Bet. 2002/03:UBU8

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU8

Elever med funktionshinder

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 48

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. den

kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder, grundskoletidens längd,

utbildningen för s.k. bokstavsbarn, stöd till elever

med läs- och skrivsvårigheter och till hörselskadade

elever, särskolan som egen skolform, särskolans

personkrets, regler för mottagande i särskolan,

upphävande av beslut att avveckla vissa

specialskolor, inrättande av ett riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med ytterligare

funktionshinder, rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning samt funktionshindrade elevers rätt

att välja skola.

Utskottet föreslår avslag på samtliga

motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare

ställningstaganden av riksdagen, vilka utskottet

inte finner skäl att ändra, och till pågående

utredning om särskolan och särvux. Vidare hänvisas

till nyligen lämnade utredningsförslag, nämligen

Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)

och Visstidsutbildning vid statliga resurscenter

(SOU 2002:106). Dessa förslag remissbehandlas för

närvarande.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och

Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Skolans kvalitet för barn med

funktionshinder

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub214 yrkandena 6 och 7.

Reservation 1 (m)

2. Grundskoletidens längd

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub214 yrkande 8 och

2002/03:Ub219 yrkande 6.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Utbildningen för s.k. bokstavsbarn

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub245 yrkande 1,

2002/03:Ub417 yrkande 6,

2002/03:Ub443 yrkande 6,

2002/03:Ub473 och

2002/03:Ub530.

Reservation 3 (kd)

4. Stöd till elever med läs- och

skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub292 yrkande 1 och

2002/03:Ub336 yrkande 6.

Reservation 4 (fp, kd, c)

5. Stöd till hörselskadade elever

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub299 yrkandena 1–3.

Reservation 5 (fp)

6. Särskolan som egen skolform

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub218 yrkande 1.

7. Särskolans personkrets

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub443 yrkande 4.

Reservation 6 (kd)

8. Regler om handläggning vid övervägande

om särskoleplacering

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub443 yrkande 2.

Reservation 7 (kd)

9. Särskoleplacering som resursfråga

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub443 yrkande 3.

Reservation 8 (kd, c)

10. Rätten till omprövning av

särskoleplacering

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub443 yrkande 1.

Reservation 9 (kd)

11. Särskoleelevers integration i

grundskolan

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub218 yrkande 2.

Reservation 10 (m)

12. Upphävande av beslut att avveckla

specialskolor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub218 yrkande 3,

2002/03:Ub244 yrkande 18,

2002/03:Ub411 yrkande 1 och

2002/03:Ub443 yrkande 8.

Reservation 11 (m, fp, kd, c)

13. Inrättande av ett riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med

multifunktionshinder

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub219 yrkande 5 och

2002/03:Ub429 yrkande 21.

Reservation 12 (m, fp, c)

14. Funktionshindrade elevers möjligheter

till fortsatt skolgång efter den

obligatoriska skolan m.m.

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub219 yrkandena 2 och 3.

Reservation 13 (m)

15. Skolgång för unga med

aktivitetsersättning, tidigare

förtidspension

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub219 yrkande 1 och

2002/03:So275 yrkande 5.

Reservation 14 (m)

16. Stöd till Karolinaskolan i Höör

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub300.

17. Särskoleelevers fortsatta utbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub443 yrkande 5.

Reservation 15 (kd)

18. Utbildning för vuxna med

utvecklingsstörning

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub326 yrkandena 1 och 2,

2002/03:Ub429 yrkande 22,

2002/03:Ub443 yrkande 7 samt

2002/03:Ub490 yrkandena 2 och 3.

Reservation 16 (fp, kd, c)

19. Funktionshindrade elevers rätt att

välja skola m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub214 yrkandena 1–3,

2002/03:Ub219 yrkandena 7 och 8 samt

2002/03:Ub411 yrkandena 2 och 3.

Reservation 17 (m)

20. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående specialskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub443 yrkande 10.

Reservation 18 (fp, kd)

21. Studiematerial för elever med läs- och

skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub336 yrkande 7.

22. Kurser i teckenspråk för polis,

brandpersonal och ambulanspersonal

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub349.

Stockholm den 13 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Majléne Westerlund Panke (s), Inger Davidson (kd),

Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise

Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen

(c), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela

Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén

(s), Tobias Billström (m) och Lennart Gustavsson

(v).

2002/03

UbU8

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande elever med

funktionshinder. Dessa behandlas i detta betänkande.

Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. den

kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder, grundskoletidens längd,

utbildningen för s.k. bokstavsbarn, stöd till elever

med läs- och skrivsvårigheter och till hörselskadade

elever, särskolan som egen skolform, särskolans

personkrets, regler för mottagande i särskolan,

upphävande av beslut att avveckla vissa

specialskolor, inrättande av ett riksgymnasium för

blinda och synskadade ungdomar med ytterligare

funktionshinder, rätt för utvecklingsstörda till

vuxenutbildning samt funktionshindrade elevers rätt

att välja skola.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 48 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Stöd för elever med funktionshinder

i grundskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

utredning om den kommunala skolans kvalitet

för barn med funktionshinder,

grundskoletidens längd, utbildningen för s.k.

bokstavsbarn samt stöd till elever med läs-

och skrivsvårigheter respektive hörselskadade

elever. Utskottet anger som grund för avslag

gällande bestämmelser och vissa

utredningsförslag.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp, kd,

c), 3 (kd), 4 (fp, kd, c) och 5 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2002/03:Ub214 (m) begärs en parlamentarisk

utredning om den kommunala skolans kvalitet när det

gäller barn med funktionshinder (yrkande 6).

Kvaliteten bör granskas med avseende på både

undervisningen och den sociala situationen.

Motionären anser att det finns brister i dagens

skola för funktionshindrade barn (yrkande 7). Som

exempel på problem i dessa barns skolsituation nämns

brist på speciallärare, socialt utanförskap,

skolmiljöer som inte är fullt handikappanpassade och

få möjligheter att välja skola. Ju svårare ett barns

funktionshinder är, desto sämre klarar kommunerna av

att möta barnets behov, hävdar motionären.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena med hänvisning till följande

regeringsuppdrag.

Specialpedagogiska institutet fick i maj 2002 i

uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera

kommuners förutsättningar att ordna undervisning för

elever med synskada och ytterligare funktionshinder

samt tal- och språkstörda elever.

Institutet redovisade uppdraget den 17 december

2002 (dnr 04-02/1500). Av redovisningen framgår att

den begärda kartläggningen genomfördes under hösten

2002 i tre kommuner för målgruppen elever med

synskada och ytterligare funktionshinder och i elva

kommuner för målgruppen elever med grav tal- och

språkstörning. Denna kartläggning visar

sammanfattningsvis att det i dag finns många goda

exempel på utbildning av hög kvalitet, men att

skolsituationen för berörda elevgrupper varierar

starkt mellan olika kommuner. Det finns dock en

medvetenhet och ett intresse i kommunerna för att

arbeta med utveckling av utbildningen och öka

kvaliteten för målgrupperna. Kommunerna uttrycker

behov av olika insatser från Specialpedagogiska

institutet, alltifrån stöd, handledning och

kompetensutveckling till utredning och

visstidsplacering av elever.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet

avvaktar man resultatet av ett regeringsuppdrag till

Socialstyrelsen innan man tar ställning till

eventuella åtgärder med anledning av

Specialpedagogiska institutets redovisning.

Socialstyrelsen skall kartlägga på vilket sätt

landstingens barn- och ungdomshabiliteringar är

tillgängliga för barn och ungdomar med olika

funktionshinder i olika åldrar. Kartläggningen bör

enligt uppdraget även omfatta samverkan med andra

verksamheter kring utformningen och innehållet i

insatserna för barnen och ungdomarna och deras

familjer. Uppdraget skall redovisas senast den 31

mars 2003.

Grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna

anpassas efter varje barns behov. Det framhålls i

motionerna 2002/03:Ub214 (m) yrkande 8 och

2002/03:Ub219 (m) yrkande 6. Enligt motionerna måste

barn med funktionshinder få utvecklas i sin egen

takt. Många barn med svåra funktionshinder har på

grund av dessa inte kommit så långt i sin utveckling

som man skulle vänta sig med hänsyn till deras

fysiska ålder. Så länge barnen lär sig och utvecklas

bör de kunna få gå kvar i grundskolan.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Enligt 3 kap. 10 § skollagen (1985:1100) upphör

skolplikten vid utgången av vårterminen det

kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet

fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år. Om en

elev i grundskolan inte tillfredsställande har

slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men

bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall

eleven beredas tillfälle att göra detta under högst

två år efter det att skolplikten upphörde (4 kap. 10

§). Motsvarande bestämmelse finns för elever i

specialskolan som inte är utvecklingsstörda (7 kap.

6 §).

Ett förslag till ny skollag har nyligen lämnats av

1999 års skollagskommitté i betänkandet Skollag för

kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121). I

förslaget har intagits en gemensam bestämmelse för

de olika skolformerna om rätt att fullfölja

utbildningen under ytterligare två år efter det att

skolplikten upphört (förslaget 4 kap. 9 §). För

grundskolan och specialskolan uppställs som villkor

härför att eleven inte har nått upp till

kunskapsmålen för skolformen. Något motsvarande krav

finns inte för grundsärskolan.

Skollagskommitténs förslag remissbehandlas för

närvarande. Utskottet finner inte skäl att föreslå

något uttalande från riksdagen med anledning av

motionsyrkandena.

Kristdemokraterna tar upp frågan om utbildningen för

s.k. bokstavsbarn, i motionerna 2002/03:Ub417

yrkande 6 och 2002/03:Ub443 yrkande 6. De erinrar om

att kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och

Aspergers syndrom är deras bristande förmåga att

hantera sociala relationer.

Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är

andra kännetecken. Enligt vad Skolverket visat i en

rapport står bokstavsbarnen för en stor del av

ökningen av antalet barn i särskolan, trots att de

oftast har intellektuell förmåga att klara av

grundskolan. Detta är enligt Kristdemokraterna

olyckligt. De vill att metoder och former i

undervisningen skall utvecklas för att möta dessa

barns individuella behov, t.ex. satsningar på små

undervisningsgrupper inom grundskolan. Den nu

sittande utredningen om utbildning för barn,

ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning bör få

ett utökat uppdrag i syfte att se över utbildningen

för bokstavsbarnen. Även i motion 2002/03:Ub473 (kd)

understryks behovet av en utredning om skolgången

för barn med svårigheter i det sociala samspelet, de

s.k. bokstavsbarnen.

Enligt motion 2002/03:Ub245 (c) yrkande 1 bör barn

som har inlärningsproblem eller som är hyperaktiva

utredas grundligt för att utröna om problemen

bottnar i avsaknad av sensomotorisk träning.

Motionärerna redovisar att man genom långsam

rörelseträning kan ge nervsystemet en andra chans

till mognad och samordning.

I motion 2002/03:Ub530 (s) betonas att insatser

behövs för att höja kunskapsnivån och förändra

attityder kring neuropsykiatriska funktionshinder.

Motionären åberopar en kunskapsöversikt om ADHD som

Socialstyrelsen publicerade i maj 2002. Denna

rapport måste spridas till bl.a. förskola och skola

och ligga till grund för ett förbättrat

omhändertagande av barn med ADHD.

Centerpartiet vill i motion 2002/03:Ub336 yrkande 6

att en utredning tillsätts i syfte att ge elever i

grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt

till stöd som i dag garanteras studerande inom den

högre utbildningen. Det kan handla om extra

undervisning, specialundervisning, särskilda

hjälpmedel, muntliga prov, särskild hjälp vid prov

etc., men framför allt måste individuella

studieplaner göras upp.

Enligt motion 2002/03:Ub292 (c) yrkande 1 bör

Skolverket i samarbete med Svenska Kommunförbundet

arbeta för att lokala handlingsplaner när det gäller

läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upprättas i

samtliga kommuner och vid samtliga skolenheter.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena om stödinsatser i skolan för s.k.

bokstavsbarn och elever med läs- och

skrivsvårigheter.

Särskilt stöd skall enligt skollagen (1985:1100)

ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Rektor skall se till att ett åtgärdsprogram

utarbetas där eleven och elevens vårdnadshavare ges

möjlighet att delta i utarbetandet av programmet.

Elever och vårdnadshavare har också rätt att

initiera ett sådant åtgärdsprogram. Det är kommunens

och skolans ansvar att ordna en god undervisning

utifrån varje elevs behov och förutsättningar.

Den nya lärarutbildningen som infördes fr.o.m. den

1 juli 2001 innebär att alla lärarstuderande får

utbildning i specialpedagogik inom det allmänna

utbildningsområdet. Studenterna kan också välja

inriktning och/eller specialisering inom

specialpedagogik.

Råd och stöd i specialpedagogiska frågor lämnas

till kommuner och skolor av Specialpedagogiska

institutet. Vidare har Myndigheten för

skolutveckling, som inrättades den 1 mars 2003, i

uppdrag att stödja kommuner och skolor i deras

arbete med skolutveckling, bl.a. vad avser elever i

behov av särskilt stöd.

Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU

2002:121 s. 336 f.) att den nya skollagen – utöver

en generell regel om lärande och personlig

utveckling – också skall innehålla bestämmelser om

särskilt stöd. Förslaget stärker elevens rätt och

innebär enhetliga och tydligare regler. Samtidigt

beskriver det en arbetsprocess som rektor är skyldig

att följa. Processen kan sammanfattas i följande

steg: att uppmärksamma elever i behov av särskilt

stöd, att utreda, att dokumentera, att åtgärda samt

att följa upp och utvärdera. Liksom i dag skall elev

och vårdnadshavare ges en aktiv roll vid

utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Kommittén

förutsätter att den specialpedagogiska kompetensen

blir väl företrädd i den process kommittén föreslår

för att elevers behov av särskilt stöd skall kunna

tillgodoses på bästa möjliga sätt. Beslut om

särskilt stöd skall enligt förslaget kunna

överklagas.

Merparten av de s.k. bokstavsbarnen tillhör

grundskolans målgrupp. Utskottet anser det inte

motiverat att uppdraget till utredningen om översyn

av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning (Carlbeck-kommittén), till

vilken utskottet återkommer i det följande, skall

vidgas till att omfatta även elever i behov av

särskilt stöd i grundskolan.

I motion 2002/03:Ub299 (fp) ställs krav på ett

förbättrat stöd till hörselskadade elever.

Motionären anmärker att hörselskadade elever

teoretiskt kan välja mellan olika skolplaceringar.

De kan integreras i vanliga klasser, placeras i

regionala särskilda undervisningsgrupper eller tas

in i någon av de fem regionala specialskolor som

finns för döva och hörselskadade barn. Formerna för

finansiering av utbildningen för hörselskadade är

emellertid mycket ojämlika i landet, varför en

översyn behövs (yrkande 1). I motionen pekas också

på att fler hörselskadade elever måste tillförsäkras

utbildning i särskilda undervisningsgrupper (yrkande

2). Dessa elever drabbas hårt i de kommuner som inte

har möjlighet att starta egna särskilda

undervisningsgrupper eller som inte medverkar till

att eleven får sin utbildning i en regional

undervisningsgrupp i en annan kommun. Vidare begärs

i motionen att hörselskadade elevers rätt till

teckenspråksundervisning inom habiliteringen,

förskolan och skolan skall slås fast (yrkande 3).

Enligt motionären finns det visserligen

teckenspråksundervisning i de regionala

undervisningsgrupperna men inte i den utsträckning

som svarar mot behovet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Enligt 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall barn

som inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför

att de är döva eller hörselskadade tas emot i

specialskolan. Hemkommunen skall betala ersättning

till staten för vissa kostnader för den som är elev

i specialskolan.

Om en elev med hörselskada kan gå i grundskolan

eller särskolan gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 §

skollagen att kommunen är skyldig att för

undervisningen använda lärare som har en utbildning

avsedd för den undervisning de i huvudsak skall

bedriva. Det ankommer också på kommunen att

organisera undervisningen på bästa sätt och i

utbildningen ta hänsyn till elevens behov av stöd.

Specialpedagogiska institutet disponerar

budgetåret 2003, under anslaget Särskilda insatser

på skolområdet, drygt 100 miljoner kronor för bidrag

till kommuner avseende bl.a. regionala

utbildningsinsatser för elever med funktionshinder.

Bland annat fördelas statliga medel till regionala

undervisningsgrupper för elever med hörselskada.

Elever i särskolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

särskolan som egen skolform, särskolans

personkrets, regler för mottagande i

särskolan och om särskoleelevers integration

i grundskolan mot bakgrund av pågående

översyn av utbildningen för barn, ungdomar

och vuxna med utvecklingsstörning i en

parlamentarisk kommitté (Carlbeck-kom-

mittén).

Jämför reservationerna 6 (kd), 7 (kd), 8 (kd,

c), 9 (kd) och 10 (m).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Vikten av att särskolan finns kvar som egen skolform

betonas i motion 2002/03:Ub218 (m) yrkande 1.

Enligt motionären löser det inga problem om man

avvecklar en för många barn väl fungerande skolform.

Det behövs fler alternativ, inte färre, för barn som

på grund av funktionshinder är i behov av särskilt

stöd.

Kristdemokraterna understryker i motion

2002/03:Ub443 att särskolans personkrets är och

skall vara barn med intellektuell

utvecklingsstörning (yrkande 4). I många kommuner

tolkas begreppet utvecklingsstörning allt vidare.

Denna utveckling är oacceptabel, anför

Kristdemokraterna. Särskolan får inte bli en skola

för alla barn som av olika anledningar har det svårt

i skolan.

I samma motion efterfrågar Kristdemokraterna regler

om handläggning vid övervägande om särskoleplacering

(yrkande 2). Särskilt bör förtydligas vilka

bedömningar och diagnoser som skall ligga till grund

för placering.

Enligt Kristdemokraternas motion får placering av

barn i särskola aldrig styras av vilka resurser som

finns inom skolans område (yrkande 3). Minskade

resurser för stödundervisning och extra hjälp till

svaga elever får inte innebära att en elev i stället

placeras i särskolan, med de konsekvenser för

elevens fortsatta utbildning som detta kan få.

Kristdemokraterna vill också i motionen att det

skall införas en rätt till omprövning av

särskoleplacering (yrkande 1). De hävdar att

omprövning endast sker i de fall då aktiva

engagerade föräldrar kräver en sådan. Särskilt för

barn i gränszonen för placering är det viktigt att

regler för omprövning införs.

I motion 2002/03:Ub218 (m) yrkande 2 framhåller

motionären att särskole-elevers integration i

grundskolan skall ses som en rättighet och inte som

en skyldighet för berörda barn.

U t s k o t t e t föreslår avslag på samtliga här

relaterade motionsyrkanden mot bakgrund av pågående

utredning om särskolan.

Regeringen har våren 2002 tillsatt en

parlamentarisk kommitté för att se över utbildningen

för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning

(dir. 2001:100). Kommittén har antagit namnet

Carlbeck-kommittén.

Kommitténs övergripande uppdrag är att föreslå hur

utbildningen för olika åldersgrupper med

utvecklingsstörning skall utformas i framtiden när

det gäller mål, innehåll och organisation. Också

frågor som rör personalens kompetens skall utredas.

Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 oktober

2004. Ett delbetänkande skall lämnas den 1 april

2003 (tilläggsdir. 2002:162) med bl.a. en analys av

hur den utbildning och den undervisning som i dag

ges till barn, ungdomar och vuxna med

utvecklingsstörning svarar mot deras behov och

förutsättningar.

Utskottet vill därutöver erinra om att Skolverket

i juni 2001 meddelade Allmänna råd om rutiner för

utredning och beslut om mottagande i den

obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). De

allmänna råden rör den kommunala handläggningen av

ärenden om mottagande i särskola, vilket underlag

som behövs för bedömning om mottagande och hur

information och samverkan med hemmet bör gå till

under utredningsprocessen. Vidare rör de allmänna

råden den kommunala beslutsfunktionen och innehållet

i besluten samt hanteringen i tveksamma fall.

Enligt direktiven har Carlbeck-kommittén också i

uppdrag att utreda om ytterligare åtgärder bör

vidtas för att säkerställa att särskolan enbart tar

emot de elever som den är avsedd för.

Skola för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder samt

grav tal- och språkstörning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

upphävande av beslut att avveckla

specialskolor. Utskottet anser inte att

riksdagen skall ändra sitt tidigare

ställningstagande. Vidare hänvisar utskottet

till ett utredningsförslag om

visstidsutbildning vid resurscenter.

Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet hävdar i motion

2002/03:Ub411 yrkande 1 att staten har ett särskilt

ansvar när det gäller skolan för barn med

funktionshinder. Beslutet att avveckla

specialskolor, som Ekeskolan och Hällsboskolan, bör

därför upphävas. Statens huvudmannaskap för

specialskolan bör kvarstå. När en statligt

garanterad rätt att välja skola införts för barn med

funktionshinder kan en annan huvudman vara ett

alternativ för landets specialskolor. Föräldrar och

skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter

att driva skolan under statlig kvalitetstillsyn.

Enligt motion 2002/03:Ub218 (m) yrkande 3 blir

konsekvensen av ett försvar för bibehållande av

särskolan som skolform att beslutet om avvecklingen

av vissa specialskolor måste upphävas. Den frågan

kan annars ställas varför barn med

utvecklingsstörning och barn med hörselskador skall

ha rätt till egna skolformer, när barn med

språkstörningar och blinda barn med

multifunktionshinder förlorar sina.

I Folkpartiets motion 2002/03:Ub244 yrkande 18

betonas likaså att staten skall ha ansvar för att

elever med flerfunktionshinder får lika möjligheter

till omvårdnad och utbildning, oavsett var i landet

de bor. I motionen hänvisas till att Folkpartiet

sade nej till nedläggningen av specialskolorna för

flerhandikappade barn och ungdomar. Partiet har

också krävt att ett särskilt statligt bidrag skall

följa dessa svårt handikappade elever.

Också Kristdemokraterna lyfter fram behoven av

specialskolor för funktionshindrade barn, i motion

2002/03:Ub443 yrkande 8. De åberopar en undersökning

som gjorts av Unga synskadade och som visar bl.a.

att integreringen av gravt synskadade elever i den

vanliga skolan i många avseenden inte fungerar

tillfredsställande. Enligt Kristdemokraterna måste

insatser göras både för att stärka de kommunala

skolor som har funktionshindrade barn integrerade

och för att tillse att det finns en tillräcklig

tillgång på specialskolor för de barn och föräldrar

som så önskar.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med

synskada respektive grav språkstörning inte längre

skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp

(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).

Det innebar att riksdagen ställde sig bakom

regeringens förslag om en successiv avveckling av de

fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna

Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och

en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten

vid skolorna.

Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter

återkommande behandlats av riksdagen, senast i

utskottets budgetbetänkande hösten 2002 (bet.

2002/03:UbU1). Utskottet finner inte heller nu skäl

för riksdagen att ändra sitt tidigare

ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla

den pågående utvecklingen av verksamheten vid

resurscentren.

En av regeringen tillsatt särskild utredare

lämnade i november 2002 betänkandet

Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU

2002:106). Visstidsutbildning skall ges vid

Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i

Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa

tidigare specialskolor är i dag resurscenter inom

Specialpedagogiska institutet.

Syftet med visstidsutbildning är att ge ett

specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt

skall kunna återvända till sin hemskola och få en

fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever

som undervisas vid resurscenter är fortfarande

elever i sina respektive hemkommuner.

Utredaren föreslår en ny förordning om

visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall

kunna göra ansökan och Specialpedagogiska

institutets styrelse beslutar om eleven skall tas

emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga

ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En

visstidsutbildning skall fortgå under minst en

termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade

tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan

fortsätta i visstidsutbildning under hela den

obligatoriska skolgången.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Remisstiden går ut den sista mars 2003.

Fortsatt skolgång för elever med

funktionshinder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

inrättande av ett riksgymnasium för blinda

och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder och utredning om fortsatt

skolgång för funktionshindrade elever. Ett

motionsyrkande om skolgång för unga med

aktivitetsersättning samt ett motionsyrkande

om stöd till viss fristående skola bör avslås

med hänvisning till gällande bestämmelser.

Jämför reservationerna 12 (m, fp, c), 13 (m)

och 14 (m).

Motioner och utskottets ställningstagande

Centerpartiet förordar i motion 2002/03:Ub429

yrkande 21 att ett riksgymnasium för blinda och

synskadade ungdomar med multifunktionshinder

inrättas vid Ekeskolan. Motionärerna framhåller att

dessa ungdomar i dag saknar tillräckligt bra

möjligheter till fortsatta studier efter den

obligatoriska skolan. Resultatet blir att mycket få

av dem studerar vidare, vilket är fel. Också barn

med svåra funktionshinder bör ha rätt att kunna gå

vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen

takt, oavsett ålder.

Samma krav på att Ekeskolan skall kompletteras med

ett riksgymnasium för blinda och synskadade barn med

multifunktionshinder framställs i motion

2002/03:Ub219 (m) yrkande 5.

Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Ub219 (m) begära

att regeringen låter utreda vart elever från

specialskolan går efter avslutad skolgång (yrkande

2). Vidare bör utredas vilka möjligheter till

fortsatt skolgång efter den obligatoriska skolan som

finns för funktionshindrade elever (yrkande 3).

Moderaterna har krävt att Ekeskolan kompletteras med

ett riksgymnasium för unga med flerfunktionshinder.

På samma sätt bör enligt motionären fler

riksgymnasier skapas för ungdomar med andra

funktionshinder.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.

Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade

elever med flerfunktionshinder har avslagits av

riksdagen vid ett flertal tillfällen sedan hösten

1999 (senast i bet. 2001/02:UbU13). Utskottet anser

att det naturliga alternativet för dessa elever är

den reguljära gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan

på hemorten eller inom samverkansområdet. Också för

andra funktionshindrade elever bör gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan komma i fråga.

I betänkandet Visstidsutbildning vid statliga

resurscenter (SOU 2002:106) anger den särskilde

utredaren att han inte bedömer det som rimligt att

resurscentren skall bygga upp en verksamhet med

gymnasieutbildning för elever i gymnasieåldrarna.

Utredaren anser emellertid att Specialpedagogiska

institutet bör få i uppdrag att kartlägga och

redovisa om det finns behov av utbildning vid

resurscenter hos elever i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan.

När det gäller specialskolans elever, dvs. elever

som är döva och hörselskadade, lämnar

Specialskolemyndigheten i sin verksamhetsberättelse

en redovisning av betygsresultat för avgångselever

samt uppgift om vart eleverna går efter avslutad

skolgång.

Enligt motion 2002/03:Ub219 (m) yrkande 1 väntar

förtidspensionering för många ungdomar med

funktionshinder direkt efter den obligatoriska

skolan. Motionären betonar att unga

funktionshindrade skall ha tillgång till

försörjning, men än viktigare är möjligheten till

utbildning och utveckling. Passiv pension är det

sämsta alternativet. En utredning behövs om

skolgången för unga med förtidspension (numera

aktivitetsersättning).

Liknande synpunkter om förtidspension och unga

funktionshindrades rätt till anpassad skolgång förs

fram i motion 2002/03:So275 (kd) yrkande 5.

Motionären anser att insatser mot tidig utslagning

måste förstärkas.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena under åberopande av följande.

Den 1 januari 2003 infördes regler om

sjukersättning och aktivitetsersättning för personer

som har en långvarig eller varaktig medicinskt

grundad nedsättning av arbetsförmågan (prop.

2000/01:96, SfU15, rskr. 257). Vid samma tidpunkt

upphörde bestämmelserna om förtidspension.

Enligt de nya bestämmelserna kan personer i

åldrarna 19–29 år få aktivitetsersättning, som utges

tidigast från den 1 juli det år de fyller 19 år.

Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte

har avslutat sin utbildning på grundskole- eller

gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning

under den tid det tar att avsluta studierna (prop.

s. 82 f.). Ingen prövning av arbetsförmågan görs i

dessa ärenden. Ett viktigt syfte med

aktivitetsersättningen är att den skall både

stimulera till och ge personer med funktionshinder

möjlighet att skaffa sig en grundläggande

utbildning. Det är alltså fråga om ett rent

försörjningsstöd under den förlängda studietid som

kan uppkomma till följd av funktionshindret.

I motion 2002/03:Ub300 (c) pläderas för stöd till

Karolinaskolan i Höör. Skolan är, enligt motionen,

den första gymnasieskolan i Sverige för ungdomar med

DAMP/ADHD. Den startades läsåret 1999/2000 och har

24 utbildningsplatser, åtta i varje årskurs.

Målgruppen är elever som kommunerna har svårt att

ordna en adekvat utbildning för. Ett problem är dock

att vissa kommuner menar att elevernas behov kan

tillgodoses i den egna skolan. Det vore rimligt att

genom lagstiftning eller annan påtryckningsform

ålägga kommuner att betala för de ungdomar med

DAMP/ADHD som vill gå på Karolinaskolan, anför

motionären.

U t s k o t t e t har inhämtat att Karolinaskolan

i Höör är en fristående gymnasieskola som av

Skolverket förklarats berättigad till bidrag enligt

naturbruksprogrammet. En elevs hemkommun skall

alltså lämna bidrag till den fristående skolan

enligt bestämmelserna i 9 kap. 8 a § skollagen

(1985:1100).

Med det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Utbildning för ungdomar och vuxna

med utvecklingsstörning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

särskoleelevers fortsatta utbildning och om

utbildning för vuxna med utvecklingsstörning

med hänvisning till pågående översyn inom den

s.k. Carlbeck-kommittén.

Jämför reservationerna 15 (kd) och 16 (fp,

kd, c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub443

yrkande 5 ett riksdagsuttalande om att de hinder som

finns för särskoleelevers fortsatta utbildning bör

undanröjas. Det får enligt dem inte vara omöjligt

för en särskoleelev att studera på ett nationellt

program i den vanliga gymnasieskolan om eleven har

den kompetens som krävs; särskilt som det allt

oftare är barn utan direkt utvecklingsstörning som

placeras i särskola. Den sittande

särskoleutredningen bör se över dessa problem.

I motionerna 2002/03:Ub443 yrkande 7 och

2002/03:Ub490 yrkande 2 tar Kristdemokraterna också

upp rätten till utbildning inom särvux. De

framhåller att vuxna med en utvecklingsstörning

eller som av andra skäl har gått i särskolan skall

ha lika rätt till utbildning inom särvux som andra

vuxna har i fråga om grundläggande vuxenutbildning.

Så är det inte i dag. Detta är en brist i

skollagstiftningen. I yrkande 3 i den senare

motionen lyfts fram behovet av forskning kring de

funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen.

I motion 2002/03:Ub326 (kd) betonas vikten av att

utvecklingsstörda vuxna inte diskrimineras (yrkande

1). Alla människor skall oavsett begåvning och

handikapp erbjudas utveckling inom

utbildningssystemet utifrån sina förutsättningar

(yrkande 2). Motionären framför kritik mot att

särvux skiljer sig från annan vuxenutbildning när

det gäller utbildningens tillgänglighet och

innehåll.

Enligt Centerpartiets motion 2002/03:Ub429 yrkande

22 bör personer med särskola som bakgrund ha

tillträde till vuxenutbildning efter samma principer

som övriga vuxna.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena med

hänvisning till pågående översyn av utbildningen för

barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning

inom den s.k. Carlbeck-kommittén.

Enligt direktiven (dir. 2001:100) skall kommittén

utreda hur samverkan mellan skolformer för elever

med utvecklingsstörning och övriga skolformer kan

öka. I detta ingår att belysa vilka hinder för ökad

samverkan som finns i nuvarande system samt att

föreslå hur dessa hinder kan undanröjas. Mot denna

bakgrund skall kommittén ge förslag till vilka

förändringar som krävs för att göra det möjligt för

dessa elever att få sin undervisning i grundskolan,

gymnasieskolan respektive komvux. I sammanhanget bör

utredas om elever med utvecklingsstörning skall ha

särskilda mål, hur betygssystemet skall vara

utformat samt vilka konsekvenser detta får för

behörighet till gymnasieskola respektive högskola.

Exempel på andra områden som kommittén skall pröva

är rätten till utbildning, valmöjligheterna inom

ramen för utbildningen samt möjligheterna att välja

skola.

Rätten att välja skola, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

införande av ett nytt finansiellt system som

skall tillförsäkra funktionshindrade elever

rätten att välja skola.

Jämför reservation 17 (m).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet lägger i motion

2002/03:Ub411 fram förslag om ett nytt finansiellt

system som skall tillförsäkra funktionshindrade

elever rätten att välja skola (yrkande 2). Dessa

elever skall ha möjlighet att välja skola utifrån

kvalitet, pedagogik och social miljö. Valfriheten

skall gälla kommunala skolor, likaväl som

specialskolor eller andra skolor med särskild

förmåga att undervisa elever i just deras situation.

En statligt garanterad och finansierad individuell

skolpeng för elever med funktionshinder skall enligt

Moderaterna säkerställa rätten till god utbildning

(yrkande 3). För de flesta elever med

funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda

tilläggssummor användas, allt efter vilket

funktionshinder det är fråga om. För andra elever,

med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste

en helt individualiserad skolpeng användas.

Skolverket eller annan statlig myndighet bör ges i

uppgift att pröva och fastställa den individuella

skolpengens storlek efter elevernas behov.

Också i motion 2002/03:Ub214 (m) pläderas för en

lagreglerad rätt för barn med funktionshinder att

välja skola (yrkande 1). Denna rätt skall garanteras

genom att en statlig skolpeng införs (yrkande 2).

Rätten att välja skola skall enligt motionären vara

lika för alla barn, men storleken på skolpengen

skall bestämmas efter varje barns behov (yrkande 3).

Motionären återkommer i frågan i motion

2002/03:Ub219 (m). Där framhålls att en statligt

garanterad och finansierad rätt att välja skola för

alla barn skulle ge förutsättningar för en mängd nya

skolalternativ för unga med funktionshinder (yrkande

8). Motionären anser att funktionshindrade barn

skall ha möjlighet att välja skola efter kvalitet,

profil på undervisningen och social miljö (yrkande

7). Det är dessa barn som har störst behov av

individanpassade och kreativa undervisningsformer,

anmärker motionären.

U t s k o t t e t föreslår avslag på

motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av

utskottet och avslagits av riksdagen såväl under

föregående mandatperiod som under hösten 2002 (bet.

2002/03:UbU1). Utskottet har ingen annan uppfattning

nu. En nationell skolpeng ger inte de grundläggande

förutsättningarna för att kraven på en likvärdig

skola av hög kvalitet skall kunna uppfyllas.

Resurser till skolans verksamhet skall enligt

utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov som

enskilda elever, olika grupper av elever och skolor

faktiskt har. Att schablonmässigt fördela skolpengen

enligt vissa kriterier är inte tillräckligt för den

flexibilitet som är nödvändig för att skolan skall

kunna bli likvärdig. Det är inte heller rimligt,

anser utskottet, att införa en central

resursfördelning för funktionshindrade elevers

behov.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om

tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående specialskolor samt om

studiematerial för elever med läs- och

skrivsvårigheter, med hänvisning till

framlagda utredningsförslag. Även ett

motionsyrkande om kurser i teckenspråk för

polis och räddningspersonal bör avslås.

Jämför reservation 18 (fp, kd).

Motioner och utskottets ställningstagande

Kristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub443

yrkande 10 ett tillkännagivande till regeringen om

att Skolverket bör vara tillstånds- och

tillsynsmyndighet för fristående skolor för

funktionshindrade elever. De påpekar att Skolverket

har dessa uppgifter för andra fristående skolor. För

fristående specialskolor är emellertid

Specialskolemyndigheten tillstånds- och

tillsynsmyndighet, vilket Kristdemokraterna anser

vara en oförklarlig särbehandling av de

funktionshindrade eleverna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet.

Skollagskommittén har bl.a. haft till uppgift att

se över huruvida lagbestämmelserna för de olika

skolformerna skall harmoniseras.

Enligt kommitténs förslag till ny skollag skall

Skolverket även pröva ärenden om godkännande av

enskild specialskola, som Specialskolemyndigheten nu

prövar, samt ha tillsyn över samtliga skolformer,

oavsett om huvudmannaskapet är offentligt eller

enskilt (SOU 2002:121 förslagen till 2 kap. 5 § och

18 kap. 1 §). Kommitténs betänkande remissbehandlas

för närvarande.

Något tillkännagivande från riksdagen i denna

fråga anser utskottet inte vara nödvändigt.

I motion 2002/03:Ub336 yrkande 7 vill Centerpartiet

att det skall undersökas om Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (TPB) även bör ges ansvar

för att ta fram studiematerial för elever med läs-

och skrivsvårigheter i grundskolan och

gymnasieskolan. Motionärerna anmärker att TPB redan

ansvarar för att högskolestuderande som är

dyslektiker får sin kurslitteratur på ett för dem

anpassat medium.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå

motionsyrkandet med hänvisning till följande.

Regeringen beslutade i augusti 2001 att tillsätta

en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn

av statens engagemang för framställning och

anpassning av läromedel och studiematerial för barn,

elever och vuxna med funktionshinder i förskola,

skola och vuxenutbildning (dir. 2001:65).

Huvudansvaret för det statliga läromedelsåtagandet

vilar i dag främst på Specialpedagogiska institutet

och Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).

Utredaren redovisade uppdraget i februari 2003 i

betänkandet Läromedel – specifikt (SOU 2003:15).

