Bet. 2002/03:UU11

Utrikesutskottets betänkande

2002/03:UU11

Verksamheten inom Europarådet andra halvåret 2001och under år 2002

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens

skrivelse 2002/03:81 Redogörelse för verksamheten

inom Europarådets ministerkommitté m.m. andra

halvåret 2001 och under år 2002 samt redogörelserna

till riksdagen 2001/02:ER1 respektive 2002/03:ER1

från Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska församling.

I betänkandet behandlas även en motion som har

väckts med anledning av skrivelsen samt ytterligare

en motion som har väckts med anledning av

redogörelse 2002/03:ER1. Motionsyrkandena tar upp

Europadomstolens fortsatt svåra arbetssituation samt

frågor om människohandel och diskriminering på grund

av sexuell läggning.

Utskottet föreslår att skrivelsen och

redogörelserna läggs till handlingarna. Motionerna

avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Europadomstolens resurser

Riksdagen avslår motion 2002/03:U2.

2. Frågor om människohandel

Riksdagen avslår motion 2002/03:U4 yrkandena 1

och 2.

3. Diskriminering på grund av sexuell

läggning

Riksdagen avslår motion 2002/03:U4 yrkande 3.

4. Regeringens skrivelse 2002/03:81

Redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté m.m. andra

halvåret 2001 och under år 2002

Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:81

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté m.m. andra halvåret 2001 och

under år 2002 till handlingarna.

5. Redogörelser till riksdagen

2001/02:ER1 och 2002/03:ER1 Från Sveriges

delegation vid Euoparådets parlamentariska

församling

Riksdagen lägger redogörelserna 2001/02:ER1 och

2002/03:ER1 Från Sveriges delegation vid

Euoparådets parlamentariska församling till

handlingarna.

Stockholm den 6 maj 2003

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s),

Carl B Hamilton (fp), Carina Hägg (s), Birgitta

Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd), Kent Härstedt

(s), Göran Lindblad (m), Cecilia Wigström (fp), Agne

Hansson (c), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling

(m), Lotta N Hedström (mp), Yilmaz Kerimo (s) och

Kaj Nordquist (s).

2002/03

UU11

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för

verksamheten inom Europarådets ministerkommitté

andra halvåret 2001 och under år 2002 vilken också

omfattar samarbetsprogrammen för demokratisk

utveckling och Europarådssekretariatets budget.

Utöver ministerkommitténs verksamhet redovisas också

frågor rörande Europakonventionen och dess

övervakningsorgan, arbetet inom ramen för

verksamhetsprogrammen, mänskliga rättigheter och

demokratifrågor, sociala frågor, kulturfrågor och

kulturell mångfald samt samarbetet inom ramen för

partsavtalen.

Det huvudsakliga innehållet i

redogörelserna från Sveriges

delegation vid Europarådets

parlamentariska församling

I redogörelserna redovisar Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling Europarådets

roll i det europeiska samarbetet, den

parlamentariska församlingens verksamhet under 2001

och 2002 samt den svenska representationen. Vidare

redovisas huvudområdena för församlingens verksamhet

vilka är granskning av hur medlemsländerna uppfyller

sina åtaganden, politiska frågor, juridiska frågor

och mänskliga rättigheter, ekonomi och utveckling,

sociala frågor, hälso- och familjefrågor, kultur,

vetenskap och utbildning, befolknings- och

flyktingfrågor, jordbruk och miljö samt jämställdhet

mellan kvinnor och män. Till redogörelserna har

fogats en förteckning över församlingens beslut.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att Europarådet har en central

uppgift när det gäller att främja respekten för de

mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens

principer och därmed också för att förebygga väpnade

konflikter. Det är utskottets uppfattning att

Europarådet, med sin breda medlemskrets och sin

omfattande erfarenhet, med sina normer och med sin

demokratiska värdegemenskap, även framdeles har en

viktig roll att spela för en fredlig utveckling. De

krav på respekt för de mänskliga rättigheterna som

ställs på Europarådets medlemsländer utgör också ett

konstruktivt stöd till uppbyggnaden av demokrati och

rättsstat i länderna i Central- och Östeuropa, på

Balkan samt i södra Kaukasien.

Europarådet står fortsatt inför stora utmaningar.

Inom de närmaste åren är det utvidgningen av EU och

Nato som särskilt kommer att påverka utvecklingen

inom Europarådet. Europarådets roll och verksamhet

måste därför anpassas. Det innebär behov av reformer

och i vissa fall ökad resurstilldelning. Vid

avvägningen av behoven för de olika sektorer där

Europarådet är verksamt bör Sveriges inställning

vara att kärnverksamheten, dvs. främjandet av de

mänskliga rättigheterna, demokrati samt rättsstatens

principer, skall prioriteras.

