Bet. 2002/03:UBU3

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU3

Kvalitetsarbete och planering för skolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och

jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för

förskola, skola och vuxenutbildning jämte motioner,

Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR20 ITiS – en

statlig satsning på IT i skolan samt Riksdagens

revisorers förslag 2002/03:RR3 Statens styrning av

skolan jämte motioner. I betänkandet behandlas också

35 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden

2002. Utskottet föreslår att regeringens skrivelse

läggs till handlingarna. Riksdagen bör inte heller

enligt utskottet göra några tillkännagivanden till

regeringen enligt förslagen från Riksdagens

revisorer. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförts

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skolans uppdrag och uppgifter

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 1,

2001/02:Ub30 yrkande 8,

2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub281,

2002/03:Ub298 yrkande 1,

2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,

2002/03:Ub410 yrkande 5,

2002/03:Sf226 yrkande 19 samt

2002/03:Sf332 yrkande 10.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

2. Styrningen av skolan

Riksdagen avslår

punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR3

samt motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del,

2002/03:Ub1 yrkande 5,

2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,

2002/03:Ub410 yrkande 8,

2002/03:Ub417 yrkande 19,

2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt

2002/03:N302 yrkande 3.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

Reservation 7 (c)

3. Nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub30 yrkande 7

2002/03:Ub1 yrkande 7 och

2002/03:Ub2 yrkande 1.

Reservation 8 (m)

Reservation 9 (fp)

4. Uppföljning av ITiS kostnader

Riksdagen avslår

punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR20.

5. Analys av effekterna av

specialdestinerade bidrag

Riksdagen avslår

punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR3.

Reservation 10 (m, fp, kd, c)

6. Avskaffande av specialdestinerade

bidrag

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub1 yrkande 6.

Reservation 11 (m)

7. Individuella utvecklingsplaner

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub209 yrkande 3,

2002/03:Ub298 yrkande 2,

2002/03:Ub329,

2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14 samt

2002/03:Ub410 yrkande 6.

Reservation 12 (m)

Reservation 13 (c)

8. Kvalitetsredovisning

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 4,

2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4 samt

2002/03:Ub387.

Reservation 14 (kd)

9. Utvärdering av fristående skolor

Riksdagens avslår motion

2001/02:Ub28 yrkande 10.

Reservation 15 (m, fp, kd, c)

10. Nationellt kvalitetsinstitut

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 9,

2001/02:Ub30 yrkande 9,

2002/03:Ub1 yrkande 2 och

2002/03:Ub2 yrkande 2.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

11. Kvalitetsgranskningsnämnden

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub3 yrkande 1.

12. Skolverkets uppgifter

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub1 yrkande 1.

Reservation 17 (m)

13. Skolverkets allmänna råd

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub3 yrkande 2.

14. Intern revision i Skolverket

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub1 yrkande 3.

Reservation 18 (m)

15. Anmälningsplikt

Riksdagen avslår

punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR3

samt motionerna

2002/03:Ub1 yrkande 4 och

2002/03:Ub2 yrkande 3.

Reservation 19 (m)

Reservation 20 (fp, c)

Reservation 21 (kd)

16. Kvalitetsutveckling av den högre

utbildningen

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub30 yrkande 14.

Reservation 22 (fp)

17. Förskola och skola i segregerade

områden

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del och

2001/02:Ub30 yrkande 12.

Reservation 23 (m)

Reservation 24 (fp)

18. Historia som kärnämne

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub30 yrkande 4.

19. IT-strategi

Riksdagen avslår

punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR20

och motion

2002/03:Ub244 yrkande 22.

Reservation 25 (fp)

20. Skolans demokratiska uppdrag

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub26,

2001/02:Ub30 yrkande 6,

2002/03:Ub393,

2002/03:K326,

2002/03:K383 yrkande 8 och

2002/03:Ju214 yrkande 5.

Reservation 26 (fp)

21. Kvaliteten i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 3,

2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 samt

2001/02:Ub30 yrkande 11.

Reservation 27 (fp)

Reservation 28 (kd)

Reservation 29 (c)

22. Förändringar i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del samt

2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.

Reservation 30 (m)

Reservation 31 (fp)

23. Förkunskaper till nationella program

Riksdagen avslår motionen

2001/02:Ub30 yrkande 3.

Reservation 32 (m, fp, kd, c)

24. Individuella programmet

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 2,

2001/02:Ub28 yrkande 5

2002/03:Ub229 yrkande 3,

2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 samt

2002/03:Ub444 yrkande 11.

Reservation 33 (fp)

Reservation 34 (kd)

Reservation 35 (c)

25. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 6 och

2001/02:Ub30 yrkande 2.

Reservation 36 (m)

Reservation 37 (fp)

Reservation 38 (kd)

26. Eftergymnasiala yrkesutbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 7 och

2001/02:Ub30 yrkande 15.

Reservation 39 (fp)

Reservation 40 (kd)

27. Kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen avslår motion

2001/02:Ub29 yrkande 2.

Reservation 41 (fp)

28. Tillgången på lärare

Riksdagen avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del

2001/02:Ub30 yrkande 10 och

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.

Reservation 42 (m)

Reservation 43 (fp)

Reservation 44 (c)

29. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:188 till

handlingarna.

Stockholm den 13 februari 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Gunilla

Carlsson i Tyresö (m), Majléne Westerlund Panke (s),

Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik

Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström (s),

Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén

(s), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd) och

Mariam Osman Sherifay (s).

2002/03

UbU3

Redogörelse för ärendet

Regeringens skrivelse Utbildning för

kunskap och utveckling

Regeringen har i skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap

och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för

kvalitetsarbetet i förskola, skola och

vuxenutbildning, berett riksdagen tillfälle att ta

del av vad som anförts i skrivelsen.

I anledning av skrivelsen har 29 motionsyrkanden

väckts. Ett antal motionsyrkanden som avser

bildandet av en ny skolutvecklingsmyndighet och som

väckts i anledning av skrivelsen, har behandlats i

samband med utskottets behandling av

budgetpropositionen för 2003 (bet. 2002/03:UbU1).

I propositionen Ansvaret för skolan (prop.

1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76) angavs att

riktlinjer för utvecklingen på skolområdet borde

presenteras för riksdagen i en utvecklingsplan för

skolområdet. Utvecklingsplanen skall enligt

propositionen framför allt vara statsmakternas

policydokument för skolverksamheten och visa

regeringens aktuella prioriteringar inom

utbildningsområdet.

Utgångspunkten för skrivelsen är enligt regeringen

de omfattande insatser för att förstärka

utbildningsområdets resurser och kvalitet som

riksdagen beslutat om och som har gett nya

förutsättningar för kommuner och skolor, från

förskola till vuxenutbildning, att nå målen och leva

upp till sitt uppdrag. Regeringen menar att

insatserna nu bör följas av ett tydligare statligt

ansvar för att följa upp att alla skolenheter och

skolhuvudmän erbjuder en nationellt likvärdig

utbildning av hög kvalitet. De statliga insatser som

lyfts fram i skrivelsen är enligt regeringens

bedömning, tillsammans med de resursförstärkningar

till utbildningsområdet som har beslutats, av

strategisk betydelse för att påskynda det lokala

utvecklingsarbetet och höja utbildningens kvalitet.

I skrivelsen redovisar regeringen också sin

principiella syn i ett antal frågor som är föremål

för översyn och ger också sin syn på ett antal

frågor som är aktuella i skol- och

utbildningsdebatten.

Riksdagens revisorers förslag

Statens styrning av skolan

Riksdagens revisorers förslag bygger på rapporten Statens

styrning av skolan – från målstyrning till

uppsökande bidragsförmedling (2001/02:13). Rapporten

har remissbehandlats innan revisorerna lagt fram

sitt förslag till riksdagen. Med anledning av

revisorernas skrivelse har 14 motionsyrkanden

väckts.

Revisorerna har i sin granskning utgått från att

alla barn i Sverige har rätt till likvärdig

utbildning och att Skolverket är den statliga

myndighet som skall tillse att god utbildning och

studiemiljö garanteras samtliga elever i den svenska

skolan. Revisorerna ansåg i sin rapport att

Skolverkets tillsyn av skolväsendet var

otillräcklig, och trots att regeringen har uppmanat

verket att öka sin tillsyn har tillsynen minskat.

Revisorerna pekar i rapporten på att regeringen

under senare år utökat Skolverkets uppgifter till

att omfatta utbetalning av statsbidrag i stor

utsträckning. Utvecklingsarbetet har till stor del

kommit att handla om medelsfördelning i direkt

samarbete med kommunerna. Revisorerna menar att

förändringarna av Skolverkets uppgifter har bidragit

till att gränserna mellan kommunernas och

Skolverkets ansvar har luckrats upp.

Riksdagens revisorers förslag ITiS – en

statlig satsning på IT i skolan

Riksdagens revisorers förslag bygger på rapporten ITiS – en

statlig satsning på att stimulera användningen av

informationsteknik i skolan (2001/02:10). Rapporten

har remissbehandlats innan revisorerna lagt fram

sitt förslag till riksdagen. Inget motionsyrkande

har väckts i anledning av skrivelsen. Revisorerna

har granskat det nationella programmet för IT i

skolan. Programmet genomfördes under åren 1999–2002

och omfattade ca 1,7 miljarder kronor.

I granskningen behandlas frågor som rör programmets

beredning, organisation och genomförande.

Revisorerna konstaterade i rapporten att

genomförandet av programmet i huvudsak har fungerat

väl. Man menade också att motivet till att

regeringen bildade en särskild delegation för att

genomföra programmet borde ha redovisats för

riksdagen och att programmet för IT i skolan

innehöll flera förvaltningspolitiskt problematiska

särdrag. Konstruktionen med en särskild delegation

inom Regeringskansliet med ansvar för genomförandet

av satsningen är ett exempel på att regeringen och

dess kansli själv tar på sig förvaltningsuppgifter

som vanligen ankommer på myndigheter under

regeringen. IT i skolan var också enligt revisorerna

ett exempel på en form av statlig styrning av skolan

som avviker från statsmakternas intentioner med

målstyrning och generella statsbidrag.

Utskottets överväganden

Inledning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse

2001/02:188 Utvecklingsplan för skolan samt

Riksdagens revisorers skrivelser 2001/02:RR20 ITiS –

en statlig satsning på IT i skolan och 2002/03:RR3

Statens styrning av skolan jämte motionsyrkanden.

Betänkandet omfattar också 35 yrkanden från den

allmänna motionstiden 2002.

Betänkandet är disponerat efter sakområden. Under

samma avsnitt kan således en eller flera skrivelser

behandlas, jämte motioner väckta i anledning av

skrivelserna samt motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden.

Övergripande frågor om skolan

Skolans uppdrag och uppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende förändringar i

fråga om skolans uppdrag och övergripande

uppgifter.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd)

och 4 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringens mål är en skola som ger alla kunskap och

där alla elever har rätt och möjlighet till

framsteg. Utbildningen skall vara likvärdig och av

hög kvalitet. Förskolans och skolans viktigaste

uppgift är att förvalta och stimulera lusten och

nyfikenheten att lära. Kunskap och bildning har

också avgörande betydelse för människors sociala och

kulturella utveckling. Regeringen framhåller att

skolan skall präglas av respekt för den enskilda

människan och ge trygghet och studiero för alla.

Endast då kan eleverna uppleva lust att lära och

glädjen att utvecklas i samspel med andra. Vidare

menar man att skolan har en viktig fostrande roll,

inte minst när det gäller att överföra och befästa

våra grundläggande gemensamma värderingar.

Regeringen framhåller också att skolan skall vara

en attraktiv arbetsplats för såväl lärare som

elever. Kunskapssökandet måste stimuleras och alla

elever få möjlighet att utvecklas och få en positiv

bekräftelse på sina framsteg i vardagen. Alla skall

ha rätt och möjlighet till kunskap och utveckling

genom hela livet. I ett kunskapssamhälle har

utbildning en central betydelse för välfärd,

tillväxt och utveckling. Utbildningen utjämnar

olikheter i fördelningen av välfärd och ger

människor ökade möjligheter att aktivt delta i alla

delar av samhällslivet.

Den gemensamma skolan är enligt regeringen en av

den moderna välfärdsstatens största framgångar. Där

möts elever med olika bakgrund och tar del av

varandras värderingar och kulturer och där ges alla

elever möjlighet att få en bas av gemensamma

kunskaper samt tillfälle att utveckla en samsyn av

grundläggande värderingar. Regeringen accepterar

inte att vissa elever stämplas som oförmögna att

lära och att elever som inte lever upp till kraven

sorteras bort från övriga elever till särskilda

klasser. Höga kunskapsmål bör sättas för alla

elever. Ett utbildningssystem med markerade

barriärer mellan olika nivåer och som bygger på att

tidigt ge olika inriktning, leder till större

skillnader mellan människor.

Regeringen pekar vidare på att fristående skolor

har en större andel elever från familjer med hög

utbildning och goda inkomster. En sådan uppdelning

riskerar att skapa en starkare segregation mellan

olika grupper i samhället. Det är viktigt att de

fristående skolorna står öppna för alla elever på

lika villkor. Regeringen har för avsikt att noga

följa om det sker en utveckling mot ökad segregation

i skolan.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2001/02:Ub27 i

denna del att alla barn har rätt till en likvärdig

utbildning av hög kvalitet och menar att en skola

som inte erkänner att elever är olika och behöver

olika stöd och stimulans blir en utslagningsskola

där bara de starkaste klarar sig. Moderaterna anser

också att ett decentraliserat skolväsende med många

olika skolor, rätt och möjlighet för elever och

föräldrar att välja skola och stor frihet för

skolornas professionella att utforma utbildningen

har de bästa förutsättningarna att nå högt ställda

mål. Moderaterna pekar på att det för att varje elev

skall kunna nå målen för grundskolan, krävs större

öppenhet för nya lösningar, modeller och

pedagogiker. Det kräver att den enskilde eleven med

sina speciella förutsättningar, intressen och behov

respekteras och att hans eller hennes arbete i

skolan värderas så högt att det följs upp,

utvärderas och får ligga till grund för elevens

fortsatta arbete. Skolan skall och måste bry sig om

varje barns utveckling under hela skoltiden, och

skolans insatser måste kunna varieras så att de

passar varje barns speciella situation och

utgångspunkt. Moderaterna menar i motion

2002/03:Ub298 yrkande 1 att mycket talar för att

skolans monopolistiska organisation, som främst tar

sig uttryck i bristande valfrihet, en tilltagande

kravlöshet och stark politisk styrning, är grunden

till flera av problemen i skolan. Moderaterna vill

utveckla skolan till en skola för individen där

varje elevs förutsättningar, anlag och intressen tas

till vara. Alla skolor skall vara fria självständiga

skolor där skattepengarna går från staten direkt

till den skola eleverna väljer.

Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Ub30

yrkande 8 att möjligheten att välja skola är ett av

de grundläggande fundamenten i den liberala

skolpolitiken. Att förhindra mångfalden och den

enskildes val är att försvara ett synsätt där man

anser att politiker vet vad som är rätt för de

svenska medborgarna. Friskolorna spelar en viktig

roll för att öka mångfalden i skolsystemet.

Friskolorna har också en viktig funktion att fylla

som alternativ och konkurrenter till de kommunala

skolorna.

Folkpartiet pekar i motion 2002/03:Sf226 yrkande

19 på att skolan brister när det gäller att vara

tydlig och berätta vilka krav och förväntningar det

finns på eleverna. Resultatet blir att eleverna inte

känner sig delaktiga och saknar kunskap om vad som

krävs av dem. Folkpartiet menar att tydliga mål och

utvärderingar, extra tid för de elever som behöver

det samt fokus på svenska, matematik och engelska

kan skapa en skola där alla kan lyckas. Betygen

sätts sent i skolan vilket Folkpartiet menar är en

viktig anledning till att det ofta är först år 8

eller 9 som information kommer om att eleverna har

svårt att nå målen.

Kristdemokraterna vill i motion 2001/02:Ub28

yrkande 1 ha en jämlik skola där alla elevers behov

uppmärksammas och alla elever får möjlighet att

utvecklas efter sin förmåga. Man framhåller också

att alla elever har särskilda förmågor och brister

och att tvinga alla till samma resultat i skolan

innebär att många elever slås ut. Jämlikhet blir

samma sak som likriktning och den totala

integreringen leder till segregering och utslagning.

I motion 2002/03:Ub209 (m) framhåller motionären

att god utbildning både i ett individ- och ett

samhällsperspektiv är viktigare än någonsin. God

utbildning är en central del i en fungerande

välfärdspolitik. Sambandet mellan låg utbildning och

hög risk för arbetslöshet är tydligt (yrkande 1).

Motionären menar också att tillgång till en god

utbildning borde vara en grundläggande rättighet för

alla svenska barn och ungdomar (yrkande 2). I motion

2002/03:Ub281 (m) menar motionären att det finns ett

par principer som skolpolitiken borde utgå ifrån för

att vara en skola för verklig jämställdhet. Lärare

och skolledning måste ges full frihet att forma

skolans vardag inom de ramar som riksdagen slagit

fast och alla skolor måste åter sätta kunskaperna i

fokus för verksamheten. Motionären menar att när

kunskapsmålen blir det avgörande måste skolan också

lära elever att visa respekt för varandra.

I motion 2002/03:N302 yrkande 3 (mp) menar

motionärerna att det behövs strategier för att

förändra attityden till utbildning, kunskap och

skolan i sig.

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub24 i denna

del att den goda skolan bara kan formas lokalt på

varje skola. Man vill ge skolan förutsättningar både

i form av resurser och ökat självstyre på skolan där

lärare, elever och föräldrar tar ansvaret för att

skapa bra lärmiljöer. Det förenas med höga krav på

resultat och tydliga åtgärder på de skolor som inte

når målen.

Ett antal motionsyrkanden har väckts som rör

rätten till kunskap. Moderaterna menar i motion

2002/03:Ub410 yrkande 5 att grundskolan måste ha ett

åtagande att följa eleven till dess att eleven har

uppnått målen för skolgången. Om alla elever skall

få tillräckliga kunskaper måste detta också innebära

att kunskapsmålen avgör hur länge eleven skall gå i

grundskolan. Centerpartiet pekar i motion

2002/03:Ub336 yrkande 2 på att skolan måste fokusera

på sin huvuduppgift; att ge kunskaper. Alla elever

skall kunna lämna grundskolan med godkända

kunskaper. Centerpartiet anser därför att det måste

klargöras att kommunen och skolan har ett åtagande

som inte är avklarat förrän eleven uppnår

kunskapsmålen för grundskolan och vill att skollagen

skrivs om med utgångspunkt att införa en sådan

individuell kunskapsrätt. Centerpartiet understryker

i motion 2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del och i

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del att ”elevens rätt

till kunskap” inte handlar om att gå nio år i

grundskolan utan handlar om att alla skall ha

verklig rätt till kunskap. Skolan bör

individanpassas mer än i dag. Detta skulle ge alla

elever större möjligheter att tillgodogöra sig

kunskaperna. I motion 2002/03:Ub203 yrkande 1 (m)

menar motionären att inget barn skall behöva lämna

grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.

Bristande kunskaper ger konsekvenser senare i livet.

I yrkande 2 i samma motion begärs ett

tillkännagivande om att en individuell kunskapsrätt

skall införas. Motionären menar att i ett

kunskapssamhälle är det orimligt att ha kvantitativa

skyldigheter som skolplikten i stället för

kvalitativa rättigheter som individuell

kunskapsrätt. En sådan kunskapsrätt skulle ställa

krav på en starkt ökad individualisering av

undervisningen och ökade satsningar på barn med

särskilda behov. Ett motsvarande yrkande om

införande av individuell kunskapsrätt finns i motion

2002/03:Sf332 yrkande 10 (m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet anser liksom regeringen,

att alla oavsett bakgrund skall ha rätt till god

utbildning av hög kvalitet. Skolan skall stödja

eleverna i att med utgångspunkt från deras unika

förutsättningar förvärva nya kunskaper. Ingen elev

skall lämnas utan stöd i sin strävan att nå

utbildningsmålen. Utskottet vill vidare peka på

regeringens uppfattning så som den kommer till

uttryck i utvecklingsplanen, nämligen att det inte

går att acceptera att vissa elever stämplas som

oförmögna att lära och att elever som inte lever upp

till kraven sorteras bort från övriga elever till

särskilda klasser. Skolan skall vara en

kunskapsskola för alla. Utskottet anser att den

utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning som regeringen har presenterat har

just en sådan inriktning som flera motionärer

efterfrågar, nämligen en skola som tar hänsyn till

elevers skiftande behov och tillgodoser de behov av

insatser som varje elev behöver. Varje elev kan

därigenom uppnå den kunskapsnivå som han eller hon

har rätt till.

Styrningen av skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

Riksdagens revisorers förslag och

motionsyrkandena angående styrningen av

skolan.

Jämför reservationerna 5 (m), 6 (kd) och 7

(c).

Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller att alla elever har unika

behov som måste mötas utifrån vars och ens

individuella förutsättningar. Vissa elever behöver

större insatser än andra för att nå målen.

Kostnaderna för olika skolor varierar också starkt

beroende på i vilket område skolan verkar och på

kommunens förutsättningar. Därför skall skolan

enligt regeringen finansieras gemensamt via skatten

genom ett system som utjämnar kommunernas kostnader

för skolan och där kommunerna kan fördela resurserna

så att de elever som har störst behov också får mest

stöd. Genom att kommunen tar ansvar för att

finansiera alla elevers undervisning kan olika

elevers skiftande behov mötas med gemensam

finansiering.

Statens ansvar för skolans utveckling tar sin

utgångspunkt i målet en likvärdig skola i hela

landet för alla barn och studerande. Genom tydliga

mål och en väl fungerande uppföljning och granskning

av kvalitet och resultat ges kommuner och skolor

viktiga förutsättningar för sitt kontinuerliga

utvecklingsarbete. Men staten bör också i viss

omfattning bistå kommuner och skolor i deras

utvecklingsarbete inom områden som är väsentliga på

nationell nivå för att tillförsäkra en likvärdig

utbildning i hela landet.

