Bet. 2002/03:UBU13

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU13

Mobbning i skolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 46

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002

rörande mobbning i skolan.

I motionsyrkandena tas upp frågor om vikten av

nolltolerans som mål för arbetet mot mobbning i

skolan, åtgärder för att förebygga mobbning,

åtgärder vid mobbningsfall, införande av skyldighet

för skolan att anmäla våldsbrott, tillsyn över

skolans arbete mot mobbning och frågan om kommuns

skadeståndsskyldighet gentemot mobbade elever.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående

arbete med anledning av regeringsuppdrag samt till

förslag som lagts fram av Skollagskommittén i

betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121). Dessa förslag remissbehandlas för

närvarande.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Nolltolerans mot mobbning m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub336 yrkande 17,

2002/03:Ub410 yrkande 16 samt

2002/03:Ub492 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Utvärdering av antimobbningskampanjen

Tillsammans

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub492 yrkande 3.

3. Handlingsplaner mot mobbning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub380 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:Ub413 yrkande 1.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

Reservation 3 (mp)

4. Skolors val av åtgärdsprogram mot

mobbning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub217 yrkandena 4 och 6 samt

2002/03:Ub413 yrkande 7.

Reservation 4 (m, fp, c)

5. Uppdrag till Skolverket att

forskningsmässigt utvärdera och

kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att

förebygga och hindra mobbning, m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub202 yrkande 2,

2002/03:Ub217 yrkandena 3 och 5,

2002/03:Ub298 yrkande 4 samt

2002/03:Ub413 yrkandena 6 och 8.

Reservation 5 (m)

6. Tydligare roller för skolpersonalen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub413 yrkande 3.

Reservation 6 (m)

7. Överbrygga avståndet mellan vuxna och

elever, m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub492 yrkandena 7 och 8.

Reservation 7 (kd)

8. Kamratstöd och handledd medling

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub492 yrkande 9,

2002/03:Ub537 och

2002/03:Ub539.

Reservation 8 (kd)

9. Flyttning m.m. inom grundskolan av

elever som gör sig skyldiga till kränkning

och våld

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 10,

2002/03:Ub239 yrkandena 9 och 10 samt

2002/03:Ub413 yrkande 2.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (fp)

10. Indragning av studiebidrag som åtgärd

mot elev som kränker andra m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub239 yrkande 5.

Reservation 11 (fp)

11. Avstängning av elev som mobbar från

rätt till skolskjuts

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub238.

12. Skyldighet att anmäla våldsbrott

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub217 yrkande 1,

2002/03:Ub233 yrkande 1,

2002/03:Ub239 yrkandena 7 och 8,

2002/03:Ub413 yrkande 4,

2002/03:Ub492 yrkande 6 samt

2002/03:Ju213 yrkande 9.

Reservation 12 (m, fp)

Reservation 13 (kd, c)

13. Tillsyn över arbetet mot mobbning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub239 yrkande 3 och

2002/03:Ub492 yrkande 4.

Reservation 14 (fp)

Reservation 15 (kd)

14. Sanktioner mot kommuner som saknar

handlingsplaner mot mobbning m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub239 yrkande 1.

Reservation 16 (fp)

15. Kommuns skadeståndsskyldighet gentemot

mobbade elever

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub202 yrkande 1,

2002/03:Ub233 yrkande 2,

2002/03:Ub239 yrkande 2,

2002/03:Ub246,

2002/03:Ub336 yrkande 18 och

2002/03:Ub380 yrkande 3.

Reservation 17 (m, fp, c)

16. Åtgärder mot s.k. nollning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub290.

Stockholm den 10 april 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström

(s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna

Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Axel

Darvik (fp).

2002/03

UbU13

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande mobbning i

skolan. Dessa behandlas i detta betänkande.

I motionerna tas upp frågor om vikten av

nolltolerans som mål för arbetet mot mobbning i

skolan, åtgärder för att förebygga mobbning,

åtgärder vid mobbningsfall, införande av skyldighet

för skolan att anmäla våldsbrott, tillsyn över

skolans arbete mot mobbning och frågan om kommuns

skadeståndsskyldighet gentemot mobbade elever.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 46 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Mål för arbetet mot mobbning

Utskottets förslag i korthet

Enligt utskottets bedömning finns det en bred

politisk enighet om nolltolerans mot mobbning

i skolan. Något riksdagsuttalande i denna

fråga behövs följaktligen inte. Riksdagen bör

avslå motionsyrkanden om nolltolerans mot

mobbning m.m. Ett motionsyrkande om

utvärdering av antimobbningskampanjen

Tillsammans är tillgodosett och bör avslås.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I flera motioner understryks vikten av nolltolerans

när det gäller mobbning i skolan.

Moderata samlingspartiet betonar i motion

2002/03:Ub410 yrkande 16 att en nolltolerans innebär

att alla tendenser till kränkande tillmälen, uttryck

för främlingsfientlighet och rasism, mobbning och

våld skall motverkas i skolan med konsekvens och

tydlighet på ett tidigt stadium. All personal i

skolan skall ha skyldighet att anmäla när mobbning

uppmärksammas. Varje skola skall ha en handlingsplan

mot mobbning, och elever och föräldrar skall ha

kunskap om handlingsplanen.

I Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub492 yrkande

1 lyfts fram att det är samhällets skyldighet att

skapa en trygg, utvecklande och värdig skolmiljö. En

nollvision i arbetet för att motverka mobbning är

det enda tänkbara. Nyckelprinciperna i arbetet mot

mobbning är att skapa en miljö som kännetecknas av å

ena sidan värme, trygghet, positivt intresse och

engagemang från de vuxna i skolan och å andra sidan

av fasta och klara gränser mot oacceptabelt

beteende.

Också Centerpartiet framhåller, i motion

2002/03:Ub336 yrkande 17, att vuxenvärlden måste ta

sitt ansvar. En nolltolerans mot våld och mobbning i

skolan måste omedelbart införas som mål. För att

klara den målsättningen skall lärare och övrig

personal som upptäcker mobbning ges en lagreglerad

skyldighet att rapportera till rektor för åtgärder.

Det är också viktigt att det förebyggande arbetet

fungerar bra - att eleverna blir sedda och att

anonymiteten bryts.

I motion 2002/03:Ub492 yrkande 2 efterlyser

Kristdemokraterna en nationell samling i arbetet mot

mobbning som utgår från skolans värdegrund. Alla

direkt och indirekt inblandade parter som t.ex.

elever, skolpersonal och föräldrar bör engageras.

Exempel finns i kommuner på samlade aktioner mot

mobbning. Det är viktigt att sådan verksamhet får

stöd och kan fortsätta att växa till en större

nationell samling mot mobbning, anser

Kristdemokraterna.

U t s k o t t e t vill göra klart att varje form

av kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna

samt mellan elever och vuxna i skolan är helt

otillåten och helt i strid med de grundläggande

värden som gäller för skolan. Det får inte finnas

minsta tvekan om detta. Skolan skall inte vara en

värdeneutral plats, och den får aldrig acceptera

mobbning och våld.

Enligt utskottets bedömning råder det en bred

politisk enighet om nolltolerans mot mobbning i

skolan.

Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan

kränkande behandling finns i skolans styrdokument. I

1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att

verksamheten i skolan skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska

värderingar. Den som verkar inom skolan är skyldig

att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Skolhuvudmannen eller, efter delegation, rektorn har

ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) för att

verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en

tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Däri

ligger att kränkande behandling inte får förekomma.

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för

de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att

skolan skall främja förståelse för andra människor

och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan

utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier

skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och

intolerans måste bemötas med kunskap, öppen

diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla

som verkar i skolan skall hävda de grundläggande

värden som anges i skollagen och i läroplanerna och

klart ta avstånd från det som strider mot dem.

Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett särskilt

ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och

utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga

och motverka alla former av kränkande behandling

bland elever och anställda.

Utskottet ser allvarligt på förekomsten av

mobbning i skolan. Så länge det finns ett enda barn

eller en enda ung person som utsätts för kränkande

behandling återstår det mycket att göra för att få

en bättre miljö i skolan. Dock anser utskottet att

det främst är lokalt ute i kommunerna och på

skolorna som utvecklingen av arbetet mot mobbning nu

måste ske. Det är de professionella i skolan som

tillsammans med elever och föräldrar har den

kompetens och bakgrundskunskap som behövs för att

bestämma hur man vill arbeta för att nå målen.

Mobbning är inte en fråga som kan lyftas ut från

skolans övriga verksamhet utan den hänger samman med

människosyn och grundläggande värderingar. Arbetet

mot mobbning måste ske i vardagen och sätta sin

prägel på arbetsformer och hur man bemöter varandra.

