Bet. 2002/03:UBU15

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU15

Fristående skolor

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 61 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2002.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående

skolor, avgift för Skolverkets prövning, hänsyn till kommunens s.k.

skolpliktskostnader vid bestämmande av bidrag till fristående skolor,

vinst i fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,

undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning och utvärdering av

fristående skolor, riksrekrytering till gymnasieskolan, rätten att

välja skola, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten och

fristående skolor för vuxenutbildning.

Utskottet föreslår med anledning av motionsyrkanden att riksdagen

skall göra uttalanden till regeringen på fyra punkter. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till ändrade lagregler vad avser

Skolverkets prövning av en fristående skolas rätt till kommunala

bidrag,

införande av avgift för Skolverkets prövning av ansökningar från

fristående skolor,

hänsyn vid bestämmande av bidrag till fristående skolor till kommunens

ansvar för att bereda utbildning åt samtliga barn och ungdomar i

kommunen samt

kommunal uppföljning och utvärdering av fristående skolor.

På dessa fyra punkter finns gemensamma reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet huvudsakligen med

hänvisning till utredningsförslag som bereds inom Regeringskansliet.

Även dessa ställningstaganden av utskottet har föranlett reservationer

på flera punkter.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Villkoren för fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub205 yrkandena 3 och

4, 2002/03:Ub229 yrkande 18 och 2002/03:Ub244 yrkande 35.

Reservation 1 (m, fp)

2. Förklaring om rätt till bidrag för fristående skola

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310

yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23 och

2002/03:Ub526.

Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

3. Betygssättningen i fristående skola som kriterium för

godkännande

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 5.

4. Avgift för Skolverkets prövning

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310

yrkande 2.

Reservation 3 (m, fp, kd, c, mp)

5. Hänsyn till kommunens skolpliktskostnader

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310

yrkande 3.

Reservation 4 (m, fp, kd, c, mp)

6. Vinst i fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub205 yrkandena 1 och 2

och 2002/03:Ub310 yrkande 8.

Reservation 5 (m)

7. Bidrag för elever i behov av särskilt stöd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub208 yrkande 3 och

2002/03:Ub429 yrkande 11.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8. Kompensation för mervärdesskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk365, 2002/03:Ub208

yrkande 5 och 2002/03:Ub279.

Reservation 7 (m)

9. Införande av individuella program

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub416 yrkande 3 och

2002/03:Ub429 yrkande 12.

Reservation 8 (kd, c)

10. Undervisningen i konfessionella skolor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkande 16,

2002/03:Sf226 yrkande 10, 2002/03:Ub253 och 2002/03:Ub310 yrkande 9.

Reservation 9 (m, fp, kd, c, mp) - motiv.

11. Viss övrig undervisning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub208 yrkande 1 och

2002/03:Ub325 yrkande 7.

12. Lärare i fristående skolor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub208 yrkande 2 och

2002/03:Ub429 yrkande 13.

Reservation 10 (m)

13. Uppföljning och utvärdering av fristående skolor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310

yrkande 4 och avslår motion 2002/03:Ub416 yrkande 2.

Reservation 11 (m, fp, kd, c, mp)

14. Insyn i fristående skolor

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 7.

15. Riksrekrytering till gymnasieskolan m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub244 yrkande 36,

2002/03:Ub277 yrkande 2, 2002/03:Ub444 yrkande 22 och 2002/03:Ub511.

Reservation 12 (m, fp, kd)

16. Rätten att välja skola

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 23,

2002/03:Sf332 yrkande 12, 2002/03:Ub206 yrkandena 4, 5 och 7,

2002/03:Ub277 yrkande 1, 2002/03:Ub310 yrkande 6, 2002/03:Ub410

yrkande 7 och 2002/03:Ub444 yrkande 21.

Reservation 13 (m, fp, kd)

Reservation 14 (v)

17. Införandet av en nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub206 yrkandena 1-3 och

6, 2002/03:Ub208 yrkande 4, 2002/03:Ub211 yrkande 5 och 2002/03:N305

yrkande 10.

Reservation 15 (m)

18. Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf376 yrkande 4,

2002/03:So250 yrkande 14, 2002/03:Ub261, 2002/03:Ub415 yrkande 6 och

2002/03:A241 yrkande 18.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

19. Fristående skolor för vuxenutbildning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub416 yrkande 4.

Reservation 17 (m, fp, kd, c)

20. Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub271, 2002/03:Ub416

yrkande 1 och 2002/03:Ub417 yrkande 18.

Reservation 18 (m, fp, kd, c)

21. Inackorderingstillägg till elev i fristående skola

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub374.

Reservation 19 (kd)

Stockholm den 15 maj 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf

Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Gunilla Carlsson i Tyresö (m),

Majléne Westerlund Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson

(kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström (s),

Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Lennart Gustavsson (v) och

Håkan Larsson (c).

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett stort antal motioner

med yrkanden rörande fristående skolor och rätten att välja skola.

Dessa behandlas i detta betänkande.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående

skolor, avgift för Skolverkets prövning, hänsyn till kommunens s.k.

skolpliktskostnader vid bestämmande av bidrag till fristående skolor,

vinst i fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,

undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning och utvärdering av

fristående skolor, riksrekrytering till gymnasieskolan, rätten att

välja skola, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten och

fristående skolor för vuxenutbildning.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 61 yrkanden, återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Inledning

Våren 2002 beslutade riksdagen med anledning av propositionen

Fristående skolor jämte motioner att anta vissa ändringar i skollagens

bestämmelser om fristående skolor, medan andra förslag till

lagändringar i propositionen avslogs (prop. 2001/02:35, bet. UbU7,

rskr. 184).

Riksdagen antog regeringens förslag till nya bidragsregler för

fristående särskolor och fristående gymnasieskolor. Vidare antogs

regler om att utbildningen vid fristående särskolor, gymnasieskolor

och gymnasiesärskolor skall vara avgiftsfri för eleverna, i likhet med

vad som gäller för skolor inom det offentliga skolväsendet och för

fristående grundskolor. Avgifter skall inte heller få tas ut i samband

med ansökan till fristående skola. Riksdagen antog också lagregler om

krav på behöriga lärare i fristående skolor som överensstämmer med de

krav som finns för offentliga skolor. Likaså beslutades regler om att

huvudmannen för en fristående skola skall ha förutsättningar att

bedriva verksamheten. Regeringen bemyndigades i skollagen att meddela

föreskrifter om skyldighet för fristående skolor att lämna en

ekonomisk redovisning över sin verksamhet.

Däremot avslog riksdagen regeringens förslag om vissa tillägg i de

lagregler som gäller Skolverkets prövning av om en fristående skola

skall ha rätt till kommunala bidrag. Gällande regler om att skolan

inte skall förklaras berättigad till bidrag om utbildningen skulle

innebära påtagliga negativa följder för den kommunala skolverksamheten

ansågs vara tillräckliga. Regeringens förslag om införande av avgift

för Skolverkets prövning avslogs. Vidare avslog riksdagen föreslagna

lagregler om rätt för en kommun att vid beräkningen av bidrag till

fristående skolor ta hänsyn till kommunens ansvar för att bereda

utbildning åt samtliga barn och ungdomar i kommunen. En föreslagen

skärpning av lagreglerna om kommunal uppföljning och utvärdering av

fristående skolor avslogs också.

De antagna ändringarna i skollagen (1985:1100, ändr. 2002:159) trädde

i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelserna i fråga om beräkning av bidrag

och om avgifter tillämpades första gången för kalenderåret 2003.

Utskottet behandlar i det följande motionsyrkanden från allmänna

motionstiden hösten 2002, vilka till stor del tar upp de

lagstiftningsfrågor som riksdagen beslutade om våren 2002.

Etablering av fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett

tillkännagivande till regeringen om tydligare lagregler för

Skolverkets prövning av ansökan från fristående skola om att bli

berättigad till kommunala bidrag. Med hänvisning till pågående arbete

med att införa systematisk uppföljning och redovisning av kvaliteten i

skolväsendet avstyrks motionsyrkanden som rör likvärdiga villkor för

fristående och kommunala skolor och om betygssättningen i fristående

skolor.

Jämför reservationerna 1 (m, fp) och 2 (m, fp, kd, c, mp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub229 om grundskolan

betydelsen av att skapa likvärdiga villkor för fristående och

kommunala skolor (yrkande 18). I Folkpartiets motion 2002/03:Ub244

begärs att etablering av fristående gymnasieskolor skall underlättas

(yrkande 35). I båda motionerna understryks att en lag för fristående

skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara

avgörande för om en fristående skola skall godkännas, och reglerna för

ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att skilda tolkningar i

kommunerna inte är möjliga.

Enligt motion 2002/03:Ub205 (m) bör endast utbildningens kvalitet

spela roll vid bedömningen av skolor (yrkande 4). Motionären hävdar

att det inte har något som helst egenvärde om skolans huvudman är

kommun eller enskild. Inget barn skall tvingas gå i en sämre skola för

att kommunala skolor skall skyddas från konkurrens (yrkande 3).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I skollagen (1985:1100) regleras i 9 kap. villkoren för att fristående

skolor skall godkännas för skolpliktens fullgörande och för att de

skall ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Beslut i dessa

ärenden fattas av Statens skolverk.

En genomgående strävan under senare tid när det gäller

regelförändringar för fristående skolor har varit att i görligaste mån

anpassa reglerna till dem som gäller för kommunala skolor. Utifrån det

övergripande synsättet om likvärdiga ekonomiska villkor oavsett

huvudman beslutade riksdagen våren 2002 att bidraget till en

fristående gymnasieskola i första hand skall svara mot den kostnad som

elevens hemkommun har för motsvarande nationella program. Den

bakomliggande tanken är att resursen för eleven och därmed kommunens

kostnad inte skall påverkas av om en elev går i en kommunal eller en

fristående gymnasieskola. För de fristående grundskolorna har

principen att fristående skolor får bidrag efter samma grunder som

kommunala skolor funnits sedan den 1 juli 1997. Regler som

överensstämmer med de kommunala skolornas har nyligen införts för

fristående skolor i fråga om krav på behöriga lärare och om avgiftsfri

utbildning.

Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) utformat skollagen så att samma

bestämmelser så långt möjligt skall gälla både för offentliga och

enskilda (fristående) skolor, framför allt i syfte att öka

utbildningens likvärdighet och elevernas rättssäkerhet (s. 99).

Kommittén föreslår att det i skollagen införs en allmän föreskrift om

att varje skolhuvudman och skolenhet, offentlig såväl som enskild,

systematiskt skall följa upp och utvärdera sin verksamhet och på basis

härav årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar (3 kap. 1 §

första och andra styckena förslaget till skollag).

I skriften Alla skolor ska vara bra skolor - regeringens

kvalitetsprogram för skolan anges att kvalitetssäkringen behöver

stärkas på kommun- och skolnivå. Kvalitetsredovisningen behöver bli

tydligare och ges högre status. Den skall vara det centrala dokumentet

för att utvärdera och rapportera skolans resultat. Den skall på ett

lättillgängligt och jämförbart sätt visa hur skolan lyckas med att nå

de nationella målen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att man

skall komma till rätta med eventuella brister. Skolans hela uppdrag

som det beskrivs i läroplan och kursplaner skall ingå i redovisningen.

Skolverket kommer att få rätt att utfärda föreskrifter om

kvalitetsredovisning och enhetliga resultatmått i syfte att underlätta

jämförelser av kvaliteten.

Enligt Skolverkets nya instruktion (2002:1160) skall verket genom

utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet. I

regleringsbrev för verket för budgetåret 2003 föreskrivs att varje

kommun skall omfattas av inspektion vart sjätte år.

