Bet. 2002/03:UBU16

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU16

Gymnasieskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 74 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2002 om olika gymnasiefrågor.

Yrkandena handlar om övergripande frågor såsom rätt

till gymnasieutbildning, villkor för antagning,

kärnämnen, högskolebehörighet efter genomgången

gymnasieutbildning m.m. Vidare handlar de om

lärlingsutbildning, elevinflytande, olika

studievägar m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

yrkanden.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänsyn till de motiveringar som framförs under

Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätt till utbildning i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 9 och

2002/03:Ub444 yrkande 18.

2. Närhetsgaranti

Riksdagen avslår motion

2002/03:Sf336 yrkande 25.

Reservation 1 (v)

3. Samordning mellan grundskola och

gymnasieskola

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 4 och

2002/03:Ub444 yrkande 10.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (kd)

4. Behörighetsvillkor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 9.

Reservation 4 (fp)

5. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkandena 5 och 6 samt

2002/03:Ub444 yrkande 1.

Reservation 5 (m, fp, kd)

6. Antagning till högre studier

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkandena 10 och 13.

Reservation 6 (fp)

7 Förslag om kärnämnen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 2,

2002/03:Ub444 yrkandena 4 och 5,

2002/03:Ub472 och

2002/03:Kr297 yrkande 4.

Reservation 7 (kd)

8. Differentiering inom kärnämnena

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 8.

Reservation 8 (fp)

9. Gymnasieskolans samarbete med universitet

och högskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub210 yrkandena 4 och 5.

Reservation 9 (m, fp)

10. Utlandsstudier

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkandena 33 och 34.

Reservation 10 (m, fp)

11. Profilskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkandena 37 och 38.

Reservation 11 (fp)

12. Försök med externa examinationer

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 3.

Reservation 12 (fp)

13 Individuella studieplaner

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 5 och

2002/03:Ub444 yrkande 15.

Reservation 13 (m, fp, kd, c)

14 Särskilt stöd

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub444 yrkande 9.

Reservation 14 (kd)

15 Snedrekrytering

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub444 yrkande 2.

Reservation 15 (kd)

16 Värdegrundsfrågor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub444 yrkandena 26 och 27.

Reservation 16 (kd)

17 Gymnasieexamen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 3,

2002/03:Ub244 yrkande 12,

2002/03:Ub429 yrkande 7 och

2002/03:Ub444 yrkande 17.

Reservation 17 (m, fp, kd, c)

18. Lärlingsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 1,

2002/03:Ub244 yrkande 15,

2002/03:Ub272 yrkande 1,

2002/03:Ub322,

2002/03:Ub342,

2002/03:Ub444 yrkande 20,

2002/03:Ub485 och

2002/03:A321 yrkandena 2 och 7.

Reservation 18 (m, fp, kd, c)

19. Yrkesinriktade program

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkandena 7 och 14.

Reservation 19 (fp)

20. Entreprenörsutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 23 och

2002/03:Ub444 yrkande 3.

Reservation 20 (m, kd)

Reservation 21 (fp)

21. Särskilda studievägar

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub314,

2002/03:Ub440,

2002/03:Ub493 yrkande 1,

2002/03:So509 yrkande 8,

2002/03:Kr298 yrkande 3 och

2002/03:MJ426 yrkande 15.

Reservation 22 (kd)

22. Utbildning på entreprenad

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 29.

Reservation 23 (fp)

23. Elevinflytande

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 13,

2002/03:Ub429 yrkande 8 och

2002/03:Ub444 yrkande 8.

Reservation 24 (fp)

Reservation 25 (c, mp)

Reservation 26 (kd)

24. Kontakt med arbetslivet

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub444 yrkande 19.

Reservation 27 (kd)

25. Sex- och samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 25 och

2002/03:Ub444 yrkande 6.

Reservation 28 (fp)

Reservation 29 (kd)

26. Språk

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub358 och

2002/03:Ub444 yrkande 7.

Reservation 30 (kd)

27. Konsumentkunskap m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub251 yrkande 2,

2002/03:Ub362 och

2002/03:Ub425.

28. Åtgärder mot skolk

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 27.

Reservation 31 (fp)

29. Rektors roll

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub444 yrkande 25.

Reservation 32 (kd)

30. Skollunch

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub536.

31. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub252,

2002/03:Ub499,

2002/03:Ub512,

2002/03:Ub532,

2002/03:T214 yrkande 2 och

2002/03:N267 yrkande 13.

Stockholm den 13 maj 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),

Louise Malmström (s), Sören Wibe (s), Anna Ibrisagic

(m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Christer Adelsbo (s), Tobias Billström (m), Axel

Darvik (fp), Torsten Lindström (kd) och Håkan

Larsson (c).

2002/03

UbU16

Redogörelse för ärendet

Ärendet

Under allmänna motionstiden 2002 väcktes ett antal

motionsyrkanden i olika gymnasieskolfrågor. Dessa

behandlas i detta betänkande.

Yrkandena gäller övergripande frågor om rätt till

gymnasieutbildning, villkor för antagning,

kärnämnen, högskolebehörighet efter genomgången

gymnasieutbildning m.m. Vidare handlar de om

lärlingsutbildning, entreprenad, elevinflytande,

vissa ämnesområden, möjligheter till utlandsstudier,

m.m. Några yrkanden rör frågor där det enligt

gällande ansvarsfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 74 yrkanden,

återges i bilaga.

Bakgrund

En parlamentariskt sammansatt kommitté,

Gymnasiekommittén, har i betänkandet Åtta vägar till

kunskap - En ny struktur för gymnasieskolan (SOU

2002:120) lagt fram förslag rörande den framtida

utformningen av gymnasieskolan. Förslagen gäller

gymnasieskolans struktur, där en indelning i åtta

sektorer förordas, innehållet i och uppbyggnaden av

sektorerna. Vidare behandlas betyg och examina,

elevernas val och kommunernas utbud av

gymnasieutbildning, övergången från gymnasieskola

till högskola, reglering av studietid, m.m.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Enligt

Gymnasiekommitténs uppskattning av tiden för

remissbehandling, beredning inom Regeringskansliet,

proposition och riksdagsbehandling skulle riksdagen

kunna fatta beslut våren 2004. Förändringarna skulle

därefter kunna genomföras tidigast läsåret 2006/07.

Förslag i frågor som anknyter till vad som tas upp

i detta betänkande, t.ex. om rätt till stöd,

elevinflytande och utbildning på entreprenad, finns

också i betänkandet Skollag för kvalitet och

likvärdighet (SOU 2002:121) avlämnat av

Skollagskommittén. Även detta betänkande

remissbehandlas för närvarande.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som

gäller rätt till gymnasieutbildning,

samspelet grundskolan-gymnasieskolan, villkor

för antagning till högskolan,

högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen, kärnämnen och vissa

andra frågor. Den huvudsakliga motiveringen

är den pågående beredningen av

Gymnasiekommitténs förslag.

Jämför reservationerna 1 (v), 2(m), 3 (kd), 4

(fp), 5 (m, fp, kd), 6 (fp), 7(kd), 8 (fp), 9

(m, fp), 10 (m, fp), 11 (fp), 12 (fp), 13 (m,

fp, kd, c), 14 (kd), 15 (kd) och 16 (kd).

Rätt till gymnasieutbildning

Motioner

Kristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:Ub444

yrkande 18 att det inte är självklart att alla

gymnasieutbildningar skall påbörjas före tjugo års

ålder, vilket i dag är ett tvång. Dagens åldersgräns

för gymnasiestudier omöjliggör längre uppehåll i

studierna. Kristdemokraterna anser att

gymnasiestudierna skall kunna genomföras på lika

villkor t.o.m. tjugofem års ålder.

Centerpartiet menar i motion 2002/03:Ub429 yrkande

9 att det bör införas en utbildningsgaranti

innebärande att gymnasiestudier påbörjade före 20

års ålder ger rättighet att fullfölja utbildningen

upp till 25 års ålder.

Enligt Vänsterpartiets motion 2002/03:Sf336

yrkande 25 skall alla elever som söker till ett

nationellt program garanteras plats i närmaste

gymnasieskola som har det programmet, så långt

platserna räcker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Riksdagen har tidigare tagit ställning till

förslag om rätt att fullfölja gymnasieutbildning

fram till 25 års ålder, senast i betänkande

2001/02:UbU9. Liksom tidigare vill utskottet påpeka

att skollagen inte innehåller någon bestämmelse om

att personer över en viss ålder inte får studera i

gymnasieskolan. Enligt 5 kap. skollagen (1985:1100)

är gymnasieskolan en skolform som är avsedd att

påbörjas fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det

år man fyller 20 år. Utbildningen är avsedd att

kunna genomgås på tre läsår men det är möjligt att

fördela den både på kortare och längre tid. Den som

har tagits in på ett nationellt program och påbörjat

det har rätt att fullfölja sin utbildning på det

programmet (5 kap. 16 § skollagen, 1985:1100). En

elev har rätt att gå om en kurs han eller hon inte

har fått minst betyget Godkänd på. Om eleven

slutfört en kurs två gånger utan att ha fått detta

betyg får rektor besluta att eleven får gå om kursen

ytterligare en gång, enligt 6 kap. 14 §

gymnasieförordningen (1992:394). Elever som har

avgått från gymnasieskolan innan de har slutfört

utbildningen och som önskar fortsätta på det program

där de gick tidigare får i mån av plats tas in på

nytt (6 kap. 16 § gymnasieförordningen).

Från och med andra kalenderhalvåret det år man

fyller 20 år (alternativt har slutfört utbildning på

ett nationellt program eller likvärdig utbildning i

gymnasieskolan) finns det också möjlighet att

studera inom den kommunala vuxenutbildningen. I

sammanhanget skall sägas att frågan om att göra

utbildning inom gymnasial vuxenutbildning till en

lagfäst rättighet har behandlats av riksdagen (jfr

betänkande 2002/03:UbU10). Utskottet har då

framhållit att konsekvenser av och kostnader för en

sådan lagstiftning noggrant måste utredas. Med

utgångspunkt i de mål och den strategi för vuxnas

lärande som riksdagen fattade beslut om för två år

sedan, har en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet lämnat förslag om ändringar

i lagregleringen av det offentliga skolväsendet för

vuxna i skrivelsen Stöd till vuxnas lärande. Förslag

till lag (Ds 2002:66). Skrivelsen remissbehandlas

för närvarande.

