Bet. 2002/03:UBU7

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU7

Studiemedelsfrågor m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 26 motionsyrkanden från

allmänna motionstiden 2002 om olika

studiestödsfrågor. Samtliga yrkanden avstyrks av

utskottet.

Yrkandena handlar om studiefinansieringssystem för

högskoleutbildning och vuxenutbildning, studiestöd

för vuxna romer, studiestöd vid

deltidssjukskrivning, studiemedel för

utlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa

yrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån,

underättelse till föräldrar när elev som är myndig

skolkar, examensbonus samt studiemedelsvillkor m.m.

för elitidrottare.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de

Gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut.

1. Nytt studiestödssystem

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub452 yrkande 1 och

2002/03:Ub487 yrkande 1.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

2. Studiestöd för vuxna romer

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub484 och

2002/03:Sf293 yrkande 4.

Reservation 3 (mp)

3. Studiestöd för vuxenutbildning i

övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub355,

2002/03:Ub395,

2002/03:Ub452 yrkande 5,

2002/03:Ub490 yrkande 6 och

2002/03:Ub548.

Reservation 4 (kd)

4. Barntillägg i studiemedelssystemet

Riksdagen avslår motion

2002/03:So454 yrkande 3.

5. Studiemedel vid deltidssjukskrivning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub405,

2002/03:Ub439 och

2002/03:Ub482.

6. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub359.

Reservation 5 (m)

7. Studiemedel vid studier utomlands

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub254 yrkandena 1 och 2.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8. Studiemedel vid vissa

yrkesutbildningar

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub394 och

2002/03:Ub467.

9. Avskrivning av studielån för att främja

bosättning i glesbygd

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub344,

2002/03:Ub529 och

2002/03:N302 yrkande 2.

10. Bonus vid förtida återbetalning av

studielån

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub284 yrkande 2 och

2002/03:Ub452 yrkande 10.

Reservation 7 (kd)

11. Underrättelse till föräldrar när elev

som är myndig skolkar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub429 yrkande 10.

12. Examensbonus

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub323 yrkande 5.

Reservation 8 (fp)

13. Studiemedelsvillkor m.m. för

elitidrottare

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr297 yrkande 5.

Stockholm den 13 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Majléne Westerlund Panke (s), Inger Davidson (kd),

Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén

(s), Tobias Billström (m) och Lennart Gustavsson

(v).

2002/03

UbU7

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2002 väcktes 90

motionsyrkanden om studiestödsfrågor. Ett drygt

sextiotal av dessa behandlades i utskottets

budgetbetänkande för utgiftsområde 15 Studiestöd

(bet. 2002/03:UbU2). Återstående yrkanden behandlas

här.

Först tar utskottet upp yrkanden med övergripande

förslag om studiefinansieringssystem för

högskoleutbildning och vuxenutbildning. Därefter

behandlas frågor om studiestöd för vuxna romer,

studiestöd vid deltidssjukskrivning, studiemedel för

utlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa

yrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån

samt slutligen några övriga frågor.

Utskottets överväganden

Utskottet tar först upp övergripande förslag om ett

nytt studiestödssystem. Därefter går utskottet i tur

och ordning in på förslag som gäller studiestöd för

vuxenstuderande, studiemedel vid

deltidssjukskrivning, studiemedel för studier

utomlands, studiemedel vid vissa yrkesutbildningar,

avskrivning och återbetalning av studielån samt

vissa övriga frågor.

Nytt studiestödssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att Moderaternas och

Kristdemokraternas förslag om nytt

studiestödssystem avslås.

Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Ub487 yrkande 1 ett tillkännagivande om

nödvändigheten av ett reformerat studiestödssystem,

som skall vara heltäckande. Motionärerna räknar upp

ett antal avgörande principer för ett sådant system.

Det skall vara ekonomiskt hållbart och överblickbart

både för student och samhälle. Högre utbildning

skall löna sig även ekonomiskt, bl.a. genom att

skuldsättningen skall minska. Systemet skall

motverka social snedrekrytering, skulderna skall

återbetalas och systemet skall ha större

flexibilitet än för närvarande, så att även längre

studier kan finansieras med studiemedel. Systemen

skall skilja mellan sådana kostnader som är

relaterade till studierna och andra kostnader, t.ex.

för bostad under studietiden. För de senare måste

särskilda låneformer skapas, heter det i motionen.

Moderaterna vill också att Centrala

studiestödsnämnden (CSN) skall konkurrensutsättas

och att alla studenter skall ha rätt till

privatekonomisk rådgivning och information om vilken

kvalitet olika utbildningar har, innan de gör sitt

viktiga investeringsbeslut.

Kristdemokraterna beskriver i motion 2002/03:Ub452

yrkande 1 strukturen för det nya studiestödssystem

som partiet vill införa. För grundskole- och

gymnasiestudier skall ett studiestöd gälla för

elever upp till 25 år och ett annat för elever

mellan 25 och 55 år. Universitets- och

högskolestudier skall kunna finansieras med

studiemedel, medan det för yrkesverksamma som vill

studera skall finnas utbildningskonton.

Kristdemokraterna vill införa det nya systemet i två

etapper.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Ett reformerat studiemedelssystem trädde i

funktion den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10, bet.

UbU7, rskr. 96). Som övergripande mål för det nya

systemet gäller att det skall vara enkelt och

överblickbart för den enskilde, det skall verka

rekryterande, ha en utjämnande verkan mellan

individer och grupper i befolkningen och ha en god

effekt på samhällets ekonomiska hushållning över

tiden. Det nya systemet gör den enskildes ansvar för

upptagna lån tydligare än vad tidigare

studiemedelssystem gjorde. En princip bakom det nya

systemet - liksom det föregående

studiemedelssystemet - är att skillnader i

omkostnader mellan olika studerande beroende på

t.ex. höga bostadskostnader inte skall tillgodoses

inom studiestödssystemets ram.

Skuldsättningen begränsas genom att bidragsdelen i

de nya studiemedlen har höjts. Möjligheterna för en

student att ytterligare begränsa sin skuldsättning

genom att skaffa sig arbetsinkomster under

studietiden har ökats i det nya systemet, där det

s.k. fribeloppet har höjts kraftigt.