Vänsterpartiet begär i motion 2002/03:Ub310 ett förslag till ändring

av skollagen i fråga om avslag på ansökan om etablering av fristående

skolor (yrkande 1). Enligt motionärerna skall Skolverkets prövning av

fristående skolas ansökan om förklaring om rätt till bidrag ske

utifrån en helhetsbedömning. Om en sådan bedömning visar att ett

bifall skulle få påtagliga negativa följder för elever och

skolväsendet i kommunen skall ansökan alltid avslås, även om kommunen

i sitt yttrande till verket tillstyrkt ansökan. En motsvarande begäran

framställs i Vänsterpartiets motion 2002/03:Sf336 yrkande 23. I

motionen framhålls att explosionen av privata, s.k. fristående skolor

måste stoppas. Motionärerna vänder sig emot den nuvarande utvecklingen

där skolor tvingas profilera sig för att i konkurrens med andra skolor

locka till sig elever.

I motion 2002/03:Ub526 (s) påpekas att kommunerna har ansvaret för att

garantera alla barn en bra utbildning. De har att finansiera och

organisera skolan så att detta mål kan nås. Det är därför enligt

motionären rimligt att kommunernas inflytande över etableringen av

skolverksamhet i kommunerna ökar.

U t s k o t t e t konstaterar att motionärernas förslag i huvudsak

stämmer överens med det förslag till lagändring som regeringen lade

fram för riksdagen i propositionen Fristående skolor (prop.

2001/02:35). I propositionen föreslog regeringen att Skolverket inte

skall förklara en fristående skola berättigad till bidrag, om skolans

verksamhet vid en helhetsbedömning, varvid bl.a. skolans storlek och

geografiska läge skall beaktas och - för vissa skolformer -

utbildningens innehåll, skulle innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller - för vissa

skolformer - i närliggande kommuner. Riksdagen avslog detta förslag

med knapp majoritet under våren 2002, dvs. under föregående

mandatperiod.

Frågan om en lagändring har ånyo aktualiserats genom de redovisade

motionsyrkandena. Utskottet gör nu följande bedömning.

En väsentlig skillnad mellan kommunalt och enskilt huvudmannaskap för

skolan är att kommunen alltid har det yttersta ansvaret för att

erbjuda alla barn och ungdomar i kommunen en god och likvärdig

utbildning. Enligt utskottets mening måste det därför finnas en sådan

balans mellan offentliga och fristående skolor i en kommun att

kommunen ges faktiska möjligheter att ta sitt övergripande ansvar.

Eleverna å sin sida måste ha reella möjligheter att välja en kommunal

skola. I sammanhanget vill utskottet också erinra om att kommunen har

ett uppdrag att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasieutbildning,

vilket självklart påverkas av etableringarna av fristående skolor i

kommunen eller på närliggande orter. Det är angeläget att Skolverket

vid sin bedömning har ett bra och fullständigt beslutsunderlag.

Utskottet ställer sig bakom motionärernas krav på att förtydliga

skollagens bestämmelser i fråga om vilka kriterier som skall beaktas

vid Skolverkets prövning av huruvida en fristående skola skall

förklaras berättigad till bidrag. Lagtexten bör överensstämma med den

som lades fram i propositionen Fristående skolor. Vid en

helhetsbedömning skall således beaktas faktorer som skolans storlek

och geografiska läge och för vissa skolformer utbildningens innehåll.

Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Ub310 yrkande 1 och med

delvis bifall till motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23 och

2002/03:Ub526 tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet

här har framfört.

Enligt Vänsterpartiet i motion 2002/03:Ub310 yrkande 5 bör det vara

ett naturligt kriterium för godkännande av en fristående skola, där

betygssättning är aktuell, att huvudmannen redovisar hur man avser att

arbeta för att säkerställa betygens likvärdighet. Regeringen bör lägga

fram förslag till ändring av skollagen i fråga om betygssättningen i

fristående skola i enlighet med yrkandet.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.

Enligt 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor - i

dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2001 - är en fristående skola som

har fått medgivande av Skolverket att anordna prövning och utfärda

betyg skyldig att tillämpa bestämmelserna i 7 kap.

grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 7 kap.

särskoleförordningen (1995:206) om betyg m.m. Samma regler skall

således tillämpas för fristående och offentliga skolor.

Utskottet utgår från att frågor som rör betygens likvärdighet över

landet och mellan skilda skolor, såväl kommunala som fristående,

kommer att uppmärksammas vid Skolverkets utbildningsinspektion. Genom

utbildningsinspektion skall verket granska kvaliteten i skolväsendet.

Avgift för Skolverkets prövning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett

tillkännagivande till regeringen om att det i skollagen bör införas en

bestämmelse angående avgift för Skolverkets prövning av ansökningar

från fristående skola.

Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c, mp).

Motion

Vänsterpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub310 yrkande 2 att ett stort

antal fristående skolor inte kommer i gång med sin verksamhet som

planerat, vilket tyder på bristfällig eller orealistisk planering från

de blivande huvudmännen. Det bör därför införas en särskild avgift för

Skolverkets prövning av ansökningar, i syfte att bidra till

finansieringen av statens merkostnader för prövningen och för att

begränsa mängden mindre seriösa ansökningar. Motionärerna vill att

regeringen återkommer med förslag till en sådan bestämmelse i

skollagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående mandatperiod

avslog regeringens förslag i propositionen Fristående skolor om

införande av avgift för Skolverkets prövning av ansökningar om

godkännande av fristående skolor eller om förklaring om rätt till

bidrag till sådana skolor (prop. 2001/02:35, bet. UbU7, rskr. 184).

I likhet med motionärerna noterar utskottet att det förekommer att

fristående skolor som godkänts eller förklarats bidragsberättigade av

Skolverket inte startar sin verksamhet enligt planerna. Utskottet

anser att motionärerna framfört vägande skäl för införande av en

särskild avgift för prövning hos Skolverket av ansökningar från

fristående skolor. En särskild avgift bör därför införas. Avgiften

skall dock inte få överstiga myndighetens självkostnader för

prövningen.

Riksdagen bör således med bifall till motionsyrkandet tillkännage för

regeringen som sin mening att i skollagen bör införas en ny

bestämmelse med bemyndigande för regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om en sådan avgift för

Skolverkets prövning.

Hänsyn till kommunens skolpliktskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett

tillkännagivande till regeringen om att hänsyn skall tas till

kommunens s.k. skolpliktskostnader respektive motsvarande kostnader på

gymnasienivå vid bestämmande av bidrag till fristående skolor.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c, mp).

Motion

Enligt Vänsterpartiet i motion 2002/03:Ub310 yrkande 3 måste en kommun

i alla lägen kunna erbjuda elever plats i sina skolor, till skillnad

från en fristående skola som kan optimera sin skolorganisation.

Kommunen skall ha en beredskap och en överkapacitet som medför högre

kostnader per elev. Dessa s.k. skolpliktskostnader skall därför inte

inkluderas i grunderna för bidraget per elev i fristående skolor.

Riksdagen bör enligt motionärerna hos regeringen begära förslag till

sådan ändring i skollagen.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis har nämnts att riksdagen våren 2002, dvs. under

föregående mandatperiod, avslog regeringens förslag om att i skollagen

skulle införas regler om rätt för en kommun att vid beräkningen av

bidrag till fristående skolor ta hänsyn till kommunens ansvar för att

bereda utbildning åt samtliga barn och ungdomar i kommunen.

Utskottet vill nu med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Som utskottet framhållit i det föregående har kommunen det yttersta

ansvaret för att vid varje tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar i

kommunen en god utbildning. Ett sådant ansvar kan inte läggas på

enskilda skolhuvudmän. En kommun måste därför alltid ha ett visst

utrymme reserverat för elevökningar i samband med skolstarten för

nybörjare, men även för andra elever som flyttar till kommunen. En

kommun måste också kunna erbjuda plats i sina skolor när en fristående

skola inte kan starta sin verksamhet som planerat eller när en

fristående skola upphör. Den beredskap och överkapacitet som en kommun

därmed har kan medföra högre kostnader per elev. Som motionärerna

påpekat kan kommunen inte, till skillnad från fristående skolor,

optimera sin skolorganisation för att begränsa kostnaderna. Aktuella

undersökningar bekräftar tidigare uppgifter om att de fristående

skolorna är kostnadsdrivande för kommunerna.

Likaså är en kommun skyldig att erbjuda utbildning på gymnasieskolans

nationella program för samtliga ungdomar i kommunen som är berättigade

till sådan utbildning. Kommunen kan inte på samma sätt som en

fristående gymnasieskola optimera sin skolorganisation genom att

endast anordna ett fåtal program och ta in det antal elever som ger

helt fyllda undervisningsgrupper. De kostnader kommunen har med

anledning av detta ansvar för att bereda gymnasieutbildning hänför sig

dels till merkostnader för utbildningen på de olika programmen, dels

till kostnader för central administration och förvaltning.

Utskottet delar uppfattningen i motionen att nämnda s.k.

skolpliktskostnader och motsvarande kostnader på gymnasienivå inte

skall inkluderas i grunderna för det kommunala bidraget per elev i

fristående grundskolor och särskolor respektive fristående

gymnasieskolor.

Riksdagen bör enligt utskottets mening med bifall till motionsyrkandet

tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet här framfört

om ändringar i bidragsreglerna för fristående skolor.

Vinst i fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vinst i fristående skolor med

hänvisning till pågående utredning om icke vinstutdelande aktiebolag.

Jämför reservation 5 (m). Jämför särskilt yttrande 1 (fp).

Motioner

Vänsterpartiet betonar i motion 2002/03:Ub310 yrkande 8 att fristående

skolor utan annat märkbart syfte än det ekonomiska vinstintresset inte

hör hemma inom det svenska utbildningsväsendet. I de fall en skola går

med vinst bör denna återinvesteras i verksamheten och på det sättet

komma eleverna till godo. Enligt motionen bör riksdagen hos regeringen

begära förslag till en ny bestämmelse i skollagen som innebär att det

överskott som uppstår i fristående skolor och förskolor skall gå

tillbaka till verksamheten och inte betalas ut som vinst till

huvudmannen.

Enligt motion 2002/03:Ub205 (m) kommer inte ett enda barn att gå ut

skolan med bättre kunskaper genom att fristående skolor förbjuds att

göra vinst (yrkande 1). Motionären anser att varje fristående skola

självständigt skall kunna besluta om vad ett eventuellt överskott

skall användas till (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena med hänvisning till att

frågan om vinstutdelning i skolverksamhet utreds.

Enligt regeringsbeslut i februari 2002 har en särskild utredare

tillkallats med uppdrag att utreda frågor om ett nytt slag av

aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet (Ju 2002:06).

Kännetecknande för ett sådant bolag skall vara att det har ett annat

syfte än att ge aktieägarna vinst, och att det finns särskilda

begränsningar när det gäller bolagets rätt att dela ut vinst till

ägare och andra. Dessa begränsningar skall innebära antingen ett

fullständigt förbud mot vinstutdelning eller att aktieägarna har rätt

till endast en på visst sätt begränsad avkastning på satsat kapital.

Upparbetade överskott skall användas för att utveckla den verksamhet

som bolaget bedriver. Enligt direktiven (dir. 2002:30) skall

utgångspunkten för arbetet vara att åstadkomma en bolagsform som är

ägnad för verksamhet inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldrevård.

Uppdraget skall redovisas senast den 15 september 2003 (tilläggsdir.

2002:145).

Resultatet av utredningens arbete bör enligt utskottets mening

avvaktas.

Bidrag för elever i behov av särskilt stöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör mottagande i fristående

skola av elever i behov av särskilt stöd. Utskottet hänvisar bl.a.

till förslag som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121) och

som bereds inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).

