Bet. 2003/04:FIU11

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU11

Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2003 (prop.2003/04:1)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

förslag till tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker

förslaget med undantag för frågan om höjt

bemyndigande inom försvarsområdet.

I propositionen föreslås ändringar på

tilläggsbudget av nivån på 39 anslag inom 18

utgiftsområden. 21 anslag höjs och 18 anslag sänks.

Förslagen innebär att anvisade medel minskar med 7

953 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna

av anslagen uppgår till 4 659 miljoner kronor, och

de föreslagna minskningarna uppgår till 12 612

miljoner kronor.

Bland de frågor som behandlas kan följande nämnas.

Regeringen bemyndigas att genom utdelning eller

annat förfarande överta aktierna i det dotterbolag

som Vasallen AB har bildat för att på kommersiella

villkor förvärva kommunala bostadsfastigheter för

omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga

ändamål. Kriminalvården ges förutsättningar att öka

tillgången på platser inom anstalter och häkten

genom att anslaget höjs med 100 miljoner kronor.

Utgifterna för offentliga försvarare, offentliga

biträden och målsägandebiträden har ökat och

anslaget höjs med 75 miljoner kronor. Inom

biståndsverksamheten föreslås bemyndiganderamen

höjas med nära 1,5 miljarder kronor, i syfte att

även fortsättningsvis kunna uppnå den långsiktighet

i det bilaterala utvecklingssamarbetet som är

nödvändig. Anslaget för kommunersättningar vid

flyktingmottagande ökas med 150 miljoner kronor,

eftersom fler personer beräknas komma att tas emot.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) får höjt

anslag med 3 miljoner kronor med anledning av utökat

ansvarsområde.

Det högkostnadsskydd för protetik som infördes

inom tandvårdsförsäkringen den 1 juli 2002 för

personer som är 65 år eller äldre kommer att kosta

betydligt mer än vad man ursprungligen räknade med.

Anslaget för sjukvårdsförmåner behöver således ökas

med 100 miljoner kronor. Handikappombudsmannen får

höjt anslag med 1 miljon kronor med anledning av

utvidgat ansvarsområde. Riksförsäkringsverket får

höjt anslag med 19,5 miljoner kronor med anledning

av målet att sjukfrånvaron ska halveras fram till

2008. Antalet öppet arbetslösa bedöms bli högre 2003

än vad som tidigare antagits, vilket medför att

anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning

höjs med 3,9 miljarder kronor.

Till följd av ökade transporter och höjda

fraktpriser beräknas utgifterna för transportbidrag

bli högre än vad som tidigare antagits och anslaget

för transportbidrag ökas således med 10 miljoner

kronor. En ny investeringsplan för Sjöfartsverket

godkänns. Inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar föreslås ändrade

bemyndiganden för anslagen 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från EU-

budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur. För att möjliggöra att den

omarronderingsverksamhet som bekostas från anslaget

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. kan

bedrivas i oförändrad omfattning höjs anslaget med 1

miljon kronor. Anslaget för räntor på statsskulden

minskas med 12,3 miljarder kronor, eftersom

utgifterna beräknas avvika väsentligt från anvisade

medel.

På en punkt föreslår utskottet att regeringens

förslag avslås. Det gäller förslaget om höjt

bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggning

samt forskning och teknikutveckling inom

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet. Utskottet erinrar om att beslut om

omfattningen av och ändamålet med ett bemyndigande

bör prövas lika noga som ett anslagsbeslut.

Utskottet anser att det saknas tillräckliga skäl för

att ändra riksdagens tidigare beslut om storleken på

bemyndigandet. Vidare erinrar utskottet om att

riksdagen tidigare har givit regeringen till känna

att en utredning för att analysera styr- och

finansieringsformerna i försvaret borde tillsättas

(bet. 2002/03:FiU14). Denna utredning har ännu inte

tillsatts. Utskottet anför att utredningen bör komma

till stånd skyndsamt och föreslår ett

tillkännagivande på denna punkt.

Beträffande förslaget om höjt bemyndigande för

anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning noterar utskottet att en

arbetsgrupp har tillsatts för att komma till rätta

med problemen. Utskottet framhåller det oacceptabla

i att en myndighet gör åtaganden som är större än

riksdagens bemyndigande. Utskottet anför vidare att

det kan finnas anledning för regeringen att mer

generellt analysera problemet med överskridanden av

anslag och givna bemyndiganden. Utskottet

förutsätter att regeringen håller riksdagen

informerad om sina överväganden. En möjlighet är att

information lämnas i årsredovisningen för staten.

De två motionsyrkanden som behandlas i betänkandet

avstyrks. Till betänkandet har fogats 3 (m, fp och

c) reservationer och 5 (m, fp, kd och c) särskilda

yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ägande av Vasallens dotterbolag för

bostäder

Riksdagen bemyndigar regeringen att genom

utdelning eller annat förfarande överta aktierna

i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för

att på kommersiella villkor förvärva kommunala

bostadsfastigheter för omvandling till

företagslokaler eller andra lämpliga ändamål samt

godkänner att Vasallen AB inte längre ska ha

motsvarande uppdrag. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m. punkt 25 och avslår motion

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl.

yrkande 38.

Reservation 1 (fp, c)

2. Bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling

Riksdagen avslår regeringens förslag om att den

under 2003, för det under utgiftsområde 6 Försvar

samt beredskap mot sårbarhet uppförda ramanslaget

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling, får besluta om beställningar av

materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda

beställningar medför utgifter på högst

73 900 000 000 kr efter 2003. Vidare tillkännager

riksdagen som sin mening vad utskottet anför om

en utredning för att analysera styr- och

finansieringsformerna inom försvaret. Därmed

avslår riksdagen regeringens proposition

2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m. punkt 18.

Reservation 2 (m)

3. Bemyndigande för anslaget 8:1

Biståndsverksamhet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,

för det under utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd uppförda reservationsanslaget 8:1

Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser

som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 25 641 000 000 kr efter 2003.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1

Förslag till statsbudget, finansplan m.m. punkt

19.

4. Bemyndigande för anslaget 25:18 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,

för det under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta

om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 2 105 859 000 kr under

2004-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m. punkt 20 och avslår motion

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg (fp) m.fl.

yrkande 37.

Reservation 3 (fp)

5. Ny investeringsplan för Sjöfartsverket

Riksdagen godkänner en ny investeringsplan för

Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen

förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m. punkt 21.

6. Bemyndigande för anslaget 44:1 Åtgärder

för landsbygdens miljö och struktur

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,

för det under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur, besluta om stöd som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 1 300 000 000 kr under 2004, högst

950 000 000 kr under 2005, högst 400 000 000 kr

under 2006, högst 80 000 000 kr under 2007 och

högst 20 000 000 kr därefter. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 Förslag till

statsbudget, finansplan m.m. punkt 22.

7. Bemyndigande för anslaget 44:2 Från EU-

budgeten finansierade åtgärder för lands-

bygdens miljö och struktur

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,

för det under utgiftsområde 23 Jord- och

skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda

ramanslaget 44:2 Från EU-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och struktur,

besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 1 455 000 000

kr under 2004, högst 1 140 000 000 kr under 2005,

högst 435 000 000 kr under 2006, högst

110 000 000 kr under 2007 och högst 20 000 000 kr

därefter. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m. punkt 23.

8. Anslagstyp för anslaget 44:6 Återföring

av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m.

Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda obetecknade anslaget 44:6

Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag

för samma ändamål. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m. punkt 24.

9. Ändrade ramar för utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag

Riksdagen godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden och anvisar ändrade anslag i enlighet

med efterföljande specifikation i utskottets förslag

till riksdagsbeslut. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m. punkt 26.

Stockholm den 10 november 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-

Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Karin

Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd),

Agneta Ringman (s), Tommy Waidelich (s), Christer

Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia

Widegren (m), Siv Holma (v) Ulf Sjösten (m), Jörgen

Johansson (c) och Per-Olov Svensson (s).

-----------------------------------------------------------

Specifikation över ändrade ramar för utgiftsområden och

ändrade anslag för budgetåret 2003 (punkt 9 i utskottets

förslag till riksdagsbeslut)

Utskottets förslag till ramar och anslag överensstämmer

med propositionens förslag.

-----------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------

Belopp i tusental kronor

------------------------------------------------------------------------------

Belopp Utskottets förslag

enligt

statsbudget

2003 + TB 1

-----------------------------------------------------------------------------

Förändring Ny

av ram/Ny

ram/anslag

anslagsnivå

-----------------------------------------------------------------------------

Anslag Utgiftsområde

-----------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------

1 Rikets styrelse 7 688 847 600 7 689

447

-----------------------------------------------------------------------------

27:4 Radio- och TV-verket 12 376 600 12 976

-----------------------------------------------------------------------------

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 092 345 0 9 092

345

-----------------------------------------------------------------------------

1:7 Kammarkollegiet 27 959 55 520 83 479

-----------------------------------------------------------------------------

1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. 7 658 000 - 55 520 7 602

480

-----------------------------------------------------------------------------

4 Rättsväsendet 24 782 840 175 000 24 957

840

-----------------------------------------------------------------------------

4:1 Polisorganisationen 13 557 851 - 9 000 13 548

851

-----------------------------------------------------------------------------

4:5 Domstolsväsendet m.m. 3 705 435 - 200 3 705

235

-----------------------------------------------------------------------------

4:6 Kriminalvården 4 672 939 100 000 4 772

939

-----------------------------------------------------------------------------

4:9 Gentekniknämnden 2 929 200 3 129

-----------------------------------------------------------------------------

4:12 Rättshjälpskostnader m.m. 827 664 75 000 902 664

-----------------------------------------------------------------------------

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar 15 291 9 000 24 291

m.m.

-----------------------------------------------------------------------------

5 Internationell samverkan 1 284 511 0 1 284

511

-----------------------------------------------------------------------------

5:6 Fredsfrämjande verksamhet 133 958 -3 000 130 958

-----------------------------------------------------------------------------

5:15 Inspektionen för strategiska 20 693 3 000 23 693

produkter

-----------------------------------------------------------------------------

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 702 205 0 44 702

205

-----------------------------------------------------------------------------

6:5 Civilt försvar 1 908 562 - 17 500 1 891

062

-----------------------------------------------------------------------------

7:3 Ersättning för verksamhet vid 20 000 17 500 37 500

räddningstjänst m.m.