Regeringen poängterar att det är av stor vikt att

alla elever ges möjlighet att uppnå såväl

kunskapsmålen i kursplanerna som läroplanens

övergripande mål. De senaste årens fokusering på

uppnåendemålen i grundskolan får dock inte enligt

regeringen innebära att övriga mål i läroplaner och

kursplaner får minskat genomslag i verksamheten.

Särskilt gäller detta de delar av skolans uppdrag

som är kopplade till värdegrunden och

demokratifostran. I det decentraliserade

skolsystemet skall statens insatser vara av

långsiktig karaktär i form av resursinsatser,

förändringar i styrdokumenten, utredningar,

kvalitetsgranskning och tillsyn. Kommunen har det

direkta ansvaret för att de elever som riskerar att

inte nå målen tidigt identifieras och får det stöd

som behövs. Annars kan inte måluppfyllelsen öka.

Regeringen gör bedömningen att ett decentraliserat

och målstyrt system kräver en omfattande och

noggrann nationell uppföljning, utvärdering,

granskning och tillsyn kombinerad med konsekventa

insatser för att utveckla det lokala

kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet behöver stärkas i

hela skolsystemet, från förskola till

vuxenutbildning. Varje förskola, skola och

vuxenutbildning måste ta ansvar för sitt eget

kvalitetsarbete och kommunen måste fullt ut ta sitt

ansvar för uppföljningen av att skolan lever upp

till detta.

Revisorernas förslag

Revisorerna pekar på att det finns stora variationer

mellan olika kommuners satsningar på undervisning

och frågar sig om det är förenligt med en nationellt

likvärdig utbildning. Man menar att även om

likvärdig utbildning och studiemiljö inte innebär

att det inte kan eller bör finnas skillnader mellan

skolor eller kommuner, så får inte skillnaderna bli

för stora. Vissa kommuner satsar mer än dubbelt så

mycket på undervisningen som andra.

Revisorerna föreslår att regeringen skall

analysera hur gällande finansiering påverkar

förutsättningarna för ett likvärdigt

utbildningsresultat och en god studiemiljö (förs.

2002/03:RR3 punkt 1).

Motionerna

Moderaterna anser i motion 2001/02:Ub27 i denna del att

utvärdering är ett viktigt statligt ansvar. En

likvärdig skola av hög kvalitet över hela landet är

ett nationellt mål och staten måste följa upp hur

skolorna lever upp till målen. Det behövs tydliga

regler för att säkra uppföljningen av varje elevs

kunskaper och regler om rätt till hjälp när det

behövs. Till stöd för skolornas eget

utvärderingsarbete behövs nationella prov, prövning

av elevernas läs-, skriv- och räknefärdigheter år 3

samt nationella betyg år 6. Moderaterna menar i

motion 2002/03:Ub1 yrkande 5 att de olika ekonomiska

förutsättningar som Sveriges kommuner uppvisar har

lett till oacceptabla olikheter för elever enbart

beroende på vilken hemort de har. Man menar att en

analys bör göras av kommunernas möjligheter att

fullgöra sitt uppdrag som skolans finansiär. I

motion 2002/03:Sf332 yrkande 18 pekar Moderaterna på

att skolan inte är likvärdig i hela landet, varken

sett till resurser eller resultat. Andelen elever

som går ut skolan utan fullständiga betyg i landets

kommunala skolor varierar oerhört – mellan kommuner,

men framför allt mellan kommunernas respektive

skolor.

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub24 yrkande

1 i denna del att skolan bör individanpassas mer än

i dag. Detta skulle ge alla elever större

möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna. En

individuell kunskapsrätt bör införas, liksom

individuella studieplaner. Centerpartiet menar i

motion 2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del att den

decentralisering som skulle följa med

kommunaliseringen av skolan inte blivit av. Den goda

skolan kan bara formas lokalt på varje skola.

Centerpartiet vill ge skolan förutsättningar både i

form av resurser och ökat självstyre där lärare,

elever, och föräldrar tar ansvaret för att skapa bra

lärmiljöer. Detta skall förenas med höga krav på

resultat och tydliga åtgärder på de skolor som inte

når målen.

Moderaterna menar i motion 2002/03:Ub410 yrkande 8

att lärare och rektorer skall ges större frihet och

ett utökat ansvar för att bestämma hur målen skall

nås. De skall ha stor frihet att lägga upp skolans

arbete utifrån sina yrkeskunskaper om lärande och

undervisning. Moderaterna anser att

ansvarsfördelningen måste förtydligas och det

politiska inflytandet över skolans verksamhet

avgränsas och förtydligas. Även i motion

2002/03:Sf332 yrkande 11 framhåller Moderaterna att

lärare och rektorer skall sköta skolan och också att

föräldraföreningar, områdesföreningar eller

församlingar skall få driva dem. Alla skall fritt

kunna välja den skola vars profil passar dem bäst

och ha makten att välja bort dåliga skolor. Liknande

yrkanden finns i motion 2002/03:Ub204 yrkande 1 (m)

där motionären menar att ansvaret och möjligheten

att ta beslut måste flyttas till skolorna, där

skolledning och lärare, tillsammans med barn och

föräldrar kan forma verksamheten. För att åstadkomma

detta måste kommunfullmäktige, barn- och

ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt

frammanade brukarstyrelser lyftas bort från styrning

av skolan. Enligt motionären skall riksdagen lägga

fast nationella riktlinjer och mål för skolans

verksamhet (yrkande 2). Det skall finnas en

nationell målbaserad läroplan men hur målen nås

skall avgöras av respektive skola. Skolorna måste

frigöras från politiken, göras till självständiga

enheter med fullt ansvar för verksamhetens

utveckling och fulla beslutsmöjligheter över skolans

angelägenheter placerade hos skolans medarbetare och

ledning.

Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub417

yrkande 19 att intentionerna med kommunaliseringen

av skolan ännu inte har förverkligats. Både roll-

och ansvarsfördelning måste bli tydligare. De

kommunala skolorna måste få större frihet att

besluta om sina egna angelägenheter.

Kristdemokraterna vill att varje skola skall ha en

styrelse som leds av rektor och med representanter

från t.ex. personal, elever, föräldrar,

näringslivsrepresentanter eller elever som tidigare

gått på skolan. Kommunen är ansvarig för de

ekonomiska ramarna samt för uppföljning och

utvärdering medan staten ansvarar för lagar och

styrdokument samt har ett tillsyns-, uppföljnings-

och utvärderingsansvar på ett nationellt plan.

Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub336

yrkande 1 i denna del att politikerna måste våga ge

större utrymme för den initiativkraft och

skaparförmåga som finns hos lärare, elever,

föräldrar och närsamhället. Kommunen skall inte ägna

sig åt detaljstyrning av skolans inre verksamhet.

Lärare och rektorer skall ha stor frihet att lägga

upp skolans arbete utifrån sina yrkeskunskaper om

lärande och undervisning. Centerpartiet anser att

ansvarsfördelningen skall förtydligas och det

politiska inflytandet över skolans verksamhet

minska.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet understryker vikten av

att skolan är likvärdig över hela landet och delar

därmed regeringens uppfattning när det gäller att

skolan skall ge samma möjligheter oberoende av var i

landet en skola ligger eller i vilken skola på en

viss ort som en elev går i. Utskottet menar dock att

den överföring av makt från centrala instanser till

ansvariga nära verksamheten som genomfördes i och

med decentraliseringen av skolan bör bestå. Skolans

verksamhet beslutas och bedrivs bäst av dem som bäst

känner till den, såsom skolledningen, lärare,

föräldrar och elever. Utskottet anser dock att

kvalitetsarbete skall bedrivas såväl nationellt som

lokalt. Staten bör genom Skolverket svara för

kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering och

granskning av skolans resultat samt tillsyn. I det

sammanhanget är det naturligt att analysera vilken

betydelse de stora variationerna mellan olika

kommuners satsningar på skolan har för ett

likvärdigt och gott utbildningsresultat. På lokal

nivå har både skolhuvudmännen och de enskilda

skolorna ansvar för att förbättra kvaliteten i

skolan. Utskottet vill också peka på att den nya

skolutvecklingsmyndigheten kommer att stödja och

stimulera kommunerna i deras arbete med den lokala

skol- och verksamhetsutvecklingen. För att stödja

kommunerna och därmed bidra till en extra satsning

på skolorna har utskottet tidigare i höst beslutat

om en förstärkning av skolornas ekonomi genom att

anslå medel till bidrag till personalförstärkningar

i skola och fritidshem (bet. 2002/03:UbU1, rskr.

62). Vidare stöds vissa kommuner genom det kommunala

skatteutjämningssystemet.

Nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende nationell skolpeng.

Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (fp).

Motioner

Moderaterna och Folkpartiet anser att nationell

skolpeng skall införas.

Moderaterna menar i motion 2002/03:Ub1 yrkande 7

att det skiljer sig i ambitionerna mellan kommunerna

när det gäller skolan, bl.a. när det gäller

medelstilldelning. Enligt Moderaterna befinner sig

kommunerna också i den besvärliga situationen att

vara beställare och utförare på samma gång.

Moderaterna vill skilja på dessa roller. Kommunerna

bör fortsätta vara huvudmän för skolor och skulle

genom den nationella skolpengen få samma förmånliga

villkor som friskolorna, till gagn för såväl elever

som verksamhet. För att säkerställa varje elevs

möjlighet till en likvärdig och fullgod skolgång

menar Moderaterna att det är nödvändigt att åter

förstatliga det ekonomiska ansvaret för skolan. I

motion 2001/02:Ub27 i denna del efterfrågar

Moderaterna en genomgripande frigörelse och

förnyelse av den svenska skolan och man förordar

införandet av en nationell skolpeng där staten

garanterar ekonomiska resurser per elev direkt till

vald skola, oavsett huvudman.

Folkpartiet menar i motion 2002/03:Ub2 yrkande 1

att de offentliga skolornas behov av frihet är en av

anledningarna till att en nationell skolpeng bör

införas. Om det finansiella ansvaret för skolorna

skulle lyftas från kommunerna till staten skulle

kommunpolitikernas och kommunala tjänstemäns

inflytande över skolorna minska till förmån för

rektorer, lärare och elever. Ett annat skäl till

förslaget är att likvärdigheten skulle öka. Genom

skolpengen kommer tilldelningen av resurser att ske

på samma sätt över hela landet. En fjärdedel av

resurserna, eller ca 17 miljarder kronor, skall

öronmärkas till elever med särskilda behov och till

skolor i utsatta områden. I motion 2001/02:Ub30

yrkande 7 menar Folkpartiet att skolpengen skall

betalas ut till den grund- eller gymnasieskola som

eleverna och föräldrarna väljer. Man menar också att

skolpengen skall innehålla dels en elevpeng som är

lika stor för alla, dels en del som fördelas efter

socioekonomiska behov i en kommun eller stadsdel med

stora sociala utmaningar och dels ytterligare en del

som fördelas efter individuella behov, t.ex.

språkträning för elever med utländsk bakgrund eller

för elever med särskilda behov i form av olika

funktionsnedsättningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden

om nationell skolpeng vid ett flertal tillfällen och

riksdagen har varje gång avslagit yrkandena. I

budgetbetänkandet för 2003 (bet. 2002/03:UbU1)

uttryckte utskottet uppfattningen att en nationell

skolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna

för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet

skall kunna uppfyllas. Utskottet menade att resurser

till skolans verksamhet skulle fördelas med

utgångspunkt i de behov som enskilda, olika grupper

av elever och skolor faktiskt har. Utskottet har

ingen annan uppfattning nu. Dessutom menar

utskottet, liksom regeringen framhåller i

utvecklingsplanen, att det med en nationell skolpeng

finns risk för en utveckling med krav på en koppling

mellan skolpeng och prestation. Detta kommer att

leda till att elever med behov som kräver mer

resurser kommer att betraktas som en belastning. En

drivkraft för skolorna att välja de mest lönsamma

eleverna har därmed skapats.

Specialdestinerade bidrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

Riksdagens revisorers förslag och motionen

angående specialdestinerade bidrag.

Jämför reservationerna 10 (m, fp, kd, c) och

11 (m).

Revisorernas förslag

Revisorerna konstaterar i skrivelsen angående ITiS

att deltagandet i ITiS har inneburit såväl direkta

som indirekta utgifter för kommunerna. Frågan om

sådana kostnader utreddes enligt revisorerna inte

närmare vid beredningen av programmet. Revisorerna

pekar också på att trots att det var frivilligt för

kommunerna att delta i ITiS är det väl känt att det

är svårt för kommunerna att säga nej till statliga

pengar i den storleksordning som var aktuell i detta

projekt. Förhållandet att kommunerna inte gärna

tackar nej till statliga pengar, samtidigt som dessa

pengar kan innebära att kommunerna drar på sig

oplanerade merkostnader, gör enligt revisorerna att

specialdestinerade bidrag inverkar på kommunernas

egna prioriteringar av sina utgifter. Därför bör

specialdestinerade bidrag till kommunerna utformas

med beaktande av de merutgifter för kommunerna som

bidragen kommer att medföra. Revisorerna föreslår

att regeringen inför en eventuell ny IT-satsning i

skolan bör få i uppdrag att noggrant följa upp vilka

merkostnader ITiS har lett till i kommunerna. Även

kommande kostnader för kommunerna av en sådan

nationell IT-satsning bör beräknas och beaktas

(förs. 2001/02:RR20 punkt 1).

Revisorerna pekar i skrivelsen om statens styrning

av skolan på att andelen specialdestinerade bidrag

har ökat under senare år. Enligt revisorerna betyder

många sådana bidrag, ibland tidsbegränsade,

svårigheter att planera verksamheten. Mycket tid och

kraft ägnas åt bidragsadministration. Revisorerna

anser att det inte är självklart att centrala

prioriteringar överensstämmer med enskilda kommuners

behov. Revisorerna föreslår att regeringen skall

analysera hur kommunernas möjligheter att finansiera

sin verksamhet påverkas av den ökande andelen

specialdestinerade bidrag (förs. 2002/03:RR3 punkt

2).

Motionen

Moderaterna framhåller i motion 2002/03:Ub1 yrkande

6 att de är skeptiska till tillfälliga nationella

satsningar av olika slag då dessa ofta är politiskt

jippobetonade och av kortsiktig karaktär.

Moderaterna vill ge skolan långsiktiga och

förutsägbara förutsättningar, utan specialdestinerad

och styrande medelstilldelning. Den administrativa

bördan för kommunerna har blivit orimligt stor i

förhållande till de resurstillskott som satsningarna

innebär.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår Riksdagens

revisorers förslag och motionsyrkandet. Utskottet

anser att huvudregeln självfallet skall vara, och

också är, att ansvaret för skolan är decentraliserat

till kommunerna. Därmed utgår statens stöd till

skolan i huvudsak genom det allmänna bidraget till

kommunerna. Utskottet menar dock att

specialdestinerade bidrag ger en möjlighet att

tillfälligt stödja t.ex. kommunerna med angelägna

uppgifter som man annars skulle haft svårt att

klara. Medel till en IT-satsning i skolan, bidrag

till personalförstärkningar i skola och fritidshem

samt maxtaxa i barnomsorgen är några exempel.

Balansen mellan det allmänna bidraget och de

specialdestinerade bidragen måste dock

upprätthållas. De specialdestinerade bidragen får

inte heller användas så att det kommunala

självstyret kan sättas i fråga. Självfallet är det

viktigt att kommunerna förbereder mottagandet och

användandet av de specialdestinerade bidragen väl

och att man också har en sådan flexibel organisation

att det är meningsfullt att ta emot ett sådan

bidrag. Utskottet utgår ifrån att regeringen i den

fortsatta användningen av specialdestinerade bidrag

tar intryck av de erfarenheter som vunnits på olika

områden när det gäller planeringen och användningen

av specialdestinerade bidrag.

Individuella utvecklingsplaner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende individuella

utvecklingsplaner.

Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringen gör bedömningen att skolan bör ges en

tydligare skyldighet att informera föräldrar och

elever om elevens studieutveckling kontinuerligt

under hela grundskoletiden. Utvecklingssamtalen har

här en viktig roll och kompetensutvecklingsinsatser

bör genomföras för att förbättra informationen.

Formerna för hur de individuella utvecklingsplanerna

bör regleras bör dock av integritets- och

rättssäkerhetsskäl bestämmas först när

sekretessfrågorna är klargjorda. Regeringen anser

att staten bör stödja kompetensutveckling av lärare

när det gäller genomförandet av utvecklingssamtalen

och utformningen av de individuella

utvecklingsplanerna. Regeringen menar att

informationen bör grunda sig på en utvärdering av

elevernas utveckling i relation till målen i

läroplanen och i kursplanerna för år 5 och 9. Detta

bör leda till en framåtsyftande individuell

utvecklingsplan som visar vilka ytterligare insatser

eleven behöver för att nå målen för utbildningen och

vilka överenskommelser som lärare, elev och

föräldrar ingått. Karaktären av den individuella

utvecklingsplanen skall vara att stödja elevens

kunskapsutveckling men den skall inte användas för

att bedöma den. Planen skall tydliggöra det stöd

alla elever har rätt att få.

Slutligen menar regeringen att en skyldighet bör

införas för skolan att utfärda skriftliga omdömen

för alla elever som inte når målen i ett eller flera

ämnen eller ämnesblock i grundskolans år 9 och i

specialskolans år 10 och inte som i dag endast på en

elevs eller vårdnadshavares begäran.

Motionerna

Moderaterna anser i motion 2002/03:Ub298 yrkande 2

att varje elev skall ha rätt till en individuell

studieplan som anger en personlig väg till

kunskapen. Den individuella studieplanen och

skoltidens längd skall vägledas av varje elevs behov

av tid för att nå den kunskap eleven behöver. I

motion 2002/03:Ub410 yrkande 6 finns liknande

resonemang. För att på ett tydligt sätt stödja varje

enskild elevs kunskapsutveckling menar Moderaterna

att skolans planering skall utgå från varje elev.

Planeringen bör göras i samråd mellan lärare, elev

och föräldrar och skall klargöra vilket ansvar var

och en av dessa parter har för att främja

kunskapsutvecklingen. I motion 2002/03:

Ub209 yrkande 3 anser motionären att alla barn och

ungdomar skall erbjudas möjlighet till en

individuellt anpassad utbildning. Motionären

understryker att barn med särskilda behov och barn

med funktionshinder behöver mer och annorlunda stöd

än andra barn. För att resultatet skall bli

någorlunda lika för barn med olika förutsättningar

måste insatserna vara mycket olika.

Centerpartiet menar i motion 2002/03:Ub336 yrkande

3 att individuella utvecklingsplaner skall införas

från år 1. För att på ett tydligt sätt stödja varje

enskild elevs kunskapsutveckling anser Centerpartiet

att skolans planering skall utgå ifrån varje enskild

elev. Centerpartiet begär också ett tillkännagivande

om att kunskapskontrakt skall inrättas (mot.

2002/03:Ub336 yrkande 14). Ett sådant innebär ett

gemensamt åtagande för skola, lärare, elever och

föräldrar för att eleverna skall nå kunskapsmålen.

Kontraktet skall utgå ifrån de individuella

studieplanerna och utvärderas successivt under

arbetets gång.

I motion 2002/03:Ub329 (s) menar motionären att

det är viktigt att riksdagen slår fast att alla

elever har rätt till en individuell utvecklingsplan

för sin utbildning. En sådan plan skulle garantera

att alla elever får det stöd och den utveckling de

behöver för att nå målen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet anser att regeringens

bedömning att skolorna bör ges en tydligare

skyldighet att informera föräldrar och elever om

elevens studieutveckling är ett viktigt

förtydligande av skolans ansvar. Även den roll de

individuella utvecklingsplanerna kommer att spela

välkomnas av utskottet. Utskottet anser vidare att

det är angeläget att alla elever får en individuell

utvecklingsplan och därmed också individuellt

anpassad utbildning samt att studieutvecklingen för

alla elever planeras noga och följs genom hela

skoltiden. Utskottet vill erinra om den utredning

som tillsattes i oktober 2002 (dir. 2002:130

Offentlighet och sekretess i skolan) som skall

behandla frågor som rör sekretess för olika former

av dokumentation som förekommer i skolan, bl.a. vad

gäller planering, information om studieresultat samt

utvärdering för den enskilde eleven. Utredaren skall

analysera i vilken utsträckning denna dokumentation

utgör allmänna handlingar och om uppgifter som ingår

i dessa handlingar är offentliga eller om de kan

omfattas av sekretess. Med utgångspunkt från denna

analys skall utredaren ta ställning till om det

finns behov av ändringar i sekretessregleringen och,

om så bedöms vara fallet, framlägga sådana förslag.

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1

september 2003.

Kvalitetsredovisning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende förändrad

kvalitetsredovisning och utvärdering av

fristående skolor.

Jämför reservationerna 14 (kd) och 15 (m, fp,

kd, c).

Regeringens skrivelse

Regeringen menar att för att varje elev och

studerande skall ges bästa möjliga förutsättning att

nå utbildningsmålen krävs ett kontinuerligt

kvalitetsarbete. För att underlätta kvalitetsarbetet

för skolor och kommuner bör kravet på arbetsplan och

skolplan tas bort. På så sätt koncentreras

kvalitetsarbetet kring kvalitetsredovisningen och

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

tydliggörs. Regeringen anser att kommunen bör bli

skyldig att följa upp och utvärdera verksamheten i

fristående skolor som får offentliga bidrag.

Fristående skolor bör bli skyldiga att lämna sin

kvalitetsredovisning inte bara till Skolverket utan

även till den kommun där skolan är belägen.

Varje skola och vuxenutbildning måste enligt

regeringen minst en gång per år utvärdera de egna

resultaten och bedöma i vilken utsträckning de

nationella målen har nåtts. Eftersom skolans

verksamhet skall präglas av demokrati och inflytande

och för att kvalitetsarbetet skall nå verkligt

genomslag och leda till verkliga förbättringar måste

personal och elever eller studerande aktivt delta i

kvalitetsarbetet. Slutligen är

kvalitetsredovisningen ett viktigt underlag för

dialogen mellan skolan och kommunen om den enskilda

skolans måluppfyllelse och kvalitetsarbete.

