Bet. 2002/03:UBU5

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU5

Högskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 120 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002

om olika högskolefrågor.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga yrkanden.

Yrkandena handlar om övergripande frågor, tillträdesfrågor, studenternas

förhållanden, validering och komplettering av utländsk högskoleutbildning,

internationellt utbyte, lärarna i högskolan, distansutbildning,

utbildningar för vissa yrken, vissa ämnen, studieorganisatoriska frågor och

några övriga frå- gor. Utskottet hänvisar i flertalet fall till pågående

utredning eller beredning inom Utbildningsdepartementet eller till tidigare

ställningstaganden i samma fråga.

Sex yrkanden rör frågor där det enligt gällande regler ankommer på läro-

sätena att fatta beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning till

detta.

Reservationer finns på olika punkter från Moderaterna, Folkpartiet libera-

lerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de

gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-

väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.

1. Styrningen av högskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub298 yrkande 6,

2002/03:Ub323 yrkande 25,

2002/03:Ub448 yrkande 12 och

2002/03:Ub486 yrkande 5.

Reservation 1 (m, fp)

Reservation 2 (kd)

2. Fristående högskolor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub298 yrkande 7,

2002/03:Ub323 yrkande 26 och

2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

3. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10, 14, 15 och 16,

2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6,

2002/03:Ub490 yrkande 8,

2002/03:N263 yrkande 14 och

2002/03:N267 yrkande 12.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (kd)

4. Högskolans samverkan med det omgivande samhället

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub489 yrkande 17.

5. Samvetsfrihet

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub495 yrkande 3.

6. Strategi för att öka examensfrekvensen

Riksdagen avslår motion

2002/03:N302 yrkande 1.

7. Resurstilldelningssystem

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 4 och

2002/03:Ub486 yrkande 4.

Reservation 8 (m)

Reservation 9 (fp)

8. Försäljning av utbildning till enskilda

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub286,

2002/03:Ub321 och

2002/03:Ub448 yrkande 17.

Reservation 10 (kd)

9. Villkor för grundläggande behörighet

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub323 yrkande 6.

Reservation 11 (fp)

10. Decentralisering av antagning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 7,

2002/03:Ub448 yrkande 6 och

2002/03:Ub486 yrkande 1.

Reservation 12 (m)

Reservation 13 (fp)

Reservation 14 (kd)

11. Meritvärdering

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2 och

2002/03:Ub444 yrkande 14.

Reservation 15 (fp, kd)

12. Studenternas rättssäkerhet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub235,

2002/03:Ub489 yrkande 7 och

2002/03:Ub491 yrkande 2.

Reservation 16 (kd)

Reservation 17 (c)

13. Kårobligatoriet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub222,

2002/03:Ub323 yrkande 13,

2002/03:Ub448 yrkande 8,

2002/03:Ub486 yrkande 9,

2002/03:Ub487 yrkande 7 och

2002/03:Ub489 yrkande 6.

Reservation 18 (m, fp, kd, c)

14. Studentkontrakt

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub323 yrkande 12.

Reservation 19 (fp)

15. Studenternas alkoholkonsumtion

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub317.

Reservation 20 (v, mp)

16. Uppföljning av studenters lärartid

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub318.

17. Internationell examen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub243 och

2002/03:Ub323 yrkande 15.

Reservation 21 (fp)

18. Diploma supplement

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub215 yrkande 1.

19. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,

2002/03:Ub463 yrkande 1,

2002/03:Sf226 yrkande 9,

2002/03:Sf332 yrkande 19 och

2002/03:Sf334 yrkande 40.

Reservation 22 (m)

Reservation 23 (fp)

20. Instrumenten för meritvärdering av genomgången utbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub489 yrkande 11.

Reservation 24 (fp, kd, c)

21. Internationellt utbyte

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 14 och

2002/03:T377 yrkande 6.

Reservation 25 (fp)

22. Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub448 yrkande 11.

Reservation 26 (kd)

23. Rekryteringen av högskolelärare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub489 yrkande 1.

Reservation 27 (c)

24. Distansutbildning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub376,

2002/03:Ub441 och

2002/03:Ub489 yrkandena 12-15.

Reservation 28 (c)

25. HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub510 yrkande 3,

2002/03:Ub553 och

2002/03:L249 yrkande 17.

Reservation 29 (fp)

26. Kunskaper om funktionshinder

Riksdagen avslår motion

2002/03:So457 yrkande 4.

Reservation 30 (kd)

27. Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.

Reservation 31 (v)

28. Utbildningar för tandvård

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub305,

2002/03:Ub364,

2002/03:Ub477 och

2002/03:Ub507 yrkandena 1-6.

Reservation 32 (v)

29. Dansutbildningen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr370 yrkande 17.

Reservation 33 (kd)

30. Utbildning av dramapedagoger

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub234 och

2002/03:Ub517.

31. Utbildning av imamer

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub346.

Reservation 34 (v)

32. Utbildning och forskning inom IT

Riksdagen avslår motion

2002/03:T458 yrkande 4.

33. Utbildning inom form- och designområdet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub335 yrkande 2,

2002/03:Ub488 yrkande 7 och

2002/03:N398 yrkande 7.

34. Film- och medieutbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub398.

35. Arameiska

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub240.

36. Djuretik

Riksdagen avslår motion

2002/03:MJ488 yrkande 2.

37. Komplementär- och alternativmedicin

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:So225 yrkande 1 och

2002/03:So365 yrkande 5.

38. Forskningsanknytning av skolämnet slöjd

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub288.

39. Basår för all konstnärlig utbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr264 yrkande 16.

40. Frivillig collegetermin

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub323 yrkande 9.

Reservation 35 (fp)

41. Naturvetenskapliga kurser för icke- naturvetare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub283 yrkande 4.

42. Praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub531.

43. Treterminssystem

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub338 yrkande 6 och

2002/03:Ub384.

Reservation 36 (fp)

44. Lunds universitets historiska museum

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub220,

2002/03:Ub282 yrkandena 1-3 och

2002/03:N340 yrkande 15.

45. Utveckling av undervisnings- och examinationsformer

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub489 yrkande 8.

Reservation 37 (c)

46. Personal- och kompetensförsörjning i skogslänen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub513.

47. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub268 yrkande 1,

2002/03:Ub339,

2002/03:Ub356,

2002/03:Ub357,

2002/03:Ub369 yrkande 1 och

2002/03:Ub400 yrkande 2.

Stockholm den 6 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie

Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund

Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist

(s), Per Bill (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe

(s), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Tobias Bill- ström (m) och Håkan Larsson (c).

2002/03

UbU5

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden i oktober 2002 väcktes ett stort antal motions-

yrkanden i olika högskolefrågor. En del av dessa behandlades i utskottets

budgetbetänkande om utgiftsområde 16 (bet. 2002/03:UbU1). Yrkanden som

handlar om lärarutbildning behandlas i utskottets betänkande 2002/03:UbU4.

Vissa yrkanden som rör forskning kommer att behandlas i utskottets kom-

mande betänkande 2002/03:UbU14.

Återstående yrkanden i högskolefrågor behandlas i detta betänkande.

Först tar utskottet upp övergripande frågor om högskolan. Därefter be-

handlas vissa frågor om resursfördelning och avgifter, tillträde till

högskolan, frågor om studenternas förhållanden, validering och

komplettering av ut- ländsk utbildning, internationellt utbyte, lärarna i

högskolan, distansutbild- ning, utbildning för vissa yrken, vissa ämnen

samt några övriga frågor.

Sex yrkanden rör frågor där det enligt gällande regler ankommer på läro-

sätena att fatta beslut. Dessa behandlas sist i betänkandet.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 120 yrkanden, återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om styrningen av högskolan, fristående

högskolor, grunddrag i högskolans utveckling i övrigt, högskolans samverkan

med det omgivande samhället, tillämpning av samvetsfrihet samt strategier

för att öka examensfrekvensen. Ut- skottet hänvisar till tidigare

ställningstaganden, pågående utred- ningar och åtgärder som regeringen har

vidtagit.

Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3 (m), 4 (fp), 5 (m), 6 (fp) och

7 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna tar i sina

motio- ner upp frågan om styrningen av högskolan.

Enligt Moderaternas motion 2002/03:Ub486 yrkande 5 skall universiteten vara

samhällets självkritiska spegel. För att deras granskning skall vara tro-

värdig måste de vara oberoende av statsmakterna. Motionärerna vill att uni-

versitetens styrelser skall avpolitiseras så att forskarna och lärarna får

frihet att råda över verksamheten. I motion 2002/03:Ub298 yrkande 6 skriver

Mo- deraterna att universiteten och högskolorna bör ges styrelser där

professionell kunskap utifrån kombineras med erfarenhet inifrån.

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 25 återupprätta det

akademiska självstyret. Studenter, lärare, forskare och annan personal

skall utse styrelsen för sitt lärosäte. Därutöver kan enligt motionärerna

vissa platser reserveras för inval av kompetenta personer utifrån som har

kunskap om högskola och forskning. Det politiska inflytandet över

styrelsens tillsättning bör helt tas bort, menar Folkpartiet.

Kristdemokraterna skriver i motion 2002/03:Ub448 yrkande 12 att lärosä-

tenas styrelser bör bestå av en tredjedel lärare, en tredjedel studenter

och en tredjedel allmänföreträdare. De sistnämnda skall utses av

regeringen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Yrkanden med samma inriktning har behandlats av riksdagen många gång- er

under senare år, senast i betänkande 2001/02:UbU4 (s. 35). Utskottet anser

liksom tidigare att det är befogat att högskolestyrelserna består både av

leda- möter utsedda av lärarna respektive studenterna inom lärosätet och av

leda- möter utsedda av regeringen. Så är fallet i dag.

Värdet av fristående högskolor lyfts fram av Moderaterna och Folkpartiet.

I Moderaternas motion 2002/03:Ub486 föreslås ett tillkännagivande om att

fler högskolor skall bli fristående, genom att alla universitet och

högskolor erbjuds att övergå till stiftelseform. Motionärerna räknar med

att ett större lärosäte och en mindre högskola skall få möjlighet till

detta (yrkande 10). Även andra former än stiftelseformen bör prövas

(yrkande 11). I motion 2002/03:Ub298 yrkande 7 föreslår Moderaterna att

riksdagen skall besluta att inrätta två nya fristående högskolor, genom att

två lärosäten erbjuds att lik- som Chalmers tekniska högskola och Högskolan

i Jönköping övergå i stiftel- seform. För detta har Moderaterna i sin

budgetmotion avsatt 2 miljarder kro- nor år 2005.

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 26 att stiftelsedrivna

högskolor och privata universitet skall uppmuntras. Stiftelsehögskolor kan

utse sin styrelse på olika sätt. Genom att ha annan huvudman än staten och

kanske utnyttja andra finansieringsvägar kan privata högskolor enligt

motio- närernas mening bidra till ökad mångfald, till gagn både för

studenternas valfrihet och för kvaliteten i högskolesektorn som helhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Det finns enligt utskottets mening ingen anledning att avsätta medel från

statsbudgeten för att bilda nya stiftelser för högskoleverksamhet.

Utskottet delar inte heller uppfattningen att sådan omvandling av

ytterligare högskolor behövs för att skapa den önskvärda variationen i

utbudet av forskning och utbildning eller i formerna för sådan verksamhet.

De statliga lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet är numera

mycket stor.

Vissa grunddrag i högskolans utveckling i övrigt tas upp i motioner från

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Moderaterna anser att det måste löna sig att utbilda och förkovra sig och

att det därför är viktigt med en högre utbildningspremie (motion 2002/03:

Ub486 yrkande 2). De pläderar också för vikten av en internationalisering

av högskolor och universitet (yrkande 3). Svenska lärosäten måste kunna

erbjuda utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat

utbildningssamarbete. Bo- lognaprocessen, som syftar till att öka

rörligheten inom Europa vad avser studenter och lärare, är enligt

Moderaterna viktig. De anser att de svenska universitet och högskolor som

så önskar redan från början skall kunna delta i systemet för en europeisk

examensordning. En sådan skall dock arbetas fram underifrån, bygga på

frivillighet och inte innebära att nationella examina tas bort (yrkande 6).

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:N263 yrkande 14 ett tillkännagivan-

de om forskningens och utbildningens betydelse för företagande och

tillväxt. Den högre utbildningen måste bli tillgänglig för fler, så att

allmänkompeten- sen i Sverige blir högre än genomsnittet i vår omvärld. Nya

idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer är det som skapar

förutsättningar för till- växt och välstånd, och i det perspektivet är det

enligt motionärerna centralt att ha en kvalitativt högtstående forskning.

Samma tankar tas upp i Folkpartiets motion 2002/03:N267 yrkande 12, där

motionärerna även pekar på de regio- nala högskolornas och universitetens

roll för att skapa regional balans. Allom- fattande forskning skall

förekomma på ett mindre antal universitet runt om i landet, medan däremot

forskning inom begränsade områden - av hög klass - kan förekomma också vid

andra högskolor, heter det i motionen. Det är vik- tigt att den utbildning

som erbjuds omfattar det som ungdomar vill läsa. Folk- partiet vill att

resurserna skall följa studenten genom en rörlig studentpeng.

Kristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub448 ett tillkännagivande om den

högre utbildningens värdegrund. Människans unika och lika värde, män-

niskolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som vårt sam-

hälle vilar på, och detta är enligt motionärerna den värdegrund som skall

förmedlas i landets högskolor och förvaltas hos studenterna (yrkande 1).

Kristdemokraterna vill se en profilering av högskolorna genom att universi-

teten svarar för bred grundutbildning och forskning, medan de regionala

högskolorna kompletterar universiteten genom att utveckla nischer med na-

tionellt intressanta utbildningar, men också genom att ge närhet till

studier för studenter som inte har möjlighet att flytta (yrkande 2). De mål

för den grund- läggande högskoleutbildningen som anges i högskolelagen går

enligt Krist- demokraterna inte att uppfylla om inte studenternas

kunskapsutveckling får ett adekvat stöd i form av lärarledd undervisning

och annan handledning. Motionärerna hävdar att den kraftiga utbyggnaden av

högskoleplatser inte har åtföljts av resurser till lärosätenas övriga

verksamhet, vilket har lett till läro- sätena sett sig tvingade att skära

ned på den lärarledda undervisningen. En garanterad miniminivå för

lärarledd tid - föreläsningar och annan lärarledd verksamhet - bör

fastställas (yrkande 9). Vidare bör högskoleförordningens bestämmelser om

vad som skall ingå i en kursplan kompletteras med att om- fattningen av

lärarledd tid skall anges i kursplanen (yrkande 10). Riksdagen bör enligt

Kristdemokraterna begära en fördjupad kartläggning av vilka kon- sekvenser

högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas kvalitet (yrkande 14). En

kommission bör tillsättas för att finna lösningar på de strukturella

problemen inom det svenska systemet för högre utbildning. Enligt Kristde-

mokraterna är högskolans decentralisering under 1990-talet endast halva

sanningen; det finns också trender som går i motsatt riktning och som måste

analyseras (yrkande 15). I yrkande 16 tar motionärerna upp balansen mellan

vetenskapsområden. Det är motiverat och rimligt att teknik och naturveten-

skap får ett stort utrymme, men de anser att det för att skapa ett

mänskligare samhälle krävs djupare kunskaper också om andliga, sociala,

kulturella och etiska värden. Alla utbildningar bör innehålla moment från

andra vetenskapli- ga ämnesområden. Kristdemokraterna kan inte acceptera

att Sverige har en så låg avkastning på investering i utbildning. De

föreslår i motion 2002/03: Ub490 yrkande 8 att regeringen skall initiera

samtal med arbetsmarknadens parter kring högskoleutbildningens betydelse

för lönebildningen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

När det gäller utbildningspremien, dvs. det privatekonomiska utbytet av

högskoleutbildning, påminner utskottet liksom tidigare om att

lönebildningen på arbetsmarknaden inte är något som beslutas av riksdagen.

Utskottet anser inte heller att riksdagen bör uppmana regeringen till

samtal med arbetsmark- nadens parter på denna punkt.

Internationalisering av utbildning och forskning vid universitet och hög-

skolor är sedan länge något som eftersträvas både av statsmakterna och av

lärosätena själva. I regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende anslag

till universitet och högskolor m.m. anges som ett av verksamhetsmålen för

verk- samhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner att

lärosätena skall öka den internationella rörligheten genom att erbjuda

interna- tionellt attraktiva utbildningar och bedriva ett aktivt

internationaliseringsar- bete. Utskottet anser därför att något

tillkännagivande i enlighet med yrkande 3 i motion 2002/03:Ub486 inte

behövs. I april 2002 tillsatte Utbildningsde- partementet en arbetsgrupp

för att göra en översyn av vissa examensfrågor i högskolan, mot bakgrund av

såväl den nationella som den internationella utvecklingen det senaste

decenniet. Bolognaprocessen är det främsta uttrycket för den

internationella utvecklingen i sammanhanget. Arbetsgruppen skall

slutredovisa uppdraget senast den 1 december 2003. Även yrkande 6 i motion

2002/03:Ub486 bör därför avslås.

Utskottet delar Folkpartiets uppfattning att en kvalitativt högtstående ut-

bildning och forskning har den största betydelse för tillväxt och välfärd i

vårt samhälle och att det därför är angeläget att göra den högre

utbildningen till- gänglig för fler. Detta är bakgrunden till den utbyggnad

av högskoleutbild- ningen som pågått sedan mitten av 1990-talet och till

satsningen på ett svenskt nätuniversitet. Regeringen har i regleringsbrev

till lärosätena ålagt dem att i ökad utsträckning och i nära samverkan med

arbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och

samtidigt svarar mot ar- betsmarknadens behov, nationellt och regionalt,

samt erbjuda uppdragsutbild- ning. Ett mindre antal högskolor har de

senaste åren getts ställning som uni- versitet, efter en noggrann prövning

av Högskoleverket och beslut av reger- ingen. Regeringen har i det

sammanhanget uttryckt att dessa beslut innebär ett åtagande av regeringen

för en framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten av såväl utbildning

som forskning (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Sam- mantaget anser

utskottet att de tillkännagivanden som begärs i motionerna 2002/03:N263

yrkande 14 och 2002/03:N267 yrkande 12 inte behövs. Till frågan om

studentpeng återkommer utskottet i ett senare avsnitt av detta be-

tänkande.

Kristdemokraternas yrkande om den högre utbildningens värdegrund bör enligt

utskottets mening avslås. Motionen innehåller ingen antydan om vilken eller

vilka åtgärder av regeringen som ett tillkännagivande enligt yrkandet bör

föranleda.

Profilering av högskolor är med nuvarande regler möjlig i all den utsträck-

ning som respektive högskola önskar. I den frågan behövs därför inte något

tillkännagivande av riksdagen.

