Bet. 2002/03:UBU4

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU4

Lärarutbildning och lärare

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 73

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. ökad

rekrytering till läraryrket, förändring av den nya

lärarutbildningen, alternativa lärarutbildningar,

utbildning i specialpedagogik, olika kunskapsområden

som bör ingå i lärarutbildningen, lärarlegitimation,

fler lektorer i gymnasieskolan, särskilda

karriärtjänster för lärare, personalen inom

förskolan samt kompetensutveckling av lärare och av

personal inom förskolan.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare

ställningstaganden av riksdagen och till gällande

målbeskrivning för lärarexamen. Vidare hänvisas till

det betänkande som Skollagskommittén nyligen lämnat

(SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och

likvärdighet). Detta är för närvarande på remiss.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna,

Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Ökad rekrytering till läraryrket

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 4 och

2002/03:Ub336 yrkande 12.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (kd, c)

2. Utbildning av fler slöjdlärare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub451 yrkande 2.

Reservation 3 (kd)

3. Förändring av den nya

lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub250 yrkandena 6, 8 och 11.

Reservation 4 (fp)

4. En särskild förskollärarutbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 2.

Reservation 5 (fp)

5. Alternativa lärarutbildningar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub486 yrkande 12.

Reservation 6 (m)

6. Mentorsprojekt som del av den praktisk-

pedagogiska utbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub311.

Reservation 7 (v)

7. Återinförande av

speciallärarutbildningen m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 2,

2002/03:Ub244 yrkande 17,

2002/03:Ub389 yrkande 2 och

2002/03:Ub410 yrkande 11.

Reservation 8 (m, fp)

8. Utbildning i specialpedagogik m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub241,

2002/03:Ub250 yrkande 10,

2002/03:Ub292 yrkande 2 och

2002/03:Ub296.

Reservation 9 (m)

Reservation 10 (fp)

9. Värdegrundsarbetet i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub451 yrkande 1.

Reservation 11 (kd)

10. Kunskap om det mångkulturella

samhället

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub463 yrkande 2.

11. Genusutbildning på lärarhögskolorna

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub462 yrkande 1,

2002/03:Ub497 och

2002/03:A366 yrkande 1.

Reservation 12 (c, mp)

12. Kunskap om narkotikans symtom och

effekter, m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 5,

2002/03:So251 yrkande 3 och

2002/03:So515 yrkande 10.

Reservation 13 (m)

Reservation 14 (mp)

13. Utbildning i sex- och

samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub350,

2002/03:Ub423 yrkande 1 och

2002/03:L318 yrkande 14.

14. Kunskap i frågor om homosexuella,

bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub385,

2002/03:Ub510 yrkande 5,

2002/03:Ub544 och

2002/03:Ub552 yrkande 2.

Reservation 15 (v, mp)

15. Utbildningsmoment om upptäckt och

anmälan av sexuella övergrepp

Riksdagen avslår motion

2002/03:So360 yrkande 3.

16. Kunskap i frågor om mobbning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub217 yrkande 2 och

2002/03:Ub413 yrkande 5.

Reservation 16 (m)

17. Utvecklingspsykologi och ämnesdidaktik

i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub421.

18. Idrott och hälsa i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub276.

Reservation 17 (m)

19. Utomhuspedagogik i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub379 yrkande 3.

Reservation 18 (mp)

20. Kunskaper i näringslära och

kosthållning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub293 yrkande 4.

21. Medieutbildning i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr367 yrkande 1.

Reservation 19 (kd)

22. Införande av en lärarlegitimation

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 3,

2002/03:Ub336 yrkande 13,

2002/03:Ub417 yrkande 15,

2002/03:Ub444 yrkande 23,

2002/03:Ub451 yrkande 3 och

2002/03:Ub509 yrkande 4.

Reservation 20 (m, fp, kd, c)

23. Fler lektorer i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 16 och

2002/03:Ub250 yrkande 1.

Reservation 21 (fp)

24. Särskilda karriärtjänster för lärare

m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 2 och

2002/03:Ub451 yrkande 7.

Reservation 22 (fp, kd)

25. Åtgärder för att minska lärarnas

stress

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub451 yrkande 6.

Reservation 23 (kd)

26. Utvecklingsmöjligheter inom

förskolläraryrket

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 3.

Reservation 24 (fp)

27. Värnande av läraryrkets kompetens

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub250 yrkande 15.

Reservation 25 (fp)

28. Personal inom förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub250 yrkandena 7 och 9,

2002/03:Ub328 och

2002/03:Ub509 yrkande 1.

Reservation 26 (fp)

29. Lärare i modersmål och i

svenskundervisning för invandrare, sfi

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub463 yrkandena 4–6.

Reservation 27 (mp)

30. Kompetensutveckling av lärare

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub245 yrkande 2,

2002/03:Ub250 yrkande 14,

2002/03:Ub302,

2002/03:Ub417 yrkande 16 och

2002/03:Ub444 yrkande 24.

Reservation 28 (fp, kd, c)

31. Kompetensutveckling av personal inom

förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub293 yrkande 3 och

2002/03:Ub415 yrkande 13.

Reservation 29 (kd)

32. Kompetensutveckling för anställda inom

utbildningsväsendet i frågor om

homosexuella, bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub510 yrkande 1.

33. Behovet av trafiklärare till fordons-

och transportutbildningar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub287 yrkande 2.

34. Elevers utvärdering av lärares arbete

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub498 yrkande 3.

35. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub327 yrkande 3 och

2002/03:Ub451 yrkandena 4 och 5.

Stockholm den 6 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson

(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke

(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-

Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström

(s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe (s), Anna

Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Håkan

Larsson (c).

2002/03

UbU4

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande

lärarutbildning och lärare. Dessa behandlas i detta

betänkande.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. ökad

rekrytering till läraryrket, förändring av den nya

lärarutbildningen, alternativa lärarutbildningar,

utbildning i specialpedagogik, olika kunskapsområden

som bör ingå i lärarutbildningen, lärarlegitimation,

fler lektorer i gymnasieskolan, särskilda

karriärtjänster för lärare, personalen inom

förskolan samt kompetensutveckling av lärare och av

personal inom förskolan.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 73 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Inledning

En reformering av lärarutbildningen har genomförts

fr.o.m. den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut med

anledning av propositionen En förnyad

lärarutbildning (prop. 1999/2000:135, bet.

2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5).

Åtta olika lärarexamina har ersatts med en ny

examen, kallad lärarexamen. Flyglärarexamen,

folkhögskollärarexamen och specialpedagogexamen

finns kvar som separata examina. Den nya lärarexamen

har satts samman av tre s.k. utbildningsområden: ett

allmänt utbildningsområde (60 poäng) som innehåller

de lärargemensamma momenten, ett utbildningsområde

med inriktningar (minst 40 poäng) som anger

lärarexamens profil samt ett utbildningsområde med

specialiseringar (minst 20 poäng) som kan vara en

fördjupning eller breddning av tidigare studier. Det

allmänna utbildningsområdet består till cirka

hälften av tvärvetenskapliga ämnesstudier. Inom

detta område och inom området inriktningar är en del

av utbildningen verksamhetsförlagd med minst 10

poäng inom vartdera området.

Den nya lärarexamen har olika längd för olika

lärarverksamheter. Lärarexamen för förskollärare och

fritidspedagoger skall omfatta minst 140 poäng, i

stället för tidigare 120 poäng. Samma omfattning,

minst 140 poäng, har lärarexamen för undervisning i

grundskolans tidigare årskurser. För undervisning i

grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan

skall lärarexamen omfatta minst 180 poäng. Lärare i

gymnasieskolans yrkesämnen skall ha minst 120 poäng,

mot tidigare 100 poäng. Den som vill bli lärare

efter att ha inhämtat sin ämneskompetens på annat

sätt har möjlighet att läsa det allmänna

utbildningsområdet som en fristående utbildning och

därefter få lärarexamen.

Universitet och högskolor med lärarutbildning har

i högskolelagen (2 kap. 5 a §) ålagts att ha ett

särskilt organ med ansvar för grundutbildning av

lärare och för forskning samt i förekommande fall

för forskarutbildning som knyter an till

lärarutbildningen.

Utskottet behandlar i det följande motioner från

allmänna motionstiden 2002 som tar upp frågor om

lärarutbildning och lärare.

Ökad rekrytering till läraryrket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ökad

rekrytering till läraryrket och om utbildning

av fler slöjdlärare med hänvisning till att

åtgärder vidtas för att öka examinationen av

lärare.

Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd, c)

och 3 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Behovet av ökad rekrytering till läraryrket

understryks i två motioner.

Enligt Folkpartiet i motion 2002/03:Ub250 yrkande

4 måste fler lärare utbildas för att undvika

lärarbrist. Särskilt inriktningen inom

lärarutbildningen mot matematik/naturvetenskap lider

stor brist på studenter. Motionärerna påpekar att

flertalet gymnasielärare tidigare har valt att först

läsa en ämnesutbildning och sedan komplettera med

två terminer på en lärarhögskola. I dag måste de

läsa tre terminer (60 poäng) inom den nya

lärarutbildningen. För många kan en ytterligare

termins studieskulder vara avskräckande. Detta är

beklagligt, eftersom de som redan har en akademisk

examen skulle kunna tillföra skolan bred erfarenhet

och kunnande.

I motion 2002/03:Ub336 yrkande 12 betonar

Centerpartiet att lärarutbildningen är ett statligt

ansvar. Regeringens dimensionering av utbildningen

kommer emellertid inte tillnärmelsevis att räcka för

att tillgodose behovet av lärare. Motionärerna vill

att regeringen återkommer till riksdagen med förslag

om hur man skall komma till rätta med lärarbristen.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som

motionärerna att det är angeläget att rekrytera fler

studenter till lärarutbildningen och öka andelen

behöriga lärare i skolan. Som redovisas i det

följande har emellertid regeringen vidtagit en rad

åtgärder för att öka examinationen av lärare.

Utskottet anser därför att det inte behövs något

särskilt uttalande från riksdagen med anledning av

motionsyrkandena. Riksdagen bör alltså avslå

desamma.

Regeringen har satt upp ökade examinationsmål för

lärarutbildningen för perioden 2001–2004 jämfört med

tidigare period. De planeringstal för examinationen

av lärare som regeringen har angivit för perioden

2005–2008 innebär en ytterligare ökning.

Enligt en promemoria (2002-11-04) från

Högskoleverket började 15 600 personer på en

lärarutbildning läsåret 2001/02, vilket är en ökning

med hela 25 % jämfört med läsåret 2000/01. Sedan

mitten av 1990-talet har inflödet till

lärarutbildningarna ökat med nästan 50 %.

Preliminära uppgifter för hösten 2002 visar en

fortsatt ökning av antalet nybörjare på

lärarutbildningar, dock i lägre takt än höstterminen

2001.

En särskild satsning på utbildning av lärare pågår

inom projektet Särskilda lärarutbildningar, SÄL.

Detta omfattar 4 000 personer med akademisk

utbildning som anställs i en skola och parallellt

med yrkesutövningen utbildas för att erhålla en

lärarexamen. Projektet drivs under perioden

2002–2006 enligt förordningen (2001:740) om

särskilda lärarutbildningar, huvudsakligen av sex

lärosäten. SÄL finansieras genom medel från anslaget

25:72 Särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m.

Vidare har regeringen i augusti 2002 givit

Lärarhögskolan i Stockholm i uppdrag att genomföra

en kompletterande lärarutbildning för upp till 200

friställda ingenjörer i Stockholmsområdet under

hösten 2002 och 2003.

Genom Högskoleverkets validering av utländska

examina, som bl.a. innebär att verket utfärdar

behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning,

har den svenska arbetsmarknaden sedan år 2000

tillförts ca 250 lärare årligen.

Regeringen har också i januari 2003 beslutat

tillkalla en matematikdelegation som skall utarbeta

en handlingsplan med förslag till åtgärder för att

förändra attityder till och öka intresset för

matematikämnet samt utveckla

matematikundervisningen. Handlingsplanen skall

omfatta hela området från förskola till

högskoleutbildning. I direktiven till

Matematikdelegationen (dir. 2003:8) påpekas att inte

minst bristen på sökande till lärarutbildningar med

inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik

är oroande. Tillgången på utbildade lärare i

matematik behöver öka såväl nu som i framtiden.

