yrkandena 33, 34 och 50

samt avslår motionerna

2002/03:Ub231 yrkande 1,

2002/03:Ub325 yrkandena 5 och 6,

2002/03:Ub437,

2002/03:Ub481,

2002/03:Ub518 och

2002/03:Sf226 yrkande 21.

Ställningstagande

Tvåspråkighet hos barnen underlättar både deras och

föräldrarnas integration. Kristdemokraterna vill

understryka vikten av modersmålsundervisning. Trots

tydligt reglerad skyldighet att erbjuda eleverna

sådan undervisning är det en verksamhet som är satt

på undantag i de flesta kommuner. Enbart hälften av

berättigade elever får undervisning i dag.

Kristdemokraterna anser att modersmålsundervisningen

måste förbättras. Elever med invandrarbakgrund skall

ha rätt till undervisning under hela skoltiden.

Kommunen skall också vara skyldig att erbjuda

undervisning om det finns minst tre elever som är

berättigade till sådan, i stället för dagens fem

elever.

Elever med bristande kunskap i svenska behöver

ofta stöd i andra skolämnen på sitt modersmål för

att följa med i undervisningen. Det har inneburit

att modersmålsundervisningen på vissa håll har

förvandlats till stödundervisning. Detta är inte

rimligt. Undervisning på och i modersmål är två

olika saker som fyller helt olika syften. Den

undervisning som enligt forskningen gett bäst

resultat för språkinlärning är när undervisningen

sker lika mycket på modersmålet som

majoritetsspråket, i blandade klasser. Den svenska

skolan måste ge elever med invandrarbakgrund rätt

till omfattande stödundervisning och/eller

ämnesundervisning på modersmålet.

Enligt undersökningar varierar

modersmålsundervisningen i de nationella

minoritetsspråken. Vi anser att de fem nationella

minoritetsspråken skall likställas i

skollagstiftningen vad gäller rätt till

modersmålsundervisning.

54. Fysisk aktivitet i skolan (punkt 47) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Kr266 yrkande 5

samt avslår motionerna

2002/03:Ub264,

2002/03:Ub336 yrkande 20,

2002/03:Ub383,

2002/03:Ub410 yrkande 15,

2002/03:Ub417 yrkande 8,

2002/03:Ub438,

2002/03:Ub496,

2002/03:So448 yrkande 4 och

2002/03:Kr297 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att grundlägga en hälsosam livsstil i

unga år. Barn och ungdomar behöver dagligen få utöva

fysisk aktivitet i skolans regi, eftersom alla inte

rör sig tillräckligt på fritiden. Ett brett

perspektiv på idrott och hälsa skall anläggas inom

skolan.

55. Fysisk aktivitet i skolan (punkt 47) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 47

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 8

samt avslår motionerna

2002/03:Ub264,

2002/03:Ub336 yrkande 20,

2002/03:Ub383,

2002/03:Ub410 yrkande 15,

2002/03:Ub438,

2002/03:Ub496,

2002/03:So448 yrkande 4,

2002/03:Kr266 yrkande 5 och

2002/03:Kr297 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att idrottens positiva

betydelse för fysiskt välbefinnande och teoretisk

inlärning hos barn och unga måste beaktas i skolans

arbete.

56. Fysisk aktivitet i skolan (punkt 47) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 47

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 20

samt avslår motionerna

2002/03:Ub264,

2002/03:Ub383,

2002/03:Ub410 yrkande 15,

2002/03:Ub417 yrkande 8,

2002/03:Ub438,

2002/03:Ub496,

2002/03:So448 yrkande 4,

2002/03:Kr266 yrkande 5 och

2002/03:Kr297 yrkande 2.

Ställningstagande

Centerpartiet har under flera år påtalat vikten av

idrott och hälsa i skolan. Förutom betydelsen för

den fysiska hälsan är också förebyggande hälsovård i

form av goda kostvanor och regelbunden fysisk

aktivitet av stor betydelse för ett bra resultat av

skolarbetet. Vi anser att regeringen snarast bör

redogöra för hur strategin för att öka den fysiska

aktiviteten i skolan skall säkerställas.

57. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 49)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:L249 yrkande 16

samt avslår motionerna

2002/03:Ub423 yrkande 2,

2002/03:Ub510 yrkande 2,

2002/03:Ub552 yrkande 1,

2002/03:Ub556 yrkandena 1, 2 och 8,

2002/03:L318 yrkande 15 samt

2002/03:So456 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

I dag finns det brister i skolans sex- och

samlevnadsundervisning. Detta är oacceptabelt. Alla

elever har rätt till en bra undervisning, inklusive

allsidiga kunskaper om homo-, bi-, trans- och

heterosexualitet. Det är också viktigt att tydligt

verka för en tolerant syn gentemot olika sexuella

läggningar.

58. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 49)

- kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 49

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So456 yrkandena 3 och 4

samt avslår motionerna

2002/03:Ub423 yrkande 2,

2002/03:Ub510 yrkande 2,

2002/03:Ub552 yrkande 1,

2002/03:Ub556 yrkandena 1, 2 och 8,

2002/03:L249 yrkande 16 samt

2002/03:L318 yrkande 15.

Ställningstagande

Kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen är i

dag ojämn. Orsaker till detta kan vara att det

saknas nationella mål för undervisningen samt att

det finns en bristande förmåga att hantera dessa

frågor. Skolverket bör därför utforma nationella mål

för sex- och samlevnadsundervisningen samt, i samråd

med Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och

lärarorganisationerna, utforma kompetensutvecklande

insatser för lärarna. De nationella målen bör

särskilt ta i beaktande de skillnader i synen på

samlevnad och sexualitet som finns mellan könen och

i olika kulturer samt socioekonomiska faktorers

betydelse för sexuella riskbeteenden.

59. Mediekunskap (punkt 51) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 51

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Kr367 yrkande 2.

Ställningstagande

Medieundervisning innebär att förmedla såväl ett

teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande.

Skolan har ett ansvar för att föra in mediekultur i

undervisningen. Genom att stärka barns och ungdomars

kunskaper om medierna och lära dem att mer kritiskt

förhålla sig till det de ser, blir de mer förberedda

att möta medierna. Därigenom minskas risken för

negativ påverkan. Sverige ligger efter många andra

länder med avseende på medieutbildning i skolan, och

det finns ett behov att stärka denna.

60. Historia (punkt 54) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 54

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 10

samt avslår motionerna

2002/03:Ub396 och

2002/03:N340 yrkande 14.

Ställningstagande

Kunskaperna om våra historiska rötter har i dag

brister. Särskilt stora är bristerna i 1900-talets

historia, och därför måste undervisningen om denna

period prioriteras.

61. Religion (punkt 55) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 55

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkandena 3 och 11.

Ställningstagande

Kristendomen utgör en viktig kärna i det svenska

kulturarvet. Det är viktigt att alla elever ges goda

baskunskaper i det svenska kulturarvet för att kunna

jämföra med och förstå andra kulturer och

religioner. Ämnet religionskunskap är också en

naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet.

Ämnet behöver utvecklas än mer så att det stimulerar

elevernas arbete med en egen värdegrund.

62. Kultur och musik (punkt 57) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub327 yrkande 1

samt avslår motionerna

2002/03:Ub327 yrkandena 2 och 4,

2002/03:Ub417 yrkande 9 samt

2002/03:Kr370 yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Organisationen Sveriges musik- och kulturskolor

(SMOK) bör ges ett utredningsuppdrag om musikens

betydelse kulturellt och studiemässigt för den

enskilde elevens studieresultat i grundskolan.

63. Kultur och musik (punkt 57) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 57

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 9 samt

2002/03:Kr370 yrkandena 8 och 9

samt avstyrker motion

2002/03:Ub327 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Kulturen bör leva i skolan och genomsyra

verksamheten. Skolan har en viktig uppgift att föra

kulturarvet vidare. Bild, ord, film, musik och

rörelse bör vara självklara inslag i alla ämnen.

Kultur får inte bara bli korta projekt eller enstaka

besök. Samarbetet mellan skolan och olika

kulturverksamheter bör stärkas liksom elevernas

möjlighet att få närmare kontakt med olika

kulturformer. Musik- och kulturskolornas betydelse

för barns och ungdomars utveckling bör tas till vara

i ännu högre grad.

