Bet. 2003/04:FöU4

Finansutskottets betänkande

2003/04:FoU4

Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas Riksdagens revisorers förslag angående

Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel, 2002/03:RR18. I betänkandet

behandlar utskottet vidare fyra följdmotioner som inkommit med anledning

av förslaget samt ett yrkande från allmänna motionstiden 2003/04.

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs

om överlåtelse av materiel till kommunerna och tillstyrker således delvis

Riksdagens revisorers förslag om detta.

Utskottet tillstyrker förslaget från Riksdagens revisorer om att regeringen

skall ge Försvarsmakten i uppdrag att i varje årsredovisning redovisa de

totala intäkterna från försäljningar av överskottsmateriel.

Reservationer har lämnats av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna och Kristdemokraterna.

1 Riksdagen 2003/04. 10 saml. FöU4

Rättelse: S. 3 rad 3.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Materiel till kommunerna

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört

om överlåtelse av materiel till kommunerna. Därmed bifaller riksdagen

delvis förslag 2002/03:RR18 punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fö5

yrkande 1, 2003/04:Fö6 yrkande 1 och 2003/04:Fö7 yrkande 1.

Reservation 1 (m, fp, kd)

2. Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten

Riksdagen bifaller delvis motion 2003/04:Fö7 yrkande 2 och avslår förslag

2002/03:RR18 punkt 2 och motion 2003/04:Fö5 yrkande 2.

3. Försvarsmaktens hemliga intäkter

Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Försvarsmaktens

hemliga intäkter. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18 punkt 3

och motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 3, 2003/04:Fö6 yrkande 2 och 2003/04:Fö7

yrkande 4.

4. Uppdrag till Riksantikvarieämbetet

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR18 punkt 4 och motionerna 2003/04:Fö5

yrkande 4, 2003/04:Fö6 yrkande 3, 2003/04:Fö7 yrkande 5 och 2003/04:Fö8.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (kd)

5. Beslutsunderlag och tidsplan

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö6 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Fö7

yrkande 3 och 2003/04:Fö243 yrkande 6.

Reservation 4 (m, fp)

Stockholm den 17 februari 2004

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c),

Tone Tingsgård (s), Håkan Juholt (s), Ola Sundell (m), Allan Widman (fp),

Ola Rask (s), Michael Hagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson

(v), Berndt Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist

(s), Heli Berg (fp), Åsa Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström

(mp) och Nils Oskar Nilsson (m).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Riksdagens försvarspolitiska beslut våren 2000 innebar att flera förband

och enheter måste läggas ned. Genom nedläggningarna skulle ett mycket

stort överskott av materiel uppstå. När riksdagen fattade sitt beslut

uppskattades att mer än hälften av försvarets förnödenheter skulle komma

att utgöra överskott. Överskottet omfattar inte bara krigsmateriel utan

även stora mängder materiel för fredstida bruk och utbildning. Försvarsmaktens

målsättning är att avvecklingen i huvudsak skall vara avslutad vid utgången

av år 2004.

Riksdagens revisorer har granskat hur Försvarsmakten har avvecklat materiel

som inte längre behövs i försvaret. I granskningen konstaterades att

avvecklingen har präglats av brådska, godtyckliga bedömningar och osäkra

beräkningar.

Iakttagelser och förslag har redovisats i rapporten Skänka, sälja eller

slänga? Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel (rapport 2002/03:8).

Rapporten har remissbehandlats.

Försvarsmaktens högkvarter har vid en föredragning för utskottet lämnat

vissa kompletterande upplysningar.

Riksdagens revisorers förslag

Bakgrund

Utgångspunkterna för Riksdagens revisorers förslag är de riktlinjer som

riksdagen har slagit fast för hur överskottsmaterielen skall avvecklas.

Enligt försvarsbeslutet år 2000 skall överskottsmaterielen i första hand

utnyttjas för internationella humanitära biståndsinsatser, inom de frivilliga

försvarsorganisationerna, till militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete

samt för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

I andra hand skall överskottsmateriel säljas till civila företag. I tredje

och sista hand skall överskottsmateriel förstöras. Det gäller materiel

som över huvud taget inte efterfrågas. Det gäller även materiel som på

grund av sekretess- och miljöskäl eller andra orsaker inte bör säljas

vidare (bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).

Överskottsmateriel till kommunerna

Försvarsmakten har inte tillåtits att överlåta materiel direkt till

kommunerna. Förordningen (2000:278) om gåvor och överföringar av

överskottsmateriel

hos Försvarsmakten tillåter att Försvarsmakten skänker överskottsmateriel

till biståndsorganisationer och frivilliga försvarsorganisationer.

