Bet. 2003/04:FöU8 Sjö- och kustövervakningsfrågor

Bet. 2003/04:FöU8
Utskottsbetänkanden · FöU

Sjö- och kustövervakningsfrågor

2004-03-16 · 12 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2003/04:FöU8, Sjö- och kustövervakningsfrågor

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

2003/04:FoU8

Sjö- och kustövervakningsfrågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 12 motioner från den allmänna motionstiden

2003/04 samt en motion väckt med anledning av Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR18.

Utskottet föreslår att samtliga motioner avslås.

Reservationer har lämnats av Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Sjöräddningssällskapets båtar

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö4, 2003/04:Fö212, 2003/04:Fö229

och 2003/04:Fö230.

2. Ansvaret för vrak

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö232.

Reservation 1 (m)

3. Åtgärder för att förhindra katastrofer i Östersjön

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö215, 2003/04:Fö217, 2003/04:Fö248,

2003/04:Fö249, 2003/04:Fö250 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Fö259 yrkande

Reservation 2 (m)

4. Försvarsmaktens räddningshelikoptrar och miljöräddningsinsatser

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö207.

5. Fiskekontroll

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ408 yrkandena 14 och 20.

Reservation 3 (kd)

Stockholm den 16 mars 2004

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil Erlandsson (c),

Håkan Juholt (s), Ola Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask (s), Michael

Hagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Berndt Sköldestig

(s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Åsa

Lindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström (mp), Marie Nordén (s)

och Carl-Axel Roslund (m).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas motioner väckta under den allmänna motionstiden

2003/04 samt en motion som väckts med anledning av Riksdagens revisorers

förslag 2002/03:18. En sammanställning av motionsyrkandena återfinns i

bilaga 1.

Utskottets överväganden

Sjöräddningssällskapets båtar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö4, 2003/04:Fö212, 2003/04:Fö229 och

motion 2003/04:Fö230.

I motion 2003/04:Fö212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) påtalas att den svenska

Försvarsmakten har ett antal, av skattemedel betalda, stridsbåtar som

inte behövs i tjänst. Sjöräddningssällskapet gör en stor insats för

nödställda på sjön med hjälp av snabbgående båtar men anser sig inte ha råd

att betala 2,44 miljoner kronor varje år för att låna båtarna. Motionärerna

yrkar att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ett fortsatt undantag från full kostnadstäckning av de

stridsbåtar som bedöms övertaliga och som kan användas av

Sjöräddningssällskapet.

I motion 2003/04:Fö229 av Christer Skoog m.fl. (s) menar motionärerna att

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

det vore mycket olyckligt om Sjöräddningssällskapets i bokstavlig mening

livsviktiga insats riskerar att omintetgöras. Enligt motionärerna kan det

inte vara rimligt att detta görs till en intern fråga för Försvarsmakten.

Det krävs att regeringen ingriper och söker hitta en lösning som gör det

möjligt för Sjöräddningssällskapet att också i fortsättningen bedriva

sitt framgångsrika arbete.

Även i motion 2003/04:Fö230 av Anneli Enochson (kd) anförs vikten av att

Sjöräddningssällskapet kan fortsätta sin verksamhet liksom i motion

2003/04:Fö4 av Jeppe Johnsson (m) i vilken sägs att det är av stor vikt att

Sjöräddningssällskapet även i fortsättningen har möjlighet att använda de

båtar som försvaret inte behöver.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sjöräddningssällskapet utför

en mycket viktig uppgift. Frågan om möjligheten för Sjöräddningssällskapet

att låna båtar av Försvarsmakten har lösts genom att Försvarsmakten den

30 januari 2004 fattade beslut om att Sjöfartsverket får låna samma båtar

som tidigare lånats ut till Sjöräddningssällskapet. Utlåningen sker i

enlighet med 4, 6 och 16 § i förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens

stöd till civil verksamhet. Sjöfartsverket får låna dessa båtar av

Försvarsmakten eftersom en statlig myndighet utan kostnad kan låna materiel

av en annan statlig myndighet under förutsättning att den myndighet som

lånar ut materielen inte behöver den i sin egen verksamhet. Sjöfartsverket

kan sedan i sin tur låna ut dessa enheter till Sjöräddningssällskapet på

samma villkor som man tidigare lånat ut egna enheter. Motionerna synes

därmed vara tillgodosedda och utskottet avstyrker motionerna 2003/04:Fö4,

2003/04:Fö212, 2003/04:Fö229 och 2003/04:Fö230.

