Bet. 2003/04:FIU21

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU21

Tilläggsbudget 1 för 2004

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till tilläggsbudget för 2004 med undantag

för frågan om förbättrad kapitalstruktur

i statliga bolag. Utskottet föreslår i

den frågan vissa ändringar jämfört med

propositionen. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att högst 5 miljarder

kronor - inklusive den tidigare medgivna

ramen på högst 3 miljarder kronor - i

form av extra utdelningar från de

statliga bolagen får tillföras det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret för

insatser i av staten hel- eller delägda

bolag under 2003 och 2004. Underskott får

dock inte uppkomma på kontot. Ett nytt

ramanslag, Kapitalinsatser i statliga

bolag, om 1 miljon kronor anvisas under

utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen

bemyndigas att överskrida anslaget med

högst 2 miljarder kronor. I den takt som

medel tillförs anslaget från kontot

avräknas dessa mot anslaget. Avsikten är

att anslaget inte ska belastas vid årets

slut. Utskottet tillstyrker vidare

förslaget i proposition 2003/04:128 att

55 miljoner kronor från Fonden för den

mindre skeppsfarten får tillföras det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret för

insatser i av staten hel- eller delägda

bolag.

Bland övriga frågor som behandlas i

betänkandet kan nämnas att utskottet

tillstyrker att anslagen till riksdagen

ökar för att en reform av stödet till

riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen ska kunna inledas

2004. Utskottet konstaterar att

riksdagsstyrelsen inte har angivit någon

finansiering av de föreslagna

anslagsökningarna. För de höjningar av

förvaltningsanslag som regeringen

föreslår på tilläggsbudget anges

finansiering genom att ett annat anslag

minskas. Detta är en ordning som

regeringen tillämpat sedan många år och

som finansutskottet välkomnat. Utskottet

anför att det är önskvärt att även

riksdagsstyrelsen i framtiden tillämpar

samma principer.

I samband med behandlingen av ett

bemyndigande rörande Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning understryker

utskottet det allvarliga i att riksdagens

beslut överskrids. Det åligger regeringen

att ha kontroll över myndigheternas

hantering av medel.

Utskottet ställer sig vidare bakom

regeringens förslag till slutreglering av

det generella statsbidraget till kommuner

och landsting för att neutralisera

effekterna på det kommunala

skatteunderlaget med anledning av

pensionsreformen. Utskottet bedömer att

regleringsbeloppet på 2,6 miljarder

kronor motsvarar den beräknade ökningen

av kommunsektorns skatteintäkter 2003 och

2004 till följd av pensionsreformen och

konstaterar att slutregleringen därmed

sker i enlighet med

finansieringsprincipen. Med detta

bifaller utskottet även förslaget till

ändring i lagen (1995:1514) om generellt

statsbidrag till kommuner och landsting.

Vidare tillstyrks regeringens förslag

om bl.a. nya och ändrade bemyndiganden

att ingå ekonomiska förpliktelser.

Beträffande bemyndiganderamen inom

anslaget till försvarets

materielanskaffning delar utskottet

regeringens uppfattning att de framtida

bindningarna som görs angående

materielanskaffning behöver minskas för

att skapa handlingsfrihet inför försvars

beslutet avseende försvarets inriktning

åren 2005-2007. Denna reducering

förändrar inte inriktningen i

försvarsbeslutet under innevarande år och

föregriper inte heller kommande

ställningstagande till Försvarsmaktens

långsiktiga materielförsörjning. I fråga

om ställningstagande angående storleken

på framtida anslagsnivåer samt

bemyndiganden på försvarsområdet, i

enlighet med vad som anförs i

försvarsutskottets yttrande, anser

utskottet att man bör invänta resultatet

av Försvarsberedningens och

Regeringskansliets arbete med

Försvarsbeslutet 2004. Först efter det

att försvarsbeslutet antagits av

riksdagen kan såväl anslagsbeslut som

beslut om omfattningen av och ändamålet

med nya bemyndiganden prövas med

vederbörlig noggrannhet.

Utskottet behandlar även tre förslag

avseende budgetåren 2005-2006, vilka tas

upp i samband med förslaget till

tilläggsbudget för 2004. Regeringens

förslag om tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting 2005 samt om ändringar i lagen

(2000:1335) om kreditering på skattekonto

av stöd till kommuner för anläggande av

telenät respektive lagen (2000:1380) om

skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och

datakommunikation tillstyrks.

Övriga förslag till lagändringar

tillstyrks också av utskottet.

Utskottets förslag innebär sammantaget

att anvisade medel ökar med 5 082

miljoner kronor netto, vilket är 1 miljon

kronor högre jämfört med regeringens

förslag.

Samtliga motionsyrkanden som behandlas

i betänkandet avstyrks.

Till betänkandet har fogats 24

reservationer och 4 särskilda yttranden

av företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Omstrukturering av statliga företag

1. Medel från Fonden för den

mindre skeppsfarten

Riksdagen godkänner att 55 miljoner

kronor från Fonden för den mindre

skeppsfarten får tillföras det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret

för insatser i av staten hel- eller

delägda bolag samt bemyndigar

regeringen att uppdra åt

Riksgäldskontoret att utfärda en

garanti på motsvarande belopp. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:128 samt avslår motionerna

2003/04:Fi19 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp),

2003/04:Fi17 av Olle Sandahl m.fl.

(kd) yrkande 1 och

2003/04:Fi18 av Lena Ek m.fl. (c).

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. En förbättrad

kapitalstruktur i statliga bolag

Riksdagen godkänner

dels att behållningen på det särskilda

kontot i Riksgäldskontoret vid

utgången av 2003 får användas även

under 2004 för kapitaltillskott till

SJ AB,

dels att högst 5 miljarder kronor -

inklusive den tidigare medgivna ramen

på högst 3 miljarder kronor - i form

av extra utdelningar från de statliga

bolagen får tillföras det särskilda

kontot i Riksgäldskontoret under 2003

och 2004

och ger regeringen som sin mening till

känna vad utskottet anfört.

Därmed bifaller riksdagen delvis

proposition 2003/04:100 punkt 40 samt

avslår motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 10,

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 13,

2003/04:Fi17 av Olle Sandahl m.fl.

(kd) yrkande 2 samt

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkandena 5 i denna del och 6.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

Förslag avseende budgetåren 2005-2006

3. Lag om ändring i lagen

(2000:1335) om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för

anläggande av telenät

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(2000:1335) om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för

anläggande av telenät. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 8 samt avslår motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 1 och

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 7.

Reservation 3 (m)

Reservation 4 (fp)

4. Lag om ändring i lagen

(2000:1380) om skattereduktion för

utgifter för vissa anslutningar för

tele- och datakommunikation

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen

(2000:1380) om skattereduktion för

utgifter för vissa anslutningar för

tele- och datakommunikation. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 9 samt avslår motion

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)

yrkande 8.

Reservation 5 (fp)

5. Tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting 2005

Riksdagen godkänner att ett

tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting utgår 2005.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 41 samt avslår

motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 11,

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 4 och

2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkande 7.

Reservation 6 (m, fp, kd, c)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

6. Förvärv av fastigheten

Blåmannen 21 i Stockholms kommun

Riksdagen godkänner att staten

förvärvar fastigheten Blåmannen 21 i

Stockholms kommun. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 12.

7. Köpoption avseende en ny

byggnad för svenska ambassaden i

Washington, Förenta staterna

Riksdagen godkänner att staten

utnyttjar en köpoption avseende en ny

byggnad för svenska ambassaden i

Washington, Förenta staterna. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 13.

8. Statens fastighetsverk (ny

investeringsplan)

Riksdagen godkänner en ny

investeringsplan för Statens

fastighetsverk i enlighet med vad

regeringen förordar. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 14.

9. Statens fastighetsverk

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

2004 besluta att Statens

fastighetsverk får ta upp lån inom en

ram av högst 7 800 000 000 kr i

Riksgäldskontoret för investeringar i

fastigheter, lokaler och mark i

enlighet med vad regeringen förordar.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 15.

10. Riksrevisionen (låneram)

Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen

att för 2004 ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

verksamheten inom en ram av 50 000 000

kr. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:100 punkt 45.

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet

11. Materiel, anläggningar samt

forskning och teknikutveckling

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

uppförda ramanslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om

beställningar av materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför

utgifter på högst 68 500 000 000 kr

efter 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:100 punkt 16 samt

avslår motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 3 och

2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson m.fl.

(c) yrkandena 1 och 2.

Reservation 7 (m)

Reservation 8 (c)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

12. Överenskommelse mellan

staten och Landstinget Västmanland om

Salberga sjukhus

Riksdagen bemyndigar regeringen att

godkänna en överenskommelse mellan

staten och Landstinget Västmanland om

Salberga sjukhus i enlighet med vad

regeringen förordar. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 17.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

13. Höjd ersättning för det

särskilda anställningsstödet

Riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om det särskilda

anställningsstödet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 18 och avslår motion

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 4.

Reservation 9 (m, fp)

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

14. Arbetsmiljöverket

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1

Arbetsmiljöverket besluta om bidrag

som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

18 450 000 kr under 2005. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 19.

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

15. Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda

ramanslaget 25:18 Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning besluta

om bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 1 556 068 000 kr under

2005-2009. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:100 punkt 20.

16. Särskilda utgifter inom

universitet och högskolor m.m.

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda

ramanslaget 25:73 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m.

besluta om stipendier på Svenska

institutets område som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 3 000 000 kr under

2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:100 punkt 21.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

17. Medel hos AB Svenska Spel

Riksdagen godkänner att regeringen

2004 på en extra bolagsstämma med AB

Svenska Spel verkar för att

innestående medel avsedda för konst,

teater och andra kulturella ändamål

delas ut till regeringen och används

för avsedda ändamål. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 22.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

18. Bidrag till

bostadsinvesteringar som främjar

ekologisk hållbarhet (anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

uppförda ramanslaget 31:10 Bidrag till

bostadsinvesteringar som främjar

ekologisk hållbarhet. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 23 samt avslår motion

2003/04: Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 5.

Reservation 10 (m, fp)

19. Omstrukturering av

kommunala bostadsföretag (punkt 24)

Riksdagen godkänner att regeringen

inte genomför en fusion av de två

aktiebolagen Norecic AB och Bothia

Garanti AB. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:100 punkt 24.

20. Bidrag till installation av

hissar (riktlinjer)

Riksdagen godkänner de riktlinjer

för bidrag till installation av hissar

som regeringen förordar. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 25 samt avslår

motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 6 och

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 1 i denna del.

Reservation 11 (m, fp, kd)

21. Bidrag till installation av

hissar (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

uppförda nya ramanslaget 31:14 Bidrag

till installation av hissar besluta om

bidrag som medför utgifter på högst

29 000 000 kr efter 2004. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 26 samt avslår

motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 7 och

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 1 i denna del.

Reservation 12 (m, fp, kd) - villkorad

22. Investeringsstimulans till

ombyggnad av vissa utrymmen till

bostadslägenheter

Riksdagen godkänner de riktlinjer

för investeringsstimulans till

ombyggnad av vissa utrymmen till

bostadslägenheter som regeringen

förordar. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:100 punkt 27 samt

avslår motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 8 och

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 2.

Reservation 13 (m, fp)

Reservation 14 (kd)

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

23. Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

uppförda ramanslaget 26:2

Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande:

Forskning ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 260 000 000 kr under 2005, högst

126 000 000 kr under 2006, högst

70 000 000 kr under 2007, högst

15 000 000 kr under 2008 och högst

15 000 000 kr under 2009. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 28.

24. Åtgärder för biologisk

mångfald (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

uppförda ramanslaget 34:3 Åtgärder för

biologisk mångfald ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med förvärv av

eller intrångsersättning i ur

naturvårdssynpunkt värdefulla naturom

råden som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

520 000 000 kr under 2005. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 29 samt avslår

motion

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 3.

Reservation 15 (kd)

25. Miljöforskning

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

uppförda ramanslaget 34:5

Miljöforskning ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 60 000 000 kr under

2005, högst 40 000 000 kr under 2006

och högst 30 000 000 kr under 2007.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 30.

26. Stöd till

klimatinvesteringar (bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård

uppförda ramanslaget 34:13 Stöd till

klimatinvesteringar ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med beslut om

stöd till klimatinvesteringar som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 713 000 000

kr under 2005-2009. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 31 samt avslår motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkande 9 och

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 10.

Reservation 16 (m)

Reservation 17 (fp)

Utgiftsområde 21 Energi

27. Energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 21 Energi uppförda

ramanslaget 35:8 Energipolitiskt

motiverade internationella

klimatinsatser. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 32.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

28. Väghållning och statsbidrag

(låneram)

Riksdagen godkänner att regeringen

under 2004 får besluta om en låneram i

Riksgäldskontoret om högst

8 500 000 000 kr för de prioriterade

vägprojekten E6 delen

Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen Tolle

red-Alingsås samt genom Alingsås, Rv40

delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen

Haga-Ljungarum, Rv45 delen

Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen

Båberg-Väneryr samt Rv49

Skara-Varnhem. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 33 samt avslår motion

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)

yrkande 11.

Reservation 18 (fp)

29. Väghållning och statsbidrag

(anslagsvillkor)

Riksdagen godkänner den föreslagna

användningen av det under

utgiftsområde 22 Kommunikationer

uppförda ramanslaget 36:2 Väghållning

och statsbidrag. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 34.

30. Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (låneram)

Riksdagen godkänner att regeringen

under 2004 får besluta om en låneram i

Riksgäldskontoret om högst

17 000 000 000 kr för de prioriterade

järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön,

Mjölby-Motala, Trollhättan-Göteborg

samt järnvägsprojekt i Stock

holmsregionen. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 35 samt avslår motion

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)

yrkande 12.

Reservation 19 (fp)

31. Låneram för fyra SJ-bolag

Riksdagen godkänner att regeringen

under 2004 får besluta om låneramar i

Riksgäldskontoret för Euromaint AB,

Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB

Swedcarrier för 2005 och 2006 som

sammanlagt uppgår till högst

2 300 000 000 kr. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 36 samt avslår motion

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 5 i denna del.

Reservation 20 (m, fp, kd, c)

32. Avveckling av VTI

Utveckling AB

Riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om avveckling av VTI

Utveckling AB. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:100

punkt 37.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

33. Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning

(bemyndigande)

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det under utgiftsområde

23 Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar uppförda

ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhälls

byggande: Forskning och samfinansierad

forskning ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med planering,

upphandling och genomförande av

forskningsprojekt som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 220 000 000 kr under

2005, högst 150 000 000 kr under 2006,

högst 95 000 000 kr under 2007 och

högst 45 000 000 kr under 2008. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 38.

34. Avgiftsintäkter från pass

för sällskapsdjur (punkt 39)

Riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om avgiftsintäkter från pass

för sällskapsdjur som Statens

jordbruksverk tillhandahåller. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkt 39.

Ramar för utgiftsområden samt anslag

35. Ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag

Riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1972:625)

om statligt stöd till politiska

partier,

2. lag om ändring i lagen (1993:389)

om assistansersättning,

3. lag om ändring i lagen (1998:703)

om handikappersättning och vårdbidrag,

4. lag om ändring i lagen (1995:1514)

om generellt statsbidrag till kommuner

och landsting,

antar riksdagsstyrelsens förslag till

lag om ändring i lagen (1999:1209) om

stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen,

godkänner att Riksgäldskontorets

betalning av årlig ränta på kung Karl

XIII:s hemgiftskapital upphör,

bemyndigar regeringen att överskrida

ramanslaget 38:22 Kapitalinsatser i

statliga bolag under utgiftsområde 24

Näringsliv med högst 2 miljarder

kronor,

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört rörande

ramanslaget Kapitalinsatser i statliga

bolag,

godkänner ändrade ramar för

utgiftsområden samt anvisar ändrade

och nya anslag i enlighet med bifogad

specifikation.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:100 punkterna 5-7, 10, 11, 43

och 44, bifaller delvis proposition

2003/04:100 punkt 42 samt avslår

motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.

(m) yrkandena 2 och 12-16,

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkandena 6 och 9,

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 7,

2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl.

(c) yrkandena 5 och 6 samt

2003/04: Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).

Reservation 21 (m)

Reservation 22 (fp)

Reservation 23 (kd)

Reservation 24 (c)

Stockholm den 27 maj 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Carin

Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia

Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats

Odell (kd), Lars Bäckström (v), Agneta

Ringman (s), Gunnar Axén (m), Bo

Bernhardsson (s), Hans Hoff (s), Tomas

Högström (m), Agneta Gille (s), Gunnar

Nordmark (fp), Jörgen Johansson (c) och

Lars Elinderson (m).

Specifikation av ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2004

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens utom såvitt avser utgiftsområde 24

Näringsliv. Utskottet föreslår där att ett nytt

ramanslag 38:22 Kapitalinsatser i statliga bolag

om 1 miljon kronor anvisas. Det innebär att

utskottet föreslår en ram som är 1 miljon kronor

högre än regeringens förslag på utgiftsområde 24

Näringsliv samt att summan anslagsförändringar

på tilläggsbudget också är 1 miljon kronor högre

än regeringens förslag. Ändrade belopp jämfört

med regeringens förslag är kursiverade i

följande specifikation.

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Föränd Ny

enligt ring ram/n

statsb av y

udgete ram/an ansla

n 2004 slag gsniv

å

1 Rikets styrelse 7 896 40 162 7 936

299 461

45: Sametinget 17 665 -400 17

1 265

46: Allmänna val och 235 -1 100 233

1 demokrati 000 900

90: Kungliga hov- och 94 574 300 94

1 slottsstaten 874

90: Riksdagens ledamöter 618 16 000 634

2 och partier m.m.1 265 265

90: Riksdagens 540 14 800 555

3 förvaltningskostnader 642 442

1

90: Regeringskansliet 5 460 -14 5 446

5 m.m. 532 438 094

90: Stöd till politiska 131 25 000 156

6 partier 200 200

2 Samhällsekonomi och 9 198 1 500 9 199

finansförvaltning 142 642

1:5 Statistiska 429 1 500 431

centralbyrån 501 001

3 Skatt, tull och 8 556 21 608 8 577

exekution 043 651

3:1 Skatteverket 5 745 21 608 5 767

431 039

4 Rättsväsendet 26 432 200 26

092 000 632

092

4:6 Kriminalvården 4 761 200 4 961

044 000 044

5 Internationell 1 257 0 1 257

samverkan 362 362

5:1 Bidrag till vissa 932 -2 100 929

internationella 070 970

organisationer

5:3 Nordiskt samarbete 9 122 2 100 11

222

8 Invandrare och 7 005 40 000 7 045

flyktingar 146 146

12: Migrationsverket 616 20 000 636

1 273 273

12: Utresor för avvisade 135 20 000 155

6 och utvisade 556 556

9 Hälsovård, sjukvård 37 665 17 500 37

och social omsorg 272 682

772

14: Institutet för 15 031 500 15

6 psykosocial medicin 531

16: Bilstöd till 196 22 000 218

7 handikappade 000 000

16: Kostnader för statlig 10 061 -5 000 10

8 assistansersättning 000 056

000

10 Ekonomisk trygghet 123 -17 123

vid sjukdom och 981 000 964

002 002

handikapp

19: Handikappersättningar 1 224 -7 000 1 217

3 000 000

19: Riksförsäkringsverket 921 -10 911

6 595 000 595

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Föränd Ny

enligt ring ram/n

statsb av y

udgete ram/an ansla

n 2004 slag gsniv

å

13 Arbetsmarknad 61 989 7 366 69

063 000 355

063

22: Arbetsmarknadsverkets 4 742 -6 000 4 736

1 förvaltningskostnader 879 879

22: Bidrag till 39 253 7 366 46

2 arbetslöshetsersättni 000 000 619

ng och aktivitetsstöd 000

22: Bidrag till 59 459 6 000 65

8 administration av 459

grundbeloppet

15 Studiestöd 21 924 -2 500 21

855 922

355

25: Studiemedel m.m. 11 441 -58 11

2 185 700 382

485

25: Rekryteringsbidrag 1 394 56 200 1 450

4 507 707

16 Utbildning och 43 962 3 000 43

universitetsforskning 225 965

225

25: Myndigheten för 94 275 750 95

2 skolutveckling 025

25: Utveckling av 197 500 198

3 skolväsende och 894 394

barnomsorg

25: Specialpedagogiska 332 7 500 340

4 institutet 820 320

25: Särskilda insatser på 278 -7 500 270

7 skolområdet 037 537

25: Enskilda 1 940 -41 1 899

72 utbildningsanordnare 279 000 279

på högskoleområdet

m.m.

25: Högskoleverket 185 750 185

76 151 901

25: Centrala 372 42 000 414

78 studiestödsnämnden 315 315

m.m.

17 Kultur, medier, 8 663 -1 608 8 662

trossamfund och 960 352

fritid

28: Stöd till trossamfund 50 750 -1 608 49

39 142

18 Samhällsplanering, 8 798 1 000 8 799

bostadsförsörjning 030 030

och byggande

31: Boverket 151 -400 151

1 823 423

31: Statens va-nämnd 6 737 400 7 137

9

31: Bidrag till 0 1 000 1 000

14 installation av

hissar (nytt

ramanslag)

20 Allmän miljö- och 3 770 0 3 770

naturvård 566 566

34: Naturvårdsverket 323 5 700 329

1 434 134

34: Sanering och 329 -11 318

4 återställning av 850 500 350

förorenade områden

34: Internationellt 66 434 5 800 72

7 miljösamarbete 234

22 Kommunikationer 28 535 0 28

012 535

012

36: Vägverket: 1 030 -5 000 1 025

1 Administration 202 202

36: Banverket: 773 -5 000 768

3 Administration 146 146

36: Banverket: 8 484 -15 8 469

4 Banhållning och 123 000 123

sektorsuppgifter

36: Rikstrafiken: 793 5 000 798

12 Trafikupphandling 000 000

36: Järnvägsstyrelsen 0 20 000 20

16 (nytt ramanslag) 000

23 Jord- och skogsbruk, 14 278 10 000 14

fiske med anslutande 732 288

näringar 732

45: Främjande av 37 000 10 000 47

1 rennäringen m.m. 000

Belopp i tusental kronor

Utgiftsområde Utskottets förslag

Anslag

Belopp Föränd Ny

enligt ring ram/n

statsb av y

udgete ram/an ansla

n 2004 slag gsniv

å

24 Näringsliv 3 490 2 100 3 492

802 902

38: Näringslivsutveckling 249 -1 000 248

2 m.m. 562 562

38: Institutet för 74 344 -1 000 73

3 tillväxtpolitiska 344

studier:

Förvaltningskostnader

38: Patentbesvärsrätten 15 249 1 000 16

8 249

38: Kapitalinsatser i 0 1 000 1 000

22 statliga bolag (nytt

ramanslag)

40: Marknadsdomstolen 8 942 1 000 9 942

1

40: Allmänna 23 127 1 100 24

3 reklamationsnämnden 227

25 Allmänna bidrag till 73 705 -2 600 71

kommuner 790 000 105

790

48: Generellt statsbidrag 44 142 -2 600 41

1 till kommuner och 000 000 542

landsting 000

Summa anslagsförändring 5 081

på tilläggsbudget 762

1 Anslag avsedda för riksdagen eller

dess myndigheter.

2003/04

FiU21

(prop. 2003/04:100)

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I den ekonomiska vårpropositionen (prop.

2003/04:100, avsnitt 7, punkterna 5-42)

föreslår regeringen ändringar på

tilläggsbudget. Även riksdagsstyrelsens

och Riksrevisionens styrelses förslag

till ändringar på tilläggsbudget

inkluderas i vårpropositionen (punkterna

43-44 respektive punkt 45). Med anledning

av regeringens förslag har sex motioner

väckts. Förslagen i propositionen och

motionerna återges i bilaga 1 till detta

betänkande.

De lagförslag som regeringen lägger

fram i propositionen presenteras i bilaga

2.

En sammanställning av regeringens och

partiernas förslag till ändrade och nya

anslag finns i bilaga 3.

Finansutskottet har berett berörda

utskott tillfälle att yttra sig över de

förslag i propositionen och motionerna

som rör respektive utskotts område.

Yttranden har avlämnats från

- konstitutionsutskottet

(2003/04:KU5y)

-

- försvarsutskottet

(2003/04:FöU4y)

-

- socialförsäkringsutskottet

(protokollsutdrag 2003/04:34)

-

- socialutskottet (2003/04:SoU5y)

-

- utbildningsutskottet

(2003/04:UbU1y samt protokollsutdrag

2003/04:19)

-

- trafikutskottet (2003/04:TU4y)

-

- miljö- och jordbruksutskottet

(2003/04:MJU4y)

-

- arbetsmarknadsutskottet

(2003/04:AU6y)

-

- bostadsutskottet (2003/04:BoU5y)

-

Skatteutskottet, justitieutskottet,

utrikesutskottet, kulturutskottet och

näringsutskottet har beslutat att inte

avge något yttrande över

tilläggsbudgeten.

Yttrandena återfinns i bilagorna 4-12.

Under ärendets beredning har en skrivelse

inkommit till finansutskottet. Svenska

Kommunförbundet och Landstingsförbundet

har i en gemensam skrivelse (dnr 069-3596-

0304 samt SK 2004/0995 och Lf 0647/04)

tagit upp frågan om slutreglering av det

generella statsbidraget till kommuner och

landsting för att neutralisera effekterna

på det kommunala skatteunderlaget med

anledning av pensionsreformen. Skrivelsen

redovisas i utskottets överväganden i

avsnittet om anslaget 48:1 Generellt

statsbidrag till kommuner och landsting.

Finansutskottet behandlar i detta

sammanhang också regeringens proposition

Medel från Fonden för den mindre

skeppsfarten (prop. 2003/04:128) samt de

tre motioner som väckts i ärendet.

Behandlingen av ärendet i detta

betänkande föranleds av att regeringens

förslag i vårpropositionen angående en

förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag (punkt 40) förutsätter att

förslagen i proposition 128 behandlas i

samband med tilläggsbudgeten för 2004.

Utskottets överväganden

Inledning

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan

riksdagen för löpande budgetår på

tilläggsbudget göra en ny beräkning av

statsinkomster samt ändra anslag och

anvisa nya anslag. I 2004 års ekonomiska

vårproposition föreslår regeringen

ändrade och nya anslag för statsbudgeten

för budgetåret 2004. De föreslagna

ökningarna av anslagen uppgår till 7 875

miljoner kronor och de föreslagna

minskningarna uppgår till 2 794 miljoner

kronor. 50 anslag inom 18 utgiftsområden

berörs av dessa förändringar.

Anslagsförändringarna i regeringens

förslag till tilläggsbudget innebär att

anvisade medel ökar med 5 081 miljoner

kronor netto. Efter de föreslagna

åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen

i statsbudgeten för 2004 till 0,1 miljard

kronor.

Utskottet behandlar inledningsvis

regeringens förslag om omstrukturering av

statliga företag, inklusive förslagen i

propositionen Medel från Fonden för den

mindre skeppsfarten (prop. 2003/04:128)

samt de motioner som väckts med anledning

av denna. Sedan avhandlas tre ärenden som

ingår i regeringens förslag på

tilläggsbudget för 2004 men avser

budgetåren 2005 och 2006. Därefter

behandlas punkterna 5-7, 10-39 samt 42-45

i vårpropositionen och motsvarande

förslag i motionerna utgiftsområdesvis.

Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket

riksdagsordningen får beslut om anslag

för löpande budgetår som innebär att en

utgiftsram påverkas inte fattas innan

beslut om godkännande av ändrad

utgiftsram fattas. I utskottets förslag

till riksdagsbeslut tas således förslagen

i vårpropositionen och motionerna om

ändrade ramar och anslag upp i en punkt,

punkt 35. I denna punkt behandlas också

de förslag till lagändringar,

bemyndiganden samt anslagsvillkor som

påverkar anslagen. Övriga frågor

behandlas som egna punkter i utskottets

förslag till riksdagsbeslut, vilket

markeras med en sammanfattningsruta med

utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Omstrukturering av statliga företag

Medel från Fonden för den mindre

skeppsfarten (prop. 2003/04:128)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att 55 miljoner kronor från

Fonden för den mindre skeppsfarten

tillförs det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret för insatser i av

staten hel- och delägda bolag. Vidare

tillstyrks att riksdagen bemyndigar

regeringen att uppdra åt

Riksgäldskontoret att utfärda en

garanti på motsvarande belopp.

Motionerna avstyrks.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

I detta avsnitt behandlas regeringens

proposition Medel från Fonden för den

mindre skeppsfarten (prop. 2003/04:128)

och de tre motioner som väckts med

anledning av denna. Behandlingen av

ärendet i detta betänkande föranleds av

att regeringens förslag i 2004 års

ekonomiska vårproposition angående en

förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag förutsätter att förslagen i den

aktuella propositionen behandlas i

samband med tilläggsbudgeten för 2004.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att 55 miljoner kronor från

Fonden för den mindre skeppsfarten

tillförs det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret för insatser i av

staten hel- och delägda bolag. Därutöver

föreslås att riksdagen bemyndigar

regeringen att uppdra åt

Riksgäldskontoret att utfärda en garanti

på motsvarande belopp.