Förordningen medger också att Försvarsmakten överför materiel till en annan

statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Förordningen har tolkats

som att materiel inte får skänkas till kommunerna.

Genom flera riksdagsbeslut har kommunerna fått ett allt större ansvar för

befolkning och egendom i samband med svåra kriser i fredstid och under

höjd beredskap. Kommunernas förmåga att hantera kriser är grundläggande

i det nya krishanteringssystemet.

Under granskningen framhöll flera kommuner att man skulle ha nytta av en

del av den materiel som Försvarsmakten avvecklar för att förbättra sin

krishanteringsförmåga. Materielen skulle underlätta för kommunerna att

uppfylla de uppgifter de har ålagts. Även länsstyrelserna delade denna

bedömning. Behovet av elverk beskrevs som särskilt stort, men även annan

materiel efterfrågades. Flera länsstyrelser befarade att kommunernas dåliga

ekonomi skulle medföra att kommunerna inte införskaffade nödvändig materiel.

Företrädare för regeringen har enligt Riksdagens revisorer angivit två

skäl för att inte tillåta överlåtelser av materiel till kommunerna. Det

ena skälet är att en statlig överlåtelse av materiel till kommunerna

försämrar förutsättningarna för dem som tillverkar och saluför liknande

materiel att sälja sådan materiel. Det andra skälet är att kommunala

verksamheter som är konkurrensutsatta skulle ges fördelar gentemot privata

alternativ om de fick överta materiel.

Riksdagens revisorer fann att det inte finns några juridiska hinder för

överlåtelse av materiel till kommunerna - förutsatt att materielen enbart

skall användas i räddningstjänst. Sådana överlåtelser bedömdes av tjänstemän

vid Regeringskansliet inte strida mot den svenska konkurrenslagen (1993:20).

Så länge materielen endast används inom verksamheter som kommunerna är

ålagda att bedriva bedömde tjänstemännen att inte heller EG-rättens regler

om statsstöd förhindrar överlåtelser till kommunernas räddningstjänster.

Regeringen har bemyndigat Räddningsverket att ge bort materiel som förut

tillhörde den statliga civilförsvarsorganisationen till kommunerna. En

del av denna materiel är av samma slag som den materiel som Försvarsmakten

avvecklar. Regeringen har således enligt Riksdagens revisorer hanterat

samma typ av materiel på två skilda sätt.

Kommuner kan få bidrag för att investera i beredskapshöjande åtgärder.

Bidragen får användas för bl.a. köp av ny materiel av samma typ som den

materiel som försvaret avvecklar. I många fall bedöms dock bidragen som

otillräckliga för att kommunerna verkligen skall genomföra sådana

investeringar. De statliga bidragen till materielanskaffning innebär - när de

används av kommunerna - att staten bidrar till anskaffning av materiel

som man redan äger. Länsstyrelserna har enligt Riksdagens revisorer ställt

sig frågande till att kommunerna inte får ta emot funktionsduglig materiel

från försvaret - materiel som har betalats med skattepengar.

I rapporten har Riksdagens revisorer föreslagit att regeringen skall pröva

frågan om förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av överskottsmateriel

hos Försvarsmakten kan upphävas och om överlåtelse av materiel till

kommunerna kan tillåtas i vissa fall.

Mot bakgrund av hur remissinstanserna svarat har Riksdagens revisorer

ansett att överlåtelser av materiel till kommunerna skulle bidra till att

stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar. Flera remissinstanser

har påpekat att kommunerna skulle ha användning av materiel även i flera

andra verksamheter än räddningstjänsten vid svåra kriser. Kommunerna bör

också själva ha möjlighet att avgöra om de har ekonomisk möjlighet att

äga och sköta materielen. Försvarsmakten har till Riksdagens revisorer

uppgivit att man inte ser några hinder i den egna organisationen för att

överlåta materiel till kommunerna.

Mot denna bakgrund har Riksdagens revisorer föreslagit att regeringen

ändrar eller upphäver förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av

överskottsmateriel hos Försvarsmakten så att överlåtelse av materiel till

kommunerna kan tillåtas.

Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten

Inom Försvarsmakten arbetar man intensivt med att snabbt avveckla all

överskottsmateriel. Försvarsmakten har själv satt upp som mål att

avvecklingen i huvudsak skall vara avklarad vid slutet av år 2004. För att

klara av avvecklingen inom tidsramen vill Försvarsmakten avveckla så mycket

materiel som möjligt i ett sammanhang. Försvarsmakten har gjort bedömningen

att överföring till statliga myndigheter och gåvor till ideella organisationer

medför att mindre mängder materiel avvecklas till relativt höga kostnader

för försvaret. Försvarsmakten har således beslutat att endast skänka bort

materiel till myndigheter och organisationer om det kan göras till "en

rimlig kostnad". Det har förekommit att Försvarsmakten hellre har sålt

eller slängt materiel än skänkt den till myndigheter eller ideella

organisationer. Detta innebär enligt Riksdagens revisorer att

prioriteringsordningen

som riksdagen angivit delvis har frångåtts.