Ansvaret för vrak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö232.

Jämför reservation 1 (m).

I motion 2003/04:Fö232 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) påtalas att det

i landets skärgårdar och utmed våra kuster årligen tillkommer ett stort

antal båtvrak. Ofta är det havererade och strandade fritidsbåtar och mindre

fartyg. Enligt motionären saknar dessa oftast ekonomiskt värde och lämnas

därför åt sitt öde av den tidigare ägaren. Båtvraken blir ofta en

säkerhetsrisk för sjöfarten, en miljörisk genom bränsleutsläpp och nedskräpning

eller till hinder för fisket. Motionären anför behov av att åstadkomma en

samlad lagstiftning som bl.a. skall reglera ansvarsfrågan för nytillkomna

vrak. I motionen föreslås att det bör utredas att överföra ansvaret för

hanteringen av nytillkomna vrak i vattnet till Kustbevakningen och på

stränderna till kommunernas räddningsnämnder.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Utskottet anför följande i frågan. Vrak som är yngre än etthundra år kan

under vissa omständigheter falla in under reglerna i lagen (1918:163) med

vissa bestämmelser om sjöfynd eller lagen (1938:121) om hittegods. Anmälan

om sjöfynd skall göras till bl.a. Kustbevakningen. Om ett vrak ligger och

hindrar sjöfarten eller fisket har Sjöfartsverket viss rätt att agera med

stöd av kungörelsen (1951:321) om undanröjande av för sjöfarten eller

fisket hinderliga vrak m.m.

En rättslig reglering av ansvar för nytillkomna vrak kan vara motiverad

av t.ex. miljöskäl och sjösäkerhetsskäl. Det krävs dock en tydlig avgränsning

för att staten inte skall påta sig ansvar för vrak till vilka det finns

en ägare och vrak för vilka det finns ett försäkringsansvar. Frågan om

ett eventuellt statligt åtagande kräver utredning om hur långt ut från

landlinjen statens ansvar skall sträcka sig. Vidare krävs utredning om

hur många vrak som finns. Slutligen måste ett statligt åtagande vara

finansierat. Stora kostnader kan uppstå vid bärgning, bortforsling,

upphuggning och omhändertagande av laster.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om ansvaret för vrak i betänkande

2002/03:FöU4. Förutom ovanstående resonemang anfördes då även

följande:

Trafikutskottet har i betänkande 1996/97:TU1 med anledning av en motion

om miljökonsekvenser av förlista krigsfartyg från andra världskriget vilka

kan innehålla okända mängder bunkerolja uttalat följande:

Utskottet förutsätter att Sjöfartsverket på lämpligt sätt, t.ex. inom

ramen för samarbetet i Helsingforskommissionen för skyddet av Östersjöns

marina miljö, aktualiserar frågan. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda

inte erforderlig med anledning av motionsyrkandet, varför detta avstyrks.

Utskottet anser med hänsyn till vad utskottet ovan anfört att det i dag

finns en reglering som täcker in motionärens yrkande, om än spridd i ett

antal olika författningar. Om en författningsöversyn är motiverad bör

regeringen ta erforderliga initiativ. Motionen bör således inte bifallas.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning och avstyrker

således motion 2003/04:Fö232.

Åtgärder för att förhindra katastrofer i Östersjön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö215, 2003/04:Fö217, 2003/04:Fö248,

2003/04:Fö249, 2003/04:Fö250 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Fö259 yrkande

Jämför reservation 2 (m).

I motion 2003/04:Fö215 av Heli Berg (fp) anförs att ett ökat internationellt

samarbete är den nödvändiga arbetsformen för att utveckla arbetet inom

alla de områden som på olika sätt berör Östersjön. Ett internationellt

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

centrum för övervakning av miljö, trafik och fiske bör därför inrättas.

Sverige är det land som har den längsta kuststräckan runt Östersjön. En

naturlig placering är enligt motionären i anslutning till Kustbevakningens

verksamhet i Karlskrona. Ett centrum säkerställer att alla resurser på

effektivast sätt fullt ut kan utnyttjas, till gagn för såväl säkerheten

som miljön runt vårt viktigaste hav.