Motioner

Enligt Centerpartiets motion 2002/03:Ub429 yrkande 11 bör fristående

skolor ges möjlighet att ta emot elever i behov av särskilt stöd på

samma villkor som en kommunal skola. Motionärerna vill ha regler eller

riktlinjer för bedömning av vilken typ av stödbehov som skall

tilldelas särskilda resurser. Därigenom underlättas prövningen av

frågan om ersättning till fristående skola för elever i behov av

särskilt stöd.

I motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 3 lyfts fram att tillgången till

fristående skolor är bra för barn med särskilda behov. Föräldrar som

anser att deras barn inte får det stöd de behöver i den kommunala

skolan söker sig enligt motionären ofta till fristående skolor.

Fristående skolor skulle i än högre grad bli ett alternativ för barn

med särskilda behov om man accepterade fristående skolor för

dyslektiker och för barn med funktionshinder samt ett skolpengssystem

som gör det möjligt för sådana skolor att starta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Enligt 9 kap. 2, 8 och 8 b §§ skollagen skall en godkänd eller

bidragsberättigad fristående skola stå öppen för alla barn respektive

ungdomar som enligt skollagen har rätt till utbildning inom

motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet. Likaså skall en

godkänd fristående förskoleklass stå öppen för alla barn som har rätt

till utbildning inom förskoleklassen (2 b kap. 7 § skollagen).

Undantag får endast göras för sådana barn respektive ungdomar vilkas

mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.

Möjligheten för en fristående skola att neka att ta emot en elev under

vissa förutsättningar motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,

gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika skolenheter. En

skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt att ta emot

barnet som elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde måste

dock svårigheten vara betydande. Det kan vara fråga om att

skollokalerna måste förändras eller att det behövs extra personal för

eleven. Om kommunen är beredd att betala för det särskilda stödet, kan

den fristående skolan inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för

att vägra att ta emot en elev.

Principen om öppenhet gäller för både fristående och offentliga

skolor. Överensstämmande regler gäller också i fråga om mottagande av

elever i behov av särskilt stöd. Utskottet förutsätter att detta

innebär att skolorna får en lika behandling oavsett huvudman även när

det gäller resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121, s. 229) nya bestämmelser som innebär att

en enskild skola (nuvarande fristående skola) skall kunna specialisera

sin verksamhet till elever i behov av särskilt stöd eller, enligt

föreskrifter som meddelats av regeringen, till en särskild elevgrupp

som kräver en särskilt anpassad utbildning eller organisation. Som

exempel nämner kommittén klasser för elever med dyslexi, autism eller

hörselnedsättning.

I betänkandet konstaterar kommittén (s. 336) att uppfattningen skiftar

om vad som krävs för att en elev skall anses vara i behov av särskilt

stöd. Att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som skall

föreligga för rätt till stöd är knappast möjligt. Kommittén anser mot

denna bakgrund att en regel om särskilt stöd med nödvändighet måste

bli allmänt hållen och knytas till en skyldighet för skolan att utreda

elevens stödbehov. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt

stöd för att kunna nå målen har eleven rätt till sådant stöd.

Skollagskommitténs betänkande remissbehandlas för närvarande.

Utskottet anser att beredningen inom Regeringskansliet av förslagen

bör inväntas.

Kompensation för mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ersättning till fristående

skolor för kostnader för mervärdesskatt. Utskottet hänvisar till

gällande bestämmelser.

Jämför reservation 7 (m). Jämför särskilt yttrande 2 (fp, kd).

Motioner

I tre motioner, nämligen motionerna 2002/03:Ub279 (m), 2002/03:Ub208

(m) yrkande 5 och 2002/03:Sk365 (m), efterfrågas likvärdiga

förutsättningar för kommunala och fristående skolor när det gäller

kompensation för mervärdesskatt. Enligt motionerna får en organisation

som har mervärdesskattepliktig omsättning dra av mervärdesskatt (moms)

på inköp av varor och tjänster. Verksamheter som är momsbefriade,

t.ex. tjänsteproduktion i skolverksamhet, saknar denna möjlighet. Det

innebär att den moms som betalas vid t.ex. inköp av material inte kan

dras av mot utgående moms. Särskilt drabbade är fristående praktiska

gymnasieskolor som har investeringstung verksamhet. Däremot ges

kommunala skolor ersättning för dylika momskostnader. Motionärerna

påpekar att fristående skolor inte skall missgynnas i förhållande till

kommunala skolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till följande bestämmelser.

Enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor skall en kommun

som lämnar bidrag för en elev i en fristående grundskola eller

förskoleklass för skolan kunna redovisa hur stor andel av bidraget som

är ersättning för kostnader för mervärdesskatt. Motsvarande

bestämmelse när det gäller gymnasieskolan infördes i förordningen

fr.o.m. den 1 juli 2002 (ändr. 2002:395) med tillämpning första gången

i fråga om bidrag för kalenderåret 2003.

Införande av individuella program

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att fristående gymnasieskolor

skall ges rätt att anordna individuella program. Utskottet hänvisar

till pågående beredning inom Regeringskansliet av utredningsförslag.

Jämför reservation 8 (kd, c). Jämför särskilt yttrande 3 (m, fp).

Motioner

Kristdemokraterna förordar i motion 2002/03:Ub416 yrkande 3 att

fristående gymnasieskolor skall ges rätt att starta individuella

program. I motionen fäster de uppmärksamheten på att många fristående

skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I

vissa fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som av

olika anledningar har svårt att klara de nationella

gymnasieprogrammen.

Centerpartiet anser likaså, i motion 2002/03:Ub429 yrkande 12, att det

skall vara möjligt att inrätta individuella program vid fristående

gymnasieskolor. Det är enligt motionärerna angeläget att ta till vara

den kunskap och det engagemang som finns även utanför det offentliga

skolväsendet för att ge elever rätt stöd och stimulans för vidare

studier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Förändringar av gymnasieskolans individuella program har föreslagits

av Gymnasiekommittén 2000 i betänkandet Åtta vägar till kunskap - en

ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) och av arbetsgruppen för

PRIV i promemorian Ökade möjligheter för elever i gymnasieskolan att

följa undervisningen på ett programinriktat individuellt program

(U2003/532/G). Både betänkandet och promemorian är nu föremål för

remissbehandling och kommer att beredas inom Regeringskansliet.

Enligt utskottets mening bör riksdagen - i avvaktan på resultatet av

denna beredning - inte göra något uttalande om rätt för fristående

gymnasieskolor att anordna individuella program.

Undervisningen i konfessionella skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om undervisningen i konfessionella

fristående skolor. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser och

uttalanden i förarbetena till dessa samt till planerade åtgärder från

Skolverkets sida.

Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c, mp) - motiveringen.

Jämför särskilda yttranden 4 (m, fp, kd, c, mp) och 5 (kd).

Motioner

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Sf226 yrkande 10 att

fristående skolor som inte bedriver undervisning i enlighet med

läroplanens mål och värderingar bör få sina tillstånd indragna. I

motionen anmärks att religiösa friskolor är något nytt och därmed

ovant i Sverige. Det ställer krav på tydliga politiska ramar för vad

som är tolerans och vad som inte är det. Enligt motionärerna är det

utomordentligt viktigt att dessa skolor undervisar om samtliga

världsreligioner och livsåskådningar. Undervisningen får inte vara

färgad av konfessionella förbehåll. Det är också viktigt att skolorna

ingående undervisar om medborgerliga och politiska fri- och

rättigheter i Sverige. Motionärerna ser det som angeläget att

Skolverket fortsätter sin granskning av fristående skolor som drivs på

religiös grund.

I motion 2002/03:Ub310 yrkande 9 påpekar Vänsterpartiet att

undervisningen i skolan enligt läroplanerna skall vara icke-

konfessionell. Detta är en mycket viktig princip, särskilt i ett

mångkulturellt samhälle. Grundläggande i en demokrati är att

undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning,

utan uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i

skapandet av en egen världsbild. Motionärerna ställer sig frågande

till hur de fristående skolor som drivs på konfessionell grund

uppfyller detta grundläggande krav. De föreslår att Skolverket får i

uppdrag att göra en översyn av detta.

En översyn av de konfessionella fristående skolornas sex- och

samlevnadsundervisning begärs av Miljöpartiet i motion 2002/03:L318

yrkande 16. Enligt motionärerna är det i dag oklart på vilket sätt

denna undervisning påverkas av skolornas konfessionella inriktning.

Frågor som bör besvaras är hur homo- och bisexuella bemöts, vilken

sexualnorm som företräds och inställningen till preventivmedel och

aborter.

Behovet av att granska sex- och samlevnadsundervisningen vid

konfessionella skolor understryks även i motion 2002/03:Ub253 (s). Det

finns enligt motionären anledning att anta att undervisningen håller

rimlig kvalitet i vissa skolor, medan den i andra starkt påverkas av

skolornas konfessionella inriktning. Skolverket måste ges i uppdrag

att följa upp hur undervisningen inom detta område bedrivs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande

med anledning av motionsyrkandena utan avslå desamma.

Enligt gällande regler i skollagen (1985:1100) skall fristående

skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, svara mot de

allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det

offentliga skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum stadgas

att en fristående skola, inom ramen för den gemensamma värdegrunden,

får ha en konfessionell inriktning.

Utskottet finner det viktigt att hänvisa till följande uttalanden som

regeringen gjorde i förarbetena till dessa bestämmelser (prop.

1995/96:200 s. 32).

I en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i

religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under

iakttagande av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet

för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga

ställningstaganden. En fristående skola skall hävda de grundläggande

värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd

från det som strider mot dessa värden. Undervisningen får inte i något

ämne vara indoktrinerande eller tendentiös. Elevens rätt till en

saklig och allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig

underordnas föräldrarnas rätt att välja en undervisning som

överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska övertygelse.

Vidare underströk regeringen i den nämnda propositionen att Skolverket

i sin tillsyn av fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan

bedriver sin verksamhet i enlighet med skollagens och läroplanernas

värdegrund och allmänna mål (prop. 1995/96:200 s. 57). Om Skolverket i

sin tillsyn finner att undervisningen i den fristående skolan inte

lever upp till dessa krav, skall beslutet om godkännande återkallas.

Utskottet noterar att Skolverket i sin tillsynsverksamhet haft att

bedöma om konfessionella skolor lever upp till författningens krav på

att skolans verksamhet skall vara förenlig med de allmänna mål och den

värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.

Viss oklarhet har också funnits angående i vad mån huvudmannen för en

konfessionell skola har skilt på skolans verksamhet och en församlings

verksamhet.

Utskottet ser med stort allvar på att missförhållanden vid ett antal

konfessionella skolor inte varit kända av Skolverket alternativt inte

lett till åtgärder. Skolverket framhåller i ett pressmeddelande den 8

maj 2003 att man ser mycket allvarligt på de förhållanden som

framkommit. Skolverket kommer att göra en riktad granskning av de

skolor och de brister man fått kännedom om den senaste tiden.

Skolverket kommer vidare att se över reglerna för granskning och

tillsyn av skolorna dels mot bakgrund av de aktuella fallen, dels mot

bakgrund av Skolverkets nya uppdrag att prioritera

utbildningsinspektion.

Skolverket bedömer att granskningen och kontrollen av alla skolor

kommer att öka väsentligt framöver. Utskottet finner att motionärernas

önskemål om stärkt statlig tillsyn och möjlighet till återkallande av

tillstånd är tillgodosedda.

