Bet. 2002/03:UU2

Utrikesutskottets betänkande

2002/03:UU2

Internationellt bistånd

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens

budgetförslag avseende utgiftsområde 7

Internationellt bistånd samt motioner väckta under

den allmänna motionstiden 2002/03, vilka hänför sig

till biståndets nivå i förhållande till BNI och

fördelningen av anslag.

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens

förslag till nivå för biståndsramen i relation till

beräknad BNI för 2003. Utskottet menar att

återgången till enprocentsnivån är en viktig

symbolfråga, och av det skälet bör den prioriteras.

Utskottet anser att en höjning av biståndet till 1 %

av BNI bör genomföras under mandatperioden, om det

statsfinansiella läget så medger.

Propositionens förslag till fördelning mellan

anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks

propositionens förslag till utfästelser och

åtaganden inom det multi- och bilaterala

utvecklingssamarbetet. I betänkandet tillstyrker

utskottet vidare att regeringen bemyndigas att

ikläda staten betalningsansvar i form av statlig

garantigivning inom det internationella

utvecklingssamarbetet.

Propositionens yrkanden om bemyndiganden att

ikläda staten betalningsansvar i form av

statsgarantier för finansiellt stöd till länder i

Central- och Östeuropa och för

exportkreditgarantigivning för vissa länder i

Central- och Östeuropa tillstyrks av utskottet. Även

ett yrkande att göra utfästelser inom anslaget

Samarbete med Central- och Östeuropa som innebär

förpliktelse efter budgetåret 2003 tillstyrks av

utskottet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens

förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I ärendet finns 2 reservationer och 3 särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd m.m.

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som

utskottet angivit, för budgetåret 2003 anslag inom

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i enlighet

med utskottets förslag i efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition

2002/03:1, volym 4, utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd, punkterna 1 och 6, samt avslår motionerna

2002/03:U211 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U237 yrkande

19, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32,

2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena 9,

11, 12 och 23, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och 22,

2002/03:U302 yrkandena 1-3, 2002/03:U303 yrkandena 1

och 2, 2002/03:U313 yrkande 29, 2002/03:U322 yrkande

6 samt 2002/03:Fi232 yrkande 13.

Reservation 1 (m)

2. Ändring i Sidas regleringsbrev

Riksdagen avslår motion 2002/03:U287 yrkande 5.

Reservation 2 (fp, v, c, mp)

3. Åtaganden och garantier under budgetåret

2003

Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym 4,

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkterna 2

och 3.

4. Utfästelser under budgetåret 2003 för

Öst-och Centraleuropa

Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym 4,

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.

5. Avsättning för förlustrisker och

exportkreditgarantier

Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym

4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 5.

Stockholm den 14 november 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban

Ahlin (s), Berndt Ekholm (s), Carl B Hamilton (fp),

Carina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Lars Ohly

(v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Anders

Sundström (s), Cecilia Nilsson Wigström (fp), Agne

Hansson (c), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),

Lotta N Hedström (mp), Rosita Runegrund (kd) och

Ronny Olander (s).

Specifikation avseende förslag till beslut om

anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens

förslag till anslagsfördelning. Moderata

samlingspartiets förslag redovisas separat.

Företrädare för Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina

ställningstaganden i särskilda yttranden.

Tusental kronor

--------------------------------------------------------------------

Politikområde Utskottets (m)

Anslag förslag

--------------------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886 13 741

126 126

--------------------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt 492 740

utvecklingssamarbete (Sida) (ram)

--------------------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437

--------------------------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000 799 000

--------------------------------------------------------------------

9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser 1 000

garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier (res.)

--------------------------------------------------------------------

Summa 17 140 14 540

för 303 126

utgiftsområdet

--------------------------------------------------------------------

2002/03

UU2

Redogörelse för ärendet

Internationellt bistånd

Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar

politikområdena 8 Internationellt utvecklingssamarbete

respektive 9 Samarbete med Central- och Östeuropa.

Förvaltningsmyndigheter inom utgiftsområdet är Styrelsen för

internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nordiska

Afrikainstitutet (NAI).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete består

av tre anslag, Biståndsverksamhet samt förvaltningsanslagen

för Sida respektive Nordiska Afrikainstitutet.

Politikområdets resurser beräknas utifrån biståndsramen. Från

biståndsramen görs avräkningar för sådana kostnader inom

andra utgiftsområden, vilka klassificeras som bistånd.

Politikområde 9 Samarbete med Central- och Östeuropa består

av utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa, som

främst bedrivs genom Sida och Svenska institutet, samt

avsättningar för förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier.

Politikens omfattning - mål och inriktning

Propositionen (avsnitt 3.1)

I propositionen framhålls att fattigdomsbekämpningen är en global utmaning

och en fråga om en människosyn som betonar alla människors

lika värde. Ansvaret för att skapa rättvisa och gynnsamma

förutsättningar för att höja levnadsnivån för de fattiga

vilar främst på regeringarna i de fattiga länderna och

utvecklingssamarbetets roll är att stödja länderna i detta

arbete. I en värld av globalisering och allt starkare

ömsesidiga beroenden måste allas trygghet och välfärd främjas

om konflikter präglade av våld skall kunna undvikas. För att

respekten för de mänskliga rättigheterna skall kunna bli

verklighet fordras att staterna tar sina internationella

åtaganden på allvar. Det kräver att den nationella politikens

olika delområden samverkar för att bidra till minskad

fattigdom, hållbar utveckling, fred och rättvisa.

Vidare framhålls i propositionen att det råder

internationell samsyn att försöka omvandla politisk retorik

till konkret handling. Den stora uppslutningen kring de

internationella utvecklingsmålen, som har bekräftats i FN:s

Millenniedeklaration, antagen i september 2000, ger en styrka

och färdriktning för de gemensamma åtagandena att minska

fattigdomen i världen. I de internationella utvecklingsmålen

konkretiseras sju åtaganden som skall uppnås under perioden

1990-2015, nämligen att halvera den andel människor som lever

i extrem fattigdom (mätt som inkomst under en US-dollar per

dag), att alla barn skall gå i grundskola, att öka

jämställdheten, att förbättra kvinnans möjligheter genom att

lika många flickor som pojkar får utbildning redan 2005, att

minska spädbarns- och barnadödligheten med två tredjedelar,

att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar, att erbjuda

tillgång till reproduktiv hälsovård för alla samt att vända

den negativa miljöutvecklingen genom att ge stöd till

strategier för hållbar utveckling.

Fattigdomen måste förstås ur den fattiges perspektiv och

skall ses i termer av att ge kvinnor, män och barn möjlighet

att leva ett värdigt liv. Fattigdomsminskning skall vara

ledstjärnan för allt arbete inom biståndets område och även

beaktas inom angränsande politikområden. I propositionen

framhålls att det pågår ett arbete med att sammanjämka

Millenniedeklarationen och de internationella

utvecklingsmålen och att Sverige kommer att öka sina

ansträngningar i det internationella utvecklingssamarbetet

och öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de

fattiga folkens levnadsnivå.

