Bet. 2003/04:FIU26

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU26

Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag(prop. 2003/04:109)

Sammanfattning

Regeringen föreslår i proposition 2003/04:109 Förstärkt

skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag att flertalet

av styrelseledamöterna i icke-vinstutdelande försäkringsak-

tiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag varken ska vara

anställda eller styrelseledamöter i något bolag inom samma

företagsgrupp. Åtgärderna ska stärka styrelsens oberoende i

förhållande till ledande befattningshavare i försäkringsbola-

gen.

Regeringen föreslår också att försäkringstagarrepresentan-

tens roll i bolagets styrelse renodlas. Detta sker genom att

kravet på sådan representant begränsas till icke-

vinstutdelande försäkringsaktiebolag samt genom att möjlig-

heten för Finansinspektionen att utse en representant avskaf-

fas.

Försäkringstagarnas ställning i icke-vinstutdelande försäk-

ringsbolag förstärks dessutom genom att regeringen föreslår

att styrelsen och bolagsstämman ska ha en rättslig skyldighet

att se till att de försäkringstagare som bidrar med riskkapital

inte tillfogas otillbörliga nackdelar till andra intressegruppers

fördel.

Vidare föreslår regeringen att försäkringsbolagen ska ge in-

formation om placeringsriktlinjer för samtliga tillgångar och

ta fram riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Slutligen

föreslås att Finansinspektionen får skärpta sanktionsmöjlig-

heter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Utskottet behandlar i betänkandet två motioner som har

väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag med vissa förtydli-

ganden av motiveringarna och avstyrker de två motionerna.

I betänkandet finns tre reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ökat oberoende för styrelseledamöter

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1

§ första stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:109 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi21.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Försäkringsrepresentanter

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i försäkrings-rörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 1

§ andra stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:109 i denna del.

3. Utvidgade jävsregler

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 12

§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:109 i

denna del.

4. Associationsrättsliga generalklausuler

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 15

§ och 9 kap. 19 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:109 i denna del.

5. Riktlinjer för intressekonflikter

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i försäkringsrörelselagen (1982:713) såvitt avser 8 kap. 8

§ och 7 kap. 30 §. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:109 i denna del.

6. Utvidgade placeringsriktlinjer

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del.

7. Nya sanktionsmöjligheter

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del

och avslår motion 2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (c)

8. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter

Riksdagen bifaller proposition 2003/04:109 i denna del.

9. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), i

den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet före-

slagit ovan,

2. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell råd-

givning till konsumenter,

3. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i för-

månsrättslagen (1970:979), med den ändringen att ingres-

sen erhåller följande lydelse. Härigenom föreskrivs i fråga

om förmånsrättslagen (1970:979)

dels att 3 a och 9 §§ i stället för dess lydelse enligt lagen

(2003:1224) om ändring i nämnda lag skall ha följande

lydelse,

dels att rubriken närmast före 4 § skall sättas närmast före

3 a §.

4. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen

(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar

för kreditinstitut och värdepappersbolag.

10. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande

Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi20 yrkande 3.

Reservation 3 (c)

Stockholm den 18 maj 2004

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Ös-

terberg (s), Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin

Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats

Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar Axén (m), Bo Bern-

hardsson (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta

Gille (s), Yvonne Ruwaida (mp), Tommy Ternemar (s), Gun-

nar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson (c).

2003/04

FiU26

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringsta-

gare i livförsäkringsbolag föreslår regeringen att riksdagen

antar regeringens förslag till bl.a. lag om ändring i försäk-

ringsrörelselagen. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och

lagförslagen i bilaga 2.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen.

Bakgrund

Den senaste stora översynen av regelverket för försäkrings-

verksamhet gjordes i samband med försäkringsrörelserefor-

men (prop. 1998/99:87). Förslagen innebar en modernisering

av rörelsereglerna och en renodling av tillsynen.

Tiden efter reformen har präglats av en kraftig börsned-

gång som drabbat försäkringsbolagen hårt. Den senaste tidens

dramatiska utveckling har visat vissa allvarliga brister i

främst det associationsrättsliga regelverket för försäkringsfö-

retag. Det finns därför enligt regeringen behov av en fortsatt

översyn av reglerna.

I syfte att ytterligare modernisera regelverket, stärka för-

säkringstagarnas ställning och återställa förtroendet för liv-

försäkringsmarknaden har regeringen därför påbörjat ett upp-

följningsarbete som bedrivs utifrån både ett långt och ett kort

perspektiv. Denna proposition är en del av de åtgärder som

regeringen avser att vidta i ett kortare perspektiv.

Regeringen vill med förslagen i propositionen skapa bättre

insyn och inflytande för spararna, undanröja intressekonflik-

ter i samband med livbolagens styrning och tydligt hålla isär

försäkringstagarnas och aktieägarnas intressen.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Skrivelser m.m.

Sveriges Försäkringsförbund har inkommit med flera skrivel-

ser och tagit upp vissa frågor. Frågorna behandlas i betän-

kandet under respektive avsnitt.

Under beredning av ärendet har företrädare för Försäkrings-

förbundet, Folksam, AMF, Länsförsäkringar m.fl. träffat re-

presentanter för partierna i finansutskottet.

Utskottets överväganden

Inledning

I slutet av 2002 och i början av 2003 ifrågasattes om inte vis-

sa affärstransaktioner i icke-vinstutdelande livförsäkringsbo-

lag i realiteten innebar ett kringgående av vinstutdelningsför-

budet i försäkringsrörelselagen.

Det konstaterades att dessa spekulationer kunde ha sin

grund i bristfällig information från bolagen till försäkringsta-

garna. Det efterlystes förbättringar när det gäller informa-

tionskrav kring bl.a. riktlinjer och målsättning för samt upp-

följning av hur överskottsmedlen hanteras.

Regeringen bedömde det som angeläget att en granskning

av livförsäkringsbolagens verksamhet gjordes och gav Finan-

sinspektionen i uppdrag att utföra en granskning. Inspektio-

nen lämnade i juni 2003 en rapport, Intressekonflikter i liv-

bolagen (2003:2). I rapporten lämnas förslag till åtgärder för

att stärka skyddet för försäkringstagarnas ställning i livbola-

gen.