I sammanhanget bör nämnas att Skollagskommittén (SOU 2002:121) i sitt

förslag till ny skollag har tagit in en bestämmelse om att enskilda

(nuvarande fristående) skolor och förskolor skall kunna ha en

konfessionell inriktning (1 kap. 5 §). Den konfessionella inriktningen

skall vara förenlig med skolväsendets allmänna mål och värdegrund samt

barnets rätt till undervisning.

Viss övrig undervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om viss övrig undervisning i

fristående skolor. Beredningen av Skollagskommitténs betänkande

(2002:121) bör avvaktas.

Jämför särskilt yttrande 6 (m, fp, kd, c).

Motioner

Enligt motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 7 är det rimligt att elever

vid behov skall kunna få undervisning i svenska som andraspråk och

studiehandledning på sitt modersmål, oavsett vilken skola de väljer.

Motionären anmärker att enbart skolor i kommunal regi i dag är

skyldiga att tillhandahålla detta. I förordningen om fristående skolor

anges bara skolans skyldighet att anordna modersmålsundervisning.

Denna förordning alternativt skollagen bör därför ändras så att elever

i fristående skolor garanteras undervisning i svenska som andraspråk

och studiehandledning.

De fristående skolornas betydelse för utvecklingen av skolans

arbetsformer lyfts fram i motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 1. Genom

möjligheten för varje skola att bestämma sitt arbetssätt och sin

inriktning kan fristående skolor konkret visa hur nya idéer fungerar i

verkligheten. Även kommunala skolor får därmed del av nya idéer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Skollagskommittén redovisar i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) att kommittén i sitt arbete med att ta

fram en ny skollag har strävat efter att samma bestämmelser så långt

möjligt skall gälla för alla offentligt finansierade skolor, oavsett

om huvudmannen är kommunal, statlig eller enskild.

Enligt kommittén är det rimligt att också de bestämmelser som kommer

att finnas i skolformsförordningar skall samordnas. Kommittén föreslår

således att bestämmelser om skolväsendet på förordningsnivå i huvudsak

skall vara gemensamma för offentliga och enskilda skolor.

Utskottet anser att beredningen av kommittéförslaget bör avvaktas.

Lärare i fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande lärare i fristående

skolor. Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande våren

2002.

Jämför reservation 10 (m).

Motioner

Centerpartiet begär i motion 2002/03:Ub429 yrkande 13 ett

tillkännagivande till regeringen om behovet av en kontrollstation för

att se om förändringarna med behörighetskrav för lärare i fristående

skolor fungerar som det var tänkt. Det är dock viktigt, anser

motionärerna, att fristående skolor med viss pedagogisk inriktning,

som t.ex. waldorfskolorna, får göra undantag från bestämmelserna om

behörighet och anställningsvillkor för att upprätthålla sin

pedagogiska profil.

I motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 2 framhåller motionären de

fristående skolornas betydelse för att utveckla lärarrollen. Lärare

måste man kunna bli genom flera olika sorters utbildningar och

erfarenheter, efter komplettering med pedagogisk påbyggnadsutbildning.

Om alla lärare måste ha likadan utbildning hindrar det människor från

andra områden att bli lärare och skolor från att finna människor med

erfarenheter som överensstämmer med den valda inriktningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Genom riksdagens beslut våren 2002 (prop. 2001/02:35, bet. UbU7, rskr.

184) infördes bestämmelser i skollagens 2 b kap. och 9 kap. om att

fristående skolor för att godkännas eller förklaras ha rätt till

bidrag skall vara skyldiga att för undervisningen använda lärare,

förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för

den undervisning de i huvudsak skall bedriva. På samma sätt som i det

offentliga skolväsendet skall undantag få göras endast om personer med

sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

särskilt skäl med hänsyn till eleverna. I skollagen intogs också ett

bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag för

vissa fristående skolor från bestämmelserna om behörighet och

anställningsvillkor, så att exempelvis waldorfskolorna kan

upprätthålla sin pedagogiska profil. Skollagsändringarna trädde i

kraft den 1 juli 2002.

Enligt nya bestämmelser i förordningen (1996:1206, ändr. 2002:395) om

fristående skolor behöver en waldorfskola inte tillämpa reglerna i

skollagen om behörighet och anställningsvillkor för lärare,

förskollärare och fritidspedagoger. Bestämmelserna trädde i kraft

samtidigt som skollagsändringarna, dvs. den 1 juli 2002.

Utskottet konstaterar att lagreglerna om krav på behörighet för lärare

vid fristående skolor överensstämmer med de regler som gäller inom det

offentliga skolväsendet och med motsvarande möjligheter till undantag

från reglerna. För en nationellt likvärdig skola är det viktigt att

samma krav på kvalitet i utbildningen och på lärares kunskap och

kompetens gäller för fristående och kommunala skolor.

Av dessa skäl, nämligen krav på kvalitet och kompetens, är det också

angeläget att följa upp hur de nya reglerna om lärare tillämpas vid

fristående skolor. En sådan uppföljning skall enligt utskottets mening

ingå i Skolverkets fortlöpande tillsyn över och kvalitetsgranskning av

utbildningen vid fristående skolor. Någon särskild kontrollstation,

som föreslagits, behövs därmed inte.

Uppföljning och utvärdering av fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett

tillkännagivande till regeringen om kommunal uppföljning och

utvärdering av fristående skolor samt om skyldighet för dessa skolor

att delta i denna uppföljning och utvärdering.

Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c, mp).

Motioner

Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub416 yrkande 2 att

uppföljning och utvärdering av fristående skolor skall utföras av

Skolverket, men att fristående skolor skall erbjudas att delta i

kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem. De anmärker att det

tycks finnas en vilja hos regeringen att låta kommunerna kontrollera

de fristående skolorna. Det är en tanke som Kristdemokraterna vänder

sig emot. Ytterst skall det enligt deras mening vara den fristående

skolan som fattar beslut om den skall delta i de kommunala

utvärderingarna och kvalitetsredovisningarna. För de allra flesta

fristående skolor är det ett egenintresse att göra detta.

En motsatt uppfattning framförs av Vänsterpartiet i motion

2002/03:Ub310 yrkande 4. Enligt denna skall en kommun vara skyldig att

inkludera fristående skolor i den uppföljning och utvärdering som

kommunen gör av sina egna skolor. Det innebär att kommunen måste ha

insyn i verksamheten hos en fristående skola som får offentligt

bidrag. Det innebär också att den fristående skolan blir skyldig att

delta i kommunens uppföljning och utvärdering. Regeringen bör enligt

motionärerna återkomma till riksdagen med förslag till en sådan

ändring av skollagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner om att riksdagen under föregående mandatperiod

avslog regeringens förslag i propositionen Fristående skolor om att en

kommun skall följa upp och utvärdera verksamheten vid fristående

skolor i kommunen som får offentligt bidrag samt att skolorna skall

vara skyldiga att delta i denna uppföljning och utvärdering (prop.

2001/02:35, bet. UbU7, rskr. 184).

Frågan har ånyo aktualiserats genom motioner. Utskottet gör nu

följande bedömning och ställningstagande.

Kommunerna skall ha ett ansvar för den lokala uppföljningen och

utvärderingen av kvaliteten i den utbildning som ges i skolväsendet

för barn och ungdom. Ett växande antal fristående skolor som

uteslutande står under statlig kontroll medför att kommunernas direkta

ansvar för skolväsendet i kommunen begränsas. Utskottet finner det

rimligt att kommunen bör ha möjlighet att bedöma kvaliteten i all den

skolverksamhet som erbjuds barn och ungdomar i kommunen och som

finansieras med offentliga medel. I Sverige finns 6 500 skolor.

Oavsett en kraftig utökning av verksamheten och en skärpt statlig

tillsyn kan Skolverket inte ha en fullständig insyn i varje skola och

varje kommun vid varje tillfälle.

En god kännedom om förhållandena i olika skolor når man bäst lokalt.

Genom de kontaktytor som finns i en kommun kan tjänstemän och

förtroendevalda följa verksamheten mer kontinuerligt än ett statligt

tillsynsverk och kan därför slå larm om verksamheten brister. Det

torde också ligga i de seriöst arbetande friskolornas intresse att

ingå i det system för uppföljning och utvärdering av den samlade

skolverksamheten som sker i kommunerna. Den kommunala uppföljningen

och utvärderingen av fristående skolor bör alltså stärkas.

En kommun bör, till skillnad från i dag, vara skyldig att inkludera

fristående skolor i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör

av sina egna skolor. Kommunen måste då också ha möjlighet till insyn i

verksamheten hos en fristående skola som får offentligt bidrag.

Fristående skolor som får offentligt bidrag bör därmed vara skyldiga

att delta i den uppföljning och utvärdering som en kommun gör av

skolväsendet i kommunen.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till

regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag

till ändring av skollagen i enlighet med vad utskottet här framfört.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310 yrkande 4 och avslår

motion 2002/03:Ub416 yrkande 2.

Insyn i fristående skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om allmänhetens rätt till insyn

i fristående skolor. Utskottet åberopar att förslag i denna fråga

lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:21) och bereds inom

Regeringskansliet.

Motion

I motion 2002/03:Ub310 yrkande 7 begär Vänsterpartiet ett förslag till

ändring av skollagen när det gäller insyn i fristående skolas

verksamhet. Reglerna om skyldighet för en fristående skola att lämna

ekonomisk redovisning över sin verksamhet bör ersättas med en utvidgad

lagregel om skyldighet att lämna sådan information om verksamheten som

gör det möjligt för allmänheten att få insyn i denna. Det är

angeläget, anser motionärerna, att allmänhetens rätt till insyn i

fristående skolor inte enbart omfattar skolornas ekonomi.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) att huvudmannen för en enskild (nuvarande

fristående) skola regelbundet skall lämna sådan information till

Skolverket eller till den kommun där skolan är belägen som behövs för

att ge allmänheten insyn i verksamheten. Enligt förslaget skall

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt

bemyndigande i skollagen meddela närmare föreskrifter om vilken

information och vilka handlingar som en fristående skola skall vara

skyldig att lämna (21 kap. 10 § förslaget till skollag).

Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet därmed tillgodosett.

Kommittéförslaget kommer efter remissbehandling att beredas inom

Regeringskansliet.

Riksrekrytering till gymnasieskolan m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om riksrekrytering och ändring i

reglerna för val till gymnasieskolan, med hänvisning bl.a. till

förslag från Gymnasiekommittén 2000 (SOU 2002:120). Kommittéförslaget

remissbehandlas för närvarande.

Jämför reservation 12 (m, fp, kd).

Motioner

Frågor rörande riksrekrytering till gymnasieskolan och rätten att

välja skola på gymnasienivå behandlas i flera motioner.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub244 yrkande 36 att riksdagen

skall besluta om en sådan ändring av skollagen att en elevs hemkommun

blir skyldig att betala ersättning för elevens utbildning i en annan

kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen. Motionärerna

hänvisar till att många elever begränsas i sina val till

gymnasieskolan av att de bara får söka till en skola i hemkommunen.

Också i Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub444 yrkande 22 förordas

att elever skall ges valfrihet att söka gymnasieprogram eller enskilda

kurser utanför sin hemkommun. Den inlåsningseffekt som uppstår när

kommunen hindrar elever att söka utbildning på annan ort med

argumentet att en liknande utbildning finns i hemkommunen måste

snarast upphöra, anser Kristdemokraterna.

I motion 2002/03:Ub277 (m) yrkande 2 pläderar motionären för

riksrekrytering till alla gymnasieskolor. I motionen pekas på att det

i dag finns en konkurrenshämmande faktor, nämligen att några skolor -

som t.ex. fristående gymnasieskolor - har riksintag och andra inte.