I propositionen konstateras vidare att den svenska

biståndsbudgeten ökar. Biståndsramen år 2003 föreslås uppgå

till 18 946 miljoner kronor, dvs. 0,81 % av beräknad

bruttonationalinkomst (BNI). För år 2004 höjs ramen till

0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor och beräknas då uppgå

till 21 356 miljoner kronor. Ambitionen är att biståndet

skall uppgå till 1 % av BNI så snart det statsfinansiella

läget så medger. En ambition är dessutom att en andel

motsvarande 0,25 % av BNI skall nå de minst utvecklade

länderna år 2010. Samtidigt måste samarbetslandets möjlighet

att använda dessa medel på ett effektivt sätt beaktas.

Det övergripande målet för det svenska

utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens

levnadsnivå. Riksdagen har fastställt följande sex delmål,

vilka skall bidra till uppfyllandet av det övergripande

målet:

- resurstillväxt,

- ekonomisk och social utjämning,

- ekonomisk och politisk självständighet,

- demokratisk samhällsutveckling,

- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön

och

- jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utvecklingens olika dimensioner har fångats i de svenska

delmålen. Global utveckling kräver samverkande ansträngningar

från många aktörer och ett resultatinriktat svenskt bidrag

kräver engagemang inom flera områden än det konventionella

biståndet. Dessa frågeställningar fångas och beskrivs i

betänkandet En rättvisare värld utan fattigdom som i mars

2002 överlämnades av den parlamentariska utredningen för en

samlad svensk politik för global utveckling (Globkom).

Betänkandet kommer att ligga till grund för en

utvecklingsproposition som föreläggs riksdagen under 2003.

Europeiska unionen är en av världens största finansiärer av

utvecklingssamarbete, och Sveriges stöd till

fattigdomsbekämpning i bred bemärkelse sker också i ökad

utsträckning via den gemensamma budgeten. De institutionella

reformer som presenterades i januari 2001 har gjort EG-

kommissionens bistånd mer resultatinriktat men fortfarande

återstår mycket att göra. Ett svenskt engagemang i EG-

biståndets prioriteringar och arbetsmetoder är väsentligt

därför att det ger en betydande hävstångseffekt också på

globala utvecklingssträvanden.

I konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey i

Mexico i mars 2002 antogs en deklaration, som omfattar alla

de dimensioner som krävs för att få till stånd en långsiktigt

hållbar utveckling. Deklarationen lyfter fram de många

aktörerna i utvecklingsarbetet och det faktum att alla spelar

en viktig roll, särskilt underströks utvecklingsländernas

erkännande av det egna ansvaret för att nå en hållbar

utveckling. Deklarationen pekar på de stora

finansieringsbehoven och finansieringsflödena, där både

offentliga och privata flöden måste öka och komplettera

varandra. Enighet uppnåddes i substans redan före konferensen

och det innebar att mötet kunde fokusera på själva

genomförandet, och processen ledde till att såväl EU som USA

åtog sig att öka sitt offentliga bistånd. EU utfäste sig att

nå upp till 0,39 % av unionens BNI per 2006. USA lovade också

ökat bistånd, och sammantaget innebär det att den nedåtgående

trenden för det internationella biståndet kan brytas. Sverige

bidrar till detta genom att biståndsbudgeten ökar.

Avräkningar från biståndsramen

Avräkningarna från biståndsramen ökar år 2003 i förhållande

till föregående år, vilket beror på en ökad tillströmning av

asylsökande från utvecklingsländer. För 2003 uppgår denna

avräkning till 1 466 miljoner.

Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det

svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som

finansieras över Europeiska kommissionens reguljära budget.

För 2003 uppgår avräkningen till 798 miljoner kronor, vilket

beräknats som biståndets andel av den totala EG-budgeten

multiplicerat med Sveriges medlemsavgift. Avräkningen för

administrativa kostnader m.m. består främst av

Utrikesdepartementets administration av utvecklingssamarbetet

samt den del av FN-bidrag som utbetalas från andra

utgiftsområden och som klassificeras som bistånd.

Avräkningsbeloppet uppgår år 2003 till 292 miljoner kronor.

Fördelningen inom utgiftsområdet

Biståndsramen år 2003 uppgår till 18 946 miljoner kronor,

vilket motsvarar 0,81 % av prognostiserad beräknad

bruttonationalinkomst (BNI) för 2003. Det föreslagna beloppet

för politikområde 8 (se nedan) är i förhållande till

biståndsramen minskat med avräkningar.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen i budgetpropositionen

yrkande 6 att anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd fördelas enligt följande uppställning:

Tusental kronor

-----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Regeringens

förslag

-----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886

126

-----------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740

utvecklingssamarbete (Sida)

-----------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437

-----------------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000

-----------------------------------------------------------

9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.) 1 000

avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

-----------------------------------------------------------

Summa 17 140

303

-----------------------------------------------------------

Motionerna

Biståndsramen och enprocentsmålet

I motion 2002/03:U284 (kd) konstateras att behoven av utvecklingsinsatser

är mycket

stora, och därför behövs ett kraftigt internationellt bistånd. Behoven

överstiger vida de insatser som görs av i-länderna. För att stödja

biståndsviljan är det lämpligt att fastställa en biståndsprocentnivå som

gäller såväl i låg- som högkonjunkturer. Motionärerna anser att Sverige

bör ta ett större ansvar och att vi i statsbudgeten avsätter 1 % av

Sveriges BNI. Dessutom är det viktigt att underlätta för frivilliga

bidrag från den svenska befolkningen, vilket bl.a. skulle kunna göras

genom att införa avdragsrätt för gåvor och bistånd. I motionärernas

budgetförslag föreslås att biståndsramen för de kommande två åren skall

höjas med totalt 1,1 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. I

yrkande 30 krävs en snabbare återgång till 1 % av BNI i internationellt

bistånd. I yrkande 31 krävs ökade medel till det bilaterala

utvecklingssamarbetet med 500 miljoner kronor. Till anslagsposten

Ekonomiska reformer, där skuldavskrivningar ingår, föreslår motionärerna

ytterligare 200 miljoner kronor. Humanitärt bistånd prioriteras genom

ett extra anslag på 100 miljoner. För att lyfta fram frågor om Mänskliga

rättigheter och demokrati, föreslås att en ny delpost upprättas om 200

miljoner. I yrkande 32 krävs förändringar i förhållande till regeringens

förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt redovisning

i bifogade tabellbilaga (tabell 2).

I motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 11 föreslås att biståndet höjs med

totalt mer än 1 700 miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag för åren 2003-2004. Motionärernas förslag innebär att den totala

biståndsramen uppgår till 0,85 % av BNI för år 2003 respektive 0,90 % av

BNI för år 2004. Med den föreslagna ökningstakten kommer enprocentsmålet

att vara återställt under mandatperioden och en snabbare återgång till

enprocentsmålet sker och uppnås senast år 2006.

Även i motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 23 och i motion 2002/03:Fi232

(fp) yrkande 13 krävs förändringar i förhållande till regeringens

förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt

uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 1).

I motion 2002/03:U295 (m) yrkande 22 krävs förändringar i förhållande

till regeringens förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

enligt uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 2).