Fonden för den mindre skeppsfarten

används vid förlusttäckning vid

nyutlåning till den mindre skeppsfarten

och förvaltas av Svenska

skeppshypotekskassan (Kassan). Kassans

verksamhet regleras i lagen (1980:1097)

om Svenska skeppshypotekskassan. Kassan

är alltså inte ett bolag och omfattas

sålunda inte av riksdagens beslut om

kapitalöverföringar från de statliga

bolagen till ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret i samband med en

översyn av kapitalstrukturen i statligt

ägda bolag.

Kapitalet i fonden utgör statens medel

och fungerar som lånegaranti. Regeringen

anser det lämpligt att det föreslagna

beloppet tas från fonden. Dessa likvida

medel bör enligt regeringens förslag

ersättas med en statlig garanti från

Riksgäldskontoret. Därmed uppfylls kravet

på en förlusttäckningsgaranti för

beviljade lån till mindre redare.

Riksdagen har tidigare beslutat om

liknande uttag av medel från fonden

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU11,

rskr. 1998/99:44).

Motionerna

Kristdemokraterna anser i motion Fi17

(yrkande 1) att förslaget i propositionen

bör avslås. Enligt motionärerna är det

inte rimligt att pengarna tas från Fonden

för den mindre skeppsfarten eftersom

dessa inte utgör statens medel. De

statliga medel som ursprungligen

omvandlades till fonden är redan

inlevererade till staten genom beslut

från 1998. Motionärerna framhåller vidare

att om medel tas från fonden kommer den

att hamna i ett sämre ekonomiskt läge

även om utökad garanti erbjuds genom

Riksgäldskontoret. Detta borde förhindras

genom att den utökade garantin görs

kostnadsfri för fonden.

Centerpartiet motsätter sig i motion

Fi18 regeringens förslag att överföra

medel från Fonden för den mindre

skeppsfarten till det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret. Motionärerna anser att

med denna hantering av statliga bolags

kapital så att utdelningar/intäkter

redovisas mot bidrag/underskott sker en

otillbörlig krympning av den

bruttoredovisning som ska vara

huvudlinjen i redovisningen av statens

verksamhet.

Folkpartiet liberalerna förordar i

motion Fi19 att regeringens förslag om

medel från Fonden för den mindre

skeppsfarten avslås (yrkande 1). I sin

motivering hänvisar motionärerna till

Folkpartiets ställning mot överföringar

av medel från vinstgivande statliga bolag

till det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret för att dessa ska kunna

användas till stöd i förlustbringande

statliga bolag. Dessutom sätter sig

partiet principiellt emot statligt ägande

av företag. Vidare föreslår motionärerna

att regeringen ska återkomma med en

översyn av det fortsatta behovet av och

verksamheten inom fonden eftersom det är

oklart om behov av dessa medel inte finns

inom fonden eller om förefintliga behov

ska täckas genom att statens upplåning

blir större än den annars skulle ha varit

(yrkande 2).

Finansutskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade våren 2003 (prop.

2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr.

2002/03:235) bl.a. att i samband med en

översyn av kapitalstrukturen i statligt

ägda bolag godkänna att högst 3 000

miljoner kronor i form av extra ut

delningar från de statliga bolagen 2003

fick överföras till ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret och användas för

insatser i av staten hel- eller delägda

bolag. Utskottet återkommer till frågan

om kapitalstrukturen i statliga bolag i

nästa avsnitt.

Svenska skeppshypotekskassan som

förvaltar Fonden för den mindre

skeppsfarten är inte ett bolag och

omfattas sålunda inte av riksdagens

beslut. Kapitalet i fonden utgör statens

medel, framgår det av propositionen.

Medlen fungerar som lånegaranti.

Utskottet kan tillstyrka regeringens

förslag att 55 miljoner kronor från

Fonden för den mindre skeppsfarten får

tillföras det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret (prop. 2003/04:128

punkt 1). Dessa likvida medel bör enligt

utskottets mening ersättas av en statlig

garanti som utfärdas av

Riksgäldskontoret. Garantin avser att

täcka eventuella förluster för beviljade

lån till mindre redare. Utskottet

förutsätter att den garanti som

regeringen föreslår hanteras i enlighet

med reglerna för statliga garantier.

Därmed kan propositionens förslag om

utfärdande av garanti tillstyrkas (prop.

2003/04:128 punkt 2).

Motionerna Fi19 (fp) yrkandena 1 och 2,

Fi17 (kd) yrkande 1 samt Fi18 (c)

avstyrks.

En förbättrad kapitalstruktur i statliga

bolag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att behållningen på

det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret vid utgången av 2003

får användas även under 2004 för

kapitaltillskott till SJ AB. Vidare

föreslår utskottet att högst

5 miljarder kronor - inklusive den

tidigare medgivna ramen på högst 3

miljarder kronor - i form av extra

utdelningar från de statliga bolagen

får tillföras det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.

Underskott får inte uppkomma på kontot.

Ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i

statliga bolag, om 1 miljon kronor

anvisas. Regeringen bemyndigas att

överskrida anslaget med högst

2 miljarder kronor. I den takt som

medel tillförs anslaget från kontot

avräknas dessa mot anslaget. Avsikten

är att anslaget inte ska belastas vid

årets slut. Motionerna avstyrks.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Vårpropositionen

Vid behandlingen av 2003 års ekonomiska

vårproposition godkände riksdagen (bet.

2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) att, i

samband med en översyn av

kapitalstrukturen i statligt ägda bolag,

högst 3 000 miljoner kronor i form av

extra utdelningar från de statliga

bolagen 2003 fick överföras till ett

särskilt konto i Riksgäldskontoret och

användas för insatser i av staten hel-

eller delägda bolag. Riksdagen ansåg att

det fanns goda skäl att skapa en ordning

som underlättar kapitalomstruktureringar

i den statliga företagssfären genom att

tillämpa specialdestination. Staten bör

kunna agera på samma sätt som ett

moderbolag som ger koncernbidrag till

vissa dotterbolag och finansiera detta

med medel från andra dotterbolag.

Finansutskottet underströk dock att

förslaget bör ges en sådan form att

riksdagens inflytande garanteras på ett

rimligt sätt och att riksdagen ges

möjlighet att utöva finansmakten på ett

korrekt sätt. Av detta skäl ska riksdagen

besluta om kapitaltillskott i varje

enskilt fall. Vidare uttalade

finansutskottet att underskott ej får

uppkomma på kontot, dvs. någon kredit ska

inte vara knuten till kontot. I den mån

kapitaltillskott behövs och de ej kan

finansieras med tillgängliga medel på

kontot bör tillskottet i stället

tillskjutas genom att anslag anvisas över

statsbudgeten.

Regeringen återkommer i den nu aktuella

vårpropositionen (prop. 2003/04:100, s.

184 f.) till frågan om kapitalstrukturen

i statliga bolag. Regeringen aviserar att

den avser att besluta om användningen av

de 55 miljoner kronor som har föreslagits

föras över från Fonden för den mindre

skeppsfarten till det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret (prop. 2003/04:128) så

att de tillsammans med behållningen på

kontot, 245 miljoner kronor, ska kunna

överföras till SJ AB. I riksdagsbeslutet

angående SJ AB (prop. 2002/03:86, bet.

2002/03:NU13, rskr. 2002/03:243)

bemyndigades regeringen att betala ut

högst 1 855 miljoner kronor. Härav skulle

högst 300 miljoner kronor utbetalas när

SJ AB utrett och redovisat konsekvenserna

av att finansiera fordon via s.k.

operationell lease i stället för att

förvärva fordon. Bolaget inkom först i

december 2003 med en skrivelse (dnr

N2003/4678/SÄ) där bolaget utrett och

redovisat konsekvenserna av de båda

alternativen, varför regeringens förslag

avseende de resterande 300 miljoner

kronorna presenteras först nu i den

föreliggande vårpropositionen.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen

att den bemyndigas att få utnyttja de

medel som finns på kontot i

Riksgäldskontoret för att kunna fullfölja

kapitaltillskottet till SJ AB. Med de

åtgärder som nu beskrivits kommer 2 355

miljoner kronor att ha förts till och att

ha tagits i anspråk från det särskilda

kontot. För ytterligare kapitaltillskott

skulle därmed återstå ett utrymme på 645

miljoner kronor under förutsättning att

extra utdelningar på motsvarande belopp

tillförs kontot. Vidare anser regeringen

att den bör få utnyttja kontot under 2004

genom att tillföra kontot medel för

insatser i av staten hel- eller delägda

bolag på de villkor och under de

förutsättningar som riksdagen tidigare

fattat beslut om.

I tillägg till de villkor och

förutsättningar som riksdagen beslutat om

ser sig regeringen föranledd att förorda

att en kreditmöjlighet knyts till kontot

i Riksgäldskontoret. Som skäl härtill

framhåller regeringen att erfarenheten

visat att det tar avsevärd tid att få

till stånd väl underbyggda analyser av

kapitalstrukturen i olika statliga bolag

och att i korrekta former besluta om

extra utdelningar. Behovet av att lämna

kapitaltillskott däremot kan uppkomma med

ganska kort varsel. I sådana situationer

kan regeringen behöva ett handlings

utrymme. En lämpligt avpassad kredit

knuten till kontot i Riksgäldskontoret

utgör enligt regeringens mening en

teknisk lösning på detta problem.

Mot denna bakgrund anser regeringen att

en kredit bör knytas till kontot i

Riksgäldskontoret 2004. För att skapa

tillräckligt handlingsutrymme föreslår

regeringen att krediten får uppgå till

högst 2 miljarder kronor. Om

kreditmöjligheten utnyttjas av regeringen

ska hela den utnyttjade krediten ha

återbetalats inklusive ränta före ut

gången av 2004 genom att extra

utdelningar från statligt ägda företag

tillförs kontot. Inklusive den tidigare

medgivna ramen på högst 3 miljarder

kronor bör således, enligt regeringens

förslag, högst 5 miljarder kronor i form

av extra utdelningar från de statliga

bolagen få tillföras det särskilda kontot

i Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.

Regeringen aviserar att den avser att

inom kort återkomma till riksdagen med

ett förslag om ianspråktagande av medel i

samband med omstrukturering av statliga

bolag, där delar av återstående belopp

inom ramen 5 miljarder kronor kan behöva

tas i anspråk. Vidare avser regeringen

att i budgetpropositionen för 2005

återkomma med en rapportering av kontots

finansiering och utnyttjande samt

eventuella förslag om förlängning efter

2004 års utgång.

Redovisningen av lämnade

kapitaltillskott samt deras finansiering

2003 sammanfattas i efterföljande tabell.

KAPITALTILLSKOTT LäMNADE TILL STATLIGA

BOLAG 2003 OCH DERAS FINANSIERING

Miljoner kronor

Motionerna

Moderata samlingspartiet understryker i

motion Fi28 att det är demokratiskt

tveksamt att regeringen, genom att

besluta överföringar av vinstmedel mellan

statliga bolag via ett särskilt konto i

Riksgäldskontoret, ges möjlighet att

kringgå riksdagen och den normala

budgetprocessen. Motionärerna befarar att

de företag som tvingas till extra

utdelningar till kontot kan skadas.

Samtidigt innebär systemet ett

kringgående av budgetlagens krav på

bruttoredovisning. Mot denna bakgrund

motsätter sig motionärerna förslaget att

höja ramen för de medel som ska avsättas

på det speciella kontot i

Riksgäldskontoret (yrkande 10).

Folkpartiet liberalerna invänder i

motion Fi23 mot systemet med ett särskilt

konto i Riksgäldskontoret för insatser i

av staten hel- och delägda bolag eftersom

det står i strid med budgetlagen och är

konstitutionellt tvivelaktigt. Samtidigt

betonar man den betydelse som principerna

om bruttoredovisning och fullständig

budgetproposition har för att riksdagen

ska kunna utöva sin grundlagsreglerade

finansmakt. Dessutom är det enligt

motionärerna uppenbart att den av

regeringen förespråkade ordningen leder

till att konkurrensen snedvrids på de

marknader där statligt ägda företag

verkar i konkurrens med privata företag.

Av dessa skäl motsätter sig motionärerna

utbyggnaden av det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret (yrkande 13).

Kristdemokraterna framhåller i motion

Fi17 (yrkande 2) att det särskilda kontot

i Riksgäldskontoret för insatser i

statligt hel- och delägda bolag inte

utgör ett tillfredsställande

förfaringssätt för att hantera problem i

statliga bolag vid sidan av

statsbudgeten. Den nuvarande

konstruktionen anses vara ytterligare ett

sätt att kringgå utgiftstaket. I stället

föreslår motionärerna en huvudprincip att

alla medel från statliga hel- och delägda

bolag och användning av dessa ska passera

statsbudgetens inkomst- respektive

utgiftssida i enlighet med budgetlagens

krav på bruttoredovisning. Därmed

underställs besluten om alla inleveranser

och utdelningar från statliga bolag

riksdagen för prövning.

Kristdemokraterna befarar vidare i

motion Fi27 att den modell för förbättrad

kapitalstruktur i statliga bolag som

infördes 2003 har fått en permanent

karaktär. Motionärerna anser att den

kredit som föreslås knytas till det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret

bidrar till att ytterligare försvåra

genomlysningen av statsbudgeten och

regeringens förvaltning av de statliga

bolagen. Därför avvisar motionärerna

regeringens förslag om omstruktureringen

av statliga företag (yrkande 5 i denna

del). För att öka öppenheten samt för att

inordna modellen för förändringar i

statliga bolags kapitalstruktur i

statsbudgeten, bör riksdagen enligt

motionärerna stifta en lag som avgränsar

kontots användning och beskriver hur de

medel som använts ska redovisas i

statsbudgeten (yrkande 6). En sådan lag

bör tydligt avgränsa regeringens

befogenhet att göra kapitalinsatser utan

att i förväg ha inhämtat riksdagens

godkännande.

Centerpartiet kritiserar i motion Fi25

systemet med extra utdelningar från

statliga bolag, vilka sätts in på ett

särskilt konto i Riksgäldskontoret. Detta

system försvårar enligt motionärerna

insynen i och uppföljningen av statens

relation till de statliga bolagen och är

därmed tveksamt ur såväl finanspolitiskt

som demokratiskt perspektiv. Något

formellt yrkande förs dock inte fram på

denna punkt.

Regeringsformen

Regeringsformens bestämmelser om

finansmakten är inte särskilt

detaljerade. Av regeringsformen framgår

emellertid att statens medel inte får

användas på annat sätt än riksdagen har

bestämt (9 kap. 2 § första stycket) och

det sker främst genom budgetregleringen

(9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett

går det till på så sätt att riksdagen

anvisar anslag till angivna ändamål (9

kap 3 §).

Riksdagen får emellertid enligt 9 kap.

2 § andra stycket bestämma att statsmedel

ska tas i anspråk i annan ordning än

genom budgetreglering. Som illustration

kan här nämnas s.k. specialdestination. I

förarbetena till regeringsformen skilde

man mellan tre slag av

specialdestination:

1. Vid sidan om statsbudgeten

(t.ex. ATP).

2.

3. I anslutning till statsbudgeten

(t.ex. affärsverken).

4.

5. Inom statsbudgeten.

6.

Den första formen av specialdestination

sker helt utanför budgetregleringen. Den

andra påverkar statsbudgeten på så sätt

att t.ex. vinstmedel förs upp på

inkomsttitel. Den tredje

specialdestinationen sker helt inom ramen

för statsbudgeten. Riksdagen har samma

formella inflytande över specialdesti

nationerna som över anslagen.

Lag om statsbudgeten (budgetlagen)

Bruttoredovisningsprincipen innebär att

statens inkomster och utgifter ska tas

upp var för sig på statsbudgeten.

Principen kommer till uttryck i

budgetlagen bl.a. i 17 § där det står att

statens inkomster och utgifter ska

budgeteras och redovisas brutto på

statsbudgeten. Undantag från denna

bestämmelse gäller om inkomsterna från en

verksamhet endast bidrar till att täcka

verksamhetens kostnader (17 § första

stycket) och om statens kostnader helt

ska täckas med verksamhetens intäkter (18

§). Inkomsterna regleras också i 9 §, där

begreppet definieras, och i 30 §, som

säger att om riksdagen har beslutat om

försäljning av egendom ska inkomsten

redovisas mot en inkomsttitel på

statsbudgeten, om inte riksdagen

bestämmer annat.

En annan princip som regleras i

budgetlagen är fullständighetsprincipen.

Enligt 16 § ska regeringens förslag till

statsbudget omfatta alla inkomster och

utgifter med de undantag som nämns i

föregående stycke.

För vissa typer av investeringar kan

riksdagen besluta att finansiering ska

ske på annat sätt än genom anslag eller

lån (23 §).

Inkomster från utdelningar redovisas i

statsbudgeten normalt mot inkomsttitel.

Insatser i form av utgift för

aktieägartillskott beslutas som regel

genom att anslag anvisas för ändamålet,

medan lån kan tas upp av myndigheterna

inom den kreditram som riksdagen årligen

fastställer och de närmare villkor som

regeringen beslutar om. Även andra former

för tillskott har förekommit på senare

år.

Riksdagens beslut våren 2003

I sitt ställningstagande till regeringens

förslag i vårpropositionen 2003 (bet.

2002/03:FiU21 s. 25-28) uttryckte

finansutskottet att det fanns goda skäl

att skapa en ordning som underlättar

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären genom att tillämpa

specialdestination. Staten bör kunna

agera på samma sätt som ett moderbolag

som ger koncernbidrag till vissa

dotterbolag och finansiera detta med

medel från andra dotterföretag. Utskottet

underströk dock att förslaget bör ges en

sådan form att riksdagens inflytande

garanteras på ett rimligt sätt och att

riksdagen också ges möjlighet att utöva

finansmakten på ett korrekt sätt. Såsom

konstitutionsutskottet förordade i sitt

yttrande till finansutskottet

(2002/03:KU6y) modifierades därför

förslaget på ett par punkter. Vidare blev

förslagets utformning anpassad till

riksdagens beslutsordning för statsbudge

ten, den s.k. rambeslutsmodellen.

Finansutskottet uttalade att regeringen

ska återkomma med en redovisning av hur

det särskilda kontot i Riksgäldskontoret

finansierats och utnyttjats. Uttalandet

upprepades av finansutskottet vid

behandlingen av budgetpropositionen för

2004 (bet. 2003/04:FiU1, rskr.

2003/04:42). Regeringen redovisar kontots

finansiering och utnyttjande för första

gången i 2004 års vårproposition (se

ovan).

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet erinrar i sitt

yttrande (yttr. 2003/04:KU5y) om sitt

yttrande till finansutskottet våren 2003

(yttr. 2002/03:KU6y) rörande regeringens

förslag om kapitalstrukturen i statliga

bolag. I yttrandet 2002/03:KU6y gjorde

konstitutionsutskottet vissa uttalanden

angående den beslutsform för

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären som föreslogs i

propositionen. Konstitutionsutskottet

ansåg att regeringens förslag borde

modifieras på ett par punkter. För det

första borde bemyndigandet inte innebära

att regeringen i brådskande fall och för

smärre belopp får besluta om

kapitalinsatser. Utskottet uttalade att

riksdagen i varje enskilt fall bör

besluta om kapitalinsatser. För det andra

borde enligt utskottet bemyndigandet

tidsbegränsas. Vidare uttalade utskottet

att kontots varaktighet dessutom bör bli

föremål för riksdagens årliga prövning.

Slutligen borde det enligt utskottet

tydligt framgå av riksdagens beslut att

maximalt 3 000 000 000 kr fick överföras

till det särskilda kontot. Utskottet

anförde slutligen att det kan finnas

anledning att i lämpligt sammanhang

närmare överväga formerna för

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären. Om regeringen menar att

det ska finnas en permanent särskild

ordning för sådana beslut bör den

återkomma till riksdagen med förslag om

hur en sådan ordning bör regleras. En

lämplig tidpunkt att behandla frågan vore

att ta upp den i samband med den i

Regeringskansliet pågående översynen av

budgetlagen.

Konstitutionsutskottet erinrar i det nu

aktuella yttrandet (2003/04:KU5y) om vad

utskottet tidigare har uttalat om att det

finns goda skäl att underlätta

kapitalomstruktureringar i den statliga

företagssfären.

När det gäller beslutsformen för sådana

kapitalomstruktureringar vidhåller

utskottet sitt tidigare ställningstagande

och hänvisar till yttrandet 2002/03:KU6y.

I sammanhanget vill

konstitutionsutskottet särskilt erinra om

vikten av att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till en permanent

ordning för kapitalomstruktureringen i

den statliga företagssfären, om

regeringen menar att erfarenheterna

hittills talar för att en sådan ordning

bör finnas.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet

avstyrker i en gemensam avvikande mening

regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vidhåller sin uppfattning

från våren 2003 att det finns goda skäl

att underlätta kapitalomstruktureringar i

den statliga företagssfären. Staten bör

kunna agera på samma sätt som ett

moderbolag som ger koncernbidrag till

vissa dotterbolag och finansiera detta

med medel från andra dotterföretag.

Utskottet vidhåller också uppfattningen

att riksdagens inflytande bör garanteras

på ett rimligt sätt och att riksdagen ska

ges möjlighet att utöva finansmakten på

ett korrekt sätt. Riksdagens beslut våren

2003 innebär således t.ex. att

kapitalinsatser inte får göras utan

riksdagens godkännande. Vidare beslutade

riksdagen att inget underskott får

uppkomma på kontot. Som utskottet angav

2003 bör om behoven av kapitaltillskott

överstiger tillgängliga medel på kontot

skillnaden tillskjutas genom att anslag

anvisas över statsbudgeten.

Sammanfattningsvis innebar riksdagens

beslut 2003 följande:

· Ett konto har inrättats i

Riksgäldskontoret dit extra utdelningar i

de statliga bolagen förs.

·

· Riksdagen beslutar för ett år i

taget om hur stort belopp som ska

tillföras kontot. För 2003 fick kontot

tillföras högst 3 miljarder kronor.

·

· Från kontot förs utgifter för

kapitaltillskott eller utnyttjande av

hembudsavtal i den statliga

företagssfären. Riksdagen beslutar om

utgifterna i varje enskilt fall.

·

· Lån till statliga bolag hanteras

ej över kontot.

·

· Om behoven av kapitaltillskott

överstiger tillgängliga medel på kontot

får skillnaden tillskjutas genom att

anslag anvisas över statsbudgeten. Under

skott får ej uppkomma på kontot.

·

Regeringen förutsätts göra en tydlig

presentation varje år i budgetpropo

sitionen av hur kontot ska finansieras

och utnyttjas. Huvudprincipen bör vara

att riksdagen i anslutning till det s.k.

rambeslutet på hösten fattar beslut om

ramarna för verksamheten genom att ange

hur stort belopp som beräknas tillföras

kontot nästa budgetår. Därefter fattar

riksdagen beslut i varje enskilt fall i

budgetprocessens andra steg eller senare

på tilläggsbudget under det löpande

budgetåret om tillskotten till de

statliga bolagen. Därmed skedde en

anpassning till riksdagens beslutsordning

för statsbudgeten, den s.k.

rambeslutsmodellen.

Regeringen föreslår nu att behållningen

på det särskilda kontot vid utgången av

2003 får användas även under 2004 för

kapitaltillskott till SJ AB. Regeringen

föreslår vidare att den ska få utnyttja

kontot under 2004 genom att tillföra

kontot medel för insatser i av staten hel-

och delägda bolag på de villkor som

riksdagen tidigare fattat beslut om med

följande två tillägg.

Regeringen föreslår för det första att

kontot ska ha en kredit på högst 2

miljarder kronor under 2004. Om krediten

utnyttjas ska den ha återbetalats

inklusive ränta med extra utdelningar

från statligt ägda bolag före utgången av

år 2004.

Vidare föreslår regeringen att den

sammanlagda ramen för extra utdelningar

som får tillföras kontot därmed höjs till

totalt 5 miljarder kronor för 2003 och

2004.

Finansutskottet finner det naturligt att

i bedömningen av regeringens nu aktuella

förslag ta sin utgångspunkt i 2003 års

riksdagsbeslut. Utskottet kan ha

förståelse för att den tid det kan ta att

besluta om extra utdelningar kan vara

längre än den tid inom vilken behovet att

lämna kapitaltillskott uppkommer.

Samtidigt är det viktigt att riksdagens

finansmakt inte undergrävs. Utskottet

föreslår följande ordning i syfte att

förena dessa strävanden.

Utskottet ställer sig bakom att inklusive

den tidigare medgivna ramen på högst 3

miljarder kronor bör högst 5 miljarder

kronor i form av extra utdelningar från

de statliga bolagen få tillföras det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret

under 2003 och 2004. Det innebär en

ökning med 2 miljarder kronor jämfört med

det tidigare beslutet, samt att medel kan

tillföras också under 2004. Av det

tidigare medgivna beloppet om 3 miljarder

kronor har, med inleveransen från Fonden

för den mindre skeppsfarten som utskottet

behandlat i föregående avsnitt, 2 355

miljoner kronor tillförts kontot. Som

utskottet anförde våren 2003 ska de extra

utdelningarna avse medel som annars

skulle ha legat kvar i bolagen. Ordinarie

aktieutdelningar ska inte tillföras

kontot utan dessa ska liksom hittills

tillföras statsbudgeten på en

inkomsttitel.

Utskottet vidhåller sitt

ställningstagande från 2003 att något

underskott inte får uppkomma på kontot. I

syfte att klara av situationer då behov

av kapitaltillskott uppstår men medel

ännu inte hunnit inlevereras föreslår

utskottet att ett nytt ramanslag,

Kapitalinsatser i statliga bolag, anvisas

på tilläggsbudget under utgiftsområde 24

Näringsliv. 1 miljon kronor anvisas.

Anslaget ska endast belastas om det vid

tillfället för en kapitalinsats inte

finns medel på kontot i

Riksgäldskontoret. Med stöd av 6 §

budgetlagen bemyndigar riksdagen

regeringen att överskrida anslaget med

högst 2 miljarder kronor. Endast om

överskridande av anslaget har skett ska

medel från kontot i Riksgäldskontoret

föras till anslaget. Anslaget

nettoredovisas således.

Utskottet förutsätter att om anslaget

belastas återbetalas hela underskottet

inklusive ränta före utgången av år 2004

genom att medel från kontot (dvs. medel

från extra utdelningar) tillförs

anslaget. Om lika mycket medel som har

betalats ut inkommer, uppstår ingen

anslagsbelastning. Avsikten är att

anslaget endast belastas tillfälligtvis

under året om inte tillräckliga medel

inkommer och utgifterna påverkar då också

utgiftstaket.

Regeringen får utnyttja kontot under

2004 genom att tillföra det medel för

insatser i av staten hel- eller delägda

bolag på de villkor som riksdagen

tidigare fattat beslut om med de tillägg

som utskottet här föreslår.

Regeringens förslag att behållningen på

det särskilda kontot i Riksgäldskontoret

vid utgången av 2003 får användas även

under 2004 för kapitaltillskott till SJ

AB tillstyrks. Som framgått ovan krävs

beslut av riksdagen i varje enskilt fall

för att kapitalinsatser i statliga bolag

ska få göras. Detta gäller oavsett om de

kapitaltillskotten sker över det härmed

anvisade anslaget eller om kontot på

Riksgäldskontoret används.

Finansutskottet delar

konstitutionsutskottets uppfattning om

vikten av att regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till en permanent

ordning för kapitalomstruktureringen i

den statliga företagssfären, om

regeringen menar att erfarenheterna

hittills talar för att en sådan ordning

bör finnas. Utskottets här redovisade

förslag till riksdagsbeslut samt

riksdagens beslut 2003 bör ligga till

grund om regeringen återkommer till

riksdagen med förslag till en permanent

ordning.

Utskottets förslag innebär

sammanfattningsvis följande.

· Inklusive den tidigare medgivna

ramen på högst 3 miljarder kronor bör

högst 5 miljarder kronor i form av extra

utdelningar från de statliga bolagen få

tillföras det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.

·

· Underskott får inte uppkomma på

kontot.

·

· Ett nytt ramanslag,

Kapitalinsatser i statliga bolag, om 1

miljon kronor anvisas på tilläggsbudget

för 2004 under utgiftsområde 24

Näringsliv. Regeringen bemyndigas att

överskrida anslaget med högst 2 miljarder

kronor. I den takt som medel tillförs

anslaget från kontot avräknas dessa mot

anslaget. Avsikten är att anslaget inte

ska belastas vid årets slut.

·

· Behållningen på kontot vid

utgången av 2003 får användas även under

2004 för kapitaltillskott till SJ AB.

·

Vad utskottet anfört bör med delvis

bifall till propositionen (punkt 40) ges

regeringen till känna.

Motionerna Fi28 (m) yrkande 10, Fi23 (fp)

yrkande 13, Fi17 (kd) yrkande 2 samt Fi27

(kd) yrkandena 5 i denna del och 6

avstyrks.

Utskottets förslag till nytt anslag

behandlas i punkt 35 Ändrade ramar för

utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag i utskottets förslag till

riksdagsbeslut.

Förslag avseende budgetåren 2005-2006

Lag om ändring i lagen (2000:1335) om

kreditering på skattekonto av stöd till

kommuner för anläggande av telenät

Lag om ändring i lagen (2000:1380) om

skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och

datakommunikation

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till dels lag om ändring i

lagen (2000:1335) om kreditering på

skattekonto av stöd till kommuner för

anläggande av telenät, dels lag om

ändring i lagen (2000:1380) om

skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och

datakommunikation. Därmed tillstyrks

punkterna 8 och 9 i propositionen.

