Bet. 2003/04:FIU25

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU25

Nya rösträttsregler i ECB-rådet (prop. 2003/04:52)

Sammanfattning

Den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet att ändra artikel 10.2 i

stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken

(ECB). Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs i ECB-rådet

- ECB:s högsta beslutande organ. Motivet till de nya reglerna är bl.a.

att bibehålla beslutseffektiviteten i ECB-rådet när EU och valutaunionen

utökas med nya medlemsländer. Ändringen ska träda i kraft när samtliga

medlemsstater i Europeiska unionen ratificerat den i enlighet med sina

respektive konstitutionella bestämmelser. Ratificering bör ske senast den

31 mars 2004.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen godkänner de

nya rösträttsreglerna i ECB-rådet. En motion som väckts med anledning av

propositionen avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Nya rösträttsregler i ECB-rådet

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:52 och avslår motion 2003/04:Fi15.

Reservation (v, mp)

Stockholm den 9 mars 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),

Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia

Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m),

Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),

Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Olle Sandahl

(kd) och Siv Holma (v).

Redogörelse för ärendet

Den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet enhälligt att ändra artikel

10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska

centralbanken (ECB). Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande införs

i ECB-rådet - ECB:s högsta beslutande organ. Beslutet stämmer överens med

det förslag till nya rösträttsregler som tidigare lämnats av ECB-rådet

till Europeiska rådet. Ändringen ska träda i kraft när samtliga medlemsstater

i Europeiska unionen ratificerat den i enlighet med sina respektive

konstitutionella bestämmelser. Ratificering bör ske senast den 31 mars 2004.

I proposition 2003/04:52 föreslår regeringen att riksdagen godkänner

Europeiska rådets beslut om ändring i stadgan för Europeiska

centralbankssystemet

och Europeiska centralbanken. Efter riksdagens godkännande avser regeringen

att ratificera beslutet. Med anledning av propositionen har en motion

väckts. I motionen yrkas avslag på propositionen.

Utskottets överväganden

Nya rösträttsregler i ECB-rådet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot förslaget om nya rösträttsregler i

ECB-rådet. Utskottet tillstyrker propositionens förslag samt avstyrker

motionen.

Jämför reservation (v, mp).

Beslutsstrukturen i Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken (ECB) har följande övergripande beslutsorgan:

ECB-rådet. Rådet består av medlemmarna i direktionen samt centralbankscheferna

i de medlemsländer som infört euron. Alla deltagare i rådet har en röst

vardera, vilket innebär att det i dagsläget finns 18 röster i rådet. Rådets

huvuduppgift är utforma och besluta om penningpolitiken i euroområdet.

Direktionen. Direktionen består av ordförande, vice ordförande samt fyra

andra medlemmar. Medlemmarna i direktionen utses av Europeiska rådet på

stats- eller regeringschefsnivå. Direktionens huvuduppgift är att genomföra

den penningpolitik som ECB-rådet beslutat samt utfärda anvisningar till

de nationella centralbankerna.

ECB:s allmänna råd. Allmänna rådet består av ordförande och vice ordförande

i direktionen samt centralbankscheferna i samtliga medlemsländer i EU.

Allmänna rådet är ett beslutsorgan som endast existerar så länge det finns

medlemsländer som inte infört euron. Rådets uppgifter är av mer administrativ

karaktär.

Propositionens förslag

Vid sitt möte den 21 mars 2003 beslutade Europeiska rådet enhälligt att

ändra artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och

Europeiska centralbanken. Beslutet betyder att ett nytt rösträttsförfarande

införs i ECB-rådet. Beslutet stämmer överens med det förslag till nya

rösträttsregler som tidigare lämnats av ECB-rådet till Europeiska rådet.

Motivet till de nya reglerna är bl.a. att bibehålla beslutseffektiviteten

i ECB-rådet när EU och valutaunionen utökas med nya medlemsländer.

Principerna för de nya rösträttsreglerna

De nya rösträttsreglerna bygger på följande principer:

Antalet röstande i ECB-rådet ska ej överstiga 21 röster. De sex medlemmarna

i direktionen ska ha permanent rätt att rösta. Därmed återstår 15 röster

som fördelas mellan centralbankscheferna i de medlemsländer som infört

euron.

De 15 rösterna fördelas genom att medlemsländerna placeras i olika grupper

och att varje grupp tilldelas ett visst antal röster. Inom varje grupp

roterar sedan rösterna mellan centralbankscheferna och rösträtten ska

tidsmässigt fördelas lika mellan centralbankscheferna.

Indelningen i grupper görs utifrån en rangordning av medlemsländerna.

Rangordningen bestäms i sin tur av en indikator som består av två olika

faktorer. Den första faktorn utgörs av det enskilda medlemslandets andel

av valutaunionens totala BNP till marknadspris. Denna faktor har vikten

5/6 i indikatorn. Den andra faktorn, med vikten 1/6, utgörs av medlemslandets

andel av valutaunionens sammanlagda balansräkning för de monetära instituten.

Denna faktor ska spegla storleken på medlemslandets finansiella sektor

i relation till hela valutaunionens finansiella sektor.

Alla medlemmar av ECB-rådet ska ha rätt att delta och yttra sig vid rådets

möten, även om de för tillfället inte har rösträtt.