Elever och föräldrar måste vara delaktiga i

utformandet av processerna.

En rad insatser på nationell nivå har genomförts

eller pågår för att stödja det lokala arbetet mot

mobbning och annan kränkande behandling. Ett

nationellt och skolformsövergripande

värdegrundsprojekt startade i februari 1999 och

avslutades våren 2000. Projektet hade till syfte att

lyfta fram de grundläggande demokratiska värdena och

att stödja och stimulera det lokala

värdegrundsarbetet. Vidare inledde två nationella

värdegrundscentrum, på uppdrag av regeringen, sin

verksamhet hösten 2000 för att under perioden

2000-2003 sprida kunskap om demokrati och mänskliga

rättigheter och göra forskning tillgänglig för

kommuner och skolor. De skall också stimulera

forskning inom värdegrundsområdet.

Utskottet återkommer i det följande under de

särskilda avsnitten till aktuella utvärderingar och

pågående arbete med anledning av regeringsuppdrag.

1999 års skollagskommitté föreslår i sitt

betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet

(SOU 2002:121) att den nuvarande bestämmelsen i

skollagen om skyldighet för alla som verkar i skolan

att aktivt motverka alla former av kränkande

behandling överförs till den nya skollagen. Till

skillnad från vad som gäller i dag framhålls inte

vissa former av kränkande behandling i den

föreslagna paragrafen. Enligt kommittén innebär ett

förfaringssätt, där vissa beteenden särskilt anges,

en risk för att andra former av kränkande beteenden

kan uppfattas såsom mindre allvarliga och därmed

mindre otillåtna.

Skollagskommittén föreslår också att det genom en

bestämmelse i skollagen skall göras tydligt att

arbetsmiljölagen gäller på skolområdet.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub336 yrkande 17, 2002/03:Ub410 yrkande 16

samt 2002/03:Ub492 yrkandena 1 och 2. Något

riksdagsuttalande om nolltolerans mot mobbning m.m.

behövs inte enligt utskottets uppfattning.

Kristdemokraterna vill i motion 2002/03:Ub492

yrkande 3 att en utvärdering görs av

antimobbningskampanjen Tillsammans. De hänvisar till

att kampanjen genomfördes under åren 2001-2002, och

att det nu är viktigt att följa upp arbetet för att

se hur man kan gå vidare.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

För att stödja det lokala utvecklingsarbetet mot

mobbning har regeringen (Utbildningsdepartementet)

drivit en nationell kampanj mot mobbning gemensamt

med Barnens rätt i samhället (BRIS), Rädda Barnen,

elevorganisationerna, lärarnas fackliga

organisationer m.fl. Kampanjen som kallats

Tillsammans har syftat till att samla alla goda

krafter och att visa på goda exempel och olika

arbetssätt som finns ute på skolorna. Den har pågått

under tiden augusti 2001-december 2002. Under våren

2002 hade Tillsammans nått 2 av 3 svenska

grundskolor.

Regeringen har uppdragit åt en fristående konsult

att utvärdera Utbildningsdepartementets

antimobbningskampanj Tillsammans.

Utvärderingsuppdraget omfattar frågor om vilka

målgrupper som kampanjen har nått, hur man har

upplevt de olika insatserna, hur arbetet med

kampanjen har bedrivits på skol- och kommunnivå och

vilka lärdomar man kan dra av projektet. En rapport

håller nu på att sammanställas. Den kommer att

finnas tillgänglig inom kort.

Åtgärder för att förebygga mobbning

Handlingsplaner och arbetsmetoder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav

på utvecklade handlingsplaner och

åtgärdsprogram mot mobbning samt utvärdering

och kvalitetscertifiering av arbetsmetoder

för att förebygga och hindra mobbning.

Utskottet anser att ett regeringsuppdrag till

Skolverket, vilket numera överförts till

Myndigheten för skolutveckling, svarar mot

syftet med yrkandena.

Jämför reservationerna 2 (m, fp, kd, c), 3

(mp), 4 (m, fp, c) och 5 (m).

Motioner och utskottets ställningstagande

Behovet av tydliga handlingsplaner mot mobbning

lyfts fram i ett par motioner.

Enligt Moderata samlingspartiets motion

2002/03:Ub413 yrkande 1 måste skolans ansvar för att

förebygga och stävja mobbning förtydligas. Mycket

talar för att det är det systematiska, uthålliga och

på förhand genomtänkta arbetet som ger resultat. En

hög och jämn kvalitet i arbetet mot mobbning

förutsätter också löpande utvärderingar av hur

insatserna lyckas. Medlet för att skapa detta är väl

utvecklade planer mot våld, mobbning och kränkande

behandling. Dessa planer måste förankras hos skolans

alla medarbetare, men också hos elever och

föräldrar, betonar Moderaterna.

I motion 2002/03:Ub380 (mp) uppställs vissa krav

på handlingsplaner mot mobbning i skolan (yrkande

1). Dessa måste innehålla klara regler för hur man

aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer.

Regler måste finnas för hur mobbning förebyggs genom

att problem uppmärksammas och diskuteras

återkommande. Hur mobboffer och mobbare skall

behandlas skall klart anges liksom beredskapen att

följa upp ett ärende under lång tid. Motionärerna

vill också att riksdagen skall begära förslag till

en sådan ändring av skollagen att elever alltid

skall få vara delaktiga i arbetet med att förebygga

mobbning och ta fram handlingsplaner mot mobbning i

skolan (yrkande 2).

Frågan om skolors val av åtgärdsprogram mot mobbning

tas upp i Moderaternas motion 2002/03:Ub413 yrkande

7. Enligt motionen bör det vara upp till varje skola

att avgöra vilken metod och vilken form av

kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man vill använda, men

inriktningen måste vara att den metod och det

program som väljs ger dokumenterad effekt. Det är

ett av de kvalitetskrav som föräldrar borde kunna

ställa på skolan. Motsvarande synpunkter förs fram i

motion 2002/03:Ub217 (m) yrkandena 4 och 6.

Moderaterna föreslår i motion 2002/03:Ub413 att

Skolverket skall ges i uppgift att forskningsmässigt

låta utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder

för att förebygga och hindra mobbning (yrkande 6).

Kunskap om sådana kvalitetscertifierade

åtgärdsprogram skall spridas till alla skolor via

utbildningssatsningar (yrkande 8). Dessa förslag

återfinns också i Moderaternas motion 2002/03:Ub298

yrkande 4 och i motion 2002/03:Ub217 (m) yrkandena 3

och 5. Alla skolor skall åläggas att arbeta med

forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning,

enligt motion 2002/03:Ub202 (m) yrkande 2.

U t s k o t t e t föreslår avslag på samtliga här

relaterade motionsyrkanden.

Regeringen har i mars 2002 givit Skolverket ett

uppdrag angående mobbning m.m. i skolan som enligt

utskottets uppfattning i huvudsak svarar mot vad som

begärs i motionsyrkandena. Uppdraget innefattar

- att lyfta fram lärande exempel på handlingsprogram

och arbetssätt mot kränkande behandling som genom

utvärderingar eller forskning visat att de minskat

mobbning och skapat goda lär- och arbetsmiljöer i

skolan,

-

- att ge stöd till skolorna med att granska,

utvärdera och förbättra sitt arbete mot kränkande

behandling,

-

- att sammanställa och sprida ett referensmaterial

som kan användas i förskolor och skolor för att

stötta utveckling av både det förebyggande och

åtgärdande arbetet mot kränkande behandling och i

utarbetandet av handlingsprogram i skolan samt

-

- att utarbeta allmänna råd för arbetet med att

motverka alla former av kränkande behandling och

arbetet med att upprätta handlingsprogram.

-

Inom ramen för uppdraget har Skolverket under hösten

2002 publicerat en kunskapsöversikt i skriften

Skolan - en arena för mobbning, där författarna

redovisar vad forskningen om mobbning hittills har

kommit fram till. Enligt deras mening har

forskningen allt att vinna på att pröva nya metoder

inom flera vetenskapliga discipliner. Förslagsvis

kan sociologiska eller socialpsykologiska perspektiv

komplettera de psykologiska teorier som i dag

dominerar forskningsfältet.

Skolverkets uppdrag angående mobbning m.m. i

skolan har numera övertagits av Myndigheten för

skolutveckling, som inrättades den 1 mars 2003.

Uppdraget skall redovisas till

Utbildningsdepartementet senast den 1 december 2003.

I sammanhanget bör också nämnas att en arbetsgrupp

inom Nordiska ministerrådets skolsamarbete (NSS) har

gjort en sammanfattning av forskningsläget vad

gäller mobbning i de nordiska länderna, kartlagt

nationella åtgärder och lämnat ett förslag till en

nordisk forskningsstudie. Resultatet har i augusti

2002 presenterats i rapporten Mobbning i nordiska

skolor. Bland annat konstateras, även i denna

skrift, att det saknas forskning om mobbning ur fler

perspektiv än det psykologiska. En nordisk

forskarkonferens kommer att hållas i september 2003

i Stockholm.