Att studenterna får tillgång till undervisning eller handledning av lärare

i tillräcklig omfattning är en förutsättning för att utbildningen skall

kunna genomföras med hög kvalitet och effektivitet, både ur studentens och

sam- hällets synpunkt. Den minskning av den genomsnittliga

undervisningstiden per poäng som har påvisats i flera undersökningar är

oroväckande. Den beror dock inte på statsmakternas beslut om utökning av

antalet utbildningsplatser, utan har andra orsaker, bl.a. de sänkningar av

ersättningsbeloppen per helårs- student och helårsprestation

("prislapparna") som har blivit nödvändiga under de år som saneringen av

statens budget pågick. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse

att en viss ökning av ersättningsbeloppen nu har inletts. För varje

ytterligare utbildningsplats som tillkommit genom statsmakternas beslut de

senaste åren har lärosätenas anslag utökats med samma belopp som beräknats

för de befintliga platserna. Hur de tillgängliga lärarresurserna skall

disponeras för olika arbetsuppgifter måste bedömas inom respektive

lärosäte. Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för att begära

att det införs en föreskrift i högskoleförordningen att varje kursplan

skall innehålla uppgift om vilken omfattning av lärarstöd som studenten har

rätt till.

På högskolans område, liksom på många andra, finns en spänning mellan

behovet av lokal frihet och ansvarstagande å ena sidan och behovet av viss

styrning på nationell nivå å den andra. Detta är något som enligt

utskottets mening är ofrånkomligt och inte går att lösa genom ett

grundläggande beslut en gång för alla. På många olika punkter har också

förändringar skett, i båda riktningarna, och så kommer enligt utskottets

uppfattning att behöva ske även i framtiden. Utskottet anser inte att

spänningsförhållandet i dag är så proble- matiskt att det finns anledning

att begära en särskild kommission i enlighet med yrkande 15 i motion

2002/03:Ub448.

Om värdet av att utbildningar innehåller moment från flera olika veten-

skapliga ämnesområden har utskottet ingen annan uppfattning än den som

uttrycks i motion 2002/03:Ub448 yrkande 16. Det är dock en fråga för läro-

sätena att närmare bestämma om innehållet i olika utbildningsprogram. Den

grundläggande högskoleutbildningen är uppbyggd av kurser, som studenten kan

kombinera i en generell examen utan begränsning i fråga om antalet ämnen.

Utskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande av riksda- gen i

enlighet med yrkandet.

Centerpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub489 yrkande 17 att högskolans

samverkan med det omgivande samhället hanteras på mycket olika sätt vid

olika lärosäten. Partiet anser att regeringen bör göra en översyn över hur

denna s.k. tredje uppgift sköts av lärosätena.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet eftersom

regeringen i regleringsbrev har föreskrivit att lärosätena vart fjärde år,

med början i sam- band med årsredovisningen för budgetåret 2003, särskilt

skall redovisa lä- rosätets samverkan med det omgivande samhället inom

utbildning, forskning och övrig verksamhet. Av redovisningen skall bl.a.

framgå hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas.

Utskottet utgår från att reger- ingen kommer att fortsatt följa

utvecklingen på detta område.

Motion 2002/03:Ub495 (kd) tar i yrkande 3 upp samvetsfriheten inom hög-

skoleutbildningen. En sådan frihet finns i formell mening i dag, genom att

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-

läggande friheterna numera är införlivad med svensk lag. Motionärerna vill

att regeringen skall återkomma till riksdagen med lagförslag om hur den

redan gällande samvetsfriheten skall tillämpas inom högskoleutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

En utredning om behovet av en samvetsklausul inom högskoleutbildning- en

kom våren 1994 fram till att någon sådan inte borde införas (Samvetsklau-

sul inom högskoleutbildningen, SOU 1994:84). Däremot föreslog utredningen

att beslut om att avslå en students ansökan om befrielse från obligatoriskt

utbildningsmoment skulle kunna överklagas. En ny punkt infördes också i

högskoleförordningens paragraf om vilka beslut som kan överklagas hos

Överklagandenämnden för högskolan. Utskottet anser inte att riksdagen bör

begära lagreglering av hur samvetsfriheten skall tillämpas inom högskoleut-

bildningen. Riksdagen bör alltså avslå motion 2002/03:Ub495 yrkande 3.

I motion 2002/03:N302 yrkande 1 begär Miljöpartiet ett tillkännagivande om

strategier för att öka examensfrekvensen vid universitet och högskolor.

Ut s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Ett av målen för det kvalitetsarbete som pågår på de flesta håll inom hög-

skoleväsendet är att öka andelen studenter som fullföljer den utbildning de

påbörjar. Ett tillkännagivande av så generellt innehåll som motionärerna

föreslår är inte meningsfullt.

Resursfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ändrat resurstilldelningssystem till

grundutbildningen och om försäljning av högskoleutbildning till enskilda.

Jämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och 10 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Resurstilldelningssystemet till den grundläggande högskoleutbildningen tas

upp av Moderaterna i motion 2002/03:Ub486 yrkande 4. Studenten skall själv

bestämma var han eller hon vill förlägga sina studier och studenternas egna

val vara styrande för både plats- och medelstilldelningen. Detta kommer

enligt motionärerna antagligen att leda till att vissa utbildningar, dit få

söker sig, läggs ned och att andra, som har stort efterfrågetryck, kan

byggas ut. I en övergångsperiod är en tänkbar modell att hälften av medlen

följer studenten till inskrivningen och hälften ges lärosätet vid examen,

heter det i motionen.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 4 att ett nytt

finansie- ringssystem för grundutbildningen skall utredas. Partiet vill

införa en student- peng, så att studenternas val avgör fördelningen av

platser både mellan olika ämnen och mellan olika lärosäten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Liknande förslag har framförts vid varje riksmöte under den senaste man-

datperioden. Utskottet uttalade sig i frågan senast i betänkande

2002/03:UbU1 s. 64 och är fortfarande av samma mening. Grunddragen i det

nuvarande resurstilldelningssystemet bör ligga fast. Uppbyggnaden av starka

och stabila högskolor i samtliga län i landet är mycket viktig för landets

utveckling. Det är nödvändigt att lärosätena i förväg vet vilka resurser de

kan räkna med att disponera under budgetåret. Med en resursfördelning som

helt styrs av stu- denternas val av studieort skulle man inte kunna

tillgodose behovet av till- räckligt studentunderlag för att bygga upp

lärarkompetens och andra resurser vid samtliga högskolor. Fördelningen av

platser mellan olika ämnen inom ett lärosäte är helt och hållet en fråga

för lokala instanser.

Försäljning av utbildning till enskilda tas upp i tre motioner.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Ub448 yrkande 17 att hög-

skoleförordningen skall ändras så att det blir tillåtet att ta ut avgifter

från enskilda studenter som kommer från länder utanför EES-området.

Förslaget, som bygger på utredningsbetänkandet Advantage Sweden (SOU

2000:92), innebär också att ett tillskott av stipendier måste finansieras.

Motionärerna slår fast att avgiftsfriheten för svenska studenter i

högskolan skall ligga fast.

I motion 2002/03:Ub286 (kd) pläderar motionären likaså för att Sverige

skall sälja utbildning internationellt. På det sättet skulle utrustning och

kom- petens kunna användas mer effektivt och kunskapen utvecklas. Det går

att kringgå regeringens förbud att sälja utbildning till enskilda

studenter, hävdar motionären och frågar om det skall behövas.

Motion 2002/03:Ub321 (m) för fram förslag om att organisationer i sam-

arbete med universitet och högskolor skall tillåtas att sälja akademisk

utbild- ning till privatpersoner. Därmed skulle de privatekonomiska

kostnaderna för att läsa upp betyg eller vänta på en önskad

utbildningsplats kunna minska. Den nuvarande ordningen är enligt motionären

både orättvis och ineffektiv. Motionen är inte inriktad på försäljning av

utbildning utomlands.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Principen om avgiftsfri utbildning för svenska studenter är inte ifrågasatt

av motionärerna, vilket är helt i överensstämmelse med utskottets uppfatt-

ning. I och med den förestående utvidgningen av EU tillkommer ytterligare

länder vilkas medborgare får rätt till tillträde till högre utbildning i

Sverige på samma villkor som svenska medborgare.

Omfattningen av utbildningen i Sverige av enskilda gäststuderande från

länder utanför EES-området har inte gått att fastställa utifrån tillgänglig

stati- stik. De uppgifter som återges i betänkandet Advantage Sweden är

hämtade från UNESCO Statistical Yearbook 1999 och innefattar utländska

medborga- re som deltar i högre utbildning, alltså bl.a. utländska

medborgare som är stadigvarande bosatta i Sverige. I en nyligen publicerad

rapport från Statistis- ka centralbyrån (UF 19 SM 0201) redovisas att

antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund, dvs. bosatta i Sverige men

födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands, läsåret

2001/02 var ca 10 000. Därtill kommer 7 220 nybörjare som var

utbytesstudenter. Gäststuderande utanför utbytesprogram, s.k. free movers,

ingår inte i den siffran. Hur många dessa är, och hur många av dem som

kommer från länder utanför EES-området, går enligt uppgift från Statistiska

centralbyrån inte att få fram.

Utredningen bakom Advantage Sweden tog inte ställning till om avgifter

skulle införas eller inte. Eftersom utgångspunkten varit att antalet

utländska studenter i den svenska högskolan borde öka, angav utredningen

att staten, om man bibehåller avgiftsfriheten, skulle behöva tillföra ca

525 miljoner kronor för ytterligare studieplatser och för stipendier,

marknadsföring, ut- veckling av kurser, gästlärare m.m., medan alternativet

med avgiftsbelägg- ning för studenter från länder utanför EES-området

skulle kräva ett tillskott av ca 320 miljoner kronor för stipendier,

marknadsföringsåtgärder m.m.

I proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan tog regeringen avstånd från

förslaget att avgiftsbelägga utbildning för gäststudenter från länder utan-

för EES-området (s. 187). Regeringen pekade bl.a. på att en sådan

avgiftsbe- läggning skulle göra det nödvändigt att skapa en stor mängd nya

stipendier, och att det skulle krävas en betydande administrativ apparat

för att handha avgifter och stipendier. Vidare påpekade regeringen att en

fortsatt avgiftsfri- het innebär att Sveriges ställning i förhållande till

övriga nordiska länder inte rubbas, och att det finns en uppenbar risk att

inflödet av utländska studenter skulle minska om Sverige införde avgifter

när t.ex. våra nordiska grannländer och Tyskland inte har gjort det.

På förslag av utskottet avslog riksdagen Kristdemokraternas förslag i den-

na fråga även förra året (bet. 2001/02:UbU4 s. 41). Utöver det som sagts i

det föregående vill utskottet även nu hänvisa till att det är svårt att

bedöma ef- fekterna för lärosätena om man skulle få en kategori som betalar

avgift för utbildningen medan andra studenter inte gör det.

Att införa en möjlighet för svenska studenter som inte lyckats bli antagna

till önskad utbildning att "köpa sig" förbi medsökande skulle enligt

utskottets uppfattning stå i direkt strid med strävandena att minska den

sociala snedre- kryteringen och att öka jämlikheten i samhället.

Frågor om tillträde till högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om ändring av kraven för grund- läggande

behörighet till högskoleutbildning, decentralisering av antagningen och

meritvärdering vid urval.

Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (m), 13 (kd), 14 (kd) och 15 (fp, kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 6 att villkoren för

grundläggande behörighet skall återställas så att studentexamen från gymna-

sieskolans studieförberedande program blir behörighetsvillkor för högskole-

studier.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Behörighetsvillkoren för tillträde till grundläggande högskoleutbildning

har sedan mycket lång tid definierats i termer av gymnasieutbildning, såsom

denna under olika tidsperioder har varit organiserad. De nuvarande

villkoren för grundläggande behörighet fastställdes efter förslag i

proposition 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning (bet. UbU11, rskr.

264) för att möta de första ungdomarna som skulle komma ut ur det

programindelade gymnasiet. Ända sedan 1977 års högskolereform har slutförd

utbildning på någon av gymnasieskolans linjer - såväl studieförberedande

som yrkesförbe- redande - kunnat ligga till grund för allmän behörighet

till högskoleutbild- ning. Beslutet år 1996 innebar en betydande skärpning

av behörighetsvillko- ren, i och med kravet att man för att få

grundläggande behörighet (ny beteck- ning på det som förut hette allmän

behörighet) måste ha godkänt betyg i kur- ser om sammanlagt minst 90 % av

det antal poäng som krävs för fullständigt program.

Ett viktigt motiv bakom de förändringar som gjorts i den gymnasiala ut-

bildningen under de senaste decennierna har varit att göra det möjligt för

ungdomarna att välja gymnasieutbildning efter personligt intresse utan att

därmed riskera att hamna i återvändsgränder. Detta har också varit ett av

skälen till att den nuvarande gymnasieskolans nationella program innehåller

en betydande kärna av gemensamma ämnen (kärnämnen).

Utskottet anser att det som Folkpartiet föreslår skulle innebära ett stort

steg bakåt i utvecklingen av ungdomsutbildningen i gymnasieskolan.

Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna för i var sin motion fram

krav på decentralisering av antagningen.

I Moderaternas motion 2002/03:Ub486 yrkande 1 sägs att det skall vara upp

till varje lärosäte att avgöra vilka antagningsbestämmelser som skall

gälla, så länge systemet utformas så att rättssäkerhet och

diskrimineringslag- stiftning följs. Folkpartiet lyfter i motion

2002/03:Ub323 yrkande 7 fram vikten av att det finns flera sätt för

studenten att kunna bli antagen till hög- skolan. Högskolorna har, menar

motionärerna, en god uppfattning om vilka förkunskapskrav som behövs för

olika kurser. De måste tillåtas att i större utsträckning använda sig av

tester och intervjuer för att avgöra om studenten har förutsättningar för

en viss utbildning. Kristdemokraterna skriver i motion 2002/03:Ub448

yrkande 6 att högskolorna skall ha stor frihet att utarbeta egna

behörighetskrav och urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär. Staten

skall garantera jämlikhet och kvalitet i antagningsprocessen.

Antagningsperi- oden bör vara nationellt samordnad, så att presumtiva

studenter kan söka flera utbildningar och lärosäten samtidigt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet anser att det behövs ett visst mått av nationell likhet när det

gäll- er urvalsregler. Riksdagen godkände förra året förslaget i

propositionen Den öppna högskolan att styrelsen för respektive lärosäte

skulle få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder som skall användas för

högst 10 % av platser- na på utbildningar som vänder sig till nybörjare.

Det har fullföljts genom en ändring i högskoleförordningen (7 kap. 10 § och

en ny 16 c §), som trädde i kraft den 1 januari 2003. Några erfarenheter

som ger underlag för att övervä- ga ytterligare ändringar finns därför ännu

inte.

Folkpartiet och Kristdemokraterna tar även upp de särskilda förkunskaps-

kraven, som de vill att respektive lärosäte skall få bestämma självt.

Utskottet anser, liksom regeringen i propositionen Den öppna högskolan (s.

57), att det är viktigt att behörighetskraven inte varierar mellan

lärosätena för i huvudsak likartade utbildningar. Systemet med

standardbehörigheter är ett verktyg för att säkerställa detta. Examina med

samma benämning, eller med samma sammansättning av ämnen och poäng, bör

kunna värderas på samma sätt i samhället, oavsett vilket lärosäte som

utfärdat dem. Detta skulle motverkas om lärosätena skulle ställa upp

förkunskapskrav som skiljer dem från var- andra, och det skulle sannolikt

vara till påtaglig nackdel för de nyare hög- skolorna.

När det gäller själva genomförandet av antagning har varje lärosäte ansva-

ret och är inte förpliktat att använda sig t.ex. av samordnad antagning

genom Verket för högskoleservice (VHS). En stor del av dem har dock valt

att göra det. Utskottet är inte berett att förorda någon skyldighet att

delta i den sam- ordnade antagningen eller att underordna sig något

nationellt beslut om an- tagningsperioder.

Meritvärderingen vid antagning till grundläggande högskoleutbildning tas

upp i två motioner.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub444 yrkande 14 att det skall

utvecklas en modell för viktning av gymnasiebetygen. Dagens modell - att

urvalet grundas på genomsnittsvärdet av betygen i alla kurser - medför

enligt motionärerna risk för att eleverna väljer sådana kurser där det

anses vara lättare att få bra betyg.

I motion 2002/03:Ub352 (fp) för motionärerna fram tanken att begreppet

arbetslivspoäng skall utvidgas (yrkande 1) och att förtroendevalt politiskt

arbete skall ge arbetslivspoäng (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Regeringen har aviserat att reglerna för meritvärdering av betyg sannolikt

kommer att behöva ses över, när Gymnasiekommittén har lämnat sina förslag.

Kommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasie-

skolan (SOU 2002:120) publicerades i januari 2003. Enligt kommittén borde

ett riksdagsbeslut kunna komma under våren 2004 och ett genomförande ske

tidigast läsåret 2006/07. Riksdagen bör invänta regeringens beredning av

Gymnasiekommitténs förslag. Även frågan om hur arbetslivserfarenhet be-

aktas vid urval bör kunna prövas i det sammanhanget. Riksdagen bör således

avslå även motion 2002/03:Ub352.

Studenternas rättssäkerhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om studenternas rättssäkerhet och om

skadestånd vid undermålig undervisning med hänvisning till att frågorna

just nu bereds i Utbildningsdepartementet respektive hos Justitiekanslern.

Jämför reservationerna 16 (kd) och 17 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Frågor om studenternas rättssäkerhet tas upp i tre motioner.

Enligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub491yrkande 2 måste hög-

skolornas lokala regelverk göras bättre tillgängliga för studenter och

personal, och oreglerade områden måste snarast regleras. Motionärerna

hävdar att varken studenter eller högskolans företrädare i dag vet vilka

regler som gäller.

Centerpartiet begär i motion 2002/03:Ub489 yrkande 7 ett förtydligande av

högskoleförordningen för att säkra studenternas rättssäkerhet.

Studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå prov bör regleras

tydligare i förordningen, anser motionärerna.

I motion 2002/03:Ub235 (m) föreslås att det skall tillsättas en utredning

om en enskild students rätt till skadestånd vid undermålig undervisning.

Med dagens regelverk kan studenten anmäla lärosätet till Högskoleverket,

och verket har skyldighet att undersöka frågan närmare och eventuellt rikta

kritik mot lärosätet. Motionärerna påpekar att beslutet att studera i

högskolan inne- bär ett ekonomiskt åtagande för studenten. Om det visar sig

att utbildningen är direkt undermålig bör studenten därför även kunna

kompenseras ekono- miskt, menar de.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivan- den.

Regeringen gav i februari 2001 Högskoleverket i uppdrag att ur ett rättssä-

kerhetsperspektiv utreda om de författningsbestämmelser i främst högskole-

förordningen som påverkar studenternas situation behöver kompletteras eller

förtydligas. Verket skulle också utreda om det i övrigt behövdes åtgärder

som stärker studenternas rättssäkerhet, t.ex. information om gällande

bestämmel- ser och vägledning för högskolorna i deras arbete med

föreskrifter, råd och riktlinjer. Högskoleverket redovisade uppdraget i

november 2001 (20 åtgär- der för att stärka studenternas rättssäkerhet,

Högskoleverkets rapportserie 2001:27R). Rapporten har remissbehandlats och

bereds nu i Utbildningsde- partementet.