Företrädare för Försvarsmakten anser att Försvarsmaktens bedömningar och

prioriteringar ligger i linje med det förslag som föregick riksdagens

beslut. Regeringen hade angivit att avvecklingen av materiel skulle

genomföras skyndsamt. Motivet var att en snabb avveckling minskar kostnaderna

för lagerhållning av materiel och frigör resurser att bygga upp den nya

insatsorganisationen. Regeringen angav också att materiel som inte kan

överlåtas tillräcklig snabbt skulle förstöras, detta med hänsyn till

Försvarsmaktens kostnader för förrådshållning (prop. 1999/2000:30).

Efter försvarsbeslutet år 2000 skickade Försvarsmakten ett brev till många

statliga myndigheter och ideella organisationer med uppgift om att försvaret

skulle avveckla materiel. I brevet gav Försvarsmakten exempel på vilken

materiel som skulle avvecklas och hur myndigheterna och organisationerna

skulle göra för att få materielen. Enligt uppgifter som Riksdagens revisorer

erhållit stannade dock informationen ofta centralt i berörda organisationer.

De som direkt kunde ha nytta av materielen fick inte del av informationen

från Försvarsmakten.

Efter det att man skickat ut brevet har Försvarsmakten inte tagit några

ytterligare kontakter med myndigheter eller organisationer för att informera

om vilken materiel som avvecklas. Information om att Försvarsmakten

avvecklar materiel och hur myndigheter och ideella organisationer kan få

överta materielen har dock funnits på Försvarsmaktens hemsida.

Endast ett fåtal personer i Högkvarteret arbetar med att fatta beslut om

avveckling. Enligt uppgift är det ytterligare ett skäl till att man måste

prioritera beslut om avvecklingar som medför att stora mängder materiel

kan avvecklas.

Vid tidpunkten för granskningen kunde Försvarsmakten bara uppskatta hur

mycket materiel som skulle avvecklas efter våren 2003. Detsamma gällde

frågan om hur många förråd som behöver tömmas. Försvarsmakten räknade med

att fyra av sammanlagt sju avvecklingsomgångar kvarstod.

Försvarsmakten har inte aktivt informerat myndigheter och organisationer

om vilken materiel som har avvecklats i de olika avvecklingsomgångarna.

Det finns således risk för att Försvarsmakten har sålt och skrotat materiel

som hade kunnat vara till nytta för myndigheter och organisationer.

I granskningen fann Riksdagens revisorer inga starka skäl för att

avvecklingen skall gå så fort som Försvarsmakten tänker sig. Revisorerna

ifrågasatte om det finns tillräckliga ekonomiska motiv för brådskan. Det

är t.ex. osäkert om de besparingar Försvarsmakten räknar med verkligen

motsvaras av minskade utgifter.

Försvarsmakten bör skapa utrymme för att mera aktivt informera om vilken

materiel som avvecklas. Om avvecklingsorganisationen åtminstone tidvis

tillförs mer resurser kan, enligt Riksdagens revisorer, myndigheters och

organisationers behov tillgodoses utan att tidsgränsen för avvecklingen

överskrids.

Riksdagens revisorer bedömer att det även behövs en extern instans som

följer avvecklingen. Krisberedskapsmyndigheten är den statliga myndighet

som ansvarar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller krishantering

och civilt försvar. Enligt förordningen (2002:518) med instruktion för

Krisberedskapsmyndigheten skall myndigheten samarbeta med olika samhällsorgan

för att minska samhällets sårbarhet. Av instruktionen framgår att

Krisberedskapsmyndigheten skall stärka krishanteringsförmågan hos kommuner,

landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter.

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen omgående ger

Krisberedskapsmyndigheten

i uppdrag att följa avvecklingen och informera kommuner, landsting,

länsstyrelser och centrala myndigheter om pågående och kommande avvecklingar

av materiel under den återstående tiden av avvecklingen.

Försvarsmaktens hemliga intäkter

Hur mycket pengar Försvarsmakten har tjänat på de försäljningar som

Försvarets materielverk har genomfört är hemligt. Försvarets materielverk

har på begäran av köparna belagt köpesummorna med kommersiell sekretess.

Intäkterna från de försäljningar av överskottsmateriel som Försvarsmakten

själv har genomfört har däremot redovisats öppet.

Försvarets materielverk överför en gång per kvartal delar av intäkterna

från försäljningarna genom att skicka kreditfakturor till Försvarsmakten.

Det innebär att Försvarsmakten kan dra av dessa intäkter från de kostnader

som Försvarets materielverk debiterar Försvarsmakten. Försvarsmaktens

totala intäkter och utgifter blir därmed inte offentliga.

I rapporten framförde Riksdagens revisorer att Riksrevisionen i egenskap

av externrevisor bör ägna särskild uppmärksamhet åt Försvarsmaktens

hantering av de hemliga försäljningsintäkterna.

Efterforskningar som har gjorts med anledning av Försvarsmaktens remissvar

har visat att de totala intäkterna hittills inte har offentliggjorts.

Intäkterna från Försvarets materielverks försäljningar har inte bokförts

som intäkter hos Försvarsmakten utan som utgiftsreduceringar. Således

ingår inte intäkterna i de belopp som Försvarsmakten har redovisat som

intäkter från försäljningar av överskottsmateriel i årsredovisningen för

år 2002.

Bestämmelsen att försvaret får disponera delvis hemliga inkomster från

försäljningarna innebär ett okänt tillskott till det av riksdagen beslutade

försvarsanslaget. Anslagen över statsbudgeten blir delvis missvisande.

Enligt Riksdagens revisorer får riksdagen - och den svenska allmänheten

- ofullständig information om hur mycket försvaret kostar.

Först i samband med årsbokslutet för år 2004 skall Försvarsmakten redovisa

ett eventuellt överskott av alla försäljningar. Överskottet skall tillföras

statsbudgeten. Däremot är det enligt Riksdagens revisorer inte säkert att

det någonsin blir allmänt känt hur stora intäkter försvaret fått från de

försäljningar som Försvarets materielverk har genomfört.

Riksdagens revisorer har i rapporten framfört att de anser att riksdagen

skall ha tillgång till fullständig information om hur mycket försvaret

kostar. I samband med budgetprocessen behöver riksdagen veta hur mycket

pengar som försvarets verksamhet har tillförts utöver anslaget för föregående

budgetår.

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag

att i varje årsredovisning redovisa de totala intäkterna från försäljningar

av överskottsmateriel.

Uppdrag till Riksantikvarieämbetet

Den materiel som tillhört krigsorganisationen och som är aktuell för

avveckling består främst av materiel som har förvarats i s.k.

mobiliseringsförråd.

Förråden innehåller materiel som var avsedd att användas av förband i

händelse av krig. Materielen har till viss del även använts vid övningar

och utbildning.

Förråden är placerade skilt från bebyggelse, ofta ute i skogen. Det handlar

om lador som tillhör enskilda lantbrukare eller Försvarsmakten. I

Försvars-makten finns uppgiften att det har funnits 6 000-8 000

mobiliseringsförråd

runt om i landet. Förråden avvecklas i takt med att de töms på materiel.

Riksdagens revisorer delar Riksantikvarieämbetets uppfattning att

mobiliseringsförråden utgör en betydelsefull del av 1900-talets militära

kulturarv. Några mobiliseringsförråd bör därför enligt Riksdagens revisorer

sparas i sin helhet och göras tillgängliga för allmänheten.

Riksdagens revisorer föreslår därför i sin rapport att regeringen ger

Riksantikvarieämbetet i uppdrag att överta några kompletta mobiliseringsförråd.

Utskottets överväganden

Materiel till kommunerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ger regeringen till känna vad som nedan sägs om överlåtelse av

materiel till kommunerna. Riksdagen bifaller delvis Riksdagens revisorers

förslag punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fö5, 2003/04:Fö6 och

2003/04:Fö7.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ändrar eller upphäver

förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av överskottmateriel hos

Försvarsmakten så att överlåtelse av materiel till kommunerna kan tillåtas.

I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 1 anförs att

regeringen bör ompröva frågan om förordningen (2000:278) så att överföring

av överskottsmateriel från Försvarsmakten till kommuner och landsting

skall bli möjlig. Motionärerna menar, liksom Riksdagens revisorer, att

möjligheten att överlåta överskottsmateriel till kommunerna skulle bidra

till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar.

I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 1 anförs att

motionärerna ställer sig positiva till kommunernas möjligheter att överta

överskottsmateriel. Det stärker kommunerna i krishanteringshänseende. När

det gäller frågan om eventuella risker för snedvridning av konkurrensen

vid överlåtelse av materiel till kommunerna vill motionärerna påpeka att

en sådan prövning bör göras i varje enskilt fall. Frågan om konkurrensfördelar

får enligt motionärerna inte bli ett generellt hinder för kommunernas

möjligheter att förvärva överskottsmateriel.

I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 1 anförs att

motionärerna biträder Riksdagens revisorers förslag om att regelverket om

gåvor och överföring av överskottsmateriel bör ändras eller upphävas så

att överlåtelse av materiel till kommunerna kan tillåtas.

Utskottet vill i sammanhanget betona kommunernas viktiga roll inom

krishanteringssystemet. Utskottet har inget principiellt att invända mot att

staten överför materiel som inte längre behövs för dess verksamhet till

andra offentliga organ, allra minst om kommunernas och landstingens

krisberedskap därmed stärks. Regeringen har tidigare bemyndigat Statens

räddningsverk att till kommunerna ge bort materiel som förut tillhörde

den statliga civilförsvarsorganisationen. Utskottet har inget att erinra

mot att det prövas huruvida möjligheten finns för staten att överlåta

överskottsmateriel till kommuner för att stärka deras krishanteringsförmåga.

Detta bör kunna ske under förutsättning att inte t.ex. höga administrativa

kostnader medför att styckvisa överföringar eller försäljningar av materiel

medför oproportionerliga kostnader. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Utskottet bifaller således delvis Riksdagens

revisorers förslag punkt 1. Därmed torde motionärernas yrkanden i huvudsak

tillgodoses och behöver därför inte bifallas. Motion 2003/04:Fö5 yrkande

1, motion 2003/04:Fö6 yrkande 1 samt motion 2003/04:Fö7 yrkande 1 avstyrks

därför.

Uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller delvis motion 2003/04:Fö7 och avslår Riksdagens revisorers

förslag punkt 2 och motion 2003/04:Fö5.

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen omgående ger

Krisberedskapsmyndigheten

i uppdrag att följa avvecklingen och informera kommuner, landsting,

länsstyrelser och centrala myndigheter om pågående och kommande avvecklingar

av materiel under den återstående tiden av avvecklingen.

I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 2 anförs att

den prioriteringsordning som riksdagen angivit delvis har frångåtts.

Motionärerna anser att regeringen omgående bör ge exempelvis

Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att kontrollera att myndigheter och berörda

organisationer förses med överskottsmateriel som de anser sig behöva och

ha nytta av.

I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 2 anförs att regeringen

bör förtydliga uppdraget till Försvarsmakten att avvecklingsuppdraget

även skall omfatta en aktiv information till kommuner, landsting,

länsstyrelser och centrala myndigheter. Ett uppdrag till

Krisberedskapsmyndigheten

skulle enligt motionärerna kunna innebära att myndigheten får ett uppdrag

att övervaka en annan myndighets sätt att genomföra ett uppdrag som givits

av regeringen.

Utskottet anser inte att det ankommer på riksdagen att besluta i frågan

om Krisberedskapsmyndigheten bör få i uppdrag att följa avvecklingen och

informera aktörerna inom krishanteringssystemet om pågående och kommande

avvecklingar av materiel under den återstående tiden av avvecklingen.

Regeringen bör själv bestämma vad de statliga myndigheterna bör ha för

uppgifter i denna fråga. Förslaget från Riksdagens revisorer punkt 2 och

motion 2003/04:Fö5 yrkande 2 avstyrks således. I och med detta tillgodoses

delvis yrkande 2 i motion 2003/04:Fö7, varför den bör bifallas delvis.

Försvarsmaktens hemliga intäkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Försvarsmaktens

hemliga intäkter och bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag punkt

3, motion 2003/04:Fö5, 2003/04:Fö6 samt motion 2003/04:Fö7.

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag

att i varje årsredovisning redovisa de totala intäkterna från försäljningar

av överskottsmateriel.

I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 3 anförs att

riksdagen skall ha fullständig information om hur mycket försvaret kostar.

I samband med budgetprocessen behöver riksdagen veta hur mycket pengar

som försvarets verksamhet har tillförts utöver anslaget för föregående

budgetår. Motionärerna menar att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag

att i varje årsredovisning redovisa de totala intäkterna från försäljningen

av överskottsmateriel.

I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 2 anförs att

motionärerna stöder revisorernas förslag i frågan om Försvarsmaktens hemliga

intäkter. Motionärerna menar att det är mycket angeläget att få kunskap

om vilka intäkter Försvarets materielverk erhållit genom försäljning av

överskottsmateriel.

I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 4 anförs att

motionärerna delar Riksdagens revisorers förslag att regeringen ger

Försvarsmakten i uppdrag att i varje årsredovisning redovisa de totala

intäkterna

från försäljningar av överskottsmateriel. Motionärerna påtalar dock att

detta inte åtgärdar de brister som finns i regeringens sätt att styra

försvaret.

Utskottet anser att det inte är acceptabelt att uppgifterna om hur stora

intäkter som försäljningen av överskottsmateriel föranleder inte redovisas.

För att riksdagens finansmakt skall kunna utövas måste riksdagen ges

insyn i vilka intäkter som statens myndigheter får, t. ex. i form av

försäljningsintäkter, för att bedöma den samlade finansiella förutsättningen

för statens verksamhet. Regeringen skall sålunda ålägga Försvarsmakten

att årligen redovisa samtliga intäkter. Detta anser utskottet att riksdagen

skall ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således Riksdagens

revisorers förslag punkt 3 samt motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 3, 2003/04:Fö6

yrkande 2 och motion 2003/04:Fö7 yrkande 4.

Uppdrag till Riksantikvarieämbetet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag punkt 4, motionerna

2003/04:Fö5, 2003/04:Fö6, 2003/04:Fö7 samt motion 2003/04:Fö8.

Jämför reservationerna 2 (m) och 3 (kd).

Riksdagens revisorer föreslår att regeringen ger Riksantikvarieämbetet i

uppdrag att överta några kompletta mobiliseringsförråd.

I motion 2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) yrkande 4 yrkas att

regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att bevara några

mobiliseringsförråd intakta och tillgängliga för allmänheten.

I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 3 anförs att

motionärerna instämmer i förslaget att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag

att överta några kompletta mobiliseringsförråd. Motionärerna vill dock

påpeka att det ekonomiska ansvaret och ansvaret för framtida underhåll av

de aktuella mobiliseringsförråden skall åläggas den konserverande myndigheten,

i detta fall Riksantikvarieämbetet.

I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 5 anförs att

motionärerna ställer sig bakom revisorernas förslag om uppdrag till

Riksantikvarieämbetet. Dock anses i motionen att revisorerna tyvärr har

förbisett

att försvarssatsningarna är viktiga delar av 1900-talets svenska

samhällsutveckling. Statens försvarshistoriska museer, som är den myndighet

som i sin instruktion har ett utpekat ansvar för "att främja kunskapen om

det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i

samhällsutvecklingen",

har inte uppmärksammats i rapporten. Enligt motionärernas mening bör

således såväl Riksantikvarieämbetet som Statens försvarshistoriska museer

ges uppdrag, i nära samarbete med Statens maritima museer.

I motion 2003/04:Fö8 av Anna Lindgren (m) anförs att riksdagen skall

tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliga

politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring, visning och vård

av föremål och anläggningar. Motionären anser att bevarandeaspekterna bör

ges hög prioritet vid kommande försvarsbeslut och att en långsiktig plan

bör tas fram för vad som skall överföras till och bevaras på museum.

Motionären anser vidare att Försvarsmakten bör utreda lämpliga former för

hur resurser kan föras från försvarsanslaget till museibudgetarna. Slutligen

anser motionären att medel för bevarande och/eller dokumentation som rutin

bör läggas in i materielsystemens avvecklingsfas.

Utskottet gör liksom Riksdagens revisorer och motionärerna bedömningen

att det kan finnas intresse av att bevara mobiliseringsförråd tillgängliga

för allmänheten i framtiden. Detta är dock inte primärt en fråga för

riksdagen att avgöra eftersom det till stora delar blir en fråga om hur de

kulturpolitiska medlen skall disponeras inom ramen för de resurser som

riksdagen anvisar. Utskottet avstyrker Riksdagens revisorers förslag punkt

4 och motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 4, 2003/04:Fö6 yrkande 3, 2003/04:Fö7

yrkande 5 och motion 2003/04:Fö8.

Beslutsunderlag och tidsplan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö6, 2003/04:Fö243 och 2003/04:Fö7.

Jämför

reservation 4 (m, fp).

I motion 2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 4 yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna att den skall återkomma till riksdagen

med ett ur ekonomisk och försvarspolitisk synpunkt fullgott beslutsunderlag.

Den bild som revisorerna tecknar av materielavvecklingen är sådan att en

fortsatt avveckling bör förutsätta bättre beslutsunderlag. I yrkande 5 i

samma motion anförs att mycket talar för att problemen med materielavvecklingen

hänger samman med det pressade tidschema som gäller för verksamheten.

Motionärerna yrkar att riksdagen ger regeringen till känna att den skall

återkomma till riksdagen med förslag till ny tidsplan för fortsatt avveckling.

Likaså i motion 2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp) yrkande 6 yrkar

motionärerna att pågående materielavveckling bör avbrytas i avvaktan på

bättre beslutsunderlag och ny tidsplan.

I motion 2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 3 yrkas att riksdagen

tillkännager för regeringen att denna bör tydliggöra avvecklingsuppdraget

åt Försvarsmakten. Enligt motionärerna är det nödvändigt att slå fast

vilka förband och vilken utrustning som behövs under den närmaste

femårsperioden liksom den utrustning som behövs till våra förband inom den

närmaste tioårsperioden.

Utskottet har i betänkande 2002/03:FöU3 behandlat frågan om beslutsunderlag

och tidsplan. I betänkandet anförs att det bör ankomma på regeringen och

Försvarsmakten att förverkliga avvecklingen. Vidare sägs i betänkandet

följande:

Utskottet vill i likhet med sin uppfattning under hösten 2002 framhålla

att om en ytterligare avveckling av s.k. materiella mobiliseringsenheter

även framdeles är motiverad, skall regeringen återkomma till riksdagen

med en redovisning av detta. Redovisningen skall tydligt visa att det

under denna period inte föreligger något behov av aktuellt förband eller

aktuell materiel, även inom ramen för förändrade uppgifter, för att en

avveckling skall få ske.

Utskottet finner inte anledning att ändra denna ståndpunkt och avstyrker

därför motion 2003/04:Fö6 yrkande 4, motion 2003/04:Fö243 yrkande 6 och

motion 2003/04:Fö7 yrkande 3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Materiel till kommunerna, punkt 1 (m, fp, kd)

av Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Erling Wälivaara (kd), Rolf

Gunnarsson (m), Heli Berg (fp) och Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18

punkt 1 och motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 1, 2003/04:Fö6 yrkande 1 och

2003/04:Fö7 yrkande 1.

Ställningstagande

Genom flera riksdagsbeslut har kommunerna fått ta över ett allt större

ansvar för befolkning och egendom i samband med svåra kriser i fredstid

och under höjd beredskap. Kommunernas förmåga att hantera kriser är

grundläggande i det nya krishanteringssystem som riksdagen har beslutat om.

Många kommuner har framhållit att de skulle ha nytta av den materiel som

Försvarsmakten avvecklar för att förbättra sin krishanteringsförmåga.

Även länsstyrelserna delar kommunernas bedömning och har dessutom ställt

sig frågande till att kommunerna inte får ta emot funktionsduglig materiel

från försvaret - materiel som redan har betalats med skattemedel. Vi

vidhåller att Riksdagens revisorers förslag om en ändring eller ett upphävande

av förordningen (2000:278) om gåvor och överföring av överskottsmateriel

hos Försvarsmakten skall bifallas så att överlåtelse av materiel till

kommunerna kan tillåtas. Vi menar att möjligheten att överlåta

överskottsmateriel

till kommuner skulle bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra

påfrestningar.

När det gäller eventuella risker för snedvridning av konkurrensen vid

överlåtelse av materiel till kommunerna vill vi påpeka att en sådan

prövning bör göras i varje enskilt fall. Frågan om konkurrensfördelar får

emellertid inte bli ett generellt hinder för kommunernas möjlighet att

förvärva överskottsmateriel.

2. Uppdrag till Riksantikvarieämbetet, punkt 4 (m)

av Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18

punkt 4 och motion 2003/04:Fö7 yrkande 5, bifaller delvis motion 2003/04:Fö8

och avslår motionerna 2003/04:Fö5 yrkande 4 och 2003/04:Fö6 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet ställer sig bakom revisorernas förslag om uppdrag

till Riksantikvarieämbetet. Vi anser emellertid att revisorerna tyvärr

har förbisett att försvarssatsningarna är viktiga delar av 1900-talets

svenska samhällsutveckling. Statens försvarshistoriska museer, som är den

myndighet som i sin instruktion har ett utpekat ansvar för "att främja

kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll

i samhällsutvecklingen", har inte uppmärksammats i rapporten.

Den avveckling av det svenska försvaret som utvecklades under 1900-talet

för att bevara och försvara vårt oberoende under två världskrig samt det

därefter följande kalla kriget, som nu pågår, bör även innefatta en

medveten satsning på att kunna berätta om och åskådliggöra denna fas i vår

historia.

Enligt Moderata samlingspartiets mening bör således såväl Riksantikvarieämbetet

som Statens försvarshistoriska museer ges uppdrag, i nära samarbete med

Statens maritima museer, så att ovanstående syfte kan uppnås. I motion

2003/04:Fö8 från Moderata samlingspartiet återfinns bl.a. samma yrkande

som därför bör bifallas delvis.

3. Uppdrag till Riksantikvarieämbetet, punkt 4 (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR18

punkt 4 och motion 2003/04:Fö5 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Fö6

yrkande 3, 2003/04:Fö7 yrkande 5 och 2003/04:Fö8.

Ställningstagande

Den materiel som tillhört krigsorganisationen och som är aktuell för

avveckling består främst av materiel som har förvarats i s.k.

mobiliseringsförråd.