Regeringen anser att en skyldighet att upprätta

kvalitetsredovisning skall finnas även för

förskoleverksamheten och barnomsorgen. Att

kvalitetsarbetet dokumenteras är ett stöd för

dialogen mellan föräldrar och personal kring

förskolans måluppfyllelse och behov av utveckling.

Det är också ett stöd för dialogen mellan förskolan

och kommunen.

Regeringen informerar också om att Skolverket

kommer att ges i uppdrag att utveckla de enhetliga

resultatmått för förskolan, skolan och

vuxenutbildningen som bör ingå i varje

kvalitetsredovisning. Resultatmåtten bör sammantaget

spegla verksamheternas hela uppdrag, dvs. målen i

läroplanerna och för skolan kursplanerna.

Resultatmåtten bör stödja kvalitetsarbetet genom att

fungera som kvalitetsindikatorer samtidigt som de

underlättar jämförelser mellan skolor.

Revisorernas skrivelse

Revisorerna föreslog i sin rapport att förordningen

om kvalitetsredovisning samordnas med kraven på

redovisning i kommunallagen. Enligt förordningen om

kvalitetsredovisning (1997:702) skall varje kommun

årligen sammanställa en kvalitetsredovisning. Krav

på att kommunerna skall utvärdera sin verksamhet

finns i skollagen, varför förordningen endast

innebär krav på att utvärderingarna skall

dokumenteras. Även i kommunallagen 6 kap. 7 § finns

bestämmelser om att kommunerna skall redogöra för

sin verksamhet. För att undvika dubbelarbete och för

att göra redovisningen av kommuners verksamhet mer

sammanhållen bör kvalitetsredovisningen samordnas

med den kommunala årsredovisningen.

I skrivelsen konstaterar revisorerna att

remissinstanserna var splittrade till förslaget att

samordna kvalitetsredovisningen med den kommunala

årsredovisningen. Revisorerna anser därför att

frågan om samordning av kvalitetsredovisningen och

den kommunala årsredovisningen bör utredas närmare,

lämpligen inom ramen för Skollagskommittén. Ett

alternativ till sådan samordning som bör övervägas

är att kvalitetsredovisningen skall ske genom en

särskild skrivelse som behandlas av

kommunfullmäktige.

Motionerna

Kristdemokraterna stöder i motion 2002/03:Ub3

yrkande 3 revisorernas ursprungliga förslag att

kvalitetsredovisningen skall samordnas med

kommunernas årsredovisningar. Kvalitetsredovisningar

är en viktig del av den målstyrda skolan. Den blir

enligt Kristdemokraterna ett kvitto på hur väl en

huvudman har lyckats med sin uppgift.

Kristdemokraterna anser vidare att skolplanerna

skall vara kvar som styrdokument för kommunerna.

Skolplanerna lyfter fram hur skolorna i kommunen

skall utvecklas utifrån de lokala förutsättningarna

(mot. 2001/02:Ub28 yrkande 4). I motion 2002/03:Ub3

yrkande 4 pekar Kristdemokraterna på att det finns

en stor mängd styrdokument i skolan: lokala

arbetsplaner, skolplaner osv. Man menar att det

finns risk för att dokumentationerna överlappar

varandra och inte blir en del av verksamheten utan

bara rena pappersprodukter. Den skriftliga

dokumentationen måste kännas meningsfull och vara

ändamålsenlig, och Kristdemokraterna föreslår en

översyn av dokumentationen inom skolväsendet.

Kristdemokraterna vänder sig vidare mot regeringens

bedömning att kommunen bör bli skyldig att följa upp

och utvärdera verksamheten i fristående skolor.

Huvudmannen på en skola ansvarar för utvärdering av

verksamheten. Friskolorna ligger inte under

kommunens ansvarsområde (mot. 2002/03:Ub28 yrkande

10). Att kommunen dessutom bedriver konkurrerande

verksamhet är ytterligare ett skäl till att

Kristdemokraterna är negativa till en sådan ordning.

I motion 2002/03:Ub387 (s) menar motionären att

regeringen bör initiera ett arbete om en översyn av

den administrativa bördan inom förskola och skola

samt om hur man på lokal, praktisk nivå kan förenkla

formerna för uppföljning, kontroll och styrning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet menar att regeringens

bedömning att det lagstadgade kravet på att

arbetsplaner och skolplaner bör tas bort är rimlig.

Den kommun som anser att arbetsplan och skolplan är

användbara instrument för skolans verksamhet har

självfallet möjlighet att behålla dessa. Utskottet

vill understryka den stora betydelse

kvalitetsutvärderingarna har för möjligheterna för

elever, lärare, föräldrar, personal samt stat och

kommun att följa och förbättra skolans utveckling.

Redovisningarna fungerar som instrument för att mäta

förbättringar, eller försämringar, av verksamheten

mellan åren. Utskottet välkomnar regeringens uppdrag

till Skolverket att utveckla de enhetliga

resultatmått för förskolan, skolan och

vuxenutbildningen som bör ingå i varje

kvalitetsredovisning. Utskottet vill också peka på

att den nya skolutvecklingsmyndighet som startar den

1 mars 2003 kommer att stödja och stimulera det

lokala utvecklingsarbetet. När det gäller

utvärderingen av friskolornas verksamhet har

Skollagskommittén behandlat frågan i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU

2002:121). Utskottet avvaktar regeringens behandling

av betänkandet. Även frågan om när kommunernas

kvalitetsredovisning skall presenteras bör övervägas

i samband med att Skollagskommitténs betänkande

behandlas. Utskottet menar slutligen att då

regleringen om arbetsplan och skolplan tas bort,

samt med de överväganden som kan komma att göras i

beredningen av Skollagskommitténs betänkande, är

inte någon separat översyn av skoldokumenten

nödvändig.

Myndighetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena om införande av ett

nationellt kvalitetsinstitut, avskaffande av

Kvalitetsgranskningsnämnden, Skolverkets

forskningsverksamhet, ändringar i Skolverkets

allmänna råd samt angående Skolverkets

interna revision.

Jämför reservationerna 16 (m, fp, kd, c), 17

(m) och 18 (m).

Revisorernas skrivelse

Revisorerna menade i sin rapport om statens styrning

av skolan att Skolverkets tillsyn bör ges lagstöd.

Man menade att med lagreglerad tillsyn skapas

förutsättningar för Skolverket att besluta om

sanktioner i de fall kommunerna inte följer verkets

tillsynsbeslut. Ansvarsförhållandena mellan staten

och kommunerna skulle också bli tydligare.

Revisorerna menade också att begreppet ”kommunernas

egentillsyn” som Skolverket använder i sina allmänna

råd är vilseledande och bidrar till att verkets

ansvar blir otydligt. Staten har inte delegerat

något ansvar för tillsynen. Kommunernas ansvar för

egenkontroll eller för intern kontroll inskränker

inte Skolverkets ansvar för tillsyn av det

offentliga skolväsendet. Revisorerna ansåg därför

att de allmänna råden borde revideras. Revisorerna

föreslog i rapporten att Skolverkets tillsyn av det

offentliga skolväsendet borde regleras i lag samt

att verket borde revidera sina allmänna råd rörande

kommunernas egentillsyn. I skrivelsen angående

statens styrning av skolan konstaterar revisorerna

att regeringen har aviserat en förändring av

myndighetsstrukturen på skolområdet i syfte att

stärka tillsyn och kvalitetsgranskningar. Regeringen

har också angivit att man avser att lagfästa

tillsynen av offentliga skolor. Revisorerna

förutsätter att regeringen och Skolverket vidtar

förändringar av allmänna råd och förordningar i

linje med revisorernas förslag i rapporten så att

dessa överensstämmer med verkets förändrade

uppgifter och tydligt återspeglar verkets uppgift

som statligt tillsynsorgan.

Revisorerna föreslog vidare i sin rapport att

Skolverket skulle inrätta intern revision. Av

förarbetena till förordningen (1995:686) om

internrevision framgår enligt revisorerna att

samtliga myndigheter som administrerar stora

medelsflöden bör ha en intern revision som

självständigt granskar den interna kontrollen i

verksamheten. I skrivelsen konstaterar dock

revisorerna att det framgår av direktiven (dir.

2002:76) till den organisationsutredning som skall

förbereda förändringen av Skolverket och bildandet

av den nya skolutvecklingsmyndigheten att utredaren

skall föreslå hur den interna revisionen skall

utformas. Revisorerna konstaterar i skrivelsen att

regeringen har aviserat åtgärder som överensstämmer

med revisorernas förslag i rapporten.

Motioner

Moderaterna menar i motionerna 2001/02:Ub27 i denna

del och 2002/03:Ub1 yrkande 2 att ett nationellt

kvalitetsinstitut behövs för att kunna särskilja de

olika uppdragen, uppföljning, utvärdering,

utveckling och tillsyn. Det nationella

kvalitetsinstitutet skall granska såväl skolor med

kommunala huvudmän som fristående skolor.

Moderaterna menar att det behövs en mer självständig

myndighet som kan bygga upp och ta ansvar för

skolverksamhetens kvalitetsuppföljning. En sådan

myndighet måste i sina direktiv ges ett tydligt

ansvar och större självständighet visavi

Regeringskansliet och departementen än vad

Skolverket har.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2001/02:Ub30

yrkande 9 och 2002/03:

Ub2 yrkande 2 att en nationell skolinspektion

inrättas. Skolverket har enligt Folkpartiet en

dubbelroll, vilket gör det svårare att uppmärksamma

problem och bedriva en aktiv tillsyn.

Skolinspektionen skall sköta utvärderingen av skolan

och Skolverket skall ha kvar övriga

myndighetsuppgifter, t.ex. godkänna fristående

skolor och utfärda sanktioner. Skolverket skall

således behålla sitt ansvar för kursplaner och andra

styrdokument, för statistik och för offentliggörande

av fakta om skolväsendet. Skolverket skall också

kunna ha ett begränsat utvecklingsuppdrag, dvs.

bistå kommuner och fristående skolor med viss

service.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub28

yrkande 9 att en självständig myndighet skapas som

svarar för kvalitetsutvärdering av såväl kommunala

som fristående skolor. Varje skola bör få besök

kontinuerligt och få ett antal förslag på

kvalitetsförbättringar som kan följas upp vid nästa

besök. Såväl skolans kunskapsförmedlande som

fostrande roll skall utvärderas. Som en konsekvens

av detta förslag menar Kristdemokraterna att den

politiskt styrda Kvalitetsgranskningsnämnden inom

Skolverket skall avskaffas (mot. 2002/03:Ub3 yrkande

1).

I motion 2002/03:Ub1 yrkande 1 menar Moderaterna

dessutom att Skolverkets utrednings- och

forskningsproduktion är för omfattande. Merparten av

forskningen på området bör på sikt flyttas till

universitet och högskolor. Skolverkets uppgifter bör

enligt Moderaterna huvudsakligen vara att samla och

presentera statistik, ge tillstånd för

skolverksamhet och tillse att lagar och regler

efterföljs.

Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub3

yrkande 2 att Skolverkets allmänna råd omgående bör

revideras så att rollfördelningen i den målstyrda

skolan blir tydligare. Kommunen är utförare medan

staten skall stå för tillsynen. Uttrycket ”kommunens

egentillsyn” är missvisande enligt Kristdemokraterna

eftersom det snarare handlar om egenkontroll eller

intern kontroll.

Moderaterna anser i motion 2002/03:Ub1 yrkande 3

att Skolverket bör ha en intern revision.

Moderaterna menar att det är oerhört viktigt att

varje skattekrona används och distribueras på ett

förutsägbart, rättssäkert och transparent sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Efter riksdagens beslut om

budgetpropositionen 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr.

16, bet. UbU1, rskr. 62) kommer Skolverkets roll att

förändras. Skolverkets uppgifter skall koncentreras

till kvalitetskontroll genom uppföljning,

utvärdering och granskning samt tillsyn. Samtidigt

kommer Kvalitetsgranskningsnämnden att avskaffas.

När det gäller frågan om inrättande av en nationell

skolinspektion har utskottet nyligen behandlat

motsvarande yrkanden i budgetbetänkandet. Utskottet

anförde då att den nya myndighetsstruktur, med en ny

skolutvecklingsmyndighet och en starkare inriktning

mot tillsyn för Skolverket, som föreslogs av

regeringen var ändamålsenlig. Riksdagen beslutade i

enlighet med utskottets förslag. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu. Utskottet delar också

regeringens uppfattning om ett fristående nationellt

kvalitetsinstitut såsom det framkommer i

utvecklingsplanen, nämligen att tillsyn och

granskning av en stor mål- och resultatstyrd

samhällssektor som förskola, skola och

vuxenutbildning har inslag av myndighetsutövning som

inte kan överlåtas till privaträttsliga organ eller

andra fristående institut. Genom en ändring i

förordningen (1995:686) om intern revision vid

statliga myndigheter m.fl. som träder i kraft den 1

mars 2003 kommer Skolverket att omfattas av kravet

på intern revision.

När det gäller motionsyrkandet om kommunens

egentillsyn delar utskottet Riksdagens revisorers

uppfattning att frågan om tillsynens reglering bör

behandlas i samband med att Skollagskommitténs

förslag bereds.

Anmälningsplikt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

Riksdagens revisorers förslag och

motionsyrkandena angående anmälningsplikt.

Jämför reservationerna 19 (m), 20 (fp, c) och

21 (kd).

Revisorernas förslag

Revisorerna pekar på att Statens skolverk funnit att

anmälningar till verket om kränkande behandling har

lämnats först efter flera år. Huvudmannen har då

förgäves sökt avhjälpa missförhållandena.

Revisorerna menar att en bestämmelse om

anmälningsskyldighet skulle bidra till att

tydliggöra ansvaret för utbildning och studiemiljö,

men även ge stöd åt dem som är verksamma i enskilda

skolor.

Revisorerna föreslår att var och en som är verksam

inom skolväsendet skall vara skyldig att anmäla

uttalade missförhållanden i skolorna till

Skolverket. En bestämmelse om anmälningsplikt bör

införas i lag (förs. 2002/03:RR3 punkt 3).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2002/03:Ub1 yrkande 4 att

många av de problem som finns inom den svenska

skolan i dag skulle haft mindre omfattning om det

funnits tydligare regler och ordning både för elever

och för lärare. De som verkar i skolan måste bli

vaksamma så att varje individs särart kan bibehållas

och utvecklas. När det gäller situationer där elever

utsätts för oacceptabel behandling, eller skolans

organisation inte klarar av att komma till rätta med

problem, menar Moderaterna att skolans personal och

andra som är verksamma inom skolväsendet bör vara

anmälningsskyldiga. Folkpartiet menar i motion

2002/03:Ub2 yrkande 3 att det finns anledning att

införa en anmälningsplikt motsvarande den som

personal inom sjukvården har då uppgifter om

kränkande behandling i dag kan komma till

Skolverkets kännedom först efter flera år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas

förslag samt de redovisade motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare i betänkandet Hälsa, lärande

och trygghet (bet. 2001/02:UbU6) anfört att

socialtjänstlagens stadganden om anmälningsplikt

skall beaktas i skolan. Utskottet menar att frågan

om personalens ansvar för att anmäla kränkande

behandling till Skolverket ytterligare behöver

belysas. I Skollagskommitténs betänkande Skollag för

kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) behandlas

frågor om kränkande behandling, och utskottet

avvaktar regeringens behandlig av betänkandet.

Utskottet vill dock understryka att kränkande

behandling aldrig kan accepteras i skolan. Varje

form av kränkande behandling såväl mellan elever som

mellan elever och vuxna strider mot gällande lag och

skolans grundläggande värden. Under avsnittet

Skolans demokratiska uppdrag nedan återkommer

utskottet i dessa frågor.

Kvalitetsutvecklingen av den högre

utbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet avseende förslag till

kvalitetsförbättrande åtgärder.

Jämför reservation 22 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller att systemet för

kvalitetssäkring av verksamheten vid universitet och

högskolor stärkts och pekar samtidigt på att det är

varje universitet och högskola som själv har det

yttersta ansvaret för att säkra och utveckla

kvaliteten i verksamheten, medan statsmakternas

uppgift är att stödja och kontrollera att kvaliteten

inom utbildningen upprätthålls. Högskoleverket

arbetar nu med ett system för kvalitetsgranskning av

högre utbildning där man med en periodicitet om sex

år skall granska samtliga utbildningar för generella

examina och yrkesexamina inklusive

forskarutbildning. Verket genomför också

examensrättsprövningar samt granskar och bedömer hur

universitet och högskolor arbetar med sitt interna

kvalitetsarbete för att säkra och utveckla

verksamheten.

Regeringen anser att studenternas medverkan i

kvalitetsarbetet är nödvändig och att deras aktiva

medverkan är en förutsättning för

kvalitetsutvecklingen. Slutligen poängterar

regeringen att kvalitetsgranskningar ger

förutsättningar för viktiga kvalitetsförbättringar

parallellt med den kraftiga utbyggnaden av högre

utbildning och att det samtidigt är viktigt att

kontinuerligt vidareutveckla metoderna för

kvalitetsgranskning.

Motionen

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 14

att de senaste årens mycket snabba utbyggnad av den

högre utbildningen av allt att döma varit till men

för kvaliteten, såsom den kan mätas bl.a. i antalet

lärarledda undervisningstimmar. En utbyggnad måste

ske i en sådan takt att kvaliteten kan

upprätthållas. Folkpartiet menar därför att man bör

planera för ca 3 000 färre utbildningsplatser

jämfört med regeringens förslag. Resurserna bör

i stället användas till satsningar för att bl.a. ge

studenterna mer undervisningstid. Folkpartiet anser

också att granskningen av den högre utbildningens

standard måste ske professionellt och i högre grad

än hittills av utomstående, oberoende bedömare.

Folkpartiet föreslår att kvalitetsgranskningen bryts

ut från Högskoleverket och placeras i en

självständig institution utom räckhåll för politisk

och ekonomisk styrning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Utskottet har med intresse följt

och tagit del av Högskoleverkets

kvalitetsvärderingar. Högskoleverkets utvärderingar

utförs av högt kvalificerade experter inom

respektive område. I stor utsträckning hämtas dessa

experter från andra länder än Sverige. Utskottet

anser även här, liksom vad gäller tillsynen av

skolan, att tillsynen över den högre utbildningen

bör göras av en statlig myndighet.

Utskottet behandlade frågan om utbyggnadstakt och

kvalitetsfrågor senast i budgetbetänkandet för 2003

(bet. 2002/03:UbU1). Utskottet anförde då att målet

att hälften av en årskull skall ha börjat

högskolestudier vid 25 års ålder bör ligga fast.

Därför är en fortsatt utbyggnad av

högskoleutbildningen angelägen. Lika angeläget är

det att slå vakt om utbildningens kvalitet.

Utbyggnaden av grundutbildningen 2003 kommer enligt

regeringens förslag att bli mindre än vad regeringen

tidigare hade planerat. Utskottet kan inte ställa

sig bakom ytterligare begränsningar.

Förskola och skola i segregerade

områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandena avseende hur förskolan och skolan

skall förbättras i segregerade områden.

Jämför reservationerna 23 (m) och 24 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen menar att insatser för att förbättra

förskole- och skolsituationen för barn och ungdomar

i områden präglade av social och etnisk segregation

är nödvändiga. Regeringen avser därför att ge den

nya myndigheten för skolutveckling som det första

och viktigaste uppdraget för de närmaste åren att

förbättra utbildningsvillkoren för elever i

segregerade områden. Myndigheten bör analysera

orsaker till utbildningsresultat och visa på

framgångsfaktorer, dokumentera och sprida

intressanta exempel samt stödja utvecklingsarbete i

kommuner och skolor. Förutsättningarna för

undervisningen i svenska som andraspråk och

användningen av skönlitteratur och bibliotek bör

särskilt uppmärksammas. Regeringen redovisar också

resultaten från en rapport av Skolverket, Utan

fullständiga betyg, där en första analys görs av vad

som ligger bakom de variationer som finns när det

gäller elevernas resultat på nationell nivå.

Rapporten visar att utländsk bakgrund och andelen

elever med utländsk bakgrund i en skola är faktorer

som har betydelse för skolresultatet. Andelen elever

med utländsk bakgrund i den svenska skolan har ökat

stadigt under de senaste åren. Regeringen framhåller

också att utvärderingsstudier visar att elevers

betyg till stor del hänger samman med

utbildningsnivå hos föräldrarna och eventuell

utländsk bakgrund i familjerna. I områden präglade

av social och etnisk segregation finns en

överrepresentation av elever som har svårigheter att

nå målen för utbildningen.

Motionerna

I motion 2001/02:Ub27 i denna del anser Moderaterna

att skolorna bättre än hitintills måste kunna

anpassa undervisning och övrig skolverksamhet efter

elevernas skiftande behov och förordar ökad frihet

för skolans professionella att välja former för

verksamheten. Moderaterna anser att staten inte

skall bestämma hur undervisningen för elever med

utländsk bakgrund skall se ut. Däremot anser man att

en konsekvent uppföljning av varje elevs resultat är

nödvändig, inte minst för dessa elever. Moderaterna

understryker också värdet av rätten att välja

gymnasieskola. Bostadssegregationen kombinerat med

närhetsprincipen för antagning till gymnasiet

hindrar ökad integration och social rörlighet.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 12

att skolan kan bli ett aktivt verktyg i kampen mot

segregation. En viktig förutsättning är att

bostadssegregationens effekter kan brytas och elever

från olika boendemiljöer integreras i en och samma

skola. Detta kan enligt Folkpartiet åstadkommas

genom att elever får större möjligheter att gå i en

skola i ett annat område än där de bor. Grund- och

gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör

profileras och genomgå en särskild

kvalitetssatsning. Vidare menar man att resurserna

skall fördelas så att det blir ett rejält tillskott

till de skolor som har många barn med stora behov av

extra stöd, t.ex. de skolor som har en stor andel

elever med utländsk bakgrund. Folkpartiet anser

också att lärarna i sådana skolor bör erbjudas högre

lön och att insatserna för att förbättra den fysiska

skolmiljön i miljonprogramområdena bör öka.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet delar regeringens

bedömning att insatser för att förbättra förskole-

och skolsituationen för barn och ungdomar i

segregerade områden är nödvändiga. Utskottet anser

att bildandet av den nya skolutvecklingsmyndigheten

som beslutats av riksdagen i samband med

behandlingen av budgetpropositionen för 2003 (prop.