Utskottet delar synen på Europadomstolens stora

betydelse för skyddet av de mänskliga rättigheterna

och behovet av reformer och ökade resurser för att

effektivisera domstolens arbete som det uttrycks i

motion 2002/03:U2. Den reform av

övervakningssystemet som beskrivits i tidigare

skrivelser har hittills inte lett till det

eftersträvade resultatet, nämligen att korta

handläggningstiderna för klagomålen enligt

Europakonventionen. Trots det stora antalet

meddelade domar och beslut har målbalansen fortsatt

att växa kontinuerligt eftersom Europadomstolen inte

hinner pröva klagomålen i den takt de kommer in. I

slutet av 2002 hade Europadomstolen över 30 000

oavgjorda klagomål. Under 2001 och 2002 mottog

domstolen drygt 60 000 nya klagomål. En viktig

anledning till den kraftigt ökande

måltillströmningen är att Europakonventionen blivit

alltmer känd i framför allt de senast tillkomna

medlemsstaterna efter Sovjetunionens fall. Flest

klagomål mot sig har Turkiet, Ryssland, Polen,

Ukraina och Rumänien.

I regeringens skrivelse redogörs för det arbete

som redan bedrivs på olika nivåer inom Europarådet

för att komma till rätta med den kritiska

situationen och garantera domstolens effektivitet.

Enligt regeringen har vissa förbättringar

åstadkommits efter att en arbetsgrupp inom domstolen

under ledning av den svenska domaren Elisabeth Palm

presenterade sin slutrapport i januari 2002. Det

pågående reformarbetet kommer också att

intensifieras under våren 2003. Vidare har

Styrkommittén för mänskliga rättigheter, CDDH, på

ministerkommitténs uppdrag, den 17 april i år, lagt

fram ett paket med konkreta och sammanhängande

förslag, både vad gäller åtgärder som kan vidtas

utan dröjsmål och vad gäller konventionsändringar.

Uppgiften utfördes av en arbetsgrupp under CDDH, den

s.k. reflektionsgruppen (CDDH-GDR), där bl.a.

Sverige ingår. Arbetet i CDDH under andra halvåret

2001 och under år 2002 handlade i hög grad om

domstolsreformen. CDDH:s nyligen framlagda

åtgärdsförslag kommer att behandlas vid

ministerkommitténs möte i Strasbourg den 14-15 maj i

år.

Reformarbetet handlar dels om att Europarådets

ministerkommitté skall utarbeta rekommendationer, av

vilka flera syftar till att integrera

Europakonventionen mer i de inhemska

rättsordningarna och därmed minska behovet hos

enskilda att klaga till Europadomstolen. Dels är det

fråga om en del ändringar när det gäller

förfarandereglerna i själva konventionen. Enligt

uppgifter från Regeringskansliet har Sverige under

förhandlingarna hittills ställt sig bakom (och

delvis initierat) dessa förslag.

Utskottet anser att detta arbete måste

uppmärksammas i än högre grad och ges högsta

prioritet för att skynda på de nödvändiga

förändringarna. Medlemsstaterna är också tämligen

ense om att det inte räcker med enbart ändringar av

domstolens arbetsmetoder och dess rättegångsregler

utan att det också krävs ändringar i

Europakonventionen för att komma till rätta med den

problematiska situationen. Vad som kan bli aktuellt

är ändringar i de processuella reglerna i

konventionen. Att begränsa de redan existerande

rättigheterna som tillkommer individen är det inte

fråga om.

Men reformarbetet innebär också ett behov av

förstärkta finansiella resurser, och Sverige tillhör

de länder som gärna hade sett en viss ökning av

Europarådets budget. Utskottet förutsätter att

Sverige fortsatt och aktivt driver den linjen som

medlem i Europarådets budgetkommitté för perioden 1

januari 2002-31 december 2004.

Utskottet noterar att efter händelserna den 11

september 2001 tillsattes en ny specialistgrupp

under CDDH (DH-S-TER) som fick i uppdrag att

utarbeta riktlinjer om mänskliga rättigheter sett i

perspektivet av kampen mot terrorismen. Arbetet

slutfördes snabbt och riktlinjerna kunde antas av

ministerkommittén redan den 11 juli 2002. Syftet med

riktlinjerna är att de skall tjäna som en påminnelse

om att kampen mot terrorismen måste ske med

upprätthållande av respekten för demokrati,

mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Meningen är att de skall ges en så vid spridning som

möjligt i medlemsstaterna. I Sverige har de gjorts

tillgängliga både för polis- och

åklagarmyndigheterna och för domstolarna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att behovet

av EU-samordning i de utrikespolitiska frågorna har

ökat i takt med att Europarådet har utvidgats och i

och med EU:s utvidgning. Sverige vill också främja

samarbetet mellan EU och Europarådet avseende

konfliktförebyggande verksamhet och krishantering.

Utskottet vill även uppmärksamma att det under

hösten 2001 inrättades en arbetsgrupp under CDDH med

företrädare för sju medlemsstater, däribland

Sverige, som hade till uppgift att studera de

juridiska och tekniska förutsättningarna för en

anslutning av EG/EU till Europakonventionen.