En annan uppfattning förs fram i motion 2002/03:Ub511 (s). I denna

påtalar motionärerna att hemkommunens kostnader för elever på

riksrekryterande gymnasieutbildningar och i fristående gymnasieskolor

inte kan balanseras med motsvarande kostnadssänkningar för den egna

gymnasieskolan. För gymnasieutbildningen i kommuner med svag ekonomi

innebär de ekonomiska konsekvenserna av riksintag av elever på längre

sikt en kvalitetsmässig utarmning av den egna verksamheten. Det är

därför angeläget att regelverket ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena med hänvisning till

gällande bestämmelser och till utredningsförslag.

Det finns inte någon inskränkning i rätten att välja en fristående

skola. Till sådana skolor gäller riksrekrytering. Om en elev tas in

till utbildning vid en fristående gymnasieskola är hemkommunen alltid

skyldig att lämna bidrag om Skolverket förklarat skolan

bidragsberättigad.

Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala interkommunal

ersättning för en elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en

annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda samma program eller

nationellt fastställda inriktning och eleven inte på grund av sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den andra

kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i

hemkommunens utbud, mellan olika skolor som har samma program finns

det inga centrala bestämmelser. I sammanhanget kan nämnas att flera

kommuner i Stockholmsregionen sedan några år låter sina elever söka

gymnasieutbildningar fritt och är beredda att betala den

interkommunala ersättningen. Även i flera andra regioner i landet

pågår en liknande utveckling.

Inom det offentliga skolväsendet förekommer det även ett stort antal

riksrekryterande utbildningar i form av specialutformade program och

utbildningar inom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa

utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen (1992:394) samt i

bilagorna 2 och 3 till förordningen. Om en elev blir intagen på en

riksrekryterande utbildning, skall ersättning för kostnaderna för

elevens utbildning utgå från hemkommunen.

Gymnasiekommittén 2000 har enligt sina direktiv haft i uppdrag att

överväga formerna för hur alla studievägar kan göras tillgängliga för

elever i hela landet och de ekonomiska konsekvenserna av detta.

Enligt Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap - en ny

struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) har utgångspunkten för

kommitténs överväganden varit att skapa en större valfrihet för

eleverna att få gå önskad utbildning utan att detta inkräktar på andra

elevers rätt att få utbildning. En elev skall enligt kommitténs

uppfattning alltid kunna söka utbildning också utanför hemkommun eller

samverkansområde, även om utbildningen finns hemma. En sådan sökande

tas emot endast i mån av plats.

Den ökade möjligheten att söka utbildning i annan kommun, även om

utbildningen finns i elevens hemkommun, bör enligt Gymnasiekommittén

föranleda en begränsning i kostnaden för den kommun vars elev väljer,

och kommer in på, en utbildning utanför samverkansområdet.

Begränsningen bör utformas så att den ersättning en sådan kommun skall

betala till anordnande kommun högst uppgår till den kostnad som

hemkommunen själv har för motsvarande utbildning.

Gymnasiekommitténs betänkande är under beredning inom

Regeringskansliet och remissbehandlas för närvarande.

Rätten att välja skola m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om formerna för rätten att välja

skola och om införandet av en nationell skolpeng.

Jämför reservationerna 13 (m, fp, kd), 14 (v) och 15 (m). Jämför

särskilt yttrande 7 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Frågor om rätten att välja skola tas upp i ett flertal motioner.

I motion 2002/03:Ub410 yrkande 7 efterfrågar Moderata samlingspartiet

information till medborgarna om valfriheten inom utbildningsväsendet.

Enligt Moderaterna är det alltför många föräldrar som lever i

villfarelsen att det kostar att ha sina barn i en fristående skola.

Det är även alltför många elever och föräldrar som skulle vilja välja

en annan skola, men inte gör det på grund av okunskap. Moderaterna

anser att kommunerna bör få till uppgift att informera om rätten, och

i någon mån skyldigheten, att välja skola. I motion 2002/03:Ub277 (m)

yrkande 1 förordas att begreppet basplacering breddas till att avse

placering i en skola inom kommunen, i stället för att styra till en

specifik skola. Därigenom måste alla elever göra ett aktivt val, och

olika skolor kommer att sätta kvaliteten än mer i fokus för att locka

elever.

Likaså betonas i Moderaternas motion 2002/03:Sf332 yrkande 12 att

närhetsprincipen inte får vara allenarådande för skolans rekrytering.

Alla elever skall fritt kunna välja den skola vars profil passar dem

bäst. Barn kan inte användas som regeringens integrationspolitiska

verktyg. I motion 2002/03:Ub206 (m) pekar motionären på det fria

skolvalets betydelse för skolor i socialt utsatta områden (yrkande 4).

En framgångsrik profilering av sådana skolor kan locka elever att söka

sig dit. Enligt motionären är segregationsproblemen i den kommunala

skolan knappast skapade av för mycket valfrihet, utan av för liten

(yrkande 5). I motionen lyfts fram barns och föräldrars rätt att söka

sig till goda skolor och välja bort de dåliga (yrkande 7).

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Sf226 yrkande 23 att det är

viktigt att slå fast att den frihet att välja skola som friskolorna

medfört kan vara ett sätt att motverka segregation. När elever och

föräldrar själva kan välja skola behöver de inte välja den skola som

ligger närmast, vilket gör att bostadssegregationen inte slår igenom

på samma sätt i skolan. Framför allt handlar det dock om att ge makt

åt den enskilde. Även val av etniska friskolor kan vara en väg att

bryta segregation i form av maktlöshet och utanförskap.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub444 yrkande 21 är rätten

att välja skola grundläggande i en demokrati. De ser den ökade

konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor som något

positivt. I framtidens mångfald har såväl väl fungerande kommunala

skolor som fristående skolor en självklar plats.

Vänsterpartiet, däremot, hävdar i motion 2002/03:Ub310 yrkande 6 att

det fria skolvalet förstärker den redan rådande segregationen.

Huvudregeln bör därför vara att eleverna erbjuds plats i grundskolan

enligt närhetsprincipen. Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet

att komma in med alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt

det är möjligt. Motionärerna begär förslag till ändring av skollagen i

enlighet med yrkandet.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena om formerna för

rätten att välja skola.

Enligt utskottets mening finns det en omfattande valfrihet inom

skolväsendet. I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen

(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor så

långt möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn

skall tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller under

förutsättning att inte andra elevers berättigade krav på placering i

en skola nära hemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En kommun skall i sin

grundskola även ta emot en elev för vars grundutbildning kommunen inte

är skyldig att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola

(4 kap. 8 §). Föräldrarna kan också som alternativ till den kommunala

skolan välja en fristående skola.

I sammanhanget noterar utskottet att Skolverket i en rapport Valfrihet

och dess effekter inom skolområdet (rapport 230, april 2003) redovisar

att valfrihet leder till skolutveckling men också till segregation.

Valfrihetens effekter på skolområdet är alltså både positiva och

negativa. Skolutvecklingen stimuleras, särskilt genom profilering och

pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar liksom lyhördheten

från skolor och kommuner. Samtidigt pekar verkets studie på risker att

valfriheten förstärker såväl den etniska som den socioekonomiska och

prestationsmässiga segregationen.

Frågan om rätten att välja skola på gymnasienivå behandlar utskottet i

avsnittet om riksrekrytering till gymnasieskolan m.m.

I flera motioner förordas införandet av en nationell skolpeng.

Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Ub206 (m) begära att regeringen

lägger fram förslag om en nationellt finansierad och garanterad

möjlighet att välja skola för alla barn (yrkande 1). Motionären

framhåller att ett viktigt skäl för staten att överta finansieringen

av skolan är de orimliga skillnaderna i elevkostnader mellan landets

kommuner (yrkande 2). Det är inte acceptabelt att barn skall få så

olika start i livet beroende på var de växer upp. En nationell

skolpeng garanterar barnen att deras skola får tillräckliga resurser

för att möta just deras behov (yrkande 3). Den enskilda elevens behov

skall nämligen styra skolpengens storlek. Motionären anser också att

skolpengen bör kunna vara delbar mellan olika skolor, även mellan en

kommunal skola och en fristående (yrkande 6).

Enligt motion 2002/03:N305 (m) yrkande 10 måste staten ta ansvaret för

att garantera det fria skolvalet genom införandet av en nationell

skolpeng. Därigenom skapas förutsättningar för elever i segregerade

områden att byta skolmiljö, understryker motionärerna.

Ett statligt garanterat och finansierat skolval för alla elever kan

rädda landsbygdsskolor från nedläggning betonar motionären i motion

2002/03:Ub211 (m) yrkande 5. De små bygdeskolornas överlevnad blir då

inte en fråga för städernas politiker utan för bygdens invånare.

I motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 4 påtalar motionären att med

nuvarande regler för finansiering av fristående skolor blir de

kommunala bidragen till dessa skolor ofta föremål för förhandlingar.

Dagens irrationella stödfördelning bör ersättas med en nationell

skolpeng för alla barn som - förutom att garantera varje barn rätt att

välja skola - även ger skolorna förutsebara arbetsförhållanden.

U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av utskottet och avslagits

av riksdagen vid ett flertal tillfällen såväl under föregående

mandatperiod som under innevarande riksmöte. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu. En nationell skolpeng ger inte de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet

för alla elever skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans

verksamhet skall enligt utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov

som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt har.

Att schablonmässigt fördela skolpengen enligt vissa kriterier är inte

tillräckligt för den flexibilitet som är nödvändig för att skolan

skall kunna bli likvärdig. Utskottet finner det därför inte rimligt

att införa en central resursfördelning i enlighet med motionärernas

förslag.

Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om etableringsfrihet inom

förskoleverksamheten, med hänvisning till förslag av Skollagskommittén

(SOU 2002:121).

Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c). Jämför särskilt yttrande 8 (mp).

Motioner

I flera motioner förespråkas en etableringsfrihet inom

förskoleverksamheten.

Enligt Folkpartiet i motionerna 2002/03:A241 yrkande 18 och

2002/03:Sf376 yrkande 4 är det en stor stressfaktor för

småbarnsföräldrar om man inte tror att barnen trivs på sitt "dagis".

Att då kunna byta barnomsorg genom att det införs etableringsfrihet

och en barnomsorgspeng som följer med barnet är en viktig del i att

skapa mera vardagsmakt för barnfamiljer. I motion 2002/03:Ub261 (fp)

begär motionären att lagstiftningen ses över så att förskolor som

uppfyller gällande krav och som arbetar utifrån läroplanen får

etableras och också erhålla nödvändiga resurser för att bedriva sin

verksamhet. En etableringsfrihet för förskolor bör jämställas med

etableringsfriheten för skolor och sålunda tvinga kommunerna att ge

medel även till alternativa förskolor.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub415 yrkande 6 att alla

förskolor som uppfyller i lag fastställda villkor skall få tillstånd

för sin verksamhet och ekonomiskt stöd från kommunen. Tillstånd och

tillsyn skall skötas av en statlig myndighet, Skolverket, och inte som

i dag av kommunen. Detta är enligt Kristdemokraterna viktigt, dels för

att garantera likvärdighet oberoende av driftsform, dels för att det

de facto föreligger en konkurrenssituation mellan kommuner och

fristående anordnare av förskoleverksamhet.

I Centerpartiets motion 2002/03:So250 yrkande 14 betonas att en reell

valfrihet förutsätter en mångfald av barnomsorgsformer. En

etableringsfrihet inom barnomsorgsområdet bör därför införas. Alla

barnomsorgsformer som uppfyller kraven i skollagen skall ha rätt till

kommunala bidrag i proportion till antalet utförda barnomsorgstimmar.