Gymnasiekommittén har i sitt betänkande Åtta vägar

till kunskap - En ny struktur för gymnasieskolan

(SoU 2002:120) angivit att en utgångspunkt för

kommitténs arbete har varit att skapa större

möjligheter för eleverna att välja utbildning, och

också tas emot på en önskad utbildning, utan att det

inskränker på andra elevers rätt att få utbildning.

Kommittén föreslår att elever får rätt att komma in

på vald sektor, enligt förslaget på framtida

indelning i sektorer i gymnasieskolan. Denna ökade

rätt för eleverna skulle innebära att kommunen måste

anpassa antalet platser inom respektive sektor efter

elevernas val. Elever föreslås också få rätt att

söka till en sektor i en annan kommun även om

sektorn finns i hemkommunen. I de fall eleven då

bereds plats föreslås hemkommunen ha

betalningsskyldighet för eleven.

De elever som behöver längre tid än tre år för att

fullfölja sina gymnasiestudier skall ha rätt till

detta, enligt kommittén, som också menar att denna

rätt klarare än i dag måste framgå av skollagen

eller gymnasieförordningen. Kommittén menar också

att det finns behov av att förtydliga kommunernas

ansvar att erbjuda utbildning till ungdomar som

avbrutit eller aldrig påbörjat en

gymnasieutbildning. Det bör innebära ett uppsökande

ansvar där kommunen måste hålla sig informerad om

var ungdomar upp till 20 år befinner sig och erbjuda

dessa ungdomar utbildning.

Regeringen tillsatte den 6 februari 2003 en

särskild utredare (dir. 2003:19) som skall göra en

kartläggning av gruppen ungdomar i åldern 16-24 år

som inte studerar och inte heller återfinns inom

arbetskraften eller har någon annan känd

sysselsättning. Utredaren skall också analysera

samhällets insatser för att stödja de ungdomar inom

denna grupp som kan anses ha behov av särskilt stöd

för att kunna studera eller etablera sig på

arbetsmarknaden. Förslag på åtgärder som kan

förbättra stödet för de ungdomar som inte får

tillräckligt stöd i dag skall lämnas. I uppdraget

ingår att överväga hur statens respektive

kommunernas roll och ansvar skall fördelas.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober

2003.

Utskottet anser att pågående och kommande

utrednings- och beredningsarbete bör avvaktas.

Samspelet grundskolan-gymnasieskolan

Motioner

Eftersom det är svårare än någonsin för unga

människor att komma in på arbetsmarknaden,

fortsätter eleverna oavsett motivation direkt till

gymnasieskolan, påpekar Kristdemokraterna i motion

2002/03:Ub444 yrkande 10. Det blir därför,

framhåller motionärerna, allt viktigare att

samarbetet mellan grund- och gymnasieskolan

utvecklas.

I motion 2002/03:Ub207 (m) yrkande 4 anförs att en

nödvändig åtgärd för att stärka gymnasiet är att

reda ut problemen i grundskolan. Brister i

grundskolan gör att elever inte får med sig de

baskunskaper som krävs för att klara gymnasiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Gymnasiekommittén tar upp frågan om

behörighetsregler till gymnasiet liksom om ansvar

för att elever når den angivna kunskapsnivån. Enligt

kommittén är det inte rimligt att ställa upp krav

att grundskolan skall ansvara för obehöriga elever

fram till dess att de uppnår sin fulla behörighet.

Behörighetsreglerna bör dock finnas kvar, menar

kommittén som föreslår att de elever som saknar

godkända betyg i något eller några av de

behörighetsgivande ämnena från grundskolan skall ha

rätt att söka och bli antagna till en utbildning

inom en sektor i gymnasieskolan. Antagningen skall

dock vara preliminär och innebära att eleven

påbörjar och följer undervisningen i sektorsblocket

samtidigt som han eller hon får undervisning i de

relevanta grundskoleämnena. En individuell

studieplan skall då upprättas för eleven som bl.a.

bör omfatta planerade stödinsatser. Enligt kommittén

är det viktigt att elevens förutsättningar och behov

är utgångspunkt för hur studiegången organiseras.

Enligt utskottet bör regeringens beredning av

förslagen avvaktas. I betänkandet Kvalitetsarbete

och planering för skolan (bet. 2002/03:UbU3)

instämde utskottet i de principer som regeringen

framförde angående gymnasieskolan i skrivelse

Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens

utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning (skr. 2001/02:188). Eleverna måste

kunna få stöd i sina studier inom ordinarie

gymnasieprogram. Vidare skall behörighetskraven till

gymnasieskolan ligga fast men elever skall kunna

erbjudas en individuell studieplan för att inhämta

de kunskaper de saknar. Självfallet skall de elever

som behöver extra stöd redan i grundskolan också få

det.

Villkor för antagning till gymnasieskolan

Motion

Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub244 yrkande 9 ha

ett tillkännagivande om att högre förkunskapskrav

skall införas för vissa gymnasieprogram. Exempelvis

borde, enligt motionen, minst godkänt i de

naturvetenskapliga grundskoleämnena vara krav för

naturvetenskapligt program och godkänt i språk,

historia och samhällskunskap vara krav för det

samhällsvetenskapliga programmet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Gymnasiekommitténs förslag till ny struktur i

gymnasieskolan innebär färre men bredare ingångar,

med en successiv specialisering. Tanken är också att

elever inte redan i grundskolan skall behöva göra

valet mellan särskilt högskoleförberedande

utbildning och förberedelse för anställning inom ett

yrkesområde direkt efter gymnasieskolan. Alla

ingångar i den framtida gymnasieskolan bör, enligt

kommittén, kunna leda till både det ena och det

andra, beroende på vilka val eleverna gör under sin

tid i gymnasieskolan.

Som nämndes ovan anser kommittén dessutom att

också elever som saknar godkända betyg i något eller

några av de behörighetsgivande ämnena från

grundskolan skall erbjudas heltidsstudier inom ramen

för en reguljär studieväg inom gymnasieskolan,

utifrån sina individuella önskemål, förutsättningar

och behov. De skall alltså ha samma rätt att söka

och bli antagna till utbildning inom en sektor i en

kommunal gymnasieskola eller vid en enskild

gymnasieskola. Antagningen skall dock endast bli

preliminär på så sätt att eleven måste uppnå

godkända betyg i de behörighetsgivande ämnena innan

han eller hon blir definitivt antagen.

Utskottet anser att regeringens beredning av

kommitténs förslag bör avvaktas.

Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande 5

att högskolebehörighet inte skall vara ett

nödvändigt mål för alla elever i gymnasieskolan.

Enligt samma motion yrkande 6 skall det emellertid

alltid vara möjligt att komplettera studierna så att

högskolekompetens uppnås. Folkpartiet anser vidare

att avlagd studentexamen skall vara en förutsättning

för högre studier (yrkande 13) och att betyg skall

viktas vid antagningen till högskolan beroende på

vilken betydelse de olika kurserna har för

högskolestudierna (yrkande 10).

Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub444

yrkande 1 att kravet på att samtliga program skall

leda till allmän högskolebehörighet tas bort.

Samtidigt betonar Kristdemokraterna att möjligheten

måste finnas att komplettera studierna för att få

högskolebehörighet senare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet konstaterar att en strävan i

Gymnasiekommitténs arbete med förslag om en ny

struktur har varit att möjliggöra för eleverna att

senare än i dag bestämma vad de skall göra efter

gymnasiestudierna.

Regeringen har nyligen konstaterat att det finns

behov av att se över reglerna om behörighet,

meritvärdering och urval till den grundläggande

högskoleutbildningen. Erfarenheter av dagens

tillträdesregler visar att de medför vissa oönskade

effekter, t.ex. har andelen ungdomar som

konkurrenskompletterar sina betyg i gymnasial

vuxenutbildning ökat. Med anledning av de förslag

som Gymnasiekommittén har presenterat om en ny

struktur för gymnasieskolan behöver också

bestämmelserna ses över. En särskild utredare skall

därför, enligt regeringsbeslut den 27 mars 2003, se

över och föreslå ändringar i reglerna för tillträde

till grundläggande högskoleutbildning (direktiv

2003:38). I uppdraget ingår också att se över

meritvärderingssystemet som i dag bidrar till att

elever taktikväljer kurser i gymnasieskolan.

Uppdraget skall redovisas senast den 9 januari 2004.

Utskottet anser att detta utredningsarbete liksom

pågående och kommande beredningsarbete av

utredningsförslag bör avvaktas. Utskottet påminner

dock om att det sedan länge finns möjlighet att

komplettera en gymnasieutbildning så att man når

behörighet att antas till grundläggande

högskoleutbildning och att denna möjlighet

självfallet skall behållas.

Kärnämnen

Motioner

Kristdemokraterna vill i motion 2002/03:Ub444

yrkande 4 att historieämnet görs till kärnämne.

Samma önskemål förs fram i motion 2002/03:Ub472 (s).

Kristdemokraterna vill också att religionskunskapens

roll som kärnämne utvecklas, enligt motion

2002/03:Ub444 yrkande 5.

Moderaterna betonar i motion 2002/03:Kr297 yrkande

4 att idrott och hälsa även framdeles måste vara ett

kärnämne i gymnasieskolan. I motion 2002/03:Ub210

(m) yrkande 2 förordas att endast svenska,

matematik, engelska, samhällskunskap samt idrott och

hälsa skall ha status som kärnämnen.

Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub244 yrkande 8

ha alternativa kurser i kärnämnena. Genom att ge

kärnämnena olika innehåll skulle man kunna anpassa

undervisningen till varje elevs intresseområde och

ambitionsnivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare (jfr bet. 2001/02:UbU9)

hänvisat till bestämmelserna i 5 kap. 20 §,

gymnasieförordningen (1992:394), som medger studier

av kärnämnena svenska/svenska som andraspråk,

engelska och matematik i etapper, för elever med

studiesvårigheter. Vidare har utskottet pekat på

kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska A och

Matematik A, där det anges att utbildningen skall

anpassa innehåll och arbetssätt med utgångspunkt

från det program eller den studieinriktning som

eleverna har valt.

Utskottet konstaterar att Gymnasiekommittén anser

att de gemensamma kärnämneskurserna, som i dag

omfattar en tredjedel av gymnasieelevernas

studieprogram, skall ha ungefär lika stor omfattning

i den framtida gymnasieskolan. Kommittén föreslår

att följande ämnen skall vara kärnämnen:

svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik,

idrott och hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,

naturkunskap, estetisk verksamhet och historia.

Utskottet vill inte föregripa frågan om kärnämnen

utan anser att regeringens beredning av

Gymnasiekommitténs förslag avvaktas.