Högskoleverket behandlade våren 2001 en skrivelse från en student som var

mycket missnöjd med en kurs i radiojournalistik i digital miljö, som an-

ordnats av Uppsala universitet. I skrivelsen yrkade studenten skadestånd på

grund av att hon inte hade fått den utbildning som utlovats i kursplanen

och av den kursansvarige. Studentens klagomål, som bl.a. gällde

informationen om kursen, antagningen av studenter, brist på ansvariga

lärare, uteblivna kursmoment och mål som inte uppfyllts, bekräftades i

huvudsak av Högsko- leverket. I en skrivelse till regeringen påpekade

verket att den skada som studenten hade lidit inte kan anses orsakad av

felaktig myndighetsutövning, vilket är det som grundar skyldighet för

staten att utge skadestånd enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207).

Verket ansåg inte heller att det fanns tillräcklig grund för att anse att

den information som lämnats i kursplanen varit felaktig, och att därför

inte heller 3 kap. 3 § skadeståndslagen var till- lämplig. Högskoleverket

ansåg det otillfredsställande att skadeståndsreglerna inte är utformade så

att ett universitet eller en högskola kan bli skadestånds- skyldig även i

de fall då en utbildning haft betydande brister. Regeringen borde enligt

verkets mening göra en översyn av gällande regelverk.

Anspråket på skadestånd överlämnades till Justitiekanslern, som handlägg-

er skadeståndsanspråk mot staten i fall som detta. Justitiekanslern har

ännu inte avgjort ärendet. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening

inte ta något initiativ i enlighet med motionen.

Kårobligatoriet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med hänvisning till tidigare ställningstaganden avslå

motioner om avskaffande av kårobligatoriet.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

Enligt 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) får regeringen meddela före-

skrifter om skyldighet för studenterna vid högskolorna att tillhöra

särskilda studentsammanslutningar. Med stöd av detta har regeringen

utfärdat förord- ningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och

studentföreningar vid universitet och högskolor.

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Ub487 yrkande 7 att 4

kap. 4 § högskolelagen skall avskaffas. Enligt motionärerna är det en fun-

damental felbedömning att tro att man inte kan garantera en representation

i högskolans organ eller en studiesocial verksamhet, om obligatoriet skulle

försvinna. De hävdar också att obligatoriet kan antas ha en snedvridande

effekt på konkurrensen mellan olika lärosäten, eftersom dessa inte behöver

anstränga sig för att utveckla nya former för studentmedverkan och

represen- tation. I motion 2002/03:Ub486 yrkande 9 begär partiet förslag i

anslutning till ett avskaffande av obligatoriet.

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub323 yrkande 13 att kårobligato-

riet utgör en kränkning av den grundlagsfästa föreningsfriheten. Partiet

anser inte heller att obligatoriet är nödvändigt för att studentinflytande

skall säkras.

Även Kristdemokraterna anser enligt motion 2002/03:Ub448 yrkande 8 att

obligatoriet är principiellt felaktigt och måste ersättas av frivilligt

deltagande. Motionärerna skriver att universitet och högskolor måste bli

bättre på att åtgärda strukturella brister som leder till att studentkårer

återkommande måste hantera fall till följd av dessa brister. Det är inte

rimligt att studentkårerna svarar för verksamhet som egentligen är i

utbildningsanordnarens intresse, heter det i motionen.

Föreningsfriheten är även för Centerpartiet, enligt motion 2002/03:Ub489

yrkande 6, det grundläggande motivet för att kårobligatoriet bör avskaffas.

Dessutom hävdas i motionen att kårobligatoriet inte fyller den funktion som

ursprungligen åsyftades, eftersom studenterna inte känner att kåren

tillfreds- ställer sina medlemmars behov.

Kårobligatoriet beskrivs i motion 2002/03:Ub222 (kd) som en skamfläck som

står i strid med artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga

rättigheterna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Riksdagen har behandlat liknande förslag under varje riksmöte den senaste

mandatperioden. I december 1994 beslutade riksdagen att kårobligatoriet

skulle bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135). Regeringen

anför- de bl.a. att de obligatoriska studentsammanslutningarna inte hörde

till de sammanslutningar som omfattas av den negativa föreningsrätten, och

att Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna också hade

prövat kårobligatoriet och inte ansett det stå i strid med Europarådets

konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande frihe- terna. Utskottet fann då att det trots ett omfattande

utredningsarbete - som redovisades i propositionen - inte hade visat sig

möjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de problem som

är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Även nu hänvisar

utskottet till att vid en av- vägning mellan de principiella skälen för att

avskaffa obligatoriet och de praktiska fördelarna med att behålla det väger

de sistnämnda tyngst. Det har hittills inte kommit fram något konkret

förslag till hur studenternas represen- tation i högskolans organ och den

studiesociala verksamhet som de obligato- riska studentsammanslutningarna

bedriver skall garanteras vid ett avskaffande av obligatoriet. Utskottet

utgår från att den systematiska granskning av hög- skoleutbildningens

kvalitet som numera genomförs av Högskoleverket kom- mer att avslöja om

några lärosäten försummar att uppmärksamma strukturella brister i

verksamheten och leda till att lärosätena själva tar ansvar för att åt-

gärda sådana.

Övriga studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte göra något tillkännagivande om studentkontrakt.

Utskottet föreslår också, med hänvisning till pågående arbete i Al-

koholkommittén, att riksdagen skall avslå ett motionsyrkande om åtgärder

för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter. Ett yrkande om

uppföljning av studenternas lärartid avstyrks med hän- visning till

pågående arbete i Utbildningsdepartementet.

Jämför reservationerna 19 (fp) och 20 (v, mp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub323 yrkande 12 ett tillkännagivande om

inrättande av studentkontrakt. Sådana bör enligt motionärerna upprättas av

varje lärosäte och innehålla principer för hur bl.a. rättning och

betygssätt- ning skall gå till samt studenternas skyldigheter, inte minst

att ägna tid och kraft åt studierna. Studenten skall ha rätt att överklaga

sitt betyg eller få sin uppsats bedömd av någon annan, i sista hand av

institutionens professor. Kontraktens precisa innehåll kan variera mellan

lärosätena och skillnaderna mellan dem vara ett av underlagen när studenten

väljer lärosäte för sina studi- er. Även för doktorander bör det finnas

kontrakt, som skall ange exempelvis hur mycket handledning doktoranden kan

kräva.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Möjligheten att överklaga betyg ingår bland de förslag om förstärkning av

studenternas rättssäkerhet som för närvarande bereds inom Utbildningsde-

partementet (jfr ovan). Motionärerna redovisar inte närmare vilka

rättsverk- ningar kontraktet avses ha för studenten eller för lärosätet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande om

studentkontrakt.

I motion 2002/03:Ub317 föreslår Vänsterpartiet ett tillkännagivande om att

högskolorna i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder för

att minska alkoholkonsumtionen bland studenterna. Bland de yngre studenter-

na (18-25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i

samma ålder, vilket innebär att de riskerar att lägga grunden till framtida

alkoholism och även att få försämrade studieresultat. Studentnationer och

liknande organisationer är ekonomiskt beroende av intäkter av sin

alkoholför- säljning, och det finns därför inget incitament för dem att

begränsa utskänk- ningen. Det krävs att högskolorna tillsammans med

studentorganisationerna vidtar konkreta åtgärder som minskar

alkoholkonsumtionen bland studenter, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Den ökande alkoholkonsumtionen i samhället och i synnerhet bland ung- domar

är enligt utskottets mening ett allvarligt problem. Riksdagen godkände

våren 2001 den huvudinriktning av alkoholpolitiken som regeringen

föreslagit i proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för

alkoholpolitiken (bet. SoU8, rskr. 144). Det innebär att målet för

alkoholpolitiken skall vara att minska alkoholens medicinska och sociala

skadeverkningar. Detta skall ske genom åtgärder mot skadligt

dryckesbeteende och genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen. Som

särskilt prioriterade delmål anges bl.a. att skjuta upp alkoholdebuten,

minska berusningsdrickandet och åstadkomma fler alko- holfria miljöer. För

att genomföra handlingsplanen tillsattes därefter en kom- mitté (dir.

2001:22). Denna, som tagit namnet Alkoholkommittén, har till uppgift att

samordna insatserna på nationell nivå för att förebygga alkohol- skador och

att i samspel med kommuner och landsting stimulera insatserna på regional

och lokal nivå. Alkoholkommittén har knutit till sig en referensgrupp

bestående av företrädare för högskoleledningar, studentkårer och

studenthäl- sovårdsorgan. En enkätundersökning om studenters alkoholvanor,

som ge- nomförts av en forskare på uppdrag av Folkhälsoinstitutet,

presenterades i november 2002 på en konferens anordnad av Alkoholkommittén

och kommer inom kort att publiceras. Kommittén skall verka under hela den

tid som hand- lingsplanen omfattar, dvs. t.o.m. år 2005.

Vänsterpartiet vill också, enligt motion 2002/03:Ub318, att regeringen

skall ta initiativ till att utveckla enhetliga, jämförbara mått för att

beräkna och följa upp studenternas lärartid, dvs. den tid som studenterna

möter en lärare i olika situationer.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Som utskottet redan framhållit (avsnittet Övergripande frågor) är den

minskning av den genomsnittliga undervisningstiden per poäng som har påvi-

sats i flera undersökningar oroväckande. Fyra lärosäten har i april 2002 på

regeringens uppdrag redovisat förslag till nyckeltal avseende

grundutbildning. Dessa skulle bl.a. ange ett mått på undervisningstiden per

helårsstudent inom olika utbildningsnivåer och utbildningsområden. I sina

skrivelser till reger- ingen framhåller lärosätena bl.a. att utvecklingen

av alternativa pedagogiska former, såsom problembaserat lärande och

utbildning med IT-stöd, bidrar till att dimensionen undervisningstid eller

lärartid blir problematisk. De pekar också på svårigheter att få fram

relevanta uppgifter om lärartid från de befint- liga datorbaserade systemen

inom lärosätena. Vidare framhålls att lärartid kan vara av olika slag - det

är t.ex. stor skillnad mellan föreläsningar i storgrupp och enskild

handledning. För riksdagen är det utan tvekan angeläget att få fram

jämförbara uppgifter om studenternas lärartid. Arbetet på att utveckla

sådana mått bör därför fortsätta. Eftersom det redan pågår arbete inom Re-

geringskansliet med denna sak, anser utskottet inte att riksdagen bör göra

något tillkännagivande enligt yrkandet.

Det kan tilläggas att det, sedan Europeiska rådet i Stockholm i mars 2001

fastställt strategiska mål för utbildningssystemen, inom EU har inletts ett

arbete med att definiera indikatorer på olika områden, i syfte att man

skall kunna mäta framstegen och jämföra Europas insatser, internt och med

länder utanför unionen. Arbetet med indikatorerna pågår, och de första

resultaten väntas till sommaren 2003.

Examensfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om införande av en ny internationell examen.

En motion om Diploma Supplement avstyrks också, efter- som den är

tillgodosedd.

Jämför reservation 21 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Två motioner framför förslag om en ny internationell examen.

Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 15 att det skall in-

rättas en ny, internationellt jämförbar masterexamen. Det svenska systemet

med kandidat- och magisterexamina är enligt Folkpartiet inte enkelt att

över- sätta till andra länders regler.

I motion 2002/03:Ub243 (kd) sägs att regeringen bör ändra examensord-

ningen så att den internationellt erkända Master''''''''''''''''s degree kan utfärdas.

Stu- denter rör sig lättare mellan länder om utbildningssystemen liknar

varandra, och det är självklart enklare att söka jobb i andra länder om

utfärdade exami- na är jämförbara, heter det i motionen.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.

Enligt den gällande examensordningen (bilaga 2 till högskoleförordningen,

1993:100) finns det två typer av magisterexamen: magisterexamen med äm-

nesdjup och magisterexamen med ämnesbredd. Den senare, som infördes den 1

november 2001, presenterades av regeringen i propositionen Den öppna

högskolan (prop. 2001/02:15, s. 120 f.). Ett av syftena med den nya examen

var att ge förutsättningar för en mångfald och flexibilitet som underlättar

för ökad internationalisering av svensk högre utbildning. För

magisterexamen - både den med ämnesdjup och den med ämnesbredd - anges i

examensord- ningen en engelsk översättning: Master of . I övrigt gäller att

en översätt- ning av examensbenämningen till ett eller flera språk får

anges i examensbe- viset, och att den högskola som utfärdar beviset

beslutar om översättningen.

Som framgått ovan (avsnittet Övergripande frågor) arbetar sedan april 2002

en arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet med en översyn av vissa

examensfrågor i högskolan, mot bakgrund av såväl den nationella som den

internationella utvecklingen det senaste decenniet. En delrapport, Magis-

terexamen i internationell belysning (Ds 2003:4) har nyligen publicerats

och remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen skall slutredovisa

uppdraget senast den 1 december 2003.

I motion 2002/03:Ub215 (m) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att det

bör införas en fungerande form av Diploma Supplements. Syftet är att ut-

ländska utbildningar om nödvändigt skall kunna kompletteras för att bli

gilti- ga i Sverige och stimulera rörligheten på den globala

arbetsmarknaden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Som en följd av att Sverige har ratificerat den s.k. Lissabonkonventionen

om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen har

regeringen föreskrivit att det till alla examensbevis som utfärdas inom den

statliga högskolan fr.o.m. den 1 januari 2003 skall fogas en bilaga som be-

skriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Bilagan utgör

ett sådant Diploma Supplement som nämns i Lissabonkonventionen. Högskole-

verket meddelar närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. Något

tillkännagivande enligt motionsyrkandet är enligt utskottet inte behövligt.

Validering och komplettering av utländsk högre utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om bättre möjligheter till validering och

komplettering av utländsk högre utbildning. Utskottet hänvisar till

pågående beredning i Utbildningsdepartementet och till att Hög- skoleverket

på begäran värderar utländska utbildningar.

Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderaterna skriver i motion 2002/03:Sf332 yrkande 19 att det i praktiken

är svårt för personer med utländsk utbildning att komplettera denna vid

svenska högskolor.

Folkpartiet anser enligt motion 2002/03:Sf226 yrkande 9 att den validering

av utländska examina som i viss mån redan förekommer är en byråkratisk

process som inte leder till de radikala förändringar i rekryteringen av

utländs- ka akademiker som landet behöver. I stället för detta vill partiet

att allmänna test skall genomföras ofta och regelbundet vid de flesta av

landets universitet och högskolor.

Kristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Sf334 yrkande 40 att reger-

ingen snarast skall återkomma till riksdagen med en proposition om valide-

ring. Enligt Integrationsverkets årsrapport från 2001 är det endast 39 % av

de utlandsfödda akademikerna som har ett arbete motsvarande deras

utbildning, framhåller motionärerna och menar att möjlighet att få sin

utländska utbild- ning validerad och eventuellt kompletterad är viktig för

att invandrare skall få ett bättre läge på arbetsmarknaden.

Miljöpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub463 yrkande 1 ett tillkännagi-

vande till regeringen om vikten av att hitta system som utvärderar

utländska utbildningar mer rättvist. I dag blir utländsk hög utbildning

ibland nedvärde- rad. Det är inte rimligt att vi fortsätter att inte ta

till vara de mänskliga resur- ser som finns i vårt land, framhåller

motionärerna.

I motion 2002/03:Ub215 (m) föreslås att Högskoleverket från årsskiftet

skall ta över ansvaret för information och uppföljning till arbetsmarknaden

om människor med utländska examina (yrkande 2). Motionären anser också att

Högskoleverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning över utrikes

utbildningar och deras närmaste svenska motsvarigheter (yrkande 3).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivan- den.

Utskottet har erfarit att en skrift om validering inom kort kommer att pub-

liceras i Departementsserien (Ds). Skriften avses bli remissbehandlad innan

regeringen tar ställning till vilka åtgärder som bör vidtas och vilka

förslag som eventuellt behöver läggas fram för riksdagen.

Högskoleverket skall enligt sin instruktion (2003:7) svara för bedömningar

av utländska utbildningar på eftergymnasial nivå, dels enligt vad som är

sär- skilt föreskrivet, dels för tillämpningen i Sverige av direktiv och

konventioner om erkännanden av utländska utbildningar. Den som har en

utländsk utbild- ning på högskolenivå kan ansöka hos Högskoleverket om att

få sin examen bedömd och får då ett utlåtande som kan användas tillsammans

med betygen från den utländska utbildningen. Utlåtandet anger kortfattat

vilken svensk examen den utländska examen motsvarar, vilket skall

underlätta både för den som söker arbete och för arbetsgivarna. Enligt

uppgift från Högskoleverket tar en värdering högst fyra månader från det

att alla handlingar inkommit dit. Verket använder flera kriterier vid sin

bedömning av en utländsk examen. De viktigaste är utbildningens längd,

ämnesfördjupning, examensarbete och syfte. När det gäller de -

jämförelsevis fåtaliga - yrken där behörigheten är reglerad i Sverige är

det i stället respektive fackmyndighet som bedömer utländska utbildningar.

Det största antalet reglerade yrken tillhör Socialstyrel- sens område.

Motion 2002/03:Ub215 tar också upp uppföljning till arbetsmarknaden av

personer med utländska examina. Utskottet vill på den punkten hänvisa till

att regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att genomföra en

nationell kartläggning och analys av olika former av kompletterande

högskoleutbild- ningar för utländska akademiker samt kontinuerligt följa

upp antagningen av utländska akademiker till dessa utbildningar och

innehållet i utbildningarna. Verket skall lämna redovisning av uppdraget

senast den 11 april 2004.

Övriga frågor om internationellt utbyte

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om utvärdering av instrumenten för

meritvärdering av genomgången utbildning och två motioner om ökat

internationellt utbyte. Utskottet hänvisar till pågående utred- ning och

beredningsarbete inom Utbildningsdepartementet.

Jämför reservationerna 24 (fp, kd, c) och 25 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Under rubriken Internationalisering för Centerpartiet i motion

2002/03:Ub489 yrkande 11 fram förslaget att regeringen skall ta initiativ

till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering av genomgången

utbildning. Det är viktigt att inte skapa ett lappverk där meritvärdet av

genomgången utbildning är oklart, skriver motionärerna. I en tid med

alltmer tilltagande internationali- sering i utbildningarna och ett ökat

internationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste

instrumenten för meritvärdering följa med i ut- vecklingen. Motionärerna

nämner meritvärderingen dels vid antagning till utbildningar, dels vid

ansökan om studiemedel. Att Sverige nu har anslutits till

Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är utagerad, skriver de.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Lissabonkonventionen gäller erkännande av bevis avseende högre utbild- ning

i Europaregionen. En följd av Sveriges ratificering av konventionen är att

rätten att tillgodoräkna sig genomgången högskoleutbildning för högsko-

leutbildning vid ett annat lärosäte utvidgades till att gälla även gentemot

alla länderna i konventionen. Detta har kommit till uttryck genom en

ändring av 6 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft

den 1 novem- ber 2001.

Den arbetsgrupp för översyn av vissa examensfrågor i högskolan, som ut-

skottet hänvisat till i avsnittet Övergripande frågor, skall bl.a. utreda

om det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att den information

som används i utlandet om svensk utbildning är tillförlitlig, och vilka

åtgärder som eventu- ellt bör vidtas.

