Bet. 2002/03:UBU12

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU12

Betyg

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 27 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2002 om olika betygsfrågor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Yrkandena handlar om förändringar av

betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan,

avskaffande av betygen, möjligheten att pröva för

nytt betyg och möjligheten att överklaga ett betyg,

nationella prov, skriftliga omdömen och

utvecklingssamtal. Utskottet hänvisar till tidigare

ställningstaganden samt utrednings- eller

beredningsarbete i frågan.

Reservationer finns från Moderaterna, Folkpartiet

liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,

Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänsyn till de motiveringar som framförs under

Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Betyg från årskurs 6 i grundskolan och i

fler steg

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 3,

2002/03:Ub229 yrkande 6,

2002/03:Ub270,

2002/03:Ub285,

2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del,

2002/03:Ub336 yrkande 4 och

2002/03:Ub417 yrkande 13.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Möjlighet till betyg från årskurs 1 i

grundskolan

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del.

Reservation 2 (m)

3. Utvärdering av betygssättningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 19.

Reservation 3 (fp)

4. Fler betygssteg i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 20 och

2002/03:Ub444 yrkande 12.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Avskaffande av kursbetyg

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 11 och

2002/03:Ub444 yrkande 13.

Reservation 5 (fp)

Reservation 6 (kd)

6. Avskaffande av betygen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub304 och

2002/03:Ub388 yrkandena 1 och 3.

Reservation 7 (v, mp)

7. Prövning i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 21 och

2002/03:Ub429 yrkande 6.

Reservation 8 (m, fp, c)

8. Överklagande

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub388 yrkande 2 och

2002/03:Ub498 yrkande 2.

9. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 5,

2002/03:Ub229 yrkande 8,

2002/03:Ub417 yrkande 14 och

2002/03:Ub444 yrkande 16.

Reservation 9 (m, fp, c)

Reservation 10 (kd)

10. Skriftliga omdömen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub207 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:Ub229 yrkande 7.

Reservation 11 (m)

Reservation 12 (fp)

11. Utvecklingssamtal

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub417 yrkande 12.

Reservation 13 (kd)

Stockholm den 10 april 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström

(s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna

Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

2002/03

UbU12

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden i oktober 2002

väcktes ett antal motionsyrkanden i betygsfrågor i

grund- och gymnasieskolan. Dessa behandlas i detta

betänkande.

Yrkandena tar upp förändringar av betygssystemen i

grundskolan och gymnasieskolan, avskaffande av

betygen, möjligheten att pröva för nytt betyg och

möjligheten att överklaga ett betyg. Dessutom

behandlas nationella prov, skriftliga omdömen och

utvecklingssamtal i yrkandena.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 27 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Betygssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

förändringar av betygssystemet i grundskolan

och gymnasieskolan. Utskottet anger som grund

för avslag tidigare ställningstaganden,

pågående insatser samt beredningsarbete av

lämnade utredningsförslag.

Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2

(m), 3 (fp), 4 (m, fp, kd, c), 5 (fp), 6 (kd)

och 7 (v, mp).

Förändring av betygssystemet m.m. i grundskolan

Motioner

De borgerliga partierna tar alla upp utformningen av

betygssystemet i grundskolan och menar att betyg bör

ges fr.o.m. årskurs sex i en sexgradig skala. I

Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub417 yrkande 13

påpekas att stegen i betygsskalan inte får vara för

glesa om eleven skall motiveras att försöka uppnå

nästa steg. Med för få steg är det också svårt att

mäta det som betygen skall mäta på ett rättvisande

sätt. Kristdemokraterna menar dessutom att betygen

bör ges tidigare för att eleverna skall hinna vänja

sig vid systemet i god tid före slutbetyget i

årskurs nio. I motionerna 2002/03:Ub270 (kd) och

2002/03:Ub285 (kd) framförs att ett betygssystem med

fler betygssteg är studievänligare, både för den som

har lätt att lära och för den som har svårare. Med

fler steg ökar möjligheterna till återföring, och

funktionen av urvalskriterium för vidare studier

förbättras.

Moderaterna menar i motionerna 2002/03:Ub298

yrkande 3 och 2002/03:

Ub207 yrkande 3 att betyg bör ges, i sex steg,

senast från sjätte klass men att det bör vara

möjligt att ge betyg redan från årskurs ett.

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub229 yrkande 6

att betygen i dag ges alldeles för sent. Elever,

föräldrar, skola och skolpolitiker bör tidigare än i

åttan få tydliga besked om elevens

kunskapsutveckling. Dessutom är dagens antal steg

för få för att kunna visa vilka kunskaper eleven

har. Centerpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub336

yrkande 4 att betygen ger information om hur långt

eleven har kommit på väg mot måluppfyllelse och att

betygen inte bara är en utvärdering av elevernas

kunskaper utan visar också hur väl skolan har

lyckats stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.