Röstfördelning när fler än 15 medlemsländer infört euron

De nya rösträttsreglerna och det nya rotationssystemet ska införas först

när 16 medlemsländer infört euron. När detta sker delas centralbankscheferna

in i två grupper som ska dela på de 15 rösterna. Grupperna formeras på

följande sätt:

Grupp ett ska bestå av centralbankscheferna i de fem största medlemsländerna

enligt den ovan beskrivna rangordningen. Centralbankscheferna i denna

grupp får dela på fyra röster.

Grupp två ska bestå av resterande medlemsländer som tillsammans får dela

på 11 röster.

Denna grupp- och röstindelning gäller tills fler än 21 länder infört euron.

Röstfördelning när fler än 21 medlemsländer infört euron

När 22 medlemsländer infört euron ska centralbankscheferna delas i tre

grupper. Dessa grupper formeras på följande sätt:

Grupp ett ska bestå av centralbankscheferna i de fem största medlemsländerna

enligt rangordningen. Denna grupp får dela på fyra röster.

Grupp två ska bestå av hälften av det totala antalet centralbankschefer

i ECB-rådet, avrundat uppåt. Denna hälft hämtas från de länder som i

rangordningen följer på de fem som ingår i grupp ett. Gruppen får dela på

8 röster.

Grupp tre ska bestå av återstående medlemsländer som tillsammans får dela

på 3 röster.

Tillämpningsföreskrifter

I Europeiska rådets beslut framgår att rösträttsfrekvensen i den första

gruppen av centralbankschefer inte ska vara lägre än frekvensen i den

andra gruppen. För att undvika att så blir fallet kan ECB-rådet besluta

om tillämpningsföreskrifter om att senarelägga införandet av det nya

rösträttsförfarandet. Tillämpningsföreskrifterna ska antas med två

tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter i ECB-rådet.

Ikraftträdande

De nya rösträttsreglerna ska träda i kraft innan de nya länderna blir

medlemmar i EU den 1 maj 2004. Därför bör varje medlemsland ratificera

Europeiska rådets beslut senast den 31 mars 2004.

Motionen

I motion Fi15 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att förslaget till nytt

rösträttsförfarande innebär en ytterligare koncentration av makt till de

stora medlemsländerna i EMU. De stora länderna får genom förslaget rösta

betydligt oftare i ECB-rådet än de mindre länderna. Detta är, enligt

motionärerna, en utveckling som sker i hela EU-arbetet. Sverige är ett

litet land i EU och bör därför motarbeta alla förslag, inklusive det nu

aktuella, som resulterar i ett mindre inflytande för små länder. Motionärerna

underkänner också regeringens argument att förslaget bör godkännas eftersom

alla länder fortfarande kommer att ha yttrande- och närvarorätt i ECB-rådet.

Detta eftersom rösträttsreglerna blir som mest viktiga när ledamöterna

i rådet inte kan komma överens och frågorna går till omröstning. Enligt

motionärerna bör propositionen avslås i sin helhet.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att ECB-rådet kan fatta beslut på

ett effektivt sätt även när antalet medlemsländer som infört euron ökar.

Utskottet har därför inget att erinra mot det förslag till nya rösträttsregler

i ECB-rådet som beslutats av Europeiska rådet och som återges i propositionen.

Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag samt avstyrker

förslaget i motion Fi15 (mp).

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservation.

Nya rösträttsregler i ECB-rådet (v, mp)

av Yvonne Ruwaida (mp) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om nya rösträttsregler i ECB-rådet. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2003/04:Fi15 och avslår proposition 2003/04:52.

Ställningstagande

Vi anser att förslaget till nytt rösträttsförfarande i ECB-rådet bidrar

till ytterligare koncentration av makten till de stora länderna i EMU.

Genom förslaget får t.ex. Tyskland och Frankrike rösta betydligt oftare

i ECB-rådet än de mindre länderna. Därmed ökar deras makt över penningpolitiken

i EMU-området.

Enligt vår mening är förslaget ännu ett bevis på den maktförskjutning som

nu sker i hela EU. I egenskap av en litet EU-land bör därför Sverige

motarbeta alla förslag, inklusive det nu aktuella rösträttsförslaget, som

resulterar i ett mindre inflytande för små länder.

Enligt propositionen röstar man sällan i ECB-rådet utan besluten tas genom

att rådet resonerar sig fram till ett ställningstagande. Ett viktigt

argument för regeringen att godkänna de nya rösträttsreglerna är därför

att reglerna ger alla EMU-länder rätt att närvara och yttra sig vid rådets

möten, även om de för tillfället inte har rösträtt. Enligt vår mening är

detta ett märkligt argument. Det är när länderna inte är överens och

frågorna går till omröstning som reglerna för vilka länder som får rösta

blir viktiga och avgörande.

Vi anser att förslaget till nya rösträttsregler i ECB-rådet inte bör

genomföras, även om rösträttsreglerna i dagsläget inte direkt berör Sverige

eftersom svenska folket i höstas sade ett rungande nej till ett svenskt

EMU-medlemskap.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

vi anfört om förslaget till nya rösträttsregler i ECB-rådet. Vi tillstyrker

därmed delvis motion Fi15 och avstyrker förslaget i propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:52 Ratificering av ändring i stadgan för Europeiska

centralbankssystemet och Europeiska centralbanken:

Riksdagen godkänner beslutet av den 21 mars 2003 av Europeiska rådet på

stats- eller regeringschefsnivå om ändring av artikel 10.2 i stadgan för

Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Följdmotion

2003/04:Fi15 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen avslår proposition 2003/04:52 om ratificering av ändring i

stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Bilaga 2

Europeiska rådets beslut