Bet. 2003/04:FÖU1

Försvarsutskottets betänkande

2003/04:FÖU1

Försvar samt beredskap mot sårbarhet - budgetåret 2004

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen

till anslag, bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag,

låneramar och krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet för år 2004. Sammanlagt föreslås anslag

inom utgiftsområdet på 44,3 miljarder kronor, varav 43,0

miljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar och 1,3

miljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot

olyckor och svåra påfrestningar. I anslaget till Försvarsmakten

har för närvarande beräknats ca 1,2 miljarder kronor för

fredsfrämjande truppinsatser.

Utskottet har beslutat att genomföra en särskild uppföljning av

hur riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001 avseende

Försvarsmaktens förbandsutveckling m.m. har uppnåtts. Utskottet

ser med stort allvar på den bild som framträder när det gäller

genomförandet av försvarsbesluten och kommer att återkomma i

betänkande under våren 2004 i denna fråga.

Utskottet anser att regeringen bör redovisa vilka åtgärder som

vidtagits för att öka förmågan inom områdena elförsörjning och

telekommunikationer.

Utskottet anser att de åtgärder som regeringen avser att

genomföra när det gäller de värnpliktigas rättssäkerhet och

kränkningar inom Försvarsmakten är utomordentligt angelägna.

Utskottet har därvid ingen erinran mot att uppgifter som Nämnden

för personalvård för totalförsvarspliktiga utför förs över till

Styrelsen för psykologiskt försvar och att nämnden läggs ned.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och fyra särskilda

yttranden av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Miljöpartiet de gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004

a) Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2004 i enlighet med

vad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 16 och avslår motionerna

2003/04:

Fi240 yrkande 17, 2003/04:Fö213 yrkande 1, 2003/04:Fö219 yrkande

1, 2003/04:Fö243 yrkandena 11, 12 och 15, 2003/04:Fö259 yrkandena

7, 10 (i denna del) och 11 samt 2003/04:Fö265.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 utnyttja en kredit på

högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara

eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 1.

c) Riksdagen godkänner regeringens förslag att förlänga det

nuvarande nationella flygtekniska forskningsprogrammet under 2004

och att det statliga bidraget till finansieringen av programmet

skall behållas på en nivå om högst 30 000 000 kr för 2004. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 2.

d) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan

för Försvarsmakten för perioden 2004-2006. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 3 samt avslår

motion 2003/04:Fö259 yrkande 12.

e) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan

för Civilt försvar för 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 5.

f) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Statens

räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 7.

g) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta

Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 8.

h) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av

åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller

elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2004.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6)

punkt 9.

i) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften

till högst 250 000 000 kr under 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 10.

j) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Försvarets

materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25

000 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6)

punkt 11.

k) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan

för Försvarets materielverk för perioden 2004-2006. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 12.

l) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan

för Kustbevakningen för perioden 2004-2006. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 13.

l) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan

för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot

olyckor, för perioden 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 15.

Reservation 1 (fp)

2. Bemyndigande i fråga om ramanslager 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

besluta om beställningar av materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda beställningar

medför utgifter på högst 72 500 000 000 kr efter 2004. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 4.

3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 6:5 Civilt försvar

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget

6:5 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar av

tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder och

åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred,

som inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på

högst 199 000 000 kr efter 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 6.

4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget 7:2 Förebyggande

åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för ramanslaget

7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär

utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt 14.

5. Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 (i

denna del).

Reservation 2 (m)

6. Beredskapsansalg för internationella insatser

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö264 yrkande 4.

Reservation 3 (kd)

7. Ekonomiskt stöd för civila myndigheter vid internationella

insatser

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 5.

8. Minröjning

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkandena 2 och 3.

9. Värnpliktsförmåner

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö213 yrkandena 2 och 3.

10. Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö219 yrkande 4.

Stockholm den 25 november 2003

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c),

Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask (s), Michael Hagberg

(s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Berndt

Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist (s),

Heli Berg (fp), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars

Ångström (mp), Marie Nordén (s), Carl-Axel Roslund (m) och

Birgitta Ahlqvist (s).

2003/04

FöU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande budgetpropositionen för

2004 (prop. 2003/04:1) utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet jämte motioner som väckts under den allmänna

motionstiden vid 2003/04 års riksmöte.

Utskottet har som ett led i sin behandling erhållit

föredragningar från Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten

om deras årsredovisningar och budgetunderlag.

Försvarsdepartementet har inför utskottet lämnat en särskild

redovisning av materielplaneringen inom det militära försvaret.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar

politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och

beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet

Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret

och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Politikområdet Skydd

och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar

verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och verksamhetsområdet

Skydd mot olyckor.

Politikområdet Totalförsvar

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd

beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för

att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är

totalförsvar all samhällsverksamhet som skall bedrivas.

Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en

organisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser

som finns för totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar

planering, förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets

resurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen samt att på

andra sätt stödja svensk säkerhetspolitik.

Totalförsvaret omfattar verksamhetsområdena

- Det militära försvaret och

- Det civila försvaret.

Politikområdet Totalförsvar skall bidra till att bevara vårt

lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot

som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till

fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och

humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut

kunna användas för följande huvudändamål:

- försvara Sverige mot väpnat angrepp,

- hävda vår territoriella integritet,

- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

- stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar omfattar verksamhetsområdena

- Svåra påfrestningar och

- Skydd mot olyckor.

Inom politikområdet bedrivs verksamhet som omfattar beredskapen

för vissa normala fredstida olyckor liksom extrema fredstida

störningar och olyckor med omfattande konsekvenser som t.ex.

epidemier och allvarliga smittsamma djursjukdomar, översvämningar

samt allvarliga störningar i elförsörjningen eller

telekommunikationerna. Vad som har orsakat händelserna spelar

mindre roll. Avgörande är i stället förmågan att kunna motstå

störningar och olyckor samt att kunna hantera konsekvenserna av

det inträffade.

Med olyckor menas både olyckor som människan vållat och

naturolyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom

eller i miljö.

Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och

skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor

enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), lagen (1982:821) om

transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt ett

antal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet

omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och

andra naturolyckor. Statens räddningsverk lämnar under vissa

villkor ersättning till kommuner och statliga myndigheter för

vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda

räddningsinsatser. Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet som

bedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens

räddningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall

vidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och

tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att

en svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja

förmågan inför fredstida extrema situationer ökas också

grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och en god grund

skapas för de åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.

Verksamhet bedrivs inom de samverkansområden som beskrivs under

verksamhetsområdet Det civila försvaret.

Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna

av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska

lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra

länder.

Utskottets överväganden

Politikområde Totalförsvar

Verksamhetsområde Det militära försvaret

Omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda insatser och

resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen

anfört om omfattning, utgiftsutveckling, mål samt genomförda

insatser och resultatbedömning (s. 18-49).

Utskottets bedömning och förslag i korthet

Utskottet har genomfört en särskild uppföljning av hur riksdagens

försvarsbeslut 2000 och 2001 avseende Försvarsmaktens

förbandsutveckling m.m. har uppnåtts. Utskottet avser återkomma i

betänkande i denna fråga under våren 2004.

Propositionen

Omfattning

Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av

Försvarsmakten och delar av den verksamhet som bedrivs av de

totalförsvars-gemensamma myndigheterna. Dessa utgörs av

Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut,

Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försvarets

radioanstalt. Vidare finansieras viss verksamhet utförd av

frivilliga försvarsorganisationer, Svenska Röda Korset och

Centralförbundet Folk och Försvar samt vissa mindre nämnder inom

verksamhetsområdet.

Utgiftsutvecklingen

För det militära försvaret uppgick anvisat belopp för 2002 till

42 631 miljoner kronor, varav Försvarsmaktens del utgjorde 41 696

miljoner kronor. De totalförsvarsgemensamma myndigheterna

anvisades tillsammans 935 miljoner kronor för 2002. Utfallet för

det militära försvaret uppgick sammanlagt till

41 529 miljoner kronor, varav 40 610 miljoner kronor utgjorde

utfall för Försvarsmaktens anslag och verksamhet. Det totala

anslagssparandet för det militära försvaret uppgick till 3 417

miljoner kronor.

Utfallet för 2002 innebar sammantaget att utgifterna för

Försvarsmakten understeg tillgängliga medel med 3 368 miljoner

kronor. I jämförelse med utfallet för 2001 innebär detta en

minskning av utgifterna med ca 400 miljoner kronor.

Av underutnyttjandet är drygt 619 miljoner kronor hänförliga till

anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. och 2 749 miljoner kronor till anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Av

anslagssparandet för förbandsverksamheten är utdragna RALS-

förhandlingar en orsak, liksom att färre värnpliktiga än planerat

utbildats. För materielanskaffningen beror två tredjedelar av

sparandet på försening i leverans av åtta JAS 39 Gripen-flygplan

motsvarande 1 600 miljoner kronor.

Regeringen beslutade under våren och försommaren 2003 om indrag

av anslagssparande för Försvarsmakten med 600 miljoner kronor och

för Totalförsvarets pliktverk med 27 miljoner kronor.

Försvarsmakten har under hösten 2001 och under 2002 vidtagit en

rad åtgärder för att förbättra den ekonomiska styrningen i

myndigheten. Regeringen gav den 19 december 2002 i uppdrag åt

Ekonomistyrningsverket (ESV) att genomföra en uppföljning och

utvärdering av det utvecklingsarbete som genomförts inom

Försvarsmakten, med anledning av den förstudie om Försvarsmaktens

ekonomiska läge som ESV på regeringens uppdrag redovisade den 1

juni 2001. Ekonomistyrningsverket överlämnade sin rapport till

regeringen den 2 juni 2003. Trots många förbättringar pekar ESV

på ett antal kvarstående problemområden, bl.a. saknas en samlande

drivkraft för ekonomistyrning och problem finns avseende intern

redovisning, IT-kommunikation, förändringar av organisation och

arbetssätt samt tillvaratagande av ekonomisk kompetens.

För de fredsfrämjande truppinsatserna har under 2002 använts 1

051 miljoner kronor, vilket innebär ett underutnyttjande på

knappt 150 miljoner kronor. Av insatserna är Kfor den största med

ett utfall på 925 miljoner kronor.

Regeringen beräknar att utgifterna för Försvarsmakten kommer att

uppgå till 41 150 miljoner kronor under 2003. Det beräknade

beloppet understiger kraftigt för myndigheten tillgängliga medel

för 2003, dvs. anslag inklusive anslagssparande, och beror på den

utgiftsbegränsning som regeringen, på grund av det

statsfinansiella läget, beslutade i samband med den ekonomiska

vårpropositionen 2003.

Mål

Målet för verksamhetsområdet är att resurserna skall kunna

användas för de huvudändamål som har angetts för politikområdet

Totalförsvar.

Genomförda insatser och resultatbedömning

Bedömning av operativ förmåga

Förmågan till försvar mot väpnat angrepp

Försvarsmaktens förmåga att i nuvarande omvärldsläge lösa

uppgifter inom ramen för ett väpnat angrepp bedöms sammantaget

som godtagbar. Vid ett försämrat omvärldsläge bedöms brister

bl.a. finnas inom områdena ledning, samövning i högre förband,

långräckviddig precisionsbekämpning, underrättelseinhämtning,

logistik och helikopterunderstöd. Dessutom bedöms uthålligheten

som begränsad vid operationer i mer än en riktning.

Förmågan att hävda vår territoriella integritet

Försvarsmaktens förmåga att hävda svensk territoriell integritet

bedöms sammantaget som godtagbar. Avsaknad av ett gemensamt

operativt lednings- och övervakningssystem innebär begränsningar.

Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden

Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden bedöms

sammantaget som godtagbar. Personalens ökade erfarenheter från

såväl internationella insatser som internationell

övningsverksamhet bidrar till att successivt höja denna förmåga.

En fortsatt anpassning till multinationella ledningsstrukturer är

nödvändig. Tidigare rapporterade brister inom ammunitions- och

minröjningsförmågan kvarstår. Enligt regeringen bedöms den

framtida tillgången till rätt personal vara den enskilt mest

gränssättande faktorn när det gäller möjligheterna att genomföra

fredsfrämjande insatser utomlands med beväpnad trupp.

Förmågan att stärka det svenska samhället

Förmågan att bidra till att stärka det svenska samhället vid

svåra påfrestningar i fred bedöms sammantaget som god. En utökad

samordning med civila myndigheter med anledning av det vidgade

hot- och riskperspektivet samt en översyn av författningar

relaterade till beredskapssystemet bör dock genomföras.

Förmåga till anpassning

Förmågan att på kort sikt (högst ett år efter regeringsbeslut)

kunna utveckla förmåga att möta insatser av fjärrstridsmedel och

begränsade luftrörliga insatsstyrkor bedöms som godtagbar.

Förmåga att på medellång sikt (inom fem år efter regeringsbeslut)

och efter beslut om anpassningsåtgärder kunna möta mer omfattande

militära operationer bedöms sammantaget som godtagbar.

Försvarsmaktens samlade operativa förmåga

Bedömningen av Försvarsmaktens operativa förmåga är gjord mot

nuvarande säkerhets- och försvarspolitiska läge och i förhållande

till ställda krav. Under dessa förutsättningar bedömer

Försvarsmakten sammantaget förmågan att lösa de fyra

huvuduppgifterna som godtagbar till god. Förmågan att kunna möta

mer omfattande militära operationer är beroende av successiva

anpassningsåtgärder. För detta är det väsentligt att nödvändig

förvarning kan ges för att därmed medge nödvändiga

beredskapshöjande åtgärder. Försvarsmaktens operativa förmåga är

beroende av att såväl personal som insatsförband kontinuerligt

övas och utvecklas.

Regeringens bedömning

Försvarsreformen har inte i alla delar kunnat genomföras i den

takt och i den utsträckning som ursprungligen antogs. Regeringen

vill med anledning av detta understryka vikten av att riksdagens

tidigare fattade beslut om det militära försvarets inriktning

fullföljs. Trots bristerna i genomförandet gör regeringen

bedömningen att den operativa förmågan är godtagbar mot bakgrund

av att omvärldsläget förbättrats ytterligare i Sveriges

närområde.

Uppföljningsprojekt i Försvarsdepartementet

Sedan hösten 2001 följer Försvarsdepartementet genomförandet av

försvarsreformen i ett särskilt projekt. Mot bakgrund av bl.a.

denna uppföljning kan regeringen konstatera att det finns flera

områden inom Försvarsmaktens verksamhet som utvecklas i en lägre

takt och med en lägre ambitionsnivå än vad som ursprungligen

förutsattes i det senaste försvarsbeslutet.

Regeringen har, som ett led i att anpassa Försvarsmaktens

insatsorganisation till de krav som ställs utifrån den

säkerhetspolitiska situationen och gällande ekonomiska och

verksamhetsmässiga begränsningar, den 8 maj 2003 beslutat om att

insatsorganisationens beredskap skall differentieras. Regeringen

har därutöver och med utgångspunkt i Försvarsberedningens rapport

den 26 juni 2003 beslutat om anvisningar för Försvarsmaktens

underlag inför försvarsbeslutet 2004.

Utbildning, planering m.m.

Lednings- och underhållsförband

De operativa lednings- och underhållsförbanden har under 2002

bl.a. bestått av Högkvarteret, Operativa insatsledningen med

taktiska kommandon, en divisionsledningsbataljon, en operativ

sambandsbataljon och en signal-spaningsbataljon m.m.

Regeringen kan konstatera att verksamheten vid de operativa

lednings- och underhållsförbanden fortsatt präglats av

grundorganisatoriska omställningar. Strategiledningens

samordnande roll inom Högkvarteret har stärkts, vilket är i linje

med regeringens intentioner. Samtidigt har övningsverksamheten

inom de operativa lednings- och underhållsförbanden generellt

sett varit begränsad. Den effekt som insatsorganisationens

förband erhållit handlar främst om att leda verksamhet ägnad att

möta begränsade insatser, möta intrång på svenskt territorium,

ingripa mot kränkningar samt genomföra fredsfrämjande verksamhet.

Förmågan att leda större och sammansatta operationer har inte

förbättrats i någon avgörande utsträckning.

FMLOG har inrättats och etablerats på respektive

verksamhetsställe. Verksamhetens ekonomiska omsättning 2002

uppgick till 4,5 miljarder kronor. Regeringen understryker vikten

av att utnyttja den rationaliseringspotential som bör finnas inom

verksamhetsområdet.

Regeringen bedömer mot bakgrund av det gynnsamma

säkerhetspolitiska läget i vårt närområde att läget inom lednings-

och underhållsförbanden är godtagbart.

Arméstridskrafter

I arméstridskrafterna har under 2002 bl.a. följande förband

ingått. Fyra brigadstabs/ledningskompanier, sexton mekaniserade

bataljoner (122/90, 121/90, 90 m.fl.), tolv markstridsbataljoner,

två jägarbataljoner, fyra pionjär-bataljoner samt fyra

brigadhaubitsbataljoner 77B.

Regeringen har prioriterat organiseringen av ett antal nya

förband, bl.a. en divisionsunderrättelsebataljon, tre

säkerhetsbataljoner, två jägarbataljoner samt en NBC-

insatsstyrka. Regeringen har också prioriterat den fortsatta

utvecklingen av förband anmälda till internationella

styrkeregister.

Inför 2002 prioriterade vidare regeringen den fortsatta

avvecklingen av krigsförband som enligt planerna skulle vara

genomförd till 2004. Denna avveckling följer Försvarsmaktens

tidsplan.

Enligt Försvarsmaktens redovisning håller utbildning och övning

till och med kompaninivå en hög standard såväl nationellt som

internationellt. Försvarsmakten har till regeringen anmält

brister avseende kompetensen att leda strid med högre förband.

För att utveckla officerskårens förmåga att leda högre förband

krävs en fortsatt ambitionsökning inom övningsverksamheten på

högre förbandsnivå.

Övningsverksamheten under 2002 har kunnat genomföras med i

huvudsak gott resultat.

Under året har flera viktiga materielsystem tillförts

arméstridskrafterna.

Genomförd verksamhet har främst givit effekt avseende förmågan

att möta begränsade insatser, möta intrång på vårt territorium,

ingripa mot kränkningar samt genomföra fredsfrämjande

operationer.

Försvarsmakten anmäler att de brister som armébrigadförbanden

hade efter utbildningsåret 2001/02 i huvudsak har kunnat

åtgärdas, främst vad avser samövning i bataljons- och

brigadförband.

Regeringens samlade bedömning mot bakgrund av det gynnsamma

säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är att läget inom

arméstridskrafterna i huvudsak är godtagbart.

Marinstridskrafter

I marinstridskrafterna har under 2002 bl.a. ingått två

underhållsbataljoner samt signalspaningsfartyget Orion, två

ytstridsflottiljer, en minkrigsflottilj samt en ubåtsflottilj,

delar av en amfibiebrigadledning med brigadkompanier samt tre

amfibiebataljoner.

För 2002 inriktades marinstridskrafterna bl.a. mot att kunna

hävda vår territoriella integritet och att kunna stödja svenska

intressen i närområdet. Regeringen angav även vikten av att

marinstridskrafterna under 2002 fortsatt skulle medverka i det

vidgade Östersjösamarbetet. Regeringen angav även att

marinstridskrafternas fortsatta utveckling av internationell

förmåga skulle prioriteras till de förband som anmälts till

internationella styrkeregister. Regeringen kan konstatera att

inriktningen av marinstridskrafterna i stort följts och

genomförts.

Regeringen bedömer att internationaliseringen av

marinstridskrafterna fortgår i enlighet med regeringens

inriktning avseende förband anmälda till internationella

styrkeregister. Resultatet har i huvudsak varit gott även om

vissa svårigheter vad gäller rekrytering fortfarande kvarstår.

Inom materielområdet har bl.a. Visbyprojektet fortsatt enligt

plan.

Genomförd förbandsverksamhet har under året främst givit effekt

avseende förmågan att möta begränsade insatser, möta intrång på

territoriet, ingripa mot kränkningar, genomföra fredsbevarande

och fredsframtvingande operationer, lämna stöd till humanitär

verksamhet samt att samverka med civila myndigheter.

Vid marinstridskrafterna har förbandsutbildningen genomförts

enligt plan och utbildningen av värnpliktsomgång 2002/03 är i

stort genomförd. Vid amfibieförbanden har utbildningen påbörjats.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att läget inom

marinstridskrafterna är gott.

Flygstridskrafter

I flygstridskrafterna har under 2002 bl.a. ingått: tre

stridslednings- och luftbevakningsbataljoner, en radarflyggrupp

FSR 890, åtta flygbasbataljoner (flygbasbataljon 04, som är under

uppbyggnad), fem divisioner JAS 39 Gripen, två divisioner JA 37

Viggen, en division AJS 37 Viggen samt fyra centrala och två

regionala transportflygdivisioner. Under året har en JA 37-

division avvecklats.

I fråga om materiel för Gripenförbanden har flygplanen i

versionerna JAS 39 A och B slutlevererats. Det var planerat att

åtta flygplan i version C skulle överlämnas till Försvarsmakten

2002. Leveransen försenades dock och kunde genomföras först under

2003.

Flygstridskrafternas verksamhet under 2002 har givit positiva

effekter bl.a. på Försvarsmaktens förmåga att möta begränsade

insatser, förmågan att möta intrång på det svenska territoriet,

förmågan att genomföra fredsbevarande insatser samt förmågan att

lämna stöd till fredsfrämjande och humanitär verksamhet.

Regeringen anser att flygstridskrafterna under 2002 har

utvecklats i en positiv riktning. Regeringen noterar att

omskolningen till Gripensystemet kommer att försenas något. Detta

innebär i sin tur att Viggensystemet kan komma att få bibehållas

något längre än som ursprungligen var planerat.

Regeringen anser att förseningen i omskolningen till

Gripensystemet kan godtas mot bakgrund av den pågående

omstruktureringen av Försvarsmakten och att ett nytt

försvarsbeslut avses bli fattat nästa år.

Regeringen bedömer, mot bakgrund av det gynnsamma

säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, att läget inom

flygstridkrafterna är godtagbart.

Helikopterförband

I helikopterförbanden har under 2002 ingått två

helikopterbataljoner, varav en med markoperativ huvudinriktning

och en med sjöoperativ huvudinriktning. Båda bataljonerna är

under utveckling.

Under året har förberedelserna fortsatt för att införa de nya

helikoptersystemen: medeltung helikopter 14 och lätt helikopter

15. Förberedelserna har avsett främst utbildning av piloter och

tekniker.

Efter det kraftigt minskade flygtidsuttaget 2001 har

flygtidsuttaget kunnat ökas under 2002.

Försvarsmakten genomför en viktig del av sitt stöd till samhället

med helikopterförbanden. Sedan hösten 2002 håller Försvarsmakten

- i enlighet med avtalet med Sjöfartsverket - helikopter i

beredskap för räddning vid Göteborg/Säve, Ronneby och

Haninge/Berga.

Regeringen anser att de mest betydelsefulla frågorna för

helikopterförbanden är införandet av de nya helikoptersystemen

och organiserandet av de två bataljonerna. Det är angeläget att

utbildningen av piloter och tekniker fortsätter.

I februari 2003 lämnade Försvarsmakten förslag till regeringen om

rationaliseringar i helikopterförbandens grundorganisation.

Myndigheten föreslog att verksamheten på Säve skulle avvecklas

och att verksamheten i Boden skulle omlokaliseras till F 21 i

Luleå. I anslutning till Försvarsmaktens baseringsförslag

redovisade också länsstyrelsen i Västra Götaland synpunkter på

baseringen av Försvarsmaktens helikoptrar. Regeringen anser att

helikopter-verksamhetens grundorganisation bör ses i ett samlat

sammanhang och att frågan därför bör prövas i 2004 års

försvarsbeslut.

Regeringen är medveten om att det förekommer brister inom

helikopterförbanden, bl.a. som en följd av omsättningen av

helikoptrarna. Det gynnsamma omvärldsläget leder ändå till att

regeringen bedömer att läget inom helikopterförbanden är

godtagbart.

Utvecklingen av tekniska lösningar för det framtida

ledningssystemet och det nätverksbaserade försvaret

Utvecklingen mot det framtida ledningssystemet (Ledsyst T)

genomförs mot systemdemonstrator 2005 och 2006 och på längre sikt

mot ett nätverksbaserat försvar. Under 2002 har genomförandet av

Ledsyst T fortsatt. Ledningsförmågan för utvecklingsarbetet inom

Försvarsmakten har stärkts genom bl.a. inrättande av en

ledningsinspektör och förstärkt ledningsorganisation.

Utvecklingen mot internationell interoperabilitet är en viktig

förutsättning för att kunna genomföra internationella insatser

baserat på gemensamma metoder och tekniska lösningar gentemot

motsvarande utländska koncept.

Regeringens avsikt är att successivt pröva Försvarsmaktens

framställningar om ytterligare steg i utvecklingen av

ledningssystemutvecklingen fram till systemdemonstratorerna 2005

och 2006. I detta arbete stöds Regeringskansliet av

Statskontoret.

Personal

Totalförsvarspliktig personal

Under 2002 mönstrade ca 50 000 män. En kraftig ökning av antalet

intresseanmälningar om antagningsprövning för kvinnor har skett,

ca 1 300 jämfört med närmare 800 året före. Av dessa prövades

drygt 800 och ca 400 skrevs in till värnplikt. Fem skrevs in till

civilplikt och 16 till utbildningsreserven. Ökningen av antalet

inskrivna är inte lika stor som för intresse-anmälningarna.

Totalt skrevs drygt 17 000 in för utbildning, varav drygt 16 500

till värnplikt och 700 till civilplikt. Som en följd av den

förändrade pliktlagstiftningen har endast ca 7 000 personer

skrivits in i utbildningsreserven och 21 000 har avförts som inte

lämpliga för lång grundutbildning. Totalt 14 500 personer ryckte

in till värnpliktstjänstgöring. Av dessa fullgjorde

12 500 grundutbildningen, vilket innebar att 14 % av de

inryckande avbröt sin utbildning, vilket är en ökning jämfört med

2001 då avgångarna uppgick till 12 %. Bland kvinnorna var

avgångarna, liksom under 2001, ca 13 %.

Inom Regeringskansliet har det under flera år bedrivits ett

arbete för att lyfta fram och ta till vara civil- och

värnpliktsutbildningens civila meritvärde som en del i arbetet

att förbättra situationen för de totalförsvarspliktiga efter

genomförd utbildning. Arbetet har hittills bedrivits genom att på

olika sätt förändra vitsordssystemen och att på annat sätt

dokumentera genomförd grundutbildning för totalförsvarspliktiga.

Det är regeringens uppfattning att den som tas ut till

plikttjänstgöring, vid sidan av vitsord och betyg, bör få ut

något mervärde som hon eller han kan ha nytta av i sitt civila

liv efter utryckning. Arbetet med att öka det civila meritvärdet

kan också ses som ett sätt att begränsa de förtida avgångarna.

Totalförsvarets pliktverk har inlett ett arbete i syfte att

klarlägga orsakerna till avgångarna. Under 2003 planeras en

förstudie för att förbättra kommunikationen med

invandrarungdomar.

Regeringens samlade bedömning är att det är positivt att

intresset för antagningsprövning har ökat bland kvinnor, men

oroande att andelen som hoppar av grundutbildningen fortfarande

är relativt hög.

Yrkesofficerare

Vid utgången av 2002 uppgick antalet yrkesofficerare till ca 12

100. Av dessa var ca 10 800 placerade i Försvarsmaktens

nationella verksamhet, ca 400 var verksamma vid andra myndigheter

som Försvarets materielverk och Försvarshögskolan, ca 300

tjänstgjorde utomlands och ca 600 var tjänstlediga.

Under 2002 har ca 800 yrkesofficerare övergått i annan

verksamhet. Därmed har en fjärdedel (ca 3 500) av

yrkesofficerarna lämnat sina anställningar under de tre senaste

åren. Regeringen menar att personalreduktionen är nödvändig för

att försvarsreformen skall kunna genomföras.

Avgångarna under 2002 var färre än vad Försvarsmakten bedömt i

sin planering. Detta beror på att avgångarna bland de yngre

officerarna avtagit.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten har förutsättningar för att

vid utgången av 2004 ha minskat antalet yrkesofficerare till 11

400 i enlighet med myndighetens budgetunderlag för 2004.

Regeringen bedömer dock att den personella omstruktureringen

kommer att behöva fortsätta för att också nå balans mellan

behovet av och tillgången till yrkesofficerare inom olika

kompetensområden.

Enligt regeringens mening finns det nu goda möjligheter för

Försvarsmakten att, som en del i förberedelserna inför nästa

försvarsbeslut, analysera effekten av och kostnaderna för de

personalförsörjningsåtgärder som vidtagits under de senaste åren.

Reservofficerare

Reservofficerarna utgör fortfarande den antalsmässigt största

personalkategorin bland anställda inom Försvarsmakten.

Myndigheten har angivit att det finns ett fortsatt stort behov av

reservofficerare i insatsorganisationen. Vid utgången av 2002

fanns ca 15 000 reservofficerare i Försvarsmakten, varav 200

kvinnor. Av dessa hade ca 12 400 aktuellt reservofficersavtal.

Under 2002 genomfördes en mycket begränsad nyrekrytering av

reservofficerare i avvaktan på starten av den nya

reservofficersutbildningen.

Internationell tjänstgöring är en naturlig del av

reservofficerarnas tjänstgöring, vilket regeringen anser skall

uppmuntras. Regeringen noterar en ökning av andelen

reservofficerare i utlandstjänstgöring.

På grund av betydande vakanslägen inom många

grundutbildningsförband har under året 270 reservofficerare

tjänstgjort inom grundorganisationen.

Under 2002 har emellertid endast ett fåtal reservofficerare varit

placerade i hemvärnet.

Kvinnliga yrkesofficerare

Försvarsmaktens mål för 2002 att reducera de förtida avgångarna

för kvinnliga officerare med 50 % har uppnåtts. Försvarsmakten

har därutöver arbetat med att öka nyrekryteringen av kvinnor till

officersyrket. För att eliminera risken för indirekt

diskriminering av kvinnor genom fysiska baskrav som närmast

utestänger dem från officersyrket har Försvarsmakten i stället

tagit fram ett träningskrav. Detta används för närvarande på prov

inom Försvarsmakten för att sedan kunna utvärderas.

Regeringens krav på en påtaglig ökning av andelen kvinnor inom

officersyrket har Försvarsmakten omsatt till ett mål för 2007 som

innebär en 40-procentig ökning. Myndighetens mål är således att

den totala andelen kvinnliga officerare 2007 skall öka från ca 4

till ca 6 %. För att nå detta mål har myndigheten inom ramen för

sin jämställdhetsplan infört speciella rekryteringsåtgärder

riktade till kvinnor.

Regeringens bedömning är att Försvarsmaktens utökade

ansträngningar att rekrytera kvinnor till officersyrket är av

stor betydelse för myndighetens möjligheter att skapa en god

framtida personalförsörjning.

Civilanställda

Avvecklingsmålen för civilanställda har enligt Försvarsmakten

inte nåtts under 2002. Målet var att det skulle finnas 8 220

årsarbetare vid årets slut. Utfallet vid årsskiftet blev ca 9 000

årsarbetare. Orsaken till detta har Försvarsmakten förklarat med

att kärnverksamheten utökats med 255 befattningar och att

Försvarsmaktens logistik har utökats jämfört med den ursprungliga

planen, främst på grund av att Muskövarvet inte överförts till

annan huvudman.

Regeringen anmäler att det pågår en kompetensutveckling för den

civila personalen i olika former.

