Bet. 2002/03:UBU2

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU2

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till

anslag m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2003. I samband därmed behandlas 35

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.

Utskottets ställningstaganden i anslagsfrågorna

gäller under förutsättning av att riksdagen beslutar

att utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd

skall vara 21 599 680 000 kr (bet. 2002/03:FiU1).

Utskottet tillstyrker ett motionsyrkande från

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,

som innebär att anslaget till rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande minskas med 250 miljoner

kronor. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens

förslag till anslagsbelopp och avstyrker

oppositionspartiernas budgetalternativ. Anslaget

till studiehjälp tillförs 300 miljoner kronor som

skall göra det möjligt för regeringen att föreskriva

att studiebidrag i studiehjälpssystemet får

utbetalas i tio månader per år i stället för

nuvarande nio.

Lagändringar som regeringen föreslagit tillstyrks

enhälligt. Sekretesslagen ändras så att sekretessen

som nu gäller i ärenden om studiestöd också skall

gälla i ärenden om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande. I studiestödslagen görs ändringar

för att studiebidrag och extra tillägg inom

studiehjälpssystemet skall kunna utbetalas även för

tid då studier inte bedrivs samt för att förenkla

dels beräkningen av återstående lånetid, dels

proceduren vid nedsättning av årsbelopp för

låntagare som på nytt får studiestöd. Lagen om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande kompletteras

med regler om skyldighet för försäkringskassorna att

lämna Centrala studiestödsnämnden (CSN) och

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) vissa

uppgifter som behövs för administrationen av

rekryteringsbidraget.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,

Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar i

särskilda yttranden sina budgetalternativ för

utgiftsområdet. Moderaterna och Folkpartiet vill

avskaffa rekryteringsbidraget. Moderaterna vill

lägga in de medel som regeringen beräknat för

rekryteringsbidrag och för bidrag till studier under

kortare tid (25:8 Bidrag till vissa organisationer

m.m.) i studiemedelsanslaget, som de dock anser kan

minskas med 335 miljoner kronor på grund av en lägre

prognos för antalet vuxenstuderande. Folkpartiet har

också en lägre prognos för antalet studerande än

regeringen, samtidigt som partiet vill höja

totalbeloppet i studiemedlen med 200 kr per månad,

höja fribeloppet från 250 till 300 % av

prisbasbeloppet och sänka den högre bidragsnivån för

vuxenstuderande på gymnasienivå från 82 till 60 %.

Folkpartiet vill kraftigt minska anslaget 25:8.

Kristdemokraterna beräknar lägre anslag till

studiemedel och studiemedelsräntor mot bakgrund av

en mindre utbyggnad av högskoleutbildningen. De vill

behålla den del av anslaget 25:8 som fördelas av

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

(Sisus) men ta bort de medel som fördelas av LO och

TCO. Centerpartiet vill minska anslaget till

studiehjälp med de 300 miljoner kronor som avsatts

för utökningen till utbetalning tio månader per år.

Utskottet avstyrker också ett antal

motionsyrkanden om villkoren för studiehjälp och

studiemedel, bl.a. fribeloppet, bidragsdelens andel

av studiemedlen och tolvterminersgränsen för att få

studiemedel.

I betänkandet finns sammanlagt nio reservationer

(m, fp, kd och c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Sekretesslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100).

2. Studiestödslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i studiestödslagen (1999:1395).

3. Lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande.

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

för budgetåret 2003, m.m.

Riksdagen

a) godkänner att under 2003 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp

om 120 900 000 000 kr (avsnitt 4.1.3); därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utg.omr.

15 punkt 4,

b) bemyndigar regeringen att under 2003 för

ramanslaget 25:7 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål beställa produktion av studielitteratur

som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 4 000 000 kr efter 2003

(avsnitt 4.1.7); därmed

bifaller riksdagen proposition 2002/03:1 utg.omr.

15 punkt 5,

c) anvisar - under förutsättning att riksdagen

bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram

för utgiftsområdet - anslagen under utgiftsområde

15 Studiestöd enligt uppställningen i bilaga 4

till detta betänkande; därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi230 yrkande

5,

bifaller delvis proposition 2002/03:1 utg.omr. 15

punkt 6 och

avslår motionerna

2002/03:Ub338 yrkandena 3, 4, 8 och 11,

2002/03:Ub452 yrkande 11,

2002/03:Ub504,

2002/03:Ub558 yrkandena 1, 2 och 3 samt

2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del.

5. Studiehjälpen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub340 och

2002/03:Ub452 yrkandena 3 och 4.

Reservation 1 (kd)

6. Studiebidragssystemet för ungdomar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub348.

7. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet)

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub237,

2002/03:Ub297 yrkande 2,

2002/03:Ub338 yrkande 7,

2002/03:Ub452 yrkande 6 och

2002/03:Ub487 yrkande 2.

Reservation 2 (m, fp, kd)

8. Tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub262,

2002/03:Ub338 yrkande 9,

2002/03:Ub452 yrkande 8 och

2002/03:Ub476.

Reservation 3 (m, fp, c)

Reservation 4 (kd)

9. Den övre åldersgränsen för studiemedel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub452 yrkande

7.

Reservation 5 (kd)

10. Bidragsandelen i studiemedel

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub452 yrkande 2 och

2002/03:Ub489 yrkande 2.

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

11. Principen om studiemedelsbelopp i

direkt proportion till uppnådda poäng

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub338 yrkande

5.

Reservation 8 (fp)

12. Försäljning av studielånsstocken på

marknaden

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub284 yrkande

1.

13 "Först-till-kvarn-systemet" vid

beviljande av rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub490 yrkande

7.

Reservation 9 (kd)

14. Korttidsstudiestöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub432.

15. Tilläggslån för småbarnsföräldrar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub382.

16. Villkoren för studiemedel efter

graviditet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf238 yrkande

3.

17. Teckenspråksutbildning för föräldrar

m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub255 yrkandena 1

och 2.

Stockholm den 26 november 2002

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp)*, Gunilla Carlsson i Tyresö (m)*, Majléne

Westerlund Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger

Davidson (kd)*, Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill

(m)*, Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp)*,

Sofia Larsen (c)*, Sören Wibe (s), Mikael Damberg

(s), Mikaela Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s)

och Tobias Billström (m)*.

* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt

4.

2002/03

UbU2

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringen har i budgetpropositionen för 2003

föreslagit att utgiftsramen för utgiftsområde 15

Studiestöd skall fastställas till 21 849 680 000 kr.

Finansutskottet har den 21 november beslutat

föreslå riksdagen att bifalla en motion från

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet,

enligt vilken utgiftsramen för detta utgiftsområde

skall fastställas till ett 250 miljoner kronor lägre

belopp. Riksdagen väntas fatta beslut om

utgiftsramarna den 4 december. Utskottets

ställningstaganden till anslagsbeloppen gäller under

förutsättning att riksdagen beslutar att

utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd för

2003 skall vara 21 599 680 000 kr.

Den reform av studiestödssystemet (med undantag

för studiehjälpen) som genomfördes den 1 juli 2001

innebär att särskilt vuxenstudiestöd (svux) och

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

skall upphöra vid halvårsskiftet 2003. Dessa

studiestöd har inte lämnats till nya vuxenstuderande

efter den 30 juni 2001.

På förslag av regeringen i proposition 2001/02:161

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (bet. UbU15,

rskr. 312) införs den 1 januari 2003 ett bidrag som

skall komplettera studiestödssystemet och kunna

användas som ett verktyg i kommunernas uppsökande

verksamhet för att stimulera vuxna till studier på

grundskole- och gymnasienivå. Rekryteringsbidraget

vänder sig till personer som är eller kan väntas bli

arbetslösa eller som har något funktionshinder.

Särskilt utbildningsbidrag (ubs) upphör med utgången

av år 2002. I förordningen (2002:744) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande finns

övergångsbestämmelser när det gäller personer som

under 2002 haft ubs.

I det följande tar utskottet först upp regeringens

redovisning av resultaten för utgiftsområdet.

Därefter behandlas regeringens förslag till vissa

lagändringar och regeringens förslag till anslag

inom utgiftsområdet samt motionsyrkanden med förslag

om ändringar av anslagsbelopp eller anslagsvillkor.

Sist tar utskottet upp motionsyrkanden med förslag

om ändringar i befintliga regler inom

studiestödsområdet och motionsyrkanden om vissa

andra frågor.

Resultat

Resultatinformation om studiestödet lämnas i det

avsnitt av budgetpropositionen som handlar om

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning, och där bedömningarna om

politikområdet Utbildningspolitik redovisas.