Övergripande frågor i övrigt

Motioner

Motionären i motion 2002/03:Ub210 (m) yrkande 4

menar att ökad integration mellan gymnasieskola och

högskola bl.a. skulle kunna bidra till att

kvaliteten höjs inom hela gymnasieutbildningen. I

samma motion yrkande 5 föreslås att gymnasieskolan

ges möjligheter att erbjuda högskolekurser för att

minska steget mellan gymnasium och högskola.

Skolor måste kunna ges en attraktiv profil för att

dra till sig elever från andra områden än

närområdet, framhåller Folkpartiet i motion 2002/03:

Ub244. Profilskolor bör inrättas och gymnasieskolor

i utsatta områden få extra resurser (yrkande 37). De

valbara kurserna bör få användas för att ge en skola

en viss profil (yrkande 38).

Kristdemokraterna betonar i motion 2002/03:Ub444

yrkande 15 att individuella studieplaner skall

upprättas för varje elev. Centerpartiet anser i

motion 2002/03:Ub429 yrkande 5 att Skolverket skall

ges i uppdrag att se till att gymnasieskolorna

följer reglerna om att alla elever skall ha en

individuell studieplan.

Kristdemokraterna framhåller i motion

2002/03:Ub444 yrkande 2 att åtgärder måste vidtas

för att bryta snedfördelningen vad gäller kön liksom

den sociala snedrekryteringen. I samma motion

yrkande 9 betonas att elevernas behov av särskilt

stöd måste tillgodoses. Kristdemokraterna för vidare

fram synpunkter på värdegrunden i skolan. Bland

annat påpekas att till värdegrunden även hör

kunskapssynen (yrkande 26). I läroplanerna

definieras kunskap övergripande som fakta,

förståelse, förtrogenhet och färdighet. Denna

kunskapssyn behöver utvecklas i skolans alla ämnen.

Varje skola skall i sin kvalitetsredovisning

redogöra för hur arbetet med värdegrundsfrågorna

fungerar och utvecklas (yrkande 27).

Folkpartiet förespråkar i motion 2002/03:Ub244

yrkande 33 ökade möjligheter för gymnasieelever att

studera utomlands. I samma motion yrkande 34 begärs

förordningsändring så att elever som tillgodoräknar

sig utlandsstudier också skall kunna erhålla betygen

Väl godkänd och Mycket väl godkänd. I motion

2002/03:Ub244 yrkande 3 föreslår Folkpartiet att det

bör genomföras ett, geografiskt avgränsat, försök

med externa examinationer, eftersom det visat sig

att svenska elevers betyg inte stämmer överens med

de sammanlagda provbetygen från de nationella

proven.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Enligt utskottet finns redan i dag både

möjligheter till liksom exempel på samarbete och

samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet.

Regeringen har också i sin utvecklingsplan (skr.

2001/02:188) pekat på den samverkan som i dag

förekommer mellan olika verksamhetsformer för yngre

barn, och som låter barnen gå framåt utifrån

individuella förutsättningar även över

skolformsgränserna. På motsvarande sätt, menar

regeringen, att äldre elever i grundskolan

respektive elever i gymnasieskolan borde ges

möjlighet att läsa kurser inom nästa

utbildningsform. Det är viktigt att värna elevens

hela utveckling, men utbildningsväsendets formella

indelning får inte begränsa den enskildes lärande.

Det krävs att huvudmännen inom hela

utbildningssystemet samverkar för att flexibiliteten

mellan olika nivåer skall utvecklas, enligt

regeringen.

Skollagskommittén diskuterar i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

elevernas utveckling mot målen och menar att

undervisningen skall utformas med hänsyn till

elevernas olika förutsättningar, behov och

kunskapsnivå och att alla elever har rätt att få

ledning och stimulans för maximal

kunskapsutveckling. Kommittén föreslår att en

generell bestämmelse om elevernas utveckling mot

målen införs i skollagen.

I sammanhanget kan också nämnas att

Gymnasiekommittén anser att med den föreslagna

strukturen med fördjupningsblock och mera generella

kursplaner kommer behovet av lokala kurser att

minska. Tanken är dock inte att det lokala

initiativet skall försvinna. Möjligheten till lokala

profileringar inom ramen för de nationella kurserna

är redan stor i dagens system och kommittén utgår

ifrån att kommande kursplaner på motsvarande sätt

kommer att ge sådana möjligheter. Kommittén anser

dock att det även fortsättningsvis, vid lokalt behov

av en ny kurs, skall finnas möjlighet att vända sig

till Skolverket med önskemål om att fastställa en

sådan som en nationell kurs.

Utskottet har tidigare (jfr betänkande

2002/03:UbU3) instämt i regeringens bedömning att

det är nödvändigt med insatser för att förbättra

skolsituationen för barn och ungdomar i segregerade

områden samt konstaterat att frågan är uppmärksammad

av regeringen och att Myndigheten för skolutveckling

har fått särskilda uppgifter på detta område.

Utskottet har också pekat på de möjligheter som

finns för skolor att profilera sig samt kommunens

ansvar att fördela medel efter elevernas olika

behov. Frågan om valbara kurser och hur de skall få

användas har utskottet tidigare (bet. 2001/02:UbU9)

ansett vara en reglering på detaljnivå som det

ankommer på regeringen eller Skolverket att besluta

om. I övrigt anser utskottet att regeringens

beredning av Gymnasiekommitténs förslag om ny

struktur för gymnasieskolan liksom

Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.

Gymnasiekommittén tar i sitt betänkande upp frågan

om dagens ojämna fördelning på studievägar i

gymnasieskolan av kön och av elever med olika etnisk

och social bakgrund. En utgångspunkt i kommitténs

arbete har varit att den framtida strukturen av

gymnasieskolan skall leda till en jämnare fördelning

på studievägar i detta avseende.

Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394)

skall det upprättas en individuell studieplan för

varje elev. Planen skall bl.a. innehålla uppgifter

om elevens studieväg och om de val av kurser eleven

har gjort. Läroplanen föreskriver att en studieplan

skall upprättas för varje elev samt att den skall

revideras vid olika tillfällen. I 7 kap. 19 §

gymnasieförordningen anges att eleven, minst en gång

per termin, skall ges samlad information om

kunskapsutveckling och studiesituation vid ett

utvecklingssamtal. Samtalet skall genomföras med den

individuella studieplanen som grund. En elev skall

ges stödundervisning, enligt 8 kap.

gymnasieförordningen, om det kan befaras att eleven

inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i

kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver

särskilt stöd. Om en elev behöver särskilda

stödåtgärder skall ett åtgärdsprogram utarbetas.

Gymnasiekommittén anser att den individuella

studieplanen också bör innehålla uppgifter om eleven

har behov av särskilt stöd och hur detta skall komma

till stånd. Det innebär att planen i förekommande

fall bör innehålla åtgärdsprogram. Kommittén anser

också att det bör lagregleras att det är rektor som,

efter samråd med elev och vårdnadshavare, skall

upprätta planen. Även Skollagskommittén behandlar

frågor om elevers rätt till stöd, utvecklingssamtal

och individuella utvecklingsplaner. Utskottet anser

att regeringens beredning av lämnade

utredningsförslag bör avvaktas.

Utskottet har tidigare (jfr bet. 2002/03:UbU3)

understrykit den betydelse kvalitetsredovisningar

har för att följa och förbättra skolans utveckling.

Utskottet har också välkomnat det uppdrag regeringen

har givit Skolverket att utveckla enhetliga

resultatmått som bör ingå i varje redovisning.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen pekat på

det värdegrundsarbete som har initierats från

central nivå. Regeringen har också i

utvecklingsplanen angett att arbetet med

värdegrunden bör ges fortsatt hög prioritet i

skolan. Gymnasiekommittén anser att både bildnings-

och demokratiuppdraget skall ha en fortsatt

framskjuten position i såväl grundskolan som

gymnasieskolan. Skollagskommittén föreslår att det

tydligare än i dag anges i skollagen de centrala

värden som utbildningen skall omfatta.

Enligt utskottet finns redan i dag möjligheter

till olika former av utlandsstudier och -praktik.

Internationella programkontoret spelar en viktig

roll i arbetet med att informera om t.ex. EU-program

riktade till gymnasieungdomar. Det kan också noteras

att regeringen har givit Myndigheten för

skolutveckling i uppdrag att, tillsammans med bl.a.

Internationella programkontoret, ytterligare

stimulera till arbetsplatsförlagd utbildning i

utlandet. Även frågan om ytterligare möjligheter för

de yrkesinriktade programmen att bl.a. delta i

utlandspraktik är uppmärksammad.

Den bestämmelse om betygssättning som åberopas i

motionen om tillgodoräknande av utlandsstudier

återfinns i 7 kap. 16 § gymnasieförordningen

(1992:394). Utskottet har tidigare (bet.

2001/02:UbU9) ansett att detta är en fråga om en

detaljreglering som det bör ankomma på regeringen

att bestämma om. Det kan noteras att

Gymnasiekommittén kommenterar frågan om studier

utomlands och menar att det är viktigt att det

utarbetas tydliga regler för hur utlandsförlagda

studie- eller praktikperioder skall betygssättas och

tillgodräknas i gymnasieskolan.

Angående frågan om skillnader mellan betyg och

provbetyg vill utskottet påpeka att de nationella

proven är avsedda att stödja läraren i

betygssättningen men att de inte kan anses omfatta

alla delar som skall bedömas. Provresultaten utgör

endast delvis det underlag som läraren har att ta

hänsyn till vid betygssättningen.

Gymnasieexamen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

gymnasieexamen med hänvisning till pågående

beredning av Gymnasiekommitténs förslag.

Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).

Motioner

Folkpartiet (motion 2002/03:Ub244 yrkande 12),

Kristdemokraterna (motion 2002/03:Ub444 yrkande 17)

och Centerpartiet (motion 2002/03:Ub429 yrkande 7)

vill att det införs en gymnasieexamen. Även motion

2002/03:Ub210 (m) yrkande 3 förespråkar en

gymnasieexamen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Gymnasiekommittén föreslår att när eleverna uppnår

gymnasiekompetens bör de, på motsvarande sätt som i

andra länder, kunna få en gymnasieexamen. För att få

en examen bör eleven ha fått godkänt i lägst 2 250

gymnasiepoäng, däribland godkänt betyg på

gymnasiearbetet. I beviset över fullgjord examen bör

framgå att eleven framgångsrikt tillgodogjort sig

gymnasieskolans utbildning, vilka sektors-,

inriktnings- och fördjupningsblock eleven fullgjort,

vilka kurser som ingår i elevens individuella val

och ämnet för elevens gymnasiearbete.