Liksom i det tidigare studiemedelssystemet finns

en gräns för hur lång tid som man kan beviljas

studiemedel. Den är vid heltidsstudier 240 veckor,

vilket motsvarar sex studieår av normal längd. Genom

att studenterna får tydlig information i förväg om

för hur lång tid de kan få studiemedel markerar

samhället behovet av väl planerade och målinriktade

studier och skuldsättningen hålls nere. Utskottet är

inte berett att tillstyrka en återgång till den

mycket generösa dispensgivning som förekom före den

1 juli 2001 på denna punkt.

Moderaternas förslag om att konkurrensutsätta CSN

har behandlats av utskottet många gånger, senast i

betänkande 2002/03:UbU1 s. 87 f. Utskottet anser

även nu att nuvarande ordning, nämligen att CSN

sköter både utbetalning och återbetalning av

studiemedel, har fördelar både för staten och

studenterna.

Möjligheterna för en student att bilda sig en

uppfattning om kvaliteten i olika utbildningar vid

olika lärosäten har ökat kraftigt de senaste åren.

Högskoleverkets utvärderingar av ämnen och program

hålls tillgängliga för allmänheten på webbplatsen

www.studera.nu.

När det gäller Kristdemokraternas förslag till

struktur konstaterar utskottet att det nya

studiemedelssystem som infördes 2001 tillgodoser

behovet av ett förmånligare studiestöd för vuxna

över 25 år som bedriver studier på grundskole- eller

gymnasienivå. Detta sker i det nya systemet genom

att sådana studerande kan beviljas studiemedel med

högre bidragsdel (ca 82 % av totalbeloppet).

Dessutom finns möjlighet till tilläggslån för den

studerande som är över 25 år och har haft

arbetsinkomster över 415 % av prisbasbeloppet under

de tolv månader som ligger före studiestarten.

Utskottet anser inte att vuxenstuderande i

åldersintervallet 20-25 år skall vara hänvisade till

samma studiestöd som elever under 20 år som går i

gymnasieskolan. Föräldrar har inte

underhållsskyldighet mot sina barn när de fyllt 20

år. De unga vuxna som vill bedriva studier på

gymnasial nivå efter den åldern bör ha tillgång till

ett studiestöd som räcker för deras försörjning.

När det gäller utbildningskonto för yrkesverksamma

konstaterar utskottet att riksdagen under förra

riksmötet godkände ett förslag från regeringen om

grunderna för ett system med konton för individuellt

kompetenssparande (prop. 2001/02:175, bet. AU10,

rskr. 322). Ett förslag till slutlig utformning av

systemet är alltjämt under beredning i

Regeringskansliet.

Studiestöd för vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om

studiestöd till vuxna romer.

Jämför reservation 3 (mp).

Utskottet avstyrker Kristdemokraternas förslag till

studiestöd vid vuxenstudier på grundskole-

och gymnasienivå.

Jämför reservation 4 (kd).

Motionsyrkanden om översyn av det nuvarande

studiestödssystemet för vuxenstudier på

grundskole- och gymnasienivå samt om

barntillägg i studiemedlen avstyrks också,

det sistnämnda med hänvisning till pågående

utredning.

Gällande bestämmelser

För studier på grundskole- och gymnasienivå kan

vuxna, dvs. personer som fyller minst 20 år,

beviljas studiemedel. Den som är minst 25 år kan i

många fall beviljas bidrag på den högre nivån,

varvid ca 82 % av totalbeloppet är bidrag.

Möjligheten att få studiemedel upphör normalt vid

utgången av det kalenderår då man fyller 50 år.

En person som fyllt 20 år och som saknar

grundskoleutbildning kan få studiemedel för studier

på grundskolenivå i 80 veckor. Om den studerande

behöver färdighetsträning i att läsa, skriva eller

räkna kan studiemedel beviljas för ytterligare 20

veckor, alltså totalt 100 veckor, vilket anses

motsvara fem terminer.

Sedan den 1 januari 2003 finns ett särskilt

rekryteringsbidrag, som infördes efter förslag i

proposition 2001/02:161 (bet. UbU15, rskr. 312).

Syftet med rekryteringsbidraget är att ge kommunerna

förutsättningar att rekrytera till studier de

personer med kort tidigare utbildning som har

särskilt svårt att ta steget in i studier. En person

kan beviljas rekryteringsbidrag tidigast det år hon

eller han fyller 25 år och senast det år hon eller

han fyller 50 år. Rekryteringsbidraget kan ges för

studier på heltid eller på 20, 50 eller 75 % av

heltid. Oavsett omfattningen kan rekryteringsbidrag

lämnas under högst 50 veckor. Beloppet motsvarar vad

en studerande kan få i studiemedel vid studier av

motsvarande omfattning, men till skillnad från

studiemedel är rekryteringsbidrag i sin helhet ett

skattefritt bidrag. Till personer som året före

studierna har haft en heltidsinkomst kan

rekryteringsbidrag utgå med ett högre belopp, 122,5

% av totalbeloppet i studiemedel.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Miljöpartiet tar i motion 2002/03:Sf293 yrkande 4

upp situationen för äldre romer i det svenska

samhället. Många av dem är analfabeter och för dem

krävs det särskilda utbildningsinsatser, anser

motionärerna. Ett förlängt och riktat

vuxenstudiestöd för analfabeter som saknar

grundskolekompetens skulle vara en lösning, heter

det i motionen.

Romernas situation tas upp också i motion

2002/03:Ub484 (s) där motionären vill att regeringen

skall följa upp möjligheterna att finansiera studier

på grundskolenivå för vuxenstuderande som saknar

tidigare förvärvsarbete. I motionen nämns att det

t.ex. i Stockholms län bedrivs grundskole- och

gymnasieutbildning för finskspråkiga romer i en

folkhögskola som under flera år haft en kvalificerad

utbildning riktad till den romska minoritetsgruppen.

Många elever tackar nej till erbjuden plats i

utbildningen när deras hemkommuner nekar dem

socialbidrag under studietiden. Det nu gällande

studiestödet ger enligt motionären inte tillräckligt

ekonomiskt stöd. Man vill inte skuldsätta sig och

väljer därför att avstå från utbildningen, vilket

gör att vederbörande återigen blir arbetslös och

beroende av socialbidrag.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Det är mycket viktigt att de vuxna som har lägst

tidigare utbildning stimuleras att skaffa sig mer

kunskaper. Kommunerna har ett särskilt ansvar för

att ge stöd till vuxnas lärande. Varje kommun skall

aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt

till grundläggande vuxenutbildning och för att

motivera dem att delta i utbildningen (11 kap. 9 §

skollagen 1985:1100).