Utskottet anser att motionsyrkandet till viss del är tillgodosett med det

som här beskrivits.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 14 ett tillkännagivande

om ökat internationellt utbyte vid universitet och högskolor. Ett mål bör

enligt Folkpartiet vara att alla som läser för en magisterexamen skall

genom- gå en del av utbildningen i ett annat land. Det är viktigt att

studiemedelssy- stemet inte utformas så att det missgynnar studier

utomlands. Samtidigt är det angeläget att få fler utländska studenter vid

de svenska lärosätena, och för att åstadkomma det bör fler utbildningar där

huvudspråket inte är svenska byggas upp. Rekryteringen av lärare från andra

länder måste också förbättras.

Enligt motion 2002/03:T377 (fp) yrkande 6 bör danska och svenska staten

gemensamt diskutera vilka regler och bestämmelser som kan samordnas i syfte

att underlätta växelvisa studier i Sverige och Danmark.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Vikten av ett ökat internationellt utbyte både av studenter och lärare står

sedan lång tid klar. I propositionen Den öppna högskolan deklarerar reger-

ingen som sin bedömning att den internationella rörligheten bland

studenter, doktorander, lärare och annan personal inom högskolan bör öka

(prop. 2001/02:15, s. 172). Där redogörs också för ett antal olika program

som syftar till att främja internationellt utbyte. Sådana redogörelser har

också under senare år regelbundet getts i budgetpropositionerna.

Internationella program- kontoret har på regeringens uppdrag redovisat en

analys av det minskande antalet svenska studenter och det relativt låga

antalet svenska lärare som deltar i utbytesverksamheten inom

Erasmusprogrammet (Internationella pro- gramkontorets skriftserie nr 7).

Programkontoret har också lagt fram ett antal förslag till åtgärder för att

öka deltagandet. Ärendet bereds nu i Utbildnings- departementet.

Regeringen meddelade i den senaste budgetpropositionen att ett antal lä-

rosäten redovisar en kraftig ökning av antalet kurser på engelska. I

databasen www.studera.nu, som är Högskoleverkets webbtjänst för

studieinformation, finns uppgifter om ett mycket stort antal kurser på

andra språk än svenska, främst engelska, från så gott som alla lärosäten.

Utskottet har erfarit att en kartläggning av hinder för gränsöverskridande

studier mellan de nordiska länderna pågår inom ramen för Nordiska Minister-

rådet.

Lärarna i högskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om lärarnas villkor och ar-

betsmöjligheter, bl.a. med hänvisning. till att lönesättning inte är en

riksdagsfråga. Utskottet avstyrker också, med hänvisning till pågå- ende

utredning, ett motionsyrkande om att begära ett samlat förslag till

strategi för att öka rekryteringen av högskolelärare.

Jämför reservationerna 26 (kd) och 27 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub448 yrkande 11 ett tillkänna-

givande om högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter. Eftersom

problemet med lärarförsörjning redan är stort och inom en snar framtid kom-

mer att bli en flaskhals är det viktigt att snarast vidta åtgärder som

gynnar rekryteringen av lärare till högskolan, menar motionärerna. Det

krävs bl.a. att högskolelärarnas löner kommer i paritet med dem som erbjuds

för liknande kompetens på arbetsmarknaden i övrigt. Att, som regeringen

förordat, höja adjunkternas kompetens till magisternivå räcker inte. Det

rimliga är enligt motionärerna att yngre respektive nyanställda adjunkter

erbjuds möjlighet att inom anställningen genomgå forskarutbildning och

avlägga licentiatexamen eller liknande. I Kristdemokraternas budgetförslag,

som behandlades i betän- kande 2002/03:UbU1, har medel avsatts till ett

nytt anslag för att öka andelen disputerade lärare. Enligt motionärerna

krävs det att all undervisande personal i högskolan får pedagogisk

utbildning. Det är inte utbildning i form av gene- rella teorier som

behövs, utan mer av ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om utvärdering

och om olika examinationsformer, heter det i motio- nen. Eftersom det inte

är allom givet att vara bra forskare och inte allom givet att vara bra

pedagoger, skall det finnas möjlighet att specialisera sig på endera

uppgiften.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Som utskottet i flera olika sammanhang har påpekat, är lönesättningen på

arbetsmarknaden inte en fråga som avgörs av statsmakterna, utan av parterna

på arbetsmarknaden.

Ett avsnitt i propositionen Den öppna högskolan handlar om adjunkter (s. 97

f.). Där sägs att för att förbättra adjunkternas roll och status och

tillför- säkra utbildningen nödvändig forskningsanknytning bör kompetens-

och utbildningsnivån på sikt höjas till magisterutbildning eller

motsvarande kom- petensnivå. Enligt regeringen bör lärosätena, vid sidan av

den pedagogiska utbildningen, även erbjuda ämnesfördjupande

kompetensutveckling för sina anställda adjunkter. Detta kan t.ex. ske genom

magisterutbildningar eller forskarutbildning.

Regeringen har i regleringsbrev för 2003 uppdragit åt Högskoleverket att

utreda adjunkternas situation och framtid. I detta ingår att granska

adjunkter- nas situation som lärare vid universiteten och högskolorna, att

utvärdera ad- junkternas möjlighet till utveckling och karriär, att granska

behörighetskraven för anställning som adjunkt samt att kartlägga hur den

svenska anställnings- formen som adjunkt förhåller sig till andra länders

anställningsformer för jämförbara lärarkategorier.

I en lektors arbetsuppgifter skall, enligt 3 kap. 5 § högskolelagen

(1992:1434), normalt ingå både utbildning och forskning. Någon motsvarande

bestämmelse finns inte för adjunkter, utan lärosätet bestämmer i vilken om-

fattning som en adjunkt skall ha hand om utbildning, forskning eller konst-

närligt utvecklingsarbete, och administrativt arbete. Utskottet anser inte

att riksdagen bör föreslå någon ändring på dessa punkter.

För två av de åtgärder som föreslås i motionen - lönehöjning och forskar-

utbildning inom ramen för tjänsten som adjunkt - krävs det pengar. Riksda-

gen har avslagit Kristdemokraternas budgetalternativ, som bl.a. innebar att

antalet tillkommande platser i grundläggande högskoleutbildning skulle

minskas.

Ett samlat förslag till strategi för att öka rekryteringen av

högskolelärare efterlyses av Centerpartiet i motion 2002/03:Ub489 yrkande

1.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

En ökad examination i forskarutbildningen har varit målet för flera av re-

geringens åtgärder de senaste åren, bl.a. när villkoren för antagning till

fors- karutbildning för några år sedan stramades upp och anspråken på

individuella studieplaner och uppföljningen av dessa höjdes (prop.

1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7, rskr. 109). I regleringsbrev för 2003 har

regeringen uppdragit åt Högskoleverket att utreda det framtida behovet av

lärare vid landets högsko- lor och att bedöma den framtida dimensioneringen

av forskarutbildningen och de postdoktorala meriteringsmöjligheterna

utifrån den egna kartläggningen och utvärderingen. Uppdraget skall

redovisas senast den 31 oktober 2003. Utskottet anser att riksdagen bör

avvakta regeringens ställningstagande till redovisningen.

Distansutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå sex motionsyrkanden om distansutbildning. Utskottet

konstaterar att samma kvalitetskrav gäller för sådan ut- bildning som för

högskoleutbildning i allmänhet.

Jämför reservation 28 (c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub489 att allteftersom det livs-

långa lärandet ökar i betydelse får distansutbildning en större och

viktigare funktion att fylla. Partiet anser att det krävs betydande

insatser för att utveckla pedagogiska former som gör distansutbildning till

en fullgod lärandemiljö (yrkande 12). Vidare bör Högskoleverket få i

uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen

(yrkande 13). Likvärdiga kvalitets- krav som ställs på traditionell

högskoleutbildning bör ställas på distansutbild- ning (yrkande 14). Kurser

i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all pedagogisk

grundutbildning och vidareutbildning för högskolelärare (yrkande 15).

I motion 2002/03:Ub376 (s) föreslås ett tillkännagivande om vikten av att

utbudet av distansutbildning får styras av de behov och den efterfrågan som

finns ute i samhället, och inte av vad lärosätena anser sig ha råd och

möjlighet att erbjuda. Staten skulle enligt motionärerna kunna ge något

befintligt nät- verk av studiecentrum, t.ex. NITUS (Nätverksgruppen för

IT-baserad utbild- ning via lokala studiecentra) i uppdrag att formulera

behoven.

En översyn av de statliga bidragens fördelning vid universitets- och hög-

skolestudier på distans begärs i motion 2002/03:Ub441 (s). Kommunerna

lägger ner en hel del ekonomiska resurser för lokaler, telebildutrustning

och liknande, och motionärerna påpekar att de kommuner som har störst behov

av att kunna erbjuda sin invånare distansutbildning oftast har ansträngd

ekonomi.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivan- den.

Distansutbildning som anordnas av universitet och högskolor ingår i deras

verksamhet och samma kvalitetskrav gäller för distansutbildning som för

lärosätenas övriga verksamhet. Det system för kvalitetsutvärdering av ämnen

och utbildningsprogram som statsmakterna har beslutat om och som nu

genomförs av Högskoleverket omfattar självfallet även den utbildning som

lärosätena genomför i distansform. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

har till uppgift bl.a. att verka för en ökad tillämpning av nationella och

inter- nationella kunskaper och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning.

Detta görs bl.a. genom publicering på myndighetens webbplats. Enligt sin

instruk- tion (2002:26) skall myndigheten vid fullgörande av sina uppgifter

beakta studenternas perspektiv. Regeringen har i regleringsbrev till

lärosätena före- skrivit att dessa, för att förbättra kvaliteten i

verksamheten, skall arbeta aktivt med undervisningens förnyelse och det

pedagogiska utvecklingsarbetet, på egen hand eller i samarbete med andra

lärosäten utveckla och genomföra utbildning i högskolepedagogik samt

erbjuda pedagogisk utbildning för alla anställda lärare som saknar sådan

utbildning. Det närmare innehållet i den pedagogiska utbildning som

lärosätena skall anordna för sina lärare bör be- stämmas av lärosätena

själva. Utskottet har erfarit att det pågår diskussioner mellan lärosäten

som anordnar distansutbildning angående kvalitetssäkring av denna.

Med anledning av det som sägs i de två motionerna från socialdemokratis- ka

motionärer vill utskottet framhålla att universiteten och högskolorna

enligt högskolelagen skall samverka med det omgivande samhället (1 kap. 2 §

andra stycket). Regeringen har i regleringsbrev för 2003 ålagt dem att i

ökad ut- sträckning och i nära samverkan med arbetslivet utforma

utbildningar som är attraktiva för studenterna och samtidigt svarar mot

arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt. För att stimulera

regional samverkan mellan univer- sitet, högskolor, kommuner, landsting,

länsstyrelser eller motsvarande organ har riksdagen beslutat avsätta 150

miljoner kronor under perioden 2002- 2004. Delegationen för regional

samverkan om högre utbildning fördelar medel till projekt och andra

insatser som utformats av universitet och högskolor i samarbete med sådana

lokala eller regionala organ, utifrån regionens egna förutsättningar och

behov. Syftet är att skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja

rekryteringen till högskolan. Utskottet är inte berett att ta initiativ

till en förändring av ansvaret för att planera och genomföra

högskoleutbildning.

Utbildning för vissa yrken

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till gällande examensordning föreslår utskottet att

riksdagen inte skall göra några tillkännagivanden om att kunskaper om homo-

och bisexuellas och transpersoners situation respektive kunskaper om

funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.

Jämför reservationerna 29 (fp) och 30 (kd).

Yrkanden om tandvårdsutbildning avstyrks med hänvisning till på- gående

beredning i Regeringskansliet. Riksdagen bör inte heller göra några

tillkännagivanden om dansutbildning, dramapedagogut- bildning eller

utbildning av skyddsingenjörer.

Jämför reservationerna 31 (v), 32 (v) och 33 (kd).

Ett yrkande om utbildning av imamer avstyrks också.

Jämför reservation 34 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Först behandlas här yrkanden som gäller flera yrkesutbildningar samtidigt.

Därefter tar utskottet upp yrkanden om befintliga utbildningar och

slutligen yrkanden om ny yrkesutbildning.

Behovet av utbildning i frågor om homosexuella, bisexuella och transperso-

ner (HBT-frågor) tas upp i fem motioner.

Folkpartiet tar i motion 2002/03:L249 yrkande 17 upp högskolans viktiga

roll när det gäller utbildningar för yrken i vilka man kommer i kontakt med

homo- och bisexuella och transpersoner som behöver stöd. Det gäller t.ex.

utbildningen för lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister

och poliser. Av en kartläggning från Folkhälsoinstitutet 1997 framgår det

att undervisning vid universitet och högskolor om homo- och bisexuellas och

transpersoners situation förekommer endast i begränsad omfattning. Högsko-

leverket bör enligt motionärerna få i uppdrag att lägga upp en plan för hur

undervisningen skall kunna förbättras på denna punkt inom ramen för de

allmänna demokratiska grundvärdena om respekt för mångfalden.

I stort sett samma förslag förs fram i motion 2002/03:Ub510 (s, fp, v, c,

mp) yrkande 3.

Vänsterpartiet begär i motion 2002/03:Ub303 att varje universitet och hög-

skola med hjälp av Högskoleverket skall genomföra en förändring av den

pedagogiska utbildningen för högskolelärare, så att den även förmedlar kun-

skaper i frågor om homo- och bisexuella och transpersoner (yrkande 1). Uni-

versitet och högskolor bör också tillsammans med Högskoleverket utarbeta

förbättrade metoder för att granska kurslitteratur ur ett HBT-perspektiv

(yr- kande 2). Beträffande lärare vid de medicinska fakulteterna framförs

samma förslag i Vänsterpartiets motion 2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2.

I motion 2002/03:Ub553 (s) föreslås att examensordningen i högskoleför-

ordningen skall förtydligas. Kunskap om homo- och bisexuella samlevnads-

former bör ingå i kraven för en rad yrkesexamina, nämligen desamma som

nämns i Folkpartiets motion och i fempartimotionen och dessutom barnmor-

skeexamen, social omsorgsexamen och psykoterapeutexamen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivan- den.

Respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

frihet och värdighet är grundläggande för vårt samhälle. Den värdegrund som

har fastlagts för utbildningen i det offentliga skolväsendet anknyter till

detta. All form av kränkande behandling skall aktivt motverkas av dem som

verkar inom skolan. Att diskriminera - direkt och indirekt - studenter och

sökande till högskolan på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning

är sedan ett knappt år förbjudet i den nya lagen om likabehandling av

studenter i högsko- lan (2001:1286). Av dem som utövar människovårdande

yrken, är lärare av något slag eller har att göra med människor inom ramen

för ordningsmakten eller rättskipningen måste krävas att de är villiga och

kapabla att möta männi- skor med respekt och inlevelse. Därför är kunskap

om människor med olika levnadsförhållanden och livsstilar viktig för alla

de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.

Den pedagogiska utbildningen av högskolans lärare utvecklas och genom- förs

av lärosätena själva, vart och ett för sig eller i samverkan mellan flera

lärosäten. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att den skall

omfatta undervisningsformer, metodiska ansatser samt examinations- och

utvärde- ringsformer. Jämställdhets- och genuskunskap skall ingå i

utbildningen. Rådet för högre utbildning, som ingår i Högskoleverket, har

till uppgift att stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitet

och högskolor. Av den redo- visning som regeringen i regleringsbrevet har

ålagt rådet att lämna skall det framgå hur rådet arbetar med att utveckla

metoder för att använda genusper- spektiv i undervisningen och utvecklandet

av pedagogiska kurser.

I den nu gällande examensordningen i högskoleförordningen (1993:100)

föreskrivs att det för den nya lärarexamen krävs bl.a. att studenten kan

"orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor,

ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden" och vidare att hon

eller han kan "inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen

och vid presentationen av ämnesstoffet". För läkarexamen och sjuksköterske-

examen krävs bl.a. att studenten har "utvecklat sin självkännedom och

förmå- ga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt

förhållningssätt och en helhetsbild av människan, har utvecklat sin förmåga

till goda relatio- ner med patienter och anhöriga". Samma eller snarlika

formuleringar finns i examensordningen när det gäller övriga yrkesexamina

inom vårdområdet.

I direktiven till den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som fått i

uppdrag att se över vissa examensfrågor i högskolan sägs bl.a. föl- jande:

Generella principer skall fastställas för hur omfattning och mål för en

yrkesutbildning bör formuleras i examensbeskrivningen. Vidare skall ge-

nerella principer fastställas för vilka krav målen bör ange. Härvid skall

hänsyn bl.a. tas till

- målens betydelse för utbildningens uppläggning

- målens betydelse som utgångspunkt för Högskoleverkets utvärde- ringar av

ämnen och program, och

- att målen skall spegla yrkeslivets krav i de fall utbildningen leder till

ett yrke som är reglerat i Sverige eller i andra EU-länder.

Utskottet anser inte att statsmakterna bör peka ut särskilda perspektiv som

skall anläggas på valet av kurslitteratur. I kursplanen för varje kurs

skall anges vilken kurslitteratur som skall användas. Kursplaner fastställs

på lokal nivå av ansvarig fakultetsnämnd eller särskilt organ för

grundutbildning. I dessa ingår både lärare och studenter. Kurslitteraturens

funktion är inte i första hand att bibringa studenterna de synsätt som

respektive text anlägger, utan att utgöra ett arbetsmaterial för en

utbildning som har till mål att studen- terna skall få förmåga att göra

självständiga och kritiska bedömningar och att självständigt urskilja,

formulera och lösa problem (1 kap. 9 § högskolelagen).

Mot bakgrund av det som här har redovisats anser utskottet att riksdagen

inte bör göra något tillkännagivande enligt motionsyrkandena.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:So457 yrkande 4 ett

tillkännagi- vande om att kunskap om funktionshinder skall ingå i vissa

utbildningar, nämligen till arkitekt, byggnadsingenjör och lärare.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Om vikten av att de angivna yrkesutövarna har kunskaper om funktions-

hinder har utskottet samma uppfattning som motionärerna.

Riksdagen beslutade för drygt två år sedan om en nationell handlingsplan

för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. SoU14, rskr. 240). Enligt

handlingsplanen skall personer med funktionshinder inte diskrimineras i

några sammanhang utan ha samma rätt som alla andra att delta i

samhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och

kultur. Läroplanerna såväl för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) som för de frivilliga

skolformerna (Lpf 94) föreskriver under rubri- ken Skolans värdegrund och

uppdrag att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar

och behov.

Med det styrsystem som gäller för högskoleutbildningen anges de natio-

nella kraven för varje särskild examen i examensordningen. I denna, som

utgör en bilaga till högskoleförordningen (1993:100), föreskrivs för

högsko- leingenjörsexamen bl.a. att studenten skall ha förvärvat kunskaper

om och färdigheter i att handha produktion, processer och arbetsmiljö med

hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål

avseende soci- ala förhållanden (kurs. här), resurshushållning, miljö och

ekonomi. För arki- tektexamen krävs bl.a. att studenten har kunskaper om

och färdigheter i att med helhetssyn planera, utforma, förvalta och förnya

bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn dels till alla människors och

samhällets behov (kurs. här), dels till krav på hållbara och funktionella

lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. För att få lärarexamen

skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att

förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål (kurs här.)

samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt

gällande föreskrifter och riktlinjer. Styrsystemet bygger på att lärosätena

utformar sina utbildningar så att de studenter som tar olika examina har de

kunskaper och färdigheter som anges i examensordning- en. Som nyss nämnts

förbereder för närvarande en arbetsgrupp inom Utbild- ningsdepartementet

generella principer för hur mål för en yrkesutbildning bör formuleras i

examensbeskrivningen.