Skolpersonalen och dess roll i arbetet mot

mobbning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

tydliggörande av skolpersonalens roll i

arbetet mot mobbning för att skapa en trygg

och lärande miljö. Utskottet hänvisar till

att ett flertal initiativ tagits i detta

avseende.

Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd) och 8

(kd).

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2002/03:Ub413 yrkande 3 påpekar Moderaterna

att en grundläggande förutsättning för arbetet mot

mobbning är att det skapas en atmosfär av gemensamt

ansvarstagande och en rollfördelning som stävjar oro

i skolan. De vill skapa tydligare roller för

skolpersonalen. Det förutsätter regler som ger

tillbaka en del av den naturliga auktoritet som

under 1900-talets senare hälft avskaffats genom

"fri" pedagogik och frånvaro av tydliga regler,

heter det i motionen.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:Ub492

vikten av att överbrygga avståndet mellan vuxna och

elever (yrkande 8). De hävdar att många elever

känner stor besvikelse över att lärarna inte har tid

med dem. Samma känsla av besvikelse och

otillräcklighet upplever många lärare på grund av

att deras tid inte räcker till. I kampen mot

mobbning i skolan är det av stor betydelse att det

finns fler vuxna i skolan som kan arbeta med

problem, och då är elevvårdande verksamheter

avgörande. Kristdemokraterna ser positivt på försök

med klassmorfar/klassmormor. De anser också att

lärarna bör ha en grundläggande kunskap om vilka

spänningar som kan finnas mellan olika etniska

grupper på den egna skolan och hur man kan bemöta

dessa. Ett aktivt integrationsarbete är ett medel

att minska mobbning (yrkande 7).

Frågor om kamratstöd och handledd medling som en del

i arbetet mot mobbning tas upp av Kristdemokraterna

i motion 2002/03:Ub492 yrkande 9. Att bygga upp en

långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att

ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever

med särskilda behov, kan vara en pusselbit i

lösningen av mobbningsproblem. Medling är ett sätt

att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas.

I motion 2002/03:Ub539 (s) pläderas för införande

av kamratstödjare i alla skolor som ett sätt att

arbeta förebyggande för att hindra mobbning.

Kamratstöd i skolan är en metod som bygger på att

unga vuxna mellan 18 och 25 år anställs som goda

förebilder för barn och ungdomar. Kamratstödjarna

skall finnas tillgängliga under skoldagen för samtal

och kontakt med eleverna, anför motionärerna.

Enligt motion 2002/03:Ub537 (s) är medling en

spridd metod i engelska skolor för att lära eleverna

att hantera konflikter och meningsskillnader.

Metoden handlar i stort om att diskutera sig fram

till olika lösningar på problem. Motionären anser

att metoden med fördel skulle kunna införas på

svenska skolor.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena om personalen i skolan och dess

roll i arbetet mot mobbning för att skapa en trygg

och lärande miljö. Frågorna har uppmärksammats i

olika sammanhang. Bland annat kan utskottet hänvisa

till följande.

Skolverket har i en rapport i november 2002,

Relationer i skolan - en utvecklande eller

destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136), redovisat ett

regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av

rasism, etnisk diskriminering, sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i

skolan. Skolverkets slutsatser är bl.a. att fler

vuxna nära eleverna och ett aktivt arbete på

skolorna mot kränkande behandling ger resultat i

form av ökad trygghet och trivsel samt färre

kränkningar. Från perspektivet att motverka

kränkande behandling är det enligt verket viktigt

att statens satsning på fler vuxna i skolan fortgår.

Många skolor har dessutom ökat vuxentätheten genom

t.ex. kamratstöd.

Utskottet konstaterar att ett flertal förslag till

åtgärder för att förbättra situationen lämnas i

Skolverkets rapport, t.ex. åtgärder som riktar in

sig på att stötta rektorer och lärare i deras arbete

med att möta eleverna.

Enligt uppgift från Myndigheten för skolutveckling

kommer ekonomiskt stöd att ges till lärarnas

fackliga organisationer för att implementera deras

yrkesetiska riktlinjer bland lärarna i skolan, något

som föreslagits i Skolverkets nämnda rapport.

Som påpekas i rapporten bidrar fler vuxna i skolan

till ett tryggare klimat och till att

förutsättningarna för att upptäcka och motverka våld

och trakasserier ökar. Efter initiativ av regeringen

tillförs landets skolor nu upp till 15 000 lärare

och andra specialister under fem år genom det

särskilda bidraget till personalförstärkningar i

skolan.

En god arbetsmiljö i skolan är en viktig

förutsättning för elevernas lärande. Utskottet

noterar att regeringen i budgetpropositionen för

2003 (prop. 2002/03:1 utgiftsomr. 16, s. 72)

aviserat att en översyn av arbetsmiljölagen ur ett

elevperspektiv skall inledas i syfte att förtydliga

elevernas inflytande och medverkan i

arbetsmiljöarbetet i skolan.

Regeringen har vidare givit Skolverket i uppdrag

att i samarbete med Arbetsmiljöverket meddela

föreskrifter om formerna för elevskyddsombudens

medverkan i arbetsmiljöarbetet. Uppdraget skall

redovisas senast den 30 september 2003.

Skolverket har också fått i uppdrag att fördjupa

kommuners och skolors kunskap om sambanden mellan

lärande, värdegrund och hälsa, i enlighet med de

utgångspunkter och synsätt som finns i propositionen

Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14).

Insatser skall göras genom samverkan på lokal,

regional och nationell nivå. Elva regionala

hälsoexperter har anställts. De skall under ett år

stödja kommuners och skolors arbete med

kompetensutveckling. Kränkande behandling är ett av

de områden som särskilt kommer att uppmärksammas.

Ansvaret för insatserna har den 1 mars 2003 övergått

till den nya Myndigheten för skolutveckling.

Myndigheten skall senast den 30 november 2003

slutredovisa uppdraget.

Regeringen har i den nyligen lämnade propositionen

Ett utvidgat skydd mot diskriminering (prop.

2002/03:65) - som bereds av arbetsmarknadsutskottet

- anmält sin avsikt att snarast tillsätta en

särskild utredare med uppgift att föreslå

bestämmelser om diskrimineringsförbud som skall

gälla framför allt för skolväsendet. Uppdraget skall

omfatta de diskrimineringsgrunder som följer av en

anpassning till två aktuella EG-direktiv, nämligen

förbud mot diskriminering på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

sexuell läggning och funktionshinder, samt också

kön.

En översyn av hela diskrimineringslagstiftningen

görs för närvarande i den parlamentariskt

sammansatta Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11).

I uppdraget ingår att överväga en gemensam

lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla

eller flertalet diskrimineringsgrunder och

samhällsområden. Kommittén skall redovisa sitt

uppdrag senast den 1 december 2004.

Utskottet delar den positiva uppfattningen i

motioner i fråga om verksamheter med kamratstöd och

klassmorfar för barnen i skolan. Dessa verksamheter

tillgodoser barns behov av kontakt med vuxna som kan

ge dem trygghet och ett socialt stöd i skolan. Det

ankommer dock på kommunerna att besluta om att

sådana verksamheter får finnas i skolan.

Åtgärder vid mobbningsfall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

flyttning inom grundskolan av elever som gör

sig skyldiga till kränkning och våld.

Utskottet åberopar förslag som lagts fram av

Skollagskommittén (SOU 2002:121) och som

bereds inom Regeringskansliet. Även

motionsyrkanden om indragning av studiebidrag

för mobbande och skolkande elever samt om

avstängning av elev som mobbar från rätt till

skolskjuts bör avslås av riksdagen.

Jämför reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11

(fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Vidgade möjligheter att flytta elever inom

grundskolan om de gör sig skyldiga till kränkning

och våld begärs i tre motioner.

Moderata samlingspartiet anser i motion

2002/03:Ub413 yrkande 2 att det är viktigt att

särskilja åtgärder som sätts in från skolan för att

hjälpa mobbade respektive förhindra mobbare från att

fortsätta kränka. Moderaterna hävdar att man i

praktiken inte kan flytta elever inom grundskolan,

oavsett hur mycket skada de tillfogar sina

klasskamrater. De vill se en förändring av reglerna

för ingripande vid mobbning. Åtgärder måste kunna

vidtas för att skydda dem som utsatts och uppfostra

dem som utsätter andra för kränkningar.

Folkpartiet uttrycker i motion 2002/03:Ub229

yrkande 10 sin uppfattning att elever skall kunna

flyttas från en grundskola för undervisning på annan

plats under en längre eller kortare tid, om de gör

sig skyldiga till allvarliga förseelser som

kränkning och våld.