Bland annat för att minska risken för sent insatta

stödinsatser bör betyg ges från årskurs sex, och

dessutom sättas i sex steg.

I Folkpartiets motion 2002/03:Ub244 yrkande 19

föreslås att Skolverket får i uppdrag att genomföra

en utvärdering av betygen på nationell nivå för att

undersöka om de motsvarar den kunskapsnivå som de

nationella målen och kriterierna anger. Skälet anges

vara att godkända betyg i grundskolan inte verkar

motsvara de kunskapskrav som ställs för att klara

kärnämnena i gymnasiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena. Utskottet har behandlat

motsvarande motionsyrkanden ett flertal gånger

(senast i bet. 2000/01:UbU13 och 2001/02:UbU10), och

utskottet finner inte anledning att nu ändra

tidigare ställningstaganden.

Skolverket har utarbetat ett kommentarmaterial

"Bedömning och betygssättning" liksom antologin "Att

bedöma eller döma" i syfte att stödja utvecklingen

på området. Skolverket pekar i sitt

kommentarmaterial på att skillnaden mellan olika

betyg i det svenska betygssystemet skall vara

kvalitativ. Det innebär att skillnader skall

formuleras som kunnande av olika kvalitet. Att kunna

beskriva olika kvaliteter ställer stora krav på ett

välutvecklat och nyansrikt språk, och Skolverket

menar att ett betygssystem som baseras på verbalt

beskrivna kvaliteter gör det betydligt svårare att

ha många betygssteg. I ett kvalitativt system kan

man inte heller tala om att steg mellan olika betyg

är lika stora. Det faktum att man vid meritvärdering

tilldelar betyg numeriska vikter beror på att betyg

används vid urval och har inte med själva

betygssystemet att göra. Utskottet vill i

sammanhanget peka på utvecklingssamtalen och den

möjlighet som finns inom ramen för dessa att utbyta

information om elevens framsteg liksom att komma

överens om vilka åtgärder som behövs för att stödja

eleven i det fortsatta arbetet.

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning år 2000

om betyg och bedömning visade att det fanns

betydande brister vad gällde en rättvis och

likvärdig betygssättning. Granskningen pekade bl.a.

på behovet av samverkan och fortbildning för att

förbättra situationen. För att säkerställa

kvaliteten i nuvarande betygssystem har regeringen

givit Skolverket i uppdrag att tillsammans med

lärarorganisationerna genomföra en nationell

kompetensutveckling för lärare om bedömning och

betygssättning. Den nya Skolutvecklingsmyndigheten

har nu övertagit uppdraget och kommer efter hand att

presentera och genomföra olika aktiviteter.

Utskottet vill här erinra om den roll de nationella

proven har att bidra till en mer likvärdig

betygssättning.

Förändring av betygssystemet i gymnasieskolan

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande 20 att sex

betygssteg skall införas även i gymnasieskolan då

dagens betygssteg inte på ett rättvisande sätt kan

visa elevernas skilda kunskapsnivåer. Folkpartiet

vill också införa slutbetyg i stället för kursbetyg.

Ett sådant betyg speglar bättre vad eleven kan när

hon eller han lämnar gymnasieskolan (yrkande 11).

Kristdemokraterna framför i motion 2002/03:Ub444

yrkande 12 att dagens betygssystem i gymnasieskolan,

av samma skäl som för grundskolan, skall

kompletteras med flera steg. Fler steg behövs för

att på ett tydligt sätt kunna mäta kunskaperna

liksom för att motivera eleverna att försöka uppnå

nästa steg. Kristdemokraterna anser också att en

övergång från kursbetyg till ämnesbetyg bör

övervägas eftersom dagens system med betygssättning

i enskilda kurser har visat sig vara stressande för

eleverna samtidigt som möjligheten till helhet och

fördjupning i kunskaperna försvåras (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandena.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat

motsvarande yrkanden (senast i bet. 2001/02:UbU9 och

2000/01:UbU10).

Antalet steg i betygsskalan bygger på att

kunskapskvaliteter för olika steg kan identifieras

och beskrivas i betygskriterier. En förändring av

antalet steg skulle innebära en genomgripande

förändring av betygssystemet. För att säkerställa

kvaliteten i nuvarande betygssystem har regeringen

som redan nämnts givit Skolverket i uppdrag att

tillsammans med lärarorganisationerna genomföra en

nationell kompetensutveckling om bedömning och

betygssättning för lärare. Den nya

Skolutvecklingsmyndigheten har nu övertagit

uppdraget.