Regeringen redovisar utvecklingen av antalet

mottagare av de olika studiestöden de tre senaste

åren, andelen kvinnor av dessa år 2001 samt

utbetalda belopp 2001 dels i form av bidrag, dels i

form av lån. Det totala antalet mot-tagare av

studiestöd minskade från 2000 till 2001 med knappt

18 000. Andelen kvinnor var högre än 50 % för

samtliga studiestödsformer med undantag för

studiehjälpen, dvs. studiestödet för ungdomar i

gymnasial utbildning. Särskilt stor var andelen

kvinnor bland dem som fick olika slag av

vuxenstudiestöd.

Drygt 2 000 fler elever fick studiehjälp 2001

jämfört med året innan. Antalet som fick det

behovsprövade extra tillägget minskade med 12 %,

medan antalet som fick inackorderingstillägg (som

huvudsakligen ges elever i fristående skolor) ökade

med drygt 4,5 %.

Antalet studerande som fick studiemedel ökade med

nästan 20 000 personer, av vilka majoriteten, liksom

tidigare, var kvinnor. Drygt 53 % var yngre än 25

år. Antalet studiemedelstagare som läste på

grundskole- och gymnasienivå ökade med ca 10 000

personer och antalet som läste på eftergymnasial

nivå med drygt 11 000 personer. Det senare är

framför allt ett resultat av den utbyggnad av

högskoleutbildningen som skett under de senaste

åren.

Under andra halvåret 2001, då ett nytt

studiemedelssystem trädde i kraft, fick drygt 30 %

av de vuxna som läste på grundskole- eller

gymnasienivå studiemedel med högre bidragsdel (ca 82

% av totalbeloppet i stället för ca 34,5 % ). Av dem

som läste på grundskolenivå med studiemedel hade

nästan 76 % den högre bidragsnivån.

Benägenheten att utnyttja studielån sjönk bland

vuxna som studerade på grundskole- och gymnasienivå

och låg 2001 på drygt 70 %, en minskning med 5

procentenheter. Bland studiemedelstagare som läste

på eftergymnasial nivå låg lånebenägenheten kvar på

84 %. Högst andel låntagare, drygt 89 %, fanns bland

utlandsstuderande. Det nya tilläggslån som infördes

med det nya studiestödssystemet utnyttjades av drygt

12 600 personer.

Antalet låntagare i studiestödssystemet var den 1

januari 2001 drygt 1,4 miljoner personer. Deras

skuld till Centrala studiestödsnämnden (CSN) uppgick

vid samma tillfälle till 145 miljarder kronor. År

2001 fick ca 247 000 låntagare anstånd med sin

återbetalning, vilket är ungefär samma andel som

året innan.

Regeringen gör bedömningen att den minskade

lånebenägenheten bland studerande på grundskole- och

gymnasienivå hänger samman med de regelförändringar

som infördes i och med studiemedelsreformen 2001,

framför allt de skärpta återbetalningskraven,

höjningen av bidragsandelen och det höjda

fribeloppet.

De olika vuxenstudiestöden, särskilt

vuxenstudiestöd (svux), särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa (svuxa) och särskilt utbildningsbidrag

(ubs), befann sig år 2001 under avveckling

respektive utfasning. Antalet mottagare av ubs

minskade med cirka 17 500 personer och antalet

studerande med svux eller svuxa med ungefär 22 000

personer. I det sistnämnda talet ingår svux vid

vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

(NT-svux) samt svux vid vissa lärarutbildningar.

Någon nyantagning till utbildning med NT-svux har

inte skett efter höstterminen 1998.

Regeringen gör bedömningen att minskningen av

antalet mottagare av vuxenstudiestöd är en följd av

att Kunskapslyftet fasats ut samt av det förbättrade

sysselsättningsläget.

Ubs upphör vid utgången av 2002 och svux och svuxa

vid halvårsskiftet 2003. Regeringen avser att inom

kort vidta nödvändiga förändringsåtgärder med

anledning av att ubs försvinner.

Sekretesslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändring i sekretesslagen så att den sekretess

som gäller i ärenden om studiestöd även skall

gälla i ärenden om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande.

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller

sekretess i ärenden om studiestöd för uppgift om

enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

om det kan antas att den enskilde lider skada eller

men om uppgiften röjs.

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande omfattas

inte av studiestödslagen (1999:1395) utan regleras

särskilt i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande.

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretess skall gälla i

ärenden om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

på samma sätt som i ärenden om studiestöd. Därför

föreslås en ändring i 9 kap. 5 § andra stycket

sekretesslagen (1980:100). Ändringen föreslås träda

i kraft den 1 januari 2003.

Lagförslaget återges i bilaga 2 till detta

betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).

Studiestödslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till

ändringar i studiestödslagen (1999:1395).

Ändringarna innebär att regeringen får

bestämma att studiehjälp får lämnas även för

annan tid än studietid, något som möjliggör

att studiebidrag och extra tillägg lämnas i

tio månader av året i stället för nuvarande

nio månader. Vidare förenklas sättet att

beräkna för vilket antal studieveckor som

studielån kan beviljas fr.o.m. det år den

sökande fyller 41 år. Den som tar emot

studiestöd skall kunna få nedsättning av

årsbeloppet för återbetalning av tidigare lån

utan att behöva ansöka särskilt om det.

Gällande bestämmelser

Enligt 2 kap. 6 § studiestödslagen (1999:1395) får

studiehjälp lämnas för de delar av ett läsår då den

studerande bedriver studier. Regeringen har i

studiestödsförordningen (2000:655) föreskrivit att

ett läsår i gymnasieskolan skall anses omfatta nio

månader. Studiehjälp lämnas därför eleverna där

under nio månader av året.

I 3 kap. 9 § studiestödslagen föreskrivs en

begränsning av rätten till studielån fr.o.m. det år

en studerande fyller 41 år. Andra stycket av denna

paragraf reglerar hur tidigare studielån skall

behandlas vid beräkningen av hur länge ytterligare

studielån kan beviljas. I övergångsbestämmelser till

den nya studiestödslagen (1999:1395) finns

motsvarande bestämmelser om hur studiestöd enligt

den tidigare studiestödslagen (1973:349) eller lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa skall räknas med vid beräkningen av

återstående studielånetid enligt 3 kap. 9 § i den

nya lagen.

Efter ansökan av låntagaren får årsbeloppet för

återbetalning av studielån sättas ner (4 kap. 12 §

studiestödslagen).

Propositionen

Regeringen redovisade i 2001 års ekonomiska

vårproposition (prop. 2000/01:100) sin avsikt att

studiebidrag till gymnasiestuderande fr.o.m. 2003

skulle utgå under tio månader av året. Eftersom

studiehjälpssystemet för närvarande är föremål för

översyn (dir. 2002:47) anser regeringen det

olämpligt att nu göra några mer ingripande

förändringar i studiestödslagen. Därför föreslår

regeringen att riksdagen, genom ett tillägg i 2 kap.

6 § studiestödslagen, skall bemyndiga regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer, att

föreskriva att studiebidrag och extra tillägg i

studiehjälpssystemet får lämnas även för tid då den

studerande inte bedriver studier.

Regeringen föreslår vidare förenklingar i

bestämmelserna om hur återstående lånetid skall

beräknas för den som fyller 41 år eller mera.

Slutligen föreslår regeringen att årsbeloppet för

återbetalning av tidigare mottagna studielån skall

få sättas ned för den som tar emot studiehjälp,

studiemedel eller utbildningsbidrag för doktorander,

utan att han eller hon behöver ansöka särskilt om

detta.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1

januari 2003.

Lagförslaget återges i bilaga 2 till detta

betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ändringar i studiestödslagen

(1999:1395). Det är angeläget att reglerna när det

gäller beräkningen av återstående lånetid är

begripliga för de studerande och inte skapar mer

administrativt arbete hos CSN än nödvändigt.

Utskottet utgår från att den pågående översynen av

studiehjälpssystemet kommer att resultera i förslag

senare om mer genomgripande förändringar av

studiestödslagen.

Lagen om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om två

nya paragrafer i lagen om rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande. De nya bestämmelserna

motsvarar dem som finns i studiestödslagen

dels när det gäller skyldighet för

läroanstalt att till CSN lämna vissa

uppgifter som är av betydelse för

tillämpningen av lagen, dels när det gäller

skyldighet för allmän försäkringskassa att

lämna CSN vissa uppgifter.

Gällande bestämmelser

I studiestödslagen (1999:1395) finns i 6 kap. 6 §

ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om

en läroanstalts skyldighet att till CSN lämna de

uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av

studiestödslagen eller av föreskrifter som har

meddelats med stöd av den lagen. I 6 kap. 7 § första

stycket studiestödslagen föreskrivs skyldighet för

allmän försäkringskassa att enligt bestämmelser som

regeringen meddelar lämna CSN eller

Överklagandenämnden för studiestöd de uppgifter som

har betydelse för tillämpningen av studiestödslagen

och föreskrifter som har meddelats med stöd av den.

Några motsvarande bestämmelser finns inte i lagen

(2002:624) om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande.

Propositionen

Regeringen föreslår att det i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall

införas bestämmelser som motsvarar dem som finns i

6 kap. 6 § och 7 § första stycket studiestödslagen.

Lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

skall, enligt riksdagens beslut våren 2002, träda i

kraft den 1 januari 2003.

Lagförslaget återges i bilaga 2 till detta

betänkande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens

förslag till ändringar i lagen om rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande.

Anslag m.m. för budgetåret 2003

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för

budgetåret 2003 inom utgiftsområde 15

Studiestöd anvisar följande belopp under

anslagen (ramanslag):

25:1 Studiehjälp m.m. 3 010 960 000 kr

25:2 Studiemedel m.m. 11 034 219 000 kr

25:3 Studiemedelsräntor m.m.

5 585 224 000 kr

25:4 Rekryteringsbidrag 1 778 992 000

kr

25:5 Vuxenstudiestöd m.m.

64 365 000 kr

25:6 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och

vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

60 520 000 kr

25:7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål

25 450 000 kr

25:8 Bidrag till vissa organisationer m.m.

39 959 000 kr

Riksdagen bör vidare godkänna regeringens

förslag om upplåning för studielån och ge

regeringen det begärda bemyndigandet att

under 2003 beställa produktion av viss

studielitteratur.

Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3

(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringens förslag till anslagsbelopp 2003 framgår

av bilaga 3 till detta betänkande.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2003 skall

anvisa ett ramanslag på 3 010 960 000 kr.

Beloppet är beräknat utifrån bedömningen att

404 000 elever kommer att få studiebidrag år 2003.

Anslaget har tillförts 300 miljoner kronor för att

finansiera förändringen att studiebidrag och extra

tillägg skall kunna lämnas under tio månader per år.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2003 skall

anvisa ett ramanslag på 11 034 219 000 kr.

Beloppet under anslaget är beräknat för ett lägre

antal studerande än regeringen tidigare planerat för

år 2003. Det sammanhänger med att utbyggnaden av den

grundläggande högskoleutbildningen nu föreslås bli

mindre än tidigare planerat. Denna fråga behandlas

närmare i utskottets betänkande 2002/03:UbU1 om

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Anslagsbeloppet har också

utökats för att finansiera studiemedel till ett ökat

antal studerande i polisutbildning och för

studerande i en ny utbildning av brandmän. Dessa

båda utbildningar finansieras i övrigt under

utgiftsområdena 4 Rättsväsendet respektive 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet. Vidare har regeringen

beräknat att prisbasbeloppets förändring kommer att

öka kostnaderna under studiemedelsanslaget med 214

miljoner kronor 2003 och att genomsnittskostnaden

per studiemedelstagare blir lägre än vad som legat

till grund för tidigare beräkningar. Det sistnämnda

hänger samman med att höjningen av fribeloppet (den

inkomst som studiemedelstagaren kan ha utan att

studiemedlen reduceras) inte har visat sig leda till

så stor ökning av kostnaderna för studiebidrag i

studiemedelssystemet som regeringen räknade med när

höjningen föreslogs (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7,

rskr. 96). Anslagsbeloppet har också justerats med

anledning av Riksförsäkringsverkets beslut om

reglering av statlig pensionsavgift för 2000.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:3 Studiemedelsräntor m.m. för budgetåret 2003

skall anvisa ett ramanslag på 5 585 224 000 kr.

Anslaget avser räntor på och avskrivningar av

studielån som lämnats inom ramen för studiemedel,

särskilt vuxenstudiestöd (svux), särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) samt

kostnader för avskrivning och inlösen av vissa äldre

typer av studielån.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:4 Rekryteringsbidrag för budgetåret 2003 skall

anvisa ett ramanslag på 2 028 992 000 kr.

Riksdagen beslutade vid föregående riksmöte att

det den 1 januari 2003 skall införas ett

rekryteringsbidrag som skall komplettera

studiestödssystemet och kunna användas som verktyg i

kommunernas uppsökande verksamhet för att stimulera

vuxna till studier på grundskole- och gymnasienivå

(prop. 2001/02:161, bet. UbU15, rskr. 312). Som

framgått tidigare i detta betänkande omfattas inte

rekryteringsbidraget av studiestödslagen, utan

regleras i en särskild lag. Rekryteringsbidraget är

i sin helhet ett bidrag och skall vid heltidsstudier

utgå med samma belopp som studiemedel eller med ett

förhöjt belopp på 122,5 % av totalbeloppet i

studiemedel. Samtidigt som rekryteringsbidraget

införs upphör studiestödsformen särskilt

utbildningsbidrag (ubs). I propositionen meddelas

att regeringen avser att inom kort lämna förslag

till hur rekryteringsbidraget skall betraktas vid

beräkning av inkomst när man skall fastställa

bostadsbidrag och återbetalningsskyldighet av

underhållsstöd.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:5 Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 2003 skall

anvisa ett ramanslag på 64 356 000 kr.

Anslaget finansierar svux och svuxa för studerande

som före den 1 juli 2001 hade påbörjat studier med

sådant studiestöd. Svux och svuxa upphör helt den 30

juni 2003.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:6 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i

teckenspråk för budgetåret 2003 skall anvisa ett

ramanslag på 60 520 000 kr.

Anslaget finansierar bidrag till kostnader för

resor och boende för döva och hörselskadade elever

vid riksgymnasierna i Örebro samt för elever vid Rh-

anpassad gymnasieutbildning i Göteborg,

Kristianstad, Stockholm och Umeå. Vidare finansieras

med detta anslag kostnader för anordnande av

teckenspråksutbildning för föräldrar och kostnader

för deltagande i sådan utbildning.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 2003 anvisar ett ramanslag på 25 450 000

kr.

Anslaget används för stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är

synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Det

disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket

(TPB), som i samverkan med andra bibliotek skall

förse synskadade och andra läshandikappade med

litteratur. Antalet studerande som får

studielitteratur genom TPB ökade kraftigt under

2001, samtidigt som nyproduktionen per studerande

minskade något, dels på grund av en effektivare

organisation, dels på grund av att inlånen från

andra talboksbibliotek i världen ökade.

Anslagsbeloppet för 2003 har justerats endast med

index för prisförändringar.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget

25:8 Bidrag till vissa organisationer m.m. för

budgetåret 2003 skall anvisa ett ramanslag på

39 959 000 kr.

Anslaget finansierar bidrag vid studier under

kortare tid och ersätter den tidigare

studiestödsformen korttidsstudiestöd. Riksdagen

beslutade våren 2001 (prop. 2000/01:107, bet. UbU18,

rskr. 228) att studiestödsformen korttidsstudiestöd

skulle ersättas av bidrag som skulle fördelas av

Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens

Centralorganisation (TCO) samt Statens institut för

särskilt utbildningsstöd (Sisus).

Regeringen begär också att riksdagen skall

godkänna att under 2003 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om

120,9 miljarder kronor. Vidare begär regeringen

bemyndigande att under 2003 för ramanslaget 25:7

Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa

produktion av studielitteratur som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

4 miljoner kronor efter 2003.

Motioner

I en gemensam motion föreslår Socialdemokraterna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet att riksdagen under

anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag skall anvisa 250

miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit

i budgetpropositionen (mot. 2002/03:Fi230 yrkande

5).

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Ub558 att anslagen till rekryteringsbidrag

(25:4) och till bidrag vid studier under kortare tid

(25:8) skall avskaffas och medlen som regeringen

budgeterat på dessa anslag föras över till anslaget

25:2 Studiemedel m.m. Liksom tidigare avvisar

Moderaterna rekryteringsbidraget. Partiet har en

annan prognos än regeringen för antalet

vuxenstuderande och anser att det samlade anslaget

25:2 därför kan minskas med 335 miljoner kronor.

Folkpartiet vill enligt motionerna 2002/03:Ub338

yrkande 11 och 2002/03: Fi232 yrkande 17 minska

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. med 385 miljoner

kronor. Beloppet är beräknat utifrån en lägre nivå

på antalet vuxenstuderande än regeringen utgått

från, samt från vissa förändringar av villkoren för

studiemedel. Totalbeloppet bör enligt Folkpartiet

höjas med 200 kr per månad för alla, vilket medför

en kostnad på 200 miljoner kronor, som kompenseras

av att den högre bidragsnivån vid vuxenstudier på

gymnasienivå sänks till 60 % av totalbeloppet (mot.

2002/03:Ub338 yrkandena 3 och 4). Det s.k.

fribeloppet skall enligt Folkpartiet höjas från 250

till 300 % av prisbasbeloppet (mot. 2002/03:Ub338

yrkande 8). Folkpartiet, som liksom Moderaterna

motsatt sig införande av rekryteringsbidraget,

föreslår att anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag

minskas med 2 028 miljoner kronor. Vidare vill

Folkpartiet minska anslaget 25:8 Bidrag till vissa

organisationer med 15 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452

yrkande 11 att anslaget 25:2 Studiemedel m.m.

minskas med 23 miljoner kronor och anslaget 25:3

Studiemedelsräntor m.m. med 2 miljoner kronor,

vilket motiveras av att partiet vill se en mindre

utbyggnad av högskoleutbildningen än regeringen.

Vidare föreslår Kristdemokraterna att anslaget 25:8

Bidrag till vissa organisationer m.m. skall minskas

med 31 959 000 kr. Det stöd för studier under

kortare tid som fördelas av Sisus skall enligt

motionärerna kvarstå.

Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub504 att

anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. minskas med 300

miljoner kronor. Partiet säger nej till den tionde

månaden med studiebidrag i studiehjälpssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

sammanställningen i bilaga 4 till detta betänkande

och därmed bifaller förslaget i motion 2002/03:Fi230

och avslår Moderaternas, Folkpartiets,

Kristdemokraternas och Centerpartiets förslag.

Riksdagen bör enligt utskottets mening också

godkänna att under 2003 lån tas upp i

Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om

120,9 miljarder kronor samt ge regeringen det

bemyndigande som begärts att under 2003 beställa

produktion av studielitteratur som inklusive

tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst

4 miljoner kronor efter 2003.

Utskottet delar den bedömning som görs i motion

2002/03:Fi230 yrkande 5 att det finns utrymme för

att minska anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag med 250

miljoner kronor, utan att detta får någon effekt på

verksamheten. I övrigt bör riksdagen anvisa anslagen

med de belopp som regeringen föreslagit.

Utökningen av studiehjälpen så att studiebidrag

och extra tillägg får lämnas under tio månader av

året är betydelsefull för att stärka barnfamiljernas

situation.

Införandet den 1 januari 2003 av

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande är viktigt

för att stimulera de personer som har allra svårast

att våga steget tillbaka till studier att ändå ta

det. Rekryteringsbidraget är ett viktigt inslag i

den strategi för vuxnas lärande som riksdagen

godkände våren 2001 (prop. 2000/01:72, bet. UbU15,

rskr. 229).

Behovet av stöd för studier under kortare tid har

visat sig bl.a. genom att efterfrågan under år 2002

har varit större än det anslag som hittills

anvisats. Regeringen har därför i

budgetpropositionen, avsnittet Tilläggsbudget,

föreslagit att anslaget Bidrag till vissa

organisationer m.m. (som innevarande år har numret

25:7) för budgetåret 2002 skall ökas med 15 miljoner

kronor. Detta förslag behandlas av finansutskottet.

Utbildningsutskottet anser inte att det är motiverat

att inför 2003 avskaffa detta anslag eller minska

det belopp som regeringen har föreslagit.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig

bakom den försämring av villkoren för studiemedel

till vuxenstuderande på gymnasienivå som föreslås i

Folkpartiets budgetförslag.

Studiehjälpen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå

Kristdemokraternas förslag om rätt att

bedriva studier i gymnasieskolan upp till 25

års ålder och därvid få samma studiestöd

oavsett ålder. Riksdagen bör inte uttala sig

för att studiebidragets belopp skall höjas

till 1 050 kr per månad från 1 juli 2004, och

inte heller för utbetalning av studiebidraget

för december senast den 15 december.

Jämför reservation 1 (kd).

Gällande bestämmelser

Elever i gymnasieskolan är vanligen högst 20 år och

har rätt till studiehjälp. Från och med höstterminen

det år då eleven fyller 20 år har han eller hon i

stället rätt till studiemedel.

Gymnasieskolan är avsedd att påbörjas av ungdomar

efter avslutad grundskoleutbildning eller

motsvarande och fram t.o.m. första kalenderhalvåret

det år de fyller 20 år. På grund av uppehåll i

studierna under gymnasieutbildningen kan det

förekomma att elever i gymnasieskolan är äldre än 20

år.

Enligt studiestödsförordningen (2000:655) betalas

studiehjälp ut månadsvis i efterskott. CSN har

föreskrivit att studiehjälp betalas ut den sista

bankdagen i varje månad. Studiemedel betalas ut

förskottsvis varje månad.

Motioner

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452

ett tillkännagivande till regeringen om att alla

skall ges rätt till gymnasiestudier, som den

enskilde fritt skall kunna förlägga inom

tidsperioden 16 till 25 års ålder, och att alla

elever i gymnasieskolan skall ha samma studiestöd,

som motionärerna vill kalla gymnasiebidrag (yrkande

3). Studiebidraget för gymnasieelever bör enligt

motionärerna höjas till 1 050 kr per månad fr.o.m.

den 1 juli 2004 (yrkande 4).

I motion 2002/03:Ub340 (m) begär motionären att

studiebidraget till gymnasieungdomar för december

månad skall betalas ut den 15 december, så att

ungdomarna kan köpa julklappar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

En studerande som är 20 år eller mer får i

studiemedelssystemet ett större studiebidrag än i

studiehjälpssystemet. Bidragsdelen i studiemedel

för en period av fyra veckor är i dag 2 288 kr, mer

än dubbelt så mycket som det gymnasiebidrag som

Kristdemokraterna förordar. För den som fortsätter

studier i gymnasieskolan efter 20 års ålder är det

alltså en ekonomisk fördel att få studiestöd i form

av studiemedel i stället för studiehjälp.

Studiehjälpssystemet är baserat på att föräldrarna

har försörjningsansvar för sina barn. För ett barn

som går i gymnasieskolan upphör föräldrarnas

försörjningsansvar när barnet fyller 21 år.

Den som har avbrutit studier i gymnasieskolan får

i mån av plats tas in på nytt. För detta finns ingen

åldersgräns. Möjligheter att slutföra en avbruten

gymnasieutbildning finns också inom ramen för

vuxenutbildningen.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte uttala

sig om tidpunkter och former för utbetalning av

studiehjälp, något som enligt

studiestödsförordningen bestäms av CSN.

Studiebidragssystemet för ungdomar

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till den pågående översynen av

studiehjälpssystemet bör riksdagen avslå en

motion om översyn av studiebidragssystemet

för ungdomar.

Motioner

Enligt motion 2002/03:Ub348 (s) bör regeringen

kartlägga konsekvenserna av att studiebidraget till

gymnasieelever inte utgår under årets samtliga

månader. Det kan exempelvis visa sig vara nödvändigt

att överväga om inte en utökning av studiehjälpen

till årets samtliga månader är mer prioriterat än

ytterligare generella höjningar av nivån för

barnbidrag, flerbarnstillägg och studiehjälp, heter

det i motionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen med

hänvisning till att en översyn av studiehjälpen

pågår och skall redovisas i december 2002. Utredaren

skall bl.a. klargöra studiehjälpens roll som

studiestöd i relation till olika ekonomiska

samhällsstöd, främst på det familjepolitiska området

(dir. 2002:47).

Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motioner om avskaffande av inkomsttaket för

beviljande av studiemedel (fribeloppet).

Jämför reservation 2 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel med fullt belopp får lämnas bara om den

studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte

överstiger ett visst belopp (fribeloppet). Vid

heltidsstudier om 20 veckor under ett kalenderhalvår

är fribeloppet 125 % av prisbasbeloppet. Hösten 2002

är fribeloppet vid sådana studier 47 375 kr.

Om den studerande har större inkomster än

fribeloppet, reduceras studiemedlen med 50 % av den

överskjutande inkomsten. Hösten 2002 innebär detta

att rätten till studiemedel upphör helt om inkomsten

under andra halvåret uppgår till 110 134 kr.

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Ub487 yrkande 2 att fribeloppsgränsen skall

avskaffas helt. Samma förslag framförs i motionerna

2002/03:Ub237 och 2002/03:Ub297 (båda m). Liksom

tidigare hänvisar motionärerna till att studenterna

bör kunna minska sin skuldsättning genom inkomster

av arbete.

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub338

yrkande 7 att regeringen skall återkomma till

riksdagen med en strategi för hur fribeloppsgränsen

skall avskaffas.

Kristdemokraterna anser enligt motion

2002/03:Ub452 yrkande 6 att det skall vara fritt för

studenter att komplettera studiemedlen med eget

arbete, utan att bidragsdelen påverkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reformen av studiemedelssystemet den 1 juli 2001

innebar bl.a. att fribeloppet höjdes kraftigt. Med

de regler som gäller i dag finns det enligt

utskottets mening goda möjligheter för studenter att

begränsa sin skuldsättning om de har arbetsinkomster

vid sidan av studiemedlen. Om alla som bedriver

studier skulle ha rätt till studiemedel oavsett

övriga inkomster, kan kostnaden för statsbudgeten

förväntas bli stor.

Tolvterminersregeln vid beviljande

av studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

generösare dispensgivning när det gäller att

få studiemedel utöver tolv terminer.

Jämför reservationerna 3 (m, fp) och 4 (kd).

Gällande bestämmelser

För studier på högskolenivå och annan eftergymnasial

nivå lämnas studiemedel vid studier på heltid under

sammanlagt högst 240 veckor, vilket motsvarar tolv

terminer. Studiemedel får lämnas för längre tid om

det finns synnerliga skäl (3 kap. 8 §

studiestödslagen, 1999:1395).

Enligt de regler som gällde före den 1 juli 2001

kunde studiemedel utöver tolv terminer lämnas om det

fanns särskilda skäl.

Motioner

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub338 yrkande

9 att regeringen skall återkomma till riksdagen med

förslag om generösare dispensregler. Det finns risk

för personliga tragedier, om studenter efter ett par

år med andra studier påbörjar en längre

högskoleutbildning, som inte ryms inom

tolvterminersgränsen. Folkpartiet anser också att en

generösare dispensgivning skall göra det möjligt att

få studiemedel för åtminstone viss del av en

forskarutbildning. I motion 2002/03:Ub262 (fp)

förordar motionären större generositet vid

dispensgivningen. Hon påpekar att även avtrappningen

av lånemöjligheten för den som är 41 år eller äldre

kan slå hårt och tvinga till studieavbrott.

Kristdemokraterna föreslår också, i motion

2002/03:Ub452 yrkande 8, att de tidigare reglerna

för dispens från tolvterminersregeln (särskilda skäl

i stället för synnerliga skäl) skall återinföras.

Motionärerna anser att alla som har gått fyra år

eller mera på en lång sammanhängande utbildning

skall kunna få dispens enligt de tidigare reglerna

för att kunna slutföra sin utbildning.

I motion 2002/03:Ub476 (s) framför motionären oro

för att de många studenter, som läst t.ex. kemi

eller biologi innan de blivit antagna till

läkarutbildning, inte vågar påbörja den om de inte

på förhand vet att de kommer att kunna få

studiemedel hela tiden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Högskoleverket har genom en enkät till universitet

och högskolor tagit reda på hur lärosätena ser på de

nya villkoren för dispens från tolvterminersregeln.

Verket har sammanställt synpunkterna i en rapport

(Högskoleverket 2002:18R). För egen del gör

Högskoleverket reflexionen att informationen om

högskoleutbildningar och om studiestödssystemet

måste förbättras, inte minst till grupper som ännu

inte befinner sig i högskoleutbildning.

Skärpningen av villkoren för dispens från

tolvterminersgränsen skall ses mot bakgrund av att

praxis tidigare var sådan att många studenter

räknade med att få studiestöd under 2-3 terminer

utöver huvudregeln. Detta ledde till långa

studietider och stor skuldsättning. Dispens för att

få studiemedel utöver tolv terminer gavs dock med de

tidigare reglerna bara om studenten hade kommit så

långt i sin utbildning att det återstod högst två

terminer för att nå studiemålet (tre terminer om det

gällde läkarutbildning). En av grundprinciperna för

det nya studiestödssystemet är att studieskulderna i

normalfallet skall betalas tillbaka. Riksdagen antog

hösten 1999 den nya studiestödslagen utan några

reservationer vare sig mot skärpningen av villkoret

för dispens från tolvterminersregeln eller mot

begränsningen av lånemöjligheten för studenter som

är 41 år eller äldre (bet. 1999/2000:UbU7, rskr.

96). Utskottet delar Högskoleverkets bedömning att

det behövs förbättrad information till blivande

studenter, så att de förstår villkoren för

studiestöd och kan planera sina studier på ett

realistiskt sätt.

Den övre åldersgränsen för

studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

översyn av den övre åldersgränsen för

studiemedel.

Jämför reservation 5 (kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel får lämnas längst t.o.m. det kalenderår

då den studerande fyller 50 år (3 kap. 3 §

studiestödslagen, 1999:1395). Studielån kan inte

beviljas därefter, men regeringen har i

studiestödsförordningen (2000:655) föreskrivit att

studiebidrag kan lämnas den som är mellan 50 och 55

år för yrkesinriktad utbildning inom områden där

brist på utbildad arbetskraft råder eller kan väntas

råda (3 kap. 2 §). Vilka utbildningar som omfattas

av denna möjlighet har fastställts särskilt av

regeringen.

Motioner

Kristdemokraterna anser enligt motion 2002/03:Ub452

yrkande 7 att det bör göras en översyn av 50-

årsgränsen. De hänvisar till att genomsnittsåldern i

samhället blir allt högre, att vi ständigt talar om

livslångt lärande och att pensionsåldern har höjts.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

En höjning av den övre åldersgränsen för

studiemedel skulle medföra ökade utgifter för staten

som det inte finns utrymme för.

Bidragsandelen i studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

studiebidragets andel av studiemedlens

totalbelopp skall höjas.

Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (c).

Gällande bestämmelser

Studiebidraget utgör för närvarande drygt 34 % av

totalbeloppet i studiemedel (3 kap. 11 och 12 §§

studiestödslagen, 1999:1395).

Motioner

Kristdemokraterna anser att bidragsandelen till att

börja med skall höjas till 36 %. På sikt skall dock

gälla principen hälften bidrag, hälften lån. De

föreslår i motion 2002/03:Ub452 yrkande 2 ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489

yrkande 2 att bidrag och lån skall utgöra vardera 50

% av totalbeloppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Vid reformen 2001 av studiestödssystemet höjdes

den ordinarie bidragsandelen från ca 28 % till drygt

34 % av totalbeloppet. Samtidigt infördes en högre

bidragsnivå på 82 % för personer över 25 år som

studerar på grundskole- eller gymnasienivå. För

bidragen på den högre nivån avsätts en särskild

resursram. Inför studiestödsreformen beräknades

kostnaden för studiebidrag öka med ca 2,1 miljarder

kronor exklusive pensionsavgifter (prop. 1999/2000:

10 s. 135). Under andra halvåret 2001 kunde 30 % av

alla studiemedelstagare som läste på grundskole-

eller gymnasienivå beviljas bidrag på 82-

procentsnivån. Många studiemedelstagare som läste på

gymnasienivå var ungdomar i åldern 20-24 år som

inte är berättigade till den högre bidragsnivån.

En höjning av den generella bidragsnivån enligt

motionärernas förslag skulle inte vara

statsfinansiellt möjlig utan att villkoren i övrigt

för studiemedel i stället försämras avsevärt.

Utskottet är inte berett att förorda något sådant.

Studiemedelsbelopp i direkt

proportion till uppnådda

studieresultat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om

"peng per poäng", dvs. att studiemedel

utbetalas med utgångspunkt i hur många poäng

studenten tagit under en termin.

Jämför reservation 8 (fp).

Motioner

Folkpartiet förordar i motion 2002/03:Ub338 yrkande

5 att studiemedelssystemet görs mer flexibelt.

Studiemedelsbeloppet skall enligt motionärerna

ställas i direkt relation till antalet uppnådda

högskolepoäng. Modellen skulle uppmuntra flit,

samtidigt som även den student som bara har klarat

ett fåtal poäng skulle kunna fortsätta sina studier

utan att bli helt utan ekonomiskt stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen har behandlat motsvarande yrkande flera

gånger tidigare, senast våren 2002 (bet.

2001/02:UbU2). Liksom tidigare hänvisar utskottet

till att ett system med "peng per poäng" övervägdes

av Studiestödsutredningen, som kom fram till att

nackdelarna övervägde fördelarna. Ett sådant system

skulle bl.a. ytterligare kunna locka studenter att

välja lätta kurser och utbildningar framför sådana

som anses mer krävande, vilket inte är önskvärt.

Försäljning av studielånsstocken på

marknaden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att

möjligheten att försälja studielånsstocken på

marknaden skall övervägas.