Personal som nyligen fullgjort värnplikt

Under 2002 har Försvarsmakten anställt ca 450 personer efter

fullgjord värnpliktsutbildning. Personalen har i likhet med

tidigare år huvudsakligen anställts för instruktörsuppgifter och

erfarenheterna av detta är goda. Enligt regeringens mening visar

utvecklingen att det bör vara möjligt att utnyttja och utveckla

befintliga anställningsformer för den personal som Försvarsmakten

anställer för dessa syften.

Internationella bemanningsfrågor

Omfattningen av den internationella verksamheten fortsätter att

öka. Försvarsberedningen har i sina rapporter från februari och

juni 2003 framhållit att bemanningen av de internationella

insatserna är den enskilt viktigaste personalförsörjningsfrågan

inför Försvarsbeslutet 2004. Antalet yrkesofficerare som

tjänstgör utomlands har under året ökat från 500 (2001) till 564

personer, därtill har även antalet reservofficerare som

tjänstgjort ökat från 150 (2001) till 182 personer.

Riksdagen godkände den 9 april 2003 regeringens proposition

Tjänstgöring i utlandsstyrkan (prop. 2002/03:26, bet.

2002/03:FöU2, rskr. 2002/03: 141). Ändringen i lagen (1999:568)

om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten möjliggör för

Försvarsmakten att agera för att fr.o.m. ikraftträdandet av

lagändringarna den 1 juni 2003 utöka arbetsskyldigheten för

anställda i Försvarsmakten till att omfatta tjänstgöring i

utlandsstyrkan.

Arbetsgivarrollen

Personalkostnaderna har enligt Försvarsmakten ökat med ca 500

miljoner kronor under året till ca 11,6 miljarder kronor. Av

ökningen står avvecklingskostnader för personal för ca 400

miljoner kronor. De totala avvecklings-kostnaderna för personal

utgör ca 1,3 miljarder kronor för 2002.

Enligt regeringens bedömning är det viktigt att Försvarsmakten

fortsätter att arbeta med att förbättra sin arbetsgivarroll i

enlighet med det arbete som inletts efter kritik som främst

Riksrevisionsverket riktat mot myndigheten. Även expertgruppen

för studier i offentlig ekonomi har i en rapport från 2001 I

rikets tjänst (Ds 2001:45) granskat löneutvecklingen för

officerare.

Det militära skolsystemet

Försvarshögskolans uppgifter är att utbilda officerare på högre

nivåer medan den grundläggande officersutbildningen och övrig

militär utbildning bedrivs inom Försvarsmakten.

Försvarsmakten konstaterar att både utbildning av officerare vid

militärhögskolor och vid Försvarshögskolan genomförts med gott

resultat samt att skolsystemet i allt väsentligt motsvarar kraven

på en modern utbildning. För samtliga utbildningsprogram

redovisas dock ett lägre antal examinerade elever än vad som

planerats. Försvarsmakten lyfter även fram problem med att

personalförsörja skolor och centrum i en sådan utsträckning att

det medfört sänkta ambitioner för vissa delar av utbildningarna.

Diskriminerings- och mångfaldsfrågor

I arbetet med att förebygga och motverka sexuella trakasserier

redovisar Försvarsmakten att ytterligare 58 lokala rådgivare

utbildats. Totalt är de nu 200 stycken som kan stödja förbanden.

Därutöver har myndighetens centrala arbetsgrupp för stöd och

samtal påbörjat sitt arbete och en nyinrättad utredningsgrupp har

konstituerats.

Inom HBT-området (homosexuella, bisexuella och transpersoner)

pågår projektet Normgivande mångfald som ingår i EU:s

Equalprogram. Projektet kommer att löpa fram till utgången av

2004 och har som syfte att skapa en god nulägesbeskrivning av

situationen inom Försvarsmakten för att utgående från den kunna

ta fram verktyg som kan ge en varaktig attitydförändring. Inom

ramen för kartläggningen inleddes bl.a. en enkätundersökning i

samarbete med Arbetslivsinstitutet som omfattar 3 000 personer,

anställda och totalförsvarspliktiga inom Försvarsmakten.

Försvarsmakten har vidtagit åtgärder som bl.a. bidrar till att

underlätta för religiösa minoriteter inom myndigheten.

Utbildningar kring rasism har genomförts på flera olika nivåer.

Civilt meritvärde

Ett sätt är att öka attraktionskraften för att genomföra

pliktutbildning är att öka det civila meritvärdet av att ha

genomfört en totalförsvarsutbildning.

Mot bakgrund av detta har det inom Försvarsdepartementet

tillsatts en arbetsgrupp med representanter från

Försvarsdepartementet, Försvarsmakten och

Krisberedskapsmyndigheten. Arbetsgruppen har till uppgift att ta

fram ett underlag för regeringens samlade syn på civilt

meritvärde. Arbetet innebär att gruppen bl.a. skall definiera vad

som menas med civilt meritvärde samt presentera riktlinjer för

det fortsatta arbetet. Resultatet från arbetsgruppens arbete

kommer under hösten 2003 att presenteras för riksdagen.

Frivilliga försvarsorganisationer

Vid utgången av 2002 uppgick medlemsantalet i de frivilliga

försvarsorganisationerna till drygt 730 000 personer. Under året

har 21 av totalt 23 av organisationerna haft uppdrag från

Försvarsmakten.

Utbildningsverksamheten har minskat något under året. Antalet

personer med frivilligavtal minskade under året från ca 20 000

till ca 19 300.

De kvalitativa och kvantitativa målen för utbildning har i

huvudsak uppnåtts, medan målen gällande avtalsuppfyllnad inte har

kunnat uppnås. Regeringen anser det vara oroande att

frivilligrörelserna alltjämt inte kan uppnå de mål Försvarsmakten

satt upp i fråga om antalet avtalsbundna.

Under 2002 har Försvarsmakten fördelat organisationsstöd till

frivilliga försvarsorganisationer på ca 53,4 miljoner kronor. Av

dessa medel fick Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) och

Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) drygt 40 %, dvs. ca 11

miljoner kronor vardera. Försvarsmakten utbetalade under 2002

även ersättning för de frivilliga försvarsorganisationernas

utbildningsverksamhet på totalt 127,5 miljoner kronor. Av dessa

uppdragsmedel erhöll CFB 29,5 miljoner kronor, SLK 21,2 miljoner

kronor och Svenska Röda Korset 17,5 miljoner kronor.

Miljöfrågor

Inom ramen för sitt ansvar som sektorsmyndighet har

Försvarsmakten lämnat en samlad miljöredovisning för

försvarssektorn för 2002. Sektorn omfattar Försvarsmakten,

Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets

forskningsinstitut, Försvarshögskolan och Försvarets

radioanstalt. Miljöarbetet inom sektorn har utvecklats under

2002, bl.a. genom att en miljödelegation - med representanter

från ledningen för respektive myndighet i sektorn - har

tillsatts.

Med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen

har försvarssektorn formulerat gemensamma sektorsmål.

Försvarssektorns miljöarbete jämförs i redovisningen med de

nationella miljökvalitetsmålen och med sektorsmålen.

Försvarsmakten konstaterar att utvecklingen - med något undantag

där en entydig förändring inte kan noteras - gått i rätt riktning

avseende samtliga miljökvalitetsmål.

Miljöutbildningen har fortsatt inom sektorns myndigheter, liksom

arbetet med att införa miljöledningssystem. Försvarsmakten har

vidare minskat användningen av farliga kemikalier. Under 2002

kunde således ca 100 kemiska produkter ersättas med mindre

farliga alternativ.

Det internationella samarbetet på försvarsmiljöområdet har

fortsatt under 2002.

Regeringen konstaterar att försvarssektorn bedriver ett

systematiskt och ambitiöst miljöarbete i linje med de

miljökvalitetsmål riksdagen har lagt fast. I det internationella

sammanhanget kan regeringen konstatera att arbetet fortsätter att

utvecklas i en positiv riktning.

Omstrukturering av grundorganisationen

Den omfattande omstrukturering av Försvarsmaktens

grundorganisation som riksdagen beslutade om våren 2000 har i

stort sett slutförts (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,

rskr. 1999/2000:168).

Regeringen gör den sammanfattande bedömningen att

omstruktureringen efter riksdagens beslut våren 2000 i allt

väsentligt har kunnat genomföras i enlighet med den inriktning

statsmakterna har lagt fast. Grundorganisationen fortsätter

därmed att utveckla en effektivare och mer rationell verksamhet.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Under 2002 har arbetet med att utveckla Försvarsmaktens NBC-

skyddsförmåga fortskridit.

Regeringen anser att det är positivt att personal ingående i

utlandsstyrkan skall ha ett grundskydd som kompletteras utifrån

behoven i missionsområdet.

Försvarsmakten har meddelat att NBC-kompaniet inte kommer att

vara fullt operativt förrän 2006, i huvudsak beroende på

tidskrävande materielanskaffning. En tillfällig NBC-insatsstyrka

har dock organiserats i enlighet med regeringens beslut den 25

april 2002 med fast anställd personal ur Försvars-makten och

personal från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Regeringen anser att det är viktigt att NBC-kompaniet organiseras

och blir operativt enligt plan. Den NBC-insatsstyrka som

organiserats av fast anställd personal vid Försvarsmakten och

Totalförsvarets forskningsinstitut för att kunna lämna stöd till

samhället vid en NBC-händelse är enligt regeringen en viktig del

av samhällets beredskap mot NBC-hot.

Ammunitions- och minröjning

Regeringen presenterade för riksdagen genom muntligt meddelande i

kammaren i maj 2002 sin samlade syn på minhantering. Syftet med

detta var att tydliggöra de komplexa frågor som berör minor och

oexploderad ammunition då de berör ett flertal myndigheter och

politikområden. Vidare avsåg regeringen förtydliga

ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet och mellan

myndigheter. I enlighet med den samlade synen på minhantering har

under 2002 en interdepartemental arbetsgrupp för minfrågor

inrättats inom Regeringskansliet. Gruppens huvudsyfte är att

åstadkomma ett samordnat agerande mellan berörda departement och

olika politikområden, såväl nationellt som internationellt. Vid

behov adjungeras även myndighetsrepresentanter till gruppen.

Regeringen har betonat vikten av att det finns en helt klar

ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som är verksamma inom

området minhantering. Viss samordning mellan myndigheter har

pågått under flera år främst inom utbildning, metodik och utbyte

av personal, men även inom områdena forskning, utveckling och

anskaffning av materiel. För att öka samordningen har regeringen

uppdragit åt Försvarsmakten att inrätta en nationell

samverkansgrupp för de myndigheter som arbetar med ammunitions-

och minröjning till lands såväl som till sjöss.

Samverkansgruppens verksamhet påbörjades under 2002 och omfattar

frågor rörande forskning och teknikutveckling,

materielanskaffning, internationella aktiviteter, personalfrågor,

utbildning samt metodutveckling. Enligt regeringsuppdrag skall

gruppen avlägga en lägesrapport senast den 31 oktober 2003 samt

senast den 31 oktober 2004 redovisa en utvärdering av sin

verksamhet.

Regeringen har betonat att berörda myndigheter fortsatt skall

samordna sin verksamhet genom Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrum (Swedec) i Eksjö i syfte att optimalt utnyttja

de resurser som finns inom landet. Sedan 2000 har både

Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket haft personal placerad vid

Swedec. Under året har även personal från Totalförsvarets

forskningsinstitut tillförts i syfte att samordna forskning, både

nationellt och internationellt, samt för att utgöra

expertkompetens. Swedecs personalstyrka uppgår för närvarande

till ca 60 personer.

Under året har Försvarsmakten och Räddningsverket, genom Swedecs

s.k. ammunitionsröjningspool, bidragit med ammunitions- och

minröjningskompetens vid en rad internationella insatser.

Försvarsmakten har under 2002 fortsatt utvecklingen av

ammunitions- och minröjningsförmågan för internationella

fredsfrämjande och humanitära insatser. Ny materiel har tillförts

successivt, bl.a. det svensktillverkade djupminröjningsaggregatet

Scanjack.

Slutligen har regeringen uppdragit åt Försvarsmakten att utreda i

vilken omfattning sjöminröjningssystemets förmåga att spana,

lokalisera och identifiera föremål under ytan kan utnyttjas för

att stödja det civila samhället vid olyckor till sjöss med

farligt gods samt för lokalisering, kontroll och eventuellt

åtgärdande av dumpat miljöfarligt avfall. Detta uppdrag skall

redovisas den 31 oktober 2003.

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Materiel

Under 2002 och första halvåret 2003 har bl.a. följande större

materielsystem tillförts Försvarsmakten:

- JAS 39 A och B,

-

- Artillerilokaliseringsradar Arthur (slutlevererad),

-

- materiel till NBC-kompaniet (pågående),

-

- stridsvagn 122 (slutlevererad),

-

- stridsfordon 90 delserie (slutlevererad),

-

- materiel till den internationella mekaniserade bataljonen och

pansarterrängbilsbataljonen (pågående),

-

- demonstrator splitterskyddat räddnings- och röjningsfordon,

-

- splitterskyddade trupptransportfordon Pansarterrängbil 203

delserie 1 (slutförd),

-

- ledningssystem till förband anmälda till internationella

styrkeregister (pågående),

-

- materiel till marina lednings- och informationssystem

(slutlevererad),

-

- två helikopter 15 interimshelikoptrar,

-

- en korvett av Visbyklass,

-

- två korvetter av Stockholmsklass (genomförd

halvtidsmodifiering),

-

- Torped 62 (pågående),

-

- modifiering av Robot 15 (slutlevererad),

-

- splitterskyddad Stridsbåt 90 (pågående),

-

- TARAS (taktiskt radiosystem för flygstridskrafterna) samt

-

flygburen radar FSR 890 (pågående).

Regeringens bedömning är att tillförseln av bl.a. ovan nämna

större materielsystem ökat Försvarsmaktens operativa förmåga.

Avveckling

Avvecklingen av Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott har under

året genomförts med hög prioritet. Förutom utgallring genom

försäljning och destruktion har avveckling även skett genom t.ex.

överföring till andra statliga myndigheter, gåvor till humanitärt

bistånd samt gåvor inom ramen för bilateralt säkerhetsfrämjande

samarbete med Estland, Lettland och Litauen.

Försvarsmakten har uppdragit åt Försvarets materielverk att sälja

överskottsmateriel. Försäljningen sker genom anbudsförfarande.

Regeringens bedömning är att avvecklingen i stort har genomförts

enligt plan. Därmed ser Försvarsmaktens mål med att avvecklingen

skall vara genomförd senast 31 december 2004 ut att kunna uppnås.

Anläggningar

Följande viktigare anskaffningsverksamhet har genomförts under

året:

- ny sjökabel från Gotland till Gotska Sandön,

-

- nybyggnad av radaranläggning har slutförts,

-

- ombyggnad av stridsledningscentral har i huvudsak fullföljts,

-

- arbete vid flygbaser med bl.a. nya asfaltlager på taxibanor

samt utbyte av banljus har utförts samt

-

- förberedelse för anpassning av vissa bergförråd för FMLOG:s

behov har genomförts.

-

Beträffande avveckling av anläggningar har anläggningar med höga

driftskostnader, anläggningar som är skadliga för miljön och

anläggningar som innebär risk för tredje man prioriterats.

Regeringen har noterat ett betydande underutnyttjande av

anslagsposten. Detta underutnyttjande behöver åtgärdas av både

Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Regeringens bedömning är

att de uppsatta målen inte nåtts.

Forskning, teknikutveckling m.m. (FoT)

Forskning och teknikutveckling bedrivs främst vid Totalförsvarets

forskningsinstitut, Försvarets materielverk och

Försvarshögskolan.

Försvarsmakten har beställt forskning och teknikutveckling inom

bl.a. följande områden:

- Spaningsförmåga och förmåga till informationsinhämtning mot

luft-, yt- och undervattensmål.

-

- Ledningsförmåga på operativ och taktisk nivå genom studier av

nätverksuppbyggnad.

-

- Bekämpningsförmåga på det framtida slagfältet.

-

Skyddsförmåga i en framtida hot- och stridsmiljö.

Totalförsvarets forskningsinstitut har bedrivit försvars- och

säkerhetspolitisk forskning för regeringens behov, NBC-

skyddsforskning samt flygteknisk resurs- och kompetensutveckling.

Regeringen bedömer att utvecklingen inom området forskning och

teknikutveckling är god.

Internationellt materielsamarbete

Det övergripande målet för Sveriges internationella

försvarsmaterielsamarbete är att säkerställa att Försvarsmaktens

behov av materiel kan tillgodoses i alla situationer så att

Försvarsmakten därigenom kan lösa sina uppgifter, såväl

nationellt som internationellt.

Europeiska rådets möte i Thessaloniki ställde sig bakom förslaget

och initiativet avseende inrättandet av ett mellanstatligt organ

för utveckling av försvarsresurser och för forskning, anskaffning

och försvarsmateriel inom EU. I Thessaloniki gavs rådet i uppdrag

att, med relevanta organ, vidta de åtgärder som krävs för att

under 2004 inrätta en kapacitets- och försvarsmaterielbyrå. Såväl

Sveriges gemensamma materielsamarbete med Danmark, Finland och

Norge som det bilaterala samarbetet med dessa länder har fortsatt

varit av stor omfattning. Sveriges bilaterala samarbete med USA

har stor betydelse då USA är världsledande inom de kvalificerade

försvarsteknikområden som Sverige har behov av. Behovet av export

och internationellt materielsamarbete har blivit allt tydligare

som ett medel att säkerställa Försvarsmaktens och

försvarsindustrins kompetens. Den exportstödjande verksamheten

har under året koncentrerats till stöd för bl.a. JAS 39 Gripen,

korvett Visby, flygburet radarsystem Erieye, olika styrda

vapensystem, bepansrade fordon och stridsledningssystem. Vidare

har arbetet med att ta fram en samlad

materielförsörjningsstrategi fortsatt under det gångna

verksamhetsåret.

Insatser

Grundberedskap

Beredskapen har i allt väsentligt upprätthållits enligt de krav

regeringen ställt. Försvarsmakten redovisar att genomförd

verksamhet främst har givit effekt avseende förmåga att möta

begränsade insatser, vidta skyddsåtgärder vid insatser mot civila

och militära mål, möta intrång på vårt territorium, ingripa mot

kränkningar samt avvisa säkerhetshot. Särskilda

beredskapskontroller har genomförts under 2002.

Internationella insatser

FN:s säkerhetsråd har gett ett bemyndigande till Nato samt mandat

för en multinationell fredsstyrka i Kosovo med stöd av kapitel

VII i FN-stadgan. Den internationella fredsstyrkan Kfor har

funnits i Kosovo sedan juni 1999 och leds av Nato. Sverige har

sedan hösten 1999 bidragit med trupp.

Nato har i enlighet med beslut av FN:s säkerhetsråd lett en

multinationell fredsstyrka (Sfor) i Bosnien-Hercegovina sedan

december 1995. Den svenska styrkan har under 2002 sammantaget

bestått av 30 personer.

I början av 2002 fattade riksdagen beslut om att Sverige skulle

delta med trupp i den multinationella fredsstyrkan (ISAF) i

Afghanistan. Från januari till september 2002 har specialförband

svarat för det svenska bidraget. Från och med september 2002

ändrades inriktningen på det svenska bidraget till att omfatta en

Cimicenhet bestående av ca 45 personer.

Sverige har fr.o.m. 2002 haft två samverkansofficerare på plats

vid United States Central Command (US Centcom) i Tampa, Florida.

Regeringen bedömer att säkerheten för de svenska förband som

ingår i ISAF har förbättrats genom den insyn Sverige erhåller med

placeringen vid US Centcom.

Regeringen anser att den internationella verksamheten sammantaget

har genomförts med gott resultat och har bidragit till ökad

förmåga att i samverkan med andra länder planera och genomföra

fredsbevarande operationer samt ökad förmåga att lämna stöd till

fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Verksamheten har även

bidragit till att öka den internationella kompetensen samt att ge

effekt vad avser lednings- och logistikkompetens.

Beredskap för internationella insatser

EU:s utveckling

Vid EU:s toppmöte i Helsingfors 1999 fastställdes den

övergripande styrkemålsättningen för militär förmåga (EU Headline

Goal). Beslutet innebar att EU under 2003 skall vara i stånd att

inom 60 dagar sätta in en militär styrka om upp till 50 000-60

000 soldater samt relevanta sjö- och flygstridskrafter för

krishanteringsinsatser. Dessa styrkor skall kunna underhållas i

ett år och klara av hela skalan av Petersbergsuppgifterna, dvs.

humanitära insatser och räddningsinsatser samt hela spektrumet av

fredsfrämjande insatser. Styrkan skall i första hand kunna verka

i Europa och dess närhet men även globalt.

EU:s krishanteringsförmåga är emellertid mer än bara en militär

insatsförmåga. Sverige strävar efter ett helhetsperspektiv och

att krishantering bör ses som ett begrepp som inkluderar såväl

civila som militära komponenter.

Under 2002 och 2003 har Försvarsmakten lagt ned ett omfattande

arbete på att organisera och utveckla de resurser och förband som

är anmälda till olika internationella styrkeregister såsom EU:s

militära styrkeregister för krishantering, Parp (Partnerskap för

fred, Nato), Unsas och Shirbrig (FN) samt det nordiska

styrkeregistret Nordcaps. Följande förband och enheter med

tillhörande förmåga är anmälda: ledningsresurs med ca 50

stabsofficerare, stabspersonal för civil-militär samverkan, 60

militärobservatörer, två mekaniserade infanteribataljoner, ett

militärpoliskompani, ett ingenjörkompani med ammunitions- och

minröjningsförmåga, ett ubåtsförband, ett korvettförband, ett

marint minröjningsförband, ett spaningsflygförband AJS 37 Viggen

som fr.o.m. 2004 ersätts av ett flygförband JAS 39 Gripen för

spaning och luftförsvar samt ett signalspaningsförband S-102 B.

Kostnaden för att utveckla internationell förmåga i de förband

som är anmälda uppgår till ca 2,8 miljarder kronor för perioden

2000-2003.

Incidentberedskapen har upprätthållits med resurser ur

grundorganisationen i enlighet med ställda krav.

Beredskapshöjningar av både tillfällig och kontinuerlig karaktär

har genomförts för att leda den svenska insatsen inom ramen för

ISAF i Afghanistan och som en följd av attacken den 11 september

2001 i New York. Sammantaget bedömer regeringen att

Försvarsmakten upprätthållit beredskap och upptäckt samt ingripit

mot kränkningar i allt väsentligt i enlighet med de krav

regeringen ställt.

Stöd till samhället

I fråga om Försvarsmaktens uppgift att stärka samhället vid svåra

påfrestningar på samhället i fred har myndigheten på den centrala

nivån deltagit i samverkansmöten med de myndigheter som har ett

särskilt ansvar om en svår påfrestning skulle inträffa. På den

regionala nivån har militärdistrikten anordnat eller deltagit i

regionala samverkansmöten.

Försvarsmakten har vidare samverkat med sjukvården för att

förbereda och klarlägga Försvarsmaktens förmåga att stödja den

civila sjukvården.

Försvarsmakten skall genomföra sitt stöd till samhället inom

ramen för verksamhetsgrenen stöd till samhället. Verksamheten

inrymmer, förutom uppgiften att stärka samhället vid svåra

påfrestningar på samhället, också stöd vid räddningstjänst samt

annat stöd. Försvarsmakten har upprätthållit beredskap för stöd

till samhället genom sin normala verksamhet.

En viktig del i Försvarsmaktens stöd till samhället är stödet med

helikopter. Regeringen anser att det finns skäl att redovisa

detta stöd särskilt. Helikopterflottiljen har upprätthållit

dygnetruntberedskap med helikopter för räddning vid Berga,

Ronneby och Säve i enlighet med avtalet med Sjöfartsverket.

Genom verksamheten har Försvarsmakten utvecklat sin förmåga att

samverka med civila myndigheter och ställa resurser till

förfogande.

Regeringen anser att Försvarsmakten har genomfört verksamheten

inom stöd till samhället på det sätt regeringen avsett.

Regeringen konstaterar att verksamheten är fortsatt av betydelse

för samhället och att gjorda insatser även uppskattas av berörda

människor.

Utskottet

Särskild utredare

Försvarsutskottet beslutade i april 2003 att följa upp och

utvärdera riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001 om

Försvarsmaktens utbildning, förbandsomsättning och beredskap m.m.

Försvarsutskottet beslutade att uppdra åt en särskild utredare

att genomföra utvärderingen.

Utredaren har gått igenom ett omfattande skriftligt material. Han

har vidare intervjuat och ställt frågor till företrädare för

Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Totalförsvarets pliktverk

och Totalförsvarets forskningsinstitut. Bearbetning av detta

material har lett utredaren till bl.a. följande bedömningar och

slutsatser:

- Det av riksdagen förutsatta utbildningssystemet har inte

förverkligats på avsett sätt.

-

- Utbildningsmålen på låga förbandsnivåer har nåtts men det har

getts alldeles för få övningstillfällen där chefer kunnat leda

bataljoner och högre förband.

-

- Värnpliktssystemets legitimitet kommer att ifrågasättas inom en

inte alltför avlägsen framtid.

-

- Förbandsutvecklingen kommer i betydande utsträckning inte att

nå de kvalitativa mål som svarar mot den inriktning som riksdagen

beslutat.

-

- Förbandsutvecklingen kommer under försvarsbeslutsperioden i

kvantitativt avseende till allra största del att följa vad

riksdagen beslutat.

-

- Den viktigaste och övergripande orsaken till diskrepansen

mellan målen för den inriktning som riksdagen har beslutat och

den verklighet som kommer att råda vid utgången av 2004 är att

förändringsarbetet har varit så omfattande och komplext.

-

- Försvarsbeslutet 2000 har varit underfinansierat redan från

början.

-

- Försvarsmakten har inte tillämpat beredskapssystemet i enlighet

med försvarsbeslutets intentioner om krav på operativ förmåga i

olika tidsperspektiv, dvs. en differentierad beredskap.

-

- Regeringens beslut om differentierad beredskap kan ses som

första gången som anpassningsprincipen får ett ordentligt

genomslag i planeringen.

-

- Kraven på operativ förmåga i försvarsbesluten har inte varit

tillräckligt tydliga.

-

- Kriterierna för hur den operativa förmågan skall värderas kan

ifrågasättas.

-

- När det gäller hur den operativa förmågan hittills har

utvecklats är läget förhållandevis bra när det gäller

Försvarsmaktens huvuduppgifter att hävda territoriell integritet

samt att kunna bidra till fred och säkerhet i omvärlden.

-

- Försvarsmaktens förmåga att lösa sin huvuduppgift att försvara

Sverige kan sammantaget inte anses godtagbar.

-

- Att alla förband i framtiden skall kunna uppträda och strida i

en urbaniserad miljö har ännu inte fått något genomslag.

-

Utskottets bedömning och ställningstagande

Utskottet kan konstatera att försvarsbesluten 2000 och 2001 till

följd av de stora säkerhetspolitiska förändringarna har inneburit

omfattande förändringar för Försvarsmakten. Invasionshotet skall

inte längre vara grunden för försvarsplaneringen. Betydelsen av

försvarets medverkan i internationell verksamhet har ökat.

Krigsorganisationen har minskat kraftigt liksom antalet

fredsförband. Den ekonomiska ramen har reducerats. Utredaren har

i sin rapport pekat på en rad omständigheter som gör att

riksdagens beslut om Försvarsmaktens utveckling fram till år 2004

inte kommer att förverkligas på det sätt som riksdagen förutsatte

vid tiden för besluten. Även Försvarsberedningen pekar i sin

rapport Vårt militära försvar - vilja och vägval (Ds 2003:34) i

juni 2003 på allvarliga brister i insatsorganisationen och en

tämligen dålig utvecklingsprognos. Liknande bedömningar gör

Riksrevisionsverket i juni 2003 i sin rapport Försvarets

omstrukturering - granskning av planering och genomförande (RRV

2003:20). Riksdagens revisorer har dessutom genomfört en

granskning av Försvarsmakten utifrån olika aspekter -

Arbetsgivarpolitiken i försvaret (RR 14), Försvarsmaktens

avveckling av överskottsmateriel (RR 18) och Styrning av det

militära försvaret (RR 19). Vidare pågår det inom

Försvarsdepartementet ett särskilt uppföljningsprojekt av

försvarsbesluten. Utskottet ser med stort allvar på den relativt

samstämmiga bild som framträder i olika rapporter. Mot bakgrund

av detta drar utskottet slutsatsen att målet för Försvarsmaktens

förbandsutveckling m.m. fram till år 2004 i stora delar inte

kommer att kunna förverkligas. Utskottet anser det därför

nödvändigt att fortsätta att granska de problem som uppstått i

genomförandet av försvarsbesluten. Den av utskottet initierade

särskilda utredningen kommer därvid att utgöra ett av flera

viktiga underlag. Utskottet avser därför att återkomma i

betänkande under våren 2004 i denna fråga.

Inriktning

Utskottet behandlar här vad regeringen anfört om inriktning av

Försvarsmaktens olika verksamhetsgrenar, utbildning, planering,

materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt

insatser (s. 49-66). Utskottet behandlar också motion Fö219 (v)

yrkandena 2 och 4.

Utskottets bedömning och förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

att förlänga det nuvarande nationella flygtekniska

forskningsprogrammet.

Utskottet anser att regeringen inför det kommande

försvarsbeslutet skall lämna redovisningar om ammunitions- och

minröjningskapaciteten. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Fö219 (v) yrkande 2.

Utskottet anser att de åtgärder som regeringen avser att

genomföra när det gäller de värnpliktigas rättssäkerhet och

kränkningar inom Försvarsmakten är utomordentligt angelägna.

Utskottet har därvid ingen erinran mot att Styrelsen för

psykologiskt försvar övertar uppgifter som Nämnden för

personalvård för totalförsvarspliktiga har och att nämnden läggs

ned. Motion Fö219 (v) yrkande 4 avstyrks.

Propositionen

Utbildning, planering m.m.

Regeringen bedömer att förmågan till väpnad strid skall utgöra

grunden för utbildning, planering m.m. Utbildnings- och

övningsverksamheten bör inriktas mot att öka förmågan att verka

inom ramen för operativt samordnade insatser. Förmågan att

samverka med civila myndigheter bör vara fortsatt hög.

Verksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas så att

utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar sker samordnat inom

Försvarsmakten. Verksamhet och materielanskaffning skall

prioriteras mot förbanden i förbandsgrupp 1 enligt den

differentierade beredskap som regeringen beslutat om. Resurser

för förband i övriga förbandsgrupper skall endast avdelas så att

flexibilitet skapas att innehålla de differentierade

beredskapskraven.

Regeringen anser att förmågan till väpnad strid även fortsatt

skall utgöra grunden för förbandsutbildningen. Förmågan till

väpnad strid utgör en grundläggande förutsättning för att landet

skall kunna försvaras mot ett väpnat angrepp. Förmågan till

väpnad strid innebär även att förmågan att lösa uppgifterna

territoriell integritet och internationella insatser grundläggs.

Regeringen har den 8 maj 2003 beslutat att en differentierad

beredskap för Försvarsmaktens insatsorganisation. Enligt detta

beslut skall bl.a. de förband som har anmälts till

internationella styrkeregister ingå bland de förband som har den

högsta beredskapen (förbandsgrupp 1). Enligt regeringens

uppfattning skall dessa förband prioriteras när det gäller

utbildnings- och övningsverksamhet.

Regeringen menar att följande verksamhet bör prioriteras när det

gäller stridskrafternas förbandsverksamhet:

- att genomföra övning för den operativa ledningen,

-

- att internationella övningsmoment ingår som en naturlig del vid

grundutbildningen och

-

- att genomföra slutövningar med operativt sammansatta

insatsstyrkor.