Gymnasiekommittén tar i sitt betänkande Åtta vägar

till kunskap (SOU 2002:120) upp betygssystemet och

betygssättningen. Kommitténs uppfattning är att en

eventuell förändring av det rådande betygssystemet

bör ske som en konsekvens av andra förändringar i

gymnasieskolan och dess struktur. Enligt kommittén

skulle framlagda förslag om förändring av strukturen

i gymnasieskolan och större kurser medverka till att

minska de problem med stress och fragmentarisering

som dagens system med kursbetyg bedöms orsaka.

Kommittén föreslår att betyg sätts på kurs men att

kurserna skall vara av större omfattning än i dag,

ofta motsvarande ämne och block. I de fall ett block

består av kurser inom samma yrkesområde skulle ett

betyg på hela blocket vara naturligt. För de

traditionella skolämnena kan betygen behöva

redovisas separat. Kurser inom sådana ämnen skulle,

med kommitténs förslag, komma att finnas inom flera

block, vilket då gör det naturligt att sätta betyg

på var och en av kurserna. Vill man ta ytterligare

steg mot ett mer renodlat ämnesbetygssystem sker

detta lämpligast i samband med kommande

kursplaneöversyn. Sammanfattningsvis menar kommittén

att det vid eventuella förändringar av

betygssystemet är viktigt med lång framförhållning.

Utskottet menar att regeringens beredning av

förslagen bör avvaktas.

Avskaffande av betygen

Motioner

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet tar upp frågan

om avskaffande av betygen. Vänsterpartiet menar i

motion 2002/03:Ub304 att en betygsfri skola skulle

förbättra skolan i flera avseenden. Den betygsfria

skolan skall inte ses som en kravlös skola utan den

skulle komma att ställa högre krav på såväl lärare

som elever än dagens. Vänsterpartiet avvisar de

traditionella argumenten för betyg som

utvärderingsinstrument, motiverande och

urvalsinstrument och menar att det finns lämpligare

metoder att använda för dessa syften. Ett försök med

betygsfri intagning till gymnasieskolan bör inledas

snarast. Miljöpartiet anser i motion 2002/03:Ub388

yrkandena 1 och 3 att betyg medför ett antal

negativa effekter och att en försöksverksamhet bör

inledas där betygen i grundskolan avskaffas i en

region i landet. Ett avskaffande av betygen skall

inte leda till en kravlös skola utan en skola där

kunskap står i centrum med andra system av

uppföljningar än betyg. Frågan om antagningssystem

för högre utbildningar är komplicerad, men

möjligheten att successivt avskaffa det graderade

betygssystemet i grundskolan bör utredas närmare,

enligt Miljöpartiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare uttalat sig mot en översyn

av betygssystemet med motiveringen att det nuvarande

betygssystemet har funnits alltför kort tid (bet.

2001/02:UbU10) liksom att införandet av det

nuvarande systemet har krävt ett mycket omfattande

arbete både på nationell och lokal nivå (bet.

2001/02:

UbU9). Utskottet vill också i detta sammanhang peka

på utvecklingssamtalens ökade roll i uppföljningen

av elevens kunskapsutveckling. Genom den satsning på

kompetensutveckling av lärare i frågor om bedömning

och betygssättning som Skolutvecklingsmyndigheten

tillsammans med lärarorganisationerna ansvarar för,

ökar också förutsättningarna för likvärdiga och

rättvisa betyg. I de nyligen avlämnade betänkandena

av Skollagskommittén och Gymnasiekommittén framförs

ett antal förslag i betygsfrågor som bl.a. syftar

till att avhjälpa problem i dagens system.

Regeringens beredning av förslagen i detta avseende

bör avvaktas.

Prövning och överklagande av betyg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om prövning och överklagande

av betyg med hänvisning till aviserat

utredningsarbete samt pågående

beredningsarbete.

Jämför reservation 8 (m, fp, c).

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2002/03:Ub244 yrkande 21

att elever som går i gymnasieskolan skall kunna

pröva för ett högre betyg också sedan de erhållit

betyget Godkänd. I dag är möjligheten att pröva

reserverad för dem som ännu inte har något betyg

från kursen eller har fått betyget Icke godkänd.

Detta är ett hinder för de elever som förbättrar

sina kunskaper under sin tid i gymnasieskolan. Även

Centerpartiet tar upp frågan i motion 2002/03:Ub429

yrkande 6. Möjligheten att tentera om gymnasiekurser

bör återinföras, menar motionärerna och jämför med

den möjlighet som finns inom komvux att genomgå ett

obegränsat antal prövningar.