Olika associationsformer för försäkringsrörelse

Försäkringsrörelse kan bedrivas i försäkringsbolag och för-

säkringsföreningar (understödsföreningar). Försäkringsbolag

kan vara försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkrings-

bolag.

Försäkringsaktiebolag kan vara vinstutdelande bolag eller

icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag.

I ett försäkringsaktiebolag är aktieägarna inte personligen

ansvariga för bolagets åtaganden och förpliktelser. I ett vin-

stutdelande försäkringsaktiebolag svarar aktieägarna för risk-

kapitalet i bolaget. Icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag

kan inte jämställas med aktiebolag i vanlig mening eftersom

det överskott som uppstår i rörelsen ska tillfalla försäkrings-

tagarna.

I ömsesidiga försäkringsbolag är försäkringstagarna både

delägare och fordringsägare i bolaget.

Försäkringsföretagsutredningen

Regeringen har den 16 oktober 2003 tillsatt en utredning,

Försäkringsföretagsutredningen, som ska gå igenom och fö-

reslå förändringar i försäkringslagstiftningen. Huvud-

uppgiften är att lämna förslag till nya regler för icke-

vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäk-

ringsbolag. Förslagen i Finansinspektionens rapport samman-

faller delvis med sådana frågor som omfattas av utredningens

mandat. Inspektionen föreslog att utredningen skulle ta hand

om de frågor som väcktes. Även Lagrådet har framfört att det

förefaller lämpligt att förslag från ovan nämnda utredning

avvaktas och remitteras innan delar av lagrådsremissens för-

slag behandlas i en proposition. Uppdraget ska redovisas se-

nast den 31 augusti 2005. Lagändringar på grundval av för-

slag från utredningen kan sannolikt vara i kraft tidigast om ca

3 år. Regeringen anser därför att det är betydelsefullt att nu

vidta åtgärder som i ett kort perspektiv bidrar till att återupp-

rätta förtroendet för livförsäkringsbolagen. Propositionens

förslag är en del av regeringens arbete för att trygga försäk-

ringstagarnas intressen.

Ökat oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att flertalet av sty-

relseledamöterna i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebo-

lag och i ömsesidiga försäkringsbolag ska vara personer

som varken är anställda i bolaget eller styrelseledamöter i

företag som ingår i samma företagsgrupp. Motionen om

förslag att ytterligare stärka styrelsens oberoende avstyrks

med hänvisning till att frågan i den delen bör utredas av

Försäkringsföretagsutredningen.

Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Regeringen föreslår att flertalet av styrelseledamöterna i ett

icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och i ett ömsesidigt

försäkringsbolag ska vara personer som varken är anställda i

bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som

ingår i samma företagsgrupp som försäkringsbolaget.

Merparten av remissinstanserna ställer sig positiva till för-

slaget och anser att en förändring snabbt bör genomföras.

Sveriges Försäkringsförbund, Svenskt Näringsliv och Fond-

bolagens Förening anser att frågan om oberoende styrelsele-

damöter är principiellt viktig och att den därför i första hand

bör behandlas av Försäkringsföretagsutredningen. Förbundet

anser att regeln i varje fall bör ändras så att den inte hindrar

en styrelsegemenskap mellan ett icke-vinstutdelande moder-

bolag - eller ett ömsesidigt sådant bolag - och ett vinstutde-

lande dotterbolag och att arbetstagarrepresentanter bör un-

dantas från bestämmelsen. Landsorganisationen i Sverige

(LO), med instämmande av Svenskt Näringsliv, anser att den

föreslagna förändringen inte bör genomföras för försäkrings-

bolag som meddelar försäkringar med anknytning till kollek-

tivavtal, eftersom förslaget riskerar att försämra möjligheter-

na att bedriva en effektiv ägarstyrning i dessa bolag.

Regeringen anför att enligt gällande rätt framgår att ett för-

säkringsbolags styrelse ska bestå av minst tre ledamöter. Le-

damöterna ska utses av bolagsstämman med undantag för

försäkringstagarrepresentanter som får utses enligt annan

ordning.

Regeringen har tidigare slagit fast att försäkringsbolag bör

lyda under samma associationsrättsliga regler som allmänna

företag, om inte avvikelser är motiverade med hänsyn till

verksamhetens inriktning, de ömsesidiga bolagens särart,

skyddet för försäkringstagarnas och andra ersättningsberätti-

gades intressen eller hänsyn till EG:s rättsregler (prop.

1998/99:87). Det grundläggande för den associationsrättsliga

regleringen av publika aktiebolag är att det är bolagsstämman

som utser majoriteten av styrelseledamöterna.

Regeringen anser att det är viktigt att styrelsens oberoende

säkerställs gentemot andra styrelser och anställda i ledande

positioner inom företagsgruppen för att den ska kunna fylla

sin funktion som tillsynsorgan. En sådan funktion riskerar att

försvagas om flertalet i styrelsen är anställda i försäkrings-

bolaget eller i företag som ingår i samma företagsgrupp som

försäkringsbolaget. Detta blir särskilt påtagligt i sådana för-

säkringsbolag som saknar ett starkt ägarintresse, dvs. ägare

som har incitament och goda förutsättningar att övervaka

bolagets skötsel eller där det finns en större risk för att intres-

sekonflikter får genomslag på försäkringsbolagets styrning.

Det är således av vikt - både i förtroendehänseende och ur ett

konsumentskyddsperspektiv - att redan nu införa en bestäm-

melse som stärker styrelsens oberoende.

LO och Svenskt Näringsliv anser att förslaget begränsar

möjligheten till att bedriva en effektiv ägarstyrning i bolag.

Regeringen påpekar att förslaget inte ändrar den nuvarande

balansen mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan i dessa

bolag. Regeringen anför vidare att det kan dock - av praktis-

ka skäl - vara önskvärt för ägarna att en majoritet av styrel-

seledamöterna också har andra styrelseuppdrag eller är an-

ställda i företag inom samma företagsgrupp. Oavsett hur det

förhåller sig med detta kan en sådan omständighet inte anses

utgöra tillräckliga skäl för att undanta denna kategori försäk-

ringsbolag från den föreslagna regelns tillämpningsområde.