I motion 2002/03:U302 (c) krävs att biståndet höjs för att år 2005

uppgå till 1 % av BNI. I yrkande 1 krävs förändringar i förhållande till

regeringens förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt

uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 1) och i yrkande 2 krävs en

ökning av anslagsposten Multilateralt utvecklingssamarbete och i yrkande

3 krävs ökningar av anslag inom anslagsposten Bilateralt

utvecklingssamarbete enligt förslag i bifogade tabellbilaga (tabell 2).

Även i motion 2002/03:U313 (c) yrkande 29 krävs att Sverige senast 2005

skall ha uppnått enprocentsmålet.

I motion 2002/03:U303 (m) framhålls att det svenska biståndssamarbetet bör

koncentreras

till de länder där det mest effektivt kan bidra till att utrota

fattigdomen. Sveriges biståndsinsatser bör därför fokuseras på Afrika

söder om Sahara. Målet för biståndet bör relateras till vad man vill

åstadkomma. Att ange biståndsmålet som andel av BNI lägger tyngdpunkten

på hur mycket som spenderas i stället för på resultatet. I yrkande 1

krävs förändringar i förhållande till regeringens förslag. Totalt

föreslås att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet för budgetåret 2003 uppgår

till 13 741 126 000 kr.

Skuldavskrivningar

I motion 2002/03:U284 (kd) konstateras att skuldbördan kraftigt

begränsar

utvecklingsländernas möjlighet att utvecklas. I yrkande 21 krävs att

ytterligare 200 miljoner kronor avsätts för satsningar på

skuldavskrivningar utöver regeringens förslag.

I motion 2002/03:U293 (v) konstaterar motionärerna att FN:s toppmöte i

Johannesburg kan ses som ett misslyckande i arbetet med att uppnå en

hållbar utveckling. Detta har stor betydelse för hur Sverige bör arbeta

vidare både nationellt och internationellt med hållbar utveckling. I

yrkande 2 konstateras att det finns ett starkt behov av ökade

skuldavskrivningar. Sverige bör gå längre än de internationella

initiativ som finns i dag. HIPC-initiativet anser motionärerna vara helt

otillräckligt och dessutom olämpligt då det ofta ställer krav på

strukturanpassningsprogram.

Även i motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 12 krävs att större satsningar

bör göras på de skuldavskrivningar som gynnar de fattiga människorna i

de fattigaste länderna. Det är viktigt att konstatera att all

skuldavskrivning inte är gynnsam utan kan leda till slöseri.

Skuldavskrivningar måste förses med villkor för ekonomiska och

demokratiska reformer. Motionärerna anser emellertid att skulder inte

bör avskrivas till icke demokratiska länder som är ovilliga att

genomföra demokratiska och ekonomiska reformer. De föreslår att

ytterligare 500 miljoner kronor avsätts till satsningar på ekonomiska

reformer och skuldavskrivningar utöver regeringens förslag.

I motion 2002/03:U295 (m) yrkande 10 framhålls vikten av att öka

stödet för skuldavskrivningar, men att avskrivningarna inte får ske på

ett sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. I yrkande 11

framhålls att villkoret för skuldavskrivning skall kunna utformas så att

man inom relativt få år faktiskt får till stånd en allmän hälsovård och

utbildning för varje barn och ungdom och dessutom helst också utbildning

för vuxna analfabeter. Även i motion 2002/03:U322 (m) yrkande 6 framförs

liknande krav på utformningen av skuldavskrivningar.

Samarbetet med Central- och Östeuropa

I motion 2002/03:U237 (m) yrkande 19 konstateras att de nya demokratierna kring

Östersjön

och i övriga Central- och Östeuropa måste betraktas på samma sätt som

våra västliga grannländer. Redan år 2004 kommer de att bli medlemmar i

Nato och EU och förmodligen på en generation nå västeuropeisk

levnadsstandard. Motionärerna framhåller att bistånd inte är det

naturliga tillståndet, det är i stället fråga om stöd under en

övergångsperiod. Handel, investeringar, politisk samverkan och utbyten

på alla områden är det långsiktigt naturliga. I motionen krävs att

anslaget för samarbetet med Central- och Östeuropa för år 2003 ökas med

50 000 000 kr mer än regeringens förslag eller således 799 000 000 kr.

Samma yrkande förs fram i motion 2002/03:U303 (m) yrkande 2.

Enskilda organisationer

I motion 2002/03:U294 (fp) framhålls att den solida biståndsvilja som finns

bland de

människor som arbetar inom olika enskilda organisationer måste tas till

vara och på olika sätt stödjas och uppmuntras. De stora

biståndsorganisationerna har haft en särställning bland de enskilda

organisationerna i det att de blivit s.k. ramorganisationer. Gruppen av

ramorganisationer måste kunna förändras, och fler organisationer bör

kunna tillkomma. Motionärerna kräver i yrkande 9 att ytterligare 116

miljoner kronor tillförs delposten Enskilda organisationer.

Biståndsförvaltning

I motion 2002/03:U211 (m) krävs en uppstramning av Sveriges biståndspolitik så

att dess

trovärdighet inte går förlorad genom fler slöseri-, bedrägeri- och

korruptionsskandaler i det bilaterala biståndet. Mottagarländernas

respekt för demokrati och mänskliga rättigheter måste uppmärksammas

tydligare vid biståndsgivningen. Sverige bör kanalisera sitt

internationella bistånd via ett begränsat antal multinationella organ. I

yrkande 1 krävs att Sveriges bilaterala bistånd avvecklas, och i yrkande

2 krävs en nedläggning av Sida.

I motion 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 5 krävs

att Sverige i samband med biståndsgivning skall ta upp en

diskussion med berört land kring mänskliga rättigheter,

och då även HBT-personers grundläggande rättigheter, i

den anda som FN:s konvention om de mänskliga

rättigheterna står för. Sidas regleringsbrev bör ändras i

denna riktning så att man vid biståndsgivning tar

särskild hänsyn till HBT-personers rättigheter.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att till grund för regeringens förslag ligger

politiska prioriteringar kombinerade med hänsyn till tidigare gjorda

åtaganden samt befintliga reservationer på de olika delposterna. Motiven

till regeringens förslag redovisas i budgetpropositionen. Regeringen

kan, om behov uppstår under året, omfördela mellan posterna. Likaså kan

Sida i mindre utsträckning omfördela mellan de bilaterala delposterna.

Biståndets framtida inriktning kan komma att förändras som ett

resultat av det betänkande som den parlamentariska utredningen om

Sveriges politik för global utveckling, Globkom, har lagt fram och den

proposition som regeringen förväntas lägga fram på grundval av

utredningens förslag.

Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att kunskapen om och

stödet för enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna

opinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån också en viktig

symbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett att det bör

prioriteras. Utskottet anser mot denna bakgrund att en höjning av

biståndet till 1 % av BNI bör genomföras under mandatperioden, om det

statsfinansiella läget så medger.

Utskottet understryker också vikten av att minska de fattiga ländernas

skuldbörda och att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att det

främjar utveckling och därmed fattigdomsbekämpning. En av de

grundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor

Countries) är att ge de fattiga och skuldtyngda länderna en möjlighet

att permanent ta sig ur sin ohållbara skuldsituation. Skuldhållbarhet är

en funktion av sund ekonomisk politik, koncessionella resurser,

direktinvesteringar, utveckling av exportmarknader, fattigdomsbekämpning

och skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget

ansvar för hur deras framtida skuld utvecklas, och biståndets roll är

att stödja denna process.