I motion 2002/03:Ub388 yrkande 2 föreslår

Miljöpartiet att en rätt att överklaga betyg skall

införas i skollagen. Rätten skulle gälla de betyg

som påverkar möjligheten till fortsatt utbildning,

nämligen betyg från år nio och gymnasiebetygen.

Förutom att en sådan rätt att överklaga skulle öka

elevens ställning kan den också stärka lärarens

ställning. En lärare som anklagas för felaktig

betygssättning har i dag inte möjlighet att få

frågan utredd. I motion 2002/03:Ub498 (s) yrkande 2

påpekas att elever ofta upplever betygssättningen

som orättvis. För att säkerställa att

betygssättningen görs på objektiva grunder bör det

enligt motionärerna finnas möjlighet för eleverna

att överklaga betygen och få sina kunskaper prövade

av en annan lärare eller rektor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Vid tidigare behandling av motionsyrkanden

angående rätt till omprövning (bet. 2001/02:UbU9)

pekade utskottet på att intresset för att höja ett

redan satt betyg hänger ihop med att varje kursbetyg

läggs till grund för meritvärderingen vid urval till

den grundläggande högskoleutbildningen. Utskottets

mening var att resultatet av Gymnasiekommitténs

arbete borde avvaktas liksom regeringens beredning

av frågan.

I Gymnasiekommitténs betänkande (SOU 2002:120)

diskuteras frågan om prövning av gymnasiekurser och

kursbetygens roll vid urval till grundläggande

högskoleutbildning. Kommitténs uppfattning är att de

nuvarande meritvärderingsreglerna vid urval leder

till vissa negativa beteenden och att betygens

användning vid urval och vid bedömningen av särskild

behörighet behöver förändras. Det förslag om

gymnasieexamen som kommittén lägger fram skulle

innebära att de som avlägger en sådan skall anses ha

grundläggande behörighet för högskolestudier.

Kommittén föreslår också att systemet med särskilda

behörighetskrav för högskolestudier ses över med

sikte på att få ett system som är mindre knutet till

i förväg definierade kurser. Likaså föreslås en

översyn av bestämmelserna om meritvärdering vid

urval i syfte att minska taktikval och

konkurrenskomplettering. Kommittén ifrågasätter

också om systemet med konkurrenskomplettering över

huvud taget behövs.

Regeringen har den 28 mars 2003 beslutat om

direktiv till en särskild utredare som skall se över

och föreslå ändringar i reglerna för tillträde till

grundläggande högskoleutbildning. Utgångspunkterna

för arbetet skall bl.a. vara att

meritvärderingssystemet bör vara så utformat att det

uppmuntrar eleverna att genomgå ett fullständigt

program i gymnasieskolan och stimulerar till studier

på kurser som anses svåra eller som innebär

fördjupade kunskaper i ett ämne. De framtida

tillträdesreglerna bör också minska incitamenten

till den omfattande konkurrenskomplettering som sker

i dag. Den särskilde utredaren skall överväga om

nuvarande krav för grundläggande behörighet bör

skärpas. Dessutom skall utformningen av de särskilda

behörighetskraven ses över. Utredningsuppdraget

skall vara slutfört senast den 9 januari 2004.

Utskottet anser att pågående beredningsarbete samt

aviserat utredningsarbete bör avvaktas.

Skollagskommittén (SOU 2002:121) föreslår att

betyg skall kunna omprövas i syfte att stärka

elevens rättsäkerhet. Förslaget omfattar inte

önskemål som syftar till att eleven skall kunna höja

sina betyg genom en ny examination. Omprövningen

föreslås ske på lokal nivå och genom att någon annan

lärare än den betygssättande tillsammans med rektor

granskar betygssättningen och i förekommande fall

även ändrar betyget. Möjligheten att begära

omprövning bör enligt kommittén begränsas till

sådana betyg som i dag får rättsverkan, dvs. betyg

som ingår i dagens slutbetyg. Enligt utskottet bör

regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.

Nationella prov

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående

nationella prov. Utskottet hänvisar till

tidigare ställningstaganden, gällande

bestämmelser, pågående och planerade

insatser.

Jämför reservation 9 (m, fp, c) och

reservation 10 (kd).

Motioner

Folkpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub229 yrkande 8

att nationella prov ger en möjlighet att upptäcka

elever som är i behov av stöd samtidigt som de ger

en samlad bild av skolans resultat. Ämnesproven i

svenska och matematik skall vara obligatoriska redan

i årskurs tre, och resultaten skall leda till beslut

om stödundervisning, anser Folkpartiet.

Kristdemokraternas uppfattning i motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 14 och 2002/03:Ub444 yrkande

16 är att de nationella proven är viktiga både som

ett stöd vid betygssättningen och som hjälp för den

enskilde elevens utvärdering av sitt arbete.