-

Inom ramen för utvecklingen mot det nätverksbaserade försvaret

skall Försvarsmakten utvecklas mot ett flexibelt insatsförsvar,

med förmåga att agera med högt tempo, hög operativ rörlighet och

förmåga till verkan. Detta bedöms medge bättre utnyttjande och

samordning av omvärldsuppfattning samt tekniska ledningssystem

som medger insats och verkan. Det nätverksbaserade försvaret kan

därför beskrivas utifrån en övergripande indelning av

Försvarsmaktens förmåga i olika avseende i följande delar:

- information och omvärldsuppfattning,

-

- ledning och beslutstöd samt

-

- insats och verkan.

-

Regeringen menar att den fortsatta utvecklingen skall baseras på

utnyttjande av taktiska och tekniska demonstratorer samt

simulatorer.

Regeringen finner det angeläget att utvecklingsprocessens

fortskridande säkras genom en långsiktig personal- och

kompetensförsörjning inom projektorganisationen för utvecklingen

mot ett nätverksbaserat försvar. Utvecklingen mot ett

nätverksbaserat försvar ställer krav på delaktighet och

engagemang inom hela Försvarsmakten såsom vid förband, centrum

och skolor. Genom detta skapas en ökad förståelse för hela

utvecklingsprocessen. Regeringen anser vidare att det är

väsentligt att det råder en balanserad avvägning mellan metodik-,

teknik-, organisations- och personalutvecklingen som skall vara

baserad på erfarenheter och slutsatser inom respektive

utvecklingsprocess. Med anledning av detta beslutade regeringen

den 26 juni 2003 att Försvarsmakten skall genomföra verksamheten

enligt bl.a. dessa riktlinjer.

Under 2004 skall ledningsförband på operativ och taktisk nivå

delta i en större ledningsövning för totalförsvaret. Delar av

lednings- och underhållsförbanden skall vidare delta i regionala

övningar inom armé-, marin- och flygstridskrafterna.

Samlokalisering av Operativa insatsledningen till Uppsala skall

slutföras. Högkvarteret får som en central uppgift att ta fram

det underlag som regeringen och riksdagen behöver för att fatta

beslut om Försvarsmaktens utveckling åren 2005-2007. Antalet

lokala ledningsfunktioner inom FMLOG skall samordnas och

reduceras.

Regeringen anser att planering och genomförande av verksamheten

för arméstridskrafterna bör prioriteras till att utveckla

insatsförmågan hos de förband som är anmälda till internationella

styrkeregister inklusive genomförandet av beslutade

internationella insatser och säkerställandet av insatsförmågan

hos övriga förband avdelade i den högsta förbandsgruppen,

förbandsgrupp 1.

Dessutom bör kompetenser som krävs för utveckling mot det

nätverksbaserade försvaret prioriteras.

Regeringen anser att övningsverksamheten bör prioriteras i ökad

utsträckning mot gemensamma operationer, dvs. där förband ur mer

än en stridskraft ingår.

Regeringen anser att marinstridskrafterna under 2004 fortsatt bör

utvecklas mot operativt behovssammansatta styrkor och mot en ökad

förmåga till samverkan med andra nationers förband samt med

civila myndigheter.

Inriktningen för marinstridskrafterna under 2004 bör vara att

prioritera utbildnings- och övningsverksamheten. Regeringen anser

att det är av vikt att åtminstone en större tillämpad övning med

operativt behovssammansatta styrkor genomförs årligen. Vidare bör

förbanden ha en god incidentberedskap. På motsvarande sätt anser

regeringen att internationella övningar med förband anmälda till

internationella styrkeregister bör prioriteras.

Regeringen anser att marinstridskrafterna även fortsättningsvis

bör utvecklas mot att ingå i ett nätverksbaserat försvar. Vidare

bör utvecklingen av marinstridskrafterna fortsatt inriktas mot

att ge de förband som anmälts till internationella styrkeregister

en internationell förmåga. En förutsättning för att upprätthålla

beredskapskraven för förband anmälda till internationella

styrkeregister är enligt regeringens uppfattning en fortsatt hög

ambitionsnivå inom utbildning, planering och övningsverksamhet

m.m.

Under 2004 skall marinstridskrafterna, i likhet med övriga

stridskrafter, inriktas mot att utveckla insatsförmågan vid de

förband som anmälts till internationella styrkeregister inklusive

genomförandet av beslutade internationella insatser.

För flygstridskrafterna bör vidareutvecklingen av Gripensystemet

fortsätta, liksom den materiella utvecklingen med bl.a.

tillförandet av JAS 39 C/D-plan. Utvecklingen av förmågan att

genomföra långräckviddig precisionsbekämpning skall fortsätta.

Snabbinsatsstyrkan Swafrap C 130 Hercules och Swafrap JAS 39

skall prioriteras avseende materiel, utbildnings- och

övningsverksamhet. Flygstridskrafterna skall fortsätta att delta

i såväl multinationell som bilateral övningsverksamhet i syfte

att förbättra Försvarsmaktens samlade förmåga, främst på högre

konfliktnivåer.

För att uppnå de kvalitativa målen vid flygstridskrafterna och

möjliggöra förmåga till exportstöd, skall övningsverksamheten

inriktas mot en ökning av flygtidsproduktionen samt förmågan att

taktiskt leda luftstridskrafterna.

Helikopterförbanden är inne i en period med stora förändringar.

Detta präglar förbanden, deras utveckling och förmåga i det korta

perspektivet. Inriktningen av helikopterförbanden under 2004 bör

fortsatt vara att utveckla de två helikopterbataljonerna, den ena

med markoperativ huvudinriktning och den andra med sjöoperativ

huvudinriktning.

Successivt kommer de nya helikoptrarna att tillföras

organisationen. Efter en viss försening skall 20 stycken

helikopter 15 börja levereras under 2004. Leveranserna beräknas

pågå till 2007. Leveranserna av 18 stycken medeltunga helikopter

14 skall börja 2005.

Parallellt med anskaffningen kommer merparten av de befintliga

helikoptersystemen och helikoptrarna att avvecklas.

Regeringen vill också erinra om betydelsen av att

helikopterförbanden deltar i internationella övningar. Hittills

genomförda internationella övningar har tillfört förbanden

värdefulla erfarenheter. Regeringen bedömer att anmälan av

helikopterförband till internationella styrkeregister och

deltagande i internationella insatser med helikopterförband

knappast blir aktuellt förrän de två helikopterbataljonerna har

organiserats med nya helikoptrar.

Reformeringen av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem

pågår. Arbetet grundas på den samlade syn på

personalförsörjningen i Försvarsmakten som regeringen redovisade

i propositionen Fortsatt förnyelse av total-försvaret (prop.

2001/02:10, bet. 2001/02:FöU7, rskr. 2001/02:192).

Om än en god grund lagts menar regeringen att

personalförsörjningen även fortsättningsvis bör tillmätas en

central betydelse i försvarsreformen.

Enligt regeringen är tillgången till rätt utbildade, lämpliga och

intresserade personer den enskilt mest gränssättande faktorn när

det gäller möjligheterna att genomföra fredsfrämjande insatser

utomlands med beväpnad trupp. Efterhand som 1980- och 1990-talets

stora värnpliktskullar om 30 000-50 000 utbildade per år blir för

gamla för internationell tjänstgöring måste rekryteringsformerna

förändras så att de beaktar dagens utbildningsvolymer. Regeringen

håller det inte för osannolikt att det kan bli nödvändigt att ge

Försvarsmakten bättre förutsättningar för sin bemanning för att

det även fortsättningsvis skall vara möjligt att ha förband

operativa i ett annat land kort tid efter ett politiskt beslut.

Enligt regeringen har det visat sig att Försvarsmakten

underskattade behovet av anställd personal i underlaget inför det

förra försvarsbeslutet. Vidare har en del av de senaste årens

ekonomiska problem inom Försvarsmakten berott på brister i hur

lönekostnadsutvecklingen prognostiseras. Regeringen menar att det

är nödvändigt att nästa försvarsbeslut kan grundas på ett

underlag som är säkrare än vad underlaget inför det förra

försvarsbeslutet visat sig vara. För att detta skall vara möjligt

är det väsentligt att Försvarsmakten utvecklar de metoder som

används i underlagsarbetet.

Inriktningen är att utbildningsvolymen av totalförsvarspliktiga

som fullgör värnplikt under 2004 skall vara ca 16 000

totalförsvarspliktiga, inklusive 300 korttidsvärnpliktiga

utbildade för hemvärnets behov.

Arbetet för att minska avgångar under grundutbildningen

intensifieras. Det civila meritvärdet av att göra värnplikten

skall öka genom ett arbete som sker i dialog mellan

intressenterna.

Utvecklingsarbetet skall syfta till att motverka mobbning,

trakasserier samt övergrepp mot enskilda. Områden som skall

belysas är bl.a. jämställdhet, sexuella trakasserier, homofobi,

främlingsfientlighet, utbildning, säkerhet, olycksförebyggande

åtgärder samt förhållandet till droger.

Varje fall av avgång under grundutbildningen bland kvinnliga

totalförsvarspliktiga skall analyseras och återrapporteras i

samband med årsredovisningen för 2004 för att identifiera behov

av ytterligare åtgärder.

Regeringen anser det vara av vikt att Försvarsmakten fortsätter

sitt arbete med att definiera behovet av reservofficerare i

insatsorganisationen. Avvecklingen av övertaliga bör ske efter

samråd med de berörda. För att behålla den stora andelen

reservofficerare i utlandsstyrkan bör utbildningsverksamhet inom

detta område befrämjas. Det är också väsentligt att

reservofficerare erbjuds möjlighet att delta vid övningar inom

t.ex. grundutbildningsförband och lednings- och

stabstjänstsövningar.

Regeringen avser att följa utvecklingen rörande placeringen av

reservofficerare i högre chefsbefattningar inom

hemvärnsförbanden.

Möjligheterna att lyckas med strävan att öka andelen kvinnliga

officerare beror i allt väsentligt på hur väl myndigheten lyckas

behålla de kvinnor som rekryteras och om man lyckas skapa en god

rekryteringsbas. Detta innebär att en hög andel kvinnor måste

fullgöra värnplikten med goda erfarenheter och en vilja att

fortsätta inom officersyrket. Jämställdhetsarbetet och en

förändring av attityder blir därför en viktig grund i detta

långsiktiga projekt där den första lite större kullen kvinnliga

officerare kan utexamineras tidigast om några år.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten i dag har en bra inriktning

för sitt arbete inom jämställdhetsområdet. Samtidigt är det

nödvändigt att understryka att strävan att förbättra arbetsmiljön

och förändra ogynnsamma attityder till kvinnliga officerare och

totalförsvarspliktiga inte kan ses som ett avgränsat projekt utan

snarare som en ständigt pågående process. Det är också av

yttersta vikt att jämställdhetsfrågorna ges utrymme och vikt av

myndighetens chefer för att jämställdhetsarbetet skall få

genomslag inom Försvarsmakten. Regeringens bedömning är att

ledarskapet inom myndigheten är avgörande för huruvida kvinnor

och män får samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter hos

Försvarsmakten som arbetsgivare. Regeringen anser därför att

arbetet med att inkorporera genusfrågorna i ledarskapsämnet utgör

en viktig grund för inriktningen inom området.

Förbättrade förutsättningar för kompetensutveckling för civil

personal skall skapas. Vidare skall möjligheterna för den civila

personalen att delta i lämpliga delar av utbildningen vid

Försvarsmaktens skolor samt vid Försvars-högskolan ytterligare

tillvaratas.

Det framtida militära skolsystemet skall utformas för att

tillgodose de kompetensbehov som följer med implementeringen av

det flerkarriärsystem som regeringen redovisat i propositionen

Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10).

Reformarbetet kommer i allt väsentligt att ske inom ramen för det

kommande försvarsbeslutet.

Enligt regeringens bedömning har Försvarsmakten fortsatt att

arbeta med att förbättra sin arbetsgivarroll som inleddes

tidigare efter kritik som främst Riksrevisionsverket riktat mot

myndigheten. Riksdagens revisorer har i en rapport 2002/03:16

Givakt på lönebildningen - arbetsgivarpolitiken inom

Försvarsmakten riktat en viss kritik mot Försvarsmakten i fråga

om lönebildningen vid myndigheten. En modell för mer kontinuerlig

lönekostnadsuppföljning kommer att tas fram av Försvarsmaktens

centrala ledning. Regeringen avser att särskilt följa upp

Försvarsmaktens arbetsgivarroll.

Försvarsmaktens arbete med att motverka och förebygga

trakasserier grundat på t.ex. etnisk tillhörighet, religion eller

sexuell läggning måste på samma sätt som jämställdhetsarbetet

drivas som en ständig process med att förbättra arbetsmiljön och

förändra ogynnsamma attityder.

Projektet Normgivande mångfald inom HBT-området (homosexuella,

bisexuella och transpersoner) kommer att löpa fram till utgången

av 2004. Kartläggningarna inom projektet kommer att ge

Försvarsmakten en god grund i sitt fortsatta arbete med frågorna.

Regeringen bedömer därför att det är nödvändigt för

Försvarsmakten att under 2004 finna lämpliga former för hur dessa

frågor kan integreras i myndighetens kontinuerliga arbete med

ledarskaps- och arbetsmiljöfrågor.

Regeringen bedömer att mångfald bidrar till att höja kvaliteten

inom en verksamhet, att god framtida kompetensförsörjning utgår

från att arbetsgivare kan attrahera den mest kompetenta

arbetskraften utan att exkludera t.ex. kvinnor och personer med

utländsk bakgrund. Mångfalden har dessutom en särskild betydelse

inom försvarssektorn utgående från både folkförankrings- och

demokratiprinciper.

Regeringens inriktning är att ytterligare stärka de

totalförsvarsgemensamma myndigheternas arbete med genus- och

mångfaldsfrågor med särskilt fokus på Försvarshögskolan och

Totalförsvarets pliktverk eftersom dessa myndigheter har något av

en särställning inom totalförsvaret.

Pliktverket skall därför intensifiera sitt arbete med att

motverka ogynnsamma attityder och säkerställa att alla ungdomar,

oaktat exempelvis kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning

känner sig välkomna och respekterade som individer.

Försvarshögskolans roll å andra sidan är unik genom att

myndigheten utbildar och präglar officerare på högre nivåer och

chefer inom totalförsvaret. Om chefer inom det militära försvaret

skall få tillräckliga kunskaper om jämställdhets- och

diskrimineringsfrågor för att kunna bli goda ledare i arbetslivet

är det därför nödvändigt att Försvarshögskolan verkar för att

bidra till detta.

Regeringen anser mot denna bakgrund att myndigheternas arbete med

att motverka och förebygga diskriminering bl.a. grundat på kön,

etnisk tillhörighet eller sexuell läggning särskilt bör granskas

i syfte att klarlägga hur arbetet kan stärkas. Regeringens

intention är att totalförsvaret som helhet skall få en bättre

arbetsmiljö.

Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga

Regeringen bedömer att Nämnden för personalvård för

totalförsvarspliktiga skall läggas ned.

Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga har till

uppgift att genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom

egna initiativ främja personalvård för totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt eller civilplikt. Regeringen utser ordförande,

vice ordförande, ledamöter och sekreterare. Nämnden består av

högst 16 personer. Från anslaget 6:1 betalar Försvars-makten

årligen högst 350 000 kr för ersättning till Nämnden för

personalvård för totalförsvarspliktiga.

Regeringen har för avsikt att inom Styrelsen för psykologiskt

försvar inrätta en funktion för information och vägledning i

rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör

värnplikt eller civilplikt och för utbildningsansvariga. Till

styrelsen skall vara knutet ett råd som skall bistå myndigheten i

dessa frågor. Ledamöterna skall utses av regeringen. Funktionen

kommer således till viss del att bedriva den verksamhet som för

närvarande åligger Nämnden för personalvård för

totalförsvarspliktiga, varför denna nämnd således kan läggas ned

i och med utgången av 2003.

Frivilliga försvarsorganisationer

De frivilliga försvarsorganisationernas utbildning bör utvecklas

och delvis ges ett nytt innehåll så att organisationerna kan

utgöra en kompetensbas för kompletterande utbildning under

normala förhållanden samt vid återtagning av kompetens. Detta

innebär även att de frivilliga försvarsorganisationernas

verksamhet kan komma att begränsas med hänsyn till

Försvarsmaktens uppgifter och förändrade ekonomiska villkor.

Behovet av avtalspersonal från flera av organisationerna bedöms

som fortsatt stort. Regeringen menar att de frivilliga

försvarsorganisationerna fortsatt skall ha till uppgift att förse

vissa av de nationella skyddsstyrkorna med bl.a. förplägnads-,

sjukvårds-, transport-, lednings-, marin- och sambandskompetens.

Utöver detta bedömer regeringen att personal ur de frivilliga

försvarsorganisationerna fortsatt kommer att utgöra en resurs,

t.ex. som instruktörer vid grundutbildning eller som

kompetensutvecklare av totalförsvarspliktiga och befäl. De kommer

även fortsättningsvis att fylla en viktig roll i Försvarsmaktens

och det övriga totalförsvarets folkförankring.

Miljöfrågor

Den enligt regeringen viktigaste uppgiften för Försvarsmakten i

miljöarbetet är att fortsätta att utveckla och fördjupa

sektorsansvaret för ekologisk hållbarhet. Försvarssektorn

bedriver ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete i linje med

de miljökvalitetsmål riksdagen har lagt fast. För att ytterligare

stärka denna utveckling bör Försvarsmakten och övriga myndigheter

inom försvarssektorn även fortsättningsvis ge hållbarhetsarbetet

hög prioritet.

Regeringen anser att Försvarsmakten bör fortsätta att medverka

aktivt i det internationella försvarsmiljöarbetet. Försvarsmakten

och andra totalförsvars gemensamma myndigheter besitter stor

kunskap i försvarsmiljöfrågor. De hittills genomförda insatserna

i Östersjöområdet visar att försvarets insatser är

betydelsefulla. Det är därför angeläget att detta arbete

fortsätter.

Grundorganisationen

Regeringen anser att den hittillsvarande inriktningen av

grundorganisationen bör gälla även för 2004. Försvarsmakten skall

därför fortsätta att anpassa och utveckla grundorganisationen

till att ha den förmåga som krävs för att kunna organisera,

vidmakthålla och stödja de krigsförband och resurser som ingår i

insatsorganisationen. Vidare skall grundorganisationen effektivt

och rationellt kunna hantera alla de åtgärder som krävs för att

utveckla, vidmakthålla eller avveckla personal, förnödenheter,

anläggningar, mark och lokaler vid förband, skolor och centrum.

Inriktningen innebär bl.a. följande för verksamheten under året.

Garnisonen i Uppsala, inklusive verksamheten inom Operativa

insatsledningen, skall utvecklas. Likaså skall verksamheten vid

Malmen med anledning av flygskolan och de nya helikoptersystemen

fortsätta att utvecklas. Försvarsmaktens

ledningsorganisationsförmåga att med kort varsel kunna avdela

personal för att bemanna internationella staber skall

upprätthållas. Härutöver skall Försvarsmaktens logistik utvecklas

vidare mot en ökad rationalitet och effektivitet. Likaledes skall

de organisatoriska förändringarna i Mälardalen fullföljas.

Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning i budgetunderlaget

för 2004 att ett kompetenscentrum för informationsoperationer bör

utvecklas.

Försvarsmaktens mark- och lokalförsörjning skall rationaliseras

vidare.

Regeringen anser att möjligheterna att följa upp och utvärdera

förändringar i grundorganisationen bör förbättras. Regeringen har

därför uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa förslag i detta

avseende. Regeringens inriktning är att återkomma till denna

fråga i 2004 års försvarsbeslut. Regeringen avser också att i

försvarsbeslutspropositionen återkomma till riksdagen i fråga om

grundorganisatoriska förändringar.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Mot bakgrund av de nya säkerhetshoten är det regeringens

uppfattning att det är av stor vikt att Försvarsmakten alltjämt

strävar efter att huvuddelen av NBC-kompaniet skall vara

operativt under 2004. Regeringen anser att åtgärder bör vidtas

för att höja NBC-insatsförmågan stegvis intill dess att NBC-

kompaniet är fullt operativt. Intill dess kompaniet är operativt

anser regeringen att den tillfälliga NBC-insatsstyrkan tills

vidare skall finnas kvar.

Det internationella erfarenhetsutbytet avseende NBC-skydd bör

enligt regeringens uppfattning fortsätta.

Ammunitions- och minröjning

Sverige skall fortsatt vara engagerat i olika internationella

samarbetsforum och verka för regleringar av vapen som ger upphov

till s.k. explosiva lämningar av krig. Att följa, främja och

vidareutveckla de internationella regelverken är ett mål för

regeringen. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för en global

anslutning till Ottawakonventionen och delta aktivt i

förhandlingarna kring ett nytt protokoll till 1980 års

vapenkonvention angående explosiva lämningar av krig. Till detta

kommer att Sverige under 2004 och 2005 har fått i uppdrag att,

inom Ottawakonventionens kommitté för humanitär minröjning och

minröjningsteknik, verka som först rapportör och därefter

ordförandeland.

Regeringen betonar vikten av att samarbetet mellan berörda

myndigheter inom området minhantering fortsatt fördjupas.

Enligt regeringen bör utvecklingen av Swedecs

ammunitionsröjningspooler, bestående av bl.a.

minröjningsspecialister, sjukvårdspersonal, minhundar och

materiel, fortgå enligt plan.

Informationssäkerhet

Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2002:103) som har till

uppgift att lämna förslag angående vissa frågor inom

informationssäkerhetsområdet. Utredningen skall bl.a. lämna

förslag till hur den nationella strategin för

informationssäkerhet skall utvecklas samt hur Sveriges engagemang

i det internationella arbetet inom informationssäkerhetsarbetet

skall utformas.

Regeringens bedömning är att förmågan att motstå

informationsoperationer har ökat i samhället genom de uppgifter

som vissa myndigheter erhållit inom informationssäkerhetsområdet.

Försvarsmaktens ansvar inom informationsoperationsområdet avser

att ha förmåga att skydda sina egna system mot detta.

Informationskrigföring är en offensiv informationsoperation som

kan ske under höjd beredskap. Försvarsmakten skall ha kunskap om

informationskrigföringens offensiva område.

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Regeringen gör bedömningen att materielförsörjningen inklusive

forskning och teknikutveckling bör inriktas så att

Försvarsmaktens operativa behov samt behov av kompetens på

kortare och längre sikt tillgodoses. Särskild vikt bör läggas vid

att skapa förutsättningar för utveckling mot det nätverksbaserade

försvaret samt att kunna möta tänkbara framtida hot.

Materielförsörjningsprocessen, inklusive forskning och

teknikutveckling bör fortsätta att utvecklas bl.a. i syfte att

tydligare koppla materielförsörjningsfrågorna till

Försvarsmaktens långsiktiga utveckling genom ökad spårbarhet samt

pröva olika inriktningar inför försvarsbeslutet. Möjligheterna

till internationella samarbeten bör så långt lämpligt utnyttjas.

Exportstödet bör ges fortsatt hög prioritet och stödja sådan

verksamhet som bidrar till vidmakthållande, vidareutveckling och

utveckling av motsvarande materiel för Försvarsmakten.

Materiel som inte behövs för den framtida insatsorganisationen

bör avvecklas. Avvecklingen bör ske på det sätt som är mest

ekonomiskt fördelaktigt.

En samlad materielförsörjningsstrategi bör tas fram inför

försvarsbeslutet.

Försvarsmaktens anläggningsförsörjning bör anpassas efter

beredskapsbehoven. Anläggningar som inte längre behövs i

insatsorganisationen bör avyttras.

Försvarsmakten kommer att ha ett fortsatt behov av avancerad och

modern materiel för att kunna lösa sina uppgifter. Inte minst

ställer övergången till ett nätverksbaserat försvar krav i detta

avseende. Försvarsmaktens operativa behov på kortare och längre

sikt bör utgöra utgångspunkten för materielförsörjningen.

Utveckling av nya materielprojekt för Försvarsmaktens behov bör

regelmässigt prövas för internationella samarbeten. Planeringen

för Försvars-maktens materielförsörjning bedöms därför komma att

i ökad utsträckning även behöva ta hänsyn till, och samordnas

med, andra staters behov.

Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar i form av förbättrad

information och omvärldsuppfattning, ledning med beslutsstöd samt

insats och verkan är en viktig del i den materiella utvecklingen.

Regeringen menar att det är väsentligt att den framtida

avvägningen mellan behovet av materiel till insatsförbanden

respektive behovet av långsiktig materiell utveckling där

forskning och teknikutveckling (FoT) utgör en viktig del belyses

inför försvarsbeslutet. Regeringen har därför begärt in ett

underlag från Försvarsmakten inför försvarsbeslutet i detta

avseende. Inte minst behovet av inhemsk industriell kompetens bör

beaktas i sammanhanget. En del i den långsiktiga utvecklingen som

bör analyseras är ett ökat utnyttjande av demonstratorer på olika

nivåer. Sådana demonstratorer utgör en väsentlig del i

utvecklingen av förmågan att möta framtida tänkbara hot.

Exportstödet bör fortsätta i syfte att förbättra

förutsättningarna för Försvarsmaktens materielförsörjning.

Avvecklingen av Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott bör

fortsatt ha hög prioritet. I avvägningsprocessen bör särskild

vikt läggas vid möjligheten till optimalt resursutnyttjande på

kort och lång sikt.

Inriktningen är att påbörjat arbete med den samlade

materielförsörjningsstrategin, inkluderande forskning och

teknikutveckling, slutförs inom ramen för försvarsbeslutet.

Ändamålsenligheten med nuvarande metod att peka ut s.k.

strategiska kompetenser bör prövas.

Det nordiska försvarsmaterielsamarbetet fortsätter att utvecklas

och fördjupas.

Sverige skall fortsätta att utveckla sina bilaterala

samarbetsrelationer inom försvarsmaterielområdet med betoning på

våra viktigaste samarbetsländer. Av särskild betydelse är våra

relationer med Norden, USA och Storbritannien samt Frankrike och

Tyskland.

Arbetet inom ramen för sexnationerssamarbetet omfattande Sverige,

Frankrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Tyskland, bedöms

kunna bli av stor betydelse och bör därför utvecklas och

fördjupas.

Försvarsmaterielsamarbetet inom EU utvecklas inte minst genom

inrättande av en kapacitets- och materielbyrå inom EU.

Regeringen föreslår att det nuvarande nationella flygtekniska

forskningsprogrammet förlängs under 2004 och att det statliga

bidraget till finansieringen av programmet skall behållas på en

nivå om högst 30 000 000 kr för 2004.

Regeringen har tidigare beslutat om det nationella flygtekniska

forskningsprogrammet. Det senaste beslutet omfattade perioden

2001-2003, och regeringen beräknade ett totalt statligt bidrag

till finansieringen av programmet om 90 000 000 kr (prop.

2000/01:1, utg.omr. 6, bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:54).

Målet för programmet är att genom stimulans till forskningsarbete

bidra till att svensk flygindustrins kompetens och

konkurrenskraft utvecklas. Programmet omfattar sådan flygteknisk

forskning som är av gemensamt civilt och militärt intresse.

Vidare bidrar programmet till att stärka landets förmåga att

aktivt delta i och dra nytta av internationellt forsknings- och

tekniksamarbete. Projekten inom programmet genomförs i samverkan

mellan flygindustri, universitet och högskola samt

forskningsinstitut.

Regeringen bedömer att programmet har bedrivits på ett effektivt

sätt och att resultaten hittills av programmet är positiva.

Programmets betydelse från försvars- och näringspolitiska

utgångspunkter motiverar enligt regeringen att programmet

fortsätts. Forskningsprogrammet har en programtid på normalt tre

år och nuvarande program går ut vid innevarande års slut.

Regeringen avser att förlänga det nuvarande programmet 2001-2003

med ett år i syfte att möjliggöra att förslag om framtida program

beaktas i samband med beslut om de försvars- och

forskningspolitiska propositionerna.

Regeringen beräknar för 2004 ett statligt bidrag till

finansieringen av programmet om 30 000 000 kr varav 20 000 000 kr

beräknas under utgiftsområde 6 Totalförsvar och anslag 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och 10

000 000 kr beräknas under utgiftsområde 24 Näringsliv och anslag

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling.

Insatser

Regeringen gör bedömningen att ambitionen vad avser

internationell beredskap och internationella insatser även

fortsättningsvis skall vara hög. I dagsläget saknas såväl

verksamhetsmässiga som ekonomiska förutsättningar för att höja

ambitionsnivån. Regeringens viljeinriktning att långsiktigt öka

Sveriges internationella förmåga kvarstår. Sverige bör kunna

delta i fredsfrämjande insatser i enlighet med de krav på

operativ förmåga som riksdagen beslutat, i första hand med

resurser och förband som har anmälts till internationella

styrkeregister.

Försvarsmakten bör upprätthålla beredskap för och kunna genomföra

incidentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och avvisa varje form av

kränkning av svenskt territorium för att hävda rikets

territoriella integritet i luften, till sjöss och på marken.

Försvarsmakten bör ha en sådan förmåga att beredskap kan

upprätthållas och förändras för de krav och inom de tidsramar som

regeringen med hänsyn till omvärldsläget beslutar.

Regeringen anser att den hittillsvarande inriktningen bör ligga

fast. Detta innebär att det är fortsatt angeläget att samhällets

resurser kan utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.

Inriktningen för 2004 för stöd till samhället bör vara följande.

Vid sidan av att medverka i räddningstjänst enligt

räddningstjänstlagen (1986:1102) skall Försvarsmakten bidra till

att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar på

samhället i fred och därvid kunna samverka med andra myndigheter

och ställa resurser till förfogande. Uppgiften att stärka det

svenska samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred

skall inte utgöra en utgångspunkt för Försvarsmaktens utformning

och omfattning.

Internationella insatser

Sverige har deltagit aktivt i den fredsfrämjande verksamheten på

Balkan sedan 1993. Detta visar på Sveriges långsiktiga

engagemang, vilket skall gälla även framgent på Balkan.

Regeringen avser att reducera det svenska bidraget till Kfor

fr.o.m. den 1 januari 2004.

Sverige avser fortsatt delta i Sfor med stabsofficerare och en

underrättelsecell (Swenic). Det fortsatta svenska deltagandet i

Sfor är viktigt inte minst med tanke på diskussionen om ett

eventuellt EU-övertagande av insatsen efter Nato.

Den 31 mars avslutade Nato sin insats i Makedonien och ersattes

då av EU:s första militära krishanteringsinsats, Operation

Concordia. Sverige bidrar med övervakningsteam och

stabsofficerare i styrkan.

Regeringen beslutade i juni 2003 om att fortsatt ställa den

svenska styrkan till ISAF:s förfogande, dock längst t.o.m. den 19

december 2003. Den 11 augusti 2003 övertog Nato ledningen av

ISAF. Formerna för ett eventuellt fortsatt svenskt deltagande i

återuppbyggnaden av Afghanistan under 2004 bereds för närvarande

i Regeringskansliet.

Riksdagen medgav den 16 april 2003 att Sverige ställer en väpnad

styrka till FN:s mission Monucs förfogande i Demokratiska

Republiken Kongo. Regeringen beslutade den 30 april om deltagande

med en flygfältsenhet och stabsofficerare. Inriktningen är att

den svenska flygfältsenheten i Kindu skall avvecklas under

sommaren 2004.

Med riksdagens godkännande fattade regeringen den 19 juni 2003

beslut om insats med svenskt specialförband i Demokratiska

Republiken Kongos östra provins Ituri. Det svenska bidraget har

haft mandat t.o.m. den 1 september 2003.