Det nya rekryteringsbidraget gör det möjligt för

kommunerna att erbjuda personer med låg utbildning

och stort behov av ytterligare kunskaper tillfälle

att studera under 50 veckor utan att behöva

skuldsätta sig. Rekryteringsbidraget inverkar inte

på rätten att därefter få studiemedel. En person som

har börjat studier på grundskolenivå med

rekryteringsbidrag kan alltså efter de 50 veckorna

med sådant bidrag få studiemedel i 80 eller 100

veckor, beroende på om han eller hon även behöver

färdighetsträning i att läsa, skriva eller räkna. En

sådan studerande, som är mellan 25 och 50 år, kommer

i normalfallet att få studiemedel med högre

bidragsdel, vilket innebär att skuldsättningen blir

måttlig.

Fem motioner tar upp andra frågor om studiestöd för

vuxenutbildning.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452

yrkande 5 ett nytt vuxenutbildningsstöd för

studerande som saknar betyg från grund- eller

gymnasieskola. Det skall gälla vuxna i åldrarna

mellan 25 och 55 år och skall innebära ett

skattefritt bidrag som motsvarar totalbeloppet

(bidrag + lån) i studiemedel. Detta bidrag skall

utgå under den del av året då studier bedrivs. Det

skall kunna kompletteras med en lånedel på upp till

3 000 kr per månad. Studerande som redan har en hel

gymnasieutbildning men vill läsa ytterligare på

gymnasial nivå skall vara hänvisade till de vanliga

studiemedlen. Samma förslag framförs i

Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub490 yrkande 6.

I motion 2002/03:Ub355 (m) föreslår motionären en

total översyn och förenkling av studiestödssystemet

för studerande i komvux. Det finns enligt hennes

mening en snårskog av olika särregler och

studiestödsformer, beroende på ålder och i vissa

fall på tidigare inkomst.

En översyn av möjligheterna att förbättra

villkoren för vuxna att bedriva studier begärs i

motion 2002/03:Ub395 (s). Motionärerna anser att de

flesta av dagens system är anpassade för studenter

som är förhållandevis unga. Ju äldre man blir, desto

fler dörrar stängs, heter det i motionen. Som

exempel nämns åldersgränsen för bostadsbidrag (29

år), begränsningen i lånemöjlighet fr.o.m. 41 års

ålder och att rätten till studiestöd i stort sett

upphör vid 51 års ålder.

Enligt motion 2002/03:Ub548 (s) bör studiestödet

till vuxna utvecklas vidare. Den flexibilitet som i

dag finns inom studiemedelssystemet när det gäller

studiernas omfattning är begränsad till att

studiemedel kan lämnas för studier på heltid eller

på 50 eller 75 % av heltid. I framtidens

utbildningar, med flexibel intagning och studier

utifrån personlig studieplanering, kommer studiernas

omfattning att variera mer. Både

rekryteringsbidraget och studiemedlen bör utvecklas

så att de möter det behov av flexibilitet som nya

studerandegrupper har, anser motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Det nya studiemedelssystem som gäller sedan den 1

juli 2001 innebär en betydande förenkling jämfört

med den flora av olika studiestöd för vuxenstudier

(studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt

utbildningsbidrag) som fanns dessförinnan. De

variationer som ryms i det nya studiemedelssystemet

behövs för att systemet på ett rimligt sätt skall

tillgodose behoven hos studerande i olika

livssituationer och därmed kunna verka rekryterande.

Ett system enligt Kristdemokraternas förslag med

ett vuxenstudiebidrag på 100 % av studiemedlens

totalbelopp till alla mellan 25 och 55 år som saknar

grundläggande kompetens eller gymnasiekompetens och

som önskar komplettera dessa kunskaper skulle enligt

utskottet öka kostnaderna för staten betydligt.

Bostadsbidrag ingår inte i studiestödet. En

studiesocial utredning arbetar för närvarande med

frågor om samspelet mellan studiestödssystemet och

andra förmånssystem (dir. 2002:120). En utgångspunkt

för det nya studiemedelssystemet har varit att lånen

skall återbetalas i sin helhet. Avtrappningen av

lånemöjligheterna fr.o.m. 41 års ålder har införts

för att säkerställa detta. Reglerna innebär dock att

t.ex. en studerande som är 48 år kan få studielån

för 80 veckors studier.

Utskottet är inte berett att föreslå något

ställningstagande från riksdagen till huruvida

studiemedel bör beräknas i direkt proportion till

studiernas omfattning. Mot bakgrund av de problem

som har funnits under senare år när nya

studiestödsformer och nya regler har införts, anser

utskottet att det bör vara regeringens sak att

överväga vilka ytterligare inslag av flexibilitet

som eventuellt kan tillföras studiemedelssystemet.

Utskottet utgår från att regeringen kontinuerligt

bevakar hur systemet tillämpas och hur det samspelar

med utvecklingen av utbildningen på olika nivåer och

att regeringen vid behov lägger fram förslag om

förbättringar.

För att vuxna med barn skall våga ta steget att

börja studera bör man enligt motion 2002/03:So454

(s) yrkande 3 överväga möjligheten att införa ett

barntillägg i studiemedelssystemet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Den studiesociala utredningen har nyligen fått

tilläggsdirektiv (dir. 2003:13) att även analysera

förutsättningarna för att införa ett barntillägg

till studerande. Syftet med analysen skall vara att

undersöka vilka möjligheter det finns att på ett

effektivt sätt underlätta den ekonomiska situationen

för studerande med barn. Utredaren skall särskilt

analysera hur ett eventuellt barntillägg kan påverka

samspelet mellan studiestödssystemet och andra

förmånssystem samt vilka ekonomiska och andra

konsekvenser det kan få för den enskilde studerande.

Motionsyrkandet är alltså tillgodosett.

Studiemedel vid deltidssjukskrivning

Utskottets förslag i korthet

Motioner om att studiemedel för

deltidsstudier skall kunna kombineras med

sjukpenning på deltid bör avslås, eftersom

frågan behandlas i en pågående utredning.