Obligatoriska nationella prov bör genomföras i flera

ämnen fr.o.m. årskurs fem, dock inte av så

omfattande karaktär som nuvarande nationella prov.

Former för hur de praktiska yrkeskunskaperna skall

bedömas måste utvecklas. I motion 2002/03:Ub207

yrkande 5 (m) understryks att nationella prov är

viktiga då de visar varje elevs resultat och behov

av extra stöd samtidigt som de visar enskilda

skolors resultat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Liknande motionsyrkanden har

behandlats och avstyrkts av utskottet vid ett

flertal tillfällen (senast bet. 2001/02:UbU10 och

2000/01:UbU13). Utskottet finner inte anledning att

nu ändra sina tidigare ställningstaganden.

Utskottet påminner om att inom ramen för det

nationella provsystemet finns i dag diagnosmaterial

i svenska och matematik för åren före årskurs sex

samt för årskurs sex till nio material i svenska,

engelska och matematik. Syftet med de diagnostiska

proven är i stor utsträckning att ge lärarna hjälp

att bedöma och stödja elevernas utveckling.

Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet av

årskurs fem för att bedöma elevernas

kunskapsutveckling. Möjlighet finns att lokalt

bestämma att även icke-obligatoriska prov skall

genomföras av alla. I slutet av årskurs nio skall

ämnesprov ges i svenska, engelska och matematik för

att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd

för betygssättningen. För gymnasieskolan varierar

det något vilka nationella prov som är obligatoriska

beroende på program och kurs. Ett nationellt prov

kan inte pröva elevens kunskaper mot alla mål,

vilket innebär att provresultaten endast delvis

utgör det underlag som läraren har att ta hänsyn

till vid betygssättningen.

Inom ramen för Skolverkets uppdrag att utveckla

och tillhandahålla ett provsystem ingår också att

utveckla en provbank. I denna finns prov och

bedömningsmaterial på gymnasial nivå i ett antal

ämnen och prov för program med yrkesämnen.

Med anledning av yrkandena om skolans resultat

vill utskottet i sammanhanget peka på Skolverkets

nya granskande roll och uppgiften att svara för

utbildningsinspektioner. Skolhuvudmän och skolor

skall regelbundet inspekteras, och såväl

verksamheternas förutsättningar och resultat som

kvalitetsarbetet kommer att omfattas av

inspektionen. Slutsatserna av inspektionerna kommer

att göras offentliga för elever och föräldrar.

Skriftliga omdömen och

utvecklingssamtal

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkanden om skriftliga omdömen och

utvecklingssamtal. Utskottet hänvisar till

gällande bestämmelser, tidigare

ställningstaganden, pågående

utvecklingsinsatser samt pågående utrednings-

och beredningsarbete.

Jämför reservation 11 (m), 12 (fp) och 13

(kd).

Motioner

Alla föräldrar skall erbjudas skriftliga omdömen om

sitt barns kunskapsmässiga och sociala utveckling,

enligt Folkpartiets uppfattning i motion 2002/03:

Ub229 yrkande 7. Redan från första året skall det

vara möjligt att lämna sådan information. I motion

2002/03:Ub207 (m) yrkandena 1 och 2 påpekas vikten

av att skolan har ett tydligt signalsystem gällande

hur barnen tillgodogör sig kunskap. När detta saknas

uppmärksammas eller åtgärdas inte barns brister i

läs- och skrivförmåga. Det är också viktigt med

tidiga signaler, och därför bör såväl betyg som

skriftliga omdömen efter lokala beslut kunna ges

redan från första klass.

Kristdemokraterna lyfter i motion 2002/03:Ub417

yrkande 12 upp behovet av en vidareutveckling av

utvecklingssamtalen. Vid samtalen bör en individuell

studieplan för eleven utarbetas av elev, föräldrar

och lärare gemensamt. Planen skall omfatta såväl

kunskapsutveckling som personlig utveckling och ha

utformningen av ett kontrakt där varje parts ansvar

klart definieras. Det är också viktigt att

regelbunden uppföljning görs. Skriftlig information

bör också ges om elevens kunskap och utveckling

senast från årskurs fem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Både elev och föräldrar har rätt till tidig och

tydlig information om kunskapsutveckling och

studieresultat. Vid utvecklingssamtal, som skall ske

minst en gång per termin, ges tillfälle till sådan

information. Om eleven riskerar att inte nå målen

skall elev och föräldrar få reda på det så tidigt

som möjligt. Det finns en möjlighet att komplettera

utvecklingssamtalet med skriftlig information om

elevens skolgång. En dokumentation kan t.ex.

innehålla sådana gemensamma överenskommelser som

gjorts i syfte att stödja eleven i hans eller hennes

fortsatta utveckling. Denna typ av skriftlig

information är inte att förväxla med s.k. skriftligt

omdöme. Skolverket och numera

Skolutvecklingsmyndigheten arbetar på olika sätt med

att stödja utvecklingen av utvecklingssamtal och

skriftlig information, bl.a. genom en särskild

webbplats. Ett särskilt kommentarmaterial,

"Utvecklingssamtal och skriftlig information"

(2001), har utgetts liksom ett referensmaterial,

"Möten för utveckling" (2001).

Utskottet har tidigare i år (bet. 2002/03:UbU3)

behandlat regeringens skrivelse Utbildning för

kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan

för kvalitetsarbetet i förskola, skola och

vuxenutbildning (skr. 2001/02:188). Utskottet ansåg

att det var positivt att skolornas ansvar att

informera föräldrar och elever om elevens

studieutveckling förtydligades liksom att de

individuella utvecklingsplanerna har en viktig roll

att spela. Utskottet menade att det var angeläget

att alla elever får en individuellt anpassad

utbildning samt att studieutvecklingen planeras och

följs noga genom hela studietiden.

En pågående utredning, Offentlighet och sekretess

i skolan (dir. 2002:130), behandlar frågor som rör

sekretess för olika former av dokumentation som

förekommer i skolan, bl.a. rörande den enskilda

eleven. Utredningen skall vara slutförd senast den 1

september 2003. Skollagskommittén föreslår i sitt

betänkande (SOU 2002:121) att en bestämmelse om

utvecklingssamtal tas in i skollagen. I avvaktan på

vad den nämnda sekretessutredningen kan komma att

föreslå, anser kommittén att ett lagkrav om

dokumentation bör begränsas till att gälla

dokumentation av överenskommelser på begäran av elev

eller vårdnadshavare. Kommittén menar också att

former för reglering av den individuella

utvecklingsplanen bör avvaktas. I fråga om

skriftligt omdöme menar kommittén, liksom regeringen

i utvecklingsplanen, att skolan skall vara skyldig

att utfärda skriftliga omdömen för alla elever som

inte når målen i årskurs nio och inte som i dag

endast på elevs eller vårdnadshavares begäran. Denna

fråga bör regleras i förordning, menar kommittén.

Utskottet menar att pågående utredningsarbete

liksom regeringens beredningsarbete av frågorna bör

avvaktas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstagande har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Betyg från årskurs 6 i grundskolan och i

fler steg (punkt 1) - m, fp, kd, c

2.

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 3,

2002/03:Ub229 yrkande 6,

2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del,

2002/03:Ub336 yrkande 4 och

2002/03:Ub417 yrkande 13

samt bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub270 och

2002/03:Ub285.

Ställningstagande

Betygen är en viktig del av målstyrningen. Eleven,

föräldrar och skolan behöver tidigare än i dag få

tydliga besked om elevens kunskapsutveckling. Därför

bör betyg ges fr.o.m. årskurs sex. I dag är det för

få steg för att betygen skall visa vilka kunskaper

eleven har. Med glesa betygssteg blir det också

svårt att motivera eleven att försöka uppnå nästa

steg. Vi anser därför att betygen bör ges i en

sexgradig skala.

3. Möjlighet till betyg från årskurs 1 i

grundskolan (punkt 2)

- m

4.

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Betygen skall användas som ett aktivt instrument för

att följa varje elevs studieplan och för att stödja

pedagogiken. Det krävs ett betygssystem som har fler

steg än i dag för att fånga fler nyanser i lärandet.

Betyg skall kunna ges redan i årskurs ett och skall

vara en rättighet senast i årskurs sex. Elever som

hamnar efter skall ges extra stöd.

5. Utvärdering av betygssättningen (punkt 3) -

fp

6.

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 19.

Ställningstagande

Det har visat sig att godkända betyg i grundskolan

inte motsvarar de kunskapskrav som ställs för att

klara kärnämnena i gymnasiet. Folkpartiet föreslår

att Skolverket får i uppdrag att genomföra en

utvärdering av betygen på nationell nivå för att

undersöka om de motsvarar den kunskapsnivå som de

nationella målen och kriterierna anger. Det är

viktigt att resultaten i de nationella kursproven

används som grund för betygssättningen.

7. Fler betygssteg i gymnasieskolan (punkt 4) -

m, fp, kd, c

8.

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 20 och

2002/03:Ub444 yrkande 12.

Ställningstagande

I dag är det för få betygssteg för att betygen på

ett rättvist sätt skall kunna spegla elevernas

skilda kunskapsnivåer. Särskilt steget mellan

Godkänd och Väl godkänd är för stort. Vi anser att

antalet betygssteg bör vara sex.