Tillsynen av att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande

bestämmelser skall utföras av Skolverket.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Enligt nuvarande bestämmelser i 2 a kap. 13 § skollagen (1985:1100)

krävs tillstånd av kommunen för att en enskild eller juridisk person

skall få yrkesmässigt driva en förskola. Krav på kvalitet och säkerhet

måste vara uppfyllda för att tillstånd skall beviljas (2 a kap. 14 §).

Bidrag till enskild verksamhet bör av kommunen lämnas med ett belopp

per barn som inte oskäligt avviker från kostnaden per barn i

motsvarande kommunal verksamhet. En kommun är dock inte skyldig att

lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet. Kommunen har

tillsynsansvar för verksamheten.

Från den 1 mars 2003 gäller en ny förordning (2002:1160) med

instruktion för Statens skolverk. I denna har verket ålagts att utöva

tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar i fråga om

verksamhet som avses i 2 a kap. 13 § skollagen.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) att ärenden om godkännande av enskild

förskola, liksom hittills, skall prövas av den kommun där verksamheten

skall bedrivas. Vidare föreslår kommittén, som en ny regel, att

huvudman för enskild förskola som uppfyller villkoren för godkännande

också får rätt till bidrag, efter prövning av att utbildningen inte

innebär påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet.

Kommitténs förslag innebär alltså att enskilda huvudmän som uppfyller

kraven för godkännande får anordna förskolor inom skolväsendet med

rätt till bidrag från barnens hemkommuner. Enskilda förskolor kommer

därmed att behandlas på samma sätt som andra enskilda skolor när det

gäller rätten till godkännande och bidrag (2 kap. 5 § förslaget till

skollag, s. 542). Kommunens bidrag till enskild förskola skall

bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och barnets behov efter

samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till

de egna förskolorna (5 kap. 15 § förslaget till skollag). Kommittén

anser att det är rimligt att den myndighet som prövar godkännande och

rätt till bidrag också har tillsyn och kan återkalla godkännandet vid

behov och föreslår därför att kommunen får detta ansvar.

Enligt kommittén har det ingen principiell betydelse att kommunen och

inte Skolverket är besluts- och tillsynsmyndighet. Det är praktiska

skäl som ligger till grund för kommitténs förslag. Förekomsten av

många och små föräldrakooperativ på förskolenivå gör att det rimligen

är betydligt enklare för en ansökande huvudman att ta kontakt med

kommunen än med Skolverket.

Utskottet anser att regeringens beredning av Skollagskommitténs

förslag bör avvaktas.

Fristående skolor för vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om rätt att starta fristående

skolor för vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till tidigare

ställningstagande av riksdagen.

Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).

Motion

Kristdemokraterna förordar i motion 2002/03:Ub416 yrkande 4 att man

skall få starta fristående skolor för att bedriva vuxenutbildning på

motsvarande sätt som gäller för grundskolor och gymnasieskolor. De

påpekar att en fristående skola i dagsläget endast kan utföra delar av

vuxenutbildning på entreprenad åt en kommun.

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden om fristående skolor inom vuxenutbildningen avstyrktes

senast av utskottet i betänkande 2002/03:UbU10 Vuxenutbildning och

avslogs av riksdagen med följande motivering.

Kommunerna har en oinskränkt skyldighet att ge utbildning i

grundskolan, den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan respektive

gymnasiesärskolan till alla barn och ungdomar som är bosatta i

kommunen. För komvux gäller en motsvarande skyldighet enbart för

grundläggande vuxenutbildning och då under förutsättning att den som

har rätt till utbildningen också önskar delta i den. Kommunen skall

också erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning och

sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och

behov. Idén bakom den strategi för utveckling av vuxnas lärande som

riksdagen har ställt sig bakom är att den vuxna individens behov skall

styra både innehåll och former för kommunens stöd till hans eller

hennes lärande. En ordning som innebär att fristående

utbildningsanordnare av Skolverket skulle ges rätt att få bidrag från

elevernas hemkommuner - såsom gäller för fristående skolor på

grundskole- och gymnasienivå - skulle innebära att kommunerna fråntogs

inflytande över verksamhetens omfattning och inriktning. Detta kan

utskottet inte ställa sig bakom.

Med samma motivering avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet i

Kristdemokraternas motion om fristående skolor.

Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt till skolskjuts för elev i

fristående skola.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motionerna 2002/03:Ub417 yrkande 18 och

2002/03:Ub416 yrkande 1 att kommuner skall bekosta skolskjuts till

fristående skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen.

Om en elev, som t.ex. har busskort för att åka till den närmaste

kommunala skolan, börjar på en fristående skola dit eleven kan åka på

samma busskort skall kortet inte dras in. Detta sker enligt

motionärerna i dag.

Enligt motion 2002/03:Ub271 (kd) bör regeringen lägga fram förslag som

innebär att särskolebarn i fristående skola får behålla rätten till

skolskjuts. Motionären påpekar att man kan ifrågasätta om det finns en

reell valfrihet för särskoleföräldrar, när skolskjutskostnaden är

betydande och de kommunala alternativen för särskolebarn är

bristfälliga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med

hänvisning till följande.

Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen skyldighet att sörja för att

skolskjuts anordnas för elever i grundskolan om det behövs med hänsyn

till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en

elev eller någon annan särskild omständighet. Skyldigheten omfattar

dock inte elever som väljer en annan kommunal skola än den som

kommunen annars skulle ha placerat dem i. Motsvarande gäller även,

enligt 6 kap. 6 § skollagen, vid val av en annan särskola än den som

kommunen annars skulle ha placerat eleven i, om något önskemål om en

viss skola inte framställts. Kommunen har heller ingen skyldighet att

anordna skolskjuts för elever som väljer en fristående skola.

Utskottet vill framhålla att ingenting hindrar en kommun från att

erbjuda kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen finner det

skäligt och erbjudandet inte medför merkostnader för kommunen.

Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU 2002:121, s. 525 f.)

framhållit vissa frågor där en förändring i nuvarande reglering är

angelägen, men där kommittén inte kunnat lägga fram något förslag på

grund av att förslagen skulle leda till ökade kostnader. Bland annat

pekar kommittén på några situationer där rätt till skolskjuts ånyo bör

prövas. En sådan situation är när en elev skulle ha haft rätt till

skolskjuts till sin naturliga skolenhet men aktivt valt en annan

skolenhet i kommunen eller en enskild skola på jämförbart avstånd.

Kommittén anser i sammanhanget att det är viktigt att

grundsärskoleelevers frihet att välja skolenhet inte onödigt begränsas

och att detta också gäller för andra elever med olika funktionshinder.

Det är angeläget att kommunen beaktar detta i sina bedömningar,

uttalar kommittén.

Inackorderingstillägg till elev i fristående skola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om inackorderingstillägg till elev i

fristående gymnasieskola. Utskottet åberopar ett förslag från

Studiehjälpsutredningen (SOU 2003:28). Beredningen av förslaget bör

avvaktas.

Jämför reservation 19 (kd).

Motion

I motion 2002/03:Ub374 (kd) begärs en översyn av Centrala

studiestödsnämndens praxis när det gäller inackorderingstillägg för

elever som vill gå på fristående gymnasieskolor. Motionären påpekar

att flera av de fristående gymnasieskolorna får ett förhållandevis

stort antal ansökningar från ungdomar som bor på andra orter.

Problemet är att nämnden inte beviljar inackorderingstillägg till

utifrån kommande elever. Denna praxis leder till att bara elever med

välbärgade föräldrar har en reell valfrihet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionen.

Ungdomar som studerar vid andra läroanstalter och utbildningar än dem

som ingår i det offentliga skolväsendet kan få inackorderingstillägg

med stöd av 2 kap. 2 § studiestödsförordningen. Centrala

studiestödsnämnden (CSN) får meddela närmare föreskrifter om vem som

kan få inackorderingstillägg. Inackorderingstillägg för utbildning vid

fristående skolor beviljas endast om inte motsvarande utbildning finns

i hemkommunen eller dess samverkansområde.

Studiehjälpsutredningen föreslår i sitt betänkande Ekonomiskt stöd vid

ungdomsstudier (SOU 2003:28) - som en konsekvens av Gymnasiekommitténs

förslag om ökad frihet att välja gymnasieskola - att den som antas

till en utbildning också skall ha rätt till stöd för resor och

inackordering, oberoende av om motsvarande utbildning finns i

hemkommunen eller inte. Enligt utredningen kan ett fritt skolval

framstå som innehållslöst för en studerande om det inte finns

ekonomiska förutsättningar för att begagna sig av det.

Beredningen inom Regeringskansliet av nämnda utredningsförslag bör

enligt utskottet avvaktas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Villkoren för fristående skolor, punkt 1 (m, fp)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub205

yrkande 4, 2002/03:Ub229 yrkande 18 och 2002/03:Ub244 yrkande 35 och

bifaller delvis motion 2002/03:Ub205 yrkande 3.

Ställningstagande

En skola för alla innebär enligt vår mening att det finns mångfald och

alternativ inom skolväsendet som kan möta elevers olika behov och

intressen. Det finns ett stort och växande intresse för fristående

skolor. Vi anser att man bör ta till vara det engagemang som elever

och föräldrar visar när de aktivt väljer något annat än det offentliga

systemet. Tillkomsten av alternativ till den kommunala skolan bör

stimuleras. Lagregler för fristående skolor måste enligt vår mening

utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara avgörande för om

en fristående skola skall godkännas, och reglerna för ekonomisk

ersättning måste bli så tydliga att skilda tolkningar i kommunerna

inte är möjliga. Endast utbildningens kvalitet bör ha betydelse vid

bedömningen av skolor.

2. Förklaring om rätt till bidrag för fristående skola, punkt

2 (m, fp, kd, c, mp)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),

Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23, 2002/03:Ub310

yrkande 1 och 2002/03:Ub526.

Ställningstagande

Vi finner det självfallet vara av vikt att kommuner i yttranden över

ansökan om bidragsrätt för fristående skolor lämnar ett bra underlag

för Skolverkets bedömning. Av yttrandena bör tydligt framgå vilka

konsekvenser, såväl positiva som negativa, som etablerandet av den nya

fristående skolan kommer att ha. Sådana konsekvensbeskrivningar kan

innehålla en rad olika faktorer, som varierar mellan kommunerna

beroende på förhållanden i den enskilda kommunen. Dock faller ansvaret

för tillståndsgivning och tillsyn på Skolverket.

Enligt vår mening är det viktigt att lagstiftningen är klar och enkel

och att dess allmänna syfte framgår tydligt. I likhet med majoriteten

våren 2002 - vid behandlingen av motsvarande förslag i propositionen

Fristående skolor - anser vi att nuvarande formulering av

ifrågavarande lagtext väl fyller dessa krav.

Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att riksdagen avslår

motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23, 2002/03:Ub310 yrkande 1 och

2002/03:Ub526.

3. Avgift för Skolverkets prövning, punkt 4 (m, fp, kd, c, mp)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),

Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi finner inte skäl att införa en avgift för Skolverkets prövning av

ansökningar om godkännande av fristående skolor eller om förklaring om

rätt till bidrag för fristående skolor. Handläggningen av sådana

ärenden är enligt vår uppfattning en myndighetsuppgift som åvilar

Skolverket. Riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

4. Hänsyn till kommunens skolpliktskostnader, punkt 5 (m, fp,

kd, c, mp)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),

Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 3.

Ställningstagande

Liksom majoriteten våren 2002 anser vi inte att i skollagen skall

införas regler om att bidraget till fristående grundskolor och

särskolor skall bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för att

bereda grundskole- respektive särskoleutbildning åt samtliga barn i

kommunen som har rätt till sådan. En sådan reglering i lag kan enligt

vår mening föra med sig att avdrag för s.k. skolpliktskostnader görs

generellt och schablonmässigt. En kommuns kostnader för att hålla en

överkapacitet i syfte att kunna bereda elever plats i den

obligatoriska skolan måste preciseras.