64. Skolbibliotek (punkt 58) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 58

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub337 yrkandena 1, 4 och 5.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att skolbiblioteken är mycket

viktiga, och vi vill att denna del av skolan skall

utvecklas. Därför bör Skolverket få i uppdrag att i

samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa

och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.

Skolledarutbildningen behöver kompletteras så att

kunskapen ökar om bibliotekens funktion och ändamål.

Dessutom bör Skolverket informera kommunerna om att

skolplanerna bör behandla skolbibliotekens

verksamhet.

65. Icke-formellt lärande (punkt 59) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 59

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Kr333 yrkande 5.

Ställningstagande

Det icke-formella lärandet behöver uppvärderas i

svenska skolor. Ofta talas om att det saknas lokaler

och utrymme för ungdoms- och föreningsaktiviteter.

Samtidigt står många skolor tomma på kvällar och

helger. Exempel finns från andra länder där det

informella lärandet som sker t.ex. i skolföreningar

är en viktig del av skolgången. Kristdemokraterna

menar att med stöd från skolledning och kommun kan

ungas initiativ förvandla skolor till platser som

sjuder av liv. Föreningsarbete bör vara meriterande

och kunna tillgodoräknas i olika sammanhang.

66. Översyn av studievägledningen (punkt 62) -

v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub332.

Ställningstagande

Enligt vår mening behövs en översyn av

studievägledningen i skolorna. Det finns i dag ett

omfattande missnöje med den studievägledning som

tillhandahålls. Dessutom kan förutses ett ökat behov

av god vägledning framöver i skolan.

67. En reklamfri skola (punkt 64) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 64 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub464.

Ställningstagande

Våra barn och ungdomar måste kunna vistas i skolan

utan att utsättas för påverkan från kommersiell

reklam. I dag ser man i alltfler kommuner att

reklamen kommit in på ett påträngande sätt i våra

barns skolmiljö i form av reklamplatser,

reklamskyltar och sponsrade läromedel. Vi vill att

skolan skall vara en reklamfri zon.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Val av skola (punkt 7) - v

2.

av Britt-Marie Danestig (v).

Det s.k. fria skolvalet har lett till en förstärkt

segregering eftersom valet ofta sker utifrån

föräldrarnas klass- och utbildningsbakgrund. De fria

valen är sålunda inte så "fria". Vi menar att

huvudregeln bör vara att eleverna erbjuds plats i

grundskolan enligt närhetsprincipen.

3. Skolstyrelser (punkt 16) - m

4.

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Vi vill att varje skola skall ha en styrelse som

leds av rektor och med representanter för personal,

elever och föräldrar. Även andra intressenter som

representanter för näringsliv från orten, elever som

tidigare gått på skolan eller släktingar som mor-

eller farföräldrar kan förekomma. Att föräldrar kan

vara i majoritet är en möjlig konstruktion.

Styrelsens uppgift skall vara att arbeta för skolans

bästa. Rektor och styrelsen är utifrån den

ekonomiska ram och de mål som är uppsatta fria att

själva besluta om och utforma skolans verksamhet.

5. Elevinflytande m.m. (punkterna 30 och 31) -

v, mp

6.

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Vi menar att följande frågor är viktiga i det

fortsatta arbetet med att utveckla elevinflytandet

och skolans arbetsmiljö.

Varje skola måste ha ett fungerande representativt

forum för elevinflytande. Elever skall ha rätt att

frånvara från undervisning för arbete med

elevinflytande, skyddsombudsarbete, arbete med

skoltidning eller liknande. Dessutom skall det

framgå av en elevs slutbetyg om denna har varit

engagerad i arbete av detta slag. Rektor får inte ha

tolkningsrätt i fråga om vad som skall räknas i

detta sammanhang. Tillämpningen av arbetsmiljölagen

i skolan liksom elevskyddsombudens ställning behöver

ses över.

7.

Skolans arbetsmiljö m.m. (punkterna 31, 35 och

36) - m

8.

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Utformningen av skolans arbetsmiljö skall alltid

sträva mot att ge de bästa förutsättningarna för

elevernas fysiska och psykiska hälsa.