Beredskap för internationella insatser

Försvarsmakten skall ha en sådan förmåga att beredskap kan

upprätthållas och förändras för de krav och inom de tidsramar som

regeringen med hänsyn till omvärldsläget beslutar. Regeringen

vill lyfta fram övningsverksamheten som en viktig komponent i

Försvarsmaktens förmåga. Att utveckla Försvarsmaktens förmåga att

verka internationellt kräver möjligheter att öva i

internationella sammanhang. Petersbergsuppgifterna bör vara

vägledande vid val och planering av övningar. Nato har erbjudit

länder knutna till Partnerskap för fred att i större utsträckning

delta i Natos egen övningsverksamhet. Regeringen bedömer att

enskilda övningar inom ramen för Partnerskap för fred sannolikt

kan komma att minska i omfattning och konstaterar även att EU

inte bedriver övningsverksamhet på förbandsnivå. Mot denna

bakgrund anser regeringen att Försvarsmakten kan delta i den del

av Natos övningsverksamhet som är öppen för PFF-länder och som är

förenlig med vår svenska militära alliansfrihet. För att uppfylla

behovet av gemensamma övningar anser regeringen vidare att

Försvarsmakten bör medverka i såväl bi- som multilaterala

övningar. Försvarsmakten bör härvidlag prioritera övningar med

medlemsstater i EU eller Nato. Svensk medverkan med förband och

enheter i internationell övningsverksamhet skall i varje enskilt

fall prövas av regeringen.

När det gäller utvecklingen av den internationella förmågan

generellt, vill regeringen anföra följande. Regeringen bedömer

att den internationalisering som Försvarsmakten genomgått

resulterat i värdefulla erfarenheter och en ökad

interoperabilitet. Regeringen anser att uppträdandet vid de

insatser där förband deltagit hållit en hög klass. Ambitionen vad

avser internationell beredskap och internationella insatser skall

dven fortsättningsvis vara hög. I dagsläget saknas såväl

verksamhetsmässiga som ekonomiska förutsättningar för att höja

ambitionsnivån. Regeringens viljeinriktning att långsiktigt öka

Sveriges internationella förmåga kvarstår däremot. En förbättrad

synergi mellan nationell och internationell insatsförmåga är då

av avgörande betydelse. Det nationella försvarets behov skall

påverka utformningen av de förband och kompetenser vi avser bidra

med internationellt. Metoderna att tillvarata erfarenhet och

kompetenser från förband som deltagit i internationella insatser

bör utvecklas. Urvalet av förband som anmälts till

internationella styrkeregister bör fortlöpande ses över.

Mot bakgrund av Försvarsmaktens redovisning avseende de

verksamhetsmässiga förutsättningar för att från 2004 öka förmågan

att delta med förband i internationella insatser samt mot den

redovisade kostnadsutvecklingen menar regeringen att varje ny

anmälan till ett förbandsregister fordrar ett avvägningsarbete

där utveckling av internationell förmåga måste vägas mot andra

behov för insatsorganisationen, t.ex. den mångfald av

förbandstyper Sverige ansett sig behöva upprätthålla som militärt

alliansfri stat.

EU har fått en allt större roll i militär krishantering. Sveriges

ambition att delta i fredsfrämjande verksamhet har höjts i och

med vårt medlemskap i EU och den framväxande

krishanteringsförmågan inom EU. Deltagandet med insats av

militära förband inom ramen för ESFP sker på grundval av

nationella beslut av varje enskilt medlemsland. EU håller vidare

på att utveckla sin snabbinsatsförmåga med en reaktionstid på

5-30 dagar eller mindre som komplement till den militära styrka

om upp till 50 000-60 000 soldater som kan sättas in inom 60

dagar (EU Headline Goal). EU:s insats i DRK visar att EU till

viss del redan har en snabbinsatsförmåga. Tidsförhållandena är

ofta knappa och förutsätter flexibilitet och snabbhet av samtliga

EU:s medlemsländer.

Inom det militära området utgörs kärnan i det nordiska

försvarsrelaterade samarbetet av verksamheten på det

fredsfrämjande området inom samarbetsstrukturen Nordcaps (Nordic

Coordinated Arrangement for Military Peace Support). Sverige

innehar under 2003 ordförandeskapet i Nordcaps. Under 2004 kommer

utvecklingen av krishanteringsstyrkan att fortsätta.

FN har ett behov av snabbt tillgängliga militära enheter.

Stärkandet av FN:s snabbinsatsförmåga har bl.a. skett genom

etablerandet av Shirbrig (The Multinational Standby High

Readiness Brigade for UN Operations). Shirbrig är en

multinationell insatsstyrka med 16 medlemsländer. Samarbetet

syftar till att kunna ställa förband upp till brigads styrka till

FN:s förfogande. Tanken är att en insats med Shirbrig skall pågå

i högst sex månader, varpå en reguljär FN-styrka skall kunna ta

över.

Incidentinsatser

Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar

av territoriet och särskilt i Östersjöområdet skall

upprätthållas. Förmågan skall snabbt kunna ökas i anslutning till

akuta kriser. Därutöver skall förmågan att upptäcka och avvisa

säkerhetshot samt att tidigt kunna upptäcka NBC-insatser i

närområdet vidmakthållas.

Anpassningsförmåga

I och med 1996 års försvarsbeslut introducerades en

anpassningsprincip för det militära försvaret. De styrinstrument

som förutsågs i beslutet har inte fått avsedd verkan, bl.a. har

planering och realiserbarhetsgranskning av beredskapshöjningar

och andra anpassningsåtgärder inte genomförts. Genom regeringens

beslut den 8 maj 2003 om en differentierad beredskap baserat på

en förnyad bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen

förbättras tillämpningen av anpassningsprincipen. Detta kommer

genom differentieringsbeslutet att omfatta en större del av

krigsförbanden och därmed bidra till handlingsfrihet att vid

behov kunna förändra försvarsförmågan med hänsyn till

utvecklingen i omvärlden. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med en redovisning i denna fråga inför nästa

försvarsbeslut.

Grundberedskap

Resurser ur grundorganisationen jämte delar ur

insatsorganisationen skall ha beredskap för att möta de hot som

kortsiktigt kan uppstå i rådande omvärldsläge. Beredskap för

ingripande mot kränkningar av svenskt territorium skall finnas

med kraftsamling till tider och områden där risken för

kränkningar är som störst. Försvarsmakten skall upprätthålla en

sådan beredskap som framgår av ett hemligt regeringsbeslut jämte

ett regeringsbeslut avseende särskild beredskap inom

Försvarsmakten.

Regeringen har den 8 maj 2003 beslutat om en differentierad

beredskap av insatsorganisationen. Innebörden är att endast de

förband som oundgängligen behövs och är lämpade för att möta

såväl okonventionella som konventionella hot i det omedelbara

tidsperspektivet skall ges en hög beredskap. Därmed skapas en

bättre grund för prioritering av resurser mellan förband, vilket

möjliggör ökade satsningar på förband med hög beredskap. Detsamma

gäller för förband avsedda för internationella insatser i

enlighet med vad regeringen anmält till internationella

styrkeregister. Minskade satsningar kan göras på andra delar av

insatsorganisationen som i konsekvens med detta skall ges en

lägre beredskap, dvs. ett eller flera år. Användbarheten och

tillgängligheten mellan insatsorganisationens förband skall

härigenom varieras vad gäller utbildning, övning, utrustning och

personellt innehåll.

Stöd till samhället

Regeringen anser att den hittillsvarande inriktningen bör ligga

fast. Detta innebär att det är fortsatt angeläget att samhällets

resurser kan utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.

Försvarsmakten har många resurser anskaffade för

insatsorganisationen som kan användas även för andra angelägna

ändamål i samhället. Där så är möjligt och det inte påverkar

Försvarsmaktens grundläggande verksamhet negativt bör ett

gemensamt utnyttjande eftersträvas.

Försvarsmakten skall, vid sidan om skyldigheten att medverka i

räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen, i första hand med

grundorganisationens resurser kunna stärka samhället vid svåra

påfrestningar i fred och därvid kunna ställa resurser till

förfogande.

När det gäller annat stöd än enligt uppgiften att stärka

samhället bör Försvarsmakten fortsätta att utveckla sin förmåga

att samverka med civila myndigheter och att kunna lämna stöd till

samhället inom skilda områden i enlighet med räddningstjänstlagen

(1986:1102) och förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd

till civil verksamhet.

Regeringen avser att se till att Försvarsmakten under 2004

fortsätter att utveckla möjligheterna att lämna stöd till

samhället i linje med det arbete myndigheten framgångsrikt har

bedrivit de senaste åren.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Regeringen bedömer att minriktningen mot strategiska

underrättelser av relevans för utrikes-, säkerhets- och

försvarspolitiken bör fortsätta.

Försvarsunderrättelseverksamheten bör också vidareutveckla

förmågan att bidra till det internationella

underrättelsesamarbetet, särskilt såvitt avser det stöd som kan

lämnas till EU. Ytterligare ansträngningar att stödja svensk

trupp och personal i fredsfrämjande och andra internationella

insatser bör göras.

Den tyngdpunktsförskjutning som skett från traditionell militär

förvarning och heltäckande operativ och taktisk förvarning mot

strategiska och icke-militära underrättelser och den vidgade

hotbilden bör fortsätta.

Försvarsunderrättelseverksamheten måste utvecklas för att svara

mot behoven inom ramen för EU.

I takt med att Sveriges deltagande i internationella insatser kan

förväntas öka är det också angeläget att ansträngningar görs att

stödja svensk trupp och annan personal i insatsområdet.

Motionen

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson

m.fl. framhålls att både den militära och den humanitära

ammunitions- och minröjningen har stor betydelse och efterfrågan

inom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna.

Sverige har en bred kunskap och kapacitet inom området. Den av

regeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra

instrument för fortsatt utveckling inom området.

I förra budgetmotionen framkom att det fanns brister inom den

militära ammunitions- och minröjningsförmågan. Dessa brister

kvarstår. I flera omgångar har Vänsterpartiet framhållit

betydelsen av att Försvarsmaktens resurser inom området utökas.

Inför försvarsbeslutet gällande åren 2005-2007 är det av

väsentlig vikt att Sverige förfogar över minröjningsresurser

motsvarande i möjligaste mån de behov som finns med tanke på det

uttalade intresset att utöka de internationella insatserna.

Regeringen bör få i uppdrag att inför försvarsbeslutet redovisa

hur minröjningsresurserna i form av utbildad personal, materiel

och övningar inom Försvarsmakten kan utökas.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

(yrkande 2).

I samma motion hänvisas till att regeringen föreslår att Nämnden

för personalvård för totalförsvarspliktiga (NPT) läggs ned. Det

råd som föreslås till funktionen för information och vägledning i

rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör

värnplikt eller civilplikt kommer till viss del att bedriva den

verksamhet som nu NPT utför enligt regeringen. Det är viktigt att

få en allsidig bild av nämndens verksamhet.

NPT har till uppgift att genom vägledande och rådgivande

verksamhet samt genom egna initiativ främja personalvård för

totalförsvarspliktiga som fullgör civil- eller värnplikt enligt

instruktionen 1994:648. Nämnden består av ledamöter från

riksdagens partier, men också representanter från Pliktverket och

dem som ansvarar för utbildningarna. I nämnden ingår också

representanter från Civil- och Värnpliktsråden. Arbetet genomförs

främst genom besök på utbildningsplatser. Det arbete som nämnden

utfört har haft stor betydelse för de totalförsvarspliktigas

situation. NPT:s styrka och fördel är att alla intressenter har

varit representerade. Vid besöken på olika utbildningsplatser

sker en öppen kommunikation med totalförsvarspliktiga och befäl.

Genom sin breda sammansättning har NPT kunnat besvara frågor, och

totalförsvarspliktiga har därmed fått möjlighet att direkt få

svar och räta ut oklarheter som funnits. Nämnden som kollektiv

har fått en allsidig bild då ledamöterna kompletterat varandra,

och därmed skapas en gemensam bild och en stor samlad kunskap.

En mycket viktig uppgift för NPT är att nämnden kan följa upp

besluten och inriktningarna från riksdagen och myndigheterna vad

gäller t.ex. attityder, säkerhetsfrågor, vapenfrihet,

utlandsengagemang, jämställdhet och få en bild av hur hela

omstruktureringen påverkat de pliktigas situation. Nämnden

besitter en bred kunskapsbank som är och kommer att vara till

nytta för utvecklingen av villkoren för totalförsvarspliktiga. De

rapporter och protokoll som sänds till utbildningsanordnarna och

regeringen samt till den besökta utbildningsplatsen ger möjlighet

för dessa att följa utvecklingen vad gäller de pliktigas

situation och de brister nämnden sett, påpekat och noterat.

Dessa rapporter blir en del av den uppföljning som dessa

instanser behöver för att utveckla verksamheten, inte minst ger

nämnden kontaktvägar in i de olika organisationerna. Om NPT läggs

ned och, i samband med det, den verksamhet som nämnden bedriver

försvinner, förloras en viktig möjlighet att få direktkontakt med

och en bred erfarenhet av hur de totalförsvarspliktigas situation

utvecklas.

Vänsterpartiet ifrågasätter inte att det är viktigt med

rådgivande verksamhet där de totalförsvarspliktiga kan få hjälp

med att lösa konkreta problem. Den inriktning och kompetens som

NPT representerar bör användas som en god resurs. Med sin breda

verksamhet, sammansättning och erfarenhet är den till gagn för

den föreslagna funktionen. Därför föreslås att det råd som

regeringen föreslår skall inrättas för funktionen, inom Styrelsen

för psykologiskt försvar, breddas till att omfatta även de

uppgifter som Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga

nu ansvarar för.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

(yrkande 4).

Utskottet

Nationella flygtekniska forskningsprogrammet

Riksdagen har (bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:54) beslutat om

en statlig finansiering på sammanlagt högst 90 000 000 kr för det

nationella flygtekniska forskningsprogrammet för perioden

2001-2003. Regeringen föreslår nu att det nationella

forskningsprogrammet förlängs under 2004 och att det statliga

bidraget till finansieringen av programmet skall behållas på en

nivå om högst 30 000 000 kr för 2004.

Programmet omfattar sådan flygteknisk forskning som är av

gemensamt civilt och militärt intresse. Det bidrar också till att

stärka landets förmåga att aktivt delta i och dra nytta av

internationellt forsknings- och tekniksamarbete. Utskottet anser

det lämpligt att det nuvarande programmet förlängs med ett år för

att därefter kunna övervägas ytterligare i de kommande försvars-

och forskningspolitiska propositionerna. Riksdagen bör således

godkänna den föreslagna förlängningen av det nationella

flygtekniska forskningsprogrammet.

Ammunitions- och minröjning

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) framhålls att det är

väsentligt att Sverige förfogar över minröjningsresurser för de

behov som finns att utöka de internationella insatserna. Vidare

framhålls i motionen att regeringen bör få i uppdrag att inför

försvarsbeslutet redovisa hur minröjningsresurserna inom

Försvarsmakten kan utökas.

Utskottet har vid flera olika tillfällen, t.ex. i betänkandena

1996/97:FöU1, 1997/98:FöU1, 1998/99:FöU5 och 2001/02:FöU2,

uttalat sig positivt om svenska insatser för minröjning.

Riksdagen har liksom regeringen ansett att det är viktigt att

utvidga det internationella engagemanget för minröjning.

Riksdagen har i det sammanhanget mycket tydligt betonat att

minröjningskompetensen och minröjningskapaciteten är en nationell

resurs.

Utskottet understryker ånyo vikten av det svenska internationella

engagemanget för minröjning och betydelsen av en hög kompetens

inom Försvarsmakten för kvalificerad ammunitionsröjning.

Regeringen bör inför det kommande försvarsbeslutet redovisa

utvecklingen och den fortsatta inriktningen inom dessa områden.

Utskottets uppfattning innebär att kommittémotion Fö219 (v)

yrkande 2 till stor del är tillgodosedd, varför den avstyrks av

utskottet.

Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga

Regeringen anmäler att den har för avsikt att inom Styrelsen för

psykologiskt försvar inrätta en funktion för information och

vägledning i rättsliga frågor för de totalförsvarspliktiga som

fullgör värnplikt eller civilplikt. Till styrelsen skall vara

knutet ett råd som skall bistå myndigheten i dessa frågor. Därmed

kan enligt regeringen Nämnden för personalvård för

totalförsvarspliktiga (NPT) läggas ned.

Vänsterpartiet föreslår i kommittémotion Fö219 (v) att det råd

som regeringen avser att inrätta breddas till de uppgifter som

Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga nu ansvarar

för.

Utskottet har inhämtat från Regeringskansliet att de nya

uppgifter som planeras för Styrelsen för psykologiskt försvar

innebär att styrelsen genom vägledande och rådgivande verksamhet

samt genom egna initiativ skall främja personalvården för

totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt och civilplikt. Det

planeras också att styrelsen skall informera

totalförsvarspliktiga om deras rättigheter under tjänstgöringen

och hur dessa kan tas till vara. Vidare avses det vid styrelsen

inrättas ett råd som skall bistå styrelsen i dess arbete. Rådet

avses få en sammansättning i princip motsvarande den som Nämnden

för personalvård för totalförsvarspliktiga nu har, dvs. med

representanter för riksdagspartier, myndigheter samt företrädare

för värnpliktiga och civilpliktiga. Ledamöterna avses utnämnas av

regeringen. Försvarsministern har nyligen svarat på

riksdagsfrågor om de värnpliktigas rättssäkerhet och om

kränkningar inom Försvarsmakten. Hon har därvid framhållit att

regeringen avser att vidta flera åtgärder inom dessa områden. De

nya uppgifterna för Styrelsen för psykologiskt försvar ingår

enligt försvarsministern bland dessa åtgärder. Försvarsministern

menar i sitt svar också att Styrelsen för psykologiskt försvar i

sitt arbete genom besök vid utbildningsplatser bör skaffa sig en

uppfattning om hur de totalförsvarspliktigas rättigheter

tillgodoses under utbildningen och lämna förslag till

förbättringar vid eventuella brister. Utskottet, som också fått

information av Värnpliktsrådet om dess rapport Värnpliktiga -

andra klassens medborgare?, anser att de åtgärder som regeringen

avser att genomföra är utomordentligt angelägna. Utskottet har

således ingen erinran mot att de uppgifter som Nämnden för

personalvård för totalförsvarspliktiga utför förs över till

Styrelsen för psykologiskt försvar och att nämnden läggs ned. Med

det anförda kan kommittémotion Fö219 (v) yrkande 4 i stort anses

vara tillgodosedd, varför den avstyrks.

Verksamhetsområde Det civila försvaret

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen

anfört om verksamhetsområde Det civila försvaret (s. 66-83).

Utskottet

Regeringen bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka

förmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer.

Omfattning, utgiftsutveckling och mål

Propositionen

Omfattning

I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att

skapa och vidmakthålla samhällets förmåga att motstå ett väpnat

angrepp. Det civila försvaret är därmed inte en organisation utan

den verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att

komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera kriser.

Samhällets planering av åtgärder inom beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred och för höjd beredskap sker

sedan den 1 juli 2002 samordnat inom ramen för sex

samverkansområden: Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning

av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva

ämnen, Ekonomisk säkerhet, Områdesvis samordning, samverkan och

information samt Skydd, undsättning och vård. I områdena ingår

myndigheter som bedriver verksamhet med starkt inbördes samband.

Utgiftsutveckling

År 2002 präglades av ett omfattande förändringsarbete till följd

av den reform som trädde i kraft vid halvårsskiftet i enlighet

med regeringens förslag i propositionen Samhällets säkerhet och

beredskap (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr.

2001/02:261).

Reformen ledde övergångsvis till vissa osäkerheter som bl.a. gav

myndigheterna problem med att prognostisera behov av medel under

första respektive andra halvåret 2002.

För 2002 anvisades 2 013 086 000 kr för verksamheten inom det

civila försvaret. Under året uppgick utgifterna till 1 767 905

000 kr. Anslagssparandet uppgick vid utgången av 2002 till 333

190 000 kr.

Mål

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för

utformningen av resurserna är att

- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning,

säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till

Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår

omvärld,

-

- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

-

- stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra

påfrestningar på samhället i fred.

-

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anför om

omfattning, utgiftsutveckling och mål för det civila försvaret.

Genomförda insatser, resultatbedömning och inriktning

Propositionen

Sammanfattande bedömning

Flertalet myndigheter uppger att grundförmågan inom deras

ansvarsområde var godtagbar vid utgången av 2002.

Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska

kraftnät och Sjöfartsverket uppger emellertid en icke godtagbar

förmåga. Sjöfartsverket har som enda myndighet graderat ned sin

bedömning till icke godtagbar, vilket beror på en försämrad

ledningsförmåga då myndigheten av sanitära skäl tvingats evakuera

från ordinarie lokaler. Statens räddningsverk har höjt sin

bedömning från icke godtagbar till godtagbar inom

räddningstjänstområdet.

Att sammanfatta och bedöma förmågan inom det civila försvaret är

förenat med stor osäkerhet. Förmågan påverkas av olika

omvärldsfaktorer, inte minst den tekniska utvecklingen som leder

till ökad komplexitet och ökat beroende mellan de tekniska

infrastruktursystemen.

Regeringen bedömer att förmågan att motstå ett väpnat angrepp

inom det civila försvaret som helhet efter en tid av anpassning

är godtagbar vid utgången av 2002.

Gränssättande för förmågan och uthålligheten i alla

tidsperspektiv är liksom tidigare förmågan inom områdena

elförsörjning, telekommunikationer och informationssäkerhet. De

kvarstående bristerna i bas- och grundförmågor kan komma att

minskas genom förstärkningar av samhällets samlade förmåga att

förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.

Regeringen avser att i en särskild proposition 2005 återkomma

till frågan om hur samhällets samlade förmåga att förebygga och

hantera svåra påfrestningar och andra allvarliga kriser skall

utvecklas, inklusive totalförsvarets stöd till denna förmåga.

Övergripande inriktning av verksamheten

Den övergripande inriktningen för 2004 överensstämmer med den som

regeringen redovisat i proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse

av totalförsvaret och proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet

och beredskap.

Arbetet med att skapa ett mer robust samhälle skall fortsätta.

Områden av särskild betydelse är el-, tele- och

informationssäkerhet samt skydd mot NBC-händelser.

Det bör vidare kunna vidtas åtgärder under en anpassningsperiod

för att uppnå en tillräcklig förmåga mot väpnat angrepp vid ett

förändrat omvärldsläge.

Samverkansområde Teknisk infrastruktur

Affärsverket svenska kraftnät bedömer att förmågan inom

delområdet Elförsörjning vid utgången av 2002 var icke godtagbar,

dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.

Bedömningen baseras främst på att elsystemets basförmåga behöver

stärkas. Nivån på elberedskapen har avgörande betydelse för det

civila försvarets förmåga. Så gott som alla viktiga

samhällsfunktioner är beroende av en stabil eltillförsel.

Samtidigt är sårbarheten i elsystemet betydande.

Regeringen bedömer förmågan som icke godtagbar, trots att en rad

förbättringsåtgärder inletts under 2002.

Trots att de åtgärder som vidtagits under 2002 bedöms ha

åstadkommit förbättringar inom elförsörjningsområdet samt ökad

förmåga till handlingsfrihet och insatsberedskap, medför

bristerna i elsystemens basförmåga att grundförmågan fortfarande

inte är godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid

utgången av 2001. Förmågan bedöms dock som godtagbar efter en

femårig anpassningsperiod.

Grundförmågan avseende telekommunikationer bedöms vid utgången av

2002 vara icke godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till

nivån vid utgången av 2001. Förmågan bedöms dock kunna bli

godtagbar efter en period av anpassning.

Verksamheten inom informationssäkerhetsområdet är under

uppbyggnad. En viss ökad medvetenhet kan konstateras inom området

men det är ännu för tidigt att dra några slutsatser. Regeringen

avser att under 2005 genomföra en utvärdering av verksamheten.

Förmågan inom delområdet mediedistribution bedöms som godtagbar,

dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.

Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att återkomma i

frågan om den centrala tillsynen av beredskapen för

vattenförsörjningen.

Verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar i den

tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och samhällets

grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på

samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Förmågan inom

områdena elförsörjning, telekommunikationer och

informationsförsörjning är gränssättande för förmågan inom det

civila försvaret.

Inom energiområdet skall myndigheter sträva mot att ha en

etablerad samverkan för att kunna säkerställa elförsörjningen i

hela landet. Åtgärder skall inriktas för att tillgodose

prioriterade samhällsbehov av el vid långvariga och omfattande

störningar i elsystemet. Risken för informationsoperationer och

informationskrigföring får inte underskattas, och därför bör IT-

säkerhets-frågorna ha en framträdande plats i planeringen.

Samverkansområde Transporter

Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var

godtagbar.

Grundförmågan inom delområdet Luftfart bedöms vara icke

godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid utgången

av 2001. Förmågan bedöms dock kunna bli godtagbar efter en längre

period av anpassning. Inom delområdet Banhållning och järnväg

bedöms grundförmågan vid utgången av 2002 som godtagbar, dvs.

oförändrad i förhållande till nivån vid utgången av 2001.

Grundförmågan inom delområdet Vägar bedöms vid utgången av 2002

som godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån vid

utgången av 2001. Grundförmågan inom delområdet Sjöfart bedöms

vid utgången av 2002 som godtagbar. Anledningen till att

regeringen har gjort en annan bedömning än Sjöfartsverket beror

på att bristerna i basförmågan bedöms vara temporära.

Verksamheten skall bedrivas så att transportsystemen är så

utformade att riskerna för störningar minimeras och att de

samhällsviktiga transporter som krävs för att samhällets

grundläggande behov skall kunna tillgodoses vid svåra

påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.

Beredskapsåtgärder inom transportsektorn bör inriktats mot att

minska sårbarheten i samhällsvikiga transport- och

varudistributionssystem. Det förändrade omvärldsläget med minskad

risk för väpnat angrepp och invasion har medfört att beredskapen

inom transportsektorn kan sänkas.

Samverkansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga

kemikalier och radioaktiva ämnen

I de senaste försvarsbesluten har regeringen poängterat behovet

av en allmänt förbättrad NBC-beredskap och att man i detta

sammanhang bör eftersträva en samlad syn på fredshändelser,

terroristaktioner och krig.

Regeringen bedömer förmågan när det gäller spridning av

allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

vid utgången av 2002 som icke godtagbar, trots att en rad

förbättringsåtgärder inletts under 2002. Väsentliga

förstärkningar av NBC-beredskapen pågår sedan ett par år

tillbaka, bl.a. grundade på Ag NBC:s förslag. De viktigaste

förslagen är härvidlag en förbättrad expertberedskap, ett

sammanhållet system för utbildning och övning, ett bättre

samordnat utnyttjande av medicinska laboratorieresurser, en

upprustning av det nationella strålskyddets mät- och

laboratorieorganisation, en förbättrad förmåga till

personsanering och inrättandet av en nationell resurs till stöd

för hantering av mer omfattande NBC-händelser.

Verksamheten skall bedrivas så att riskerna för och

konsekvenserna av spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta

begränsas och att samhällets grundläggande behov av förebyggande

verksamhet och förmåga att hantera inträffade händelser vid svåra

påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp

tillgodoses.

För skydd mot biologiska stridsmedel bör åtgärder mot sabotage

och för medicinsk beredskap prioriteras. Planeringen för att

motstå C-vapenhot bör inriktas mot att samhällsviktiga

verksamheter har överlevnadsskydd och förmåga till indikering.

Samverkansområde Ekonomisk säkerhet

Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var

godtagbar.

Verksamheten skall bedrivas så att riskerna för störningar

minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk

säkerhet kan tillgodoses också vid störningar inom andra vitala

samhällsområden vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller

vid ett väpnat angrepp.

Det bör vidare finnas en kunskap om tänkbara åtgärder under en

anpassningsperiod för att uppnå en tillräcklig förmåga mot väpnat

angrepp vid ett förändrat omvärldsläge. Under 2004 bör

Finansinspektionen fortsätta arbetet och utöka samverkanskretsen

av finansiella företag.

Samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information

Krisberedskapsmyndigheten har bedömt förmågan inom delområdet

Områdes- och informationsansvar som godtagbar vid utgången av

2002, dvs. en förbättring i förhållande till nivån vid utgången

av 2001.

Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var

godtagbar.

Ledningsförmågan har förstärkts genom att de sista fyra regionala

ledningsplatserna har blivit färdigställda så att ledning kan ske

med hög säkerhet i fredstida krissituationer och vid höjd

beredskap. Aktiviteter har även genomförts så att grundförmågan

hos myndigheter och andra aktörer inom krishanteringssystemet har

höjts.

Verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov

av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information

säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på

samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.

Samtliga områdes- och sektorsansvariga organ bör ha en

grundläggande lednings- och handlingsberedskap.

Samverkansområde Skydd, undsättning och vård

Regeringen bedömer att förmågan vid utgången av 2002 var

godtagbar. Brister finns dock inom NBC-området.

En viktig dimension av verksamheten är förmågan till

insatsberedskap. Räddningstjänstens förmåga vid en svår

påfrestning och höjd beredskap är central för samverkansområdets

förmåga. Åtgärder har vidtagits som kommer att medföra

kompetenshöjning av personal inom räddningstjänst, akutsjukvård

och polis samt effektivare räddningsinsatser vid NBC-händelser.

Grundförmågan inom delområdet Befolkningsskydd och

räddningstjänst m.m. bedöms vid utgången av 2002 som godtagbar.

När det gäller grundförmågan inom delområdet Hälso- och sjukvård

samt socialtjänst bedöms den också vid utgången av 2002 som

godtagbar i jämförelse med bedömningen för utgången av 2001.

Mot bakgrund av utvecklingen inom beredskapspolisen och övriga

insatser som gjorts eller planeras i fråga om bl.a. utbildning

för övrig personal bedömer regeringen grundförmågan vid utgången

av 2002 som godtagbar, dvs. oförändrad i förhållande till nivån

vid utgången av 2001. Förmågan att hantera NBC-händelser var vid

utgången av 2002 icke godtagbar. De av Rikspolisstyrelsen

genomförda åtgärderna under 2002 och 2003 för att bättre kunna

hantera NBC-händelser är därför av stor betydelse.

Verksamheten skall bedrivas så att skydds-, räddnings- och

sjukvårdsinsatser snabbt kan genomföras lokalt, regionalt och

nationellt för att minska konsekvenserna för liv, egendom och i

miljö vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett

väpnat angrepp. Förberedelser skall vidtas för att ta emot ett

större antal skydds- och vårdbehövande från katastrof- eller

krigsområden i andra länder.

Insatsberedskapen är en förutsättning för ett framgångsrikt

genomförande av skydds-, räddnings- och sjukvårdsinsatser.

Baserat på de aktuella hot- och riskanalyserna finns behov av att

vidta åtgärder när det gäller hälso- och sjukvårdens uthållighet.

Åtgärder inom samverkansområdet bör vidtas för att säkerställa

hälso- och sjukvårdens insatsberedskap.

Utskottet

Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97 slagit fast

betydelsen av en robust och flexibel infrastruktur, där bl.a.

förmågan inom områdena elförsörjning och telekommunikationer

särskilt framhållits.

Regeringen bedömer förmågan inom både elförsörjning och

telekommunikationer som inte godtagbar.

Utskottet kommer i likhet med vad det tidigare framhållit att

fortsätta sin årliga uppföljning av förmågan inom bl.a. de nu

nämnda områdena. Av den redovisning som regeringen avser att

lämna i budgetpropositionen för 2005 under politikområdet Skydd

och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bör därför

förmågan i de viktiga infrastrukturområdena, såsom bl.a.

elförsörjning och telekommunikationer, redovisas samt vilka

åtgärder som vidtagits för att öka förmågan inom områdena

elförsörjning och telekommunikationer.