Förslagen i motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp)

och 5 (fp).

Vårpropositionen

Enligt lagen (2000:1335) om kreditering

på skattekonto av stöd till kommuner för

anläggande av lokala telenät avsåg stödet

först åtgärder som utfördes under

perioden den 1 juli 2000-31 december

2004. De närmare villkoren för stödet

framgår av förordningen (2000:1469) om

stöd till kommuner för anläggande av

lokala telenät. Sedan lagen antogs har

förutsättningarna för en snabb

bredbandsutbyggnad förändrats. Framför

allt har marknadsaktörernas intresse

minskat väsentligt. Riksdagen beslutade

därför att ändra lagen (2000:1335) om

kreditering på skattekonto av stöd till

kommuner för anläggande av lokala telenät

så att stödet förlängdes och kom att avse

perioden den 1 juli 2000-31 december 2005

(prop. 2001/02:1 utg.omr. 22, bet.

2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).

Genom lagen (2000:1380) om skatte

reduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och

datakommunikation kan fysiska och

juridiska personer få skattereduktion för

höga anslutningskostnader. Riksdagen har

förlängt möjligheten till skattereduktion

vid två tillfällen - senast genom att

ändra lagen på så sätt att reduktionen

ges även vid debiteringen av slutlig

skatt på grund av 2004 års taxering

(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1,

rskr. 2002/03:24).

Regeringen anser att de skäl som

anfördes för tidigare förlängningar av

stöden fortfarande gäller. Det är därför

regeringens uppfattning att möjligheten

att få stöd för anläggande av telenät bör

utsträckas ytterligare ett år till och

med den 31 december 2006 för att ge

kommunerna tid att genomföra satsningen

på ett optimalt sätt, särskilt i

beaktande av den beslutade

omdisponeringen om sammanlagt 500

miljoner kronor under 2004 och 2005

(prop. 2003/04:1 utg.omr. 22, bet.

2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75).

Regeringen bedömer vidare att det är

ändamålsenligt att skattereduktionen för

höga anslutningskostnader för fysiska och

juridiska personer förlängs och ges även

vid debitering av slutlig skatt på grund

av 2007 års taxering. Förlängningarna

beräknas inte innebära någon förändring

av den beräknade ekonomiska ramen.

Regeringen framhåller att förslagen

till lagändring är av så enkel utformning

att Lagrådets hörande skulle sakna

betydelse. Något yttrande från Lagrådet

har därför inte inhämtats.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i

motion Fi28 att man tidigare varit emot

införandet av stöd till kommuner som

bygger ut bredband och ser nu ingen

anledning att förlänga det. Regeringens

förslag till ändring i lagen om

kreditering på skattekonto av stöd till

kommuner för anläggande av lokala telenät

bör därför avslås (yrkande 1).

Folkpartiet liberalerna anser i motion

Fi23 att stödet till kommuner för

bredbandsutbyggnad samt skattereduktion

för fysiska och juridiska personer för

höga anslutningskostnader är onödiga.

Motionärerna förespråkar i stället att

utbyggnaden sker på marknadsmässiga

villkor. Därmed avvisar man den

föreslagna förlängningen av dessa stöd

(yrkandena 7 och 8).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag och

avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet

liberalerna biträder i en gemensam

avvikande mening sina partiers förslag

angående lokala telenät. Företrädarna för

Kristdemokraterna biträder i en avvikande

mening sitt partis förslag angående

anslutningar för tele- och

datakommunikation.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkterna 8 och 9) och avstyrker

motionerna Fi28 (m) yrkande 1 och Fi27

(kd) yrkandena 7 och 8.

Tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting 2005

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att ett tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting utgår 2005. Därmed tillstyrks

punkt 41 i propositionen. Förslagen i

motionerna avstyrks.

Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).

Vårpropositionen

Ett tillfälligt sysselsättningsstöd,

bestående av ett generellt

sysselsättningsstöd och ett

nyanställningsstöd, infördes för kommuner

och landsting för 2002 (prop. 2001/02:95,

bet. 2001/02:FiU26, rskr. 2001/02:198).

Stödet beslutas av Skatteverket efter

ansökan av kommuner och landsting. Stödet

tillgodoförs kommuner och landsting genom

kreditering på deras skattekonton.

Stödet har förlängts t.o.m. 2004. För

2004 utgår stödet i form av generellt

sysselsättningsstöd om 3,4 miljarder

kronor, vilket belastar statsbudgetens

inkomstsida. Regeringen har i

budgetpropositionen för 2004 aviserat en

motsvarande höjning av det generella

statsbidraget fr.o.m. 2005. Därmed upphör

det nuvarande generella

anställningsstödet.

Mot bakgrund av utvecklingen på

arbetsmarknaden bedömer regeringen att

ett tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting bör utgå även för

2005. Stödet bör enligt regeringens

förslag utformas på samma sätt som

tidigare, men ligga på en lägre nivå och

beräknas till 1,5 miljarder kronor.

Krediteringen av kommunernas och lands

tingens skattekonton i samband med det

nya tillfälliga sysselsättningsstödet kan

enligt regeringens mening ske med stöd av

den befintliga lagen (2002:179) om

kreditering på skattekonto av tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting. Förslaget föranleder dock en

ändring i den förordning som reglerar

beräkningsgrunderna för stödet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet erinrar i motion

Fi28 att man motsatte sig det tillfälliga

sysselsättningsstödet till kommuner och

landsting när det infördes eftersom det

inte är stöd till kommuner som genererar

varaktiga jobb. Motionärerna vidhåller

att det vare sig är stöd till kommuner

eller AMS-åtgärder som ger ökad

sysselsättning och avvisar därför den

föreslagna tillfälliga åtgärden (yrkande

11).

Kristdemokraterna framhåller i motion

Fi27 att det tillfälliga

sysselsättningsstödet är tvivelaktigt

från konkurrenssynpunkt då det

subventionerar offentligt producerade

välfärdstjänster framför privat

producerade välfärdstjänster. Därmed

avvisar motionärerna förslaget (yrkande

4). Samtidigt anser man att detta förslag

inte hör hemma i tilläggsbudgeten för

2004 utan i budgetpropositionen som läggs

på hösten.

Centerpartiet förordar i motion Fi25

ett långsiktigt perspektiv i

arbetsmarknadspolitiken med en strategi

för att få arbetsmarknaden i harmoni med

framtiden. Mot denna bakgrund motsätter

sig motionärerna införandet av

tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting 2005 (yrkande 7).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare ställt sig

bakom regeringens förslag angående ett

tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting för åren 2002-2004

(bet. 2001/02:FiU25, 2001/02:FiU26,

2002/03:FiU3 och 2002/03:FiU19) samt

stödets förstärkning 2003 respektive 2004

(bet. 2002/03:FiU19 och 2003/04:FiU3).

Utskottet har vid dessa tillfällen

motiverat sitt ställningstagande bl.a.

med att stödet gör det möjligt att stärka

kvaliteten i den kommunala verksamheten

och upprätthålla sysselsättningen samt

tidigarelägga planerade nyanställningar.

Därigenom motverkas en ökning av

arbetslösheten samtidigt som verksamheten

stärks inom sektorer som har stor

betydelse för välfärden. Utskottet

vidhåller sin tidigare uppfattning och

bedömer i likhet med regeringen att

utvecklingen på arbetsmarknaden

föranleder att ett tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting även bör utgå för 2005.

Vidare vill utskottet erinra om att

beräkningsgrunden för det tillfälliga

sysselsättningsstödet omfattar både

kommuners och landstings egna

lönekostnader samt en uppskattad

lönekostnad avseende köpt verksamhet.

Schablonen för den uppskattade kostnaden

i köpt verksamhet är beräknad utifrån

underlag från Svenska Kommunförbudet och

Landstingsförbundet och är även avstämd

med Svenskt Näringsliv. Stödet är enligt

utskottets mening förenligt med EG-

rättens krav på konkurrensneutralitet.

Med hänvisning till det ovan anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag

att det tillfälliga sysselsättningsstödet

till kommuner och landsting utgår under

2005 (punkt 41). Därmed avstyrker

utskottet motionerna Fi28 (m) yrkande 11,

Fi27 (kd) yrkande 4 och Fi25 (c) yrkande

7.

Tilläggsbudget per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

45:1 Sametinget

46:1 Allmänna val och demokrati

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för dessa

ändamål ramanslag på 17,7 miljoner kronor

respektive 235 miljoner kronor. I propo

sitionen Ändringar i sametingslagen

(1992:1433) m.m. (prop. 2003/04:86)

föreslår regeringen att Valmyndigheten

ska få uppgifter i sametingsvalen. Detta

innebär ökade utgifter på anslaget 46:1

Allmänna val och demokrati, vilket bl.a.

disponeras av Valmyndigheten. Regeringen

anser därför att anslaget 46:1 Allmänna

val och demokrati behöver ökas med 0,4

miljoner kronor, under förutsättning att

riksdagen beslutar i enlighet med

proposition 86. Finansieringen föreslås

ske genom att anslaget 45:1 Sametinget

minskas med motsvarande belopp.

Vidare anser regeringen att anslaget

för allmänna val och demokrati bör

minskas med 1,5 miljoner kronor för att

finansiera höjningen av det under ut

giftsområde 2 Samhällsekonomi och finans

förvaltning uppförda anslaget 1:5

Statistiska centralbyrån.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati

minskas med 1,1 miljon kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del).

Ränta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital

Vårpropositionen

Regeringen föreslår att betalningen av

den årliga ränta på 7 500 kr som

Riksgäldskontoret betalar på kung Karl

XIII:s hemgiftskapital till Konungens

hovförvaltning upphör. Kapitalet på

hemgiftsmedlen (numera motsvarande

150 000 kr) bokfördes först bland

Riksgäldskontorets räntebärande skulder

till dess att 1840-41 års ständer beslöt

att kapitalet skulle redovisas inom

linjen. Riksgäldskontoret redovisar

numera åtagandet att betala räntan såsom

förfallen ränta på statsskulden.

I sammanhanget erinrar regeringen om

förfarandet i fråga om den s.k.

Guadelouperäntan som Riksgäldskontoret

tidigare betalade till kungahuset. Denna

ränta, som uppgick till 300 000 kr per

år, betalades som kompensation för att

Karl XIII och kronprins Karl Johan

använde försäljningslikviden för ön

Guadeloupe till att betala Sveriges

dåvarande utrikesskuld. Riksdagen beslöt

1983 (prop. 1982/83:100 bilaga 3, bet.

1982/83:FiU29, rskr. 1982/83:186) att

betalningen av Guadelouperäntan skulle

upphöra. Detta motiverades med att alla

betalningar till kungahuset borde

samordnas under ett anslag.

Regeringen anser att Riksgäldskontorets

årliga betalning av ränta på kung Karl

XIII:s hemgiftskapital på motsvarande

sätt ska upphöra och att anslaget 90:1

Kungliga hov- och slottsstaten ska räknas

upp i motsvarande mån. I ärendet har

samråd förevarit med hovförvaltningen som

inte har haft något att invända mot den

förordade samordningen.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkterna 11 och 42 i denna

del).

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 94,6 miljoner

kronor. Regeringen konstaterar att man

vid beräkningen av medel för kungliga hov-

och slottsstaten inte har beaktat att

avgifter ska erläggas till

Riksrevisionen. Konstitutionsutskottet

(bet. 2003/04:KU1) har förutsatt att

erforderliga åtgärder vidtas för att

rätta till detta förhållande. Anslaget

bör därför tillföras medel motsvarande de

avgifter som hov- och slottsstaten

beräknas erlägga till Riksrevisionen.

Dessutom anser regeringen att anslaget

bör räknas upp med 7 500 kr för att den

årliga betalningen av ränta på kung Karl

XIII:s hemgiftskapital ska kunna upphöra.

Anslaget 90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten föreslås således ökas med

0,3 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del).

Lag om ändring i lagen (1999:1209) om

stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen

Vårpropositionen

Riksdagen beslutade 1999 att reformera

det offentliga stödet till ledamöternas

och partigruppernas arbete i riksdagen.

Syftet var att förbättra ledamöternas

arbetssituation genom utökad hand

läggarhjälp, s.k. politiska sekreterare.

Hittills har stödet utbetalats efter

normen en politisk sekreterare per två

ledamöter. En utvärdering av reformen

gjordes under hösten 2002. Den visade att

reformen slagit väl ut. En majoritet av

ledamöterna ansåg att de politiska

sekreterarna har stor betydelse för deras

uppdrag som ledamot och att deras

politiska arbete har underlättats.

Flertalet ledamöter ansåg också att

stödet borde utökas. Det var en allmän

uppfattning att det har stor betydelse

för en fungerande demokrati att riksdagen

och dess ledamöter har kvalificerade

resurser som stöd i arbetet.

Riksdagsstyrelsen anser att stödet till

kostnaderna för politiska sekreterare åt

riksdagens ledamöter bör beräknas med

utgångspunkt i ett månatligt belopp per

person. Beloppet ska motsvara

genomsnittlig lön samt lagstadgade och

eventuella avtalsbaserade arbets

givaravgifter för de politiska

sekreterarna. Härutöver har dock

partigrupperna andra personalkostnader

som är förenade med deras

arbetsgivaransvar, bl.a. kostnader för

personaladministration (rekrytering,

företagshälsovård m.m.), tjänsteresor och

kompetensutveckling. Månadsbeloppets

nuvarande nivå, som utgör 36 700 kr,

motsvarar enligt riksdagsstyrelsens

mening inte samtliga dessa kostnader. Det

motsvarar inte heller de lönekostnader

som partigrupperna har för personal på

den kompetensnivå som numera erfordras

för arbetsuppgifterna.

Mot denna bakgrund föreslår

riksdagsstyrelsen att månadsbeloppet

fr.o.m. den 1 september 2004 bestäms till

46 000 kr per politisk sekreterare.

Beloppet, som således motsvarar samtliga

de kostnader som nämns ovan,

överensstämmer med den kostnadsnivå som

råder inom riksdagsförvaltningen för

jämförbara personalgrupper. Reformen

innebär därutöver ökade kostnader för

riksdagsförvaltningen i form av ökade

lokalkostnader, IT-stöd samt för

brukningsmaterial etc.

Riksdagsstyrelsen anser vidare att

utbyggnaden av reformen med politiska

sekreterare ska fortsätta och att en

utvärdering av den nu aktuella etappen

två av reformen bör ske efter denna

etapps genomförande. Genomförandet bör

ske stegvis i takt med att lokalbehovet

kan tillgodoses, med början den

1 september 2004, och vara avslutat den

31 december 2006. Stödet till riksdags

ledamöternas och partigruppens arbete i

riksdagen ska beräknas efter normen att

det ska motsvara kostnaden för 225

politiska sekreterare under perioden

1 september 2004-30 juni 2005, 335

politiska sekreterare 1 juli 2005-30 juni

2006 och 349 politiska sekreterare från

den 1 juli 2006.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) förslaget i

propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 43).

90:2 Riksdagens ledamöter och partier

m.m.

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för dessa

ändamål ramanslag på 618,3 miljoner

kronor respektive 540,6 miljoner kronor.

För att reformen av stödet till

riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen ska kunna inledas 2004

anser riksdagsstyrelsen att anslaget 90:2

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

behöver ökas med 16 miljoner kronor och

anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader behöver ökas med

14,8 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) förslaget i

propositionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att

riksdagsstyrelsen inte har angivit någon

finansiering av de föreslagna

anslagsökningarna. För de höjningar av

förvaltningsanslag som regeringen

föreslår på tilläggsbudget anges

finansiering genom att ett annat anslag

minskas. Detta är en ordning som

regeringen tillämpat sedan många år och

som finansutskottet välkomnat. Det är

önskvärt att även riksdagsstyrelsen i

framtiden tillämpar samma principer.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet

med konstitutionsutskottet,

propositionens förslag (punkt 44).

90:5 Regeringskansliet m.m.

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 5,5 miljarder

kronor. Regeringen föreslår att anslaget

90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med

14 438 000 kr till följd av förändringen

av den svenska kronan, framför allt mot

US-dollarn, vilken för

utrikesrepresentationen medfört en

valutakursvinst om motsvarande belopp.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del).

Lag om ändring i lagen (1972:625) om

statligt stöd till politiska partier

90:6 Stöd till politiska partier

Vårpropositionen

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd

till politiska partier lämnas stöd som

partistöd och som kanslistöd för ett år i

taget räknat fr.o.m. den 15 oktober.

Partistödet lämnas som mandatbidrag.

Kanslistödet, som i princip är avsett

endast för partier som är företrädda i

riksdagen, lämnas som grundstöd och

tilläggsstöd.

Sedan det statliga partistödet infördes

1970 har det skett en reell nivåsänkning

med omkring 25 miljoner kronor,

motsvarande drygt 15 %. Regeringen

föreslår att denna eftersläpning

korrigeras redan innevarande bidragsår.

I enlighet med vad som uttalats i

regeringsförklaringen 2003 anser

regeringen att en återställning av nivån

på partistödet bl.a. bör syfta till att

tillgodose partiernas behov att stödja

skolningen av nya förtroendevalda inom de

politiska ungdomsförbunden.

I statsbudgeten för 2004 finns för

detta ändamål ett ramanslag på 131,2

miljoner kronor. För att möjliggöra en

återställning av nivån på partistödet

till 1970 års nivå föreslår regeringen

att anslaget 90:6 Stöd till politiska

partier ökas med 25 miljoner kronor.

Motionen

I motion Fi26 av Rolf Gunnarsson (m)

framhålls att höjningen av det generella

stödet till de politiska partierna inte

bör genomföras och att anslaget för stöd

till politiska partier bör lämnas

oförändrad. En höjning av stödet till

politiska partier i det rådande

ansträngda statsfinansiella läget ger

enligt motionären fel signaler till

övriga i samhället. I stället bör man

inrikta arbetet i partipolitiska

organisationer på att stödet ska skäras

ned.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (KU5y) regeringens förslag och

avstyrker motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

konstitutionsutskottet, propositionens

förslag (punkterna 5 och 42 i denna del).

Motion Fi26 (m) avstyrks.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

finansförvaltning

1:5 Statistiska centralbyrån

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 429,5 miljoner

kronor. Under 2004 genomförs val till

Europaparlamentet. För att Statistiska

centralbyrån (SCB) ska kunna ta fram

statistik och göra analyser i samband med

valet samt för att göra den s.k.

demokratidatabasen tillgänglig behöver

SCB ytterligare medel. Regeringen anser

därför att anslaget 1:5 Statistiska

centralbyrån bör ökas med 1,5 miljoner

kronor. Finansiering föreslås ske genom

att det under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse uppförda anslaget 46:1 Allmänna

val och demokrati minskas med motsvarande

belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Förvärv av fastigheten Blåmannen 21 i

Stockholms kommun

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om förvärv av fastigheten

Blåmannen 21 i Stockholms kommun.

Därmed tillstyrks punkt 12 i

propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att staten förvärvar

fastigheten Blåmannen 21 i Stockholm

(gamla Posthuset vid Vasagatan).

Byggnaden tillhör enligt Riks

antikvarieämbetet det nationella

kulturarvet. Avtal om förvärvet har

träffats mellan Statens fastighetsverk

och Stockholm 1 AB, som ägs av Postens

pensionsstiftelse. Avtalet har slutits

med förbehåll av riksdagens och

regeringens godkännande. Köpeskillingen

är 984 miljoner kronor.

Lokalen omfattar en area på ca 30 000

m2 och rymmer ca 1 000 arbetsplatser.

Syftet med förvärvet är att effektivisera

Regeringskansliets lokalförsörjning.

Förvärvet innebär att nuvarande lokaler

på Vasagatan och Regeringsgatan kan sägas

upp. Dessutom skapas utrymme för

evakuering av befintliga regerings

byggnader i samband med att dessa

renoveras. Om- och tillbyggnader av

regeringskvarteren beräknas pågå under

ungefär ett decennium.

Regeringen anför vidare att i

fastigheten Blåmannen 21 behövs av

säkerhetsskäl omfattande ombyggnader

göras till en beräknad kostnad av 150

miljoner kronor under 2004 och 2005.

Denna kostnad omfattas av den i

vårpropositionen föreslagna nya

investeringsplanen för Statens

fastighetsverk (SFV).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 12).

Köpoption avseende en ny byggnad för

svenska ambassaden i Washington, Förenta

staterna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om utnyttjande av en köpoption

avseende en ny byggnad för svenska

ambassaden i Washington, Förenta

staterna. Därmed tillstyrks punkt 13 i

propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner att staten får utnyttja en

köpoption avseende en ny ambassadbyggnad

i Washington, Förenta staterna. Sverige

saknar i dag en egen ambassadbyggnad i

Washington. Dessutom saknar Sverige

möjligheter till utställningar,

seminarier och konserter i de lokaler som

nu disponeras. Utrikesdepartementet har

därför gett SFV i uppdrag att söka efter

en tomt där en svensk ambassadbyggnad kan

uppföras i Washington. En attraktivt

belägen tomt i stadsdelen Georgetown vid

Potomacfloden har blivit tillgänglig.

Regeringen har godkänt att SFV tecknar

20-åriga hyresavtal för lokalerna med ett

amerikanskt exploateringsföretag. I

avtalet anges att SFV har rätt att

utnyttja en köpoption med ett fast pris

inom nio månader efter det att projektet

färdigställts, dvs. 2006. Planering och

projektering har fortskridit och den

totala investeringen beräknas uppgå till

495 miljoner kronor för åren 2004-2006.

Regeringen gör bedömningen att ett köp av

fastigheten är mer förmånligt än att hyra

lokalerna. Därför anser regeringen att

köpoptionen bör utnyttjas då byggnaden

färdigställts. Projektet ingår

följaktligen i den nya investeringsplan

för SFV som föreslås i vårpropositionen.

I samband med att en ny ambassadbyggnad

i Washington uppförs avser regeringen att

sälja fem tomter i direkt anslutning till

den svenske ambassadörens residens vid

Nebraska Avenue i Washington. Regeringen

anser att tomterna inte längre behövs i

statens verksamhet och de bör därför

säljas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 13).

Statens fastighetsverk (ny

investeringsplan)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om godkännande av en ny

investeringsplan för Statens

fastighetsverk. Därmed tillstyrks punkt

14 i propositionen.

Vårpropositionen

Riksdagen har beslutat om en

investeringsplan för SFV där

investeringarna för 2004 uppgår till 428

miljoner kronor, varav 393 miljoner

kronor i inrikes fastigheter, 23 miljoner

kronor i utrikes fastigheter samt 12

miljoner kronor i mark (prop. 2003/04:1

utg.omr. 2, bet. 2003/04:FiU2, rskr.

2003/04:125). Regeringen föreslår att

investeringsplanen nu revideras på grund

av två nya stora projekt - förvärv av

fastigheten Blåmannen 21 i Stockholms

kommun samt en köpoption avseende en ny

ambassadbyggnad i Washington, Förenta

staterna. För 2004 innebär förslaget att

investeringsplanen ökas med 1 084 till 1

477 miljoner kronor för inrikes

fastigheter och med 17 till 40 miljoner

kronor för utrikes fastigheter.

Den nya investeringsplanen för SFV

återges i efterföljande tabell.

INVESTERINGSPLAN FöR STATENS

FASTIGHETSVERK 2004-2006

Miljoner kronor

Vidare uppmärksammas i propositionen att

finansutskottet har påpekat att

regeringen inte kommenterar avvikelser

mellan prognos och budget respektive

utfall för SFV:s investeringsplan (bet.

2003/04:FiU2). Utskottet efterlyste även

en mer detaljerad information om

investeringsplanens innehåll. Utskottet

förutsatte att regeringen fördjupar

presentationen av SFV:s investeringar i

fastigheter. Mot denna bakgrund anför

regeringen att de avvikelser som

finansutskottet noterat främst kan

hänföras till förskjutningar av utgifter

för olika objekt mellan åren i

investeringsplanen. Anledningen härtill

anges vara att uppdragsgivaren ofta får

förändrade förutsättningar för sin verk

samhet och vill skynda på eller

senarelägga processen. Svårigheter för

SFV att bedöma kostnaderna för olika

projekt påverkar också utfallet.

Regeringen hänvisar i detta sammanhang

till budgetpropositionerna för 2003 och

2004 för presentation av större pågående

och beslutade projekt som ingår i

investeringsplanen samt presenterar

därutöver två övriga pågående större

projekt - ombyggnad av gamla Riksarkivet

på Riddarholmen i Stockholm respektive

Universitetsbiblioteket i Uppsala,

Carolina Rediviva.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att de

avvikelser som utskottet tidigare noterat

enligt regeringen främst kan hänföras

till förskjutningar av utgifter för olika

objekt mellan åren i investeringsplanen.

Utskottet förutsätter att regeringen

förklarar eventuella större avvikelser

även framdeles. Avvikelserna bör

förklaras i samband med att regeringen

föreslår riksdagen att fatta beslut om

t.ex. ny investeringsplan för Statens

fastighetsverk.

Därmed tillstyrks propositionens

förslag (punkt 14).

Statens fastighetsverk (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att 2004

besluta att Statens fastighetsverk i

Riksgäldskontoret får ta upp lån inom

en ram av högst 7,8 miljarder kronor

för investeringar i fastigheter,

lokaler och mark i enlighet med vad

regeringen förordar. Därmed tillstyrks

punkt 15 i propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen har en låneram i

Riksgäldskontoret på högst 7 miljarder

kronor för investeringar i fastigheter,

lokaler och mark. Den i vårpropositionen

redovisade nya planen för investeringar

inkluderar två nya stora objekt, varav

främst köpet av fastigheten Blåmannen 21

kommer att påverka innevarande års

låneram. Därför föreslår regeringen att

den bemyndigas att höja låneramen 2004

till 7,8 miljarder kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 15).

90:1 Riksrevisionen (låneram)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att

Riksrevisionen bemyndigas att för 2004

ta upp lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i anläggningstillgångar

som används i verksamheten inom en ram

av högst 50 miljoner kronor, vilket

motsvarar en ökning av den befintliga

låneramen med 5 miljoner kronor. Därmed

tillstyrks punkt 45 i propositionen.

Vårpropositionen

Riksrevisionen har av riksdagen för 2004

bemyndigats att ta upp lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i

anläggningstillgångar som används i

verksamheten inom en ram av högst

45 miljoner kronor (prop. 2003/04:1

utg.omr. 2, bet. 2003/04:FiU2, rskr.

2003/04:127). Under Riksrevisionens

första verksamhetsperiod det andra

halvåret 2003 uppgick låneramen till

50 miljoner kronor, varav 43,8 miljoner

kronor har utnyttjats.

Enligt Riksrevisionens styrelses mening

innebär den beslutade nivån på låneramen

för 2004 om 45 miljoner kronor en risk

för att för revisionen behövliga

investeringar inte kan genomföras.

Samtidigt konstaterar styrelsen att

Riksrevisionen fått en minskad låneram

jämfört med 2003. Behovet av en sådan

låneram har emellertid ökat, bl.a. genom

att Riksrevisionen nu ansvarar för att

själv finansiera även investeringar för

biståndsändamål. Från och med innevarande

år disponerar Riksrevisionen förutom ett

förvaltningsanslag på drygt 269 miljoner

kronor även ett anslag under ut

giftsområde 7 Internationellt bistånd för

Riksrevisionens internationella

verksamhet uppgående till 40 miljoner

kronor.

Styrelsen anser att det är av stor vikt

för den fortsatta utvecklingen av Riks

revisionens verksamhet att myndigheten

kan besluta om för verksamheten

nödvändiga investeringar. En förut

sättning för detta är att

investeringsvolymen ryms inom anvisade

anslag. De ytterligare

investeringskostnader som är förknippade

med den internationella verksamheten

kommer enligt styrelsen att ta utrymme i

anspråk inom låneramen.

Styrelsen delar finansutskottets syn

(bet. 2003/04:FiU2) att biståndsverk

samheten inte får medföra inskränkningar

i Riksrevisionens huvuduppgift. Mot denna

bakgrund anser styrelsen att

Riksrevisionen bör bemyndigas att för

2004 ta upp lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i anläggningstillgångar som

används i verksamheten inom en ram av

högst 50 miljoner kronor, vilket

motsvarar en ökning av den befintliga

låneramen med 5 miljoner kronor.

Av 12 § lagen (2002:1023) med

instruktion för Riksrevisionen framgår

att styrelsen beslutar om förslag till

anslag på statsbudgeten för Riks

revisionen. Enligt samma bestämmelse ska

styrelsen innan beslutet fattas inhämta

riksdagsförvaltningens yttrande över

förslaget. Riksdagsstyrelsen har inte

haft något att erinra mot detta förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterar att

Riksrevisionens styrelse delar utskottets

syn (bet. 2003/04:FiU2) att biståndsverk

samheten inte får medföra inskränkningar

i Riksrevisionens huvuduppgift. Utskottet

förutsätter således att låneramen inte

utnyttjas på så sätt att omfattningen av

respektive verksamhet påverkas.

Propositionens förslag tillstyrks

(punkt 45).