Motioner och utskottets ställningstagande

Motionerna 2002/03:Ub405 (s), 2002/03:Ub439 (s) och

2002/03:Ub482 (s) tar upp problemet att den som blir

sjukskriven på deltid inte kan uppbära studiemedel

på deltid och sjukpenning på deltid. Ingen kan leva

på ett halvt studiestöd när man inte kan arbeta

eller vara sjukskriven på den andra halvan av tiden,

heter det i den förstnämnda motionen. Motionärerna

vill att det skall göras möjligt att samtidigt

uppbära studiemedel på deltid och sjukpenning på

deltid, för att man på det sättet skall kunna

förkorta personens väg till ett nytt arbete.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivande.

Den pågående utredningen om skyddstider för

sjukpenninggrundande inkomst (dir. 2001:104) har i

uppdrag bl.a. att uppmärksamma regelsystemets

effekter för personer som på grund av nedsatt

studieförmåga vill kombinera deltidsstudier med

sjukskrivning på deltid. När det gäller frågan om

att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på

deltid skall utredaren särskilt uppmärksamma samt ta

hänsyn till effekterna av eventuella förslag i

förhållande till andra studerandegrupper. Utredaren

skall samråda med den studiesociala utredningen.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.

Studiemedel vid utlandsstudier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning och om utredning av

reglerna för studiemedel vid studier

utomlands.

Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (m, fp,

kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2002/03:Ub359 (m) föreslås ändringar i

bestämmelserna om studiemedel vid utlandsförlagd

svensk högskoleutbildning. Studenter som läser vid

Göteborgs universitet vid en institution som av

universitetet har förlagts till Sussex i England bör

få studiemedel med samma belopp som svenska

studenter som läser vid brittiska universitet, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet om tillkännagivande.

Motsvarande yrkande har behandlats av utskottet

flera gånger tidigare, senast i betänkande

2001/02:UbU2. Då skrev utskottet (s. 19) att

riksdagen inte borde uttala sig för en ändring i de

regler som CSN, i enlighet med givet bemyndigande,

har utfärdat och som innebär att en förutsättning

för att få studiemedelsbeloppet anpassat till

kostnadsläget utomlands är att man är antagen till

studier vid ett utländskt universitet. Detta är även

nu utskottets uppfattning.

Enligt 3 kap. 24 § andra stycket

studiestödsförordningen (2000:655) skall CSN

fastställa lånebeloppet för studier vid en utländsk

läroanstalt (kurs. här) med beaktande av

levnadsomkostnaderna i varje land. För studier vid

universitet och högskolor i Storbritannien är

lånebeloppet vid heltidsstudier våren 2003 drygt 800

kr högre per vecka än för studier i Sverige.

Studenterna vid Göteborgs universitet som läser vid

filialen i Sussex är inte antagna vid någon utländsk

läroanstalt. CSN har därför ansett sig förhindrad

att bevilja dessa studenter det högre lånebelopp som

svenska studenter som läser vid brittiska

universitet kan få.

I motion 2002/03:Ub254 (fp) föreslås ett

tillkännagivande om behovet av att utreda reglerna

för studiemedel vid studier utomlands (yrkande 1).

Motionären anser vidare att CSN:s regler när det

gäller krav på folkbokföring i Sverige för att få

studiemedel för studier utomlands behöver ändras

(yrkande 2). En svensk student som efter gymnasiet

skaffar sig arbete i England och då - helt enligt

reglerna - skriver sig där, kan inte beviljas

svenska studiemedel när han sedermera vill börja

studier i England. Anledningen är att han inte

uppfyller kravet på att ha varit folkbokförd i

Sverige de två senaste åren.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Kravet på folkbokföring i Sverige de två senaste

åren finns i 3 kap. 23 § studiestödsförordningen

(2002:655). Där sägs också att om det finns

särskilda skäl, får studiemedel lämnas även om detta

villkor inte är uppfyllt. CSN avgör vad som skall

anses som särskilda skäl.

Enligt EG-rätten om fri rörlighet borde en student

som den som beskrivs i motionen ha rätt till

studiestöd i värdlandet. En svensk som har bosatt

sig i England och efter att ha arbetat där vill

börja studier där, kan som EU-medborgare få bidrag

från den brittiska staten för sina studieavgifter.

Däremot kan han enligt de nuvarande brittiska

reglerna inte beviljas brittiskt studielån eller

kompletterande bidrag för sina levnadskostnader,

vilket brittiska medborgare kan. Mot denna bakgrund

har CSN hösten 2002 ändrat sin praxis när det gäller

vad som skall betraktas som särskilda skäl att göra

undantag från kravet på folkbokföring. Enligt vad

utskottet inhämtat från CSN skulle en student som

den i motionen beskrivne numera få svenskt

studiestöd utan hinder av folkbokföringskravet.

Motionärens yrkande 2 får därmed anses vara

tillgodosett. Utskottet anser inte att det finns

anledning att begära en generell utredning om

villkoren för studiemedel vid utlandsstudier.

Studiemedel vid vissa

yrkesutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om

möjligheter för vuxna att få studiestöd under

längre tid för utbildning på gymnasial nivå.

Gällande bestämmelser

Den som redan har en treårig gymnasieutbildning

eller motsvarande kan få studiemedel för högst 80

veckors ytterligare studier på gymnasienivå. Om man

saknar treårig gymnasieutbildning kan studiemedel

beviljas för högst 120 veckors gymnasiala studier.

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2002/03:Ub394 (s) föreslås ett

tillkännagivande om vikten av att skapa

förutsättningar för fler att utbilda sig, inte minst

inom bristyrken. Den studerande som har gått igenom

grundläggande utbildning innan hon eller han

genomgår utbildning till t.ex. undersköterska har

enligt motionärerna ofta förbrukat de 120 veckor som

nuvarande regelverk medger för studiemedel till

vuxna på gymnasial nivå. Regelverket för

aktivitetsstöd ger inte möjligheter för denna grupp,

hävdar motionärerna.