Budgetförslag för politikområdet Totalförsvar

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i

budgetpropositionen har anfört om beredskapskredit för

totalförsvaret (s. 17) och anslagen (s. 84-97). Utskottet

behandlar även i anslutning härtill vissa motioner som lämnats

under den allmänna motionstiden, nämligen motionerna Fi240 (fp)

yrkande 17, Fö213 (c) yrkandena 1-3, Fö219 (v) yrkandena 1 och 5,

Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15, Fö259 (m) yrkandena 9-12 och

Fö264 (kd) yrkande 4.

Beredskapskredit för totalförsvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

(punkt 1) om beredskapskredit för totalförsvaret.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för

2004 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i

Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga

förhållanden föreligger.

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i

Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2003, om krig,

krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger.

Regeringen anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende samma

belopp, bör lämnas för 2004. Beredskapskrediten skall säkerställa

att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs

därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel.

Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika delar mellan

det militära och det civila försvaret. Om beredskapskrediten

utnyttjas, avser regeringen att återkomma till riksdagen med

redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten.

Utskottet

Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §) skall

riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet under krig,

krigsfara och andra utomordentliga förhållanden av medel för

rikets försvar. Beredskapskrediten skall säkerställa att en

nödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder som behövs för

att förstärka Sveriges försvarsberedskap - inte förhindras eller

fördröjs på grund av att regeringen inte disponerar erforderliga

medel. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller

regeringens förslag till bered-skapskredit för totalförsvaret.

Anslagen inom politikområdet Totalförsvar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

? godkänner regeringens förslag (punkt 3) till investeringsplan

för Försvarsmakten samt avslår motion Fö259 (m) yrkande 12,

?

? bemyndigar regeringen (punkt 4) att besluta om beställningar av

materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som

inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst

72 500 000 000 kr efter 2004,

?

? godkänner regeringens förslag (punkt 5) till investeringsplan

för Civilt försvar,

?

? godkänner regeringens förslag (punkt 6) att bemyndiga

regeringen att besluta om avtal och beställningar av tjänster,

utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder

för att hantera påfrestningar på samhället i fred, som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 199 000

000 kr efter 2004,

?

? godkänner regeringens förslag att bemyndiga regeringen att i

fråga om beredskapsinvesteringar 2004,

?

a) låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riks-

gäldskontoret på högst 660 000 000 kr (punkt 7),

b) låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgälds-

kontoret på högst 200 000 000 kr (punkt 8),

? fastställer avgiftsuttaget (punkt 9) för finansiering av

åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller

elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2004,

?

? fastställer avgiftsuttaget (punkt 10) för elberedskapsavgiften

till högst 250 000 000 kr under 2004,

?

? godkänner regeringens förslag (punkt 11) att bemyndiga

regeringen att 2004 låta Försvarets materielverk disponera en

kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att

tillgodose behovet av rörelsekapital,

?

? godkänner regeringens förslag (punkt 12) till investeringsplan

för Försvarets materielverk,

?

? godkänner regeringens förslag (punkt 16) till anslag under

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt av-slår

motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c) yrkande 1, Fö219 (v)

yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15 samt Fö259 (m)

yrkandena 10 (i denna del) och 11,

?

? avslår motion Fö259 (m) yrkandena 9 och 10 (i denna del) om

uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m.,

?

? avslår motion Fö264 (kd) yrkande 4 om beredskapsanslag för

internationella insatser,

?

? avslår motion Fö213 (c) yrkandena 2 och 3 om

värnpliktsförmåner,

?

avslår motion Fö219 (v) yrkande 5 om ekonomiskt stöd för civila

myndigheter vid internationella insatser.

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. och anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

Propositionen

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 20 015 736 Anslagssparande 619

448

2003 Anslag 21 281 5651 Utgiftsprognos 21 144 511

2004 Förslag 21 673 554

2005 Beräknat 22 168 5572

2006 Beräknat 22 518 4543

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 21 673 555 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 21 673 554 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för

utvecklingen av insatsorganisationen, planering m.m., insatser

samt försvars-underrättelseverksamhet. Under anslaget finansieras

den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som

Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare

finansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som

kan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella

insatser. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga

försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet, liksom för deras

verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.

Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska

försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens

säkerhetsfrämjande samarbete med Estland, Lettland och Litauen

samt avveckling av materiel.

Regeringens överväganden

Beräkningen av anslaget för 2004 ligger i linje med den av

riksdagen beslutade försvarspolitiska inriktningen.

Regeringen har för avsikt att för 2004 bibehålla innevarande års

ambitionsnivå för de fredsfrämjande truppinsatserna som

Försvarsmakten genomför. Beloppet för anslagsposten beräknas

därmed uppgå till 1 200 miljoner kronor.

Regeringen har beräknat anslaget enligt följande tabell.

Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006 för 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser

m.m.

Tusental kronor

2004 2005 2006

Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget1 21 281 565 21 281 565

21 281 565

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning2 768 777 1 263 780 1 613 677

Beslut -57 918 -57 918 -57 918

Överföring inom utgiftsområde 6 -318 870 -318 870 -318 870

Förslag/beräknat anslag 21 673 554 22 168 557 22 518 454

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.

2002/03:FiU10).

Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under

innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års

statsbudget.

Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.

Anslaget har minskats med 63 554 000 kr avseende regleringsbelopp

för statlig ålderspensionsavgift för 2001. Anslaget har ökats med

5 636 000 kr avseende kompensation för de avgifter som skall

betalas till Riksrevisionen.

Anslaget har minskats med 18 020 000 kr som i stället beräknas

under anslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk. Vidare har anslaget

minskats med 850 000 kr som i stället beräknas under anslaget 6:4

Styrelsen för psykologiskt försvar. Dessutom har anslaget

minskats med 300 miljoner kronor som i stället beräknas under

anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling.

Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 20 535 296 Anslagssparande 2 748

896

2003 Anslag 19 138 9601 Utgiftsprognos 18 975 901

2004 Förslag 18 376 147

2005 Beräknat 18 857 4732

2006 Beräknat 19 286 5513

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 18 382 201 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 18 382 202 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget omfattar utveckling, anskaffning, vidmakthållande och

avveckling av materiel, anskaffning, vidmakthållande och

avveckling av anslagsfinansierade anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Anslaget används också för finansiering av

Försvarets materielverks och Totalförsvarets forskningsinstituts

deltagande i internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och

forskningsområdet. Vidare används anslaget för kostnader för det

nationella flygtekniska forskningsprogrammet samt för det

säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.

Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska

försvarsindustrins exportverksamhet.

För 2004 beräknar regeringen att Försvarsmakten kommer att

disponera avgiftsinkomster om ca 1 097 miljoner kronor. Av dessa

utgör inkomster enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) ca 410

miljoner kronor och övriga avgiftsinkomster ca 687 miljoner

kronor. Därutöver disponerar myndigheten även inkomster för

royaltier, övertalig materiel m.m. som för 2004 beräknas uppgå

till ca 176 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag

till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2004-2006.

Tabell: Investeringsplan

Miljoner kronor

Prognos

2003 Budget

2004 Beräknat

2005 Beräknat

2006

Materiel och anläggningar 18 385 17 346 17 802 18

205

Forskning och teknikutveckling 1 030 1 030 1 055

1 082

Summa investeringar 19 4151 18 376 18 857 19 287

Anslag 19 415 18 376 18 857 19 287

Summa finansiering 19 415 18 376 18 857 19 287

Beloppet är sänkt jämfört med Försvarsmaktens prognos i

delårsrapporten (21 040

mnkr) pga. utgiftsbegränsning för anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning

och teknikutveckling.

Förslaget till investeringsplan avseende materiel omfattar bl.a.

tidigare fattade regeringsbeslut avseende utveckling av

splitterskyddad granatkastare (Amos), serieanskaffning av

artillerigranaten Bonus, anskaffning av Helikopter 14 och

Helikopter 15, anskaffning av korvett av Visbyklass,

anskaffningen av JAS 39 C Gripen, utveckling av Ledsyst T,

utveckling av radarjaktroboten Meteor för Gripen samt

halvtidsmodifiering av minjaktfartyg av Landsortsklass. I planen

ingår likaså objekt som Försvarsmakten fattar beslut om.

Investerings-planen omfattar också beställningar rörande

vidmakthållande av befintliga system.

Avseende anläggningar ingår bl.a. omlokalisering av den Operativa

insatsledningen (OPIL) till Uppsala.

Investeringarna i forskning och teknikutveckling omfattar bl.a.

ett antal tekniska demonstratorprojekt, t.ex. utveckling av

simuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring

och utveckling av demonstrator för NBC-ledningssystem. Vidare

ingår forskning och teknikutveckling rörande främst

ledningsförmåga (närverksbaserat försvar), nya tekniker för

samband och kommunikation, IT-säkerhet, informationskrigföring,

vapenteknisk forskning (bl.a. telekrig), undervattensteknik,

signaturanpassningsteknik samt ballistiskt skydd.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen

att under 2004 för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling besluta om beställningar av

materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling som

inklusive tidigare gjorda beställningar innebär utgifter på högst

72 500 000 000 kr efter 2004.

Tabell: Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2002

utfall 2003

prognos 2004

beräknat 2005

beräknat 2006 -

beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början 70 474 9791 71

087 2281 73 853 0132

Nya förpliktelser 19 165 139 22 180 785 18 520 120

Infriade förpliktelser* -21 476 818 -19 415 000 -20 300

000 - 18 800 000 -53 273 133

Utestående förpliktelser vid årets slut 68 163 3001 73 853

0131,2 72 073 133

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 79 400 000 73 900

000 72 500 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

1 Utestående åtaganden vid årets slut och nästa års början anges

för åren 2002-2004 i

olika prislägen med anledning av att beställningar enligt

avtalen mellan Försvars-

makten och Försvarets materielverk omräknas till nytt prisläge

vid årsskifte.

2 För åren 2004-2006 anges utestående åtaganden vid årets slut

och nästa års början

med samma belopp. Prisomräkningen inkluderas i stället i nya

åtaganden.

Bemyndiganden för Försvarsmaktens materielförsörjning m.m. avser

gjorda och kommande åtaganden i form av beställningar inom

anslaget 6.2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling med ekonomiskt utfall fr.o.m. 2005. För

beställning rörande de objekt som anges i regleringsbrev krävs

regeringsbeslut innan Försvarsmakten får göra någon beställning.

Behovet av bemyndiganden omfattar bl.a. de objekt som regeringen

styr genom objektsramar, dvs. Splitterskyddad granatkastare

(Amos), Måldetekterande artillerigranat (Bonus), Stridsfordon 90,

Stridsvagn 121/122 Leopard, Korvett av Visbyklass, Torpeder,

Spanings- och eldledningsradar ArtE 740, Flygburet radarsystem

890, JAS 39 Gripen, Helikopter 14 och Helikopter 15.

Bemyndigandebehovet omfattar också regeringsobjekt samt objekt

som Försvarsmakten fattar beslut om. Bemyndigandet innefattar

även beställningar rörande vidmakthållande av befintliga system.

I bemyndigandet ingår också bl.a. följande större materielobjekt,

utöver nämnda objektsramar, som redan har beställts eller

planeras att beställas under 2004.

- Delbeställningar av Ledsyst T (Ledningssystemets tekniska grund

- nätverksbaserat försvar),

- Utveckling av nytt pansarskott (NLAW),

- Anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,

- Anskaffning av försvarsmaktsgemensamt högfrekvensradiosystem,

- Renovering och modifiering av Haubits 77B,

- Utveckling och anskaffning av Torped-Mina-Sensor. (Nästa

generations ubåtstorped, mina och undervattenssensor),

- Halvtidsmodifiering av korvett av Göteborgsklass,

- Utveckling av radarjaktroboten Meteor för JAS 39 Gripen,

- Halvtidsmodifiering av minjaktfartyg av Landsortsklass,

- Anskaffning av obemannad luftburen spaningsfarkost (UAV) för

medelhög höjd samt

-

Renovering och modifiering av TP 84 (Herkules).

Bemyndigandet omfattar vidare ett antal objekt inom forsknings-

och teknikutvecklingsområdet, t.ex. utveckling av

simuleringsdemonstrator för informations- och ledningskrigföring

samt utveckling av demonstrator för NBC-ledningssystem. Slutligen

omfattar bemyndigandet även vissa anläggningsåtgärder, t.ex.

Operativa insatsledningen (OPIL) i Uppsala.

Regeringen har beräknat anslaget enligt följande.

Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling

Tusental kronor

2004 2005 2006

Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1 19 163 960 19 163 960

19 163 960

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning2 -64 388 410 884 839 962

Beslut -1 023 001 -1 023 001 -1 023 001

Överföring till annat utgiftsområde -5 000 -5 000 -5

000

Överföring inom utgiftsområdet 304 576 310 630 310 630

Förslag/beräknat anslag 18 376 147 18 857 473 19 286 551

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.

2002/03:FiU10).

Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under

innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års

statsbudget.

Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.

I statsbudgeten för 2003 anvisades 1 miljard kronor i

omställningsbidrag. Anslaget har fr.o.m. 2004 minskats med

motsvarande belopp.

I statsbudgeten för 2003 minskades anslaget engångsvis med 7,9

miljoner kronor till följd av förändringar som hängde samman med

den slutliga justeringen av de statliga avtalsförsäkringarna.

Anslaget har fr.o.m. 2004 ökats med motsvarande belopp. Vidare

har anslaget ökats med 2,5 miljoner kronor som tidigare beräknats

under anslaget 6:7 Försvarshögskolan. Dessutom har anslaget ökats

med 300 miljoner kronor som tidigare beräknats under anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser

m.m. Slutligen har anslaget engångsvis för 2004 minskats med 6

068 000 kr som i stället beräknas under anslaget 6:8 Försvarets

radioanstalt.

Anslaget har minskats med 5 miljoner kronor som i stället

beräknas under utgiftsområde 22, anslaget 37:6 Gemensam

radiokommunikation för skydd och säkerhet.

Motionerna

I Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.

framhålls att försvarets möjligheter att verka i olika

situationer skall vara reell. Därför måste dels den omfattande

avvecklingen av kompetens och materiel hejdas, dels utvecklingen

av delvis ny förmåga forceras. Mot denna bakgrund förordar

motionärerna att försvaret långsiktigt utvecklas på samma

ekonomiska nivå som under de senaste försvarsbeslutsperioderna.

Detta innebär bl.a. att en del moderna förband som nu successivt

avvecklas i stället bör vidmakthållas. Över tiden bör de

omstruktureras för nya uppgifter och förses med ny materiel.

Nödvändiga ambitioner kräver höjda anslag. Förslagen innebär:

- mer omfattande förbandsverksamhet, dvs. fler och större

övningar i högre och sammansatta förband för att utveckla förband

och befäl,

- fler aktiva förband med förmåga att genomföra väpnad strid för

att försvara Sverige och kunna delta i internationella insatser,

- förbättrad rekrytering och utbildning av hemvärnsförband,

- större andel anställda (kontraktsanställda soldater och sjömän)

för att därmed förbättra kvalitet och beredskap i de aktiva

förbanden,

- möjlighet att skapa fler förband totalt sett för att på längre

sikt kunna möta en angripare samt

- anskaffning av lednings-, informations- och sambandssystem för

att snabbare knyta ihop existerande förband i ett enhetligt

operativt system med ökad interoperabilitet.

Anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling tillförs därför en finansiell förstärkning

med 3 miljarder kronor för vart och ett av budgetåren 2004, 2005

och 2006 (yrkande 11 i denna del). Detta möjliggörs genom att

tillföra 2 miljarder vart och ett av åren samt att

internationella insatser finansieras genom biståndsanslaget

(yrkande 10).

Motionärerna anser att ökningen av resurser till utgiftsområdet,

som i första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det

öppna samhället, bör gå till det militära försvaret. Motionärerna

avvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila

delen av totalförsvaret.

Uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som

inriktningen tydliggörs (yrkande 9).

- Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och

vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens

drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de

inriktningar som föreslås.

- Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra

långsiktiga bindningar. Inom anslaget hör anslagsposter som

samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen för

materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt

anställning och utbildning av officerare.

Motionärerna bedömer att vidmakthållandet m.m. av nuvarande

organisation årligen belastar anslaget 6.2 med 5 miljarder

kronor. De förutsätter också att internationella insatser

finansieras genom biståndsanslaget.

Regeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar

under 2003 och 2004 för att begränsa statens utgifter. Detta

berör anslagen 6.1 och 6.2 och omfattar ca 2 miljarder kronor.

Motionärerna motsätter sig detta (yrkande 7).

Mot bakgrund av samma motiv som för ökning av anslaget 6.2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling anser

motionärerna att investeringsplanen skall tillföras 2 000 000 000

kr år 2004 och 2 000 000 000 kr år 2005 samt 2 000 000 000 kr

2006 (yrkande 12).

I Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) framhålls att

försvarsanslaget används något förenklat till två ändamål,

personal och vapen. Folkpartiet följer upp den besparing om 1 000

miljoner kronor som gjordes i dess budgetalternativ från förra

året. Även om regeringen under sommaren fattat beslut om

utgiftsbegränsningar för det militära försvaret på ca 600

miljoner kronor har detta främst drabbat det s.k.

materielanslaget. Innebörden blir att den besparing som

Folkpartiet föreslog förra året ännu är ogjord. Den var riktad

mot det faktum att det tas in och grundutbildas långt fler

värnpliktiga än som behövs för de krigsförband som sätts upp.

Kostnaderna netto för materielavvecklingen bara förra året

uppgick till 730 miljoner kronor. Eftersom det kan antas att

avvecklingen blir minst lika intensiv 2003 och 2004 menar

Folkpartiet att en substantiell besparing är möjlig genom att

avvecklingen stannar upp i avvaktan på ett nytt bättre underlag.

Dock måste ändå medel reserveras för fortsatt förrådsställning.

Av nämnda skäl uppskattas materielanslaget kunna minskas. Utöver

den tidigare miljarden gör Folkpartiet sålunda ytterligare en

besparing genom fördröjd materielavveckling på 350 miljoner

kronor för 2004 (yrkande 17).

I Folkpartiet liberalernas kommittémotion Fö243 (fp) av Allan

Widman m.fl. framhålls att försvarsbudgeten trots en radikalt

ändrad hotbild och omfattande förbandsnedläggelser, i kronor

räknat, är i stort sett oförändrad jämfört med för drygt tio år

sedan. I reella tal handlar det om en minskning med ca 15 %. Mot

denna bakgrund borde utbildningsståndpunkt, utrustning och

beredskap väsentligt förbättrats. Bortsett från en klart

förbättrad standard på materielsidan är detta dock inte fallet.

Tveklöst har Försvarsmakten och regeringen misslyckats med att ge

skattebetalarna god valuta för insatt kapital.

När det gäller materielavvecklingen har Folkpartiet i flera

motioner riktat allvarlig kritik mot regeringen och

Försvarsmaktens handläggning. Till följd av sen start och dålig

planering har avvecklingen av materiel forcerats på ett sätt som

äventyrar en god hushållning med försvarsekonomin. I stället för

en beräknad kostnad om 250 miljoner kronor per år kostade

avvecklingen 730 miljoner kronor netto under 2002! Enligt

Folkpartiets mening är det oförsvarligt att den sista december

2004 skall utgöra bortre gräns för avvecklingen. I avvaktan på

ett bättre underlag från regeringen och en ny tidsplan vill

Folkpartiet att fortsatt avveckling tills vidare avbryts.

Därför anser Folkpartiet det möjligt att minska förbands- och

materielanslagen med 350 miljoner kronor nästa år.

Sedan ett antal år tillbaka genomförs i princip inga

repetitionsövningar i krigsorganisationen. Runt en tredjedel av

den manliga årgången grundutbildas årligen, varefter huvuddelen

sedan placeras i den återstående krigsorganisationen. Efter en

handfull år ersätts de av nya utbildningsomgångar, vilket leder

till att många värnpliktiga förlorar sin krigsplacering innan de

fyller 25 år.

Förfarandet är ett tveklöst slöseri med såväl mänskliga som

ekonomiska resurser. Enbart grundutbildning är relativt sett

dyrare än ett system med repetitionsutbildning. Det är med andra

ord billigare för staten att med regelbundna repetitionsövningar

vidmakthålla kunskap och kompetens än att ständigt grundutbilda

nya generationer värnpliktiga, vilket är ett förhållande som

tydliggörs ju mer tekniskt avancerad som försvarsmaterielen blir.

Samtidigt har naturligtvis vidmakthållandet av en omfattande

grundutbildning givit sysselsättning åt en stor och

arbetskrävande fredstida organisation för försvaret. Även från

politiskt håll har sannolikt arbetsmarknadspolitiska aspekter

spelat in, främst när det gäller antalet värnpliktiga, men även i

fråga om fast anställd personal.

Det finns inget som talar för att en soldat i åldern 35-40 år

skulle vara väsentligt sämre än de mellan 20 och 25 år. På det

moderna slagfältet betyder fysisk prestanda relativt sett mindre.

Om inte annat uppvägs brister härvidlag av andra egenskaper hos

äldre soldater som mognad, psykisk uthållighet m.m.

Avsaknaden av repetitionsövningar har även negativt påverkat

möjligheterna till övning i högre förband. Även om regeringen nu

redovisar viss förbättring vad avser markstridskrafterna är det

allvarligt att det under flera år inte genomförts fullt bemannade

övningar i högre förband än bataljon. De mycket stora övningar

med samverkan mellan olika vapenslag och vapengrenar som är

nödvändiga, både som utbildning och som led i utvärderingen av

försvarsförmågan, omöjliggörs i praktiken. Traditionella

repövningar skulle ge helt andra möjligheter på denna punkt.

Alldeles oavsett dessa nackdelar med att göra sig av med utbildad

personal långt innan "bäst före-datum" utbildar vi i dag långt

fler värnpliktiga än vi behöver för att fylla

krigsorganisationen. Mer eller mindre omedelbart bedömer vi att

antalet som årligen tas ut för grundutbildning kan sänkas till

runt

10 000, vilket motsvarar en minskning med cirka en tredjedel. Om

utbildade soldater behålls i organisationen 30-årsåldern ut är på

sikt ytterligare, betydande minskningar av utbildningsomgångarna

möjliga.

Folkpartiet anser det därför möjligt att sänka såväl förbands-

som materielanslagen med sammanlagt 1 000 miljoner kronor

(yrkande 15).

Även om de internationella insatserna inte ensamma kan motivera

förekomsten av ett omfattande nationellt försvar är de en viktig

angelägenhet för landet humanitärt samt utrikes- och

säkerhetspolitiskt. De erfarenheter som Försvarsmaktens personal

vinner genom deltagande i sådana operationer har också stor

betydelse för den egna försvarsförmågan. Därtill skall

naturligtvis de investeringar som gjorts i det militära försvaret

om möjligt också tas till vara i andra viktiga sammanhang.

Med hänsyn till de vitt skilda politiska intressen som gör sig

gällande i fråga om internationella insatser kan det diskuteras

om de skall finansieras via försvarsanslaget eller de anslag över

vilka Utrikesdepartementet förfogar. Risken med den nuvarande

ordningen är att insatserna utformas av de resurser som försvaret

vid varje tidpunkt kan ställa till förfogande, i stället för av

de egentliga behoven. Det kan leda till att sammansättningen inte

blir optimal för uppgiften och till slöseri med skattemedel.

I sammanhanget är det viktigt att understryka att om

Utrikesdepartementet blir beställare av internationella missioner

måste det nuvarande anslaget i sin helhet föras över från

Försvarsmakten. Anslaget skall hållas väl avskilt från t.ex.

biståndsanslaget. Risken för att biståndspengar används till

väpnade internationella insatser måste elimineras. Frågan bör

göras till föremål för en ny utredning (yrkande 11).

Samtidigt vidhåller Folkpartiet liberalerna att om riksdagen

likväl uttalar att internationella insatser skall ligga kvar

under utgiftsområde 6, skall medlen brytas ut och läggas i ett

särskilt anslag (yrkande 12). Dels därför att detta underlättar

riksdagens kontroll och uppföljning av medelshanteringen, dels

därför att både verksamheterna och de intressen som styr dem i

grunden är olika.

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson

m.fl. påpekas att regeringen angett att försvarspolitiken i högre

utsträckning kommer att behöva samordnas med

utvecklingspolitiken.

Vänsterpartiet delar synen att det behövs en samordning och en

bättre övergripande planering än vad som är fallet i dag. I

internationella insatser förekommer många olika resurser,

militära som civila. Personal från Försvarsmakten,

Räddningsverket, polismyndigheten, Sida samt olika NGO:er, Non-

governmental organizations, m.fl. arbetar ofta inom samma område.

Det behövs en bättre samordning på regeringsnivå för att

förbättra möjligheten att olika delar av den svenska insatsen

förstärker varandra.

Enligt Vänsterpartiets syn får denna samordning dock inte

innebära att man frångår principen att internationella insatser

med militär personal finansieras från anslag 6:1.

Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna (yrkande 1).

I motion Fö213 (c) av Johan Linander och Jörgen Johansson

framhålls att totalförsvarsplikten existerar i dag, men att den

tillämpas högst selektivt. För att mildra de negativa

konsekvenserna av en pliktlagstiftning måste vissa

grundförutsättningar uppfyllas. Till att börja med måste det, vid

ett utnyttjande av en pliktlag, finnas rimliga

grundförutsättningar för ett sådant utnyttjande. Då man från

samhället inskränker människors fri- och rättigheter är det

mycket viktigt att de berörda blir kompenserade såväl ekonomiskt

som socialt för sina insatser. Vidare är det mycket viktigt att

värnplikten skall bygga på den enskildes motivation och skall

vara fylld med ett så pass förmånligt innehåll att den framstår

som ett meningsfullt alternativ till arbete eller studier.

Problemet på senare år har framför allt varit att försvarets

ersättningssystem och bestämmelser inte tillfredsställande följt

med i utvecklingen när antalet värnpliktiga blivit färre, vilket

gjort att orättvisan i pliktsystemet är påtaglig.

I det föregående försvarsbeslutet tycks dock statsmakten äntligen

ha insett att den selektiva tillämpningen av plikten också skall

innebära att den sjunkande skaran av värnpliktiga bör kompenseras

på ett rättmätigt sätt om pliktsystemet skall kunna bli ett

lockande alternativ till arbete och studier. Statsmakten har nu

börjat ändra sin styvmoderliga syn på Sveriges värnpliktiga när

de uttrycker att den enskilde skall känna sig rättvist behandlad

i jämförelse med jämnåriga kamrater som inte genomför

värnpliktstjänstgöring. Arbetet har börjat men då mycket återstår

får arbetet inte stagnera. Det finns fortfarande mycket att göra

innan de värnpliktiga är kompenserade fullt ut på det ekonomiska

och sociala planet.

För att inte värnpliktiga skall fungera som budgetregulatorer då

de värnpliktigas ersättningar och förmåner, såsom t.ex. hemresor,

ständigt står i konkurrens med övriga utgifter inom

Försvarsmakten, bör dessa särskiljas från Försvarsmaktens totala

anslag (yrkande 1).

Värnpliktiga förlorar i dag generellt ekonomiskt på att göra

värnplikten. Dagersättningens syfte är att täcka den

värnpliktiges kostnader för hygienartiklar, tidningar, böcker,

fritidsaktiviteter etc. Höjningen till 66 kr per dag är ett

efterlängtat steg i rätt riktning men räcker ändå inte för att

täcka de värnpliktigas behov eller för att vara ett

konkurrensmässigt alternativ till studier och arbete. Såväl

förplägnadsersättning som helgersättning syftar till att ersätta

värnpliktiga för matkostnader. Förplägnadsersättningen som är 35

kr utgår till den värnpliktige när denne är ledig under vardagar.

Helgersättningen är 25 kr per dag och betalas då den värnpliktige

inte är i tjänst vid helger. Vidare finns det även

måltidsersättning där den värnpliktige får 95 kr om denne är i

tjänst men inte får fri mat. Att staten tror att matkostnaderna

är lägre på helgerna är anmärkningsvärt. Man skall alltså

tillfredsställa de allra mest grundläggande fysiska behoven med

25 kr per dag under helger.

Orimligheten talar för sig själv. Helg-, måltids- och

förplägnadsersättning bör bli ett och samma bidrag, nämligen ett

kostbidrag, då värnpliktiga ej har möjlighet att nyttja den fria

förplägnaden på förbandet.

Det bör utredas om det är möjligt att dagsersättningen och

utryckningsbidraget för de värnpliktiga knyts till den

genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga sektorn

(yrkande 2).

För de värnpliktiga är det mycket viktigt att kunna upprätthålla

sitt sociala nätverk vid sidan av tjänsten. De viktigaste sättet

för den värnpliktige att upprätthålla god kontakt med familj och

vänner är genom telefon, brevförsändelser och elektronisk post.

Därför bör staten säkerställa att alla värnpliktiga har möjlighet

till goda kommunikationer samt att prissubventionera dessa

kostnader (yrkande 3).

I Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) av Erling

Wälivaara m.fl. framhålls att omfattningen av svensk medverkan i

fredsfrämjande insatser i Europa och globalt bör öka som en del i

att stärka den europeiska förmågan. Detta bör ske över hela

skalan från civila förebyggande åtgärder till militära

fredsframtvingande insatser. Behovet i varje enskild mission är

primärt det styrande för vilka enheter som Sverige skall bidra

med. Det pågår en ständig utveckling, och urvalet av de förband

som anmäls till styrkeregistret bör ses över kontinuerligt. De

förband som anmälts hittills har övervägande varit

markstridsgrupper. I framtiden borde både flyg- och

marinstridskrafter komma i fråga. Det krävs en stor flexibilitet

beträffande hur snabbt en insats skall kunna ske. Erfarenheter

visar att även uthålligheten i ett förband bör vara längre än sex

månader under förutsättning att avtalsrättsliga krav upprättas

mellan personal och arbetsgivare.

Totalförsvarets förmåga att delta i internationella insatser är

redan i dag en mycket viktig uppgift som kommer att bli än

viktigare i framtiden. Den utveckling som sker inom EU skall vara

normgivande, samtidigt som optionen att samverka med Nato

fördjupas. Förmågan att samverka med andra länder skall

utvecklas. Särskilt viktigt är fredsfrämjande operationer,

katastrof- och flyktinghjälp, flexibilitet och möjligheter till

snabba insatser.

Multifunktionella fredsfrämjande och humanitära insatser ställer

stora krav på ett nära samspel mellan civila och militära

resurser. Förmågan att delta i fredsframtvingande insatser är

grunden i utvecklingen och utbildningen av olika krigsförband.

Sverige måste på sikt kunna delta i den fredsfrämjande och

humanitära verksamheten på stor bredd med de resurser som står

till förfogande. Kristdemokraterna anser att resurser måste

avsättas, som leder till att Sverige kan avdela förband från alla

försvarsgrenar till internationella operationer. Det är också

viktigt att skapa en balans mellan Försvarsmaktens

internationella åtaganden och dess nationella uppgifter. Ett ökat

anslag av internationella insatser får inte försämra vår

grundläggande försvarsförmåga. Samtidigt ger det internationella

samarbetet och de internationella insatserna en fördjupad

militärstrategisk kunskap som inte kan förringas.

Kristdemokraterna anser därför att det tydligt bör framgå hur

stor andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande

internationella insatser. Planeringen för internationella

insatser bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag (yrkande

4).

Utskottet

Anslagsbelopp och anslagsutveckling

Regeringen redovisar i propositionen sin beräkning av

anslagsbeloppen för 2004 för anslagen 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Utskottet

konstaterar att de av regeringen föreslagna beloppen är helt i

enlighet med den långsiktiga planeringen enligt det av riksdagen

fattade försvarsbeslutet. Utskottet konstaterar vidare att

riksdagen tidigare beslutat om konstruktionen för finansiering av

Försvarsmaktens internationella insatser. Utskottet ser inga skäl

till att nu göra någon annan bedömning av hur finansieringen av

de internationella insatserna skall ske. Utskottet har tidigare

också i övrigt beslutat om anslagsstrukturen inom utgiftsområdet.

I Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.

framhålls att anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och

fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling bör tillföras en finansiell

förstärkning med 3 miljarder kronor för vart och ett av

budgetåren 2004, 2005 och 2006 (yrkande 11 i denna del). Detta

möjliggörs genom att tillföra 2 miljarder vart och ett av åren

samt att internationella insatser finansieras genom

biståndsanslaget (yrkande 10). Moderaterna anser också att

uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som

inriktningen tydliggörs (yrkande 9).

I Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) (yrkande 17)

och i dess kommittémotion Fö243 (fp) (yrkande 15) av Allan Widman

m.fl. framhålls att besparingar bör ske inom anslaget 6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser

m.m. med 733 miljoner kronor och 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling med 617 miljoner kronor, dvs.

totalt 1 350 miljoner kronor. I kommittémotionen framhålls också

att frågan om anslaget för internationella insatser bör föras

över till Utrikesdepartementet bör göras till föremål för en ny

utredning (yrkande 11). Om riksdagen likväl uttalar att

internationella insatser skall ligga kvar under utgiftsområde 6

skall medlen brytas ut och läggas i ett särskilt anslag (yrkande

12).

I Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) av Erling

Wälivaara m.fl. framhålls att det tydligt bör framgå hur stor

andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande

internationella insatser. Planeringen för internationella

insatser bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag (yrkande

4).

Vänsterpartiet framhåller i kommittémotion Fö219 (v) yrkande 1

att internationella insatser med militär personal skall

finansieras från anslaget 6:1.

I motion Fö213 (c) föreslås att de värnpliktigas ersättningar och

förmåner särskiljs från Försvarsmaktens totala anslag (yrkande

1).

I linje med att utskottet ansluter sig till regeringens förslag

till anslagsbelopp för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap

och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling samt att

riksdagen tidigare beslutat om anslagsstrukturen och

anslagskonstruktionen inom utgiftsområde 6, avstyrks

kommittémotion Fö259 (m) yrkandena 9, 10 och 11 (i denna del),

Folkpartiet liberalernas partimotion Fi240 (fp) yrkande 17 och

kommittémotion Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och 15,

Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) yrkande 1,

Kristdemokraternas kommittémotion Fö264 (kd) yrkande 4 samt

motion Fö213 (c) yrkande 1.

Investeringsplan och investeringsbemyndigande

Regeringen redovisar i propositionen en investeringsplan och ett

beräknat behov av bemyndiganden för nya beställningar och för att

kunna likvidera tidigare beställningar. Utskottet har av

företrädare för Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)

härutöver fått en muntlig redovisning av regeringens beräkning av

bemyndigandebehovet och vilka ekonomiska förpliktelser som därvid

knyts till viktigare materielobjekt och system.

Utskottet erinrar om att finansutskottet (bet. 2003/04:FiU11) vid

sin beredning av tilläggsbudget för år 2003, när det gäller

regeringens förslag att under år 2003 för ramanslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

bemyndigas besluta om ett ökat beställningsbemyndigande,

föreslagit riksdagen att avslå regeringens förslag. Riksdagen har

beslutat i enlighet med finansutskottets förslag.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens redovisning

och föreslår därför att riksdagen godkänner investeringsplanen

och lämnar det föreslagna bemyndigandet. Härav följer att

utskottet avstyrker kommittémotion Fö259 (m) yrkande 12 som

föreslår att den av regeringen föreslagna investeringsplanen

tillförs 2 miljarder kronor 2004.

Värnpliktsförmåner

I motion Fö213 (c) föreslås att det bör utredas om det är möjligt

att dagersättningen och utryckningsbidraget för de värnpliktiga

knyts till den genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga

sektorn (yrkande 2). Vidare framförs att staten bör säkerställa

att alla värnpliktiga har möjlighet till goda kommunikationer

samt att prissubventionera dessa kostnader (yrkande 3).

Riksdagen har tidigare avvisat motionsyrkanden om förmåner till

de värnpliktiga med hänvisning till att beslut om dessa

delegerats från riksdagen (se t.ex. bet. 2001/02:FöU1). Utskottet

har ingen annan uppfattning nu, varför motion Fö213 (c) yrkandena

2 och 3 avstyrks.

Anslag 6:3 Krisberedskapsmyndigheten

Propositionen

Under hösten 2002 påbörjades uppbyggnaden av

Krisberedskapsmyndigheten. Detta skall vara avslutat under 2003.

De mest prioriterade områdena under uppbyggnadsfasen är att

utveckla stödet till de geografiskt områdesansvariga.

Anslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 60 112 Anslagssparande 6 388

2003 Anslag 140 0481 Utgiftsprognos 131 499

2004 Förslag 143 331

2005 Beräknat 146 5522

2006 Beräknat 148 8153

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 143 330 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 143 331 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget har i förhållande till 2003 ökats med 512 000 kr

avseende kompensation för de avgifter som skall betalas till

Riksrevisionen.

Motionen

I den Moderata kommittémotionen Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.

framhålls att den ökning av resurser till utgiftsområdet som i

första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det öppna

samhället bör gå till det militära försvaret. Motionärerna

avvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila

delen av totalförsvaret och föreslår att anslaget till

Krisberedskapsmyndigheten minskas med 40 000 000 kr (yrkande 11 i

denna del).

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Krisberedskapsmyndigheten. Detta innebär att kommittémotionen

Fö259 (m) yrkande 11 i denna del avstyrks.

Anslag 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar

Propositionen

En stor del av Styrelsen för psykologiskt försvars uppgifter

övergick den 1 juli 2002 till Krisberedskapsmyndigheten. Kvar hos

Styrelsen blev verksamhet inom områdena massmediernas beredskap,

sprida kunskap om säkerhetspolitik och totalförsvar samt

opinionsundersökningar. Myndigheten utför sedan den 1 januari

2003 även kansligöromålen för Överklagandenämnden för

totalförsvaret. Styrelsen har regeringens informationsuppdrag om

M/S Estonias förlisning.

Anslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter samt

arvoden till ledamöterna i Överklagandenämnden för totalförsvaret

och övriga kostnader för nämndens verksamhet.

Anslaget finansierar den verksamhet som myndigheten genomför inom

områdena massmediernas beredskap, sprida kunskap om

säkerhetspolitik och totalförsvar samt opinionsundersökningar,

dvs. att följa svensk opinions-utveckling av betydelse för

totalförsvaret.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 17 279

000 kr.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 16 898 Anslagssparande 257

2003 Anslag 15 7891 Utgiftsprognos 15 560

2004 Förslag 17 279

2005 Beräknat 17 6482

2006 Beräknat 17 8913

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 17 279 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 17 279 tkr i 2004 års prisnivå.

För att förbättra den enskildes rättssäkerhet vid värnplikt och

civilplikt avser regeringen att inom Styrelsen för psykologiskt

försvar inrätta en funktion för information och vägledning i

rättsfrågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt

eller civilplikt och till stöd för utbildningsansvariga.

Funktionen skall även genom vägledande och rådgivande verksamhet

främja personalvården för totalförsvarspliktiga. Till styrelsen

skall vara knutet ett råd som skall bistå myndigheten i dessa

frågor. Rådet skall ha en liknande sammansättning som nuvarande

Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga. Ledamöterna

skall utses av regeringen.

Anslaget har i förhållande till 2003 ökats med 252 000 kr

avseende kompensation för de avgifter som skall betalas till

Riksrevisionen.

Vidare har anslaget i förhållande till 2003 ökats med 850 000 kr

som tidigare har beräknats under anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,

beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Detta belopp

avser finansiering av dels den nya funktionen för information och

vägledning i rättsfrågor för de totalförsvarspliktiga som fullgör

värnplikt eller civilplikt och utbildningsansvariga (500 000 kr),

dels vägledande och rådgivande verksamhet för främjande av

personalvård som tidigare tilldelats Nämnden för personalvård för

totalförsvarspliktiga (350 000 kr).

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Styrelsen för psykologiskt försvar.

Anslag 6:5 Civilt försvar

Propositionen

Anslaget finansierar verksamhet inom samverkansområdena Teknisk

infrastruktur, Transporter, Spridning av allvarliga smittämnen,

giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen, Ekonomisk säkerhet,

Områdesvis samordning, samverkan och information, Skydd,

undsättning och vård samt viss internationell fredsfrämjande och

humanitär verksamhet. Dessutom finansieras kostnader vad avser

den regionala försöksverksamheten inom det s.k. Gotsamprojektet

från anslaget. Under anslaget beräknas belopp för de frivilliga

försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet liksom för deras

verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 854

960 kr.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 1 756 2401 Anslagssparande 328 836

2003 Anslag 1 891 062 Utgiftsprognos 1 840 286

2004 Förslag 1 854 960

2005 Beräknat 1 885 1922

2006 Beräknat 1 902 0093

1 Avser anslagen 6:3 Funktionen Civil ledning, 6:4 Funktionen

Försörjning med indus-

trivaror, 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,

6:7 Funktionen Ord-

ning och säkerhet, 6:8 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,

6:9 Funktionen Tele-

kommunikationer m.m., 6:10 Funktionen Postbefordran, 6:11

Funktionen Transport-

er, 6:12 Funktionen Energiförsörjning och 6:21 Civilt försvar.

2 Motsvarar 1 843 557 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 825 206 tkr i 2004 års prisnivå.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner regeringens

förslag till investeringsplan för Civilt försvar.

Tabell: Investeringsplan

Tusental kronor

Totalt Anskaffat

t.o.m.

2002 Prognos

2003 Budget

2004

Teknisk infrastruktur 62 530 12 000 25 000 15 530

Transporter 358 165 154 460 54 100 48 045

Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och

radioaktiva ämnen 93 400 0 52 000 14 600

Ekonomisk säkerhet 5 000 3 000 500 500

Områdesvis samordning, samverkan och information 193 990 91

090 25 200 26 800

Skydd, undsättning och vård 292 452 135 000 54 407 44

333

Summa investeringar 1 005 537 395 550 211 207 149 808

Lån 296 222 135 000 98 592 27 418

Anslag 709 315 260 550 112 615 122 390

Summa finansiering 1 005 537 395 550 211 207 149 808

Investeringar under 2004 inom det civila försvaret genomförs inom

samtliga samverkansområden. Huvuddelen av investeringarna är

undantagna från reglerna om lånefinansiering och finansieras i

stället med anslag eller bidrag. Den 26 juni 2003 har regeringen

lämnat ett uppdrag till Krisberedskaps-myndigheten att redovisa

inriktningar för verksamheten inom olika ekonomiska ramar. I

avvaktan på den nya inriktningen för verksamheten inom det civila

försvaret, som regeringen avser att redogöra för i kommande

försvarsbeslut, redovisas därför ingen plan för investeringar

2005 och 2006.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 för ramanslaget 6:5 Civilt försvar besluta om avtal och

beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för

beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra

påfrestningar på samhället i fred som inklusive tidigare gjorda

beställningar innebär utgifter på högst 199 000 000 kr efter

2004.

Tabell: Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2002

utfall 2003

prognos 2004

beräknat 2005

beräknat 2006 -

beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början 268 643 197 192

318 200 - -

Nya förpliktelser 176 352 270 000 77 500 - -

Infriade förpliktelser* 247 803 148 992 198 500 72 500

124 700

Utestående förpliktelser vid årets slut 197 192 318 200 197

200 - -

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 199 000 -

-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Bemyndigandet avser verksamhet som bedrivs inom

samverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Områdesvis

samordning, samverkan och information samt Skydd, undsättning och

vård. Den 26 juni 2003 har regeringen lämnat ett uppdrag till

Krisberedskapsmyndigheten att redovisa inriktningar för

verksamheten inom olika ekonomiska ramar. De långsiktiga

ekonomiska förpliktelserna som staten genom systemet med

bemyndiganden åtar sig bör i avvaktan på den framtida

inriktningen inte öka nämnvärt i avvaktan på

Krisberedskapsmyndighetens förslag.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för

2004 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000

000 kr.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att

för 2004 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i

Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000

000 kr.

Beredskapsinvesteringar inom Statens räddningsverks och

Socialstyrelsens ansvarsområden finansieras med lån i

Riksgäldskontoret. Låneramarna för 2004 skall även täcka tidigare

gjorda beredskapsinvesteringar.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen fastställer

avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot

och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation, som tas

ut i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och

påfrestningar inom telekommunikationsområdet, till högst 100 000

000 kr under 2004.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen fastställer

avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet

med elberedskapslagen (1997:288), för att finansiera

beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av nämnda lag, till

högst 250 000 000 kr under 2004.

Finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och

påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation sker genom att

den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § i

lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation betalar en avgift.

Åtgärder som finansieras genom avgifterna syftar till att säkra

de elektroniska kommunikationernas robusthet.

Inom anslaget har regeringen för 2004 beräknat 259 057 000 kr för

samverkansområdet Teknisk infrastruktur, 100 000 000 kr för

åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid som

gäller elektronisk kommunikation, 250 000 000 kr för

elberedskapsåtgärder, 119 829 000 kr för samverkansområdet

Transporter, 133 653 000 kr för samverkansområdet Spridning av

allvarliga smittämnen, farliga kemikalier och radioaktiva ämnen,

18 167 000 kr för samverkansområdet Ekonomisk säkerhet, 499 308

000 kr för samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och

information, 454 446 000 kr för samverkansområdet Skydd,

undsättning och vård samt 20 500 000 kr för Internationell

verksamhet.

Regeringen har i förhållande till 2003 beräknat anslaget enligt

följande.

Anslaget har minskats med 75 miljoner kronor som i stället

beräknas under utgiftsområde 22, anslaget 37:6 Gemensam

radiokommunikation för skydd och säkerhet. Anslaget har minskats

med 6,1 miljoner kronor 2004, 17,5 miljoner kronor 2005 och 35,9

miljoner kronor 2006. Dessa belopp har i stället beräknats under

anslaget 7:1 Kustbevakningen.

Motionerna

I Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell m.fl.

framhålls att den ökning av resurser till utgiftsområdet som i

första hand krävs för att stå emot framtida hot mot det öppna

samhället bör gå till det militära försvaret. Motionärerna

avvisar således regeringens ökade satsningar inom den civila

delen av totalförsvaret och föreslår att anslaget Civilt försvar

minskas med 510 114 000 kr (yrkande 11 i denna del).

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö219 (v) av Berit Jóhannesson

m.fl. påpekas att regeringen i sin proposition Samhällets

säkerhet och beredskap föreslog att internationella

fredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av

det civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6.

Ett konkret förslag i detta avseende gällde Räddningsverket.

Regeringen öppnade också för möjligheten att andra statliga

myndigheter skulle kunna inkluderas i detta.

Vänsterpartiet följde upp denna fråga genom en motion. Utskottet

bejakade att regeringen, mot bakgrund av erfarenheterna från

Räddningsverket, överväger att också ge andra civila statliga

myndigheter rätt att delta i internationella insatser. Detta blev

utskottets svar på motionen. I föreliggande budgetmotion står

under 4.2:

"Regeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra

påfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra

utgiftsområden om inte insatsen avser

- investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred

som samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap

-

- övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge

samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional

och nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i

fred som under höjd beredskap

-

- viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet."

-

Regeringen har dock inte i texten utvecklat vidare vilka

myndigheter eller vilken omfattning det senare avser.

Vänsterpartiet anser att frågan om de förebyggande civila

internationella insatserna är av stor vikt. De insatsernas syfte

är framför allt att stävja en konflikt och därmed undvika att

denna eskalerar till en väpnad konflikt. Ett ökat engagemang från

svensk sida kräver också ekonomiska resurser. Därför bör

riksdagen ge regeringen i uppdrag att inför det stundande arbetet

med försvarsbeslutet 2005-2007 utveckla möjligheten för och pröva

omfattningen av civila statliga myndigheters rätt att delta i

internationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde

6.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

(yrkande 5).

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Civilt försvar. Detta innebär att Moderaternas kommittémotion

Fö259 (m) yrkande 11 i denna del avstyrks. Utskottet tillstyrker

också vad regeringen föreslår om investeringsplan, bemyndiganden

och avgifter under anslaget 6:5 Civilt försvar.

Försvarsutskottet anförde i betänkande 2002/03:FöU1 Försvar och

beredskap mot sårbarhet följande om civil internationellt

fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet: "I

propositionen anför också regeringen bl.a. att internationella

fredsfrämjande och humanitära insatser som utförs med hjälp av

det civila försvaret bör kunna finansieras över utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Regeringen anser vidare att

utgiftsområdet bör kunna finansiera åtgärder som avser Sveriges

möjligheter att med civila resurser stötta andra länder som

befinner sig i tillstånd av svår påfrestning på samhället i fred.

Utskottet bejakar att regeringen - mot bakgrund av de

erfarenheter som gjorts beträffande Räddningsverket - överväger

att också ge andra civila statliga myndigheter rätt att delta i

internationella insatser." Utskottet har ingen annan uppfattning

nu, varför kommittémotion Fö219 (v) yrkande 5 till viss del är

tillgodosedd. Motionen avstyrks av utskottet.

Försvarets materielverk

Propositionen

Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad myndighet vars

främsta uppgift är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla

materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten.

Försvarets materielverk biträder Försvarsmakten i fråga om

långsiktig materielförsörjningsplanering och

materielsystemkunskap.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för

2004 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i

Riksgäldskontoret på högst 25 000 000 000 kr för att tillgodose

behovet av rörelsekapital.

Försvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för att

finansiera utestående förskott till industrin och övrigt behov av

rörelsekapital.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden

2004-2006.

Tabell: Investeringsplan

Tusental kronor

Prognos 2003 Budget 2004 Beräknat 2005 Beräknat 2006

Investeringar varav

förvaltningsutgifter

provsystem

IT-utveckling

Externa uppdrag

23 340

17 900

67 647

12 730

31 463

14 000

128 774

7 835

29 776

14 000

139 514

7 825

22 601

14 000

89 619

11 800

Summa investeringar 121 617 182 072 191 115 138 020

Lån Riksgäldskontoret 121 617 182 072 191 115 138 020

Summa finansiering 121 617 182 072 191 115 138 020

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om bemyndigande och

investeringsplan för Försvarets materielverk.

Anslag 6:6 Totalförsvarets pliktverk

Propositionen

Personalförsörjningen avseende totalförsvarspliktig personal

stöds av Totalförsvarets pliktverk. Under 2002 mönstrade ca 50

000 män. En kraftig ökning av antalet intresseanmälningar om

antagningsprövning för kvinnor har skett, ca 1 300 jämfört med

närmare 800 året före.

Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för mönstring,

antagningsprövning, inskrivning och stöd under grundutbildning

samt enskilda ärenden inom området. Vidare finansierar anslaget

Totalförsvarets pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och

andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och

service avseende bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs

in för civil- eller värnplikt. Anslaget finansierar därutöver

myndighetens verksamhet i fråga om redovisning av annan personal

inom totalförsvaret samt stöd och service till

utbildningsanordnarna i fråga om totalförsvarspliktigas

tjänstgöring. Dessa verksamheter finansieras även till en del av

avgiftsinkomster.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 223 100 Anslagssparande 45 940

2003 Anslag 220 4781 Utgiftsprognos 233 288

2004 Förslag 245 068

2005 Beräknat 250 7502

2006 Beräknat 254 8393

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 245 068 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 245 068 tkr i 2004 års prisnivå.

Regeringen uppskattar att omkring 235 miljoner kronor av de

budgeterade utgifterna under anslaget för 2004 kan hänföras till

det militära försvaret och omkring 10 miljoner kronor till det

civila försvaret.

Regeringen har i förhållande till 2003 beräknat anslaget enligt

följande.

Anslaget har ökats med 308 000 kr avseende kompensation för de

avgifter som skall betalas till Riksrevisionen. Anslaget har

vidare ökats med 18 020 000 kr som tidigare beräknats under

anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. Ökningen skall finansiera bl.a. beräknade

ökade utgifter på grund av löneökningar, höjda pensionspremier

och ett ökat antal mönstrande.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Totalförsvarets pliktverk.

Anslag 6:7 Försvarshögskolan

Propositionen

Försvarshögskolans uppgifter är att utbilda yrkes- och

reservofficerare på högre nivåer, att kompetensutveckla chefer

för totalförsvarets behov samt att bedriva viss forskning inom

ämnen som nära anknyter till skolans utbild-ningsområden.

Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för forskning och

utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten skall

kunna knytas till utbildningen och tillgodose totalförsvarets

behov.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 32 355 Anslagssparande 602

2003 Anslag 32 0391 Utgiftsprognos 31 840

2004 Förslag 30 399

2005 Beräknat 31 0922

2006 Beräknat 31 5803

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 30 399 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 30 399 tkr i 2004 års prisnivå.

Regeringen har under anslaget beräknat medel för uppbyggnad av

vetenskaplig grund inom de kärnämnen där skolans kompetens är

unik. Beloppet skall motsvara en professur och en

rekryteringstjänst inom vart och ett av dessa ämnen. Anslaget har

också justerats med hänsyn till att Krisberedskapsmyndigheten har

fått det övergripande ansvaret för arbetet med

informationsoperationen.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Försvarshögskolan.

Anslag 6:8 Försvarets radioanstalt

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet med signalspaning som

Försvarets radioanstalt bedriver. Anslaget finansierar också

utveckling av teknisk materiel och metoder som behövs för denna

verksamhet. Vad gäller själva investeringen av teknisk materiel

finansierar anslaget fr.o.m. 2004 endast kapitalkostnaden. Viss

verksamhet inom myndigheten finansieras genom avgifter.

Försvarets radioanstalt skall bidra till att ge förvarning om

förändrade förhållanden i vår omvärld och lämna stöd vid

fredsfrämjande internationella operationer.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 469 467 Anslagssparande -4 782

2003 Anslag 479 3071 Utgiftsprognos 462 321

2004 Förslag 415 325

2005 Beräknat 418 9422

2006 Beräknat 425 9963

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 409 257 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 409 257 tkr i 2004 års prisnivå.

Utredningen om översyn av Försvarets radioanstalt har lämnat sitt

betänkande (SOU 2003:30) och bl.a. föreslagit att finansieringen

av radioanstaltens investeringar ses över. Regeringen anser att

myndigheten på samma sätt som andra statliga myndigheter bör helt

övergå till lånefinansiering av investeringar från den 1 januari

2004. Regeringen har därför vid beräkningen av anslaget i

förhållande till 2003 minskat anslaget med 54 517 000 kr för

2004. Regeringen har uppdragit åt Ekonomistyrningsverket att i

samverkan med Försvarets radioanstalt se över de eventuella

konsekvenser av en övergång till lånefinansiering av

radioanstaltens investeringar som kan uppstå med anledning av

verksamhetens natur. Uppdraget skall redovisas senast den 31

oktober 2003.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Försvarets radioanstalt.

Anslag 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

Propositionen

Anslaget finansierar försvars- och säkerhetspolitisk forskning

för regeringens behov, NBC-skyddsforskning samt flygteknisk

kompetens- och resursutveckling. Kompetensen skall kunna

nyttiggöras utanför totalförsvaret samt som stöd till svensk

industri och vid export av krigsmateriel. Totalförsvarets

forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose totalförsvaret

med forskning, metod- och teknikutveckling samt med

utredningsverksamhet.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 194 245 Anslagssparande 2 475

2003 Anslag 186 7451 Utgiftsprognos 184 137

2004 Förslag 192 162

2005 Beräknat 196 4772

2006 Beräknat 199 4973

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 192 162 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 192 162 tkr i 2004 års prisnivå.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Totalförsvarets forskningsinstitut.

Anslag 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer

Propositionen

Anslaget finansierar utgifter för stöd till den verksamhet som

anges i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.

De frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till

förordningen, får bidrag för den del av deras verksamhet som

främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och

administration, försvarsupplysning, rekrytering,

funktionärsutbildning för den egna organisationen samt

ungdomsverksamhet. Anslaget fördelas av Försvarsmakten och

Krisberedskapsmyndigheten.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 88 265 Anslagssparande -

2003 Anslag 88 2651 Utgiftsprognos 86 058

2004 Förslag 88 265

2005 Beräknat 88 2652

2006 Beräknat 88 2653

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 88 265 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 88 265 tkr i 2004 års prisnivå.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till Stöd

till frivilliga försvarsorganisationer.

Anslag 6:11 Nämnder m.m.

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av Vissa mindre

nämnder samt bidrag till Svenska Röda Korset och till

Centralförbundet Folk och Försvar.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 9 027 Anslagssparande 1 892

2003 Anslag 5 1451 Utgiftsprognos 5 483

2004 Förslag 7 095

2005 Beräknat 7 0952

2006 Beräknat 7 0953

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 7 095 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 7 095 tkr i 2004 års prisnivå.

Utfallet 2002 innebär att anslagsposten Vissa mindre nämnder inte

fullt ut förbrukat sitt anslag. Regeringen bedömer dock att

anslagsförbrukningen kommer öka under kommande år.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om anslag till

Nämnder m.m.

Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar

Utskottet behandlar här vad regeringen har anfört i

budgetpropositionen om politikområdet Skydd och beredskap mot

olyckor och svåra påfrestningar

Omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning, m.m.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar omfattar verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och

verksamhetsområdet Skydd mot olyckor. Inom politikområdet bedrivs

verksamhet som omfattar beredskapen för vissa normala fredstida

olyckor liksom extrema fredstida störningar och olyckor med

omfattande konsekvenser som t.ex. epidemier och allvarliga

smittsamma djursjukdomar, översvämningar samt allvarliga

störningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna. Vad som

har orsakat händelserna spelar mindre roll. Avgörande är i

stället förmågan att kunna motstå störningar och olyckor samt att

kunna hantera konsekvenserna av det inträffade.

Med olyckor menas både olyckor som människan vållat och

naturolyckor där skador kan förorsakas på människa, på egendom

eller i miljö.

Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och

skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor

enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), lagen (1982:821) om

transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt ett

antal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet

omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och

andra naturolyckor. Statens räddningsverk lämnar under vissa

villkor ersättning till kommuner och statliga myndigheter för

vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda

räddningsinsatser. Myndigheter inom det sjätte utgiftsområdet som

bedriver verksamhet med stöd av nämnda författningar är Statens

räddningsverk och Kustbevakningen. Inom politikområdet skall

vidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och

tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att

en svår påfrestning på samhället i fred inträffar. Genom att höja

förmågan inför fredstida extrema situationer ökas också

grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp och en god grund

skapas för de åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.

Verksamhet bedrivs inom de samverkansområden som beskrivs under

verksamhetsområdet Det civila försvaret.

Utgiftsutveckling

Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar finansierar utgiftsområdet verksamhet som Statens

räddningsverk bedriver inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor

samt Kustbevakningens verksamhet. Åtgärder inom

verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finansieras i huvudsak via

andra utgiftsområden än utgiftsområde 6.

Regeringen anser att verksamheten inom verksamhetsområdet Svåra

påfrestningar liksom i dag bör finansieras av andra

utgiftsområden om inte insatserna avser:

investeringar avseende svåra påfrestningar på samhället i fred

som samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd beredskap,

övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att ge

samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på lokal, regional

och nationell nivå för såväl svåra påfrestningar på samhället i

fred som höjd beredskap samt

viss internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.

I dessa fall bör åtgärder finansieras av verksamhetsområdet Det

civila försvaret, anslaget 6:5 Civilt försvar. Regeringen gav i

november 2002 Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att i samverkan

med berörda myndigheter inkomma med ett underlag som gör det

möjligt att bedöma kostnaderna för de åtgärder som vidtas inom

olika utgiftsområden när det gäller beredskapen mot svåra

påfrestningar på samhället i fred samt övergripande inriktning

för samverkansområdena.

Tabell: Utgiftsutvecklingen inom politikområdet

Miljoner kronor

Utfall

2002 Anslag

2003 1 Utgifts-prognos

2003 Förslag

anslag

2004 Beräknat

anslag

2005 Beräknat

anslag

2006

Anslag 7:1 Kustbevakningen 533 548 537 622 648 674

Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder för jordskred och andra olyckor

29 25 26 25 25 25

Anslag 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

31 38 40 20 20 20

Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor 608 612 604 621

628 638

Totalt för politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar 1 201 1 223 1 207 1 288 1 321

1 357

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

Mål för politikområdet

Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och

svåra påfrestningar är att minska risken för och konsekvenserna

av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska

lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra

länder.

Politikens inriktning

Regeringen anser att samhället skall ha beredskap inför alla slag

av hot och risker. Regeringen vill betona vikten av att åtgärder

vidtas i den normala verksamheten varefter kompletterande

etgärder vidtas för beredskapen mot svåra påfrestningar på

samhället i fred samt för höjd beredskap.

Det är verksamheten som bedrivs varje dag i samhället som är

grunden för vår förmåga att hantera stora kriser. För att vi

skall kunna leva säkrare krävs att samhällets alla aktörer

arbetar tillsammans mot samma mål. Om inte sjukvård, äldreomsorg,

kommunal och statlig räddningstjänst, polis, teknisk

infrastruktur och mycket mer fungerar i vardagen kommer dessa

inte heller att fungera vid svåra påfrestningar och krig.

Arbetet inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor kommer att

präglas av en minskad detaljreglering, införandet av nationella

mål, förebyggande arbete och en förändrad utbildningsstruktur,

förändringar som presenterats för riksdagen våren 2003. Syftet är

att det skall ske färre olyckor i Sverige, färre människor skall

skadas eller dödas. Dessutom skall miljön utsättas för mindre

påfrestningar till följd av olyckor och det skall även

fortsättningsvis finnas ett stort förtroende för samhällets

räddningstjänst.

Verksamheten inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor

och svåra påfrestningar skall präglas av att den är en del av

vårt samhälle. En mycket viktig aspekt i detta arbete är att fler

kvinnor och människor med olika etnisk bakgrund skall engageras.

I alla de olika svåra situationer som uppstår i samhället och som

kan uppstå måste all den kunskap och erfarenhet som finns i

samhället tas till vara. Arbetet kommer under 2004 att fortsätta

mot diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ursprung

eller religion och för ökad jämställdhet inom politikområdet.

Insatser inom politikområdet

I maj 2003 lämnade regeringen proposition 2002/03:119 Reformerad

räddningstjänstlagstiftning till riksdagen. I propositionen

lägger regeringen fram förslag till en ny lag, lagen om skydd mot

olyckor, som skall ersätta den nu gällande räddningstjänstlagen.

Bland annat betonas kommunernas förebyggande verksamhet. Lagen

innehåller också bestämmelser om de förebyggande åtgärder som

enskilda skall vidta. Bland materiella förändringar kan nämnas

att det i lagen anges övergripande nationella mål, som skall

kompletteras med verksamhetsmål och handlingsprogram. Det medför

bl.a. att kommunerna får en ökad möjlighet till lokal anpassning

av organisation och dimensionering av verksamheten. Andra nyheter

är att brandsynen ersätts av en ny ordning, att kommunerna blir

skyldiga att se till att en olycka som har föranlett en

räddningsinsats blir undersökt och att staten ges rätt att

överklaga domstolsavgörande beträffande en kommuns rätt till

ersättning av staten i vissa fall.

När det gäller sotningsverksamheten föreslår regeringen att

kommunen även fortsättningsvis skall ha ansvaret för att

rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs, men att

kommunen skall få medge att en enskild fastighetsägare själv

utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten,

om detta kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande

sätt.

Räddningsverkets utbildningsstab och fyra skolor har organiserats

till ett Centrum för risk- och säkerhetsutbildning inom verket.

Centrumets verksamhet startade den 1 januari 2003 och bedriver

sedan den 1 september 2003 en ny tvåårig, eftergymnasial,

studiemedelsfinansierad utbildning i skydd mot olyckor. Den nya

utbildningen skall bidra till ett vidgat och fördjupat

säkerhetsarbete inom hela sektorn skydd mot olyckor.

Räddningsverket konstaterar i en rapport till regeringen under år

2003 att det inom flera samhällssektorer är svårt att rekrytera

personal och att detta inte är något unikt problem för

räddningstjänsten. Räddningsverket menar dock att det krävs

särskilda insatser för att rekrytera deltidsanställd personal. I

rap-porten konstateras att av de deltidsanställda brandmännen har

mindre än 10 % kommunen som huvudarbetsgivare, medan ca 90 % har

det privata näringslivet som huvudarbetsgivare. Räddningsverket

anser att rekryteringsinsatserna måste ägnas mer tid och omsorg.

Andelen kvinnor inom den kommunala räddningstjänsten måste ökas.

Verket pekar även på att kontakterna mellan kommunen som

arbetsgivare för den deltidsanställde brandmannen och dennes

ordinarie arbetsgivare generellt sett måste förbättras och att

kommunerna bör vidta åtgärder för att kombinera kommunala

tjänster med uppdrag som deltidsanställd brandman.

Räddningsverket avser att tillsammans med Svenska Kommunförbundet

ta initiativ till att en särskild resursgrupp bildas för frågor

som underlättar rekrytering av deltidsanställd personal.

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2002 att det skulle

vara önskvärt att kunna lämna en samlad bedömning av det

offentliga olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet till

riksdagen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2003 uppdragit

åt Räddningsverket att, i samverkan med berörda myndigheter och

organisationer, fortsätta uppbyggnaden i Karlskoga av Nationellt

centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) så att en

samlad bedömning av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i

Sverige kan göras utifrån nationella, regionala och lokala behov.

En första nationell bild av olycksutvecklingen i Sverige har

redovisats i rapporten Olyckor i siffror. Äldre människor är

överrepresenterade i nästan samtliga olyckstyper. De flesta

dödsolyckor, drygt 40 %, sker i boendemiljön. Målet i verkets

handlingsprogram för den brandförebyggande verksamheten 2002-2004

är bl.a. att till utgången av 2004 nå en 10-procentig minskning

av treårsmedelvärdet för antalet omkomna vid bränder i bostäder.

Kustbevakningen har genomfört miljöskyddsoperationer avseende

olja och kemikalier samt sjöräddningsinsatser. Vidare har

Kustbevakningen genomfört sjösäkerhetstillsyn avseende fartygs

bemanning, lastning av förpackat farligt gods, lastsäkring av

lastbärare, kontroll av giltiga certifikat och deklarationer,

kontroll av fartygets djupgående samt kontroll av antalet

passagerare. Myndigheten har också deltagit i det arbete som

bedrivits i ett antal internationella organ, såsom

Helsingforskommissionen (HELCOM), EU, Bonnavtalet, IMO,

Köpenhamnsavtalet och Arktiska rådet.

Resultatbedömning

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits inom

politikområdet sammantaget har bidragit till en positiv inverkan

på samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska

konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i

fred. Regeringen anser vidare att den verksamhet och de åtgärder

som vidtagits av myndigheterna inom politikområdet har haft en

positiv inverkan. Regeringen noterar emellertid att åtgärderna

inom vissa delar av politikområdet inte har varit tillräckliga

för att uppfylla de långsiktiga målen. Regeringen anser därför

att det finns behov av ytterligare åtgärder för att utveckla

samhällets förmåga att förebygga och mildra konsekvenserna av

olyckor särskilt i arbetet med att förebygga personskador.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat

angående omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning m.m.

avseende politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra

påfrestningar.

Verksamhetsområde Svåra påfrestningar

Omfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m.

Propositionen

Beträffande omfattningen av verksamhetsområdet anger regeringen

att samhällets planering av åtgärder för svåra påfrestningar på

samhället i fred och höjd beredskap sker samordnat inom ramen för

de sex samverkansområden som är nämnda under verksamhetsområdet

Det civila försvaret. I områdena ingår myndigheter som bedriver

verksamhet med starka inbördes samband.

En svår påfrestning på samhället i fred utgör inte en enskild

händelse i sig, exempelvis en olycka eller ett sabotage, utan är

ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser

gemensamt eskalerar och konsekvenserna av dessa händelser

omfattar stora delar av samhället. Svåra påfrestningar kan sägas

utgöra olika slag av extrema situationer med låg sannolikhet som

skiljer sig i sak. Tillståndet är av sådan omfattning att det

uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller

hotar grundläggande värden av olika slag i samhället. För att

kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna

krävs samordning av insatser från flera olika myndigheter och

organ.

För verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finns inga särskilda

medel avsatta. Verksamhet avseende svåra påfrestningar på

samhället i fred finansieras i dag i huvudsak över andra

utgiftsområden än utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet. Åtgärder i syfte att stärka samhällets förmåga att

hantera svåra påfrestningar finansieras till en del över anslaget

6:5 Civilt försvar enligt gällande finansieringsprinciper. En

förutsättning är att åtgärderna även skall stärka samhällets

förmåga vid höjd beredskap. Genom att skapa förmåga att hantera

en svår påfrestning säkerställs även i allt väsentligt en förmåga

inom det civila försvaret.

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra

påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle

inträffa, skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa

tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller

begränsas.

Beträffande resultatet redovisar regeringen att de åtgärder som

vidtas inom ramen för det civila försvaret även ger effekter på

samhällets beredskap mot svåra påfrestningar.

NBC-beredskapsåtgärder och de åtgärder som motiveras av hot inom

IT-området är exempel där en förmåga har byggts upp i samhället

för att kunna möta svåra påfrestningar på samhället i fred som

förorsakas av terrorism och omfattande sabotage.

Den framtida inriktningen bör utgå från en bredare syn på hot och

risker och i större utsträckning än i dag riktas mot förebyggande

arbete. Detta för att minska riskerna för störningar i

samhällsviktiga system och konsekvenserna av inträffade

störningar.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om

omfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m. avseende

verksamhetsområdet Svåra påfrestningar.

Verksamhetsområde Skydd mot olyckor

Omfattning, utgiftsutveckling, mål resultatbedömning, inriktning

m.m.

Propositionen

Verksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga och

begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa skador.

Verksamhetsområdet begränsas till att omfatta verksamheter som

bedrivs av Statens räddningsverk och Kustbevakningen inom det

sjätte utgiftsområdet. Liknande verksamheter med motsvarande

målsättning och till en del baserade på samma lagstiftning

bedrivs även av ett antal statliga myndigheter inom andra

politikområden samt av kommunerna.

Beträffande utgiftsutvecklingen redovisar regeringen att

riksdagen för 2002 för verksamhetsområdet Skydd mot olyckor

anvisade 1 148,5 miljoner kronor. Utfallet för anslagen inom

verksamhetsområdet uppgick under 2002 till 1 186 miljoner kronor.

Skillnaden mellan utgifterna och tilldelade medel finansierades

genom anslagssparande från tidigare år. Vid utgången av 2002

redovisade verksamhetsområdet ett anslagssparande på ca 10

miljoner kronor. För 2003 har regeringen tilldelat medel för

verksamhetsområdet om 1 205 miljoner kronor.

Målet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot

olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och

miljö.

I sin resultatbedömning anger regeringen att målet att antalet

olyckor skall minska inte har uppnåtts under 2002.

Tre faktorer talar enligt regeringens bedömning för att bättre

resultat på sikt kommer att nås när det gäller att minska antalet

olyckor, nämligen den föreslagna nya lagen om skydd mot olyckor,

den nya tvååriga yrkesutbildningen i skydd mot olyckor samt

tillgången på analyser från Nationellt centrum för

erfarenhetsåterföring från olyckor i Karlskoga.

Planläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen

från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp

bör enligt regeringen ägnas större uppmärksamhet. Enligt

regeringens bedömning har planlägg-ningen för saneringen inte

givits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och ej heller

anpassats till regionala förhållanden.

Planläggning för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen

från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp

bör enligt regeringen ägnas större uppmärksamhet. Enligt

regeringens bedömning har planlägg-ningen för saneringen inte

givits tillräcklig prioritet hos länsstyrelserna och ej heller

anpassats till regionala förhållanden.

Enligt regeringens bedömning har Kustbevakningen genomfört

miljöövervakning och miljöräddningstjänst i enligt med de mål som

ålagts myndigheten. Avsikten är att en fortsatt kraftfull

övervakning skall leda till att upptäcktsrisken ökar och att

lagföringen effektiviseras ytterligare. Därigenom kan antalet

oljeutsläpp komma att fortsatt minska. Miljöräddningstjänst till

sjöss är viktig för att minimera skador på den marina miljön och

kostnader för sanering.

Räddningsverket har tillsammans med Rikspolisstyrelsen slutfört

ett arbete där man, utifrån terroristhot, belyst risker

förknippade med transport av farliga ämnen. Ett förslag till

översyn av lagstiftning och regelverk har utarbetats.

En översyn har gjorts av nuvarande säkerhet och tillsyn

beträffande transporter på väg och järnväg av farligt gods. Denna

kommer att ligga till grund för åtgärder inom området, vilka

också förutses behöva samordnas med pågående översyn av

internationella regelverk för transporter av farligt gods. En

särskild fråga som uppmärksammats i detta sammanhang gäller

säkerheten vid transporter av radioaktiva isotoper.

I fråga om jämställdhet och etnisk mångfald framhåller regeringen

att Räddningsverket har sett över antagningskraven för fysisk

förmåga för att få en jämnare könsfördelning till den nya

tvååriga utbildningen för skydd mot olyckor. En normaltränad

kvinna eller man bör nu klara de fysiska baskraven. Särskilda

åtgärder för att marknadsföra utbildningen har riktats mot

kvinnor. En uttalad ambition med att införa den nya utbildningen

har varit att i högre grad beakta jämställdhets- och

mångfaldsaspekter.

Kustbevakningen arbetar aktivt för att få in fler kvinnor i

kustbevakningsyrket liksom att öka den etniska mångfalden. Vidare

har Kustbevakningen deltagit vid olika utbildnings- och

rekryteringsmässor samt genomfört andra informationsaktiviteter.

För att stärka kvinnors ställning inom myndigheten har

Kustbevakningen även ett mentorprogram för kvinnor och ett

kvinnligt nätverk.

I en sammanfattande slutsats anser regeringen att de åtgärder som

vidtagits inom området skydd mot olyckor haft en positiv inverkan

på samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska

konsekvenserna av olyckor.

Beträffande inriktningen redovisar regeringen att samhällets

förmåga att förebygga och hantera olyckor måste utvecklas

ytterligare. Införandet av ny lag och ny utbildning är

betydelsefulla delar. Det förebyggande arbetet bör prioriteras

även fortsättningsvis. Viktiga led i det förebyggande arbetet är

tillsyn och statistikuppbyggnad.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen redovisat om

omfattning, mål, resultatbedömning, inriktning m.m. avseende

verksamhetsområdet Skydd mot olyckor.

Budgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor

och svåra påfrestningar

Utskottet behandlar här vad regeringen i budgetpropositionen

anfört om budgetförslag för politikområdet Skydd och beredskap

mot olyckor och svåra påfrestningar (s. 111-116) jämte motionerna

Fö219 (v) yrkande 3, Fö259 (m) yrkande 11 och Fö265 (kd).

Anslag 7:1 Kustbevakningen

Utskottets förslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till budget och

investeringsplan för Kustbevakningen. Det är angeläget att en

modernisering och ändamålanpassning av Kustbevakningens fartyg

och flygplan kan genomföras och att en hög nivå kan upprätthållas

på havs- och kustövervakningen samt miljöräddningstjänsten till

sjöss. Motionerna Fö259 (m) yrkande 11 samt Fö265 (kd) avstyrks.

Propositionen

Riksdagen har tidigare beslutat att regeringen, eller efter

regeringens bemyndigande Kustbevakningen, skall besluta i alla

frågor som rör Kustbevakningens regionala indelning (prop.

1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97: 109). Regeringen har

tidigare berett riksdagen tillfälle att ta del av frågor rörande

Kustbevakningens lokala organisation. Utvecklingen inom

Kustbevakningens verksamhetsområde ställer krav på att

myndigheten har en för ändamålet lämplig organisatorisk struktur.

Regeringen anser därför att Kustbevakningen självständigt bör få

besluta om både den regionala och den lokala organisationen.

Regeringen avser därför att fatta beslut med denna innebörd.

Regeringen anser att miljöövervakningen bör öka och har därför i

föreliggande proposition beräknat ytterligare att Kustbevakningen

tillförs ca 50 miljoner kronor fr.o.m. 2004 i enlighet med de

förslag som presenterades i propositionen (prop. 2000/2001:130)

Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. Miljöövervakning

och miljöräddningstjänst till sjöss är viktiga för att minimera

skador på den marina miljön och kostnader för sanering.

Ett antal faktorer kan framgent komma att påverka

Kustbevakningens verksamhet och resursbehov, bl.a. EU:s kommande

utvidgning i Östersjöregionen, Kustbevakningens ökade roll som

brottsutredare, sjöövervakningsuppdraget samt de ökande

oljetransporterna. De senare kan komma att beröra anskaffningen

av tre större kombinationsfartyg.

Ramanslaget 7:1 Kustbevakningen finansierar Kustbevakningens

verksamhet med att utföra sjöövervakning och annan kontroll- och

tillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss. Anslaget

finansierar även samordning av de civila behoven av

sjöövervakning och sjöinformation.

Tabell: Anslag 7:1 Utgiftsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 533 354 Anslagssparande -66

2003 Anslag 548 0531 Utgiftsprognos 537 252

2004 Förslag 621 634

2005 Beräknat 648 4882

2006 Beräknat 673 9463

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med BP för 2004.

2 Motsvarar 634 034 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 648 435 tkr i 2004 års prisnivå.

Anslaget har ökats med 49,3 miljoner kronor som tidigare

beräknats under utgiftsområde 20 anslaget 34:3 för finansiering

av den ökade miljöövervakningen som följer av regeringens förslag

i miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3,

rskr. 2001/02:36). Mot bakgrund av fördyringen av

Kustbevakningens investeringsplan samt den planerade

investeringen i nya flygplan föreslår regeringen att

Kustbevakningen för åren 2004-2006 tillförs ytterligare medel för

räntor och amorteringar.

Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 7:1

Kustbevakningen

Tusental kronor

2004 2005 2006

Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget 1 548 053 548 053 548

053

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning2 17 592 32 046 43 105

Beslut 8 733 9 733 5 733

Överföring från annat utgiftsområde 49 300 49 300 49

300

Överföring inom utgiftsområde 6 -2 044 9 356 27 756

Förslag/beräknat anslag 621 634 648 448 673 946

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.

2002/03:FiU10).

Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under

innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års

statsbudget.

Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:1

Kustbevakningen anvisar 621 634 000 kr för år 2004.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell: Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som

inte får disponeras)

Utfall 2002 347

Prognos 2003 2 000

Budget 2004 2 000

Intäkterna avser oljeskadeersättning som påförs fartygsägare för

uppkomna oljeskador. Det är svårt att prognostisera kommande

intäkter. För att få ut avgiften krävs ofta att skadevållaren

förs inför domstol. Av denna anledning kan det dröja flera år

innan statens fordran säkrats.

Mot inkomsttitel redovisas även vattenföroreningsavgifter som

redovisas av Tullverket för Kustbevakningens räkning

Tabell: Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

(Intäkt-Kostnad)

Utfall 2002

(varav tjänsteexport) 2 100 2 100 0

Prognos 2003

(varav tjänsteexport) 2 500 2 500 0

Budget 2004

(varav tjänsteexport) 2 500 2 500 0

Myndigheten får disponera intäkterna. Kustbevakningen utför

uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och

andra uppdragsgivare och avnämare.

Investeringsplan för Kustbevakningen

Regeringen föreslår att förslaget till investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 2004-2006 godkänns.

Tabell: Investeringsplan

Miljoner kronor

Total kostnad Anskaffat

t.o.m. 2002 Prognos

2003 Budget

2004 Beräknat

2005 Beräknat

2006

Flygplan 639 0 5 4 210 420

Övrigt/grund-investeringar 241 0 70 71 50 50

Summa invester-ingar 880 0 75 75 260 470

Lån 880 0 75 75 260 470

Summa finansiering 880 0 75 75 260 470

En avgörande faktor för Kustbevakningen är att myndigheten,

förutom kompetent personal, har flygplan, svävare, fartyg, etc.

som är lämpade och anpassade för den verksamhet som myndigheten

bedriver och till de krav som ställs. Den ökade sjöfarten med

allt större tonnage samt ökade transporter av olja och andra

miljöfarliga ämnen till sjöss ställer högre krav på

Kustbevakningen. Myndighetens fartygs- och flygplansflotta är

till stora delar ålderstigen och den tekniska livslängden kommer

inom några år att vara passerad. Merparten av plattformarna

svarar därmed inte mot de krav som ställs. Kustbevakningen har

därför på regeringens uppdrag, den 1 mars 2001, redovisat en

materielplan för åren 2001-2010.

Materielplanen innehåller myndighetens bedömning av

investeringsbehovet i fartyg och flygplan m.m. Kostnaderna

överstiger de riktlinjer som regeringen tidigare redovisat (prop.

1999/2000:1). Kustbevakningens bedömning stämmer i stort överens

med den bedömning Statskontoret tidigare gjort vid en översyn av

Kustbevakningens verksamhet (Statskontoret 2000:1). Statskontoret

påtalade dock att möjligheterna till samordning med andra

myndigheter borde prövas ytterligare. Regeringskansliet

(Försvarsdepartementet) gav därför den 10 december 2001 en

konsult i uppdrag att se över samordningsmöjligheterna i

materielplanen. Uppdraget redovisades den 31 januari 2002. I

redovisningen av uppdraget gjorde konsulten bedömningen att det

fanns viss materiel som skulle kunna överföras till

Kustbevakningens verksamhet. Försvarsutskottet anförde i sitt

betänkande 2002/03:FöU1 att det är angeläget att regeringen

redovisar sina överväganden och ställningstaganden till det

förslag som lagts fram i rapporten av konsulten. Regeringen gör

bedömningen att ett beslut om en eventuell överföring av materiel

till Kustbevakningen kan fattas först efter det kommande

försvarsbeslutet.

Regeringen anser vidare att en eventuell överföring av materiel

till Kustbevakningen måste ses i ett helhetsperspektiv och i

relation till myndighetens övriga investeringsbehov samt behov av

en ny typ av fartyg. Regeringen gav därför Kustbevakningen i

uppdrag att genomföra en förstudie avseende tre större

kombinationsfartyg. Regeringen avser vidare att lämna ett uppdrag

till Ekonomistyrningsverket att i samråd med Kustbevakningen

utveckla en modell för Kustbevakningens investeringar, som

innebär att myndighetens kapacitet kan bibehållas på lång sikt.

Den ökade sjötrafiken i vårt närområde tillsammans med en ökad

hantering av olja till sjöss ökar risken för olyckor samt risken

för en olycka med svåra konsekvenser - en utveckling som ställer

krav på det förebyggande arbetet, arbetet med att förhindra och

begränsa olyckor samt förmågan att bekämpa ett större

oljeutsläpp. Förmågan att möta ett större oljeutsläpp i vårt

närområde är avhängig av såväl svenska resurser som de resurser

andra stater förfogar över och kan göras tillgängliga via de

internationella överenskommelser som Sverige ingått. Regeringen

anser det därför angeläget att Kustbevakningen även

fortsättningsvis medverkar till att utveckla det internationella

samarbetet inom området miljöräddningstjänst.

Motionerna

I kommittémotion Fö259 (m) yrkande 11 i denna del föreslås att

anslaget till Kustbevakningen reduceras med drygt 102 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag.

I kommittémotion Fö265 (kd) framhåller motionärerna att

avvecklingen av sjöpolisen och neddragningarna i tullens

verksamhet ställer ökade krav på Kustbevakningen.

Schengensamarbetet och uppgifterna för sjölägesinformationen är

andra exempel på nya uppgifter för Kustbevakningen.

Kustbevakningen behöver anskaffa ny materiel. För att långsiktigt

kunna fullgöra uppgifterna och möta utökade krav på

internationell verksamhet m.m. bör Kustbevakningens verksamhet

förstärkas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringen.

Utskottet

I kommittémotion Fö259 (m) yrkande 11 föreslås att

Kustbevakningens resurser reduceras med drygt 102 miljoner

kronor. Förslaget skulle enligt utskottets bedömning allvarligt

försvåra möjligheterna att upprätthålla en godtagbar havs- och

kustövervakning samt miljöräddningstjänst till sjöss. Mot

bakgrund av bl.a. de ökande oljetransporterna i Östersjöområdet

samt kravet på annan internationell verksamhet är behovet snarare

det motsatta. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag

och avstyrker motionerna Fö259 (m) yrkande 11 samt Fö265 (kd).

Utskottet hade räknat med att regeringen hade tagit ställning

till frågan om en överföring till Kustbevakningen av materiel som

blivit övertalig genom försvarsbesluten åren 2000 och 2001.

Utskottet konstaterar att regeringen anser att ett sådant

ställningstagande bör ske först efter nästa försvarsbeslut.

Eftersom den ökade sjöfarten med transporter av olja och andra

miljöfarliga ämnen till sjöss ställer högre krav på

Kustbevakningen, och att dess fartygs- och flygplansflotta till

stora delar är ålderstigen tillstyrker utskottet regeringens

förslag till investeringsplan. Det är angeläget att en

modernisering och ändamålsanpassning av Kustbevakningens fartyg

och flygplan kan genomföras.

Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor

Utskottets förslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till budget och att

regeringen bemyndigas att under 2004 besluta om bidrag som

inklusive gjorda åtaganden innebär utgifter på sammanlagt 15

miljoner kronor efter år 2004.

Propositionen

Från anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas

ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att

förebygga jordskred och andra naturolyckor.

Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har

utfört eller avser att utföra. Ansökan ställs till

Räddningsverket tillsammans med erforderligt tekniskt underlag.

Grundprincipen är att utbetalningen sker när åtgärderna, för

vilka bidrag beviljats, är genomförda och slutbesiktigade. För

att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan 50

% av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder

betalas efter det att slutligt beslut har fattats. Resterande del

utbetalas när åtgärderna utförts och är slutbesiktigade. Efter

det att projektet godkänts har kommunen tre år på sig att

genomföra åtgärderna. Principen att det slutliga bidraget inte

betalas ut förrän projektet är slutbesiktigat medför ofta

förskjutningar i utbetalningarna och anslagssparande uppkommer

därför.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 28 943 Anslagssparande 1 900

2003 Anslag 25 0001 Utgiftsprognos 26 275

2004 Förslag 25 000

2005 Beräknat 25 0002

2006 Beräknat 25 0003

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 25 000 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 25 000 tkr i 2004 års prisnivå.

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2004 för

ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004.

Tabell: Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

2002

utfall 2003

prognos 2004

beräknat 2005

beräknat 2006-

beräknat

Utestående förpliktelser vid årets början 7 895 13 282

12 265 - -

Nya förpliktelser 10 970 11 000 11 000 - -

Infriade förpliktelser* 5 583 12 017 11 000 10 000

2 265

Utestående förpliktelser vid årets slut 13 282 12 265 12

265 - -

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam 28 000 15 000 15

000 - -

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Bemyndigandet avser bidrag till kommunernas verksamhet att

förebygga jordskred och andra naturolyckor för att stimulera

sådana åtgärder. Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör

dndras för åren 2004-2006.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att under 2004

för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2004.

Anslag 7:3 Ersättning vid räddningstjänst m.m.

Utskottets förslag

Utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag.

Propositionen

Från anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas i

enlighet med räddningstjänstlagen (1986:1102) vissa ersättningar

till följd av uppkomna kostnader vid genomförda

räddningsinsatser, insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss

samt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar

även de räddningsinsatser som Räddningsverket kan behöva

genomföra till lands i Estland, Lettland och Litauen.

Under 2002 har från anslaget sammanlagt 27,7 miljoner kronor

utbetalats till elva kommuner för ersättning på grund av bl.a.

översvämningar, skogsbränder och snöoväder. Vidare har från

anslaget sammanlagt 1 miljon kronor utbetalats i ersättning till

fem kommuner för oljesanering på land.

För kostnader som uppkommer i samband med oljeutsläpp eller

utsläpp av andra skadliga ämnen i vatten utnyttjade

Kustbevakningen under 2002 1,7 miljoner kronor. Under 2004 har

regeringen beräknat 2 miljoner kronor för detta ändamål.

Räddningsverket har vidare under 2002 utbetalat 358 000 kr till

Statens haverikommission för utredning av allvarliga olyckor.

Regeringen har på tilläggsbudget för 2003 i föreliggande

proposition föreslagit att anslaget innevarande år bör ökas med

17 500 000 kr.

Utfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror

på att det är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver

räddningsinsatser och konsekvenserna av dessa. Flera beslut om

ersättning har också resulterat i överklaganden, och i vissa fall

har kompletterande utbetalningar beslutats.

Utfallet har de senaste fem åren legat både över och under på

statsbudgeten anvisat anslag. Regeringen bedömer därför inte att

anslagsnivån bör ändras för åren 2004-2006.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 30 734 Anslagssparande 2 961

2003 Anslag 37 5001 Utgiftsprognos 39 500

2004 Förslag 20 000

2005 Beräknat 20 0002

2006 Beräknat 20 0003

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 20 000 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 20 000 tkr i 2004 års prisnivå.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till

budget.

Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag samt till

investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser

Samhället skydd mot olyckor. I fråga om mål för Statens

räddningsverks minröjningsinsatser anser utskottet mot bakgrund

av vad som redovisas i budgetpropositionen att de intentioner som

eftersträvas i motion Fö219 (v) yrkande 3 blir väl tillgodosedda.

Motionen avstyrks sålunda.

Propositionen

Anslaget som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar

verksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och

skadeförebyggande åtgärder samt beredskap för och indirekta

kostnader i samband med internationella insatser. Anslaget

finansierar även bidrag för främjande av den enskilda människans

förmåga. Beredskapen för internationella insatser omfattar även

minröjning och en kemikalieinsatsstyrka. Delar av centrum för

risk- och säkerhetsutbildningsverksamhet finansieras från

anslaget och delar av verksamheten vid Nationellt centrum för

erfarenhetsåterföring från olyckor i Karlskoga. Anslaget

finansierar även ersättning till länsstyrelserna för tillkommande

uppgifter med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor

2002 Utfall 608 380 Anslagssparande 7 492

2003 Anslag 612 2491 Utgiftsprognos 603 664

2004 Förslag 621 183

2005 Beräknat 628 3532

2006 Beräknat 638 3603

1 Inklusive av riksdagen redan beslutade anslag på tilläggsbudget

och förslag på

tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2004.

2 Motsvarar 614 381 tkr i 2004 års prisnivå.

3 Motsvarar 614 382 tkr i 2004 års prisnivå.

Tabell: Härledning av anslagsnivån 2004-2006, för 7:4 Samhällets

skydd mot olyckor

Tusental kronor

2004 2005 2006

Anvisat 2003 i 2003 års statsbudget1 612 249 612 249 612

249

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning2 17 322 31 294 41 301

Beslut 663 663 663

Överföring till annat utgiftsområde -9 051 -15 853 -15

853

Förslag/beräknat anslag 621 183 628 353 638 360

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2002, (bet.

2002/03:FiU10).

Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under

innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2003 års

statsbudget.

Övriga förändringskomponenter redovisas i 2004 års prisläge.

Anslaget har ökats med 663 000 kr avseende kompensation för de

avgifter som skall betalas till Riksrevisionen.

Anslaget har vidare minskats med 9 051 000 kr 2004 och 15 853 000

kr fr.o.m. 2005 som i stället beräknas under utgiftsområde 15,

anslaget Studiemedel m.m. och utgiftsområde 16, anslaget Centrala

studiestödsnämnden m.m. för att finansiera

studiemedelsberättigandet av utbildningen i skydd mot olyckor.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:4 Samhällets

skydd mot olyckor anvisar 621 183 000 kr för år 2004.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell: Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som

inte får disponeras)

Utfall 2002 14 142

Prognos 2003 17 000

Budget 2004 17 000

Avgifter som tas ut med stöd av lagen (1988:868) om brandfarliga

och explosiva varor redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga

offentligrättsliga avgifter. Inkomster från oljeskadeersättning

enligt sjölagen (1994:1009) redovisas mot inkomsttitel 2713

Vattenföroreningsavgifter m.m.

Tabell: Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat

(Intäkt-Kostnad)

Utfall 2002

(varav tjänsteexport) 188 271

8 010 189 542

7 203 8 842

807

Prognos 2003

(varav tjänsteexport) 176 750

9 000 176 440

8 000 9 152

1 000

Budget 2004

(varav tjänsteexport) 176 125

9 000 175 288

8 000 9 989

1 000

Myndigheten får disponera intäkterna. Statens räddningsverk utför

uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och

andra uppdragsgivare. Med uppdragsverksamhet avses i detta

sammanhang tjänsteexport enligt tjänsteexportförordningen

(1992:192) samt den avgiftsbelagda verksamhet som regleras i 3 b

och 5 §§ förordningen (1988:1040) med instruktion för Statens

räddningsverk.

Enligt Räddningsverkets instruktion får myndigheten delta i

internationella räddnings- och katastrofinsatser förutsatt att

det finns en extern finansiering. Vidare får Räddningsverket, om

verksamheten har anknytning till myndig-hetens uppgifter, mot

avgift tillhandahålla fortbildning, uppdragsutbildning samt

konferens- och internattjänster.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser

Samhällets skydd mot olyckor.

Tabell: Investeringsplan

Tusental kronor

Total kostnad Anskaffat t.o.m. 2002 Prognos

2003 Budget

2004 Beräknat

2005 Beräknat

2006

Övriga förvaltningsinvesteringar 641 131 492 481 25 550

39 900 43 100 40 100

Internationell verksamhet 48 975 26 975 5 500 5 500

5 500 5 500

Summa investe-ringar 690 106 519 456 31 050 45 400

48 600 45 600

Lån 641 131 492 481 25 550 39 900 43 100 40 100

Anslag 48 975 26 975 5 500 5 500 5 500 5 500

Summa finansiering 690 106 519 456 31 050 45 400 48

600 45 600

Som skäl anför regeringen att investeringar planeras inom

Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (ca 25

miljoner kronor 2004 och 30 miljoner kronor 2005 och 2006). I

övrigt planeras investeringar inom den gemensamma

administrationen främst med IT-utrustning.

Den 24 april 2003 uppdrog regeringen åt Statens räddningsverk att

i samråd med Statens strålskyddsinstitut lämna förslag till samt

beräkna kostnaderna för den framtida utformningen av

larmningssystem för varning av allmänheten omkring de svenska

kärnkraftverken. Räddningsverket skall rapportera uppdraget

senast den 1 mars 2004.

Motionen

I kommittémotion (v) Fö219 yrkande 3 anförs att regeringen

skriver i budgetpropositionen att målet för Räddningsverket när

det gäller humanitär minröjning är att bidra till att utveckla

Swedec, det svenska totalförsvarets kompetenscentrum för

ammunitions- och minröjning och därmed öka den svenska

kompetensen inom området.

Det kan inte råda några tvivel om att Räddningsverket skall bidra

till utvecklingen av den svenska kompetensen på området. Detta är

fastslaget i regeringens samlade syn på minhantering, men målet

för Räddningsverkets arbete inom området måste ju vara att i

internationellt arbete bidra till att minska lidandet och

skadeverkningarna i länder som genomlevt ett krig eller konflikt

genom humanitär ammunitions- och minröjning. För att det inte

skall föreligga några tvivel om vad som är målet och vad som är

Räddningsverkets uppgifter vad gäller att utveckla Swedec bör

regeringen klarlägga detta genom att konstatera att målet för

Räddningsverket vad gäller humanitär ammunitions- och minröjning

är att bidra till minskandet av lidande och underlätta

återuppbyggnad av drabbade länder genom humanitär ammunitions-

och minröjning, samt att Räddningsverket skall bidra till

utvecklingen av Swedec genom sitt kunnande och sin erfarenhet.

Utskottet

I anslutning till försvarsbeslutet 2001 behandlade utskottet

ingående ett antal frågor som aktualiserats rörande ammunitions-

och minröjning (bet. 2001/02:FöU2 s. 144-148). Med anledning av

en motion i ärendet anförde utskottet bl.a. följande:

- Utskottet delar motionärernas bedömning i motion Fö249 (s) att

Swedec i Eksjö har utvecklats till en värdefull resurs såväl ur

ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Motionärerna

anser emellertid, med hänvisning till rapporten

Minröjningscentrum i Eksjö - Nationella och internationella

synergier, att rollfördelningen mellan Försvarsmakten och Statens

räddningsverk är oklar. Utskottet håller med om detta och

förutsätter att regeringen i den aviserade minpolicyn reder ut

och lägger fast ansvarsförhållandena för berörda aktörer.

-

I budgetpropositionen för år 2004 lämnar regeringen en omfattande

redovisning av ammunitions- och minröjningsverksamheten. I fråga

om samarbetet mellan Försvarsmakten (Swedec) och Statens

räddningsverk framhåller regeringen bl.a. följande:

- Regeringen presenterade för riksdagen genom muntligt meddelande

i kammaren i maj 2002 sin samlade syn på minhantering. Syftet med

detta var att tydliggöra de komplexa frågor som berör minor och

oexploderad ammunition då de berör ett flertal myndigheter och

politikområden.

-

- - -

- Regeringen har betonat vikten av att det finns en helt klar

ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som är verksamma inom

området minhantering.

-

- - -

- Regeringen har betonat att berörda myndigheter fortsatt skall

samordna sin verksamhet genom Totalförsvarets ammunitions- och

minröjningscentrum (Swedec) i Eksjö i syfte att optimalt utnyttja

de resurser som finns inom landet. Sedan 2000 har både

Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket haft personal placerad vid

Swedec.

-

- - -

Under året har Försvarsmakten och Räddningsverket, genom Swedecs

s.k. ammunitionsröjningspool, bidragit med ammunitions- och

minröjningskompetens vid en rad internationella insatser i bl.a.

Afghanistan, Eritrea, Kosovo, Kroatien, Libanon och Sudan samt

vid sjöminröjning längs den litauiska kusten.

I fråga om mål för Statens räddningsverks minröjningsverksamhet

anför regeringen bl.a. följande i budgetpropositionen under punkt

4.8.4 Resultatbedömning för verksamhetsområdet Skydd mot olyckor

(s. 106):

- Målen för verksamheten Internationellt arbete är att bidra till

att minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer

i andra länder, medverka i uppbyggnad och beredskap för

internationell krishantering samt att öka internationell

samordning inom området genom bl.a. kunskapsutveckling och

kunskapsspridning. När det gäller humanitär minröjning är målet

att Räddningsverket skall bidra till att utveckla Swedec som

svenskt kompetenscentrum för ammunitions- och minröjning och

därmed öka svensk kompetens inom området. Räddningsverket skall

bidra med kompetens till det internationella minröjningscentret

Geneva International Centre for Humanitarian Demining (GICHD).

Verket har bidragit till att svensk kompetens har utvecklats i

viss mån.

-

Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att det

finns en helt klar ansvarsfördelning mellan olika myndigheter som

är verksamma inom området ammunitions- och minhantering.

Utskottet har intet att invända mot att Räddningsverket skall

bidra till att utveckla Swedec till ett svenskt kompetenscentrum.

Räddningsverket kommer därmed att bidra till att Sverige minskar

lidande och underlättar återuppbyggnad av drabbade länder genom

humanitär ammunitions- och minröjning, vilket eftersträvas i

motionen. Utskottet noterar att Räddningsverket medverkat i ett

stort antal internationella insatser. Utskottet anser att det som

eftersträvas i motionen blir väl tillgodosett. Det bör ankomma på

regeringen att reglera samarbetsformerna m.m. mellan myndigheter

under regeringen och vilka mål som bör ställas upp för dessa

myndigheter för att kunna förverkliga riksdagens intentioner. Mot

den bakgrunden avstyrker utskottet motion Fö219 (v) yrkande 3.

Utskottet har intet att erinra mot regeringens förslag till

investeringsplan.

Anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet

för år 2004

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag nr 16

avseende anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot

sårbarhet samt motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c)

yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och

15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna del), 11 och 12 samt Fö265

(kd).

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag nr

16 och anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet enligt sammanställningen i bilaga 2 till

detta betänkande.

Härav följer att motionerna Fi240 (fp) yrkande 17, Fö213 (c)

yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243 (fp) yrkandena 11, 12 och

15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna del), 11 och 12 samt Fö265

(kd) avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2004 - volym 5 -

lämnat förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6

(förslag nr 16).

Motionerna

I motion Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl. föreslås i

yrkande 17 att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområdet

enligt en uppställning som finns i motionen.

I motion Fö259 av Ola Sundell (m) m.fl. föreslås i

yrkande 7 att utgiftsbegränsningar under åren 2003-2004 inte

skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet,

yrkande 10 (i denna del) att kostnaderna för "Fredsfrämjande

truppinsatser" skall finansieras inom biståndsanslaget,

yrkande 11 en annan fördelning av utgifterna inom utgiftsområdet

enligt en angiven uppställning,

yrkande 12 en annan investeringsplan för Försvarsmakten.

I motion Fö243 av Allan Widman (fp) m.fl. föreslås i

yrkande 11 att möjligheterna att föra över hur anslaget för

internationella truppinsatser till Utrikesdepartementet skall

utredas,

yrkande 12 att riksdagen särskiljer anslagen till

förbandsverksamhet respektive till internationella insatser,

yrkande 15 en annan fördelning av utgifterna inom utgiftsområdet

enligt en uppställning som finns i motionen.

motion Fö219 av Berit Jóhannesson (v) m.fl. föreslås i

yrkande 1 att internationella insatser med militär personal skall

finansieras från anslaget 6:1

I motion Fö265 av Erling Wälivaara (kd) m.fl. föreslås

förändringar i anslagsfördelning i förhållande till regeringens

förslag.

I motion 213 (c) av Johan Linander och Jörgen Johansson (c)

föreslås i

yrkande 1 att de värnpliktigas ersättningar och förmåner

särskiljs från Försvarsmaktens totala anslag.

Utskottet

En sammanfattning av vad som anförs av regeringen respektive i

motionerna (utom i motion Fö259 yrkande 7) lämnas i de avsnitt i

betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas.

Utskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna

framgår i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare

behandlas i sak.

Vad gäller förslaget i kommittémotion Fö259 (m) yrkande 7, om att

riksdagen borde besluta att eventuella utgiftsbegränsningar under

nästa budgetår inte skall omfatta utgiftsområde 6, vill utskottet

anföra följande.

Enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen

om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter

eller använda utgiftsramar kommer att överskridas, för att

undvika detta, vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till

eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utskottet anser att

det vore olämpligt att riksdagen nu skulle hindra regeringen att

vidta nödvändiga åtgärder, t.ex. inom utgiftsområde 6 - eller

inom något annat utgiftsområde - om det behövs för att inte

utgiftstaket skall överskridas. Mot den bakgrunden avstyrker

utskottet motion Fö259 (m) yrkande 7.

Mot bakgrund av att riksdagen bifallit finansutskottets

betänkande 2003/04:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna, m.m. föreslår försvarsutskottet att riksdagen

anvisar anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och säkerhet mot

sårbarhet i enlighet med bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet föreslår sålunda riksdagen att avslå motionerna Fi240

(fp) yrkande 17, Fö213 (c) yrkande 1, Fö219 (v) yrkande 1, Fö243

(fp) yrkandena 11, 12 och 15, Fö259 (m) yrkandena 7, 10 (i denna

del), 11 och 12 samt Fö265 (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes

vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004

(punkt 1) (fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

1. a) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 17 samt 2003/04:Fö243 yrkandena

11, 12 och 15 och avslår proposition 2003/04:1 (utg.omr. 6) punkt

16 samt motionerna 2003/04:Fö213 yrkande 1, 2003/04:Fö219 yrkande

1, 2003/04:Fö259 yrkandena 7, 10 (i denna del) och 11 samt

2003/04:Fö265.

Punkt 1. b-m = utskottet.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna följer upp den besparing om 1 000

miljoner kronor som gjordes i partiets budgetalternativ från

förra året. Även om regeringen under sommaren fattat beslut om

utgiftsbegränsningar för det militära försvaret på ca 600

miljoner kronor har detta främst drabbat det s.k.

materielanslaget. Innebörden är att den besparing som Folkpartiet

föreslog förra året ännu återstår. Den var riktad mot det faktum

att det tas in och grundutbildas långt fler värnpliktiga än som

behövs för de krigsförband som sätts upp. Vi menar att systemet

med avveckling av utbildade soldater före 25 års ålder är ett

slöseri med såväl mänskliga som samhällsekonomiska resurser. Om

de som grundutbildas tillvaratas under längre tid i

krigsförbanden kan utbildningsvolymen sänkas betydligt.

Kostnaderna netto för materielavvecklingen uppgick förra året

till 730 miljoner kronor netto, i stället för bedömda 250

miljoner kronor. Eftersom det kan antas att avvecklingen blir

minst lika intensiv 2004 menar Folkpartiet att en substantiell

besparing är möjlig genom att avvecklingen stannas upp i avvaktan

på ett nytt beslutsunderlag. I likhet med riksdagens revisorer är

vi starkt kritiska till den närmast panikartade avveckling som

bedrivits under senare år. Somlig materiel är fortfarande

användbar, om än för alternativa ändamål. För annan materiel är

avvecklingskostnaden högre än kostnaderna för ett mycket

långvarigt bibehållande av materielen. Även om medel måste

reserveras för fortsatt förrådsställning uppskattas

materielanslaget kunna reduceras betydligt. Utöver den tidigare

miljarden gör Folkpartiet således en besparing genom fördröjd

materielavveckling om 350 miljoner kronor för 2004.

Vi anser också att frågan om anslaget för internationella

insatser skall föras över till Utrikesdepartementet bör göras

till föremål för en ny utredning. De internationella insatserna

bör i större utsträckning styras av de krav som det enskilda

uppdraget ställer och mindre av vad Försvarsmakten kan ställa

till förfogande. Genom att anslaget överförs till UD får den del

av Regeringskansliet som ansvarar för säkerhets- och

biståndspolitik en tydligare beställarroll. Under inga

omständigheter får emellertid internationella insatser

finansieras över biståndsbudgeten.

Om riksdagen likväl uttalar att internationella insatser skall

ligga kvar under utgiftsområde 6 skall medlen brytas ut och

läggas i ett särskilt anslag.

Vi har ingen erinran mot förslagspunkt 1. b-m.

2. Uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2 m.m. (punkt 5) (m)

av Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Carl-Axel Roslund

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fö259 yrkandena 9 och 10 (i denna del).

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att uppdelningen mellan anslagen

6:1 och 6:2 bör ändras samtidigt som inriktningen tydliggörs.

- Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och

vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens

drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de

inriktningar som förslås.

-

- Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra

långsiktiga bindningar. Anslaget bör uppdelas i anslagsposter som

samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen för

materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt

anställning och utbildning.

-

Denna förändring möjliggör att den långsiktiga planeringen, såväl

på 10 till 15 års sikt som under försvarsbeslutets treårsperiod,

kan särskiljas från den årliga budgeteringen. Den långsiktiga

planeringen bör syfta till att ge inriktning för personal- och

materielförsörjning samt vara utgångspunkt för den löpande

verksamhetsinriktningen. Vidare bör kostnader för

förbandsverksamheten (utbildning, beredskap), underhåll och

vidmakthållande av den befintliga organisationen särskiljas från

den framtida utvecklingen.

Därmed blir riksdagens beslut för de närmaste tre åren om

beredskap, uppgifter och förmåga i den befintliga organisationen,

dvs. storlek och kostnad för den årliga driften inklusive

underhåll och vidmakthållande, mycket tydligt. Hur beslutet sedan

genomförs, genom att vidmakthålla och utnyttja den befintliga

försvarsorganisationen, är ett ansvar för verkställande

myndighet. Den andra delen i beslutet omfattar kommande

investeringar och andra långsiktiga bindningar inklusive

kostnader för t.ex. avveckling, sett ur ett längre

tidsperspektiv, och samordnas med riksdagens beslut om

bemyndiganderam.

Moderaterna bedömer att vidmakthållandet m.m. av nuvarande

organisation årligen belastar anslaget 6:2 med 5 miljarder

kronor.

Militära insatser är i många fall en nödvändighet för att

upprätthålla mänsklig värdighet, trygghet och möjlighet till

utveckling i en lång rad olika fall och för att skapa fred.

Därför är det vår uppfattning att internationella insatser skall

finansieras genom biståndsanslaget. Därmed skapas ett utrymme

inom det militära försvaret motsvarande 1 miljard kronor.

3. Beredskapsansalg för internationella insatser (punkt 6) (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fö264 yrkande 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att som en del i att stärka den

europeiska förmågan bör omfattningen av svensk medverkan i

fredsfrämjande insatser i Europa och globalt öka. Detta bör ske

över hela skalan från civila förebyggande åtgärder till militära

fredsframtvingande insatser. Behovet i varje enskild mission är

primärt det styrande för vilka enheter som Sverige skall bidra

med. Det pågår en ständig utveckling, och urvalet av de förband

som anmäls till styrkeregistret bör ses över kontinuerligt. De

förband som anmälts hittills har övervägande varit

markstridsgrupper. I framtiden borde både flyg- och

marinstridskrafter komma i fråga. Det krävs en stor flexibilitet

beträffande hur snabbt en insats skall kunna ske. Erfarenheter

visar även att uthålligheten i ett förband bör vara längre än sex

månader under förutsättning att avtalsrättsliga krav upprättas

mellan personal och arbetsgivare.

Totalförsvarets förmåga att delta i internationella insatser är

redan i dag en mycket viktig uppgift som kommer att bli än

viktigare i framtiden. Den utveckling som sker inom EU skall vara

normgivande, samtidigt som optionen att samverka med Nato

fördjupas. Förmågan att samverka med andra länder skall

utvecklas. Särskilt viktigt är fredsfrämjande operationer,

katastrof- och flyktinghjälp, flexibilitet och möjligheter till

snabba insatser.

Multifunktionella fredsfrämjande och humanitära insatser ställer

stora krav på ett nära samspel mellan civila och militära

resurser. Förmågan att delta i fredsframtvingande insatser är

grunden i utvecklingen och utbildningen av olika krigsförband.

Sverige måste på sikt kunna delta i den fredsfrämjande och

humanitära verksamheten på stor bredd med de resurser som står

till förfogande. Kristdemokraterna anser att resurser måste

avsättas som leder till att Sverige kan avdela förband från alla

försvarsgrenar till internationella operationer. Det är också

viktigt att skapa en balans mellan Försvarsmaktens

internationella åtaganden och dess nationella uppgifter. Ett ökat

anslag av internationella insatser får inte försämra vår

grundläggande försvarsförmåga. Samtidigt ger det internationella

samarbetet och de internationella insatserna en fördjupad

militärstrategisk kunskap som inte kan förringas.

Kristdemokraterna anser därför att det tydligt bör framgå hur

stor andel av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande

internationella insatser. Planeringen för internationella

insatser bör, enligt Kristdemokraternas mening, omvandlas till

ett eget beredskapsanslag.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda

yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004

(punkt 1) (m)

av Ola Sundell, Rolf Gunnarsson och Carl-Axel Roslund (alla m).

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner

förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och

budgetpolitiken. Ett övergripande mål för den ekonomiska

politiken skall vara att möjliggöra ökad tillväxt, att man skall

kunna leva på sin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna

och förtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård och

rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en målmedveten

politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla satsningar på kunskap

och forskning samt påtagliga förbättringar av klimatet för

företagande. För att möjliggöra allt detta krävs en politik som

innehåller lägre skatter för både löntagare och företagare, en

skärpning av bidragssystemen, avregleringar och ökad konkurrens,

en ökad trygghet för och stärkt självkänsla hos medborgarna.

Våra förslag skall vara trygga och väl sammanhållna och syftar

till att skapa de bästa förutsättningarna för ett ekonomiskt,

kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på

utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv.

Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa. Vi vill att fler, inte

färre, kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala

tryggheten och självkänslan ökar också genom att hushållen får

större ekonomisk självständighet. Friheten och rättigheten att

välja bidrar till såväl mångfald som bättre kvalitet och större

trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande över

sina liv.

Vi har föreslagit en växling från subventioner och bidrag till

omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och

medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i

störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast

att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tryggt

sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma.

Exempelvis tillförs betydande resurser för att bryta den ökande

sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning, skatteförändringar samt finanspolitiska

ramverk - präglas av ordning och reda och skall ses som en helhet

där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas

isolerat från de andra. Eftersom riksdagens majoritet den 19

november 2003 har beslutat om ramar för de olika utgiftsområdena

i enlighet med finansutskottets förslag och därmed valt en annan

inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.

I det följande redovisar vi i korthet det moderata alternativet

till politik inom utgiftsområde 6. Vår politik finns närmare

utvecklad i Moderaternas kommittémotion Fö259 (m) av Ola Sundell

m.fl.

Moderata samlingspartiet anser att försvarets möjligheter att

verka i olika situationer skall vara reella. Därför måste dels

den omfattande avvecklingen av kompetens och materiel hejdas,

dels utvecklingen av delvis ny förmåga forceras. Mot denna

bakgrund förordar vi att försvaret långsiktigt utvecklas på samma

ekonomiska nivå som under de senaste försvarsbeslutsperioderna.

Detta innebär bl.a. att en del moderna förband som nu successivt

avvecklas i stället bör vidmakthållas. Över tiden bör de

omstruktureras för nya uppgifter och förses med ny materiel.

Nödvändiga ambitioner kräver höjda anslag. Förslagen innebär

- mer omfattande förbandsverksamhet - dvs. fler och större

övningar i högre och sammansatta förband för att utveckla förband

och befäl,

-

- fler aktiva förband med förmåga att genomföra väpnad strid för

att försvara Sverige och kunna delta i internationella insatser,

-

- förbättrad rekrytering och utbildning av hemvärnsförband,

-

- större andel anställda (kontraktsanställda soldater och sjömän)

för att därmed förbättra kvalitet och beredskap i de aktiva

förbanden,

-

- möjlighet att skapa fler förband totalt sett för att på längre

sikt kunna möta en angripare samt

-

- anskaffning av lednings-, informations- och sambandssystem för

att snabbare knyta ihop existerande förband i ett enhetligt

operativt system med ökad interoperabilitet.

-

Anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling skall därför tillföras en finansiell

förstärkning med 3 miljarder kronor för vart och ett av

budgetåren 2004, 2005 och 2006. Detta möjliggörs genom att

tillföra 2 miljarder kronor vart och ett av åren samt att

internationella insatser finansieras genom biståndsanslaget.

Moderata samlingspartiet anser att den ökning av resurser till

utgiftsområdet som i första hand krävs för att stå emot framtida

hot mot det öppna samhället bör gå till det militära försvaret.

Moderaterna avvisar således regeringens ökade satsningar inom den

civila delen av totalförsvaret.

Vi anser också att uppdelningen mellan anslagen 6:1 och 6:2 skall

ändras samtidigt som inriktningen tydliggörs. Vi bedömer att

vidmakthållandet m.m. av nuvarande organisation årligen belastar

anslaget 6:2 med 5 miljarder kronor.

Vi förutsätter också att internationella insatser finansieras

genom biståndsanslaget.

Regeringen har för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar

under 2003 och 2004 för att begränsa statens utgifter. Detta

berör anslagen 6:1 och 6:2 och omfattar ca 2 miljarder kronor.

Moderaterna motsätter sig detta.

Mot bakgrund av samma motiv som för ökning av anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling anser

Moderaterna att investeringsplanen för materiel skall tillföras 2

000 000 000 kr år 2004 och 2 000 000 000 kr år 2005 samt 2 000

000 000 kr 2006.

2. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004

(punkt 1) (fp)

av Allan Widman och Heli Berg (båda fp).

Som framgår av betänkandet har försvarsutskottet beställt en

särskild uppföljning av förbandsutvecklingen, beredskap samt

materiel- och personalförsörjning inom Försvarsmakten.

Uppföljningen har skett med försvarsbesluten 2000 och 2001 som

utgångspunkt.

Av utredarens rapport framgår bland många andra brister att

Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige sammantaget

inte kan anses godtagbar. Detta är anmärkningsvärt, inte minst

mot bakgrund av att regeringen i försvarspropositionerna både

2002/03 och 2003/04 ansett den vara godtagbar.

Även om utskottet inte tagit definitiv ställning till utredarens

samtliga slutsatser och ytterligare utvärderingar är att vänta,

är det enligt Folkpartiet liberalerna oacceptabelt att utskottets

majoritet i sin bedömning förbigår detta förhållande med tystnad.

Förmågan till försvar mot väpnat angrepp är sannerligen inte en

bisak. Enligt vår mening borde utskottet redan nu påpekat

diskrepansen mellan regeringens och utredningens uppfattningar

samt understrukit allvaret i att den bedömning som legat till

grund för betänkandet kan vara felaktig.

3. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004

(punkt 1) (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

än den Socialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt

förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella

reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och

strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därtill bör

infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat

bostadsbyggande kraftigt förbättras. Därigenom skapas

förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en

sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer

flexibel och där de rekordhöga sjuktalen måste mötas med en

kraftigt förbättrad rehabilitering, förebyggande åtgärder och en

förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på arbete och

företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens

lägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket

som måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas

för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre

tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste

valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet

återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas och

infrastrukturen förbättras. Kristdemokraternas ekonomiska politik

sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.

Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa

förutsättningar för en uthållig tillväxt på åtminstone 3 procent

per år över en konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka utan

att inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga

ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den

offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan att

jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir

mindre konjunkturkänsliga. Den "utveckling" som pågår under

socialdemokratiskt styre är den omvända: sysselsättningen

minskar, tillväxten väntas bli lägre än i omvärlden, statsskulden

ökar, detaljstyrningen ökar och i stora delar av kommunsektorn

erbjuds sämre vård och omsorg till högre skatt.

Finansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och miljöpartister - har nu genom förslag till

ramar för de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens

inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av politiken i det

första rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta

särskilda yttrande den del av vår politik som rör utgiftsområde 6

och som vi skulle ha yrkat bifall till om Kristdemokraternas

förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall i den första

beslutsomgången.

Kustbevakningen har under senare tid ständigt fått nya uppgifter.

Avvecklingen av sjöpolisen och neddragningarna av tullens

verksamhet ställer ökade krav på Kustbevakningen.

Schengensamarbetet och uppgifterna för sjöläges-informationen är

andra exempel på nya uppgifter för Kustbevakningen.

Kustbevakningen behöver anskaffa ny materiel.

Kristdemokraterna menar att om Kustbevakningen långsiktigt skall

kunna fullgöra uppgifterna och möta utökade krav på

internationell verksamhet bör Kustbevakningens verksamhet

förstärkas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens

förslag.

4. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2004

(punkt 1) (mp)

av Lars Ångström (mp).

Det råder stor enighet om - såväl politiskt som i

militärledningen - att det inte existerar något militärt

invasionshot, varken nu eller under överskådlig framtid. Det är

därför med tillfredsställelse som Miljöpartiet konstaterat att

regeringen och en riksdagsmajoritet numera delar vår uppfattning

att även Sverige skall fortsätta att minska sina militärutgifter

och fullfölja avvecklingen av invasionsförsvaret.

Trots detta innehåller den statsbudget som Miljöpartiet står

bakom för år 2004 otidsenligt höga nivåer på militärutgifterna.

Under år 2003 kommer vi att betala ca 41 miljarder kronor av

totalförsvarsbudgetens 44,3 miljarder till det militära

försvaret.

Denna grova felprioritering av landets ekonomiska resurser är ett

resultat av försvarssamarbetet sedan 1996 mellan Centern och

regeringen. Det var först i mars år 2000 som en riksdagsmajoritet

beslutade om militära utgiftsminskningar och överföring av

resurser till sjukvården, vilket Miljöpartiet krävt. Grunden för

vårt regeringssamarbete har varit en respekt för tidigare fattade

riksdagsbeslut och att vi därmed kunnat acceptera att fullfölja

inriktningen under denna försvarsbeslutsperiod t.o.m. år 2004.

Miljöpartiets uppfattning är emellertid att det finns ett långt

större utrymme för militära utgiftsminskningar i nästa

försvarsbeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2003/04:1 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet föreslår regeringen:

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 utnyttja en

kredit på högst 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om

krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden

föreligger (avsnitt 3.5),

2. att riksdagen godkänner förslaget att förlänga det nuvarande

nationella flygtekniska forskningsprogrammet under 2004 och att

det statliga bidraget till finansieringen av programmet skall

behållas på en nivå om högst 30 000 000 kronor för 2004 (avsnitt

3.8.5.2),

3. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Försvarsmakten för perioden 2004-2006 (avsnitt 3.11.2),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar innebär utgifter på högst 72 500

000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 3.11.2),

5. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Civilt försvar för 2004 (avsnitt 3.11.5),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 6:5 Civilt försvar besluta om avtal och beställningar

av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder

samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i

fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar innebär

utgifter på högst 199 000 000 kronor efter 2004 (avsnitt 3.11.5),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta Statens

räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kronor (avsnitt

3.11.5),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta

Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för

beredskapsinvesteringar på högst 200 000 000 kronor (avsnitt

3.11.5),

9. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av

åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller

elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor under

2004 (avsnitt 3.11.5),

10. att riksdagen fastställer avgiftsuttaget för

elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kronor under 2004

(avsnitt 3.11.5),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 låta

Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret

på högst 25 000 000 000 kronor för att tillgodose behovet av

rörelsekapital (avsnitt 3.11.6),

12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Försvarets materielverk för perioden 2004-2006 (avsnitt 3.11.6),

13. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Kustbevakningen för perioden 2004-2006 (avsnitt 4.10.1),

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004 för

ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 15 000 000 kronor efter 2004

(avsnitt 4.10.2),

15. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för

Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor,

för perioden 2004-2006 (avsnitt 4.10.4),

16. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt

följande uppställning:

Anslag

(Belopp i 1 000-tal kronor) Ansl.

typ Regeringens

förslag

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. (ram) 21 673 554

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

(ram) 18 376 147

6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 143 331

6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar (ram) 17 279

6:5 Civilt försvar (ram) 1 854 960

6:6 Totalförsvarets pliktverk (ram) 245 068

6:7 Försvarshögskolan (ram) 30 399

6:8 Försvarets radioanstalt (ram) 415 325

6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut (ram) 192 162

6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret (obet.) 88 265

6:11 Nämnder m.m. (ram) 7 095

7:1 Kustbevakningen (ram) 621 634

7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

(ram) 25 000

7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, m.m. (ram)

20 000

7:4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 621 183

TOTAL 44 331 402

Motioner från allmänna motionstiden

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställningen i

tabell 12,

UO06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -1

350 -1 200 -1 200

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap o. fredsfrämjande

truppinsatser -733 -600 -600

6:2 Materiel, anläggningar -617 -600 -600

2003/04:Fö213 av Johan Linander och Jörgen Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att statsmaktens anslag till

värnpliktsersättningar samt förmåner särskiljs från

Försvarsmaktens totala anslag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda om det är möjligt att

dagsersättningen och utryckningsbidraget för de värnpliktiga

knyts till den genomsnittliga löneutvecklingen inom den statliga

sektorn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att värnpliktiga på sin fritid har tillgång

till goda kommunikationer såsom av Försvarsmakten

prissubventionerad Internetuppkoppling, telefon samt

postadministration.

2003/04:Fö219 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av samordning vid internationella

insatser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av utökade resurser inom den militära

ammunitions- och minröjningskapaciteten, inför försvarsbeslutet

gällande 2005-2007.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om målet för Räddningsverkets humanitära

ammunitions- och minröjningsverksamhet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om förslaget att lägga ned Nämnden för

personalvård för totalförsvarspliktiga.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om civila statliga myndigheters rätt att delta i

internationella insatser med ekonomiskt stöd från utgiftsområde

6.

2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att utreda hur anslaget för internationella

insatser kan överföras till Utrikesdepartementet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att man, i avvaktan på beslut om var anslaget

för internationella insatser skall ligga, särskiljer anslagen

till förbandsverksamhet och internationella insatser.

15. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens

förslag gällande anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet enligt uppställning (miljoner kronor):

Anslag Regeringens förslag Anslagsförändringar

6:1 Förbandsverksamhet m.m. 21 674 - 733

6:2 Materiel, anläggningar m.m. 18 376 - 617

Summa för utgiftsområdet 44 331 1 350

2003/04:Fö259 av Ola Sundell m.fl. (m):

7. Riksdagen beslutar att utgiftsbegränsningar för 2003 och 2004

ej skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet.

9. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om förändrad

uppdelning av anslagen 6:1 och 6:2.

10. Riksdagen beslutar vad i motionen anförs om att kostnaderna

för "Fredsfrämjande truppinsatser" finansieras inom

biståndsanslaget.

11. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt

beredskap mot sårbarhet enligt uppställning:

Lit "Budget 2004" Budget

2004 (m) korr Budget

2005 (m) korr Budget

2006 (m) korr

6:1 Förbandsverksamhet 21 673 554 1 000 000 22 168 557

1 000 000 22 518 454 1 000 000

6:2 Materiel 18 376 147 1 000 000 18 857 473 1 000 000

19 286 551 1 000 000

6:3 Krisberedskaps-myndigheten 143 143 -40 000 146 552

-40 000 148 815 -40 000

6:5 Civilt försvar 1 854 960 -510 114 1 885 192 -510 114 1 902

009 -510 114

7:1 Kustbevakningen 611 555 -102 026 625 140 -102 026

653 223 -102 026

12. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten

enligt uppställning (miljoner kronor):

Investeringsplan 2004 2005 2006

Budget Förändring Budget Förändring Budget

Förändring

Summa finansiering 19 415 2 000 18 376 2 000 18

857 2 000

2003/04:Fö264 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att planeringen för internationella insatser

bör omvandlas till ett eget beredskapsanslag.

2003/04:Fö265 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för budgetåret 2004 anslagen under

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt

uppställning:

Anslag Uo6 (tusental kronor) Regeringens förslag

Anslagsförändring

7:1 Kustbevakningen 621 634 +20 000

Summa för utgiftsområdet 44 331 402 +20 000

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 6

Anslag

(Belopp i 1 000-tal kronor) Ansl. typ Utskottets

förslag Reservation

(fp)

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser m.m. (ram) 21 673 554 - 733 000

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

(ram) 18 376 147 - 617 000

6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 143 331

6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar (ram) 17 279

6:5 Civilt försvar (ram) 1 854 960

6:6 Totalförsvarets pliktverk (ram) 245 068

6:7 Försvarshögskolan (ram) 30 399

6:8 Försvarets radioanstalt (ram) 415 325

6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut (ram) 192 162

6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret (obet.) 88 265

6:11 Nämnder m.m. (ram) 7 095

7:1 Kustbevakningen (ram) 621 634

7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

(ram) 25 000

7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst, m.m. (ram)

20 000

7:4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 621 183

TOTAL 44 331 402 - 1 350 000