I motion 2003/04:Fö249 av Christer Skoog m.fl. (s) anförs att en samverkan

genom ett maritimt centrum i Blekinge skulle betyda stora fördelar för bl.

a. Tullverkets brottsbekämpning, Kustbevakningens miljötillsyn, Polisens

personkontroll och Marinens territoriella övervakning. Att samverka och

riva hinder mellan myndigheter är enligt motionärerna ett uttalat mål för

staten.

Utskottet anför följande. Utredningen om utveckling av området civil

säkerhet inom Östersjöländernas råd har i december 2003 lämnat sitt

betänkande Utveckling av området civil säkerhet inom Östersjöländernas råd

(SOU 2003:101). I betänkandet föreslår utredningen att det upprättas ett

för Östersjöregionen gemensamt centrum för utveckling och samordning av

samarbete om sjöinformation i Östersjön och angränsande hav. Detta centrum

bör ha internationell bemanning med representation av personal från

fiskeri-, gräns- och kustbevakningskontroll samt medverkan från brottsbekämpande

myndigheter från alla berörda stater. Enligt utredningen bör det även

finnas experter på analys och effektivisering av komplexa system och

processer.

Behovet av åtgärder för att komma tillrätta med havets miljötillstånd har

nyligen fått en bred genomlysning av Havsmiljökommissionen i betänkandet

(SOU 2003:72) Havet - tid för en ny strategi. Kommissionen tillsattes av

regeringen i juli 2002 (dir. 2002:102), för att göra en sammanfattning av

kunskapsläget, såväl nationellt som regionalt, avseende miljötillståndet

i Sveriges kust- och havsområden både i Östersjön och i Västerhavet.

Kommissionen fick även i uppgift att utforma övergripande strategier på

kort och lång sikt samt föreslå åtgärder som kan bryta den pågående

negativa utvecklingen i havsmiljön.

Enligt kommissionen behövs det ett antal radikala åtgärder för havsmiljön.

Inte minst påpekas behovet av internationellt samarbete. Havsmiljökommissionen

föreslår i betänkandet att Sverige omgående påbörjar ett arbete för att

förbereda ett gemensamt initiativ av regeringscheferna i Östersjöregionen,

syftande till en revidering av Helsingforskonventionen. Betänkandet som,

liksom det tidigare nämnda betänkandet om civil säkerhet, innehåller

förslag som ligger i linje med motionen bereds inom Regeringskansliet och

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

är för närvarande ute på remiss. I avvaktan på den fortsatta beredningen

av ärendena finner inte utskottet anledning att i dag tillstyrka motion

2003/04: Fö215.

När det gäller frågan om den nationella samordningen är det Kustbevakningen

som har till uppgift att samordna de civila behoven av sjöövervakning och

sjöinformation samt förmedla denna information till berörda civila

myndigheter. Sjöinformation består av sjölägesinformation som kombineras med

annan sjörelaterad information. Sjölägesinformation skall Försvarsmakten

samla in, bearbeta och lämna till Kustbevakningen sammanställd för civila

behov. Den sjörelaterade information som tillförs kan vara underrättelser

som de myndigheter som övervakar laglydnaden behöver för att fullgöra

sina uppgifter. Det kan också vara tilläggsinformation om fartygstyper,

inspektioner, trafiktillstånd, oceanografiska observationer eller dylikt

som andra civila myndigheter behöver i sin verksamhet.

För att bistå Kustbevakningen i arbetet har regeringen föreskrivit att

det skall finnas ett samrådsorgan knutet till myndigheten. I samrådsorganet,

som benämns Sjöövervakningsrådet, finns företrädare för ett stort antal

myndigheter som bedriver verksamhet med mer eller mindre maritima inslag

nämligen Sjöfartsverket, Fiskeriverket, Naturvårdsverket, SMHI, SGU,

Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Räddningsverket och Försvarsmakten.