Vikten av att minska hindren för dem som vill

utbilda sig till teckenspråks- och dövblindtolk

eller till vuxendövtolk tas upp i motion

2002/03:Ub467 (s). För den som vill bli

teckenspråkstolk eller dövblindtolk räcker de två år

under vilka man kan få studiemedel för gymnasiala

studier inte till för att dels gå den tvååriga

teckenspråkslinje som är ett förkunskapskrav, dels

höja betyget i Svenska A och B till Väl godkänd,

vilket också är ett förkunskapskrav. Enligt

motionärerna har vuxendövtolkutbildningen samma

behörighetskrav, men är treårig. Det första av dess

tre år räknas som gymnasiala studier och måste

alltså inrymmas i de två år för vilka man kan

beviljas studiemedel på den nivån.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar

upphandlar yrkesutbildningar inriktade mot yrken där

arbetskraftsbrist råder eller bedöms kunna uppstå.

Deltagarna i sådan s.k. arbetsmarknadsutbildning får

aktivitetsersättning och behöver alltså inte anlita

studiestödssystemet. En förutsättning för att bli

antagen till arbetsmarknadsutbildning är att man är

arbetslös eller riskerar att bli det och att man

söker arbete hos arbetsförmedlingen. Utskottet har

från Arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat att ca 4 000

personer under 2002 slutförde

undersköterskeutbildning som

arbetsmarknadsutbildning. I genomsnitt omfattade

utbildningen knappt sju månaders heltidsstudier,

främst i karaktärsämnena inom omvårdnadsområdet.

Den som inte är eller riskerar att bli arbetslös

är normalt hänvisad till yrkesutbildning inom det

reguljära utbildningsväsendet. Kommunernas stöd till

vuxnas lärande skall utgå från den enskildes behov

och intresse. Enligt den strategi som riksdagen

antog efter förslag i propositionen Vuxnas lärande

och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.

2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229) skall individens

lärande och kunskapssökande stödjas genom rådgivning

och vägledning, baserad på erkännande av faktiska,

redan förvärvade kunskaper. Utskottet anser det

mycket viktigt att den kompetens som vuxna

utbildningssökande redan har förvärvat genom icke

formellt eller informellt lärande tas till vara och

att deras studieprogram utformas med utgångspunkt i

denna.

Undersköterskeutbildning för vuxna inom ramen för

det numera avslutade Kunskapslyftet har enligt vad

utskottet inhämtat från Skolverket vanligen omfattat

tre terminers heltidsstudier.

De nuvarande reglerna lämnar utrymme för den

blivande teckenspråks- eller dövblindtolken att med

studiemedel skaffa sig den tvååriga utbildning på

teckenspråkslinje som krävs för att komma in på

tolkutbildningen. Möjligheten att få lägst betyget

Väl godkänd i svenska finns redan under tiden i

gymnasieskolan. Utskottet anser inte att det bör

erbjudas extra studiestödstid för att höja

gymnasiebetyget i svenska. Från Strömbäcks

folkhögskola, som är den enda som i dag anordnar

vuxendövtolkutbildning, har utskottet inhämtat att

den tvååriga teckenspråkslinjen inte är ett

behörighetsvillkor för tillträde till sådan

tolkutbildning. Bestämmelserna om längsta tid för

studiemedel på gymnasial nivå lägger därmed inte

hinder i vägen för den som vill utbilda sig till

vuxendövtolk.

I det stöd till vuxnas lärande som kommunerna

numera är skyldiga att ge ingår vägledning.

Utskottet anser det viktigt att vuxna som vill

utbilda sig för ett nytt yrke får adekvat hjälp att

orientera sig i utbudet av utbildningar och

villkoren för studierna, så att de kan planera sin

utbildning på bästa sätt.

Studielån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

avskrivning av studielån vid bosättning i

glesbygd och om bonus vid förtida

återbetalning av studielån.

Jämför reservationerna 7 (kd) och 8 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Tre motioner tar upp frågor om avskrivning av

studielån som ett medel för att locka

högskoleutbildade att bosätta sig eller stanna i

glesbygd.

Enligt motion 2002/03:Ub344 (kd) befinner sig

många glesbygdskommuner i en nedåtgående spiral och

saknar unga människor med kompetens. Därför föreslår

motionären en försöksverksamhet med avskrivning av

statliga studielån för ungdomar som väljer att bo

och arbeta i glesbygden. Detta system bör

finansieras inom ramen för studiestödssystemet.

Motionären hänvisar till att liknande åtgärder

prövas i en kommun i norra Norge. Också motion

2002/03:Ub529 (c) hänvisar till förebilder i Norge.

Motionärerna anser att avskrivning av studielån är

ett träffsäkert och samtidigt relativt billigt

styrmedel, och de vill att ett sådant system skall

införas i Sverige. I motion 2002/03:N302 (mp)

yrkande 2 begärs en utredning av effekterna av en

avskrivning av studielånen för de nyexaminerade

akademiker som flyttar till avfolkningshotade

kommuner.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena om tillkännagivanden.

Liknande yrkanden behandlades av riksdagen under

förra riksmötet (bet. 2001/02:UbU2 s. 18). Utskottet

hänvisade då till att regeringen hade aviserat en

utredning. Denna har numera tillsatts (dir.

2002:80). Ett av syftena är att främja tillgången på

nyckelpersoner i mindre, lokala

arbetsmarknadsregioner. Utredaren skall, om

bedömningen är att det finns behov av det, lämna

förslag till rörlighetsstimulanser. Erfarenheter

gjorda i jämförbara länder skall beaktas. Enligt vad

utskottet har inhämtat studerar utredningen bl.a.

Norge. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31

mars 2003.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452

yrkande 10 att någon form av system för bonus vid

förtida återbetalning av studielån bör utarbetas och

genomföras snarast. Även i motion 2002/03:Ub284 (kd)

yrkande 2 föreslås ett sådant system. I båda

motionerna hävdas att ett bonussystem skulle medföra

en avsevärd vinst för staten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandena.

Enligt 4 kap. 20 § studiestödslagen (1999:1395)

får regeringen, i syfte att stimulera en snabb

återbetalning av studielån, meddela föreskrifter om

premier till låntagare som betalar tillbaka större

belopp än det fastställda årsbeloppet. Regeringen

har alltså redan möjlighet att införa ett

bonussystem. Det bör ankomma på regeringen att

bedöma om det i dagsläget skulle vara till fördel

för staten att göra det.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt

för skolan att underrätta föräldrar till

myndig elev om att eleven skolkar,

examensbonus och studiemedelsvillkor m.m. för

elitidrottare.

