Bet. 2003/04:BOU4 Naturresursfrågor och vattenrätt

Bet. 2003/04:BOU4
Utskottsbetänkanden · BOU

Naturresursfrågor och vattenrätt

2004-01-01 · 25 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2003/04:BOU4, Naturresursfrågor och vattenrätt

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Bostadsutskottets betänkande

2003/04:BOU4

Naturresursfrågor och vattenrätt

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motionsförslag som gäller

naturresursfrågor och vattenrätt. Ett av förslagen väcktes under den allmänna

motionstiden 2002. Övriga förslag är från den allmänna motionstiden 2003.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 6, 2003/04:MJ408 yrkande

16, 2003/04:MJ433 yrkande 5, 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3, 2003/04:N333

yrkande 9, 2003/04:Bo214 och 2003/04:Bo218 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (kd)

Reservation 4 (c)

2. Krav avseende vindkraftsutbyggnad

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N290 yrkandena 6-8, 2003/04:N333

yrkandena 3-5, 2003/04:Bo218 yrkande 3 och 2003/04:Bo260 yrkande 6.

Reservation 5 (m)

Reservation 6 (kd)

3. Tillståndsprövning avseende vindkraftsutbyggnad

Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo270.

Reservation 7 (c)

4. Omprövning av vattendomar, m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Bo251, 2003/04:Bo291 och 2003/04:Bo294.

Reservation 8 (c)

5. Åtgärder till förmån för fisk

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ408 yrkandena 28 och 36, 2003/04:Bo227,

2003/04:Bo228 och 2003/04:Bo278.

Reservation 9 (v)

6. Användning av fiskeavgifter

Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo279.

7. Yrkesfiskarnas processuella ställning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 7 och 2003/04:MJ433

yrkande 6.

8. Riksintressen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T310 yrkande 8 och 2003/04:Bo280.

Stockholm

den 19 februari 2004

På bostadsutskottets vägnar

Göran Hägglund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe

Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander (s), Maria

Öberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp),

Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten

Lundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).

Utskottets överväganden

Vindkraft

Inledning

En relativt omfattande redovisning av utredningsarbete m.m. på området

finns i betänkandena 2001/02:BoU11 och 2002/03:BoU3 (daterade april

respektive november 2002). Arbetet kan sägas huvudsakligen vara inriktat på

att undersöka vilka områden som är lämpligast för lokalisering av större

vindkraftsanläggningar och bedrivs framför allt vid de fyra myndigheterna

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Boverket, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

Nedan redovisas under respektive rubrik vissa nya uppgifter i förhållande

till den under 2002 lämnade redovisningen.

Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslagen om lokaliseringsfrågor avseende

vindkraftsutbyggnad. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4

(c).

I motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 16 finns förslag till principer för

utbyggnad av havsbaserade vindkraftverk. Motionärerna anser bl.a. att de

områden där vindkraftverk kan byggas med minimal påverkan på miljö och

fiske bör kartläggas och klassas som riksintressen för vindkraftsproduktion.

Motionerna 2002/03:MJ493 (c) yrkande 6 och 2003/04:MJ433 (c) yrkande 5

innehåller förslag om att forskning om effekterna på fisket måste föregå

etablering av havsbaserade vindkraftverk.

I motion 2003/04:N326 (fp) förespråkar motionärerna restriktivitet mot

nya vindkraftsetableringar i kustområden (yrkande 2) och stopp för

vindkraftsutbyggnad i avvaktan på utredning om effekter på växt- och djurliv

(yrkande 3).

Motionärerna bakom motion 2003/04:N333 (m) yrkande 9 anser att det inte

bör pekas ut några områden av riksintresse för vindkraften.

I motion 2003/04:Bo214 (m) föreslår motionärerna ett stopp för

vindkraftsetablering i ömtåliga marina miljöer.

Slutligen innehåller motion 2003/04:Bo218 (kd) förslag om utpekande av

områden av riksintresse för vindkraftsutbyggnad (yrkande 1) och vikten av

att lokalisera större vindkraftsutbyggnader till områden med utbyggda

elnät (yrkande 2).

Ställningstaganden till vilka områden som bör utpekas vara av riksintresse

för vindkraftsutbyggnad kan sägas sedan lång tid tillbaka ha varit ett

övergripande mål för arbetet på området. En stor mängd utredningsinsatser

har bedömts vara nödvändiga för väl grundade ställningstaganden.

Utredningsinsatserna - vilka som framgått ovan till del redovisats i

betänkandena

2001/02:BoU11 och 2002/03BoU3 (daterade april respektive november 2002)

- har avsett bl.a. miljömässiga, kulturmiljömässiga, militära och

elsystemsmässiga förutsättningar för olika områden.

Statens energimyndighet beräknas numera vara klar före sommaren 2004 med

sitt arbete med att peka ut områden av riksintresse för vindkraftsutbyggnad.

Försvarsmakten skall slutredovisa ett uppdrag om vindkraftens effekter

på militära övervaknings- och kommunikationssystem m.m. senast den 15

februari 2004. Affärsverket svenska kraftnät har till regeringen redovisat

sin slutrapport angående övergripande förutsättningar för storskalig

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

utbyggnad av vindkraft i havs- och fjällområden. Även Boverket har redovisat

en slutrapport till regeringen angående förutsättningar för storskalig

utbyggnad av vindkraft i havs- och fjällområden. Rapporterna har

remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Naturvårdsverket har i

april 2003 till regeringen redovisat Plan för inventering av marina

naturtyper på utsjöbankar (Dnr 301-388-03/Nv). Verket har därefter fått i

uppdrag att genomföra planen och lämna en redovisning av de gjorda

inventeringarna i december 2005. Slutligen kan nämnas att Riksantikvarieämbetet

har studerat vindkraftens inverkan på kulturmiljön och lämnat en rapport

härom till regeringen. Rapporten bereds.

Den beredning och de utredningar som alltjämt pågår när det gäller

lokaliseringen av vindkraftverk bör enligt utskottets mening avvaktas innan

riksdagen tar ställning i de av motionärerna aktualiserade frågorna.

Utskottet avstyrker därför motionsförslagen. Utskottet förutsätter dock

att frågorna får sin lösning inom en snar framtid. I detta sammanhang

vill utskottet även poängtera vikten av att utredningsinsatserna samordnas

på ett lämpligt sätt och ges den styrning som krävs.

Krav avseende vindkraftsutbyggnad

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslagen om krav avseende vindkraftsutbyggnad.

Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (kd).

Motion 2003/04:N290 (m) innehåller förslag om miljöprövning och

detaljplaneläggning vid varje vindkraftsetablering (yrkande 6), införande av

nationella regler för minimiavstånd mellan bebyggelse och vindkraftverk

(yrkande 7) och införande av gränsvärde för buller från vindkraftverk

(yrkande 8).

I motion 2003/04:N333 (m) lämnas förslag om dels åtgärder för att motverka

negativ påverkan för närboende och näringsidkare av vindkraftsutbyggnad

(yrkande 3), dels dispositiva regler - närboende skall kunna godkänna

avvikelser - om minimiavstånd mellan vindkraftverk och närboende (yrkande

4), dels gränsvärde för buller från vindkraftverk (yrkande 5).

Motionärerna bakom motion 2003/04:Bo218 (kd) yrkande 3 anser bl.a. att

framtida utbyggnadsområden för vindkraft och områden fria från vindkraft

skall markeras på kartorna i översiktsplaneringen, att utbyggnader bör

samordnas mellan berörda kommuner och att boende skall vara med i planeringen

från början.

Slutligen bör enligt motion 2003/04:Bo260 (kd) yrkande 6 regeringen verka

för att Energimyndighetens utpekande av områden av riksintresse för

vindkraften får genomslag i kommunernas översiktsplanering.

Det är naturligtvis viktigt att tillkomsten av vindkraftverk föregås av

prövningar där olika intressen kommer till tals. Utskottet vill mot den

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

bakgrunden peka på att Boverket har gett ut en handbok - Planering och

prövning av vindkraftsanläggningar - angående frågor om etablering av

vindkraftverk på land. I handboken behandlas på ett eller annat sätt

samtliga de frågor som tas upp i de ovan nämnda motionerna. Bland annat

redovisas att kommuner i översiktsplan eller vindkraftspolicy kan ange

vad som är rimliga avstånd mellan bostads-/fritidsbebyggelse och en

vindkraftsanläggning. Dessa avstånd anges vara lämpliga att bestämma efter

lokala förutsättningar, rådande värden, verkens och anläggningens storlek

och efter att ha inhämtat medborgarnas uppfattning. Uppfattningen om

rimligt avstånd har enligt handboken hela tiden ökat med verkens storlek.

De visuella frågorna anses numera vara en väsentlig utgångspunkt för

bedömningen. Rimligt minsta avstånd bedöms kunna vara 500 till 1 000 m.

Handboken innehåller även ett flertal kommunala exempel på hur frågorna

hittills har hanterats. Bland annat redovisas Vindkraft på södra Gotland

- tillägg till översiktsplanen Vision Gotland 2010. Där har kommunen angett

avståndskriterier/riktlinjer för boendemiljön enligt följande:

Avståndet mellan boende och vindkraftverk bör i normalfallet vara 1 000

Byggnadsnämnden kan i speciella fall utifrån buller, ljus, topografiska

förhållanden och väderstreck överväga en flexibel skyddszon om 500-1 000

Avståndet mellan nya verk eller vindkraftsparker skall vara minst 3 km.

Detta avstånd gäller inte för gårdsverken.

Andra kommuner uppges ha minsta avstånd från 250 m och uppåt. Vissa

kommuner skiljer mellan avstånd till enstaka bostad och till samlad bebyggelse.

Enligt utskottets mening är de frågor som aktualiseras i motionerna sådana

som lämpligen hanteras på samma sätt som andra planfrågor eller bygglovsfrågor.

Det innebär att kommunerna bör ha ett väsentligt inflytande, bl.a. genom

sitt planmonopol, men även att det bör finnas ett visst utrymme för statlig

kontroll (t.ex. vid kollisioner med riksintressen eller miljökvalitetsnormer)

och att frågorna skall kunna komma under domstolsprövning, t.ex. vid

överklagande av bygglov.

Vindkraftverksetableringar prövas dessutom, liksom vissa andra anläggningar,

mot annan lagstiftning. Om en anläggning är tillräckligt stor kräver den

även tillstånd enligt miljöbalken (MB). En miljökonsekvensbeskrivning

skall ingå i en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Vindkraftsutredningen,

som lämnade sitt slutbetänkande Rätt plats för vindkraften (SOU 1999:75)

i juni 1999, föreslog att alla vindkraftsprojekt över 125 kW skall

tillståndsprövas enligt MB - att jämföra med dagens gräns på 1 MW. Inom

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Naturvårdsverket pågår nu en översyn av vilka verksamheter som i fortsättningen

bör vara tillstånds- respektive anmälningspliktiga. Nuvarande gränsdragningar

för vindkraftverk kan därför komma att ändras.

Med anledning av motion Bo260 (kd) yrkande 6 vill utskottet framhålla att

enligt 4 kap. 1 § PBL skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. MB anges

särskilt i översiktplaner.

Utskottet anser mot den tecknade bakgrunden att det inte föreligger

tillräckliga skäl för att ställa sig bakom de förslag som väckts i motionerna.

Utskottet avstyrker förslagen.

Tillståndsprövning avseende vindkraftsutbyggnad

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslaget om tillståndsprövning avseende

vindkraftsutbyggnad. Jämför reservation 7 (c).

Motion 2003/04:Bo270 (c) innehåller förslag om en snabbare tillståndsprocess

vid vindkraftsutbyggnad.

Utskottet noterar att det även på detta område bedrivs ett omfattande

utredningsarbete.

Sålunda har Miljöbalkskommittén i uppdrag att undersöka möjligheterna att

effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och miljöskyddskraven

åsidosätts. I uppdraget ingår bl.a. att överväga om en framtida samordning

av instansordningen i ärenden enligt MB och ärenden enligt angränsande

lagstiftning, t.ex. PBL, bör eftersträvas. (dir. 2003:61). Miljöbalkskommittén

lämnade i december 2003 ett delbetänkande (SOU 2003:124). I betänkandet

lämnar man förslag som är inriktade på prövningens första skeden; från

den första myndighetskontakten till beslut i första instans. Förslagen

gäller bl.a. förfarandet för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar,

prövningen vid ändringar och utbyggnader av befintliga miljöfarliga

verksamheter, anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt för vissa

vattenverksamheter, prövningen av täkter samt regeringens tillåtlighetsprövning

av vissa verksamheter. I nästa delbetänkande, som är beräknat till utgången

av mars 2004, avser kommittén att lämna förslag som har betydelse för

miljöprövningens effektivitet. Betänkandet kommer att innehålla olika

alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation; dels prövningen i första

instans, dels överprövningen.

Även PBL-kommittén har uppdrag på området. Den skall bl.a. lämna förslag

till samordning mellan bestämmelserna i PBL och MB m.fl. lagar och redovisa

tänkbara alternativ för en framtida instansordning för överklagan.

PBL-kommittén har beviljats förlängd tid till den 31 mars 2004 för redovisning

av tänkbara alternativ för den framtida instansordningen för överklagan

och förlängd tid för redovisning av övriga frågor som rör effektivisering

av beslutsprocessen till den 31 december 2004. I denna del skall en

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

lägesrapport lämnas senast den 30 juni 2004 (dir. 2003:172). PBL-kommittén

skall samråda med Miljöbalkskommittén i den del av uppdraget som avser

principer för instansordningen och övrig effektivisering av beslutsprocessen,

(dir. 2003:172).

Utskottet kan alltså konstatera att den fråga som motionärerna tar upp är

föremål för ett relativt omfattande utredningsarbete, och det finns enligt

utskottets mening inte tillräckliga skäl för att föregripa kommande

överväganden. Utskottet avstyrker motionen.

Vattenrätt

Omprövning av vattendomar, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslagen om omprövning av vattendomar, m.m.

Jämför reservation 8 (c) och särskilt yttrande (mp).

Motionären bakom motion 2003/04:Bo291 (s) framhåller behovet av att ompröva

äldre vattendomar för införande av övre dämningsgränser - i de fall sådana

saknas - i syfte att undvika översvämningar och skydda vägar, hamnar,

broar och vattentäkter. Särskilt påtalas vikten av att detta görs i

Dellensjöarna.

I motion 2003/04:Bo294 (c) förespråkas åtgärder för att underlätta omprövning

av äldre vattendomar, bl.a. för att kunna införa krav på minimivattenföring.

Motion 2003/04:Bo251 (kd) innehåller förslag om behovet av bidrag för

åtgärder som ger utökad kapacitet för avtappning av Mälaren. Motionärerna

ställer bl.a. krav på regeringen att pröva förutsättningarna för ett

statligt ekonomiskt stöd till ombyggnad av slussen i Södertälje, byggande

av flera avtappningsanordningar i Södertörnsområdet samt ombyggnad och

förstärkning vid Hammarbyslussen.

Med anledning av de aktualiserade omprövningsmöjligheterna beträffande

äldre vattendomar vill utskottet hänvisa till den redogörelse för de

formella förutsättningarna för omprövning av vattendomar som utskottet

lämnade i betänkande 1999/2000:BoU2. I anslutning till redogörelsen anförde

utskottet att man naturligtvis anser det vara betydelsefullt att gamla

vattendomar kan omprövas samt att omprövningsmöjligheterna bör ha en väl

avvägd utformning. Utskottet fann då inte skäl att ifrågasätta den nuvarande

regleringen av förutsättningarna för omprövning av gamla vattendomar.

Vidare fann utskottet det vara av stor betydelse att staten kan begära

omprövning i de fall där det är önskvärt och möjligt och pekade på att

Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och länsstyrelserna har sådan rätt.

Utskottet gjorde samma bedömning i betänkande 2001/02:BoU11.

Motionsförslag angående omprövning mot bakgrund av översvämningar avstyrktes

av utskottet senast i betänkande 2002/03:BoU3. Utskottet redovisade då

att Miljöbalkskommittén i juni år 2002 lämnade ett delbetänkande (SOU

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

2002:50), tillika ett principbetänkande. I sammanfattningen av detta

betänkande säger kommittén bl.a. att det generellt sett inte är genom

omprövning av vattendomar som översvämningsproblemen kan mildras. Utredningen

föreslår därför inga ändringar av omprövningsreglerna. Slutsatsen är i

stället att vi måste vara beredda på att översvämningar kommer att inträffa.

För att mildra verkningarna av dem förefaller det enligt utredningen mer

ändamålsenligt med ökad hänsyn till översvämningsrisken vid den fysiska

planeringen och en utbyggd verksamhet med älv- och samordningsgrupper.

I betänkandet Bestämmelser om miljökvalitet (SOU 2002:107) redovisar

Miljöbalkskommittén i avsnitt 12.6.3 - med syftning på bl.a. omprövningsreglerna

- som sin uppfattning att ramdirektivet för vatten kan komma att kräva

förändringar av den nuvarande lagstiftningen. Denna fråga anser man vara

lämplig att utreda i samband med att prövningsordningen i stort för

vattenverksamheter ses över. Man anser det dessutom vara lämpligt att avvakta

EG-kommissionens inställning till de ändringar som genomförts när det

gäller det s.k. IPPC-direktivet. (Direktivet är från 1996 och syftar till

att förebygga och minska föroreningar från verksamheter genom åtgärder

som samordnas så att olika slag av påverkan bedöms i ett sammanhang.)

Från Regeringskansliet har utskottet erfarit följande. Miljöbalkskommittén

utreder olika alternativ för hur prövningsorganisationen bör se ut. Den

frågan är vid och har stor betydelse för hur prövningen av vattenverksamheter,

inklusive omprövning av villkor, skall gå till. Mot bakgrund av vad

Miljöbalkskommittén kommer fram till avser regeringen att återkomma till

frågan om prövningsordningen i stort och då också till frågan om omprövning

av vattendomar. Efter det principbetänkande om prövningsorganisationen

som Miljöbalkskommittén lämnar kring månadsskiftet mars/april 2004 avser

regeringen att i tilläggsdirektiv till kommittén ge anvisningar för den

fortsatta utredningen.

Utskottet vill inte föregripa kommande överväganden angående

omprövningsreglerna.

Utskottet finner inte heller förutsättningar för att ställa sig bakom

det förslag som förs fram i kd-motionen.

Motionerna avstyrks.

Åtgärder till förmån för fisk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslagen om åtgärder till förmån för fiske.

Jämför reservation 9 (v).

I motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 28 lämnas förslag om översyn av

anordningar för fiskvandring.

Motion 2003/04:Bo227 (s) innehåller krav på Vattenfall att bygga laxtrappor

vid kraftverken i Luleälven.

Motion 2003/04:Bo278 (s) innehåller förslag om ändringar av regelverket

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

för laxtrappor och motion Bo228 (s) förslag om regeländringar för att

säkra ålens vandringsvägar förbi kraftverk.

Slutligen förespråkar motionärerna bakom motion 2003/04:MJ408 (kd) yrkande

36 att kommunerna i översiktsplaner skall ange områden lämpliga för

fiskodling.

De fyra första förslagen motsvarar i princip förslag som avstyrktes i

betänkande 2002/03:BoU3. Utskottet ansåg då bl.a. att det bör finnas

förbiflöde vid alla kraftverk och att det fanns anledning att se över frågan

om hur behovet av förbiflöden i befintliga vattenkraftverk kan tillgodoses

och som en del i detta hur ändamålsenliga reglerna för omprövning av

vattendomar är i sammanhanget. Utskottet pekade på att en sådan översyn

skulle kunna göras i samband med beredningen av de frågor som

Miljöbalkskommittén

tar upp i avsnitt 7.4.1 i betänkande SOU 2002:50 och förutsatte att

regeringen utan särskilt tillkännagivande i frågan tar de initiativ som kan

krävas. Utskottet tillade även att man kommer att följa frågornas hantering

och uteslöt inte möjligheten att i annat sammanhang aktualisera dem på

nytt.

I proposition 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk anför

regeringen beträffande målen för en nationell politik för kust- och insjöfisket

samt för fritidsfisket och vattenbruket bl.a. att en ekologiskt hållbar

förvaltning av fiskresurserna inom ramen för de av riksdagen fastställda

miljökvalitetsmålen skall bidra till att återskapa och bevara den biologiska

mångfalden samt bidra till utvecklingen av ett livskraftigt, ekologiskt

hållbart och därmed miljöanpassat fiske.

Regeringen redovisar vidare att vattenbruk bör integreras bättre i

kommunernas översiktsplaner och aviserar att man har för avsikt att ge

Boverket i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter utarbeta nya

riktlinjer för kommunernas vattenplanering. Detta kommer enligt regeringens

bedömning även att kunna utgöra ett underlag för de framtida

vattenmyndigheternas

arbete.

Vidare anför regeringen angående bl.a. befintliga vattendomar

följande.

Arbetet med miljökvalitetsmålen har bl.a. visat att det finns förutsättningar

för att delvis ersätta kompensationsutsättningarna av lax och öring med

åtgärder som förbättrar den naturliga produktionen i de utbyggda älvarna.

Regeringen har för avsikt att uppdra åt Kammarkollegiet och Fiskeriverket

att i samverkan med Naturvårdsverket utreda möjligheter och konsekvenser

av en sådan inriktning på kompensationsåtgärder för befintliga och kommande

vattendomar. Dessutom har det visat sig att under den senaste tioårsperioden

har havsöringsbestånden i vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

kraftigt försämrats. Störningar har även iakttagits i sydsvenska vatten.

Orsaken till beståndsnedgången är oklar och kan såväl bero på livsmiljön

som på födounderlaget i vattendragen eller i kustvattnet. Utöver forskning

och fiskevårdande åtgärder i älvarna bör fiskereglering och omfattning av

kompensationsutsättningar av öring ses över. Fiskeriverkets forskning har

visat att långvarig odling av laxfisk leder till genetiska förändringar

i bestånden som bl.a. gör dessa bestånd mindre konkurrenskraftiga. Det är

därför väsentligt att sådana bestånd kontinuerligt kan förstärkas med

vild fisk på sådant sätt som gjorts i bl.a. Dalälven. Fiskeriverket bör

undersöka möjligheterna att, för bestånd av laxfisk beroende av kontinuerlig

utsättning, skapa mindre, lokala självreproducerande laxbestånd som kan

utnyttjas för att bevara beståndens naturliga karaktär.

Fiskeriverket har, i enlighet med detta, i regleringsbrev för 2004 fått

i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utreda möjligheter och

konsekvenser av en förändrad inriktning på kompensationsåtgärder avseende

fiske i nuvarande och kommande vattendomar. Uppdraget skall redovisas

senast den 1 december år 2004.

Utskottet har, som redovisats under det föregående avsnittet, från

Regeringskansliet erfarit att regeringen mot bakgrund av Miljöbalkskommitténs

kommande ställningstaganden avser att senare återkomma till frågan om

omprövning av vattendomar.

Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att regeringen har fört arbetet

på området framåt och finner inte tillräckliga skäl för att nu ta ett

initiativ i frågan. Utskottet avser dock att även fortsättningsvis följa

frågornas hantering och utesluter inte heller nu möjligheten att i annat

sammanhang aktualisera dem på nytt.

Det kristdemokratiska förslaget angående översiktsplaner får i allt

väsentligt anses vara tillgodosett genom regeringens ovan redovisade initiativ

angående vattenbruk m.m.

Utskottet avstyrker motionerna.

Användning av fiskeavgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslaget om användning av fiskeavgifter.

Motion 2003/04:Bo279 (s) förespråkar lokalt bestämmande över användningen

av vattenregleringsmedlen för fiskevård (s.k. särskilda fiskeavgifter).

Ett

likadant yrkande avstyrktes av utskottet i betänkande 2002/03:BoU3.

Utskottet antecknade då att det inom Fiskeriverket pågick ett arbete som

syftar till att bl.a. på nytt ta ställning till principerna för delegering

av beslutanderätten i de angivna fallen. Arbetet beräknades vara avslutat

under år 2003.

Fiskeriverket eller, efter verkets bemyndigande, länsstyrelsen bestämmer

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

hur fiskeavgifter som har fastställts enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812)

med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall användas, om inte

annat har bestämts i domen eller beslutet (10 § förordningen [1998:928]

om bygde- och fiskeavgifter).

Dessa avgifter kallas särskilda fiskeavgifter och skall användas för

främjandet av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller

inom något angränsande vattenområde. De skiljer sig från allmänna avgifter

som skall användas för att bekosta forskning och utveckling i hela landet

inom fiskevården.

I proposition 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk anför

regeringen angående särskilda och allmänna fiskeavgifter att det är angeläget

att dessa fiskeavgiftsmedel i framtiden utnyttjas bättre. Regeringen gör

bedömningen att Fiskeriverket i samverkan med berörda myndigheter ser

över möjligheterna för ett bättre utnyttjande av dessa medel.

Enligt inhämtade uppgifter och handlingar från Fiskeriverket har verket

i viss omfattning delegerat beslutanderätten till länsstyrelser. Sedan

1999 skall dock beslutanderätten inte ha delegerats i något fall. Numera

beräknas arbetet med principerna för delegering m.m. vara avslutat före

den 1 juli 2004.

Utskottet noterar att regeringen har uppmärksammat frågan hur medlen

används och att Fiskeriverkets arbete beräknas bli klart under innevarande

halvår. De kommande övervägandena bör inte föregripas. Utskottet avstyrker

motionsförslaget.

Yrkesfiskarnas processuella ställning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslagen om yrkesfiskarnas processuella

ställning.

Motionerna 2002/03:MJ493 (c) yrkande 7 och 2003/04:MJ433 (c) yrkande 6

innehåller förslag om att säkerställa fiskares ställning som sakägare.

Framför allt avser yrkandena fiskares möjligheter att erhålla ekonomisk

kompensation från den som söker tillstånd till etablering av vindkraftverk

som påverkar fisket.

I miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98:45) anför regeringen att det

knappast är möjligt att direkt i lagtexten ange vem som är att anse som

sakägare. Regeringen är av den uppfattningen att yrkesfiskare bör kunna

vara sakägare även i mål om vattenverksamhet trots att de inte fiskar med

fasta redskap. Vidare borde enligt regeringen en anknytning som endast

grundar sig på allemansrätt aldrig vara tillräcklig för att talerätt skall

föreligga. Gällande sakägarbegrepp enligt miljöskyddslagen bör utgöra

utgångspunkt. En generös tillämpning är således avsedd. Frågan får enligt

regeringens mening i övrigt överlämnas till rättstillämpningen i likhet

med vad som gäller inom andra rättsområden.

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och avstyrker

motionsförslagen.

Riksintressen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslagen om riksintressen.

I motion 2003/04:Bo280 (s) förespråkar motionärerna bl.a. att stränderna

klassas som riksintresse i MB. Motion 2003/04:T310 (c) yrkande 8 innehåller

förslag om en klassificering av Ystads hamn som riksintresse.

Miljöbalken behandlar riksintressen i framför allt kapitlen 3 och 4.

Riksintressen enligt 4 kap. är lokaliserade och avgränsade av riksdagen.

Motsvarande intressen enligt 3 kap. måste däremot helt och hållet lokaliseras

och avgränsas med tillämpning av de principer som gäller enligt PBL i

fråga om samspelet och rollfördelningen mellan staten och kommunerna. I

första hand skall sådana frågor lösas inom ramen för översiktsplaner.

Riksintressen enligt såväl 3 som 4 kap. MB skall anges särskilt i

översiktsplanen (4 kap. 1 § PBL).

Det ankommer på vissa myndigheter att efter samråd med Boverket inom sitt

område lämna uppgifter till länsstyrelserna om områden som de bedömer

vara av riksintresse enligt 3 kap. MB. Naturvårdsverket ansvarar i detta

sammanhang för områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet

och Sjöfartsverket m.fl. för områden av riksintresse för kommunikationer

(2 § förordningen [1998:896] om hushållning med mark- och vattenområden

m.m.).

Enligt utskottets mening föreligger det inte tillräckliga skäl för riksdagen

att gå motionärerna till mötes.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad, punkt 1 (m)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter

Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N333 yrkande 9 och 2003/04:Bo214

och avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 6, 2003/04:MJ408 yrkande 16,

2003/04:MJ433 yrkande 5, 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3 och 2003/04:Bo218

yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Utbyggnad av vindkraft skall ske på dess egna meriter. Det är på sikt

ohållbart att ha en allt större andel av energiproduktionen som är beroende

av stöd eller kvoter för att leverera elström. Vi anser därför att det

inte behövs några nationella planeringsmål för vindkraftens utbyggnad.

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

Etablering av vindkraft skall inte heller främjas genom att vissa områden

hävdas som riksintressen.

Vindkraft till havs hotar den marina miljön. Många fiskar och ryggradslösa

djur livnär sig på alger och andra vattenväxter. Förutom föda ger algerna

skydd och livsrum åt många vattenlevande organismer. Den marina miljön är

utsatt för allvarliga hot. Värst är övergödningen som stressar akut hotade

arter och föder de årliga stora bältena av giftalger som kväver andra

alger. Andra hot är oljeutsläpp, miljögifter och de syrefria bottnar som

får allt större utbredning. Ett nytt orosmoln för den marina miljön är de

vindkraftsparker man planerar att bygga till havs vid känsliga utsjögrund

såsom Hoburgs bank och Midsjöbankarna utanför Gotland. Dessa områden är

förutom att vara värdefulla sjöfågelområden också unika algbeståndsreservoarer,

som är viktiga uppväxtmiljöer för torsk. Det vore till stor skada för

den marina miljön i Östersjön om inte dessa biologiska värden kunde

bibehållas. De problem som finns i dag med miljögifter är mer än tillräckliga

för att skada denna sköra miljö. Vi behöver inte förvärra den med att

bygga nya vindkraftverk.

Vi föreslår därför att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin

mening vad vi med anledning av de moderata motionerna framför om att

vindkraften inte främjas genom att man pekar ut vissa områden som riksintresse

för vindkraft och om att avslå planerna på och stoppa utbyggnaden av

vindkraftverk till havs i ömtåliga marina miljöer.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:N333 yrkande 9 och 2003/04:Bo214

och avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 6, 2003/04:MJ408 yrkande 16,

2003/04:MJ433 yrkande 5, 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3 samt 2003/04:Bo218

yrkandena 1 och 2.

2. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad, punkt 1 (fp)

av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3 och avslår

motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 6, 2003/04:MJ408 yrkande 16, 2003/04:MJ433

yrkande 5, 2003/04:N333 yrkande 9, 2003/04:Bo214 och 2003/04:Bo218 yrkandena

1 och 2.

Ställningstagande

I dag finns det ca 600 vindkraftverk i Sverige som tillsammans producerar

0,5 TWh, vilket kan jämföras med den totala elproduktionen i Sverige som

ligger på 150 TWh. Vindkraften står alltså för 0,3 % av den årliga

elproduktionen i Sverige. Man kan också jämföra med Trollhättans kraftverk

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

(vattenkraft) som ensamt producerar ca 1,3 TWh. Det är nästan tre gånger

så mycket som alla Sveriges vindkraftverk tillsammans. I dag finns det

planer på att bygga ytterligare 8 000-9 000 vindkraftverk i vårt land. En

sådan etablering förutsätter att många tidigare orörda naturområden

exploateras. De vindkraftverk som det i dag planeras för är ofta ca 50 meter

höga. Redan genom sin storlek bidrar de avsevärt till att förändra

landskapsbilden. På en sådan etablering skall det ställas samma krav som på

en motsvarande industrietablering. Då blir man säkerligen mycket mer aktsam.

Verkens påverkan på landskapsbilden har stor betydelse. Enligt vår mening

bör denna påverkan i större utsträckning leda till att tillstånd inte

lämnas.

Ljudet från ett vindkraftverk sprids över ett stort område och påverkar

naturligtvis omgivningen. Fler undersökningar behövs för att fastställa

hur djurlivet påverkas av dessa ingrepp i miljön. Redan i dag finns det

rapporter om sällsynta arter av fladdermöss som skadats av vindkraftverken

eftersom deras navigering störts. Samma sak gäller påverkan på den marina

miljön kring de fundament som måste byggas för havsbaserade kraftverk.

Innan dessa utredningar är ordentligt gjorda bör en fortsatt utbyggnad

avvaktas. Bra exempel på lokalisering av vindkraftverk är när man bebyggt

hamnområden som redan domineras av industribebyggelse. I dessa områden är

kraftverken ett passande inslag, och skadorna på djur och växtliv kan

minimeras. Stora industribyggnader hör dock inte hemma i våra orörda och

natursköna kustområden.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi med anledning av de två fp-motionerna framför om att vara ytterst

restriktiv vid prövning för nyexploatering av nya kustområden för vindkraft

och att avvakta fortsatt utbyggnad av vindkraft tills utredningar kring

hur växt- och djurliv påverkas är färdiga. I den mån övriga motionsförslag

inte kan anses tillgodosedda med detta avstyrker vi dem.

Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3 samt avslår

motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 6, 2003/04:MJ408 yrkande 16, 2003/04:MJ433

yrkande 5, 2003/04:N333 yrkande 9, 2003/04:Bo214 och 2003/04:Bo218 yrkandena

1 och 2.

3. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad, punkt 1 (kd)

av Göran Hägglund (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ408 yrkande 16 och

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

2003/04:Bo218 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande

6, 2003/04:MJ433 yrkande 5, 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3, 2003/04:N333

yrkande 9 och 2003/04:Bo214.

Ställningstagande

Det är ett välkänt faktum att samhället måste ställas om till en mer

uthållig utveckling. Här kommer vindkraften att spela en allt större roll

som en förnyelsebar energikälla som vi har gott om i vårt land. Den är en

påfallande ren energikälla och den tillför energi som är gratis och

outsinlig. Påverkan på luft och klimat är synnerligen begränsad. När ett

vindkraftverk har tjänat ut kan det monteras ned.

Dessvärre finns stora målkonflikter kring denna energikälla. Vindkraftverken

medför stora ingrepp i landskapsbilden och har nackdelar i form av buller

och skuggbildningar. Påverkan kan förekomma på bl.a. telekommunikation

och radaranläggningar liksom på djur- och växtliv. Oftast finns de bästa

förutsättningarna för vindkraftverk där turism, friluftsliv och rekreation

samtidigt har sina mest attraktiva områden. Mycket talar för att utbyggnaden

av den havsbaserade vindkraften bör fortsätta. Olyckligtvis är de grunda

havsområden som är mest lämpade för vindkraftverk samtidigt värdefulla

områden för fiskbestånden. De områden där vindkraftverk kan byggas med

minimal påverkan på miljö och fiske bör därför kartläggas och klassas som

riksintressen för vindkraftsproduktion.

Kristdemokraterna anser att man bör sträva efter att bygga vindkraftverken

på platser där få människor kan bli störda. Den nya generationens

vindkraftverk med effekter på 3-3,5 MW kan placeras upp till tio mil utanför

kusten, utom synhåll från land.

Affärsverket svenska kraftnät anser att möjligheten att bygga ut

stamledningsnätet mellan norra och södra Sverige är starkt begränsad.

Kapacitetstaket nås redan i dag när vattenkraftverken går för fullt, t.ex. vid

vårflod. En storskalig utbyggnad av vindkraften i Norrland skulle därför

kräva nya 400 KV-ledningar genom Sverige. En sådan ledning kostar ca 4

miljarder kronor per 100 mil. Nya 400 KV-ledningar skulle också de innebära

stora ingrepp i landskapsbilden och för jord- och skogsbruket. Större

vindkraftsutbyggnader bör därför lokaliseras till områden som förutom att

vara lämpliga i andra avseenden även har en utbyggd infrastruktur vad

gäller elnätet.

Områden av riksintresse för vindkraft behöver pekas ut. Det gäller också

områden som ej skall vara föremål för lokalisering av vindkraftverk. Detta

arbete måste ta sin utgångspunkt i en dialog mellan Energimyndigheten,

länsstyrelserna, berörda centrala verk och kommunerna. Därefter kan

avvägningar mellan olika riksintressen göras. Det som på lämpligaste sätt

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

främjar en långsiktig utveckling bör ges företräde.

Jag föreslår att riksdagen med anledning av kd-förslagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag framför om att områden av riksintresse

för vindkraftsutbyggnad bör pekas ut och att större vindkraftsutbyggnader

av ekonomiska skäl bör lokaliseras till områden med en utbyggd infrastruktur

för eldistribution.

I den mån övriga motionsförslag inte kan anses tillgodosedda med detta

avstyrker jag dem.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ408 yrkande 16 och

2003/04:Bo218 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande

6, 2003/04:MJ433 yrkande 5, 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3, 2003/04:N333

yrkande 9 och 2003/04:Bo214.

4. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad, punkt 1 (c)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 6, 2003/04:MJ433

yrkande 5 och 2003/04:Bo218 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna

2003/04:MJ408 yrkande 16, 2003/04:N326 yrkandena 2 och 3, 2003/04:N333

yrkande 9 och 2003/04:Bo214.

Ställningstagande

Alltfler inser att samhället måste ställas om till en mer uthållig utveckling.

Vindkraften kommer här att spela en allt större roll som en förnyelsebar

energikälla. Den är en påfallande ren energikälla och den tillför energi

som är gratis och outsinlig. Påverkan på luft och klimat är synnerligen

begränsad. När ett vindkraftverk har tjänat ut kan det monteras ned.

Det finns dock dessvärre målkonflikter kring denna energikälla. Vindkraftverken

medför ingrepp i landskapsbilden och har nackdelar i form av buller och

skuggbildningar. Påverkan kan förekomma på bl.a. telekommunikation och

radaranläggningar liksom på djur- och växtliv. Oftast finns de bästa

förutsättningarna för vindkraftverk där turism, friluftsliv och rekreation

samtidigt har sina mest attraktiva områden.

Det pågår runt den svenska kusten många intressanta diskussioner om

vindkraftsparker och deras etableringar längs den svenska kusten. Etableringarna

berör såväl bofasta som sommarboende. Inte sällan pågår långa och många

överprövningsprocesser som visar på konflikter mellan nationella energimål

och lokala boendemiljöer och mellan lokalsamhället och de fritidsboende.

Detta har fått många vindkraftsintressenter i kustområdena att planera

för och ansöka om havsbaserade vindkraftsparker. Många gånger görs detta

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

i tron och förhoppningen att det här inte sker någon påverkan på miljön

eller att det här inte finns opponenter. Det är dock detta som är problemet,

eftersom det inte finns någon som helst erfarenhet av vad som inträffar

i närmiljön runt vindkraftverket. De områden som är intressanta för

placering är ofta just där fisken leker eller växer upp. Det är också platser

där det småskaliga fisket bedriver sin verksamhet. Om dessa utbyggnader

blir av stoppas det småskaliga fisket, eftersom fiskarna inte har utrustning

eller fartyg för att söka fiskeplats längre bort. Därför bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna att forskning om effekterna på

fisket måste föregå etablering av havsbaserade vindkraftverk.

I sammanhanget bör möjligheten att inrätta ett vindkraftscentrum på

Gotlands högskola undersökas på nytt.