Försäkringsförbundet har framfört att arbetstagarrepresen-

tanter bör undantas från bestämmelsens tillämpningsområde

för att inte problem med otympligt stora styrelser ska upp-

komma. Regeringen anför att enligt lagen om styrelse-

representation för de privatanställda har de anställda i kon-

cerner med minst 1 000 anställda rätt till tre ledamöter i sty-

relsen. I försäkringskoncerner av denna storlek innebär detta

att, i de fall utöver de anställdas representanter annan anställd

t.ex. verkställande direktören ska ingå i styrelsen, styrelsen

måste bestå av minst nio ledamöter. Det saknas andra skäl än

de rent praktiska för att undanta arbetstagarrepresentanterna

från bestämmelsens tillämpning. En arbetstagarrepresentant

är givetvis inte mer oberoende än andra anställda. Inte heller

på kreditinstitutsområdet undantas arbetstagar-

representanterna från motsvarande bestämmelses tillämpning.

Det saknas således enligt regeringen grund att undanta dessa

styrelseledamöter från regelns tillämpningsområde.

Regeringen anför att förslaget innebär att minst hälften av

styrelseledamöterna i försäkringsbolaget inte får ha andra

uppdrag i företagsgruppen. Med anledning av detta har För-

säkringsförbundet framfört att förslaget hindrar en styrelse-

gemenskap mellan ett icke-vinstutdelande försäkrings-

aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag och ett vinstut-

delande dotterbolag. Regeringen anför att den restriktion som

detta i praktiken innebär begränsas emellertid av att moder-

bolagets styrelse med nödvändighet kommer att bli relativt

stor eftersom arbetstagarrepresentanterna omfattas av be-

stämmelsens tillämpning. De praktiska problemen med re-

gelns tillämpning i detta avseende får således anses vara be-

gränsade.

Motionen

I motion Fi21 av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp),

Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c) anför motionä-

rerna att i alla former av affärsverksamhet finns det en risk att

olika intressen står mot varandra och att konflikter kan på-

verka styrningen av ett företag. Intressekonflikter kan komma

till uttryck i försämrat resultat, felaktig riskexponering och att

en part skor sig på den andres bekostnad.

De senaste årens kraftiga omvärdering av börskurserna har

drabbat försäkringsbolagen och försäkringstagarna hårt. För-

troendet för bolagen har därtill försvagats och ledningar ifrå-

gasatts. Det har väckts misstankar om att transaktionerna i

bolagen varit ett sätt att undgå olika regler i syfte att gynna en

part på andras bekostnad. Mot denna bakgrund har regeringen

ansett det vara angeläget att se över reglerna.

Motionärerna påpekar att Lagrådet har riktat förhållandevis

stark kritik mot förslagen och menar att regeringen borde ha

avvaktat förslag från den utredning som tillsatts. Mot Lagrå-

dets kritik står enligt motionärerna att det är angeläget att

snarast skapa förutsättningar för att snabbt återupprätta för-

troendet för försäkringssektorn. Mot denna bakgrund väl-

komnar de propositionen som innehåller en rad förbättringar.

Motionärerna anser dock att förslagen kan förbättras i syfte

att skapa ännu större tydlighet och minska intressekonflikter-

na.

Motionärerna anför att förslagen innebär att det ökade obe-

roendet för styrelsen inte gäller styrelsens ordförande eller

den verkställande direktören (vd). I det fall regeringen verkli-

gen vill skapa oberoende, öka tydligheten och minska möj-

ligheterna till ifrågasättande av ledningen samt stärka konsu-

mentskyddet förefaller det naturligt att också styrelsens ord-

förande och vd ska vara oberoende. Mot denna bakgrund

föreslår motionärerna att ordförande och vd inte ska vara per-

soner som är anställda eller som sitter i styrelser i företag som

ingår i samma företagsgrupp som försäkringsrörelsen. För-

slaget innebär enligt motionärerna att allmänhetens förtroen-

de för försäkringsbolagen stärks, vilket också gagnar sektorn

som helhet.

Skrivelsen

Försäkringsförbundet påpekar att förslaget om regler för ökat

oberoende för styrelseledamöter i försäkringsbolag är utfor-

mat på ett sätt som försvårar för icke-vinstutdelande försäk-

ringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag att styra

sina vinstutdelande dotterbolag. Förbundet är också kritiskt

till att regeringens förslag omfattar vinstutdelande dotterbo-

lag till försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst och till

ömsesidiga försäkringsbolag. Detta omöjliggör en styrelsei-

dentifikation mellan moderbolaget och dotterbolaget. Försäk-

ringsförbundet anför vidare att det inte kan se skälen för att

arbetstagarrepresentanter ska räknas in i gruppen av oberoen-

de styrelseledamöter. Förslaget kommer att leda till stora sty-

relser och bl.a. ökade kostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser - i likhet med regeringen - att det är viktigt

att styrelsens oberoende säkerställs i icke-vinstutdelande för-

säkringsaktiebolag och i ömsesidiga försäkringsbolag gente-

mot andra styrelser och anställda i ledande positioner inom

företagsgruppen för att den ska kunna fylla sin funktion som

tillsynsorgan. En sådan funktion riskerar annars att försvagas

om flertalet i styrelsen är anställda i försäkringsbolaget eller i

företag som ingår i samma företagsgrupp som försäkrings-

bolaget.

Motionens förslag innebär att regeringens förslag utvidgas

så att även styrelsens ordförande och verkställande direktör

ska vara oberoende och ingå i den krets som inte får vara

anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma

koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Ut-

skottet anser att det finns anledning att överväga om styrel-

sens oberoende eventuellt behöver stärkas på sätt som motio-

närerna föreslår, men utskottet anser dock att frågan i den

delen bör utredas av Försäkringsföretagsutredningen. Med

det anförda avstyrker utskottet motion Fi21 (m, fp, kd, c) och

tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Försäkringstagarrepresentanter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget att kravet på försäkringstagar-

representanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till

icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Utskottet till-

styrker också att kravet på oberoende för sådan styrelsele-

damot utökas så att den inte heller får vara aktieägare, an-

ställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma fö-

retagsgrupp som försäkringsbolaget. Slutligen tillstyrks att

försäkringstagarrepresentant ska utses av försäkringstagar-

na eller någon intressegrupp som har anknytning till dem.