Gruppens slutrapport överlämnades till

ministerkommittén under 2002. Arbetsgruppen har

bl.a. kommit fram till att vissa ändringar i

Europakonventionen skulle bli nödvändiga vid en

anslutning. Slutrapporten har gjorts tillgänglig för

den arbetsgrupp inom EU:s framtidskonvent som har

behandlat anslutningsfrågan ur EU:s synvinkel.

Beträffande Folkpartiets yrkanden om människohandel

i motion U4 (yrkandena 1 och 2) vill utskottet

betona att det är ytterst angeläget Sverige inom

Europarådet och andra internationella organisationer

samt även i bilaterala sammanhang verkar för

kraftfulla åtgärder i kampen mot alla former av

människohandel och att de bakomliggande orsakerna

till denna handel uppmärksammas. Utskottet välkomnar

därför den nya svenska strategi för bekämpning av

människohandel inom det internationella

utvecklingssamarbetet som regeringen presenterade

den 30 april i år. Strategin inriktar sig främst på

handel med kvinnor och barn och syftar till att ge

de svenska ansträngningarna en mer långsiktig

inriktning. Fokus ligger på de vanligaste eller

värsta formerna av exploatering som sexuellt

utnyttjande, arbetskraftsexploatering och skadligt

barnarbete.

Inom Europarådet har Styrkommittén för

jämställdhetsfrågor, CDEG, diskuterat möjligheten av

en eventuell europeisk konvention mot

människohandel. Frågan är för närvarande remitterad

till den straffrättsliga styrkommittén CDPC.

Utskottet vill uppmana regeringen att verka för en

sådan konvention, under förutsättning att den ej

försvagar befintliga FN-konventioner. I sammanhanget

kan vidare nämnas att beträffande uppföljningen av

rekommendationen om handel med människor för

sexuella ändamål har kommittén bl.a. annat

informerats om att projekt genomförts i sydöstra

Europa inom ramen för "Task Force on Trafficking in

Human Beings of the Stability Pact for South East

Europé" med syfte att bygga upp lagstiftning i

regionen som kriminaliserar människohandel.

Utskottet ser detta arbete som angeläget.

I samma motion (yrkande 3) tar motionärerna upp

frågan om att Sverige bör verka för att European

Commission against Racism and Intolerance (ECRI)

utvidgar sitt mandat till att omfatta arbete mot

diskriminering på grund av sexuell läggning.

Vid "2nd Council of Europe Round Table with

National Human Rights Institutions/4th European

Meeting of National Institutions" i Dublin och

Belfast 2002 antogs en resolution som uppmanade

Europarådets ministerkommitté att, i enlighet med

vad också den parlamentariska församlingen beslutat

rekommendera, utvidga mandatet för European

Commission against Racism and Intolerance (ECRI)

till att också omfatta arbetet mot homofobi.

Mot denna bakgrund har Jämställdhetsombudsmannen

(JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),

Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO)

samt Ombudsmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning (HomO) hemställt att regeringen tar

upp frågan om ECRI:s mandat i Europarådets

ministerkommitté och därmed verkar för att mandatet

utvidgas i enlighet med resolutionen och

Europarådets parlamentariska församlings

rekommendation.

Enligt uppgift inhämtad från Regeringskansliet har

Sveriges representation i Europarådet instruerats

att aktivt verka för att frågan om ECRI:s mandat

omfattas på det sätt Europarådets parlamentariska

församling föreslagit, dvs. att ECRI:s mandat också

omfattar arbetet mot homofobi.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår

utskottet att motionerna 2002/03:U2 och 2002/03:U4

yrkandena 1-3 lämnas utan åtgärd samt att

regeringens skrivelse 2002/03:81 och redogörelserna

2001/02:ER1 samt 2002/03:ER1 läggs till

handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2002/03:81 Redogörelse för verksamheten inom

Europarådets ministerkommitté m.m. andra halvåret

2001 och under år 2002 överlämnas till riksdagen.

Redogörelserna

2001/02:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling överlämnas

till riksdagen.

2002/03:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid

Europarådets parlamentariska församling överlämnas

till riksdagen.

Följdmotioner

2002/03:U2 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att regeringen tar

initiativ till att regeringarna i Europarådet

tillsammans tillgodoser Europadomstolens behov av

ökade resurser.

2002/03:U4 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

Europarådet arbetar för att en konvention mot

människohandel utarbetas och beslutas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att bekämpa

människohandel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att regeringen i

Europarådet arbetar för att motverka

diskriminering på grund av sexuell läggning.

Motionerna

I motion 2002/03:U2 (kd) understryker motionärerna

Europadomstolens behov av ökade resurser för att

komma till rätta med dagens enorma arbetsbörda som

lett till oacceptabla dröjsmål i rättsprocessen.

I motion 2002/03:U4 (fp) yrkandena 1 och 2 betonas

vikten av en ökad kamp mot människohandel och

behovet av en europeisk konvention mot

människohandel.

I motionens yrkande 3 uppmanar motionärerna den

svenska regeringen att verka för att mandatet för

European Commission against Racism and Intolerance

(ECRI) utvidgas till att omfatta arbetet mot

diskriminering på grund av sexuell läggning.