Skolhälsovårdens erfarenheter av elevers arbetsmiljö

måste ges ökad betydelse. Det är rimligt att det för

elevhälsan finns allsidig kompetens som svarar mot

elevernas behov av stödinsatser. Elevhälsan skall

vara till för alla barn, men i synnerhet för vissa

barn. Det finns också enkla insatser som kan göra

att barnen mår bättre och lär sig mer i skolan. Att

äta rätt samt att röra sig bör uppmuntras.

5. Företagskunskap (punkt 52) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic

(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Relativt få människor startar företag i Sverige och

antalet företagare minskar. Om vårt

utbildningssystem i större utsträckning förberedde

oss på möjligheten att bli företagare skulle vi

kunna få fler företagare. Därför bör det redan i

grundskolans högstadium ingå företagskunskap som

delämne. I undervisningen skulle barnen förberedas

för och förstå möjligheterna med att driva ett eget

företag.

6. Nya ämnen och inslag i undervisningen

(punkt 56) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet anser att man måste göra en

kraftsamling för att komma till rätta med våld, hot,

trakasserier och den alltmer utbredda sexuella

förnedringen som unga i dag utsätts för. Vi anser

att man bör se över möjligheten att införa ett nytt

ämne i skolan som skulle kunna kallas livskunskap.

Alternativt kan man förstärka dessa viktiga delar i

de befintliga ämnena. Viktiga moment som skulle ingå

i detta är t.ex. mat och hälsa, jämställdhet,

diskriminering, sexualitet, mänskliga rättigheter

m.m.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub211 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ju bredare

skolans utbud blir genom individuella skolors

profilering, desto fler barn och ungdomar kommer

att finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i

skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att om varje skola

finner sitt område att bli särskilt duktig på

kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att

öka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolors

profilering kan utgöra ett incitament för

vidareutbildning för lärare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolplacering

av barn lika naturligt skall kunna ske såväl efter

vilken pedagogisk inriktning som ligger nära

barnen som efter skolans geografiska närhet.

2002/03:Ub216 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av ökat antal

idrottstimmar på schemat i skolan.

2002/03:Ub224 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet

idrott och hälsa.

2002/03:Ub226 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om inrättandet av en

grundskoleexamen.

2002/03:Ub227 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att alla elever i

landets högstadieskolor vid något tillfälle får

besöka riksdagen och Stockholm.

2002/03:Ub228 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att införa flexibel

arbetstid i skolan samt om ett läsår med varvad

teoretisk och praktisk undervisning.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundskolan

skall prioritera baskunskaperna läsning, skrivning

och räkning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

skall ändras så att alla elever har rätt till

undervisning och stöd även efter skolpliktens

upphörande tills de blir behöriga till

gymnasieskolans nationella program eller kan börja

i vuxenutbildning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjlighet att

dela in basämnena i särskild och allmän kurs skall

införas.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder mot

skolk.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

arbetsmiljö.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om extra resurser och

andra metoder att öka integrationen i skolan.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att timplanen

snarast skall avskaffas.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eleverna

normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder

och avsluta den när målen har uppnåtts.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samarbete mellan

skola och föräldrar.

2002/03:Ub231 av Luciano Astudillo (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utredning vars

uppgift blir att reformera

modersmålsundervisningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om svenska som

andraspråk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krafttag mot

diskriminering och insatser för etnisk mångfald i

skolan.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärare och

elever behöver ordning, reda och arbetsro i

skolan.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolledaren

skall ges goda förutsättningar för att leda den

skola där han eller hon verkar.

2002/03:Ub258 av Nyamko Sabuni (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i skolan

undervisa i ämnet företagskunskap.

2002/03:Ub263 av Elizabeth Nyström och Anders G

Högmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler obligatoriska

schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på

gymnasiet.

2002/03:Ub264 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad motionen anförs om utökad fysisk aktivitet under

skoltid.

2002/03:Ub268 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om återkommande

rikskampanjer i skolan om farorna med att använda

droger.

2002/03:Ub269 av Lars Wegendal (s):

Riksdagen begär att regeringen låter utreda

förutsättningarna för ett bidrag till landets

kommuner så att alla kommuninvånare någon gång före

18 års ålder kan genomföra ett besök i landets

huvudstad och dess riksinstitutioner.