-----------------------------------------------------------------------------

8 Invandrare och flyktingar 7 356 270 153 500 7 509

770

-----------------------------------------------------------------------------

10:3 Kommunersättningar vid 2 279 239 150 000 2 429

flyktingmottagande 239

-----------------------------------------------------------------------------

10:4 Hemutrustningslån 18 631 - 2 000 16 631

-----------------------------------------------------------------------------

10:5 Ombudsmannen mot etnisk 16 276 3 000 19 276

diskriminering

-----------------------------------------------------------------------------

12:3 Migrationspolitiska åtgärder 286 629 2 500 289 129

-----------------------------------------------------------------------------

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 33 930 735 100 000 34 030

735

-----------------------------------------------------------------------------

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. 3 038 000 100 000 3 138

000

-----------------------------------------------------------------------------

16:3 Statsbidrag till särskilt 159 884 - 1 000 158 884

utbildningsstöd

-----------------------------------------------------------------------------

16:10 Handikappombudsmannen 16 425 1 000 17 425

-----------------------------------------------------------------------------

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och 118 540 19 000 118 559

handikapp 964 964

-----------------------------------------------------------------------------

19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa 10 000 5 000 15 000

personer med aktivitets- och

sjukersättning

-----------------------------------------------------------------------------

19:7 Riksförsäkringsverket 933 523 19 500 953 023

-----------------------------------------------------------------------------

19:8 Allmänna försäkringskassor 5 822 027 - 5 500 5 816

527

-----------------------------------------------------------------------------

13 Arbetsmarknad 59 756 689 4 100 63 856

000 689

-----------------------------------------------------------------------------

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 36 259 000 3 900 40 159

och aktivitetsstöd 000 000

-----------------------------------------------------------------------------

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning 1 447 000 200 000 1 647

000

-----------------------------------------------------------------------------

15 Studiestöd 21 259 680 - 200 21 059

000 680

-----------------------------------------------------------------------------

25:2 Studiemedel m.m. 11 034 219 - 200 10 834

000 219

-----------------------------------------------------------------------------

17 Kultur, medier, trossamfund och 8 378 133 - 500 8 377

fritid 633

-----------------------------------------------------------------------------

30:1 Stöd till idrotten 455 240 - 500 454 740

-----------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------

Belopp i tusental kronor

------------------------------------------------------------------------------

Belopp Utskottets förslag

enligt

statsbudget

2003 + TB

1

------------------------------------------------------------------------------

Förändring Ny ram/Ny

avanslagsnivå

ram/anslag

------------------------------------------------------------------------------

Anslag Utgiftsområde

------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning 9 355 856 1 000 9 356 856

och byggande

------------------------------------------------------------------------------

31:10 Statens va-nämnd 6 422 1 000 7 422

------------------------------------------------------------------------------

19 Regional utjämning och utveckling 3 605 276 - 4 000 3 601 276

------------------------------------------------------------------------------

33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder 1 532 835 - 10 000 1 522 835

------------------------------------------------------------------------------

33:3 Transportbidrag 336 000 10 000 346 000

------------------------------------------------------------------------------

37:1 IT-infrastruktur: Regionala 450 000 - 4 000 446 000

transportnät m.m.

------------------------------------------------------------------------------

20 Allmän miljö- och naturvård 3 213 075 - 1 000 3 212 075

------------------------------------------------------------------------------

34:6 Kemikalieinspektionen 102 184 - 350 101 834

------------------------------------------------------------------------------

34:10 Statens kärnkraftsinspektion: 86 006 - 650 85 356

Förvaltningskostnader

------------------------------------------------------------------------------

22 Kommunikationer 25 357 694 3 500 25 361 194

------------------------------------------------------------------------------

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB 144 000 6 000 150 000

för alarmeringstjänst enligt avtal

------------------------------------------------------------------------------

37:5 Informationsteknik: Telekommunikation 25 000 - 2 500 22 500

m.m.

------------------------------------------------------------------------------

23 Jord- och skogsbruk, fiske med 10 286 979 0 10 286 979

anslutande näringar

------------------------------------------------------------------------------

43:14 Livsmedelsstatistik 23 290 - 1 000 22 290

------------------------------------------------------------------------------

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering 2 000 1 000 3 000

m.m.

------------------------------------------------------------------------------

24 Näringsliv 3 435 075 - 100 3 434 975

------------------------------------------------------------------------------

40:2 Konsumentverket 107 743 - 100 107 643

------------------------------------------------------------------------------

26 Statsskuldsräntor m.m. 54 450 000 - 12 300 42 150 000

000

------------------------------------------------------------------------------

92:1 Räntor på statsskulden 54 300 000 - 12 300 42 000 000

000

------------------------------------------------------------------------------

- 7 953

Summa anslagsförändring på 000

tilläggsbudget

------------------------------------------------------------------------------

2003/04

FiU11

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen (prop. 2003/04:1 volym 1 avsnitt 9) föreslår

regeringen ändringar på tilläggsbudget av nivån på 39 anslag inom

18 utgiftsområden (punkt 26 i prop. 2003/04:1 volym 1). 21 anslag

höjs och 18 anslag sänks. Vidare föreslår regeringen åtta ändrade

bemyndiganden m.m. (punkterna 18-25 i prop. 2003/04:1 volym 1). Två

yrkanden i motion Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) rör

regeringens förslag om tilläggsbudget och behandlas i detta

betänkande.

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att yttra

sig över de förslag i propositionen och motionen som rör respektive

utskotts område.

Yttranden har lämnats av

1. justitieutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.6)

2. försvarsutskottet (2003/04:FöU2y)

3. socialförsäkringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:4.4)

4. socialutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.7)

5. utbildningsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.4)

6. trafikutskottet (protokollsutdrag 2003/04:3.4)

7. miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag 2003/04:5.5)

8. näringsutskottet (protokollsutdrag 2003/04:2.5)

Konstitutionsutskottet, skatteutskottet, utrikesutskottet,

kulturutskottet, arbetsmarknadsutskottet samt bostadsutskottet har

beslutat att avstå från att yttra sig över tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 2-9.

Utskottets överväganden

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande

budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster

samt ändra anslag och anvisa nya anslag. I samband med den

ekonomiska vårpropositionen beslutade riksdagen om ändrade och nya

anslag för statsbudgeten för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:100,

bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235, 236). Regeringen återkommer

nu i budgetpropositionen med förslag till ytterligare ändringar på

tilläggsbudget (prop. 2003/04:1, volym 1, avsnitt 9).

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär

att anvisade medel ökar med 7 953 miljoner kronor netto. De

föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 4 659 miljoner kronor

och de föreslagna minskningarna uppgår till 12 612 miljoner kronor.

Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen 2003

till 0,1 miljarder kronor.

Utskottet behandlar inledningsvis regeringens förslag om ägande

av Vasallen AB:s dotterbolag för bostäder. Därefter behandlas

förslagen i propositionen utgiftsområdesvis.

Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket riksdagsordningen får beslut om

anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas

inte fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram

fattas. I utskottets förslag till riksdagsbeslut tas således

förslagen i propositionen och motionerna om ändrade ramar och

anslag upp i en punkt, punkt 9. Övriga frågor behandlas som egna

punkter i utskottets förslag till riksdagsbeslut, vilket markeras

med en sammanfattningsruta med utskottets förslag till

riksdagsbeslut.

Vasallen AB

Ägande av Vasallens dotterbolag för bostäder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den

bemyndigas att genom utdelning eller annat förfarande

överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har

bildat för att på kommersiella villkor förvärva kommunala

bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler

eller andra lämpliga ändamål. Utskottet föreslår vidare

att riksdagen godkänner att Vasallen AB inte längre ska ha

motsvarande uppdrag. Därmed tillstyrks punkt 25 i

propositionen. Förslaget i motionen avstyrks.

Jämför reservation 1 (fp, c).

Propositionen

I samband med 1997 års ekonomiska vårproposition beslutades att ett

aktiebolag skulle bildas för att utveckla försvarsfastigheter som

avvecklades genom 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:150, bet.

1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Härigenom skapades en

professionell organisation för fastighetsutveckling med finansiell

uthållighet och affärsmässiga incitament. Det bolag som bildades -

Vasallen AB - skulle i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv

utveckla och förädla fastigheterna för att sälja dessa på

kommersiella villkor.

I samband med 2002 års ekonomiska vårproposition beslutades att

Vasallen AB även ska kunna få möjlighet att på kommersiella villkor

förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till

företagslokaler eller andra lämpliga ändamål och att sedan sälja

dessa på kommersiella villkor (prop. 2001/02:100, bet.

2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Vasallen har för detta ändamål

inrättat ett särskilt dotterbolag, som av Vasallen kommer att

tillföras ett eget kapital uppgående till 500 miljoner kronor.

Regeringen har dessutom tidigare fått riksdagens bemyndigande att

bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller

avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner

(prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326; bet.

2002/03:BoU10, rskr. 2002/03:216). Ett sådant bolag har nu bildats

genom att regeringen förvärvat aktierna i Bothia Garanti AB från AB

Bostadsgaranti.

Det finns starka samband mellan de verksamheter som Bothia

Garanti AB och Vasallens dotterbolag ska bedriva. Regeringen anser

därför att dessa verksamheter bör bedrivas i en och samma

företagsstruktur. Mot denna bakgrund begär regeringen riksdagens

bemyndigande att genom utdelning eller annat förfarande överta

aktierna i Vasallens dotterbolag. Regeringen avser därefter att

fusionera de två företagen. I samband med att regeringen övertar

aktierna i Vasallens dotterbolag upphör Vasallen AB:s uppdrag att

förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till

företagslokaler eller andra lämpliga ändamål.

Motionen

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 (yrkande 38) att

regeringens förslag om bemyndigande att genom utdelning eller annat

förfarande överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har

bildat för att förvärva kommunala fastigheter avslås.

Kompletterande uppgifter

Enligt information som utskottet inhämtat från Regeringskansliet

ska det föreslagna bemyndigandet möjliggöra för regeringen att

bilda ett sammanhållet bolag med uppgift att omstrukturera

kommunala bostadsföretag. Bolaget ska utgöra ett verktyg åt Statens

bostadsnämnd i dess uppgift att genom förvärv, förvaltning och

förädling av dessa bostadsföretag ge dem långsiktigt hållbara

ekonomiska förutsättningar för en kostnadseffektiv

bostadsförvaltning, anpassad till den förväntade

befolkningsutvecklingen.

Regeringen har tidigare vid två tillfällen fått riksdagens

bemyndigande att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga

och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som

övertas från kommuner. Det första bemyndigandet avsåg år 2002 och

lämnades i samband med riksdagens behandling av tilläggsbudget 1

för 2002 i 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100,

bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Det andra bemyndigandet

avsåg år 2003 och lämnades i samband med riksdagens behandling av

ett initiativ från bostadsutskottet angående vissa åtgärder för

omstrukturering av kommunala bostadsföretag (bet. 2002/03:BoU10,

rskr. 2002/03:216). De båda besluten innebär en rätt att skjuta

till aktiekapital m.m. med medel från anslaget 31:14

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (numera anslag 31:13)

under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande.