I motion 2002/03:Ub239 återkommer Folkpartiet med

en begäran om att grundskoleförordningen skall

ändras så att det står klart att det är möjligt att

tvångsförflytta en elev från en skola om han eller

hon kränker andra människor (yrkande 9). Skolan

skall ha skyldighet att erbjuda alternativ

undervisning för de elever som flyttas från sin

skola (yrkande 10). Det framhålls i motionen att

mobbaren måste få stöd för att kunna komma ur sitt

destruktiva beteende och garanteras bra

undervisning, även om han eller hon flyttas från sin

skola.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Regler om disciplinära åtgärder för elevers

tillrättaförande finns i grundskoleförordningen (6

kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieförordningen

(6 kap. 21-25 §§). Bestämmelser om avstängning av

elev från undervisningen och förvisning finns endast

vad gäller gymnasieskolans elever. En gymnasieelev

får stängas av från undervisningen helt eller delvis

under högst två veckor av terminen eller förvisas

från gymnasieskolan för en viss tid, dock högst tre

terminer utöver den termin när beslutet meddelas.

Avstängning och förvisning får användas vid

upprepade förseelser eller vid en allvarlig

förseelse om eleven inte har bättrat sig eller om

elevens uppförande kan antas inverka skadligt på

andra elever eller om det finns andra särskilda

skäl. Om en elev i grundskolan gör sig skyldig till

upprepade förseelser eller en allvarligare

förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn,

dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.

Konferensen skall efter kontakt med elevens

vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig

genom åtgärder som är avpassade efter elevens

individuella förhållanden. Om detta inte hjälper

skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till

styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.

I förarbetena till nuvarande bestämmelse i

skollagen om fördelning av elever i grundskolan på

olika skolor i hemkommunen (4 kap. 6 § skollagen)

behandlades också frågan om flyttning av elever.

Föredragande statsrådet anförde därvid följande

(prop. 1990/91:115 s. 60):

De regler som gäller för fördelning av barnen på

skolor vid skolgångens början gäller också vid

eventuella omplaceringar under skolgången. Jag

vill än en gång betona den vikt jag lägger vid

att omplaceringar av enstaka elever sker i

samförstånd med vårdnadshavarna. En sådan

omplacering som sker mot elevens och dennes

vårdnadshavares vilja kan nämligen mycket lätt

komma att uppfattas som ett disciplinärt

ingripande mot eleven trots att detta inte är

reglernas syfte. Det är således inte tillåtet att

som ren bestraffning flytta en elev som uppfattas

som besvärlig till en annan skola. Däremot kan

kommunen dels för att uppfylla sin skyldighet att

ge särskilt stöd, dels för att kunna upprätthålla

undervisningens kvalitet för andra elever bli

tvungen att, ytterst även mot elevens vilja,

flytta denne till en skola där det finns

möjligheter att ge det behövliga stödet och att

ge det utan att undervisningen för andra elever

blir lidande därav.

Enligt grundskoleförordningen beslutar rektorn om

fördelning av eleverna på klasser och grupper (4

kap. 4 §).

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

att bestämmelser införs i skollagen som ger rektor

och lärare möjlighet att i akuta situationer vidta

tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla

elever en trygg skolmiljö och studiero och för att

komma till rätta med elever som uppträder störande

eller hotfullt (s. 386 f.). Det kan gälla att flytta

en elev till en annan elevgrupp, göra omgrupperingar

av elever eller att göra en annan disposition av en

elevs lektionstid eller skoldag. Föremål som är

störande eller som utgör ett hot mot säkerheten

skall kunna omhändertas. De föreslagna

bestämmelserna avses ersätta nuvarande

förordningsbestämmelser om disciplinära åtgärder. De

tas in i 3 kap. Allmänna föreskrifter för utbildning

inom skolväsendet och skall gälla alla skolformer.

Särskilda bestämmelser om avstängning från

undervisningen och förvisning från utbildningen av

elever i gymnasieskolan och i utbildningarna för

vuxna skall finnas i skollagen i respektive kapitel

för dessa skolformer.

I förslagets kapitel 7 om grundskolan har intagits

en bestämmelse (12 § s. 614 f.) att kommunen under

vissa omständigheter får frångå vårdnadshavares

önskemål om skolenhet för sitt barn, om "det finns

andra särskilda skäl". Sådana skäl kan vara att en

elev allvarligt stör sina kamraters studiero eller

utsätter sina kamrater och lärare för mobbning och

trakasserier, övergrepp eller annan fara. En

flyttning av en elev mot dennes vilja till en annan

skolenhet skall enligt kommittén inte ses som en

bestraffning. Det rör sig om en åtgärd som är

nödvändig för att ge andra elever de förhållanden de

har rätt att kräva i skolan. Att tvångsvis flytta

ett barn från den skola där det går är en ingripande

åtgärd. Enligt kommittén är det angeläget att

framhålla att tvångsvis flyttning av en elev till en

annan skolenhet - därför att denne missköter sig -

bara får tillgripas när andra insatser har prövats.

Beslut om flyttning skall kunna överklagas.

Utskottet anser att Skollagskommitténs förslag i

huvudsak tillgodoser syftet bakom motionerna.

Utredningsförslaget remissbehandlas för närvarande.

Regeringens beredning av ärendet bör enligt

utskottets mening avvaktas.

Enligt Folkpartiets förslag i motion 2002/03:Ub239

yrkande 5 skall indragning av studiebidrag vara en

möjlig åtgärd att vidta mot elever i gymnasieskolan

som kränker andra eller har ogiltig frånvaro.

Motionärerna understryker att det skall vara

kännbart för en elev att göra sig skyldig till

ordningsproblem, som att mobba eller störa för

andra.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

En elev som är frånvarande av annan anledning än

sjukdom under längre tid än 14 kalenderdagar har

enligt gällande bestämmelser inte rätt till

studiehjälp för denna tid. Skolan skall rapportera

frånvaron till Centrala studiestödsnämnden, som

fattar beslut om att dra in studiebidraget.

Motionsyrkandet i denna del är alltså redan

tillgodosett. Utskottet tar avstånd från att en

liknande ordning skulle införas för elever som

mobbar. Detta förutsätter bl.a. en noggrann prövning

av skuldförhållandet.

Frågan om indraget studiebidrag vid ogiltig

frånvaro har aktualiserats i betänkanden från två

utredningar. Skollagskommittén (SOU 2002:121) har

föreslagit att det i skollagen skall tas in en ny

bestämmelse om att skolan skall underrätta en elevs

föräldrar om eleven är frånvarande från skolarbetet

i sådan utsträckning att det kan påverka rätten till

studiehjälp. Informationsskyldigheten skall gälla

även om eleven fyllt 18 år. Studiehjälpsutredningen

(SOU 2003:28) framför invändningar mot att

studiebidrag kan dras in. Utredningen anser att

problem med de studerandes olovliga frånvaro måste

mötas med elevsociala åtgärder och inte med hot om

ekonomiska sanktioner. Regeringens beredning av

förslagen bör avvaktas, enligt utskottets mening.

I motion 2002/03:Ub238 (m) föreslås att skollagen

skall ses över i syfte att möjliggöra avstängning av

elev som mobbar från rätten till skolskjuts. I

motionen hänvisas till att det förekommer att elever

som mobbar under skolskjuts erbjuds taxiresa för att

man vill värna den utsatta mobbade eleven. Detta är

att sända alldeles fel signaler, påpekar motionären.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Rätten till skolskjuts regleras i 4 kap. 7 §

skollagen (1985:1100). Där anges att hemkommunen är

skyldig att sörja för att det för eleverna i

grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om

sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev

eller någon annan särskild omständighet. I skollagen

görs vissa inskränkningar i kommunens skyldighet,

bl.a. i fråga om elever som väljer att gå i en annan

grundskola än den som kommunen annars skulle ha

placerat dem i om något önskemål om en viss skola

inte hade framställts. Inom lagens ramar avgör

kommunerna hur bestämmelserna närmare skall

tillämpas.

Utskottet konstaterar att det inte är möjligt

enligt nuvarande lagstiftning att frånta elever som

mobbar rätten till skolskjuts. Utskottet anser inte

heller att lagstiftningen bör ändras på den punkten.

När någon på skolan får kännedom om att mobbning

förekommer under en skolskjuts måste skolan aktivera

sitt handlingsprogram på samma sätt som om

mobbningen hade hänt i skollokalerna. Detsamma

gäller rutinerna för upprättande och uppföljning av

åtgärdsprogram, både för den som mobbar och för den

som blir mobbad.