Motionen

I motion 2002/03:Ub284 (kd) yrkande 1 förordas en

utredning av möjligheten att försälja den samlade

studielånsstocken på marknaden, dock under

förutsättning att villkoren för studenterna blir

lika fördelaktiga som i dagens situation, eller

bättre. Detta skulle enligt motionärerna vara

ekonomiskt fördelaktigt för staten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Samma förslag har behandlats vid de tre senaste

riksmötena. Liksom tidigare anser utskottet att

motionärernas idé är orealistisk.

"Först-till-kvarn-systemet" vid

beviljande av rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett yrkande om

avskaffande av principen att

rekryteringsbidrag beviljas i den ordning som

ansökningarna kommer in.

Jämför reservation 9 (kd).

Gällande bestämmelser

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande beviljas i

mån av tillgång på medel. CSN fastställer en

resursram för varje kommun. Om en kommun inte kan

rekrytera studerande i den omfattning som

resursramen medger, kan CSN omfördela medel till

andra kommuner. Rekryteringsbidrag beviljas i den

ordning som ansökningarna kommer in till CSN (s.k.

först-till-kvarn-princip).

Motionen

Kristdemokraterna anser enligt motion 2002/03:Ub490

yrkande 7 att först-till-kvarn-principen gör

systemet både oförutsägbart och orättvist.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Riksdagen behandlade ett motsvarande yrkande förra

året i samband med propositionen om

rekryteringsbidrag (prop. 2001/02:161, bet. UbU15,

rskr. 312). Utskottet hänvisade då till värdet av

att kommunen kan ge den sökande besked om

studieplats och rekryteringsbidrag vid samma

tillfälle. Rekryteringsbidraget införs den 1 januari

2003. Om beslut om rekryteringsbidrag inte skall

fattas successivt allteftersom ansökningarna lämnas

in, blir det nödvändigt att ha gemensamma

ansökningstider och principer för urval mellan de

personer som söker bidraget. Det skulle enligt

utskottets mening försämra den flexibilitet som bör

prägla kommunernas arbete med vuxnas lärande.

Korttidsstudiestöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något

tillkännagivande om fortsatt utökat stöd till

korttidsstudier.

Motionen

I motion 2002/03:Ub432 (s) påtalar motionärerna att

efterfrågan på korttidsstudiestöd i dess nya form

innevarande år har varit större än vad anslaget

räcker till, och att regeringen därför har

föreslagit att anslaget ökas med 15 miljoner kronor

på tilläggsbudget. De föreslår ett tillkännagivande

till regeringen om att det är viktigt att fortsatt

utökat stöd kommer till stånd för att stärka

människors möjligheter till utveckling via kortare

kompletterande studier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Liksom motionärerna anser utskottet att stödet

till studier under kortare tid spelar en viktig roll

för att ge människor tillgång till fortsatt lärande,

vilket är angeläget ur demokratisk synpunkt och för

att minska klyftor i samhället. Utskottet utgår från

att regeringen delar den uppfattningen. I

budgetarbetet måste dock behovet av studiestöd av

olika slag vägas mot varandra och mot andra

angelägna behov.

Tilläggslån för småbarnsföräldrar

och studiemedel vid graviditet

Utskottets förslag i korthet

Med hänsyn till den pågående studiesociala

utredningen bör riksdagen avslå

motionsyrkanden om att tilläggslån till

studiemedlen skall kunna beviljas på grund av

att man har småbarn att försörja och om att

studiemedelssystemet inte skall missgynna den

som blir gravid.

Gällande bestämmelser

Tilläggslån kan i studiemedelssystemet beviljas

studerande som under de tolv månaderna närmast före

studiernas början har haft en inkomst som uppgått

till minst 415 % av prisbasbeloppet (3 kap. 12 §

studiestödsförordningen, 2002:655). Dock kan

tilläggslån lämnas först fr.o.m. det kalenderår den

studerande fyller 25 år.

Motioner

Enligt motion 2002/03:Ub382 (s) har unga föräldrar

som studerar och som saknar arbetslivserfarenhet

ingen möjlighet till extra studiestöd. Detta sänder

enligt motionärens mening signalen att

småbarnsföräldrar inte skall studera i högskolan.

Följden blir att de antingen avstår från studier

eller väntar med att skaffa barn. Motionären anser

att en ökad möjlighet till extra studiestöd därför

behövs.

I motion 2002/03:Sf238 (kd) yrkande 3 sägs att

studiemedelssystemet bör ändras så att det inte

automatiskt straffar den som presterar mindre på

grund av barnafödande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

En studiesocial utredning har relativt nyligen

tillsatts (dir. 2002:120). Utredningen skall, mot

bakgrund av de studerandes skiftande sociala

situation, kartlägga samspelet mellan

studiestödssystemet och andra förmånssystem som

bl.a. socialförsäkringssystemet och

bostadsbidragssystemet. I direktiven till

utredningen nämns bl.a. att studerande som får barn

under studietiden kan hamna i en ekonomisk situation

som försvårar fortsatta studier.

Teckenspråksutbildning för föräldrar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte begära att

teckenspråksutbildningen för föräldrar (TUFF)

skall utvidgas till att även omfatta perioden

då barnen går i grundskolan eller

specialskolan.

Gällande bestämmelser

I förordningen (1997:1158) om statsbidrag för

teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

föreskrivs att TUFF i första hand skall ges innan

barnet nått skolåldern och att den bör ges under

loppet av fyra år. Föräldrar till yngre barn skall

prioriteras.

Motionen

Enligt motion 2002/03:Ub255 (m) bör TUFF utvidgas

att även omfatta perioden då barnet går i

grundskolan eller specialskolan (yrkande 1).

Föräldrarna till döva och hörselskadade barn skall

kunna vara språkgivare för sina egna barn,

framhåller motionärerna. De anser också att det

behövs ökade forskningsinsatser för att kartlägga

barnets kommunikationsmiljö (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Riksdagen behandlade en likalydande motion vid

förra riksmötet (bet. 2001/02:UbU2 s. 24 samt

2001/02:UbU1 s. 33). Skolverket har i uppdrag att

följa och utvärdera TUFF och skall lämna en slutlig

redovisning den 1 oktober 2004. Utskottet anser

liksom tidigare att Skolverkets slutliga redovisning

bör inväntas. Den nya skolutvecklingsmyndigheten

kommer att under anslaget 25:3 Utveckling av

skolväsende och barnomsorg disponera

forskningsmedel. Utskottet utgår från att

myndigheten liksom tidigare Skolverket kommer att ha

ansvar för att forskning kommer till stånd inom

angelägna områden där kunskap saknas eller är

bristfällig. Även andra myndigheter, t.ex.

Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap, har medel för att finansiera

forskning som respektive råd bedömer vara av

tillräcklig kvalitet och angelägenhetsgrad.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Studiehjälpen (punkt 5) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkandena 3 och 4 och avslår motion

2002/03:Ub340.

Ställningstagande

Enligt min och Kristdemokraternas mening bör

utbildningssystemet förändras så att alla ges rätt

till tre års gymnasiestudier, som den enskilde fritt

skall kunna förlägga under tiden från 16 till 25 års

ålder. Alla elever i gymnasieskolan bör ha samma

studiestöd, lämpligen kallat gymnasiebidrag.

Beloppet för detta studiestöd bör den 1 juli 2004

höjas till 1 050 kr per månad. Liksom

utskottsmajoriteten anser jag att riksdagen inte bör

uttala sig om tider och former för utbetalning av

studiebidrag.

2. Inkomstprövningen vid beviljande av

studiemedel (fribeloppet) (punkt 7) - m, fp,

kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria

Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs

i reservationen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna

2002/03:Ub297 yrkande 2,

2002/03:Ub338 yrkande 7 och

2002/03:Ub452 yrkande 6

och bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub237 och

2002/03:Ub487 yrkande 2.

Ställningstagande

Systemet med inkomstprövning vid beviljande av

studiemedel bör avskaffas. Det skall vara fritt för

studenter att komplettera studiemedlen med inkomst

av eget arbete och på så sätt kunna begränsa sin

skuldsättning. Fribeloppet bör successivt höjas för

att på sikt avskaffas helt. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till en strategi för hur

detta avskaffande skall komma till stånd.

3. Tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel (punkt 8) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub338 yrkande 9 och

bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub262,

2002/03:Ub452 yrkande 8 och

2002/03:Ub476.

Ställningstagande

Begränsningar av rätten till studiemedel måste

finnas, inte minst av ekonomiska skäl. Vi anser dock

att skärpningen av villkoren för att få studiemedel

utöver tolv terminer har gått för långt. Studenter

som efter en eller ett par terminers studier

påbörjar en längre högskoleutbildning (exempelvis

till läkare) bör genom dispens kunna få studiemedel

för att slutföra denna, även om de haft studiemedel

i tolv terminer. Det finns en risk att de annars

inte slutför studierna, och resultatet kan bli

personliga tragedier. Även framöver bör det också

vara möjligt att åtminstone till viss del finansiera

studier i forskarutbildningen med studiemedel,

vilket också kräver en generösare dispensgivning

från tolvterminersgränsen.

4. Tolvterminersregeln vid beviljande av

studiemedel (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkande 8 och bifaller delvis

motionerna

2002/03:Ub262,

2002/03:Ub338 yrkande 9 och

2002/03:Ub476.

Ställningstagande

Jag anser att skärpningen av villkoren för att få

studiemedel utöver tolv terminer har gått för långt.

Många studenter riskerar att tvingas avbryta sina

studier för att de inte får studiemedel, framför

allt de som läser vid längre utbildningar och

tidigare har studerat på högskolan. Genom detta

kommer studenternas ekonomiska bakgrund att få

större betydelse för möjligheten att fullfölja långa

universitetsutbildningar, vilket motverkar arbetet

med att bryta den sociala snedrekryteringen. Alla

som har gått fyra år eller mer på en lång

sammanhållen utbildning skall enligt min mening ha

möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna

för att kunna slutföra sin utbildning. Villkoret om

synnerliga skäl för att få dispens från

tolvterminersregeln bör ändras tillbaka till krav på

särskilda skäl.

5. Den övre åldersgränsen för studiemedel

(punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkande 7.

Ställningstagande

I vårt samhälle där genomsnittsåldern generellt blir

allt högre, där vi ständigt talar om det livslånga

lärandet och där pensionsåldern har höjts, finns en

åldersgräns för när man senast kan påbörja studier

och få studiemedel. Kristdemokraterna menar att

denna åldersgräns kan ifrågasättas och föreslår en

översyn på området.

6. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkande 2 och bifaller delvis motion

2002/03:Ub489 yrkande 2.

Ställningstagande

Studiestödssystemet måste konstrueras så att många

attraheras av högre studier, samtidigt som systemet

uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den

egna och därmed också indirekt för samhällets

ekonomi. Bidragsdelen i studiemedel bör höjas till

36 % av totalbeloppet. På sikt bör dock principen

hälften lån, hälften bidrag gälla.

7. Bidragsandelen i studiemedel (punkt 10) - c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkande 2 och bifaller delvis motion

2002/03:Ub452 yrkande 2.

Ställningstagande

Redan efter ett år med det nya studiemedelssystemet

kan Centerpartiet konstatera att regeringen bara

kommer halvvägs. Återbetalningen stramas upp och

återbetalningstakten höjs, men skuldbördan är

fortfarande i det närmaste lika stor. Högre

utbildning är en god investering både för den

enskilda studenten och för samhället. Det är därför

självklart att staten bör subventionera en del av

den enskildes kostnader för studier och dela risken

med honom eller henne. Jag anser att bidrag och lån

skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet i

studiemedel. Detta förslag innebär att skuldbördan

blir hanterlig för alla studenter, vilket också gör

det lättare för personer från studieovana hem att ta

steget in i högskolan. Så fort samhällsekonomin ger

utrymme är det prioriterat att höja totalbeloppet i

studiemedelssystemet.

8. Principen om studiemedelsbelopp i direkt

proportion till uppnådda poäng (punkt 11) -

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub338 yrkande 5.

Ställningstagande

Studiemedelssystemet måste enligt vår mening blir

mer flexibelt och följsamt i förhållande till den

enskilda studenten. Studiemedel bör utbetalas med

utgångspunkt i hur många högskolepoäng som den

studerande tar under en termin, så att fler

avklarade poäng leder till en successiv upptrappning

av studistödet - ett system med "peng per poäng".

Modellen uppmuntrar flit men gör det också möjligt

för studenter med en tillfällig svacka i sina

studier att fortsätta sin utbildning på lägre fart

utan att bli helt utan ekonomiskt stöd.

9. "Först-till-kvarn-systemet" vid beviljande

av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

(punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion

2002/03:Ub490 yrkande 7.

Ställningstagande

En stor brist med systemet med rekryteringsbidrag

till vuxenstuderande är det "först-till-kvarn-

system" som beslutats. Det är enligt vår mening både

oförutsebart och orättvist och bör ändras.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m)

och Tobias Billström (m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som finansutskottet föreslagit

riksdagen att fastställa. Ett övergripande mål för

den ekonomiska politiken bör vara att möjliggöra

ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. Våra

förslag syftar till att skapa förutsättningar för

ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande

Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter till ett rikare liv. Vårt

alternativ framgår av reservation 8 i

finansutskottets betänkande 2002/03:

FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en utgiftsram

som är 335 miljoner kronor lägre än den som

regeringen föreslagit, och 85 miljoner kronor lägre

än den som finansutskottet nu föreslår.

Vi avvisar liksom tidigare rekryteringsbidraget

till vuxenstuderande. De medel som regeringen

föreslagit under särskilda anslag till

rekryteringsbidrag och till bidrag till studier

under kortare tid vill vi överföra till anslaget

25:2 Studiemedel m.m. Detta ligger i linje med vårt

förslag under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning om att samla alla

vuxenutbildningar under ett anslag. Eftersom svux

och svuxa befinner sig under avveckling omfattas

inte anslaget 25:5 Vuxenstudiestöd m.m. av vår

strukturförändring. Vi har en annan prognos än

regeringen för antalet vuxenstuderande och anser att

studiemedelsanslaget därför kan minskas med 335

miljoner kronor.

2. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som finansutskottet nyligen har

föreslagit riksdagen att fastställa. Folkpartiet

liberalernas budgetförslag för år 2003 innebär i

sina huvuddrag sänkta skatter på arbete och

företagande i syfte att uppnå en långsiktig och

uthållig tillväxt. Det syftar också till en mera

rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Våra

utgiftsökningar avser främst bistånd, utbildning och

forskning, vård och omsorg, förbättringar för

handikappade, åtgärder mot ohälsan samt satsningar

på miljö och rättssäkerhet. Vårt alternativ framgår

av reservation 9 i finansutskottets betänkande

2002/03:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en

utgiftsram som är 2 428 miljoner kronor lägre än den

som regeringen föreslagit, och 2 178 miljoner kronor

lägre än den som finansutskottet nu föreslår.

Vi avvisar liksom tidigare rekryteringsbidraget

till vuxenstuderande, som vi anser innebär en

orättvisa gentemot dem som väljer att studera före

25 års ålder. Hela beloppet för rekryteringsbidrag

bör tas bort från utgiftsramen. Utgifterna för

studiemedel påverkas av att vi antar en något lägre

nivå på antalet studerande än regeringen. Samtidigt

påverkas anslagsbeloppet av följande förändringar

som vi föreslår. Vi vill höja totalbeloppet i

studiemedel för alla studerande med 200 kr per månad

och höja fribeloppet från 250 till 300 % av

prisbasbeloppet. Den högre bidragsnivån för

vuxenstudier på gymnasienivå kan sänkas till 60 %

mot nuvarande 82 %. En högre lånedel anser vi

acceptabel med tanke på de avskrivningsmöjligheter

som reglerna medger vid högre studier. För

vuxenstudier på grundskolenivå skall den högre

bidragsnivån fortsätta att vara 82 %. I samband med

regeringens förslag om införande av

rekryteringsbidrag föreslog Folkpartiet vid förra

riksmötet att tilläggslån, förutom till

funktionshindrade, i första hand skall beviljas

småbarnsföräldrar, eftersom dessa ofta behöver

längre tid på sig för att genomföra studierna (mot.

2001/02:Ub23 yrkande 4). Särskilt ensamstående

föräldrar, ofta kvinnor, kan ha svårt att fullfölja

sina studier på grund av ekonomiska problem. Det är

fortfarande Folkpartiets uppfattning att denna grupp

måste ha rätt till tilläggslån. Vi anser också att

bidraget till korttidsstudier kan minskas med 15

miljoner kronor. Vid sidan av studiestödet skall

enligt Folkpartiets uppfattning ett års studier för

lite äldre studerande kunna finansieras av

kompetenskonton eller med lån av det allmänna

pensionssystemet.

3. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som finansutskottet nyligen har

föreslagit riksdagen att fastställa.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att

långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer

för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och

strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.

Därigenom skapas förutsättningar för att

sysselsättningen ska kunna öka i en sådan

utsträckning att välfärden tryggas för alla. Våra

reformer och ekonomiska satsningar syftar framför

allt till att sänka skatterna på arbete och

företagande, öka valfriheten inom familjepolitiken,

återupprätta rättsväsendet, stärka pensionärernas

ekonomiska situation och förbättra infrastrukturen.

Vårt alternativ framgår av reservation 10 i

finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1. För

utgiftsområde 15 innebär det en utgiftsram som är 57

miljoner kronor lägre än den som regeringen

föreslagit och 193 miljoner kronor högre än den som

finansutskottet nu föreslår.

Vi beräknar anslaget 25:2 Studiemedel m.m. till

ett belopp som är 23 miljoner kronor lägre än

regeringen har föreslagit, eftersom vi räknar med en

mindre utbyggnad av högskoleutbildningen 2003 än

regeringen gör. Därför kan också anslaget 25:3

Studiemedelsräntor m.m. minskas med 2 miljoner

kronor. Anslaget 25:8 Bidrag till vissa

organisationer m.m. vill vi minska med 31 959 000 kr

eftersom vi anser att rätten att fördela studiestöd

av skattemedel inte skall ges till fackliga

organisationer. Under anslaget skall däremot det

belopp som fördelas av Sisus enligt vår mening

finnas kvar.

4. Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

budgetåret 2003, m.m. (punkt 4) - c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska

politiken och budgetpolitiken samt andra

utgiftsramar än dem som finansutskottet nyligen har

föreslagit riksdagen att fastställa. Centerpartiets

budgetförslag för 2003 innebär att vi vill

åstadkomma en socialt, ekonomiskt och ekologiskt

hållbar utveckling. De största uppgifterna under de

kommande åren är att skapa förutsättningar för en

ekonomiskt och socialt uthållig tillväxt genom

satsning bl.a. på företagande och högre utbildning

och forskning. Vårt alternativ framgår av

reservation 11 i finansutskottets betänkande

2002/03:FiU1. För utgiftsområde 15 innebär det en

utgiftsram som är 300 miljoner kronor lägre än den

som regeringen föreslagit och 50 miljoner kronor

lägre än den som finansutskottet nu föreslår.

Vi anser att anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. kan

minskas med de 300 miljoner kronor som regeringen

avsatt för att kunna föreskriva att studiebidrag

skall utbetalas i tio månader per år i stället för

nuvarande nio.

5. Principen om studiemedelsbelopp i direkt

proportion till uppnådda poäng (punkt 11) -

m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m)

och Tobias Billström (m).

Det finns flera olika sätt att förändra

studiemedelssystemet så att det blir mer flexibelt.

"Peng per poäng" skulle kunna vara ett sådant sätt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2002/03:1

Budgetpropositionen för 2003,

utgiftsområde 15 Studiestöd, föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

4. att riksdagen godkänner att under 2003 lån tas

upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett

belopp om 120 900 000 000 kr (avsnitt 4.1.3),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2003 för ramanslaget 25:7 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål beställa produktion av

studielitteratur som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst

4 000 000 kr efter 2003 (avsnitt 4.1.7),

6. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar

anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

uppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.

Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till detta

betänkande.

Motioner från allmänna

motionstiden

2002/03:Ub237 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen beslutar att avskaffa fribeloppet i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub255 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av utökad

teckenspråksutbildning för föräldrar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ökade

forskningsinsatser för att kartlägga barnets

kommunikationsmiljö.

2002/03:Ub262 av Yvonne Ångström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om större flexibilitet när det

gäller tilldelning av studiestöd för

högskolestuderande.

2002/03:Ub284 av Tuve Skånberg och Per Landgren

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

alternativet att utförsälja studielånsstocken på

marknaden.

2002/03:Ub297 av Lars Lindblad och Peter Danielsson

(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om borttagandet av

fribeloppsgränsen.

2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

totalbeloppet med 200 kr per månad.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel till

vuxenstuderande.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om etablerandet av

principen "peng per poäng".

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen

skall återkomma till riksdagen med en strategi för

hur fribeloppsgränsen skall avskaffas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

fribeloppsgränsen från 250 till 300 % av

basbeloppet.

9. Riksdagen begär att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag om generösare dispensregler.

11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub340 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det förlängda

barnbidraget till gymnasiestuderande ungdomar för

december månad bör utbetalas senast den 15 december.

2002/03:Ub348 av Carina Adolfsson Elgestam och

Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av

studiebidragssystemet för ungdomar.

2002/03:Ub382 av Johan Löfstrand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om studiemedelssystemet

och småbarnsföräldrar.

2002/03:Ub432 av Sonja Fransson och Gunilla Carlsson

i Hisings Backa (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att stärka

människors möjligheter till studier genom

korttidsstudiestöd.

2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om höjd

studiebidragsdel för universitets- och

högskolestudier.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva

gymnasiestudier för ungdomar mellan 16 och 25 år.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en höjning av

studiebidraget för gymnasieelever på 1 050

kr/månad.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av

inkomsttaket utan att bidragsdelen i

studiebidraget påverkas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av den

bortre åldersgränsen för studiemedel.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att återinföra de

tidigare reglerna för dispens för extra

studiemedel.

11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub476 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behov av en översyn av

dispensreglerna i studiemedelssystemet.

2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

2. Riksdagen beslutar avskaffa fribeloppsgränsen

helt, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa ett

nytt studiemedelsförslag där bidrag och lån skall

utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-

veckorsgränsen för studiestöd.

2002/03:Ub504 av Sofia Larsen m.fl. (c):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under

utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår av

i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub558 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 15, anslag

25:2 Studiemedel för budgetåret 2003 1 733 951 000

kr utöver vad regeringen föreslagit eller således

12 768 170 000 kr.

2. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 15,

anslag 25:4 Rekryteringsbidrag i enlighet med vad

som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 15,

anslag 25:8 Bidrag till vissa organisationer i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar

i förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd och

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som framgår

av i motionen redovisad uppställning (delvis).

2002/03:Sf238 av Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utforma

studiemedelssystemet så att det inte missgynnar den

som blir gravid.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

2. Förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1999:1395)

3. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Bilaga 3

Regeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003

inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Belopp i 1 000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------

Politikområde Anslags-RegeringensMotionärernas avvikel

förslag förslag

Anslag typ

-------------------------------------------------------------------------------

(s, v,

mp) (m) (fp) (kd) (c)

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

25 Utbildningspolitik

-------------------------------------------------------------------------------

25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 3 010 960

-------------------------------------------------------------------------------

25:2 Studiemedel m.m. (ram) 11 034 +1 733 -3

219 951 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:3 Studiemedelsräntor m.m. (ram) 5 585 224

-------------------------------------------------------------------------------

25:4 Rekryteringsbidrag (ram) 2 028 992 -250 -2 028 -2 0

000 992 000

-------------------------------------------------------------------------------

25:5 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 64 356

-------------------------------------------------------------------------------

25:6 Bidrag till kostnader vid viss

gymnasieutbildning

och vid viss (ram) 60 520

föräldrautbildning i teckenspråk

-------------------------------------------------------------------------------

25:7 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 25 450

ändamål

-------------------------------------------------------------------------------

25:8 Bidrag till vissa organisationer (ram) 39 959 -39 959 -15 0

m.m.

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Summa för utgiftsområdet 21 849 -250 -335 000 -2 4

680 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

Bilaga 4

Utskottets förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 15 Studiestöd

Företrädarna för (m), (fp), (kd) och (c) har avstått

från att delta i beslutet om anslag (se särskilda

yttrandena 1-4).

Belopp i 1 000-tals kronor

--------------------------------------------------------

Politikområde, anslag RegeringensUtskottets

Avvikelse

och (anslagstyp)

förslag förslag

--------------------------------------------------------

-----------------------------------------------

25 Utbildningspolitik

--------------------------------------------------------

25:1 Studiehjälp m.m. (ram) 3 010 960 3 010 960

--------------------------------------------------------

25:2 Studiemedel m.m. (ram) 11 034 11 034

219 219

--------------------------------------------------------

24:3 Studiemedelsräntor m.m. 5 585 224 5 585 224

(ram)

--------------------------------------------------------

25:4 Rekryteringsbidrag 2 028 992 1 778 992 - 250

(ram) 000

--------------------------------------------------------

25:5 Vuxenstudiestöd m.m. 64 356 64 356

(ram)

-------------------------------------------------------

25:6 Bidrag till kostnader vid

viss gymnasieutbildning

och vid viss

föräldrautbildning i

teckenspråk (ram) 60 520 60 520

--------------------------------------------------------

25:7 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål

(ram) 25 450 25 450

--------------------------------------------------------

25:8 Bidrag till vissa

organisationer m.m.

(ram) 39 959 39 959

--------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

Summa för 21 849 21 599 - 250

utgiftsområdet 680 680 000

--------------------------------------------------------