Kustbevakningen fick i regleringsbrevet för år 2002 av regeringen i uppdrag

att i samarbete med Tullverket utveckla ett system för riskanalys, baserat

på underrättelser och brottsmisstankar som kan vara styrande för kontrollen

av sjötrafiken. Som en bland flera delfrågor har en gemensam arbetsgrupp

arbetat med frågan och i en intern rapport i september 2003 föreslagit bl.

a. inrättandet av en för Tullverket och Kustbevakningen gemensam maritim

underrättelsegrupp som skall verka för selekteringar och profilering av

handels-, fiske- och fritidsfartyg. För närvarande pågår överläggningar

mellan myndigheterna kring driftsättningsfrågor såsom lokaliseringsort,

lokaler, personal m.m. Myndigheten har även motsvarande uppdrag att

utveckla system med Rikspolisstyrelsen och ett med Sjöfartsverket.

Kustbevakningen och Fiskeriverket har redan på regeringens uppdrag utvecklat

ett sådant riskanalyssystem vad avser fiskerikontroll.

Utskottet välkomnar varje initiativ till samordning och gemensamt

resursutnyttjande. Utskottet förutsätter dock att regeringen återkommer i

dessa frågor i den till hösten 2005 aviserade propositionen som kommer

att behandla inriktningen av de civila frågorna under kommande

försvarsbeslutsperiod. Utskottet finner därför inte anledning att tillstyrka

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

motion 2003/04: Fö249.

I motion 2003/04:Fö217 av Margareta Sandgren (s) anförs att regeringen

bör ta initiativ till åtgärder som både förhindrar att olyckstillbud

uppstår och, genom överenskommelser med övriga Östersjöländer, möjliggör

att första räddningsfartyg på plats vid olyckstillbud kan vidta åtgärder

för att minska katastrofens omfattning.

I motion 2003/04:Fö248 av Sinikka Bohlin (s) påtalas att det i en snar

framtid finns sju EU-medlemstater runt Östersjön. Kvantiteten och kvaliteten

på räddningstjänsten vad gäller utrustning och personal varierar mellan

länderna. Men en eventuell oljekatastrof drabbar alla stater. Därför är

det enligt motionären av stor vikt att Sverige tar initiativ till att

samordna räddningstjänsterna runt Östersjön i syfte att säkra en tillräcklig

beredskap vid en katastrof förorsakad av utsläpp av miljöfarliga ämnen,

genom samarbete gällande materiel, utbildning samt gemensamma

beredskapsövningar.

I motion 2003/04:Fö259 av Ola Sundell m.fl. (m) yrkande 6 anförs att

Sverige inte har tillfredställande beredskap och förmåga att hantera olyckor

till sjöss. För att förbättra detta krävs ett utökat samarbete mellan

alla svenska myndigheter och med övriga länder kring Östersjön. Avtal bör

snarast ingås mellan länderna kring Östersjön i avsikt att klara ut

organisation, ansvar och ekonomi vad gäller räddningsinsatser när olyckor

eller katastrofer inträffar.

Utskottet anför följande. Inom miljöräddningstjänsten till sjöss sker

arbetet i Helsingforskommissionen (HELCOM) och EU. I Sverige vilar ansvaret

för miljöräddningstjänsten till sjöss, både nationellt och internationellt,

på Kustbevakningen enligt lagen (2003:778) och förordningen (2003:789)

om skydd mot olyckor samt myndighetens instruktion. Det internationella

samarbetet torde förväntas utvecklas vidare i positiv riktning genom EU:s

utvidgning våren 2004. Av Östersjöländerna kommer då endast Ryssland att

stå utanför EU men, liksom nu, aktivt delta i miljöräddningen.

För sjöövervakning för civila ändamål finns vidare sedan några år ett

aktivt, operativt inriktat samarbete mellan samtliga Östersjöländer inom

ramen för BSRBCC (Baltic Sea Region Border Control Cooperation). Behovet

av internationellt samarbete inom den civila sjöövervakningen i allmänhet

torde även det kunna tillgodoses bättre genom utvidgningen av EU och en

utökad samverkan.

Regeringen väntas inom kort lägga fram en proposition om Sveriges

genomförande av EU:s direktiv 2002/59 om inrättande av ett övervaknings- och

informationssystem för sjötrafiken. Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser

som ålägger medlemsstaterna att upprätta planer, för att vid behov i sina

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

hamnar eller på någon annan skyddad plats, kunna ta emot fartyg som

befinner sig i nöd.

Ansvars- och ersättningsfrågor vad gäller insatser inom ett annat lands

ansvarsområde regleras i den operativa plan som finns i Helsingforskommissionen.