Delegationens uppdrag skall redovisas till

regeringen senast den 28 maj 2004.

I motion 2002/03:Ub451 yrkande 2 framhåller

Kristdemokraterna att lärarbristen inte bara är

generell; det finns specialiseringar inom läraryrket

som har särskilt stor brist på utbildad personal. De

lyfter fram bristen på behöriga lärare i slöjd och

slöjdämnets betydelse för att utveckla elevernas

självständighet, ansvarstagande, kreativitet och

nyfikenhet. I motionen hänvisas till Skolverkets

negativa prognoser för denna lärarkategori. Enligt

Kristdemokraterna är det nödvändigt att det vidtas

åtgärder för att öka dimensioneringen av utbildning

för slöjdlärare. Regeringen bör omedelbart se över

denna problematik och återkomma med förslag till

lösningar.

U t s k o t t e t erinrar om att enligt

regleringsbrev för budgetåret 2003 skall lärosäten

som ger lärarutbildning – liksom tidigare år – efter

hörande av Högskoleverket och Skolverket besluta om

dimensioneringen av olika ämneskombinationer,

inriktningar och specialiseringar inom de

lärarutbildningar som erbjuds. Likaså anges i

regleringsbrev för Högskoleverket att verket i

samarbete med Skolverket skall medverka i

lärosätenas arbete inför beslut om dimensionering av

utbildning av lärare. Högskoleverket skall i

årsredovisningen redovisa vilka insatser som

genomförts.

Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Den nya lärarutbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

förändring av den nya lärarutbildningen, om

en särskild förskollärarutbildning, om

alternativa lärarutbildningar samt om

mentorsprojekt som del av den praktisk-

pedagogiska utbildningen.

Jämför reservationerna 4 (fp), 5 (fp), 6 (m)

och 7 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet framför i motion 2002/03:Ub250 vissa

kritiska synpunkter på den nya lärarutbildningen och

ställer krav på en förändrad lärarutbildning

(yrkande 6). Kvaliteten på utbildningen måste höjas.

Enligt motionen har utbildningen blivit mindre

attraktiv genom att det nu finns i stort sett en

enda, enhetlig lärarexamen för alla, från

förskollärare till gymnasielärare. Tre terminer

ägnas åt gemensamma studier för studenter med helt

olika inriktning, mot t.ex. gymnasienivå eller

grundskolans tidiga årskurser. Följden har blivit

att ämnesstudierna för gymnasielärare minskar med

upp till tre terminer, anmärker motionärerna.

I motionen motsätter sig Folkpartiet en utveckling

mot enhetslärare, eftersom det innebär minskade krav

på ämneskunskaper (yrkande 8). Inte heller får

enligt motionen mer praktik inom lärarutbildningen

ske på bekostnad av ämneskunskaper (yrkande 11).

Ämnesteori kan inte ersättas med praktik.

Motionärerna föreslår i stället ett system med

mentorer i skolorna för lärare under de första

tjänstgöringsåren.

Folkpartiet efterfrågar också, i motion 2002/03:Ub509 angående

förskolan, en särskild förskollärarutbildning som är

fokuserad på hur man kan främja barnens förmåga att

lära genom lek (yrkande 2). Det är enligt

motionärernas mening fel att en stor del av

utbildningen nu är gemensam med t.ex. blivande

fysiklärare i gymnasiet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Riksdagen tog hösten 2000 ställning till

regeringens förslag till förnyad lärarutbildning

(prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr.

2000/01:5). Därvid behandlades och bemöttes

utförligt motsvarande motionsyrkanden om att en

utveckling mot enhetslärare och mer praktik inom

utbildningen minskar ämneskunskaperna.

Utskottet delar den uppfattning som då framfördes

att motionärernas farhågor för enhetslärare utan

gedigna ämneskunskaper är ogrundade.

Lärarutbildningens nya struktur ger möjlighet att

utbilda en lärarkår som har stora gemensamma

yrkeskunskaper, men som samtidigt omfattar stor

individuell variation genom sammansättningen av

inriktningar och specialiseringar. Studenterna får

genom val av inriktning och specialisering ta ansvar

för den egna yrkesutbildningens profilering och på

ett tidigt stadium utforma sin egen kompetens som

lärare.

Enbart goda ämneskunskaper är enligt utskottets

mening ingen garanti för att en lärare skall kunna

skapa goda betingelser för lärande. Studenterna

måste i sin utbildning ges utrymme att aktivt

reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll och

kunskapsurval, satt i relation till hur barn och

elever lär sig. Utskottet finner det vara av värde

att delar av dessa studier genomförs i den praktiska

undervisningsmiljön.

Utskottet vill peka på att lärarexamen för

förskollärare, som ersatt den tidigare barn- och

ungdomspedagogiska examen, samtidigt har förlängts

med 20 poäng till att omfatta 140 poäng. Utökningen

av utbildningen har gjorts mot bakgrund av de nya

krav som ställs på förskolan. Förskolan är numera en

utbildningspolitisk angelägenhet med fokus både på

omsorg och barns lärande. Genom att vissa centrala

kunskapsområden inom det allmänna utbildningsområdet

är gemensamma för de olika lärarkategorierna

underlättas en fortsatt samverkan mellan förskola,

förskoleklass, skola och fritidshem. Den förlängda

utbildningstiden ger den som studerar till

förskollärare möjlighet till fördjupning inom ett

ämne eller ämnesområde.

I propositionen En förnyad lärarutbildning

förutskickades en utvärdering av genomförandet av

lärarutbildningsreformen. Högskoleverket har sedan

år 2001 regeringens uppdrag att genomföra ämnes- och

programutvärderingar av samtliga utbildningar för

generella examina och yrkesexamina, inklusive

forskarutbildningen, vid landets universitet och

högskolor. Utvärderingarna bör omfatta prövningar av

examenstillstånd och skall genomföras med en

periodicitet på sex år. Enligt Högskoleverkets Plan

för nationella ämnes- och programutvärderingar

2001–2006 skall den nya lärarutbildningen utvärderas

under år 2004.

Moderata samlingspartiet pläderar i motion

2002/03:Ub486 yrkande 12 för alternativa

lärarutbildningar. Staten bör noga pröva

förutsättningarna för att ställa sådana utbildningar

under statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.

Däremot finns det ingen anledning att kräva samma

innehåll som för statliga utbildningar. Moderaterna

anser att en av lärarhögskolorna bör ges möjlighet

till en självständig ställning. Fristående

institutioner med statens uppdrag att bedriva

lärarutbildning är ett steg mot framtiden, hävdar

de. Ambitionen med sådana lärarutbildningar är att

stimulera en nödvändig utveckling inom

undervisningssektorn.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Sedan år 1993 finns det en lagfäst ordning för hur

fristående utbildningsanordnare skall kunna få rätt

att utfärda sådana examina som regleras i

högskoleförordningen. Enligt lagen (1993:792) om

tillstånd att utfärda vissa examina krävs, för att

en enskild utbildningsanordnare skall få rätt att

utfärda examina som tillhör den grundläggande

högskoleutbildningen, att utbildningen vilar på

vetenskaplig eller konstnärlig grund. Dessutom skall

utbildningen svara mot de särskilda krav för den

aktuella examen – i det här fallet lärarexamen – som

ställs i examensordningen (bilaga 2 till

högskoleförordningen). Frågan om examensrätt avgörs

av regeringen.

Utskottet finner inte skäl att frångå denna

ordning.

I Vänsterpartiets motion 2002/03:Ub311 begärs en

utredning i syfte att utröna hur mentorsprojekt med

Näktergalen i Malmö som förebild skall kunna spridas

till andra högskolor och kommuner samt om

deltagandet i mentorsprojektet skall kunna

tillgodoräknas som del av den praktisk-pedagogiska

utbildningen för lärarstuderande. Enligt motionen är

Näktergalen ett projekt vid Lärarhögskolan i Malmö,

där högskolestuderande fungerar som mentorer för

skolbarn som lever under sådana förhållanden att de

saknar goda möjligheter att utvecklas socialt och

kunskapsmässigt. Den konkreta, beprövade

erfarenheten av ett barns verklighet kan rätt

bearbetad vara en viktig del av den professionella

kompetensen, anför motionärerna.

U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett

motsvarande motionsyrkande under föregående riksmöte

(bet. 2001/02:UbU10). Riksdagen följde utskottet.

Utskottet anser att lokala projekt med den beskrivna

utformningen kan ha stor betydelse såväl för de

studenter som deltar såsom mentorer som för

eleverna. Att besluta om sådana projekt är dock en

fråga för lärosätena och kommunerna. Det ankommer på

den nybildade Myndigheten för skolutveckling att

sprida kunskap om intressanta utvecklingsprojekt.

Med denna motivering avstyrker utskottet

föreliggande motionsyrkande.

Specialpedagogik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

återinförande av speciallärarutbildningen och

om utbildning i specialpedagogik m.m.

Utskottet hänvisar till innehållet i den nya

lärarexamen och till specialpedagogexamen.

Jämför reservationerna 8 (m, fp), 9 (m) och

10 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Frågan om återinförande av speciallärarutbildningen

tas upp i flera motioner.

Moderata samlingspartiet betonar i motion

2002/03:Ub410 yrkande 11 behoven av

speciallärarutbildning. I stället för speciallärare

utbildas nu specialpedagoger till att handleda

vanliga lärare att undervisa elever med

inlärningsproblem eller läs- och skrivsvårigheter.

Moderaterna anser att en speciallärare som arbetar

direkt med barn med läs- och skrivproblem kan bygga

upp en gedigen kunskapsbank av praktiska

erfarenheter. En speciallärarutbildning med

inriktning på läs- och skrivsvårigheter bör därför

inrättas.

Liknande synpunkter förs fram av Folkpartiet i

motionerna 2002/03:Ub229 yrkande 2 och 2002/03:Ub244

yrkande 17 som rör grundskolan respektive

gymnasieskolan. Motionärerna framhåller att det är

en stor brist att speciallärarutbildningen har lagts

ned och ersatts av en specialpedagogutbildning,

eftersom de nya specialpedagogerna inte skall arbeta

direkt med eleverna. I stället skall de via

handledning hjälpa andra lärare i deras arbete med

elever i behov av stöd. Det behövs enligt

motionärerna ett direkt och kvalificerat stöd till

de elever som har inlärningssvårigheter, t.ex. i

form av dyslexi och dyskalkyli. Speciallärartjänster

måste åter inrättas på skolorna och en

speciallärarutbildning införas på lärarhögskolorna.

Även i gymnasieskolan finns ett behov av

speciallärare.

I motion 2002/03:Ub389 (mp) yrkande 2 begärs en

utredning om speciallärares ställning i den svenska

skolvärlden. Motionären motiverar detta med att

situationen vad gäller s.k. speciallärare är

otydlig. Regeringen bör sedan återkomma till

riksdagen med förslag för att nå en förbättring.

I ytterligare några motioner understryks behovet av

specialpedagogik i lärarutbildningen.

Enligt motion 2002/03:Ub241 (kd) finns det tydliga

signaler om brister i den nya lärarutbildningen vad

gäller såväl specialpedagogik som handikappkunskap.

Regeringen bör skyndsamt se till att åtgärder vidtas

så att samtliga lärarutbildningar tillhandahåller

dessa kunskapsområden inom ramen för basblocket på

60 poäng.

I motion 2002/03:Ub296 (m, c) betonas vikten av

pedagogisk utbildning i syfte att tidigt

uppmärksamma och hjälpa barn med autism och

autismliknande tillstånd. Spetskompetens inom

området autism är mycket angeläget, framhåller

motionärerna. De anser att ett nära samarbete med

föräldraorganisationer, habilitering och skola skall

ingå i utbildningen.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub250

yrkande 10 att utbildningen för lärare med

inriktning mot grundskolans tidigare år förlängs med

en termin till 160 poäng med betoning på utbildning

i läs- och skrivinlärning.

Alla lärarutbildningar skall, enligt motion

2002/03:Ub292 (c) yrkande 2, erbjuda bra

undervisning om dyslexi. Lärare som inte undervisar

i svenska måste få mer kunskap om hur man hjälper

elever med läs- och skrivsvårigheter, påpekar

motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

samtliga här relaterade motionsyrkanden.