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

3:1 Skatteverket

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 5,7 miljarder

kronor. Enligt lagen (1998:1593) om

trossamfund lämnar Skatteverket

uppbördshjälp. Regeringen har beslutat om

uppbördshjälp för sju andra tros-samfund

än Svenska kyrkan och anser att verket

bör kompenseras för kostnaderna för att

administrera uttag av avgifter till dessa

registrerade trossamfund. Antalet

personer där Skatteverket svarar för

uppbörden uppgår 2004 till 76 550

stycken. Kostnaderna för uppbördshjälpen

kan beräknas till 21 kr per person.

Regeringen föreslår därför att anslaget

3:1 Skatteverket ökas med 1 608 000 kr.

Finansiering sker genom att det under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid uppförda anslaget

28:39 Stöd till trossamfund minskas med

motsvarande belopp. Vidare föreslås att

Skatteverket tillförs ytterligare

20 miljoner kronor för att förbättra

kontrollen av F-skatt.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 3:1 Skatteverket ökas med

21 608 000 kr.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

4:6 Kriminalvården

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 4,8 miljarder

kronor. Regeringen föreslår att anslaget

4:6 Kriminalvården ökas med 200 miljoner

kronor för att ge kriminalvården

förutsättningar att öka tillgången på

platser inom anstalter och häkten.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:3 Nordiskt samarbete

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 9,1 miljoner

kronor. Regeringen föreslår att anslaget

5:3 Nordiskt samarbete ökas med 2,1

miljoner kronor för att möjliggöra ett

antal förberedelser inför 100-årsminnet

av upplösningen av unionen mellan Sverige

och Norge 1905. Finansiering sker genom

att anslaget 5:1 Bidrag till vissa

internationella organisationer minskas

med samma belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

uppförda ramanslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om

beställningar av materiel, anläggningar

samt forskning och teknikutveckling som

inklusive tidigare gjorda beställningar

medför utgifter på högst 68,5 miljarder

kronor efter 2004. Därmed tillstyrks

punkt 16 i propositionen. Förslagen i

motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 7 (m) och 8

(c).

Vårpropositionen

För 2004 har regeringen för detta ändamål

ett bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 72,5 miljarder

kronor. Regeringen anser att det är nöd

vändigt att minska de framtida bindningar

som görs i fråga om materielanskaffning

för att skapa handlingsfrihet inför det

kommande försvarsbeslutet avseende

försvarets inriktning åren 2005-2007. Det

är därför motiverat att redan nu sänka

bemyndiganderamen i avvaktan på beslut om

framtida anslagsnivåer. Regeringen

föreslår av dessa skäl att bemyndi

ganderamen för anslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling sänks till 68,5

miljarder kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi28 minskningen av försvarets

beställningsbemyndigande (yrkande 3). Den

besparing i det kommande försvarsbeslut

som förbereds i och med regeringens

förslag kommer enligt motionärerna under

en känslig övergångsperiod från det

mobiliserande till det insatsberedda

försvaret. Den ger därmed fel signaler

till Försvarsmakten. Motionärerna anser

att det inte är riktigt att nu förändra

förutsättningarna för försvaret.

Centerpartiet ställer sig i motion Fi29

kritiskt till förändringen av

bemyndiganderamen för försvarets

materielbeställningar. Motionärerna anser

att ingångna uppgörelser i samband med

det gällande försvarsbeslutet ska

fullföljas för att skapa arbetsro för

försvaret att fullfölja de politiska

besluten och för att lägga en god grund

för det fortsatta omställningsarbetet.

Bemyndiganderamen måste ha en sådan

omfattning att det finns utrymme för

beställningar som gynnar

kompetensuppbyggnad och

materielutveckling. Därför föreslår man

att ramen redan i 2005 års budget räknas

upp och fastställs till att åter omfatta

denna typ av framtidssatsningar (yrkande

1). Samtidigt anser motionärerna att det

är angeläget att regeringen avstår från

att föreslå förändrade förutsättningar

för det innevarande försvarsbeslutet utan

att göra mycket noggranna överväganden

(yrkande 2).

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet noterar i sitt yttrande

(FöU4y) regeringens förslag att

bemyndiganderamen inom anslaget till

materielanskaffning för 2004 sänks med 4

miljarder kronor. Försvarsutskottet

uttrycker med anledning av detta förslag

sin oro för den misstro mot den politiska

processen som hanteringen kan leda till.

Det är enligt försvarsutskottets mening

ytterst angeläget att en nivå på

bemyndiganderamen som tillåter såväl

framtidssatsningar som kompetensutbyggnad

inom försvaret snarast fastställs. Därmed

ökas handlingsfriheten och minskas de

framtida bindningarna för försvarets

materielanskaffning. Detta bör enligt

försvarsutskottets mening ges regeringens

till känna. Mot denna bakgrund

tillstyrker försvarsutskottet förslagen i

motion Fi29 (c) yrkandena 1 och 2, medan

förslaget i motion Fi28 (m) yrkande 3

avstyrks.

Vidare framför försvarsutskottet

angående framtida anslagsnivåer till

försvaret att man utgår från att i det

underlagsarbete som nu sker inför det

kommande försvarsbeslutet görs

ansträngningar för att finna en bred

uppgörelse mellan de politiska partierna.

Försvarsberedningens arbete bör omfatta

flera ekonomiska alternativ, varav ett är

en minskning på 6 miljarder kronor. De

olika alternativen bör beredas mot

bakgrund av de säkerhets- och

försvarspolitiska bedömningar som nu sker

inom ramen för arbetet inför

försvarsbeslutet.

I avvikande meningar tillstyrker

företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna

sina partiers respektive

ställningstagande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra

om att totalförsvarets inriktning och

utformning beslutas av riksdagen i

treåriga försvarsbeslut. Inför ett nytt

försvarsbeslut gör regeringen en

uppföljning av det förra försvarsbeslutet

och tar ställning till frågor som gäller

t.ex. mål, uppgifter och ekonomi. För

närvarande pågår inom Regeringskansliet

arbete med att förbereda förslag till ett

nytt försvarsbeslut som omfattar

Försvarsmaktens struktur 2008 och

utveckling under tiden 2005-2007 -

Försvarsbeslutet 2004. Förslaget ska

överlämnas till riksdagen i en

proposition under hösten 2004, för beslut

i december 2004.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår

inför riksdagens beslut ett arbete både

på militär och politisk nivå med att ta

fram underlag för kommande

försvarsbeslut. Försvarsberedningen, som

är ett forum för konsultationer mellan

regeringen och representanter för de

politiska partierna i riksdagen,

redovisade i sina rapporter våren 2003 en

samlad bedömning av totalförsvaret och

drog slutsatser för svensk säkerhets- och

försvarspolitik. Utifrån dessa rapporter

utarbetade regeringen i juni 2003

planeringsanvisningar till Försvarsmakten

för arbetet inför försvarsbeslutet. I

anvisningarna tar regeringen upp fyra

ekonomiska alternativ: oförändrad

ekonomi, en ökning respektive en

minskning med 3 miljarder kronor per år

samt en reducering med 6 miljarder kronor

per år. Under hela arbetet inför

försvarsbeslutet genomförs kontinuerliga

dialoger mellan Försvarsmakten och

Försvarsdepartementet. Ett slutligt

underlag för höstens försvarsbeslut

planeras komma i juni 2004 i

Försvarsberedningens nya rapport.

Det är utskottets mening att storleken på

de ekonomiska förpliktelser som avser

försvaret måste utgå från de av riksdagen

beslutade riktlinjerna för försvarets

verksamhet. Därför är det av väsentlig

betydelse att nivån på de åtaganden som

gäller försvarets framtida

materielanskaffning inte försvårar ett

genomförande av det kommande

försvarsbeslutet. Utskottet delar därmed

regeringens uppfattning att de framtida

bindningar som görs i fråga om

materielanskaffning behöver minskas för

att skapa handlingsfrihet inför försvars

beslutet avseende försvarets inriktning

eren 2005-2007. Denna reducering

förändrar inte inriktningen i

försvarsbeslutet under innevarande år.

Den föregriper inte heller kommande

ställningstagande till Försvarsmaktens

långsiktiga materielförsörjning, vilket

överensstämmer med vad Centerpartiet

förordar i sin motion. Utskottet

förutsätter att överläggningarna mellan

riksdagens partier avseende försvarets

materielförsörjning fortsätter enligt den

överenskomna politiska berednings- och

beslutsprocessen.

Samtidigt anser utskottet, mot bakgrund

av det pågående intensiva arbetet med att

ta fram ett förslag till Försvarsbeslutet

2004, att man i fråga om

ställningstagande angående storleken på

framtida anslagsnivåer på försvarsområdet

bör invänta resultatet av

Försvarsberedningens och

Regeringskansliets arbete. Först efter

det att försvarsbeslutet antagits av

riksdagen kan såväl anslagsbeslut som

beslut om omfattningen av och ändamålet

med nya bemyndiganden prövas med

vederbörlig noggrannhet.

Med hänvisning härtill tillstyrker

utskottet propositionens förslag (punkt

16). Förslagen i motionerna Fi28 (m)

yrkande 3 och Fi29 (c) yrkandena 1 och 2

avstyrks.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

12:1 Migrationsverket

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 616,3 miljoner

kronor. För att kunna minska ärende

balanserna och handläggningstiderna

bedömer regeringen att det är nödvändigt

att tillföra Migrationsverket ytterligare

resurser. Anslaget 12:1 Migrationsverket

föreslås därför ökas med 20 miljoner

kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 135,6 miljoner

kronor. Antalet verkställda utresor av

avvisade och utvisade har ökat, vilket

lett till högre utgifter än som tidigare

beräknats. Därför anser regeringen att

anslaget 12:6 Utresor för avvisade och

utvisade behöver ökas med 20 miljoner

kronor.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg

14:6 Institutet för psykosocial medicin

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 15 miljoner

kronor. Regeringen anser att det är ange

läget att stärka skolornas arbete med att

främja elevers psykiska hälsa och att

därmed minska risken för självmord.

Institutet för psykosocial medicin har

ett särskilt ansvar inom suicidforskning

och suicidprevention. För att möjliggöra

stärkta självmordspreventiva insatser i

skolan föreslår regeringen att anslaget

14:6 Institutet för psykosocial medicin

ökas med 0,5 miljoner kronor.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 42 i denna del).

16:7 Bilstöd till handikappade

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 196 miljoner

kronor. Regeringen anser att bilstödet

för handikappade är ett viktigt medel för

att uppnå målet för handikappolitiken.

För att förkorta väntetiderna för bidrag

föreslår regeringen att anslaget 16:7

Bilstöd till handikappade ökas med

22 miljoner kronor. Finansiering sker

dels genom att anslaget 16:8 Kostnader

för statlig assistansersättning minskas,

dels genom att de under utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp uppförda anslagen 19:3

Handikappersättningar och 19:6

Riksförsäkringsverket minskas.

Motionen

Folkpartiet liberalerna framhåller i

motion Fi23 att den eftersläpning som

uppstått i systemet för bilstöd till

handikappade vållar ryckighet och

svårigheter såväl för berörda

funktionshindrade som för

försäkringskassorna och de företag som

handikappanpassar bilar. Därför är det

mycket angeläget att det utredningsarbete

som nu pågår leder till att det blir ett

slut på dessa missförhållanden.

Motionärerna anser vidare att detta måste

beaktas också i arbetet med regeringens

förslag till budget för 2005 (yrkande 6).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SoU5y) regeringens förslag.

Vidare erinrar socialutskottet att man

vid tre tidigare tillfällen tagit upp

frågan om reglerna för och tillämpningen

av bilstödet för handikappade. Mot

bakgrund av riksdagens tillkännagivande i

enlighet med socialutskottets förslag

(bet. 2001/02:SoU1, rskr. 2001/02:94)

förväntade sig utskottet att regeringen

under 2002 skulle återkomma till

riksdagen med en redovisning av vilka

åtgärder som vidtagits i syfte att

effektivisera och förbättra tillämpningen

av bilstödet. Först vid behandlingen av

budgetpropositionen för 2004 (bet.

2003/04:SoU1) kunde utskottet konstatera

att regeringen slutligen tillkallat en

utredare för att göra en översyn av

regler och tillämpning för bilstöd till

personer med funktionshinder samt lämna

förslag till ett effektivare och

förbättrat system för bilstöd. Uppdraget

ska redovisas senast den 31 december

2004.

Socialutskottet delar motionärernas

uppfattning att det är mycket angeläget

att det utredningsarbete angående

bilstödet som nu pågår leder till att det

blir slut på den ryckighet och osäkerhet

som de som är berättigade till bilstöd

utsätts för. Riksdagen bör dock enligt

socialutskottets mening inte föregripa

utredningens kommande förslag, vilket ska

presenteras i slutet av detta år. Något

tillkännagivande behövs inte.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte

anledning att göra en annan bedömning än

socialutskottet. Därmed tillstyrker

finansutskottet, i likhet med social

utskottet, regeringens förslag (punkt 42

i denna del) och avstyrker motion Fi23

(fp) yrkande 6.

Lag om ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning

Vårpropositionen

I 5 § lagen (1993:389) om

assistansersättning (LASS) anges att

assistansersättning inte får lämnas för

längre tid än tre månader före den månad

då ansökan eller anmälan gjorts till

försäkringskassan. Riksförsäkringsverket

(RFV) har i sin rapport Översyn av

ersättningen för personlig assistans -

LASS bl.a. föreslagit en ändring i 5 §

LASS som innebär att assistansersättning

lämnas tidigast fr.o.m. den månad då

ansökan eller anmälan gjorts. RFV:s

rapport har remitterats. En kort

sammanfattning av remissvaren presenteras

i vårpropositionen.

Regeringen konstaterar att det vid

lagens tillkomst var befogat att ha en

regel med innebörden att

assistansersättning fick lämnas upp till

tre månader före den månad ansökan eller

anmälan gjort till försäkringskassan.

Initialt kunde det befaras att tillgång

till information om rätten till insatser

enligt lagen (1993:387) om stöd och

service till vissa funktionshindrade

(LSS) och assistansersättning enligt LASS

skulle kunna vara bristfällig. Dessa

lagar har nu gällt sedan den 1 januari

1994 och information om rätten till

insatser och assistansersättning anses i

dag fungera tillfredsställande.

Regeringen anser att det således inte

finns anledning att på grund av bristande

tillgång till information behålla en

retroaktivitet om tre månader inom

assistansersättningen. Mot denna bakgrund

framhåller regeringen att en månads retro

aktivitet inom assistansersättningen kan

anses som rimlig och föreslår att

assistansersättning inte får lämnas för

längre tid tillbaka än en månad före den

månad då ansökan eller anmälan gjorts.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 6).

16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 10,1 miljarder

kronor. Regeringen föreslår att anslaget

16:8 Kostnader för statlig

assistansersättning kan minskas med

5 miljoner kronor som ett resultat av

ändring i lagen (1993:389) om

assistansersättning. Denna minskning

föreslås bidra till att finansiera

höjningen av anslaget 16:7 Bilstöd till

handikappade.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 42 i denna del).

Överenskommelse mellan staten och

Landstinget Västmanland om Salberga

sjukhus

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att godkänna

en överenskommelse mellan staten och

Landstinget Västmanland om Salberga

sjukhus i enlighet med vad regeringen

förordar. Därmed tillstyrks punkt 17 i

propositionen.

Vårpropositionen

I samband med mentalsjukvårdsreformen

1966 övertog Västmanlands läns landsting

den 1 januari 1967 från staten bl.a.

Salberga sjukhus, ett specialsjukhus för

vård av psykiskt utvecklingsstörda, som

vid denna tidpunkt hade ca 500

vårdplatser. Enligt ett avtal med staten

övertog landstinget sjukhuset under det

särskilda villkoret att landstinget, för

egen del och för övriga berörda sjukvårds

huvudmän, till staten skulle erlägga ett

belopp av 8,50 kr per vårddag vid

sjukhuset, tills dess staten erhållit 31

miljoner kronor. Detta belopp motsvarade

restvärdet på byggnader och utrustning

vid övertagandet. De sjukvårdshuvudmän

som nyttjade sjukhuset skulle med denna

metod få svara för avskrivningen av

restvärdet i den omfattning de hade

patienter på sjukhuset.

Efter landstingets övertagande av

sjukhuset har lagstiftningen angående

omsorgen om de psykiskt utvecklingsstörda

medfört en successiv övergång från sluten

institutionsvård på vårdhem och

specialsjukhus till öppna vårdformer, i

syfte att ge psykiskt utvecklingsstörda

möjlighet att leva som andra och i

gemenskap med andra. För Salberga sjukhus

innebar denna utveckling att antalet

patienter minskade. Efter 2002 bedrivs

inte längre någon vårdverksamhet vid

sjukhuset som kan ligga till grund för

ersättning till staten. Landstinget ser

inte heller något behov av att starta

någon sådan verksamhet i aktuella lokaler

under överskådlig tid. Försök till

samordning med Sala kommun för att hitta

passande verksamheter för området

alternativt genomföra en försäljning av

området har inte gett något resultat.

Av statens ursprungliga fordran på

landstinget återstår för närvarande ca

11,5 miljoner kronor. Enligt landstinget

har avvecklingskostnaderna för Salberga

sjukhus varit betydande. Utöver detta bär

landstinget i dag kostnaderna för den

tomma fastigheten.

Enligt en preliminär överenskommelse

mellan staten och Landstinget Västmanland

ska landstinget till staten inbetala 1

miljon kronor. I och med denna

inbetalning sker en slutlig reglering av

statens fordran på landstinget i

anledning av Salberga sjukhus. Detta

innebär att staten efterger en del av sin

fordran, varför det krävs ett be

myndigande från riksdagen för att

regeringen slutligt ska kunna godkänna

överenskommelsen. Regeringen föreslår

därför att den bemyndigas att godkänna

överenskommelsen mellan staten och

Landstinget Västmanland angående Salberga

sjukhus. Det inbetalda beloppet ska föras

till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster

av statens verksamhet.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (SoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialutskottet, propositionens förslag

(punkt 17).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och handikapp

Lag om ändring i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag

Vårpropositionen

Sedan 1990 kan handikappersättning utges

upp till två år retroaktivt före

ansökningsmånaden. Skälen till att

retroaktivitetstiden vid denna tidpunkt

förlängdes från tre månader till två år

var att informationen om

handikappersättning inte fungerade

tillfredsställande. Förlängning av

retroaktiviteten var ett sätt att undvika

rättsförluster till följd av för sent

inkomna ansökningar. Regeringen

konstaterar att informationen om rätten

till handikappersättning i dag kan anses

fungera tillfredsställande. Det finns

således inte anledning att på grund av

bristande tillgång till information

behålla två års retroaktivitet inom

handikappersättningarna. Mot denna

bakgrund kan sex månaders retroaktivitet

inom handikappersättningarna enligt

regeringens bedömning anses som rimlig.

Regeringen föreslår därför att

handikappersättning ska utges fr.o.m. den

månad då rätt till förmånen har inträtt,

dock inte för längre tid tillbaka än sex

månader före ansökningsmånaden.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 7).

19:3 Handikappersättningar

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

dndamål ett ramanslag på 1,2 miljarder

kronor. Regeringen anser att anslaget

19:3 Handikappersättningar kan minskas

med 7 miljoner kronor som ett resultat av

ändringen i lagen (1998:703) om

handikappersättning och vårdbidrag. Denna

minskning föreslås bidra till att

finansiera höjningen av det under ut

giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

social omsorg uppförda anslaget 16:7

Bilstöd till handikappade.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

19:6 Riksförsäkringsverket

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 921,6 miljoner

kronor. Regeringen anser att anslaget

19:6 Riksförsäkringsverket bör minskas

med 10 miljoner kronor. Denna minskning

föreslås bidra till att finansiera

höjningen av det under utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

uppförda anslaget 16:7 Bilstöd till

handikappade.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet, som yttrar

sig i form av protokollsutdrag,

tillstyrker regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

socialförsäkringsutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 39,3 miljarder

kronor. Regeringen konstaterar att

antalet öppet arbetslösa under

innevarande år beräknas bli högre än vad

man tidigare antagit. De medel som

anvisats räcker inte. Regeringen föreslår

därför att anslaget 22:2 Bidrag till

arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd ökas med 7 366 miljoner

kronor.

Motionerna

Kristdemokraterna framhåller i motion

Fi27 att staten måste satsa offensivt för

att lösa den nuvarande

arbetslöshetskrisen med riktiga jobb som

ökar välfärden i samhället. Motionärerna

föreslår därför att anslaget till bidrag

till arbetslöshetsersättning och

aktivitetsstöd i stället ökar med 3 474

miljoner kronor till 42 727 miljoner

kronor (yrkande 7 i denna del). De

jämfört med regeringens förslag

resterande 3 892 miljoner kronorna

föreslås bl.a. användas till att

stimulera sysselsättning i kommunsektorn.

Centerpartiet motsätter sig i motion

Fi25 regeringens förslag att minska

generella statsbidrag till kommuner och

landsting med 2,6 miljarder kronor. En

neddragning av generella statsbidrag

leder enligt motionärernas bedömning med

stor sannolikhet till ökade kostnader för

arbetslöshet. Därför föreslår man att

motsvarande reducering sker inom anslaget

till bidrag till arbetslöshetsersättning

och aktivitetsstöd, vilket därefter får

en ökning med 4 766 miljoner kronor

(yrkande 5 i denna del).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (AU6y) regeringens förslag

och avstyrker motionerna.

Företrädarna för Kristdemokraterna och

Centerpartiet biträder i var sin

avvikande mening sina partiers respektive

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del) och

avstyrker motionerna Fi27 (kd) yrkande 7

i denna del och Fi25 (c) yrkande 5 i

denna del.

22:8 Bidrag till administrationen av

grundbeloppet

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 59,5 miljoner

kronor. Utgifterna för administrationen

av utbetalningar av grundbeloppet i

arbetslöshetsförsäkringen för personer

som inte är anslutna till någon arbets

löshetskassa bekostas från detta anslag.

Arbetslöshetskassan ALFA ansvarar för

denna verksamhet. Mot bakgrund av att

antalet ersättningstagare ökat genom det

försämrade läget på arbetsmarknaden, samt

kassans tidigare ekonomiska problem, har

resursbehovet ökat. Regeringen anser

därför att anslaget 22:8 Bidrag till

administration av grundbeloppet bör ökas

med 6 miljoner kronor. Finansiering

föreslås ske genom att anslaget 22:1

Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader minskas med

motsvarande belopp.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tar i sitt

yttrande (AU6y) inte upp regeringens

förslag angående anslaget 22:8 Bidrag

till administration av grundbeloppet med

hänvisning till att ingen motion har

väckts med anledning av ärendet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Höjd ersättning för det särskilda

anställningsstödet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag angående det särskilda

anställningsstödet. Därmed tillstyrks

punkt 18 i propositionen. Förslaget i

motionen avstyrks.

Jämför reservation 9 (m, fp).

Vårpropositionen

Enligt nuvarande regler får en person

anvisas en anställning med särskilt

anställningsstöd om vissa villkor är

uppfyllda. Stödet lämnas i form av en

kreditering på arbetsgivarens skattekonto

med 85 % av lönekostnaden, dock högst 750

kr per dag.

Regeringen konstaterar att stödet har

visat sig ha stor betydelse för personer

som varit utan arbete under en lång tid

att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Därför anser regeringen att den högsta

ersättning som kan lämnas per dag bör

höjas till 1 000 kr. Syftet härmed är att

ytterligare stimulera arbetsgivare att

anställa deltagare i aktivitetsgarantin

som trots omfattande insatser och lång

tid i garantin inte fått arbete.

Den föreslagna höjningen av ersätt

ningen innebär minskade inkomster på

statsbudgetens inkomstsida med 400

miljoner kronor 2004 respektive 2005.

Höjningen av ersättningen föreslås träda

i kraft den 1 juli 2004 och gälla för an

visningar om anställning som görs

därefter t.o.m. den 30 juni 2005.

Motionen

Moderata samlingspartiet erinrar i motion

Fi28 att man tidigare inom

aktivitetsgarantin har avvisat det

särskilda anställningsstödets

konstruktion med kreditering av

skattekonton. Följaktligen avvisar

motionärerna förslaget om höjt tak i

detta stöd (yrkande 4).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker i

sitt yttrande (AU6y) regeringens förslag

och avstyrker förslaget i motionen.

Samtidigt understryker

arbetsmarknadsutskottet att den ökade

andelen av anställningsstödet i den

totala programvolymen inom

arbetsmarknadspolitiskt stöd, tillsammans

med det faktum att det nu görs

ytterligare en ändring av reglerna för

anställningsstödet, återigen aktualiserar

behovet av en översyn av stödformen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet finner för egen del inte

anledning att göra en annan bedömning än

arbetsmarknadsutskottet. Finansutskottet

vill därför, i likhet med

arbetsmarknadsutskottet, understryka att

det behövs en översyn av regleringen av

anställningsstöden. Detta är enligt

utskottets mening särskilt angeläget

eftersom det i dag finns ett flertal

anställningsstöd med varierande villkor

för beviljande bl.a. i fråga om

åldersgräns, inskrivningstid, maximal

stödperiod och stödbeloppets storlek. Den

förordning (1997:1275) som reglerar

anställningsstöden har dessutom ändrats

flera gånger, samtidigt som vid sidan av

den finns föreskrifter på myndighetsnivå.

Vidare kan finansutskottet, liksom

arbetsmarknadsutskottet, konstatera att

anställningsstödet utgör en successivt

allt större del av den totala

programvolymen både antalsmässigt och

budgetmässigt. Detta förhållande,

tillsammans med det faktum att det nu

görs ytter-ligare en ändring av reglerna,

understyrker än mer behovet av en översyn

av stödformen.

Finansutskottet tillstyrker, i likhet

med arbetsmarknadsutskottet, regeringens

förslag (punkt 18) och avstyrker motion

Fi28 (m) yrkande 4.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:1 Arbetsmiljöverket (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 14

Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1

Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 18 450 000 kr

under 2005. Därmed tillstyrks punkt 19

i propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser som innebär utgifter på

högst 16 602 000 kr under 2005.

Regeringen anser att bemyndiganderamen

behöver öka för att Arbetsmiljöverket ska

kunna göra nödvändiga utfästelser

avseende partsmedel för de regionala

skyddsombudens verksamhet. Därför

föreslår regeringen att den bemyndigas

att under 2004 för anslaget 23:1

Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

18 450 000 kr under 2005.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet tar i sitt

yttrande (AU6y) inte upp regeringens

förslag till bemyndigande avseende

anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket med

hänvisning till att ingen motion har

väckts med anledning av ärendet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 19).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

25:4 Rekryteringsbidrag

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för dessa

ändamål ramanslag på 11,4 miljarder

kronor respektive 1,4 miljarder kronor.

Regeringen föreslår en tidsbegränsad

utbildningssatsning i syfte att minska

risken för friställning av personal och

samtidigt stärka kompetensen inom den av

kommun och landsting finansierade verk

samhet som omfattar vård, skola och

omsorg. Under 2004 och 2005 ska

sammanlagt 6 000 personer beredas

möjlighet att arbeta deltid och studera

deltid inom kommunal vuxenutbildning

eller högskola. För att täcka kostnaderna

för ett anpassat studiestöd för

deltagarna i dessa

kombinationsutbildningar behöver anslaget

25:4 Rekryteringsbidrag enligt

regeringens bedömning ökas med 56,2

miljoner kronor.

Finansiering föreslås ske genom att

anslaget för studiemedel minskas med

motsvarande belopp. Regeringen anser

vidare att anslaget 25:2 Studiemedel m.m.

bör minskas med 2,5 miljoner kronor för

att finansiera ökningarna av de under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning uppförda anslagen

25:2 Myndigheten för skolutveckling,

25:76 Högskoleverket och 25:78 Centrala

studiestödsnämnden m.m. Sammantaget

föreslår alltså regeringen att anslaget

25:2 Studiemedel m.m. minskas med 58,7

miljoner kronor.

Vidare aviserar regeringen att den

avser att återkomma med förslag till

nödvändiga ändringar i lagen (2002:624)

om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande. Regeringen har i

propositionen Tillfälligt vidgad

användning av rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande (prop. 2003/04:138)

eterkommit med förslag. Propositionen har

remitterats till utbildningsutskottet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi28 införandet av den

arbetsmarknadsrelaterade utbildningen

enligt regeringens förslag. Därmed

föreslår motionärerna avslag på förslaget

om förändringar i anslagen till

studiemedel och rekryteringsbidrag

(yrkandena 12 och 13).

Folkpartiet liberalerna framhåller i

motion Fi23 att principerna för

studiemedlen ska gälla lika för alla.

Motionärerna anser att

studiemedelssystemet ska förbättras för

alla. Därför är man kritisk till

rekryteringsbidraget och motsätter sig

utökningen av detta stöd till vissa

anställda i kommuner och landsting. Mot

denna bakgrund avvisar man också

minskningen av anslaget till studiemedel.

Något formellt yrkande förs dock inte

fram på denna punkt.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet redovisar i sitt

yttrande (UbU1y) att man har beslutat

(bet. 2003/04:UbU15) att föreslå

riksdagen att en tillfällig vidgning av

användning av rekryteringsbidraget i

enlighet med regeringens proposition

Tillfälligt vidgad användning av

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

(prop. 2003/04:138) ska genomföras.

Utbildningsutskottet anser således att

förslaget i vårpropositionen bör

tillstyrkas. Företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet

respektive Kristdemokraterna har i denna

del avgivit avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del). Motion

Fi28 (m) yrkandena 12 och 13 avstyrks.

Utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning

25:2 Myndigheten för skolutveckling

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 94,3 miljoner

kronor. Regeringen föreslår en

tidsbegränsad utbildningssatsning i syfte

att minska risken för friställning av

personal och samtidigt stärka kompetensen

inom den av kommun och landsting

finansierade verksamhet som omfattar

vård, skola och omsorg. Under 2004 och

2005 ska sammanlagt 6 000 personer

beredas möjlighet att arbeta deltid och

studera deltid inom kommunal

vuxenutbildning eller högskola.

Regeringen anser att anslaget 25:2

Myndigheten för skolutveckling behöver

ökas med 0,75 miljoner kronor för att

täcka kostnaderna för samordnings- och

informationsåtgärder avseende dessa kombi

nationsutbildningar. Finansiering

föreslås ske genom att det under

utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda

anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas

med motsvarande belopp.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi28 införandet av den

arbetsmarknadsrelaterade utbildningen

enligt regeringens förslag. Därmed

avvisar motionärerna också förslaget om

förändringar i anslaget till Myndigheten

för skolutveckling (yrkande 14).

Folkpartiet liberalerna avvisar i

motion Fi23 ökningar av anslaget till

rekryteringsbidrag. Därför motsätter man

sig också utökningen av anslaget till

Myndigheten för skolutveckling. Något

formellt yrkande förs dock inte fram på

denna punkt.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet redovisar i sitt

yttrande (UbU1y) att man har beslutat

(bet. 2003/04:UbU15) att föreslå

riksdagen att en tillfällig vidgning av

användning av rekryteringsbidraget i

enlighet med regeringens proposition

Tillfälligt vidgad användning av

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

(prop. 2003/04:138) ska genomföras.

Utbildningsutskottet anser således att

förslaget i vårpropositionen bör

tillstyrkas. Företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet

respektive Kristdemokraterna har i denna

del avgivit avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del). Motion

Fi28 (m) yrkande 14 avstyrks.

25:3 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 197,9 miljoner

kronor. Regeringen anser att ytterligare

medel behövs för att förstärka stödet

till skolorna i deras arbete med hållbar

utveckling. Härigenom ska ges förut

sättningar för Myndigheten för

skolutveckling att i samverkan med

Ungdomens miljöriksdag (UMR) genomföra

skolutvecklingsinsatser inom detta

område. UMR är ett projekt vars uppgift

är att stödja grundskolornas årskurs 7-9

och gymnasieskolorna i miljö- och

hållbarhetsfrågor. För att möjliggöra

detta föreslår regeringen att anslaget

25:3 Utveckling av skolväsende och

barnomsorg ökas med 0,5 miljoner kronor.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (UbU1y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del).

25:4 Specialpedagogiska institutet

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 332,8 miljoner

kronor. Regeringen bedömer att

verksamheten vid Specialpedagogiska

institutets fyra nationella resurscenter

bör förstärkas. Som pedagogisk kun

skapsresurs för barn, ungdomar och vuxna

med funktionshinder, erbjuder dessa

resurscenter specialpedagogisk rådgivning

till kommuner och andra huvudmän. Genom

en förstärkning av resurscentren kan

stödet till elever med funktionshinder

bättre tillgodoses och den kommunala

kompetensen i specialpedagogiska frågor

höjas. För att göra detta möjligt anser

regeringen att anslaget 25:4

Specialpedagogiska institutet bör ökas

med 7,5 miljoner kronor. Finansiering

föreslås ske genom att anslaget 25:7

Särskilda insatser på skolområdet minskas

med motsvarande belopp.

Regeringen bedömer samtidigt att en

viss omdisponering från regional till

central nivå av de totala medel som

Specialpedagogiska institutet disponerar

bättre kan tillgodose det nationella

behovet av råd och stöd i

specialpedagogiska frågor. Effekterna av

finansieringsåtgärden är att möjligheten

för kommuner att påbörja nya

projektinsatser av regional art minskar.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (UbU1y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del).

25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen be

myndigas att under 2004 för ramanslaget

25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter som

uppgår till högst 1 556 068 000 kr

under 2005-2009. Därmed tillstyrks

punkt 20 i propositionen. Utskottet

markerar dock det allvarliga i att av

riksdagen givna bemyndiganden

överskrids.

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 1 556 068 000 kr

under 2005-2008. Regeringen konstaterar

att Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning har träffat avtal om

deltidsutbildningar som innebär åtaganden

som sträcker sig t.o.m. 2009, dvs. längre

än den medgivna bemyndigandeperioden.

Även om dessa åtaganden enligt

myndigheten inte medför någon förändring

av storleken på bemyndiganderamen, anser

regeringen att detta ekonomiska åtagande

måste hanteras på ett korrekt sätt i

förhållande till riksdagen. Regeringen

anser därför att riksdagen nu i efterhand

bör bemyndiga regeringen att under 2004

för ramanslaget 25:18 Bidrag till

kvalificerad yrkesutbildning ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

som uppgår till högst 1 556 068 000 kr

under 2005-2009.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet konstaterar i sitt

yttrande (UbU1y) att regeringen även i

tilläggsbudget 2 för 2003 (prop.

2003/04:1) yrkade att bemyndigandet för

Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning skulle utvidgas som en

följd av överskridande. Utskottet

tillstyrkte då i ett yttrande genom

protokollsutdrag till finansutskottet

(prot. 2003/04:2.4, bet. 2003/04:FiU11)

regeringens förslag med hänvisning till

att Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning inledningsvis haft vissa

planeringsproblem men att man också

försökt komma till rätta med dessa.

Utskottet hänvisade till att en

arbetsgrupp skapats i vilken ingår

företrädare för bl.a. Finansdepartementet

och Utbildningsdepartementet,

Ekonomistyrningsverket och Myndigheten

för kvalificerad yrkesutbildning. Enligt

vad utskottet erfarit från

Utbildningsdepartementet är arbetet med

att lösa myndighetens problem nu på god

väg. Nya prognosinstrument har utarbetats

och planeringsförutsättningarna därmed

förbättrats. Utbildningsutskottet har mot

denna bakgrund inget att erinra mot

regeringens förslag.

Kompletterande uppgifter

Finansutskottet har under ärendets

beredning erhållit följande

kompletterande information från

Utbildningsdepartementet (Dnr 069-3672-

03/04 samt U 2004/2069 SV):

KY-myndigheten övertog den 1 januari

2002 ansvaret för den kvalificerade

yrkesutbildningen, som sedan 1996

bedrivits som försöksverksamhet ledd

av KY-kommittén. Den nya myndigheten

lokaliserades till Hässleholm och

huvuddelen av personalen

nyrekryterades. Det planeringssystem

som myndigheten övertog från kommittén

medgav inte att det totala långsiktiga

åtagandet kunde utläsas.

Myndigheten inledde i maj/juni 2002

arbetet med ett nytt planerings- och

ekonomisystem, vilket kom i drift vid

årets slut.

Efter det att myndigheten fått en oren

revisionsberättelse för 2002 tillsatte

myndigheten, efter initiativ av

Utbildningsdepartementet, en

arbetsgrupp med företrädare för

myndigheten, Utbildnings- och

Finansdepartementen,

Ekonomistyrningsverket,

Riksrevisionsverket samt Malmö

högskola. Gruppens uppdrag är att

finna lösningar på de faktiska problem

som finns att utveckla ett

planeringssystem som är förenligt med

såväl verksamhetens krav som systemet

med årliga bevillningar och

bemyndiganderamar. Arbetsgruppens

tillkomst anmäldes för riksdagen i

tilläggsbudget II för 2003 (prop.

2003/04:1 s. 247).

Med hänsyn till den information det

nya planerings- och ekonomisystemet

gav beslutade myndigheten, att inte

pröva några ansökningar om nya KY-

utbildningar under 2003. Vidare har

myndigheten, inför den

ansökningsomgång som genomförts i

början av 2004, utvecklat en

beslutsordning, som medför för staten

bindande åtaganden för endast ett

starttillfälle, d.v.s. vid normal

studietakt startåret plus två

budgetår.

Myndigheten har under 2003 och 2004

till chefsbefattningar nyrekryterat

två personer från Statens skolverk med

erfarenhet av

utbildningsadministration. Planerings-

och ekonomisystemet har

vidareutvecklats för att möjliggöra

kontinuerlig uppföljning mot såväl

anslag som bemyndiganderamar.

Myndigheten fick för år 2003 en ren

revisionsberättelse.

Utbildningsdepartementet har i

efterhand konstaterat att uppdragen

till myndigheten i regleringsbreven

för 2002 och 2003 om volymer och

verksamhetsformer inte varit helt

förenliga med de bemyndiganden som

regeringen föreslagit i

budgetpropositionerna för de berörda

åren och som riksdagen godtagit.

(.) Vid myndighetsdialogerna våren

2003 och 2004, som letts av berörd

statssekreterare, har

planeringsfrågorna ägnats stor

uppmärksamhet och departementet har

understrukit allvaret i den kritik som

framkommit mot myndigheten och begärt

att åtgärder omedelbart ska vidtas.

Arbetsgruppen har i dagarna enats om

en modell för utformning av

regleringsbrev och

utbildningsplanering, som avses ge

långsiktigt hållbara förutsättningar

att bedriva verksamheten i avsedd

omfattning inom av riksdagen givna

ramar. Regeringens ställningstaganden

i dessa frågor kommer att redovisas i

budgetpropositionen för 2005.

Finansutskottets ställningstagande

Som utbildningsutskottet redovisar i sitt

yttrande föreslog regeringen även i

tilläggsbudget 2 för 2003 att

bemyndigandet för Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning skulle

utvidgas som en följd av överskridande.

Finansutskottet erinrade då (bet.

2003/04:FiU11) om sin behandling hösten

2002 av en ekonomisk förpliktelse

utfärdad av Kungl. Tekniska högskolan och

Stockholms universitet (bet.

2002/03:FiU11 s. 35 f.). Utskottet

anförde att det var oacceptabelt att

lärosätena hade träffat avtal som medför

ekonomiska förpliktelser utan att ha rätt

till detta.

Finansutskottet vidhåller sin

uppfattning om det oacceptabla i att en

myndighet gör åtaganden som är mer

omfattande än riksdagens bemyndigande.

Som regeringsformen anger får statens

medel inte användas på annat sätt än vad

riksdagen har bestämt (9 kap. 2 §

regeringsformen). Vidare får regeringen

"icke utan riksdagens bemyndigande taga

upp lån eller i övrigt ikläda staten

ekonomisk förpliktelse" (9 kap. 10 § RF).

Utskottet anförde vid behandlingen hösten

2003 av bemyndigandet för Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning att det är

lika allvarligt om ett av riksdagen givet

bemyndigande överskrids som om ett anslag

överskrids (bet. 2003/04:FiU11).

Utskottet vill understryka det

allvarliga i att riksdagens beslut

överskrids. Det åligger regeringen att ha

kontroll över myndigheternas hantering av

medel. Det kan finnas anledning för

regeringen att utöver den utlovade

redovisningen i budgetpropositionen för

2005 avseende KY-myndigheten inkludera

vilka åtgärder man vidtagit så att denna

situation inte uppstår på andra områden.

Utskottet noterar särskilt att det av den

nu aktuella tilläggsbudgeten framgår att

det har skett befogenhetsöverskridanden

inom ytterligare två verksamheter inom

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (Svenska institutet

och Centrala studiestödsnämnden). Det kan

finnas anledning för regeringen att

närmare utröna om det finns särskilda

problem inom detta utgiftsområde.

Utskottet kan dock i den uppkomna

situationen acceptera regeringens förslag

rörande Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning. Finansutskottet

tillstyrker således, i likhet med

utbildningsutskottet, propositionens

förslag (punkt 20).

25:73 Särskilda utgifter inom universitet

och högskolor m.m. (bemyndigande på

Svenska institutets område)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att under 2004 för

ramanslaget 25:73 Särskilda utgifter

inom universitet och högskolor m.m.

ingå ekonomiska förpliktelser i form av

stipendier på Svenska institutets

område som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

3 miljoner kronor under 2005. Därmed

tillstyrks punkt 21 i propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen konstaterar att Svenska

institutet under ett år beviljar

stipendier för senare läsår utan att ha

något bemyndigade. I den uppkomna

situationen anser regeringen att detta

ekonomiska åtagande måste hanteras på ett

korrekt sätt i förhållande till

riksdagen. Regeringen föreslår därför att

den nu i efterhand bemyndigas att under

2004 för ramanslaget 25:73 Särskilda

utgifter inom universitet och högskolor

m.m. ingå ekonomiska förpliktelser i form

av stipendier på Svenska institutets

område som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

3 miljoner kronor under 2005.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (UbU1y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra

om sina uttalanden ovan under anslaget

25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning om det allvarliga i

överskridanden av givna bemyndiganden.

Finansutskottet tillstyrker dock, i

likhet med utbildningsutskottet,

propositionens förslag (punkt 21).

25:76 Högskoleverket

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 185,2 miljoner

kronor. Regeringen föreslår en

tidsbegränsad utbildningssatsning i syfte

att minska risken för friställning av

personal och samtidigt stärka kompetensen

inom den av kommun och landsting

finansierade verksamhet som omfattar

vård, skola och omsorg. Under 2004 och

2005 ska sammanlagt 6 000 personer

beredas möjlighet att arbeta deltid och

studera deltid inom kommunal

vuxenutbildning eller högskola.

Regeringen anser att anslaget 25:76

Högskoleverket behöver ökas med 0,75

miljoner kronor för att täcka kostnaderna

för informationsåtgärder m.m. i samband

med denna satsning. Finansiering föreslås

ske genom att det under utgiftsområde 15

Studiestöd uppförda ramanslaget 25:2

Studiemedel m.m. minskas med motsvarande

belopp.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi28 införandet av den

arbetsmarknadsrelaterade utbildningen

enligt regeringens förslag. Därmed

avvisar motionärerna också förslaget om

förändringar i anslaget till

Högskoleverket (yrkande 15).

Folkpartiet liberalerna avvisar i

motion Fi23 det utökade

rekryteringsbidraget. Därför motsätter

man sig också utökningen av anslaget till

Högskoleverket. Något formellt yrkande

förs dock inte fram på denna punkt.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet redovisar i sitt

yttrande (UbU1y) att man har beslutat

(bet. 2003/04:UbU15) att föreslå

riksdagen att en tillfällig vidgning av

användning av rekryteringsbidraget i

enlighet med regeringens proposition

Tillfälligt vidgad användning av

rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

(prop. 2003/04:138) ska genomföras.

Utbildningsutskottet anser således att

förslaget i vårpropositionen bör

tillstyrkas. Företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Folkpartiet

respektive Kristdemokraterna har i denna

del avgivit avvikande meningar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

utbildningsutskottet, propositionens

förslag (punkt 42 i denna del). Motion

Fi28 (m) yrkande 15 avstyrks.

25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 372,3 miljoner

kronor. I samband med en internrevision

2003 har Centrala studiestödsnämnden

(CSN) uppmärksammat ett underskott

avseende den avgiftsfinansierade

verksamhet som upphörde 2000 och ett

anslagsöverskridande till följd av en

felaktig redovisning i samband med byte

av finansieringsmodell samma år.

Riksrevisionen har i efterhand invänt mot

tidigare års redovisningar. Sammantaget

uppvisar CSN 2003 ett ackumulerat under

skott på ca 140 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att CSN inte har ut

rymme att finansiera hela underskottet

inom ramen för anvisade medel. För att

hantera anslagsöverskridandet bör

anslaget 25:78 Centrala

studiestödsnämnden m.m. ökas med

41 miljoner kronor. Finansiering föreslås

ske genom att anslaget 25:72 Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet

m.m. minskas med motsvarande belopp.

Regeringen avser vidare att inom den

gräns som anges i lagen (1996:1059) om

statsbudgeten höja myndighetens

anslagskredit med ca 19 miljoner kronor.

Resterande underskott på anslaget kommer

att regleras under de närmast följande

åren.

Därutöver anser regeringen att anslaget

25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.

bör ökas med en miljon kronor för

systemutveckling och administration av

ett anpassat studiestöd för deltagarna i

den föreslagna utbildningssatsningen inom

den av kommun och landsting finansierade

verksamhet som omfattar vård, skola och

omsorg. Finansiering föreslås ske genom

att det under utgiftsområde 15 Studiestöd

uppförda ramanslaget 25:2 Studiemedel

m.m. minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget föreslår regeringen att

anslaget 25:78 Centrala

studiestödsnämnden m.m. ökas med

42 miljoner kronor.

Motionen

Folkpartiet liberalerna avvisar i motion

Fi23 det utökade rekryteringsbidraget.

Därför motsätter man sig också utökningen

av anslaget till CSN för systemutveckling

och administration av detta bidrag. Något

formellt yrkande förs dock inte fram på

denna punkt.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (UbU1y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill inledningsvis erinra

om sina uttalanden ovan under anslaget

25:18 Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning om det allvarliga i

befogenhetsöverskridanden.

Finansutskottet tillstyrker dock, i

likhet med utbildningsutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid

28:39 Stöd till trossamfund

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 50,75 miljoner

kronor. Regeringen föreslår att anslaget

28:39 Stöd till trossamfund minskas med

1 608 000 kr för att finansiera ökade

utgifter på det under utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution uppförda

anslaget 3:1 Skatteverket.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Medel hos AB Svenska Spel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den 2004 på en extra

bolagsstämma med AB Svenska Spel verkar

för att innestående medel avsedda för

konst, teater och andra kulturella

ändamål delas ut till regeringen och

används för avsedda ändamål. Därmed

tillstyrks punkt 22 i propositionen.

Vårpropositionen

Av 4 § AB Svenska Spels bolagsordning

framgår att inte någon del av de

vinstmedel som är tillgängliga för

utdelning ska delas ut till aktieägare.

Alla för utdelning tillgängliga

vinstmedel ska i stället disponeras på

sätt som regeringen föreskriver. Av

regeringens beslut om tillstånd till AB

Svenska Spel att anordna lotterier

(beslut den 23 oktober 2003, dnr

Fi2003/3187) framgår att bolagets

vinstmedel löpande under räkenskapsåret

ska lånas ut till svenska staten (Riks

gäldskontoret). Utdelningsbara vinstmedel

ska kvittas mot AB Svenska Spels

fordringar på staten (Riksgäldskontoret).

Vad som återstår av utdelningsbara

vinstmedel efter kvittning av fordringar,

lagstadgad fondering, av riksdag och

regering beslutade dispositioner ska AB

Svenska Spel betala in till staten.

Enligt beslutet om tillstånd ska vidare

ett visst belopp av det överskott som

uppkommer sedan vinstutdelning och

kostnader dragits av från intäkterna från

ett av bolaget anordnat traditionellt

lotteri tillfalla kulturella ändamål

enligt de närmare riktlinjer som

regeringen bestämmer. I bilaga till

regeringsbeslutet framgår att 1/26 av

bolagets överskott 2003 och 2004 från Nya

Penninglotten ska användas för konst,

teater och andra kulturella ändamål.

Regeringen aviserar att den avser att

återkomma i denna fråga i

budgetpropositionen för 2005.

Den del av överskottet från

Penninglotten som under årens lopp

avsatts till konst, teater och andra

kulturella ändamål har hos AB Svenska

Spel redovisats som en skuld till

Kulturdepartementet. Dessa medel uppgick

vid utgången av 2003 till 5 249 848 kr.

Enligt regeringens mening bör dessa medel

efter beslut vid en extra bolagsstämma i

AB Svenska Spel 2004 delas ut till

regeringen och användas för avsedda

ändamål. Regeringen föreslår därför att

den bemyndigas att verka för att så sker.

De beslut om vinstdispositioner som

fattas vid AB Svenska Spels bolagsstämma

omfattar inte de medel som utgör

behållningen från de lotterier som

anordnats för kulturella ändamål.

Regeringen har, alltsedan mitten av 1950-

talet, kontinuerligt genom beslut

uppdragit åt bolaget att betala ut medel

som utgör behållning från de lotterier

som anordnats för kulturella ändamål till

vissa organisationer och, i några fall,

statliga myndigheter som beviljats

bidrag. Regeringen uppmärksammar att

konstitutionsutskottet har granskat

bidragsutbetalningar via AB Svenska Spel

och i sitt ställningstagande (bet.

2003/04:KU10, rskr. 2003/04:134) utgick

från att förhållandena genom de åtgärder

regeringen avser att vidta skulle bringas

till överensstämmelse med de regler som

gäller.

I detta sammanhang konstaterar

regeringen att den ordning genom vilken

medel hos AB Svenska Spel tas i anspråk

för utbetalning av bidrag som beviljas av

regeringen till förmån för konst och

teater m.m. tillkom före den nuvarande

regeringsformen. Den sedvänja som

utbildats för bidragsutbetalningarna kan

enligt regeringens mening sägas stämma

mindre väl överens med den befogenhets

fördelning som numera föreligger mellan

riksdagen och regeringen på finansmaktens

område. Det kan även ifrågasättas om

bidragsutbetalningarna är i

överensstämmelse med de under senare år

utvecklade principerna om

bruttoredovisning och fullständighet.

Sedvänjan överensstämmer inte heller med

det aktiebolagsrättsliga regelverket. Mot

denna bakgrund aviserar regeringen att

den kommer att inleda ett arbete i syfte

att ändra detta förfarande.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill erinra om att

konstitutionsutskottet har tagit upp

frågan om bidragsutbetalningar via AB

Svenska Spel i sitt granskningsbetänkande

hösten 2003 (bet. 2003/04:KU10). Konstitu

tionsutskottet framhåller att den ordning

som tillämpats för utbetalning av bidrag

via AB Svenska Spel från överskottet av

lotterier som anordnas för kulturella

ändamål inte kan sägas vara i

överensstämmelse med de principer som är

vägledande på finansmaktens område och

för statsbudgetens utformning. Den

stämmer knappast heller överens med det

aktiebolagsrättsliga regelverket och vad

som gäller för statens ägande och

förvaltningen av de statligt ägda

företagen. Samtidigt konstaterar

konstitutionsutskottet att ett arbete

kommer att inledas i Regeringskansliet

för att ändra förfarandet och utgår från

att förhållandena därigenom bringas till

överensstämmelse med de regler som

gäller.

Finansutskottet delar

konstitutionsutskottets bedömning

avseende bidragsutbetalningarna som

gjorts via AB Svenska Spel. Vidare

noterar finansutskottet att regeringen

avser att inleda ett arbete i syfte att

dndra förfarandet med utbetalningarna så

att det bättre stämmer överens med det

aktiebolagsrättsliga regelverket samt den

befogenhetsfördelning som föreligger

mellan riksdagen och regeringen på

finansmaktens område. Finansutskottet

förutsätter att regeringen återkommer

till riksdagen med förslag om anpassning

av utbetalningsförfarandet till gällande

regelverk.

Med utgångspunkt i att denna ordning

snart kommer att förändras tillstyrker

finansutskottet propositionens förslag

(punkt 22).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

31:9 Statens va-nämnd

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 6,7 miljoner kro

nor. Regeringen föreslår att anslaget

31:9 Statens va-nämnd ökas med 0,4

miljoner kronor för att täcka

verksamhetens kostnader. Finansiering

sker genom att anslaget 31:1 Boverket

minskas med motsvarande belopp.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 42 i denna del).

31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar

som främjar ekologisk hållbarhet

(anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

bostadsförsörjning och byggande

uppförda ramanslaget 31:10 Bidrag till

bostadsinvesteringar som främjar

ekologisk hållbarhet. Därmed tillstyrks

punkt 23 i propositionen. Förslaget i

motionen avstyrks.

Jämför reservation 10 (m, fp).

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 25 miljoner

kronor. Regeringen föreslår att av

anslaget 31:10 Bidrag till

bostadsinvesteringar som främjar

ekologisk hållbarhet får högst 2 miljoner

kronor användas för att finansiera en

byggsamordnare med uppdrag att leda och

samordna ett program för utveckling och

utvärdering av byggsektorn.

Som bakgrund till detta förslag anger

regeringen att staten och kommunerna är

stora beställare av olika byggnader och

anläggningar och som sådana har de ett

intresse av en effektiv och kundanpassad

byggsektor. Det är därför rimligt att

staten och kommunerna tillsammans med

vvriga intressenter gör en gemensam

insats för att öka kvalitet, kompetens,

konkurrens och attraktivitet i bygg-,

fastighets- och anläggningssektorn.

Regeringen gav Boverket i uppdrag (dnr

Fi2003/6439) att låta genomföra en

förstudie till ett framtidsinriktat

projekt inom sektorn. Boverket har

därefter redovisat ett program för hur en

långsiktig förbättring av sektorns

attraktivitet, konkurrenskraft, kompetens

och lönsamhet kan byggas upp och

genomföras. Rapporten har sammanställts

efter samråd med ett stort antal

företrädare för olika intressen i de

olika delsektorerna.

Regeringen finner att det finns goda

skäl att under en treårsperiod tillkalla

en särskild byggsamordnare för att

tillsammans med företrädare för bygg-,

fastighets- och anläggningssektorn leda

och samordna ett program för utveckling

och utvärdering av byggsektorn. En

förutsättning för att projektet ska kunna

genomföras är att staten och övriga

aktörer delar på kostnaderna.

Motionen

Moderata samlingspartiet framhåller i

motion Fi28 att byggsamordnaren inte bör

tillsättas (yrkande 5). En gemensam

byggsamordnare riskerar enligt

motionärerna att minska såväl statens som

företagens ansvar för situationen i

byggsektorn. Motionärerna anser att

konkurrensbevakning är en

myndighetsuppgift, medan utveckling och

utvärdering av byggsektorn bör ske på

företagsnivå.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU5y) regeringens förslag och

avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet biträder i en avvikande

mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 23) och avstyrker motion Fi28 (m)

yrkande 5.

Omstrukturering av kommunala

bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den inte genomför en fusion

av de två aktiebolagen Norecic AB och

Bothia Garanti AB. Därmed tillstyrks

punkt 24 i propositionen.

Vårpropositionen

I tilläggsbudget 2 för 2003 föreslogs att

regeringen genom utdelning eller annat

förfarande skulle överta aktierna i

Vasallen AB:s dotterbolag (Norecic AB).

Samtidigt informerades riksdagen om att

regeringen avsåg att efter övertagandet

fusionera detta företag och Bothia

Garanti AB. Riksdagen beslutade i

enlighet med regeringens förslag (prop.

2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr.

2003/04:49).

Efter att aktierna i Vasallen AB:s

dotterbolag delats ut till regeringen har

regeringen i december 2003 tillskjutit

aktierna i bolaget som aktieägartillskott

till Bothia Garanti AB. I och med detta

har ett koncernförhållande upprättats i

vilket Bothia Garanti AB är moderbolag

till Norecic AB. Verksamheten i koncernen

kommer huvudsakligen att bedrivas i

moderbolaget Bothia Garanti AB. Det fria

egna kapitalet i Norecic AB har genom

beslut på bolagsstämman 2004 delats ut

till moderbolaget. Regeringen anser mot

denna bakgrund att det för närvarande

inte finns något behov av att genomföra

fusionen mellan de två bolagen och

föreslår att fusionen inte genomförs.

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU5y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 24).

31:14 Bidrag till installation av hissar

(riktlinjer, nytt anslag och

bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker de av regeringen

föreslagna riktlinjerna för bidrag till

installation av hissar. Samtidigt

ställer sig utskottet bakom regeringens

förslag om att den bemyndigas att under

2004 på det under utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande uppförda ramanslaget 31:14

Bidrag till installation av hissar

besluta om bidrag till installation av

hissar som medför utgifter på högst 29

miljoner kronor efter 2004. Därmed

tillstyrks punkterna 25 och 26 i

propositionen. Förslagen i motionerna

avstyrks.

Jämför reservationerna 11 (m, fp, kd)

och 12 (m, fp, kd).

Vårpropositionen

Bakgrund

Boverket har på regeringens uppdrag gjort

en översyn av underhållsbehovet i

bostadssektorn. Uppdraget har redovisats

i rapporten Bättre koll på underhåll.

Rapporten har remissbehandlats.

Remissvaren finns tillgängliga i

Finansdepartementet (dnr Fi2002/4604). En

kort sammanfattning av Boverkets förslag

samt remissvaren presenteras i

vårpropositionen.

År 2000 fanns enligt Boverket ca

320 000 hushåll i hisslösa bostadshus med

minst tre våningar. Installation av

hissar i sådana hus kommer enligt verkets

mening att främja tillgängligheten och

möjligheten för äldre och

funktionshindrade att bo kvar. Därmed

minskar också i viss mån behovet av

särskilda boendeformer för dessa grupper.

Boverket bedömer vidare att ett

hissbidrag sannolikt kommer att bidra

till ökad ombyggnadsverksamhet av äldre

bostadshus. I ett av remissvaren

framhålls därutöver att ökad

tillgänglighet leder till att äldre eller

rörelsehindrade kan bo kvar längre i sin

bostad. Detta leder till minskade

kostnader för kommunerna för

bostadsanpassning och hemtjänst och ökad

möjlighet för rörelsehindrade att på

samma sätt som befolkningen i övrigt

själva kunna välja sitt boende.