Vänsterpartiets motion 2002/03:Ub307 tar upp behovet av teknisk utbildning

mot ohälsa i arbetslivet. Motionärerna anser att

skyddsingenjörsutbildningen inte har följt med förändringarna i arbetslivet

och hos tekniska system. Det behövs enligt deras mening en ny typ av

skyddsingenjörsutbildning som kopplas till befintliga eller nya

civilingenjörsprogram och därmed också till forskning. Högskoleverket

föreslås få i uppdrag att genomföra en sådan för- ändring (yrkande 1).

Vidare föreslås att regeringen skall tillsätta en utredning med uppdrag att

utarbeta en strategi för hur kompetens avseende människa- teknik kan bli en

viktig komponent i all högre teknisk utbildning (yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

För närvarande ges en utbildning till arbetsmiljöingenjör (ny beteckning på

det som tidigare kallats skyddsingenjör) av Arbetsmiljöinstitutet.

Utbildning- en är att betrakta som en specialistutbildning för

ingenjörer/naturvetare med arbetsmiljö- och/eller miljöansvar. För

tillträde fordras därför en tek- nisk/naturvetenskaplig grundutbildning på

gymnasienivå, gärna med påbygg- nad av högskolekurser med naturvetenskaplig

inriktning. Dessutom krävs minst två års yrkesverksamhet. Utbildningen

pågår på halvtid under två år parallellt med yrkesverksamhet.

Vid Umeå universitet finns ett civilingenjörsprogram i teknisk naturveten-

skaplig kemi på 180 poäng (4,5 år) med en inriktning mot miljöteknik. Luleå

tekniska universitet har en civilingenjörsutbildning som fokuserar på

samban- den mellan teknik, människor och organisation. Studenterna lär sig

att designa och utforma produkter eller produktionssystem som är anpassade

till männi- skans förutsättningar och behov. Utbildningen baseras på en

kombination av maskinteknik och arbetsvetenskap.

Utskottet anser att dessa exempel visar att universiteten och högskolorna

är kapabla och intresserade av att förnya sina utbildningsprogram för att

möta nya behov i samhället och inte minst i arbetslivet. Riksdagen bör

enligt ut- skottets mening inte göra något uttalande om att den utbildning

av arbetsmil- jöingenjörer som i dag anordnas av Arbetsmiljöinstitutet

borde ersättas av civilingenjörsutbildning. Även när det gäller

motionärernas yrkande 2 anser utskottet att riksdagen bör lita på

lärosätenas eget ansvar för utformningen av deras utbildningar.

Utbildningarna för tandvård tas upp i fyra motioner.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub305 att Högskoleverket skall få

i uppdrag att utreda möjligheten till en högskoleutbildning för

tandsköterskor. Motionärerna delar inte den uppfattning som förts fram av

en särskild utreda- re i betänkandet Tandvården till 2010 (SOU 2002:53) att

tandsköterskeut- bildning skall anordnas som en påbyggnadsutbildning i

komvux. I stället anser de att tandsköterskeutbildningen bör vara en

högskoleutbildning på 80 poäng som leder till yrkeshögskoleexamen. Delar av

denna utbildning skall kunna tillgodoräknas i tandhygienistutbildningen.

Även i motion 2002/03:Ub507 (m) kritiseras utredarens förslag om tand-

sköterskeutbildning. Förslaget brister enligt motionären i insikt om på

vilken kunskapsnivå den vidareutvecklade tandsköterskans arbetsuppgifter

ligger. Han anser att en nationell tandsköterskeutbildning på högskolenivå

skynd- samt bör startas (yrkande 1) och att utbildningen till tandsköterska

och tand- hygienist bör integreras (yrkande 2). Det grundläggande steget

bör utgöras av en tandsköterskeutbildning. Efter ett år skall det vara

möjligt att lämna utbild- ningen för att senare återkomma till ytterligare

två års studier till tandhygie- nist. Motionären föreslår också ett

tillkännagivande om att legitimerad tand- sköterska skall ha behörighet att

arbeta i munnen på patienterna (yrkande 3). Utbildningstiden för att bli

tandhygienist skall förlängas till tre år (yrkande 4) och

behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till att omfatta vissa

enklare vårdinsatser som i dag utförs av tandläkare (yrkande 5). Slutligen

vill motionären att dimensioneringen av utbildningen skall ses över i syfte

att skapa balans mellan behov och tillgång på assisterande personal i

tandvården (yrkande 6).

Enligt motion 2002/03:Ub477 (s) bör en treårig högskolelutbildning inrät-

tas för att tillgodose den kunskapsnivå som krävs för morgondagens tandskö-

terska. Det bör enligt motionärerna vara möjligt att stegvis utbilda sig

från tandsköterska, tillika tandhygienist, till tandläkare.

Motion 2002/03:Ub364 (m) föreslår förlängning av tandhygienistutbild-

ningen till 120 poäng. Motionärerna påpekar att om utbildningen förblir 80

poäng - såsom utredaren föreslagit - försvåras för tandhygienisten att gå

vidare till forskning inom området munhälsa.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Den särskilde utredarens förslag, som berör samtliga frågor som motionä-

rerna har tagit upp, har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskans-

liet. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens

beredning av ärendet.

En översyn av dansutbildningarna begärs av Kristdemokraterna i motion

2002/03:Kr370 yrkande 17. Motionärerna pekar på dansarnas korta yrkeskar-

riär och anser att det i deras grundutbildning alltid borde finnas en

förberedel- se till en alternativ karriär och en planering för dansares

omskolning eller vidareutbildning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Yrkesutbildning av dansare anordnas främst utanför högskolan, nämligen dels

inom ramen för det estetiska programmet i gymnasieskolan, dels inom ett

specialutformat gymnasieprogram vid Svenska balettskolan i Stockholm.

Dansarutbildning finns också vid några kompletterande skolor. Vid Danshög-

skolan finns en ettårig vidareutbildning av yrkesdansare. Där anordnas

också utbildning av danspedagoger.

Alla nationella och specialutformade program i gymnasieskolan innehåller i

dag åtta kärnämnen, som tillsammans omfattar 750 gymnasiepoäng, vilket

utgör cirka en tredjedel av utbildningen i dessa program. De elever som ge-

nomgår en dansarutbildning i gymnasieskolan bör därför få med sig en grund

som gör det möjligt för dem att eventuellt senare i livet vidareutbilda sig

för något annat yrke. Gymnasiekommittén har i betänkandet Åtta vägar till

kun- skap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) lagt fram

förslag som går i riktning mot bredare utbildningar i gymnasieskolan.

Utredningen remissbehandlas för närvarande och regeringen har aviserat en

proposition under år 2004. Utskottet vill också peka på att vägledning

inför och under gymnasiestudierna är särskilt viktig för ungdomar som är

mycket starkt in- riktade på ett snävt avgränsat yrke.

Frågor om utbildning av dramapedagoger tas upp i två motioner.

Enligt motion 2002/03:Ub517 (v) har staten ansvar för att tillhandahålla

dramapedagogutbildning. Motionären påpekar att det i dag utbildas dramape-

dagoger endast vid en folkhögskola i hela landet, vilket betyder att

alltför få dramapedagoger utbildas. Behoven av dramapedagoger överstiger

enligt motionären vida tillgången. Drama har stor betydelse för skolans

elever, för att stärka självförtroendet och förmågan till empati. Det är

viktigt att skolan kan erbjuda eleverna kvalificerade pedagoger som kan ge

dem träning i detta.

Även i motion 2002/03:Ub234 (c) skriver motionärerna att det behövs

dramapedagoger i skolorna. För att säkra utbildningen behövs enligt deras

mening en utredning som ser på efterfrågan i samhället på denna yrkeskom-

petens, för att man senare eventuellt skall ålägga universitet och

högskolor att utbilda fler dramapedagoger.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

När liknande yrkanden behandlades för två år sedan (bet. 2000/01:UbU8 s.

26) hänvisade utskottet till att den nya lärarutbildningen gör det möjligt

att erbjuda inriktningar och specialiseringar på dramapedagogik. Detta kan

komma att förändra förutsättningarna för den befintliga dramapedagogutbild-

ningen vid folkhögskolor. Utbildningen för den nya lärarexamen startade

höstterminen 2001. Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att

bedöma om det behövs något initiativ av statsmakterna angående

dramapedagogut- bildning.

I motion 2002/03:Ub346 föreslår Vänsterpartiet att regeringen skall ge Hög-

skoleverket i uppdrag att utreda behovet av en utbildning av imamer inom

högskolan och hur en sådan skulle kunna utformas. Eftersom de muslimska

samfunden i Sverige saknar ekonomisk och organisatorisk kapacitet för att

bygga upp en utbildning av imamer bör detta behov tillgodoses inom den

offentliga högskolan, anser motionärerna. De skriver att det

religionsveten- skapliga programmet som blivande präster läser skulle kunna

utvecklas med en inriktning mot islam, som dels skulle kunna fungera som en

imamutbild- ning, dels skulle kunna väljas av icke-muslimer, vilket skulle

öka kunskapen om och förståelsen för Islam.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Utbildningsprogram inrättas och utformas numera av varje lärosäte för sig.

Den utveckling av det religionsvetenskapliga programmet som motionärerna

vill se är möjlig utan att riksdagen gör något tillkännagivande enligt

motio- nen. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om lärosätenas

uppgift enligt högskolelagen att samverka med det omgivande samhället.

Utbildning i vissa ämnen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om utbildning och forskning inom IT,

form- och designområdet och film- och medieområdet med hänvisning till

regeringens uppdrag till lärosätena samt till budgetdialogen. Yrkanden om

språket arameiska, kurser i djuretik, kurser m.m. i komplementär- och

alternativmedicin samt forsk- ningsanknytning av skolämnet slöjd avstyrks

också.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Utskottet tar här först upp yrkanden som gäller större ämnesområden och

befintliga utbildningar. Därefter följer yrkanden om mer avgränsade ämnen.

I motion 2002/03:T458 (c) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om

särskilda åtgärder för att främja utbildning och forskning inom IT-området.

Motionä- rerna skriver att nyrekrytering till utbildning behöver stödjas

och forsknings- anslagen behöver ökas inom detta och anslutande områden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Universitet och högskolor har ett generellt uppdrag att aktivt främja och

bredda rekryteringen till högskolan. Regeringen har i regleringsbrev angett

att antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska

utbildnings- områdena bör öka 2003 jämfört med föregående år. Där sägs

också att läro- sätena i ökad utsträckning och i nära samarbete med

arbetslivet skall utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna

och samtidigt svarar mot ar- betsmarknadens behov, nationellt och

regionalt, samt erbjuda uppdragsutbild- ning. Utskottet anser inte att

riksdagen bör göra något uttalande om ökad rekrytering till ett visst

ämnesområde. När det gäller resurser till grundforsk- ning fattar

statsmakterna endast övergripande beslut om fördelningen av de statliga

forskningsmedlen, medan den närmare fördelningen görs av forsk-

ningsfinansierande myndigheter såsom Vetenskapsrådet och lärosätena själva.

Medel för behovsmotiverad forskning anvisas under olika utgiftsområden på

statsbudgeten och fördelas av bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och

social- vetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsliv (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova).

Tre motioner handlar om utbildning inom form- och designområdet.

I Moderaternas motion 2002/03:Ub335 yrkande 2 sägs att det behövs vida-

reutbildningar för att öka kunskapen om nya material, miljöanpassade färger

och lim eller andra miljökänsliga produkter, för aktiva inom hantverksyrken

men även för andra yrkesgrupper. Samarbetet mellan olika utbildningar bör

utvecklas så att studenterna får kunskap inom fler områden, anser motionä-

rerna. Även gymnasieskolans hantverksutbildningar behöver ses över och

utvecklas. Riksdagen föreslås göra ett tillkännagivande om detta.

En fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige förordas i

motion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 7. Motionärerna beskriver befintlig verk-

samhet vid Chalmers tekniska högskola, Stenebyskolan och Halmens hus i

Bengtsfors, Textilhögskolan vid Högskolan i Borås och Centrum för textil-

forskning och hävdar att det i Västsverige finns mycket goda

förutsättningar för att form- och designverksamheten kan växa och utvecklas

ytterligare. Hantverksskolan Dacapo i Mariestad bör enligt motionärerna få

möjlighet att överföras till Göteborgs universitet, som förklarat sig

berett att överta verk- samheten. Förutsättningen är då att finansieringen

löses.

I huvudsak samma utbildningar och inrättningar lyfts fram även i motion

2002/03:N398 (s) yrkande 7. Motionärerna begär ett tillkännagivande om

vikten av att form- och designverksamheten i Västsverige ges goda

förutsätt- ningar att växa och utvecklas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Det är ett ansvar för de lärosäten och andra utbildningsanordnare som er-

bjuder utbildning inom form- och designområdet att utveckla utbildningarna

innehållsmässigt och strukturellt. Inom ramen för de resurser som riksdagen

anvisar på statsbudgeten till varje lärosäte beslutar respektive lärosäte

självt om vilka utbildningar som skall erbjudas. Utskottet utgår från att

Göteborgs universitet i budgetdialogen med Utbildningsdepartementet för

fram sina behov av medel och att dessa prövas innan regeringen lägger fram

sitt budget- förslag till riksdagen. Ett förslag om reformering av

gymnasieutbildningen har lagts fram av Gymnasiekommittén i betänkandet Åtta

vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) som

för närvarande re- missbehandlas.

I motion 2002/03:Ub398 (s) pläderar motionärerna för att Högskolan i Troll-

hättan/Uddevalla skall ges adekvata resurser så att den film- och medieut-

bildning som under 2002 ges där med medel bl.a. från EU och från Västra

Götalandsregionen, Kommunförbundet Dalsland och Bengtsfors kommun, kan bli

en del av högskolans reguljära utbildningsutbud.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Även detta behov bör enligt utskottets mening prövas i budgetdialogen

mellan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Utbildningsdepartementet.

Situationen för språket arameiska tas upp i motion 2002/03:Ub240 (s).

Enligt motionären finns det 50 000-60 000 assyrier/syrianer och kaldéer som

talar detta språk. Det behövs ytterligare insatser, utöver den undervisning

som i dag bedrivs vid Uppsala universitet, för att bevara språket och

utveckla ett skriftspråk. Ansvaret för skriftspråket, språkbildning och

vården av arameiska som ett kyrko- och kulturspråk måste enligt motionären

få en lösning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Vid Uppsala universitet finns en institution för semitiska språk, till

vilka arameiska räknas. Enligt universitetets hemsida är det arameiska

språket föremål för flera undersökningar, både av moderna arameiska

dialekter och av äldre fornsyrisk litteratur. Våren 2002 fick

Högskoleverket i uppdrag av regeringen att göra en översyn av språkämnen

där omfattningen av utbildning och forskning vid universitet och högskolor

är förhållandevis liten, s.k. små- språk. I en rapport i januari 2003 har

verket redovisat uppdraget. Utredningen visar att det största problemet för

småspråken är deras ekonomi. Högskole- verket föreslår att regeringen

utvidgar systemet för särskilda åtaganden gäl- lande språkämnen. Sådana

åtaganden skall innebära att ett universitet eller en högskola får ansvar

och medel för att garantera ett ämnes fortlevnad och utveckling. Ärendet

bereds nu inom Utbildningsdepartementet.

Utskottet anser inte att det är befogat att riksdagen gör något

tillkännagi- vande enligt motionen.

Motion 2002/03:MJ488 (s) handlar om djuretik. Motionären föreslår i yrkan-

de 2 att det skall tas fram förslag om hur studier av poänggivande kurser i

djuretik skall främjas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet eftersom det rör

en fråga på en detaljnivå som faller utanför riksdagens uppgifter.

Utbildning i komplementär-/alternativmedicin tas upp i två motioner.

Enligt motion 2002/03:So225 (c) yrkande 1 behövs det ett nationellt cent-

rum för att hålla ihop forskning och utbildningsfrågor samt en policy inom

detta område. I motion 2002/03:So365 (mp) yrkande 5 framhåller motionä-

rerna att det måste skapas förutsättningar för en integrering av och ett

ökat samarbete mellan skolmedicinen och det komplementärmedicinska fältet.

De kurser på minst 5-poängsnivå som redan ges på några universitet måste

kunna öppnas för färdigutbildade och yrkesverksamma med olika slags

vårdutbild- ning, inte som i dag enbart för läkare. Arbetsgivarna uppfattar

eller prioriterar inte alltid behovet av vidareutbildning på det här

området. Motionärerna anser att ett sätt att lösa problemet är att på sikt

avsätta särskilda medel till en fond som man skall kunna söka pengar från

för att finansiera studietiden på en sådan kurs.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om

tillkännagivan- den.

Det finns i nuvarande bestämmelser inget som hindrar lärosätena att inrätta

centrum av olika slag. Lärosätena bestämmer också själva vilka kurser de

skall anordna och till vilka potentiella studentgrupper olika kurser skall

vända sig. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte ta något initiativ i

enlighet med motionsyrkandena.

Medan det för övriga estetiska skolämnen finns en forskarskola i Stockholm,

saknas helt forskningsanknytning av skolämnet slöjd, framhåller motionären

i motion 2002/03:Ub288 (kd). Lärarutbildning i slöjd anordnas inte i Stock-

holm, utan vid Linköpings universitet. En tanke vore enligt motionären att

Linköpings universitet med Carl Malmstens skola i Stockholm tillsammans med

Skolverket toge sig an problemet med forskningsanknytning av slöjdäm- net.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Det lärosäte som anordnar en grundutbildning har också ansvar för att se

till att utbildningen på lämpligt sätt får en anknytning till forskning.

Utskottet har inhämtat att den utbildningsvetenskapliga kommittén inom

Vetenskapsrå- det har beviljat planeringsbidrag för åtminstone två

forskningsprojekt som gäller skolämnet slöjd.

Utbildningens innehåll och struktur i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om gemensamt basår för alla

konstnärliga utbildningar, frivillig collegetermin, naturvetenskapli- ga

kurser för icke-naturvetare, praktik i samhälls- och beteendeve-

tenskapliga utbildningar samt införande av treterminssystem. Ut- skottet

hänvisar till lärosätenas ansvar för kursutbud och studieor- ganisation och

till tidigare ställningstaganden.

Jämför reservationerna 35 (fp) och 36 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Kr264 yrkande 16 ett

tillkännagivande om att det bör införas ett gemensamt basår för all konst-

närlig utbildning. Motionärerna framhåller att det under de senaste

årtionde- na har tillkommit ett antal nya yrken även för de konstnärligt

utbildade. Hög- skoleverket bör enligt motionärerna se över utbildningarna

vid konsthögsko- lorna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Inrättande av utbildningsprogram och beslut om studieorganisation och in-

nehåll är sedan lång tid ett ansvar för respektive lärosäte. Som nämnts i

det föregående har regeringen ålagt lärosätena bl.a. att i nära samverkan

med arbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och

samti- digt svarar mot arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt.