Principen är att det land som drabbas av ett utsläpp inom sitt ansvarsområde

svarar för åtgärderna och bedömer i vilken mån utländska resurser är

erforderliga. Om sådana begärs ersätter den begärande staten de kostnader

som uppstår. Om däremot någon stat på eget initiativ sätter i gång

bekämpningsåtgärder inom någon annan stats ansvarsområde utgår inte någon

sådan ersättning.

Även samordning av räddningsinsatser runt Östersjön, bedrivs inom HELCOM.

Sverige agerar med stort engagemang i fråga om beredskap och skarpa

insatser samt samarbete gällande materiel, utbildning och gemensamma

övningar vilket utskottet anser är mycket positivt.

Med anledning av vad som ovan anförts samt den pågående beredningen av

Havsmiljökommissionens betänkande anser utskottet att motionärernas

yrkanden till stora delar är tillgodosedda och avstyrker därför motionerna

2003/04:Fö217, 2003/04:Fö248 och 2003/04:Fö259 yrkande 6.

I motion 2003/04:Fö250 av Catherine Persson (s) yrkande 1 påtalas att den

nationella handlingsberedskapen vid oljeutsläpp inte är tillräcklig. Enligt

motionären bör målet vara att skapa en nationell upptagningskapacitet

till havs som klarar att på något/några dygn ta upp hela lasten vid ett

haveri utan att oljan når land. I samma motion yrkande 2 anförs att

regeringen bör verka för ett utökat samarbete med övriga nationer inom EU

vad avser oljeskyddsberedskap. Organisation och kostnader för ökad

handlingsberedskap vid oljeutsläpp bör delas mellan Östersjöländerna.

Utskottet anför följande. Såsom ovan redovisats bedrivs internationell

samverkan inom Helsingforskommissionen (HELCOM), där också gemensamma

lösningar vad gäller ökad oljeskyddsberedskap står högt på dagordningen.

I regleringsbrev för Kustbevakningen framgår mål för Kustbevakningens del

inom verksamhetsgrenen Genomförande av räddningsinsatser. Som exempel kan

nämnas att Kustbevakningen skall kunna påbörja en insats vid oljeutsläpp

eller vid fara för utsläpp inom fyra timmar efter larm, och bekämpningsåtgärder

skall kunna påbörjas inom 8 timmar efter larm.

Utskottet har inhämtat uppgiften att Kustbevakningen den 1 december 2003

till regeringen redovisat en förstudie avseende tre nya, större fartyg.

Frågan är under beredning i Regeringskansliet. Den fartygstyp som föreslås

har förutom flera andra användningsområden också en betydande

oljeupptagningskapacitet. Utskottet gör således bedömningen att det inte

ankommer

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

på riksdagen att ta initiativ i frågan och avstyrker därför motion

2003/04:Fö250 yrkandena 1 och 2.

Försvarsmaktens räddningshelikoptrar och miljöräddningsinsatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fö207.

I motion 2003/04:Fö207 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att Försvarsmaktens

räddningshelikoptrar som redan finns i beredskap för bl.a. sjöräddning,

snabbt skall kunna lyfta ut inspektörer från Kustbevakningen för att

undersöka misstänkt miljöbov. Ytbärgarna har möjlighet att ta oljeprov ur

vattnet som sedan kan jämföras med oljan i tankarna. Motionärerna hemställer

om en snabbutredning med syfte att genom avtal kostnadsfritt möjliggöra

för Kustbevakningen att snabbt och enkelt kunna utnyttja Försvarsmaktens

helikoptrar för miljöräddningsinsatser. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

torde det vara en god användning av de gemensamma resurserna.

Utskottet anför följande. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

har Kustbevakningens räddningsledare rätt att vid behov, utan kostnad,

disponera bl.a. statliga resurser såsom Försvarsmaktens helikoptrar vid

miljöräddningstjänst till sjöss.

Utskottet har från Kustbevakningen inhämtat att det erfarenhetsmässigt

inte torde vara ändamålsenligt att låta ta oljeprov från helikopter. De

kraftiga luftströmmarna från helikoptern rör om ytvattnet så att provtagningen

och efterföljande analys inte kan göras med tillräcklig säkerhet för att

kunna användas som bevis. Vidare kan tänkas att kontaminering sker från

ytbärgarens dräkt eller utrustning. För att säkerställa oljeprovets

bevisvärde ställs det höga krav på renlighet och enhetlighet vid provtagningen.