9.

Avskaffande av kursbetyg (punkt 5) - fp

10.

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 11

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub444 yrkande 13.

Ställningstagande

Folkpartiet vill införa slutbetyg i stället för

kursbetyg, så att elevens slutbetyg speglar vad

eleverna kan när de lämnar gymnasieskolan, inte vad

de kunde i årskurs ett.

11. Avskaffande av kursbetyg (punkt 5) - kd

12.

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 13

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub244 yrkande 11.

Ställningstagande

Betygssättningen i enskilda kurser är stressande för

eleverna samtidigt som helheten och fördjupningen i

kunskaperna riskerar att gå förlorade.

Kristdemokraterna anser därför att en övergång från

kursbetyg till ämnesbetyg bör övervägas. Det bör

sättas ett betyg efter varje avslutad kurs.

Kursbetygen vägs sedan samman i ett ämnesbetyg.

13.

Avskaffande av betygen (punkt 6) - v, mp

14.

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub304 och

2002/03:Ub388 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi vill avskaffa betygen, men det betyder inte att

vi skall skapa en kravlös skola. Tvärtom skulle en

betygsfri skola komma att ställa ännu högre krav på

såväl lärare som elever. Vi vill avskaffa betygen

därför att de är orättvisa och dåliga på att

förutsäga elevens lämplighet såväl för studier som

för olika yrkesområden. Dessutom är de

stressframkallande, fungerar dåligt som

belöningssystem samt förhindrar en konstruktiv

skolutveckling. Vi vill starta en försöksverksamhet

inom en begränsad region där vi avskaffar betygen.

Frågan om ett nytt antagningssystem för högre

utbildningar och ett successivt avskaffande av det

graderade betygssystemet i gymnasieskolan är

komplicerad och bör utredas närmare.

15. Prövning i gymnasieskolan (punkt 7) - m,

fp, c

16.

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 21 och

2002/03:Ub429 yrkande 6.

Ställningstagande

I dag får elever i gymnasieskolan bara göra en

prövning för att få betyg från en kurs om de inte

har något betyg från kursen eller har fått betyget

Icke godkänd. Detta är ett hinder för de elever som

under sin tid i gymnasieskolan förbättrar sina

kunskaper och vill ha det på papper. Vi anser att

möjligheten att tentera om gymnasiekurser och

konkurrenskomplettera betygen skall återinföras.

17. Nationella prov (punkt 9) - m, fp, c

18.

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 5 och

2002/03:Ub229 yrkande 8

och bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 14 och

2002/03:Ub444 yrkande 16.

Ställningstagande

Förutom att nationella prov ger en samlad bild av

skolans resultat är proven viktiga för att de visar

hur varje elev ligger till och ger en möjlighet att

upptäcka elever som är i behov av stöd. Vi anser att

obligatoriska nationella prov regelbundet skall

genomföras. Ämnesproven i svenska och matematik

skall vara obligatoriska redan i årskurs tre, och

resultaten skall leda till beslut om

stödundervisning.

19. Nationella prov (punkt 9) - kd

20.

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 14 och

2002/03:Ub444 yrkande 16

och bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 5 och

2002/03:Ub229 yrkande 8.

Ställningstagande

De nationella proven har en viktig uppgift att fylla

som stöd vid betygssättningen, inte minst för att få

en likvärdig bedömning i hela landet. Proven är

också till hjälp för utvärdering av den enskilde

elevens arbete. Vi anser att obligatoriska

nationella prov skall genomföras i flera ämnen

fr.o.m. årskurs fem. Proven skall inte vara av så

omfattande karaktär som nuvarande nationella prov,

utan skall kunna genomföras utan att alltför mycket

inkräkta på ordinarie arbete. Nationella prov bör

utformas i flertalet ämnen. Det är viktigt att finna

former för hur även de praktiska yrkeskunskaperna

kan bedömas.

21. Skriftliga omdömen (punkt 10) - m

22.

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub207 yrkandena 1 och 2

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub229 yrkande 7.

Ställningstagande

Bristande tydlighet i skolans signalsystem är en

anledning till att barn kan gå igenom hela

grundskolan utan att brister i läs- och

skrivförmågan uppmärksammas eller åtgärdas.

Signalsystemet måste också vara i bruk tidigt. Betyg

eller skriftliga omdömen bör efter lokala beslut

kunna ges redan från första klass. Vilken form

skolan använder bör vara upp till de enskilda

skolorna att avgöra. Det viktiga är att det tydligt

framgår hur varje elev klarar varje ämne samt att

detta kommuniceras med elever och föräldrar.

23. Skriftliga omdömen (punkt 10) - fp

24.