Mot denna bakgrund anser regeringen att

det bör införas ett stöd för ny

installation av hissar i befintliga

flerbostadshus. Bidraget bör

tidsbegränsas till att avse projekt som

påbörjas före utgången av 2004.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att hissbidraget ska

kunna lämnas i samband med underhåll samt

om-, till- och påbyggnad av fler

familjshus som är högre än två våningar

samt vid påbyggnad av flerfamiljshus som

har två våningar. Detta får dock ske

endast i kombination med andra

stödberättigade underhålls-, om- och

tillbyggnadsåtgärder som berör huset

eller byggnaden, dvs. inte bara

ombyggnader eller underhåll av de

enskilda lägenheterna. Därutöver bör krav

ställas på att nödvändiga kompletterande

anpassningar av fastigheten görs, så att

den verkligen blir tillgänglig för äldre

och funktionshindrade. Vidare ser

regeringen behov av att krav ställs på

god energieffektivitet hos sådana hissar

som installeras med hjälp av särskilt

statligt stöd.

Enligt regeringens bedömning torde en

rimlig nivå på ett statligt bidrag ligga

någonstans mellan en femtedel och en

tredjedel av en total godkänd

installationskostnad. Beräkningen av

bidrag föreslås omfatta hela

installationskostnaden till den del denna

inte överstiger en miljon kronor. Hänsyn

bör härvid dock tas till andra särskilda

investeringsstöd som också kommer

sökanden till del. Regeringen avser att i

en förordning precisera bidragets

utformning, särskilt villkoren för att

stöd till installation av hissar ska

kunna lämnas, liksom storleken på

bidraget.

Ekonomiska konsekvenser

Boverket bedömer att nyinstallation av en

hiss kostar minst en miljon kronor.

Statens kostnader rambegränsas därmed

till 30 miljoner kronor för

hissinstallationer som påbörjas under

2004. Då det tar tid att organisera

sådana större underhålls-, ombyggnads-

och tillbyggnadsåtgärder som är en

förutsättning för hissbidraget är det

enligt regeringens mening rimligt att

anta att större delen av ansökningarna

kommer att avse installationer som

färdigställs efter 2004.

Budgetbelastningen kommer således

huvudsakligen att avse 2005.

Regeringen anser därför att den bör

bemyndigas att besluta om bidrag till

installation av hissar som medför ut

gifter på högst 29 miljoner kronor efter

2004. Trots att någon utbetalning av

bidrag under 2004 inte bedöms ske,

föreslår regeringen att ett nytt

ramanslag med ett formellt anslagsbelopp

om en miljon kronor anvisas för 2004 för

att ge bemyndigandet en lämplig

anknytning till statsbudgeten. Regeringen

aviserar att den avser att återkomma till

frågan om ytterligare medel på anslaget i

budgetpropositionen för 2005.

Förslagets förhållande till EG:s

statsstödsregler

Enligt artikel 87.3 i EG-fördraget är

medlemsstaterna skyldiga att underrätta

kommissionen om alla planer på att införa

eller ändra stödåtgärder. Kommissionens

övervakning av statligt stöd bygger på

ett system med förhandsgodkännande. Alla

stödåtgärder ska anmälas till

kommissionen när de fortfarande är på

planeringsstadiet.

Regeringen meddelar att förslaget

kommer att anmälas till Europeiska

kommissionen för godkännande i enlighet

med EG-fördragets artikel 88.3. Ett

sådant godkännande måste erhållas innan

förordningen kan träda i kraft.

Regeringen förutsätter att godkännande

kan ske i sådan tid att den aviserade

förordningen kan träda i kraft den 1 juli

2004. Det går dock inte att med säkerhet

ange när ett godkännande kan föreligga.

Det finns en risk för att ett godkännande

lämnas så sent att förordningen kan träda

i kraft först efter den 1 juli 2004.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i

motion Fi28 den föreslagna utformningen

av bidraget till installation av hissar

(yrkande 6). Motionärerna anser att

tillsammans med de beräknade

anslagsmedlen har bidraget inte någon

möjlighet att möta de av Boverket bedömda

behoven. Därmed avvisar man också

förslaget till inrättande av ett nytt

anslag samt ett bemyndigande avseende

bidrag till installation av hissar

(yrkandena 16 och 7).

Kristdemokraterna anser i motion Fi27

att ett tillfälligt och till storlek

begränsat bidrag till installation av

hissar ökar osäkerheten om de framtida

villkoren för finansiering av

bostadsinvesteringar, vilket leder till

att väsentliga åtgärder skjuts på

framtiden. Motionärerna efterfrågar en

långsiktig bostadspolitik med en

rimligare beskattning och ett

hyressättningssystem som skapar

incitament för fastighetsägare att

investera i underhålls- och

ombyggnadsåtgärder. Förslagen till

riktlinjer samt bemyndigande för bidrag

till installation av hissar avvisas

därmed (yrkande 1).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU5y) regeringens förslag och

avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Kristdemokraterna

biträder i var sin avvikande mening sina

partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkterna 25, 26 och 42 i denna del) och

avstyrker motionerna Fi28 (m) yrkandena

6, 7 och 16 samt Fi27 (kd) yrkande 1.

Investeringsstimulans till ombyggnad av

vissa utrymmen till bostadslägenheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker de av regeringen

föreslagna riktlinjerna för

investeringsstimulans till ombyggnad av

vissa utrymmen till bostadslägenheter.

Därmed tillstyrks punkt 27 i

propositionen. Förslagen i motionerna

avstyrks.

Jämför reservationerna 13 (m, fp) och

14 (kd).

Vårpropositionen

Bakgrund

Regeringen erinrar om att under den tid

som gått sedan investeringsstimulansen

för att främja byggande av mindre

hyresbostäder och studentbostäder

infördes 2003 (prop. 2002/03:98, bet.

2002/03:BoU9, rskr. 2002/03:215) har det

uppmärksammats att ett antal projekt som

enbart eller delvis innefattar ombyggnad

av främst vindar till bostäder, i första

hand studentlägenheter, inte har kommit

till stånd. Det har också påpekats att

motsvarande även gäller ombyggnader av

enstaka lokaler i vad som helt eller

huvudsakligen utgör bostadshus. Dessa

projekt omfattas inte av bestämmelserna

om investeringsbidrag enligt förordningen

(2001:531) om statligt investeringsbidrag

för byggande av bostäder som upplåts med

hyresrätt i områden med bostadsbrist

eller investeringsstimulans enligt

förordningen (2003:506) om

investeringsstimulans för byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder

enligt deras nuvarande utformning, vilket

sannolikt inneburit att sådana

ombyggnader inte har kommit i gång.

Mot bakgrund av den bristsituation som

i dag finns i många tillväxtregioner,

inte minst när det gäller

studentbostäder, anser regeringen att det

är angeläget att denna begränsning i

regelverken tas bort. Varje ny bostad

innebär enligt regeringens mening ett

vikigt tillskott i regioner med

bostadsbrist. I den mån sådan ombyggnad

resulterar i vanliga hyresbostäder eller

studentbostäder finner regeringen att

fastighetsägaren eller tomträttshavaren

bör kunna beviljas investeringsstimulans

respektive investeringsbidrag enligt

samma regler som gäller för övrigt

anordnande av bostäder. Beloppsmässigt

motsvarar denna stimulans en sänkning av

mervärdesskattesatsen från 25 % till 6 %

vid köp av varor och tjänster som avser

den stödberättigade delen av bygg- eller

ombyggnadsprojekt. Beloppet krediteras

fastighetsägarens skattekonto i

efterhand.

Förslaget har anmälts till EG-

kommissionen, som bedömt att förändringen

faller inom ramen för det godkännande av

förslaget om en investeringsstimulans som

kommissionen lämnade 2003.

Vidare bedömer regeringen att det inte

finns anledning att i samband med den

begränsade förändring som nu föreslås

återigen pröva frågan om införandet av

domstolsprövning av beslut om

investeringsstöd.

Regeringen påpekar därutöver att inget

i regelverket hindrar att kommunerna

själva medger att studentlägenheter för

medlas av eller i samarbete med student

kårer/nationer eller deras

samarbetsorgan, eller av stiftelser eller

bolag knutna till dessa. Har en kommun

gått med på sådant förfarande när det

gäller förmedling av studentlägenheter

bör förordningens krav på samarbete med

kommunen anses uppfyllt. Någon ändring av

förmedlingsförfarandet för

studentbostäder anses därför inte vara

nödvändig.

Regeringen framhåller också att det är

angeläget att eventuella oklarheter i

regelverket när det gäller ytberäkningen

förtydligas. I vårpropositionen aviseras

därvid att regeringen i samband med

förordningsarbetet avser att överväga

behovet av förtydligande.

Ekonomiska konsekvenser

Den samlade belastningen på statsbudgeten

beror på storleken på det ökade

ombyggandet av lokaler och vindsutrymmen

till bostäder till följd av de föreslagna

förändringarna. Regeringen anser att en

realistisk bedömning med utgångspunkt i

de ombyggnader som skett hittills med

statligt stöd är att den samlade

budgetbelastningen för perioden fram

t.o.m. 2006 bör stanna vid högst 20

miljoner kronor. Intäktsbortfallet

beräknas ligga inom ramen för den

bedömning som gjordes i propositionen

Åtgärder för att främja byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder

(prop. 2002/03:98).

Regeringen bedömer vidare att

effekterna för länsstyrelserna, Boverket

och Skatteverket blir begränsade varför

ytterligare resurser till dessa

myndigheter med anledning av de

föreslagna förändringarna inte föreslås.

Motionerna

Moderata samlingspartiet erinrar i motion

Fi28 att partiet tidigare motsatt sig

införandet av investeringsstimulansen för

byggande av mindre hyresbostäder och

studentbostäder. Följaktligen avvisar

motionärerna utvidgningen av denna

investeringsstimulans till att även

omfatta nybyggnad av vindsutrymmen och

lokaler till bostäder i hus som

huvudsakligen omfattar bostäder (yrkande

8).

Kristdemokraterna understryker i motion

Fi27 vikten av en långsiktig

bostadspolitik med en rimligare

beskattning och ett hyressättningssystem

som skapar incitament för fastighetsägare

att investera i underhålls- och

ombyggnadsåtgärder. Förslaget om utökad

investeringsstimulans för byggande av

mindre bostäder verkar i motsatt

riktning, varför det enligt motionärerna

bör avslås (yrkande 2).

Bostadsutskottets yttrande

Bostadsutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (BoU5y) regeringens förslag och

avstyrker förslagen i motionerna.

Företrädarna för Moderata

samlingspartiet och Kristdemokraterna

biträder i var sin avvikande mening sina

partiers respektive förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

bostadsutskottet, propositionens förslag

(punkt 27) och avstyrker motionerna Fi28

(m) yrkande 8 och Fi27 (kd) yrkande 2.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och

naturvård

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård uppförda

ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhälls

byggande: Forskning ingå ekonomiska för

pliktelser som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 260 miljoner kronor under 2005,

högst 126 miljoner kronor under 2006,

högst 70 miljoner kronor under 2007,

högst 15 miljoner kronor under 2008 och

högst 15 miljoner kronor under 2009.

Därmed tillstyrks punkt 28 i

propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att under 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 180 miljoner kronor under 2005,

högst 60 miljoner kronor under 2006 och

högst 40 miljoner kronor under 2007.

För att underlätta planering,

upphandling och genomförande av

långsiktiga forskningsprojekt behöver

regeringen kunna ingå mer omfattande och

mer långsiktiga förpliktelser. Regeringen

föreslår därför att den bemyndigas att

2004 för anslaget 26:2 Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhälls

byggande: Forskning ingå ekonomiska för

pliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

260 miljoner kronor under 2005, högst

126 miljoner kronor under 2006, högst

70 miljoner kronor under 2007, högst

15 miljoner kronor under 2008 och högst

15 miljoner kronor under 2009.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 28).

34:1 Naturvårdsverket

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 323,4 miljoner

kronor. Naturvårdsverket deltar i arbetet

med att genomföra EU:s direktiv för

handel med utsläppsrätter (2003/04/EG) i

enlighet med riktlinjerna i propositionen

Riktlinjer för genomförande av EG:s

direktiv om ett system för handel med

utsläppsrätter för växthusgaser (prop.

2003/04:31, bet. 2003/04:MJU11, rskr.

2003/04:150). Regeringen anser att

Naturvårdsverket behöver ytterligare

resurser för att hantera dessa uppgifter

och föreslår därför att anslaget 34:1

Naturvårdsverket ökas med 5,7 miljoner

kronor. Finansiering föreslås ske genom

att anslaget 34:4 Sanering och

återställning av förorenade områden

minskas med motsvarande belopp.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård uppförda

ramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med förvärv av eller

intrångsersättning i från

naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på

högst 520 miljoner kronor under 2005.

Därmed tillstyrks punkt 29 i

propositionen. Förslaget i motionen

avstyrks.

Jämför reservation 15 (kd).

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att under 2004 ingå

ekonomiska förpliktelser som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 120 miljoner kronor under 2005.

Regeringen anser att större åtaganden om

förvärv m.m. behöver kunna göras för att

säkerställa förutsättningarna för

fortsatt hög takt i arbetet med skydd av

från naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden. Regeringen föreslår därför

att den bemyndigas att under 2004 för

anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald ingå ekonomiska förpliktelser i

samband med förvärv av eller

intrångsersättning i från

naturvårdssynpunkt värdefulla

naturområden som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

520 miljoner kronor under 2005.

Motionen

Kristdemokraterna framhåller i motion

Fi27 att partiet förordar en långsammare

takt och ett ökat inslag av frivilliga

skogvårdsavtal i arbetet med att bevara

nyckelbiotoper i skogsmark. Därigenom

anser motionärerna att bemyndigandet för

2005 under anslag till åtgärder för

biologisk mångfald bör avslås (yrkande

3).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag och avstyrker förslaget i

motionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 29) och

avstyrker motion Fi27 (kd) yrkande 3.

34:5 Miljöforskning (bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård uppförda

ramanslaget 34:5 Miljöforskning ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande

av forskningsprojekt som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 60 miljoner kronor

under 2005, högst 40 miljoner kronor

under 2006 och högst 30 miljoner kronor

under 2007. Därmed tillstyrks punkt 30

i propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 65 miljoner kronor

under perioden 2005-2007. Regeringen

framhåller att antalet forskningsprogram

som finansieras under anslaget har ökat.

Genomförandeperioder för

forskningsprogram är ca 4-6 år varför

flerårsplanering krävs. För att

forskningsprogrammen ska kunna planeras

bättre behöver bemyndigandet enligt

regeringens bedömning ökas till 130

miljoner kronor. Regeringen föreslår

därför att den bemyndigas att under 2004

för anslaget 34:5 Miljöforskning ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande

av forskningsprojekt som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 60 miljoner kronor under 2005,

högst 40 miljoner kronor under 2006 och

högst 30 miljoner kronor under 2007.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 30).

34:4 Sanering och återställning av

förorenade områden

34:7 Internationellt miljösamarbete

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för dessa

ändamål ramanslag på 329,9 miljoner

kronor respektive 66,4 miljoner kronor.

Regeringen anser att anslaget 34:7

Internationellt miljösamarbete behöver

ökas med 5,8 miljoner kronor för att

finansiera kostnader för Sveriges

deltagande i FN:s miljöprogram UNEP samt

medlemsavgift till Internationella atom

energiorganet IAEA.

För att finansiera denna ökning och

ökningen av anslaget 34:1

Naturvårdsverket föreslår regeringen att

anslaget 34:4 Sanering och återställning

av förorenade områden minskas med 11,5

miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

34:13 Stöd till klimatinvesteringar

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård uppförda

ramanslaget 34:13 Stöd till

klimatinvesteringar ingå ekonomiska för

pliktelser i samband med beslut om stöd

till klimatinvesteringar som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 713 miljoner kronor

under perioden 2005-2009. Därmed

tillstyrks punkt 31 i propositionen.

Förslagen i motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 16 (m) och 17

(fp).

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 350 miljoner

kronor under perioden 2005-2009. Klimat

investeringsprogrammen är fleråriga och

för att beslut om ytterligare projektstöd

ska kunna fattas behöver bemyndigandet

enligt regeringens bedömning höjas.

Regeringen föreslår därför att den under

2004 för anslaget 34:13 Stöd till

klimatinvesteringar får ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med beslut om

stöd till klimatinvesteringar som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 713 miljoner

kronor under perioden 2005-2009.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i

motion Fi28 att partiet tidigare ställt

sig negativt till subventioner inom

stödet till klimatinvesteringar.

Samtidigt godtar man dock att gjorda

löften inom anslaget infrias.

Motionärerna anser därmed inte att några

nya bidrag till klimatinvesteringar bör

beviljas, varför höjningen av

bemyndigandet avvisas (yrkande 9).

Folkpartiet liberalerna motsätter sig i

motion Fi23 den typ av stöd till

klimatinvesteringar som beviljas från

anslaget eftersom den snarare gynnar de

kommuner som är bra på ansökningar än har

positiva miljöeffekter. Motionärerna ser

därför ingen anledning att acceptera

utökade möjligheter att ingå ytterligare

förpliktelser för detta slag av stöd

(yrkande 10).

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag och avstyrker förslagen i

motionerna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 31) och

avstyrker motionerna Fi28 (m) yrkande 9

och Fi23 (fp) yrkande 10.

Utgiftsområde 21 Energi

35:8 Energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser

(anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker den av regeringen

föreslagna användningen av det under

utgiftsområde 21 Energi uppförda

ramanslaget 35:8 Energipolitiskt

motiverade internationella

klimatinsatser. Därmed tillstyrks punkt

32 i propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen föreslår att anslaget 35:8

Energipolitiskt motiverade

internationella klimatinsatser även får

användas för att finansiera nödvändiga

förberedelser avseende ett system för

handel med utsläppsrätter. Ett sådant

system ska enligt EG-direktivet

2003/87/EG om ett system för handel med

utsläppsrätter för växthusgaser inom ge

menskapen introduceras så att handeln kan

inledas den 1 januari 2005. Systemet ska

inledningsvis omfatta vissa

energiintensiva industrier samt el- och

värmeproduktion. I enlighet med rikt

linjerna i propositionen Riktlinjer för

genomförande av EG:s direktiv om ett

system för handel med utsläppsrätter för

växthusgaser (prop. 2003/04:31, bet.

2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150) krävs

vissa förberedelser vid berörda

myndigheter för att introducera ett

sådant system. Det europeiska systemet

för utsläppshandel innebär att

Kyotoprotokollets flexibla mekanismer

tillämpas. Utsläppsrätter från de

projektbaserade mekanismerna kommer att

erkännas för användning i detta system

enligt de närmare bestämmelser som antas

av Europaparlamentet och rådet på förslag

från kommissionen.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 32).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:2 Väghållning och statsbidrag (låneram

och anslagsvillkor)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den under 2004 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om

sammantaget 8,5 miljarder kronor för de

prioriterade vägprojekten E6 delen

Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen

Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,

Rv40 delen Brämhult-Hester, Rv40 delen

Haga-Ljungarum, Rv45 delen

Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen

Båberg-Väneryr samt Rv49 Skara-Varnhem.

Samtidigt ställer sig utskottet bakom

den av regeringen föreslagna

användningen av det under utgiftsområde

22 Kommunikationer uppförda ramanslaget

36:2 Väghållning och statsbidrag.

Därmed tillstyrks punkterna 33 och 34 i

propositionen. Förslaget i motionen

avstyrks.

Jämför reservation 18 (fp).

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 15,6 miljarder

kronor. Regeringen beslöt i februari 2004

om väginvesteringar för planperioden

2004-2013. För att möjliggöra tidiga

byggstarter av ett antal prioriterade

projekt behöver vissa investeringar

finansieras med lån. Dessa vägprojekt är

E6 delen Rabbaldshede-Hogdal (3 025

miljoner kronor), E20 delen

Tollered-Alingsås samt genom Alingsås

(690 miljoner kronor), Rv40 delen

Brämhult-Hester (1 585 miljoner kronor),

Rv40 delen Haga-Ljungarum (230 miljoner

kronor), Rv45 delen Angeredsbron-Älvängen

(2 397 miljoner kronor), Rv44 delen

Båberg-Väneryr (310 miljoner kronor) samt

Rv49 Skara-Varnhem (263 miljoner kronor).

Projekten är kostnadsberäknade i 2004 års

priser och beloppsfördelningen mellan

projekten är ungefärlig. Regeringen

föreslår att den under 2004 får besluta

om att ta upp lån i Riksgäldskontoret om

sammantaget 8,5 miljarder kronor för

dessa projekt. De olika lånedelarna ska

eterbetalas i jämn takt under 25 år med

start vid tidpunkten när respektive väg

projekt färdigställs.

Regeringen erinrar vidare om att

vägföreningar som har sina andelstal

grundade på taxeringsvärden ska omprövas.

För att underlätta och påskynda denna

process har riksdagen beslutat (prop.

2000/01:1 utg.omr. 22, bet. 2000/01:TU1,

rskr. 2000/01:80) att bidrag fick lämnas

till omprövningsförrättningar av enskilda

vägar under åren 2001-2003 till en

sammanlagd kostnad på 25 miljoner kronor.

Lantmäteriverket har anmält att

omprövningsförrättningarna har försenats

och fördyrats. Med anledning härav

föreslår regeringen att bidrag för

ändamålet får betalas ut från anslaget

36:2 Väghållning och statsbidrag även

under 2004.

Motionen

Folkpartiet liberalerna framhåller i

motion Fi23 att avsikten med beslut om en

låneram i Riksgäldskontoret för vissa

vägprojekt inte är att utnyttja denna

möjlighet under åren 2004-2006 på ett

sätt som avspeglar sig i redovisningen av

lånebehovet. Eftersom något omedelbart

behov av investeringsmedel inte

föreligger anser motionärerna att detta

förslag utgör ett försök av regeringen

att undgå den normala budgetprocessen.

Motionärerna motsätter sig förslaget om

en låneram för framtida väginvesteringar

och förordar att regeringen återkommer

med ett nytt förslag när behov föreligger

(yrkande 11).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag och

avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet

liberalerna biträder i en avvikande

mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill erinra om att

grunderna för hur statens

infrastrukturinvesteringar ska

finansieras finns i 22 och 23 §§

budgetlagen. Enligt 22 § ska sådana

investeringar som t.ex. investeringar i

vägar och järnvägar finansieras med

anslag. 23 § budgetlagen öppnar däremot

en möjlighet för riksdagen att för en

viss investering besluta att finansiering

ska ske på ett annat sätt än som följer

av huvudregeln. Med stöd av denna

paragraf har riksdagen under senare år

beslutat att tidigareläggning av några

angelägna vägar, broar och järnvägar ska

finansieras med interna lån i

Riksgäldskontoret i stället för med

anslag. Dessa beslut utgör dock enstaka

undantagsfall och gäller tillfällen när

behov föreligger av speciella åtgärder

för att skyndsamt kunna åstadkomma ökad

sysselsättning och tillväxt.

Enligt finansutskottets uppfattning bör

huvudprincipen för finansiering av

infrastrukturinvesteringar vara att de

ska anslagsfinansieras. Utskottet kan

konstatera att de vägprojekt som berörs

av det aktuella förslaget om

lånefinansiering utgör endast en mindre

del av de investeringar i nationella

stamvägar som ingår i de utökade

planeringsramarna för väg- och

järnvägsinvesteringar 2004-2015 (prop.

2003/04:95). Den av regeringen föreslagna

låneramen för dessa projekt på 8,5

miljarder kronor motsvarar ca 20 % av den

totala investeringsramen för de planerade

vägprojekten under de kommande 10 åren.

Huvudprincipen om anslagsfinansiering av

infrastrukturinvesteringar kan således

alltjämt anses vara upprätthållen.

Finansutskottet delar regeringens

bedömning att tidigareläggningen av de

aktuella vägprojekten är av särskild vikt

dels för samhällsekonomisk utveckling,

dels för uppfyllelse av de

transportpolitiska målen. Låneramen för

dessa projekt behöver därför enligt

finansutskottets mening fastställas redan

i tilläggsbudgeten för innevarande år för

att möjliggöra praktiska förberedelser

inför tidiga byggstarter under de

kommande åren. Finansutskottet

förutsätter att regeringen inom kort

återkommer till riksdagen med mer

utförliga beskrivningar av

investeringsplanerna och utnyttjandet av

låneramen för de prioriterade

vägprojekten.

Med hänsyn till det ovan anförda

tillstyrker finansutskottet, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkterna 33 och 34). Motion Fi23 (fp)

yrkande 11 avstyrks.

36:4 Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (låneram)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den under 2004 får besluta

om en låneram i Riksgäldskontoret om

högst 17 miljarder kronor för de

prioriterade järnvägsprojekten

Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala,

Trollhättan-Göteborg samt

järnvägsprojekt i Stockholmsregionen.

Därmed tillstyrks punkt 35 i

propositionen. Förslaget i motionen

avstyrks.

Jämför reservation 19 (fp).

Vårpropositionen

Regeringen beslöt i februari 2004 om

järnvägsinvesteringar för planperioden

2004-2014. För att möjliggöra tidiga

byggstarter av ett antal prioriterade pro

jekt behöver vissa investeringar

finansieras med lån. Dessa

järnvägsprojekt är Hallsberg-Degerön

(2 068 miljoner kronor), Mjölby-Motala

(1 107 miljoner kronor),

Trollhättan-Göteborg (5 100 miljoner

kronor) samt järnvägsprojekt i Stock

holmsregionen (8 725 miljoner kronor).

Projekten är kostnadsberäknade i 2004 års

priser och beloppsfördelningen mellan

projekten är ungefärlig. Regeringen

föreslår att den under 2004 får besluta

om att ta upp lån i Riksgäldskontoret för

dessa projekt om sammantaget 17 miljarder

kronor. De olika lånedelarna ska

återbetalas i jämn takt under 25 år med

start vid tidpunkten när respektive

banprojekt färdigställs.

Motionen

Folkpartiet liberalerna framhåller i

motion Fi23 att avsikten med beslut om en

låneram i Riksgäldskontoret för framtida

järnvägsinvesteringar inte är att

utnyttja denna möjlighet under åren

2004-2006 på ett sätt som avspeglar sig i

redovisningen av lånebehovet. Eftersom

något omedelbart behov av

investeringsmedel inte föreligger anser

motionärerna att detta förslag - på samma

sätt som förslaget under anslaget 36:2

Väghållning och statsbidrag - utgör ett

försök av regeringen att undgå den

normala budgetprocessen. Motionärerna

motsätter sig förslaget om en låneram för

de prioriterade järnvägsprojekten och

förordar att regeringen återkommer med

ett nytt förslag när behov föreligger

(yrkande 12).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag och

avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Folkpartiet

liberalerna biträder i en avvikande

mening sitt partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Grunderna för finansiering av statens

infrastrukturinvesteringar sammanfattas

av finansutskottet i det ovanstående

avsnittet om anslaget 36:2 Väghållning

och statsbidrag. Där uttrycker utskottet

också sin uppfattning att huvudprincipen

för finansiering av

infrastrukturinvesteringar bör vara att

de ska anslagsfinansieras.

Mot denna bakgrund kan finansutskottet

konstatera att de järnvägsprojekt som

berörs av det aktuella förslaget om

lånefinansiering utgör endast en mindre

del av de investeringar i järnvägar som

ingår i de utökade planeringsramarna för

väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015

(prop. 2003/04:95). Den av regeringen

föreslagna låneramen för dessa projekt på

17 miljarder kronor motsvarar ca 16 % av

den totala investeringsramen för de

planerade järnvägsprojekten under de

kommande 10 åren. Huvudprincipen om

anslagsfinansiering av

infrastrukturinvesteringar kan således

alltjämt anses vara upprätthållen.

Finansutskottet delar regeringens

bedömning att tidigareläggningen av de

aktuella järnvägsprojekten är av särskild

vikt dels för samhällsekonomisk

utveckling, dels för uppfyllelse av de

transportpolitiska målen. Låneramen för

dessa projekt behöver därför enligt

finansutskottets mening fastställas redan

i tilläggsbudgeten för innevarande år för

att möjliggöra praktiska förberedelser

inför tidiga byggstarter under de

kommande åren. Finansutskottet

förutsätter att regeringen inom kort

återkommer till riksdagen med mer

utförliga beskrivningar av

investeringsplanerna och utnyttjandet av

låneramen för de prioriterade

järnvägsprojekten.

Med hänsyn till det ovan anförda

tillstyrker finansutskottet, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 35). Motion Fi23 (fp) yrkande 12

avstyrks.

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 793 miljoner

kronor. Regeringen föreslår att anslaget

36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling

vkas med 5 miljoner kronor för att utöka

möjligheterna att upphandla kollektiv

persontrafik. Finansiering sker genom att

anslaget 36:1 Vägverket: Administration

minskas med motsvarande belopp.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 42 i denna del).

36:16 Järnvägsstyrelsen (nytt anslag)

Vårpropositionen

Regeringen har nyligen överlämnat

propositionen Järnvägslag (prop.

2003/04:123). Förslaget innebär bl.a. att

en sektorsspecifik lag om järnvägar ska

ge klarare regler för att bedriva

verksamhet inom järnvägssektorn och

åstadkomma en tydlig och ändamålsenlig

järnvägsstruktur. Regeringens avsikt är

att en ny myndighet, Järnvägsstyrelsen,

ska inrättas för att handlägga uppgifter

enligt den nya järnvägslagen.

Den nya myndigheten föreslås ta över de

uppgifter som i dag utförs av Järnvägs

inspektionen och Tågtrafikledningen inom

Banverket och dessa enheter kommer därmed

att upphöra. Till detta kommer ett antal

nya uppgifter som rör bl.a.

marknadsövervakning och registerföring.