Kostnaderna för initiativets genomförande är så omfattande att

insatser från Sverige och andra likasinnade givare inte räcker till för

att finansiera initiativet. Därför måste även de stora länderna axla sin

del av finansieringsbördan. Regeringen har därför varit drivande i

arbetet med att lägga fast en finansieringsprocess för HIPC-initiativet.

Riksdagen beslutade i juni 2001 om ett nytt program för samarbetet med

Central- och Östeuropa för perioden 2002-2003. Programmet baseras på

regeringens proposition 2000/01:119 Europa i omvandling - Sveriges

utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Enligt detta program

styrs samarbetet av tre riktlinjer: att främja EU-anpassningen i

kandidatländerna, samt vad avser Ryssland, Ukraina och Vitryssland, att

främja systemförändringar och integration i europeiska

samarbetsstrukturer och att främja relationerna med Sverige samt att

låta ett jämställdhetsperspektiv prägla samarbetet. Med

samarbetsländernas behov som utgångspunkt skall insatserna inriktas på

sådana områden där Sverige har erkänd och efterfrågad kompetens. Svenska

intressen skall tillgodoses såväl i utformningen av programmet som i

dess genomförande, och den svenska resursbasen skall utnyttjas.

Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd till ungefär två

tredjedelar kanaliseras i form av bilateralt bistånd. Utskottet menar

vidare att det svenska biståndet bygger på ett nära samarbete mellan det

svenska samhället - staten och kommuner, enskilda organisationer,

universitet och högskolor, näringsliv - och deras motparter i u-länder.

Att lägga ned denna bilaterala verksamhet och omdirigera resurserna till

multilaterala organisationer skulle få långtgående negativa konsekvenser

för detta samarbete, som i sig utgör basen för Sveriges

biståndsengagemang och biståndsopinion.

Utskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga

insatser i det svenska utvecklingssamarbetet. Det s.k. projektbidraget

är en av grundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda

organisationerna. Det innebär att organisationerna själva driver och

genomför en verksamhet som Sida ger bidrag till. Målsättningen är att

genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarbete främja

utveckling av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och

stärka de lokala samarbetsorganisationerna. Detta görs genom att den

svenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och

kompetensutveckling hos sina lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att

organisationen står för minst 20 % av det totala beloppet som egeninsats

för ett projekt eller program. I dag förmedlas projektbidragen via 15

ramorganisationer som själva tar hand om alla ansökningar från sina

underorganisationer och presenterar dessa för Sida för beslut.

Utskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck,

diskriminering eller bestraffning av människor på grund av deras

sexuella läggning strider mot de mänskliga rättigheterna. Skydd för

privatliv och personlig säkerhet samt förbud mot diskriminering på grund

av bl.a. kön, social härkomst eller ställning i övrigt finns stadgat i

bl.a. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i den

internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

De principer och värderingar som ligger till grund för dessa

internationella instrument genomsyrar också det svenska

utvecklingssamarbetet. Inom svenskt biståndssamarbete accepteras inte

argument som hänvisar till kulturell, religiös eller liknande specifika

förhållanden för att rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt för vidare detta

synsätt, och därför är någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida

inte erforderlig.

Utskottet anser regeringens förslag rörande utgiftsområde 7

Internationellt bistånd (propositionens yrkanden 1-6) vara väl avvägda

och tillstyrker därför regeringens förslag. I konsekvens härmed menar

utskottet att motionerna 2002/03:U211 (m) yrkandena 1 och 2,

2002/03:U237 (m) yrkande 19, 2002/03:U284 (kd) yrkandena 21 och 30-32,

2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 5, 2002/03:U293 (v) yrkande 2,

2002/03:U294 (fp) yrkandena 9, 11, 12 och 23, 2002/03:U295 (m) yrkandena

10, 11 och 22, 2002/03:U302 (c) yrkandena 1-3, 2002/03:U303 (m)

yrkandena 1 och 2, 2002/03:U313 (c) yrkande 29, 2002/03:U322 (m) yrkande

6 samt 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 13 bör avstyrkas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd m.m. (punkt 1)

(m)

av Göran Lindblad och Ewa Björling (båda m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1

borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som

utskottet angivit, för budgetåret 2003 anslag

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i

enlighet med Moderata samlingspartiets förslag

i efterföljande specifikation. Riksdagen

bifaller därmed delvis proposition 2002/03:1,

volym 4 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

punkt 6 samt bifaller motionerna 2002/03:U237

yrkande 19, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och

22, 2002/03:U303 yrkandena 1 och 2,

2002/03:U322 yrkande 6 och avslår proposition

2002/03:1, volym 4 utgiftsområde 7

Internationellt bistånd punkterna 1 och 6

(delvis) samt motionerna 2002/03:U211 yrkandena

1 och 2, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32,

2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena

9, 11, 12 och 23, 2002/03:U302 yrkandena 1-3,

2002/03:U313 yrkande 29 och 2002/03:Fi232

yrkande 13.

Ställningstagande

Vi anser att de nya demokratierna kring

Östersjön och i övriga Central- och Östeuropa

måste betraktas på samma sätt som våra västliga

grannländer. Redan år 2004 kommer de att bli

medlemmar i Nato och EU och förmodligen kommer

de på en generation att nå västeuropeisk

levnadsstandard. Bistånd är inte det naturliga

tillståndet, det är i stället fråga om stöd

under en övergångsperiod. Handel,

investeringar, politisk samverkan och utbyten

på alla områden är det långsiktigt naturliga.

Stödet till Polen har i det närmaste upphört

och insatserna i Estland är också nära att

fasas ut. I Lettland och Litauen har övergången

till grannlandssamarbete inletts. Fokus i det

svenska stödet flyttas nu österut, från

Östersjöns östra strandstater till nordvästra

Ryssland samt till demokratiska krafter i

Vitryssland. Då flera länder beräknas vara EU-

medlemmar år 2004 görs en översyn av

stödinsatserna fr.o.m. detta år. Vi anslår för

utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med

Central- och Östeuropa för budgetåret 2003

50 000 000 kr mer än regeringen eller således

799 000 000 kr.

Det senaste decenniet har vi upplevt den

snabbaste fattigdomsavvecklingen hittills i

mänsklighetens historia. Det beror på en snabb

ekonomisk tillväxt främst i Asien men även i

ett antal övriga u-länder. Ett land kan på bara

en generation gå från absolut fattigdom till

ett relativt välstånd, och även kraftigt

vanstyrda länder kan på ganska få år få till

stånd en kraftig tillväxt. Det största

utvecklingsproblemet finns bland Afrikas 38

låginkomstländer, som alla ligger söder om

Sahara och som har en tiondel av jordens

befolkning. I flera av dessa ökar fattigdomen

och sjukdomarna, och särskilt hiv/aids-epidemin

har i många länder lett till dramatiskt

förkortad medellivslängd. Vi anser att det

viktigaste nu är att fokusera på

fattigdomsutrotningen i Afrika, där problemen

är störst, och vi föreslår därför en

omfördelning av anslagen för utgiftsområde 7

Internationellt bistånd i enlighet med de

prioriteringar och förslag till förändringar

som anges i motionen (tabell 2).

Skuldsättningen i de fattigaste länderna är

orimlig. Oftast bottnar skulderna i lån som

gavs redan på 1970-talet från västerländska

regeringar, internationella institutioner eller

det tidigare Sovjetunionen. Nu utgör skulderna

en kvarnsten runt halsen för nya regimers

utvecklingsambitioner. Om långivande

statsmakter och internationella organisationer

betedde sig mer som kommersiella långivare och

skrev av låneförlusterna skulle både u-länderna

och långivarna tjäna på detta. Huvuddelen av

dessa lån borde skrivas av direkt, eftersom den

stora majoriteten av de s.k. HIPC-länderna

(Highly Indebted Poor Countries) inte klarar av

att fullfölja sina åtaganden. En

skuldavskrivning får inte ske på ett sådant

sätt att misshushållning och korruption främjas

eller att krig finansieras. Avskrivningar skall

därför villkoras med en utvecklingsvänlig

politik inriktad på välståndets grundläggande

förutsättningar: rättsstat, demokrati,

marknadsekonomi och utbildning. För att

garantera en utvecklingsorienterad politik kan

man i ett initialt skede tänka sig en

övergångsperiod med ränte- och

amorteringsfrihet.

Frigjorda resurser skall i första hand

villkoras till grundläggande utbildning och

hälsovård. Ny statsupplåning bör endast ske för

infrastrukturprojekt som inte kan

marknadsfinansieras.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motionerna

2002/03:U237 (m) yrkande 19, 2002/03:U295 (m)

yrkandena 10, 11 och 22, 2002/03:U303 (m)

yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:U322 (m) yrkande

6.

2. Ändring i Sidas regleringsbrev (punkt 2)

(fp, v, c och mp)

av Carl B Hamilton och Cecilia Nilsson

Wigström (båda fp),

Lars Ohly (v), Agne Hansson (c) och Lotta N

Hedström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:U287 yrkande

5.

Ställningstagande

Vi anser att Sverige i samband med

biståndsgivning skall ta upp en diskussion med

berört land kring mänskliga rättigheter, och då

även HBT-personers grundläggande rättigheter, i

den anda som FN:s konvention om de mänskliga

rättigheterna står för. Sidas regleringsbrev

bör ändras i denna riktning så att man vid

biståndsgivning tar särskild hänsyn till HBT-

personers rättigheter.

Det bör också i Sidas regleringsbrev

framhållas att behovet av särskilda

kapacitetshöjande insatser riktade till HBT-

personers egna organisationer är stort och bör

prioriteras exempelvis såväl genom det

bilaterala MR-stödet som genom stödet till

utvecklingssamarbeten genom enskilda

organisationer, och det bör också tydligt i

Sidas regleringsbrev framgå att det ligger ett

stort ansvar på Sida att tydligt implementera

HBT-perspektiven i policydokument som Sida

använder för styrning av sin verksamhet. Detta

bör riksdagen tillkännage för regeringen som

sin mening.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt

förslag lämnas med anledning av motion

2002/03:U287 (v, c, fp, mp) yrkande 5.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd (punkterna 1 och

3) (fp)

av Carl B Hamilton och Cecilia Nilsson

Wigström (båda fp).

Vi anser att fokus i svensk biståndspolitik och

debatt bör ligga på hur man långsiktigt gör

biståndet så effektivt och ändamålsenligt som

möjligt. Biståndets kvalitet är av avgörande

betydelse för mottagaren men också för givaren.

Biståndets effektivitet och lämplighet har flera

gånger kunnat ifrågasättas och kritiken mot

biståndsverksamheten har stundtals varit

berättigat hård. Likafullt är fortsatt ambitiöst

bistånd till utvecklingsländerna nödvändigt. Även

om partnerskapstanken är viktig får den inte leda

till att Sverige söker behandla t.ex. en diktatur

som en jämbördig partner då detta skänker en

legitimitet åt makthavare som inte bör stödjas. Vi

har påpekat att Sverige i större utsträckning bör

välja även andra kanaler för biståndet än de som

har anknytning till u-ländernas regeringar. Det

kan bl.a. handla om frivilligorganisationer som är

verksamma i mottagarlandet.

Möjligheterna att ge bistånd till uppbyggnad

av politiska partier och uppbyggnad av

partisystem var länge begränsade i Sverige till

skillnad från exempelvis Tyskland. En

försöksverksamhet av stöd genom partinära

organisationer har genomförts och utvärderats

och visar att denna sorts bistånd har givit

mycket positiva effekter. Genom att stärka

politiska partier har hela

demokratiseringsprocessen tagit stora steg

framåt och ny kompetens inom ett viktigt område

har byggts upp.

Enskilda människor och enskilda

organisationer utgör själva basen för

biståndsviljan. Utredningar som gjorts rörande

biståndet visar också att internationellt

solidaritetsarbete genom enskilda

organisationer är effektivt och ofta vilar på

stor erfarenhet. Korta beslutsvägar och

obyråkratiskt sätt att arbeta gör att hjälpen

genom frivilligorganisationer är

kostnadseffektiv och når fram. Arbetet sker

ofta i små lokalt förankrade projekt, med en

mycket nära kontakt mellan de engagerade

människorna i Sverige och deras

samarbetspartner.

Informationsarbetet hos enskilda

organisationer i Sverige utgör en allt större

del av deras verksamhet. Genom seminarier,

debatter, utbyte mellan utvecklingsländerna och

Sverige väcker man intresset och ökar

medvetenheten hos inte minst den yngre

generationen för globala frågor. De stora

biståndsorganisationerna har haft en

särställning bland de enskilda organisationerna

i det att de blivit s.k. ramorganisationer.

Gruppen av ramorganisationer bör successivt

kunna ändras och nya organisationer bör kunna

tillkomma. Folkpartiet vill anslå 116 miljoner

kronor ytterligare till delposten Enskilda

organisationer utöver regeringens förslag.

Förutom att gå i spetsen för ökad frihandel

skall Sverige också gå i täten för ett

omfattande bistånd för att stärka de strukturer

som gör att också de fattigaste får del av

tillväxtens frukter. Fortfarande står

hundratals miljoner människor helt vid sidan av

och har aldrig kommit med i

globaliseringsprocesserna. Vi anser att Sverige

skall vara ett föredöme i EU och gå i spetsen

för en generös biståndspolitik. Folkpartiet

vill därför se en kraftfull satsning på bistånd

de kommande åren. Vi föreslår att biståndet

höjs totalt med mer än 1 700 miljoner kronor

utöver regeringens förslag åren 2003-2004. Vårt

förslag innebär att den totala biståndsramen

uppgår till 0,85 % av BNI för år 2003

respektive 0,90 % av BNI för år 2004. Med vår

föreslagna ökningstakt kommer enprocentsmålet

att vara återställt under mandatperioden.

Större satsningar bör även göras på de

skuldavskrivningar som gynnar de fattiga

människorna i de fattigaste länderna. Det är

viktigt att notera att all skuldavskrivning

inte är gynnsam utan kan leda till slöseri,

t.ex. i fall när en korrupt regim får nya

möjligheter att berika sig själv genom förnyad

upplåning utomlands. Det är orimligt att sådana

svårt skuldsatta u-länder som ändrat kurs och

är på rätt väg i sin utveckling tvingas stå

under fortsatta krav att betala av dessa lån.

Det internationella initiativet för de

fattigaste och mest skuldtyngda länderna, det

s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor

Countries), bör drivas vidare. Huvuddelen av

lånen borde skrivas av direkt, eftersom den

stora majoriteten av HIPC-länderna inte klarar

av att fullfölja sina åtaganden.

Skuldavskrivningar måste dock förses med

villkor avseende ekonomiska och demokratiska

reformer. Vi föreslår att ytterligare 500

miljoner kronor anslås till satsningar på

ekonomiska reformer och skuldavskrivningar

utöver regeringens förslag.

2. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd (punkterna 1,

3-4) (kd)

av Rosita Runegrund (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och

kommittémotioner förordat en annan inriktning

av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

än den regeringen och dess stödpartier

föreslår. Kristdemokraternas budgetalternativ

tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella

reformer för minskad ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar

på arbete och sparande. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen skall

kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden

tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden som

måste göras mer flexibel och där den kraftigt

ökande sjukfrånvaron måste mötas med en

förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Det

handlar om skatterna på arbete och företagande

som måste sänkas och på sikt anpassas till

omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det

handlar också om det svenska konkurrenstrycket

som måste förbättras. Vidare måste den

offentliga sektorn förnyas för att bättre möta

konsumenternas/brukarnas behov och bättre

tillvarata personalens kompetens och idéer.

Dessutom måste valfriheten inom

familjepolitiken öka, rättsväsendet

återupprättas, pensionärernas ekonomiska

situation stärkas och infrastrukturen

förbättras.

Målet med våra reformer på dessa områden är

att skapa förutsättningar för en uthållig

tillväxt på åtminstone 3 % över en

konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka

utan att inflationen tar fart, där den

enskildes valfrihet, personliga ansvar och

välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,

där den offentliga sektorn kan vitaliseras och

möta ökande behov utan att jagas av krympande

skattebaser och där statens finanser blir

mindre konjunkturkänsliga.

Jag anser att FN skall uppmanar sina

medlemsländer att avsätta minst 0,7 % av

bruttonationalprodukten (BNP) till bistånd. Det

är inte orimligt att hävda att ett stort antal

länder kan klara sig med 99,3 % av sina totala

inkomster. Statistiken visar emellertid att

genomsnittet av i-länders bistånd 1997 enbart

uppgick till 0,25 % av BNI, dessutom har

överföringen av resurser från i-länder till u-

länder minskat under senare år. Sverige har

under lång tid haft en hög biståndsprofil och

framstått som ett föredöme för andra länder.

1968 beslutade en enig riksdag att det svenska

biståndet skulle uppgå till 1 % av vårt lands

BNP. Det nuvarande målet har bara uppnåtts två

gånger. Båda gångerna med icke-socialistiska

regeringar och senast 1992, då rekordnivån

1,03 % uppnåddes. Den nuvarande regeringens

biståndspolitik innebar att utbetalningar för

biståndet 1999 knappt översteg "skammens gräns"

på 0,7 % av BNI.

Jag anser att biståndet i största möjliga mån

bör styras av behovet i omvärlden. I dag är

behoven för utvecklingsinsatser enorma, och

därför behövs ett kraftigt internationellt

bistånd. Behoven överstiger vida de insatser

som görs av i-länderna. FN rekommenderar att

0,7 % av BNI går till biståndsinsatser, och vi

anser att Sverige bör ta ett större ansvar och

kunna avvara 1 % av Sveriges BNI. Dessutom är

det viktigt att underlätta för frivilliga

bidrag från den svenska befolkningen, vilket

bl.a. skulle kunna göras genom att införa

avdragsrätt för gåvor och bistånd. Genom ett

generöst bistånd kan Sverige vara ett föredöme

för andra länder och därigenom ge

förutsättningar för att resurser skapas som

innebär att antalet fattiga minskar. I vårt

budgetförslag föreslår vi därför att

biståndsramen för de kommande två åren höjs med

totalt 1,1 miljarder kronor jämfört med

regeringens förslag.

Riksdagsmajoriteten bestående av

socialdemokrater, vänsterpartister och

miljöpartister har nu genom förslag till ramar

för de olika utgiftsområdena samt beräkningen

av statens inkomster ställt sig bakom en annan

inriktning av politiken i det första

rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar

vi i detta särskilda yttrande den del av vår

politik som rör utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd och som vi skulle ha yrkat bifall till

om vårt förslag till ramar hade vunnit

riksdagens bifall i den första beslutsomgången.

För många utvecklingsländer utgör skuldbördan

ett enormt problem som kraftigt begränsar och

ibland omöjliggör deras möjligheter att

utvecklas. I många av de fattigaste länderna

överskrider enbart räntekostnaderna för lånen

intäkterna från länders export. Utlandsskulden

för de fattigaste länderna är både i absoluta

tal och som andel av BNP och export avsevärt

större i dag än för 10 eller 20 år sedan. För

att de värst skuldsatta länderna skall ta sig

ur skuldkrisen krävs att de för en konsekvent

ekonomisk politik som kan främja utveckling och

tillväxt. För att skriva av skulderna måste

villkor och krav ställas på en sund ekonomisk

politik, en demokratisk utveckling och respekt

för mänskliga rättigheter.

Vi anser att skuldavskrivningar är nödvändiga

för att dessa länder skall ha en möjlighet till

ekonomisk tillväxt. Vi kräver att Sverige bör

vara ett föredöme i det internationella

samfundet och leda den globala opinionen för

skuldavskrivningar. Vi föreslår ökade medel för

det bilaterala utvecklingssamarbetet. Till

anslagsposten Ekonomiska reformer, där

skuldavskrivningar ingår, tillskjuter vi

ytterligare 200 miljoner kronor för att Sverige

skall föregå med gott exempel och leda den

internationella opinionen. Därutöver

prioriteras Humanitärt bistånd genom ett extra

anslag på 100 miljoner utöver regeringens

budget. Det senaste året har ett flertal

katastrofer i vår omvärld visat på betydelsen

av förbättrade förberedelser av det humanitära

biståndet. För att lyfta frågor om Mänskliga

rättigheter och demokrati, föreslår vi att en

ny delpost upprättas med samma namn. För detta

anslår vi 200 miljoner utöver det som

regeringen redan lägger på bistånd för

mänskliga rättigheter och demokrati.

Bistånd till Central- och Östeuropa

Inom kort har förhoppningsvis 12 nya länder i

centrala och östra Europa blivit EU-medlemmar.

Det är helt nödvändigt att det utvidgade EU

tänker igenom sin relation till länderna öster

om den utvidgade unionen, och vi menar att EU

måste visa en öppen attityd mot sin omvärld.

Vi anser att det är utmärkt att regeringen

höjer anslaget till samarbetet med Central- och

Östeuropa. Samtidigt måste vi framhålla att de

anslagna 749 miljonerna för 1993 är mycket lågt

tilltagna med hänsyn till den flora av

målsättningar som framgår av

budgetpropositionen. Behovet av svenskt stöd

till kandidatländerna minskar successivt,

samtidigt ökar behovet av insatser i t.ex.

Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Vi menar att

dessa länders behov motiverar ett ytterligare

utvidgat utvecklingssamarbete från Sveriges

sida. Regeringen bör ge högsta prioritet åt

vissa allvarliga MR-brott, inte minst

människosmuggling och sexuell exploatering. Här

kan Sverige bl.a. bedriva opinionsarbete som

tar sin utgångspunkt i jämställdhet och

uppvärdering av kvinnors situation. Även

gränsbevakning och kamp mot den organiserade

brottsligheten bör få status som eget

huvudområde i samarbetet.

I samarbetet med särskilt Vitryssland är det

viktigt att Sverige använder sig av frivilliga

biståndsorganisationers kompetens och

kontaktnät. För människorna som lever på Balkan

är det viktigt att få signaler från övriga

världen som visar att vi bryr oss om deras

situation och att vi är intresserade av att

hjälpa dem till en dräglig livssituation.

Balkan är i högsta grad EU:s problem och vi bör

ge hjälp och stöd till de krafter på Balkan som

eftersträvar försoning, verklig demokrati och

som verkar för respekt för de mänskliga

rättigheterna. Omvärldens bistånd till

Balkanländerna koncentreras till stor del på

återuppbyggnad av infrastruktur, hus och vägar.

Vi menar att ett helt avgörande led i

återuppbyggnaden av det konfliktförödda Balkan

är satsningar på immateriella frågor som

institutionsuppbyggnad, mänskliga rättigheter

och demokrati. Det handlar inte minst om

utbildningssatsningar på viktiga områden, som

samhällsadministratörer, jurister, poliser och

lärare. För att skapa förståelse och försoning

krävs att all utbildningsverksamhet präglas av

respekten för de mänskliga rättigheterna och

för rättsstatens principer.

Sverige borde utröna vilka möjligheter som

finns för en internationell konferens kring

transnationell brottslighet kopplad till

Balkan, till vilken företrädare för

polisväsende, åklagar- och domstolsväsende,

underrättelse- och säkerhetsorganisationer,

företrädare för den akademiska världen samt

journalister bjuds in. Ett viktigt syfte med en

sådan konferens bör vara att, med utgångspunkt

i en toppmötesdeklaration, utarbeta konkreta

riktlinjer för hur det praktiska arbetet skall

genomföras och samordnas.

Den internationella konferensen bör föregås

av genomförandet av en brett upplagd studie som

syftar till att kartlägga den organiserade

brottsligheten på Balkan och dess förgreningar

i Europa och i världen samt komma med förslag

till konkreta åtgärder för brottsbekämpning och

samordning av denna. En sådan studie kan till

exempel genomföras under huvudmannaskap av

någon av de svenska underrättelse- och

säkerhetsorganisationerna, men med deltagande

av motsvarande organisationer från övriga EU-

länder.

3. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd (punkt 1) (c)

av Agne Hansson (c).

En generös biståndspolitik kan försvaras både

av moraliska och egoistiska skäl. I längden är

det omöjligt att försvara de enorma och växande

klyftor världen ser i dag. För västvärlden är

det både en rättvisefråga och en

säkerhetsfråga. Grogrunden för stöd till

terrororganisationer och fundamentalism ligger

i fattigdomen och utanförskapet. Sverige ger

redan i dag ett förhållandevis generöst

bistånd, inte minst i jämförelse med många

andra länder. Dock uppnås ännu inte det mål om

1 % av BNI i bistånd som Sverige satt upp.

Enligt Centerpartiets uppfattning är det

angeläget att målet nås och att ökningen nu

sker i en snabb och jämn takt. Vi föreslår en

omfördelning av anslagen för utgiftsområde 7

Internationellt bistånd i enlighet med de

prioriteringar och förslag till förändringar

som anges i motionen (tabell 2) så att Sverige

senast 2005 skall ha uppnått enprocentsmålet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I propositionen 2002/03:1 utgiftsområde 7

Internationellt bistånd föreslår regeringen att

riksdagen

1. fastställer biståndsramen för

internationellt utvecklingssamarbete till

0,81 procent av vid budgeteringstillfället

beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för

2003,

2. bemyndigar regeringen att under år 2003 för

reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet

göra ekonomiska åtaganden som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 22 883 000 000 kronor efter år 2003

(avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska

åtaganden),

3. bemyndigar regeringen att under år 2003 för

reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet

ställa ut garantier som inklusive tidigare

ställda garantier uppgår till ett belopp om

högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden),

4. bemyndigar regeringen att under år 2003 för

reservationsanslaget 9:1 Samarbete med

Central- och Östeuropa göra ekonomiska

åtaganden som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 900 000

000 kronor efter år 2003 (avsnitt 4.8.1

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden),

5. bemyndigar regeringen att under år 2003 för

reservationsanslaget 9:2 Avsättning för

förlustrisker vad avser garantier för

finansiellt stöd och exportkreditgarantier

ställa ut garantier för finansiellt stöd till

länder i Central- och Östeuropa som inklusive

tidigare ställda garantier uppgår till ett

belopp om högst 950 000 000 kronor (avsnitt

4.8.2 Regeringens överväganden),

6. för budgetåret 2003 anvisar anslagen under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

enligt följande uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------------

Anslag Anslagstyp

Regeringens

förslag

-----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886

126

-----------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740

utvecklingssamarbete (Sida)

-----------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437

-----------------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000

-----------------------------------------------------------

9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.) 1 000

avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

-----------------------------------------------------------

Summa 17 140

303

-----------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:U211 av Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avveckla Sveriges

bilaterala bistånd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att lägga ned Sida.

2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

19. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1

Samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret

2003 50 000 000 kr mer än regeringen eller således 799

000 000 kr.

2002/03:U284 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att öka satsningarna i det

internationella samfundet för skuldavskrivningar för

de allra fattigaste länderna.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att snabbare återgå till 1 %

av BNI i internationellt bistånd.

31. Riksdagen beslutar om underindelningen av anslag 1.2

Bilateralt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd i enlighet med vad som anförs

i motionen (tabell 4).

32. Riksdagen anvisar med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag anslagen under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt

uppställning:

Belopp i tusental kronor

--------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Förändring

förslag

--------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet 15 886 +500 000

126

--------------------------------------------------------

Summa 17 140 +500 000

303

--------------------------------------------------------

2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Sidas regleringsbrev.

2002/03:U293 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om skuldavskrivning.

2002/03:U294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om betydelsen av bistånd förmedlat via

enskilda organisationer.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en återgång till enprocentsmålet senast

2006.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av större satsningar på

skuldavskrivningar och ekonomiska reformer.

23. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd enligt uppställning:

Belopp i miljontal kronor

-----------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

-----------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet 15 886 +936

-----------------------------------------------------------

Summa 16 390 +936

-----------------------------------------------------------

2002/03:U295 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att skuldavskrivningar inte får ske på ett sådant sätt att

misshushållning och korruption främjas.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att frigjorda resurser från skuldavskrivningar i första hand

skall användas till grundläggande utbildning och hälsovård.

22. Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende budgetområde 7

Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen.

2002/03:U302 av Agne Hansson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt

följande uppställning:

Belopp i tusental kronor

-------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

Anslagsförändring

förslag

-------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet 15 886 126 +500 000

-------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt 492 740 -9 000

utvecklingssamarbete (Sida)

-------------------------------------------------------

Summa 17 140 303 +491 000

-------------------------------------------------------

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om ökningar av an

slag inom

anslagsposten 3.5.1 Multilateralt utvecklingssamarbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om

ökningar av anslag inom anslagsposten 3.5.2 Bilateralt utvecklingssamarbete.

2002/03:U303 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:1 Biståndsverksamhet

för

budgetåret 2003 13 741 126 000 kr.

2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Central-

och

Östeuropa för budgetåret 2003 50 000 000 kr mer än regeringen eller således

799

000 000 kr.

2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs

om att enprocentsmålet skall uppnås senast 2005.

2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om

skuldavskrivningar.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd enligt uppställningen i tabell 9.

Bilaga 2

Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning

för

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

-------------------------------------------------------------------------------

Anslag AnslagstypRegeringens(m) (fp) (kd) (c)

förslag

-------------------------------------------------------------------------------

8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886 -2 145 +936 +500 000 +500

126 000 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740 -9 000

utvecklingssamarbete (Sida)

-------------------------------------------------------------------------------

8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437

-------------------------------------------------------------------------------

9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000 +50 000

-------------------------------------------------------------------------------

9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.)

avser garantier för finansiellt stöd och 1 000

exportkreditgarantier

-------------------------------------------------------------------------------

Summa 17 140 -2 095 +936 +500 000 +491

303 000[1] 000 000

-------------------------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: I moderaternas motion överensstämmer inte

anslagsuppdelningen med propositionens förslag.

Moderata samlingspartiet anser att det år 2004

bör ske en total skuldavskrivning för de högt

skuldsatta låginkomstländerna.

Tabell 2. Anslag utgiftsområde 7

Internationellt bistånd - 2003

tusental kronor

-------------------------------------------------------------------

| | 2003 | 2003 | 2003| 2003| 2003

|

-------------------------------------------------------------------

| | Reg | (m) | (fp)| (kd)| (c)|

-------------------------------------------------------------------

|8:1 Biståndsverksamhet | 15 886| -2 145|936| 500|

500 |

| | 126 | 500 | 000 | 000 | 000|

-------------------------------------------------------------------

|8.1.1 Multilateralt | 5 105 000|-1 020|| | |

| | | 500 | | | |

-------------------------------------------------------------------

|FN:s ekonomisk och social | 2 012 000|-496 500|| | |

|verksamhet | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|UNDP | 550 000| -450 000|| |

50 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|UNCDF | 50 000| | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Unicef | 300 000| -100 000|10 000||

30 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|Unifem | 14 000| | 10 000| |

20 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|UNFPA | 185 000| | 50 000| | |

-------------------------------------------------------------------

|WFP | 210 000| | 10 000| |

10 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|UNHCR | 400 000| 30 000|50 000| |

40 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|UNRWA | 175 000| | 10 000| | |

-------------------------------------------------------------------

|Narkotikainsatser genom FN | 50 500| 5 000| | | |

-------------------------------------------------------------------

|Habitat | 8 000| | | | |

-------------------------------------------------------------------

|UNAIDS | 60 000| 22 000|50 000| |

50 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|Unido | 9 500| -3500| | | |

-------------------------------------------------------------------

|WHO | | | 10 000| | |

-------------------------------------------------------------------

|Internationella | 1 749 000|-204 000|| | |

|finansieringsinstitut | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Världsbanksgruppen | 861 000| | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Regionala utv. banker | 472 000| | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Övriga utvecklingsbanker | 416 000| | | | |

|och fonder | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Övrigt multilateralt | 865 000| -320 000|35 000|| |

|samarbete | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Miljöinsatser | 219 000| -75 500|30 000|| |

-------------------------------------------------------------------

|Konfliktförebyggande | 170 000| -80 000|35 000|| |

|insatser | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Övriga multilaterala | 431 000| -154 500|| | |

|insatser | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Multilateral | 45 000| -10 000|| | 5

000 |

|handelsrelaterad | | | | | |

|biståndsverksamhet | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Europeiska | 479 000| | | | |

|utvecklingsfonden | | | | | |

-------------------------------------------------------------------

|8:1.2 Bilateralt | 10 680| -1 125| | | |

| | 000 | 000 | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Afrika | 2 720 000|| | |

200 |

| | | | | | 000|

-------------------------------------------------------------------

|Nya Afrikaanslag (m) | | 2 565| | | |

| | | 000 | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Förberedelse inför total | | | | | |

|skuldavskrivning år 2004 | | 150 000|| | |

-------------------------------------------------------------------

|Snabb fattigdomsavveckling | | 2 000| | | |

|i Afrika | | 000 | | | |

-------------------------------------------------------------------

|Konflikthantering i Afrika | | 400 000|| | |

-------------------------------------------------------------------

|Utvecklingsenhet i Afrika | | 15 000| | | |

-------------------------------------------------------------------

|Asien | 1 670 000|-1 265|-500| | |

| | | 000 | 000 | | |

-------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------

| |2003 | 2003 |2003 |2003 |2003|

--------------------------------------------------------------

| |Reg | (m) |(fp) |(kd) |(c) |

--------------------------------------------------------------

|Latinamerika |810 000|-585 000|20 000| | |

--------------------------------------------------------------

|Europa |830 000| | | | |

--------------------------------------------------------------

|Globala | 1 330 | -1 150 | | | 10|

|utvecklingsprogram | 000 | 000 | | | 000|

--------------------------------------------------------------

|U-krediter |500 000| | | | |

--------------------------------------------------------------

|Enskilda organisationer |940 000| 60 000 | 116 | | 135|

| | | | 000 | | 000|

--------------------------------------------------------------

|Humanitärt och | | | | | |

|konfliktförebyggande | 1 100 | | | 100 | 100|

|bistånd | 000 | | | 000 | 000|

--------------------------------------------------------------

|Ekonomiska reformer |720 000|-720 000| 500 | 200 | 75|

| | | | 000 | 000 | 000|

--------------------------------------------------------------

|Information |60 000 |-60 000 | | | |

--------------------------------------------------------------

|Nytt anslag | | 30 | 500 |200 000[4]||

| | | 000[2] |000[3]| | |

--------------------------------------------------------------

|8:1.3 Övrigt |101 126| | | | |

--------------------------------------------------------------

|8:2 SIDA |492 740| | | | -9|

| | | | | | 000|

--------------------------------------------------------------

|8:3 Nordiska |11 437 | | | | |

|Afrikainstitutet | | | | | |

--------------------------------------------------------------

|B. Central- och |750 000| 50 000 | | | |

|Östeuropa | | | | | |

--------------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[2]: Nytt anslag - oberoende utvärderingsenhet (m).

[3]: Nytt anslag - mänskliga rättigheter (fp).

[4]: Nytt anslag - särskilda insatser för demokrati och MR (fp).