2002/03:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 62)

underlättar för staten att bedriva ett verksamt

förbättringsarbete. Utskottet har för avsikt att

följa detta arbete och ta del av myndighetens

resultat. Vad gäller möjligheten till profilering av

skolor vill utskottet peka på att detta är möjligt

för varje skola att göra samt att kommunerna har

möjligheter att fördela medel efter elevernas olika

behov.

Kärnkunskaper

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet att historia skall bli ett

kärnämne i avvaktan på regeringens behandling

av Gymnasiekommitténs betänkande.

Skrivelsen

Regeringen gör bedömningen att alla ungdomar behöver

en gemensam kärna av kunskap och kompetens.

Historiska kunskaper och perspektiv bör vara en del

av denna gemensamma kärna. Regeringen menar att det

i ett mångkulturellt samhälle krävs kunskap om

Sveriges och världens utveckling såväl ur ett

historiskt perspektiv som ur ett samtidsperspektiv.

Den historiska dimensionen är nödvändig för att ge

alla elever en gemensam referensram och

kärnkompetens. Regeringen menar därför att

inrättandet av ett nytt kärnämne kan bli aktuellt.

Hur detta skall organiseras för att kunna ingå i den

nya gymnasieskolan kommer regeringen att återkomma

till i samband med beredningen av Gymnasiekommitténs

förslag.

Motion

Folkpartiet anser att historia skall bli ett

kärnämne så att alla elever får läsa det. Ämnet

bidrar med viktiga kunskaper och är betydelsefullt i

elevernas demokratiska fostran (mot. 2001/02:Ub30

yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandet. Regeringen har redan aktualiserat

frågan i utvecklingsplanen. Utskottet noterar att

Gymnasiekommittén i betänkandet Åtta vägar till

kunskap (2002:120) föreslagit att historia skall bli

ett kärnämne i gymnasieskolan. Utskottet anser

vidare att regeringens beredning av betänkandet bör

avvaktas.

IT-strategi för utveckling och

kvalitet i skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

Riksdagens revisorers förslag vad gäller

redovisning av ITiS och motionsyrkanden

avseende datorisering av skolorna.

Jämför reservation 25 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att IT är ett naturligt verktyg i

såväl skolans arbete som det dagliga livet. En

utveckling av skolans verksamhet förenas alltmer med

ett utnyttjande av IT. Alla elever måste ges

kompetens och självförtroende att tillägna sig och

använda IT som ett verktyg i sitt lärande.

Internationellt sett ligger Sverige långt framme i

användningen av IT generellt sett i samhället.

Sverige har även länge legat i främsta ledet vad

gäller tillgången till datorer i skolan. Regeringen

pekar också på att de första utvärderingarna av

regeringens satsning på IT i skolan (ITiS)

presenterats och att dessa visar att en stor del av

framgångarna har sin grund i den öppenhet för lokal

anpassning som funnits att knyta an till lokala

planer och insatser. Regeringen redovisar också att

en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet i en

delrapport (Ds 2002:19 Nästa steg) har presenterat

ett förslag till en ny nationell IT-strategi för

skolan där erfarenheter från tidigare och nuvarande

statliga satsningar i form av kompetensutveckling av

lärare, utvecklingsinsatser och annat stöd till

skolor och kommuner tas till vara och där statens

ansvar i förhållande till det kommunala

skolutvecklingsarbetet analyseras. Den föreslagna

strategin syftar till att samla olika aktörers

insatser för att dessa gemensamt skall verka åt

samma håll och föra utvecklingen framåt. Regeringen

avser att återkomma med bedömningar i dessa frågor

efter att delrapporten remissbehandlats och

arbetsgruppens arbete är avslutat.

Revisorernas förslag

Revisorerna pekar på att regeringen hösten 1997

konstaterat att den nationella och internationella

kunskapen om informationsteknikens effekter på

undervisningen var liten. Trots detta föreslog

regeringen våren 1998 att en och en halv miljard

kronor skulle avsättas för en nationell satsning på

informationsteknik i skolan. Revisorerna menar att

förslaget om ITiS förefaller ha tillkommit trots den

bristande kunskap på området som regeringen själv

framhållit. Revisorerna betonar vikten av att den

nya nationella IT-strategi som regeringen utarbetar

utformas på ett sådant sätt att den blir relevant

för utbildningens behov. Revisorerna anser också att

regeringen på grundval av de uppföljningar och

utvärderingar som görs av ITiS skall sammanfatta

erfarenheterna av satsningen och redovisa dessa för

riksdagen (förs. 2001/02:RR20 punkt 2).

Motion

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande 22

att de elever som inte har tillgång till dator hemma

skall kunna få tillgång till dator och Internet

genom skolan. Det är enligt Folkpartiet också

viktigt att betona att satsningar på IT inte får

innebära att satsningar på goda läroböcker minskar.

Datorn kan aldrig ersätta boken som källa till

kunskaper och upplevelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår Riksdagens

revisorers förslag och motionsyrkandet.

Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2003

att IT-utvecklingen i skolan behöver fortsatt stöd

och stimulans och att de goda erfarenheter som finns

av t.ex. ITiS bör tas till vara och spridas.

Regeringen har därför för avsikt att ge den nya

skolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att inom sitt

ansvarsområde ta ett nationellt ansvar för att skapa

förutsättningar för lärare och annan personal i

skolan att kunna fortsätta att utveckla ett svenskt

skoldatanät. Utskottet utgår ifrån att den nya

skolutvecklingsmyndigheten tar till vara olika

erfarenheter av tidigare projekt. Utskottet vill

peka på att ITiS för närvarande håller på att

utvärderas och att en slutrapport kommer att

presenteras i december 2003.

Utskottet vill understryka den betydelse en väl

utarbetad IT-strategi kan ha för skolans verksamhet

och noterar att den arbetsgrupp som haft till

uppgift att utarbeta förslag till statliga insatser

för skolan inom IT-området nu har publicerat sin

slutrapport (Ds 2002:55). Insatserna skall kunna

fungera som katalysatorer till fortsatt

skolutveckling när den stora satsningen på lärares

kompetensutveckling (ITiS) avslutades vid årsskiftet

2002/2003. Arbetsgruppen överlämnade huvuddelarna av

sitt förslag till nationell IT-strategi i maj 2002

(Ds 2002:19). Den slutrapport som nu avlämnats

koncentreras till frågor om utformningen,

produktionen, bedömningen och användningen av olika

slags digitala lärresurser. Rapporterna bereds nu

inom Regeringskansliet.

När det gäller varje elevs åtkomst till en dator

och Internet vill utskottet peka på den successiva

utbyggnad av skolornas datorisering som pågår och

även framhålla att takten i utbyggnaden är en fråga

för kommunerna.

Skolans demokratiska uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende skolans

demokratiska uppdrag.

Jämför reservation 26 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att demokratiuppdraget tillsammans

med kunskapsuppdraget är fundamentet för all

verksamhet i skolan. Skolan bör ge alla kunskap,

förståelse, insikt och respekt för allas lika värde

och vikten av ett demokratiskt förhållningssätt.

Arbetet med värdegrunden och mot alla former av

kränkande behandling bör enligt regeringen ges

fortsatt hög prioritet. Demokratiseringen av skolan

gäller både elever och personal och måste omfatta

hela verksamheten. Det är rektorn som ledare för

verksamhetens utvecklings- och kvalitetsarbete som

har ett särskilt ansvar för att detta verkligen

genomförs.

Regeringen framhåller att demokratiuppdraget

påverkar både arbetsformer och innehåll. Skolans

personal skall därför inte bara förmedla kunskaper i

de olika skolämnena utan också ge kunskaper om de

grundläggande värdena och utgå ifrån dem i sitt

arbete och i sitt förhållningssätt. Regeringen pekar

också på att det är skillnad på att lära om

demokrati och att omfatta demokratiska värden och

försvara dem när de hotas, vilket enligt regeringen

är en förklaring till förekomsten av kränkande

behandling. Alla former av kränkande behandling som

mobbning och könsrelaterad mobbning, sexuella

trakasserier, rasistiska, nazistiska och homofobiska

beteenden och handlingar skall aktivt och med kraft

åtgärdas och bekämpas. Vidare har regeringen vid

flera tillfällen påpekat vikten av att eleverna i

grund- och gymnasieskolan i undervisningen får möta

och diskutera med företrädare för de politiska

partierna och deras ungdomsförbund. En viktig

förutsättning för att demokratin skall vara hållbar

är att den förankras bland barn och ungdomar samt

att deras deltagande i samhället uppmuntras och

utvecklas. Regeringen informerar om att man har för

avsikt att ge Skolverket i uppdrag att undersöka

vilka möjligheter som finns för politiska partier,

ungdomsförbund och andra organisationer som är

engagerade i samhällsfrågor att verka i skolan.

Motionerna

I motion 2002/03:Ju214 yrkande 5 (m) föreslås att

skolans undervisning i samhällskunskap och

demokratifrågor intensifieras. Motionären menar att

många ungdomar varken i teorin eller praktiken

känner till eller förstår hur demokratin fungerar. I

motion 2002/03:K383 yrkande 8 (mp) menar motionären

att skolan har en viktig roll för att tidigt ge

eleverna en förståelse för våra demokratiska

beslutsprocesser. Elevinflytande är ett oundgängligt

instrument för att få en sådan förståelse. Vidare

anser motionären att samtliga kursplaner bör ses

över i syfte att stärka demokratifrågornas position.

I motion 2002/03:Ub393 (s) finns liknande förslag.

Motionären menar att skolan måste ta ett större

ansvar för att förmedla kunskaper till eleverna om

vad demokrati innebär och om vikten av att använda

sina demokratiska rättigheter. Demokrati och

inflytande måste vara en naturlig del i skolans

arbete. Även de politiska partierna bör varje år ha

möjlighet att träffa elever fr.o.m. år 7. Även

motionären i motion 2002/03:K326 (s) anser att

möjligheterna bör öka för demokratiska politiska

partier samt politiska ungdoms- och studentförbund

att informera om sin verksamhet och sina politiska

åsikter i skolor och högskolor.

I motion 2001/02:Ub26 (s) menar motionären att

föreningslivets värdegrunder starkt kan bidra till

att motverka våld och mobbning samt till att

fördjupa demokratin. Ett föreningsliv som i högre

utsträckning är delaktigt i skolan skulle också

bidra till fler vuxenkontakter i skolan. Motionären

menar också att det är genom engagemanget i

föreningslivet som man lär något om demokrati i

praktisk mening och att det därför är viktigt att

stärka föreningslivets inflytande i skolan.

Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Ub30

yrkande 6 att krafttag måste tas mot mobbningen. Att

det förebyggande arbetet fungerar är enligt

Folkpartiet avgörande. Alla skolor skall ha en

tydlig mobbningsplan som efterföljs, och det behövs

en väl fungerande elevvård. All personal i skolan

skall ta sitt ansvar för att deras egna och

elevernas attityder och handlingar motsvarar tanken

om allas lika värde, och de skall också vara

skyldiga att anmäla till rektorn när de

uppmärksammar mobbningsfall. I de fall när mobbning

ändå inträffar måste skolan få utökade befogenheter.

I dag råder det osäkerhet om vad en skola får göra

för att ingripa, vilket i vissa fall leder till att

mobbningsoffren inte får någon hjälp alls. Skolorna

måste få tydliga besked om vad som gäller så att de

kan agera med kraft. De elever som gör sig skyldiga

till grova kränkningar eller våldshandlingar måste

kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går.

Möjliga åtgärder som bör skrivas in i en ny skollag

är skriftlig varning, obligatoriska föräldrasamtal,

kortare avstängning och förflyttning till annan

skola. Vid grova fall av våld, trakasserier eller

mobbning bör skolan polisanmäla förövaren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. I betänkandet Skolan m.m. (bet.

2001/02:UbU10) behandlades motioner som rör

ämnesutrymmet för demokrati. Utskottet framförde att

skolans ansvar för ett demokratiskt förhållningssätt

i skolan framgår av såväl läroplanen som

kursplanerna. I kursplanerna för såväl grund- som

gymnasieskolan betonas demokrati och demokratifrågor

som allmänt förhållningssätt och som inslag i

samhällsorienterande studier. Utskottet menade att

de närmare formerna för lärande och undervisning är

en angelägenhet för lärare och skolledning i samråd

med eleverna. Utskottet har ingen annan uppfattning

nu. I Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till

kunskap behandlas också hur gymnasieskolans struktur

kan förändras för att underlätta ett förverkligande

av gymnasieskolans uppdrag.

När det gäller de politiska partiernas och det

övriga föreningslivets möjligheter att delta i

skolans verksamhet anförde utskottet i betänkandet

Skolan m.m. att det är en väsentlig uppgift för hela

samhället att engagera ungdomar i politik och i

frågor som rör demokrati. Skolan har ett ansvar för

att vara positiv till att öppna sig mot och samverka

med det omkringliggande samhället, inte minst vad

gäller föreningslivet. Skolan har ett ansvar för att

försöka väcka intresse för politiska

frågeställningar, inte minst för att det i skolans

uppdrag ingår att aktivt arbeta för att bevara och

utveckla vår demokrati. Utskottet ansåg att det är

viktigt att stödja utvecklingen av bl.a. de

politiska ungdomsorganisationernas medverkan i

skolan. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Utskottet noterar också att regeringen i

budgetpropositionen för 2003 framhöll att det för

att förankra och utveckla demokratin är viktigt att

barn och ungdomar uppmuntras och ges möjlighet att

delta i samhällslivet och att regeringen därför gett

ett uppdrag till Skolverket att undersöka vilka

möjligheter som finns för politiska partier,

ungdomsförbund och andra organisationer som är

engagerade i samhällsfrågor att verka i skolan.

Uppdraget redovisades i februari 2003 och Skolverket

konstaterade att det finns en stor osäkerhet kring

vad som juridiskt reglerar skolornas

omvärldskontakter, vem som har huvudansvar för

organisering och finansiering av sådan verksamhet

samt hur skolan skall bemöta antidemokratiska

organisationer och strömningar. Skolverket avser att

i samråd med Svenska Kommunförbundet och

Ungdomsstyrelsen under våren 2003 ta fram ett stöd-

och referensmaterial till verksamma inom skolan.

Utskottets uppfattning i denna fråga är att det är

viktigt att skolan öppnar sig mot det omgivande

samhället genom att föreningar, t.ex. politiska

partier, idrottsföreningar och andra

intresseorganisationer såsom miljöorganisationer och

organisationer för mänskliga rättigheter inbjuds att

delta i skolans verksamhet.

Utskottet vill också peka på att det är viktigt

att skolan också i sitt eget arbete är demokratisk.

Elevinflytande är ett sätt att sprida demokratiska

värden och tankesätt. Att ge eleverna ett reellt

inflytande är ett viktigt verktyg för att nå detta

mål. I Skollagskommitténs betänkande Skollag för

kvalitet och likvärdighet behandlas frågan om vilken

reglering av elevinflytandet som bör finnas. Frågan

tas upp också i Gymnasiekommitténs betänkande Åtta

vägar till kunskap.

När det gäller yrkandet om åtgärder för att

förebygga och förhindra mobbning konstaterar

utskottet att Skollagskommittén behandlar även denna

fråga i sitt betänkande, och regeringens behandling

av betänkandet bör avvaktas. Utskottet vill dock

understryka att arbetet att förmedla skolans

värdegrund och att motverka kränkande behandling är

en viktig del i skolans demokratiska uppdrag redan

nu. Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den

som verkar inom skolan skyldig att aktivt motverka

alla former av kränkande behandling såsom mobbning.

En rad åtgärder på statlig nivå för att bekämpa

kränkande beteende har genomförts eller pågår. Ett

nationellt och skolforms-övergripande

värdegrundsprojekt startade i februari 1999 och

avslutades våren 2000. Projektet hade i uppdrag att

lyfta fram de grundläggande demokratiska värdena och

att stödja och stimulera det lokala

värdegrundsarbetet. Vidare påbörjade två nationella

värdegrundscentrum, på uppdrag av regeringen, sin

verksamhet hösten 2000 för att under perioden

2000–2003 sprida och göra kunskap och forskning

tillgänglig för kommuner och skolor. De skall också

stimulera forskning inom värdegrundsområdet.

Skolverket har vidare i november 2002 redovisat en

kartläggning av förekomsten av rasism, etnisk

diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och

könsrelaterad mobbning. Verket har också presenterat

ett antal rekommendationer vad gäller insatser som

behöver göras. Rapporten bereds nu inom

Regeringskansliet. Slutligen har

rektorsutbildningen, värdegrundscentrumen, Uppsala

universitet och Södertörns högskola fått medel för

att utveckla fortbildning och kurser för skolledare,

lärare och lärarstuderande inom områdena

värdegrundsfrågor, mänskliga rättigheter samt

nutidshistoria.

Även mobbning har varit och är föremål för en rad

insatser. Antimobbningskampanjen Tillsammans har som

syfte att samla alla goda krafter och att visa på

goda exempel och olika arbetssätt som finns ute på

skolorna. Elever och lärare i över två tredjedelar

av landets alla grundskolor har deltagit. Vidare har

Skolverket fått i uppdrag av regeringen att lyfta

fram lärorika exempel på handlingsprogram och

arbetssätt mot kränkande behandling. Verket skall

också ge stöd till skolorna med att granska,

utvärdera och förbättra sitt arbete mot kränkande

behandling.

Kvaliteten i förskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena avseende kvaliteten i

förskolan.

Jämför reservationerna 27 (fp), 28 (kd) och

29 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att utbyggnad av förskolan och

förstärkning av dess kvalitet är ett centralt område

för de kommande åren. Barngruppernas storlek och

personaltätheten bör ses över. Genomförandet av

förskolans läroplan bör utvärderas. Reformerna om

maxtaxa, förskoleverksamhet för arbetslösas och

föräldraledigas barn samt allmän förskola skall

följas upp och utvärderas.

Enligt regeringen är syftet med de senaste årens

reformarbete att göra förskolan tillgänglig för alla

barn från tidig ålder. Regeringen pekar också på att

resurserna per plats i förskolan har ökat sedan tre

år tillbaka. Personaltätheten är 5,4 barn per

årsarbetare, vilket är en liten förbättring jämfört

med tidigare år. Regeringen har gett Skolverket i

uppdrag att göra en fördjupad studie av

barngruppernas storlek och personaltätheten samt en

genomgripande analys av resultaten utifrån forskning

och erfarenhet. Regeringen anser att tillräckligt

med resurser måste garanteras förskolan så att den

med goda förutsättningar kan genomföra sitt uppdrag.

Bland annat lämnar staten årliga medel på 500

miljoner kronor för kvalitetssäkring, som skall

användas för personalförstärkningar och

kompetensutveckling av personal. Regeringen

informerar om att en första rapport om maxtaxans

konsekvenser och de övriga reformerna kommer att

lämnas den 1 mars 2003. En lägesrapport lämnades

under hösten 2002.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 11

att det är viktigt, speciellt när förskolan har ett

större pedagogiskt ansvar än tidigare, att det är

utbildad personal som har huvudansvaret för

verksamheten i förskolan. Folkpartiets mål är att

all personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan

skall vara högskoleutbildad, och det är därför

viktigt att barnskötare som i dag arbetar inom

förskolan ges möjlighet till vidareutbildning till

förskollärare. Man menar också att det är viktigt

både för barn och personal att det finns klara mål

med verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Den

ena uppsättningen mål skall ange inriktningen på

förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycka en

önskad kvalitetsutveckling. Den andra uppsättningen

skall uttrycka vad varje barn skall ha uppnått när

det lämnar förskolan. Att inte ha klart uppställda

mål försvårar resultatuppföljningen av verksamheten.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2001/02:Ub28

yrkande 2 att regeringens politik vad avser

barnomsorgen har syftat till att sakta men säkert

tränga ut familjedaghem, föräldrakooperativ och

öppna förskolor och ersätta dem med förskolor. För

Kristdemokraterna är förskolan inte den enda

barnomsorgsformen utan man vill ha ett flexibelt

system där föräldrarna själva kan välja vilken

barnomsorgsform som passar barnets behov och

familjens vardag. När det gäller frågor om kvalitet

i förskolan menar Kristdemokraterna i 2001/02:Ub28

yrkande 3 att kvalitetsproblemen har förvärrats i

förskolan. Barngrupperna har blivit större och

personaltätheten är för låg, köerna har växt och

maxtaxan har förvärrat den redan negativa

utvecklingen. Det behövs ingen ytterligare

utredning. Kristdemokraterna menar att

barnomsorgspolitiken måste öppna för större

valfrihet för familjerna. Om det fanns ekonomiska

möjligheter att gå ned i arbetstid eller på annat

sätt själv ordna barnomsorgen tror Kristdemokraterna

att trycket på förskolorna skulle minska, och därmed

skulle kvaliteten kunna höjas.

Centerpartiet anser i motion 2001/02:Ub24 yrkande

3 att förskolans verksamhet måste kvalitetssäkras

genom att man dimensionerar barngrupperna i

förskolan utifrån både barnens och personalens

perspektiv. Barngrupperna får inte vara större än

att varje enskilt barn känner trygghet och får en

god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och

lärande bildar en helhet. Samtidigt skall personalen

känna att den utför sitt arbete på ett

tillfredsställande sätt. Centerpartiet menar att

regeringen bör ta itu med kvaliteten i förskolan i

stället för att ge Skolverket ett nytt uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet vill dock starkt

understryka betydelsen av en hög kvalitet inom

barnomsorgen. Kommunerna måste kunna erbjuda barn

och föräldrar en barnomsorg som innebär trygghet och

god omvårdnad samtidigt som det pedagogiska

innehållet är väl avpassat för barnens ålder och

utveckling. Barngruppernas storlek kan vara en

viktig faktor, liksom personalens kompetens och de

ekonomiska resurser som står till förfogande.

Utskottet vill erinra om att de reformer som nyligen

genomfördes inom barnomsorgen bör utvärderas innan

några förändringar föreslås. För att en utvärdering

skall vara meningsfull bör den inte heller göras

alltför nära inpå reformens genomförande. Utskottet

menar därför att det är rimligt att avvakta den

granskning av barnomsorgens kvalitet som för

närvarande pågår innan utskottet eventuellt uttalar

sig i kvalitetsfrågor som rör barnomsorgen.