I utbildningen till den nya lärarexamen skall alla

lärarkandidater, oavsett vilket stadium eller vilka

ämnen de avser att arbeta inom, få viss utbildning i

specialpedagogik inom ramen för det allmänna

utbildningsområdet. Målet är att alla blivande

lärare utifrån kunskaper i specialpedagogik skall ha

goda förutsättningar att organisera arbetet med

hänsyn till olika barns och elevers behov av tid,

stimulans och stöd. Vidare kan specialpedagogik

förekomma som inriktning i lärarexamen, och det kan

också utgöra en specialisering. Utskottet anser

därför att den nya lärarutbildningen på ett mycket

påtagligt sätt kommer att förstärka den

specialpedagogiska kompetensen bland alla lärare i

skolorna.

Strukturen för lärarutbildningen ger utrymme för

lärosätena att erbjuda inriktningar och/eller

specialiseringar som ger den blivande läraren mer

specifika specialpedagogiska kunskaper som rör barn

och ungdomar i komplicerade inlärningssituationer. I

propositionen En förnyad lärarutbildning nämner

regeringen läs- och skrivinlärning som exempel på

särskild inriktning. Vidare nämns behov av mer

specifika specialpedagogiska kunskaper för elever

med t.ex. dyskalkyli, koncentrationssvårigheter,

ADHD, DAMP, syn- eller hörselnedsättningar,

utvecklingsstörning eller sociala och emotionella

svårigheter. Dessa kunskaper bör lärarstudenter

kunna erhålla genom val av inriktning eller

specialisering inom det specialpedagogiska

ämnesområdet.

Som en påbyggnad på lärarexamen finns

specialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,

enligt bilaga 2 till högskoleförordningen, att

studenten har de specialpedagogiska kunskaper och

färdigheter som behövs för att aktivt kunna arbeta

med barn, ungdomar och vuxna i behov av stöd inom

förskola, skola, vuxenutbildning eller

habilitering/rehabilitering. Därutöver skall

studenten bl.a. kunna genomföra pedagogiska

utredningar och analysera individers svårigheter på

organisations-, grupp- och individnivå samt kunna

vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i

pedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra

berörda yrkesutövare.

Vissa kunskapsområden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden

med förslag till kunskapsområden inom

lärarutbildningen. Utskottet anser att

målbeskrivningen för lärarexamen i huvudsak

tillgodoser syftet med yrkandena.

Jämför reservationerna 11 (kd), 12 (c, mp),

13 (m), 14 (mp), 15 (v, mp), 16 (m), 17 (m),

18 (mp) och 19 (kd).

Motioner

Ett stort antal motioner innehåller förslag på

kunskapsområden som enligt motionärerna skall ingå i

lärarutbildningen.

I motion 2002/03:Ub451 yrkande 1 lyfter

Kristdemokraterna fram värdegrundsarbetet i

lärarutbildningen. De betonar att

värdegrundsutbildning liksom reflekterande samtal,

diskussioner och övningar som kan leda till

personlig utveckling är viktiga moment i all

lärarutbildning.

Miljöpartiet vill i motion 2002/03:Ub463 yrkande 2

att lärarutbildningen skall innehålla moment om det

mångkulturella samhället.

Genusutbildning på lärarhögskolorna efterfrågas i

motion 2002/03:Ub462 (mp) yrkande 1, särskilt för

blivande pedagoger för de yngsta åldrarna. Enligt

Centerpartiets motion 2002/03:A366 yrkande 1 bör

genusperspektivet förtydligas i bl.a. förskollärar-

och lärarutbildningar för att göra dem som arbetar

med barn och ungdomar medvetna om könsroller. I

motion 2002/03:Ub497 (s) framhåller motionärerna att

lärarna måste ges instrument att införliva

könsperspektivet i uppläggning och genomförande av

sitt pedagogiska arbete. Utbildningen på

lärarhögskolan om jämställdhet är av avgörande

betydelse för en bra jämställdhetspedagogik.

Moderata samlingspartiet understryker i motion

2002/03:Ju281 yrkande 5 vikten av att det i

lärarutbildningen ingår utbildning om narkotikans

symtom och effekter. Skolan bör nämligen enligt

Moderaterna ha en absolut plikt att informera

vårdnadshavare vid misstanke om elevs

narkotikaanvändning. Liknande synpunkter framförs i

motion 2002/03:So251 (m) yrkande 3.

I Miljöpartiets motion 2002/03:So515 yrkande 10

ställs krav på att lärarhögskolan skall ge

utbildning i ANT-frågor (Alkohol, Narkotika, Tobak)

med hänvisning till att Skolverkets nationella

granskning visat att många lärare saknar goda

kunskaper inom detta område.

Enligt motion 2002/03:L318 från Miljöpartiet skall

kunskapsämnet sex- och samlevnadsundervisning vara

obligatoriskt i de pedagogiska utbildningarna

(yrkande 14). Utbildningen bör enligt motionärerna

innefatta barns och ungdomars psykosexuella

utveckling, ungdomssexualitet, folkhälsa,

könsidentitet m.m. För att lärare på ett bra sätt

skall kunna diskutera sex och samlevnad med

inriktning på hetero-, homo- och bisexuella bör även

intersexuella personers situation uppmärksammas. I

motion 2002/03:Ub350 (s) påtalas att ämnet sex och

samlevnad är känsligt att undervisa i. Det är därför

särskilt viktigt att lärarhögskolorna erbjuder både

generella och specialiserade kurser som lärarna kan

ha användning för i sin undervisning. Också i motion

2002/03:Ub423 (s) yrkande 1 talas om vikten av att

ämnet sex- och samlevnadsundervisning blir

obligatoriskt i lärarutbildningen.

Flera motioner behandlar behovet av att

lärarutbildningen ger blivande lärare kunskap i

frågor om homosexuella, bisexuella och transpersoner

(HBT-frågor).

Enligt motion 2002/03:Ub510 (s, fp, v, c, mp)

yrkande 5 är det av yttersta vikt att de som leder

undervisningen i skolan har goda kunskaper i HBT-

frågor. Högskoleverket bör göra en översyn av

kursplanerna för lärarstuderande i syfte att stärka

kunskapen i sex- och samlevnadsfrågor, anser

motionärerna. De anser vidare att lärarhögskolorna,

inom ramen för arbetet med värdegrundsfrågorna, har

ett ansvar för att ge lärarstuderande redskap att

reflektera över sitt förhållningssätt till dessa

frågor.

I motion 2002/03:Ub385 (s) begärs att regeringen

ger Högskoleverket och andra berörda verk och

institutioner i uppdrag att kartlägga vilken bild av

homo- och bisexuella samt transpersoner som

förmedlas till blivande lärare.

Vikten av att HBT-frågor lyfts fram i

lärarutbildningen betonas i motion 2002/03:Ub544

(s).

Likaså understryks i motion 2002/03:Ub552 (s)

yrkande 2 att regeringen bör verka för att

Högskoleverket och berörda institutioner medvetet

och aktivt arbetar för att förbättra

lärarutbildningen så att homosexuella och bisexuella

personers samt transpersoners livsvillkor tydligt

belyses för blivande lärare på ett objektivt sätt.

Dessutom bör Skolverket kräva att lärare får

utbildning om livsvillkoren för HBT-personer. Detta

är viktigt mot bakgrund av att regeringen aviserat

att diskriminering, mobbning och sexuella

trakasserier i skolan skall förbjudas.

I motion 2002/03:So360 (kd) yrkande 3 föreslår

motionären att grundutbildningen för alla

yrkesgrupper med anmälningsplikt vid misstanke om

sexuella övergrepp skall inbegripa utbildningsmoment

om upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt

om det utsatta barnets behov av stöd. Detta gäller

inte minst inom skolans område.

Moderata samlingspartiet framhåller i motion

2002/03:Ub413 yrkande 5 att frågor beträffande

mobbning bör behandlas utförligt redan i

lärarutbildningen och ingå i lärarfortbildningen.

Samma synpunkter anförs i motion 2002/03:

Ub217 (m) yrkande 2.

Lärarutbildningen skall lägga en större vikt vid

ämnena utvecklingspsykologi och ämnesdidaktik,

föreslås det i motion 2002/03:Ub421 (s). Detta för

att läraren skall kunna möta varje elevs

utvecklingsbehov.

I motion 2002/03:Ub276 (m) betonas betydelsen av att

ämnet idrott och hälsa ingår i lärarutbildningen.

Detta är en förutsättning, påpekar motionären, för

att nyexaminerade lärare på ett bra och pedagogiskt

sätt skall få med rörelse i hela sin undervisning

och för att skolan i framtiden skall kunna arbeta

målinriktat, utan timplan.

Förslag läggs fram i motion 2002/03:Ub379 (mp)

yrkande 3 om att lärarutbildningen skall innehålla

moment om utomhuspedagogik. Motionären vill att

naturskolornas idéer och kunskap om utomhuspedagogik

skall spridas. Framtida lärare borde ges en

beredskap för detta spännande arbetssätt som ger

stor variation för eleverna.

Enligt motion 2002/03:Ub293 (m) yrkande 4 är det

nödvändigt att det i de utbildningar som leder till

lärarexamen för utbildning av yngre barn ges

adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning.

Motionären hänvisar till att en undersökning visat

att flera förskolebarn får i sig för lite näring.

Samtidigt är det alltfler barn som är överviktiga.

Kristdemokraterna tar i motion 2002/03:Kr367 yrkande

1 upp behovet av medieutbildning i

lärarutbildningarna. De påpekar att

medieundervisning innebär att förmedla såväl ett

teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande. Genom

en kombination av analys och produktion ges de unga

en möjlighet att lära sig att kritiskt värdera

medierna. Skolan har ett ansvar för att föra in

mediekultur i undervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att alla de uppmärksammade

kunskapsområdena är viktiga och att det är angeläget

att blivande lärare får insikt i och kompetens inom

dessa områden. Utskottet avstyrker emellertid

samtliga yrkanden med hänvisning till följande.

Staten styr numera vad som skall ingå i olika

examina genom examensordningen, som utgör bilaga 2

till högskoleförordningen (1993:100, ändr. 2001:23).

Där anges för varje examen dels dess omfattning i

poäng, dels dess mål. Detta sker med formuleringar

om vilka kunskaper, förmågor och insikter som

studenten skall ha för att få respektive examen.

Utbildningens närmare innehåll och uppläggning i

fråga om kurser, program och studieorganisation i

övrigt bestäms av varje lärosäte mot bakgrund av

målformuleringarna i examensordningen.

Målen för lärarexamen i examensordningen har

följande lydelse:

”För att få lärarexamen skall studenten ha de

kunskaper och de färdigheter som behövs för att

förverkliga förskolans, skolans eller

vuxenutbildningens mål samt för att medverka i

utvecklingen av respektive verksamhet enligt

gällande föreskrifter och riktlinjer.

Studenten skall vidare kunna

1. omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen

eller ämnesområden så att alla elever lär och

utvecklas,

2.

3. bedöma och värdera elevers lärande och utveckling

samt informera och samarbeta med föräldrar och

vårdnadshavare,

4.

5. förmedla och förankra samhällets och demokratins

värdegrund,

6.

7. orientera sig om, analysera och ta ställning till

allmänmänskliga frågor, ekologiska

livsbetingelser och förändringar i omvärlden,

8.

9. inse betydelsen av könsskillnader i

undervisningssituationen och vid presentation av

ämnesstoffet,

10.

11. självständigt och tillsammans med andra planera,

genomföra, utvärdera och utveckla undervisning

och annan pedagogisk verksamhet samt delta i

ledningen av denna,

12.

1. tillvarata och systematisera egna och andras

erfarenheter samt relevanta forskningsresultat

som grund för utveckling i yrkesverksamheten,

2.

3. använda informationsteknik i den pedagogiska

utvecklingen och inse betydelsen av massmediers

roll för denna.”

4.

Som framgår av den citerade målbeskrivningen har

särskilt lyfts fram att lärarstudenten skall kunna

förmedla och förankra samhällets och demokratins

värdegrund, orientera sig om, analysera och ta

ställning till allmänmänskliga frågor samt inse

betydelsen av könsskillnader i undervisningen.

Utskottet anser att det är viktigt att blivande

lärare blir förberedda för alla sina läraruppgifter.

Utskottet utgår från att de organ som har hand om

lärarutbildningen arbetar utifrån målet att de som

avlägger lärarexamen skall ha de kunskaper och den

kompetens som krävs för att de skall kunna undervisa

eleverna i enlighet med vad som föreskrivs i skolans

styrdokument, nämligen skollagen,

skolformsförordningar och läroplaner.

Som exempel vill utskottet ta fram att det i

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, m.m.

(Lpo 94) föreskrivs att skolan skall sträva efter

att varje elev respekterar andra människors

egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts

för kränkande behandling och kan leva sig in i och

förstå andra människors situation. Det är enligt

utskottets uppfattning mycket viktigt att eleverna

under sin skoltid får en undervisning om sex och

samlevnad som bidrar till att de kan förstå och

respektera både sig själva och andra. Då måste de få

en undervisning som ger dem kunskaper om såväl

heterosexuella som homosexuella, bisexuella och

transpersoner.

Ytterligare uppgifter lämnas i det följande i

fråga om vissa av de aktualiserade kunskapsområdena.

För att vidga kunskapen om jämställdhet i lärandet

m.m. uppdrog regeringen i regleringsbrev för

budgetåret 2002 åt Högskoleverket att stimulera en

vidareutveckling av lärarutbildningen i dessa

avseenden. För ändamålet avsattes engångsvis 1,5

miljoner kronor under anslaget Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m. En rapport om

vidtagna åtgärder skall lämnas i samband med

årsredovisningen 2003.

I proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i

utsatta situationer m.m. – som nyligen lagts fram

för riksdagen och hänvisats till socialutskottet –

föreslår regeringen att det i skollagen (1985:1100)

intas en bestämmelse (1 kap. 2 a §) vari bl.a.

hänvisas till socialtjänstlagens (2001:453, 14 kap.

1 §) bestämmelser om anmälningsskyldighet till

socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens

skydd. Syftet är att öka kunskaperna om

anmälningsskyldigheten inom förskoleverksamheten,

skolan och skolbarnsomsorgen. Bestämmelsen avses

träda i kraft den 1 juli 2003.

Skolverket har i en rapport i november 2002,

Relationer i skolan – en utvecklande eller

destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136), redovisat ett

regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av

rasism, etnisk diskriminering, sexuella

trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i

skolan. I rapporten framhåller Skolverket bl.a. att

en önskvärd normbildning bland eleverna sannolikt

inte kommer till stånd förrän skolpersonalen, och

där särskilt lärarna, vidgar och fördjupar sina

kunskaper i socialpsykologi och om ungdomskulturer.

En översyn föreslås av valet av litteratur i

grundutbildningen för att se till att både vidden

och djupet av kunskaper inom dessa kunskapsfält

tillfredsställs för de blivande lärarna. Utskottet

förutsätter att universitet och högskolor med

lärarutbildning tar detta ansvar.

Regeringen har aviserat ett tillägg i läroplanerna

för att betona skolans ansvar att erbjuda daglig

fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen.

Regeringen ser nämligen allvarligt på problemen med

att barn och unga rör på sig allt mindre och att

vällevnadsrelaterade sjukdomar och besvär går allt

längre ned i åldrarna. Rörelse måste bli en naturlig

del i skolans vardag. Varje skola bör utifrån lokala

förutsättningar hitta former för hur elever kan

erbjudas någon form av fysisk aktivitet. Detta kan

givetvis ske inom ramen för ämnet Idrott och hälsa

men även inom andra ämnen. Myndigheten för

skolutveckling kommer att få i uppdrag att nära

följa hur skolorna arbetar med att förverkliga detta

nya mål. Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet kommer regeringen att

besluta om ifrågavarande läroplansändringar inom

kort.

Utskottet utgår från att en sådan föreskrift i

läroplanerna också beaktas i lärarutbildningen.

I sammanhanget vill utskottet också något relatera

det nyligen lämnade förslaget från 1999 års

skollagskommitté i betänkandet Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121).

Skollagskommittén har i sitt förslag till ny

skollag fört in bestämmelser om övergripande mål i

det inledande kapitlet (1 kap. 3 §). Vissa av

målbestämmelserna har sin motsvarighet i nu gällande

skollag, men i förslaget finns även formuleringar

som i dag endast kommer till uttryck i läroplanerna.

Ett exempel är kravet på att utbildningen skall utgå

från vissa övergripande perspektiv; ett

internationellt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett

historiskt och ett etiskt perspektiv. Kommittén

anför att en bestämmelse av detta slag i skollagen

understryker att frågor t.ex. om internationell

förståelse och solidaritet eller om miljön inte

endast behandlas inom en kurs eller ett ämne eller

utgör en lärares ansvar. Detta mål gäller

undervisningen i alla ämnen och är därmed alla

lärares ansvar i lika hög grad som de grundläggande

värdena. De centrala värdena i värdegrunden som i

dag anges i läroplanerna har tagits in i 1 kap. 4 §

förslaget till ny skollag. Det finns också förslag

till en helt ny bestämmelse om att utbildningen

skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund

samt beprövad erfarenhet (1 kap. 10 §). I

författningskommentaren till denna sägs bl.a. att

skolan inte kan vara värdeneutral utan skall utgå

från det demokratiska samhällets värdegrund.

Lärarlegitimation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av en lärarlegitimation.

Jämför reservation 20 (m, fp, kd, c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Flera motioner tar upp frågan om införande av en

lärarlegitimation.

En lärarlegitimation skulle enligt Folkpartiet i

motion 2002/03:Ub250 yrkande 3 innebära en

kvalitetssäkring av lärarutbildningen. Folkpartiet

föreslår att en sådan legitimation skall utfärdas

efter godkänd utbildning och genomgången praktik och

kunna dras in vid tydliga fall av misskötsel. Även

fristående lärarutbildningar skall meritera till

legitimation.

Kristdemokraterna framhåller, i motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 15, 2002/03:Ub451 yrkande 3

och 2002/03:Ub444 yrkande 23, att lärarens yrkesroll

och status kan stärkas genom att en särskild

auktorisation av lärare införs, t.ex. en

lärarlegitimation. Införandet av en auktorisation

bör kunna ske i samarbete med de två

lärarfackförbunden.

Liknande synpunkter framförs av Centerpartiet i

motion 2002/03:Ub336 yrkande 13. Motionärerna vill

underlätta för lärarnas organisationer och skolans

huvudmän att införa en lärarcertifiering. En

certifiering skulle vara en del i att öka statusen

för läraryrket samt innebära en kvalitetssäkring av

verksamheten och ett tryck på kommunerna att

anställa lärare med certifikat. Certifikatet bör

bygga på gemensamt uppsatta regler. Behovet av

ytterligare någon formell reglering bör övervägas.

I Folkpartiets motion om förskolan, 2002/03:Ub509,

ställs krav på legitimation av förskollärare

(yrkande 4). Legitimationen skall utfärdas efter

genomgången utbildning och kunna tas tillbaka vid

allvarlig misskötsel. Den skall vara ett krav för

fast anställning, utom i undantagsfall.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Frågan om införande av lärarcertifikat eller

lärarlegitimation har tidigare behandlats och

avstyrkts av utskottet (senast i bet.

2001/02:UbU10). Utskottet har ansett att det inte

finns behov av behörighetsdokument för lärare med

hänvisning till följande. Enligt skollagen har

huvudmannen för skolan skyldighet att för

undervisningen använda lärare med en utbildning

avsedd för den undervisning läraren i huvudsak skall

bedriva. Genom examensordningen föreskrivs att

examensbevis för lärare skall ange vilka

inriktningar och specialiseringar som studenten har

fullgjort och för vilken undervisning eller

verksamhet utbildningen är avsedd.

Skollagskommittén (SOU 2002:121 s. 250) redovisar

att kommittén i samband med behörighetsreglerna för

lärare också behandlat den närliggande frågan om

behovet av legitimationsregler eller annan form av

auktorisation för lärare. Det har dock inte varit

möjligt att närmare utreda härmed sammanhängande

frågor. Kommittén anser att dessa frågor bör utredas

i annat sammanhang.

Karriärtjänster m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om fler

lektorer i gymnasieskolan, särskilda

karriärtjänster för lärare, åtgärder för att

minska lärarnas stress,

utvecklingsmöjligheter inom förskolläraryrket

och om värnande av läraryrkets kompetens.

Utskottet hänvisar bl.a. till förslag av 1999

års skollagskommitté i betänkandet SOU

2002:121, som kommer att beredas inom

Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 21 (fp), 22 (fp, kd),

23 (kd), 24 (fp) och 25 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet efterfrågar fler lektorer i

gymnasieskolan. Enligt motionerna 2002/03:Ub244

yrkande 16 och 2002/03:Ub250 yrkande 1 bör målet

vara att var tionde gymnasielärare inom en

femårsperiod är en lektor. Skolverket bör upprätta

en plan för hur detta mål skall uppnås. Kravet för

att få ett lektorat skall vara att läraren har

motsvarande minst licentiatexamen. I motionerna

betonas att lärare måste få möjlighet att göra

uppehåll för forskningsarbete och studier utan att

riskera sin lärartjänst.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall

varje kommun och landsting sträva efter att för

undervisning i gymnasieskolan, gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa

lärare som har forskarutbildning.

Utskottet utgår från att skolhuvudmännen tar sin

lagstadgade skyldighet på allvar. Den närmare

utformningen av lärartjänstorganisationen är deras

ansvar.

Särskilda resurser har riktats till

utbildningsvetenskaplig forskning och

forskarutbildning. I regleringsbrev för 2003 har

regeringen föreskrivit att universitet och högskolor

med lärarutbildning skall redovisa vilka åtgärder

som vidtagits för att förstärka forskning som

bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och

pedagogisk yrkesverksamhet.

Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub250 yrkande 2

att särskilda karriärtjänster inrättas för lärare,

såsom att bli mentor för någon yngre lärare,

huvudlärare, ämnesansvarig eller att få en

pedagogisk ledarfunktion på skolan.

Också Kristdemokraterna tar upp frågan om

inrättande av karriärtjänster för lärare. I motion

2002/03:Ub451 yrkande 7 ger de förslag på möjliga

karriärvägar. Bland annat nämns pedagogiskt

ledarskap såsom handledare eller mentor,

ämnesinstitutionsansvar, didaktisk forskning samt

kompletteringskurser till kandidatnivå som grund för

en karriär utanför skolan.

Kristdemokraterna påtalar i samma motion behovet av

åtgärder för att minska lärarnas stress (yrkande 6).

Det krävs enligt dem krafttag för att förbättra

lärarnas anställningsvillkor och arbetsmiljö.

När det gäller förskolan begär Folkpartiet i motion

2002/03:Ub509 utökade utvecklingsmöjligheter inom

förskolläraryrket (yrkande 3). En sådan möjlighet

kan vara att erfarna pedagoger blir mentorer åt

nyanställda.

Enligt Folkpartiet, i motion 2002/03:Ub250 yrkande

15, är det viktigt att värna läraryrkets kompetens.

Politiker har till uppgift att sätta upp målen för

skolans verksamhet, men det är skolans pedagoger som

måste bestämma hur målen skall uppnås, understryker

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Skollagskommittén påpekar i sitt betänkande

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121

s. 246 f.) att utbildning av lärare och kravet på

att använda behöriga lärare är ett av statens

styrmedel. Statens ansvar för kvalitet och

likvärdighet i utbildningen innebär att det är

nödvändigt att på ett mer kraftfullt sätt än i dag

säkra den kvalificerade lärarkompetensens inflytande

på all undervisning, också när man tvingas använda

icke lärarutbildad personal.

Kommittén föreslår att lärarnas ansvar kommer till

uttryck i lagen genom en bestämmelse om att det vid

skolenheterna skall finnas lärare som ansvarar för

undervisningen. I det ingår bl.a. att tillse att

undervisningen planeras så att läroplanens och

kursplanernas mål tillgodoses. Endast behöriga

lärare bör ges ett sådant ansvar och därmed också

ansvaret för den bedömning som formaliseras i

betygssättning. Betygssättningen sker efter nära

samråd med den som undervisat eleven.

Enligt kommittén är det ett rimligt antagande att

den betoning av lärarutbildningens värde som

kommitténs förslag innebär kan locka tillbaka i

tjänst en del av dem som nu lämnat yrket. Att

utbildade lärare används på det sätt kommittén

föreslår innebär också att man kommer att tillämpa

ett mentorskap inom skolorna, vilket betyder mycket

för intern fortbildning och kvalitetshöjning.

Skollagskommitténs betänkande kommer nu att

remissbehandlas. Remisstiden går ut den 17 juni

2003.

I sammanhanget bör också nämnas

skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola som drivs

av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges

Skolledarförbund, Svenska Kommunförbundet,

Utbildningsdepartementet och Skolverket i samverkan.

Syftet med projektet är att stärka kvaliteten i

skolan och öka läraryrkets attraktivitet. Trettiotvå

kommuner deltar i projektet som pågår till år 2006.

Ett viktigt mål är att finna nya utvecklings- och

karriärmöjligheter för lärare. Projektet omfattar

även förskollärare.

Personal inom förskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att

förskollärare skall ha huvudansvar för den

pedagogiska verksamheten i förskolan

respektive att barnskötare även

fortsättningsvis skall samverka med

förskollärare i arbetslaget i förskolan.

Utskottet hänvisar bl.a. till

Skollagskommitténs förslag, som kommer att

beredas inom Regeringskansliet.

Reservation 26 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Förskollärare skall ha det pedagogiska ansvaret i

förskolan, anser Folkpartiet i motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 7 och 2002/03:Ub509 yrkande 1.

Riksdagen bör begära en sådan ändring i läroplanen

för förskolan att där tydligt framgår att den

pedagogiskt utbildade personalen skall vara

huvudansvarig för den pedagogiska verksamheten. För

motionärerna är det lika viktigt att behörig

lärarpersonal har detta ansvar inom förskolan som

det är att behöriga grundskollärare skall undervisa

inom grundskolan. Av samma skäl är det enligt motion

2002/03:Ub250 yrkande 9 angeläget att öka andelen

förskollärare inom förskolan.

I motion 2002/03:Ub328 (s) betonas barnskötarnas

viktiga roll i arbetslaget i förskolan. Det finns

enligt motionären en tendens att den

högskoleutbildade personalen, förskollärarna, ökar

markant på barnskötarnas bekostnad. Riksdagen bör

därför understryka värdet av samverkan mellan

förskollärare och barnskötare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning dels till att de

aktualiserade frågorna behandlas av 1999 års

skollagskommitté i betänkandet Skollag för kvalitet

och likvärdighet (SOU 2002:121), dels till att

regeringen aviserat en satsning på förstärkta

personalresurser till förskolan.

Enligt Skollagskommitténs förslag (s. 250) skall

verksamheten i förskolan betraktas som undervisning

i samma formella mening som den verksamhet som

bedrivs i övriga skolformer. Detta innebär att

kravet på lärarutbildning som huvudregel gäller även

i förskolan. Det skall finnas lärare som ansvarar

för undervisningen. Kravet som i dag finns inom

skolan att huvudmannen är skyldig att för

undervisningen använda lärare som har en utbildning

avsedd för den undervisning de i huvudsak skall

bedriva bör också gälla inom förskolan. I förskolan

har dock utifrån en helhetssyn på barnen och deras

behov en verksamhet formats där undervisning och

omsorg integreras. I arbetslaget arbetar

förskollärare och barnskötare tillsammans med

undervisning och omsorg. Med hänvisning till de

särskilda förhållanden som gäller inom förskolan bör

även personal med annan utbildning eller erfarenhet

kunna arbeta i arbetslaget med undervisning och

omsorg utan begränsning av behörighetsreglerna för

anställning som förskollärare. Förutsättningarna för

arbetet i arbetslag förändras därmed inte. Hur

arbetet närmare skall fördelas avgörs av rektor som

har det pedagogiska ledningsansvaret.

Utskottet anser att Skollagskommitténs uttalanden

och förslag i huvudsak svarar mot det som begärs i

motionsyrkandena. Beredningen av kommittéförslaget

bör avvaktas.

I budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1

utg.omr. 16) framhåller regeringen att utbyggnaden

av förskolan behöver åtföljas av ytterligare

insatser för att stärka förskolans kvalitet.

Regeringen avser att återkomma med ett förslag om

ett riktat statsbidrag till kommunerna för att

tillföra minst 6 000 nya förskollärare, barnskötare

eller annan personal till förskolan. Satsningen på

kraftigt förstärkta personalresurser till förskolan

skall enligt regeringen ske successivt under

mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.

Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att

regeringen i regleringsbrev för budgetåret 2003 för

samtliga universitet och högskolor med

lärarutbildning föreskriver att lärosätena särskilt

skall beakta behovet av lärare i förskola och

förskoleklass. Detta åtföljs av ett krav på

återrapportering av antalet lärarexamina eller

motsvarande äldre examina med inriktning mot

förskola och förskoleklass.

Lärare i modersmål m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

lärare i modersmål och i svenskundervisning

för invandrare. Bland annat hänvisar

utskottet till att en utredning tillsatts om

utbildning i svenska för invandrare.

Jämför reservation 27 (mp).

Motion och utskottets ställningstagande

Miljöpartiet tar i motion 2002/03:Ub463 upp frågor

om lärare i modersmål och i svenskundervisning för

invandrare, sfi. Motionärerna ställer krav på att

modersmålslärare med utländsk examen skall

likställas med andra lärare (yrkande 4). De påpekar

vidare att sfi-undervisningen behöver utvecklas och

förbättras. Det är därför viktigt att sfi-lärare har

lärarexamen (yrkande 5). Såväl modersmålslärare som

sfi-lärare bör enligt motionärerna ges full

lärarstatus (yrkande 6).

U t s k o t t e t vill med anledning av

motionsyrkandena anföra följande när det gäller

modersmålslärare.

Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 skollagen

bedömer Högskoleverket utländsk lärarutbildning

tillsammans med eventuell yrkeserfarenhet som lärare

och utfärdar behörighetsbevis till de lärare som

uppfyller kraven enligt Högskoleverkets

föreskrifter.

Inom ramen för satsningen på s.k. särskilda

lärarutbildningar (SÄL, förordning 2001:740) beaktas

behovet av utbildade modersmålslärare. I enlighet

med riksdagens beslut hösten 2002 om tilläggsbudget

för 2002 har resurser genom omfördelning mellan

anslag ställts till förfogande för en pedagogisk

utbildning om 40 poäng för sammanlagt 380 aktiva

modersmålslärare. Utbildningen skall genomföras vid

Göteborgs universitet, Örebro universitet,

Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola.

Enligt examensordningen (bilaga 2 till

högskoleförordningen 1993:100, ändr. 2001:23) är

undervisning i modersmål en särskild inriktning inom

lärarexamen (minst 140 poäng).

Beträffande sfi-lärare hänvisar utskottet till att

en särskild utredare har tillsatts, enligt

regeringsbeslut i juni 2002, för att pröva hur

skolformen svenskundervisning för invandrare, sfi,

kan förnyas och organiseras (dir. 2002:105).

Utgångspunkt för arbetet skall vara att skapa en

högkvalitativ utbildning i svenska språket och

därigenom bl.a. stärka språkinlärningen och höja

svensk-utbildningens status. I direktiven nämns att

nära nio av tio sfi-lärare saknar utbildning i

undervisningsämnet på den nivå som normalt krävs för

ämneskompetens i grundskolan. Utredaren skall

redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 2003

(tilläggsdir. 2003:3).

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena med hänvisning till det anförda.

Kompetensutveckling av lärare m.fl.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

kompetensutveckling av lärare respektive

personal inom förskolan. Utskottet erinrar

bl.a. om bestämmelser i lag och avtal samt

utbildningsinsatser. Också ett motionsyrkande

om kompetensutveckling för anställda inom

utbildningsväsendet i HBT-frågor bör avslås.

Jämför reservationerna 28 (fp, kd, c) och 29

(kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet betonar i motion 2002/03:Ub250 yrkande

14 att skolan har en skyldighet att erbjuda lärare

fortbildning och vidareutbildning. Denna skolans

skyldighet måste slås fast. En medveten plan för

varje lärares ämnesfördjupning och pedagogiska

fortbildning måste göras upp lokalt på skolorna.

Kristdemokraterna anser likaså, i motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 16 och 2002/03:Ub444 yrkande

24, att samtliga lärare skall garanteras en

individuell, skriftlig plan för sin

kompetensutveckling. En sådan plan skall uppdateras

kontinuerligt efter samtal mellan lärare och

arbetsledare.

Enligt motion 2002/03:Ub302 (s) finns det ett

stort behov av introduktion och mentorskap för

nyutbildade lärare. Motionärerna anför att

skolledningen och kollegerna naturligtvis har ett

ansvar för att introducera och handleda den nya

läraren, men det finns enligt deras mening även ett

behov av klara och tydliga nationella styrsystem.

I motion 2002/03:Ub245 (c) yrkande 2 pekas på att

det behövs fortbildning av personal i skolan för att

kunna hjälpa barn som behöver särskild sensomotorisk

träning. Avsaknad av sådan träning kan förorsaka att

barn har inlärningsproblem eller är hyperaktiva. I

de flesta fall kan specialutbildade pedagoger klara

den sensomotoriska träningen bara de har rätt

diagnos, framhåller motionärerna.

Behovet av fortbildning av personal inom förskolan

lyfts fram i Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub415

yrkande 13. I motionen påtalas att andelen utbildade

lärare i förskolan minskar. Fler förskollärare måste

utbildas, bl.a. genom vidareutbildning av

barnskötare. Samtidigt framhåller Kristdemokraterna

att barnskötarna, när det gäller omsorgsdelen, har

en unik kompetens som inte får tillåtas försvinna.

Enligt motion 2002/03:Ub293 (m) yrkande 3 är det

viktigt att personalen inom förskolan får

kompetensutveckling i fråga om näringslära och

kosthållning för barn. Motionären hänvisar till en

undersökning som visat att flera förskolebarn får i

sig för lite näring. Samtidigt är det alltfler barn

som är överviktiga.

I en flerpartimotion, 2002/03:Ub510 (s, fp, v, c,

mp), ställs krav på att anställda inom

utbildningsväsendet skall ha HBT-kompetens (yrkande

1). Med kompetens i frågor om homosexuella,

bisexuella och transpersoner menar motionärerna

samma typ av insikt, kunskap och förståelse som tas

för självklar när det gäller heterosexuellas vardag.

HBT-kompetens kan med fördel integreras i ett

bredare perspektiv på frågor om likaberättigande och

likabehandling. Motionärerna vill att Skolverket och

Högskoleverket initierar ett utvecklingsarbete på

detta område.

U t s k o t t e t föreslår avslag på samtliga här

berörda motionsyrkanden.

Enligt 2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall

varje kommun och landsting se till att

kompetensutveckling anordnas för den personal som

har hand om utbildningen. I lagbestämmelsen

föreskrivs att kommuner och landsting skall

vinnlägga sig om en planering av personalens

kompetensutveckling.

Inom ramen för nuvarande centrala avtal på

lärarområdet, Avtal 2000, finns i dokumentet En

satsning till två tusen formuleringar om

introduktionsprogram och mentorskap för nya lärare.

Enligt det gemensamma dokumentet från

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska

Kommunförbundet är parterna överens om att en

nyutbildad lärare inleder sin första tills-

vidareanställning med ett introduktionsår i form av

tolv månaders automatisk provanställning. Under

detta första år bör läraren följa ett

introduktionsprogram under medverkan av handledare.

En sådan handledare/mentor bör utses bland kommunens

erfarna lärare och ges uppgiften att under

skolledarens ansvar följa, introducera och stödja

den nyanställde in i läraryrket.

Närmare överenskommelser om vad introduktionsåret

skall innefatta träffas i lokala avtal.

Utskottet förutsätter att kommuner och

skolledningar tar sitt ansvar för introduktionen av

nyexaminerade lärare i yrkesverksamheten. Ett aktivt

stöd under den första yrkesverksamma tiden, t.ex. i

form av mentorskap, kan enligt utskottets mening

vara en viktig åtgärd för att motverka att nya

lärare lämnar yrket.

Specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra

huvudmän som ansvarar för förskola, skola,

skolbarnsomsorg och vuxenutbildning lämnas av

Specialpedagogiska institutet. Institutet har till

uppgift att bl.a. ge information, råd och

handledning till skolförvaltning, lärare, övrig

personal och vårdnadshavare samt att arrangera och

medverka i kompetensutveckling.

Den nya lärarutbildningen innebär en skillnad

gentemot tidigare lärarutbildningar genom att den

skall ge tillträde till forskarutbildning och inte

enbart är förbehållen de studerande. Yrkesverksamma

pedagoger skall kunna söka sig till de kurser som

ges. I propositionen En förnyad lärarutbildning

(prop. 1999/2000:135 s. 30) betonas att

kompetensutveckling är både en rättighet och en

skyldighet. Läraren måste reflektera över sitt

arbete och över vilka krav på kunskaper och

kompetens som olika ämnen och kunskapsområden eller

situationer i skolan ställer samt vara beredd att

komplettera sin utbildning.

I regleringsbrev för universitet och högskolor för

budgetåret 2003 föreskriver regeringen att de

lärosäten som bedriver lärarutbildning skall

medverka i uppbyggnaden av regionala centrum. Dessa

centrum skall främja bl.a. utveckling av

lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare.

När det gäller kompetensutveckling av förskolans

personal erinrar utskottet om att särskilda medel

för kvalitetssäkrande åtgärder utgår till de

kommuner som tillämpar maxtaxa. Medlen skall

användas för personalförstärkningar och

kompetensutveckling av personal. Enligt uppgifter

som utskottet inhämtat har ett antal kommuner satsat

på att höja kompetensen bland barnskötare med syftet

att dessa skall vidareutbilda sig till

förskollärare. Det förekommer också inom projektet

Särskilda lärarutbildningar (SÄL) att sådana

utbildningar vänder sig till förskolans personal. Så

t.ex. anordnar Malmö högskola SÄL-utbildning för

barnskötare som vill läsa till lärarexamen för

förskollärare.

Utskottet anser att frågor om likaberättigande och

likabehandling av människor med olika sexuell

läggning naturligen bör ingå i skolans arbete med

värdegrunden. På högskolans område gäller lagen

(2001:1286) om likabehandling av studenter i

högskolan. Lagen har till ändamål bl.a. att motverka

diskriminering på grund av sexuell läggning.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

behovet av trafiklärare till fordons- och

transportutbildningar och om elevers

utvärdering av lärares arbete.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Vikten av att utbilda trafiklärare till fordons- och

transportutbildningar framhålls i motion

2002/03:Ub287 (kd) yrkande 2. Motionären pekar på

att tillgången på behöriga lärare är dålig. Det

behövs ca 1 200 trafiklärare med s.k. tung

behörighet för att klara av att undervisa det

beräknade behovet av yrkesförare för buss och

lastbil.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Trafiklärarutbildning finns som nationellt

fastställd påbyggnadsutbildning inom kommunal

vuxenutbildning. De nationellt fastställda

påbyggnadsutbildningarna är riksrekryterande.

Kursplanerna fastställs av Skolverket i samråd med

Vägverket.

I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1

utg.omr. 16) meddelade regeringen att förändringar

inom utbildning och arbetsliv har gjort det

angeläget med en översyn av påbyggnadsutbildningen

(PU) inom kommunal vuxenutbildning. Bland annat

nämndes att finansieringssystem och regelverk är

olika för de eftergymnasiala yrkesutbildningar som

ligger utanför högskolan. Vissa förslag och

synpunkter i fråga om utbildningsformen PU hade

också lämnats i en studie som Skolverket redovisade

i maj 2002. Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet väntas regeringen ta

ställning i frågan om översyn under våren 2003.

I motion 2002/03:Ub498 (s) yrkande 3 föreslås att

elever skriftligt och anonymt skall få utvärdera

sina lärares arbete. Eleverna måste enligt

motionärerna på olika sätt kunna påverka sin

undervisning. Grundläggande är att planering och

utvärdering görs av lärare och elever tillsammans.

För att utveckla skolan och öka elevernas inflytande

är det viktigt att även lärarens arbete utvärderas

kontinuerligt, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandet.

Regler om elevers rätt till inflytande återfinns i

skollagen, skolformsförordningar och läroplaner.

Skollagskommittén har i ett särskilt kapitel (SOU

2002:121, 9 kap.) behandlat frågor om elevernas

inflytande och rättssäkerhet. Kommittén anser att en

ökad målstyrning innebär att detaljreglering så

långt möjligt bör undvikas. Bestämmelser om

elevinflytande bör därför anges i form av allmänna

föreskrifter. Den närmare utformningen av elevernas

inflytande bör avgöras på skolenheten.

Kommittén föreslår att det i skollagen införs en

för alla skolformer gemensam föreskrift att varje

elev skall ha inflytande över hur hans eller hennes

utbildning utformas. Samtidigt görs ett tillägg om

att varje elev också skall stimuleras att ta aktiv

del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (3

kap. 8 § förslaget). Med sina kunskaper om skolans

krav och med egna erfarenheter av olika

inlärningssituationer kan eleverna bidra till att

hela utbildningen successivt utvecklas. Genom den

föreslagna bestämmelsen betonas att skolan inte bara

skall ge möjlighet till utan även stimulera till ett

sådant arbete.

Sådana former för elevernas inflytande som

motionärerna efterlyser är redan i dag en fråga för

lokala beslut.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå tre motionsyrkanden i

frågor där det enligt gällande

ansvarsfördelning ankommer på andra än

riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen

är delat mellan staten, kommunerna och respektive

skola/lärosäte. Enligt gällande ansvarsfördelning

skall riksdagen främst fatta beslut om övergripande

och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det

ankommer på främst respektive kommun eller skola att

fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till

gällande ansvarsfördelning att följande

motionsyrkanden avslås:

Motion 2002/03:Ub327 (fp) yrkande 3 om kommunala

musiklärares lönenivå. Kommunala musiklärare måste

enligt motionen lönemässigt jämställas med

grundskolans musiklärare och tillhöra

förhandlingsavtal.

Motion 2002/03:Ub451 (kd) yrkande 4 om lärare i

”lönehängmattan”. Enligt motionen bör skolledare

prioritera äldre lärare vid löneöversyner.

Motion 2002/03:Ub451 (kd) yrkande 5 om renodling

av lärarnas yrkesroll. För att minska lärarnas

arbetsbörda måste kommunerna enligt motionen satsa

tillräckligt med resurser på sådana yrkesfunktioner

som kompletterar lärarna, t.ex. kansli- och

elevvårdspersonal.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Ökad rekrytering till läraryrket (punkt 1) –

m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria

Narti (fp), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub336 yrkande 12.

Ställningstagande

Lärarbristen är akut. Den allvarligaste konsekvensen

är att så många saknar utbildning för den

lärartjänst de innehar. Fler lärare måste utbildas,

men det är svårt att rekrytera studenter till

lärarutbildningarna. Särskilt inriktningen mot

matematik/naturvetenskap lider stor brist på

studenter. Tidigare har flertalet gymnasielärare

valt att först läsa en ämnesutbildning och sedan

komplettera med två terminer på en lärarhögskola.

Med den nya lärarutbildningen måste de läsa tre

terminer. För många kan en ytterligare termins

studieskulder vara avskräckande. Det anser vi vara

beklagligt, eftersom de som redan har en akademisk

examen skulle kunna tillföra skolan bred erfarenhet

och kunnande.

2. Ökad rekrytering till läraryrket (punkt 1) –

kd, c

av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 12

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub250 yrkande 4.

Ställningstagande

Lärarutbildningen är ett statligt ansvar.

Regeringens dimensionering av utbildningen kommer

emellertid inte tillnärmelsevis att räcka för att

tillgodose behovet av lärare. Det kan inte vara

någon överraskning att babyboomens barn snart börjar

i gymnasieskolan och att en stor del av den svenska

lärarkåren snart går i pension. De rent demografiska

orsakerna till lärarbristen har varit möjliga att

förutse sedan länge. Riksdagen bör enligt vår mening

begära att regeringen lägger fram förslag för att

komma till rätta med lärarbristen.

3. Utbildning av fler slöjdlärare (punkt 2) –

kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub451 yrkande 2.

Ställningstagande

Lärarbristen är inte bara generell; det finns

specialiseringar inom läraryrket som har särskilt

stor brist på utbildad personal. Jag vill lyfta fram

bristen på behöriga lärare i slöjd och slöjdämnets

betydelse för att utveckla elevernas

självständighet, ansvarstagande, kreativitet och

nyfikenhet. Enligt Skolverkets beräkningar kommer

det att saknas drygt 2 100 utbildade lärare i slöjd

år 2007. Det är därför nödvändigt att åtgärder

vidtas för att öka dimensioneringen av utbildning

för slöjdlärare. Regeringen bör omedelbart se över

denna problematik och återkomma med förslag till

lösningar.

4. Förändring av den nya lärarutbildningen

(punkt 3) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkandena 6, 8 och 11.

Ställningstagande

Vi vill ha en förbättrad lärarutbildning. Kvaliteten

på utbildningen måste höjas. Lärarutbildningen har

blivit mindre attraktiv genom att det nu finns i

stort sett en enda enhetlig lärarexamen för alla,

från förskollärare till gymnasielärare. Tre terminer

av lärarutbildningen ägnas åt gemensamma studier för

studenter med helt olika inriktning, mot t.ex.

gymnasienivå eller grundskolans tidiga årskurser.

Följden har blivit att ämnesstudierna för

gymnasielärare minskar i motsvarande omfattning. Vi

motsätter oss en utveckling mot ”enhetslärare”,

eftersom det innebär minskade krav på

ämneskunskaper. Vi är också kritiska till att den

verksamhetsförlagda utbildningen ökat på bekostnad

av ämneskunskaperna. Lärare blir inte kunnigare i

sina ämnen genom att man ersätter tid för

ämnesstudier med praktik. I stället förordar vi ett

system med mentorer i skolorna, så att lärarna redan

under de första tjänstgöringsåren får möjlighet att

utveckla sina pedagogiska kunskaper.

5. En särskild förskollärarutbildning (punkt 4)

– fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 2.

Ställningstagande

En stor del av utbildningen för förskollärare är nu

gemensam med utbildningen för t.ex. blivande

fysiklärare i gymnasieskolan, trots att uppgifterna

kommer att vara helt olika ute i arbetslivet. Vi

anser att det behövs en särskild

förskollärarutbildning, eftersom förskollärare är

ett yrke med en egen identitet. Utbildningen skall

vara fokuserad på hur man kan främja barnens förmåga

att lära genom lek.

6. Alternativa lärarutbildningar (punkt 5) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub486 yrkande 12.

Ställningstagande

För att skapa förutsättningar för en nödvändig

utveckling inom undervisningssektorn bör enligt vår

mening alternativa lärarutbildningar stimuleras.

Staten bör noga pröva förutsättningarna för att

ställa sådana, alternativa, lärarutbildningar under

statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.

Däremot finns det ingen anledning att ställa samma

krav på utbildningens innehåll som ställs för

statliga utbildningar. Vi anser att en av

lärarhögskolorna bör ges möjlighet till en

självständig ställning. Fristående institutioner med

statens uppdrag att bedriva lärarutbildning är ett

steg mot framtiden.

7. Mentorsprojekt som del av den praktisk-

pedagogiska utbildningen (punkt 6) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub311.

Ställningstagande

Vid Lärarhögskolan i Malmö bedrivs sedan 1997 ett

projekt, kallat Näktergalen, där högskolestuderande

fungerar som mentorer för skolbarn som lever under

sådana förhållanden att de saknar goda möjligheter

att utvecklas socialt och kunskapsmässigt. Jag anser

att en utredning bör tillsättas i syfte att utröna

hur mentorsprojekt med Näktergalen i Malmö som

förebild skall kunna spridas till andra högskolor

och kommuner samt om deltagandet i mentorsprojektet

skall kunna tillgodoräknas som del av den praktisk-

pedagogiska utbildningen för lärarstuderande.

Kunskaper om hur olika barns uppväxtvillkor kan vara

och om de utsatta miljöer som är många barns vardag

är av särskild betydelse för blivande lärare. Enligt

min mening kan den konkreta, beprövade erfarenheten

av ett barns verklighet, rätt bearbetad, vara en

viktig del av den professionella kompetensen.

8. Återinförande av speciallärarutbildningen

m.m. (punkt 7) – m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria

Narti (fp), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 2,

2002/03:Ub244 yrkande 17 och

2002/03:Ub410 yrkande 11

samt avslår motion

2002/03:Ub389 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är olyckligt att speciallärarutbildningen har

lagts ned och ersatts av en

specialpedagogutbildning, eftersom

specialpedagogerna inte skall arbeta direkt med

eleverna. I stället skall de handleda andra lärare i

deras arbete med elever i behov av stöd. Vi anser

att det finns behov av ett direkt och kvalificerat

stöd till de elever som har inlärningssvårigheter,

t.ex. i form av dyslexi och dyskalkyli. En

speciallärare som arbetar direkt med barn med läs-

och skrivproblem kan bygga upp en gedigen

kunskapsbank av praktiska erfarenheter.

Speciallärartjänster måste åter inrättas på skolorna

och en speciallärarutbildning införas på

lärarhögskolorna.

9. Utbildning i specialpedagogik m.m. (punkt 8)

– m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub296

samt avslår motionerna

2002/03:Ub241,

2002/03:Ub250 yrkande 10 och

2002/03:Ub292 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill betona vikten av pedagogisk utbildning i

syfte att tidigt uppmärksamma och hjälpa barn med

autism och autismliknande tillstånd. Spetskompetens

behövs inom området. Tyvärr finns påtagliga

kunskapsbrister också hos specialpedagoger. På grund

av att autism är en genomgripande störning i

utvecklingen behövs en förnyad utbildning inom

området autism som integrerar språk,

beteendebehandling och pedagogik. I utbildningen bör

ingå ett nära samarbete med föräldraorganisationer,

habilitering och skola.

10. Utbildning i specialpedagogik m.m. (punkt

8) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 10

samt avslår motionerna

2002/03:Ub241,

2002/03:Ub292 yrkande 2 och

2002/03:Ub296.

Ställningstagande

En av de viktigaste och svåraste läraruppgifterna är

att ge de små barnen en bra skolstart. Vi föreslår

att utbildningen för lärare med inriktning mot

grundskolans tidigare år skall förlängas med en

termin till 160 poäng, så att dessa lärare kan få

mer omfattande kunskaper om barns läs- och

skrivinlärning.

11. Värdegrundsarbetet i lärarutbildningen

(punkt 9) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub451 yrkande 1.

Ställningstagande

Det västerländska samhället är byggt på en

värdegrund som härstammar från den kristna

traditionen och den västerländska humanismen. Varje

människas unika värde och alla människors lika

värde, människolivets okränkbarhet och individens

frihet är grundpelare som vårt samhälle vilar på.

Det är denna värdegrund som skall förmedlas i

högskoleutbildningen och förankras hos studenterna.

Jag vill betona att värdegrundsutbildning liksom

reflekterande samtal, diskussioner och övningar som

kan leda till personlig utveckling är viktiga moment

i all lärarutbildning.

12. Genusutbildning på lärarhögskolorna (punkt

11) – c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub462 yrkande 1 och

2002/03:A366 yrkande 1

samt bifaller delvis motion

2002/03:Ub497.

Ställningstagande

Det är angeläget att man medvetandegör både

föräldrar och de som arbetar med barn om könsroller.

Förskollärare har i undersökningar själva upptäckt

att könsrollerna har haft betydelse för hur de

agerat beroende på om det är en pojke eller flicka

de bemöter. Därför bör det enligt vår mening läggas

stor vikt vid genusutbildning i lärarutbildningarna,

särskilt för blivande pedagoger för de yngsta

åldrarna.

13. Kunskap om narkotikans symtom och effekter,

m.m. (punkt 12) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 5 och

2002/03:So251 yrkande 3

samt avslår motion

2002/03:So515 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi vill understryka vikten av att det i

lärarutbildningen ingår utbildning om narkotikans

symtom och effekter. Skolan skall nämligen enligt

vår mening ha en absolut plikt att informera

föräldrar eller vårdnadshavare vid misstanke om att

en elev använder narkotika.

14. Kunskap om narkotikans symtom och effekter,

m.m. (punkt 12) – mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So515 yrkande 10

samt avslår motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 5 och

2002/03:So251 yrkande 3.

Ställningstagande

Skolverkets nationella granskning om skolans ANT-

undervisning (Alkohol, Narkotika, Tobak) har visat

att många lärare saknar goda kunskaper på ANT-

området. Det är därför angeläget att dessa frågor

ingående behandlas i utbildningen på

lärarhögskolorna.

15. Kunskap i frågor om homosexuella,

bisexuella och transpersoner (punkt 14) – v,

mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela

Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub510 yrkande 5

samt bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub385,

2002/03:Ub544 och

2002/03:Ub552 yrkande 2.

Ställningstagande

För att nå fram till ett samhälle där människor inte

diskrimineras på grund av sexuell läggning eller

könstillhörighet är det enligt vår mening av

yttersta vikt att de som leder undervisningen i

skolan har goda kunskaper i frågor om homosexuella,

bisexuella och transpersoner. Högskoleverket bör

göra en översyn av kursplanerna för lärarstuderande

i syfte att stärka kunskapen i dessa sex- och

samlevnadsfrågor. Vi anser vidare att

lärarhögskolorna, inom ramen för arbetet med

värdegrundsfrågorna, har ett ansvar för att ge

lärarstuderande redskap att reflektera över sitt

förhållningssätt till dessa frågor.

16. Kunskap i frågor om mobbning (punkt 16) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub217 yrkande 2 och

2002/03:Ub413 yrkande 5.

Ställningstagande

Skolan måste etablera en högre och jämnare kvalitet

i arbetet mot mobbning. I grunden gäller att

framgången i skolans arbete är beroende av kunskapen

hos skolans medarbetare. Alla – lärare, rektorer,

ungdomsledare, förtroendevalda och föräldrar – måste

ta personligt ansvar i vardagen. Redan i

lärarutbildningen bör frågor om mobbning behandlas

utförligt, liksom i fortbildningen av lärare.

17. Idrott och hälsa i lärarutbildningen (punkt

18) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub276.

Ställningstagande

I dag rör sig många barn alltför lite. Ett sätt att

ge eleverna motion och frisk luft är att kombinera

undervisning i olika ämnen med utevistelse. Till

exempel kan historieundervisning göras som

frågesport längs promenadstigen och skolgårdar kan

uppmuntra till lek och spel. Lärarstuderande

erhåller inte någon undervisning alls i ämnet idrott

och hälsa. För att nyexaminerade lärare på ett bra

och pedagogiskt sätt skall få med rörelse i hela sin

undervisning och för att skolan i framtiden skall

kunna arbeta målinriktat, utan timplan, är detta en

förutsättning.

18. Utomhuspedagogik i lärarutbildningen (punkt

19) – mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 19

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub379 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att naturskolornas idéer och kunskap

om utomhuspedagogik sprids till alla skolor och

lärare. Så kallade pedagogiska utemiljöer kan efter

genomtänkt planering användas i alla olika ämnen och

ge eleverna lust och variation i undervisningen.

Kunskap om utomhuspedagogik bör enligt min mening

ingå som moment i all lärarutbildning för att

framtida lärare skall få en beredskap för detta

spännande arbetssätt.

19. Medieutbildning i lärarutbildningen

(punkt 21) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Kr367 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolan har ett ansvar för att föra in mediekultur i

undervisningen. Medieundervisning innebär att man

förmedlar såväl ett teoretiskt vetande som ett

praktiskt kunnande. Genom en kombination av analys

och produktion ges de unga en möjlighet att lära sig

att kritiskt värdera medierna. Behovet av

medieutbildning i lärarutbildningen bör därför

uppmärksammas.

20. Införande av en lärarlegitimation (punkt

22) – m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic

(m), Tobias Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 3,

2002/03:Ub336 yrkande 13,

2002/03:Ub417 yrkande 15,

2002/03:Ub444 yrkande 23,

2002/03:Ub451 yrkande 3 och

2002/03:Ub509 yrkande 4.

Ställningstagande

Införandet av en lärarlegitimation – ibland kallad

lärarcertifikat – skulle enligt vår mening innebära

en kvalitetssäkring av lärarutbildningen. Den skulle

också innebära att läraryrket får ökad status och

ett tryck på kommunerna att anställa legitimerade

lärare. Vi föreslår att legitimation skall utfärdas

efter godkänd utbildning och genomgången praktik och

att den skall kunna dras in vid tydliga fall av

misskötsel. Införandet av en sådan auktorisation av

lärare bör kunna ske i samarbete med

lärarfackförbunden.

21. Fler lektorer i gymnasieskolan (punkt

23) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 16 och

2002/03:Ub250 yrkande 1.

Ställningstagande

Lektorstjänsterna, som förr var ett vanligt inslag i

svenskt skolväsende, har i dag i stort sett

försvunnit. Enligt de senaste uppgifterna är endast

2 % av landets ca 30 000 gymnasielärare lektorer.

Det måste till fler lektorstjänster. Vi anser att en

plan bör upprättas där målet skall vara att var

tionde gymnasielärare inom en femårsperiod är en

lektor. Skolverket bör aktivt verka för att detta

mål nås. Kravet för att få ett lektorat skall vara

att läraren har motsvarande minst licentiatexamen.

Det är viktigt att lärare får möjlighet att göra

uppehåll för forskningsarbete och studier utan att

riskera sin lärartjänst.

22. Särskilda karriärtjänster för lärare m.m.

(punkt 24) – fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 2 och

2002/03:Ub451 yrkande 7.

Ställningstagande

Utvecklingsmöjligheter stimulerar och belönar goda

arbetsinsatser samt höjer attraktionskraften i ett

yrke. Det är i dag svårt att utvecklas inom

läraryrket. Möjligheterna förbättras om särskilda

karriärtjänster inrättas för lärare. Som förslag på

möjliga karriärvägar vill vi nämna att läraren får

ett speciellt ansvar för ett ämne, en pedagogisk

ledningsfunktion, mentorskap för någon yngre lärare

eller liknande.

23. Åtgärder för att minska lärarnas stress

(punkt 25) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub451 yrkande 6.

Ställningstagande

Ohälsa och stress har ökat bland lärare under 1990-

talet. En undersökning från Arbetslivsinstitutet

visade att var femte lärare är i riskzonen. Värst

drabbade är kvinnliga gymnasielärare. En av de mest

stressframkallande faktorerna är dåliga möjligheter

till inflytande och kontroll över den egna

arbetssituationen. Läraravtalet innebär också en

hårdare reglering av arbetstiden och minskade

möjligheter att kombinera arbete och privatliv,

vilket påverkar den totala stressbilden. Enligt min

mening krävs det nu krafttag för att förbättra

lärarnas anställningsvillkor och arbetsmiljö.

24. Utvecklingsmöjligheter inom

förskolläraryrket (punkt 26) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är enligt vår mening viktigt att de pedagogiska

yrkena inom barnomsorgen erbjuder

utvecklingsmöjligheter. En sådan möjlighet kan vara

att erfarna pedagoger blir mentorer åt nyanställda.

Många nyexaminerade känner under den första tiden

som förskollärare att de behöver stöd för att klara

av alla nya situationer som möter dem.

25. Värnande av läraryrkets kompetens (punkt

27) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 15.

Ställningstagande

Läraryrkets professionalism måste värnas.

Politikernas uppgift är att sätta upp målen för

skolans verksamhet och genom uppföljning och

utvärdering se till att målen nås, men det är

skolans pedagoger, lärare och skolledare som måste

bestämma hur målen skall nås. Vi hävdar att

politiker inte skall lägga sig i det pedagogiska

arbetet i skolan. Olika typer av styrelser med

lekmän och elever i skolorna skall inte heller få

fatta beslut om pedagogiska och ämnesteoretiska

frågor i skolan.

26. Personal inom förskolan (punkt 28) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkandena 7 och 9 och

2002/03:Ub509 yrkande 1

samt avslår motion

2002/03:Ub328.

Ställningstagande

Nu när förskolan har ett större pedagogiskt ansvar

än tidigare är det oerhört viktigt att det är

utbildad personal som har huvudansvaret för

verksamheten. Förskollärare har efter tre års

högskolestudier en pedagogisk kompetens. För oss är

det lika viktigt att behörig lärarpersonal har detta

ansvar inom förskolan som det är att behöriga

grundskollärare skall undervisa inom grundskolan.

Därför föreslår vi att riksdagen hos regeringen

begär en sådan ändring i läroplanen för förskolan

att där tydligt framgår att den pedagogiskt

utbildade personalen skall vara huvudansvarig för

den pedagogiska verksamheten. Av samma skäl ser vi

det som angeläget att andelen förskollärare ökar

inom förskolan.

27. Lärare i modersmål och i svenskundervisning

för invandrare, sfi (punkt 29) – mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub463 yrkandena 4 och 6

samt avslår motion

2002/03:Ub463 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag ser det som angeläget att framhålla

modersmålsundervisningens betydelse och behovet av

fler utbildade modersmålslärare. Modersmålslärare

med utländsk examen måste enligt min mening

likställas med andra lärare. Jag vill också peka på

att svenskundervisningen för invandrare (sfi)

behöver utvecklas och förbättras och att det är

viktigt att sfi-lärarna har lärarexamen. Såväl

modersmålslärare som sfi-lärare bör ges full

lärarstatus. Med hänsyn till att sfi-undervisningen

för närvarande är föremål för utredning ställer jag

mig nu endast bakom de yrkanden som gäller

modersmålslärarna.

28. Kompetensutveckling av lärare (punkt 30) –

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 14,

2002/03:Ub417 yrkande 16 och

2002/03:Ub444 yrkande 24

samt avslår motionerna

2002/03:Ub245 yrkande 2 och

2002/03:Ub302.

Ställningstagande

Lärarrollen förändras ständigt. Det är därför

nödvändigt att lärare får en tillräcklig

kompetensutveckling för att göra ett bra arbete. Vi

vill att skolans skyldighet att erbjuda lärare

kompetensutveckling skall slås fast. En skriftlig

plan för varje lärares ämnesfördjupning och

pedagogiska fortbildning måste enligt vår mening

göras upp lokalt ute på skolorna. Den individuella

planen skall uppdateras kontinuerligt efter samtal

mellan lärare och arbetsledare.

29. Kompetensutveckling av personal inom

förskolan (punkt 31) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 13

samt avslår motion

2002/03:Ub293 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att de som arbetar inom förskolan

har en adekvat utbildning. I dag är dock bristen på

kvalificerad personal stor och andelen utbildade

lärare i förskolan minskar. Bristen utgör ett hot

mot kvaliteten som måste tas på allvar. Därför måste

fler förskollärare utbildas bl.a. genom

vidareutbildning av nuvarande barnskötare. Samtidigt

är det angeläget att framhålla att barnskötarna, när

det gäller omsorgsdelen, har en unik kompetens som

inte får tillåtas försvinna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ökad rekrytering till läraryrket (punkt 1) –

v

av Britt-Marie Danestig (v).

Jag vill lyfta fram den akuta bristen på lärare i

ämnena matematik, naturvetenskap och teknik, vilken

jag anser vara särskilt oroande med hänsyn till

betydelsen av kunniga lärare som kan stimulera

elevernas intresse för dessa ämnen. Kraftfulla

insatser måste göras för att öka tillgången på

sådana lärare. Också för andra lärarkategorier är

det nödvändigt att åtgärder vidtas för att avhjälpa

lärarbrist. Bland annat behöver fler lärarstuderande

rekryteras till utbildning med inriktning mot

yrkesämnen och förskolan.

2. Alternativa lärarutbildningar (punkt 5) –

fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Vi vill hänvisa till att vi tidigare i motioner,

bl.a. med anledning av propositionen En förnyad

lärarutbildning (prop. 1999/2000:135), framfört vår

uppfattning att man bör ge examensrätt till

fristående lärarutbildningar. Fristående högskolor

som beviljas examensrätt för lärarutbildning med

alternativ pedagogik bör också få samma statliga

stöd som statliga högskolor. Vi står fast vid denna

uppfattning.

3. Andra motionsyrkanden (punkt 35) – kd

av Inger Davidson (kd).

För att göra läraryrket mer attraktivt och därmed

höja dess status måste flera åtgärder vidtas. Ett

problem är att de äldre lärarna inte har fått samma

löneutveckling som de nyutexaminerade lärarna.

Underskottet av lärare har gjort det möjligt att

byta arbete för att kunna driva upp sin lön, något

som främst utnyttjats av yngre nyligen utexaminerade

lärare som är i början av sin karriär. Därmed

belönas inte den kunskap, erfarenhet och kontinuitet

som de äldre lärarna står för på ett riktigt sätt.

Det är dags att skolledare prioriterar äldre lärare

vid löneöversyner om dessa inte skall lockas att

söka sig till andra mer lönsamma områden.

Att vara lärare handlar i dag om att vägleda,

undervisa och handleda till kunskap i bemärkelsen

fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet – men

också om administrativa och sociala uppgifter. För

att underlätta för lärarna måste kommunerna satsa

tillräckligt med resurser på sådana yrkesfunktioner

som kompletterar lärarna, t.ex. kansli- och

elevvårdspersonal. Det gynnar också elevernas

kunskapsutveckling.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub217 av Sten Tolgfors (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mobbning bör

behandlas utförligt redan i lärarutbildningen och

ingå i lärarfortbildningen.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla elever

som behöver det skall få särskilt stöd och att en

utbildning till speciallärare skall införas.

2002/03:Ub241 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att specialpedagogik och

handikappkunskap blir en obligatorisk del i

lärarutbildningen.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att läraryrket

måste uppvärderas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta en

speciallärarutbildning.

2002/03:Ub245 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson

(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning av

personal i skolan för att kunna hjälpa barn som

behöver särskild träning.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket

upprättar en plan för att fler lektorer skall få

anställning i gymnasieskolorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskilda

karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

lärarlegitimation bör införas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undvika

lärarbrist.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förbättra

lärarutbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förskollärare

skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att enhetslärare

riskerar gedigna ämneskunskaper.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att öka

andelen förskollärare inom förskolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om mer utbildning i

läs- och skrivinlärning för lärare med inriktning

mot grundskolans tidigare år.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mer praktik

inom lärarutbildningen inte får ske på bekostnad

av ämneskunskaper.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skolan har en

skyldighet att erbjuda lärare fortbildning och

vidareutbildning.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att värna

läraryrkets kompetens.

2002/03:Ub276 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om idrott och hälsa i

lärarutbildningen.

2002/03:Ub287 av Yvonne Andersson (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

utbilda lärare till fordons- och

transportutbildningar.

2002/03:Ub292 av Birgitta Sellén och Birgitta

Carlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att alla

lärarutbildningar skall erbjuda bra undervisning

om dyslexi.

2002/03:Ub293 av Inger René (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att personalen

inom förskolan får kompetensutveckling inom

näringslära och kosthållning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i de

utbildningar som leder till lärarexamen för

utbildning av yngre barn ges adekvata kunskaper i

näringslära och kosthållning.

2002/03:Ub296 av Cristina Husmark Pehrsson och

Birgitta Carlsson (m, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av pedagogisk

utbildning i syfte att tidigt uppmärksamma och

hjälpa barn med autism och autismliknande tillstånd.

2002/03:Ub302 av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om mentorskap och handledning

för lärare.

2002/03:Ub311 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att en utredning bör

tillsättas i syfte att utröna hur mentorsprojekt med

Näktergalen i Malmö som förebild skall kunna spridas

till andra högskolor och kommuner samt om

deltagandet i mentorsprojektet skall kunna

tillgodoräknas som del av den praktiskt pedagogiska

utbildningen för lärarstuderande.

2002/03:Ub327 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommunala

musiklärares lönenivå.

2002/03:Ub328 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om olika personalkategorier i

förskolan.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag för att komma till rätta med lärarbristen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att införa en

lärarcertifiering.

2002/03:Ub350 av Anita Jönsson och Ronny Olander

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sex- och

samlevnadsundervisning i skolan.

2002/03:Ub379 av Mikaela Valtersson (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

lärarutbildningen skall innehålla moment om

utomhuspedagogik.

2002/03:Ub385 av Helena Zakariasén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge Högskoleverket och

andra berörda verk och institutioner i uppdrag att

kartlägga vilken bild av homo/bisexuella och

transpersoner som förmedlas till blivande lärare.

2002/03:Ub389 av Gustav Fridolin (mp):

2. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om

speciallärares ställning i den svenska

skolvärlden.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av

speciallärarutbildning.

2002/03:Ub413 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mobbning bör

behandlas utförligt redan i lärarutbildningen och

ingå i lärarfortbildningen.

2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om fortbildning för

personal inom förskoleverksamheten.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en särskild

auktorisation av lärare.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

lärare skall garanteras en individuell, skriftlig

plan för sin kompetensutveckling, vilken

uppdateras kontinuerligt efter samtal mellan

lärare och arbetsledare.

2002/03:Ub421 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att lärarutbildningen

skall lägga en större vikt vid ämnena

utvecklingspsykologi och ämnesdidaktik.

2002/03:Ub423 av Carina Ohlsson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att sex-

och samlevnadsundervisningen bör bli obligatorisk

i lärarutbildningen.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en särskild

auktorisation av lärare.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att samtliga

lärare skall garanteras en individuell, skriftlig

plan för sin kompetensutveckling.

2002/03:Ub451 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om värdegrundsarbetet

i lärarutbildningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

lärarutbildningarna vidtar nödvändiga åtgärder för

att öka dimensioneringen av utbildning för lärare

i slöjd.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en auktorisering

av läraryrket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärare i

”lönehängmattan”.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om renodling av

lärarnas yrkesroll.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om åtgärder för att

minska lärarnas stress.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om karriärtjänster.

2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav

Fridolin (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om behovet av

specifik genusutbildning på lärarhögskolorna.

2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

lärarutbildningen skall innehålla moment om det

mångkulturella samhället.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att likställa

modersmålslärare med utländska examina med andra

lärare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att sfi-lärare

bör ha lärarexamen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge full

lärarstatus till hemspråkslärare och sfi-lärare.

2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om alternativa

lärarutbildningar.

2002/03:Ub497 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge lärarna instrument

att införliva könsperspektivet i uppläggning och

genomförande av sitt pedagogiska arbete.

2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi

Larsson (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att eleverna

skriftligt och anonymt skall få utvärdera sina

lärares arbete.

2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring i förskolans läroplan så att

där tydligt framgår att den pedagogiskt utbildade

personalen skall vara huvudansvarig för den

pedagogiska verksamheten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om förbättrad

förskollärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utökade

utvecklingsmöjligheter inom förskolläraryrket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

förskollärarlegitimation.

2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c,

mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för

anställda inom utbildningsväsendet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om undervisning i

HBT-frågor för lärarstuderande.

2002/03:Ub544 av Eva Arvidsson och Marianne

Carlström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att HBT-frågor,

frågor om homo-, bi- och transsexuella, lyfts fram i

lärarutbildningen.

2002/03:Ub552 av Marina Pettersson och Hillevi

Larsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

lärarna förbereds inför den nya lagen om förbud

mot diskriminering av skolelever.

2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

lärarutbildningen bör ingå utbildning om

narkotikans symptom och effekter.

2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att kunskapsämnet

sex- och samlevnadsundervisning skall vara

obligatoriskt i de pedagogiska utbildningarna.

2002/03:So251 av Carl-Axel Johansson (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att det i

lärarutbildningen skall ingå utbildning om

narkotikans symtom och effekter.

2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

grundutbildningen för alla yrkesgrupper med

anmälningsplikt vid misstanke om sexuella

övergrepp skall inbegripa utbildningsmoment om

upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om

det utsatta barnets behov av stöd.

2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om utbildning på

Lärarhögskolan i ANT-frågorna.

2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

medieutbildning i lärarutbildningarna.

2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förtydliga

genusperspektivet i fler utbildningar.