Likaså vänder vi oss mot att en lagregel införs om att bidragen till

fristående gymnasieskolor skall bestämmas med hänsyn till kommunens

ansvar för att bereda gymnasieutbildning åt samtliga ungdomar i

kommunen som har rätt till sådan. Kommunens möjlighet att reducera

bidragsbeloppet skall baseras på de faktiska kostnaderna och inte

schabloniseras.

Vi föreslår avslag på motionsyrkandet.

5. Vinst i fristående skolor, punkt 6 (m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub205

yrkandena 1 och 2 och avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 8.

Ställningstagande

Regeringen vill genom att införa en ny bolagsform för fristående

skolor hindra dessa från att generera vinst. Vi hävdar att en

fristående skola i sin ekonomiska verksamhet måste uppnå minst

nollresultat, och gärna vinst, för att säkra skolans fortlevnad. Varje

fristående skola måste självständigt kunna besluta om vad ett

eventuellt överskott i verksamheten skall användas till.

6. Bidrag för elever i behov av särskilt stöd, punkt 7 (m, fp,

kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)

och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub208

yrkande 3 och 2002/03:Ub429 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att fristående skolor likaväl som kommunala skolor skall vara

skyldiga att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även

för elever som kräver extra ekonomiska resurser såsom t.ex.

funktionshindrade barn. Det är dock viktigt att framhålla att

fristående skolor då också måste tillförsäkras resurser för elever i

behov av särskilt stöd på samma villkor som kommunala skolor. Enligt

vår uppfattning finns det behov av ett regelverk eller riktlinjer för

bedömning av vilken typ av stödbehov som skall tilldelas särskilda

resurser. Därigenom underlättas prövningen av frågan om ersättning.

7. Kompensation för mervärdesskatt, punkt 8 (m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk365,

2002/03:Ub208 yrkande 5 och 2002/03:Ub279.

Ställningstagande

En fristående skola har till följd av skillnaden i huvudmannaskap

högre kostnader vad gäller mervärdesskatt (moms) än vad en kommunal

skola har. Särskilt för fristående gymnasieskolor med praktiska

utbildningar, som kräver omfattande inköp av material, är momsreglerna

ett stort problem. Enligt vår mening är det viktigt att likvärdiga

förutsättningar i skattehänseende skapas för offentliga och fristående

skolor. Vi anser därför att det bör föreskrivas en skyldighet för

kommunen att till en fristående skola utge ersättning som fullt ut

kompenserar för sådan ingående mervärdesskatt som skolan saknar

avdragsrätt för.

8. Införande av individuella program, punkt 9 (kd, c)

av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub416

yrkande 3 och 2002/03:Ub429 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi förordar att fristående gymnasieskolor snarast skall få möjlighet

att erbjuda undervisning inom ramen för individuellt program. Många av

dessa skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder.

I vissa fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som

av olika anledningar har svårt att klara de nationella

gymnasieprogrammen. Det är enligt vår mening angeläget att ta till

vara den kunskap och det engagemang som finns också utanför det

offentliga skolväsendet för att ge dessa elever rätt stöd och

stimulans för vidare studier.

9. Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 10,

motiveringen (m, fp, kd, c, mp)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),

Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Ställningstagande

Utskottet ser med stort allvar på de indikationer som förekommit på

att missförhållanden vid ett antal konfessionella skolor inte varit

kända av Skolverket alternativt inte lett till åtgärder. Skolverket

framhåller i ett pressmeddelande den 8 maj 2003 att man ser mycket

allvarligt på de förhållanden som framkommit. Skolverket kommer att

göra en riktad granskning av de skolor och de brister man fått

kännedom om den senaste tiden. Skolverket kommer vidare att se över

reglerna för granskning och tillsyn av skolorna dels mot bakgrund av

de aktuella fallen, dels mot bakgrund av Skolverkets nya uppdrag att

prioritera utbildningsinspektion.

Skolverket bedömer att granskningen och kontrollen av alla skolor

kommer att öka väsentligt framöver. Utskottet finner att motionärernas

önskemål om stärkt statlig tillsyn och möjlighet till återkallande av

tillstånd är tillgodosedda.

10. Lärare i fristående skolor, punkt 12 (m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub208

yrkande 2 och avslår motion 2002/03:Ub429 yrkande 13.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att undantag måste kunna göras från reglerna om krav

på behörighet för lärare i fristående skolor, om personer med sådana

kvalifikationer inte finns att tillgå eller om det finns andra

särskilda skäl med hänsyn till eleverna och undervisningens kvalitet.

Det är exempelvis orimligt att skolor med en särskild pedagogisk

inriktning inte skall kunna anställa några lärare med den specifika

kompetensen beroende på att inriktningen saknas vid

lärarutbildningarna. Genom att "öppna" läraryrket öppnar vi för en

utveckling av lärarrollen och därmed för förnyelse av skolan.

11. Uppföljning och utvärdering av fristående skolor, punkt 13

(m, fp, kd, c, mp)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),

Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub416

yrkande 2 och avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt gällande bestämmelser är fristående skolor med kommunala bidrag

skyldiga att, i den utsträckning som kommunen bestämmer, delta i den

uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor.

Därjämte har den kommun där den fristående skolan är belägen rätt till

insyn i skolans verksamhet. Våren 2002 ansåg majoriteten att nuvarande

lagreglering är fullt tillräcklig och avslog regeringens förslag i

propositionen Fristående skolor om att stärka den kommunala

uppföljningen och utvärderingen av fristående skolor. Vi konstaterar

att det finns en vilja hos regeringen att låta kommunerna kontrollera

de fristående skolorna. Detta vänder vi oss emot. Enligt vår mening

skall uppföljning och utvärdering av fristående skolor utföras av

Skolverket, men fristående skolor skall alltid erbjudas att delta i

kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem. För de allra flesta

skolor är det ett egenintresse att göra detta. En kommun kan då inte

heller avstå från att ha med skolorna i kvalitetsredovisningen.

Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Ub416 yrkande 2 och med

avslag på motion 2002/03:Ub310 yrkande 4 som sin mening ge regeringen

till känna vad vi här har framfört.

12. Riksrekrytering till gymnasieskolan m.m., punkt 15 (m, fp,

kd)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub277

yrkande 2 och 2002/03:Ub444 yrkande 22, bifaller delvis motion

2002/03:Ub244 yrkande 36 och avslår motion 2002/03:Ub511.

Ställningstagande

Fristående gymnasieskolor har riksintag av elever. Vi anser att

möjligheter bör öppnas för elever att söka gymnasieutbildning också i

kommunala skolor utanför hemkommunen. Det är enligt vår mening

orimligt med en ordning som medför att elevens bostadsadress är

avgörande för antagning till en gymnasieskola. Ett fritt val av

program eller inriktning inom gymnasieskolan bör tillåtas såväl inom

en kommun som mellan olika kommuner. Skollagen bör ändras så att en

elevs hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevens

gymnasieutbildning i annan kommun, också om utbildningen erbjuds i

hemkommunen. Vi välkomnar förslaget från Gymnasiekommittén 2000 (SOU

2002:120), om ökad möjlighet att söka utbildning i annan kommun, som

ett steg i rätt riktning.

13. Rätten att välja skola, punkt 16 (m, fp, kd)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf226

yrkande 23, 2002/03:Sf332 yrkande 12, 2002/03:Ub206 yrkandena 4, 5 och

7, 2002/03:Ub277 yrkande 1, 2002/03:Ub410 yrkande 7 och 2002/03:Ub444

yrkande 21 och avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att det skall vara en självklar rättighet för föräldrar och

elever att fritt kunna välja skola, såväl en kommunal skola som en

fristående. Föräldrar och elever skall uppmuntras till ett aktivt val

av skola. Det innebär att de skall ges information om sina möjligheter

och om de alternativ som finns i både kommunala och fristående skolor.

Den frihet att välja skola som friskolorna medfört kan vara ett sätt

att motverka segregation. När elever och föräldrar själva kan välja

skola, behöver de inte välja den skola som ligger närmast. Ett fritt

skolval kan också ha betydelse för skolor i socialt utsatta områden

som genom en framgångsrik profilering kan locka elever att söka sig

dit. En ökad valfrihet inom skolan medför att det blir viktigt för den

enskilda skolan att kvaliteten sätts i fokus och att föräldrar har

insyn och inflytande.

14. Rätten att välja skola, punkt 16 (v)

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310

yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 23,

2002/03:Sf332 yrkande 12, 2002/03:Ub206 yrkandena 4, 5 och 7,

2002/03:Ub277 yrkande 1, 2002/03:Ub410 yrkande 7 och 2002/03:Ub444

yrkande 21.

Ställningstagande

Var man går i skola är hårt knutet till klassbakgrund och etnisk

bakgrund. Det fria skolvalet förstärker den redan rådande

segregationen. Jag anser därför att huvudregeln bör vara att eleverna

erbjuds plats i grundskolan enligt närhetsprincipen. Föräldrar och

elever bör dock ges möjlighet att komma in med alternativa önskemål,

som bör tillgodoses så långt det är möjligt. Riksdagen bör hos

regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.

15. Införandet av en nationell skolpeng, punkt 17 (m)

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna

Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub206

yrkandena 1-3, 2002/03:Ub208 yrkande 4, 2002/03:Ub211 yrkande 5 och

2002/03:N305 yrkande 10 och avslår motion 2002/03:Ub206 yrkande 6.

Ställningstagande

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en nationell

angelägenhet. Vi vill införa ett statligt stöd riktat direkt till

skolorna, en nationell skolpeng, för att alla skolor skall få resurser

på en nationellt jämförbar nivå. En sådan nationell skolpeng bidrar

till att ge skolorna - såväl kommunala som fristående - ökad

självständighet och frihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den

ökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor på landsbygden och i

glesbygd. Skolpengen tjänar också till att garantera valfrihet för

eleverna, oavsett i vilken kommun eller i vilket bostadsområde eleven

bor. Vi vill betona att den enskilda elevens behov skall styra

skolpengens storlek.

16. Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 18 (m,

fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)

och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf376

yrkande 4, 2002/03:So250 yrkande 14, 2002/03:Ub261, 2002/03:Ub415

yrkande 6 och 2002/03:A241 yrkande 18.

Ställningstagande

För att öka kvaliteten och mångfalden inom förskoleverksamheten bör

etableringsfrihet införas. Alla förskolor som uppfyller i lag

fastställda villkor och som arbetar utifrån läroplanen bör få

tillstånd för sin verksamhet. De bör också garanteras nödvändiga

resurser för att bedriva sin verksamhet. En etableringsfrihet för

förskolor bör jämställas med etableringsfriheten för skolor och

således innebära en skyldighet för kommunerna att ge bidrag till

fristående anordnare av förskoleverksamhet. Tillsynen av att

verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser bör utföras

av Skolverket. Vi ser positivt på den förändring av lagstiftningen

rörande enskilda förskolor som Skollagskommittén föreslår.

17. Fristående skolor för vuxenutbildning, punkt 19 (m, fp, kd,

c)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)

och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub416

yrkande 4.

Ställningstagande

Vi förordar att fristående skolor skall ha rätt att bedriva

vuxenutbildning. Sådana fristående vuxenutbildningsenheter skall

enligt vår uppfattning få etableras enligt samma villkor som gäller

för fristående gymnasieskolor. I dag lägger kommunerna ofta ut

vuxenutbildningen på entreprenad, vilket är ett steg på vägen mot ökad

mångfald, men det är ett system som också har svagheter. Det innebär

att kommunen och inte eleven väljer skola.

18. Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola, punkt

20 (m, fp, kd, c)

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)

och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub416

yrkande 1 och 2002/03:Ub417 yrkande 18 och bifaller delvis motion

2002/03:Ub271.

Ställningstagande

En kommun är inte skyldig att sörja för skolskjuts för elever som

väljer en annan skola än den som kommunen annars skulle ha placerat

dem i. Elever i fristående skolor är alltså inte berättigade till

skolskjuts. Det kan sättas i fråga om det finns en reell valfrihet om

valet av en annan skola innebär betydande skolskjutskostnader för den

enskilde. Vi anser att bestämmelserna om rätten till skolskjuts bör

ses över. Denna uppfattning har också förts fram av Skollagskommittén

(SOU 2002:121). Enligt vår mening bör kommunen bekosta skolskjuts även

till en fristående skola så länge det inte innebär merkostnader för

kommunen, t.ex. genom att kostnaden för busskort är densamma.

19. Inackorderingstillägg till elev i fristående skola, punkt

21 (kd)

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub374.

Ställningstagande

Centrala studiestödsnämndens praxis när det gäller

inackorderingstillägg för elever som vill gå på fristående skolor

innebär en inskränkning i rätten att välja skola. Nämnden beviljar

endast inackorderingstillägg om inte motsvarande utbildning finns i

hemkommunen eller dess samverkansområde. Denna praxis leder till att

enbart elever från välbärgade hem har en reell valfrihet. Jag anser

att den som antas till en fristående skola också skall ha rätt till

stöd för inackordering. Ett förslag i denna riktning har lagts fram av

Studiehjälpsutredningen (SOU 2003:28).

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda

yttranden. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Vinst i fristående skolor, punkt 6 (fp)

Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp) anför:

Vi anser att det inte finns behov av någon utredning om begränsning av

vinstutdelning i skolor. Enligt en undersökning som den s.k.

Fristkommittén gjorde och som redovisades i kommitténs betänkande

Fristående gymnasieskolor - hot eller tillgång? (SOU 2001:12) går

eventuella överskott i fristående skolas verksamhet redan i dag

tillbaka till verksamheten. Det verkliga problemet för fristående

skolor är att skolorna inte har tillräckliga buffertar för att klara

oväntade utgifter eller minskade intäkter.

2. Kompensation för mervärdesskatt, punkt 8 (fp, kd)

Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti

(fp) anför:

Utgångspunkten skall vara att fristående skolor och kommunala skolor

skall ha likvärdiga ekonomiska villkor. En komplicerande faktor är att

kommunala skolor har avdragsrätt för mervärdesskatt, vilket fristående

skolor saknar. I dag är inte kommunens skyldighet att utge

kompensation klart formulerad. Vi anser detta förhållande

oacceptabelt. Situationen bör snarast ändras, och vi anser därför att

denna fråga bör behandlas skyndsamt. Detta kan ske genom att

utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser

m.m. (Fi 2002:11, dir. 2002:141) får tilläggsdirektiv att med förtur

lägga fram förslag om en ändring eller att frågan utreds i annan

ordning och förslag läggs fram snarast. Målsättningen måste vara att

skapa likvärdiga ekonomiska villkor mellan olika skolhuvudmän.

3. Införande av individuella program, punkt 9 (m, fp)

Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill

(m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic (m) anför:

Vi har tidigare, bl.a. vid behandlingen våren 2002 av propositionen

Fristående skolor, framfört vår uppfattning att fristående

gymnasieskolor skall ges möjlighet att anordna det individuella

programmet. Med hänvisning till att förslag om förändringar av detta

program bereds inom Regeringskansliet avstår vi nu från att reservera

oss.

4. Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 10 (m, fp,

kd, c, mp)

Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),

Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c) anför:

Vi anser att Skolverkets tillsyn över alla skolor måste skärpas.

Missförhållandena i vissa skolor får dock inte tas till intäkt för att

misskreditera en viss kategori av skolor. Samtidigt vill vi

understryka den positiva roll som de fristående skolorna spelar i

samhället.

5. Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 10 (kd)

Inger Davidson (kd) anför:

Kristdemokraterna slår vakt om föräldrars rätt att fritt välja en

skola som överensstämmer med önskad pedagogisk, filosofisk eller

livsåskådningsmässig inriktning. Detta är helt i överensstämmelse med

de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa.

Skolor med konfessionell inriktning är därför ett viktigt inslag i det

svenska skolväsendet. Vi välkomnar Skollagskommitténs förslag till

förtydliganden i skollagen i detta avseende.

Skolverkets tillsynsverksamhet behöver förstärkas för att alla elever,

oavsett vilken huvudman skolan har, skall garanteras en trygg och

kompetent undervisningssituation i enlighet med gällande lagstiftning

och läroplaner. Missförhållanden som anmäls eller upptäcks i samband

med inspektion skall åtgärdas omgående.

6. Viss övrig undervisning, punkt 11 (m, fp, kd, c)

Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger

Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)

och Håkan Larsson (c) anför:

Vi delar uppfattningen i motion 2002/03:Ub325 yrkande 7 att elever i

fristående skolor, i likhet med elever i den kommunala skolan, vid

behov skall garanteras undervisning i svenska som andraspråk och också

få studiehandledning på sitt modersmål. I avvaktan på beredningen inom

Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121), som

innebär i huvudsak gemensamma bestämmelser för offentliga och

fristående skolor, reserverar vi oss inte till förmån för

motionsyrkandet.

7. Införandet av en nationell skolpeng, punkt 17 (fp)

Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp) anför:

Ett av den svenska skolans stora problem är att resurser och insatser

inte fördelas på ett likvärdigt sätt. Det finns avsevärda skillnader i

dag mellan olika kommuner i fråga om hur mycket resurser som satsas på

skolan. Vi hänvisar till vad vi framfört om införandet av en nationell

skolpeng för att skapa ökad likvärdighet i vår reservation 9 till

utskottets betänkande 2002/03:UbU3 Kvalitetsarbete och planering för

skolan. Vårt förslag om ett nationellt ansvar för skolan genom en

nationell skolpeng innebär att tilldelningen av resurser sker på samma

sätt över hela landet. Därtill skall en fjärdedel av resurserna

öronmärkas till elever med särskilda behov och till skolor i utsatta

områden.

8. Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 18 (mp)

Mikaela Valtersson (mp) anför:

Jag anser i likhet med vad som framförts i motioner att förskolor som

uppfyller i lag fastställda villkor och som arbetar utifrån läroplanen

bör få tillstånd för sin verksamhet. Kommunerna bör också vara

skyldiga att utge bidrag till godkända enskilda förskolor. Jag

välkomnar det förslag i denna riktning som lagts fram av

Skollagskommittén (SOU 2002:121) och som bereds inom

Regeringskansliet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Sk365 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att likvärdiga momsregler för friskolor och kommunala skolor

bör införas.

2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

16. Riksdagen begär att regeringen initierar en översyn av de

konfessionella friskolornas sex- och samlevnadsundervisning.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att friskolor som inte följer läroplanens mål bör

få sina tillstånd indragna.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av att tillåta ett fritt val av skola som

ett sätt att motverka segregation.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om möjlighet för alla barn att välja skola.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avslag på ansökan

från fristående skola.

2002/03:Sf376 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om större valfrihet och ökad etableringsfrihet i

barnomsorgen.

2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om principer för etableringsfrihet och valfrihet i

barnomsorgen.

2002/03:Ub205 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inte ett enda barn kommer att gå ur skolan med

bättre kunskaper genom att friskolor förbjuds att göra vinst.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att varje friskola självständigt skall kunna

besluta om vad ett eventuellt överskott skall användas till.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inget barn skall tvingas gå i en sämre skola

för att kommunala skolor skall skyddas från konkurrens.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att endast utbildningens kvalitet och inte skolors

huvudman bör spela roll vid bedömningen av skolor.

2002/03:Ub206 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en

nationellt finansierad och garanterad möjlighet att välja skola för

alla barn, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om de orimliga skillnaderna i elevkostnader mellan

landets kommuner.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en nationell skolpeng garanterar barnen att

deras skola får tillräckliga resurser för att möta just deras behov.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om det fria skolvalets betydelse för skolan i socialt

utsatta områden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om segregationsproblemen i den kommunala skolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skolpengen bör kunna vara delbar mellan olika

skolor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om barns och föräldrars rätt att söka sig till goda

skolor och att välja bort dåliga skolor.

2002/03:Ub208 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om friskolornas betydelse för utvecklingen av skolans

arbetsformer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om friskolornas betydelse för att utveckla

lärarrollen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att tillgången till friskolor är bra för barn med

särskilda behov.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om dagens regler för finansiering av friskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om momsreglerna för friskolor.

2002/03:Ub211 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om vikten av fritt skolval för att säkerställa

landsbygdsskolors överlevnad.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att skapa likvärdiga villkor för fristående och

kommunala skolor.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om underlättande av etablering av fristående

gymnasieskolor.

36. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1 skollagen så

att elevens hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevs

utbildning i annan kommun också om utbildningen erbjuds av

hemkommunen.

2002/03:Ub253 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att granska sex- och samlevnadsundervisningen på

konfessionella skolor.

2002/03:Ub261 av Anna Grönlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att jämställa etableringsfriheten för förskolor med

etableringsfriheten för skolor och sålunda tvinga kommunerna att ge

medel även till alternativa förskolor.

2002/03:Ub271 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att

särskolebarn i friskola får behålla rätten till skolskjuts.

2002/03:Ub277 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att bredda begreppet basplacering inom skolområdet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om riksintag för alla gymnasieskolor.

2002/03:Ub279 av Cristina Husmark Pehrsson och Cecilia Widegren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om likvärdiga förutsättningar när det gäller mervärdesskatt och

huvudmannaskap för utbildning.

2002/03:Ub310 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avslag på ansökan

om etablering av fristående skolor.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avgift för

prövning.

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om

skolpliktskostnader.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om uppföljning och

utvärdering.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om betygssättningen.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om närhetsprincipen.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om insyn.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till

ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om vinst.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ge

Skolverket i uppdrag att göra en översyn enligt vad som anförs i

motionen om konfessionella skolor.

2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om samma regler i förordning alternativt lag för

fristående skolor som för kommunala när det gäller undervisning i

svenska som andraspråk och studiehandledning.

2002/03:Ub374 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en översyn av CSN:s praxis när det gäller

inackorderingstillägg för elever som vill gå på fristående

gymnasieskolor.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om information till medborgarna om valfriheten inom

utbildningsväsendet.

2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att införa etableringsfrihet för förskolor.

2002/03:Ub416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts även till

fristående skolor så länge det inte innebär en merkostnad för

kommunen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att uppföljning och utvärdering av fristående

skolor skall utföras av Skolverket, men att fristående skolor skall

erbjudas att delta i kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fristående gymnasiers rätt att starta individuella

program.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fristående skolors rätt att bedriva

vuxenutbildning.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts till

fristående skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att ge fristående skolor möjlighet att ta

emot elever i behov av särskilt stöd på samma villkor som en kommunal

skola.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om möjligheten att inrätta individuella program

vid fristående gymnasieskolor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som i motionen anförs om att lägga in en kontrollstation för att se om

förändringarna med behörighetskrav på lärare i fristående skolor

fungerar som det var tänkt.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att rätten att välja skola skall vara grundläggande

och att friskolor skall ha samma ersättning som offentliga skolor.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att elever ges valfrihet att söka gymnasieprogram

eller enskilda kurser utanför sin hemkommun.

2002/03:Ub511 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om riksrekryterande gymnasieutbildningar och fristående

gymnasieskolor.

2002/03:Ub526 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om skolans organisation.

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att stärka valfriheten i skolan,

barnomsorgen och vården.

2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om etableringsfrihet inom barnomsorgen.