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub229 yrkande 7

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub207 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Folkpartiet vill att alla föräldrar skall erbjudas

skriftliga omdömen om elevens kunskapsmässiga och

sociala utveckling. Grundskoleförordningen bör

ändras så att skolorna har full möjlighet att lämna

information om hur det går för eleverna redan från

första året.

25.

Utvecklingssamtal (punkt 11) - kd

26.

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 12.

Ställningstagande

Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det

gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrarna

och skolan. Tanken är att eleven, föräldrarna och

lärarna tillsammans skall göra upp en individuell

studieplan som omfattar både elevens

kunskapsutveckling och personliga utveckling. Vi

anser att den bör ha utformningen av ett kontrakt

där varje parts ansvar klart definieras. Den skall

följas upp regelbundet, och elever, föräldrar och

lärare har ett gemensamt ansvar för att den

fullföljs. Skriftlig information om elevens kunskap

och utveckling i förhållande till de angivna

kravnivåerna i läroplanen bör ges senast fr.o.m.

årskurs fem. Vi anser inte att skriftliga dokument i

samband med utvecklingssamtalen endast får vara

framåtsyftande. För att kunna skriva en individuell

studieplan måste man ju först beskriva var eleven

står, innan man kan komma överens om åtgärder och

åtaganden. För de elever som slutar grundskolan utan

att ha nått upp till målen, och därmed inte får

betyg, skall skolan utarbeta ett skriftligt omdöme

oavsett eleven begär det eller inte.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Överklagande (punkt 8) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet menar att det bör finnas en rätt att

överklaga betyg. Betyg är en myndighetsutövning som

avgör mycket av en elevs framtid, och det är därför

rimligt att de betyg som leder till fortsatt

utbildning kan överklagas.

2. Utvecklingssamtal (punkt 11) - c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet menar att alla barn har rätt till

kunskap. Grundskolan måste ha ett åtagande att följa

eleven till dess eleven har uppnått målen. För att

på ett tydligt sätt stödja varje enskild elevs

kunskapsutveckling skall skolans planering utgå från

varje enskild elev. Alla barn bör därför ha en

individuell utvecklingsplan från årskurs ett. I dag

finns inte så många naturliga mötesplatser mellan

elev, föräldrar och lärare förutom

utvecklingssamtalet en gång per termin.

Centerpartiet menar att ett gemensamt åtagande kan

förbättra dialogen mellan lärare, elev och

föräldrar. Ett kunskapskontrakt bör upprättas varje

termin mellan skola/lärare, elev och föräldrar.

Kontraktet skall utgå från den individuella

studieplanen och innehålla vad respektive part skall

göra för att eleven skall kunna nå kunskapsmålen.

Kontraktet skall utvärderas och revideras successivt

under arbetets gång.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub207 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

skolan har ett tydligt signalsystem gällande hur

barnen tillgodogör sig kunskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betyg och

skriftliga omdömen skall kunna införas redan från

första klass.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betyg i sex

steg skall ges senast från sjätte klass.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

nationella prov för att klargöra skolans resultat.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever

skall få betyg från årskurs sex och att

betygsskalan skall bli sexgradig.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elevers

vårdnadshavare skall erbjudas skriftliga omdömen

fr.o.m. första årskursen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationella prov

vid fler tillfällen.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avskaffa

kursbetygen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fler betygssteg

och en nationell utvärdering av betygsättningen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex betygssteg

skall införas i gymnasieskolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever som går

i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre

betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.

2002/03:Ub270 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fler betygssteg.

2002/03:Ub285 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett studievänligare

betygssystem.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av betyg

tidigare och i fler steg.

2002/03:Ub304 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att försök med ett

betygsfritt antagningssystem till gymnasieskolan bör

införas.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att betyg

skall ges från årskurs 6 och sättas i sex steg.

2002/03:Ub388 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en

försöksverksamhet där man avskaffar betygen i

grundskolan i en region.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring av skollagen att en

rättighet att överklaga betyg införs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att frågan om ett

nytt antagningssystem för högre utbildningar och

ett successivt avskaffande av det graderade

betygssystemet i gymnasieskolan bör utredas

närmare.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vidareutveckling

av utvecklingssamtalen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betygssystemets

utformning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de nationella

proven i årskurs fem skall vara obligatoriska och

genomföras i flera ämnen.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att återinföra

möjligheten att tentera om gymnasiekurser.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att dagens

betygssystem kompletteras med flera steg.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en övergång

sker från kursbetyg till ämnesbetyg.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att nationella

prov upprättas för flertalet ämnen.

2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi

Larsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs rörande möjligheten

för en elev att få sina betyg opartiskt prövade.