Kommunerna upphandlar oftast skolskjutsar av en

entreprenör. Entreprenörerna skall i första hand se

till att bussen framförs tryggt och säkert men bör

ha kontakt med skolan för att t.ex. informera om

förekommande ordningsproblem eller mobbning under

färden. Ingenting hindrar kommunen från att i

avtalet med entreprenören ange hur situationer som

innehåller inslag av kränkande behandling under

bussresan skall hanteras. Utskottet utgår från att

skolorna i samarbete med skolskjutsentreprenörerna

och med elevernas föräldrar kan förebygga och

åtgärda mobbningsproblem.

Skyldighet att anmäla våldsbrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av skyldighet för skolan att anmäla

våldsbrott.

Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13 (kd,

c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2002/03:Ub413 yrkande 4 att principen måste vara att

våldsbrott som begås i skolan skall anmälas av

skolan. En sådan skyldighet för skolor skall enligt

motion 2002/03:Ub233 (m) yrkande 1 införas i lag. I

motion 2002/03:Ub217 (m) yrkande 1 markeras att

tydliga regler om att våldsbrott i skolan skall

anmälas kan ha en preventiv effekt. Det är i skolan

som samhället tidigt kan sätta gränser när någon ger

sig på andra, anförs det i motion 2002/03:Ju213 (m)

yrkande 9. Motionären hävdar att skolan alltför ofta

försöker hantera mobbningsvåld internt, vilket

sänder fel signaler. Misshandel och olaga hot är

brott, också i skolan.

Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub239 att

skollagen skall ändras så att kommuner åläggs att

polisanmäla elever som utövar våld eller allvarligt

kränker andra (yrkande 7). Rutiner för

polisanmälningar skall finnas i kommunernas

skolplaner. Folkpartiet anser också att lärare skall

vara skyldiga att rapportera våld och kränkande

behandling till rektorn (yrkande 8). I skollagen

måste förtydligas att det är rektor som har ansvar

för att vidta åtgärder mot mobbning, och att detta

ansvar åtföljs av nödvändiga befogenheter för rektor

att ingripa.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub492

yrkande 6 bör skollagen tydligare reglera

ansvarsförhållanden vid mobbning. Det skall klart

framgå av lagen att skolpersonalen är skyldig att

förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en

elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. Brott

i form av kränkande behandling eller våld skall

beivras. Det skall vara skolledarens skyldighet att

göra anmälan till de sociala myndigheterna och, när

så är påkallat, till polismyndigheten när alla andra

åtgärder prövats utan framgång.

U t s k o t t e t anser att våld i skolan är helt

oacceptabelt. Det är en självklar rätt för eleverna

att få känna lugn och studiero. Trygghet är en

alldeles nödvändig förutsättning för

kunskapsinhämtande.

Enligt utskottets mening skall brott som begås i

skolan utredas av rättsväsendet och behandlas på

samma sätt som brott som begås i det omgivande

samhället. Att införa en särskild skyldighet för

skolan att alltid polisanmäla allt våld i skolan är

däremot inte rimligt, eftersom det inte finns någon

generell skyldighet att anmäla brott. Det måste

kunna lämnas till rektors bedömning att avgöra vilka

åtgärder som krävs i det enskilda fallet. Utskottet

vill dock framhålla att allvarlig brottslighet i

skolan skall anmälas till polisen. Skolan skall inte

vara en frizon för beteenden som är kriminaliserade

i övriga samhället.

I sammanhanget bör nämnas att Brottsförebyggande

rådet under våren 2002 har gett ut en

lärarhandledning, du & jag, rätt & fel, för hur man

kan arbeta i skolan kring frågor om brott och straff

och principerna för det svenska rättsväsendet.

Materialet, som i första hand vänder sig till elever

i årskurserna 6-9, är utformat så att det anknyter

till elevernas skolarbete och vardag. En viktig del

handlar om att sätta in insatser mot våld, hot och

kränkning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionsyrkandena i fråga om

skyldighet att anmäla våldsbrott.

Tillsyn m.m. över arbetet mot

mobbning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om skärpt

tillsyn över arbetet mot mobbning och

möjligheter till sanktioner mot kommuner som

saknar handlingsplaner mot mobbning m.m.

Utskottet hänvisar bl.a. till förslag från

Skollagskommittén (SOU 2002:121).

Jämför reservationerna 14 (fp), 15 (kd) och

16 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet efterfrågar i motion 2002/03:Ub239

yrkande 3 en skärpt tillsyn över arbetet mot

mobbning. Motionärerna hänvisar till att antalet

anmälningar till Skolverket om mobbning har ökat

stadigt under de senaste åren. De anser att verket

på eget initiativ borde undersöka hur kommunerna

sköter arbetet mot mobbning, men hävdar att verket

inte klarar av tillsynen av skolorna. Tillsynen

borde läggas över på en nationell skolinspektion,

som är fristående från Skolverket, anför

motionärerna.

Också Kristdemokraterna betonar i motion

2002/03:Ub492 yrkande 4 vikten av att Skolverket

utövar tillsyn över skolors värdegrundsarbete och

arbete mot mobbning.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Skolverket har i oktober 2002 i skriften Tillsyn

av kränkande behandling presenterat det samlade

utfallet av verkets systematiska tillsyn i sju

kommuner och av 57 utredningar i enskilda ärenden

under åren 2000 och 2001. Analysen visar bl.a. på

vilka problem och brister i skolors arbete som

framkommit i utredningarna. Dessa brister rör bl.a.

skolans information till föräldrar. Vidare framgår

att det på många håll är oklart hur och när

åtgärdsprogram skall upprättas. Detta gäller för den

som blir kränkt, men i än större utsträckning för

den som kränker.

Analysen innehåller också bedömningar av hur

Skolverket fortsättningsvis skall arbeta med tillsyn

inom området kränkande behandling. Bland annat avser

verket att öka granskningen av skolornas

förebyggande arbete och ställa tydliga krav på att

handlingsprogrammen mot kränkande behandling utgör

ett reellt och levande verktyg i skolan.

Skolverkets uppgifter har i och med inrättandet av

Myndigheten för skolutveckling den 1 mars 2003

renodlats till att avse utbildningsinspektion och

tillsyn (förordning 2002:1160).

Enligt Folkpartiet i motion 2002/03:Ub239 yrkande 1

bör Skolverket kunna vidta sanktioner mot kommuner

som saknar handlingsplaner mot mobbning eller som

inte vidtar tillräckliga åtgärder mot mobbning.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

föreslagit att en ny bestämmelse införs i 18 kap.

Tillsyn m.m. (4 §). Skolverket föreslås få möjlighet

att meddela föreläggande för att komma till rätta

med missförhållanden som kan leda till påtagliga

negativa effekter för utbildningen eller för

eleverna. I föreläggandet till skolhuvudmannen får

vite utsättas. Ett föreläggande skall innehålla

uppgifter om de åtgärder som Skolverket anser

nödvändiga för att missförhållandena skall

avhjälpas. Skolverkets beslut skall kunna överklagas

(förslaget 20 kap. 1 § 3).

Som nämnts i det föregående remissbehandlas

utredningsförslaget för närvarande.

Kommuns skadeståndsskyldighet

gentemot mobbade elever

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en

översyn av kommunens skadeståndsskyldighet

gentemot mobbade elever.

Jämför reservation 17 (m, fp, c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub239 yrkande 2

en rättslig översyn för att underlätta för elever

att få skadestånd av kommuner som visat

underlåtenhet i arbetet mot mobbning. I motionen

anmärks att det verkar som om en skärpt lagstiftning

behövs för att en domstol skall kunna fälla en

kommun som inte har vidtagit tillräckliga åtgärder

mot mobbning. Om kommunen kan dömas till skadestånd,

skulle det enligt motionärerna bidra till att

arbetet mot mobbning tas på större allvar.

Centerpartiet vill i motion 2002/03:Ub336 yrkande

18 att det skall slås fast att en skolhuvudman som

inte tar itu med mobbningen av en elev kan bli

tvungen att ersätta eleven ekonomiskt. Regeringen

bör se över reglerna för ett sådant

skadeståndsansvar.

Enligt motion 2002/03:Ub233 (m) yrkande 2 bör en

skyldighet för kommuner att betala ersättning till

mobbade elever införas i lag. I motion 2002/03:Ub202

(m) yrkande 1 föreslås en bestämmelse i skollagen

som ger en elev rätt att juridiskt ställa skolan

till svars, när skolan genom underlåtelse eller

aktiva handlingar kränkt elevens rättigheter. Om

alla skolor åläggs att arbeta efter

forskningsbaserade åtgärdsprogram görs det klart

vilken nivå en skola måste hålla i arbetet mot

mobbning, framhåller motionären.