Utskottet anser att regeringens beredning av

förslaget bör avvaktas.

Lärlingsutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

lärlingsutbildning med hänvisning till

pågående beredning av Gymnasiekommitténs

förslag.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderaterna menar i motion 2003/03:A321 yrkandena 2

och 7 att det svenska utbildningssystemet inte

klarar av att möta vare sig enskildas behov eller

arbetsmarknadens krav. Motionärerna menar bl.a. att

en fungerande lärlingsutbildning måste bygga på en

mer likvärdig ställning såväl mellan skola och

företag som mellan teori och praktik. En ny modell

förutsätter dock att de ekonomiska villkoren för

skolor och företag är rimliga. I motion

2002/03:Ub210 (m) yrkande 1 förespråkas en

lärlingsutbildning, där teoriundervisning i skolan

kombineras med praktisk träning i arbetslivet.

Eleven bör så långt möjligt själv kunna välja om han

eller hon skall inleda lärlingsutbildningen med den

teoretiska eller praktiska delen.

Skolan och näringslivet bör dela på ansvaret för

lärlingsutbildning, anser Folkpartiet i motion

2003/03:Ub244 yrkande 15. Förslagsvis skulle

lärlingsutbildningen liksom den i Norge kunna vara

fyraårig med två år i skolan och två år i

arbetslivet. Utbildningstiden bör dock kunna

variera.

Kristdemokraterna vill i motion 2002/03:Ub444

yrkande 20 att det införs ett lärlingsprogram där

praktik och teoretiska studier varvas och där

utbildningen knyts till det lokala näringslivet.

Även i motion 2002/03:Ub272 yrkande 1 förordar

Kristdemokraterna införande av ett lärlingsprogram

inom gymnasieskolan. I motion 2003/03:Ub342 (kd)

föreslås att Småland görs till försöksområde för en

ny lärlingsutbildning.

Lärlingssystemet för småföretag bör stärkas

betonas i motion 2002/03:Ub322 (c). Åtgärder bör

vidtas så att småföretagen har garantier för de

investeringar som ligger i att utbilda lärlingar

samtidigt som lärlingarna inte får bli livegna hos

företagen.

Miljöpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub485 att

flera kommuner har prövat lärlingsutbildning som ett

alternativ till den ordinarie gymnasieskolan och att

det visat sig vara ett positivt och uppskattat

inslag i den gymnasiala utbildningen. Därför är det

nu, anser Miljöpartiet, dags att gå vidare och göra

ett försök att erbjuda alla gymnasieelever möjlighet

till lärlingsutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Inom ramen för det individuella programmet finns i

dag en möjlighet för ungdomar att genom

lärlingsutbildning förena en anställning som syftar

till yrkesutbildning med studier av vissa kärnämnen

i gymnasieskolan. Det är endast ett fåtal elever som

genomgår denna form av utbildning. Gymnasiekommittén

anser i sitt betänkande att denna möjlighet bör

finnas kvar i framtiden och att den också bör

lagregleras.

Lärande i arbetslivet (LIA), som nu genomförs som

försöksverksamhet, innebär att en elev på ett

nationellt eller specialutformat program som

innehåller yrkesämnen får utbildning som genomförs

på arbetsplats. LIA ersätter bl.a.

försöksverksamheten med s.k ny lärlingsutbildning

som pågick mellan åren 1997 och 2001. LIA skiljer

sig också från traditionell lärlingsutbildning genom

att det inte råder något anställningsförhållande för

eleven. Kommunen ansvarar för eleven under hela

utbildningstiden. Gymnasiekommittén menar att om den

pågående försöksverksamheten med lärande i

arbetslivet (LIA) utfaller positivt och verksamheten

permanentas, bör det vara möjligt att anpassa den

till den föreslagna nya strukturen i gymnasieskolan.

Gymnasiekommittén anser vidare att alla elever i

gymnasieskolan bör omfattas av en period av lärande

i arbetslivet. De elever som väljer mer

yrkesförberedande inriktnings- och fördjupningsblock

bör liksom nu få totalt minst 15 veckor APU.

Möjligheten att integrera APU och LIA bör också

övervägas, enligt kommittén.

I samband med behandlingen av regeringens

utvecklingsplan i betänkandet Kvalitetsarbete och

planering för skolan, 2002/03:UbU3, ställde

utskottet sig positivt till regeringens initiativ

att skapa en yrkesutbildningsdelegation som stöd för

att utveckla nya samarbetsformer med arbetslivet.

Enligt utskottets mening är lärlingsutbildning inte

att betrakta som ett särskilt program utan en metod

för att ge yrkesutbildning. I övrigt anser utskottet

att regeringens beredning av utredningsförslagen bör

avvaktas.

Utbudet av studievägar i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå diverse motionsyrkanden

om gymnasieskolans yrkesinriktade program.

Utskottet hänvisar till pågående beredning av

Gymnasiekommitténs förslag.

Jämför reservationerna 19 (fp), 20 (m, kd),

21 (fp) och 22 (kd).

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2003/03:Ub244 yrkande

7 att specialiseringen skall öka inom

gymnasieskolans yrkesinriktade program. I nära

samarbete med branschorganisationerna skulle målen

för olika yrken kunna preciseras. I samma motion

yrkande 14 förordas att det införs yrkesinriktade

program med inriktning mot en yrkesexamen. Sådana

yrkesinriktade program bör förbereda för yrkesarbete

direkt efter gymnasiestudierna.

Folkpartiet anser vidare i samma motion (yrkande

23) att det bör inrättas en entreprenörsutbildning.

En sådan skulle förbättra många ungdomars situation

på den framtida arbetsmarknaden. I

entreprenörsutbildningen bör ingå kärnämnen som

svenska, engelska och matematik samt redovisning,

affärsjuridik och marknadsföring etc. I motion

2002/03:Ub444 yrkande 3 förespråkar även

Kristdemokraterna ett nytt nationellt program med

speciell inriktning på företagande och

entreprenörskap.

Kristdemokraterna framför i motion 2003/03:So509

yrkande 8 att det finns anledning att se över

möjligheterna till en differentierad

utbildningssatsning på undersköterskor som ger

formell kompetens att hantera såväl läkemedel som

demensvård. I motion 2002/03:MJ426 yrkande 15

förordas en gymnasieutbildning med inriktning på

fiske av Kristdemokraterna.

Enligt motion 2002/03:Ub493 (c) yrkande 1 bör det

inrättas en specialutformad gymnasieutbildning för

bussförare med riksintag. Även i motion

2002/03:Ub440 (s) förespråkas en specialutformad

gymnasieutbildning för persontransporter med

riksintag, med inriktning mot bussförare.

Gymnasieskolan i Degerfors bör ges möjlighet att

utvecklas till ett riksrekryterande

fotbollsgymnasium, enligt motion 2002/03:Kr298 (v)

yrkande 3. Enligt motion 2002/03:Ub314 (v) bör en

riksrekryterande rockskola etableras i Karlskoga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Angående frågan om yrkesinriktade program kan

noteras att Skolverket under perioden åren 2000-2002

genomfört ett yrkesutbildningsprojekt, YKSA, i syfte

att höja kvaliteten inom gymnasieskolans

yrkesutbildningar där ett område har handlat om att

utveckla samverkansformerna mellan skolan och

arbetslivet. I verkets slutrapport Samtal - samsyn -

samarbete ges exempel på arbetssätt för

kvalitetsförbättringar inom yrkesutbildningen.

Gymnasiekommittén föreslår i frågan om samverkan

med arbetslivet, en återgång till krav på lokalt

samråd med arbetsmarknadens parter men att formerna

för detta inte bör bindas nationellt. En

försöksverksamhet med lokala sektorråd som omfattar

företrädare för arbetslivet bör prövas för att

stimulera utvecklingen av yrkesutbildningarna.

Kommittén hänvisar i sammanhanget till den

delegation för yrkesutbildning som regeringen

föreslagit i utvecklingsplanen som ett lämpligt

forum för fortsatt utveckling.

Utskottet konstaterar att Gymnasiekommittén vidare

anser att begreppet riksrekrytering i den framtida

gymnasieskolan bör förbehållas de studievägar som av

regeringen eller Skolverket förklarats vara av

nationellt intresse eller motsvarande. Enligt

kommitténs förslag skall alla studievägar utgå ifrån

åtta sektorer, vilket innebär att de

riksrekryterande utbildningarna främst kommer att

skilja sig genom utbudet av inriktningsblock och

fördjupningsblock eller genom en speciell

uppläggning av studierna, vanligtvis under andra

skolåret. Kommittén anger dock att för vissa

utbildningar kan eleverna påbörja den särskilda

utbildningen redan år 1. Rätten att rekrytera elever

från hela landet föreslås beslutas av regeringen

eller Skolverket. Beslut bör kunna omprövas och bör

gälla en femårsperiod. Sådana utbildningar eller

delar av utbildningar som det finns ett nationellt

intresse av bör vara aktuella. Det innebär

utbildningar som syftar till yrkesområden där det

riskerar att inte bli några utbildade eller i vart

fall riskerar att bli en brist om inte elever kan

rekryteras från hela landet. Det kan också gälla

andra utbildningar som det finns ett annat

nationellt intresse av, t.ex. idrottsgymnasier.

Utskottet anser att regeringens beredning av

Gymnasiekommitténs förslag om gymnasieskolans

framtida struktur och dess studievägar bör avvaktas.

Entreprenad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkande om att

undervisning i alla ämnen skall få läggas ut

på entreprenad.

Jämför reservation 23 (fp).

Motion

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub244 yrkande

29 att undervisning i alla ämnen skall få läggas ut

på entreprenad. Om det finns tydliga krav på

lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns

det ingen anledning att begränsa

entreprenadmöjligheten till yrkesämnen. Det borde

vara möjligt för en kommun att t.ex. beställa

undervisning med en särskild pedagogisk profil i

språk eller naturvetenskap av lärarkooperativ eller

andra privata anordnare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Skollagskommittén har gjort en översyn av

lagstiftningen rörande entreprenadförhållanden i

skolan och föreslår att nuvarande regler om

entreprenad förtydligas och sammanförs i skollagen.

Frågan om möjligheten att lägga ut utbildning på

entreprenad i vidare utsträckning har av kommittén

bedömts kräva en särskild utredning. I sammanhanget

bör enligt kommittén bl.a. utredas om kommuner skall

kunna lägga ut utbildning på entreprenad även till

andra kommuner, landsting och statliga organ.

Utskottet anser att regeringens beredning av

Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.