Regeringen planerar att inrätta den nya

myndigheten den 1 juli 2004 då den nya

lagstiftningen beräknas träda i kraft.

Regeringen anser därför att ett anslag

för den nya myndigheten bör föras upp.

För innevarande år bedöms medelsbehovet

vara 20 miljoner kronor. Finansiering

sker genom att anslaget 36:3 Banverket:

Administration minskas med 5 miljoner

kronor och anslaget 36:4 Banverket:

Banhållning och sektorsuppgifter minskas

med 15 miljoner kronor. Minskningen av

anslagen motsvaras till stor del av att

uppgifter som utförs av Banverket

överförs till den nya myndigheten.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 42 i denna del).

Låneram för fyra SJ-bolag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den under 2004 får besluta

om låneramar i Riksgäldskontoret för

Euromaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen

AB och AB Swedcarrier för 2005 och 2006

som sammanlagt uppgår till högst 2,3

miljarder kronor. Därmed tillstyrks

punkt 36 i propositionen. Förslaget i

motionen avstyrks.

Jämför reservation 20 (m, fp, kd, c).

Vårpropositionen

Huvuddelen av Statens järnvägars

verksamhet bolagiserades vid årsskiftet

2000/01. De nya SJ-bolagen har sedan 2001

låneramar i Riksgäldskontoret. För SJ AB

finns en låneram på 2 miljarder kronor

för perioden 2004-2007. För de övriga

bolagen, dvs. Euromaint AB, Green Cargo

AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier finns

en samlad låneram på 6 550 miljoner

kronor för 2004. Inriktningen är

emellertid att bolagen ska finansiera sig

på den öppna kreditmarknaden. Jernhusen

AB och Green Cargo AB gör också detta

till större delen.

Regeringen framhåller att en fortsatt

finansiering på den öppna kreditmarknaden

förutsätter att bolagen ännu några år har

kvar en lånemöjlighet i Riksgäldskontoret

som vid behov kan utnyttjas. För att

stabilitet ska skapas i finansierings

förutsättningarna behöver redan nu beslut

tas om låneramar för 2005 och 2006.

Tidsförhållandena gör det enligt

regeringens uppfattning inte praktiskt

möjligt att behandla denna fråga i

budgetpropositionen för 2005. Regeringen

anser därför att Euromaint, Green Cargo,

Jernhusen och Swedcarrier behöver till

försäkras en samlad låneram på 2,3

miljarder kronor för 2005 och 2006.

Enligt förslaget bör det ankomma på

regeringen att inom denna ram besluta om

låneutrymme för de olika bolagen.

Motionen

Kristdemokraterna anser i motion Fi27 att

de statliga bolag som agerar på en

konkurrensutsatt marknad också ska finna

sin finansiering på den öppna

kreditmarknaden. Motionärerna påpekar att

de fyra SJ-bolagen vid utgången av 2003

endast hade lån i Riksgäldskontoret på

sammanlagt 1,25 miljarder kronor.

Samtidigt har SJ AB hittills utnyttjat 0

kr av den låneram på 2 miljarder kronor

som regeringen ansåg nödvändig för att

garantera bolagets fortlevnad. Utifrån

denna bakgrund uppfattar motionärerna att

SJ-bolagen kan finna finansiering på den

öppna kreditmarknaden. Låneramarna i

Riksgäldskontoret utgör i så fall enbart

en säkerhet som kan bidra till att pressa

bolagens kreditkostnader på ett sätt som

snedvrider konkurrensen. Därför bör

förslaget avslås (yrkande 5 i denna del).

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag och

avstyrker förslaget i motionen.

Företrädarna för Kristdemokraterna

biträder i en avvikande mening sitt

partis förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill erinra om att enligt

20 § budgetlagen fastställer riksdagen

årligen låneramar i Riksgäldskontoret för

finansiering av statlig verksamhet. Detta

sker normalt genom ett förslag i

budgetpropositionen för det kommande

året. Regeringens förslag om låneram för

de fyra SJ-bolagen avser emellertid de

två nästkommande åren.

Finansutskottet noterar att regeringen

förklarar att detta förslag tas upp på

tilläggsbudgeten för innevarande år

eftersom tidsförhållandena inte gör det

praktiskt möjligt att behandla denna

fråga i budgetpropositionen för 2005.

Enligt ytterligare information som

finansutskottet erhållit från

Regeringskansliet beror detta på

särskilda planeringsförutsättningar som

gäller i detta ärende. Förhandlingarna

avseende lån till dessa bolag börjar

nämligen redan i höst, vilket innebär att

riksdagens beslut baserat på förslag i

budgetpropositionen för 2005 skulle komma

för sent för att säkra en god

förhandlingsposition för staten.

Finansutskottet delar vidare

regeringens uppfattning att en fortsatt

finansiering av de fyra SJ-bolagen på den

öppna kreditmarknaden förutsätter att

bolagen ännu några år har kvar en

lånemöjlighet i Riksgäldskontoret som vid

behov kan utnyttjas. Som framgår av

propositionen är inriktningen att bolagen

ska kunna finansieras på den öppna

kreditmarknaden. Jernhusen AB och Green

Cargo AB gör detta redan i dag till

större delen. Den föreslagna förlängda

lånemöjligheten skapar enligt

finansutskottets bedömning sådan

stabilitet i SJ-bolagens

finansieringsförutsättningar att de

marknadsmässiga avkastningskraven för

dessa bolag kan upprätthållas.

Mot denna bakgrund tillstyrker

finansutskottet, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 36). Motion Fi27 (kd) yrkande 5 i

denna del avstyrks.

Avveckling av VTI Utveckling AB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om avveckling av VTI Utveckling

AB. Därmed tillstyrks punkt 37 i

propositionen.

Vårpropositionen

VTI Utveckling AB bildades efter ett

riksdagsbeslut 1983. Statens väg- och

trafikforskningsinstitut (VTI) förvaltar

bolagets aktier. Enligt bolagsordningen

ska bolaget bedriva försäljning av

forskningsprodukter inom väg- och

trafikområdet och annan därmed förenlig

verksamhet. Bolagets största verksamhet

har varit seminarie- och

konferensverksamhet. Försäljning av

forskningsprodukter inom väg- och

trafikområdet har varit av mindre

omfattning.

Mot bakgrund av att det finns ett

begränsat behov av bolaget anser

regeringen att det bör avvecklas.

Transportforum och andra konferenser och

seminarier arrangeras numera av VTI.

Någon försäljningsverksamhet av

forskningsprodukter förekommer inte.

Slutreglering av kvarvarande fordringar

och skulder i bolaget pågår. Regeringen

aviserar att om ett överskott kvarstår

när avvecklingen av bolaget är klar

kommer det att föras till inkomsttitel

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet tillstyrker i sitt

yttrande (TU4y) regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

trafikutskottet, propositionens förslag

(punkt 37).

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

och samfinansierad forskning

(bemyndigande)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att den bemyndigas att under

2004 för det under utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med

anslutande näringar uppförda

ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för

miljö, areella näringar och samhälls

byggande: Forskning och samfinansierad

forskning ingå ekonomiska förpliktelser

i samband med planering, upphandling

och genomförande av forskningsprojekt

som inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 220 miljoner

kronor under 2005, högst 150 miljoner

kronor under 2006, högst 95 miljoner

kronor under 2007 och högst 45 miljoner

kronor under 2008. Därmed tillstyrks

punkt 38 i propositionen.

Vårpropositionen

Regeringen har för detta ändamål ett

bemyndigande att ingå ekonomiska

förpliktelser på högst 300 miljoner

kronor för 2005-2007. Den tidigare

tidsbegränsade satsningen på forskning om

ekologisk produktion gäller fr.o.m. 2004

utan tidsbegränsning. Regeringen aviserar

att ett nytt ramavtal om den

samfinansierade forskningen kommer att

slutas för den kommande fyraårsperioden.

Detta medför att ett större

bemyndigandebelopp behövs och att

etaganden kan göras för något längre tid.

Regeringen föreslår därför att den

bemyndigas att under 2004 för ramanslaget

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande: Forskning

och samfinansierad forskning ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

planering, upphandling och genomförande

av forskningsprojekt som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför utgifter

på högst 220 miljoner kronor under 2005,

högst 150 miljoner kronor under 2006,

högst 95 miljoner kronor under 2007 och

högst 45 miljoner kronor under 2008.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 38).

45:1 Främjande av rennäringen m.m.

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 37 miljoner

kronor. Från anslaget finansieras bl.a.

pristillägg för renkött. Pristillägget

halverades i slutet av 2003 som följd av

prisökningar under perioden 1993-2002.

Priserna sjönk dock av flera skäl

drastiskt i november förra året.

Regeringen anser att pristillägget på

renkött nu åter bör höjas till tidigare

nivå. För att göra det möjligt att höja

pristillägget föreslår regeringen att

anslaget 45:1 Främjande av rennäringen

m.m. ökas med 10 miljoner kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Avgiftsintäkter från pass för

sällskapsdjur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag angående avgiftsintäkter från

pass för sällskapsdjur som Statens

jordbruksverk tillhandahåller. Därmed

tillstyrks punkt 39 i propositionen.

Vårpropositionen

Enligt Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj

2003 om djurhälsovillkor som ska

tillämpas vid transporter av

sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och

om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG

(EUT L 146, 13.6.2003, s. 1, Celex

32003R0998) ska sällskapsdjur åtföljas av

ett pass vid transporter mellan EU-

länder. Av passen ska bl.a. djurens

identitet och utförda vaccinationer

framgå. Jordbruksverket kommer att

tillhandahålla passen, vilka därefter

kommer att utfärdas av veterinärer

förordnade av Jordbruksverket.

Förordningen ska börja tillämpas den 3

juli 2004.

Regeringen framhåller att

Jordbruksverkets hantering av pass för

sällskapsdjur kommer att utgöra en egen

och klart avgränsad verksamhet. Kostnader

för hanteringen bör enligt regeringens

uppfattning helt täckas av avgifterna för

passen. Avgifterna utgör

offentligrättsliga avgifter. Regeringen

föreslår att den får besluta om

dispositionen av avgiftsintäkterna från

pass för sällskapsdjur som Statens

jordbruksverk tillhandahåller.

Verksamheten kommer att vara efter

frågestyrd och med en nettoredovisning

ges enligt regeringens mening möjlighet

att anpassa verksamheten till de

skiftande förutsättningarna över tiden.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker

i sitt yttrande (MJU4y) regeringens

förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker, i likhet med

miljö- och jordbruksutskottet,

propositionens förslag (punkt 39).

Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:8 Patentbesvärsrätten

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 15,2 miljoner

kronor. Regeringen anser att anslaget

38:3 Patentbesvärsrätten behöver ökas med

en miljon kronor för att Pa

tentbesvärsrätten även i fortsättningen

ska kunna bedriva en effektiv verksamhet.

Finansiering föreslås ske genom att

anslaget 38:3 Institutet för till

växtpolitiska studier:

Förvaltningskostnader minskas med

motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

40:1 Marknadsdomstolen

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 8,9 miljoner kro

nor. Regeringen anser att anslaget 40:1

Marknadsdomstolen behöver ökas med en

miljon kronor för att Marknadsdomstolen

ska ha möjlighet att handlägga ett

omfattande kartellmål. Finansiering

föreslås ske genom att anslaget 38:2

Näringslivsutveckling m.m. minskas med

motsvarande belopp.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

40:3 Allmänna reklamationsnämnden

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 23,1 miljoner

kronor. Regeringen anser att Allmänna

reklamationsnämnden behöver tillföras

ökade resurser för att nämnden ska kunna

handlägga nya typer av

försäkringsärenden. Därför föreslår

regeringen att anslaget 40:3 Allmänna

reklamationsnämnden ökas med 1,1 miljoner

kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker

propositionens förslag (punkt 42 i denna

del).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

kommuner

Lag om ändring i lagen (1995:1514) om

generellt statsbidrag till kommuner och

landsting

48:1 Generellt statsbidrag till kommuner

och landsting

Vårpropositionen

I statsbudgeten för 2004 finns för detta

ändamål ett ramanslag på 44,1 miljarder

kronor.

Inkomståret 2003 ökade kommunernas

skatteintäkter på grund av övergången

från skattefri folkpension och

pensionstillskott till skattepliktig

garantipension. En motsvarande förändring

gjordes även för förtidspensioner som

omvandlades till sjukersättningar.

Dessutom medförde tredje steget i

skattereformen samt omvandlingen av

skattereduktionen för låg- och medel

inkomsttagare till ett högre grundavdrag

förändrade skatteintäkter för kommunerna.

I budgetpropositionen för 2003 gjordes

en preliminär reglering av det generella

statsbidraget till kommuner och landsting

för att neutralisera effekterna på det

kommunala skatteunderlaget med anledning

av pensionsreformen, höjda grundavdrag

etc. Denna reglering innebar att det

generella bidraget till kommuner och

landsting minskades med 5 370 miljoner

kronor. På uppdrag av Finansdepartementet

och kommunförbunden har Statistiska

centralbyrån (SCB) gjort en noggrann

beräkning av effekterna av

regeländringarna. Enligt denna beräkning

ökar pensionsomläggningen kommunernas

skatteintäkter med 14,2 miljarder kronor

medan det högre grundavdraget minskar

intäkterna med 7,5 miljarder kronor. I

budgetpropositionen för 2003 reglerades

pensionsomläggningen preliminärt med 12,2

miljarder kronor och grundavdraget med

6,8 miljarder kronor. SCB:s beräkningar

medför således att ytterligare 1,3

miljarder kronor ska regleras med

kommunsektorn fr.o.m. 2003.

Denna slutreglering medför en minskning

av anslaget med 1,3 miljarder kronor

årligen fr.o.m. 2003. Under 2003 gjordes

ingen slutlig reglering, varför

slutregleringen 2004 enligt regeringens

mening bör avse såväl 2003 som 2004.

Regleringen föreslås därför ske nu genom

att anslaget 48:1 Generellt statsbidrag

till kommuner och landsting minskas med

2,6 miljarder kronor. Regleringsbeloppet

fördelas med 1 755 miljoner kronor för

kommunerna och 845 miljoner kronor för

landstingen.

Med anledning av denna slutliga

reglering måste Skatteverket fatta ett

nytt beslut angående statsbidragets

storlek för bidragsåret 2004. Regeringen

föreslår därför att en bestämmelse tas in

i lagen (1995:1514) om generellt

statsbidrag till kommuner och landsting

om att Skatteverket ska fatta ett nytt

beslut om statsbidragets storlek om

anslaget för statsbidraget ändras.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i

motion Fi28 att det är olyckligt att

kommunerna får sina

verksamhetsförutsättningar ändrade under

löpande budgetår när såväl utgifter som

inkomster är fastlagda. För enskilda

kommuner kan detta komma att medföra

underskott i årets verksamhet. Någon

lagändring som medger ändrade bidrag

under löpande budgetår bör därför enligt

motionärerna inte ske (yrkande 2).

Folkpartiet liberalerna anser i motion

Fi23 att det inte finns någon anledning

att ha synpunkter på grunderna för

nedräkningen av statsbidragen till

kommuner och landsting.

Finansieringsprincipen ska enligt

motionärerna gälla. Man framhåller

emellertid att kommuner och landsting

ställs i ett än mer bekymmersamt läge när

det generella statsbidraget mitt under

pågående verksamhetsår minskas med 2,6

miljarder kronor. Så kraftiga minskningar

under pågående verksamhetsår skapar

orimliga planeringsförutsättningar för

kommuner och landsting. Det riskerar att

skapa krav på besparingar som går ut över

de kommunala kärnverksamheterna, vilket

kan kullkasta de kraftiga insatser som

under föregående år gjordes inom den

kommunala sektorn för att vända långåriga

underskott till varaktiga överskott.

Motionärerna anser att riksdagen därför

bör avstyrka förslaget till att

retroaktivt minska det generella

statsbidraget till kommuner och landsting

med 2,6 miljarder kronor inklusive

förslaget till lagändring (yrkande 9).

Kristdemokraterna motsätter sig i

motion Fi27 sänkningen av statsbidragen

till kommuner och landsting med 2,6

miljarder kronor (yrkande 7 i denna del).

Dessa resurser behövs enligt motionärerna

för att säkra de välfärdsåtaganden som

den offentliga sektorn gjort bl.a. genom

att personalen i de offentliga

verksamheterna behålls och utökas, vilket

i sin tur sänker arbetslösheten.

Samtidigt ser man på kort sikt stort

behov av kvalitetshöjande åtgärder inom

psykiatrin. Motionärerna anser därför att

resurserna för att förbättra den

psykiatriska vården bör förstärkas genom

att öka det generella statsbidraget till

kommuner och landsting med 300 miljoner

kronor.

Centerpartiet avvisar i motion Fi25

neddragningen av generella statsbidrag

till kommuner och landsting (yrkande 5 i

denna del). Motionärerna bedömer att

förslaget kommer att resultera i kraftiga

nedskärningar i kommunsektorn och ökade

kostnader för arbetslöshet. Samtidigt

framhåller man att liknande beslut

undanröjer för kommuner och landsting

möjligheten att planera efter givna

förutsättningar inför ett verksamhetsår.

Därför förordar motionärerna att

riksdagen avslår förslaget till

lagändring (yrkande 6).

Skrivelse från Svenska Kommunförbundet

och Landstingsförbundet

Med anledning av regeringens förslag har

Svenska kommunförbundet och

Landstingsförbundet överlämnat en

skrivelse till finansutskottet (Dnr

069-3596-0304 samt SK 2004/0995 och Lf

0647/04). I skrivelsen framhålls att den

föreslagna regleringen inom generella

statsbidrag till kommuner och landsting

inte baseras på någon överenskommelse med

Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet, vilket är brukligt

vid tillämpningar av

finansieringsprincipen. Från förbundens

sida har en utgångspunkt i

överläggningarna med Finansdepartementet

i stället varit att en eventuell

justering av regleringen skulle gälla

fr.o.m. inkomståret 2004 och att den

skulle gälla 2005 års statsbidrag.

Förbunden bedömer samtidigt att det

underlag som legat till grund för

beräkning av de föreslagna

regleringsbeloppen behöver kompletteras

innan regleringen kan beslutas. Det är

främst två förhållanden som behöver

klaras ut. Det första gäller varför SCB:s

beräkning av skatter och inkomster före

och efter de genomförda reformerna visar

så stor skillnad avseende förändringen i

pensionsinkomster. Det andra avser

skillnaden i utveckling av

ålderspensioner mellan SCB:s beräkningar

och Riksförsäkringsverkets statistik över

utbetalda pensioner. Med hänsyn till de

oklarheter som i dagsläget finns kring de

gjorda beräkningarna är förbundens

slutsats att dessa inte kan ligga till

grund för en reglering.

Vidare tar förbunden upp regleringens

effekter på kommunernas och landstingens

ekonomi och anför följande:

Oavsett det berättigade i regleringen

är vi mycket starkt kritiska mot att

den föreslås bli genomförd under

löpande budgetår. Det skulle påtagligt

ändra de ekonomiska förutsättningarna

för kommuner och landsting. Dessa har

små möjligheter att anpassa ekonomin

under resterande del av året för att

kunna klara balanskravet. Regleringen

motsvarar en höjning av den

genomsnittliga kommunala

utdebiteringen med drygt 20 öre. Till

bilden hör att prognosen på

skatteintäkterna 2004 reviderats ned.

Med den föreslagna regleringen

förvärras ett redan besvärligt

ekonomiskt läge ytterligare. Det

saknas enligt vår mening hållbara

motiv för att vidta en sådan

extraordinär åtgärd som därtill kräver

en lagändring för att kunna

genomföras.

Enligt vår mening bör en eventuell

slutreglering avvakta till dess att

det föreligger ett säkrare underlag

att basera den på. Vi avvisar bestämt

att regleringen sker på 2004 års

statsbidrag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet vill erinra om att

generella statsbidrag till kommuner och

landsting enligt finansieringsprincipen

ska justeras så att alla reformer blir

neutrala för kommunsektorn. Reglerna för

tillämpningen av finansieringsprincipen

förtydligas i kompletteringspropositionen

1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7, s.

33-34). Där framgår t.ex. att principen

enbart omfattar statligt beslutade

åtgärder som tar direkt sikte på

kommunala verksamheter, att regleringen

enbart ska göras för direkta ekonomiska

effekter och att alla propositioner som

påverkar kommunsektorns verksamhet och

ekonomi ska innehålla en bedömning av de

kommunalekonomiska konsekvenserna och

huruvida finansieringsprincipen är

tillämplig. Finansieringsprincipen

omfattar inte statliga åtgärder som inte

tar direkt sikte på, men ändå får direkta

ekonomiska effekter på kommunsektorn.

Sådana effekter ska däremot beaktas när

en bedömning görs av statsbidragets

storlek.

Utskottet kan konstatera att

regleringen av det generella

statsbidraget till kommuner och landsting

för att neutralisera effekterna på det

kommunala skatteunderlaget med anledning

av pensionsreformen sker i enlighet med

finansieringsprincipen. Regleringen är av

teknisk karaktär eftersom de ökade

skatteintäkter som kommunerna och

landstingen får med anledning av det

reformerade pensionssystemet,

avskaffandet av det särskilda

grundavdraget samt höjd garantipension

regleras genom att statsbidraget sänks i

motsvarande grad. Samtidigt ökas

statsbidraget med belopp som motsvarar

minskade kommunala skatteintäkter till

följd av höjda grundavdrag till låg- och

medelinkomsttagare samt pensionärer i

samband med skattereformens tredje steg.

Detta gäller även den föreslagna

slutregleringen. Därmed blir

pensionsreformens effekt på kommunala

finanser neutral.

Beräkningen av slutregleringens belopp

har genomförts av SCB på ett gemensamt

uppdrag av Finansdepartementet samt

Svenska Kommun-förbundet och

Landstingsförbundet. Enligt information

som utskottet inhämtat från

Regeringskansliet har förbunden under

arbetets gång inte riktat någon kritik

angående SCB som en oberoende part i

denna uppgift. Även valet av basår för

beräkningen följer av ett gemensamt

beslut. Det regleringsbelopp som nu

föreslås i propositionen är således

förenlig med de av parterna överenskomna

utgångspunkterna för beräkningsprocessen.

Samtidigt noterar utskottet att

slutregleringsbeloppet på 2,6 miljarder

kronor på inget sätt är exceptionellt.

Det kan jämföras med de tekniska

regleringar mellan staten och

kommunsektorn som görs varje år till

följd av att staten betalar ut

preliminära skatteintäkter till kommuner

och landsting, vilka sedan regleras när

det definitiva utfallet är klart. Denna

reglering har sedan 1993 varierat mellan

+10 miljarder kronor och -6 miljarder

kronor per år.

Utskottet vill i detta sammanhang

understryka att man är väl medveten om

att kommunsektorn till följd av den svaga

arbetsmarknaden och den ogynnsamma

konjunkturutvecklingen under innevarande

år befinner sig i en mycket ansträngd

ekonomisk situation. Det aktuella

förslaget aviserades emellertid av

regeringen redan i budgetpropositionen

för 2004. Enligt vad utskottet erfarit

från Regeringskansliet har regeringen

under en längre tid berett frågan med

förbunden. Mot denna bakgrund bedömer

utskottet att förbunden har haft

möjlighet att i sina

planeringsförutsättningar inför 2004 även

ta hänsyn till den föreslagna

slutregleringen av statsbidraget till

följd av pensionsomläggningen. En

uppskjutning av slutregleringen med

ytterligare ett år skulle däremot utsätta

kommunsektorns ekonomi för hårdare

påfrestning eftersom det ackumulerade

regleringsbeloppet då kommer att bli ännu

högre.

Med hänvisning till det ovan anförda

ställer sig utskottet bakom regeringens

förslag till slutreglering av det

generella statsbidraget till kommuner och

landsting för att neutralisera effekterna

på det kommunala skatteunderlaget med

anledning av pensionsreformen. Utskottet

bifaller därmed även förslaget till

ändring i lagen (1995:1514) om generellt

statsbidrag till kommuner och landsting.

Därmed tillstyrks propositionens förslag

(punkterna 10 och 42 i denna del).

Motionerna Fi28 (m) yrkande 2, Fi23 (fp)

yrkande 9, Fi27 (kd) yrkande 7 i denna

del och Fi25 (c) yrkandena 5 i denna del

och 6 avstyrks.

Finansutskottets sammanställning av

ändrade ramar för utgiftsområden samt

ändrade och nya anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till ändringar i lagar rörande

statligt stöd till politiska partier,

stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen,

assistansersättning och

handikappersättning och vårdbidrag samt

om generellt statsbidrag till kommuner

och landsting. Vidare godkänns att

Riksgäldskontorets betalning av årlig

ränta på kung Karl XIII:s

hemgiftskapital upphör. Förslagen om

ändrade ramar och anslag godkänns.

Vidare föreslår utskottet att ett nytt

ramanslag, Kapitalinsatser i statliga

bolag, om 1 miljon kronor anvisas under

utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen

bemyndigas att överskrida anslaget med

2 miljarder kronor. I den takt som

medel tillförs anslaget från det

särskilda kontot i Riksgäldskontoret

avräknas dessa mot anslaget. Avsikten

är att anslaget inte ska belastas vid

årets slut. Vad utskottet anfört i

denna del bör ges regeringen till

känna.

Därmed tillstyrks punkterna 5-7, 10,

11, 43 och 44 i propositionen. Punkt 42

tillstyrks delvis.

Motionerna avstyrks.

Jämför reservationerna 21 (m), 22

(fp), 23 (kd) och 24 (c).

Vårpropositionen

Regeringens förslag till ändrade anslag

har ovan redovisats per utgiftsområde.

Förslagen innebär att anvisade medel ökar

med 5 081 miljoner kronor netto. De

föreslagna ökningarna av anslagen uppgår

till 7 875 miljoner kronor och de

föreslagna minskningarna uppgår till 2

794 miljoner kronor.

Motionerna

De alternativa förslagen om ändringar på

tilläggsbudget har redovisats i

anslutning till de olika förslagen ovan.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i det föregående

tagit ställning till de föreslagna

anslagsförändringarna samt lagförslagen

med anslagspåverkande effekt. Utskottet

har under rubriken En förbättrad

kapitalstruktur i statliga bolag

föreslagit att ett nytt ramanslag,

Kapitalinsatser i statliga bolag, om 1

miljon kronor anvisas på tilläggsbudget

för 2004 under utgiftsområde 24

Näringsliv. Regeringen bemyndigas att

överskrida anslaget med högst 2 miljarder

kronor. I den takt som medel tillförs

anslaget från det särskilda kontot i

Riksgäldskontoret avräknas dessa mot

anslaget. Avsikten är att anslaget inte

ska belastas vid årets slut.

I övrigt har utskottet ställt sig bakom

regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker således att

riksdagen godkänner regeringens förslag

till ändrade ramar för utgiftsområden,

med undantag för ramen för utgiftsområde

24, där utskottet föreslår att ramen höjs

med 1 miljon kronor utöver regeringens

förslag. Vidare tillstyrker utskottet att

riksdagen anvisar ändrade och nya anslag

i enlighet med regeringens förslag samt

därutöver anvisar 1 miljon kronor till

ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i

statliga bolag.

De alternativa motionsförslagen

avstyrks.

Utskottets förslag innebär att anvisade

medel ökar med 5 082 miljoner kronor

netto. De föreslagna ökningarna av

anslagen uppgår till 7 876 miljoner

kronor och de föreslagna minskningarna

uppgår till 2 794 miljoner kronor.

Mot bakgrund av det ovan anförda

tillstyrker finansutskottet punkterna

5-7, 10, 11, 43 och 44. Punkt 42

tillstyrks delvis.

Motionerna Fi28 (m) yrkandena 2, 12-16,

Fi23 (fp) yrkandena 6 och 9, Fi27 (kd)

yrkande 7, Fi25 (c) yrkandena 5 och 6

samt Fi26 (m) avstyrks.

Utskottets förslag framgår av punkt 35 i

utskottets förslag till riksdagsbeslut

jämte den där efterföljande

specifikationen över ändrade ramar på

utgiftsområden och ändrade och nya

anslag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges

vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Medel från Fonden för den mindre

skeppsfarten, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),

Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson

(c) och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om medel från Fonden för den mindre

skeppsfarten och avslår regeringens

förslag rörande denna fond. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi19 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

yrkande 1 och 2003/04:Fi17 av Olle

Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1 samt

bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi19

av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2

och 2003/04:Fi18 av Lena Ek m.fl. (c) och

avslår proposition 2003/04:128.

Ställningstagande

Vi anser att förslaget i propositionen

bör avslås. Det är inte rimligt att

pengar tas från Fonden för den mindre

skeppsfarten. De statliga medel som

ursprungligen omvandlades till fonden är

redan inlevererade till staten genom

beslut från 1998.

Man kan vidare ifrågasätta djupet i

beslutsunderlaget. Det är oklart om behov

av de aktuella medlen inte finns inom

fonden eller om förefintliga behov ska

täckas genom att statens upplåning blir

större än den annars skulle ha varit.

Regeringen bör återkomma med en översyn

av det fortsatta behovet av och

verksamheten inom fonden.

Hanteringen av statliga bolags kapital

så att utdelningar/intäkter redovisas mot

bidrag/underskott innebär att det sker en

otillbörlig krympning av den

bruttoredovisning som vi anser ska vara

huvudlinjen i redovisningen av statens

verksamhet.