Det nya bolaget skulle enligt regeringens planer bildas den 1

augusti 2002, samtidigt med bildandet av Statens bostadsnämnd

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160).

Bemyndigandet för 2002 utnyttjades dock inte till följd av

svårigheter med att finansiera bolaget under samma år.

I september 2003, som ett första steg i bildandet av ett statligt

bolag för omstrukturering av kommunala bostadsföretag, förvärvade

regeringen aktierna i Bothia Garanti AB från AB Bostadsgaranti.

Regeringen kapitaliserar samtidigt sitt nya bolag med 40 miljoner

kronor från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag.

Bolagets huvudsakliga uppdrag är att inom ramen för de avtal som

träffas mellan Statens bostadsnämnd och respektive kommun

- ta över tomma lägenheter för att på kommersiella villkor utveckla

dem för annat ändamål,

- ta över tomma lägenheter för avveckling genom miljömässig rivning

eller nedmontering/återanvändning,

- gå in som delägare i kommunala bostadsföretag och satsa

riskkapital som senare ska återvinnas samt

- ta över hela eller delar av ett kommunalt bostadsbestånd för att

genomföra en omstrukturering och senare återföra bostäderna till

kommunen eller annan lämplig ägare.

Regeringen har dessutom gett Vasallen AB i uppdrag att förädla

kommunala bostadsfastigheter inom ramen för regeringens program för

omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Uppdraget är begränsat

till att kunna ta över endast sådana bostäder som på kommersiella

grunder kan utvecklas till företagslokaler på de orter där Vasallen

redan är verksam i och med sitt uppdrag avseende

försvarsfastigheter.

Enligt information från Regeringskansliet visar Vasallens egna

analyser att strukturen på de kommunala bostadsfastigheterna

skiljer sig väsentligt från försvarsfastigheterna. Arbetet med

förädling av de kommunala fastigheterna skulle därför kräva en

annan sorts kompetens än den som redan utvecklats inom företaget.

Samtidigt finns det fortfarande oklarheter när det gäller vilken

roll bolaget skulle kunna få när det gäller de tomma lägenheterna i

allmännyttan och i vilken omfattning denna verksamhet skulle

bedrivas. Att i denna situation bygga upp en ny kompetens anpassad

till det nya uppdraget bedöms som alltför resurskrävande.

Följaktligen har Vasallens styrelse tidigare under innevarande år

beslutat att inrätta ett särskilt dotterbolag med inriktning mot

förädling av bostäder - Norecic - med kapitalisering på 500

miljoner kronor från Vasallens eget kapital. Avsikten med bildandet

av Norecic är att överföra dess verksamhet till det nya statliga

bolaget för omstrukturering av kommunala bostadsfastigheter, så att

motsvarande uppdrag för Vasallen AB kan upphöra.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet instämmer med regeringens bedömning att det finns

starka samband mellan de verksamheter som Bothia Garanti AB och

Vasallen AB:s dotterbolag Norecic ska bedriva. Dessa samband

innebär att vid separat företagsstruktur skulle de två bolagen

komma att i vissa fall överlappa varandra och i vissa fall

komplettera varandra för att kunna fullfölja sina uppdrag inom de

ovan beskrivna områdena.

En fusion av dessa två företag till ett sammanhållet bolag för

omstrukturering av kommunala bostadsföretag skulle enligt

utskottets mening leda till att liknande oklarheter i

verksamhetsuppdelningen undviks. Vasallens resurser för uppbyggnad

av ny kompetens skulle dessutom frigöras för en mer

samhällsekonomiskt effektiv användning. De finansiella

begränsningarna för verkställande av riksdagens bemyndigande inom

de berörda områdena under innevarande år skulle samtidigt kunna

lösas tack vare den höga kapitaliseringen av Vasallens dotterbolag.

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med regeringen att de

båda verksamheterna bör bedrivas i en och samma företagsstruktur.

Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag att den

bemyndigas att överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB

har bildat för att på kommersiella villkor förvärva kommunala

bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra

lämpliga ändamål. Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner

att Vasallen AB inte längre ska ha motsvarande uppdrag.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrks således

propositionens förslag (punkt 25). Förslaget i motion Fi240 (fp)

yrkande 38 avstyrks.

Tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:4 Radio- och TV-verket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 12 376 000 kr. Regeringen framhåller att Radio-

och TV-verket fr.o.m. den 25 juli 2003 har det fullständiga

tillsynsansvaret för lagen (1998:31) om standarder för sändning av

radio- och TV-signaler. Det innebär att Konsumentverket befrias

från sitt tillsynsansvar i detta avseende. Radio- och TV-verket ska

vidare följa utvecklingen av elektroniska programguider och

tillämpningsprogram samt uppmuntra övergången till en gemensam

standard för tillämpningsprogram i samband med digitala TV-

sändningar. Verket behöver dessutom se över sina föreskrifter till

följd av ändringar i regelverket. Mot denna bakgrund anser

regeringen att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket behöver ökas med

600 000 kr. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 22

Kommunikationer uppförda anslaget 37:5 Informationsteknik:

Telekommunikation m.m. minskas och det under utgiftsområde 24

Näringsliv uppförda anslaget 40:2 Konsumentverket minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1:7 Kammarkollegiet

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 27 959 000 kr. Kammarkollegiet övertog den 1

januari 2001 från AMF trygghetsförsäkring hanteringen av det

författningsreglerade personskadeskyddet. Samtidigt övertogs drygt

2 000 skadefall som inte var slutreglerade. Beräknade framtida

kostnader för oreglerade skador redovisas som en skadereserv i

balansräkningen för Kammarkollegiets försäkringsrörelse. När

betalningsansvaret överfördes till Kammarkollegiet saknades

finansierad skadereserv. Den hade inte heller tidigare varit

redovisad i statens redovisning. Riksrevisionsverket har i sitt

revisorsintyg tagit upp problemet med att statens balansräkning

omfattar poster som är ofinansierade. Skadeutfallet i det

författningsreglerade personskadeskyddet finansierades före 2001

till viss del över anslaget 1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. För

att finansiera skadereserven föreslår regeringen att anslaget 1:7

Kammarkollegiet tillförs 55 520 000 kr. Finansiering sker genom

motsvarande minskning av anslaget 1:13 Statliga tjänstepensioner

m.m.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:6 Kriminalvården

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 4 672 939 000 kr. Regeringen framhåller att

beläggningen inom anstalter och häkten fortsätter att öka.

Kriminalvården kan inte möta volymökningarna inom nuvarande

anslagsram. För att ge kriminalvården förutsättningar att öka

tillgången på platser föreslår regeringen att anslaget 4:6

Kriminalvården ökas med 100 miljoner kronor.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

4:9 Gentekniknämnden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 2 929 000 kr. Gentekniknämndens utgifter för bl.a.

flyttning till nya lokaler blev högre än beräknat. Regeringen anser

därför att anslaget 4:9 Gentekniknämnden behöver ökas med 200 000

kr för att nämndens verksamhet inte ska påverkas negativt.

Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.

minskas med 200 000 kr.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 827 664 000 kr. Utgifterna för offentliga

försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden har ökat.

Regeringen anser att de medel som anvisats är otillräckliga och

föreslår därför att anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas

med 75 miljoner kronor.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 15 291 000 kr. Utgifterna för statens

skaderegleringsverksamhet har ökat. Regeringen anser att de medel

som anvisats är otillräckliga och föreslår därför att anslaget 4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 9 miljoner

kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:1

Polisorganisationen minskas med 9 miljoner kronor.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med justitieutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:15 Inspektionen för strategiska produkter

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 20 693 000 kr. På grund av den ökade

internationaliseringen av handeln med vapen och det utökade

samarbetet med andra stater vad gäller terroristbekämpning och

icke-spridningsfrågor har arbetsbelastningen ökat inom

exportkontrollområdet. Kostnaderna för verksamheten täcks av

avgifter som redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Dessa

avgifter tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen

över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 5:15 Inspektionen

för strategiska produkter behöver ökas med 3 miljoner kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 5:6 Fredsfrämjande insatser

minskas med motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

sårbarhet

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens förslag om höjt

bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling avslås. Vidare föreslås ett

tillkännagivande om att den tidigare begärda utredningen

om styr- och finansieringsformerna i försvaret ska

tillsättas skyndsamt.

Därmed avstyrks propositionen punkt 18.

Jämför reservation 2 (m).

Propositionen

Riksdagen har bemyndigat regeringen att innevarande år ingå

ekonomiska förpliktelser på högst 71,6 miljarder kronor avseende

anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling. Försvarsmakten har i delårsrapporten redovisat

utestående åtaganden per den 30 juni 2003 som uppgår till

76 121 553 000 kr. Med hänsyn till de medel som är tillgängliga

2003 för att infria gjorda åtaganden kommer därmed det lämnade

bemyndigandet med största sannolikhet att överskridas.

Den uppkomna situationen beror dels på den utgiftsbegränsning

regeringen beslutat för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling under 2003 som påverkar

Försvarsmaktens möjligheter att infria gjorda åtaganden, dels på

att Försvarsmakten ingått nya åtaganden till ett högre belopp än

tidigare beräknats beroende på brister i den interna kontrollen och

redovisningen av beställningar samt till följd av en översyn av

beställningsrutinerna.

Regeringen anser att ekonomiska åtaganden måste hanteras på ett

korrekt sätt i förhållande till riksdagen. Regeringen föreslår

därför att den, efter den information som framkommit i

Försvarsmaktens delårsrapport, bemyndigas att under 2003 för

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda

beställningar medför utgifter på högst 73,9 miljarder kronor efter

2003.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet noterar i sitt yttrande (FöU2y) att inga motioner

väckts med anledning av förslaget att öka ramen för

beställningsbemyndigandet.

Försvarsutskottet erinrar om att utskottet tidigare i ett

yttrande (2002/03:FöU3y) till finansutskottet har förordat att

regeringen bör tillsätta en kommitté eller en utredningsman för att

genomföra en granskning av styr- och finansieringsformerna i

försvaret och därefter återkomma till riksdagen med förslag.

Finansutskottet ställde sig bakom försvarsutskottets förslag (bet.

2002/03:FiU14, rskr. 137, 138). Den av regeringen lämnade

redovisningen om brister inom den interna kontrollen inom försvaret

m.m. understryker enligt försvarsutskottet behovet av att den

förordade utredningen kommer till stånd.

Eftersom ökningen av ramen för beställningsbemyndigandet i sig

inte medför något behov av ökade anslagsmedel tillstyrker

försvarsutskottet regeringens förslag till ett utökat

beställningsbemyndigande.

Till försvarsutskottets yttrande har avvikande meningar från

företrädarna för (m), (fp) respektive (mp) fogats.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis sätta in frågan i ett större

perspektiv. I propositionen om budgetlagen (prop. 1995/96:220, s.

36) anförde regeringen att ett bemyndigande är liktydigt med att

anslag så småningom måste anvisas. Därför, anförde regeringen, är

det naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett

bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut.

Det är enligt utskottets uppfattning lika allvarligt om ett av

riksdagen givet bemyndigande överskrids som om ett anslag

överskrids. Utskottet vill erinra om att statens medel "icke får

användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt" (9 kap. 2 §

regeringsformen). Vidare får regeringen "icke utan riksdagens

bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk

förpliktelse" (9 kap. 10 § RF). För att systemet ska fungera måste

regeringen ha kontroll över myndigheternas hantering av medel.

Finansutskottet vill liksom försvarsutskottet erinra om

riksdagens beslut med anledning av Riksdagens revisorers förslag

angående styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar

(förs. 2002/03:RR7, yttr. 2002/03:FöU3y, bet. 2002/03:FiU14).

Riksdagen gav då regeringen till känna att en utredning för att

analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret borde

tillsättas. Denna utredning har ännu inte tillsatts.

Finansutskottet kan konstatera att Riksdagens revisorer har

avlämnat ytterligare rapporter som rör problem i styrningen av det

militära försvaret (förs. 2002/03:RR14 om Försvarsmaktens

arbetsgivarpolitik, förs. 2002/03:RR18 om Försvarsmaktens

avveckling av överskottsmateriel samt 2002/03:RR19 om styrningen av

det militära försvaret).

Försvarsutskottet framhåller i sitt yttrande till finansutskottet

att den av regeringen lämnade redovisningen om brister inom den

interna kontrollen inom försvaret m.m. understryker behovet av att

den i betänkande 2002/03:FiU14 förordade utredningen kommer till

stånd.

Finansutskottet delar denna uppfattning. Det kan finnas anledning

för utredningen att närmare analysera hur Försvarsmakten har kunnat

hamna i en situation där man har riskerat att överskrida det av

riksdagen givna bemyndigandet. Utredningen bör komma till stånd

skyndsamt.

Vad finansutskottet anfört om en utredning för att analysera

styr- och finansieringsformerna i försvaret bör riksdagen som sin

mening tillkännage för regeringen.

Vidare avstyrker utskottet det nu aktuella förslaget om höjt

bemyndigande. Utskottet anser att det saknas tillräckliga skäl för

att ändra riksdagens tidigare beslut om storleken på bemyndigandet.

Således avstyrks propositionens punkt 18.

Utskottet behandlar också frågan om överskridanden av

bemyndiganden nedan i avsnittet om utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning rörande anslaget Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning.

7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 20 miljoner kronor. Enligt räddningstjänstlagen

(1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande

räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del

av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Med

anledning av fartyget Fu Shan Hais förlisning i år utanför Bornholm

och det därpå följande oljeutsläppet kommer ersättning att betalas

ut. Regeringen anser därför att anslaget 7:3 Ersättning för

verksamhet vid räddningstjänst m.m. behöver ökas med 17,5 miljoner

kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:5 Civilt försvar

minskas med motsvarande belopp.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (FöU2y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med försvarsutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag att öka bemyndigandet för biståndsverksamhet.

Därmed tillstyrks punkt 19 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 8:1

Biståndsverksamhet göra ekonomiska åtaganden om högst

24 164 miljoner kronor och att ställa ut garantier om högst

580 825 000 kr. Regeringen anser att en ökad bemyndiganderam behövs

för att även fortsättningsvis kunna uppnå den långsiktighet i det

bilaterala utvecklingssamarbetet som är nödvändig. Därför föreslår

regeringen att bemyndigandet att göra ekonomiska åtaganden som

medför utgifter efter 2003 för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet ökas

med 1 477 miljoner kronor till 25 641 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 19).

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 2 279 239 000 kr. Medelsbehovet inom anslaget 10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande bestäms av antalet redan

mottagna flyktingar samt bedömningar om antalet nya asylsökande,

antalet avgjorda asylärenden, antalet anhöriga till flyktingar

m.fl. som kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sverige.

Antalet asylsökande ökade kraftigt 2002 och under 2003 beräknas ca

1 700 fler personer än under 2002 komma att tas emot av kommunerna,

vilket medför ökade utgifter för staten. Regeringen föreslår därför

att anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas

med 150 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att

anslaget 10:4 Hemutrustningslån minskas med 2 miljoner kronor samt

genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid uppförda anslaget 30:1 Stöd till idrotten minskas.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 16 276 000 kr. Regeringen framhåller att

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har fått ett utökat

ansvarsområde sedan lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering

trädde i kraft den 1 juli 2003. Den nya lagstiftningen medför ett

behov av informations- och utbildningsinsatser för att få önskvärt

genomslag. Lagstiftningen kommer också att innebära en ökad

ärendemängd för DO. Därför föreslår regeringen att anslaget 10:5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ökas med 3 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 286 629 000 kr. För att kunna öka stödet till

medicinska insatser i Bosnien-Hercegovina samt i provinsen Kosovo i

Serbien och Montenegro föreslår regeringen att anslaget 12:3

Migrationspolitiska insatser ökas med 2,5 miljoner kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 3 038 miljoner kronor. Enligt regeringens

bedömning kommer det högkostnadsskydd för protetik som infördes

inom tandvårdsförsäkringen den 1 juli 2002 för personer som är 65

år eller äldre att kosta betydligt mer än vad man ursprungligen

räknade med. Detta beror bl.a. på att både efterfrågan och den

begärda genomsnittliga tandvårdsersättningen har varit högre än

väntat. Många äldre tycks också ha valt att skjuta upp protetiska

behandlingar i väntan på att högkostnadsskyddet skulle införas.

Eftersom det ofta tar lång tid innan behandlingen är genomförd och

en tandvårdsräkning kommer in till försäkringskassan var utgifterna

för högkostnadsskyddet små under 2002, medan en kraftig

utgiftsökning väntas främst i slutet av 2003. Anslaget har redan

tidigare under året ökats med 430 miljoner kronor. För att klara

utgifterna anser regeringen att anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner

m.m. nu behöver ökas med 100 miljoner kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

16:10 Handikappombudsmannen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 16 425 000 kr. Regeringen framhåller att den nya

lagstiftningen med skydd mot diskriminering på grund av etnisk

tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionshinder och

sexuell läggning, som trädde i kraft den 1 juli 2003, innebär ett

utvidgat ansvarsområde för Handikappombudsmannen. Förutom att utöva

tillsyn enligt lagen behövs ökade informations- och

utbildningsinsatser. Det antal ärenden som ska handläggas ökar

också. Regeringen föreslår därför att anslaget 16:10

Handikappombudsmannen ökas med 1 000 000 kr. Finansiering sker

genom att anslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

minskas med motsvarande belopp.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med socialutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp

19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa personer med

aktivitets- och sjukersättning

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 10 miljoner kronor. Arbetsgivare som anställer

personer med en återstående arbetsförmåga på 25 % kan få

ersättning. Antalet personer med tre fjärdedels aktivitets- eller

sjukersättning har ökat mer än förutsett. Regeringen anser därför

att ytterligare medel behövs för att tillgodose det stigande

behovet och föreslår att anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning

av personer med aktivitets- och sjukersättning ökas med 5 miljoner

kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

19:7 Riksförsäkringsverket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 933 523 000 kr. Regeringens mål för ohälsoområdet

är att sjukfrånvaron ska halveras fram till 2008. För att nå detta

mål krävs bl.a. informationsinsatser som ska riktas mot främst

arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, läkare och sjukskrivna i

syfte att skapa ett aktivt engagemang och en ökad medvetenhet hos

berörda parter. Regeringen anser att detta kräver ökade resurser

och föreslår därför att anslaget 19:7 Riksförsäkringsverket ökas

med 19,5 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att

anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor minskas med 5,5 miljoner

kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Proposition

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 36 259 miljoner kronor. Regeringen bedömer att

antalet öppet arbetslösa blir högre 2003 än vad man tidigare

antagit. De medel som anvisats för 2003 räcker inte. Därför

föreslår regeringen att anslaget 22:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 3,9 miljarder

kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 1 447 miljoner kronor. Antalet anställda vid

företag som går i konkurs och ersättningsnivån per person har

fortsatt att stiga under första halvåret 2003. Regeringen anser att

det anvisade anslaget därför är otillräckligt och föreslår att

anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med

200 miljoner kronor. Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m.

minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 11 034 219 000 kr. Regeringen föreslår att

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 200 miljoner kronor för

att finansiera ökningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

uppförda anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med utbildningsutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker regeringens

förslag om höjt bemyndigande för bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning. Utskottet markerar dock det allvarliga i

att av riksdagen givna bemyndiganden överskrids.

Därmed tillstyrks punkt 20 i propositionen, och ett

motionsyrkande (fp) avstyrks.

Jämför reservation 3 (fp).

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 25:18 Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning ingå ekonomiska förpliktelser på högst

1 556 070 000 kr. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har

i delårsrapporten redovisat utestående åtaganden per den 30 juni

2003 som uppgår till 2 480 436 000 kr. Med hänsyn till de medel som

är tillgängliga 2003 för att infria gjorda åtaganden kommer därmed

det lämnade bemyndigandet att ingå åtaganden som medför utgifter

efter 2003 på 1 556 070 000 kr med största sannolikhet att

överskridas.

Den uppkomna situationen beror på outvecklade rutiner för

planering och uppföljning hos myndigheten och regelmässigt bortfall

av elever vid kursstart i förhållande till planerad och beslutad

volym. Regeringen finner situationen oacceptabel. För att komma

till rätta med problemen har en arbetsgrupp tillsatts, i vilken

ingår, förutom Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning,

företrädare för bl.a. Finans- och Utbildningsdepartementen samt

Ekonomistyrningsverket.

Regeringen anser att detta ekonomiska åtagande måste hanteras på

ett korrekt sätt i förhållande till riksdagen. De enligt

myndighetens delårsrapport beräknade utestående åtagandena per den

31 december 2003 uppgår till 2 105 859 000 kr. Därför föreslår

regeringen att den nu i efterhand bemyndigas att under 2003 för

ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter som uppgår till högst 2 105 859 000 kr under

2004-2008.

Motionen

Folkpartiet liberalerna förordar i motion Fi240 (yrkande 37) att

regeringens förslag om bemyndigande att för det under utgiftsområde

16 uppförda anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kr

under 2004-2008 avslås.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Utbildningsutskottet konstaterar att Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning inledningsvis har haft vissa planeringsproblem. För

att komma till rätta med problemen har en arbetsgrupp tillsatts, i

vilken ingår företrädare för bl.a. Finans- och

Utbildningsdepartementen, Ekonomistyrningsverket samt Myndigheten

för kvalificerad yrkesutbildning. För fullföljande av gjorda

åtaganden behöver regeringens bemyndigande ökas till 2 105 859 000

kr.

Företrädarna för Folkpartiet deltar inte i utbildningsutskottets

beslut under denna punkt men framför vissa synpunkter i ett

yttrande till protokollet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterar att myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning har gjort åtaganden som medför att det tidigare

lämnade bemyndigandet med största sannolikhet kommer att

överskridas. Regeringen finner situationen oacceptabel. Regeringen

anser att detta ekonomiska åtagande måste hanteras på ett korrekt

sätt i förhållande till riksdagen.

Utskottet vill erinra om sin behandling hösten 2002 av en

ekonomisk förpliktelse utfärdad av Kungl. Tekniska högskolan och

Stockholms universitet (bet. 2002/03:FiU11 s. 35 f.). Utskottet

anförde att det var oacceptabelt att lärosätena hade träffat avtal

som medför ekonomiska förpliktelser utan att ha rätt till detta.

Finansutskottet vidhåller sin uppfattning om det oacceptabla i

att en myndighet gör åtaganden som är större än riksdagens

bemyndigande. I propositionen om budgetlagen (prop. 1995/96:220, s.

36) anförde regeringen att ett bemyndigande är liktydigt med att

anslag så småningom måste anvisas. Därför, anförde regeringen, är

det naturligt att beslut om omfattningen av och ändamålet med ett

bemyndigande prövas lika noga som ett anslagsbeslut.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det nu aktuella

fallet rörande Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY)

uppmärksammades i årsredovisningen för staten (skr. 2002/03:101 s.

158 f.). Där framgår det att RRV ansåg i sin årliga revision att

myndighetens ledning inte haft tillräcklig kontroll över att de

beslut som fattats hållit sig inom det tilldelade bemyndigandet. Av

årsredovisningen för staten framgick vidare att ett par andra

myndigheter fick kritik för att de överskridit sina

anslagskrediter. Utskottet framhöll i betänkandet där

årsredovisningen för staten behandlades att man såg allvarligt på

detta (bet. 2002/03:FiU20 s. 114).

Utskottet vill understryka att statens medel "icke får användas

på annat sätt än vad riksdagen har bestämt" (9 kap. 2 §

regeringsformen). Vidare får regeringen "icke utan riksdagens

bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk

förpliktelse" (9 kap. 10 § RF).

Enligt utskottets uppfattning är det lika allvarligt om ett av

riksdagen givet bemyndigande överskrids som om ett anslag

överskrids. Det är angeläget att regeringen har kontroll över

myndigheternas hantering av medel. Hur eventuella överskridanden

ska hanteras får avgöras i varje enskilt fall, men utskottet vill

peka på möjligheten att överskridanden finansieras inom det område

där överskridandet har skett. Oavsett hur regeringen väljer att

hantera överskridandena förutsätter utskottet att riksdagen

informeras om regeringens åtgärder.

Hur allvarligt riksdagen ser på överskridanden av bemyndiganden

framgår av utskottets ställningstagande ovan i avsnittet om

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Utskottet har

där avstyrkt regeringens förslag om höjt bemyndigande.

Utskottet noterar att en arbetsgrupp har tillsatts för att komma

till rätta med problemen beträffande det nu aktuella bemyndigandet.

Utskottet förväntar sig att regeringen återkommer till riksdagen

och redovisar resultatet av arbetsgruppen. Vidare kan det finnas

anledning för regeringen att mer generellt analysera problemet med

överskridanden av anslag och givna bemyndiganden. Utskottet

förutsätter att regeringen håller riksdagen informerad om sina

överväganden. En möjlighet är att information lämnas i

årsredovisningen för staten.

Utskottet kan mot denna bakgrund acceptera regeringens förslag

rörande Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Punkt 20 i

propositionen tillstyrks således. Motion Fi240 (fp) yrkande 37

avstyrks.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid

30:1 Stöd till idrotten

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 455 240 000 kr. För att bidra till finansieringen

av höjningen av det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

uppförda anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

föreslår regeringen att anslaget 30:1 Stöd till idrotten minskas

med 500 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

31:10 Statens va-nämnd

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 6 422 000 kr. Regeringen föreslår att anslaget

31:10 Statens va-nämnd ökas med 1 000 000 kr för att täcka

verksamhetens kostnader. Finansiering sker genom att de under

utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslagen 34:6

Kemikalieinspektionen och 34:10 Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader minskas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 26 i denna

del).

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och

utveckling

33:3 Transportbidrag

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 336 miljoner kronor. Till följd av ökade

transporter och höjda fraktpriser beräknas utgifterna för

transportbidrag bli högre 2003 än vad som tidigare antagits.

Regeringen föreslår därför att anslaget 33:3 Transportbidrag

behöver ökas med 10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att

anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med

motsvarande belopp.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet meddelar finansutskottet genom protokollsutdrag

att man tillstyrker propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 450 miljoner kronor. Regeringen föreslår att

anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. minskas

med 4 miljoner kronor för att bidra till att finansiera ökade

utgifter på det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda

anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet meddelar finansutskottet genom protokollsutdrag

att man tillstyrker propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:6 Kemikalieinspektionen

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 102 184 000 kr. För att bidra till att finansiera

ökningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:10 Statens va-

nämnd föreslår regeringen att anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen

minskas med 350 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 86 006 000 kr. För att bidra till att finansiera

ökningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:10 Statens va-

nämnd föreslår regeringen att anslaget 34:10 Statens

kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader minskas med 650 000 kr.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 144 miljoner kronor. Regeringen framhåller att

anslaget för ersättning till SOS Alarm Sverige AB har visat sig

vara otillräckligt för att företaget ska kunna fullgöra sin

uppgift. Det ökade medelsbehovet för 2003 beror på resurskrävande

insatser för att nedbringa det fortsatt - inte minst från

mobiltelefoner - stora antalet felringningar till nödnumret 112,

kostnadsökningar för vidarekoppling och för att i samarbete med

teleoperatörer börja införa EU-direktivet om

positioneringsbestämning av mobiltelefonisamtal i nödsituationer.

Regeringen anser att ökade resurser är nödvändiga för att

alarmfunktionen i samhället ska fungera tillfredsställande.

Anslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal behöver därför ökas med 6 miljoner

kronor. Finansiering sker genom att anslaget 37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas och genom att

det under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

uppförda anslaget 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät

m.m. minskas.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 25 miljoner kronor. Regeringen föreslår att

anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas

med 500 000 kr för att bidra till finansiering av det under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4 Radio- och

TV-verket. Vidare minskas anslaget med 2 miljoner kronor för att

bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 37:4 SOS Alarm

Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal. Sammantaget minskas

alltså anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m. med

2,5 miljoner kronor.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Investeringsplan för Sjöfartsverket

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens

förslag till ny investeringsplan för Sjöfartsverket.

Därmed tillstyrks punkt 21 i propositionen.

Propositionen

Regeringen framhåller att sedan riksdagen beslutade om

Sjöfartsverkets investeringsplan för perioden 2003-2005 har ett

antal förändringar inträffat som gör att investeringsplanen behöver

ändras. Investeringarna i den nya planen uppgår till 861 800 000

kr. Detta är en ökning med 393 100 000 kr jämfört med tidigare

beslutade investeringsplan. Den främsta orsaken till ökningen är

att utgifterna för investeringarna i Göteborgsprojektet förskjutits

ett år. Dessutom har planen justerats med anledning av att den

tidigare investeringsplanen inte innehöll utgifterna för etapp 2 i

Göteborgsprojektet.

Den upphandling som Sjöfartsverket har genomfört under 2003

innebär enligt regeringens bedömning att utgiften på 140 miljoner

kronor för etapp 2 ryms inom den ram för Göteborgsprojektet på

500 miljoner kronor som tidigare godkänts av riksdagen. Utgiften

för etapp 1 är 396 miljoner kronor och utgiften för etapp 2 är

140 miljoner kronor. Sjöfartsverkets investeringar finansieras för

närvarande med egna medel och verket avser inte att utnyttja

låneramen för att finansiera farledsprojektet i Göteborg.

Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner en ny

investeringsplan för Sjöfartsverket med en utökad investeringsram

som inkluderar de förskjutna investeringarna samt utgifterna för

etapp 2 i Göteborgsprojektet. Förslaget till ny investeringsplan

påverkar inte låneramen eller avkastningskravet för Sjöfartsverket.

Den nya investeringsplanen för Sjöfartsverket återges i

efterföljande tabell.

Investeringsplan för Sjöfartsverket

Tusentals kronor

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet, som har yttrat sig genom protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med trafikutskottet,

regeringens förslag (punkt 21).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag om förändrat bemyndigande för anslaget 44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

Därmed tillstyrks punkt 22 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 44:1 Åtgärder för

landsbygdens miljö och struktur ingå ekonomiska förpliktelser som

medför utgifter på högst 1 230 miljoner kronor 2004, högst

985 miljoner kronor 2005, högst 520 miljoner kronor 2006, högst

85 miljoner kronor 2007 och högst 60 miljoner kronor därefter,

alltså sammanlagt högst 2 880 miljoner kronor efter 2003. Till

följd av ändrade bedömningar av det stöd som kan komma att betalas

anser regeringen att bemyndigandet bör minskas med totalt

130 miljoner kronor. Dessutom bör bemyndigandets fördelning över

tiden ändras till följd av förändrade bedömningar av

utbetalningstidpunkterna. Regeringen föreslår därför att den

bemyndigas att under 2003 för detta ändamål ingå ekonomiska

förpliktelser som medför utgifter på högst 1 300 miljoner kronor

under 2004, högst 950 miljoner kronor under 2005, högst

400 miljoner kronor under 2006, högst 80 miljoner kronor under 2007

och högst 20 miljoner kronor därefter.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 22).

44:2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens

förslag om förändrat bemyndigande för anslaget 44:2 Från

EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö

och struktur.

Därmed tillstyrks punkt 23 i propositionen.

Propositionen

Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 44:2 Från EU-

budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst

1 310 miljoner kronor 2004, högst 1 160 miljoner kronor 2005, högst

560 miljoner kronor 2006, högst 90 miljoner kronor 2007 och högst

60 miljoner kronor därefter, alltså sammanlagt högst 3 180 miljoner

kronor efter 2003. Till följd av ändrade bedömningar av det stöd

som kan komma att betalas ut anser regeringen att bemyndigandet bör

minskas med totalt 20 miljoner kronor. Dessutom bör bemyndigandets

fördelning över tiden ändras till följd av förändrade bedömningar

av utbetalningstidpunkterna. Regeringen föreslår därför att den

bemyndigas att under 2003 för detta ändamål ingå ekonomiska

förpliktelser som medför utgifter på högst 1 455 miljoner kronor

under 2004, högst 1 140 miljoner kronor under 2005, högst

435 miljoner kronor under 2006, högst 110 miljoner kronor under

2007 och högst 20 miljoner kronor därefter.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 23).

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 2 miljoner kronor. Regeringen framhåller att i

samband med beredningen av riksdagens beslut med anledning av 2003

års ekonomiska vårproposition betonade miljö- och

jordbruksutskottet vikten av att den omarronderingsverksamhet som

bekostas från förevarande anslag kan bedrivas i oförändrad

omfattning. För att möjliggöra detta anser regeringen att anslaget

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. behöver ökas med

1 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 43:14

Livsmedelsstatistik minskas med motsvarande belopp.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. (ändring av anslagstyp)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det

obetecknade anslaget 44:6 Återföring av skatt på

handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. görs om till ett

ramanslag.

Därmed tillstyrks punkt 24 i propositionen.

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett obetecknat anslag på 236 miljoner kronor. Anslaget används för

att återföra uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i

handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Huvuddelen av

den återförda skatten används till åtgärder för att minska

växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom

växtskyddsområdet. Denna verksamhet har visat sig kräva den

flexibilitet avseende utgifters fördelning mellan budgetår som ett

ramanslag medger. Därför föreslår regeringen att det obetecknade

anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma ändamål.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet, som har yttrat sig genom

protokollsutdrag, tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med miljö- och

jordbruksutskottet, regeringens förslag (punkt 24).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

40:2 Konsumentverket

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört

ett ramanslag på 107 743 000 kr. Regeringen framhåller att Radio-

och TV-verket ska ha det fullständiga tillsynsansvaret för lagen

(1998:31) om standarder för sändning av radio och TV-signaler. Det

innebär att Konsumentverket, som för närvarande har tillsynen,

befrias från denna uppgift. Anslaget 40:2 Konsumentverket minskas

därför med 100 000 kr för att bidra till att finansiera ökningen av

det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 27:4

Radio- och TV-verket.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet meddelar finansutskottet genom protokollsutdrag

att man tillstyrker propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med näringsutskottet,

regeringens förslag (punkt 26 i denna del).

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

92:1 Räntor på statsskulden

Propositionen

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål

uppfört ett ramanslag på 54 300 miljoner kronor. Regeringen

framhåller att finansutskottet i betänkande 2002/03:FiU11 har tagit

upp frågan om avvikelser på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden

under löpande budgetår. Utskottet förutsatte därvid att regeringen

under kommande år överväger om det finns anledning att på

tilläggsbudget föreslå ändringar av anslaget när utgifterna

förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.

Regeringen bedömer att utgifterna för 2003 blir 12,3 miljarder

kronor lägre jämfört med anslaget i statsbudgeten. Den viktigaste

förklaringen till att utgifterna nu beräknas bli betydligt lägre är

att emissioner sker i obligationslån med hög kupongränta tidigare

än beräknat vilket innebär större överkurser. I redovisningen av

räntor på statsskulden behandlas överkurser som en ränteintäkt

vilket innebär att nettoutgifterna på anslaget minskar.

Regeringen anser att anslaget 92:1 Räntor på statsskulden bör

minskas med 12 300 miljoner kronor eftersom de beräknade utgifterna

förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet välkomnar att regeringen i tilläggsbudgeten

redovisar den förändrade beräkningen av statsskuldsräntorna och

föreslår en ändrad anslagsnivå med anledning därav. Redovisningen

av statsbudgetens utgifter blir därmed mer korrekt och tydligare.

Utskottet förutsätter att regeringen även framdeles överväger att

föreslå riksdagen ändringar av anslaget på tilläggsbudget när

utgifterna förväntas avvika väsentligt från anvisade medel.

Finansutskottet tillstyrker således regeringens förslag (punkt 26

i denna del).

Finansutskottets sammanställning av anslag och

utgiftsområden på tilläggsbudget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens

förslag till ändrade ramar för utgiftsområden. Vidare

föreslår utskottet att riksdagen anvisar ändrade anslag i

enlighet med regeringens förslag.

Därmed tillstyrks punkt 26 i propositionen.

Propositionen

Regeringens förslag till ändrade anslag har ovan redovisats per

utgiftsområde. Förslagen innebär att anvisade medel minskar med 7

953 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen

uppgår till 4 659 miljoner kronor och de föreslagna minskningarna

uppgår till 12 612 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående tagit ställning till de

föreslagna anslagsförändringarna och har i samtliga fall tillstyrkt

regeringens förslag. Utskottet tillstyrker också regeringens

förslag om ändrade ramar för samtliga utgiftsområden. Utskottet

tillstyrker således propositionens förslag om ramar och anslag i

sin helhet (punkt 26 i propositionen). Utskottets förslag till

riksdagsbeslut framgår av punkt 9 i utskottets förslag jämte den

efterföljande specifikationen över ändrade ramar och anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ägande av Vasallens dotterbolag för bostäder, punkt 1

(fp, c)

av Karin Pilsäter (fp), Christer Nylander (fp) och Jörgen Johansson

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att den bemyndigas att

genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i det

dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala

bostadsfastigheter för omvandling till företagslokaler eller andra

lämpliga ändamål samt att det ska godkännas att Vasallen AB inte

längre ska ha motsvarande uppdrag. Därmed avslår riksdagen

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.

punkt 25 och bifaller motion 2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 38.

Ställningstagande

Under våren 2002 utvidgades uppdraget för Vasallen AB för att,

förutom Försvarsmaktens fastigheter, även omfatta kommunala

bostadshus. Vi reserverade oss mot detta beslut med hänvisning till

den otillräckliga kompetens som bolaget hade på området.

Regeringen inser först nu, ett och ett halvt år senare, att

Vasallen inte har den kompetens som krävs för att förädla kommunala

fastigheter och föreslår att denna del av bolagets uppdrag ska

upphöra. Samtidigt ska aktierna i det dotterbolag som Vasallen

bildat för omvandling av bostadsfastigheter övertas av regeringen.

Avsikten med regeringens förslag är att fusionera Vasallens

dotterbolag med Bothia Garanti AB till ett nytt statligt ägt bolag

med uppgift att överta fastigheter från kommuner i kris för

vidareutveckling eller avveckling.

Problemet med olönsamma kommunala bostadsbolag ska inte lösas med

nya statliga bolag. Statligt ägande av övertaliga fastigheter i

kommunala bolag utgör enligt vår mening ingen lösning på de

strukturproblem som råder på den kommunala bostadsmarknaden.

Kommunerna bör rimligen ges incitament att själva sälja ut en

större eller mindre del av sina bostadsbolag.

Mot bakgrund av det ovan anförda motsätter vi oss regeringens

förslag. Därmed tillstyrks motion Fi240 (fp) yrkande 38.

2. Bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling, punkt 2 (m)

av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det under

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling, besluta om beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst

73 900 000 000 kr efter 2003. Vidare tillkännager riksdagen för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att

regeringen snarast ska återkomma till riksdagen och redovisa

sambandet mellan anslagsmedel, den långsiktiga planeringen och

beställningsbemyndiganden. Därmed bifaller riksdagen regeringens

proposition 2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.

punkt 18.

Ställningstagande

Budgetpropositionen för 2004 liksom förra årets proposition ger en

mycket bra bild av tillståndet inom Försvarsmakten, som regeringens

bristande styrning har gett upphov till.

I budgetpropositionen för 2004 anför regeringen att

beställningsbemyndigandet med stor sannolikhet kommer att

överskridas. Skälen till detta uppges vara dels en följd av

utgiftsbegränsningarna för 2003, dels att Försvarsmakten ingått nya

åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräknat beroende på

brister i den interna kontrollen och redovisning av beställningar.

Försvarsmakten har pådyvlats åtaganden utan att för den skull ha

tilldelats medel i motsvarande grad. Det är ett ansvar som fullt ut

åvilar regeringen. Den nu uppkomna situationen, och att regeringen

inte kan tydliggöra skälen varför den uppstått, är uppenbar inte

minst av det skälet att regeringen försöker vältra över ansvaret på

Försvarsmakten.

I utskottet har förslag väckts om att avslå det höjda

bemyndigandet. Det är oklart vilka konsekvenser ett avslag skulle

få och vi kan inte ställa oss bakom ett sådant avstyrkande.

Det är enligt Moderata samlingspartiet nödvändigt med en grundlig

genomlysning och realistisk planering inför försvarsbeslutet 2004.

Den långsiktiga planeringen bör tydligt särskiljas från den årliga

budgeteringen. Anslagen till det militära försvaret bör

förtydligas. Det är mot denna bakgrund som vi förordar följande:

( Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och

vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens

drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de

inriktningar som föreslås.

( Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra

långsiktiga bindningar. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas

som samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen

för materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt

anställning och utbildning av officerare.

Mot bakgrund av det ovan anförda borde riksdagen, förutom att

tillstyrka regeringens förslag till ett utökat

beställningsbemyndigande, begära att regeringen snarast återkommer

till riksdagen och redovisar sambandet mellan anslagsmedel, den

långsiktiga planeringen och beställningsbemyndiganden. Detta är i

överensstämmelse med vad de moderata ledamöterna begärt i sin

avvikande mening i försvarsutskottets yttrande.

3. Bemyndigande för anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, punkt 4 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande

lydelse:

4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att den bemyndigas att

under 2003, för det under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 2 105 859 000 kr under 2004-2008. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Fi240 yrkande 37 och avslår proposition

2003/04:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. punkt 20.

Ställningstagande

Folkpartiet är kritiskt till regeringens hantering av den

kvalificerade yrkesutbildningen. Det framgår med all önskvärd

tydlighet av formuleringarna i tilläggsbudgeten att verksamheten

inte fungerat tillfredsställande och att den mer eller mindre satts

under förmyndare. Förslaget att i tilläggsbudgeten för 2003

besluta om en utvidgad ram för åtaganden fram t.o.m. 2008 innebär

mot denna bakgrund enligt vår mening en onödig låsning av

resurserna långt fram i tiden. Vi anser att regeringen i stället

snarast borde agera så att organisationen för den kvalificerade

yrkesutbildningen förbättras. Denna typ av utbildning borde

utvecklas till ett fullgott alternativ för dem som inte väljer

traditionell högskoleutbildning.

Mot denna bakgrund motsätter vi oss regeringens förslag. Därmed

tillstyrks motion Fi240 (fp) yrkande 37.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda

yttranden. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Bemyndigande för anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling, punkt 2 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Centerpartiet har sedan flera år tillbaka en överenskommelse med

Socialdemokraterna angående utvecklingen av det svenska försvaret.

I den aktuella tilläggsbudgeten för 2003 föreslår den

socialdemokratiska regeringen att försvarets

beställningsbemyndigande för innevarande år räknas upp med 2,3

miljarder kronor. Det ökade resursbehovet förklaras delvis av den

utgiftsbegränsning som beslutats för det berörda materielanslaget

under 2003 som påverkar Försvarsmaktens möjligheter att infria

gjorda åtaganden. Dessutom har Försvarsmakten ingått nya åtaganden

till ett högre belopp än tidigare beräknat, vilket enligt

regeringens proposition beror på brister i den interna kontrollen

och redovisningen av beställningar. Mot bakgrund av dessa

förklaringar är det för mig uppenbart att frågan om höjt

bemyndigande för försvaret inte har beretts väl av regeringen.

I sitt ställningstagande till regeringens bemyndigandeförslag

hänvisar finansutskottet till en utredning avseende granskning av

styr- och finansieringsformerna i försvaret. Denna hänvisning är

enligt min mening märklig eftersom en sådan utredning ännu inte

tillsatts. Den kan alltså inte lösa de nu aktuella problemen. När

den utredningen väl är klar kommer dess eventuella förslag inte att

vara till nytta för att klargöra alla aspekter i det aktuella

bemyndigandet. Vikten av att utredningen finns klar inför 2004 års

försvarsbeslut bör dock betonas.

Samtidigt är det oklart exakt hur regeringens och

finansutskottets förslag påverkar nivån på försvarets utgifter. Det

är inte heller klart om den gällande försvarsöverenskommelsen

behöver omprövas efter riksdagens beslut i enlighet med

finansutskottets förslag. Jag vill erinra om att försvarsutskottet

i sitt yttrande till finansutskottet framför att ökningen av ramen

för beställningsbemyndigandet i sig inte medför något behov av

ökade anslagsmedel för materielanskaffning. Jag förutsätter därmed

att försvarsöverenskommelsen mellan Centerpartiet och

Socialdemokraterna inte påverkas av finansutskottets förslag.

2. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag, punkt 9 (m)

av Tomas Högström, Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (alla m).

Då riksdagen beslutat innevarande års budget har Moderata

samlingspartiet vare sig möjlighet eller anledning att arbeta om

denna eller åter redovisa hela vårt budgetförslag. Nuvarande

problem med skenande utgifter hade dock inte förelegat om vårt

budgetförslag blivit riksdagens beslut.

De partier som bildade riksdagsmajoritet får nu ta det fulla

ansvaret för de förändringar som föreslås för att hålla utgifterna

under taken.

3. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag, punkt 9 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Folkpartiet hade ett annat budgetalternativ för 2003. Våra

budgetförslag avslogs av riksdagen i december 2002. Därför anser vi

att de partier som står bakom den gällande budgeten nu har ansvar

för att se till att deras beslutade utgiftstak ska hållas. Vi vill

dock påpeka att vårt budgetalternativ innehöll en

budgeteringsmarginal på 11 miljarder kronor, vilket betyder att om

vårt förslag vunnit riksdagens gillande, hade flertalet av

tilläggsbudgetens förändringar inte varit nödvändiga.

Folkpartiet har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att

föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen i

tilläggsbudget 2 aktualiserade. Det är därför inte praktiskt

möjligt för oss att lägga fram en egen genomarbetad tilläggsbudget.

Vi delar emellertid finansutskottets kritik av regeringens

förslag om utökad bemyndiganderam för materielanslaget inom

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Mot bakgrund

av den muntliga information som försvarsutskottet erhållit från

Regeringskansliet ifrågasätter vi slutsatsen i försvarsutskottets

yttrande till finansutskottet att ökningen av bemyndiganderamen "i

sig inte medför något behov av ökade anslagsmedel". Åtminstone den

del av utökningen som skett till följd av fördyringar vid

upphandlingen skulle förr eller senare mötas med ökade anslag om

inte andra projekt blev billigare än planerat eller togs bort.

Dessa fördyringar skulle därför sannolikt inteckna delar av ett

kommande materielanslag. Riksdagens beslutande makt skulle därmed

riskera att urholkas.

Även den del av ramökningen som är hänförlig till

utgiftsbegränsningen väcker enligt vår mening frågor kring

respekten för och efterlevnaden av riksdagens beslut.

Utgiftsbegränsningens effekter föranledde regeringen att begära en

utökning av ramen. Men utgiftsbegränsningens tryck mot

bemyndiganderamen kunde också ha parerats genom att andra

beställningar togs bort från materielplanen i enlighet med

förslaget i Folkpartiets budgetalternativ. Underlag utvisande om

detta var lämpligt eller ens möjligt saknas dock från regeringen.

Riksdagen har därför inga förutsättningar att bedöma om regeringen

eller Försvarsmakten ens övervägt detta.

4. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag, punkt 9 (kd)

av Mats Odell (kd).

Kristdemokraternas budgetalternativ för 2003 har avslagits av

riksdagen. Det ankommer nu på den riksdagsmajoritet som står bakom

budgeten att det beslutade utgiftstaket kan hållas.

Kristdemokraternas budgetförslag hade en större marginal och om

detta blivit riksdagens beslut hade flertalet av de förändringar

som nu föreslås i tilläggsbudgeten kunnat undvikas.

För att förverkliga vår politik hade andra förändringar behövt

göras än de som regeringen aktualiserar i sin tilläggsbudget.

Riksdagsordningen medger dock inte att vi motionsledes för fram

sådana alternativ i detta sammanhang.

5. Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag, punkt 9 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Centerpartiets budgetförslag för 2003 avslogs av riksdagen. Således

är det de partier vars budgetförslag antogs som nu har ansvaret för

att se till att de beslutade utgiftstaken kan hållas. Eftersom

Centerpartiets förslag hade en marginal på knappt 7 miljarder

kronor hade behovet av förändringar i tilläggsbudgeten, därest vårt

förslag antagits, varit mindre än de nu blivit. Därtill bör påpekas

att Centerpartiets förslag till åtgärder mot bl.a.

sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna rimligen hade medfört

lägre kostnadsökningar än de som blivit fallet.

Vi har enligt riksdagsordningen inte möjlighet att föreslå

förändringar på andra anslag än de av regeringen i tilläggsbudget 2

aktualiserade. Det är därför inte praktiskt möjligt för oss att

lägga fram ett eget förslag till genomarbetad tilläggsbudget.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004, Finansplanen,

föreslår regeringen när det gäller tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 2003:

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det

under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

uppförda ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling, besluta om beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst

73 900 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 9.2.5),

19. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det

under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda

reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 25 641 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt

9.2.6),

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det

under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 2 105 859 000 kronor under 2004-2008 (avsnitt

9.2.12),

21. att riksdagen godkänner en ny investeringsplan för

Sjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

9.2.17),

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under

2004, högst 950 000 000 kronor under 2005, högst 400 000 000

kronor under 2006, högst 80 000 000 kronor under 2007 och högst

20 000 000 kronor därefter (avsnitt 9.2.18),

23. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för det

under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EU-budgeten finansierade

åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

1 455 000 000 kronor under 2004, högst 1 140 000 000 kronor under

2005, högst 435 000 000 kronor under 2006, högst 110 000 000

kronor under 2007 och högst 20 000 000 kronor därefter (avsnitt

9.2.18),

24. att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 23 Jord-

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda obetecknade

anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och

bekämpningsmedel m.m. görs om till ett ramanslag för samma

ändamål (avsnitt 9.2.18),

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom utdelning eller

annat förfarande överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen

AB har bildat för att förvärva kommunala bostadsfastigheter för

omvandling till företagslokaler eller andra lämpliga ändamål samt

godkänner att Vasallen AB inte längre skall ha motsvarande

uppdrag (avsnitt 9.2.19),

26. att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och

anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1.

Motion från allmänna motionstiden

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

37. Riksdagen beslutar att förslaget att bemyndiga regeringen att

för det under utgiftsområde 16 uppförda ramanslaget 25:18 Bidrag

till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 2 105 859 000 kr under

2004-2008 avslås.

38. Riksdagen beslutar att förslaget att bemyndiga regeringen att

genom utdelning eller annat förfarande överta aktierna i det

dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att förvärva kommunala

bostadsfastigheter avslås.

Bilaga 2

Justitieutskottets protokollsutdrag

2003/04:4.6

Bilaga 3

Försvarutskottets yttrande

2003/04:FöU2y

Tilläggsbudget för år 2003 -

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett berörda utskott tillfälle att avge

yttrande över proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004

(volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 2003 jämte motioner i de delar som berör respektive

utskotts beredningsområde.

Regeringen

Beställningsbemyndigande

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under år 2003 för

ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om beställningar av materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling som inklusive tidigare gjorda

beställningar medför utgifter på högst 73,9 miljarder kronor efter

år 2003.

Riksdagen har för år 2003 bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 71,6 miljarder kronor. Regeringen gör

emellertid bedömningen att med hänsyn till de medel som är

tillgängliga för år 2003 kommer det av riksdagen lämnade

beställningsbemyndigandet med största sannolikhet att överskridas.

Den uppkomna situationen beror dels på den utgiftsbegränsning som

beslutats för det berörda anslaget under 2003 som påverkar

Försvarsmaktens möjligheter att infria gjorda åtaganden, dels på

att Försvarsmakten ingått nya åtaganden till ett högre belopp än

tidigare beräknat beroende på brister i den interna kontrollen och

redovisning av beställningar.

Regeringen anser att riksdagen bör bemyndiga regeringen att ingå

beställningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför

utgifter på högst 73,9 miljarder kronor efter år 2003.

Ersättning vid räddningstjänst

Enligt räddningstjänstlagen (1986:102) har en kommun rätt till viss

ersättning från staten vid stora kostnadskrävande

räddningsinsatser.

Med anledning av fartyget Fu Shan Hai's förlisning i år utanför

Bornholm och det därpå följande oljeutsläppet kommer ersättning att

betalas ut. Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid

räddningstjänst m.m. behöver därför ökas med 17,5 miljoner kronor.

Den ökningen bör finansieras genom att anslaget 6:5 Civilt försvar

minskas med motsvarande belopp.

Försvarsutskottets överväganden

Beställningsbemyndigande

Enligt 9 kap. 10 § regeringsformen får regeringen inte utan

riksdagens bemyndigande ta upp lån eller i övrigt ikläda staten

ekonomisk förpliktelse. Mot den bakgrunden bestämmer riksdagen

varje år hur stora beställningar som medför ekonomiska

förpliktelser för staten under efterföljande budgetår som

regeringen högst får göra, s.k. beställningsbemyndiganden.

Regeringen föreslår att beställningsbemyndigandet för innevarande

år räknas upp med 2,3 miljarder kronor till 73,9 miljarder kronor.

Behovet beror dels på den utgiftsbegränsning som beslutats för det

berörda anslaget under 2003 som påverkar Försvarsmaktens

möjligheter att infria gjorda åtaganden, dels på att Försvarsmakten

ingått nya åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräknat

beroende på brister i den interna kontrollen och redovisningen av

beställningar. Utskottet noterar att inga motioner väckts med

anledning av förslaget att öka ramen för beställningsbemyndigandet.

Utskottet har tidigare förordat i ett yttrande (2002/03:FöU3y)

till finansutskottet att regeringen bör tillsätta en kommitté eller

en utredningsman för att genomföra en granskning av styr- och

finansieringsformerna i försvaret och därefter återkomma till

riksdagen med förslag. Finansutskottet ställde sig bakom

försvarsutskottets förslag. Den av regeringen lämnade redovisningen

om brister inom den interna kontrollen inom försvaret m.m.

understryker behovet av att den förordade utredningen kommer till

stånd.

Eftersom ökningen av ramen för beställningsbemyndigandet i sig

inte medför något behov av ökade anslagsmedel tillstyrker utskottet

regeringens förslag till ett utökat beställningsbemyndigande.

Ersättning vid räddningstjänst

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till finansiering av

utökade resurser för ersättning vid räddningstjänst.

Stockholm den 23 oktober 2003

På försvarsutskottets vägnar

Tone Tingsgård

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Tone Tingsgård (s), Ola

Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask

(s), Michael Hagberg (s), Erling

Wälivaara (kd), Berndt Sköldestig (s),

Britt-Marie Lindkvist (s), Åsa Lindestam

(s), Peter Jonsson (s), Lars Ångström

(mp), Marie Nordén (s), Carl-Axel

Roslund (m), Karin Thorborg (v), Runar

Patriksson (fp), Claes Västerteg (c) och

Nils Oskar Nilsson (m).

Avvikande meningar

1. Ola Sundell, Carl-Axel Roslund och Nils Oskar Nilsson (alla m)

anför:

Budgetpropositionen för 2004 liksom förra årets proposition ger en

mycket bra bild av tillståndet inom Försvarsmakten, som regeringens

bristande styrning har gett upphov till.

I budgetpropositionen för 2004 anför regeringen att

beställningsbemyndigandet med stor sannolikhet kommer att

överskridas. Skälen till detta uppges vara dels en följd av

utgiftsbegränsningarna för 2003, dels att Försvarsmakten ingått nya

åtaganden till ett högre belopp än tidigare beräknat beroende på

brister i den interna kontrollen och redovisning av beställningar.

Utskottet har begärt att sakförhållandena skulle förtydligas. Detta

har tyvärr inte infriats trots föredragning från representanter för

Försvarsdepartementet.

Det är enligt Moderata samlingspartiets mening inte

Försvarsmakten, eller någon av de myndigheter som stöder

Försvarsmakten, som ansvarar för att de åtaganden som ingås hålls

inom bemyndiganderamen. Det är ett ansvar som fullt ut åvilar

regeringen. Den nu uppkomna situationen, och att regeringen inte

kan tydliggöra skälen varför den uppstått, är uppenbar inte minst

av det skälet att regeringen försöker vältra över ansvaret på

Försvarsmakten.

Det är därför enligt Moderata samlingspartiet nödvändigt med en

grundlig genomlysning och realistisk planering inför

försvarsbeslutet 2004. Den långsiktiga planeringen bör tydligt

särskiljas från den årliga budgeteringen. Anslagen till det

militära försvaret bör förtydligas. Det är mot denna bakgrund som

vi förordar följande:

( Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

truppinsatser bör omfatta utbildning, beredskap, underhåll och

vidmakthållande som erfordras för den befintliga organisationens

drift. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas som speglar de

inriktningar som föreslås.

( Anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling bör omfatta kommande investeringar och andra

långsiktiga bindningar. Inom anslaget bör anslagsposter redovisas

som samordnas med de materielobjekt som ingår i bemyndiganderamen

för materiel, anläggningar, forskning och teknikutveckling samt

anställning och utbildning av officerare.

Mot bakgrund av det ovan anförda borde utskottet, förutom att

tillstyrka regeringens förslag till ett utökat

beställningsbemyndigande, begära att regeringen snarast återkommer

till riksdagen och redovisar sambandet mellan anslagsmedel, den

långsiktiga planeringen och beställningsbemyndiganden.

2. Allan Widman och Runar Patriksson (båda fp) anför:

Genom tilläggsbudgeten har regeringen begärt att bemyndiganderamen

innevarande år för utgiftsområde 6 skall ökas med 2,3 miljarder

kronor. Enligt muntliga uppgifter från tjänstemän vid departementet

kan denna utökning till 1,7 miljarder kronor förklaras med

hänvisning till nödvändig utgiftsbegränsning och vad beträffar

återstoden med att vissa projekt efter upphandling visat sig dyrare

än planerat.

Redan vid utskottets första behandling av ärendet ville

Folkpartiet liberalerna, som enda parti, att Försvarsmakten, genom

överbefälhavaren, inför utskottet skulle ge en förklaring till den

uppkomna situationen. Förslaget, som upprepades vid sammanträdet

för preliminär justering den 21 oktober, röstades ned av en

majoritet av utskottets ledamöter. Vid detta sammanträde gavs å

andra sidan ovannämnda förklaringar från departementshåll.

Eftersom en bristande intern kontroll inom Försvarsmakten av

regeringen pekats ut som en viktig förklaring till varför

bemyndiganderamen måste utökas, hade saken fått en mer allsidig

belysning om myndigheten fått tillfälle att ge sin syn på saken.

Folkpartiet liberalerna beklagar att motståndet från

socialdemokratiskt håll, mot att begära en muntlig förklaring från

överbefälhavaren, var så starkt att utskottet tvingades till en

omröstning i frågan. Detta tillsammans med det faktum att

utskotttsbetänkandet inte kompletterats med de informationer som

gavs från departementet snarare ökar än minskar osäkerheten om de

bakomliggande orsakerna.

Mot bakgrund av den muntliga information som utskottet erhållit

måste även slutsatsen i utskottsbetänkandet, att ökningen av

bemyndiganderamen "i sig inte medför något behov av ökade

anslagsmedel" ifrågasättas. Åtminstone den del av utökningen som

skett till följd av fördyringar vid upphandlingen måste ju, förr

eller senare, mötas med ökade anslag om inte andra projekt blir

billigare än planerat eller tas bort. Dessa fördyringar kommer

därför sannolikt att inteckna delar av ett kommande materielanslag

med följd att riksdagen måste anpassa sig efter regeringens och

myndighetens agerande snarare än tvärtom.

Även den del av ramökningen som är hänförlig till

utgiftsbegränsningen väcker frågor kring respekten för och

efterlevnaden av riksdagens beslut. Utgiftsbegränsningens effekter

föranledde regeringen att begära en utökning av ramen. Men

utgiftsbegränsningens tryck mot bemyndiganderamen kunde också ha

parerats genom att andra beställningar togs bort från

materielplanen. Underlag utvisande om detta var lämpligt eller ens

möjligt saknas dock från regeringen. Utskottet har därför inga

förutsättningar att bedöma om man ens övervägt detta.

Slutsatsen av det inträffade torde vara att i valet mellan att

försöka klara den bemyndiganderam som riksdagen fastställt och att

beställa en ny ram anpassad till konsekvenserna av sina beslut och

myndigheternas verksamhet, föredrar regeringen det senare. Att

detta accepteras utan närmare reflektioner från utskottets sida

riskerar urholka intentionerna bakom 9 kap. 10 § regeringsformen.

3. Lars Ångström (mp) anför:

För det första är det helt fel signal från riksdagen till såväl

allmänhet som andra myndigheter att legitimera att försvaret har en

bristande intern kontroll, vilket är ett av skälen till att staten

kommer att ha en 2,3 miljarder kronor större skuld 2003 än vad

riksdagen medgivit för 2003, varav 8,6 miljader kronor efter den 1

oktober 2003.

För det andra borde Regeringskansliet och försvarsmyndigheterna

redan i våras när behovet av utgiftsbegränsningar blev aktuellt ha

begränsat försvarsbeställningarna och därmed hindrat att den

bemyndiganderam som riksdagen beslutat om överskrids. Så tycks inte

ha varit fallet då man ingått nya förpliktelser på 22, 2 miljarder

kronor.

För det tredje har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och

Miljöpartiet de gröna en överenskommelse om att pröva möjligheterna

att minska försvarsutgifterna efter år 2004. En stor ram för

försvarets beställningsbemyndigande försvårar möjligheterna att

reducera försvarsutgifterna. Förslaget går i stället i motsatt

riktning.

För det fjärde har förslaget om att öka Försvarsmaktens

bemyndiganderam för 2003 med 2,3 miljarder inte lagts fram som

beslutspunkt i budgetförhandlingarna mellan regeringen,

Miljöpartiet och Vänsterpartiet utan förts in först i den tryckta

budgeten efter det att förhandlingarna var klara. Någon förklaring

till varför så inte skett har inte framkommit.

Denna situation visar tillsammans med andra rapporter på behovet

av en utredning som ser över styr- och finansieringsformen i

försvaret. Jag anser att finansutskottet bör ta reda på varför den

utredning som beställts av både försvars- och finansutskotten inte

tillsatts.

Finansutskottet måste också få en fullständig genomlysning av

bakgrunden till och omständigheterna kring detta ärende samt se

över möjligheten att hitta en annan lösning.

Bilaga 4

Socialförsäkringsutskottets protokollsutdrag

2003/04:4.4

Bilaga 5

Socialutskottets protokollsutdrag

2003/04:2.7

Bilaga 6

Utbildningsutskottets protokollsutdrag

2003/04:2.4

Bilaga 7

Trafikutskottets protokollsutdrag

2003/04:3.4

Bilaga 8

Miljö- och jordbruksutskottets protokollsutdrag

2003/04:5.5

Bilaga 9

Näringsutskottets protokollsutdrag

2003/04:2.5