Elevinflytande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om

elevinflytande med hänvisning till pågående

beredning av Gymnasiekommitténs och

Skollagskommitténs förslag.

Jämför reservationerna 24 (fp), 25 (c, mp)

och 26 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna påpekar i motion 2002/03:Ub444

yrkande 8 att dagens lagutformning endast stadgar

att elevinflytande skall finnas, inte i vilken

omfattning eller på vilket sätt. Enligt

Kristdemokraterna bör en lagstadgad miniminivå för

elevinflytandet införas. Folkpartiet menar i motion

2002/03:Ub250 yrkande 13 att elevstyrda skolor kan

riskera att urholka rektors och lärares ansvar och

status. Det är, framhålls i motionen, mycket viktigt

att föräldrar och elever ges valmöjligheter och

inflytande över skolans arbetsformer. Samtidigt kan

inte styrelser med lekmän och elever få fatta beslut

om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor. Lärarnas

och rektorernas professionalism måste värnas.

Centerpartiet vill i motion 2002/03:Ub429 yrkande 8

permanenta försöksverksamheten med lokala styrelser

med elevmajoritet i gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Frågor om att stärka elevernas inflytande

behandlas i Skollagskommitténs betänkande.

Regeringens beredning av förslagen bör avvaktas. När

det gäller försöksverksamheten med lokala styrelser

har utskottet tidigare (jfr bet. 2001/02:UbU10)

ansett att innan verksamheten permanentas bör en

analys och utvärdering ske och överväganden göras om

lämpliga åtgärder i syfte att förbättra

verksamheten. Liksom tidigare utgår utskottet ifrån

att frågan om rektors och lärares professionella

ansvar finns med i utvärderingen av

försöksverksamheten. Utskottet har också (jfr bet.

2002/03:Ubu11) uttalat att det är positivt till

alternativa former för elev- och föräldrainflytande.

Utbildningsdepartementet har i mars 2003 tillsatt

en intern arbetsgrupp som skall utreda möjligheterna

att öka föräldrainflytandet i förskola, skola och

vuxenutbildning. Arbetsgruppen, som skall redovisa

sitt uppdrag före sommaren 2003, skall lämna förslag

till en tydligare reglering av elevers och

föräldrars rättigheter till inflytande samt

verksamheternas skyldighet att ge möjligheter att

öka det reella inflytandet. I avvaktan på denna

översyn och eventuell ny författningsreglering har

regeringen beslutat att förlänga försöksverksamheten

med lokala styrelser med elev- respektive

föräldramajoritet fram till den 30 juni 2007. I

arbetsgruppens uppdrag ingår att föreslå hur och i

vilken form sådana lokala styrelser kan ingå i en

fortsatt permanent reglering av elev- och

föräldrainflytande. Utskottet anser att detta

utredningsarbete liksom kommande beredningsarbete

bör avvaktas.

Vissa ämnen och kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner som gäller

kontakt med arbetslivet, utbildningen i

främmande språk, hemspråk, sex- och

samlevnadsundervisningen och

konsumentkunskap. Utskottet hänvisar till

pågående beredning av Gymnasiekommitténs

förslag.

Jämför reservationerna 27 (kd), 28 (fp), 29

(kd) och 30 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna framför i motion 2002/03:Ub444

yrkande 19 förslag om att elever i samtliga

gymnasieprogram skall ges möjligheter till kontakt

med arbetslivet.

Motion 2002/03:Ub358 (m) påpekar att främmande

språk har minskat som tillval i den svenska skolan.

Attityderna till utbildning i främmande språk visar

också på dåliga insikter om språkens stora betydelse

i en alltmer internationaliserad värld. Motionärerna

menar att regeringen skyndsamt bör verka för att den

negativa utvecklingen bromsas och att de moderna

språkens ställning stärks. Kristdemokraterna anger i

motion 2002/03:Ub444 yrkande 7 att det av taktiska

skäl är bättre att läsa sitt hemspråk som modernt

språk eftersom det ger mer poäng. Det är, framhåller

motionen, en orimlighet som måste justeras.

Undervisningen i modersmål bör ge lika många poäng

som undervisningen i moderna språk.

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande

25 att läroplanen för de frivilliga skolformerna

skall ändras så att mål anges för sex- och

samlevnadsundervisningen. Kristdemokraterna menar i

motion 2002/03:Ub444 yrkande 6 att sex- och

samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

I motion 2002/03:Ub251 (c) yrkande 2 föreslås att

konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i

gymnasieskolan. Även i motion 2002/03:

Ub362 (s) förespråkas att konsumentkunskap

inkluderas i gymnasieskolan. Motion 2002/03:Ub425

(c) förespråkar framtagande av kursplan i

konsumenträtt och privat ekonomi för gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet konstaterar att minst 15 veckor av

undervisningstiden på program med yrkesämnen skall

utgöras av arbetsplatsförlagd utbildning, s.k. APU.

Även på övriga program får utbildningen

arbetsplatsförläggas efter lokalt beslut.

Gymnasiekommittén, som har behandlat frågan om

samverkan med arbetslivet, anser bl.a. att alla

elever i gymnasieskolan bör omfattas av en period av

lärande i arbetslivet och att det bör ingå

kursplanestyrd utbildning på arbetsplats inom alla

åtta sektorer i den framtida gymnasieskolan.

Begreppet arbetsliv bör ges en bred definition,

anser kommittén.

Utskottet anser att regeringens beredning av

förslagen bör avvaktas.

Effekterna av det nuvarande

meritvärderingssystemet och minskningen av studier i

moderna språk är några skäl till behovet av en

översyn av reglerna för tillträde till grundläggande

högskoleutbildning (dir. 2003:38). Den särskilde

utredaren skall lämna förslag som kan bidra till att

elever uppmuntras till att välja kurser i språk i

större utsträckning än i dag. Utredningsuppdraget

skall vara slutfört senast den 9 januari 2004.

Gymnasiekommittén har pekat på att det i samband med

kommande kursplanearbete är viktigt att se över

poängsättningen av språkkurserna.

Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna i motion 2002/03:Ub358 om vikten av

språk och behovet av åtgärder för att förändra

trenden av minskat intresse för att läsa språk.

Förutom att se över behörighetsregler och dessas

effekter på studieintresset kan också frågan om

utveckling av undervisningen och dess former

ytterligare aktualiseras. Utskottet anser att frågan

redan är uppmärksammad och att det därför inte

behövs något tillkännagivande i frågan.

Sex och samlevnad är ett av de ämnesövergripande

kunskapsområden som skall integreras i

undervisningen i olika ämnen. Enligt läroplanerna är

det rektor som har ansvar för att så sker. Utifrån

den kvalitetsgranskning om sex- och

samlevnadsundervisning som Skolverket genomförde

1999 utarbetades ett särskilt material Min uppgift

är att knyta ihop det riktat till rektorer för att

inspirera och stödja skolans arbete i dessa frågor.

Verket har vidare tillsammans med bl.a.

Folkhälsoinstitutet genomfört en nationell konferens

om sex och samlevnad som ett led i skolpersonalens

kompetensutveckling. Under ett år kommer också ett

antal regionala experter att arbeta åt Myndigheten

för skolutveckling med att stödja skolornas arbete

med hälsofrämjande utveckling. Skolverket arbetar

för närvarande med en uppföljande studie om de

ämnesövergripande kunskapsområdena där ett antal

skolor studeras för att få kunskap om hur

läroplanens intentioner genomförs.

Utskottet konstaterar också att Skollagskommittén

behandlar frågor om rektors roll och uppgifter och

att kommittén bl.a. föreslår vissa förtydliganden i

skollagen i det avseendet. Den särskilda utredning

(dir. 2003:36) som skall göra en kartläggning och

utvärdering av skolans ledningsstruktur kan också

nämnas i sammanhanget. Utskottet anser att bl.a.

beredningen av Skollagskommitténs förslag bör

avvaktas. Utskottet vill också peka på kommunernas

ansvar för kompetensutveckling av sin personal.

Vad gäller yrkanden om nya obligatoriska ämnen i

gymnasieskolan menar utskottet att regeringens

beredning av Gymnasiekommitténs förslag om framtida

struktur och kärnämnen bör avvaktas.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om åtgärder för

att bekämpa skolk, rektors roll och om

skollunch. Utskottet hänvisar till pågående

beredning av Gymnasiekommitténs och

Skollagskommitténs förslag.

Jämför reservationerna 31 (fp) och 32 (kd).

Motioner

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub244

yrkande 27 behovet av kraftfulla åtgärder för att

bekämpa skolk. Närvarokravet måste hävdas också i en

frivillig skolform som gymnasieskolan med elever som

uppnått myndighetsåldern. Skolor med stora

skolkproblem måste genomföra särskilda program för

att komma åt problemen. Som sista åtgärd skall

skolorna också kunna stänga av en elev som inte

utnyttjar sin plats i gymnasieskolan.

Kristdemokraterna anser att rektors roll som

pedagogisk ledare måste stärkas i motion

2002/03:Ub444 (kd) yrkande 25. För att förbättra

rektors möjligheter att verka är det viktigt att

rollen förtydligas genom direkt lagstadgat ansvar.

En fri och näringsriktig lunch till alla elever

skall vara en rättighet, framhålls i motion

2002/03:Ub536 (s). Mat är viktigt och det är oroande

att många barn och ungdomar äter dåligt i dag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att yrkandena bör avslås av

riksdagen.

Frågan om elevers skyldighet att närvara tas upp

av Gymnasiekommittén som påpekar att det i dag inte

finns någon direkt uttalad bestämmelse om elevers

närvaroskyldighet. Av vissa bestämmelser kan sägas

indirekt framgå att eleverna har skyldighet att

närvara ifall de inte är sjuka eller blivit

beviljade ledighet. Gymnasiekommitténs uppfattning

är att i och med att eleverna börjat gymnasieskolan

har de förbundit sig att delta i all verksamhet som

utbildningen innebär och att detta eventuellt bör

tydliggöras i förordningen. Skollagskommittén

föreslår att det i skollagen föreskrivs en

skyldighet för skolan att informera en elevs

föräldrar om en elev är frånvarande i sådan

utsträckning att det kan påverka rätten till

studiehjälp. Denna skyldighet skall gälla även om

eleven är myndig, enligt kommittén.

Utskottet anser att regeringens beredning av

förslagen bör avvaktas men vill samtidigt peka på

skolans möjlighet att erbjuda en miljö för lärande

som upplevs som positiv och stimulerande för eleven.

Därigenom kan också elevens engagemang i studierna

öka.