2002/03:Ub283 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

initiera en debatt kring vad

allmänbildningsbegreppet innebär för de

naturvetenskapliga ämnena.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

översikt av innehållet i målen vad gäller

naturvetenskap i grundskolan och behovet av en

bred diskussion kring vilka som är de viktigaste

allmänbildningsmålen vad gäller naturvetenskap.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

lyfta fram och samla in de goda exemplen på en

förnyelse av sättet att lära ut grundläggande

naturvetenskapliga begrepp, med ett särskilt fokus

på de tidiga grundskoleåren.

2002/03:Ub289 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om läsningens betydelse för

barns utveckling.

2002/03:Ub291 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av bättre samverkan

mellan forskarvärlden och grund- och gymnasieskolan.

2002/03:Ub295 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne

Marie Brodén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att snarast inleda

förhandlingar med de övriga nordiska länderna i

syfte att genomföra en reglering som innebär fritt

val av skola också på grundskolenivå.

2002/03:Ub313 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges

sanktionsmöjligheter gentemot kommuner som inte

uppfyller kvalitetskraven.

2002/03:Ub315 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

möjligheten att införa nyckeltal inom elevhälsan.

2002/03:Ub316 av Peter Pedersen (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder

som syftar till att säkra rätten för grundskolans

och gymnasieskolans lärare och elever att ha

tillgång till sakliga och allsidiga läromedel som

är aktuella och möjliggör en god inlärning och en

god studieteknik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen med

hjälp av berörda myndigheter bör följa upp och

granska kommunernas och skolornas användning av

sponsrade läromedel.

2002/03:Ub319 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra läroplanernas

(Lpo 94 och Lpf 94) första kapitel.

2002/03:Ub320 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om omnämnandet av kristen

tradition och västerländsk humanism i läroplanerna

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.

2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket får

i uppdrag att tillsammans med

lärarutbildningsanstalterna sprida kunskaper om

ämnet svenska som andraspråk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket får

i uppdrag att genomföra en uppföljning och

utvärdering av undervisningen i svenska som

andraspråk.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge elever rätt

till modersmålsundervisning under hela skoltiden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket får

i uppdrag att sprida kunskaper om betydelsen av

studiehandledning.

2002/03:Ub327 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att låta

organisationen SMOK utreda musikens betydelse och

särskilt då den kommunala musik- och kulturskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skriva in

rätten till studier i kommunala musik- och

kulturskolan i läroplanen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samverkan mellan

försvarsmusiken och de kommunala musik- och

kulturskolorna.

2002/03:Ub330 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om föräldrars och elevers rätt

till information om stödundervisning.

2002/03:Ub331 av Mona Jönsson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inrätta ett nytt

obligatoriskt ämne i skolan.

2002/03:Ub332 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en översyn av

studievägledningens framtid.

2002/03:Ub333 av Anna Lindgren och Yvonne Andersson

(m, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skolor på entreprenad.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att avskaffa

timplanen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att Skolverket

bör få ökade befogenheter att också kunna rikta

vissa sanktioner mot kommuner som inte sköter sitt

uppdrag.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa

lokala skolstyrelser.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att elever med

utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska

och undervisningen i andra ämnen därför skall

kunna skjutas upp.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

ämnesundervisning på annat språk än svenska bör

kunna ske på distans.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en strategi

för att öka den fysiska aktiviteten i skolan.

2002/03:Ub337 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

ges i uppdrag att i samråd med Kulturrådet ansvara

för att främja, följa och utvärdera

skolbiblioteksverksamheten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket

och Skolverket bör ges i uppdrag att tillse att

skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller

skolbibliotekens funktion och ändamål.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

ges i uppdrag att informera kommunerna om att

skolplanerna även bör ta upp skolbibliotekens

verksamhet.

2002/03:Ub341 av Helena Zakariasén och Matilda

Ernkrans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om genomförandet av en ANT-

kampanj.

2002/03:Ub345 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förutsättningarna för

ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor

utreds.

2002/03:Ub347 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen snarast lägger

fram förslag till sådan ändring av skollagen att

det klart framgår att även eleverna i

åldersgruppen 10-12 år har rätt till

fritidshemsplats.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att snarast utreda

om barn till arbetslösa och föräldralediga har

rätt till skolbarnsomsorg.

2002/03:Ub353 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en samlad kompetens för

arbete mot ohälsa i skolorna.

2002/03:Ub361 av Gabriel Romanus (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

engagera alla föräldrar i barnens skola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla lärare

och skolledare bör ha utbildning i samarbete med

hemmen.

2002/03:Ub369 av Ingemar Vänerlöv (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om andra förebyggande

åtgärder mot ett ökande drogbruk.

2002/03:Ub373 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en handlingsplan för

ordning och reda i grund- och gymnasieskolan.

2002/03:Ub377 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förbättra

skolhälsovården.

2002/03:Ub379 av Mikaela Valtersson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av

naturskolors existens.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av att

sprida kunskap och information om naturskolor och

utomhuspedagogik.

2002/03:Ub381 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i skollagen för att garantera

att elever ges rätt att frånvara från undervisning

för arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete,

skoltidningsarbete e.d.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i skollagen som

garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg

om denne varit engagerad i elevinflytande,

skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i skollagen som ålägger

skolorna att ha något fungerande representativt

forum för elevinflytande.

4. Riksdagen begär av regeringen att den lägger fram

förslag till sådan ändring i skollagen att

tolkningsrätten vad gäller vad som räknas som

elevinflytande o.d. inte ligger ensamt på rektorn.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i motionen om skolstyrelser

med elev- respektive föräldramajoritet i kommunala

skolor.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i skollagen att det

klart framgår att de lagar om arbetsmiljö som

gäller på andra arbetsplatser också gäller för

elever i skolan.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring i skollagen att elevers

skyddsombud på skolor ges samma rättigheter och

skyldigheter som arbetares skyddsombud på andra

arbetsplatser.

2002/03:Ub383 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine

Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om alla barns rätt till

fysisk aktivitet i skolan.

2002/03:Ub389 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om nationella riktvärden på antalet elever

då en kurator eller skolpsykolog måste anställas.

2002/03:Ub392 av Marianne Carlström och Kerstin

Andersson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om antalet

undervisningstimmar i ämnet hemkunskap på

grundskolan.

2002/03:Ub396 av Joe Frans (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att olika länders

deltagande i slavhandeln över Atlanten belyses i

undervisningen.

2002/03:Ub397 av Joe Frans (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att uppmuntra en

kritisk granskning av landets skolböcker ur ett

mångkulturellt perspektiv.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

fortbildningsverksamhet för lärare i dessa frågor.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om respekt för

elevers olikheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans uppgift

att förmedla kunskap och goda värden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individanpassad

skolstart.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individanpassad

inlärningstid.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tidiga

stödinsatser.

10. Riksdagen beslutar införa ett nationellt prov i

årskurs tre med en därtill knuten rätt till extra

stöd i enlighet med vad i motionen anförs.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god

inlärningsmiljö.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars

delaktighet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om information till

föräldrar vid otillåten frånvaro.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa.

2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna inom

skolbarnsomsorgen.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet med

skolans värdegrund skall ingå i skolornas

kvalitetsredovisning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kristendomens

ställning i religionsämnet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med förslag om hur

möjligheten till flexibel skolstart skall

utnyttjas i högre grad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fördelningen

mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i

skolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse för barns välbefinnande.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kulturens roll i

skolan och musik- och kulturskolornas betydelse

för barns utveckling.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om historieämnet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

religionskunskapsämnets betydelse.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön

i skolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block

samt av fördelningen mellan praktiska och

teoretiska ämnen.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat

elevinflytande i takt med stigande ålder.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt

till information och inflytande i skolan.

2002/03:Ub422 av Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att stödja och

medverka till att det startas kommunala

teknikskolor.

2002/03:Ub423 av Carina Ohlsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen i grundskolan och på

gymnasiet bör få en likvärdig kvalitet i hela

landet och om rektors ansvar för att det finns

arbetsplaner utarbetade om vad man vill uppnå med

undervisningen och att undervisningen genomförs.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utvecklingen

av förskoleklass.

2002/03:Ub434 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i både grundskolan och

gymnasiet utöka antalet lektioner i ämnet idrott och

hälsa.

2002/03:Ub436 av Marina Pettersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det i kursplanen för

grundskolans lågstadium bör införas krav på

obligatorisk simundervisning.

2002/03:Ub437 av Raimo Pärssinen och Anita Jönsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förstärka

modersmålsundervisning i grundskolan.

2002/03:Ub438 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fysiska aktiviteter i

skolan och ungas kondition och hälsa.

2002/03:Ub456 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förutsättningarna för

ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor

utreds.

2002/03:Ub461 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en stärkt äganderätt för

elever.

2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om vikten av att

varje skola har mångfaldsplaner.

2002/03:Ub464 av Mikaela Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att skolan skall vara

en reklamfri zon.

2002/03:Ub478 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och

Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.

2002/03:Ub480 av Sven Bergström och Birgitta Sellén

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder för en bättre

folkhälsa.

2002/03:Ub481 av Elina Linna m.fl. (v, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om utredning av

modersmålsundervisningen.

2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolornas

värdegrundsarbete.

2002/03:Ub494 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om

rasism och främlingsfientlighet i Sveriges skolor

med syfte att återkomma med förslag om åtgärder.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lösningar på

problemet med rasism och främlingsfientlighet i

skolan.

3. Riksdagen begär att regeringen initierar en

läromedelsöversyn enligt de principer som anförs i

motionen.

6. Riksdagen begär att regeringen initierar en bred

kampanj på landets skolor för att starta

antirasistiska skolgrupper.

2002/03:Ub496 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.

2002/03:Ub501 av Lennart Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rätten till goda kunskaper

i svenska språket.

2002/03:Ub506 av Kent Härstedt och Annika Nilsson

(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om simundervisning

för skolbarn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett förtydligande

i läroplanen beträffande vilka krav som ställs om

simkunnighet.

2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c,

mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom

sex- och samlevnadsundervisningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsynen av

skolans och högskolans undervisning och läromedel

om HBT-frågor.

2002/03:Ub514 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fysisk aktivitet och

kreativt skapande i skolarbetet.

2002/03:Ub516 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad

borde vara en självklarhet i den demokratiska

processen och även skall vara en del av utbildningen

i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och

historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och

högskolan.

2002/03:Ub518 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stärka

modersmålsundervisningens ställning.

2002/03:Ub519 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kostgenomgång för

skolelever.

2002/03:Ub533 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om frukostens betydelse för

skolelevernas inlärningsförmåga.

2002/03:Ub534 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om elevers inflytande på

arbetsmiljön i skolan.

2002/03:Ub543 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökat elevengagemang för

bättre studiero i skolan.

2002/03:Ub545 av Eva Arvidsson och Anne Ludvigsson

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att det finns

kurators- och psykologkunskap i skolhälsovården.

2002/03:Ub546 av Jan Emanuel Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vegetarisk och vegansk

skolmat samt undervisning inom ramen för ämnet

hemkunskap.

2002/03:Ub550 av Nikos Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en analys av situationen

för svenska elever utomlands.

2002/03:Ub552 av Marina Pettersson och Hillevi

Larsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärarnas ansvar

att motverka fördomar, både sina egna och andras,

kring homo-, bisexuella och transpersoners

livsvillkor.

2002/03:Ub554 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen bör

uppdra till Skolverket att omgående stärka ANT-

undervisningen i grundskolan fr.o.m. årskurs 4.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om polisens och

frivilligorganisationernas betydelse i ANT-

undervisningen.

2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

referensgrupp får i uppdrag att ta fram ett

diskussionsunderlag för sex och samlevnad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroplanernas

kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan bör

kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att

skolan skall ansvara för att varje elev efter

genomgången skolform har utvecklat sin förmåga att

reflektera över frågor om sexualitet,

könsidentitet, sexuell identitet och samlevnad

utifrån ett frigjort och jämlikt synsätt samt att

i skolans sex- och samlevnadsundervisning ge

insikter om könsöverskridande, transvestism och

transsexualism.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läroplanernas

stycke om förståelse och medmänsklighet bör

kompletteras med en text om jämlikhet,

jämställdhet, tolerans och integritet på

sexualitetens och samlevnadens område som skall

fungera i enlighet med en värdeneutral hållning

till sexualiteten och upplysa utan att värdera

olika slags sexuell läggning, samlevnad och

praktik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det som står i

läroplanen för grundskolan "I överensstämmelse med

den etik som förvaltas av kristen tradition och

västerländsk humanism..." tas bort, då inget

specifikt värdesystem skall gynnas framför något

annat.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att genom att

lyfta upp frågorna kring sexualitet och njutning

på ett positivt sätt, motverka det sexualiserade

våldet, övergrepp, våldtäkter, den patriarkala

maktstrukturen, förnedringar, kränkningar samt

föraktet mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och

transpersoner.

2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla barns

frånvaro i grundskola och gymnasieskola skall

följas upp, oavsett bakgrund.

2002/03:Sk257 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler timmar i

skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.

2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärdstrappa i

grundskole- och gymnasieförordningen.

2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan skall

ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare

vid misstanke om narkotikaanvändning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisningen

om narkotikans verkningar skall påbörjas tidigare

än i dag.

2002/03:Ju283 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillämpningen

av arbetsmiljölagen i skolan och

elevskyddsombudens ställning skall bli föremål för

översyn.

2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolundervisningen

om sex och samlevnad.

2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

15. Riksdagen begär att regeringen granskar och

utvärderar grundskolans sex- och

samlevnadsundervisning regelbundet.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det s.k. LUS-

projektet och att det bör få genomsyra hela

skolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

modersmålsundervisning.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

skapa magnetskolor och göra extrasatsningar på

skolor i utsatta områden.

2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den romska

kulturen ingår i läromedel och undervisning.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens

skolpolitik för barn som behöver extra stöd.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens

skolpolitik för barn som kommer till Sverige under

skolåren.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet

att ge tvåspråkig undervisning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet

att vara värdskolor för elever från andra skolor

vad gäller språk eller ämnesundervisning.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa rätten

till modersmålsundervisning under hela skoltiden

och en skyldighet för kommunen att erbjuda

undervisning om det finns minst tre elever som är

berättigade till sådan.

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätt för elever

till stödundervisning och/eller ämnesundervisning

på modersmålet.

50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella

minoriteter.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barn och unga

med utländsk bakgrund liksom deras föräldrar

representeras i lokala skolstyrelser.

24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av skollagen enligt vad i

motionen anförs om närhetsprincipen.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

samlad genomtänkt tvåspråkig utbildning från

förskolan t.o.m. gymnasiet och att

modersmålslärarna ges en aktiv roll i arbetslaget.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den nya

skolutvecklingsmyndigheten ges i uppdrag att

sprida erfarenheterna om utvidgad

modersmålsundervisning och att satsningar på

förbättrade utbildningsvillkor i segregerade

områden skall gälla även livet utanför förskolan

och skolan.

2002/03:So251 av Carl-Axel Johansson (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att undervisningen om narkotikans effekter

bör påbörjas tidigare än i dag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan skall

ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare

vid misstanke om narkotikaanvändning.

2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om utarbetande av

en nationell handlingsplan för hur kampen mot

ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak

skall intensifieras i bl.a. skolan.

2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

få i uppdrag att utarbeta en strategi för

tobaksprevention utifrån ungas eget engagemang.

2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

få i uppdrag att utreda och lämna förslag för

ökade möjligheter till fysisk aktivitet i skolan.

2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utformandet av

nationella mål för samlevnads- och

sexualundervisning i skolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kompetensutvecklande insatser för lärare vad

gäller samlevnads- och sexualundervisning.

2002/03:So507 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kompetensutveckling för personal som arbetar nära

barn i skola och barnomsorg.

2002/03:So511 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

elevhälsovård.

2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ANT-

undervisningen skrivs in i läroplanen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av de

kommunala skolplanerna som skall utgöra grund för

de enskilda skolornas ANT-undervisning.

2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och

skolans betydelse i detta sammanhang.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om idrottens

betydelse i skolan.

2002/03:Kr333 av Helena Höij m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen får

i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag

till åtgärder för att uppvärdera det icke formella

lärandet i svenska skolor.

2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

medieutbildning för alla i skolan.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

kommunala musik- och kulturskolor.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av kultur i

skolan.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om goda

utbildningsmöjligheter i hela landet.

2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson

(c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skånska

skolor måste undervisa i skånsk/dansk historia.

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att finna former för kunskaps- och

kompetensutveckling i små skolor.