Kustbevakningen har utvecklat en metod att från sina flygplan släppa ner

bojar som genom absorption säkrar ett oljeprov. Erfarenheterna från detta

arbetssätt är goda. Endast i undantagsfall förekommer det enligt vad

utskottet erfarit behov av helikopter för att sätta ombord tjänstemän på

ett misstänkt fartyg.

Ändringar som genomförts den 1 februari 2002 i lagen (1980:424) om åtgärder

mot förorening från fartyg (prop. 2000/01:139, bet. 2001/02:MJU4, rskr.

2001/02:81) har bl.a. gett Kustbevakningen rätt att inleda förundersökning

vid utsläppsbrott. Kustbevakningen har förordnat förundersökningsledare

för detta ändamål. Dessa ändringar tillsammans med ett fördjupat samarbete

mellan Kustbevakningen, Riksåklagaren och åklagarmyndigheterna, har i

några fall lett till snabbare lagföring vid denna slags brottslighet till

sjöss.

För det fall det är tal om brottsbekämpning och inte miljöräddningstjänst

och Kustbevakningen utför de polisiära insatser som man enligt lag har

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

befogenheter att utföra, bör man vid behov snarare nyttja polisens resurser

än Försvarsmaktens.

Utskottet gör bedömningen att den lagstiftning som finns tillgodoser de

behov som framställs i motionen varför utskottet avstyrker motion

2003/04:Fö207.

Fiskekontroll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ408 yrkandena 14 och 20.

Jämför reservation 3 (kd).

I motion 2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 14 anförs

att Sverige i samband med ratificeringen av havsrättskonventionen avgett

förklaring varigenom klargjorts att Öresund skall betraktas som ett s.k.

historiskt sund. Därigenom gäller enligt motionärerna inte någon ovillkorlig

rätt till genomfart för utländska fartyg. De rättsliga möjligheterna för

Sverige och Danmark att begränsa sjöfart i sundet måste fullständigt

klarläggas. Riksdagen bör inte utesluta att det för Sverige kan bli aktuellt

att hindra genomfart av enkelskroviga oljetanker eller fiskare från andra

länder än Östersjöländerna.

I yrkande 20 i samma motion yrkas att riksdagen begär att regeringen senast

i tilläggsbudgeten i vårpropositionen 2004 återkommer till riksdagen med

förslag om hur en skärpning av övervakningen av in- och utpassering

till/från Östersjöns fiskevatten kan utformas och vilka kostnader detta för

med sig.

Utskottet har erfarit att det för närvarande inte bedrivs fiske i Östersjön

i någon större omfattning av andra än Östersjöländernas egna fiskare.

Genom att utnyttja fartyg och flygplan och i samverkan med andra myndigheter,

främst Fiskeriverket, får Kustbevakningen viktig information om var fiske

pågår och fiskefartygens rörelser. Resurserna är dock små i förhållande

till antal fiskefartyg och omfånget fiskeansträngningar. Den fysiska

fiskeövervakningen kompletteras med ett tekniskt system, Vessel Monotoring

System, som administreras av Fiskeriverket. Systemet innebär att större

fiskefartyg är utrustade med en transponder som med automatik sänder

positionsangivelse för fartyget med jämna intervall. Systemet ger god

information om var fiskefartygen befinner sig och kunskapen om var fiske

pågår kommer att öka. Från och med den 1 januari 2004 omfattas alla fartyg

över 18 meter som fiskar i EU:s vatten. Från och med årsskiftet 2004/05

gäller detta även fartyg över 15 meter.

Genom införande av s.k. checkpoints ökar förutsättningarna för Kustbevakningens

möjlighet att kontrollera enskilda fartyg då de lämnar viss fiskezon. Men,

enligt Kustbevakningens bedömning måste införandet av checkpoints kombineras

med en ökad övervakning av omgivande vatten för att förhindra att fartyg

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

lämnar fiskezon på andra positioner än vid checkpoints. Enligt nuvarande

regler kan dock checkpoints inte användas mot andra EU-länders fiskefartyg.