När det gäller frågan om rektors roll konstaterar

utskottet att frågan är uppmärksammad av regeringen

och att en särskild utredning är tillsatt som skall

göra en översyn av skolans ledningsstruktur (dir.

2003:36). Resultatet av kartläggningen och

utvärderingen skall bl.a. kunna bidra till rektors

förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Uppdraget

skall redovisas senast den 30 juni 2004. Frågan om

rektors roll och uppgifter behandlas likaså i

Skollagskommitténs betänkande.

Att tillhandahålla skollunch är i dag inte en

lagfäst skyldighet för kommunerna. I

Skollagskommitténs uppdrag har inte ingått att

föreslå kostnadsdrivande reformer. Svenska

Kommunförbundet har samlat in uppgifter om vilka

kommuner som tar ut avgift för skollunch i

gymnasieskolan. I den enkät som Svenska

Kommunförbundet gjorde inför läsåret 2002/03 svarade

225 av 289 kommuner. Av dem som svarade var det 30

kommuner som tog ut avgifter för skolluncherna.

Utskottet anser att det är positivt att majoriteten

av kommunerna erbjuder avgiftsfri skollunch och

menar att det inte är motiverat att lagreglera

frågan.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår sju

motionsyrkanden i frågor som inte ankommer på

riksdagen.

Motioner

Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,

kommunerna och respektive skola. Enligt gällande

ansvarsfördelning skall riksdagen främst fatta

beslut om övergripande och nationella frågor.

Följande motionsyrkanden rör frågor där det enligt

gällande ansvarsfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut:

motion 2002/03:Ub252 (c) om körkortsteori i

gymnasieskolan,

motion 2002/03:Ub499 (s) om införande av en

förberedande teoretisk körkortsutbildning som ett

frivilligt tillval i gymnasieskolan,

motion 2002/03:Ub512 (s) om arbetsmiljögenomgång för

gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen,

motion 2002/03:Ub532 (s) om införande av en

trafikantutbildning och en förberedande

körkortsutbildning i skolan,

motion 2002/03:N267 (fp) yrkande 13 om gymnasium och

folkhögskolor och

motion 2002/03:T214 (c) yrkande 2 om att

gymnasieskolan bör erbjuda teoriutbildning inför

körkortstagning.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Närhetsgaranti (punkt 2) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf336 yrkande 25.

Ställningstagande

Vänsterpartiet vill införa en närhetsgaranti inom

gymnasieskolan. Alla elever som söker till ett

nationellt program skall garanteras plats i närmaste

gymnasieskola som har det programmet, så långt

platserna räcker.

2. Samordning mellan grundskola och

gymnasieskola (punkt 3) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub207 yrkande 4

och avslår motion

2002/03:Ub444 yrkande 10.

Ställningstagande

En nödvändig åtgärd för att stärka gymnasiet är att

reda ut problemen i grundskolan. Brister i

grundskolan gör att elever inte får med sig de

baskunskaper som krävs för att klara gymnasiet.

3. Samordning mellan grundskola och

gymnasieskola (punkt 3) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 10

och avslår motion

2002/03:Ub207 yrkande 4.

Ställningstagande

Under 1990-talet har det för i stort sett alla

elever, oavsett motivation, blivit självklart att gå

vidare från grundskolan till gymnasiet. Det blir

därför allt viktigare att samarbetet mellan grund-

och gymnasieskolorna utvecklas. Med utgångspunkt i

elevens bästa bör nödvändig information föras över

till gymnasieskolan. Gemensam kompetensutveckling

för lärare kan vara ett sätt att skapa kontaktytor

och överbrygga klyftor mellan de båda skolformerna.

4. Behörighetsvillkor (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser att kraven för att komma in på olika

gymnasieprogram måste få variera. I dag hoppar många

av gymnasiestudierna på grund av bristande

förkunskaper. Högre förkunskapskrav måste ställas,

t.ex. borde minst godkänt i de naturvetenskapliga

grundskoleämnena vara krav för naturvetenskapligt

program och godkänt i språk, historia och

samhällskunskap vara krav för det

samhällsvetenskapliga programmet.

5. Högskolebehörighet som mål för

gymnasieutbildningen (punkt 5) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m),

Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkandena 5 och 6 samt

2002/03:Ub444 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser inte att högskolebehörighet behöver vara

ett nödvändigt mål för alla gymnasieelever.

Utformningen av gymnasieskolan skall ta hänsyn till

olika gruppers skilda behov och intressen. Gymnasiet

måste innehålla utbildningsvägar både för dem som

har ambitionen att läsa vidare på universitet och

högskolor och för dem som vill gå ut i arbetslivet

efter gymnasieskolan. Goda möjligheter till

komplettering av studierna skall finnas för den som

efter gymnasietiden vill uppnå högskolekompetens.

6. Antagning till högre studier (punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 10 och 13.

Ställningstagande

Det är fel att alla betyg är lika mycket värda vid

intagningen till högskolan. Vi anser att

gymnasiebetygen skall viktas, t.ex. bör språkbetygen

ha större betydelse än vissa andra ämnen.

De elever som har gått ett teoretiskt inriktat

program skall få en studentexamen som ger

högskolebehörighet. En avlagd examen skall vara en

förutsättning för att studera vid universitet och

högskolor. Dessutom skall det genom validering vara

möjligt att få behörighet till högskolan, t.ex. för

personer med utländsk examen.

7. Förslag om kärnämnen (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 5

och avslår motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 2,

2002/03:Ub444 yrkande 4,

2002/03:Ub472 och

2002/03:Kr297 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi kristdemokrater anser att religionskunskapens

roll som kärnämne bör utvecklas. Ämnet är en

naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet, och

det behöver utvecklas än mer i den riktningen. Det

krävs ett religionsämne som både fokuserar på

kunskaper om olika religiösa traditioner och

samtidigt stimulerar elevernas arbete med en egen

värdegrund.

8. Differentiering inom kärnämnena (punkt 8) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 8.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att dagens skola i för hög grad är

utformad för genomsnittseleven. Undervisningen måste

i stället organiseras så att elever som behöver mer

tid för inlärning får det, medan andra elever skall

kunna gå vidare i en snabbare takt och kunna

fördjupa sig. Därför skall kärnämnena kunna läsas i

olika takt. Dessutom bör kärnämneskurserna ha olika

innehåll beroende på program. Därigenom kan

undervisningen anpassas till varje elevs

intresseområde och ambitionsnivå. Möjligheten att

välja en utökad och mera teoretisk kurs skall finnas

för alla elever som önskar det.

9. Gymnasieskolans samarbete med universitet

och högskolor (punkt 9) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub210 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Det är ett problem att Sverige har färre unga i

högskoleutbildning än jämförbara länder. Vi menar

att avståndet mellan gymnasieskolan och högskolan är

alltför stort i dag. För lite av influenser och

kunskapsöverföring sker från högskolan till

gymnasiet. Ett sätt att minska steget mellan de båda

nivåerna är att erbjuda mindre högskolekurser inom

ramen för elevens fria val på gymnasiet. Genom en

ökad integration kan individualiseringen av

gymnasiegången öka och kvaliteten höjas inom hela

gymnasieutbildningen. Likaså kan rekryteringen till

högskolan förbättras.

10. Utlandsstudier (punkt 10) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 33 och 34.

Ställningstagande

Vi lever i en alltmer internationaliserad värld.

Folkpartiet vill ge alla elever en bättre möjlighet

att möta ett internationaliserat samhälle, t.ex.

genom bättre möjligheter att läsa språk och studera

utomlands. Vi är också positiva till en utveckling

där alltfler gymnasieskolor erbjuder International

Baccalaureate (IB-utbildning).

Vi anser att dagens regler om tillgodoräknande av

studier utomlands är för restriktiva och måste

ändras. Det måste vara möjligt för en elev att få

betyget Väl godkänd eller Mycket väl godkänd.

11. Profilskolor (punkt 11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 37 och 38.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att elever från olika

boendemiljöer behöver integreras i samma skola.

Detta kan åstadkommas genom att skolor får större

möjlighet att profilera sig för att locka elever

utanför närområdet och genom att elever får större

möjligheter att gå på en skola i ett annat område än

där de bor. Skolor måste därför kunna ges en

attraktiv profil för att dra till sig elever från

andra bostadsområden. De valbara kurserna kan

användas till att ge en skola en viss profil. En

kurs som motsvarar skolans profilering kan då väljas

av elever på alla program. Gymnasieskolor som ligger

i utsatta områden måste dessutom ges extra resurser

för att öka alla elevers möjlighet att klara sina

studier.

12. Försök med externa examinationer (punkt 12)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi föreslår att ett geografiskt begränsat försök

genomförs med externa examinationer. I många länder

har man efter avslutad skolgång en examination som

utförs av personer som inte själva har undervisat

eleverna. Den externa examinationen kan ligga till

grund för hela eller delar av elevens betyg. Då det

har visat sig att svenska elevers betyg inte stämmer

överens med de sammanlagda provbetygen från de

nationella proven skulle det vara intressant att

göra ett försök med en annan typ av betygssättning

som externa examinationer innebär. Dessutom kan

detta medföra en bättre relation mellan lärare och

elever om det inte är den undervisande läraren som

helt och hållet avgör elevernas betyg.

13. Individuella studieplaner (punkt 13) - m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m),

Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 5 och

2002/03:Ub444 yrkande 15.

Ställningstagande

Det finns redan i dag krav på individuella

studieplaner för varje elev i gymnasieskolan. Detta

krav måste efterföljas. Planerna bör beskriva på

vilket sätt elevens behov skall tillgodoses liksom

vilket ansvar eleven har.

14. Särskilt stöd (punkt 14) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 9.

Ställningstagande

Alla elever är olika och lär på olika sätt och det

tar olika lång tid. Skolan måste vara flexibel nog

att kunna möta eleverna där de står. Elever med

behov av särskilt stöd har en laglig rätt att få det

stöd de behöver, och gymnasieskolan måste bli bättre

på att tillgodose dessa elevers behov. Individuella

studieplaner, stöd- och specialundervisning måste

utnyttjas i större utsträckning.

15. Snedrekrytering (punkt 15 ) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det krävs åtgärder för

att bryta snedfördelningen när det gäller kön och

den sociala snedrekryteringen. Fortfarande är det

alltför få ungdomar från miljöer utan

studietradition som söker sig till högskolan. Val av

program i gymnasiet lägger grunden för

snedrekryteringen till högre studier. I arbetet för

att minska snedrekryteringen, såväl social som

genusbestämd, spelar syokonsulenterna en viktig roll

i att uppmuntra elever att göra otraditionella val.

16. Värdegrundsfrågor (punkt 16) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 16

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkandena 26 och 27.

Ställningstagande

Skolans värdegrund finns formulerad i läroplanerna

för grundskolan och de frivilliga skolformerna. En

gemensam värdegrund gör att ett mångfacetterat

samhälle i ständig förändring ändå håller samman och

ger förutsättningar för en god utveckling. Det måste

vara självklart i skolan att alla bemöter varandra

med respekt och tillit och att varje individ känner

sig sedd och uppskattad. Skolan måste därför ha

tydliga regler som är väl förankrade hos alla. Först

då kan den nödvändiga skolmiljön grundläggas för att

eleverna skall kunna känna sig trygga och ta till

sig kunskap. Att arbeta med värdegrunden på ett

medvetet sätt är så viktigt och grundläggande att

varje skola i sin kvalitetsredovisning bör redogöra

för hur arbetet går till.

Ungdomars intresse för existentiella frågor bör

mötas, och skolan bör ge eleverna verktyg för att

bearbeta sina tankar kring de stora livsfrågorna.

Samtal kring moraliska dilemman, om vad som är rätt

och fel, måste genomsyra all verksamhet i skolan.

Skolan måste också ge alla barn kännedom om vårt

kulturella arv, med kristendomen som en av

grundstenarna. Likaså bör skolan hjälpa eleverna att

hitta sin egen identitet och att öka förståelsen för

andra. Den kunskapssyn som finns formulerad i

läroplanerna bör utvecklas än mer i skolans alla

ämnen, för att därigenom i större utsträckning

stimulera elevernas utveckling.

17. Gymnasieexamen (punkt 17) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m),

Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 3,

2002/03:Ub244 yrkande 12,

2002/03:Ub429 yrkande 7 och

2002/03:Ub444 yrkande 17.

Ställningstagande

Vi anser att gymnasieskolan bör avslutas med en

gymnasieexamen, som ger eleverna ett kvitto på deras

insatser och kunskaper. Gymnasieexamen bör också ge

högskolebehörighet till fortsatta teoretiska studier

eller yrkeshögskolestudier. En särskild utredning

bör klarlägga vilka moment en sådan examen skall

innehålla.

18. Lärlingsutbildning (punkt 18) - m, fp, kd,

c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m),

Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd) och

Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 1,

2002/03:Ub244 yrkande 15,

2002/03:Ub272 yrkande 1,

2002/03:Ub322,

2002/03:Ub444 yrkande 20,

2002/03:A321 yrkandena 2 och 7

samt avslår motionerna

2002/03:Ub342 och

2002/03:Ub485.

Ställningstagande

Vi anser att en lärlingsutbildning bör införas inom

gymnasieskolan. Skola och arbetsliv bör i större

utsträckning ha en likvärdig ställning i förhållande

till utbildningen. Det lokala engagemanget är

viktigt att tillvarata och utveckla. Det ekonomiska

ansvaret måste vara tydligt. Under utbildningen

skall praktik och teori varvas, men möjligheter till

en flexibel uppläggning och omfattning av

utbildningen måste finnas. Utbildningen skall

avslutas med en examen.

19. Yrkesinriktade program (punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 7och 14.

Ställningstagande

I dagens gymnasieskola finns inga yrkesinriktade

program i reell mening. Folkpartiet anser att sådana

skall inrättas och att eleverna skall avlägga

yrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen skall

förbereda de elever för yrkeslivet som vill börja

arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier men

inte väljer eller har möjlighet att gå

lärlingsutbildning. Utbildningen skall vara mera

praktiskt inriktad och också ge möjlighet till

praktik. Många yrkesinriktade utbildningar kan bli

mer specialiserade. I samarbete med

branschorganisationerna kan mål som är viktiga för

olika yrken arbetas fram.

20. Entreprenörsutbildning (punkt 20) - m, kd

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m), Tobias Billström (m) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 3

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub244 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att det i samarbete med näringslivet borde

inrättas ett nationellt program i gymnasieskolan med

speciell inriktning på entreprenörskap. Ett sådant

program bör inrikta sig på samarbete mellan små,

medelstora och stora företag inom samhällets olika

sektorer.

21. Entreprenörsutbildning (punkt 20) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 23

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub444 yrkande 3.

Ställningstagande

Inom ramen för de nationella programmen bör man

finna lösningar som skapar större förståelse för

företagandets villkor bland eleverna. Folkpartiet

föreslår att det inrättas en entreprenörsutbildning

i gymnasieskolan. I utbildningen bör ingå kärnämnen

som svenska, engelska och matematik samt ämnen som

t.ex. redovisning, affärsjuridik och marknadsföring.

Samarbete med det lokala näringslivet bör ingå.

22. Särskilda studievägar (punkt 21) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So509 yrkande 8

samt avslår motionerna

2002/03:Ub314,

2002/03:Ub440,

2002/03:Ub493 yrkande 1,

2002/03:Kr298 yrkande 3 och

2002/03:MJ426 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi menar att undersköterskornas roll måste

uppvärderas. Kompetenskraven bör ses över och nya

karriärvägar erbjudas. Utbildningen behöver

förändras. Det finns anledning att se över

möjligheterna till en differentierad

utbildningssatsning på undersköterskor som ger

formell kompetens att hantera såväl läkemedel som

demensvård.

23. Utbildning på entreprenad (punkt 22) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 29.

Ställningstagande

I dag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut

på entreprenad. Vi anser att denna begränsning är

omotiverad. Om det finns tydliga krav på

lärarkompetens och undervisningens kvalitet finns

det ingen anledning att begränsa

entreprenadmöjligheten. Det borde vara möjligt för

en kommun att t.ex. beställa undervisning med en

särskild pedagogisk profil i språk eller

naturvetenskap av kooperativ eller andra privata

anordnare.

24. Elevinflytande (punkt 23) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 13

och avslår motionerna

2002/03:Ub444 yrkande 8 samt

2002/03:Ub429 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi menar att det är mycket viktigt att föräldrar och

elever ges valmöjligheter och inflytande över

skolans arbetsformer. Samtidigt kan inte styrelser

med lekmän och elever få fatta beslut om pedagogiska

och ämnesteoretiska frågor i skolan. Lärarnas och

rektorernas professionalism måste värnas.

25. Elevinflytande (punkt 23) - c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 8

och avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 13 samt

2002/03:Ub444 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att det inte finns behov av fortsatt

försöksverksamhet med lokala styrelser längre. I

stället bör verksamheten med lokala styrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolan permanentas nu.

26. Elevinflytande (punkt 23) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 8

och avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 13 samt

2002/03:Ub429 yrkande 8.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att en lagstadgad miniminivå

av elevinflytande bör införas. Dagens lagutformning

stadgar endast att elevinflytande skall finnas, inte

i vilken omfattning eller på vilket sätt. Ett

fungerande elevinflytande måste också organiseras på

ett sådant sätt att det blir praktiskt möjligt att

klara av, t.ex. i de skolor där traditionella

klasser avskaffas. Skolverket bör ges i uppgift att

utarbeta måldokument för elevinflytandet samt att i

större utsträckning kontrollera elevinflytandets

tillämpning på skolorna.

27. Kontakt med arbetslivet (punkt 24) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 19.

Ställningstagande

Samverkan mellan skola och arbetsliv är viktig för

att eleven skall känna valfrihet på en arbetsmarknad

som förändras och blir alltmer kunskapsintensiv.

Samverkan med arbetslivet bidrar också till att

utbildningen håller hög kvalitet och ligger i fas

med arbetslivets förändring. Det är viktigt att

elever i samtliga gymnasieprogram får kontakt med

arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda delen av

utbildningen måste planeras och genomföras efter de

utbildningsmål som fastställts och med god

handledning. De olika programmen har inte samma

möjligheter till arbetsplatsförlagd utbildning -

brist på handledare och praktikplatser uppges vara

den största svårigheten. Det är därför viktigt att

dessa frågor ges ökad uppmärksamhet i kommunerna.

28. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 25)

- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 25

och avslår motion

2002/03:Ub444 yrkande 6.

Ställningstagande

Skolverkets kvalitetsgranskning visade att skolorna

får dålig vägledning i de nationella styrdokumenten

när det gäller undervisning om sex och samlevnad.

Målskrivningar är betydelsefulla för möjligheten att

avsätta resurser, formulera mål för det lokala

arbetet och bedöma kvalitet och resultat.

Folkpartiet föreslår därför att det införs mål i

läroplanen som närmare definierar området sex och

samlevnad.

29. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt

25) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 6

och avslår motion

2002/03:Ub244 yrkande 25.

Ställningstagande

Skolan måste vara en motbild till mediernas

stilbildande roll på många områden som är viktiga

för ungdomar. Undervisningen om sex- och

samlevnadsfrågor har skurits ned på många skolor. Vi

anser att denna utveckling måste vändas och

undervisningen bli obligatorisk för alla

gymnasieelever, särskilt mot bakgrund av statistik

som visar att könssjukdomar och tonårsaborter ökar

kraftigt.

30. Språk (punkt 26) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 7

och avslår motion

2002/03:Ub358.

Ställningstagande

Forskning visar att god kunskap i modersmålet är

nödvändig vid inlärningen av ett nytt språk. För dem

som läser modersmål i gymnasiet finns olika

alternativ, bl.a. att ersätta undervisning i moderna

språk med undervisning i modersmål. Dagens regler

medför att det ger mer poäng att läsa modersmål som

språkval, vilket inte kräver några förkunskaper, än

att fortsätta tidigare studier i modersmål. Detta är

en orimlighet som måste justeras.

31. Åtgärder mot skolk (punkt 28) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 27.

Ställningstagande

I fler och fler skolor växer skolket, vilket gör det

svårt att bedriva en ordnad undervisning.

Närvarokravet måste hävdas också i en frivillig

skolform som gymnasieskolan med elever som uppnått

myndighetshetsåldern. I skolan skall bedrivas

undervisning, vilket förutsätter närvaro av

eleverna. Skolor med stora skolkproblem måste

genomföra särskilda program med olika åtgärder för

att komma åt problemen. Som sista åtgärd skall

skolorna kunna stänga av en elev som inte utnyttjar

sin plats. Ofta ökar skolket om elever känner sig

otillfredsställda med sina studieresultat, och det

är därför viktigt att öka stödinsatserna för dessa

elever.

32. Rektors roll (punkt 29) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 25.

Ställningstagande

Rektors roll som pedagogisk ledare måste stärkas.

Skolledaren har en avgörande roll för både klimat

och resultat i skolan. Det är viktigt att det

pedagogiska ledarskapet inte får stå tillbaka för en

ökande börda av administrativa uppgifter. Rektors

ansvarsområde får heller inte vara större än att det

är möjligt att vara väl insatt i verksamheten.

Huvudmannen måste skapa förutsättningar för att

rektor kan utöva ledning och styrning mot uppställda

mål. Vi menar att rektors roll bör förtydligas genom

direkt lagstadgat ansvar i syfte att öka rektors

möjligheter att verka.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Förslag om kärnämnen (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Kristdemokraterna menar att historia bör bli ett

kärnämne i gymnasieskolan. Undersökningar visar att

elever har särskilda brister i kunskaper om 1900-

talets historia. Händelser under 1900-talet är av

avgörande betydelse för vårt samhälle och

undervisningen i historia måste prioritera denna

period. De flesta ungdomar saknar t.ex. kunskap om

de brott mot mänskligheten som genomförts av

kommunistiska regimer över världen.

2. Förslag om kärnämnen (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet liberalerna har länge drivit frågan om

att historia bör vara ett kärnämne i gymnasieskolan.

Det är viktigt att alla elever får goda kunskaper i

historia för att bl.a. kunna förstå våra gemensamma

demokratiska principer och hur de vuxit fram. Utan

att känna sin historia är det svårt att upptäcka

tendenser som verkar för att kränka de mänskliga

rättigheterna. Vi liberaler ser med glädje att

Gymnasiekommitténs ledamöter nu antagit vår

ståndpunkt, och därför inväntar vi den proposition

som kommer på området.

3. Förslag om kärnämnen (punkt 7) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Om vi skall kunna intressera fler ungdomar för att

studera naturvetenskap och teknik är det viktigt att

alla elever som slutar gymnasieskolan har fått en

bättre grund än i dag att bygga vidare på.

Vänsterpartiet anser att naturkunskap i

fortsättningen skall omfatta 100 poäng och att

kärnämnenas totala omfång därmed skall utökas. Då

skulle även en bättre balans uppnås mellan

naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.

4. Gymnasieexamen (punkt 17) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Avskaffandet av studentexamen, sammanförandet av det

gamla gymnasiet, handelsgymnasierna, de tekniska

gymnasierna och yrkesskolan till en sammanhållen

gymnasieskola med treåriga utbildningar som alla

innehåller s.k. gemensamma kärnämnen, alla dessa

reformer var viktiga steg mot ett jämlikare samhälle

med ökad social mobilitet. Det övergripande målet

för alla förändringar av gymnasieskolan bör vara att

de skall medverka till ökad jämlikhet och social

rörlighet. Införandet av en gymnasieexamen leder

till ett mer segregerat skolsystem med en kunskaps-

och människosyn som inte gynnar utvecklingen av en

öppen, flexibel skola där alla elever ges likvärdiga

livschanser. En gymnasieexamen riskerar också att

styra arbetssättet i skolan och förstärka både

konkurrens och betygshets.

5. Lärlingsutbildning (punkt 18) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet anser att det är dags för ett försök

att erbjuda alla gymnasieelever möjligheten till

lärlingsutbildning. Många elever är skoltrötta och

alltfler som påbörjar en gymnasial utbildning

avslutar inte denna. Samtidigt är det många som

skulle vilja lära sig mer om något specifikt yrke

och som med glädje skulle prova att vara lärling

under ett eller ett par år. Modellerna för detta kan

variera. Det behövs dock ett samlat grepp för att

kunna erbjuda möjligheten till lärlingsutbildning

till alla elever. Regeringen bör därför lägga fram

förslag om införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasiets ram.

6. Elevinflytande (punkt 23) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Skoldemokratin, inklusive det som ibland kallas

elevinflytande, måste stärkas genom elevmajoritet i

styrelserna inom gymnasieskolan. Dessa styrelser

skall t.ex. ha budgetansvar, ansvar för mål- och

läroplansformuleringar utifrån de nationella målen

och inflytande över personalrekryteringen.

Styrelserna skall ha jämn könsfördelning och spegla

den etniska mångfalden. Även demokratin i

klassrummen och den enskilde elevens inflytande över

det egna lärandet måste utvecklas.

7. Språk (punkt 26) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Vi anser att det måste vidtas åtgärder för att

motverka den negativa utvecklingen med minskat

intresse för att läsa språk i skolan. Det är viktigt

med språkkunskaper i en alltmer internationaliserad

värld, och de moderna språkens ställning måste

stärkas. Ett skäl till att ungdomar väljer bort

språken är dagens antagningsregler till högre

studier. Genom att välja ett annat ämne än språk

räknar många elever med att få ett högre betyg, och

därmed ökade möjligheter att komma in på önskad

högskoleutbildning. Förutom att förändra

antagningreglerna så att taktikval inte lönar sig

måste också ungdomar få ökad insikt om betydelsen av

att kunna fler språk, t.ex. på en

internationaliserad arbetsmarknad.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub207 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en nödvändig

åtgärd för att stärka gymnasiet är att reda ut

problemen i grundskolan.

2002/03:Ub210 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till en modern lärlingsutbildning i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vilka ämnen som

bör ha status som kärnämnen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

gymnasieexamen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans

samarbete med universitet och högskolor.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans

möjligheter att erbjuda högskolekurser för att

minska steget mellan gymnasium och högskola.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att försök skall

genomföras med externa examinationer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt

mål för alla elever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alltid kunna

komplettera studierna så att högskolekompetens

uppnås.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att öka

specialiseringen i yrkesutbildningarna.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa kurser

i kärnämnena.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att högre

förkunskapskrav skall införas för vissa

gymnasieprogram.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att betyg skall

viktas vid antagningen till högskolan beroende på

vilken betydelse de olika kurserna har för

högskolestudierna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en internationellt

jämförbar studentexamen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att avlagd

studentexamen skall vara en förutsättning för

högre studier.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av

yrkesinriktade program med yrkesexamen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en modern

lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättandet av en

entreprenörsutbildning.

25. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av läroplanen för de

frivilliga skolformerna så att mål anges för sex-

och samlevnadsundervisningen.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kraftfulla

åtgärder för att bekämpa skolk.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undervisning i

alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

möjligheter för gymnasieelever att studera

utomlands.

34. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av 7 kap. 13 a §

gymnasieförordningen så att elever som

tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk

gymnasieskola också skall kunna erhålla betygen

Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om profilskolor och

om att gymnasieskolor i utsatta områden skall få

extra resurser.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att de valbara

kurserna får användas till att ge en skola en viss

profil.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevstyrda

skolor riskerar att urholka rektors och lärares

ansvar och status.

2002/03:Ub251 av Birgitta Carlsson och Annika

Qarlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne

i gymnasieskolan.

2002/03:Ub252 av Johan Linander och Birgitta Sellén

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om körkortsteori i

gymnasieskolan.

2002/03:Ub272 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag om införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram.

2002/03:Ub314 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att möjliggöra etablering

av en riksrekryterande rockskola med gymnasial och

eftergymnasial utbildning till Karlskoga.

2002/03:Ub322 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stärka lärlingssystemet

för småföretag.

2002/03:Ub342 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra Småland till

försöksområde för en ny lärlingsutbildning.

2002/03:Ub358 av Anita Sidén och Lena Adelsohn

Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att åtgärder måste vidtas

för att motverka minskningen av utbildningen i

främmande språk i skolan.

2002/03:Ub362 av Marianne Carlström och Kerstin

Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om konsumentkunskap i

gymnasieskolan.

2002/03:Ub425 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om framtagande av kursplan i

konsumenträtt och privat ekonomi för gymnasieskolan.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

Skolverket i uppdrag att se till att

gymnasieskolorna följer de uppsatta reglerna om

att alla elever skall ha en individuell

studieplan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta en

gymnasieexamen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att permanenta

försöksverksamhet med lokala styrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa en

utbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder.

2002/03:Ub440 av Jarl Lander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en specialutformad

gymnasieutbildning för persontransporter med

riksintag.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kravet på

direkt högskolebehörighet tas bort, men att

möjligheten att komplettera studierna för att få

behörigheten alltid skall finnas på alla program.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

bryta snedfördelning vad gäller kön och den

sociala snedrekryteringen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra

historieämnet till kärnämne.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

religionskunskapsämnets betydelse.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att sex- och

samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

modersmålsundervisning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en lagstadgad

miniminivå för elevinflytande.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elevernas

behov av särskilt stöd skall tillgodoses.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samordningen

mellan grundskola och gymnasieskola förbättras.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att individuella

studieplaner upprättas för varje elev.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa en

gymnasieexamen som redovisar innehållet i det

program eleven gått och vilka kompetenser som

uppnåtts.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om möjligheten att

fullfölja gymnasiestudier på lika villkor upp till

25 års ålder.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att elever i

samtliga gymnasieprogram ges möjligheter till

kontakt med arbetslivet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärlingsprogram införs där praktik och teoretiska

studier varvas och där utbildningen knyts till det

lokala näringslivet.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stärka rektors

roll som pedagogisk ledare.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrunden och

kunskapssynen i skolan.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att varje skola i

sin kvalitetsredovisning skall redogöra för hur

arbetet med värdegrundsfrågorna fungerar och

utvecklas.

2002/03:Ub472 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om historia som kärnämne i

gymnasieskolan.

2002/03:Ub485 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag

om införande av ett lärlingsprogram inom

gymnasieskolans ram.

2002/03:Ub493 av Claes Västerteg (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en specialutformad

gymnasieutbildning för bussförare med riksintag.

2002/03:Ub499 av Matilda Ernkrans och Hillevi

Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av en

förberedande teoretisk körkortsutbildning som ett

frivilligt tillval i gymnasieskolan.

2002/03:Ub512 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om arbetsmiljögenomgång för

gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen.

2002/03:Ub532 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införandet av en

trafikantutbildning och en förberedande

körkortsutbildning i skolan.

2002/03:Ub536 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fri lunch för alla elever i

skolan.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om närhetsgaranti

inom gymnasieskolan.

2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en differentierad

utbildningssatsning på undersköterskor.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Idrott och hälsa

som kärnämne i skolan.

2002/03:Kr298 av Peter Pedersen (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att i samverkan

med berörda parter verka för att gymnasieskolan i

Degerfors ges möjlighet att utvecklas till ett

riksrekryterande fotbollsgymnasium.

2002/03:T214 av Birgitta Carlsson och Rigmor

Stenmark (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan

bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning

med inriktning på fiske.

2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om gymnasium och

folkhögskolor.

2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det nuvarande

utbildningssystemet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

företagsinriktad lärlingsutbildning.