Likaså betonas i motion 2002/03:Ub246 (c) att det

bör införas en ny bestämmelse om strikt ansvar för

kommunen vid mobbningsskada, så att barn har

möjlighet att få ekonomisk upprättelse när kommunen

inte lyckats stoppa mobbning. Motionärerna anser att

ett mer långtgående ansvar för kommunen vid

mobbningsskador borde kunna innebära en ökad

fokusering på problemet och ökade medel till det

viktiga förebyggande arbetet mot mobbning.

I motion 2002/03:Ub380 (mp) yrkande 3 framför

motionärerna att det finns behov av att stärka

skyddet för den enskilde mobbade eleven och ge

eleven större möjligheter till ersättning. En

utredning bör därför tillsättas för att se över den

enskildes möjlighet att få ersättning från kommunen

efter lång tid av mobbning utan tillräckliga

åtgärder i skolan.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

I fråga om skadeståndsansvar för kommunen har

under senare tid väckts ett antal mål som gäller

bristande åtgärder för att motverka mobbning. Högsta

domstolen har i ett fall prövat en kommuns

skadeståndsskyldighet vid hantering av mobbning (HD

2001-11-28, T 351-01). I denna typ av skadeståndsmål

blir frågan om myndighetsutövning aktuell eftersom

det allmännas skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 §

skadeståndslagen här är utvidgat till att även

omfatta förmögenhetsskada. Käranden har i det

ovannämnda målet i sin stämning mot kommunen yrkat

ersättning för förmögenhetsskada. Domstolarna har i

målet konstaterat att bristande åtgärder för att

motverka mobbning är av den karaktären att det kan

göras gällande skadeståndsansvar för fel eller

försummelse vid myndighetsutövning.

Skadeståndsskyldighet kan alltså föreligga om

brister i kommunens agerande mot mobbning kan

påvisas.

Utskottet anser inte att riksdagen bör begära en

särskild utredning om en kommuns skadeståndsansvar i

här åsyftade fall. Det är en fråga för

domstolsprövning enligt skadeståndslagen huruvida

fel eller försummelse föreligger vid

myndighetsutövning mot bakgrund av givna uppdrag.

Övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

åtgärder mot s.k. nollning med hänvisning

till gällande bestämmelser.

Motion och utskottets ställningstagande

I motion 2002/03:Ub290 (s) pekas på behovet av

åtgärder mot s.k. nollning. Motionären anmärker att

under flera år har denna märkliga skoltradition vid

vissa skolor varit föremål för kritik och debatt.

Trots detta fortsätter, och i flera fall förvärras,

förnedringen. Regeringen bör se till att lämpliga

åtgärder vidtas och även överväga skärpt

lagstiftning mot kränkningar i skolan.

U t s k o t t e t hänvisar till vad som anförts i

det föregående om skolledningens ansvar för att

förhindra alla former av kränkande behandling i

skolan. Detta ansvar innebär också att rektor har

skyldighet att se till att s.k. nollning inte

urartar.

Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Nolltolerans mot mobbning m.m. (punkt 1) -

m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub336 yrkande 17,

2002/03:Ub410 yrkande 16 samt

2002/03:Ub492 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Det är samhällets skyldighet att skapa en trygg,

utvecklande och värdig miljö i skolan. Vi anser att

en nolltolerans i arbetet mot mobbning i skolan

omedelbart måste införas som mål. En nolltolerans

innebär att alla tendenser till kränkande tillmälen,

uttryck för främlingsfientlighet och rasism,

mobbning och våld skall motverkas med konsekvens och

tydlighet på ett tidigt stadium. All personal i

skolan skall ha skyldighet att anmäla när mobbning

uppmärksammas. Varje skola skall ha en handlingsplan

mot mobbning, och elever och föräldrar skall ha

kunskap om handlingsplanen. Vi vill framhålla att

nyckelprinciperna i arbetet mot mobbning är att

skapa en miljö som kännetecknas av å ena sidan

värme, trygghet, positivt intresse och engagemang

från de vuxna i skolan och å andra sidan av fasta

och klara gränser mot oacceptabelt beteende. Enligt

vår mening behövs det nu en nationell samling mot

mobbning som en väg för att uppnå målet om

nolltolerans.

2. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 3) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),

Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub413 yrkande 1,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub380 yrkande 1

samt avslår motion

2002/03:Ub380 yrkande 2.

Ställningstagande

Skolans ansvar för att förebygga och stävja mobbning

måste förtydligas. Mycket talar för att det är det

systematiska, uthålliga och på förhand genomtänkta

arbetet som ger resultat. En hög och jämn kvalitet i

arbetet mot mobbning förutsätter även löpande

utvärderingar av hur insatserna lyckas. Medlet för

att skapa detta är väl utvecklade planer mot våld,

mobbning och kränkande särbehandling. Dessa planer

måste förankras hos skolans alla medarbetare, men

också hos elever och föräldrar.

3. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 3) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub380 yrkande 1,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub413 yrkande 1

samt avslår motion

2002/03:Ub380 yrkande 2.

Ställningstagande

Frågor kring mobbning skall ingå som en del i

skolans viktiga uppgift, att ge eleverna en

demokratisk grundsyn som bygger på respekt och

förståelse för medmänniskor, tolerans och

solidaritet. Jag vill betona att handlingsplaner mot

mobbning måste innehålla klara regler för hur man

aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer.

Regler måste finnas för hur mobbning förebyggs genom

att problem uppmärksammas och diskuteras

återkommande. Hur mobboffer och mobbare skall

behandlas skall klart anges liksom beredskapen att

följa upp ett ärende under lång tid. Det är viktigt

att elever, föräldrar, personal och skolledning

engageras aktivt i arbetet med att förebygga och

upptäcka mobbning. Mobbning är en för alla på

skolan, inklusive föräldrar, gemensam angelägenhet.

4. Skolors val av åtgärdsprogram mot mobbning

(punkt 4) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub217 yrkandena 4 och 6 samt

2002/03:Ub413 yrkande 7.

Ställningstagande

Skolan borde arbeta med forskningsbaserade,

systematiska åtgärdsprogram som ger bevisad effekt

mot mobbningen. Vi anser att det bör vara upp till

varje skola att avgöra vilken metod och vilken form

av kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man vill använda i

arbetet mot mobbning, men inriktningen måste vara

att den metod och det program som väljs ger

dokumenterad effekt. Det är ett av de kvalitetskrav

som föräldrar borde kunna ställa på skolan.

5. Uppdrag till Skolverket att

forskningsmässigt utvärdera och

kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att

förebygga och hindra mobbning, m.m. (punkt

5) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub202 yrkande 2,

2002/03:Ub217 yrkandena 3 och 5,

2002/03:Ub298 yrkande 4 samt

2002/03:Ub413 yrkandena 6 och 8.

Ställningstagande

Vi föreslår att Skolverket skall ges i uppgift att

forskningsmässigt låta utvärdera och

kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att förebygga

och hindra mobbning. I dag finns flera

forskningsprojekt om hur mobbningen skall förstås,

men färre om hur den skall stoppas. Det mest kända

forskningsbaserade åtgärdsprogrammet bygger på

insatser på både skol- och individnivå. Såväl

skolans sociala klimat som enskilda ungdomars

beteende påverkas. När det sociala klimatet ändras

tas den sociala "belöningen" för mobbarna bort. Vi

anser att regeringen snarast bör se till att kunskap

om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram mot mobbning

sprids till alla skolor via utbildningssatsningar.

Alla skolor skall enligt vår mening åläggas att

arbeta med sådana åtgärdsprogram.

6. Tydligare roller för skolpersonalen (punkt

6) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub413 yrkande 3.

Ställningstagande

En grundläggande förutsättning för arbetet mot

mobbning är att det skapas en atmosfär i skolan av

gemensamt ansvarstagande och en rollfördelning som

stävjar oro i skolan. Vi vill se ett tydligare

regelverk som ger mer ansvar och en tydligare roll

för den enskilde läraren. Det förutsätter regler som

ger tillbaka en del av den naturliga auktoritet som

under 1900-talets senare hälft avskaffats genom

"fri" pedagogik och frånvaro av tydliga regler.

7. Överbrygga avståndet mellan vuxna och

elever, m.m. (punkt 7) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub492 yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Skolan har under en period utsatts för stora

besparingskrav. Antalet lärare, skolvärdinnor,

skolsköterskor, skolpsykologer och annan

skolpersonal har minskat. Det leder till ett hårdare

klimat när de vuxna får allt mindre tid att ta del

av barnens problem. Många elever känner stor

besvikelse över att lärarna inte har tid med dem.

Samma känsla av besvikelse och otillräcklighet

upplever många lärare på grund av att deras tid inte

räcker till. I kampen mot mobbning i skolan är det

av stor betydelse att det finns fler vuxna i skolan

som kan arbeta med problem och då är elevvårdande

verksamheter avgörande. Avståndet mellan vuxna och

elever måste överbryggas. Jag ser också positivt på

försök med klassmorfar/klassmormor i skolan som kan

tillgodose barns behov av kontakt med vuxna.

Enligt min mening är det mycket viktigt att

kommunerna bedriver ett aktivt integrationsarbete

för att minska etnisk mobbning i skolan. Lärarna bör

ha en grundläggande kunskap om vilka spänningar som

kan finnas mellan olika etniska grupper på den egna

skolan och hur man kan bemöta dessa.

8. Kamratstöd och handledd medling (punkt 8) -

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub492 yrkande 9

samt avslår motionerna

2002/03:Ub537 och

2002/03:Ub539.

Ställningstagande

Hur gärna vuxna än vill, kan de inte ensamma lösa

problemen med mobbning. Det kan bara göras

tillsammans med eleverna. Att bygga upp en

långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att

ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever

med särskilda behov, kan därför vara en pusselbit i

lösningen av mobbningsproblem. Vidare är medling ett

sätt att visa att konflikter kan behandlas och

bearbetas. Jag anser att de elever som vill skall

kunna få möjlighet till handledd medling. Att den

som mobbat och den som mobbats får träffas och tala

om det som skett kan enligt min mening vara ett sätt

att läka sår.

9. Flyttning m.m. inom grundskolan av elever

som gör sig skyldiga till kränkning och våld

(punkt 9) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub413 yrkande 2

samt avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 10 och

2002/03:Ub239 yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

Mobbning ses ofta som ett individproblem, i den

meningen att orsak och lösning söks hos den

drabbade. Ofta glöms såväl mobbarna som skolans

klimat - som ger förutsättningen för mobbningen -

bort. I dag regleras möjligheterna för skolans

ingripanden via grundskoleförordning och

gymnasieförordning. I praktiken kan inte elever i

grundskolan flyttas, oavsett hur mycket skada de

tillfogar sina klasskamrater. Reglerna ger mer

möjligheter för den som kränker än för den som blir

kränkt. Det är den utsatta eleven som ytterligare

skall besväras av att flytta från klass och skola,

medan mobbarna får finnas kvar och behandlas som

offer de med. Vi vill se en förändring av reglerna

för ingripande vid mobbning. Åtgärder måste kunna

vidtas för att skydda dem som utsatts och uppfostra

dem som utsätter andra för kränkningar. Det förslag

till lagreglering av möjligheten att flytta elever

för att andra elever skall få studiero, som lagts

fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121), är ett

steg i rätt riktning.

10. Flyttning m.m. inom grundskolan av elever

som gör sig skyldiga till kränkning och våld

(punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 10 och

2002/03:Ub239 yrkandena 9 och 10

samt avslår motion

2002/03:Ub413 yrkande 2.

Ställningstagande

Elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar

eller våld måste kunna flyttas från den skola där

offret går. Det är nämligen vanligt vid

mobbningsfall att den som utsatts inte klarar av att

gå tillbaka till skolan och möta mobbaren. Följden

blir att den mobbade flyttar. I dag finns inom

grundskolan bara möjlighet att visa ut en elev från

klassrummet under ett undervisningspass. Vi vill att

grundskoleförordningen skall ändras så att det står

klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev

från en skola, om han eller hon kränker andra

människor. Självfallet skall mobbaren få stöd för

att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och

garanteras bra undervisning, även om han eller hon

flyttas från sin skola. Skolan skall ha skyldighet

att erbjuda alternativ undervisning för dessa

elever.

11. Indragning av studiebidrag som åtgärd mot

elev som kränker andra m.m. (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub239 yrkande 5.

Ställningstagande

Det skall vara kännbart för en elev att göra sig

skyldig till ordningsproblem, som att mobba eller

störa för andra. Enligt vår mening borde det vara

möjligt att dra in studiebidragen för elever i

gymnasieskolan som mobbar, i likhet med vad som i

dag gäller i de fall elever under en viss tid har

ogiltig frånvaro. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till sådana regler.

12. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 12)

- m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic

(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub217 yrkande 1,

2002/03:Ub233 yrkande 1,

2002/03:Ub239 yrkandena 7 och 8,

2002/03:Ub413 yrkande 4 och

2002/03:Ju213 yrkande 9

samt avslår motion

2002/03:Ub492 yrkande 6.

Ställningstagande

Principen måste vara att våldsbrott som begås i

skolan skall anmälas av skolan. Det är i skolan som

samhället tidigt kan sätta gränser när någon ger sig

på andra. Vi vill att skollagen skall ändras så att

kommuner åläggs att polisanmäla elever som utövar

våld eller allvarligt kränker andra. Tydliga regler

om att våldsbrott i skolan skall anmälas kan enligt

vår mening ha en preventiv effekt. Rutiner för

polisanmälningar skall finnas tillgängliga på alla

skolor och berörda kommunala nämnder. Vi anser också

att lärare skall vara skyldiga att rapportera våld

och kränkande behandling till rektorn. I skollagen

måste förtydligas att det är rektor som har ansvar

för att vidta åtgärder mot mobbning, och att detta

ansvar åtföljs av nödvändiga befogenheter för rektor

att ingripa.

13. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 12)

- kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub492 yrkande 6

samt avslår motionerna

2002/03:Ub217 yrkande 1,

2002/03:Ub233 yrkande 1,

2002/03:Ub239 yrkandena 7 och 8,

2002/03:Ub413 yrkande 4 och

2002/03:Ju213 yrkande 9.

Ställningstagande

Skollagen bör tydligare reglera ansvarsförhållanden

vid mobbning. Vi anser att det klart skall framgå av

lagen att skolpersonalen är skyldig att förhindra

mobbning samt att anmäla till rektor om en elev

utsätts för mobbning eller våld i skolan. Samtidigt

måste rektorns ansvar bli klarare vad gäller både

att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot

mobbning. Den lagstiftning som gäller i övriga

samhället skall tillämpas också inom skolans område.

Brott i form av kränkande behandling eller våld

skall beivras. Det skall vara skolledarens

skyldighet att till de sociala myndigheterna och,

när så är påkallat, till polismyndigheten anmäla

denna typ av brott när alla andra åtgärder prövats

utan framgång.

14. Tillsyn över arbetet mot mobbning (punkt

13) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub239 yrkande 3

och avslår motion

2002/03:Ub492 yrkande 4.

Ställningstagande

Antalet anmälningar till Skolverket om förekomsten

av mobbning har ökat stadigt under de senaste åren.

Verket ansvarar för tillsynen av hur kommunerna

sköter arbetet mot mobbning och bör på eget

initiativ undersöka förhållandena i kommunerna. Det

behövs en skärpt tillsyn över arbetet mot mobbning.

Vi menar dock att Skolverket inte klarar av

tillsynen av skolorna. Tillsynen bör läggas över på

en nationell skolinspektion, som är fristående från

Skolverket.

15. Tillsyn över arbetet mot mobbning (punkt

13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub492 yrkande 4

och avslår motion

2002/03:Ub239 yrkande 3.

Ställningstagande

Varje skola bör ha en plan för hur man i

undervisningen och i hela skolans verksamhet, t.ex.

genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för

att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Jag

anser att det är viktigt att Skolverket utövar

tillsyn över skolors värdegrundsarbete och arbete

mot mobbning. Verket bör ansvara för att

handlingsplaner mot mobbning och våld finns och

tillämpas samt att skolorna har en kontinuerlig

kontakt med varandra för stöd och utbyte av

erfarenheter.

16. Sanktioner mot kommuner som saknar

handlingsplaner mot mobbning m.m. (punkt 14)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub239 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör Skolverket kunna vidta

sanktioner mot kommuner som saknar handlingsplaner

mot mobbning eller som inte vidtar tillräckliga

åtgärder mot mobbning. Sådana sanktionsmöjligheter

finns inte i dag. Vi stöder det förslag om införande

av möjlighet till vitesföreläggande mot kommun som

Skollagskommittén lagt fram i sitt betänkande (SOU

2002:121).

17. Kommuns skadeståndsskyldighet gentemot

mobbade elever (punkt 15) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub202 yrkande 1,

2002/03:Ub233 yrkande 2,

2002/03:Ub239 yrkande 2,

2002/03:Ub246 och

2002/03:Ub336 yrkande 18

samt bifaller delvis motion

2002/03:Ub380 yrkande 3.

Ställningstagande

En översyn behövs av kommuners

skadeståndsskyldighet gentemot mobbade elever. Denna

skall syfta till att underlätta för elever som

utsatts för mobbning att få skadestånd och därmed

ekonomisk upprättelse av kommuner som visat

underlåtenhet i arbetet mot mobbning. Ett mer

långtgående skadeståndsansvar för kommuner vid

mobbningsskador borde enligt vår uppfattning kunna

innebära en ökad fokusering på mobbningsproblemen

och ökade medel till det viktiga förebyggande

arbetet mot mobbning. Om en kommun kan dömas att

utge skadestånd skulle det kunna bidra till att

arbetet mot mobbning tas på större allvar.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Mobbning i skolan - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Åtgärderna mot mobbning måste vara av tre slag:

förebyggande så att mobbning och utslagning aldrig

uppstår, aktiva så att ingripandet mot mobbning sker

med kraft och till sist uppföljande så att mobbaren

inte åter fastnar i destruktivt beteende.

En skolpolitik som betonar kunskap och ordning är

i sig ett mycket viktigt bidrag till en skola som

präglas av arbetsro och harmoni. Vi vet att elever

som halkar efter i skolan eller som upplever

skoltiden som meningslös ofta reagerar med att hävda

sig på annat sätt, t.ex. genom att störa

undervisningen och trakassera övriga elever eller

t.o.m. skolpersonal. Av många skäl vore därför

mycket vunnet med en kunskapsskola, en skola där

eleven tidigt möter krav och utvärderingar, men

också tidigt får stöd och hjälp när så behövs.

2. Mobbning i skolan - kd

av Inger Davidson (kd).

Värdegrunden såväl som demokratin måste hela tiden

vinnas på nytt. Om värdegrundsfrågorna ständigt

lyfts fram i all undervisning skapas ett klimat där

alla bemöter varandra med respekt. Jag anser att

varje skola bör göra en plan för hur man i

undervisningen och i hela skolans verksamhet, t.ex.

genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för

att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Många

skolor har kommit en bra bit på väg i ett sådant

arbetssätt, vilket är glädjande.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller

normöverföring och identitetsbildning. Begrepp som

samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet,

förlåtelse och gottgörelse skall vara en naturlig

del i undervisningen. Jag tror inte att detta är

möjligt med mindre än att det etiska samtalet, som

skapar respekt för alla människors lika värde, får

ett större utrymme i all undervisning.

3. Mobbning i skolan - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Mobbning, våld, sexuella trakasserier och annan

kränkande behandling i skolan får inte accepteras

och kan inte ursäktas. Däremot måste man försöka

förstå och förklara varför det förekommer, om det

skall kunna stoppas och förhindras. Skolan är en del

av samhället, och problem i skolan kan ses som en

konsekvens av händelser i den omgivande världen. När

samhällsklimatet hårdnar kan vi avläsa det i skolans

arbetsmiljö. Nedskärningar och ökade klassklyftor

leder till otrygghet, rädsla, maktlöshet och

frustration, som bl.a. yttrar sig i kränkningar,

mobbning och våld. Skolorna måste få bättre

förutsättningar, i form av mer resurser, minskad

stress och ökad demokrati, för att förebygga och

hantera alla former av kränkande behandling.

Ett effektivt antimobbningsarbete kräver medverkan

från alla med anknytning till skolan - elever,

lärare, övrig personal och föräldrar. Formerna för

samarbetet måste också utvecklas. Redan nu finns det

kamratstödjare och mobbningsteam på många skolor.

Skolan kan dock inte ensam lösa alla problem. Barn

och ungdomar har drabbats hårt av nedskärningar inom

kultur och fritid. Samtidigt är utbudet av

aktiviteter ojämlikt fördelat. Det behövs därför mer

verksamheter som riktas till ungdomar, inte minst

till flickor och invandrade.

4. Handlingsplaner mot mobbning, m.m.

(punkterna 3 och 15) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Med anledning av att jag vill avvakta regeringens

beredning av Skollagskommitténs betänkande Skollag

för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) har jag

avstått från att reservera mig till förmån för

yrkandena 2 och 3 i motion 2002/03:Ub380, som jag i

sak instämmer i. Det förstnämnda yrkandet gäller

förslag till sådan ändring av skollagen att elever

alltid skall få vara delaktiga i arbetet med att

förebygga mobbning och ta fram handlingsplaner mot

mobbning i skolan. Enligt det senare yrkandet borde

en utredning tillsättas för att se över den

enskildes möjlighet att få ersättning från kommunen

efter lång tid av mobbning utan tillräckliga

åtgärder i skolan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub202 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

måste ändras så att en elevs rätt att juridiskt

ställa skolan till svars, när skolan genom

underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt

elevens rättigheter, förs in där.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla skolor

skall åläggas att arbeta med forskningsbaserade

åtgärdsprogram mot mobbning.

2002/03:Ub217 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att principen

måste vara att våldsbrott som begås i skolan skall

anmälas av skolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera

och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att

förebygga och hindra mobbning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det bör vara

upp till varje skola att avgöra vilken metod och

vilken form av kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man

vill använda, men inriktningen måste vara att den

metod och det program som väljs ger dokumenterad

effekt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskap om

kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via

utbildningssatsningar skall spridas till Sveriges

alla skolor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

kvalitetscertifierade åtgärdsprogram används i

arbetet mot mobbning är ett av de kvalitetskrav

som föräldrar bör kunna ställa på skolan.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever skall

kunna flyttas från en grundskola för undervisning

på annan plats under en längre eller kortare tid

om de gör sig skyldiga till allvarliga förseelser

som kränkning och våld.

2002/03:Ub233 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skyldighet att

polisanmäla mobbningsfall.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunens

skyldighet att betala ersättning till mobbade.

2002/03:Ub238 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att se över

skollagen i syfte att möjliggöra avstängning av elev

som utövar mobbning i skolskjuts.

2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

skall kunna vidta sanktioner mot kommuner som

saknar antimobbningsplaner eller inte vidtar

tillräckliga åtgärder mot mobbning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en rättslig

översyn för att underlätta för elever att få

skadestånd av kommuner som visat underlåtenhet i

arbetet mot mobbning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skärpt tillsyn av

hur kommunerna sköter arbetet mot mobbning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att indraget

studiebidrag skall vara en möjlig åtgärd att vidta

mot elever som kränker andra eller har ogiltig

frånvaro.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

skall ändras så att kommuner åläggs att

polisanmäla elever som utövar våld eller

allvarligt kränker andra.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att lärare skall

vara skyldiga att rapportera våld och kränkande

behandling till rektorn.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

grundskoleförordningen skall ändras så att det

står klart att det är möjligt att tvångsförflytta

en elev från skolan om han eller hon kränker andra

människor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans skyldighet

att erbjuda alternativ undervisning för de elever

som flyttas från sin skola.

2002/03:Ub246 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar

Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det bör införas en ny

bestämmelse om strikt ansvar för kommunen vid

mobbningsskada, så att barn har möjlighet att få

ekonomisk upprättelse när kommunen inte lyckats

stoppa mobbning.

2002/03:Ub290 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om åtgärder mot s.k. nollning.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om krafttag mot

mobbning.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om nolltolerans

mot våld och mobbning.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att göra en

översyn av kommunernas skadeståndsskyldighet vid

mobbning.

2002/03:Ub380 av Gustav Fridolin och Mikaela

Valtersson (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om handlingsplaner

mot mobbning i skolan.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till sådan ändring av skollagen att elever

alltid skall få vara delaktiga i arbetet med att

förebygga mobbning och ta fram handlingsplaner mot

mobbning i skolan.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning för att se över den enskildes möjlighet

att få ersättning från kommunen efter lång tid av

mobbning utan tillräckliga åtgärder i skolan.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nolltolerans mot

mobbning.

2002/03:Ub413 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

skolans förebyggande ansvar för att stävja

mobbning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilja

åtgärder som sätts in från skolan för att hjälpa

mobbade, respektive förhindra mobbare från att

fortsätta kränka.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

tydligare roller för skolpersonalen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att våldsbrott som

begås i skolan skall anmälas av skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera

och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att

förebygga och hindra mobbning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolornas

möjligheter att välja åtgärdsprogram mot mobbning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sprida kunskap

om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via

utbildningssatsningar.

2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nollvision i

arbetet för att motverka mobbning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

samling mot mobbning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering och

uppföljning av mobbningskampanjen "Tillsammans".

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

utöva tillsyn över skolors värdegrunds- och

mobbningsarbete.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skollagen

tydligare bör framhålla ansvarsförhållanden vid

mobbning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett aktivt

integrationsarbete som ett medel att minska

mobbning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att överbrygga

glappet mellan vuxna och elever.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kamratstöd och

handledd medling.

2002/03:Ub537 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skolornas möjlighet att

arbeta förebyggande mot mobbning.

2002/03:Ub539 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kamratstödjare i alla

skolor.

2002/03:Ju213 av Sten Tolgfors (m):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans arbete mot

mobbning.