Utskottet avstyrker motion 2003/04:MJ408 yrkandena 14 och 20.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ansvaret för vrak, punkt 2 (m)

av Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Carl-Axel Roslund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fö232.

Ställningstagande

I landets skärgårdar och utmed våra kuster tillkommer årligen ett stort

antal båtvrak. Ofta är det havererade och strandade fritidsbåtar och mindre

fartyg. Dessa saknar oftast ekonomiskt värde och lämnas därför åt sitt

öde av den tidigare ägaren. Båtvraken blir ofta en säkerhetsrisk för

sjöfarten, en miljörisk genom bränsleutsläpp och nedskräpning eller till

hinder för fisket. Det finns ett behov av att åstadkomma en samlad

lagstiftning som bl.a. skall reglera ansvarsfrågan för nytillkomna vrak. Vi

föreslår att det bör utredas om att överföra ansvaret för hanteringen av

nytillkomna vrak i vattnet till Kustbevakningen och på stränderna till

kommunernas räddningsnämnder.

Motion 2003/04:Fö232 bör därför bifallas.

2. Åtgärder för att förhindra katastrofer i Östersjön, punkt 3 (m)

av Ola Sundell (m), Rolf Gunnarsson (m) och Carl-Axel Roslund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fö259

yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:Fö215, 2003/04:Fö217, 2003/04:Fö248,

2003/04:Fö249 och 2003/04:Fö250 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En avgörande förmåga i den framtida försvarsmiljön är att förstå och kunna

beskriva en bred och alltmer mångfasetterad bild av den värld vi lever i,

från fred till kris och ytterst i krig. Det kräver en breddad förmåga

att uppfatta, förebygga och reagera mot hot och risker som är svåra att

upptäcka. Dolda former av hot kräver särskilda motåtgärder. För att leva

upp till detta måste Östersjöländerna skapa en gemensam helhetssyn på och

formulera en konsistent maritim strategi.

Krav ställs på att länderna kring Östersjön har en enhetlig syn och maritim

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

förmåga att ingripa. Kontinuerlig närvaro och flexibelt agerande utgör

förutsättning för att förebygga internationella kriser i vårt närområde.

Inte bara de egna intressena styr denna utveckling. Alla länder runt

Östersjön kommer att tvingas säkerställa frihet och säkerhet till havs.

Detta ställer också krav på ökat samarbete mellan svenska myndigheter för

att optimalt utnyttja de begränsade resurser som disponeras av Polisen,

Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten.

Det är positivt att ansvars- och ersättningsfrågor regleras i en operativ

plan liksom den samordning av räddningsinsatser och förmågor som sker.

Samarbetet måste dock gå längre bl.a. genom att i förväg avtala om stöd

från andra länder i områden där det är uppenbart svårt eller olönsamt att

på nationell bas upprätthålla erforderlig beredskap.

Därför anser vi att motion 2003/04:Fö259 yrkande 6 bör bifallas.

3. Fiskekontroll, punkt 5 (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ408

yrkandena 14 och 20.

Ställningstagande

De rättsliga möjligheterna för Sverige och Danmark att begränsa sjöfart

i Öresund liksom rätten till genomfart måste klarläggas fullständigt.

Riksdagen bör inte utesluta att det för Sverige kan bli aktuellt att hindra

genomfart av enkelskroviga oljetanker eller fiskare från andra länder än

Östersjöländerna.

Jag anser att riksdagen skall begära att regeringen senast i tilläggsbudgeten

i vårpropositionen 2004 återkommer till riksdagen med förslag om hur en

skärpning av övervakningen av in- och utpassering till/från Östersjöns

fiskevatten kan utformas och vilka kostnader detta för med sig.

Motion 2003/04:MJ408 yrkandena 14 och 20 bör därför bifallas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion väckt med anledning av förs. 2002/03:RR18

2003/04:Fö4 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att göra det möjligt att båtar som inte försvaret behöver kan

användas till att tillgodose sjöräddningens framtida behov av båtar.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fö207 av Per Landgren m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om att regeringen skall utreda möjligheterna att genom avtal

möjliggöra för Kustbevakningen att kostnadsfritt, snabbt och enkelt kunna

utnyttja Försvarsmaktens helikoptrar för miljöräddningsinsatser.

2003/04:Fö212 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF