Bet. 2002/03:UBU9

Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU9

Förskolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 40

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002

om olika förskolefrågor. Samtliga yrkanden avstyrks

av utskottet.

Yrkandena handlar om verksamhetsformer inom

barnomsorgen, kvalitetsaspekter inom förskolan t.ex.

i form av gruppstorlekar och personaltäthet.

Dessutom behandlas taxe- och avgiftsfrågor,

tillgänglighet samt utvecklingen av den öppna

förskolan och familjedaghem. Vidare behandlas

förskolans läroplan, samverkan mellan förskola och

föräldrar, språkförskolor samt modersmålsstöd.

I betänkandet finns reservationer från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Val mellan olika former av barnomsorg

Riksdagen avslår motion

2002/03:Sf380 yrkandena 20 och 21.

Reservation 1 (kd)

2. Mångfald inom barnomsorgen

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Sf380 yrkande 24 och

2002/03:So514 yrkande 4.

Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

3. Omsorg i stället för utbildning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub415 yrkande 1.

4. Maxantal barn i förskolegrupper

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub225 yrkande 2,

2002/03:Ub415 yrkande 5,

2002/03:Ub509 yrkandena 6 och 12 samt

2002/03:Sf380 yrkande 25.

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

5. Rekommendationer om gruppstorlekar i

förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub225 yrkande 1,

2002/03:Ub415 yrkande 4 och

2002/03:Ub429 yrkande 1.

Reservation 5 (c)

6. Personaltäthet i förskolan

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 13.

Reservation 6 (fp)

7.Kvalitetsuppföljning av förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub435 och

2002/03:Ub509 yrkande 7.

Reservation 7 (fp)

8. Tillsyn av fristående förskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub415 yrkande 8.

Reservation 8 (fp, kd, c)

9. Omfattning av arbetsmiljölagen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub415 yrkande 12.

Reservation 9 (kd)

10. Lekens betydelse för barns utveckling

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub415 yrkande 2.

Reservation 10 (kd)

11. Kompetenshöjning inom konfliktlösning

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub462 yrkande 3.

Reservation 11(mp)

12. Taxefrågor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Sf380 yrkande 23 och

2002/03:So250 yrkande 15.

Reservation 12 (kd)

Reservation 13 (c)

13. Avgiftsfrihet i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub445 och

2002/03:Ub509 yrkande 8.

Reservation 14 (fp)

14. Barnomsorg på obekväm arbetstid

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub540.

15.Öppna förskolans utveckling

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub415 yrkandena 10 och 11,

2002/03:Sf379 yrkande 4 och

2002/03:Sf380 yrkande 26.

Reservation 15 (kd)

16. Familjedaghem som förskoleform

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 11.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

17. Familjedaghemmens utveckling

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub415 yrkande 9 och

2002/03:Ub509 yrkande 10.

Reservation 17 (fp)

Reservation 18 (kd)

18. Förskolans läroplan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub415 yrkande 7,

2002/03:Ub417 yrkande 1,

2002/03:Ub446 och

2002/03:Ub509 yrkande 5.

Reservation 19 (kd)

Reservation 20 (fp)

19. Samverkan mellan förskola och

föräldrar

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 15.

Reservation 21 (fp, kd)

20. Språkförskolor

Riksdagen avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 14.

Reservation 22 (fp)

21. Modersmålsstöd i förskolan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Ub325 yrkande 4 och

2002/03:Ub426.

Stockholm den 20 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan

Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),

Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Majléne Westerlund

Panke (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist

(s), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp),

Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna Ibrisagic

(m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),

Tobias Billström (m), Torsten Lindström (kd) och

Lennart Gustavsson (v).

2002/03

UbU9

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett

stort antal motioner med yrkanden rörande

förskoleverksamhet. Dessa behandlas i detta

betänkande.

Motionsyrkandena handlar om barnomsorgens

verksamhetsformer, kvalitetsaspekter inom förskolan,

taxe- och avgiftsfrågor, barnomsorg på obekväm tid

samt utvecklingen av den öppna förskolan och

familjedaghem. Vidare behandlas förskolans läroplan,

samverkan mellan förskola och föräldrar,

språkförskolor samt modersmålsstöd.

Förslagen i motionerna, sammanlagt 40 yrkanden,

återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Barnomsorgens verksamhetsformer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande

begreppet barnomsorg, val mellan olika

barnomsorgsformer och mångfald inom

barnomsorgen. Utskottet hänvisar till rådande

förhållanden och gällande bestämmelser.

Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (m, fp,

kd, c, mp).

Motioner

Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Sf380

yrkande 20 att det är nödvändigt att skapa

ekonomiska och praktiska förutsättningar för att

möjliggöra val mellan olika och flexibla

barnomsorgsformer. Alla bör ha möjlighet att välja

den form som passar de egna förhållandena bäst.

Samhällets stöd till barnfamiljer måste därför vara

organiserat så att det kan användas på ett flexibelt

sätt. I begreppet barnomsorg skall även föräldrarnas

omsorg i det egna hemmet innefattas (yrkande 21).

Frågan om mångfald inom barnomsorgen behandlas i

ett par motioner. Kristdemokraterna understryker i

motion 2002/03:Sf380 yrkande 24 vikten av mångfald.

Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika

alternativ, olika inriktning och olika huvudmän.

Föräldrarna skall ha rätt att fritt välja

barnomsorg, vilket ställer krav på att kommunerna

kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända

barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Det som

passar den ena familjen passar inte den andra, och

det är därför viktigt med mångfald i barnomsorgen

anser Miljöpartiet i motion 2002/03:So514 yrkande 4.

Miljöpartiet är positivt till olika typer av

barnomsorg i såväl kommunal som privat regi,

kooperativ eller att föräldrar själva är hemma med

sina barn.

Barnomsorg skall ses som en omsorgsfråga och inte

en utbildningsfråga, enligt Kristdemokraterna i

motion 2002/03:Ub415 yrkande 1. Motionärerna menar

att för många barn är förskolan en bra

förberedelsetid för skolan, men inte för alla.

Därför får barnomsorgen inte bli en skola för de

allra minsta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Begreppet barnomsorg, som används i dagligt tal,

återfinns inte i lagregleringen men används ofta som

samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg, vilka har till uppgift att erbjuda

såväl lärande som fostran och omsorg. Detta regleras

i 2 a kap. skollagen. Förskoleverksamhetens uppgift

är att erbjuda barn som inte går i skolan fostran

och omsorg genom pedagogisk verksamhet.

Verksamheten, som kan bedrivas i form av förskola,

familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet

(öppen förskola), skall tillhandahållas i den

omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas

förvärvsarbete eller studier eller barnets eget

behov, enligt 6 § i samma kapitel. Skolbarnsomsorgen

avser barn t.o.m. 12 års ålder som går i skolan och

bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och

öppen verksamhet. Det kan konstateras att

Skollagskommittén nyligen har behandlat frågan om

reglering av de olika verksamhetsformerna (SOU

2002:121). Kommitténs betänkande är för närvarande

på remiss.

I dag präglas den svenska barnomsorgen av

mångfald. Verksamheterna bedrivs i olika former och

med olika huvudmän. Under 1990-talet har den

enskilda verksamheten ökat kraftigt, bl.a. förskolor

i form av föräldrakooperativ och i bolagsform.

Oavsett huvudman finns i dag också en stor spridning

i inriktningar och pedagogik. Många undersökningar

visar att förskolan är viktig för barns utveckling

och lärande. Förskolan har också en läroplan med mål

för verksamheten medan det för de andra

förskoleverksamheterna finns allmänna råd.

Förskolans läroplan skall dessutom vara vägledande

för verksamheterna. När det gäller fritidshemmen

skall läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

tillämpas i den utsträckning som är möjlig. Genom de

senaste årens reformer med rätt till förskola för

barn till föräldralediga, barn till arbetslösa samt

införandet av den allmänna förskolan, har förskolan

gjorts tillgänglig för alltfler barn. Införandet av

maxtaxan har också visat sig bidra till att fler

barn går i fritidshem.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det

är viktigt med mångfald inom barnomsorgen. Utskottet

menar också att mångfald råder i dag. Givetvis finns

inte samma utbud och valmöjligheter i alla delar av

landet och detta är inte heller möjligt av flera

skäl. I kommunens ansvar att tillhandahålla

verksamhet ligger att ta skälig hänsyn till

vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform vid

erbjudande om plats enligt 2 a kap. 7 § skollagen.

Utskottet menar att detta innebär att föräldrar

skall ha en rimlig valmöjlighet mellan de

verksamhetsformer som i dag finns enligt skollagen

och utgår ifrån att kommunerna på lämpliga sätt

efterfrågar och följer upp föräldrars önskemål. I

sammanhanget vill utskottet peka på vikten av att

föräldrar kan planera för arbetsliv eller studier

och känna sig trygga i förvissningen om att behov av

plats för deras barn tillgodoses av kommunen i

rimlig tid och på rimliga villkor, t.ex. när det

gäller avstånd från hemmet.

Kvalitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkanden om olika

kvalitetsaspekter av förskoleverksamheten,

såsom storlek på barngrupper och

personaltäthet i förskolan, uppföljning,

tillsyn av fristående förskolor,

arbetsmiljölagen m.m. Utskottet hänvisar till

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun,

gällande bestämmelser, pågående

beredningsarbete och planerade åtgärder.

Jämför reservationerna 3 (fp), 4 (kd), 5 (c),

6 (fp), 7 (fp), 8 (fp, kd, c), 9 (kd), 10

(kd) och 11 (mp).

Gruppstorlekar och personaltäthet i förskolan

Motioner

Barngruppernas storlek i förskolan tas upp i flera

motioner, både vad gäller behov av riktlinjer och

behov av gränser.

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub509 yrkandena

6 och 12 att det är nödvändigt att åtgärda negativa

följder av maxtaxan och att storleksgränser bör

införas. Maximalt 15 barn i grupper för 0–3-åringar

och maximalt 20 barn i grupper för äldre barn bör

gälla, enligt Folkpartiet som också anser att

skollagen bör ändras i enlighet med detta. Den

genomsnittliga gruppstorleken bör ligga under dessa

gränser. Likaledes anser Kristdemokraterna i

motionerna 2002/03:Sf380 yrkande 25 och

2002/03:Ub415 yrkande 5 att gruppstorlekarna i

förskolan skall begränsas. Detta är den viktigaste

åtgärden för att komma till rätta med den bristande

kvaliteten i verksamheten. Varje kommun bör åläggas

att lägga fast ett tak för hur stora barngrupperna

får vara för olika åldersgrupper.

Skolverket bör få i uppdrag att utfärda allmänna

råd för barngruppernas storlek föreslår

Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub225 yrkande 1.

Riktlinjerna bör utgå ifrån de gränser som anges i

Skolverkets forskningsöversikt om kvalitet i

förskolan (”Strukturella faktorer och pedagogisk

kvalitet i barnomsorg och skola”), nämligen 13–15

barn för åldern 3–5 år och mindre grupper för yngre

barn och barn med särskilda behov. Kristdemokraterna

menar i motion 2002/03:Ub415 yrkande 4 att dessa

riktlinjer sedan skall vara vägledande för

kommunerna när de, i samråd med föräldrar och

specialpedagoger, beslutar om barngruppens storlek.

Det är dock inte rimligt att lagstifta om en absolut

gräns, menar Kristdemokraterna i motion

2002/03:Ub225 yrkande 2. Varje kommun måste få

utforma sin verksamhet utifrån sina förutsättningar

och varje barngrupp är också unik.

Även Centerpartiet tar upp frågan om barngrupperna

och menar i motion 2002/03:Ub429 yrkande 1 att

verksamheten måste kvalitetssäkras genom att

grupperna dimensioneras utifrån både barnens och

personalens perspektiv. Det innebär att

barngrupperna inte får vara större än att varje

enskilt barn känner trygghet och får en god

pedagogisk verksamhet samt att personalen skall

kunna känna att den utför sitt arbete på ett

tillfredsställande sätt. Likaså är det viktigt att

barn med särskilda behov tidigt kan identifieras och

ges nödvändigt stöd.

Frågan om personaltätheten i förskolan tas upp i

Folkpartiets motion 2002/03:Ub509 yrkande 13.

Folkpartiet anser att personaltätheten bör öka till

i genomsnitt en anställd per fem barn. Inte heller i

enskilda grupper bör det vara lägre personaltäthet

än så.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Utskottets uppfattning är dock, i

likhet med tidigare uttalanden, att det är mycket

viktigt med en hög kvalitet inom förskola, och

eventuella tecken på bristande kvalitet måste därför

tas på allvar.

Under 1990-talet skedde stora besparingar i

förskolan. Det vanligaste sättet att minska

kostnaderna var genom att ta in fler barn i

grupperna och att minska personaltätheten. Den

utvecklingen har upphört på de flesta håll. I dag är

den indexerade kostnaden per heltidsbarn ungefär

lika stor som den var år 1991. Gruppstorlekarna har

stabiliserats men på en nivå som är betydligt högre

än den som rådde i början av 1990-talet.

Skolverket har nyligen för andra gången gjort en

kartläggning av gruppstorlekar i förskolan. Tidigare

kartläggningar visade endast ett genomsnitt i

kommunen men i de två senaste är det möjligt att se

variation i gruppstorlek mellan förskolor.

Resultaten visar att några förändringar egentligen

inte skett under det senaste året. Våren 2002 var

den genomsnittliga gruppstorleken 17,4 barn jämfört

med 17,5 året innan. Inte heller spridningen har

förändrats mellan åren. Hälften av grupperna har

mellan 15 och 20 barn. Kartläggningen visar också

att ungefär 25 % av alla grupper var

småbarnsgrupper, dvs. grupper med barn i åldern 0–3

år. Majoriteten av dessa grupper har en storlek i

intervallet 12–16 barn.

Antalet barn per årsarbetare i förskolan har ökat

kraftigt sedan början av 1990-talet men även denna

ökning har stannat av de senaste åren. År 2002 var

antalet barn 5,4 per årsarbetare, vilket är detsamma

som året dessförinnan. Spridningen är dock stor men

i majoriteten av kommunerna är variationen mellan

4,6 och 6,0 barn per årsarbetare.

Kvaliteten i förskolan har av regeringen lyfts

fram som ett prioriterat område de kommande åren.

Under mandatperioden har aviserats ytterligare

insatser för att stärka förskolans kvalitet.

Utskottet erinrar om den överenskommelse som

föreligger mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet

och Miljöpartiet som innebär att mer personal skall

anställas i förskolorna. Med 6 000 fler anställda

kan antalet barn per anställd minska från 5,4 till 5

barn. Utskottet anser också att de lokala

förutsättningarna måste styra organisationen. Det är

de ansvariga för och i verksamheten som bäst kan

bedöma vilken organisation som är den lämpligaste.

Likaså är det på lokal nivå som behov av

förändringar och justeringar av organisationen bäst

uppmärksammas. Barn är olika och har olika behov,

behov som dessutom varierar och förändras över tid.

Det är kommunernas ansvar att organisera och driva

förskolan så att målen i läroplanen kan nås. I detta

ansvar måste det ingå ett betydande mått av

flexibilitet i sättet att organisera verksamheten.

Kvalitetskraven för verksamheten återfinns i 2 a

kap. 3 § skollagen, där personalens betydelse för

verksamheten, vikten av lämplig sammansättning och

storlek för barngrupper liksom ändamålsenliga

lokaler lyfts fram.

Det finns betydande kunskap om vilka faktorer som

är viktiga att beakta vid organisering av

förskoleverksamhet, t.ex. för de yngsta barnen. I

den fördjupade studie av barngruppernas storlek och

personaltäthet Skolverket nyligen redovisat

återfinns en översikt över den forskning som

undersöker effekter av dessa faktorer. Dessutom görs

det i studien en genomgång av gruppstorlekar i

verksamheterna liksom en redovisning av ett antal

fallstudier som belyser hur och på vilka nivåer

beslut om organisation av verksamheten fattas.

Redovisningen är omfattande och endast några

slutsatser skall nämnas. Skolverket menar att

förutsättningarna för en bra verksamhet försämras

med större grupper och föreslår att kommunerna i

sina kvalitetsredovisningar för in uppgifter om

barngruppernas storlek och personaltäthet kombinerat

med en konsekvensanalys. Vidare anser verket att

personalens inflytande måste stärkas i diskussionen

om gruppstorlek och personaltäthet och att de

kommunala beslutsfattarna måste lyssna på de

professionellas argument för att kunna göra medvetna

ställningstaganden i förhållande till målen för

verksamheten.

Regeringen har aviserat att Skolverket skall få i

uppdrag att utfärda allmänna råd när det gäller

kvalitet i förskolan. Utbildningsministern har i

samband med att de nya skolmyndigheterna startade

den 1 mars 2003 angett att kravet på

kvalitetsredovisning skall gälla även för

förskoleverksamheten. Skolverket arbetar för

närvarande med en utvärdering av

kvalitetsutvecklingen i förskolan, där läroplanens

betydelse skall belysas. Skolverket har nyligen

redovisat en första uppföljning av effekter av

införandet av maxtaxa m.m. inom barnomsorgen. Ett

antal ytterligare studier kommer successivt att

genomföras av reformens olika delar. Utskottet utgår

ifrån att regeringen återkommer i frågan om

kvaliteten i förskolan.

Kvalitetsuppföljning och tillsyn

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub509 yrkande

7 att förskolor skall bli skyldiga att lämna in

kvalitetsredovisningar till Skolverket. Kravet

motiveras med att kvaliteten därigenom skulle höjas

i förskolornas verksamhet. I motion 2002/03:Ub435

(s) påpekas att det behövs ytterligare insatser för

att stärka kvaliteten i förskolan. Motionärerna

anser bl.a. att satsning på bidrag till kommunerna

för att öka antalet anställda bör ske under

mandatperioden. Utvecklingen på förskoleområdet

måste följas, och likaså måste effekterna av en

resursförstärkning utvärderas.

I Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub415 yrkande

8 föreslås att Skolverket skall ha tillsynsansvar

även för fristående förskolor, liksom verket i dag

har ansvar för förskolor och förskoleklasser i

kommunal regi samt förskoleklasser i fristående

skolor. Motionärerna menar att dagens ordning, där

kommunen har tillsynsansvaret, är problematisk. En

förändring i enlighet med förslaget bör ske för att

garantera likvärdighet oberoende av driftsform och

för att det i dag föreligger en konkurrenssituation

mellan kommun och fristående anordnare av

förskoleverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Enligt Skolverkets senaste uppföljning av

kvalitetsredovisningar är det vanligt att kommuner

redovisar resultat för förskoleverksamheten trots

att denna inte omfattas av gällande förordning

(1997:702). Av 279 upprättade kvalitetsredovisningar

för år 2001 ingår resultat från förskoleverksamhet i

210 redovisningar. Som redan har nämnts kommer

förskoleverksamheten fortsättningsvis att ingå i

kommunernas ansvar att upprätta

kvalitetsredovisningar. Genom gemensamma, jämförbara

mått skall kvalitetsredovisningarna fungera som ett

centralt verktyg för diskussionen om kvalitet i

verksamheten. Ansvarig minister för förskolan har i

en interpellationsdebatt i november månad år 2002

pekat ut kvalitetsfrågorna som de viktigaste inom

förskoleverksamheten under innevarande mandatperiod.

Förutom barngruppernas storlek, personaltäthet och

kvalitetssäkring kommer implementeringen av

läroplanen samt utvecklingsarbete inom den

mångkulturella förskolan att stå i fokus.

Skolverket arbetar, som nämnts tidigare, för

närvarande med en utvärdering av förskolan. Syftet

är att ge en lägesbeskrivning av förskolans kvalitet

och belysa läroplanens betydelse för

kvalitetsutvecklingen. I den uppföljning av maxtaxan

m.m. som Skolverket presenterade i mars 2003 har en

uppföljning gjorts av det till maxtaxan kopplade

bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder som kan

användas dels till personalförstärkningar, dels till

kompetenshöjande åtgärder. Till största delen har

bidraget använts till personalförstärkning inom

förskoleverksamheten. Av den del som har använts

till kompetensutveckling har merparten också riktats

till denna verksamhet.

När det gäller fristående verksamhet gäller att

det för att yrkesmässigt få bedriva en enskild

förskola behövs tillstånd enligt 2 a kap. 13 §

skollagen. Det är i dag kommunen där verksamheten

skall bedrivas som beviljar detta tillstånd.

Tillstånd beviljas om verksamheten uppfyller krav på

god kvalitet och säkerhet. Kommunen kan men behöver

inte lämna bidrag till den enskilda verksamheten.

Kommunen har sedan tillsyn över verksamheten och har

rätt att inspektera, inhämta upplysningar och ta del

av handlingar som behövs för tillsynen. Kommunen kan

återkalla tillståndet om det föreligger

missförhållanden och om kommunens föreläggande inte

följs. Kommunens beslut om tillstånd och om

föreläggande eller återkallande av tillstånd kan

överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Utskottet konstaterar att Skollagskommittén (SOU

2002:121) föreslår att beslut som tidigare fattats

av kommunen även i fortsättningen skall fattas av

kommunen. Prövningen föreslås dock ske på samma sätt

som i fråga om de beslut Skolverket fattar. Huvudman

som uppfyller villkoren för godkännande skulle, till

skillnad från i dag, få rätt till bidrag. Kommittén

menar att det är rimligt att den myndighet som

prövar godkännande och rätt till bidrag också har

tillsyn och kan återkalla godkännandet vid behov och

föreslår därför att kommunen får detta ansvar.

Enligt kommittén har det ingen principiell betydelse

att kommunen och inte Skolverket är besluts- och

tillsynsmyndighet. Det är praktiska skäl som ligger

till grund för kommitténs förslag. Skolverket

föreslås ha tillsyn över hur kommunerna utövar sin

tillsyn.

Enligt utskottet bör regeringens beredning av

Skollagskommitténs förslag avvaktas. Från den 1 mars

ingår det i Skolverkets instruktion att utöva

tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt

tillsynsansvar i fråga om verksamhet som avses i 2 a

kap. 13 § skollagen.

Arbetsmiljölagen m.m.

Motioner

Förskolebarn är i dag de enda som befinner sig på en

arbetsplats och inte omfattas av arbetsmiljölagen,

påpekar Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub415

yrkande 12. Barnens arbetsmiljö måste tas på större

allvar. Förutom buller på grund av för stora grupper

behöver andra frågor om barnens säkerhet och

lekmiljö uppmärksammas. Enligt Kristdemokraterna bör

den aviserade utredningen om arbetsmiljölagens

tillämpning i skolan även omfatta förskolan och

förskolebarnen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen. Det kan konstateras att regeringen har

aviserat att en översyn skall göras av

arbetsmiljölagen ur ett barn- och elevperspektiv.

Vidare har Skollagskommittén behandlat frågan och

anser bl.a. att det är önskvärt och rimligt att barn

i förskolan omfattas av samma skydd som barn i

skolan. Kommittén menar att de förändringar som kan

föranledas av ett utvidgat utbildningsbegrepp bör

behandlas inom ramen för den aviserade översynen av

lagen. Enligt utskottets mening bör kommande

översynsarbete och regeringens beredning av frågan

avvaktas. Utskottet förutsätter dock att kommunerna

på lämpligt sätt uppmärksammar vikten av en god och

säker miljö för förskolebarnen.

I motion 2002/03:Ub415 yrkande 2 tar

Kristdemokraterna upp lekens betydelse för barns

utveckling. Förskolan beskrivs ofta som det första

steget i det livslånga lärandet men

Kristdemokraterna anser att detta börjar redan vid

födseln och fortsätter oavbrutet oavsett om barnet

går i förskola eller ej. Risken med de utökade

pedagogiska kraven är att de små barnens behov av

fri lek och omsorg får stå tillbaka.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen. I förskolans läroplan anges tydligt att

leken är viktig för barns utveckling och lärande och

att verksamheten i förskolan skall präglas av ett

medvetet bruk av leken för att främja detta. Genom

lek och lustfyllt lärande stimuleras t.ex. barns

fantasi, inlevelse och kommunikation. I den skapande

och gestaltande leken kan barn uttrycka och bearbeta

upplevelser, känslor och erfarenheter. För

verksamheten i familjedaghemmen är läroplanen

vägledande om än inte bindande. I Skolverkets

allmänna råd uttrycks bl.a. att verksamheten bör

vara rolig och stimulerande och ta vara på barnens

nyfikenhet, lust att lära, att leka och skapa

själva. Även i de allmänna råden för öppna förskolan

understryks lekens betydelse för barns utveckling.

Utskottet har noterat att Skolverket har fokuserat

temat lek och lärande inom ramen för sitt stöd till

forskning inom barnomsorgen.

I motion 2002/03:Ub462 (mp) yrkande 3 diskuteras

behovet av metodöverföring och kompetenshöjning inom

förskolepedagogiken på temat konfliktlösning.

Motionärerna menar att ett brett pedagogiskt arbete,

t.ex. via ett pedagogiskt centrum, kan vara

framgångsrikt i detta avseende.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår

motionen. Det är i första hand en fråga för

lärarutbildningen respektive för arbetsgivaren inom

vilka områden och i vilka former kompetensutveckling

behövs för personalen i förskoleverksamheten.

Tillgänglighet och finansiering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om taxe-

och avgiftsfrågor samt om barnomsorg på

obekväm tid. Utskottet hänvisar till

ansvarsfördelningen mellan stat och kommun,

gällande bestämmelser, tidigare

ställningstagande samt pågående

beredningsarbete.

Jämför reservationerna 12 (kd), 13 (c) och 14

(fp).

Motioner

Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Sf380

yrkande 23 att den som utnyttjar den offentligt

finansierade barnomsorgen i mindre utsträckning inte

bör betala lika mycket som den som nyttjar den i

större utsträckning. Av detta skäl bör kommunerna

åläggas att utforma och införa deltidstaxa i minst

tre nivåer under nuvarande tak för

barnomsorgsavgifterna (maxtaxan). Centerpartiets

inställning i motion 2002/03:So250 yrkande 15 är att

taxans konstruktion bör stimulera till ett

minimerande av barnens vistelsetid på dagis och

dessutom ekonomiskt bidra till föräldrars möjlighet

att tillbringa mer tid med sina barn. Överläggningar

måste därför tas upp med kommunerna om en

tidsrelaterad taxekonstruktion.

Folkpartiet är i motion 2002/03:Ub509 yrkande 8

positivt till att den allmänna förskolan införts för

fyra- och femåringar men vill att även treåringar på

sikt skall omfattas, dvs. att även treåringarna

skall få gå tre timmar om dagen avgiftsfritt.

Motionärerna i motion 2002/03:Ub445 (s) hävdar att

de barn som klarar sig bäst i skolan är de som

startat i tidig ålder i förskolan. Av detta skäl bör

avgiftsreformerna fortsätta och hela förskolan på

sikt bli avgiftsfri.

Om barnomsorgen skall vara till för alla borde det

finnas möjlighet för alla, även kvälls- och

helgarbetande föräldrar, att erhålla barnomsorg,

enligt motionärernas uppfattning i motion

2002/03:Ub540 (s). I dag skall kommunerna lösa detta

på lämpligt sätt men fortfarande diskrimineras

småbarnsföräldrar med obekväma arbetstider. Därför

bör regeringen ta initiativ till en uppföljning och

analys av hur behovet av barnomsorg på obekväm tid

skall tillgodoses.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Maxtaxans konstruktion innebär att alla kommuner

har en inkomstrelaterad taxa. Om ett hushåll har

högre inkomster än 38 000 kr per månad gäller den

högsta avgiften förordningen tillåter. Även

syskonrabatt har normerats i maxtaxans konstruktion.

Inom maxtaxans ramar kan kommunerna bedriva en egen

avgiftspolitik, t.ex. bestämmelser om antal

betalmånader, avgiftsreduktion vid barns

sjukfrånvaro eller tidsrelaterade avgifter. I

Skolverkets uppföljning av maxtaxereformen märks att

en majoritet av kommunerna, 193 av 287 aktuella, har

en sådan egen avgiftspolitik. En övervägande

majoritet har ett system med en avgiftsfri månad per

år medan det i ungefär hälften av kommunerna är

möjligt att få avgiften reducerad vid barns sjukdom.

Under 1990-talet ökade bruket av tidsrelaterade

avgifter med ett flertal tidsintervall i förskolan.

Detta ansågs av t.ex. dåvarande tillsynsmyndigheten

Socialstyrelsen försvåra möjligheterna till en

fungerande gruppverksamhet eftersom barnens närvaro

blev splittrad. Ett syfte med maxtaxan var att

begränsa avgifternas koppling till barnens

närvarotider. Enligt Skolverkets uppföljning har

också flertalet kommuner gått tillbaka till ett

avgiftssystem utan tidsrelatering. Drygt hälften av

kommunerna har ett avgiftssystem utan tidsintervall

i förskolan medan en fjärdedel har två

tidsintervall, dvs. hel- och deltidstaxa. Knappt 50

kommuner har tre tidsintervall medan drygt 20

kommuner har fyra eller fler tidsintervall. Bilden

är densamma för fritidshemmen.

Barn till arbetslösa och föräldralediga har nu

rätt till förskoleverksamhet i minst tre timmar om

dagen eller 15 timmar i veckan. Denna rätt är dock

inte kopplad till någon reglering av avgiftens

storlek. I 170 kommuner gäller trots det

avgiftssänkning för dessa barn, vanligtvis genom

tidsrelaterade avgiftssystem. I de övriga kommunerna

reduceras inte avgifterna. Ett mindre antal kommuner

erbjuder dessa barn mer förskoleverksamhet än den

lagstadgade. I ca 100 kommuner får arbetslösa

respektive föräldralediga föräldrar betala samma

avgift för sitt barn med 15 timmars närvarotid som

föräldrar med ett heltidsbarn, enligt Skolverkets

uppföljning. Till detta skall dock läggas att

eftersom maxtaxan är inkomstrelaterad i sin

konstruktion blir avgiften i de flesta fall ändå

lägre för barn till arbetslösa eller föräldralediga.

Skolverkets uppföljning visar också att reformen

medfört avsevärt minskade skillnader i avgift för

olika familjer mellan kommunerna, jämfört med

situationen vid tidpunkten för införandet av

maxtaxereformen.

Skolverket anger att kostnader och intäkter för

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för 2002

kommer att analyseras i jämförelse med 2001.

Förändringarna kommer att sättas i relation till

hur mycket respektive kommun har fått i statsbidrag.

Skolverket kommer dessutom under de närmaste åren

att, i samverkan med andra utredningsorgan, belysa

de samlade ekonomiska effekterna för kommunerna med

anledning av bl.a. maxtaxereformen.

Utskottet anser att det är positivt med den totalt

lägre avgiftsnivån för barnfamiljer som maxtaxan har

medfört och den förbättrade ekonomiska

levnadsstandard detta har bidragit till. Trots de

variationer i avgifter som fortfarande finns har

också reformen bidragit till en utjämning av

avgifter mellan kommuner, och därmed en ökad

likställighet mellan familjer som utnyttjar

förskoleverksamhet.

Utskottet är positivt till införandet av den

allmänna förskolan för fyra- och femåringar. I och

med detta närmar sig också förskolan den princip som

gäller för skolan, en avgiftsfri verksamhet som är

tillgänglig och likvärdig för alla. Riksdagens

beslut om allmän förskola innebar att kommunerna är

skyldiga att anordna verksamhet motsvarande 525

timmar om året för barn i dessa åldrar. Det finns

inte något som hindrar att kommunerna utökar denna

tid. Syftet med de senaste årens reformarbete har

varit att göra förskolan tillgänglig för alla barn

från tidig ålder. Utskottet konstaterar vidare att

Skollagskommittén (SOU 2002:121) föreslår att

kommunerna skall bli skyldiga att erbjuda barn

fr.o.m. ett års ålder förskola, om barnet har ett

eget behov eller om barnet behöver plats därför att

vårdnadshavarna förvärvsarbetar, studerar eller av

någon annan anledning inte kan ta hand om barnet.

Förslaget att skyldigheten skall gälla plats i

förskola och inte i någon annan verksamhet, innebär

en ändring jämfört med i dag och kan också medföra

ekonomiska konsekvenser. Därför föreslås att det

under en femårig övergångsperiod skall vara möjligt

för en kommun att erbjuda plats i familjedaghem om

det skulle medföra betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter för kommunen att erbjuda

plats i förskola. Om vårdnadshavarna hellre önskar

familjedaghem för sitt barn skall detta tillgodoses

om det inte finns praktiska hinder för det.

Kommittén har också övervägt förslag om att införa

en generell skyldighet för kommunen att erbjuda alla

barn från ett års ålder förskola. En

kostnadsberäkning för detta redovisas men något

sådant förslag lämnas inte. Utskottet menar att

regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.

Skollagskommittén har också behandlat frågan om

omsorg på obekväm arbetstid. Kommittén föreslår att

minimikravet för kommunerna skall vara att erbjuda

förskola under dagtid måndag–fredag. I

författningskommentaren anges att med uttrycket

dagtid avses ordinarie arbetstid. Vad detta innebär

får dock avgöras utifrån den aktuella situationen,

vilka förhållanden som gäller på orten osv., enligt

kommittén, som också menar att förslaget om tid

skall ses mot bakgrund av att förskolan blir en del

i utbildningssystemet. Om vårdnadshavare behöver

omsorg utanför ordinarie arbetstid kan kommunen

erbjuda detta. Detta är dock en frivillig verksamhet

för kommunen där kommunen prövar behovet i det

enskilda fallet och utformar verksamheten efter

lokala förhållanden och förutsättningar. Enligt

kommittén innebär inte detta någon förändring i

förhållande till vad som kommit till uttryck i

förarbetena till nuvarande lagstiftning. Att föreslå

en skyldighet för kommunerna att ordna sådan omsorg

skulle medföra ökade kostnader, och var inte möjligt

inom kommitténs uppdrag.

Skolverket har nyligen redovisat en studie på

nationell nivå av barnomsorg på s.k. obekväm

arbetstid. Studien visar att 150 kommuner i landet

ordnar omsorg till barn som har föräldrar som

arbetar på kvällar, nätter eller helger. Den

vanligaste formen är nattöppna förskolor, men även

familjedaghem och omsorg i hemmet förekommer. Enligt

undersökningen har ca 3 000 barn, varav 1 700

förskolebarn, plats i nattomsorg. Skolverket

uppskattar att behovet av nya platser är ca 300–400

platser. Av de 140 kommuner som inte anordnar

barnomsorg anger 104 att det inte finns någon

efterfrågan. Resterande uppger andra skäl, oftast

att kommunen har fattat ett beslut att inte erbjuda

nattomsorg. Regeringen har uttalat sig i frågan och

menat att det i ett modernt samhälle skall gå att

kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Av detta

skäl är det viktigt att kommunerna ger möjlighet för

föräldrar att få trygg omsorg för sina barn, även om

föräldrarnas arbetstider är förlagda till sena

kvällar, helger eller nattetid.

Utskottet har tidigare behandlat en motion med

begäran om tillkännagivande om rätt till barnomsorg

för barn med föräldrar som har obekväm arbetstid.

Yrkandet avstyrktes med motiveringen att behov av

ytterligare reglering inte fanns (bet.

2000/01:UbU5). Även i frågan om barnomsorg på

obekväm arbetstid bör pågående beredningsarbete

avvaktas enligt utskottet.

Öppna förskolan och familjedaghem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om den

öppna förskolan och familjedaghemmen.

Utskottet hänvisar till gällande

ansvarsfördelning mellan stat och kommun,

tidigare uttalande samt pågående och kommande

utrednings- och beredningsarbete.

Jämför reservationerna 15 (kd), 16 (m, fp,

kd, c), 17 (fp) och 18 (kd).

Den öppna förskolans utveckling

Motioner

Kristdemokraterna tar upp den öppna förskolan i ett

flertal motioner. I motion 2002/03:Sf380 yrkande 26

påtalas vikten av att arbetet inom den öppna

förskolan tillvaratas och utvecklas. Denna typ av

förskola är många gånger en stor tillgång för den

ensamstående föräldern då den ger möjlighet att

bygga upp ett nätverk påpekas det i motion

2002/03:Sf379 yrkande 4. Situationen för den öppna

förskolan måste bevakas i samband med att den

allmänna förskolan införs. Motionärerna i motion

2002/03:Ub415 yrkande 10 hävdar att när alltfler

föräldrar sätter sina barn i förskolan

rationaliserar kommunerna bort de öppna förskolorna.

Detta trots att det är en verksamhet som spelar stor

roll för hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare

med barn. Det innebär också att det enda stöd som

det offentliga ger till de hemmavarande föräldrarna

försvinner. I stället borde verksamheten utvecklas

och fler öppna förskolor öppnas. Kommunerna måste se

till att det finns utbildade förskollärare som

ansvarar för verksamheten. Dessa kan sedan

tillsammans med dagbarnvårdarna utveckla ett

pedagogiskt alternativ till förskolornas verksamhet,

menar Kristdemokraterna (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Förutom att kommuner anordnar verksamhet i öppna

förskolor för hemmavarande föräldrar med barn liksom

för dagbarnvårdare med barn så är det vanligt att

kyrkliga samfund anordnar olika öppna verksamheter.

Många kommuner har också öppnat s.k.

familjecentraler där fler verksamheter riktade till

barnfamiljer är samordnade.

Enligt Skolverkets allmänna råd för öppen förskola

bör barn i förskoleåldern som inte har plats i

förskola ha tillgång till öppen förskola. I dag har

förskolans tillgänglighet väsentligt förbättrats och

alltfler barn är inskrivna i förskolan. Utskottet

har tidigare uttalat (bet. 2001/02:UbU10) att den

öppna förskolan är ett viktigt komplement inom

förskoleverksamheten och att den även

fortsättningsvis bör utvecklas efter lokala behov. I

de allmänna råden för den öppna förskolan anges att

kommunen regelbundet bör inventera behovet utifrån

bl.a. föräldrarnas önskemål. Likaså understryks

vikten av en kontinuerlig uppföljning och

utvärdering av verksamheten.

Skollagskommittén föreslår att en kommun liksom i

dag skall kunna anordna pedagogisk verksamhet och

omsorg i form av öppen förskola (och öppen

fritidsverksamhet). Dessutom sägs att för dem som

skall anställas i sådan verksamhet skall

bestämmelser om registerkontroll tillämpas. Vidare

anges att den öppna verksamhetens lokaler skall vara

ändamålsenliga. Kommittén utgår vidare från att det

även fortsättningsvis kommer att finnas allmänna råd

för verksamheten. Kommitténs förslag är för

närvarande på remiss.

Familjedaghemmens utveckling

Motioner

Frågan om familjedaghemmens utveckling tas upp

i ett par motioner. Folkpartiet anser i motion

2002/03:Ub509 yrkande 11 att familjedaghemmens

överlevnad måste säkras. Det finns barn som av

olika skäl vill eller t.o.m. måste gå i

familjedaghem, så det är viktigt att modellen

med allmän förskola inte slår ut

familjedaghemmen. Motionärerna föreslår också

att dagbarnvårdarna i familjedaghemmen skall

kunna få pedagogisk handledning av ambulerande

förskollärare. På så sätt skulle barn i

familjedaghem också kunna ingå i den allmänna

förskolan (yrkande 10). Kristdemokraterna vill

i motion 2002/03:Ub415 yrkande 9 fortsätta att

satsa på familjedaghemmen som ett alternativ

till förskolan. Likvärdiga villkor måste skapas

så att föräldrar själva kan välja

barnomsorgsform utan att bli styrda av

ekonomiska argument. Av detta skäl är det

viktigt att familjedaghemmen får ingå i den

allmänna förskolan och därmed får del av samma

avgiftsreducering.

Utskottets ställningstagande

Andelen barn i åldern 1–5 år som är inskrivna i

familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan slutet

av 1980-talet. Andelen inskrivna 1–5-åringar totalt

i förskola och familjedaghem uppgår till 80 %, 72 %

i förskola och 8 % i familjedaghem. Skolverket

följer upp efterfrågan genom att i föräldraenkäter

fråga hur barns omsorg är ordnad, om föräldrar är

nöjda med den omsorgsform deras barn har osv. I

stort sett har barn med förvärvsarbetande eller

studerande föräldrar plats i förskoleverksamhet i

den utsträckning som föräldrarna vill. Arbetslösa

eller föräldralediga efterfrågar i större

utsträckning plats. En fullständig redovisning av

2002 års föräldraenkät kommer att ske i slutet av

2003 med bl.a. uppgifter om föräldrars önskemål om

omsorgsform. Uppgifterna från den föregående enkäten

år 1999 visar att 90 % av föräldrarna, vars barn

hade plats i förskola eller familjedaghem, var nöjda

med den omsorgsform de hade för sina barn. Av dem

som vill byta omsorgsform var det vanligare med

önskemål att byta till förskola än till

familjedaghem. Av dem som inte hade men önskade

plats ville det stora flertalet ha en plats framför

allt i förskolan.

Enligt utskottet är familjedaghemmen ett viktigt

alternativ inom barnomsorgen. Förskolans läroplan är

vägledande för verksamheten och kan, tillsammans med

de allmänna råden som Skolverket utfärdat, fungera

som ett medel i kvalitetsutvecklingen av

familjedaghemmen. Utskottet förutsätter att

kommunerna i sin planering, uppföljning och

utvärdering av barnomsorgsverksamheten beaktar

familjedaghemmens särskilda roll. Utskottet menar

att i detta ingår att efterhöra föräldrars önskemål

om barnomsorgsform. I Skolverkets uppföljningsansvar

för de senaste årens barnomsorgsreformer ingår att

följa upp även införandet av den allmänna förskolan,

både kvantitativt och kvalitativt. Utskottet utgår

från att effekter för familjedaghemmens del kommer

att belysas inom ramen för uppföljningen.

Enligt Skollagskommitténs förslag skall kommunen

sträva efter att, om vårdnadshavarna önskar det,

erbjuda ett barn familjedaghem i stället för

förskola. Uppgiften för familjedaghemmen är att

stimulera barns utveckling och lärande genom

pedagogisk verksamhet och omsorg. Verksamheten skall

utgå från varje barns speciella behov.

Bestämmelserna för verksamheten föreslås

kompletteras med motsvarande dagens allmänna råd

från Skolverket. Regeringens beredning av förslagen

bör avvaktas.

Förskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör

förskolans läroplan, samverkan mellan

förskola och föräldrar, språkförskolor och

modersmålsstöd. Utskottet anger som grund

tidigare ställningstagande, gällande

bestämmelser samt pågående beredningsarbete.

Jämför reservationerna 19 (kd), 20 (fp), 21

(fp, kd) och 22 (fp).

Läroplan

Motioner

Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub417

yrkande 1 att det är anmärkningsvärt att förskola

och grundskola i dag har olika etisk värdegrund som

bas för sina respektive verksamheter. Motionärerna

menar att läroplanen för förskolan skall innehålla

samma text om värdegrunden som läroplanerna för

skolan. Ett skäl till att skriva in värdegrunden i

förskolans läroplan är att värdegrundsarbetet bör

utvecklas i förskolorna. Förskolan skall förmedla

samhällets grundläggande värden till barnen och med

ett aktivt värdegrundsarbete kan mobbning och

trakasserier högre upp i åldrarna förebyggas, enligt

Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub415 yrkande 7.

Folkpartiet efterlyser i motion 2002/03:Ub509

yrkande 5 klart uppställda mål i förskolan.

Avsaknaden av sådana mål försvårar

resultatuppföljningen av verksamheten. De mål som

saknas i dag i läroplanen är av typen ”mål att

uppnå”, mål som skall uttrycka vad varje barn skall

ha uppnått när det lämnar förskolan. Enligt

Folkpartiet är det också en brist att målen för den

allmänna förskolan inte beskrivs tydligt. Denna del

av förskolan bör ha en ännu mer planerad verksamhet

än övrig förskoleverksamhet, och det borde därför

finnas en särskild beskrivning av verksamhetens mål

i läroplanen. I motion 2002/03:Ub446 föreslås att

läroplanerna för förskola och grundskola skrivs ihop

till en, för att därigenom visa att förskolan i dag

hör till utbildningssystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare flera gånger behandlat och

avstyrkt motionsyrkanden beträffande utformning av

text om värdegrunden i förskolans läroplan och

jämförelsen med motsvarande text i skolans

läroplaner (bet. 2001/02:UbU10). Utskottet har då

konstaterat att det i betänkandet om införandet av

en läroplan för förskolan (SOU 1997:157) inte fanns

någon hänvisning till den etik som förvaltas av

kristen tradition, något som inte heller mötte några

invändningar under remissbehandlingen av det

aktuella förslaget. Utskottet anser inte, i likhet

med vad som anförts vid tidigare behandling, att

riksdagen bör göra något uttalande i frågan. Av

förskolans läroplan framgår tydligt att verksamheten

i förskolan skall utgå från grundläggande

värderingar om demokrati och respekt för andra

människor. Ett etiskt förhållningssätt skall prägla

verksamheten och förskolan har ett ansvar att sträva

efter att barnen efter hand omfattar vårt samhälles

gemensamma värderingar. Utskottet instämmer med

motionären i fråga om vikten av ett aktivt

värdegrundsarbete i tidig ålder och förutsätter att

bl.a. den nybildade Skolutvecklingsmyndigheten vid

behov erbjuder stöd i dessa frågor till förskolor

och kommuner.

Det kan konstateras att Skollagskommitténs förslag

till bestämmelser om övergripande mål i skollagens

första kapitel omfattar även förskolan, i och med

den föreslagna utvidgningen av utbildningsbegreppet.

Vissa av målbestämmelserna har sin motsvarighet i nu

gällande skollag. Skollagskommittén föreslår att

formuleringar som i dag endast finns i läroplanerna

även kommer till uttryck i skollagen. Ett exempel är

kravet på att utbildningen skall utgå från vissa

övergripande perspektiv, t.ex. ett historiskt och

ett etiskt perspektiv. Likaså föreslås att de

centrala värdena i vår värdegrund återges i

lagtexten. Skollagskommitténs betänkande är för

närvarande på remiss.

Utskottet har också tidigare flera gånger

behandlat yrkanden om målformuleringar i förskolans

läroplan (senast i bet. 2002/03:UbU3 och bet.

2001/02:UbU10). Som framgår av läroplanen för

förskolan (Lpfö 98) är förskolans uppdrag att

erbjuda barnen en verksamhet som skall vara rolig,

trygg och lärorik för alla barn som deltar.

Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk

verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en

helhet. Till skillnad mot i skolan skall inte det

enskilda barnets resultat utvärderas och inga betyg

eller omdömen skall utfärdas. Av detta skäl

innehåller förskolans läroplan endast mål av en typ,

nämligen mål att sträva mot för det enskilda barnets

utveckling och lärande. Utskottet finner inte skäl

att ändra de tidigare ställningstagandena.

Allmän förskola är en del av förskolans verksamhet

och ingen särskild verksamhetsform. Samma krav på

pedagogiskt innehåll och kvalitet gäller som för

förskolan i övrigt. Begreppet allmän syftar på att

den är avgiftsfri och tillgänglig under 525 timmar

för alla barn från fyra års ålder. I prop.

1999/2000:129, Maxtaxa och allmän förskola m.m., som

låg till grund för beslutet om den allmänna

förskolan, betonas att denna inte skall ses som den

”pedagogiska delen” av förskolan medan ambitionerna

sänks i övrig förskola när det gäller barns

utveckling och lärande. Utskottet instämde i detta

(bet. 2000/01:UbU5) likaså i att förskolans

verksamhet skall planeras, genomföras, utvärderas

och utvecklas i förhållande till de uppställda målen

i förskolans läroplan (Lpfö 98).

Frågan om gemensam läroplan för förskola och skola

hänger nära samman med Skollagskommitténs förslag.

Skollagskommittén anger att t.ex. de övergripande

målen för utbildningen som nu regleras i

läroplanerna inte bör tas bort ur dessa texter.

Undersökningar visar att läroplanerna är dokument

som är väl kända och använda ute i verksamheterna.

Däremot bör det anges i läroplanerna om texten

överensstämmer med lagtexten. Enligt kommitténs

förslag skall också all utbildning inom

skolväsendet, oavsett om huvudmannen är offentlig

eller enskild, omfattas av en läroplan. I september

2001 avlämnade en arbetsgrupp rapporten ”Samverkande

styrning – Om läroplanerna som styrinstrument” (Ds

2001:48). Rapporten har inte remitterats utan kommer

att tjäna som underlag vid ett framtida eventuellt

läroplansarbete, enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet.

Samverkan mellan förskola och föräldrar

Motioner

Vikten av stärkt samverkan mellan förskola och

föräldrar framhålls av Folkpartiet i motion

2002/03:Ub509 yrkande 15. Förskolans arbete med

barnen måste ske i nära samarbete med föräldrarna.

Eftersom alla familjer är olika och har olika

traditioner är det viktigt att personalen har

utbildning och kunskap för att kunna tolka och

förmedla information. Förskolan måste också vara

tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt

ömsesidiga rättigheter och skyldigheter för att

möjliggöra reellt inflytande för barn och föräldrar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Enligt utskottet är samarbetet med

föräldrarna till barnen på förskolan en viktig del

av förskolepersonalens arbete. I förskolans läroplan

(Lpfö 98) finns riktlinjer för detta arbete. I

läroplanen anges att föräldrarna skall ha möjlighet

att vara med och påverka verksamheten och att

förskolan måste vara tydlig i fråga om mål och

innehåll för verksamheten för att möjliggöra ett

inflytande för både barn och föräldrar. Regeringen

behandlade i budgetpropositionen för 2003 behovet av

att generellt förbättra och utveckla barns, elevers

och föräldrars inflytande i förskola och skola. I

sammanhanget kan nämnas den kvalitetsgranskning

Skolverket presenterade i november 2002 under

rubriken ”Information och kommunikation –

nyckelfrågor i skola och barnomsorg” (rapport nr

220). En iakttagelse i rapporten är att föräldrar

till barn generellt sett är mycket nöjda med den

dagliga kontakten och dialogen med förskolans

personal.

Språkförskolor och modersmålsstöd

Motioner

Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub509 yrkande 14

att särskilda språkförskolor skall införas för barn

med utländsk bakgrund. Barn med svenska som andra

språk har ofta sämre möjligheter än andra att hinna

lära sig svenska före skolstarten. I språkförskolor

skall man arbeta med språket så att barnen får det

stöd de behöver inför skolstarten. Förskolorna skall

vara en del av den allmänna förskolan och därmed

vara avgiftsfria.

I motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 4 krävs att

alla barn med annat modersmål än svenska skall ha

rätt till modersmålsstöd i förskolan. Det är inte

tillräckligt med rekommendationer om detta till

kommunerna utan rättigheten måste lagstadgas. I

motion 2002/03:Ub426 (s) refereras till statistik

som visar att andelen barn som får modersmålsstöd i

förskolan har minskat avsevärt under de senaste tio

åren. Motionären anser att det är viktigt att

förskolan faktiskt bidrar till att utveckla barnets

modersmål, i enlighet med läroplanens formuleringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

Inom ramen för den s.k. storstadssatsningen har

förskoleverksamhet i ett antal kommuner och

stadsdelar byggts ut och utvecklats med statligt

stöd. Medel har bl.a. använts till att erbjuda alla

barn från tre år förskola på deltid, ofta med

språklig inriktning. Språkförskolorna har haft som

syfte att barn med annat modersmål än svenska får

möjlighet både att utveckla sin svenska och att

behålla och utveckla sitt modersmål.

Skolverket avrapporterade i maj 2002 ett

regeringsuppdrag om modersmålsundervisning i

förskola och skola i rapporten ”Flera språk – fler

möjligheter” samt en särskild bilaga om förskolan:

”Tre decenniers modersmålsstöd” (dnr 01-01-2751).

Enligt verket har stödet minskat kraftigt under

1990-talet, trots att det har fått en stärkt

juridisk ställning genom införandet av läroplanen

och dess skrivningar om modersmålet. Verkets rapport

med förslag till förbättringar bereds för

närvarande. Regeringen har uttalat att även svenska

som andraspråk behöver uppmärksammas i sammanhanget.

Regeringen har aviserat uppdrag till den nya

Skolutvecklingsmyndigheten om åtgärder för att för-

bättra utbildningsvillkoren i segregerade områden.

Att stärka modersmålsstödet i förskolan anges som

ett sådant exempel på åtgärd.

Skollagskommittén har föreslagit att en

bestämmelse införs i skollagen om skyldighet för

huvudmännen att bidra till att barnen i förskolan

får möjlighet att utveckla sitt modersmål (och det

svenska språket). Bestämmelsen motsvarar enligt

kommittén dagens krav i läroplanen. Kommitténs

betänkande är för närvarande på remiss.

Utskottet instämmer i att möjligheten för barn med

annat modersmål än svenska att utveckla både det

svenska språket och sitt modersmål har stor

betydelse för barnets utveckling och lärande i vid

bemärkelse. Den rådande situationen med minskat

eller obefintligt stöd är dock uppmärksammad av

regeringen och ärendet bereds för närvarande på

olika sätt. Detta arbete bör därför avvaktas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i reservationen.

1. Val mellan olika former av barnomsorg (punkt

1) – kd

2.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf380 yrkandena 20 och 21.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att det är angeläget att

alla har möjlighet att välja den barnomsorgsform som

passar de egna förhållandena bäst. Barnens och

familjernas behov kan växla över tiden och därför

måste samhällets stöd till barnfamiljer vara

organiserat så att det kan användas på ett flexibelt

sätt. Jag vill skapa ekonomiska och praktiska

förutsättningar för val mellan olika och flexibla

barnomsorgsformer. Kostnaden för den som själv

ordnar sin barnomsorg, i egen regi eller genom att

köpa tjänsten osubventionerad, blir i dag orimligt

stor. Jag anser att begreppet barnomsorg även

innefattar föräldrarnas omsorg i det egna hemmet.

3. Mångfald inom barnomsorgen (punkt 2) – m,

fp, kd, c, mp

4.

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna

Ibrisagic (m), Mikaela Valtersson (mp), Tobias

Billström (m) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen delvis motionerna

2002/03:Sf380 yrkande 24 och

2002/03:So514 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt med mångfald och

valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den ena

familjen passar inte den andra. Därför skall

föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.

Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika

alternativ. Vi är positiva till olika sorters

barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal

som privat eller kooperativ regi. Valfrihet innebär

också en möjlighet för dem som vill att i större

utsträckning vara hemma med sina barn. Kommunerna

måste kunna erbjuda likvärdiga villkor för alla

godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Med

en mångfald av barnomsorgsformer kan olika

verksamheter stimulera varandra och bidra till en

utveckling av hela barnomsorgen.

5. Maxantal barn i förskolegrupper (punkt 4) –

fp

6.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkandena 6 och 12,

samt avslår motionerna

2002/03:Ub225 yrkande 2,

2002/03:Ub415 yrkande 5 och

2002/03:Sf380 yrkande 25.

Ställningstagande

Regeringens utformning av maxtaxan skapar problem.

Efterfrågan ökar utan att kommunerna har resurser

att anställa fler förskolelärare. Med allt större

barngrupper sjunker kvaliteten i verksamheten.

Folkpartiets förslag för att åtgärda dessa negativa

följder av maxtaxan är att maximalt tillåta 15 barn

i förskolegrupper för 0–3-åringar och maximalt 20

barn i grupper för äldre barn. En ändring i

skollagen i enlighet med detta krav måste göras.

Maxgränserna får inte bli de normala storlekarna på

grupperna utan genomsnittet för riket skall ligga

under dessa tal. Staten skall svara för att

kommunerna får de resurser som är nödvändiga, och

maxgrupperna skall införas successivt.

7. Maxantal barn i förskolegrupper (punkt 4) –

kd

8.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub225 yrkande 2,

2002/03:Ub415 yrkande 5 och

2002/03:Sf380 yrkande 25

samt avslår motion

2002/03:509 yrkandena 6 och 12.

Ställningstagande

Jag anser att förskoleverksamheten måste utvecklas

så att en hög och jämn kvalitet kan säkerställas.

Under lång tid har resurserna till verksamheten

minskat i de allra flesta kommuner. Införandet av

maxtaxa har också lett till att barnens

vistelsetider i förskolan ökar och fler barn ställs

i kö till en plats. Antalet barn är alldeles för

stort i vissa barngrupper. Verksamheten har

försämrats och det krävs många olika åtgärder för

att komma till rätta med den bristande kvaliteten.

Med vår barnomsorgspolitik kommer trycket på

förskolan att minska. Därigenom möjliggörs en högre

kvalitet genom bl.a. mindre antal barn per grupp,

särskilt i småbarnsgrupperna. Att minska gruppernas

storlek menar vi är den viktigaste åtgärden. Dagens

stora grupper kan få mycket negativ effekt på

barnens utveckling. Framför allt de riktigt små

barnen behöver kontinuerlig, tät vuxenkontakt för

att utvecklas positivt. En sådan kontakt är inte

möjlig i stora barngrupper.

Det är inte acceptabelt med dagens stora

förskolegrupper. I dag finns ingen som helst

reglering på området. Det är inte rimligt att

lagstifta om absoluta gränser för barngruppernas

storlek. Skolverket bör däremot ges i uppdrag att

utfärda allmänna råd för barngruppernas storlek för

olika åldersgrupper. Utgångspunkten för sådana

riktlinjer bör vara de gränser som anges i

Skolverkets forskningsöversikt om kvalitet: 13–15

barn för åldern 3–5 år och mindre grupper för yngre

barn och barn med särskilda behov. Utifrån dessa

allmänna råd från Skolverket skall varje kommun

åläggas att i samråd med personal och föräldrar

lägga fast en gräns för barngruppernas storlek i sin

kommun.

9. Rekommendationer om gruppstorlekar i

förskolan (punkt 5) – c

10.

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 1

samt avslår motion

2002/03:Ub225 yrkande 1 och

2002/03:Ub415 yrkande 4.

Ställningstagande

Besparingarna inom förskoleverksamheten har varit

stora under 1990-talet. Det vanligaste sättet att

spara har varit att ta in fler barn i grupperna och

minska personaltätheten. Barngrupperna är i dag

större än vad som rekommenderas av forskare i

kvalitetshänseende.

Jag anser inte att riksdagen skall tala om hur stora

barngrupperna skall vara utan det viktiga är att

förskolans verksamhet måste kvalitetssäkras genom

att barngrupperna dimensioneras utifrån både barnens

och personalens perspektiv. Det innebär att

barngrupperna inte får vara större än att varje

enskilt barn känner trygghet och får en god

pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och

lärande bildar en helhet. Personalen skall också

känna att den utför sitt arbete på ett

tillfredsställande sätt. Likaså är det viktigt att

identifiera barn med särskilda behov för att tidigt

kunna ge det stöd som behövs.

11. Personaltäthet i förskolan (punkt 6) – fp

12.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 13.

Ställningstagande

Maxtaxans negativa effekter visar sig genom allt

större barngrupper i förskolan. Kvaliteten i

verksamheten sjunker och barnens behov kan inte

tillgodoses. Folkpartiet anser att personaltätheten

i förskolan bör öka till i genomsnitt en personal på

fem barn. Personaltätheten bör inte heller i

enskilda grupper väsentligt understiga denna nivå.

Staten skall svara för att kommunerna får de

resurser som är nödvändiga.

13. Kvalitetsuppföljning av förskolan (punkt 7)

– fp

14.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 7

samt avslår motion

2002/03:Ub435.

Ställningstagande

En förskola med höga ambitioner har ett ansvar för

att vissa resultat uppnås under förskoletiden. För

att höja kvaliteten i förskolans verksamhet bör det

finnas krav på att förskolor, i likhet med skolor,

skall lämna in kvalitetsredovisningar till

Skolverket.

15. Tillsyn av fristående förskolor (punkt 8) –

fp, kd, c

16.

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia

Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att de fristående förskolorna är en

tillgång. I dag hotas dessa förskolor av regeringens

barnomsorgspolitik som styr in barnen i den

kommunala barnomsorgen. Den gällande ordningen är

att kommunen har tillsynsansvar för de fristående

förskolorna medan Skolverket svarar för tillsynen av

förskolor och förskoleklasser i kommunal regi samt

förskoleklasser i fristående skolor. Vi menar att

Skolverkets tillsyn bör omfatta även de fristående

förskolorna. Det är viktigt för att garantera en

likvärdighet oavsett driftsform och för att det de

facto föreligger en konkurrenssituation mellan

kommuner och fristående anordnare av

förskoleverksamhet.

17. Omfattning av arbetsmiljölagen (punkt 9) –

kd

18.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 12.

Ställningstagande

Kristdemokraterna tycker att arbetsmiljölagen även

skall omfatta förskolebarn. Lärare, elever,

förskollärare och barnskötare omfattas i dag av

lagen medan förskolebarn i dag är de enda som

dagligen befinner sig på en arbetsplats och inte

omfattas av lagen. Barnens arbetsmiljö måste tas på

större allvar. De senaste årens ökande

gruppstorlekar har inneburit att stora grupper

trängs in i små lokaler och att ljudnivån därmed

ökar. Förutom buller behöver även andra frågor om

barnens säkerhet och lekmiljö uppmärksammas. Om

barnen omfattades av arbetsmiljölagen skulle

kommunerna få ett större ansvar. Den aviserade

utredningen om arbetsmiljölagens tillämpning i

skolan bör därför få i uppdrag att omformulera lagen

till att även omfatta förskolebarnen.

19. Lekens betydelse för barns utveckling

(punkt 10) – kd

20.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 2.

Ställningstagande

På nationell nivå har barnomsorgen under 1990-talet

gått från att vara huvudsakligen en familjepolitisk

fråga till att bli en utbildningspolitisk fråga.

Förskolan beskrivs ofta som det första steget i det

livslånga lärandet. För oss kristdemokrater är det

självklart att det livslånga lärandet börjar redan

vid födseln och sedan pågår oavbrutet oavsett om

barnet går i förskola eller ej. Risken med de

utökade pedagogiska kraven är att de små barnens

behov av fri lek och omsorg får stå tillbaka. Barn

måste få vara barn.

21. Kompetenshöjning inom konfliktlösning

(punkt 11) – mp

22.

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub462 yrkande 3.

Ställningstagande

I den idétradition som Miljöpartiet är en del av är

freds- och konfliktforskning och praktiserandet av

icke-våldsmetoder helt centralt. Många unga

människor saknar i dag mentala verktyg och

förebilder för att rationellt och tryggt handskas

med hot, våld och konflikter. Vår bedömning är att

ett brett pedagogiskt arbete kan vara både

nödvändigt och framgångsrikt. Vi menar därför att

det finns behov av metodöverföring och

kompetenshöjning inom förskolepedagogiken på temat

konflikthantering. Formen för detta kan vara projekt

och centrumbildningar.

23.

Taxefrågor (punkt 12) – kd

24.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Sf380 yrkande 23

samt avslår motion

2002/03:So250 yrkande 15.

Ställningstagande

Jag anser att kommunerna bör åläggas att utforma och

införa deltidstaxa i minst tre nivåer under taket

för barnomsorgsavgifterna (maxtaxan). Den som

nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen

mindre skall inte betala lika mycket som den som

nyttjar den i större utsträckning.

25. Taxefrågor (punkt 12) – c

26.

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:So250 yrkande 15

samt avslår motion

2002/03:Sf380 yrkande 23.

Ställningstagande

En av de allvarligaste effekterna av införandet av

maxtaxa var att incitamentet att begränsa barnens

vistelsetid på dagis försvann. Centerpartiets

principiella inställning är att taxans konstruktion

bör stimulera till ett minimerande av barnens

vistelsetid samt ekonomiskt bidra till föräldrars

möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn genom

att exempelvis gå ned i arbetstid. Dessa skäl talar

för en taxa som från maxtaxans tak vid ett

heltidsutnyttjande av barnomsorgen, sjunker per

timme utnyttjad barnomsorg till en nolltaxa vid

halvtidsutnyttjande. Centerpartiet anser dock att

ytterligare inskränkningar i det kommunala

självstyret på barnomsorgens område måste avvisas. I

stället bör regeringen ta upp överläggningar med

kommunerna för att skapa en samsyn kring hur

maxtaxans finansiering kan modifieras. Syftet skall

vara att ge kommunerna en bättre möjlighet att under

rimliga ekonomiska villkor införa en tidsrelaterad

taxekonstruktion enligt ovanstående principer.

27. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13) – fp

28.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 8

samt avslår motion

2002/03:Ub445.

Ställningstagande

Att delta i en pedagogisk verksamhet redan från

tidig ålder ger stora möjligheter till individuell

utveckling, och det är mycket bra att en allmän

förskola införs för fyra- och femåringar tre timmar

per dag. Eftersom den är avgiftsfri kommer den att

nå nya grupper av barn som annars inte utnyttjar

barnomsorgen. Folkpartiet vill dock på sikt att även

treåringar kostnadsfritt skall få gå tre timmar om

dagen i allmän förskola.

29. Öppna förskolans utveckling (punkt 15) – kd

30.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub415 yrkandena 10 och 11,

2002/03:Sf379 yrkande 4 och

2002/03:Sf380 yrkande 26.

Ställningstagande

Den öppna förskolan är på väg att försvinna. Bara

under de senaste tre åren har antalet öppna

förskolor minskat med 20 %. I många kommuner finns

ingen öppen förskola alls. När alltfler föräldrar

sätter sina barn i förskolan rationaliserar

kommunerna bort de öppna förskolorna. Detta trots

att de öppna förskolorna spelar en stor roll för

hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare som får

möjlighet att möta andra vuxna och barn. Det innebär

också att det enda stöd som det offentliga ger till

de hemmavarande föräldrarna försvinner.

Vi kristdemokrater vill att arbetet inom den öppna

förskolan tillvaratas och utvecklas, inte minst mot

bakgrund av vikten av denna typ av förskola för

ensamstående föräldrar. Den öppna förskolan är många

gånger en stor tillgång för den ensamstående

föräldern eftersom den ger möjlighet att bygga upp

ett nätverk. Situationen för de öppna förskolorna

måste bevakas i samband med den allmänna förskolans

införande. Vi vill bevara och utveckla fler öppna

förskolor med pedagogiskt utbildad personal.

Personal inom den öppna förskolan kan tillsammans

med dagbarnvårdarna utveckla en pedagogisk

verksamhet som kan vara ett alternativ till för-

skolornas verksamhet. Därför måste kommunerna tillse

att det finns utbildade förskollärare som ansvarar

för den öppna förskolan.

31. Familjedaghem som förskoleform (punkt 16) –

m, fp, kd, c

32.

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö

(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna

Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Torsten

Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill säkra familjedaghemmens överlevnad. Det

finns barn som av olika skäl vill eller t.o.m. måste

gå i familjedaghem så det är viktigt att modellen

med allmän förskola inte slår ut familjedaghemmen.

33. Familjedaghemmens utveckling (punkt 17) –

fp

34.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 10

samt avslår motion

2002/03:Ub415 yrkande 9.

Ställningstagande

Att förskolan blivit mer pedagogisk i sin inriktning

är mycket bra men det måste också få komma

dagbarnvårdarna i familjedaghemmen till del.

Folkpartiet föreslår därför att ambulerande

förskollärare skall kunna hålla förskola tillsammans

med dagbarnvårdarna och erbjuda dem pedagogisk

handledning. De barn som går i familjedaghem skall

också kunna gå i allmän förskola som arrangeras av

en ambulerande förskollärare eller i den vanliga

förskolan.

35. Familjedaghemmens utveckling (punkt 17) –

kd

36.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 9

samt avslår motion

2002/03:Ub509 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill fortsätta att satsa på

familjedaghemmen som ett alternativ till förskolan.

Vi anser också att familjedaghemmen skall ingå i den

allmänna förskolan och få del av samma

avgiftsreducering. På detta sätt skapas likvärdiga

villkor och föräldrarna kan själva välja

barnomsorgsform utan att bli styrda av ekonomiska

argument. Den allmänna förskolan kommer annars att

förvärra en redan problematisk situation för

familjedaghemmen om barnen av kostnadsskäl skall

flytta över till förskolan. Att gå kvar hos

dagbarnvårdaren och enbart gå några timmar per dag i

förskolan är inte ett rimligt alternativ. Dessutom

skulle dagbarnvårdaren tvingas ha grupper med många

små barn för att klara sig ekonomiskt.

37. Förskolans läroplan (punkt 18) – kd

38.

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motionerna

2002/03:Ub415 yrkande 7 och

2002/03:Ub417 yrkande 1 samt

avslår motionerna

2002/03:Ub446 och

2002/03:Ub509 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är anmärkningsvärt att förskola och grundskola i

dag har olika etisk värdegrund som bas för sina

respektive verksamheter. Kristdemokraterna anser att

läroplanen för förskolan skall innehålla samma text

om värdegrunden som läroplanerna för grundskolan och

gymnasiet. Förskolan skall liksom skolan förmedla

samhällets grundläggande värden till barnen. Barn

måste få lära sig förstå vad som är rätt och fel,

hur vi skall bete oss mot varandra och deras

empatiska förmåga måste övas. Om förskolorna har ett

aktivt värdegrundsarbete kan mobbning och

trakasserier högre upp i åldrarna förebyggas. Liksom

basen för vårt samhälles värdegrund fastslås i

läroplanen för grundskolan bör detsamma göras i

läroplanen för förskolan.

39. Förskolans läroplan (punkt 18) – fp

40.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 5

samt avslår motionerna

2002/03:Ub415 yrkande 7,

2002/03:Ub417 yrkande 1 och

2002/03:Ub446.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att det bör införas mål att uppnå

i förskolan och tydliga mål för den allmänna

förskolan. I dag saknas klart uppställda mål och det

försvårar resultatuppföljningen av verksamheten. Det

bör finnas två typer av mål: dels ”mål att sträva

mot” som skall ange inriktningen på förskolans

pedagogiska verksamhet och uttrycka en önskad

kvalitetsutveckling, dels ”mål att uppnå” som skall

uttrycka vad varje barn skall ha uppnått när det

lämnar förskolan. Sådana mål att uppnå saknas i

förskolan men finns för grundskolan och alla andra

skolformer. Vi anser också att det är en brist att

den allmänna förskolans mål inte har beskrivits på

ett tydligt sätt. Det är av yttersta vikt att den

allmänna förskolan har ännu mer pedagogiskt

strukturerad och planerad verksamhet än övrig

förskoleverksamhet. I läroplanen bör också finnas en

särskild beskrivning av vilka mål den allmänna

förskolan skall uppnå.

41. Samverkan mellan förskola och föräldrar

(punkt 19) – fp, kd

42.

av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och

Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 15.

Ställningstagande

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns

fostran och utveckling. Förskolans betydelse som

komplement har dock blivit viktigare. Förskolans

arbete med barnen skall ske i nära samarbete med

föräldrarna. Alla familjer är olika och har olika

traditioner. Det är därför viktigt att personalen

har utbildning och kunskap för att kunna tolka och

förmedla viktig information. Samarbetet mellan

föräldrar och personal måste ständigt utvärderas.

För att kunna ge möjlighet till ett reellt

inflytande måste förskolan vara tydlig i fråga om

mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga

rättigheter och skyldigheter.

43. Språkförskolor (punkt 20) – fp

44.

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller

riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 14.

Ställningstagande

Barn får större möjligheter att lära sig läsa och

skriva om de får stöd tidigt i livet. Barn med

svenska som andraspråk har ofta sämre möjligheter än

andra att hinna lära sig svenska före skolstarten.

Vi anser därför att särskilda språkförskolor behöver

startas för barn med utländsk bakgrund. I dessa

förskolor skall man arbeta medvetet med svenska

språket på olika sätt så att barnen får det stöd de

behöver för att vara förberedda inför skolstarten.

Språkförskolor skall utgöra en del av den allmänna

förskolan och därmed vara avgiftsfria. Barnen skall

kunna börja när de är tre år.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Maxantal barn i förskolegrupper m.m. (punkt

4, 5 och 6) – v

av Lennart Gustavsson (v).

Vänsterpartiet vill prioritera kvaliteten i

förskolan. Av detta skäl menar vi att det är viktigt

att satsa resurser både på kompetensutveckling av

personalen och på att anställa ytterligare personal.

Vår målsättning är att personaltätheten skall öka

och att barngruppernas storlek skall minska.

Vi menar att mindre barngrupper har stor betydelse

för barnens utveckling, trygghet och välbefinnande.

Lämpliga riktlinjer för det fortsatta arbetet bör

vara att uppnå barngrupper där barn i åldern 0–3 år

vistas i grupper med högst tolv barn samt att barn i

åldern 3–5 år vistas i grupper med högst 15 barn.

2. Tillsyn av fristående förskolor (punkt 8) –

m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic

(m) och Tobias Billström (m).

Moderaterna menar att de fristående alternativen

till de kommunala förskolorna skall värnas. Eftersom

de fristående förskolorna innebär en konkurrerande

verksamhet till kommunens egna förskolor anser vi

inte att kommunerna skall vara tillståndsgivare för

de fristående alternativen. I stället bör detta

hanteras av Skolverket. Kommunen skall sedan vara

skyldig att ge ekonomiskt stöd till en förskola som

godkänts av Skolverket.

3. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13) – fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp)

Folkpartiet är positivt till den allmänna förskolan

och vill att även treåringar på sikt skall få gå i

den. Kvaliteten i förskolan behöver dock öka. Genom

att inte sänka avgiften för de barn för vilka den

allmänna förskolan endast utgör en del av tiden i

förskolan ökar utrymmet för att finansiera en

kvalitetshöjning. Enligt Folkpartiet ligger dagens

avgifter på en så låg nivå att en avgiftssänkning

inte är nödvändig för den gruppen barn.

4. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13) – v

av Lennart Gustavsson (v).

Införandet av reformerna maxtaxa, allmän förskola

och rätt till förskoleverksamhet för barn till

arbetslösa eller föräldralediga föräldrar ökar

möjligheten för alla barn att ta del av pedagogisk

stimulans och gruppgemenskap. Därigenom förbättras

också barnens möjligheter till lärande och positiv

utveckling. Förskolan är också en viktig

förberedelse för skolan. Vänsterpartiet anser att

målet bör vara en helt avgiftsfri förskola, öppen

för alla barn. Förskolan skall på motsvarande sätt

som skolan ingå i den generella välfärden.

5. Familjedaghem som förskoleform (punkt 16) –

mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Familjedaghemmen har en viktig roll att fylla i en

barnomsorg där mångfald råder. Alla barn och

föräldrar har olika behov, och det är viktigt att

man kan välja den omsorgsform som passar bäst för

den enskilda familjen. Vi ser emellertid från

Miljöpartiets sida en risk att införandet av den

allmänna förskolan kan komma att försvåra

situationen för familjedaghemmen ytterligare. De får

en ekonomisk konkurrensnackdel gentemot de kommunala

förskolorna då dessa är avgiftsfria tre timmar per

dag. Det är svårt att ställa samma pedagogiska krav

på familjedaghemmen som på de kommunala förskolorna,

men vi menar att man bör se över möjligheten att

ekonomiskt likställa familjedaghemmen så att de

avgiftsfria timmarna gäller även för

familjedaghemmen. Det är viktigt att man i

utvärderingen av den allmänna förskolan ser över

konsekvenserna för familjedaghemmen samt möjligheten

att ekonomiskt likställa dem med kommunala

förskolor.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub225 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att utfärda allmänna råd för

barngruppernas storlek.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommuners

skyldighet att införa en övre gräns för antalet

barn i barngrupperna i förskolan.

2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge barn rätt

till modersmålsstöd i förskolan.

2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att barnomsorg är

en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lekens betydelse

för barns utveckling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket

i uppdrag att utfärda allmänna råd för

barngruppernas storlek.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kommuners

skyldighet att införa ett maxantal barn för

barngrupperna i förskolan.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utveckla

värdegrundsarbetet i förskolorna genom att skriva

in värdegrunden i förskolans läroplan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om tillsyn och

uppföljning av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

familjedaghemmen skall ingå i den allmänna

förskolan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevaka

situationen för de öppna förskolorna med anledning

av den allmänna förskolans införande.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bevara och

utveckla fler öppna förskolor med pedagogiskt

utbildad personal.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

arbetsmiljölagen även skall omfatta förskolebarn.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund

i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.

2002/03:Ub426 av Mona Berglund Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som i motionen anförs om modersmålsstöd i

förskolan.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att förskolans

verksamhet måste kvalitetssäkras genom att man

dimensionerar barngrupperna utifrån både barnens

och personalens perspektiv.

2002/03:Ub435 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ytterligare insatser för

att stärka kvaliteten i förskolan.

2002/03:Ub445 av Åsa Lindestam och Sinikka Bohlin

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att hela förskolan på sikt

blir avgiftsfri och införlivas i det livslånga

lärandet.

2002/03:Ub446 av Åsa Lindestam och Sinikka Bohlin

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att arbeta ihop de två

läroplanerna för förskola och grundskola till en.

2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav

Fridolin (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

metodöverföring inom förskolepedagogiken med

projekt och centrumbildningar för kompetenshöjning

även inom konfliktlösningens område.

2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa mål att

uppnå i förskolan och tydliga mål för den allmänna

förskolan.

6. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att

maximalt 15 barn tillåts i förskolegrupper för

0–3-åringar och max 20 barn i grupper för äldre

barn.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att förskolor

skall bli skyldiga att lämna in

kvalitetsredovisningar till Skolverket.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en reform på

sikt skall genomföras som innebär att även

treåringar kostnadsfritt får gå i allmän förskola

tre timmar om dagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att ambulerande

förskollärare skall kunna erbjuda pedagogisk

handledning till familjedaghemmen så att dessas

barn kan ingå i den allmänna förskolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att säkra

familjedaghemmens överlevnad.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att max 15 barn

får ingå i en småbarnsgrupp och max 20 barn i

grupper för större barn.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

personaltätheten i förskolorna bör öka till i

genomsnitt en personal per fem barn.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att införa

kostnadsfria språkförskolor för barn med utländsk

bakgrund.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om stärkt samverkan

mellan förskola och föräldrar.

2002/03:Ub540 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa

och Lena Sandlin-Hedman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att göra

barnomsorgen tillgänglig för alla, även för dem som

arbetar under kvällar och helger.

2002/03:Sf379 av Inger Davidson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att arbetet inom

den öppna förskolan skall tas till vara och

utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av

denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.

2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att skapa

ekonomiska och praktiska förutsättningar för val

mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att begreppet

barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i

det egna hemmet.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om deltidstaxor.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av olika

barnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för

dessa.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvalitet i

förskoleverksamhet samt att ett tak för

barngruppernas storlek bör läggas fast.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av att

arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och

utvecklas.

2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om överläggningar med

kommunerna om en tidsrelaterad taxekonstruktion.

2002/03:So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av mångfald

inom barnomsorgen.