Jämför reservationerna 8 (fp) och 9 (m).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub429

yrkande 10 att det skall skrivas in i skollagen att

läraren har rätt att underrätta föräldrar till

myndiga elever om att eleverna skolkar. En familjs

ekonomi kan drabbas hårt om elevens studiebidrag

dras in på grund av skolk, framhåller motionärerna.

De anser det bekymmersamt att föräldrarna har

försörjningsansvaret intill 20 års ålder för

gymnasieelever, men inte någon självklar rätt till

information om elevernas uppförande, t.ex. om att de

skolkar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Skollagskommittén har nyligen, i betänkandet

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU

2002:121), lagt fram förslag om en bestämmelse i

skollagen att skolan skall vara skyldig att

informera föräldrar i de fall en elev är frånvarande

i sådan utsträckning att det kan påverka rätten till

studiehjälp. Detta skall gälla även om eleven fyllt

18 år. Utskottet anser att riksdagen inte bör

föregripa regeringens beredning av ärendet.

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub323

yrkande 5 att det är mycket viktigt för samhället,

och inte minst för den studerande själv, att inledda

högskolestudier avslutas med en examen. Studenter

borde enligt motionärerna få en extra stimulans att

vara flitiga och fullfölja sina studier. Därför

föreslås i motionen att möjligheterna att införa en

examensbonus i form av viss nedskrivning av

studieskulder skall utredas.

U t s k ot t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Det är ett faktum att ganska många studenter

lämnar högskolan utan att ha avlagt examen. Detta

måste ses mot bakgrund av både studenternas egna mål

för studierna och hur högskoleutbildning tas emot

och betraktas i arbetslivet. Många som börjar

studera vid universitet och högskolor har inte för

avsikt att avlägga examen utan har ett mera

begränsat mål för sina studier. Detta är enligt

utskottets mening helt legitimt och ett bevis på att

högskolan fungerar också som ett instrument för

livslångt lärande. Högskoleverkets kartläggningar

har också visat att en betydande andel av dem som

lämnat högskolan utan att ha avlagt examen likväl

har skaffat sig 120 poäng eller mera, vilket

motsvarar tre års heltidsstudier. För flertalet av

dessa handlar det enligt verket om en utbildning som

i många avseenden är jämförbar med en avlagd examen.

I en del fall handlar det bara om att studenterna

inte har ansökt om att få ut sin examen

(Studenternas resultat. Högskoleverkets rapport

2001:28R). Vilken värdering som görs på

arbetsmarknaden av att examen är avslutad spelar

säkerligen också stor roll. Det är tydligt att

studenter i vissa arbetsmarknadslägen rekryteras

till jobb innan de har slutfört den examen de haft

som mål.

Det är självfallet viktigt både för studenten och

samhället att studierna ger resultat. Ett viktigt

mått på effektivitet i högskoleutbildningen är

förhållandet mellan antalet helårsstudenter och

antalet helårsprestationer. Denna kvot har de

senaste åren i genomsnitt legat på 0,83 och tenderar

inte att sjunka.

Mot bakgrund av det som nu sagts anser utskottet

att det inte finns anledning att begära en utredning

om införande av examensbonus.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion

2002/03:Kr297 yrkande 5 ett tillkännagivande om

studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare. Enligt

motionärerna bör elitidrottare kunna få dispens från

kraven på studieresultat inom viss tid, så att de

kan hålla en lägre studietakt och ändå behålla

studiemedlen. I konsekvens med detta bör de också

kunna få studiemedel under längre tid än tolv

terminer. Motionärerna förordar även s.k.

ortsföreträde för elitidrottare, dvs. att en

högskolestuderande som är utövare av elitidrott

skall få möjlighet att byta till den studieort där

de bästa tränings- och tävlingsförutsättningarna

finns.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

yrkandet.

Motsvarande yrkande har behandlats av utskottet

flera gånger tidigare, senast i betänkande

2001/02:UbU11 s. 12. Utskottet ansåg då att

idrottsutövning på elitnivå inte bör föranleda

större skuldsättning för studenten än normalt,

vilket skulle bli konsekvensen om motionärernas

förslag genomförs. Det är fortfarande utskottets

uppfattning. I fråga om ortsföreträde hänvisar

utskottet liksom tidigare till att Högskoleverket

har funnit att det inte är förenligt med gällande

bestämmelser om antagning till grundläggande

högskoleutbildning. Utskottet anser inte heller nu

att det finns anledning för riksdagen att föreslå

någon ändring i dessa för att främja elitidrotten.

Utskottet

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub487 yrkande 1

och avslår motion

2002/03:Ub452 yrkande 1.

Ställningstagande

Det behövs av flera anledningar politisk enighet

kring ett långsiktigt, hållbart och överblickbart

studiefinansieringssystem. Det nya

studiemedelssystem som infördes 2001 är inte

hållbart, särskilt vad gäller

skuldsättningsproblematiken. Regeringen bör

konstruktivt söka lösningar till ett heltäckande

studiefinansieringssystem som tillgodoser följande

avgörande principer:

Systemet skall vara ekonomiskt hållbart och

överblickbart både för den enskilda studenten och

för samhället.

Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt.

Studenterna skall ges möjlighet att arbeta utan att

få minskade studiemedel, så att de kan minska sin

skuldsättning. Fribeloppet bör helt tas bort.

Systemet skall bidra till minskad social

snedrekrytering. Många vågar av olika skäl inte ta

steget in i den akademiska världen. Det avgörande är

att högre studier skall löna sig. Studier utomlands

skall inte missgynnas.

Skulderna skall betalas tillbaka.

Systemet skall skilja mellan sådan finansiering

som är relaterad till studierna och sådan som inte

kan direkt hänföras till detta område, t.ex. bostad

under studietiden. För sådana kostnader måste

särskilda låneformer tillskapas.

Alla studenter skall ha rätt till såväl

privatekonomisk rådgivning som information om vilken

kvalitet olika utbildningar har, innan de fattar ett

av de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.

Ett större mått av flexibilitet måste tillåtas, så

att även längre studier kan finansieras via

studiemedel och de som så vill kan erbjudas

studiemedel i mer än tio månader per år.

CSN måste konkurrensutsättas genom att man skapar

möjlighet för de studenter som vill att få sina

studielån via sin bank eller annat låneinstitut.

2. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkande 1

och avslår motion

2002/03:Ub487 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att ta ett samlat grepp över hur

människor i olika faser i livet skall kunna

finansiera sina studier. Dagens system präglas av

oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och

utbildningspolitik, vilket drabbar den enskilde.

Många, särskilt kvinnor, faller mellan stolarna när

det gäller stöd till studier efter arbete och

barnafödande. Det är viktigt att reglerna är tydliga

och förutsägbara, så att man snabbt kan få en

uppfattning om hur stort bidrag den enskilde kan få

av staten, vilka krav som är kopplade till bidraget

och hur länge detta delas ut.

Ett nytt heltäckande studiefinansieringssystem bör

införas och vara strukturerat enligt följande:

1. Grundskole- och gymnasiestudier

2.

- upp till 25 år

- mellan 25 och 55 år

· Universitets- och högskolestudier

·

· Utbildningskonto för yrkesverksamma

·

Det nya systemet bör införas i två etapper med

början fr.o.m. andra halvåret 2004. Det skall vara

helt genomfört 2005.

3. Studiestöd för vuxna romer (punkt 2) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf293 yrkande 4

och bifaller delvis motion

2002/03:Ub484.

Ställningstagande

Alltför många romer upplever att de inte tillhör

eller ingår i det svenska samhället. Romer

diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av sitt

ursprung, och det råder mycket stor arbetslöshet

bland dem. Många äldre romer är analfabeter, och för

dem krävs det särskilda utbildningsinsatser. I dag

begränsas vuxenstudiestödet för studier på

grundskolenivå till fem terminer. Ett förlängt och

riktat vuxenstudiestöd för analfabeter som saknar

grundskolekompetens skulle kunna vara en lösning.

4. Studiestöd för vuxenutbildning i övrigt

(punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub452 yrkande 5 och

2002/03:Ub490 yrkande 6

och avslår motionerna

2002/03:Ub355,

2002/03:Ub395 och

2002/03:Ub548.

Ställningstagande

Det bör införas ett nytt vuxenutbildningsstöd för

studerande i åldrarna 25-55 år. Alla i denna

åldersgrupp som saknar betyg från grund- eller

gymnasieskola skall erbjudas ett skattefritt bidrag

som motsvarar 100 % av totalbeloppet i

studiemedelssystemet, under den del av året som

studier bedrivs. Den studerande skall därutöver ges

möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till

3 000 kr per månad. CSN bör göra bedömningen av

lämplig nivå på lånet med hänsyn till den

studerandes ålder och återbetalningsförmåga.

Grundprincipen att lånet skall återbetalas skall

gälla. Studerande som läser på grund- och

gymnasienivån av eget intresse, för att bredda sin

redan fullföljda gymnasieutbildning eller för att

höja redan givna betyg, skall hänvisas till det

ordinarie studiemedelssystemet.

5. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk

högskoleutbildning (punkt 6) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub359.

Ställningstagande

Det är viktigt att svenska studenter kan få

ekonomiska möjligheter att studera vid utländska

universitet och att studenter från andra länder får

erfarenheter och kunskap från svenska universitet.

Svenska studenter kan numera få studiemedel för

studier utomlands, vilket är bra. Det finns dock

ingen anledning att diskriminera studenter som

deltar i utbildning som ett svenskt universitet har

förlagt utomlands, såsom nu sker med studenter som

läser vid Göteborgs universitets filial i England.

Dessa får inte möjlighet till studielån av samma

omfattning som svenska studenter som läser vid

brittiska universitet. Studiemedelsförordningen bör

snarast ändras så att studenter inte missgynnas

ekonomiskt då de valt att studera vid sitt eget

universitets utlandsfilial.

6. Studiemedel vid studier utomlands (punkt 7)

- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),

Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub254 yrkande 1

och avslår motion

2002/03:Ub254 yrkande 2.

Ställningstagande

De nuvarande reglerna för bidrag vid utlandsstudier

behöver enligt vår mening utredas. Inriktningen bör

vara att en student som kan få studiemedel för

studier i Sverige också skall ha möjlighet att få

studiemedel för att studera utomlands.

7. Bonus vid förtida återbetalning av

studielån (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub284 yrkande 2 och

2002/03:Ub452 yrkande 10.

Ställningstagande

Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret

1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot

en premie frivilligt i förtid återbetala sin

studieskuld. Premien var mellan 5 och 20 % beroende

på antalet återstående betalningar. Ett sådant

bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till

staten och minskar avskrivningarna, dvs. de innebär

netto en besparing för staten. Därför bör på nytt

någon form av bonussystem utarbetas och genomföras

snarast.

8. Examensbonus (punkt 12) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt för samhället, och inte

minst för den studerande själv, att inledda

högskolestudier avslutas med en examen. Studenter

borde få en extra stimulans att vara flitiga och

fullfölja sina studier. En möjlighet är att införa

en examensbonus i form av viss nedskrivning av

studieskulder. Motsvarande system kan införas också

för doktorander som disputerar. Detta skulle främja

effektivitet i utbildningen utan att högskolorna

tvingas tumma på kvalitetskraven. Möjligheterna att

införa ett system med examensbonus bör snarast

utredas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet har i reservation 3 i betänkande

1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem

redovisat sitt förslag till hur ett nytt system

borde vara beskaffat. Vi har därefter följt upp

detta i våra motioner om budget för

studiestödsområdet, senast i motion 2002/03:Ub338. I

vårt förslag ingår att totalbeloppet bör höjas, att

bidragsdelen på sikt bör öka till 50 % av

totalbeloppet, att den högre bidragsnivån för

vuxenstuderande på gymnasial nivå bör vara 60 % av

totalbeloppet och att inkomstprövningen för att få

studiemedel bör mildras för att på sikt avskaffas.

Ökade möjligheter att få dispens från den hårda 12-

terminersregeln bör införas. Servicen hos CSN måste

förbättras. Vi anser att myndigheten skall åläggas

att betala en omvänd straffavgift till studenter som

inte får sina studiemedel eller svar på sin ansökan

inom en viss tid. Fler än CSN bör få möjlighet att

hantera utbetalningen av studiemedel och eventuellt

också återbetalningen. Olika modeller för detta bör

utredas. Vi anser också att studier för lite äldre

studerande skall kunna finansieras med

kompetenskonton samt under ett år med lån från det

allmänna pensionssystemet.

2. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna har i reservation 4 i betänkande

1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem

redovisat sitt förslag till hur ett nytt system

borde vara beskaffat. Vår ambition är att den

generella bidragsnivån skall vara 50 % av

totalbeloppet. Det skall inte vara något "först-

till-kvarn-system" för den högre bidragsnivån.

Inkomstprövningen bör i princip avskaffas.

Möjligheten till undantag från tolvterminersgränsen

bör ges en mer flexibel utformning. Bedömningar av

vilka utbildningar som skall berättiga till

studiemedel skall inte ha befintliga ekonomiska

ramar som utgångspunkt utan göras utifrån kvalitets-

och nivåkrav. Studieskuldräntorna bör vara

avdragsgilla vid beskattningen. Det skall inte

finnas någon fast åldersgräns vid vilken återstående

skuld avskrivs, men det skall finnas möjlighet till

total avskrivning om det finns särskilda skäl för

detta. CSN skall ges rimliga förutsättningar att

sköta sitt uppdrag att handha

studiestödsadministrationen. Regeringen bör

tillsätta en utredning för att se över vilka

valmöjligheter den enskilde i framtiden kan ges när

det gäller låneutbetalningen.

3. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet har i reservation 2 i betänkande

1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem

redovisat sitt förslag till hur ett nytt system

skall byggas. Vårt förslag innebär att bidrag och

lån skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet i

studiemedelssystemet. Fribeloppet höjs till två

basbelopp. Återbetalningen utformas som ett

modifierat annuitetslån på 20-25 år. Med vårt

förslag blir skuldbördan hanterlig för alla

studenter och möjligheten att undvika lån blir

större än tidigare genom ett höjt fribelopp. Ett

studiefinansieringssystem måste vara hållbart och

förutsägbart över tiden, såväl för den enskilde

studenten som för staten. Med ett nytt system i

enlighet med denna modell kan också den sociala

snedrekryteringen minskas. I förening med

Centerpartiets skatteförslag kommer detta att

möjliggöra för stora grupper att minska sin

lånebörda redan under studietiden. Därmed blir det

också lättare för personer från studieovana hem att

ta steget in i högskolan.

4. Studiemedel vid deltidssjukskrivning (punkt

5) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Vänsterpartiets principiella inställning är att

studier skall jämställas med arbete. Mot bakgrund av

detta ser vi det som naturligt att det skall vara

möjligt att kombinera deltidsstudier med

sjukskrivning på deltid. Förutom det principiella

ställningstagandet menar vi att en sådan möjlighet

kan underlätta en persons förutsättningar att komma

tillbaka in i arbetslivet. Eftersom pågående

utredning inom kort skall lägga fram förslag i

frågan avvaktar vi med slutligt ställningstagande.

5. Studiemedel vid vissa yrkesutbildningar

(punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att

riksdagen tar det ökande behovet av teckenspråks-

och dövblindtolkar på allvar. Vi vill påminna om att

Kristdemokraterna vill införa ökade möjligheter till

dispens från det antal veckor eller terminer som

studiemedel maximalt kan ges, när det finns

särskilda skäl. Sådana dispensregler skulle kunna få

betydelse för dem som vill utbilda sig till

teckenspråks- eller dövblindtolkar.

6. Underrättelse till föräldrar när elev som är

myndig skolkar (punkt 11) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),

Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Just nu remissbehandlas Skollagskommitténs förslag

till ny skollag. Vi vill dock markera att vi delar

den uppfattning som våra partiers företrädare i

kommittén har redovisat, att det måste vara en

självklarhet att en elevs vårdnadshavare informeras

om att en elev är ogiltigt frånvarande från sina

lektioner även i gymnasieskolan, långt innan

studiestödet är i fara.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub254 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att

utreda reglerna för bidrag vid utlandsstudier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ändra Centrala

studiestödsnämndens regler för studiemedel vid

utlandsstudier.

2002/03:Ub284 av Tuve Skånberg och Per Landgren

(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att mot en bonus

ge möjlighet för dem som önskar att i förtid

återbetala sina studieskulder.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda en

examensbonus för studenter.

2002/03:Ub344 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om försöksverksamhet med

avskrivning av statliga studielån för ungdomar som

väljer att bo och arbeta i glesbygden, och att den

bör finansieras inom ramen för

studiefinansieringssystemet.

2002/03:Ub355 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

behovet av en total översyn och förenkling av

studie- och bidragssystemet för studerande vid

komvux i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub359 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ändra

studiemedelssystemet vid institution utomlands.

2002/03:Ub394 av Anne Ludvigsson och Louise

Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att skapa

förutsättningar för fler att utbilda sig, inte minst

inom bristyrken.

2002/03:Ub395 av Louise Malmström och Anne

Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att se över möjligheterna

att förbättra vuxnas villkor att genomföra studier.

2002/03:Ub405 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om sjukpenning till

deltidssjukskrivna studerande.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att skriva in

i skollagen att läraren har rätt att underrätta

föräldrar till myndiga elever om de skolkar.

2002/03:Ub439 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att studiestöd kan utges på

deltid i samband med deltidssjukskrivning.

2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

heltäckande studiestödssystem.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nytt

vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar

betyg från grund- eller gymnasieskola.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en bonus för den

som i förtid återbetalar sina studieskulder.

2002/03:Ub467 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att minska

hindren för dem som vill utbilda sig till

teckenspråks- och dövblindtolkar samt

vuxendövtolkar.

2002/03:Ub482 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om rekryteringsbidrag vid

vuxenstudier.

2002/03:Ub484 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vuxenstuderande utan

tidigare förvärvsarbete.

2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av

ett reformerat studiemedelssystem.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiestöd för

vuxenutbildningen.

2002/03:Ub529 av Jörgen Johansson och Viviann Gerdin

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om införande av ett system för

avskrivning av studielån.

2002/03:Ub548 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en fortsatt utveckling av

studiestödet till vuxna.

2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att se över och

lägga fram förslag angående särskilda

utbildningsinsatser för romer m.fl.

2002/03:So454 av Anita Jönsson och Kerstin Engle

(s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att möjligheten

att införa ett barntillägg i studiemedelssystemet

bör övervägas.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om studiemedel,

studietid i högskolan samt ortsföreträde för

elitidrottare.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N

Hedström (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda

effekterna av en avskrivning av studielånen för de

nyutexaminerade akademiker som flyttar till

avfolkningshotade kommuner.