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 9 ett tillkännagivande

om införande av en frivillig collegetermin. I stället för att påbörja

högskole- utbildning inom ett ämne och sedan byta inriktning efter några

terminer skulle många studenter ha glädje av att läsa t.ex. flera olika

humanistiska och natur- vetenskapliga ämnen under en eller två terminer,

hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Det nuvarande regelverket utgör inget hinder för lärosäten att erbjuda stu-

dier av den typ som motionärerna föreslår.

För att stärka den naturvetenskapliga allmänbildningen föreslås i motion

2002/03:Ub283 (fp) yrkande 4 att naturvetenskapliga kurser i ökad utsträck-

ning skall erbjudas icke-naturvetare. Enligt motionärerna är det viktigt

att sådana kurser ges minst lika höga anslag som normalt ges till tekniska

och naturvetenskapliga kurser och räknas in i takbeloppet för sådana

kurser.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Varje lärosäte beslutar om sitt kursutbud och om utbildningsplan för de ut-

bildningsprogram som lärosätet erbjuder. Det är också respektive lärosäte

självt som avgör hur de kurser som anordnas där klassificeras i

utbildnings- områden och grundar ersättning från staten enligt det

nationella resurstilldel- ningssystemet. I detta system finns inget

särskilt takbelopp för det naturveten- skapliga och tekniska

utbildningsområdet. Lärosätets styrelse skall besluta om viktigare frågor

om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna.

I motion 2002/03:Ub531 (s) föreslås ett tillkännagivande om att det bör

infö- ras praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar.

Enligt mo- tionärerna är det krav på uppsats på C-, D- eller CD-nivå eller

examensarbete som finns på de flesta samhälls- och beteendevetenskapliga

utbildningar inte adekvat för många studenter, som snarare behöver praktik

under en termin med bibehållet studiestöd. Det bör därför införas en

universitetsexamen som inte är forskningsinriktad.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Krav på fördjupade studier på 60- respektive 80-poängsnivå finns i den

gällande examensordningen när det gäller kandidatexamen och magisterexa-

men med ämnesdjup. Däremot finns inte något sådant krav för högskoleexa-

men och inte heller för magisterexamen med ämnesbredd. Examensordningen

föreskriver inte heller något sådant krav för psykologexamen,

psykoterapeut- examen, social omsorgsexamen eller socionomexamen. För

samtliga examina gäller att respektive lärosäte kan bestämma ytterligare

krav utöver dem som specificeras i examensordningen. Praktik ingår i

utbildningsplanen för flera samhälls- och beteendevetenskapliga

utbildningar och räknas då som utbild- ning för vilken studiemedel kan

utgå.

Folkpartiet framför i motion 2002/03:Ub338 yrkande 6 förslag om införande

av ett treterminssystem. Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa

heltids- studier med stöd av studiemedel även under sommaren, anser

motionärerna och hävdar att det krävs en förändring av de nuvarande

studiemedelsreglerna för att detta skall kunna genomföras.

Även i motion 2002/03:Ub384 (s) framförs förslag om ett treterminssy- stem.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Samma förslag har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast i

betänkande 2000/01:UbU8. Utskottet kan inte finna att det behövs några

ändringar av studiestödsförfattningarna för att genomföra ett treterminssy-

stem. Högskoleförfattningarna innehåller inga föreskrifter om läsår eller

terminer. Enligt studiestödslagen (1999:1395, 3 kap. 5 §) kan studiemedel

lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid,

dock bara för sådan del av studietid som omfattas av den kursplan eller

mot- svarande som gäller för utbildningen. Studierna måste också pågå under

en sammanhängande tid av minst tre veckor. Detta gäller oavsett vid vilken

tid på året som studierna bedrivs.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om Lunds universitets histo- riska

museum med hänvisning till årets regleringsbrev. Vidare av- styrker

utskottet en motion om uppdrag till Högskoleverket att ut- veckla

undervisnings- och examinationsformer i högskolan, efter- som detta redan

ingår i verkets uppdrag.

Jämför reservation 37 (c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

En lösning på problemen för Lunds universitets historiska museum efterly-

ses i motionerna 2002/03:Ub282 (fp), 2002/03:Ub220 (c) och 2002/03:N340 (c)

yrkande 15.

I den förstnämnda motionen sägs att Kulturdepartementet bör ta ekono- miskt

ansvar för insamlandet och sorteringen av fornfynd vid detta museum

(yrkande 1). Vidare bör regeringen utreda och lämna förslag till hur museet

skall få förutsättningar att kunna leva vidare och utvecklas (yrkande 2).

Mo- tionärerna föreslår också att regionala fornfynd även fortsättningsvis

skall förvaras i Skåne (yrkande 3).

Även i de två andra motionerna hävdas att de skånska fornfynden måste

stanna i Skåne. Enligt motion 2002/03:Ub220 bör Lunds historiska museum

ingå i Statens historiska museer och ansvaret flyttas från

Utbildningsdeparte- mentet till Kulturdepartementet. I motion 2002/03:N340

sägs att staten måste ställa tillräckliga medel till förfogande för

Historiska museet i Lund för beva- rande av fornfynden, registrering,

visning och pedagogisk verksamhet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

De ekonomiska problemen för Lunds universitets historiska museum har

behandlats av utskottet flera gånger, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s.

70. Utskottet påminde då om vad kulturskottet hade skrivit i sitt yttrande

i samma fråga året dessförinnan, nämligen att en överföring av museet till

Kulturde- partementets område skulle behöva medföra överföring av medel

från Lunds universitets anslag till utgiftsområde 17.

Sedan en utredning genomförts inom Lunds universitet har regeringen valt

att i regleringsbrev för 2003 av universitetets anslag till grundutbildning

avsätta 2 miljoner kronor för omhändertagande av arkeologiska fynd. Dessa

medel är således garanterade för museets verksamhet.

Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489 yrkande 8 att regeringen

skall ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings- och

examinations- former i högskolan. Det bör verket göra genom att

dokumentera det som sker och därmed sprida kunskaperna och erfarenheterna

till alla högskolor i Sveri- ge, anser motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande, eftersom det redan ingår i uppdraget till Rådet för högre

utbildning, som finns hos Högskoleverket, att dokumentera och sprida

information om högskolepe- dagogisk forskning och utvecklingsinsatser (SFS

2003:7).

I motion 2002/03:Ub513 (s) föreslås ett tillkännagivande om personal- och

kompetensförsörjningen i skogslänen. Det är enligt motionärerna angeläget

med en spridning av utbildningsplatserna och större möjligheter till

distans- studier i hela landet. Finansieringen måste utformas så att den

stimulerar lärosätena att erbjuda distansutbildning. Kostnaderna för

utbildningarna är höga för kommunerna, skriver motionärerna. Vidare finns

det ett starkt ökat behov även av påbyggnadsutbildningar och

KY-utbildningar. Det är angelä- get att göra en översyn av hur utformningen

av eftergymnasial yrkesutbild- ning skall se ut i framtiden.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

Inrättandet av Sveriges nätuniversitet har kraftigt förbättrat

tillgängligheten av information om utbudet av IT-stödd distansutbildning på

högskolenivå. Ett ökat utbud har också stimulerats genom att det utgår en

extra per capita- ersättning till kurser inom nätuniversitetet. När det

gäller kommunerna hänvi- sar utskottet till vad som sagts i det föregående

i avsnittet om distansutbild- ning. Regeringen har i utvecklingsplanen för

kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188)

aviserat förändringar när det gäller påbyggnadsutbildningar, bl.a. när det

gäller systemet med interkommunala ersättningar och eventuell omvandling av

vissa påbyggnadsutbildningar till KY-utbildningar.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår sex motionsyrkanden i frågor där

det enligt gällande regler ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för den högre utbildningen är delat mellan statsmakterna och uni-

versiteten och högskolorna. Enligt gällande styrsystem skall riksdagen

främst fatta beslut om övergripande och nationella frågor.

Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det ankommer på regeringen, lä-

rosätena eller andra organ att fatta beslut.

U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till gällande ansvarsfördelning

att följande motionsyrkanden avslås:

Motion 2002/03:Ub268 (c) yrkande 1 om kunskaper om alkohol, narkotika och

tobak (ANT) i utbildningen av lärare, poliser, jurister och socionomer.

Motion 2002/03:Ub339 (c) om tillräcklig tid för bemötandefrågor i vissa

utbildningar.

Motion 2002/03:Ub356 (s) om införande av vårdteknologi som nytt ämne i

utbildningarna för sjuksköterskor och undersköterskor.

Motion 2002/03:Ub357 (m) om smärtkunskap som obligatorisk del i ut-

bildningen av läkare och sjuksköterskor m.fl.

Motion 2002/03:Ub369 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap i den högre ut-

bildningen.

Motion 2002/03:Ub400 (kd) yrkande 2 om ökning av det geriatriska insla- get

i den grundläggande läkarutbildningen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskot- tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1. Styrningen av högskolan (punkt 1) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)

och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Ub298 yrkande 6 och

2002/03:Ub486 yrkande 5,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub323 yrkande 25

och avslår motion

2002/03:Ub448 yrkande 12.

Ställningstagande

För att öka den akademiska friheten, dvs. friheten för forskarna och

lärarna - enskilt eller i grupp - att råda över verksamheten måste

universitet och hög- skolor frigöras från politisk styrning. Det politiska

inflytandet över styrelser- nas tillsättning bör tas bort helt.

Huvudprincipen för den statliga högskolan bör vara att studenter, forskare,

lärare och personal utser sin högskolas styrel- se.

2. Styrningen av högskolan (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub448 yrkande 12

och avslår motionerna

2002/03:Ub298 yrkande 6,

2002/03:Ub323 yrkande 25 och

2002/03:Ub486 yrkande 5.

Ställningstagande

Genom att ordförande i högskolestyrelserna numera utses av regeringen och

inte av högskolorna själva finns det en uppenbar risk för att den politiska

styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar, vilket leder

till att villkoren för självständig forskning och högre utbildning i

Sverige äventy- ras. Jag anser att Sverige skall ha självförvaltande

högskolor. De lärosäten där staten är huvudman bör ha styrelser som består

av en tredjedel lärare, som utses av de vid högskolan verksamma lärarna, en

tredjedel studenter som på samma sätt utses av studenterna och en tredjedel

allmänföreträdare som utses av regeringen. Allmänföreträdarna bör

representera ett brett fält av det omgi- vande samhället och gärna också

det internationella akademiska samhället.

3. Fristående högskolor (punkt 2 ) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11

samt bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub298 yrkande 7 och

2002/03:Ub323 yrkande 26.

Ställningstagande

Universiteten och högskolorna måste frigöras från politisk styrning, och de

måste kunna utvecklas i olika riktningar. Kravet på likhet måste

underordnas intresset av variation. Två universitet och högskolor bör få

möjlighet att, liksom tidigare Chalmers och Högskolan i Jönköping, övergå i

stiftelseform. För detta bör regeringen avsätta 2 miljarder kronor år 2005,

i enlighet med vad Moderaterna föreslagit i sin budgetmotion för 2003. Alla

landets univer- sitet och högskolor bör erbjudas denna möjlighet till

dynamisk frigörelse. Även andra former som kan gynna den akademiska

friheten och excellensen bör prövas.

4. Fristående högskolor (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 26,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11

samt avslår motion

2002/03:Ub298 yrkande 7.

Ställningstagande

Staten måste även i framtiden ta ett stort ansvar för universitet och

högskolor. Det är emellertid önskvärt att det vid sidan av de statligt

finansierade och drivna högskolorna också växer fram andra alternativ. Fler

universitet och högskolor bör uppmuntras till att övergå i stiftelseform,

liksom Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping gjort med sådan

framgång. Dessa högskolor kan utse styrelsen på olika sätt beroende på hur

stiftelsens stadgar ser ut. Det är också eftersträvansvärt att det i

konkurrens med de offentliga högskolorna växer fram privata universitet.

Genom att ha annan huvudman än staten och utnyttja andra finansieringsvägar

kan privata hög- skolor bidra till ökad mångfald, till gagn både för den

enskilda studentens valfrihet och kvaliteten i högskolesektorn i dess

helhet. Med tydligt uppsatta statliga krav på kvalitet beträffande

grundutbildning och examina blir mång- fald i den högre utbildningen inte

ett hot utan en möjlighet.

5. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6

och avslår motionerna

2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16,

2002/03:Ub490 yrkande 8,

2002/03:N263 yrkande 14 och

2002/03:N267 yrkande 12.

Ställningstagande

En politik för kunskapsbyggande måste utgå från den enskildes personliga

krav, önskemål och drömmar. Det krävs motivation för att utbildning skall

ge goda resultat. Helt avgörande är att människor vet att ökade kunskaper

värde- ras och ger bättre förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig

att utbilda och förkovra sig. Utbildningspremien måste alltså bli högre än

den är i dag i Sverige. Vidare måste den högre utbildningen

internationaliseras och svenska universitet och högskolor kunna erbjuda

utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat utbildningssamarbete.

Bolognaprocessen, som syftar till att öka rörligheten inom Europa vad avser

studenter och lärare, är betydelsefull. Att underifrån kunna harmonisera de

olika europeiska högre utbildningssystemen för att underlätta för studenter

att tillgodogöra sig kurser från flera universitet i Europa i sin examen är

viktigt. En gemensam europeisk examensordning, med en treårig grundnivå och

en tvåårig masternivå, är också en god idé så länge den arbetas fram

underifrån, bygger på frivillighet och inte innebär att nationella examina

tas bort. De svenska universitet och högskolor som så önskar skall redan

från början kunna delta i systemet med en europeisk exa- mensordning.

6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:N263 yrkande 14 och

2002/03:N267 yrkande 12

samt avslår motionerna

2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16,

2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6 samt

2002/03:Ub490 yrkande 8.

Ställningstagande

Utbildningsnivån hos befolkningen blir allt viktigare för att ett land

skall kunna hävda sig och utvecklas. Människor kommer i framtiden att

behöva utbilda sig många gånger under sin livstid, då metoder, teknik och

kunskap snabbt blir inaktuella. Den hårda konkurrensen på exportmarknaden

kräver dessutom att våra exportprodukter håller en hög teknisk nivå och har

hög kvalitet. För att klara dessa krav måste den högre utbildningen bli

tillgänglig för fler, så att vi i Sverige kan skaffa oss en högre

allmänkompetens än ge- nomsnittet i vår omvärld. Kunskapen spelar en allt

större roll som motor i den ekonomiska utvecklingen. Den

entreprenörsutbildning som finns vid några högskolor har visat sig vara ett

viktigt inslag för ett bättre företagsklimat. Denna utbildning bör spridas

till fler högskoleorter. Av speciell vikt för landsbygden är att

universiteten och högskolorna tar sitt ansvar för distansun- dervisning och

att denna bedrivs med hög kvalitet på den teknik man använ- der. Dessutom

ställs höga krav på läromedlen, veckoslutsmöten, snabba lärar- reaktioner,

resurser för resor m.m. För att de regionala högskolorna och uni-

versiteten skall nå framgång är det viktigt att den utbildning som erbjuds

omfattar det som ungdomar vill läsa. Bara det faktum att en högskola eller

ett universitet finns i en region innebär inte med automatik att det blir

fler jobb och företag. Det måste också finnas en god miljö för

företagsetableringar i omgivningen för att detta skall bli möjligt. Organ

som ser till att samverkan mellan näringsliv och högskola kan intensifieras

måste få finnas kvar.

Det är nya idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer som skapar

förutsättningar för tillväxt och välstånd. Att ha en kvalitativt

högtstående forskning är i det perspektivet centralt. Allomfattande

forskning skall före- komma på ett mindre antal universitet runt om i

landet. Däremot kan forsk- ning inom begränsade områden - av hög klass -

förekomma också vid andra högskolor.

7. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16 samt

2002/03:Ub490 yrkande 8

och avslår motionerna

2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6,

2002/03:N263 yrkande 14 och

2002/03:N267 yrkande 12.

Ställningstagande

Det västerländska samhället är byggt på en värdegrund som förvaltats av

kristen tradition och västerländsk humanism. Människans unika och lika

värde, människolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som

vårt samhälle vilar på. Det är denna värdegrund som skall förmedlas i våra

högskolor och förvaltas hos studenterna. Samtal kring moraliska dilemman,

om vad som är rätt och fel, är ett viktigt moment i all högre utbildning.

Uni- versiteten skall svara för en bred grundutbildning och forskning i

kraft av sin kapacitet. De regionala högskolorna skall komplettera

universiteten genom att utveckla nischer där man kan erbjuda nationellt

intressanta utbildningar men också närhet till studierna för studenter som

inte har möjlighet att flytta. Ef- tersom regeringens kraftfulla utbyggnad

av högskoleplatser inte har åtföljts av resurser till lärosätenas övriga

områden, har lärosätena sett sig tvingade att dra ned på den lärarledda

tiden för studenterna. Utbildningens mål enligt högskolelagen går inte att

uppnå om inte studenterna får adekvat stöd för sin kunskapsutveckling. I

nuläget finns inga garantier för att de får det. Det är viktigt att en

sådan garanti införs och att det läggs fast en miniminivå för vilket stöd

studenterna har rätt till. Eftersom undervisningsmetodiken inrym- mer andra

former än föreläsningar bör även annan lärarledd verksamhet ingå i denna

garanti. Omfattningen av lärarledd tid bör anges i kursplanerna. Re-

geringen bör lägga fram förslag om ändring av 6 kap. 7 § högskoleförord-

ningen som tillgodoser detta. Regeringen bör också genomföra en fördjupad

kartläggning av vilka konsekvenser högskoleexpansionen har medfört för

utbildningarnas kvalitet. Det har under 1990-talet förekommit både en

decen- tralisering inom högskoleväsendet och beslut som ökar

centralstyrningen. Det är nu dags att tillsätta en kommission med målet att

finna lösningar på de strukturella problemen inom det svenska systemet för

högre utbildning. Be- slut måste fattas så nära människorna som möjligt, på

lägsta effektiva nivå.

Utbildningspolitiken är en drivkraft för bättre konkurrenskraft och en del

av infrastrukturen i ett välfärdssamhälle. Det är därför viktigt med en hög

utbildningsnivå hos landets medborgare. Då måste utbildning också löna sig,

men i dag har vi en oacceptabelt låg avkastning på investering i

utbildning. Regeringen bör inleda samtal med arbetsmarknadens parter kring

högskoleut- bildningens betydelse för lönebildningen.

Det är motiverat och rimligt att teknik och naturvetenskap får ett stort

ut- rymme och att insatser görs för att säkra rekryteringen till

utbildningen inom dessa områden. Det är områden där högutbildad arbetskraft

är mycket efter- frågad. För att skapa ett mänskligare samhälle krävs

emellertid djupare kun- skaper också om andliga, kulturella, sociala och

etiska värden. Ämnen inom humaniora är i stor utsträckning kulturbärande

och ger studenten tillfälle till självreflektion och kritiskt tänkande -

det vi i vid mening kallar bildning. Det är viktigt att alla utbildningar

innehåller moment från andra vetenskapliga ämnesområden. Vi anser också att

det är viktigt med mer tvärvetenskapliga utbildningar.

8. Resurstilldelningssystem (punkt 7) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub486 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub323 yrkande 4.

Ställningstagande

Det krävs motivation för att utbildning skall ge goda resultat. Denna

motiva- tion ökar om studenten kommer in på sitt förstahandsval på den ort

han eller hon önskar och slipper läsa "fel" saker vid ett lärosäte där

studenten inte vill studera. Såväl plats- som medelstilldelningen bör

styras av studenternas val, vilket med stor sannolikhet kommer att leda

till att vissa utbildningar, dit få söker sig, får läggas ned, medan andra

utbildningar med stort efterfrågetryck kan byggas ut. I en övergångsperiod

är en tänkbar modell för resurstilldel- ningen att hälften av medlen följer

studenten till inskrivningen och hälften ges lärosätet vid examen.

9. Resurstilldelningssystem (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub486 yrkande 4.

Ställningstagande

Det system för resurstilldelning som infördes på 1990-talet har visat sig

ha stora nackdelar. Det finns en inbyggd risk att lärosätena i längden

frestas att sänka kvalitetskraven för att få full ersättning från staten.

Eftersom nackde- larna har visat sig vara så stora är det nu dags för ett

system med studentpeng, som utbetalas per studieplats. Det blir därmed

studenternas val som avgör hur pengarna fördelas. Staten skall genom skarp

utvärdering garantera att den vetenskapliga kvaliteten på utbildningarna

upprätthålls. En utredning om ett nytt finansieringssystem bör tillsättas

snarast.

10. Försäljning av utbildning till enskilda (punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub448 yrkande 17,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub286

samt avslår motion

2002/03:Ub321.

Ställningstagande

Avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan skall ligga fast. Av

detta följer att studenter från länder inom EES också omfattas av

avgiftsfriheten i den svenska högskolan. I den av en särskild utredare

framtagna Advantage Sweden (SOU 2000:92) föreslås en möjlighet för

lärosäten att ta ut en avgift för högskoleutbildning från studenter och

doktorander som inte omfattas av EES-avtalet, vilket jag ställer mig bakom.

Detta kräver ändring av högskole- förordningen. Lärosätenas möjligheter att

ta ut avgifter samt vilka skyldighe- ter som detta innebär gentemot de

studenter som betalar avgifter bör enligt utredaren regleras i en särskild

förordning. Dimensionering skall vara lä- rosätets sak att avgöra, och

lärosätet skall äga rätt att behålla intäkterna från avgifter. En högskola

får dock inte åsidosätta det utbildningsuppdrag som statsmakterna har lagt

fast. Förslaget innebär att ett tillskott av stipendier måste finansieras

inom ramen för biståndsverksamheten.

Enligt Kristdemokraternas mening bör högskoleförordningen ses över i ut-

redningens riktning för att möjliggöra försäljning av utbildning till

studenter utanför EES med start vid halvårsskiftet 2003.

11. Villkor för grundläggande behörighet (punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2002/03:Ub323 yrkande 6.

Ställningstagande

Det som ger grundläggande behörighet för högskolestudier skall enligt Folk-

partiets mening vara studentexamen från gymnasieskolans studieförberedande

program eller motsvarande utländsk utbildning.

12. Decentralisering av antagning (punkt 10) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub486 yrkande 1

och bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 7 och

2002/03:Ub448 yrkande 6.

Ställningstagande

En logisk följd av studenternas fria val, den ökade institutionella

konkurren- sen och varje lärosätes strävan att profilera sig är att man

avskaffar det cen- trala antagningssystemet. Varje lärosäte måste på egen

hand få bestämma hur antagningen skall gå till och avgöra vilka

antagningsbestämmelser som skall gälla, så länge systemen utformas så att

rättssäkerhet och diskrimineringslag- stiftning följs.

13. Decentralisering av antagning (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 7

och bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub448 yrkande 6 samt

2002/03:Ub486 yrkande 1.

Ställningstagande

För studenten är det viktigt att det finns flera sätt att kunna bli antagen

till högskolan. En till högskolorna decentraliserad beslutanderätt skapar

utrymme för mångfald när det gäller antagningsformer, och studenten får

chansen att söka sig till den högskola som bäst motsvarar hans eller hennes

intresse. Högskolorna har en god uppfattning om vilka förkunskapskrav som

behövs för olika kurser. De måste tillåtas att i större utsträckning själva

använda sig av antagningstester och intervjuer för att avgöra om studenten

har förutsätt- ningar för en viss utbildning.

14. Decentralisering av antagning (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub448 yrkande 6

och bifaller delvis motionerna

2002/03:Ub323 yrkande 7 och

2002/03:Ub486 yrkande 1.

Ställningstagande

Den högre utbildningen skall ha en antagningsprocess som är enkel och över-

skådlig. Antagningsperioden bör vara nationellt samordnad så att presumtiva

studenter ges möjlighet att söka flera utbildningar och olika högskolor

paral- lellt. Staten skall garantera jämlikhet och kvalitet i

antagningsprocessen, men högskolorna skall ha stor frihet att utarbeta egna

behörighetskrav och urvals- metoder utifrån utbildningens karaktär. Meriter

av olika slag skall kunna beaktas om de är relevanta för utbildningens

innehåll.

15. Meritvärdering (punkt 11) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 14

och avslår motion

2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Dagens modell för meritvärdering av betyg - att urvalet grundas på genom-

snittsvärdet av betygen i alla kurser - medför risk att eleverna väljer

sådana kurser där det anses vara lättare att få bra betyg. Traditionella

kunskapsämnen som anses som svåra, exempelvis språk, riskerar att

prioriteras ned. Vi anser att en modell för viktning av betygen vid

övergången till högre utbildning skall utvecklas.

16. Studenternas rättssäkerhet (punkt 12) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub491 yrkande 2

och avslår motionerna

2002/03:Ub235 och

2002/03:Ub489 yrkande 7.

Ställningstagande

I samband med 1993 års universitets- och högskolereform togs många av de

centrala regler som direkt berörde studenterna bort ur

högskoleförordningen. Reformens intention var att den centrala regleringen

skulle ersättas med re- glering på lokal nivå. Varken studenter eller

högskolans företrädare vet i dag vilka regler som gäller. För studenternas

rättssäkerhet är det viktigt att hög- skolornas lokala regelverk görs

bättre tillgängliga för studenter och personal. Vidare bör oreglerade

områden snarast regleras.

17. Studenternas rättssäkerhet (punkt 12) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkande 7

och avslår motionerna

2002/03:Ub235 och

2002/03:Ub491 yrkande 2.

Ställningstagande

Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning i förhållande till

stu- denterna vad beträffar antagning, examination, beviljande av

studieuppehåll, rätt att fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte

av examinator, tillgodo- räknande av poäng m.m. För att säkra studenternas

rättssäkerhet bör frågor som rör studieuppehåll, antagning och rätten att

genomgå prov regleras i högskoleförordningen på ett tydligare sätt.

18. Kårobligatoriet (punkt 13) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti

(fp), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2002/03:Ub222,

2002/03:Ub323 yrkande 13,

2002/03:Ub448 yrkande 8,

2002/03:Ub486 yrkande 9,

2002/03:Ub487 yrkande 7 och

2002/03:Ub489 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att kårobligatoriet är principiellt felaktigt och därför bör

avskaffas. Obligatoriet är inte nödvändigt för att säkerställa

studentinflytande över ut- bildningen, som bör tillgodoses på annat sätt.

Studentkårer och andra före- ningar som verkar inom högskolor och

universitet kan, om de bygger på frivilligt medlemskap, fylla en viktig

funktion bl.a. som bevakare av och opinionsbildare i frågor som är centrala

för studenterna. När obligatoriet avskaffas bör man se till att trygga det

studiesociala arbete som studentkårer- na i dag sköter.

19. Studentkontrakt (punkt 14) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 12.

Ställningstagande

Varje akademisk institution eller utbildningsprogram inom en fackhögskola

skall enligt Folkpartiets mening upprätta ett s.k. studentkontrakt, som

anger rättigheter och skyldigheter både för studenterna och lärarna.

Kontraktet skall innehålla principer för hur bl.a. rättning och

betygssättning skall gå till. Stu- denten skall ha rätt att överklaga sitt

betyg eller få sin uppsats bedömd av någon annan, i slutänden av en av

institutionens professorer. Den student som har professorn som sin

handledare eller examinator skall ha möjlighet att få sin skrivning eller

uppsats bedömd av en utanför institutionen stående grans- kare. Kontrakten

skall självfallet inte bara betona studenternas rättigheter utan också

deras skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt studierna. Stu-

dentkontrakten kan till sitt närmare innehåll variera mellan olika

lärosäten. Det gör att studenten kan jämföra institutioner innan hon eller

han väljer högskola. Den konkurrens som därmed uppstår mellan lärosätena

gynnar kvaliteten. Institutionerna skall ha samma slag av kontrakt också

för dokto- rander. I dessa kontrakt skall anges exempelvis hur mycket

handledning som den enskilda forskarstuderanden kan kräva.

20. Studenternas alkoholkonsumtion (punkt 15) - v, mp

av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub317.

Ställningstagande

Alkoholkonsumtionen bland unga ökar, och särskilt bland studenterna vid

universitet och högskolor är konsumtionen hög. Bland de yngre studenterna

(18-25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i samma

ålder. Enligt preliminära resultat från en undersökning genomförd av Stu-

denthälsan har ungefär en femtedel av denna grupp studenter en så hög kon-

sumtion av alkohol att de riskerar att drabbas av alkoholrelaterade skador

och att lägga grunden till framtida alkoholism. Detta är mycket oroande. En

annan följd är försämrade studieresultat. I det traditionella studentikosa

umgängesli- vet intar alkoholen en central position, som mycket av det

sociala utbytet kretsar kring. Den svenska alkoholpolitiken bygger på låg

tillgänglighet, höga priser och förbud mot reklam för alkohol. Vid de

nöjesetablissemang som är tillgängliga för studenter rådet för det mesta

helt motsatta förhållanden. Ty- värr är inom studentnationer och liknande

organisationer det ekonomiska beroendet av alkoholförsäljningen mycket

stort och det finns inget incitament för dem att aktivt minska

alkoholkonsumtionen genom insatser som begränsar utskänkningen. Dessa

organisationer kan därför inte lösa problemen på egen hand. Det är därför

viktigt att högskolorna vidtar konkreta åtgärder tillsam- mans med

studentorganisationerna för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.

21. Internationell examen (punkt 17) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 15

samt avslår motion

2002/03:Ub243.

Ställningstagande

Den ökade rörligheten bland studenter och den tilltagande internationalise-

ringen av arbetsmarknaden ställer nya krav på att det skall vara lätt att

jämfö- ra olika slags examina. Det svenska systemet med kandidat- och

magisterex- amina är inte enkelt att översätta till andra länders regler.

De bachelor- och mastertitlar som används i de anglosaxiska länderna är

exempelvis inte över- förbara. En ny, internationellt jämförbar

masterexamen bör inrättas i Sverige. Det gör det möjligt även för studenter

att kunna konkurrera på lika villkor inom exempelvis den alltmer

integrerade europeiska ekonomin.

22. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt

19) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sf332 yrkande 19,

bifaller delvis motion

2002/03:Sf226 yrkande 9

samt avslår motionerna

2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,

2002/03:Ub463 yrkande 1 och

2002/03:Sf334 yrkande 40.

Ställningstagande

Det har visat sig att det i praktiken är svårt för personer med utländsk

utbild- ning att komplettera den vid svenska högskolor. Med lokal antagning

och ersättning som kopplas till antalet examina vid varje högskola skulle

läget förändras. Test kan användas för att kontrollera utländska studenters

kompe- tens. Universitet och högskolor skall kunna tillhandahålla sådana

test.

23. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt

19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Sf226 yrkande 9,

bifaller delvis motion

2002/03:Sf332 yrkande 19

och avslår motionerna

2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,

2002/03:Ub463 yrkande 1 och

2002/03:Sf334 yrkande 40.

Ställningstagande

En validering av utländska examina som i dag diskuteras, och som i viss

utsträckning redan förekommer, leder inte till de radikala förändringar i

re- kryteringen av utländska akademiker som landet behöver. I stället för

denna byråkratiska process bör man införa allmänna test, som skall

genomföras ofta och regelbundet på de flesta av landets högskolor och

universitet. Det bör också införas förberedande kurser enligt amerikansk

förebild.

24. Instrumenten för meritvärdering av genomgången utbildning (punkt

20) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Hå- kan

Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkande 11.

Ställningstagande

I en tid av alltmer tilltagande internationalisering och ett ökat

internationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste

instrumenten för merit- värdering följa med i utvecklingen. I dag får många

studenter problem dels i meritvärderingen vid antagning till utbildningar,

dels i ansökningsprocessen för att få studiemedel. Att regeringen nu har

anslutit Sverige till Lissabonkon- ventionen innebär inte att frågan är

utagerad. I stället bör effekterna av detta utvärderas. Regeringen bör ta

initiativ till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering.

25. Internationellt utbyte (punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 14

och avslår motion

2002/03:T377 yrkande 6.

Ställningstagande

Studier utomlands berikar den enskilda studenten och gör att samhället i

stort får tillgång till personer med en bred, vittomfattande kompetens.

Målet bör vara att samtliga studenter som läser i syfte att ta en

magisterexamen skall tillbringa någon del av sin utbildningstid vid ett

lärosäte i ett annat land. För att det skall vara realistiskt är det

viktigt att studiemedelssystemet inte utfor- mas så att studier utomlands

missgynnas. Det är också angeläget att vi får fler utländska studenter vid

de svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i en sådan satsning är att

man bygger upp fler utbildningar där huvudspråket inte är svenska. En viss

del av varje universitets kurser bör ges på exempelvis engelska.

Rekryteringen av lärare från andra länder måste också förbättras. Det

ställer krav på universitet och högskolor att skapa attraktiva villkor för

utländska akademiker som kan tänka sig att arbeta vid svenska lärosäten.

26. Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter (punkt 22) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub448 yrkande 11.

Ställningstagande

Det finns en stor risk att ekonomiskt trängda prefekter för att spara

pengar inrättar adjunkturer i stället för lektorat. Adjunkterna betyder

mycket i under- visningen, inte minst vid många av de mindre och nyare

högskolorna, men det räcker inte att som regeringen ha som ambition att

deras kompetensnivå höjs till magisternivå. Det rimliga är i stället att

yngre respektive nyanställda ad- junkter erbjuds möjlighet att inom

anställningen genomgå forskarutbildning och avlägga doktors- eller

licentiatexamen.

Den undervisande personalens kompetens är av avgörande betydelse, och

därför krävs att all sådan personal i högskolan får praktisk pedagogisk

utbild- ning. Det nya kravet på en högskolepedagogisk utbildning för att få

fast an- ställning är bra. Det är inte utbildning i form av generella

teorier som behövs, utan mer av ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om

utvärdering och om olika examinationsformer.

Även om satsningarna på att öka antalet disputerade lärare är viktiga,

måste det också finnas möjlighet att nischa sig som endera högskolelärare

eller forskare. Det är inte allom givet att vara en bra pedagog, och inte

allom givet att vara en bra forskare. Högskolans struktur måste skapa

sådana möj- ligheter att olikheterna mellan människor tas till vara.

27. Rekryteringen av högskolelärare (punkt 23) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkande 1.

Ställningstagande

Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt som utbyggnaden av

högskolan. Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll myck-

et stort, särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer att

öka kraftigt de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Regeringen bör

återkomma med strategiförslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan

ökas.

28. Distansutbildning (punkt 24) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkandena 12-15

samt avslår motionerna

2002/03:Ub376 och

2002/03:Ub441.

Ställningstagande

Distansutbildning har en större och viktigare funktion att fylla

allteftersom det livslånga lärandet ökar i betydelse. Det krävs emellertid

betydande insatser för att utveckla pedagogiska former som gör

distansutbildningarna till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen,

inom ramen för den nya myn- digheten för Sveriges nätuniversitet, bör ha en

avgörande betydelse. Högsko- leverket bör ges i uppdrag att särskilt

granska kvalitetsarbetet inom distansut- bildningen. Likvärdiga

kvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbild- ning måste ställas

på distansutbildning. Kurser i distanspedagogik och di- stansmetodik bör

ingå i all grundutbildning och vidareutbildning för lärare inom högskolan.

29. HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken (punkt 25) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Ub510 yrkande 3 och

2002/03:L249 yrkande 17

och avslår motionerna

2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2 samt

2002/03:Ub553.

Ställningstagande

Kärlek och sexualitet mellan människor kan inte mätas och vägas av någon

annan. Den skall mötas med samma respekt oavsett om det gäller kärlek

mellan människor av samma kön eller mellan människor av olika kön. Män-

niskors egen könsidentitet måste också respekteras och accepteras.

Högskolan har en viktig roll genom att där ges utbildningar för yrken i

vilka man kom- mer i kontakt med homosexuella, bisexuella och transpersoner

som behöver stöd. Det gäller t.ex. utbildningen för lärare, socionomer,

läkare, präster, psykologer, jurister och poliser. Av en kartläggning som

redovisades av Folk- hälsoinstitutet 1997 framgår att undervisning vid

högskolor om homosexuel- las, bisexuellas och transpersoners situation

förekommer endast i begränsad omfattning. Högskoleverket bör få i uppdrag

att lägga upp en plan för hur undervisningen skall kunna förbättras på

denna punkt inom ramen för arbetet med de allmänna demokratiska

grundvärdena om respekt för mångfalden.

30. Kunskaper om funktionshinder (punkt 26) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:So457 yrkande 4.

Ställningstagande

Kunskap om olika funktionshinder bör ingå i vissa utbildningar. Särskilt

viktigt är det i utbildningen av arkitekter och byggnadsingenjörer.

Obligato- risk utbildning om funktionshinder behövs på lärarhögskolorna.

Kontinuerlig fortbildning behövs för skolpersonal och skolmyndigheter om

barn och ung- domar med funktionshinder.

31. Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet (punkt 27) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Samtidigt som ohälsotalen har stigit har det skett en nedrustning av

arbets- miljöarbete, arbetsmiljöforskning och utbildning inom det tekniska

området. Vi har i dag en relativt välutvecklad lagstiftning, en

förordningsflora för att hantera risker, miljö och kvalitet i arbetslivet.

Men det räcker inte, det krävs också kompetenta, välutbildade människor.

Medan kravet på kompetens har ökat inom många yrkesutbildningar har detta

ej skett för skyddsingenjörsut- bildningen

(arbetsmiljöingenjörsutbildningen) i landet. Nu bör en ny typ av

skyddsingenjörsutbildning utvecklas, kopplad till befintliga eller nya

civilin- genjörsprogram som tangerar området vid en eller flera tekniska

högskolor. Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att förändra

skyddsingenjörsut- bildningen till en civilingenjörsutbildning med koppling

till annan högre teknisk utbildning och till forskning. Samhället har

formulerat målsättningen att civilingenjörerna - oavsett inriktning - skall

ha färdigheter att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn

till människors förutsätt- ningar och behov. För en majoritet av de

examinerade är den målsättningen inte uppfylld. Regeringen bör tillsätta en

utredning med uppdrag att utarbeta en strategi för hur kompetens avseende

människa-teknik kan bli en viktig komponent i all högre teknisk utbildning.

32. Utbildningar för tandvård (punkt 28) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub305,

bifaller delvis motion

2002/03:Ub507 yrkande 1

och avslår motionerna

2002/03:Ub364,

2002/03:Ub477 och

2002/03:Ub507 yrkandena 2-6.

Ställningstagande

Tidigare bestod tandsköterskornas arbetsuppgifter mest av administration

och av att assistera tandläkarna. Numera har arbetet som tandsköterska

utvecklats med ett större ansvarsområde och fler komplicerade

arbetsuppgifter. Kravet har därför ökat på tandsköterskornas kunskap och

kompetens. Mycket talar för att tandsköterskorna borde få sin utbildning

inom högskolan, lämpligen genom en utbildning på 80 poäng som leder till

yrkeshögskoleexamen. Hög- skoleverket bör få i uppdrag att utreda

möjligheterna till en tandsköterskeut- bildning inom högskolan.

33. Dansutbildningen (punkt 29) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Kr370 yrkande 17.

Ställningstagande

Dansare har en kort karriär, även utan skador i arbetet kan de fysiska

förut- sättningarna att utöva yrket upphöra i 40-årsåldern, ofta mycket

tidigare. Då återstår många år i yrkesverksamhet. Därför bör det i

grundutbildningen alltid finnas en förberedelse för en alternativ karriär

och en planering för dansares omskolning eller vidareutbildning. En översyn

av dansutbildningarnas möj- ligheter att förbereda för en alternativ

karriär är nödvändig och bör genomfö- ras snarast.

34. Utbildning av imamer (punkt 31) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub346.

Ställningstagande

I dag finns i Sverige uppskattningsvis mellan 250 000 och 350 000 muslimer,

vilket gör islam till den näst största religionen i landet, och det är

också den snabbast växande. På flera håll har det uppförts moskéer, och de

flesta mus- limer är organiserade i föreningar, råd och studiecirklar. Med

den växande muslimska infrastrukturen ökar också behovet av personer med

särskilda funktioner och därtill hörande kunskaper. Det råder brist på

imamer, vilket beror på att det inte existerar någon utbildning för imamer

i Sverige. Eftersom det saknas ekonomisk och organisatorisk kapacitet för

samfunden att själva bygga upp en utbildning bör detta behov tillgodoses

inom det offentliga ut- bildningsväsendet, närmare bestämt vid högskolan.

Utifrån de erfarenheter och kunskaper som redan finns vid högskolor och

universitet skulle det reli- gionsvetenskapliga programmet, som blivande

präster läser vid, kunna ut- vecklas med en inriktning mot islam och

utformas som en imamutbildning. Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda

vilket behov som finns av en imamutbildning och hur den skall utformas.

35. Frivillig collegetermin (punkt 40) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 9.

Ställningstagande

Det kan vara svårt att som ny student redan första året veta vad studierna

skall leda till. Många påbörjar en ämnes- eller yrkesinriktad

högskoleutbildning som de efter några terminer upplever som felvald. För

många skulle en s.k. collegetermin med eftergymnasial utbildning inom

skilda ämnen, t.ex. flera olika humanistiska och naturvetenskapliga ämnen,

vara ett intressant alterna- tiv.

36. Treterminssystem (punkt 43) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Ub338 yrkande 6 och

2002/03:Ub384.

Ställningstagande

I dag är många studenter tvingade att ta förvärvsarbete under sommaren för

att klara sin försörjning. Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa

heltids- studier även under sommaren. Därför bör ett treterminssystem

införas, så att den student som så önskar snabbare skall kunna avsluta sina

studier och ta examen. För att en reform av detta slag skall kunna

genomföras krävs en förändring av de nuvarande studiemedelsreglerna.

37. Utveckling av undervisnings- och examinationsformer (punkt 45) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 45 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i

reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkande 8.

Ställningstagande

Många enskilda lärare vid många högskolor gör ett förtjänstfullt arbete med

att utveckla undervisnings- och examinationsformerna. Det är varken önsk-

värt eller möjligt att nationellt föreskriva vilken form undervisning och

exa- mination skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det som sker

och därigenom bidra till att kunskaper och erfarenheter sprids till alla

högskolor i Sverige. Högskoleverket bör ges ett uppdrag med denna innebörd.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.

I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbe- slut som behandlas i yttrandet.

1. Kårobligatoriet (punkt 13) - kd

av Inger Davidson (kd).

Jag vill påminna om att Kristdemokraterna räknade med en fördubbling av

anslaget till Sveriges Förenade Studentkårer i sitt budgetförslag för 2003.

Kårobligatoriet är principiellt felaktigt och måste ersättas av frivilligt

delta- gande. Samtidigt innebär ett slopat kårobligatorium stora

omställningar av studentkårernas verksamhet, bl.a. genom minskade

ekonomiska resurser. För att möjliggöra en effektiv studiebevakning med

begränsade möjligheter på det lokala planet är det viktigt att skapa en

samlande nationell resurs för student- kårsarbete. Därför vill

Kristdemokraterna kombinera förslaget att avskaffa kårobligatoriet med en

rejäl satsning på Sveriges Förenade Studentkårer.

2. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt 19)

- kd

av Inger Davidson (kd).

I utformandet av ett system för livslångt lärande är validering av

kompetens och tillvaratagande av den kunskap som människor skaffat sig i

ett annat land eller utanför utbildningssystemet ett måste. Det finns många

goda förslag i utredningsbetänkandet Validering av vuxnas kunskap och

kompetens (SOU 2001:78). Eftersom regeringen nu arbetar på en proposition i

denna fråga har jag avstått från att reservera mig, men jag vill markera

vikten av att regering- en verkligen lägger fram förslag utan onödigt

dröjsmål.

3. Internationellt utbyte (punkt 21) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Inom ramen för det s.k. Öresundsuniversitetet har ett lovande samarbete

inletts mellan ett stort antal universitet och högskolor på båda sidor om

Öre- sund. Redan förs diskussioner mellan lärosätena om gemensamma kurser,

gemensam forskarutbildning, vidgat studentutbyte etc. Det är viktigt att

ett organiserat samarbete över gränsen inte hindras. Den kartläggning som

pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet är därför angelägen. Målet bör

vara att det inte skall vara svårare att under studietiden växla mellan ett

danskt och ett svenskt universitet än det är att växla mellan olika

lärosäten inom respektive land.

4. Distansutbildning (punkt 24) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna framhöll i sitt särskilda yttrande om anslagen inom ut-

giftsområde 16 (i budgetbetänkande 2002/03:UbU1) att vi anser att

lärosätena själva bör driva nätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå

för tillsynen av verksamheten. Därför föreslog vi att den extra per

capita-ersättningen till kurser inom nätuniversitetet skulle halveras och

att inga medel skulle anslås till den nya Myndigheten för Sveriges

nätuniversitet. Detta är fortfarande vår uppfattning.

Jag menar att det är bra att lärosätena har ansvaret för Sveriges nät-

universitet. En sammanhållande nätportal är en riktig satsning för att göra

Sveriges nätuniversitet överblickbart för studenterna. Kristdemokraterna

vill dock hellre se en lösning där lärosätena driver Nätuniversitetet.

Satsningen bör växa av egen kraft i stället för via en myndighet.

Kristdemokraterna vill också lyfta fram andra former av distansutbildning,

t.ex. den stora insats som görs vid de kommunala lärcentren. Lärcenter är

lokala center för högre utbildning och kompetensutveckling med syfte att

tillgodose näringslivets, offentliga organisationers och invånarnas behov

av utbildning och kompetensutveckling för att stärka och utveckla kommunens

och regionens konkurrenskraft. Högskoleutbildningar är en av flera utbild-

ningsformer och utbildningsnivåer som erbjuds. På sikt bör denna verksamhet

utökas för att göra högre utbildning tillgänglig för fler.

5. Distansutbildning (punkt 24) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet har i reservation 23 i budgetbetänkande 2002/03:UbU1 före-

slagit att Högskoleverket skall få i uppdrag att särskilt granska

kvalitetsarbetet inom distansutbildningen och framhållit att det är

särskilt viktigt att studen- ternas inflytande på distansutbildningarna

håller en tillräckligt hög nivå. Detta är fortfarande vår uppfattning.

6. Utbildningar för tandvård (punkt 28) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Enligt Vänsterpartiets mening finns det starka skäl att utveckla

tandhygienist- utbildningen och göra den treårig. Eftersom beredning nu

pågår i Regerings- kansliet av förslagen i Tandvården till 2010 avstår jag

dock nu från att reser- vera mig till förmån för yrkandena om

tillkännagivande att tandhygienistut- bildningen bör förlängas.

Socialstyrelsens översyn 1999 av den framtida kompetensfördelningen mellan

olika yrkesgrupper inom tandvården utmynnade i att tandhygienisterna borde

ges vidgade arbetsuppgifter. Högskoleverkets utvärdering för ett antal år

sedan av de medellånga vårdutbildningarna visade att den tvååriga tandhy-

gienistutbildningen dittills haft mycket svårt att nå upp till kraven på

högsko- lemässighet. Utrymme för att förlägga en del av utbildningstiden

utomlands - något som vi finner angeläget - finns inte så länge

utbildningen är så kort som två år.

7. Lunds universitets historiska museum (punkt 44) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi beklagar att det inte har varit möjligt att få gehör för att det

ekonomiska ansvaret för insamlandet och sorterandet av fornfynd vid Lunds

universitets historiska museum överförs till Kulturdepartementet. Den

öronmärkning av 2 miljoner kronor av Lunds universitets

grundutbildningsanslag som nu skett tryggar överlevnaden för museets

verksamhet, vilket är positivt. Man bör dock observera att lösningen

innebär att utrymmet för grundutbildning vid Lunds universitet därmed

minskar med samma belopp, vilket inte var känt när riksdagen fattade beslut

om budgeten för 2003.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Ub215 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa en fungerande form av Diploma Supplements.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att låta Högskoleverket från årsskiftet överta ansvaret för

infor- mation och uppföljning till arbetsmarknaden om människor med

utländska examina.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning

över utrikes utbildningar och deras närmaste svenska motsvarigheter.

2002/03:Ub220 av Johan Linander (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som säkerställer att

Lunds universitets historiska museum kan klara sin arkeologiska

fyndhantering och fortsätta sin publika verksamhet.

2002/03:Ub222 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att avskaffa kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och

universiteten.

2002/03:Ub234 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (c):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över behovet

av samt antalet utbildningsplatser för dramapedagoger.

2002/03:Ub235 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att tillsätta en utredning om en enskild students rätt till skadestånd

vid undermålig undervisning.

2002/03:Ub240 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om behovet av att språket arameiska får en hemvist och att språkfrågan får

en lösning.

2002/03:Ub243 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att införa examensformen Master''s degree.

2002/03:Ub268 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att de yrkesgrupper som finns nämnda i motionen erhåller goda

kunskaper i ANT (Alkohol, Narkotika och Tobak) inom sina olika utbild-

ningar för att kunna ge ungdomar en heltäckande ANT-undervisning.

2002/03:Ub282 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att Kulturdepartementet skall ta ekonomiskt ansvar för insam-

landet och sorteringen av fornfynd vid Lunds universitets historiska muse-

um.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att utreda finansieringsförslag som tryggar museets framtid.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att regionala fornfynd även fortsättningsvis skall förvaras i

Skå- ne.

2002/03:Ub283 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av att ytterligare uppmuntra naturvetenskapliga kurser på

universitetsnivå för icke naturvetare.

2002/03:Ub286 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att sälja kunskap internationellt.

2002/03:Ub288 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att säkra kunskapsutvecklingen för slöjden som skolämne.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att frigöra universitet och högskolor från politisk styrning.

7. Riksdagen beslutar att inrätta två nya fristående stiftelsehögskolor i

enlig- het med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub303 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärare vid hög-

skolan skall få en grundläggande kompetens i HBT-frågor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att litteraturen

till de i motionen anförda utbildningarna bör granskas ur ett

HBT-perspektiv.

2002/03:Ub305 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att Högskoleverket skall få i uppdrag att utreda möjligheten till

en högskoleutbildning för tandsköterskor.

2002/03:Ub307 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att förändra skyddsingen-

jörsutbildningen till en civilingenjörsutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att tillsätta en utredning om hur all högre teknisk utbildning

bör ge kompetens avseende förhållandet människa-teknik.

2002/03:Ub317 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att högskolor i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder

för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.

2002/03:Ub318 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om uppföljning av studenters lärartid.

2002/03:Ub321 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att organisationer i samarbete med universitet och högskolor skall

tillåtas sälja akademisk utbildning till privatpersoner.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda ett nytt finansieringssystem för grundutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att återställa förkunskapskraven till de utbildningar som fått

sänkta förkunskapskrav.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att decentralisera antagningen till högskolorna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införandet av en collegetermin.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättandet av ett studentkontrakt.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett ökat internationellt utbyte vid universitet och högskolor.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättandet av en ny internationellt jämförbar masterexamen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett återupprättande av det akademiska självstyret.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att uppmuntra stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.

2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utbildningen på form- och designområdet.

2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om införandet av ett treterminerssystem.

2002/03:Ub339 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om tillräcklig tid för bemötandefrågor i utbildning och vidareutbildning

för personal som möter människor i myndighetsutövning.

2002/03:Ub346 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda

beho- vet och utformningen av en imamutbildning vid högskolan.

2002/03:Ub352 av Anita Brodén och Marita Aronson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utvidga begreppet arbetslivspoäng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att förtroendevalt politiskt arbete skall ge arbetslivspoäng.

2002/03:Ub356 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om införandet av ett nytt ämne, vårdteknologi, i vårdutbildningen för sjuk-

sköterskor och undersköterskor.

2002/03:Ub357 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att smärtkunskap bör vara en obligatorisk del i all medicinsk utbildning

av såväl läkare som sjuksköterskor samt övriga medicinska yrkesgrupper.

2002/03:Ub364 av Cristina Husmark Pehrsson och Sten Tolgfors (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att förändra utbildningen för legitimerade tandhygienister till

att omfatta 120 poäng.

2002/03:Ub369 av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ANT-kunskap inom den högre utbildningen av lärare och inom

pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och vårdhögskoleutbildning-

arna.

2002/03:Ub376 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om distansutbildning.

2002/03:Ub384 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av att införa ett treterminerssystem i den högre

utbildning- en.

2002/03:Ub398 av Christina Nenes och Peter Jonsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

2002/03:Ub400 av Torsten Lindström (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det geriatriska inslaget i den grundläggande läkarutbildning-

en bör ses över och öka.

2002/03:Ub441 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om behovet av en översyn vad gäller de statliga bidragens fördelning

vid universitets- och högskolestudier på distans.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om viktning av betyg.

2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den högre utbildningens värdegrund.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om profilering av högskolor.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om antagningen till högskolan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kårobligatoriets upphävande och ökade statsanslag till Sveriges

Förenade Studentkårer.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en garanterad miniminivå av lärarledd tid i högskolan.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett tillägg av

hög- skoleförordningen 6 kap. 7 § i enlighet med vad som i motionen anförs.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om högskolans styrning.

14. Riksdagen begär att regeringen genomför en fördjupad kartläggning av

vilka konsekvenser högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas kva-

litet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att tillsätta en kommission för att utreda högskolans

strukturella problem.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om balansen mellan vetenskapsområden.

17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av hög-

skoleförordningen med syfte att tillåta högskoleavgifter för studenter från

länder utanför EES i enlighet med vad som i motionen anförs.

2002/03:Ub457 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärare vid de

medicinska fakulteterna skall få en grundläggande kompetens i HBT- frågor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att litteraturen

till de i motionen anförda utbildningarna granskas ur ett HBT-perspektiv.

2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om system som utvärderar utländska utbildningar mer rättvist.

2002/03:Ub477 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att uppmärksamma behovet av tandsköterskor.

2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att avskaffa det centrala antagningssystemet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av en högre utbildningspremie.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om vikten av en internationalisering av högskolan och universiteten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om studenternas egna val.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om akademiernas självständighet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Bolognaprocessen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förslag i anslutning till ett avskaffande av kårobligatoriet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om fler fristående högskolor.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om andra former för fristående högskolor än stiftelseformen.

2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

7. Riksdagen beslutar att avskaffa 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub488 av Sonja Fransson m.fl. (s):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige.

2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om

hur rekryteringen av högskolelärare kan ökas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ett förtydligande av högskoleförordningen för att säkra studen-

ternas rättssäkerhet.

8. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utveckla

undervisnings- och examinationsformer.

11. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en utvärdering av

instru- menten för meritvärdering.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-

nen anförs om att utveckla pedagogiska former för distansutbildning.

13. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att

särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-

nen anförs om att likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell hög-

skoleutbildning måste ställas på distansutbildning.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-

nen anförs om att kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i

all lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.

17. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur den s.k. tredje

upp- giften sköts av lärosätena.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen skall initiera samtal med arbetsmarknadens parter

kring högskoleutbildningens betydelse för lönebildningen.

2002/03:Ub491 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om högskolornas lokala regelverk.

2002/03:Ub495 av Per Landgren och Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att redogöra för hur redan existerande samvetsfrihet skall till-

lämpas inom högskoleutbildningen.

2002/03:Ub507 av Göran Lindblad (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta en nationell tandsköterskeutbildning på högskolenivå,

som ger legitimation, i nära samverkan med övriga tandvårdsutbildningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utbildningen till tandsköterska/tandhygienist bör integreras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att legitimerad tandsköterska skall ha behörighet att arbeta i

munnen på patienterna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening med vad i motionen

anförs om att utbildningen till tandhygienist förlängs till tre år (120 p).

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till att om-

fatta vissa enklare vårdinsatser som i dag utförs av tandläkare.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att dimensioneringen av utbildningen ses över i syfte att skapa

balans mellan behov och tillgång på assisterande personal.

2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c, mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utbildning om HBT-frågor för studerande till vissa yrken.

2002/03:Ub513 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om utbildning, personal- och kompetensförsörjning i skogslänen.

2002/03:Ub517 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om statens ansvar för att tillhandahålla dramapedagogutbildning.

2002/03:Ub531 av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett införande av praktik på samhälls- och beteendevetenskapliga utbild-

ningar och införandet av universitetsexamen utan forskningsinriktning.

2002/03:Ub553 av Elisebeht Markström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett förtydligande av examensförordningen i högskoleförordningen för

vissa yrkesexamina.

2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om högskoleutbildningen för vissa yrken.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att införa allmänna tester som en form av validering av utländs-

ka examina.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om möjligheten till validering och komplettering av utländsk ut-

bildning.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

40. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om kunskapsva-

lidering, i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:So225 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att det behövs ett nationellt centrum för att hålla ihop

forskning och utbildningsfrågor samt en policy för

komplementär-/alternativmedicin.

2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om utbildning, tillträde till utbildning och studieekonomi.

2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att kunskap om funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.

2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett basår för all konstnärlig utbildning.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om dansutbildningen.

2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om regeländringar för att underlätta växelvisa studier i Sverige och

Danmark.

2002/03:T458 av Lena Ek och Åsa Torstensson (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om särskilda åtgärder för att stödja nyrekrytering till högskolor

och forskning inom IT-området.

2002/03:MJ488 av Jan Emanuel Johansson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om poängkurser i djuretik.

2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om forskningens och utbildningens betydelse för företagande.

2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om den högre utbildningen.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om strategier för att öka examensfrekvensen vid högskolor och uni-

versitet.

2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-

nen anförs om Historiska museet i Lund.

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en fortsatt satsning på form och design i Västsverige.