Vårt ställningstagande ska också ses

mot bakgrund av vår skeptiska inställning

till regeringens hantering av frågan om

det särskilda kontot i Riksgäldskontoret

för insatser i statligt hel- eller

delägda bolag.

Därmed tillstyrks motionsförslagen om

avslag på regeringens förslag i

motionerna Fi19 (fp) yrkande 1 och Fi17

(kd) yrkande 1 medan motionerna Fi19 (fp)

yrkande 2 och Fi18 (c) tillstyrks delvis.

Propositionen avstyrks.

2. En förbättrad kapitalstruktur i

statliga bolag, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),

Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson

(c) och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om en förbättrad kapitalstruktur i

statliga bolag och avslår regeringens

förslag om godkännande av vad regeringen

förordar om en förbättrad kapitalstruktur

i statliga bolag. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2003/04:Fi28 av

Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 10,

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 13 samt 2003/04:Fi27 av Mats

Odell m.fl. (kd) yrkande 5 i denna del,

bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi17

av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 2 och

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 6 samt avslår proposition

2003/04:100 punkt 40.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå

regeringens förslag om förbättrad

kapitalstruktur. En grundläggande

invändning är att förslaget står i strid

med budgetlagen och är konstitutionellt

tvivelaktigt.

En annan invändning gäller användandet

av bemyndigande på finansmaktens område.

En viktig motivering för budgetlagen var

att den ersatte en uppsjö av

bemyndiganden som riksdagen givit

regeringen. Bemyndigandena var av den

omfattningen att det var svårt att få en

önskvärd överblick, och det förelåg risk

för att det kunde uppstå oklarhet om vad

riksdagen hade beslutat. Det fanns behov

av reglering på finansmaktens område som

låg mellan regeringsformens och

riksdagsordningens generella regler och

de detaljerade och oöverblickbara

bemyndigandena. Vid sidan om

bemyndigandena fanns dessutom en rikt

utvecklad praxis som det sågs behov av

att kodifiera. Förslaget i

vårpropositionen om förbättrad

kapitalstruktur tillhör den typ av

bemyndiganden som riksdagen avsåg att

undvika genom införandet av budgetlagen.

Vi vill vidare betona den betydelse som

principerna om bruttoredovisning och

fullständig budgetproposition har för att

riksdagen ska kunna utöva sin

grundlagsreglerade finansmakt.

Regeringsförslaget innebär ett

kringgående av budgetlagens krav på

bruttoredovisning och utgör därmed ett

flagrant brott mot budgetlagens

bestämmelser.

Den modell som regeringen införde 2003

riskerar att få en permanent karaktär

eftersom det även i framtiden kommer att

finnas behov av att göra förändringar i

kapitalstrukturen i statliga företag.

Ordningen bör vara att alla medel från

statliga hel- och delägda bolag och

användningen av dessa ska passera

statsbudgetens inkomst- respektive

utgiftssida i enlighet med budgetlagens

krav på bruttoredovisning. Därmed

underställs besluten om i vilken

utsträckning medel bör tillföras bolagen

riksdagen för prövning.

Nu vill regeringen höja ramen för de

medel som ska få avsättas på det

speciella kontot i Riksbanken genom att

knyta en kredit till kontot. Det argument

som anförs är behovet av snabbhet. Den

sakliga innebörden är att regeringen vill

utöka ramen från 3 till 5 miljarder

kronor. I än högre grad vill regeringen

tydligen agera utanför den normala

budgetprocessen. Av samma skäl som vi

ursprungligen motsatte oss införandet av

detta konto motsätter vi oss starkt dess

utbyggnad.

Den lösning som utskottets majoritet

fört fram under beredningen av förslaget

innebär inte att vår kritik förändras.

Den felaktiga ordningen med

nettoredovisning upprätthålls med

utskottsmajoritetens förslag. Även det

förslaget bör således avslås.

Därmed tillstyrks motionsförslagen om

avslag på regeringens förslag i Fi28 (m)

yrkande 10, Fi23 (fp) yrkande 13 samt

Fi27 (kd) yrkande 5 i denna del, medan

motionerna Fi17 (kd) yrkande 2 och Fi27

(kd) yrkande 6 tillstyrks delvis.

Propositionens förslag avstyrks.

3. Lag om ändring i lagen (2000:1335) om

kreditering på skattekonto av stöd

till kommuner för anläggande av

telenät, punkt 3 (m)

av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)

och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring av lagen (2000:1335) om

kreditering på skattekonto av stöd till

kommuner för anläggande av telenät.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkande 1, bifaller delvis motion

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 7 och avslår proposition

2003/04:100 punkt 8.

Ställningstagande

Vi anser att utbyggnaden av lokala

telenät bör klaras av marknadens aktörer,

utan statlig regleringspolitik eller

bidrag. Moderata samlingspartiet har

tidigare motsatt sig stödet till

kommunerna för anläggande av telenät. Vi

ser nu ingen anledning till att förlänga

detta stöd. Därför avstyrker vi

regeringens förslag om en förlängning av

stödet. Därmed tillstyrks motion Fi28 (m)

yrkande 1, medan motion Fi23 (fp) yrkande

7 tillstyrks delvis och propositionens

förslag avstyrks.

4. Lag om ändring i lagen (2000:1335) om

kreditering på skattekonto av stöd

till kommuner för anläggande av

telenät, punkt 3 (fp)

av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar

Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

lag om ändring av lagen (2000:1335) om

kreditering på skattekonto av stöd till

kommuner för anläggande av telenät.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) yrkande 7, bifaller delvis motion

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkande 1 och avslår proposition

2003/04:100 punkt 8.

Ställningstagande

Vi anser att utbyggnaden av lokala

telenät bör klaras av marknadens aktörer,

utan statlig regleringspolitik eller

bidrag. Folkpartiet liberalerna motsätter

sig stödet till kommunerna för anläggande

av telenät eftersom denna typ av stöd är

onödig. Därför finns det enligt vår

mening ingen anledning att acceptera den

föreslagna förlängningen. Vi förordar

således att regeringens förslag till en

förlängning av stödet avslås. Därmed

tillstyrks motion Fi23 (fp) yrkande 7,

medan motion Fi28 (m) yrkande 1

tillstyrks delvis och propositionens

förslag avstyrks.

5. Lag om ändring i lagen (2000:1380) om

skattereduktion för utgifter för vissa

anslutningar för tele- och

datakommunikation, punkt 4 (fp)

av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar

Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om skattereduktion för anslutningar för

tele- och datakommunikation och avslår

regeringens förslag till lag om ändring

av lagen (2000:1380) om skattereduktion

för utgifter för vissa anslutningar för

tele- och datakommunikation. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi23 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 9.

Ställningstagande

Enligt vår mening visar det låga

utnyttjandet av det statliga stödet för

utbyggnad av bredbandsinfrastruktur

tydligt att regeringens politik inom

området har misslyckats. Utbyggnaden

borde i stället ske på marknadsmässiga

villkor, utan statlig regleringspolitik

eller bidrag. Vi anser inte att staten

bör ge skattereduktion för utgifter för

vissa anslutningar för tele- och

datakommunikation. Vi förordar således

att regeringens förslag till en

förlängning av skattereduktionen avslås.

Därmed tillstyrks motion Fi23 (fp)

yrkande 8, medan propositionens förslag

avstyrks.

6. Tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting 2005, punkt 5

(m, fp, kd, c)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),

Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson

(c) och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om

ett tillfälligt sysselsättningsstöd till

kommuner och landsting för 2005. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkande 11, 2003/04:Fi27 av Mats Odell

m.fl. (kd) yrkande 4 samt 2003/04:Fi25 av

Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 7 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 41.

Ställningstagande

Vi förordar ett långsiktigt perspektiv i

arbetsmarknadspolitiken med en strategi

för att få arbetsmarknaden i harmoni med

framtiden. Ett nytt tillfälligt

sysselsättningsstöd till kommuner och

landsting 2005 fokuserar däremot på att

kortsiktigt mildra effekterna av

försämrad situation på arbetsmarknaden

bl.a. till följd av den av regeringen

föreslagna neddragningen av medel inom

ramen för generellt statsbidrag till

kommuner och landsting.

Vi har vid tidigare tillfällen motsatt

oss införandet och förlängningarna av det

tillfälliga sysselsättningsstödet till

kommunerna eftersom denna typ av stöd

till kommuner enligt vår mening inte

genererar varaktiga jobb. Vi vidhåller

vår uppfattning att det vare sig är

tillfälliga stöd till kommuner eller AMS-

åtgärder som ger ökad sysselsättning.

Samtidigt ställer vi oss tveksamma till

om frågan angående stödets

konkurrensneutralitet kan anses vara löst

när de privata företag som redan bedriver

verksamhet på området fortfarande inte

får någon del av stödet, medan alla

kommunala enheter får det. Det kan

dessutom ifrågasättas om stödets

konstruktion baserad på uppskattningen

att lönekostnaderna bara utgör hälften av

kostnaderna i köpt verksamhet är riktig.

Mot denna bakgrund avvisar vi

regeringens förslag. Därmed tillstyrker

vi motionerna Fi28 (m) yrkande 11, Fi27

(kd) yrkande 4 samt Fi25 (c) yrkande 7

och avstyrker propositionens förslag i

punkt 41.

7. Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling (bemyndigande),

punkt 11 (m)

av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)

och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om Försvarsmaktens

beställningsbemyndigande och avslår

regeringens förslag att regeringen

bemyndigas att under 2004 för det under

utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap

mot sårbarhet uppförda ramanslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om beställningar

av materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför

utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter

2004. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkande 3 och avslår proposition

2003/04:100 punkt 16 samt motion

2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson m.fl.

(c) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att förslaget på tilläggsbudget

att minska Försvarsmaktens bemyndigande

för materielanskaffning föregriper

Försvarsberedningens arbete och därmed

det kommande försvarsbeslutet.

Besparingar förbereds redan nu genom att

begränsa beställningsbemyndigandet under

anslag 6:2 med 4 miljarder kronor 2004,

samtidigt som regeringen därtill lägger

en utgiftsbegränsning inom anslaget på ca

1 miljard kronor för innevarande år.

Detta är enligt vår mening oacceptabelt

eftersom neddragningarna sker under en

känslig övergångsperiod från det

mobiliserande till det insatsberedda

försvaret och ger fel signaler till

Försvarsmakten. I stället för att

underlätta och stödja fördröjer

regeringen förändringen genom det

minskade bemyndigandet och

utgiftsbegränsningarna för 2004.

Vi bedömer att det inte är riktigt att

nu förändra förutsättningarna för

försvaret. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Något

bemyndigande till regeringen att minska

Försvarsmaktens materielbeställningar bör

därför inte lämnas. Motion Fi28 (m)

yrkande 3 tillstyrks således, medan

förslagen i propositionen respektive i

motion Fi29 (c) yrkandena 1 och 2

avstyrks.

8. Materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling (bemyndigande),

punkt 11 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen bemyndigar regeringen att under

2004 för det under utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

uppförda ramanslaget 6:2 Materiel,

anläggningar samt forskning och

teknikutveckling besluta om beställningar

av materiel, anläggningar samt forskning

och teknikutveckling som inklusive

tidigare gjorda beställningar medför

utgifter på högst 68 500 000 000 kr efter

2004 och tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om den framtida bemyndiganderamen för

samma ändamål. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson

m.fl. (c) yrkandena 1 och 2, bifaller

delvis proposition 2003/04:100 punkt 16

och avslår motion 2003/04:Fi28 av Mikael

Odenberg m.fl. (m) yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet gjorde i samband med det

senaste försvarsbeslutet en

överenskommelse med regeringen om

innehållet i beslutet och inriktningen

under perioden fram till nästa

försvarsbeslut. Jag anser att ingångna

uppgörelser ska fullföljas för att skapa

arbetsro för försvaret att genomföra de

politiska besluten och för att lägga en

god grund för det fortsatta

omställningsarbetet.

Mot denna bakgrund är jag mycket

kritisk till den föreslagna förändringen

av bemyndiganderamen för försvarets

materielanskaffning. Enligt min bedömning

behöver det dock inte förändra

inriktningen i försvarsbeslutet under

innevarande år. En permanent sänkning av

bemyndiganderamen skulle däremot enligt

min mening ställa till kännbara problem

för försvarsmakten.

Jag anser att vårt framtida försvar

måste bygga på en hög kompetensnivå,

byggd på forskning och utveckling.

Bemyndiganderamen måste således ha en

sådan omfattning att det finns utrymme

för beställningar som gynnar

kompetensuppbyggnad och

materielutveckling. Möjligheten för

svenska beställningar är i detta

sammanhang avgörande för vår möjlighet

att medverka i internationell utveckling

av försvarsmateriel och därigenom hålla

nere kostnaderna för svensk del. Därför

måste bemyndiganderamen redan i 2005 års

budget räknas upp och fastställas till

att åter omfatta denna typ av

framtidssatsningar.

Samtidigt är det angeläget att liknande

korrigeringar i beslutade förutsättningar

för genomförandet av gällande

försvarsbeslut inte inträffar igen. Jag

anser att regeringen därför bör avstå

från att föreslå förändrade

förutsättningar för det innevarande

försvarsbeslutet utan att göra mycket

noggranna överväganden.

Vad jag anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det

innebär att jag tillstyrker motion Fi29

(c) yrkandena 1 och 2, delvis tillstyrker

propositionens förslag i punkt 16 samt

avstyrker motion Fi28 (m) yrkande 3.

9. Höjd ersättning för det särskilda

anställningsstödet, punkt 13 (m, fp)

av Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),

Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)

och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om

godkännande av vad regeringen förordar om

det särskilda anställningsstödet. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi28 av

Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 4 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 18.

Ställningstagande

Vi har tidigare motsatt oss det särskilda

anställningsstödets konstruktion med

kreditering av skattekonton. Följaktligen

avvisar vi förslaget om höjt tak, från

750 kr till 1 000 kr per dag, inom detta

stöd. Därmed tillstyrker vi motion Fi28

(m) yrkande 4 och avstyrker

propositionens förslag.

10. Bidrag till bostadsinvesteringar som

främjar ekologisk hållbarhet

(anlagsvillkor), punkt 18 (m, fp)

av Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),

Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)

och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om tillsättningen av en byggsamordnare

och avslår den av regeringen föreslagna

användningen av det under utgiftsområde

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning

och byggande uppförda ramanslaget 31:10

Bidrag till bostadsinvesteringar som

främjar ekologisk hållbarhet. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi28 av

Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 5 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 23.

Ställningstagande

Byggkommissionen har konstaterat att

byggandet i Sverige lider av höga priser,

låg konkurrens och dålig kvalitet. Därför

föreslår regeringen en tillsättning av en

temporär byggsamordnare med uppgift att

samordna ett program för utveckling och

utvärdering av byggsektorn.

Vi anser att konkurrensbevakning är en

myndighetsuppgift medan andra

förändringar bör ske på företagsnivå. En

gemensam byggsamordnare riskerar enligt

vår mening att minska såväl statens som

företagens ansvar inom byggområdet.

Samtidigt vill vi erinra om att Sverige i

förhållande till många andra länder inom

EU har betydligt lägre byggkostnader per

kvadratmeter. Däremot är de skatter som

belastar såväl inkomster som boende i

vårt land högre än i övriga EU-länder,

vilket gör att boendet i Sverige blir

dyrt. Det är därför vår uppfattning att

byggsamordnaren inte bör tillsättas.

Vad vi anfört om tillsättningen av en

byggsamordnare bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Detta

innebär att motion Fi28 (m) yrkande 5

tillstyrks och propositionens förslag i

punkt 23 avstyrks.

11. Bidrag till installation av hissar

(riktlinjer), punkt 20 (m, fp, kd)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),

Gunnar Nordmark (fp) och Lars Elinderson

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om behovet av långsiktig bostadspolitik

och avslår regeringens förslag om

riktlinjer för bidrag till installation

av hissar. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2003/04:Fi28 av Mikael

Odenberg m.fl. (m) yrkande 6 och

2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd)

yrkande 1 i denna del och avslår

proposition 2003/04:100 punkt 25.

Ställningstagande

I tilläggsbudgeten för 2004 utvidgar

regeringen den kortsiktiga

bidragsorienterade bostadspolitik som

försatt bostadsbyggandet i en allvarlig

kris. Vi motsätter oss dessa åtgärder som

bidrar till att minska den långsiktighet

och förutsägbarhet som alla aktörer inom

bygg- och bostadssektorn efterfrågar.

Vi anser att det i stället krävs

betydande insatser i bostadsbeståndet för

att möta dels den demografiska

utvecklingen, med en allt äldre

befolkning som också med försämrad

rörlighet vill bo kvar i sina bostäder,

dels det stora underhållsbehovet hos

bostadshus byggda under miljonprogrammet.

Boverket har konstaterat att ett

särskilt stöd till hissinstallation

kräver en period om fem till sex år för

att vara verkningsfullt. Trots detta

lägger regeringen fram förslag om ett

tillfälligt bidrag till installation av

hissar. Genom ett sådant bidrag, som

räcker till ca 100 hissar, spär

regeringen enligt vår mening enbart på

osäkerheten om de framtida villkoren för

finansiering av bostadsinvesteringar.

Detta kommer att leda till att väsentliga

åtgärder skjuts på framtiden i avvaktan

på mer gynnsamma bidrag.

Att planera för och finansiera

underhåll och ombyggnad av bostäderna

måste vara fastighetsägarens ansvar, men

staten behöver se till att rimliga

förutsättningar finns för detta

ansvarstagande. Ett långsiktigt

ägaransvar skulle underlättas av att

statens bostadspolitik blev just

långsiktig, i stället för - som i dag

tillfällig och oförutsägbar.

Vi vill understryka att ekonomiskt

sunda bostadsbolag och

bostadsrättsföreningar är nödvändiga för

att dessa omfattande åtgärder ska komma

till stånd. En avgörande fråga för staten

måste därför vara att åstadkomma en

rimligare beskattning och ett

hyressättningssystem som skapar

incitament för fastighetsägare att

investera i underhålls- och

ombyggnadsåtgärder.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det

innebär att vi tillstyrker motionerna

Fi28 (m) yrkande 6 samt Fi27 (kd) yrkande

1 i denna del och avstyrker

propositionens förslag i punkt 25.

12. Bidrag till installation av hissar

(bemyndigande), punkt 21 (m, fp, kd)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),

Gunnar Nordmark (fp) och Lars Elinderson

(m).

Under förutsättning av bifall till

reservation 11.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att

regeringen bemyndigas att under 2004 för

det under utgiftsområde 18 Samhälls

planering, bostadsförsörjning och

byggande uppförda nya ramanslaget 31:14

Bidrag till installation av hissar

besluta om bidrag som medför utgifter på

högst 29 000 000 kr efter 2004. Därmed

bifaller riksdagen motionerna

2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

yrkande 7 och 2003/04:Fi27 av Mats Odell

m.fl. (kd) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 26.

Ställningstagande

Vi har i en särskild reservation

redovisat vårt ställningstagande mot

regeringens förslag till riktlinjer för

bidrag till installation av hissar. I

konsekvens med detta motsätter vi oss

också förslaget om bemyndigande för

regeringen att besluta om bidrag för

samma ändamål som medför utgifter på

högst 29 miljoner kronor efter 2004.

Därmed tillstyrker vi motionerna Fi28 (m)

yrkande 7 samt Fi27 (kd) yrkande 1 i

denna del och avstyrker propositionens

förslag i punkt 26.

13. Investeringsstimulans till ombyggnad

av vissa utrymmen till

bostadslägenheter, punkt 22 (m, fp)

av Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),

Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)

och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

riktlinjer för investeringsstimulans till

ombyggnad av vissa utrymmen till

bostadslägenheter. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Fi28 av Mikael

Odenberg m.fl. (m) yrkande 8, bifaller

delvis motion 2003/04:Fi27 av Mats Odell

m.fl. (kd) yrkande 2 och avslår

proposition 2003/04:100 punkt 27.

Ställningstagande

Vi har tidigare motsatt oss införandet av

investeringsstimulansen för byggande av

mindre hyresbostäder och studentbostäder.

Följaktligen anser vi att riksdagen bör

avslå regeringens förslag att utvidga

detta stöd till att även omfatta

nybyggnad av vindsutrymmen och lokaler

till bostäder i hus som huvudsakligen

omfattar bostäder. Därmed tillstyrker vi

motion Fi28 (m) yrkande 8, tillstyrker

delvis motion Fi27 (kd) yrkande 2 och

avstyrker propositionens förslag i punkt

27.

14. Investeringsstimulans till ombyggnad

av vissa utrymmen till

bostadslägenheter, punkt 22 (kd)

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om investeringsstimulanser för

byggsektorn och avslår regeringens

förslag till riktlinjer för investerings

stimulans till ombyggnad av vissa utrym

men till bostadslägenheter. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av

Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2, bifaller

delvis motion 2003/04:Fi28 av Mikael

Odenberg m.fl. (m) yrkande 8 och avslår

proposition 2003/04:100 punkt 27.

Ställningstagande

Jag har i en särskild reservation

angående regeringens förslag till

riktlinjer för bidrag till installation

av hissar redovisat Kristdemokraternas

syn på behovet av en långsiktig

bostadspolitik. Utifrån samma

utgångspunkter anser jag att regeringens

förslag att utöka investeringsstimulansen

för byggande av mindre bostäder till att

omfatta även vindsutrymmen bör avslås.

Samtidigt vill jag erinra om att

Kristdemokraterna vid upprepade

tillfällen har föreslagit att denna

tillfälliga investeringsstimulans, som

ensidigt riktas till de minsta och

enklaste hyresrätterna, bör ersättas av

en byggmomssänkning som riktar sig mot

alla nyproducerade bostäder i

flerbostadshus, oavsett storlek och

upplåtelseform. I avvaktan på att

regeringen inom EU verkat för att

möjliggöra en sådan sänkt byggmoms, bör

skattesänkningen på byggandet enligt min

mening lösas genom att fastighetsägaren

efter deklaration erhåller en

skattereduktion som motsvarar hälften av

den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av

byggkostnaden.

Vad jag anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Det

innebär att jag tillstyrker motion Fi27

(kd) yrkande 2, delvis tillstyrker motion

Fi28 (m) yrkande 8 och avstyrker

propositionens förslag i punkt 27.

15. Åtgärder för biologisk mångfald

(bemyndigande), punkt 24 (kd)

av Mats Odell (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under

punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att

regeringen bemyndigas att under 2004 för

det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård uppförda ramanslaget 34:3

Åtgärder för biologisk mångfald ingå

ekonomiska förpliktelser i samband med

förvärv av eller intrångsersättning i ur

naturvårdssynpunkt värdefulla naturom

råden som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

520 000 000 kr under 2005. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av

Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 29.

Ställningstagande

Kristdemokraterna förordar en långsammare

takt och ett ökat inslag av frivilliga

skogvårdsavtal i arbetet med att bevara

nyckelbiotoper i skogsmark. Därigenom

anser jag att det av regeringen

föreslagna bemyndigandet för 2005 under

anslag 34:3 Åtgärder för biologisk

mångfald bör avslås. Därmed tillstyrker

jag motion Fi27 (kd) yrkande 3 och avslår

propositionens förslag i punkt 29.

16. Stöd till klimatinvesteringar

(bemyndigande), punkt 26 (m)

av Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m)

och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att

regeringen bemyndigas att under 2004 för

det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård uppförda ramanslaget 34:13

Stöd till klimatinvesteringar ingå ekonom

iska förpliktelser i samband med beslut

om stöd till klimatinvesteringar som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 713 000 000 kr

under 2005-2009. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Fi28 av Mikael

Odenberg m.fl. (m) yrkande 9, bifaller

delvis motion 2003/04:Fi23 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 31.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet har tidigare

motsatt sig de subventioner som kallas

stöd till klimatinvesteringar. Vi har

dock godtagit att gjorda löften inom

ramen för detta stöd infrias. Däremot

anser vi inte att några nya bidrag ska

beviljas och att något högre bemyndigande

för detta ändamål därför inte behövs.

Därmed tillstyrks motion Fi28 (m) yrkande

9, motion Fi23 (fp) yrkande 10 tillstyrks

delvis, medan propositionens förslag

avstyrks.

17. Stöd till klimatinvesteringar

(bemyndigande), punkt 26 (fp)

av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar

Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag att

regeringen bemyndigas att under 2004 för

det under utgiftsområde 20 Allmän miljö-

och naturvård uppförda ramanslaget 34:13

Stöd till klimatinvesteringar ingå ekonom

iska förpliktelser i samband med beslut

om stöd till klimatinvesteringar som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 713 000 000 kr

under 2005-2009. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Fi23 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10,

bifaller delvis motion 2003/04:Fi28 av

Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 9 och

avslår proposition 2003/04:100 punkt 31.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna motsätter sig

stödet till klimatinvesteringar eftersom

denna typ av stöd snarare gynnar de

kommuner som är bra på ansökningar än har

positiva miljöeffekter. Det finns ingen

anledning att acceptera regeringens

förslag om att utöka möjligheterna att

ingå ytterligare förpliktelser för detta

slags stöd. Därför bör förslaget om

utökat bemyndigande för stöd till

klimatinvesteringar avslås. Därmed

tillstyrks motion Fi23 (fp) yrkande 10

och motion Fi28 (m) yrkande 9 tillstyrks

delvis, medan propositionens förslag

avstyrks.

18. Väghållning och statsbidrag

(låneram), punkt 28 (fp)

av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar

Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om

godkännande att regeringen under 2004 får

besluta om en låneram i Riksgäldskontoret

om högst 8 500 000 000 kr för de

prioriterade vägprojekten E6 delen

Rabbaldshede-Hogdal, E20 delen Tolle

red-Alingsås samt genom Alingsås, Rv40

delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen

Haga-Ljungarum, Rv45 delen

Angeredsbron-Älvängen, Rv44 delen

Båberg-Väneryr samt Rv49 Skara-Varnhem.

Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg (fp)

yrkande 11 och avslår proposition

2003/04:100 punkt 33.

Ställningstagande

Enligt vad vi inhämtat är det regeringens

avsikt att inte utnyttja den föreslagna

låneramen i Riksgäldskontoret för vissa

vägprojekt under vare sig 2004, 2005

eller 2006 på ett sätt som avspeglar sig

i redovisningen av lånebehovet. Något

omedelbart behov av låneramen föreligger

således inte. I stället synes detta vara

ytterligare ett av regeringens försök att

undgå den normala budgetprocessen.

Mot denna bakgrund motsätter vi oss

regeringens förslag och anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen

när ett riktigt behov av

investeringsmedel föreligger. Därmed

tillstyrker vi motion Fi23 (fp) yrkande

11 och avstyrker propositionens förslag.

19. Banverket: Banhållning och

sektorsuppgifter (låneram), punkt 30

(fp)

av Karin Pilsäter (fp) och Gunnar

Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om

godkännande att regeringen under 2004 får

besluta om en låneram i Riksgäldskontoret

om högst 17 000 000 000 kr för de

prioriterade järnvägsprojekten

Hallsberg-Degerön, Mjölby-Motala,

Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt

i Stockholmsregionen. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Fi23 av Lars

Leijonborg (fp) yrkande 12 och avslår

proposition 2003/04:100 punkt 35.

Ställningstagande

Enligt vad vi inhämtat gäller för

regeringens förslag om låneram i

Riksgäldskontoret för vissa

järnvägsprojekt samma förhållande som vi

framhåller i reservation 18 angående

förslaget om låneram för vissa

vägprojekt. Mot denna bakgrund motsätter

vi oss regeringens förslag och anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen

när ett riktigt behov av

investeringsmedel föreligger. Därmed

tillstyrker vi motion Fi23 (fp) yrkande

12 och avstyrker propositionens förslag.

20. Låneram för fyra SJ-bolag, punkt 31

(m, fp, kd, c)

av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),

Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m),

Gunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson

(c) och Lars Elinderson (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under

punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad som anförs i reservationen

om låneramar i Riksgäldskontoret för

statliga bolag och avslår regeringens

förslag om godkännande att regeringen

under 2004 får besluta om låneramar i

Riksgäldskontoret för Euromaint AB, Green

Cargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier

för 2005 och 2006 som sammanlagt uppgår

till högst 2 300 000 000 kr. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av

Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 5 i denna

del och avslår proposition 2003/04:100

punkt 36.

Ställningstagande

För de lån som Riksgäldskontoret ställer

ut inom de beslutade låneramarna för

statliga företag finns inget regelverk

med krav på riskbaserade avgifter. Detta

innebär att ett lån från

Riksgäldskontoret ges till kostnader som

understiger de belopp som låntagarna

skulle behöva betala på den öppna

marknaden. Nu vill regeringen utfärda

sådana låneramar utan föregående

kreditprövning åt fyra bolag som agerar

på en konkurrensutsatt marknad. Genom ett

sådant förfarande förbigår regeringen

enligt vår mening den s.k.

marknadsinvesterarprincipen, vilken

ligger till grund för att avgöra vad som

utgör statsstöd enligt EU:s regelverk.

Vi anser att de statliga bolag som

agerar på en konkurrensutsatt marknad

också ska finna sin finansiering på den

öppna kreditmarknaden. Så verkar också

vara fallet med de fyra SJ-bolagen

eftersom dessa vid utgången av 2003

endast hade lån om sammanlagt 1 250