Avvecklingen av dessa förråd kan medföra att materiel av vital betydelse

för museala ändamål kommer att förstöras eller skingras. Riksantikvarieämbetet

anser att en del mobiliseringsförråd bör bevaras i sin helhet med komplett

utrustning, eftersom de utgör en betydelsefull del av 1900-talets militära

kulturarv.

Kristdemokraterna delar Riksantikvarieämbetets uppfattning, och enligt

vår mening bör några mobiliseringsförråd sparas i sin helhet och göras

tillgängliga för allmänheten.

4. Beslutsunderlag och tidsplan, punkt 5 (m, fp)

av Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Rolf Gunnarsson (m), Heli Berg

(fp) och Nils Oskar Nilsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fö6

yrkande 4 och 2003/04:Fö7 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:Fö6

yrkande 5 och 2003/04:Fö243 yrkande 6.

Ställningstagande

I Riksdagens revisorers rapport Skänka, slänga eller sälja uttrycks för

det första farhågor för att avvecklingen går så snabbt att den leder till

slöseri med skattebetalarnas resurser. För det andra torde materielen

också ha ett värde med hänsyn till vår försvarsförmåga både på kort sikt

och som en del i en framtida omvärldsanpassning.

Att Försvarsmakten enligt årsredovisningen för 2002 haft kostnader för

materielavveckling motsvarande 639 miljoner kronor är anmärkningsvärt.

Det faktum att kostnadsbilden är osäker, behovet av ny reglering för att

möjliggöra överlåtelser på kommunerna och den bild som revisorernas rapport

tecknar av materielavvecklingen är sådan att en fortsatt avveckling

förutsätter ett bättre beslutsunderlag och att avvecklingsuppdraget till

Försvarsmakten tydliggörs. Vi yrkar därför att riksdagen ger regeringen

till känna att den skall återkomma till riksdagen med ett ur ekonomisk

och försvarspolitisk synpunkt fullgott beslutsunderlag.

Mycket talar för att problemen med materielavvecklingen hänger samman med

det pressade tidsschema som gäller för verksamheten. Revisorerna har

påpekat att avvecklingsarbetet kommit i gång sent och att tidsfristen,

senast 2004, innebär en risk för att detta ej kan genomföras under ordnade

och ekonomiskt effektiva former. Mot ovan angivna bakgrund yrkar vi därför

att riksdagen ger regeringen till känna att den jämväl skall återkomma

till riksdagen med förslag till ny tidsplan för fortsatt avveckling.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Framställningen

Framställning 2002/03:RR18 Riksdagens revisorers förslag angående

Försvarsmaktens avveckling av överskottsmateriel:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört

under avsnitt 2.1 om kommunernas möjligheter att få överta materiel från

Försvarsmakten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört

under avsnitt 2.2 om ett uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört

under avsnitt 2.3 om Försvarsmaktens redovisning av intäkter från

försäljningar av överskottsmateriel.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört

under avsnitt 2.4 om ett uppdrag till Riksantikvarieämbetet.

Följdmotioner

2003/04:Fö5 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att enligt förordning 2000:278 ge kommuner och landsting möjlighet

att överta överskottsmateriel från Försvarsmakten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge Krisberedskapsmyndigheten, KBM, i uppdrag att kontrollera

att myndigheter och berörda organisationer förses med den överskottsmateriel

de anser sig behöva.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att ge Försvarsmakten i uppdrag att i dess årsredovisningar

redovisa de totala intäkterna från försäljningar av överskottsmateriel.

4. Riksdagen begär att regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppgift

att bevara några mobiliseringsförråd intakta och tillgängliga för allmänheten.

2003/04:Fö6 av Allan Widman m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om revisorernas förslag vad gäller kommunernas möjlighet att överta

överskottsmateriel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om revisorernas förslag vad gäller Försvarsmaktens hemliga intäkter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om revisorernas förslag vad gäller uppdrag till Riksantikvarieämbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen återkommer med ett från ekonomisk och försvarspolitisk

synpunkt fullgott beslutsunderlag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att regeringen bör återkomma med förslag till ny tidsplan för

fortsatt avveckling.

2003/04:Fö7 av Ola Sundell m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kommunernas m.fl. möjligheter att överta försvarsmateriel.

2. Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag till uppdrag åt

Krisberedskapsmyndigheten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om tydliggörande av avvecklingsuppdraget åt Försvarsmakten.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Försvarsmaktens redovisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om uppdrag åt såväl Riksantikvarieämbetet som Statens försvarshistoriska

museer i nära samarbete med Statens maritima museer.

2003/04:Fö8 av Anna Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om tydliga politiska direktiv för att långsiktigt klara förvaring, visning

och vård av föremål och anläggningar.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fö243 av Allan Widman m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att i avvaktan på bättre beslutsunderlag och ny tidsplan avbryta

pågående materielavveckling.