Utskottet vill också peka på att regeringen i

budgetpropositionen för 2003 informerar om att man

kommer att ta initiativ till att en skyldighet att

upprätta kvalitetsredovisning införs även för

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen. Utskottet

vill också erinra om den överenskommelse som

föreligger mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet som innebär att barngrupperna inom

barnomsorgen skall minska. Avsikten är att

kvaliteten på verksamheten därmed skall öka.

Utskottet erinrar om att det i 2 a kap. 3 §

skollagen föreskrivs att det inom

förskoleverksamheten skall finnas personal med sådan

utbildning eller erfarenhet att barnens behov av

omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan

tillgodoses. Utskottet framhåller vidare att det

ankommer på kommunen att organisera verksamheten och

anskaffa den kompetens som behövs för att målen i

läroplanen skall kunna nås. Utskottet utgår ifrån

att kommunerna satsar på välutbildad personal för

att garantera hög professionalitet.

När det gäller målformuleringarna i läroplanen för

förskolan (Lpfö 98) har liknande motionsyrkanden

behandlats senast i betänkandet Skolan, m.m. (bet.

2001/02:UbU10). Utskottet menade då att avsikten med

mål att uppnå när det gäller skolan är att målen

skall kunna utvärderas och inga betyg eller omdömen

skall utfärdas. Läroplanen skall enligt utskottets

mening innehålla en typ av mål, nämligen mål att

sträva mot för det enskilda barnets utveckling och

lärande. När det slutligen gäller regleringen av de

olika barnomsorgsformerna har Skollagskommittén

behandlat denna fråga och utskottet menar att

regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.

Flexibelt utbildningssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att motionsyrkandena

avseende förändringar i gymnasieskolan,

förkunskaper till nationella program samt det

individuella programmet avslås.

Jämför reservationerna 30 (m), 31 (fp), 32

(m, fp, kd, c), 33 (fp), 34 (kd) och 35 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att eleverna måste ges den tid de

behöver för att nå skolans mål. Beslut om särskilda

stödinsatser i grundskolan och gymnasieskolan måste

grundas på en individuell helhetsbedömning.

Gymnasieskolan måste förnyas så att elever i behov

av stöd skall kunna få det inom ordinarie

gymnasieprogram. Elever som saknar behörighet till

gymnasieskolans nationella program bör i första hand

erbjudas en individuellt upplagd studieplan inom

ramen för det gymnasieprogram de valt. Regeringen

menar att flera kan stimuleras att delta i lärande

genom att man underlättar övergångar, ökar samverkan

samt ökar flexibiliteten inom utbildningssystemet.

När det gäller grundskolan ger läroplanen och

kursplanerna enligt regeringens uppfattning lärare

och skolledning stor frihet att planera och lägga

upp undervisningen för eleverna så att de får

möjlighet att nå målen i läroplanen och

kursplanerna. Avsikten med denna frihet är att ge

maximala möjligheter till måluppfyllelse för varje

elev. I vissa fall betyder detta att en elev kan

behöva ytterligare ett år i grundskolan. Varje elevs

behov måste uppmärksammas och så långt som möjligt

mötas med individuella lösningar och varje elevs

individuella situation ligga till grund för de

beslut som fattas om stöd för eleven. Andra elever

kan gå snabbare fram i sin inlärning. Alla elever

har rätt att få stöd och stimulans för maximal

kunskapsutveckling. Målen i läroplanen och

kursplanerna är så utformade att det knappast finns

någon gräns för en elevs lärande under

grundskoletiden. Mål att sträva mot innebär att alla

elever skall få arbeta med intressanta uppgifter och

stimulerande utmaningar.

När det gäller kärnkunskaper i gymnasieskolan slår

regeringen fast att syftet med gymnasiereformen,

nämligen att skapa en likvärdig gymnasieskola för

alla, ligger fast. Regeringen ser därför allvarligt

på att resultaten i kärnämnena varierar kraftigt

mellan gymnasieskolans olika program. Regeringen

avvisar alla tankar på att sänka kunskapskraven och

att utsortera vissa elever till utbildningsvägar

utan kärnämnen. Kärnämnena är en kunskapsbas som är

nödvändig för att alla individer skall kunna ta del

av den fortsatta och ständiga höjning av

kompetenskraven som företag eller arbetsplatser

måste göra för att inte halka efter i utvecklingen.

Regeringen avvisar med bestämdhet alla tankar på att

sänka kunskapskraven och att utsortera vissa elever

till utbildningsvägar utan kärnämnen.

Regeringen menar att det förhållandet att det

individuella programmet på gymnasieskolan omfattar

nästan 15 % av gymnasieskolans förstaårselever

aktualiserar frågan hur gymnasieskolan skall

utformas för att bättre möta eleverna från

grundskolan. Regeringen understryker vikten av en

koppling mellan det individuella programmet och de

nationella programmen. Avsikten med det individuella

programmet och behörighetskraven har inte varit att

eleverna skall hindras från att ta del av de

nationella programmens kursutbud. Regeringen menar

att det finns behov av systemförändringar i

gymnasieskolan. Behörighetskraven skall enligt

regeringen ligga fast, men de bör i första hand

användas som utgångspunkt för vad som behöver

kompletteras och inte användas för att utestänga

elever från kurser som de egentligen har kapacitet

att klara. Har eleven en intresseinriktning men

saknar godkänt i något eller några av de

behörighetsgivande ämnena, bör skolan med

utgångspunkt i elevens skriftliga omdömen från

grundskolan göra en helhetsbedömning och i dialog

med eleven lägga upp en individuell studieplan inom

ramen för den sökta studievägen. I praktiken innebär

detta att det individuella programmet kan avskaffas

i sin nuvarande form. Detta kräver att

gymnasieskolans reguljära utbildningsvägar i större

utsträckning utvecklar ett elevorienterat

förhållnings- och arbetssätt. För vissa grupper

kommer det dock även i framtiden att behövas

särskilda individuella insatser. Gymnasiekommittén

2000 skall redovisa sina förslag senast den 16

december 2002. Efter sedvanlig beredning, beslut och

förberedelse för en ny organisation av

gymnasieskolan torde förändringarna kunna komma att

införas år 2005 eller 2006. Regeringen anser

emellertid att frågan om rätten att följa

undervisningen på ett nationellt program, samtidigt

som bristerna i behörighetsavseende avhjälps, är så

central att åtgärder måste vidtas redan nu.

Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen

med lagförslag i denna fråga.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del

att det finns anledning till förändringar i

gymnasieskolan då gymnasieskolan brottas med många

problem; många elever hoppar av eller misslyckas med

sina studier. Orsakerna till att eleverna misslyckas

är enligt Moderaterna bl.a. att många elever saknar

tillräckliga förkunskaper för att bli antagna vid

ett nationellt program medan andra börjar på ett

nationellt program men inte klarar studietakten.

Moderaterna menar att problemen borde lösas redan i

grundskolan. För de elever där det ändå inte varit

möjligt krävs särskilda insatser. Att som regeringen

förutsätta att de inom ramen för övriga

studieprogram på gymnasiet skall kunna få det stöd

och den komplettering de behöver är naivt eller

cyniskt. Moderaterna anser också att en

gymnasieexamen bör införas. En sådan skall

förutsätta kunskaper och förmåga som alla elever med

gediget studiearbete skall ha rimliga möjligheter

att kunna nå. En obligatorisk gymnasieexamination

kan enligt Moderaterna bidra till bättre

studieresultat samt till nationella och rättvisa

kunskapsjämförelser.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 1

att skolstarten kan variera utifrån barnens mognad.

Det skall inte vara tiden utan målen som styr

skolgången. Om en elev når grundskolans mål skall

han eller hon kunna gå över till gymnasiet även om

det inte har gått nio år, och eleven skall även

kunna ges ett extra år om föräldrarna och skolan

bedömer att det är det bästa för hans eller hennes

utveckling. Folkpartiet menar också att det i högre

utsträckning än i dag skall vara möjligt att

organisera undervisningen så att varje elev kan läsa

i en takt som passar hans eller hennes individuella

förutsättningar. Vidare skall möjligheten till

”särskild kurs” återinföras i engelska och

matematik. Folkpartiet menar vidare i motionen,

yrkande 5, att gymnasiebetygen vid antagningen skall

viktas efter vilken betydelse de har för den sökta

högskoleutbildningen. De elever som väljer språk

borde uppmuntras genom att språkämnena viktas tyngre

vid antagningen till högskolan.

Folkpartiet anser att förkunskaperna till

gymnasieskolans nationella program bör bibehållas

(mot. 2001/02:Ub30 yrkande 3) och att det

individuella programmet bör läggas ned och dess

resurser föras över till grundskolan. Grundskolan

måste ha det fulla ansvaret för att bibringa

eleverna baskunskaperna. I motionerna 2002/03:Ub229

yrkande 3 och 2002/03:Ub244 yrkande 1 yrkar

Folkpartiet, förutom att det individuella programmet

skall läggas ned, att godkända betyg i svenska

(svenska som andraspråk), engelska eller matematik

skall vara standardkrav för att få börja i

gymnasieskolan. Grundskolan måste ha det fulla

ansvaret för att eleverna får baskunskaperna.

Grundskolan måste också bli mer flexibel och ge

varje elev den tid hon eller han behöver för att nå

målen. Skollagen bör skärpas i detta avseende så att

alla elever som inte har nått målen uttryckligen har

rätt till undervisning i grundskolans regi även

efter skolpliktens upphörande. Folkpartiet anser

också att resurserna för det individuella programmet

bör föras över till grundskolan men att elever med

svårigheter skall ges stöd också i gymnasieskolan

(mot. 2002/03:Ub244 yrkande 4). Gymnasieskolan skall

även i framtiden ges resurser och möjligheter att

hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Bara i

speciella fall, t.ex. för elever med utländsk

bakgrund som inte tidigare undervisats i engelska,

skall det vara möjligt att anordna en anpassad

gymnasieutbildning (mot. 2002/03:Ub244 yrkande 2).

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub28

yrkande 5 att ett godkänt betyg är nödvändigt för

att klara gymnasiestudierna. Att låta alla börja

nationella program kommer enbart att innebära en

utslagning av de elever som ligger efter redan från

början. I motion 2002/03:Ub444 yrkande 11 framhåller

Kristdemokraterna att de är positiva till att

kommunerna fått möjlighet att utveckla det

individuella programmet efter hur situationen i

kommunen ser ut. Man menar dock att eftersom det är

en stor andel av eleverna som går på det

individuella programmet är det viktigt att

kvaliteten på programmet ses över.

Centerpartiet anser i motion 2001/02:Ub24 yrkande

2 att förkunskapskraven till gymnasiet bör finnas

kvar. Att ta bort förkunskapskraven innebär en

sänkning av ambitionsnivån. I stället skall

grundskolans problem lösas inom grundskolan och inte

lastas över på gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena i huvudsak med hänvisning till att

frågan om en ny gymnasieskola är under utredning.

Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till

kunskap behandlar flertalet av förslagen i de

motionsyrkanden som refereras ovan. Utskottet vill

instämma i de principer som regeringen har framfört

i utvecklingsplanen. En sådan princip är att

eleverna måste kunna få stöd i sina studier inom

ordinarie gymnasieprogram. En annan sådan princip är

att behörighetskraven till gymnasieskolan skall

ligga fast, men att elever skall kunna erbjudas en

individuell studieplan för att inhämta de kunskaper

han eller hon saknar. Utskottet menar dock samtidigt

att det självfallet är viktigt att de elever som

behöver extra stöd redan i grundskolan också får

det. Det är grundskolans skyldighet att erbjuda

eleverna stöd så att de kan uppnå kunskapsmålen.

Utskottet vill också peka på det förslag som

arbetats fram inom Utbildningsdepartementet och som

behandlar rätten för alla elever att följa

undervisningen på nationella program. Förslaget

bereds för närvarande inom departementet.

Utskottet vill, liksom tidigare i betänkandet,

understryka att alla elever inte når målen för

skolan samtidigt och på samma sätt. Undervisningen

skall anpassas till varje elevs förutsättningar och

behov, något som framgår både av skollagen (1 kap. 2

§) och läroplanen (Lpo 94). En del elever kan behöva

extra tid i grundskolan, vilket är möjligt enligt

gällande bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). I

skollagen anges som huvudregel att skolplikten

upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår

eleven fyller 16 år (3 kap. 10 § första stycket).

Skolplikten kan dock upphöra dessförinnan om eleven

tillfredsställande slutfört högsta årskursen i

grundskolan eller visat sig ha motsvarande kunskaper

vid en särskild prövning. I fråga om elever som når

målen snabbare än andra elever vill utskottet

framhålla att målen att sträva mot i läroplanen är

utformade så att det finns utrymme för alla elever

att utvecklas inom grundskolans ramar.

Samverkan mellan utbildning och

arbetsliv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena angående samverkan mellan

utbildning och arbetsliv.

Jämför reservationerna 36 (m), 37 (fp) och 38

(kd).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att alla elever i gymnasieskolan

bör få insikt i arbetslivets förutsättningar och

uppgifter genom egna erfarenheter. Kvaliteten i

yrkesutbildningen bör stärkas genom att dagens

arbetsplatsförlagda utbildning (APU) utvecklas till

ett mer organiserat lärande i arbetslivet (LIA).

Utlandsförlagda praktik- och utbildningsinslag inom

gymnasieskolan bör stimuleras, och nya

samarbetsformer med arbetslivet behöver utvecklas.

Regeringen framhåller vidare att den grundläggande

yrkesutbildningen på gymnasial nivå tillsammans med

högskolan och annan eftergymnasial utbildning bidrar

till att trygga näringslivets och den offentliga

sektorns rekrytering av arbetskraft och att uppnå

ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Vidare

menar man att yrkesutbildningen måste bli ett

viktigt utvecklingsområde vid genomförandet av den

nya gymnasieskola som kommer att följa av

Gymnasiekommitténs förslag. Det handlar om att

förstärka och förnya utbildningen i kärnämnen, men

även att vara så nära arbetslivets utveckling att

man ständigt kan aktualisera och förnya innehållet i

karaktärsämnena så att de motsvarar det moderna

arbetslivets behov och krav.

Regeringen anser också att en bestämmelse i

skollagen bör införas som anger att gymnasieskolorna

skall samverka med det omgivande samhället och

informera om sin verksamhet.

Regeringen informerar vidare om att man avser att

ta initiativ till en särskild

yrkesutbildningsdelegation med personer från

näringsliv, fackliga organisationer och offentlig

verksamhet. Delegationen skall tillsammans med

berörda myndigheter ansvara för att finna nya former

för samverkan mellan gymnasieskolans

yrkesutbildningar och arbetslivet. Delegationen

skall identifiera ett antal strategiska

utvecklingsområden som påtagligt kan bidra till att

de närmaste åren höja yrkesutbildningarnas

popularitet och kvalitet.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del

att skolan måste öppna sig mer för samarbete och

kontakter med andra verksamheter, inte minst

arbetslivet. En modern och verklighetsanpassad

utbildning kräver dock konkret samverkan i det

dagliga arbetet och frimodighet för olika

samverkansformer och åstadkoms inte enligt

Moderaterna genom delegationer. Moderaterna vill

också ta bort hindren för undervisning på

entreprenad. Om det främjar undervisningen bör alla

ämnen kunna läggas ut på entreprenad.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 2

att elever skall kunna få en mer specialiserad

yrkesutbildning av god kvalitet. Gymnasieskolan har

enligt Folkpartiet blivit för teoretisk och fungerar

som en utslagningsmaskin för fyra av tio elever.

Vissa kärnämnen skall alla läsa, men de skall

variera med programmets inriktning. De som är

intresserade av hantverksyrken skall kunna gå en

lärlingsutbildning där en stor del av utbildningen

förläggs till arbetsplatsen. Lärlingsutbildningarna

skall utvecklas i nära samarbete med

branschorganisationerna. Elever som vill direkt till

högskolan skall kunna gå studieförberedande program

där de får fördjupa sig ordentligt i de ämnen de

väljer.

Kristdemokraterna pekar i motion 2001/02:Ub28

yrkande 6 på att man under längre tid har

understrukit vikten av arbetsplatsförlagd utbildning

i gymnasieskolan. I regeringens skrivelse omnämns

dock inte det problem som många skolor har att ordna

arbetsplatser som kan ta emot eleverna. Många

företag saknar möjligheter att helt utan ersättning

ta emot praktikanter från gymnasieskolan. Det är

många elever som inte får så mycket

arbetsplatsförlagd utbildning som kursplanen

föreskriver, och detta måste lösas innan denna

utbildning ökar ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till att en ny

gymnasieskola är under beredning. Gymnasiekommitténs

betänkande Åtta vägar till kunskap behandlar

flertalet av förslagen i de motionsyrkanden som

refereras ovan. Frågan om entreprenad har behandlats

av Skollagskommittén i betänkandet Skollag för

kvalitet och likvärdighet. Utskottet delar

regeringens uppfattning i utvecklingsplanen att en

ytterligare utveckling av yrkesutbildningen på

gymnasial nivå är nödvändig. Undervisning i

arbetslivet utgör en viktig del i gymnasieskolans

yrkesutbildningar. Utskottet välkomnar regeringens

initiativ att skapa en yrkesutbildningsdelegation

som stöd för att utveckla nya samarbetsformer med

arbetslivet.

Eftergymnasiala yrkesutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena angående yrkesskola och

kvalificerad yrkesutbildning.

Jämför reservationerna 39 (fp), 40 (kd) och

41 (kd).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att rekryteringen till olika

eftergymnasiala yrkesutbildningar måste öka om

Sverige skall fortsätta att utvecklas som

kunskapsnation. Den eftergymnasiala

yrkesutbildningen är en väsentlig del i det

livslånga lärandet. Regeringens mål är att 50 % av

en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid

25 års ålder. För dem som av olika skäl dock inte

ser längre högskolestudier som ett omedelbart

alternativ skall andra eftergymnasiala

utbildningsmöjligheter finnas.

Regeringen pekar på det värdefulla i att den

kvalificerade yrkesutbildningen (KY) blivit en egen

utbildningsform. Mångfalden av anordnare,

flexibiliteten och den starka kopplingen till

arbetslivet är utmärkande för KY. Utbudet av

utbildningar liksom innehållet i dem styrs av

arbetslivets uttalade behov och dess aktiva

deltagande vid utformning, finansiering och

genomförande. Av dem som gått en KY har 85 % arbete

eller eget företag inom sex månader och ytterligare

10 % studerar.

Regeringen avser vidare att inrätta en

yrkeshögskoleexamen. En sådan examen ger universitet

och högskolor nya möjligheter att inom sina

befintliga ramar vidareutveckla utbudet av

yrkesutbildning.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 15

att statusen hos den kvalificerade yrkesutbildningen

bör höjas och menar att en högre yrkesskola borde

inrättas. Vid dessa yrkeshögskolor skulle det vara

möjligt att skaffa sig en gedigen yrkesutbildning

som inte har en direkt koppling till akademisk

forskning. Detta är enligt Folkpartiet en

utbildningsform som både näringslivet och många

studerande efterfrågar.

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub28

yrkande 7 att hela utbildningssystemet blir alltmer

teoretiserat och anser att de praktiska ämnena måste

få ett större utrymme i skolan, ända från

grundskolan upp till högskolan. Många elever har ett

stort praktiskt intresse, och det bör stimuleras och

inte hämmas i skolan. En yrkeshögskola bör inrättas

som är parallell med den akademiska högskolan. Här

skall alla olika utbildningsvägar inrymmas. På så

sätt skapas kvalificerade utbildningsvägar för alla

ungdomar. Yrkeshögskolan blir en naturlig följd på

gymnasieskolans yrkesinriktade program och kan lösa

rekryteringsproblemen för de många bristyrken som

finns i dag.

I motion 2001/02:Ub29 yrkande 2 (fp) pekar

motionären på att det finns kommuner som förberett

utbildningar inom den kvalificerade

yrkesutbildningen men sedan tvingats skjuta upp dem

utan besked om när kursen kan starta. Motionären

menar att detta kan bero på det för snålt tilltagna

elevplatsutrymmet men också på en tydlig

favorisering av storstadsområdena. Motionären begär

ett tillkännagivande om att en utredning säkrar

möjligheterna för beredda kommuner som planerat KY-

utbildningen att denna kan fullföljas och ges

utrymme i det regionala utbildningsutbudet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet menar att den

kvalificerade yrkesutbildning som infördes 2002

fungerar väl och uppvisar goda resultat. Det finns

enligt utskottets uppfattning ingen anledning att

införa någon annan form för den eftergymnasiala

yrkesutbildningen. Den kvalificerade

yrkesutbildningen är fortfarande under uppbyggnad,

och regeringen gör bedömningen i budgetbetänkandet

för 2003 (bet. 2002/03:UbU1) att nya utbildningar

kommer att kunna startas under 2003. Det är dock

viktigt att utbildningen håller en hög kvalitet och

att endast utbildningar godkänns som uppfyller de

krav som skall ställas på en kvalificerad

utbildning. En ansökan om att starta en utbildning

kan således inte beviljas utan noggrann prövning.

Utskottet vill också erinra om att en

yrkeshögskoleexamen införs från den 1 mars 2003 (SFS

1993:100, ändrad 2002:1107).

Läraren i arbetet för kvalitet och

måluppfyllelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandena avseende metoder för att öka

tillgången på lärare.

Jämför reservationerna 42 (m), 43 (fp) och 44

(c).

Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller att utbildade, kunniga och

engagerade lärare är en förutsättning för bra

undervisning och övrig verksamhet i skolan och för

att utbildningsmålen skall kunna förverkligas.

Lärarnas insatser är avgörande för kvaliteten i

skolan och för skolans utveckling. Lärarutbildningen

är viktig och ett uttryck för regeringens

målsättning att alla lärare skall ha en bra

grundläggande utbildning och vara behöriga till

läraryrket. Den nya lärarutbildningen ger en god

ämnesmässig och tematisk kompetens, didaktiska

kunskaper samt möjlighet att utnyttja forskning och

andra utvecklingsinsatser i lärarutbildningen och

för de verksamma lärarna. Ett syfte med den nya

lärarutbildningen är också att stimulera nya grupper

att söka sig till läraryrket genom att utnyttja de

valmöjligheter och den flexibilitet som finns i

systemet. Olika vägar prövas för att rekrytera

lärare till områden där det råder särskild brist.