Utredaren drar slutsatsen att en sammanhållen

organisation och finansiering skulle gagna såväl

produktionen av läromedel som den enskilda individ

som är i behov av anpassat studiematerial. Utredaren

föreslår därför att den nuvarande

läromedelsavdelningen vid Specialpedagogiska

institutet läggs ned. Det samlade ansvaret för

läromedelsförsörjningen för funktionshindrade barn,

elever och vuxenstuderande bör tillvaratas av ett

nytt läromedelsinstitut, som lokaliseras till

Örebro. Utredaren föreslår även ett utvidgat uppdrag

för TPB för de nya grupper läshandikappade elever

och studerande som tillkommer. Dessa bör, liksom

högskolestuderande, kunna utnyttja ett lånesystem

för att tillgodose sina behov av lättillgängligt

kurs- och studiematerial. En organisationskommitté

bör enligt utredaren få i uppdrag att förbereda

bildandet av det nya läromedelsinstitutet.

Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.

I motion 2002/03:Ub349 (s) anser motionären att

grundläggande kurser i teckenspråk skall erbjudas i

utbildningarna för polis, brandpersonal och

ambulanspersonal. Det innebär en stor otrygghet för

döva att veta att om något skulle hända dem skulle

de sannolikt inte kunna kommunicera med polis och

räddningspersonal, framhålls det i motionen.

U t s k o t t e t har förståelse för syftet bakom

motionsyrkandet. Utskottet utgår dock från att man i

utbildningar av polis och räddningspersonal tar upp

hur personalen skall kunna bemöta människor med

funktionshinder. Det ankommer inte på riksdagen att

uttala sig om vilka kurser som skall ingå i dessa

utbildningar. Riksdagen bör alltså avslå

motionsyrkandet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Skolans kvalitet för barn med

funktionshinder (punkt 1) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub214 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Mycket tyder på att kommunernas förmåga att ge barn

med funktionshinder en fullgod skoltid har svåra

brister. Ju svårare ett barns funktionshinder eller

kombinationer av funktionshinder är, desto sämre

klarar kommunerna av att möta barnets behov. Den

kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder måste enligt vår mening granskas,

både med avseende på undervisningens och den sociala

situationens kvalitet. Det uppdrag som regeringen

givit till Specialpedagogiska institutet är inte

tillräckligt. Frågan bör ses över inom ramen för en

parlamentarisk utredning. Vidare bör direktiven för

utredningen klargöra att förhållandena i den

kommunala skolan skall betraktas i ett barn- och

föräldraperspektiv och att den sociala situationen

för barn med funktionshinder utförligt skall

belysas.

2. Grundskoletidens längd (punkt 2) – m, fp,

kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),

Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub214 yrkande 8 och

2002/03:Ub219 yrkande 6.

Ställningstagande

Barn med funktionshinder måste få utvecklas i sin

egen takt. Många barn med svåra funktionshinder har

på grund av dessa inte kommit så långt i sin

utveckling som man skulle vänta sig med hänsyn till

deras fysiska ålder. Olika kommunikationshinder gör

att det kan ta längre tid att tillgodogöra sig

undervisningen. Vi anser att grundskoletidens längd

måste vara flexibel och kunna anpassas efter varje

barns behov. Så länge barnen lär sig och utvecklas

bör de kunna få gå kvar i grundskolan.

3. Utbildningen för s.k. bokstavsbarn (punkt 3)

– kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 6,

2002/03:Ub443 yrkande 6 och

2002/03:Ub473

samt avslår motionerna

2002/03:Ub245 yrkande 1 och

2002/03:Ub530.

Ställningstagande

Kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och Aspergers

syndrom, s.k. bokstavsbarn, är deras bristande

förmåga att hantera sociala situationer.

Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är

andra kännetecken. Som Skolverkets undersökning om

särskolan visar står bokstavsbarnen för en stor del

av ökningen i särskolan. Det är ofta mycket

olyckligt. Särskolan är till för barn med en

utvecklingsstörning som gör att de saknar den

intellektuella förmågan att klara av grundskolan.

Bokstavsbarnen tillhör oftast inte denna kategori.

Jag anser att metoder och former i undervisningen

skall utvecklas för att möta dessa barns

individuella behov, t.ex. satsningar på små

undervisningsgrupper inom grundskolan. Den nu

sittande utredningen om utbildning för barn och

ungdomar med utvecklingsstörning bör få ett utökat

uppdrag för att se över utbildningen för

bokstavsbarnen.

4. Stöd till elever med läs- och

skrivsvårigheter (punkt 4) – fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 6

samt avslår motion

2002/03:Ub292 yrkande 1.

Ställningstagande

En utredning bör tillsättas i syfte att ge elever i

grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt

till stöd som i dag garanteras studerande inom den

högre utbildningen. I dag får studenter på högskolan

hjälp med t.ex. förlängd tid för examina, tillgång

till andra examinationsformer, pedagogiskt

datorstöd, extra stöd från läraren genom extra

undervisning, anteckningshjälp etc. I grundskolan

får eleverna förlita sig på att skolan och kommunen

tar sitt ansvar. Vi menar att ju längre skolan

dröjer med att satsa resurser på dessa elever desto

dyrare blir det att reparera skadan. Oavsett

anledning till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

behövs det stödinsatser. Det kan för

grundskoleelevernas del handla om extra

undervisning, specialundervisning, särskilda

hjälpmedel, muntliga prov och särskild hjälp vid

prov, men framför allt behövs det en individuell

studieplan.

5. Stöd till hörselskadade elever (punkt 5) –

fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub299 yrkande 2

samt avslår motion

2002/03:Ub299 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Hörselskadade elever som har hörapparater har stora

svårigheter i klasser om 25–30 elever. De kan till

en del uppfatta lärarens information men utestängs

från klasskamraternas diskussion. Dessa elever

drabbas hårt i de kommuner som inte har möjlighet

att starta egna, särskilda undervisningsgrupper

eller som inte medverkar till att eleven får sin

utbildning i en regional undervisningsgrupp i en

annan kommun. Vi ställer oss bakom vad som anförs i

motion 2002/03:Ub299 yrkande 2 och vill betona

vikten av att åtgärder vidtas för att tillförsäkra

hörselskadade elever utbildning i särskilda

undervisningsgrupper.

6. Särskolans personkrets (punkt 7) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub443 yrkande 4.

Ställningstagande

Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan

har också inneburit att nya grupper tagits in, såsom

de s.k. bokstavsbarnen med ofta hög intellektuell

förmåga men utan förmåga till socialt samspel med

andra. Denna utveckling anser jag vara oacceptabel.

Särskolan måste vara en skola som är förbehållen

barn med intellektuell utvecklingsstörning. Den får

inte bli en skola för alla barn som av olika

anledningar har det svårt i skolan.

7. Regler om handläggning vid övervägande om

särskoleplacering (punkt 8) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub443 yrkande 2.

Ställningstagande

Ansvaret för att pröva om ett barn kan tas emot i

särskolan ligger på särskolans styrelse. Det finns

inga närmare regleringar av hur dessa prövningar

skall gå till, men det vanliga är att besluten

grundar sig på pedagogiska, psykologiska och i vissa

fall medicinska utredningar. I och med att de flesta

kommuner nu har egen särskola har antalet personer

som är involverade i utredningar kring

särskoleplaceringar ökat kraftigt. Enligt min mening

är det därför nödvändigt att ett regelverk tas fram

där det tydligt anges vilka barn som har rätt till

särskola och vilka bedömningar och diagnoser som

skall ligga till grund för placeringen.

8. Särskoleplacering som resursfråga (punkt 9)

– kd, c

av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub443 yrkande 3.

Ställningstagande

Under en tid då kraftiga nedskärningar har gjorts på

skolans område har resurserna för stödundervisning

och extrahjälp till svaga elever minskat. Att då

placera eleven i särskola kan vara en lösning på ett

ekonomiskt problem. Många föräldrar vittnar om att

skolan framhållit att det enda sättet för deras barn

att få hjälp är särskoleplacering. Vi vill starkt

understryka att placering i särskola aldrig får bli

en resursfråga. Barns rätt och möjlighet till

utbildning och stöd måste alltid utgå från det

enskilda barnets unika behov och förutsättningar.

9. Rätten till omprövning av särskoleplacering

(punkt 10) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub443 yrkande 1.

Ställningstagande

Jag föreslår att det införs en rätt för föräldrar

till omprövning av beslut om barns placering i

särskolan. I dag förekommer förnyad prövning av

särskoleplacering endast i de fall då aktiva

engagerade föräldrar uttryckligen krävt en sådan.

Enligt min mening är det viktigt att en naturlig

omprövning görs efter några år, särskilt för de barn

som ligger i gränszonen för placering.

10. Särskoleelevers integration i

grundskolan (punkt 11) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub218 yrkande 2.

Ställningstagande

En särskoleplacering kan ordnas på många olika sätt

i dag. En del barn går i särskolor som är egna

skolor, andra går i särskoleklasser inom en

grundskola och några barn är mer individuellt

integrerade i grundskolan. För närvarande överväger

en utredning huruvida särskolan skall avvecklas och

särskolans elever placeras inom ramen för ”en skola

för alla”. Vi vill framföra vår bestämda uppfattning

att integration i den vanliga grundskolan skall ses

som en rättighet och inte som en skyldighet för

berörda barn.

11. Upphävande av beslut att avveckla

specialskolor (punkt 12) – m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),

Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub218 yrkande 3,

2002/03:Ub244 yrkande 18,

2002/03:Ub411 yrkande 1 och

2002/03:Ub443 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi vill betona att staten måste ha ett särskilt

ansvar för skolan för elever med svåra

funktionshinder. Beslutet att avveckla specialskolor

som Ekeskolan, för elever med synskada och

ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan, för

elever med grav tal- och språkstörning, måste därför

enligt vår mening upphävas. Statens huvudmannaskap

för specialskolor för dessa grupper av elever bör

kvarstå. Vi anser att elever med flera

funktionshinder skall ha samma möjlighet till

omvårdnad och utbildning, oavsett var i landet och i

vilken kommun de bor. Det måste finnas tillgång till

specialskolor för de barn och föräldrar som så

önskar. När en statligt garanterad rätt att välja

skola införts för elever med funktionshinder kan en

annan huvudman vara ett alternativ för landets

specialskolor och regionala skolor. Föräldrar och

skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter

att driva specialskola under statlig

kvalitetstillsyn.

12. Inrättande av ett riksgymnasium för blinda

och synskadade ungdomar med

multifunktionshinder (punkt 13) – m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria

Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m)

och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub219 yrkande 5 och

2002/03:Ub429 yrkande 21.

Ställningstagande

Blinda och synskadade ungdomar med

multifunktionshinder saknar tillräckligt bra

möjligheter till fortsatta studier efter den

obligatoriska skolan. Resultatet blir att mycket få

av dem läser vidare. Dessa ungdomar bör emellertid

precis som alla andra ungdomar ha rätt att kunna gå

vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen

takt, oavsett ålder. Vi anser att ett riksgymnasium

för blinda och synskadade ungdomar med ytterligare

funktionshinder bör inrättas. Det bör lokaliseras i

anslutning till Ekeskolan, nuvarande Resurscenter

syn i Örebro.

13. Funktionshindrade elevers möjligheter till

fortsatt skolgång efter den obligatoriska

skolan m.m. (punkt 14) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub219 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Det är i dag oklart vart elever i specialskolan går

efter avslutad skolgång och vilka möjligheter till

fortsatt skolgång som finns för elever med

funktionshinder efter den obligatoriska skolan. Vi

har föreslagit att ett riksgymnasium skall inrättas

för blinda och synskadade ungdomar med

flerfunktionshinder. Fler riksgymnasier bör enligt

vår mening skapas för ungdomar med andra

funktionshinder. Regeringen bör tillsätta en

utredning för att se över dessa frågor.

14. Skolgång för unga med aktivitetsersättning,

tidigare förtidspension (punkt 15) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub219 yrkande 1

samt avslår motion

2002/03:So275 yrkande 5.

Ställningstagande

Ett stort antal svenska barn och ungdomar har

förtidspensionerats direkt efter den obligatoriska

skolan. Trots att behovet av kunskap är stort finns

det inga studier om kopplingen mellan skolpolitiken

och förtidspensioneringarna. Enligt vår mening skall

unga funktionshindrade ha tillgång till försörjning,

men än viktigare är möjligheten till utbildning och

utveckling. Passiv pension är det sämsta

alternativet. Den 1 januari 2003 har förtidspension

ersatts av aktivitetsersättning för unga

funktionshindrade från 19 års ålder. Ett viktigt

syfte med aktivitetsersättningen är att den skall

både stimulera till och ge personer med

funktionshinder möjlighet att skaffa sig en

grundläggande utbildning. Vi anser att det bör

utredas hur man skall kunna erbjuda dessa ungdomar

en anpassad skolgång.

15. Särskoleelevers fortsatta utbildning (punkt

17) – kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub443 yrkande 5.

Ställningstagande

En placering av ett barn i särskola innebär vissa

konsekvenser för barnets framtid. En elev med betyg

från särskolan får inte gå vidare till

gymnasieskolans nationella program utan kan enbart

fortsätta inom gymnasiesärskolan. Jag anser att de

hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning skall tas bort. Det får inte vara

omöjligt för en särskoleelev att studera på ett

nationellt gymnasieprogram om eleven har den

kompetens som krävs; särskilt som det allt oftare är

barn utan intellektuell utvecklingsstörning som

placeras i särskola. Den sittande

särskoleutredningen bör se över dessa problem.

16. Utbildning för vuxna med

utvecklingsstörning (punkt 18) – fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana

Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub326 yrkande 1,

2002/03:Ub429 yrkande 22,

2002/03:Ub443 yrkande 7 och

2002/03:Ub490 yrkande 2

samt avslår motionerna

2002/03:Ub326 yrkande 2 och

2002/03:Ub490 yrkande 3.

Ställningstagande

Vuxna med en utvecklingsstörning eller som av andra

skäl har gått i särskola som barn har inte samma

rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra

vuxna har. Kommunerna är i dag inte skyldiga att

bereda plats för alla som vill studera i särvux.

Detta är enligt vår mening en diskriminering av en

grupp medborgare. Rätten till grundläggande

utbildning bör gälla alla. Vi anser att

utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning skall

skrivas in i skollagen.

17. Funktionshindrade elevers rätt att välja

skola m.m. (punkt 19) – m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias

Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub214 yrkandena 1–3,

2002/03:Ub219 yrkandena 7 och 8 samt

2002/03:Ub411 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi föreslår att ett nytt finansiellt system införs

som skall tillförsäkra funktionshindrade elever

rätten att välja skola. Dessa elever skall ha

möjlighet till val av skola utifrån kvalitet,

pedagogik och social miljö. Valfriheten skall gälla

kommunala skolor, likaväl som specialskolor eller

andra skolor med särskild förmåga att undervisa

elever i just deras situation. En statligt

garanterad och finansierad individuell skolpeng för

elever med funktionshinder skall säkerställa rätten

till god utbildning. För de flesta elever med

funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda

tilläggssummor användas, alltefter vilket

funktionshinder det är fråga om. För andra elever,

med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste

en helt individualiserad skolpeng användas. Vi anser

att Skolverket eller annan statlig myndighet bör ges

i uppgift att pröva och fastställa den individuella

skolpengens storlek efter elevernas behov.

Vi vill påminna om att vi i vårt alternativ till

statsbudgeten har tagit upp 300 miljoner kronor för

skolpeng till funktionshindrade elever från

budgetåret 2004.

18. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för

fristående specialskolor (punkt 20) – fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana

Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub443 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi förordar att Skolverket skall vara tillstånds-

och tillsynsmyndighet för fristående skolor som

motsvarar specialskolan och inte, som nu gäller,

Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring kommer

Skolverket att svara för godkännande och tillsyn av

samtliga fristående skolor. Det finns enligt vår

uppfattning ingen anledning till särbehandling av

skolor för funktionshindrade. Vi är positiva till

att skollagskommittén nu presenterat ett förslag som

går i denna riktning.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Särskolan som egen skolform (punkt 6) – m,

fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per

Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),

Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Särskolan är enligt vår mening en viktig och för

många elever väl fungerande skolform. Enligt vår

uppfattning bör särskolan vara kvar som egen

skolform. Med anledning av att en parlamentarisk

kommitté för närvarande utreder om särskolan skall

kvarstå alternativt upphöra som egen skolform,

avstår vi emellertid från att reservera oss i denna

fråga.

2. Särskolan som egen skolform (punkt 6) – v

av Lennart Gustavsson (v).

Vänsterpartiet anser det viktigt att den

parlamentariska kommittén (Carlbeckkommittén) som

skall se över utbildningen för barn, ungdomar och

vuxna med utvecklingsstörning har ett brett uppdrag.

Möjligheterna att arbeta med två parallella

alternativ, nämligen att särskolan och särvux

kvarstår alternativt upphör som skolformer, menar vi

ger förutsättningar att utredningen på allvar kan

forma förslag som långsiktigt skapar goda

utbildningsmöjligheter för barn, ungdomar och vuxna

med utvecklingsstörning.

3. Upphävande av beslut att avveckla

specialskolor (punkt 12) – kd

av Inger Davidson (kd).

Jag vill påminna om att vi i vårt budgetalternativ

för år 2003 avsatte 5 miljoner kronor under anslaget

25:4 Specialpedagogiska institutet för att bevara de

fasta skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan.

4. Funktionshindrade elevers rätt att välja

skola m.m. (punkt 19) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

I vår motion med anledning av regeringens skrivelse

2002/03:25 Uppföljning av den Nationella

handlingsplanen för handikappolitiken har vi

föreslagit att en nationell skolpeng införs som är

anpassad för funktionshindrade elevers behov. En

sådan skolpeng ger dessa elever möjlighet att välja

skola, oavsett om skolan ligger i den egna kommunen,

en annan kommun eller är fristående.

5. Studiematerial för elever med läs- och

skrivsvårigheter (punkt 21) – c

av Sofia Larsen (c).

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har

ansvar för att högskolestuderande som är dyslektiker

får sin kurslitteratur på ett för dem anpassat

medium. Enligt min mening är det mycket angeläget

att TPB även ges ansvar för att ta fram

studiematerial för elever med läs- och

skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasieskolan.

Jag välkomnar därför förslaget i det nyligen lämnade

betänkandet Läromedel – specifikt (SOU 2003:15) om

ett sådant utvidgat uppdrag för TPB.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub214 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med

förslag till lagstiftning som ger barn med

funktionshinder rätt att välja skola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om införande av en

statlig skolpeng för barn med funktionshinder.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att rätten att

välja skola skall vara lika för alla barn, men

storleken på skolpengen skall bestämmas efter

varje barns behov.

6. Riksdagen beslutar att regeringen skall utreda

den kommunala skolans kvalitet för barn med

funktionshinder, både med avseende på

undervisningens och den sociala situationens

kvalitet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dagens brister i

skolan för barn med funktionshinder.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att grundskolans

längd måste kunna vara flexibel och anpassas efter

varje barn.

2002/03:Ub218 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

särskolan finns kvar som skolform.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att integration i

den kommunala skolan skall ses som en rättighet,

inte som en skyldighet, för berörda barn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att konsekvensen

av skolministerns försvar av särskolan blir att

avvecklingen av landets specialskolor måste

upphävas.

2002/03:Ub219 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder hur

sambandet mellan skolpolitiken och

förtidspensioneringarna av barn och unga skall se

ut.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder vart

specialskolornas barn tar vägen efter skoltidens

slut.

3. Riksdagen begär att regeringen utreder vilka

möjligheter som finns för skolgång efter grund-

eller specialskola för barn med funktionshinder.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om inrättande av ett

riksgymnasium på Ekeskolan.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna

anpassas efter varje barns behov.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barn och unga

med funktionshinder skall ha möjlighet att välja

skola efter kvalitet, profil på undervisningen och

social miljö.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en statligt

garanterad och finansierad rätt att välja skola

för alla barn.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att staten skall

ha ansvar för att elever med flera funktionshinder

får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning

oavsett var i landet de bor.

2002/03:Ub245 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barn som har

inlärningsproblem eller är hyperaktiva bör utredas

grundligt för att se om problemen bottnar i

avsaknad av sensomotorisk träning.

2002/03:Ub292 av Birgitta Sellén och Birgitta

Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Skolverket i

samarbete med Svenska Kommunförbundet arbetar för

att lokala handlingsplaner skall upprättas vid

varje skolenhet.

2002/03:Ub299 av Eva Flyborg (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en översyn av

finansieringen av skolformerna för hörselskadade

elever.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fler

hörselskadade elever måste tillförsäkras

utbildning i särskilda undervisningsgrupper.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att fastslå

hörselskadade elevers rätt till

teckenspråksundervisning inom både habiliteringen,

förskolan och skolan.

2002/03:Ub300 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om stöd till Karolinaskolan i

Höör.

2002/03:Ub326 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

utvecklingsstörda inte diskrimineras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vikten av att alla människor oavsett

begåvning och handikapp skall erbjudas att

utvecklas utifrån sina förutsättningar i

utbildningssystemet.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen begär hos regeringen en utredning för

att ge elever med läs- och skrivsvårigheter i

grundskolan samma rättigheter till stöd som i dag

garanteras studerande inom den högre utbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en

undersökning om utökat ansvar för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket att ta fram material

riktat till elever med läs- och skrivsvårigheter i

grund- och gymnasieskolan.

2002/03:Ub349 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att grundläggande kurser i

teckenspråk skall erbjudas i utbildningarna för

polisen, brandpersonal och ambulanspersonal.

2002/03:Ub411 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.

(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om statens ansvar för

specialskolans elever.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten att välja

skola även för specialskolans elever.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en nationell

individualiserad skolpeng för specialskolans

elever.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

metoder för att möta de s.k. bokstavsbarnens

behov.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att inrätta

ett riksgymnasium för blinda och synskadade barn

med multifunktionshinder.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att ge

personer med särskoleutbildning tillträde till

vuxenutbildning.

2002/03:Ub443 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

omprövning av särskoleplacering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en tydligare

reglering kring vilka bedömningar och diagnoser

som skall ligga till grund för särskoleplacering.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att placering av

barn i särskola aldrig får styras av vilka

resurser som finns.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att särskolan får

förbli en skola för barn med intellektuell

utvecklingsstörning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att undanröja de

hinder som finns för särskoleelevers fortsatta

utbildning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag

för Särskoleutredningen rörande utbildningen för

de s.k. bokstavsbarnen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om rätten till

utbildning vid särvux.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behoven av

specialskolor för funktionshindrade barn.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Skolverket som

tillsynsmyndighet för fristående skolor för

funktionshindrade.

2002/03:Ub473 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av en utredning om

skolgång för barn med svårigheter i det sociala

samspelet, s.k. bokstavsbarn.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om samma rättighet

till utbildning för alla oavsett eventuellt

handikapp.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

forskning kring de funktionshindrades situation

inom vuxenutbildningen.

2002/03:Ub530 av Inger Nordlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att vidta åtgärder för att

höja kunskapsnivån och förändra attityder kring

neuropsykiska funktionshinder.

2002/03:So275 av Lars Gustafsson (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om funktionshindrades

rätt till anpassad skolgång.