Regeringen pekar också på att genom beslutet om de

särskilda lärarutbildningarna (SÄL) får ett stort

antal lärare möjlighet att komplettera sin

utbildning och erhålla en fullständig lärarexamen.

SÄL-utbildningarna vänder sig till både obehöriga

lärare som är verksamma i skolan och till personer

från andra arbetsmarknadssektorer, som har studerat

på högskolan och är intresserade av att komplettera

sin utbildning till lärarexamen.

Regeringen anser att lärarna måste få möjlighet

till kontinuerlig, professionell kompetensutveckling

och att pröva nya arbetssätt och arbetsformer.

Lärare måste få utvecklas genom att växla

arbetsuppgifter, avancera och byta inriktning.

Regeringen informerar om arbetet med

skolutvärderingsprojektet Attraktiv skola som sedan

1998 drivs av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund,

Svenska Kommunförbundet, Utbildningsdepartementet

och Skolverket i samverkan. Ett viktigt mål för

projektet är att utveckla karriärtjänster för

lärare. Regeringen anser dock att det finns behov av

att ytterligare främja möjligheterna till

karriärutveckling för lärare.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del

att det för att göra läraryrket attraktivt och för

att klara tillgången på duktiga lärare behövs ett

nytt tänkande i den offentliga skolmiljön. Det

behövs en bättre arbetsmiljö, stimulerande chefer

och plats för idéer och kreativitet. Lönefrågor är

viktiga men trivsel och möjlighet till utveckling,

både inom kollegiet och gentemot eleverna, är nog så

viktigt. Det gäller också enligt Moderaterna att ta

vara på de lärare som finns, att ta hand om de

nyutexaminerade, att finna nya vägar till kompetent

personal, om lärarbehovet skall klaras. Ett sådant

sätt är att lägga ut undervisning på entreprenad.

Moderaterna menar att reglerna för såväl kommunala

skolor som fristående måste ge skolorna ökade

möjligheter att använda specifik kompetens

exempelvis genom undervisning på entreprenad. Det

pedagogiska ledningsansvaret är dock alltid skolans.

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 10

att läraryrket har tillåtits sjunka alldeles för

mycket i status under de senaste decennierna. För

att höja läraryrkets attraktionskraft och status är

det nödvändigt att vidta åtgärder, såsom fler

karriärvägar, högre löner, utvecklings- och

fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och

införandet av en lärarlegitimation.

Centerpartiet vill i enlighet med motion

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del se fler lärare

och andra vuxna i skolan. Man menar att resurserna

måste öka liksom lärarnas inflytande. Lärarna skall

vara med och bestämma hur resurser skall fördelas

och hur arbetstiden skall utnyttjas. Vidare menar

Centerpartiet att det bör inrättas bättre karriär-

och utvecklingsmöjligheter samt införas

lärarcertifikat. I motion 2002/03:Ub336 yrkande 1 i

denna del anser Centerpartiet att regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag om hur

regeringen vill komma till rätta med lärarbristen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottet delar den uppfattning om

lärarnas stora betydelse som kommer till uttryck i

utvecklingsplanen såsom att lärarnas insatser är

avgörande för kvaliteten i skolan och för skolans

utveckling. När det gäller behovet av fler

välutbildade lärare noterar utskottet att olika

åtgärder för att förbättra tillgången har vidtagits.

Utskottet vill också framhålla de insatser som

gjorts för att öka antalet lärare, dels genom den

nya lärarutbildningen, dels genom de särskilda

satsningar som också omnämns i regeringens

utvecklingsplan. Självfallet är det viktigt att

förhållandena för de lärare som nu verkar i skolan

förbättras. Utskottet noterar även här att

regeringen i utvecklingsplanen presenterar ett antal

åtgärder såsom möjlighet till kompetensutveckling

och nya arbetssätt. Det är också viktigt med en god

arbetsmiljö och en hög status för yrket. Det är dock

huvudmannens uppgift att ansvara för dessa frågor.

Vidare har skolledaren ett ansvar för organiseringen

av arbetet.

Vad gäller entreprenad har Skollagskommittén i

betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet

föreslagit att denna fråga skall bli föremål för en

särskild utredning. Utskottet menar att regeringens

beredning av förslaget bör avvaktas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2002/03:Ub203 yrkande 1,

2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub281,

2002/03:Ub298 yrkande 1,

2002/03:Ub410 yrkande 5 samt

2002/03:Sf332 yrkande 10

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 1,

2001/02:Ub30 yrkande 8,

2002/03:Ub203 yrkande 2,

2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2 samt

2002/03:Sf226 yrkande 19.

Ställningstagande

För oss moderater är alla barns och ungdomars rätt

till en god utbildning utgångspunkten. Rapporter om

brister i den svenska skolan visar att dagens

skolpolitik inte erbjuder vad som utlovas. Tvärtom

går utvecklingen i flera avseenden åt fel håll.

Verkligheten visar att fler och fler elever lämnar

den obligatoriska skolan utan de kunskaper

utbildningen borde ha gett. Andelen elever som går

ut grundskolan utan betyg i ett eller flera ämnen

har ökat till 25,7 % 2001 från 24,3 % 2000, 22,7 %

1999 och 20,4 % 1998. Men det är inte bara när det

gäller kunskapsmålen problemen har förvärrats. Många

barn och ungdomar mår dåligt i skolan. Var tredje

elev uppgav år 2000 att de var stressade. 14 % av

eleverna uppger att mobbning är ett problem på deras

skola. 4 % upplevde sig mobbade. 1997 var

motsvarande siffra 2 %. Moderaterna menar att skolan

i Sverige befinner sig i kris. Allt färre elever

klarar grundskolans krav. Det leder i sin tur till

att färre elever börjar och fullföljer gymnasiets

nationella program. Moderaterna menar att mycket

talar för att skolans monopolistiska organisation,

som främst tar sig uttryck i bristande valfrihet, en

tilltagande kravlöshet och stark politisk styrning,

är grunden till flera av problemen. Moderaterna vill

utveckla skolan till en skola för individen där

varje elevs förutsättningar, anlag och intressen tas

till vara. Alla skolor skall vara fria självständiga

skolor där skattepengarna går från staten direkt

till den skola eleverna väljer.

Moderaterna menar att alla barn har rätt till en

likvärdig utbildning av hög kvalitet och framhåller

att en skola som inte erkänner att elever är olika

och behöver olika stöd och stimulans blir en

utslagningsskola där bara de starkaste klarar sig.

Moderaterna pekar på att det för att varje elev

skall kunna nå målen för grundskolan krävs större

öppenhet för nya lösningar, modeller och

pedagogiker. Det kräver att den enskilde eleven med

sina speciella förutsättningar, intressen och behov

respekteras och att hans eller hennes arbete i

skolan värderas så högt att det följs upp,

utvärderas och får ligga till grund för elevens

fotsatta arbete.

Gemenskap förutsätter att alla elever respekteras.

Hänsyn till elever som individer handlar om respekt

för människan och en seriös vilja att ge var och en

den bästa utbildningen. Moderaterna menar att skolan

skall och måste bry sig om varje barns utveckling

under hela skoltiden, och skolans insatser måste

kunna varieras så att de passar varje barns

speciella situation och utgångspunkt. Ingen elev

skall behöva lämna grundskolan utan erforderliga

baskunskaper. Bristande kunskaper ger konsekvenser

senare i livet. En individuell kunskapsrätt bör

införas. Vi menar också att lärare och skolledning

bör ges frihet att forma skolans vardag inom de

ramar som riksdagen slagit fast. Det är lärare och

skolledare som är experter på att undervisa.

Vi vill också understryka att god utbildning är en

central del i en fungerande välfärdspolitik. Genom

god utbildning får människor möjlighet att växa,

utvecklas och bli allt det de kan bli. Sambandet

mellan låg utbildning och hög risk för arbetslöshet

är tydligt. Tillgång till god utbildning borde vara

en grundläggande rättighet för alla svenska barn och

ungdomar. Alla skall erbjudas möjligheten till en

individuellt anpassad utbildning, rik på stöd när

man behöver extra hjälp och rik på

utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare

fram. Alla skolor måste åter sätta kunskaperna i

fokus för verksamheten. Alltför länge har

kunskaperna tvingats förenas med så mycket annat att

de i praktiken hamnat i bakvattnet. När kunskapsmål

blir det avgörande måste skolan också lära elever

att visa respekt för varandra. Om alla elever skall

få tillräckliga kunskaper måste detta också innebära

att kunskapsmålen avgör hur länge eleven skall gå i

grundskolan. I stället för att skicka ut elever utan

betyg i ett eller flera ämnen måste grundskolan ha

ett åtagande att följa eleven till dess att eleven

uppnått målen för skolgången. Vi måste därför vara

öppna för att vissa elever kommer snabbare fram

genom grundskolan medan andra ges möjlighet att ta

längre tid på sig. Skolan bör sätta elevens

kunskaper och utveckling i centrum, inte skoltiden.

2. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub30 yrkande 8 och

2002/03:Sf226 yrkande 19

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 1,

2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub281,

2002/03:Ub298 yrkande 1,

2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,

2002/03:Ub410 yrkande 5 samt

2002/03:Sf332 yrkande 10.

Ställningstagande

Möjligheten att välja skola är ett av de

grundläggande fundamenten i den liberala

skolpolitiken. Att förhindra mångfalden och den

enskildes val är att försvara ett synsätt där man

anser att politiker vet vad som är rätt för de

svenska medborgarna. Friskolorna spelar en viktig

roll för att öka mångfalden i skolsystemet.

Friskolorna har också en viktig funktion att fylla

som alternativ och konkurrenter till de kommunala

skolorna.

Vi vill också peka på att studier visar att skolan

i Sverige brister när det gäller att vara tydlig och

berätta vilka krav och förväntningar det finns på

eleverna. Resultatet blir att eleverna inte känner

sig delaktiga och saknar kunskap om vad som krävs av

dem. Vi har en skola där betygen sätts sent. Det

tror vi i Folkpartiet är en viktig anledning till

att det ofta är först år 8 eller 9 som informationen

kommer om att eleverna har svårt att nå målen. Ju

senare informationen kommer, desto senare kan man

sätta in det stöd som behövs. Tydliga mål och

utvärderingar, extra tid för de elever som behöver

det samt fokus på svenska, matematik och engelska

kan skapa en skola där alla kan lyckas.

3. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) –

kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub28 yrkande 1

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub30 yrkande 8,

2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub281,

2002/03:Ub298 yrkande 1,

2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,

2002/03:Ub410 yrkande 5,

2002/03:Sf226 yrkande 19 samt

2002/03:Sf332 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill ha en jämlik skola där alla

elevers behov uppmärksammas och alla elever får

möjlighet att utvecklas efter sin förmåga.

Socialdemokraternas skola är dock ingen jämlik

skola. I deras skola skall alla elever lära sig

samma saker, på lika lång tid och ofta på samma

sätt. Vi tror inte att det vare sig är möjligt eller

lämpligt. Alla elever har särskilda förmågor och

brister och att tvinga alla till samma resultat

innebär att många elever slås ut. I

Socialdemokraternas skola blir jämlikhet likriktning

och den totala integreringen leder till segregation

och utslagning. Det är inte en skola som

Kristdemokraterna kan acceptera.

Kristdemokraterna vill framhålla att det finns

många väl fungerande skolor i Sverige, men också att

det finns alltför många som inte håller måttet och

som inte ger elever den utbildning de har rätt till.

Detta är oacceptabelt. Varje barn har både rättighet

och skyldighet att ta del av undervisningen.

Målsättningen är att alla under grundskoletiden

skall få nödvändig livskunskap, de grundläggande

kunskaper som krävs för att orientera sig i

samhället. Målet uppfylls tyvärr inte i dag; 25,7 %

av eleverna som slutade grundskolan våren 2001 hade

då inte nått målen i ett eller flera ämnen.

4. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) –

c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del samt

2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2

samt avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 1,

2001/02:Ub30 yrkande 8,

2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub281,

2002/03:Ub298 yrkande 1,

2002/03:Ub410 yrkande 5,

2002/03:Sf226 yrkande 19 samt

2002/03:Sf332 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att den goda skolan bara kan

formas lokalt på varje skola. Jag vill ge skolan

förutsättningar både i form av resurser och ökat

självstyre i skolan där lärare, elever och föräldrar

tar ansvaret för att skapa bra lärmiljöer. Det

förenas med höga krav på resultat och tydliga

åtgärder i de skolor som inte når målen. Skolan

måste fokusera på sin huvuduppgift – att ge

kunskaper – i mycket högre grad än i dag. Alla

elever skall ha goda kunskaper i svenska, engelska

och matematik när de lämnar grundskolan. Skolans

huvuduppgift är att sätta till de resurser som krävs

för att alla elever skall kunna lämna grundskolan

med godkända kunskaper.

Centerpartiet menar också att elevens rätt till

kunskap inte handlar om att gå nio år i grundskolan

utan om att eleverna skall ha verklig rätt till

kunskap. Grundskolan måste ha ett åtagande att följa

eleven till dess att eleven uppnått målen för

grundskolan. Vi måste vara öppna för att vissa

elever kommer att gå snabbare fram medan andra ges

möjlighet att ta längre tid på sig. Det måste

klargöras att kommunen och skolan har ett åtagande

som inte är avklarat förrän eleven uppnår

kunskapsmålen för grundskolan. Jag vill att

skollagen skrivs om med utgångspunkt att en

individuell kunskapsrätt skall införas.

5. Styrningen av skolan (punkt 2) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2002/03:Ub1 yrkande 5,

2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub410 yrkande 8 och

2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18

samt avslår

punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3

och motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,

2002/03:Ub417 yrkande 19 samt

2002/03:N302 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill peka på att barn och ungdomar enligt

skollagen skall ha lika tillgång till utbildning i

det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall vara

likvärdig varhelst den anordnas i landet. Ett

decentraliserat skolväsende med många skolor, rätt

och möjlighet för elever och föräldrar att välja

skola och stor frihet för skolornas professionella

att utforma utbildningen har de bästa

förutsättningarna att nå högt ställda mål. För den

enskilde eleven, föräldrarna och lärarna är det

viktigt att den enskildes kunskapsutveckling

kontinuerligt följs upp, utvärderas och redovisas

under hela skoltiden. Staten har ansvar för att

tillförsäkra eleverna detta. En likvärdig skola av

hög kvalitet över hela landet är ett nationellt mål,

och staten måste följa upp hur skolorna lever upp

till målen. Det behövs tydliga regler för att säkra

uppföljningen av varje elevs kunskaper och regler om

rätt till hjälp när det behövs. Till stöd för

skolornas eget utvärderingsarbete behövs nationella

prov. De ger också möjligheter till jämförelser och

kvalitetssäkring av utbildningens kvalitet i hela

landet. Vi förordar att elevernas läs-, skriv- och

räknefärdigheter prövas vid ett första tillfälle år

3. Resultatet skall ligga till grund för bedömning

av vilka stödinsatser som behövs. Vi överväger att

koppla en rätt för elever att få extra stöd när det

gäller de grundläggande färdigheterna till detta

prov. Vi anser också att nationella betyg skall ges

vid ett första tillfälle år 6. Stegen i betygsskalan

måste bli fler för att betygen skall fungera som

pedagogiskt verktyg.

Moderaterna anser vidare att de olika

förutsättningar som Sveriges kommuner uppvisar har

lett till oacceptabla olikheter för elever enbart

beroende på vilken hemort de har. Andelen elever som

går ur skolan utan fullständiga betyg i landets

kommunala skolor varierar både mellan kommuner och

mellan kommunernas respektive skolor. Bland annat

därför är det viktigt att alla fritt skall kunna

välja den skola vars profil passar dem bäst och ha

makten att välja bort dåliga skolor.

Närhetsprincipen får inte vara allenarådande för

skolans rekrytering.

Statens specialdestinerade bidrag påverkar

kommunernas möjlighet att själva leda och styra sin

verksamhet. Vi menar att en analys av kommunernas

möjligheter att fullgöra sitt uppdrag som skolans

finansiär bör göras. Lärare och rektorer bör ges

större möjlighet att styra skolan och välja dess

inriktning och profilering. Ansvaret och möjligheten

att fatta beslut måste flyttas till skolorna där

skolledning och lärare, tillsammans med barn och

föräldrar, kan forma verksamheten. För att

åstadkomma detta måste kommunfullmäktige, barn- och

ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt

frammanade brukarstyrelser lyftas bort från styrning

av skolan. Riksdagen skall lägga fast nationella

riktlinjer och mål för skolans verksamhet. Det skall

finnas en nationell målbaserad läroplan men hur

målen nås skall avgöras av respektive skola.

Skolorna måste frigöras från politiken, göras till

självständiga enheter med fullt ansvar för

verksamhetens utveckling och fulla

beslutsmöjligheter över skolans angelägenheter

placerade hos skolans medarbetare och ledning. Det

politiska inflytandet över skolans verksamhet måste

avgränsas och förtydligas.

6. Styrningen av skolan (punkt 2) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub417 yrkande 19

samt avslår

punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3

och motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del,

2002/03:Ub1 yrkande 5,

2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,

2002/03:Ub410 yrkande 8,

2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt

2002/03:N302 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att intentionerna med

kommunaliseringen av skolan ännu inte har

förverkligats fullt ut. Både roll- och

ansvarsfördelning måste bli tydligare. De kommunala

skolorna måste få större frihet att besluta om sina

egna angelägenheter. Vi vill att varje skola skall

ha en styrelse som leds av rektor och med

representanter för personal, elever och föräldrar.

Även andra intressenter som representanter för

näringsliv från orten, elever som tidigare gått på

skolan eller släktingar som mor- eller farföräldrar

kan förekomma. Att föräldrar kan vara i majoritet är

en möjlig konstruktion. Styrelsens uppgift skall

vara att arbeta för skolans bästa. Rektor och

styrelsen är utifrån den ekonomiska ram och de mål

som är uppsatta fria att själva besluta om och

utforma skolans verksamhet. Kommunen i sin tur är

ansvarig för de ekonomiska ramarna samt för

uppföljning och utvärdering. Staten har slutligen

ansvar för lagar och styrdokument som skollag,

läroplaner, kursplaner och skolförordningar. Staten

har även tillsyns-, uppföljnings- och

utvärderingsansvar på ett nationellt plan.

7. Styrningen av skolan (punkt 2) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del och

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del

samt avslår

punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3

och motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2002/03:Ub1 yrkande 5,

2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub410 yrkande 8,

2002/03:Ub417 yrkande 19,

2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt

2002/03:N302 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att skolan bör individanpassas

mer än i dag. Detta skulle ge alla elever större

möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna. En

individuell kunskapsrätt bör införas, liksom

individuella studieplaner. Jag menar också att den

decentralisering som skulle följa med

kommunaliseringen av skolan inte blivit av. Den goda

skolan kan bara formas lokalt på varje skola. Skolan

måste ges förutsättningar både i form av resurser

och ökat självstyre där lärare, elever och föräldrar

tar ansvaret för att skapa bra lärmiljöer. Det

förenas med höga krav på resultat och tydliga

åtgärder i de skolor som inte når målen.

Politikerna måste också våga ge större utrymme för

den initiativkraft och skaparförmåga som finns hos

lärare, elever, föräldrar och närsamhället. Kommunen

skall inte ägna sig åt detaljstyrning av skolans

inre verksamhet. Lärare och rektorer skall ha stor

frihet att lägga upp skolans arbete utifrån sina

yrkeskunskaper om lärande och undervisning. Vi anser

att ansvarsfördelningen skall förtydligas och det

politiska inflytandet över skolans verksamhet

minska.

8. Nationell skolpeng (punkt 3) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub27 i denna del och

2002/03:Ub1 yrkande 7

samt avslår motionerna

2001/02:Ub30 yrkande 7 och

2002/03:Ub2 yrkande 1.

Ställningstagande

Moderaterna vill att en genomgripande frigörelse av

den svenska skolan genomförs. De bästa

erfarenheterna från friskolorna skall kunna

förverkligas vid alla skolor. Därför förordar vi

införandet av en nationell skolpeng, där staten

garanterar ekonomiska resurser per elev direkt till

vald skola, oavsett huvudman. Genom att åter

förstatliga det ekonomiska ansvaret för skolan

säkerställs varje elevs möjlighet till en likvärdig

och fullgod skola.

9. Nationell skolpeng (punkt 3) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub30 yrkande 7 och

2002/03:Ub2 yrkande 1

samt avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del och

2002/03:Ub1 yrkande 7.

Ställningstagande

De offentliga skolornas behov av frihet är en av

anledningarna till att Folkpartiet anser att en

nationell skolpeng bör införas. Den betalas ut till

den grund- eller gymnasieskola som eleverna och

föräldrarna väljer. Om det finansiella ansvaret för

skolorna skulle lyftas från kommunerna till staten,

skulle kommunpolitikernas och de kommunala

tjänstemännens inflytande över skolorna minska till

förmån för rektorer, lärare och elever. Ett annat

skäl till att införa nationell skolpeng är att

likvärdigheten skulle öka. Det skall inte vara så

att en elev måste bo i ”rätt kommun” för att få den

undervisning och det stöd han eller hon har rätt

till. Genom Folkpartiets nationella skolpeng kommer

tilldelningen av resurser att ske på samma sätt över

hela landet. En fjärdedel av resurserna skall

öronmärkas, ca 17 miljarder kronor, till elever med

särskilda behov och till skolor i utsatta områden.

Det kan röra sig om en fördelning efter

socioekonomiska behov i en kommun eller stadsdel med

stora sociala utmaningar. De individuella behoven

kan vara språkträning för elever med utländsk

bakgrund eller insatser för elever med särskilda

behov i form av olika funktionsnedsättningar.

10. Analys av effekterna av specialdestinerade

bidrag (punkt 5) – m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson

(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed

punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3.

Ställningstagande

Vi menar att Riksdagens revisorer i sin rapport

påvisat svårigheter för kommunerna att planera sin

verksamhet. Mycket tid och kraft ägnas åt

bidragsadministration. Det är inte heller självklart

att centrala prioriteringar överensstämmer med

kommunala behov. Riksdagen bör därför tillkännage

som sin mening att en analys skall göras av hur

kommunernas möjligheter att finansiera sin

verksamhet påverkas av den ökande andelen

specialdestinerade bidrag.

11. Avskaffande av specialdestinerade bidrag

(punkt 6) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub1 yrkande 6.

Ställningstagande

Moderaterna är skeptiska till tillfälliga nationella

satsningar av olika slag. De är ofta politiskt

jippobetonade och av kortsiktig karaktär. Vi vill ge

skolan långsiktiga och förutsägbara förutsättningar

utan specialdestinerad och styrande

medelstilldelning. Den administrativa bördan för

kommunerna har blivit orimligt stor i förhållande

till de resurstillskott som satsningarna innebär.

12. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) –

m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2002/03:Ub209 yrkande 3,

2002/03:Ub298 yrkande 2 och

2002/03:Ub410 yrkande 6

samt avslår motionerna

2002/03:Ub329 och

2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14.

Ställningstagande

Moderaterna vill utveckla skolan till en skola för

individen där varje elevs förutsättningar, anlag och

intressen tas till vara. Varje elev skall ha rätt

till en individuell studieplan som anger en

personlig väg till kunskapen. Den individuella

studieplanen och skoltidens längd skall vägledas av

varje elevs behov av tid för att nå den kunskap man

behöver. Det kan innebära såväl att en elev kan

hoppa över någon årskurs och gå snabbare fram, som

att eleven skall kunna ge sig tid att reparera

sådant som brustit. Ingen elev skall lämnas åt sitt

öde. Planeringen bör göras i samråd mellan lärare,

elev och föräldrar och skall klargöra vilket ansvar

var och en av dessa parter har för att främja

kunskapsutvecklingen. Det är upp till varje enskild

skola att hitta former för hur planeringen skall se

ut. Arbetet kan resultera i en handlingsplan för

varje elev, men behöver inte nödvändigtvis resultera

i ett skriftligt dokument. Alla barn och ungdomar

skall också erbjudas möjlighet till en individuellt

anpassad utbildning. Barn med särskilda behov och

barn med funktionshinder behöver mer och annorlunda

stöd än andra barn. För att resultatet skall bli

någorlunda lika för barn med olika förutsättningar

måste insatserna vara mycket olika.

13. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7)

– c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14

samt avslår motionerna

2002/03:Ub209 yrkande 3,

2002/03:Ub298 yrkande 2,

2002/03:Ub329 och

2002/03:Ub410 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att skolans planering skall utgå

från varje enskild elev för att på ett tydligt sätt

stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling.

Centerpartiet har i upprepade motioner krävt att

alla elever i grundskolan skall ges en individuell

studieplan, i likhet med vad som gäller för

gymnasieskolan. Det är glädjande att regeringen tar

till sig detta och inför individuella

utvecklingsplaner i grundskolan. Utvecklingsplanerna

skall införas från år 1.

Jag anser också att vi behöver ett gemensamt

åtagande, ett kontrakt med alla inblandade, dvs.

skola, lärare, elever och föräldrar, för att

eleverna sall nå kunskapsmålen. Utgångspunkten med

ett kunskapskontrakt är elevens rätt till kunskaper.

Kontraktet stöder föräldrarnas engagemang i barnens

skolgång, och den enskilde eleven kommer i fokus. Vi

vill tydliggöra både skyldigheter och rättigheter

för alla inblandade. Kontraktet skall synliggöra

vilka insatser som behöver göras tidigt.

14. Kvalitetsredovisning (punkt 8) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 4 och

2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4

samt avslår motion

2002/03:Ub387.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att kommunernas

kvalitetsredovisning för skolan skall samordnas med

kommunernas årsredovisningar. Tydliga skrivningar om

hur kvalitetsredovisningar skall tolkas bör göras.

Kvalitetsredovisningen är en viktig del av den

målstyrda skolan. Den blir ett kvitto på hur en

huvudman har lyckats med sin uppgift.

Kristdemokraterna föreslår vidare en översyn av

dokumentationen inom skolväsendet. Det finns i dag

en stor mängd styrdokument i skolan: lokala

arbetsplaner, skolplaner osv. Det finns risk för att

dokumentationerna överlappar varandra och inte blir

en del av verksamheten utan bara rena

pappersprodukter. Den skriftliga dokumentationen

måste kännas meningsfull och vara ändamålsenlig.

15. Utvärdering av fristående skolor (punkt 9)

– m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson

(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub28 yrkande 10.

Ställningstagande

Huvudmannen på en skola ansvarar för utvärdering av

verksamheten. Det gör kommunen över de kommunala

skolorna och det gör de fristående skolhuvudmännen

över sina skolor. Vi kan därför inte förstå

regeringens krav på att kommunerna skall utvärdera

de fristående skolornas verksamhet då de inte ligger

under kommunens ansvarsområde. Att kommunen dessutom

bedriver konkurrerande verksamhet är ytterligare ett

skäl till att vi är negativa till ett sådant

förslag.

16. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 10) –

m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson

(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub27 i denna del,

2001/02:Ub28 yrkande 9,

2001/02:Ub30 yrkande 9,

2002/03:Ub1 yrkande 2 och

2002/03:Ub2 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att utvärderingen av skolans resultat måste

förbättras. Ett nytt självständigt organ behövs, som

uteslutande har uppföljning och kvalitetsgranskning

som uppgift. Detta inspektionsorgan skall inte ägna

sig åt utvecklingsarbete. Det nya

kvalitetsinstitutet skall delvis självt kunna

formulera sitt program för kvalitetsutvärdering av

skolan. Regeringen skall inte få ge uppdrag till

institutet i sådan utsträckning att institutets egna

granskningar åsidosätts. Den fasta organisationen

skall vara liten, men den skall kopplas till erfarna

lärare, skolforskare och företrädare för

kvalitetsmätare.

17. Skolverkets uppgifter (punkt 12) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Moderaterna menar att Skolverkets utrednings- och

forskningsproduktion är för omfattande. Merparten av

forskningen på området bör på sikt flyttas till

universitet och högskolor. Skolverkets uppgifter bör

huvudsakligen vara att samla in och presentera

statistik, ge tillstånd för skolverksamhet och

tillse att lagar och regler efterföljs.

18. Intern revision i Skolverket (punkt 14) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub1 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderaterna anser att det är oerhört viktigt att

varje skattekrona används och distribueras på ett

förutsägbart, rättssäkert och transparent sätt.

Myndigheter som hanterar stora medelsflöden bör ha

en intern revision. Gränsen för vad som kan anges

som stort i sammanhanget överskrids med bred

marginal av de sammanlagda medel Skolverket

administrerar. Riksdagens revisorer har i sin

rapport visat att avsikten med förordningen om

internrevision (1995:686) var att samtliga

myndigheter med omfattande intern delegering av

ansvar och befogenheter och som administrerade stora

medelsflöden skulle ha en intern revision. Då avsågs

omsättningar över en miljard kronor. Skolverket hade

en sådan omsättning redan 1998.

19. Anmälningsplikt (punkt 15) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub1 yrkande 4

samt avslår

punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3

och motion

2002/03:Ub2 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderaterna menar att skolan skall anpassas till

eleverna, inte eleverna till skolan. Det innebär att

de som verkar i skolan måste bli vaksamma så att

varje individs särart kan bibehållas och utvecklas,

inte bara som idé utan också i verkligheten. När det

gäller situationer där elever utsätts för

oacceptabel behandling, eller skolans organisation

inte klarar av att komma till rätta med problem,

menar vi att skolans personal och andra som är

verksamma inom skolväsendet bör vara

anmälningsskyldiga.

20. Anmälningsplikt (punkt 15) – fp, c

av Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och

Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub2 yrkande 3

samt avslår

punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3

och motion

2002/03:Ub1 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att var och en som är verksam inom

skolväsendet skall vara skyldig att anmäla

missförhållanden i skolorna. Uppgifter om t.ex.

kränkande behandling kan i dag komma till

Skolverkets kännedom först efter flera år. Därför

finns det anledning att införa en anmälningsplikt,

motsvarande den som personal inom sjukvården har.

Anmälan borde i framtiden göras till den nationella

kvalitetsinspektion som vi föreslagit gemensamt med

Moderaterna och Kristdemokraterna. Till dess denna

införs skall Skolverket ta emot anmälningarna.

21. Anmälningsplikt (punkt 15) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed

punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3

samt avslår motionerna

2002/03:Ub1 yrkande 4 och

2002/03:Ub2 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att Riksdagens revisorer i

sin rapport har visat att det finns ett behov av att

införa en anmälningsplikt för personal som arbetar

inom skolväsendet. Det kan ta flera år innan en

anmälan av kränkande behandling görs till

Skolverket. Riksdagen bör därför tillkännage till

regeringen som sin mening att en bestämmelse om

anmälningsplikt bör införas i lag.

22. Kvalitetsutveckling av den högre

utbildningen (punkt 16) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 14.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att de senaste årens mycket snabba

utbyggnad av den högre utbildningen av allt att döma

har varit till men för kvaliteten, såsom den kan

mätas bl.a. i antalet lärarledda

undervisningstimmar. På vissa håll i landet får

studenterna bara 3–4 undervisningstimmar i veckan.

Det gör utbildningen akademisk enbart till namnet.

Den högre utbildningen bör byggas ut men det måste

ske i en sådan takt att kvaliteten kan

upprätthållas. Vi menar därför att man bör planera

för ca 3 000 färre utbildningsplatser jämfört med

regeringens förslag. Resurserna bör i stället

användas till satsningar för att bl.a. ge

studenterna mer undervisningstid.

Folkpartiet anser också att granskningen av den

högre utbildningens standard måste ske

professionellt och i högre grad än hittills av

utomstående, oberoende bedömare. Vi har därför

föreslagit att kvalitetsgranskningen skall brytas ut

från Högskoleverket och placeras i en självständig

institution utom räckhåll för politisk och ekonomisk

styrning. Institutet bör bestå av representanter för

ämnesområden, discipliner och vetenskapliga

tidskrifter.

23. Förskola och skola i segregerade områden

(punkt 17) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub27 i denna del

samt avslår motion

2001/02:Ub30 yrkande 12.

Ställningstagande

Moderaterna anser att om man menar allvar med att

skolan skall ge alla barn gedigna kunskaper måste

problemen för många elever med icke svensk bakgrund

tas på allvar. Regeringen vill ge den nya

skolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att förbättra

utbildningsvillkoren för elever i segregerade

områden. Vår utgångspunkt är att skolorna bättre än

hittills måste kunna anpassa undervisning och övrig

skolverksamhet efter elevernas skiftande behov, och

vi förordar ökad frihet för skolans professionella

att välja former för verksamheten. Vi anser att

staten inte skall bestämma hur undervisningen för

elever med utländsk bakgrund skall se ut. Däremot

anser vi att en konsekvent uppföljning av varje

elevs resultat är nödvändig, inte minst för dessa

elever.

24. Förskola och skola i segregerade områden

(punkt 17) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 12

samt avslår motion

2001/02:Ub27 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att skolan kan bli ett aktivt

verktyg i kampen mot segregation. En viktig

förutsättning är att bostadssegregationens effekter

kan brytas och elever från olika boendemiljöer

integreras i en och samma skola. Detta kan

åstadkommas genom att elever får större möjligheter

att gå i en skola i ett annat område än där de bor.

Det är orimligt att enbart barn som råkar bo i

närheten kan komma in på en attraktiv skola. Grund-

och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör

profileras och genomgå en särskild

kvalitetssatsning. Då får dels de barn som bor i

området en extra bra skola, dels kan elever som bor

i andra områden söka sig dit. Vi menar vidare att

resurserna skall fördelas så att det blir ett rejält

tillskott till de skolor som har många barn med

stora behov av extra stöd, t.ex. de skolor som har

en stor andel elever med utländsk bakgrund.

Folkpartiet anser också att lärarna i sådana skolor

bör erbjudas högre lön och att insatserna för att

förbättra den fysiska skolmiljön i

miljonprogramområdena bör öka.

25. IT-strategi (punkt 19) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2002/03:Ub244 yrkande 22

samt avslår

punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag

2001/02:RR20.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att de elever som inte har

tillgång till datorer hemma skall få det genom

skolan. Det är viktigt att betona att satsningen på

IT inte får innebära att satsningarna på goda

läroböcker minskar. Datorn kan aldrig ersätta boken

som källa till kunskaper och upplevelser.

26. Skolans demokratiska uppdrag (punkt 20) –

fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 6

samt avslår motionerna

2001/02:Ub26,

2002/03:Ub393,

2002/03:K326,

2002/03:K383 yrkande 8 och

2002/03:Ju214 yrkande 5.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är avgörande att det

förebyggande arbetet mot mobbning fungerar. Alla

skolor skall ha en tydlig mobbningsplan som

efterföljs. Det behövs en väl fungerande elevvård.

All personal skall ta sitt ansvar för att deras egna

och elevernas attityder och handlingar motsvarar

tanken om allas lika värde. All personal skall vara

skyldig att anmäla till rektorn när de uppmärksammar

ett mobbningsfall. I de fall när mobbning ändå

inträffar måste skolan få utökade befogenheter. I

dag råder det osäkerhet om vad en skola får göra för

att ingripa, vilket i vissa fall leder till att

mobbningsoffren inte får någon hjälp alls. Skolorna

måste få tydliga besked om vad som gäller så att de

kan agera med kraft. De elever som gör sig skyldiga

till grova kränkningar eller våldshandlingar måste

kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går.

Möjliga åtgärder som bör skrivas in i en ny skollag

är skriftlig varning, obligatoriska föräldrasamtal,

kortare avstängning och förflyttning till annan

skola. Vid grova fall av våld, trakasserier eller

mobbning bör skolan polisanmäla förövaren.

27. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 11

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 3 samt

2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är viktigt, speciellt när

förskolan har ett större pedagogiskt ansvar än

tidigare, att det är utbildad personal som har

huvudansvaret för verksamheten i förskolan.

Förskollärare har efter tre års högskolestudier en

pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Med

den nuvarande politiken ges inte förskollärarna med

treårig högskoleutbildning ett större ansvar än

personal som saknar högre utbildning. Vårt mål är

att all personal med pedagogiskt ansvar inom

förskolan skall vara högskoleutbildad, och det är

därför viktigt att barnskötare som i dag arbetar

inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning

till förskollärare. Vi menar också att det är

viktigt både för barn och personal att det finns

klara mål med verksamheten. Det bör vara två typer

av mål. Den ena uppsättningen mål skall ange

inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet

och uttrycka en önskad kvalitetsutveckling – mål att

sträva mot. Den andra uppsättningen skall uttrycka

vad varje barn skall ha uppnått när det lämnar

förskolan. Sådana mål att uppnå saknas i förskolan

men finns för grundskolan och alla andra skolformer.

Att inte ha klart uppställda mål försvårar

resultatuppföljningen av verksamheten.

28. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 3 och

2001/02:Ub30 yrkande 11.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att regeringens politik

innebär att familjedaghemmen trängs undan. Detta är

en utveckling som pågått i närmare tio år, trots att

det är den omsorgsform som enligt Skolverkets

undersökningar har högst andel nöjda brukare. Vi

vänder oss mot regeringens ensidiga politik som

enbart förordar förskola. Vi vill ha ett flexibelt

system där föräldrarna själva kan välja vilken

barnomsorgsform som passar barnets behov och

familjens vardag. Kristdemokraterna menar att

barnomsorgspolitiken måste öppna för större

valfrihet för familjerna. Om det fanns ekonomiska

möjligheter att gå ned i arbetstid eller på annat

sätt själv ordna barnomsorgen, tror vi att trycket

på förskolorna skulle minska och därmed skulle

kvaliteten kunna höjas.

Den senaste tiden har kvalitetsproblemen

uppmärksammats både i medierna och i den politiska

debatten. Barngrupperna har blivit större, köerna

har växt och maxtaxan har förvärrat den redan

negativa utvecklingen. I utvecklingsplanen förklarar

regeringen att man skall genomföra en översyn av

personaltätheten och gruppstorleken.

Kristdemokraterna menar att det bara är att skjuta

ifrån sig ett accelererande problem. Alla vet att

barngrupperna är för stora och personaltätheten för

låg.

29. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub24 yrkande 3

samt avslår motionerna

2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 samt

2001/02:Ub30 yrkande 11.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att det är beklämmande att

regeringen i stället för att ta itu med kvaliteten i

förskolan endast ger Skolverket ett uppdrag.

Skolverket presenterade så sent som i maj 2002 en

undersökning av just barngruppernas storlek. Det

Skolverket visar är att det blivit allt trängre i

landets förskolor. Jag anser att förskolans

verksamhet måste kvalitetssäkras genom att

dimensionera barngrupperna i förskolan utifrån både

barnens och personalens perspektiv. Barngrupperna

får inte vara större än att varje enskilt barn

känner trygghet och får en god pedagogisk

verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar

en helhet. Samtidigt skall personalen känna att den

utför sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

30. Förändringar i gymnasieskolan (punkt 22) –

m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub27 i denna del

samt avslår motion

2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

Moderaterna menar att gymnasieskolan brottas med

många problem. De flesta börjar gymnasiet, men många

hoppar av eller misslyckas i sina studier. Samtidigt

är de krav på utbildning som ställs för vidare

studier och arbete höga. I realiteten är utbildning

motsvarande gymnasienivå nödvändig för alla.

Orsakerna till att eleverna misslyckas är bl.a. att

många elever saknar tillräckliga förkunskaper för

att bli antagna vid ett nationellt program medan

andra börjar på ett nationellt program men inte

klarar studietakten. Vi menar att problemen borde

lösas redan i grundskolan. Att som regeringen

förutsätta att de inom ramen för övriga

studieprogram på gymnasiet skall kunna få det stöd

och den komplettering de behöver är naivt eller

cyniskt. För de elever där det ändå inte varit

möjligt krävs särskilda insatser. Vi vill se

förändringar som ger elever större möjligheter att

själva ta ansvar för sin utbildning. Elevernas rätt

att välja gymnasieskola måste öka. En gymnasieexamen

bör införas. En sådan skall förutsätta kunskaper och

förmåga som alla elever med gediget studiearbete

skall ha rimliga möjligheter att kunna nå. En

obligatorisk gymnasieexamination kan bidra till

bättre studieresultat samt till nationella och

rättvisa kunskapsjämförelser.

31. Förändringar i gymnasieskolan (punkt 22) –

fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5

samt avslår motion

2001/02:Ub27 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att skolstarten skall kunna

variera utifrån barnens mognad. Det skall inte vara

tiden utan målen som styr skolgången. Om en elev når

grundskolans mål skall han eller hon kunna gå över

till gymnasiet även om det inte har gått nio år, och

eleven skall även kunna ges ett extra år om

föräldrarna och skolan bedömer att det är det bästa

för hans eller hennes utveckling. Vi menar också att

det i högre utsträckning än i dag skall vara möjligt

att organisera undervisningen så att varje elev kan

läsa i en takt som passar hans eller hennes

individuella förutsättningar, och vi föreslår därför

att timplanen avskaffas i grundskolan och att en

förändring genomförs av gymnasieskolan så att alla

elever inte längre behöver läsa samma kurser oavsett

intresse och motivation. Ingen elev skall behöva

känna sig ostimulerad i skolan och ingen elev skall

behöva lämna grundskolan utan baskunskaperna. Vi

tycker också att möjligheten till ”särskild kurs”

skall återinföras i engelska och matematik.

Folkpartiet menar vidare att gymnasiebetygen vid

antagningen skall viktas efter vilken betydelse de

har för den sökta högskoleutbildningen. De elever

som väljer språk borde uppmuntras genom att

språkämnena viktas tyngre vid antagningen till

högskolan.

32. Förkunskaper till nationella program (punkt

23) – m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson

(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att goda förkunskaper är en nödvändighet

för att klara av gymnasiets nationella program. Att

låta alla elever komma in på de nationella

programmen är att lura eleverna. Det går inte att

klara studierna om man inte kan läsa, skriva och

räkna. Grundskolan måste få det fulla ansvaret för

att bibringa eleverna baskunskaperna. Ju tidigare

det fulla ansvaret sätts in, desto verksammare blir

det stöd eleverna får. Elever skall få extra tid och

hjälp av speciallärare så tidigt som möjligt.

33. Individuella programmet (punkt 24) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 3 samt

2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 2

2001/02:Ub28 yrkande 5 och

2002/03:Ub444 yrkande 11.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att grundskolans viktigaste

uppgift är att lära elever läsa, skriva och räkna.

Gymnasieskolan får i dag ta över problem som borde

ha lösts i grundskolan. Ingen elev skall behöva

börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget Godkänt

i svenska, engelska och matematik. Vi anser därför

att man skall avskaffa det individuella programmet,

och i stället skall grundskolan ges det fulla

ansvaret för att eleverna får baskunskaperna.

Grundskolan måste bli mer flexibel och ge varje elev

den tid hon eller han behöver för att nå målen.

Skollagen bör skärpas i detta avseende så att alla

elever som inte har nått målen uttryckligen har rätt

till undervisning i grundskoleregi även efter

skolpliktens upphörande. Bara i speciella fall,

t.ex. för elever med utländsk bakgrund som inte

tidigare har undervisats i engelska, skall det vara

möjligt att anordna en anpassad gymnasieutbildning.

Vi menar också att gymnasieskolan i framtiden skall

ges resurser och möjligheter att hjälpa elever med

inlärningssvårigheter men med Folkpartiets förslag

kommer eleverna att ha erövrat de grundläggande

kunskaperna när de kommer till gymnasieskolan.

34. Individuella programmet (punkt 24) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 5 och

2002/03:Ub444 yrkande 11

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 2,

2002/03:Ub229 yrkande 3 samt

2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att anledningen till att det

individuella programmet i dag är det tredje största

naturligtvis är misslyckanden i grundskolan. Andelen

som saknar fullständiga betyg ökar. Vi menar att ett

godkänt betyg är nödvändigt för att klara

gymnasiestudierna. Att låta alla börja nationella

program kommer enbart att innebära en utslagning av

de elever som ligger efter redan från början. Vi

anser att någon form av förberedande program är

nödvändigt för att möta behovet hos de elever som

inte fått fullständiga betyg från grundskolan. Vi

menar också att det är viktigt att kvaliteten på det

individuella programmet ses över.

35. Individuella programmet (punkt 24) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub24 yrkande 2

samt avslår motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 5,

2002/03:Ub229 yrkande 3,

2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 samt

2002/03:Ub444 yrkande 11.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att det är förvånande att

regeringen är beredd att sänka förkunskapskraven

till gymnasiet då 15 % av förstaårseleverna i

gymnasieskolan finns på det individuella programmet.

En bättre fungerande grundskola är det enskilt

viktigaste steget för en gymnasieskola där fler

elever kan bli godkända och behöriga till högre

utbildning.

36. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

(punkt 25) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub27 i denna del

samt avslår motionerna

2001/02:Ub28 yrkande 6 och

2001/02:Ub30 yrkande 2.

Ställningstagande

Moderaterna menar att skolan måste öppna sig mer för

samarbete och kontakter med andra verksamheter och

inte minst arbetslivet. Många gymnasieutbildningar

skulle bli bättre om samverkan mellan utbildning och

företag fungerade. En modern och verksamhetsanpassad

utbildning åstadkoms dock inte genom tillsättande av

en delegation. Vi menar att det krävs kontakter i

det dagliga arbetet och frimodighet för olika

samverkansformer.

37. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

(punkt 25) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 2

samt avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del och

2001/02:Ub28 yrkande 6.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att gymnasiet har blivit för

teoretiskt. I dag når inte fyra av tio elever de

uppställda målen. Det måste finnas fler alternativ.

Elever skall kunna få en mer specialiserad

yrkesutbildning av god kvalitet. Vissa kärnämnen

skall alla läsa, men de skall variera med

programmets inriktning. Yrkesinriktade elever skall

inte behöva läsa samma kurser som de som vill vidare

till högskolan. De som är intresserade av vissa

hantverksyrken skall kunna gå en lärlingsutbildning

där en stor del av utbildningen förläggs till

arbetsplatsen. Elever som vill direkt till högskolan

efter gymnasiet skall kunna gå studieförberedande

program där de får fördjupa sig ordentligt i de

ämnen de väljer. Utbildningarna skall avslutas med

en yrkes-, lärlings- respektive studentexamen.

38. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

(punkt 25) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub28 yrkande 6

samt avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del och

2001/02:Ub30 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har länge arbetat för

arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan, en

fråga som nu också regeringen uppmärksammat.

Samtidigt måste dock de problem som många skolor har

att ordna arbetsplatser som kan ta emot eleverna

diskuteras. Som arbetslivet ser ut i dag saknar

många företag möjligheter att helt utan ersättning

ta emot praktikanter från gymnasieskolan. Detta

problem måste lösas innan den arbetsplatsförlagda

utbildningen kan öka ytterligare.

39. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt

26) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 15

samt avslår motion

2001/02:Ub28 yrkande 7.

Ställningstagande

Folkpartiet har föreslagit att en högre yrkesskola,

enligt amerikansk ”college”-modell, inrättas. Vid

dessa skolor skulle det vara möjligt att skaffa sig

en gedigen yrkesutbildning som inte har en direkt

koppling till akademisk forskning, ett krav som

gäller för traditionella högskoleutbildningar. Det

är en utbildning som både näringslivet och många

studerande efterfrågar.

40. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt

26) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub28 yrkande 7

samt avslår motion

2001/02:Ub30 yrkande 15.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att det svenska

utbildningssystemet blir alltmer teoretiserat. De

praktiska ämnena får allt mindre utrymme och

värderas allt lägre. Vi anser att de praktiska

ämnena måste få ett större utrymme i skolan ända

från grundskolan upp till högskolan. Många elever

har ett stort praktiskt intresse och det bör

stimuleras och inte hämmas i skolan. Vi vill därför

utveckla lärlingsprogrammen och de yrkesinriktade

programmen i gymnasieskolan. På dessa program skall

det vara möjligt men inte ett krav att läsa allmän

högskolebehörighet. Efter gymnasieskolan vill vi

inrätta en yrkeshögskola som är parallell med den

akademiska högskolan. Här skall alla de olika

utbildningsvägar som regeringen nu skapar inrymmas.

Yrkeshögskolan blir en naturlig följd på

gymnasieskolans yrkesinriktade program och kan lösa

rekryteringsproblemen för de många bristyrken som

finns i dag.

41. Kvalificerad yrkesutbildning (punkt 27) –

fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed delvis motion

2001/02:Ub29 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet vill peka på att det är viktigt att så

många planerade utbildningar som möjligt verkligen

blir av. Det föreligger ett stort intresse för att

delta i utbildningar som anordnas inom den

kvalificerade yrkesutbildningen. Dessutom är behovet

av välutbildad arbetskraft stort. Eftersom

resurserna till den kvalificerade yrkesutbildningen

inte tycks motsvara behoven finns det anledning att

snarast se över resurstilldelningen.

42. Tillgången på lärare (punkt 28) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub27 i denna del

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub30 yrkande 10 och

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Moderaterna menar att det, för att göra läraryrket

attraktivt och för att klara tillgången på duktiga

lärare, behövs ett nytt tänkande i den offentliga

skolmiljön. Det behövs en bättre arbetsmiljö,

stimulerande chefer och plats för idéer och

kreativitet. Lönefrågor är viktiga men trivsel och

möjlighet till utveckling, både inom kollegiet och

gentemot eleverna, är nog så viktigt. Det är brister

i mottagningen av nyutexaminerade lärare och

arbetsmiljön som gör att många lämnar läraryrket

direkt eller i förtid. Det gäller att ta vara på de

lärare som finns, att ta hand om de nyutexaminerade

och att finna nya vägar till kompetent personal om

lärarbehovet skall klaras. Ett sådant sätt är att

tillåta att undervisningen läggs ut på entreprenad.

Vi menar att reglerna för såväl kommunala som

fristående skolor måste ge skolorna ökade

möjligheter att använda specifik kompetens

exempelvis genom undervisning på entreprenad. Det

pedagogiska ledningsansvaret är dock alltid skolans.

43. Tillgången på lärare (punkt 28) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motion

2001/02:Ub30 yrkande 10

samt avslår motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,

2001/02:Ub27 i denna del och

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att läraryrket tillåtits sjunka

alldeles för mycket i status under de senaste

decennierna. För att höja läraryrkets

attraktionskraft och status är det nödvändigt att

vidta åtgärder. Vi föreslår bl.a. fler karriärvägar,

högre löner, utvecklings- och

fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och

införande av en lärarlegitimation. Sedan den nya

lärarutbildningen infördes har antalet

förstahandssökande till lärarutbildningen minskat

dramatiskt. Detta är inte konstigt eftersom man

tagit bort flera lärarexamina och skapat en enhetlig

lärarexamen för alla, från förskollärare till

gymnasielärare.

44. Tillgången på lärare (punkt 28) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller

därmed motionerna

2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del och

2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del

samt avslår motionerna

2001/02:Ub27 i denna del och

2001/02:Ub30 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att det behövs fler vuxna i

skolan. Därför vill vi satsa rejält på skolan så att

fler lärare skall kunna anställas. Kommunen måste ta

sin del av ansvaret och se till att arbetsmiljön för

lärare förbättras. Skolan måste bli en attraktiv

arbetsplats för att fler skall attraheras av yrket

och att de redan yrkesverksamma skall orka jobba

kvar till pension. Lärarnas möjlighet att påverka

sin arbetssituation och hur resurserna fördelas

måste stärkas. Många är i dag stressade av den

ökande arbetsbördan men främst av att de inte kan

påverka situationen. Centerpartiet menar också att

det måste inrättas bättre karriär- och

utvecklingsmöjligheter och att lärarcertifikat skall

införas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

ett förslag om hur man vill komma till rätta med

lärarbristen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Styrningen av skolan (punkt 2) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet anser att det är viktigt att skolan är

likvärdig över hela landet. Detta är ett av målen

för skolans verksamhet och en viktig rättvisefråga

för Folkpartiet. Riksdagens revisorer har i sin

rapport Statens styrning av skolan visat att en

sådan likvärdighet inte råder eftersom det finns

stora skillnader mellan olika kommuner med avseende

på hur mycket resurser man satsar på skolan. Vi

menar att risken är stor att detta påverkar

förutsättningarna för en likvärdig utbildning.

2. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) –

fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet anser att olika elever har olika behov

och förutsättningar att lära och därför också

behöver olika lång tid för att nå målen i ett ämne.

Det är elevens resultat och inte antalet timmar som

läggs ned på varje ämne i skolan som är det viktiga.

Att alla elever måste undervisas lika många timmar i

varje ämne är ett hinder för individens utveckling.

Varje elev måste få den tid han eller hon behöver

för att nå målen.

3. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) –

kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Kristdemokraterna har motionerat om individuella

studieplaner under flera år, och det är därför

glädjande att regeringen nu föreslår att sådana

skall införas. Vi menar också att

utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det

gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrarna

och skolan. Tanken är att eleven, föräldrarna och

lärarna tillsammans skall göra upp en individuell

studieplan som omfattar både elevens

kunskapsutveckling och personliga utveckling. Vi

anser att den bör ha utformningen av ett kontrakt

där varje parts ansvar klart definieras. Det skall

följas upp regelbundet och elever, föräldrar och

lärare har ett gemensamt ansvar för att planen

fullföljs.

4. Skolverkets uppgifter (punkt 12) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet anser att Skolverket endast skall ha

kvar ett begränsat antal myndighetsuppgifter. Vi är

också kritiska till den nya

skolutvecklingsmyndigheten eftersom vi i stället

menar att det är dags att överlåta ansvaret för

skolans utveckling till skolorna själva i samarbete

med universitet och högskolor.

5. Anmälningsplikt (punkt 15) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet vill understryka behovet av att all

personal som arbetar i skolan får ett ansvar för att

till Skolverket anmäla uttalade missförhållanden som

allvarlig kränkande behandling av en eller flera

elever. Vi menar dock att det är rimligt att invänta

regeringens behandling av Skollagskommitténs

betänkande innan vi föreslår att en sådan skyldighet

införs.

6. Förskola och skola i segregerade områden

(punkt 17) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet ser med stor oro på den ökande

segregationen i samhället. Skolan är ett viktigt

instrument för att skapa mötesplatser för elever med

olika social, etnisk och kulturell bakgrund. Sådana

möten är grunden för att utveckla förståelse och

tolerans människor emellan. Forskningsrapporter,

bl.a. Välfärdsbokslutet, visar att förekomsten av

enskilda skolor och det fria skolvalet i

storstadsområdena ytterligare förstärker

segregationen och i vissa stycken dränerar skolor i

ytterområden på motiverade elever. För oss är det

viktigt att ”närhetsprincipen” är vägledande vid

urval.

7. Historia som kärnämne (punkt 18) – m, fp, kd

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson

(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Axel

Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Vi har under flera år hävdat att historia bör bli

ett kärnämne i skolan. Ämnet bidrar med viktiga

kunskaper och är betydelsefullt i elevernas

demokratiska fostran. Trots detta är det en stor del

av gymnasieskolans elever som inte får någon

undervisning i ämnet alls. Vi anser att det är

glädjande att Gymnasiekommittén nu föreslagit att

historia skall bli ett kärnämne i gymnasieskolan.

8. Skolans demokratiska uppdrag (punkt 20) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Kristdemokraterna anser att det är en mänsklig

rättighet att få känna sig trygg. En nollvision mot

mobbning är för oss det enda tänkbara. Vi tror på

att använda vägar och metoder för att bekämpa

kränkande behandling som fångar upp det goda

exemplet, att hitta incitament och ge morötter för

att stärka

skol-, klass- och elevandan. Svensk skola bygger på

en värdegrund som har sitt ursprung i kristen

tradition och västerländsk humanism. Det är viktigt

att värdegrunden synliggörs i statliga dokument för

både förskola och skola så att skolan håller den

ömsesidiga respekten mellan människor levande.

Värdegrunden liksom demokratin måste hela tiden

vinnas på nytt. Om värdegrundsfrågan ständigt lyfts

fram i all undervisning skapas ett klimat där alla

bemöter varandra med respekt.

9. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Vi menar att det är viktigt att följa utvecklingen

av kvaliteten inom förskolan. Efter införandet av

maxtaxan pekar undersökningar på att barnen är

längre i förskolan varje dag, och det finns också

risk för att fler barn skrivs in då förskolan har

blivit billigare. Om inte mer personal anställs

kommer personaltätheten att sjunka. Vidare leder

regeringens ensidiga inriktning mot förskolan, på

bekostnad av familjedaghem, föräldrakooperativ och

öppna förskolor, till att familjernas valfrihet att

välja barnomsorg begränsas.

10. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

(punkt 25) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill

(m).

Moderaterna anser att satsningarna på organiserat

lärande i arbetslivet (LIA) är bra, men att dessa

inte får innebära att arbetet för att åstadkomma en

modern lärlingsutbildning sätts åt sidan. En väl

fungerande lärlingsutbildning behövs som bygger på

en mer likvärdig ställning såväl mellan skola och

företag som mellan teori och praktik.

11. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt

26) – c

av Sofia Larsen (c).

För att möjliggöra lärande som passar olika

människor är det viktigt med en bredd av olika

utbildningsvägar. Utbildningsinsatser behövs också

för alla branscher, inte minst för de mindre och

medelstora företagens vidareutveckling. Den

kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig fylla

ett stort behov. Samverkan med näringslivet och inte

minst utbildningsdelen ”Lärande i arbete” har visat

sig utomordentligt värdefulla. Den eftergymnasiala

utbildningen som är direkt yrkesinriktad måste

stimuleras. I detta avseende är KY mycket positivt.

Tyvärr har regeringen valt att dra ned på

vuxenutbildningen och den kvalificerade

yrkesutbildningen, något vi ser som häpnadsväckande

då efterfrågan och behoven är mycket stora.

Centerpartiet satsar stort på vuxenutbildning. I vår

budgetmotion redovisar vi alla våra satsningar.

12. Tillgången på lärare (punkt 28) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström

(kd).

Kristdemokraterna föreslår en rad åtgärder för att

komma till rätta med lärarbristen. En särskild

auktorisation av lärare, t.ex. en lärarlegitimation,

skulle stärka lärarnas yrkesroll och status.

Nyutexaminerade lärare behöver också mer stöd, t.ex.

genom ett mentorsystem. Attraktionskraften hos yrket

skulle också öka genom att eftersatta delar i

läraryrket förbättras. Detta kan göras genom en

förändrad lönebild, mer flexibla arbetstider och

genom att låta lärare i högre grad än i dag slippa

administrativa och sociala uppgifter, säkerställa

rätten till kompetensutveckling samt lyfta fram och

öka karriärvägarna för lärare.

13. Tillgången på lärare (punkt 28) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att åtgärder

vidtas för att förhindra att ytterligare lärarbrist

uppstår i ämnena matematik, teknik och naturkunskap.

Fler lärare i dessa ämnen behöver utbildas. För att

öka antalet tekniker och naturvetare, och för att vi

skall fortsätta att vara i framkanten av den

industriella och innovativa utvecklingen, behövs ett

förändringsarbete både vad gäller tillgången på

lärare och själva undervisningen i skolan. Även

bristen på yrkeslärare och förskollärare är oroande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning

för kunskap och jämlikhet – regeringens

utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i

förskola, skola och vuxenutbildning

Regeringen har i skrivelse 2001/02:188 berett

riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i

skrivelsen.

Förslagen

Förslag till riksdagen 2001/02:RR20 Riksdagens

revisorers förslag angående ITiS – en statlig

satsning på IT i skolan

Riksdagens revisorer har i förslag 2001/02:RR20

föreslagit

1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer har anfört i

avsnitt 3.1 om kostnader för kommunerna.

2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer har anfört i

avsnitt 3.2 om en sammanfattning av erfarenheterna

av ITiS och redovisning för riksdagen.

Förslag till riksdagen 2002/03:RR3 Riksdagens

revisorers förslag angående statens styrning av

skolan

Riksdagens revisorer har i förslag 2002/03:RR3

föreslagit

1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer har anfört i

avsnitt 6 om att förutsättningarna för

likvärdigheten analyseras.

2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer har anfört i

avsnitt 6 om att kommunernas möjligheter att

bedriva sin verksamhet analyseras.

3. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad Riksdagens revisorer har anfört i

avsnitt 8 om att anmälningsplikt vid

missförhållanden införs.

Motioner

Motioner med anledning av regeringens skrivelse

2001/02:188

2001/02:Ub24 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om reformer för rätt

till kunskaper, lokal makt och fler lärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

förkunskapskraven till gymnasieskolan bör finnas

kvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra

förskolans verksamhet genom att dimensionera

barngrupperna i förskolan ur både barnens och

personalens perspektiv.

2001/02:Ub26 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om föreningslivets ställning i

skolan.

2001/02:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stärka kvaliteten i den

svenska skolan.

2001/02:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en skola för

kunskap och jämlikhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om familjedaghem och

öppna förskolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för

kvaliteten i förskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om de kommunala

skolplanerna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det individuella

programmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om den

arbetsplatsförlagda utbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om det praktiska

kunnandet och en yrkeshögskola.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en självständig

myndighet för kvalitetsutvärdering.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunens

utvärdering av de fristående skolorna.

2001/02:Ub29 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en utredning säkrar möjligheterna för

beredda kommuner som planerat KY-utbildningen att

denna kan fullföljas och ges utrymme i det

regionala utbildningsutbudet.

2001/02:Ub30 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en flexibel

grundskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en gymnasieskola

med alternativ.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om bibehållna

förkunskapskrav till gymnasiets nationella

program.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att historia skall

bli ett kärnämne.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att gymnasiebetyg

vid antagningen skall viktas efter vilken

betydelse de har för den sökta

högskoleutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att krafttag måste

tas mot mobbningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en nationell

skolpeng skall införas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna

valfriheten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

nationell skolinspektion.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

komma till rätta med lärarbristen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en förskola med

utbildad personal och tydliga mål.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stöd till elever

med utländsk bakgrund.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

kvalitetsutvecklingen av den högre utbildningen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om eftergymnasiala

yrkesutbildningar.

Motioner med anledning av Riksdagens revisorers

förslag 2002/03:RR3

2002/03:Ub1 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett begränsat

skolverk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nationellt

kvalitetsinstitut.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en intern

revision.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om

anmälningsskyldighet för personer verksamma inom

skolväsendet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av översyn

och analys av kommuners förutsättningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om specialdestinerade

statsbidrag.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en statligt

finansierad nationell skolpeng.

2002/03:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

nationell skolpeng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av en

nationell skolinspektion.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

anmälningsplikt vid missförhållanden i skolor.

2002/03:Ub3 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

kvalitetsgranskningsnämnden skall avvecklas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör

revidera de allmänna råden rörande kommunernas

egentillsyn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förordningen

om kvalitetsredovisning bör samordnas med kraven

på redovisning i kommunallagen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra en

översyn av den skriftliga dokumentationen i

skolväsendet.

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub203 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inget barn

skall behöva lämna grundskolan med mindre än

erforderliga baskunskaper.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

individuell kunskapsrätt.

2002/03:Ub204 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att landets

kommunala skolor skall omvandlas till

självständiga enheter, där medarbetarna med fullt

ansvar för verksamhetens utveckling har att

besluta om skolans angelägenheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att hur de

nationella riktlinjerna och målen för skolans

verksamhet skall uppnås skall avgöras av

respektive skola.

2002/03:Ub209 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om god utbildning som

en central del i en fungerande välfärdspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillgång till

god utbildning är en grundläggande rättighet för

alla svenska barn och ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla barn och

ungdomar skall erbjudas möjlighet till en

individuellt anpassad utbildning.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

individuella programmet skall avskaffas och att

godkända betyg i svenska (svenska som andraspråk),

engelska eller matematik skall vara standardkrav

för att få börja i gymnasieskolan.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det

individuella programmet skall avskaffas och att

godkända betyg i svenska (svenska som andraspråk),

engelska eller matematik skall vara standardkrav

för att få börja i gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

särskilda fall skall vara möjligt att skapa en

anpassad gymnasieutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att resurserna för

det individuella programmet förs över till

grundskolan och att elever med svårigheter ges

stöd också i gymnasieskolan.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillgång till

dator med Internet för alla elever.

2002/03:Ub281 av Henrik von Sydow (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om en skola för verklig

jämlikhet.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att göra alla

skolor till fria självständiga skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

individuell studieplan.

2002/03:Ub329 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om individuella

utvecklingsplaner för alla skolelever.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär hos regeringen förslag till

reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och

fler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skollagen

skrivs om med utgångspunkt i att en individuell

kunskapsrätt skall införas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

individuella utvecklingsplaner införs från årskurs

1.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

ett kunskapskontrakt.

2002/03:Ub387 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att initiera ett arbete för

förenklade former för uppföljning, kontroll och

styrning på lokal nivå inom förskola och skola.

2002/03:Ub393 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om skolans ansvar för att

förmedla kunskaper till eleverna om vad demokrati

innebär och om vikten av att använda sina

demokratiska rättigheter.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om målstyrning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om individanpassad

studieplan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om minskat politiskt

inflytande.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i

den målstyrda skolan.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kvaliteten på

det individuella programmet ses över.

2002/03:K326 av Johan Löfstrand och Matilda Ernkrans

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ökade möjligheter för

demokratiska politiska organisationer att verka i

skolor och högskolor.

2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans betydelse

för en levande, hållbar demokrati.

2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans

undervisning i samhällskunskap och

demokratifrågor.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga

mål och utvärderingar i skolan.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

individuell kunskapsrätt för alla skolbarn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärare och

rektorers möjlighet att styra skolan och välja

dess inriktning och profilering.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en

likvärdig skola i alla delar av landet.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N

Hedström (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om strategier för att

förändra attityden till utbildning, kunskap och

skolan i sig.