Propositionen

Regeringen föreslår att kravet på försäkringstagarrepresen-

tanter i styrelse i försäkringsbolag begränsas till icke-

vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Oberoendekravet för

sådan styrelseledamot utökas så att den inte heller får vara

aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i

samma företagsgrupp som försäkringsbolaget.

En försäkringstagarrepresentant ska alltid enligt bestäm-

melse i bolagsordningen utses av försäkringstagarna eller

någon intressegrupp som har anknytning till dem.

Regeringen anför att den nuvarande ordningen med försäk-

ringstagarrepresentanter och deras tillsättning kan ifrågasät-

tas. Försäkringstagarrepresentantens huvudsakliga uppgift i

styrelsen är att utöva kontroll över bolagets ledning mot bak-

grund av stämmobeslut, bolagsordningen och andra riktlinjer.

Regeringen anser - för att minska risken för att intresse-

konflikter mellan styrelseledamöter uppstår - att det är lämp-

ligt att reglerna ändras så att de avser endast försäkringsak-

tiebolag där försäkringstagarna svarar för delar av bolagets

riskkapital, dvs. försäkringsaktiebolag som inte får dela ut

vinst. Vidare bör nuvarande regel ändras så att en försäk-

ringstagarrepresentant inte får vara aktieägare, anställd eller

styrelseledamot i företag som ingår i samma företagsgrupp

som försäkringsbolaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att den nuvarande regleringen med försäk-

ringstagarrepresentanter och deras tillsättning kan ifrågasät-

tas. Utskottet anser också - i likhet med regeringen - att det

saknas grund att undanta dessa styrelseledamöter från regelns

tillämpningsområde.

Utskottet anser att i första hand är det önskvärt att

försäkringstagarna själva genom val utser sin representant i

styrelsen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att det i

stället är intresseorganisationer som utser

försäkringstagarrepresentanten. Det kan gälla de bolag som

drivs utan vinstsyfte av arbetsgivar- och/eller

arbetstagarorganisationer. Om ett sådant ägande syftar till att

meddela livförsäkring till organisationernas medlemmar, får

dessa organisationer anses utgöra intressegrupper i enlighet

med lagstiftningen. Denna innehåller således en nödvändig

flexibilitet för att kunna tillämpas på skilda

bolagsförhållanden. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag till ändring i denna del.

Utvidgade jävsregler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en bestämmelse

om ställföreträdarjäv införs för försäkringsbolag.

För icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesi-

diga försäkringsbolag gäller dock inte bestämmelsen om

motparten är ett helägt dotterbolag av annat slag än ett

icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag. Utskottet till-

styrker förslaget också i denna del.

Utskottet tillstyrker vidare att bestämmelsen inte gäller för

vinstutdelande försäkringsaktiebolag om bolagets motpart

är ett företag i samma företagsgrupp.

Utskottet tillstyrker att det införs ett undantag från samtliga

jävsregler för de fall styrelseledamoten eller verkställande

direktören direkt eller indirekt genom en juridisk person

äger samtliga aktier i ett vinstutdelande försäkringsaktie-

bolag.

Propositionen

Regeringen föreslår att en bestämmelse om ställföreträdarjäv

införs för försäkringsbolag. Bestämmelsen innebär att en sty-

relseledamot eller verkställande direktör inte får handlägga

frågor om avtal mellan försäkringsbolaget och en juridisk

person som personen i fråga ensam eller tillsammans med

annan får företräda.

För icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag och ömsesi-

diga försäkringsbolag gäller dock inte bestämmelsen om

motparten är ett helägt dotterbolag av annat slag än ett icke-

vinstutdelande försäkringsaktiebolag.

Bestämmelsen gäller inte heller för vinstutdelande försäk-

ringsaktiebolag om bolagets motpart är ett företag i samma

företagsgrupp.

Ett undantag från samtliga jävsregler införs för de fall sty-

relseledamoten eller verkställande direktören direkt eller indi-

rekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett vin-

stutdelande försäkringsaktiebolag.

Bestämmelsen om bedömningen av styrelsens beslutförhet

utvidgas så att styrelseledamöter som är jäviga anses som inte

närvarande.

Regeringen anför som skäl för att mildra effekten av att fö-

retagsledningen helt eller delvis kan ha ett annat intresse än

associationens medlemmar, kan ledningen åläggas skyl-

digheten att låta beslutsfattandet styras av associationens än-

damål.

I lagen om ekonomiska föreningar gäller jävsbestämmelsen

enbart avtal mellan bolaget och ledamoten samt avtal mellan

bolaget och tredje man om styrelseledamoten i frågan har ett

väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Enligt aktiebolagslagen får däremot en styrelseledamot i ett

aktiebolag aldrig handlägga en fråga om avtal mellan bolaget

och en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam

eller tillsammans med någon annan får företräda. Denna be-

stämmelse om ställföreträdarjäv gäller också verkställande

direktören och särskilda firmatecknare. Bestämmelsen gäller

dock inte om bolagets motpart är ett företag som ingår i

samma koncern eller i företagsgrupp av motsvarande slag.

Vid bedömningen av om styrelsen är beslutför ska styrelsele-

damöter som är jäviga anses som inte närvarande.

Regeringen anser att det är lämpligt att nu utvidga jävsbe-

stämmelsen i försäkringsrörelselagen.

Regeringen anför att om bolaget inte är vinstutdelande fö-

religger en intressekollision mellan ägaren och försäkringsta-

garna. Det allmänna undantaget från jävsbestämmelsen bör

dock inte gälla för fall då styrelseledamoten eller verkställan-

de direktören direkt eller indirekt genom en juridisk person

äger samtliga aktier i ett icke-vinstutdelande försäkringsak-

tiebolag

För vinstutdelande försäkringsaktiebolag är det enligt rege-

ringen av praktiska skäl lämpligt att införa en motsvarande

koncernbegränsningsregel som gäller för allmänna aktiebo-

lag.

Det är enligt regeringen viktigt att säkerställa styrelsens

oberoende även när beslut fattas som gäller avtal med ett an-

nat bolag inom samma företagsgrupp. Ett undantag från re-

geln bör dock göras för avtal mellan icke-vinstutdelande för-

säkringsaktiebolag och dess dotterbolag. Samma resonemang

kring en sådan undantagsregel är även giltigt för de ömsesi-

diga försäkringsbolagen. Eftersom alla vinster i dotterbolaget

ska tillfalla försäkringstagarna i det icke-vinstutdelande för-

säkringsaktiebolaget eller det ömsesidiga försäkringsbolaget

bör bestämmelsen om ställföreträdarjäv inte omfatta avtal

som träffas med ett helägt dotterbolag. Regeln bör dock inte

omfatta sådana dotterbolag som är icke-vinstutdelande för-

säkringsaktiebolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det nu är lämpligt

att utvidga jävsbestämmelsen i försäkringsrörelselagen. Ut-

skottet anser att det är viktigt att säkerställa styrelsens obero-

ende när beslut fattas som gäller avtal med ett annat bolag

inom samma företagsgrupp. Utskottet konstaterar att den ut-

vidgade jävsregeln kompletterar förslaget om oberoende sty-

relseledamöter.

Utskottet konstaterar att om ett dotterbolag inte är helägt

(t.ex. samägt med ett eller flera andra koncernföretag) av det

icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolaget eller det ömsesi-

diga försäkringsbolaget innebär de utvidgade jävsbestämmel-

serna vissa restriktioner. Om en styrelseledamot eller verk-

ställande direktör har uppdrag i båda bolagen får denna inte

handlägga en fråga om avtal mellan bolagen. I ett helägt vin-

stutdelande dotterbolag finns däremot ingen annan intressent

än försäkringstagarna som kan ta del av vinsten; därav un-

dantas sådana dotterbolag från jävsbestämmelsen. Med det

anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Associationsrättsliga generalklausuler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att generalklausu-

lerna förtydligas så att otillbörliga fördelar inte får ges vare

sig till enskilda försäkringstagare eller till andra intressen-

ter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra ersätt-

ningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt

till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausuler-

na kommer därmed att få betydelse för såväl hanteringen

av intressekonflikter mellan olika intressentgrupper som

hanteringen av konflikter mellan försäkringstagare.

Propositionen

Regeringen föreslår att i icke-vinstutdelande försäkringsak-

tiebolag ska försäkringstagare ingå i den personkrets som inte

otillbörligt får gynnas eller förfördelas av styrelse eller bo-

lagsstämma.

Regeringen anför att det är nödvändigt att vissa gränser

sätts för majoritetens bestämmanderätt, eftersom den annars

kan avsiktligt missbruka sin makt till skada för minoriteten.

Det är angeläget att stärka försäkringstagarnas skydd i dessa

bolag. Försäkringstagare som bidrar till det egna kapitalet i

försäkringsaktiebolag bör skyddsmässigt kompenseras för

skälighetsprincipens avskaffande på samma sätt som delägare

i ömsesidiga försäkringsbolag. Grupper som har rätt till del

av ett företags vinst, har normalt möjlighet att bevaka sina

ekonomiska rättigheter genom att medverka i associationens

förvaltning och utöva kontroll över dess angelägenheter. Att

så inte är fallet i icke-vinstutdelande försäkringsaktiebolag,

utöver de rättigheter som ges av försäkringsavtalet och bo-

lagsordningen, stärker enligt regeringen behovet av att för-

säkringstagarna i dessa bolag omfattas av de associations-

rättsliga generalklausulerna.

Regeringen föreslår således att generalklausulerna justeras

så att de ger ett uttryckligt skydd även åt vissa försäkringsta-

gare i icke-vinstutdelande aktiebolag. Förslaget innebär att

generalklausulerna förtydligas så att otillbörliga fördelar inte

får ges vare sig till enskilda försäkringstagare eller till andra

intressenter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra

ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har

rätt till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausu-

lerna kommer därmed att få betydelse för såväl hanteringen

av intressekonflikter mellan olika intressentgrupper som

hanteringen av konflikter mellan försäkringstagare.

Om generalklausulerna utformas på detta sätt kommer de

bl.a. att motverka åtgärder som formellt inte berör aktieägares

och försäkringstagares lika rätt i bolaget men som reellt gyn-

nar en aktieägare eller försäkringstagare på andras bekostnad,

t.ex. att egendom säljs för ett uppenbart underpris till ett när-

stående bolag. En utvidgning av tillämpningsområdet innebär

också att försäkringstagarna ges större möjligheter att utkräva

rättsliga sanktioner av styrelseledamöter eller den verkstäl-

lande direktören som handlat otillbörligt mot försäkringsta-

garna. Vid en överträdelse av generalklausulerna kommer

bl.a. styrelseledamöterna och den verkställande direktören att

dra på sig skadeståndsskyldighet.

Skrivelsen

Försäkringsförbundet avvisar förslaget och anför att detta är

en fråga av sådan grundläggande avtals- och bolagsrättslig

karaktär att den bör utredas närmare av Försäkringsföretags-

utredningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är nödvändigt

att vissa gränser sätts för majoritetens bestämmanderätt i

icke-vinstutdelande aktiebolag, eftersom den annars avsiktligt

kan missbruka sin makt till skada för minoriteten. Det är en-

ligt utskottet och regeringen angeläget att stärka försäkrings-

tagarnas skydd i dessa bolag.

Utskottet anser att generalklausulerna bör justeras i enlig-

het med regeringens förslag så att de ger ett uttryckligt skydd

åt försäkringstagare i icke-vinstutdelande aktiebolag.

Den föreslagna ändringen har föreslagits och behandlats av

två tidigare utredningar (SOU 1995:87 och SOU 1998:27).

Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet rege-

ringens förslag.

Riktlinjer för intressekonflikter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget att försäkringsbolag som

meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa riktlinjer

för hantering av intressekonflikter mellan bolagets intres-

senter. Utskottet tillstyrker också att styrelsen ansvarar för

att riktlinjerna följs och att den fortlöpande ska pröva om

de behöver ändras.

Propositionen

Regeringen föreslår att försäkringsbolag som meddelar direkt

försäkring ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av

intressekonflikter mellan bolagets intressenter. Försäkrings-

bolagets styrelse ska fastställa riktlinjerna. Styrelsen ansvarar

för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de be-

höver ändras.

Regeringen anför som skäl att för att intressekonflikter i

praktiken ska kunna undvikas krävs att försäkringsbolagen

själva vidtar åtgärder för att minimera riskerna för att dessa

ska få genomslag på bolagets styrning. Att ställa krav på sty-

relsen i alla försäkringsbolag som meddelar direkt försäkring

att upprätta riktlinjer för intressekonflikter är motiverat med

hänsyn till försäkringsrörelsens särskilda karaktär.

Regeringen anför att det faktum att bolagen ska upprätta

riktlinjer för hantering av intressekonflikter bör innebära en

ökad medvetenhet i hela organisationen om i vilka fall det

finns en risk för att intressekonflikter uppstår och vilka rikt-

linjer som gäller för beslutsfattande i sådana situationer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försäkringsbolag

som meddelar direkt försäkring ska upprätta och följa rikt-

linjer för hantering av intressekonflikter mellan bolagets in-

tressenter. Utskottet tillstyrker också att styrelsen ansvarar för

att riktlinjerna följs och att den fortlöpande ska pröva om de

behöver ändras.

Utvidgade placeringsriktlinjer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försäkringsbo-

lag som driver direkt försäkringsrörelse och återförsäk-

ringsbolag som bedriver livförsäkring eller lång skadeåter-

försäkring ska upprätta placeringsriktlinjer. Riktlinjerna

ska innehålla principerna för placering av bolagets samtliga

tillgångar, med en särskild redovisning av principerna för

de tillgångar som används för skuldtäckning.

Propositionen

Regeringen föreslår att försäkringsbolag som driver direkt

försäkringsrörelse och återförsäkringsbolag som bedriver

livförsäkring eller lång skadeåterförsäkring ska upprätta pla-

ceringsriktlinjer. De ska innehålla principerna för placering

av bolagets samtliga tillgångar, med en särskild redovisning

av principerna för de tillgångar som används för skuldtäck-

ning.

Regeringen anför som skäl att ett direktförsäkringsbolag

vid varje tidpunkt ska ha tillgångar som svarar mot de försäk-

ringstekniska avsättningarna och depositioner från återförsäk-

ringsgivare. Förslaget innebär att placeringsriktlinjerna ska

omfatta försäkringsbolagets långsiktiga mål för placering av

skuldtäckningstillgångarna - i syfte att utöva tillsyn över

placeringsregler. Riktlinjerna ska även omfatta det långsikti-

ga målet för placering av övriga tillgångar - för att ge möj-

lighet till kontroll över efterlevnad av de allmänna place-

ringsreglerna och generell stabilitetstillsyn. Fördelningen av

de tillgångar som bolaget har valt att placera i ska också an-

ges för såväl skuldtäckningstillgångarna som för övriga till-

gångar. Livförsäkringstagarna och de som erbjuds att teckna

en livförsäkring i bolaget ska informeras om det huvudsakli-

ga innehållet i riktlinjerna.

Regeringen anför att om t.ex. styrelseledamot eller verk-

ställande direktör vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen

eller av oaktsamhet vållar skada för aktieägare, delägare eller

annan genom överträdelse av bl.a. de försäkringstekniska

riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna, ska de ersätta skadan.

Lagrådet har anfört att när placeringsriktlinjerna avser samt-

liga tillgångar ska en styrelseledamot som orsakar skada för

en borgenär genom att uppsåtligen avvika från placerings-

riktlinjerna rörande placeringar av bolagets fria tillgångar

ersätta borgenärens skada. Denna regel, som inte har sin mot-

svarighet i aktiebolagslagen, har ifrågasatts av Lagrådet. I

praktiken gäller enligt regeringen nu föreslagen skadestånds-

skyldighet redan i dag.

Regeringen anför att det inte finns skäl att nu ändra på

detta. En ändring bör enligt regeringen endast ske efter en

omfattande och noggrann analys, och den ska genomföras av

Försäkringsföretagsutredningen.

Skrivelsen

Försäkringsförbundet har i princip inte något att invända mot

förslaget. Förbundet är dock starkt kritiskt till att förslaget

medför en utvidgning av skadeståndsanspråket för t.ex. sty-

relsen vid en uppsåtlig avvikelse från en affärsplan. Förbun-

det anser i likhet med regeringen att det är lämpligt att göra

en fullständig utredning av samtliga skadeståndsregler. För-

bundet anser därför att området för placeringsriktlinjer endast

bör utvidgas i föreskriftsform, så att underlaget för skade-

stånd inte ändras i förhållande till i dag.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag att införa regler om utvidgade place-

ringsriktlinjer medför att skadeståndsanspråk kan väckas mot

styrelseledamot för att ledningen uppsåtligt väljer att avvika

från affärsplan. Enligt uppgift från Finansdepartementet in-

nebär praxis att placeringsriktlinjerna är utvidgade redan i

dag.

Utskottet konstaterar att det kan ifrågasättas om det faktum

att stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktua-

rie som överträder placeringsriktlinjerna kan bli skyldiga att

ersätta skada som de orsakat tredje man riskerar att hindra ett

snabbt ingripande i en krissituation. En skadeståndsskyldig-

het förutsätter att överträdelsen av riktlinjerna sker uppsåtli-

gen eller av vårdslöshet. I en krissituation kan placeringsrikt-

linjerna också ändras med mycket kort varsel, eftersom det

endast krävs ett styrelsebeslut för detta. Dessutom ska rikt-

linjerna endast innehålla principerna för placeringen, vilket

innebär att riktlinjerna därmed i sig innehåller nödvändig

flexibilitet. Situationen kan således hanteras även genom att

bolaget utformar riktlinjer som reglerar hur stora avvikelser

från normalportföljen som får ske under normala omständig-

heter respektive i krissituationer. Sammantaget får reglerna

om placeringsriktlinjer anses vara av en så flexibel art att de

inte riskerar att hindra ett snabbt agerande från ett försäk-

ringsbolag i en exceptionell situation.

Utskottet konstaterar vidare att det förhållande som Försäk-

ringsförbundet lyfter fram gäller redan i dag och utskottet

anser att den frågan bör ses över i ett bredare perspektiv av

Försäkringsföretagsutredningen (dir. 2003:125). Utskottet

anser således i likhet med regeringen att det är lämpligt att

göra en fullständig utredning av samtliga skadeståndsregler.

Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet rege-

ringens förslag.

Nya sanktionsmöjligheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker förslaget att ge Finansinspektionen ut-

ökade sanktionsmöjligheter. Förslaget innebär att inspek-

tionen får besluta om varning. Varningen får också förenas

med en straffavgift. Utskottet avstyrker motionen.

Jämför reservation 2 (c).

Propositionen

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ges utökade

sanktionsmöjligheter. Vid mindre allvarliga överträdelser får

Finansinspektionen möjlighet att meddela beslut om anmärk-

ning i stället för erinringar. Som alternativ till förverkande av

koncession får inspektionen möjlighet att meddela varning.

Finansinspektionen får besluta att en varning eller anmärk-

ning ska förenas med straffavgift. Avgiften ska tillfalla staten.

Ett försäkringsbolag som underlåter att i tid lämna före-

skrivna upplysningar om sin verksamhet till Finansinspektio-

nen får påföras en förseningsavgift med högst 100 000 kr.

Avgiften tillfaller staten.

Inspektionen får även en uttrycklig möjlighet att låta bli att

ingripa, nämligen om överträdelsen är ringa eller ursäktlig

eller om försäkringsbolaget vidtar rättelse. Inspektionen be-

höver inte heller ingripa om en annan myndighet har vidtagit

åtgärder med anledning av överträdelsen och inspektionen

bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga.

Om någon i försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de

krav som uppställs i lag, ska försäkringsbolagets koncession

förklaras förverkad. Regeringen föreslår att i stället för att

förverka koncessionen får inspektionen besluta att en styrel-

seledamot eller verkställande direktör inte längre får delta i

ledningen av bolaget. Inspektionen får då förordna en ersätta-

re.

Regeringen anför som skäl att nuvarande sanktionssystem

har kritiserats för att inte ge Finansinspektionen tillräckliga

möjligheter att ingripa på ett ändamålsenligt sätt. Man har

påpekat att sanktionsmöjligheterna inte ger utrymme för en

tillräckligt nyanserad bedömning av allvarligare överträdel-

ser. Regeringen anser därför att inspektionen bör få större

utrymme att bedöma vilken åtgärd som är lämplig i en viss

situation samt få fler medel till sitt förfogande vid ingripande.

Regeringen anser också att inspektionen bör ges en uttrycklig

möjlighet att inte ingripa i vissa fall.

Regeringen anser således att inspektionen bör ha tillgång

till ett batteri med åtgärder ur vilket inspektionen kan välja

det slags ingripande som framstår som mest ändamålsenligt i

det enskilda fallet.

Det mest långtgående ingripandet är givetvis förverkande

av koncessionen. Det är självklart att ett sådant ingripande

inte får ske utan starka skäl.

Om någon i försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de

krav som ställs i lag, bör bolagets koncession kunna förklaras

förverkad.

Som alternativ till förverkande av koncessionen bör Finan-

sinspektionen kunna meddela bolaget en varning. Ett sådant

ingripande bör kunna tillgripas när förutsättningarna för för-

verkande i och för sig föreligger men varning i det enskilda

fallet framstår som en tillräcklig åtgärd. Omständigheterna

som kan göra att varning framstår som tillräckligt kan vara att

bolaget inte kan befaras upprepa överträdelsen och att pro-

gnosen för bolaget därför är god eller att man från bolagets

sida inte förstod bättre när överträdelsen skedde.

Den lindrigaste formen av ingripande föreslås bli att med-

dela en anmärkning. Anmärkning bör användas när det inte

finns något att åtgärda, men överträdelsen ändå bör sanktio-

neras.

Straffavgift

Om inspektionen beslutar att meddela anmärkning eller var-

ning, bör inspektionen kunna besluta att dessa sanktioner ska

förenas med en straffavgift. Lämpligheten att ålägga icke-

vinstutdelande försäkringsaktiebolag ekonomiska sanktioner

kan ifrågasattas mot bakgrund av att sanktionen i första hand

drabbar försäkringstagarna. De nu föreslagna sanktionerna

möjliggör enligt regeringen en förstärkt tillsyn och fyller i

första hand en viktig preventiv funktion. Det finns starka skäl

för att ge inspektionen möjlighet att meddela straffavgift mot

samtliga kategorier av försäkringsbolag.

Motionen

I motion Fi20 av Lena Ek m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 anförs

att regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ges utökade

sanktionsmöjligheter. Det är viktigt att regler kring debitering

av straffavgifter och förseningsavgifter görs klara och förut-

sägbara både för myndigheten och den straffet/avgiften är satt

att drabba.

Motionärerna anser att överträdelser mot gällande regel-

system och lagstiftning som huvudlinje bör fastställas av obe-

roende part.

Det är viktigt att Finansinspektionens motpart, i detta fall

livförsäkringsbolagen, ges rättighet att få straffavgiften prö-

vad enligt motsvarande rätt för prövning av en utfärdad var-

ning.

Motionärerna påpekar att ett system där förseningsavgifter

utgår per automatik och genom ensidigt myndighetsbeslut

ofta upplevs som stötande. I förslag till utökad sanktionsmöj-

lighet ges återigen myndighet rätt att ensidigt och efter egen

bedömning utfärda debitering av förseningsavgift. För att

uppnå en större förståelse och bättre anpassning till allmänt

rättstänkande bör därför huvudregeln vara att uttag av förse-

ningsavgift enbart ska kunna ske i de fall överträdelsen inte

är ringa eller ursäktlig och att rättelse inte skett.

Utskottets ställningstagande

Finansinspektionen föreslås få besluta att påföra straffavgift

eller förseningsavgift som får verkställas utan föregående

dom eller utslag om avgiften inte har betalats inom 30 dagar

efter det att beslutet vunnit laga kraft. Lagrådet framförde

inga synpunkter på bestämmelsen.

I motion Fi20 (c) uttrycks en viss oro för att inspektionen

ges utökade sanktionsmöjligheter. Enligt motionärerna bör

huvudregeln vara att uttag av förseningsavgift enbart ska

kunna ske i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig

och att rättelse inte skett. Utskottet konstaterar att enligt för-

slaget i propositionen får inspektionen besluta att ta ut en

förseningsavgift. Enligt utskottets mening finns förutsätt-

ningar för att Finansinspektionen ska kunna hantera de ut-

ökade sanktionsmöjligheterna på ett tillfredsställande sätt

varför utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motion Fi20 (c) yrkandena 1 och 2.

Allmänna reklamationsnämndens prövning av vissa

försäkringsärenden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det bör skapas

förutsättningar för att Allmänna reklamationsnämnden un-

der 2004 ska kunna återuppta prövningen av vissa försäk-

ringsärenden. I tilläggsbudget 1 för 2004 föreslår regering-

en att reklamationsnämndens anslag ska ökas för att den

ska kunna handlägga nya typer av försäkringsärenden. Ut-

skottet konstaterar att det nu eventuellt blir möjligt för

nämnden att åter pröva vissa försäkringsärenden.

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det bör skapas förutsätt-

ningar för att Allmänna reklamationsnämnden under 2004

ska kunna återuppta prövningen av vissa försäkringsärenden.

Regeringen anför att Allmänna reklamationsnämnden har

till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter och nä-

ringsidkare som rör en vara eller tjänst som tillhandahållits

huvudsakligen för enskilt bruk samt att ge rekommendationer

om hur tvisten bör lösas. Enligt förordningen med instruktion

för Allmänna reklamationsnämnden har nämnden möjlighet

att själv bestämma vilka ärenden som nämnden inte ska prö-

va. Nämnden beslutade år 2001 att inte längre pröva konsu-

menttvister som rör vissa försäkringsärenden. Sedan rekla-

mationsnämnden upphörde att pröva dessa ärenden har bl.a.

livförsäkringstagare inte något alternativ till domstolspröv-

ning. En domstolsprövning av sådana tvister är vanligen inte

en attraktiv ordning för konsumenter, bl.a. på grund av risken

av att drabbas av höga rättegångskostnader. Regeringen anser

att det således finns ett stort behov av en snabb, billig och

opartisk prövning av dessa ärenden. Detta är även viktigt i

syfte att återställa det allmänna förtroendet för försäkrings-

formen. Det bör därför skapas förutsättningar för att Allmän-

na reklamationsnämnden under 2004 ska kunna återuppta

prövningen av vissa försäkringsärenden.

Utskottets ställningstagande

I tilläggsbudget 1 för 2004 föreslår regeringen att anslaget

40:3 Allmänna reklamationsnämnden ska ökas med 1 100

000 kr för att nämnden ska kunna handlägga nya typer av

försäkringsärenden. Utskottet konstaterar att om riksdagen

beslutar i enlighet med regeringens förslag bör det bli möjligt

för Allmänna reklamationsnämnden att åter pröva vissa för-

säkringsärenden. Frågan behandlas av utskottet i bet.

2003/04:FiU21.

Traditionell livförsäkring och lagen om finansiell rådgivning

till konsumenter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag som innebär att la-

gen om finansiell rådgivning till konsumenter även ska

omfatta rådgivning som enbart avser råd om placering av

konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring.

Propositionen

Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för lagen om

finansiell rådgivning till konsumenter ska utökas till att om-

fatta även sådan rådgivning som enbart avser råd om place-

ring av konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring.

Regeringen anför som skäl att lagen om finansiell rådgiv-

ning till konsumenter träder i kraft den 1 juli 2004 (prop.

2002/03:133, bet. 2003/04:LU3, rskr. 2003/04:27). Lagen

gäller vid vissa typer av placeringsrådgivning som en nä-

ringsidkare ger en konsument. Lagen innehåller bestämmel-

ser av både näringsrättslig och civilrättslig karaktär. Bestäm-

melserna innebär att näringsidkaren ska se till att den som

utför rådgivningen har tillräcklig kompetens. Rådgivaren ska

dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället.

Lagen innebär vidare att näringsidkaren ska iaktta god råd-

givningssed i sin rådgivningsverksamhet och med tillbörlig

omsorg ta till vara konsumentens intressen. Näringsidkaren

ska också anpassa rådgivningen till den enskilde konsumen-

tens önskemål och behov samt inte rekommendera andra lös-

ningar än sådana som kan anses lämpliga för konsumenten.

Näringsidkaren kan bli skadeståndsskyldig mot konsumenten

för ren förmögenhetsskada som orsakas genom rådgivningen.

Regeringen anför att övervägande skäl talar för att lagens

tillämpningsområde bör utökas till att omfatta även sådan

rådgivning som enbart omfattar råd om placering av konsu-

mentens tillgångar i traditionella livförsäkringar. Bestämmel-

sen bör dock omfatta endast livförsäkringar med sparmo-

ment.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Lagförslagen i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den mån lagför-

slagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens övriga lagförslag.

Flyttningsrätt av livförsäkringssparande

Utskottets förslag i korthet

Regeringen snabbutreder möjligheten till flyttningsrätt av

livförsäkringssparande, och utskottet avstyrker därför ett

motionsyrkande om flyttningsrätt.

Jämför reservation 3 (c).

Motionen

I motion Fi20 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 3 anförs att Cen-

terpartiet i tidigare motion, Fi257, har framfört kravet om en

utredning med inriktning på ökade insatser vad avser öppen-

het och fri flyttningsrätt för konsumenter. I motionen fram-

förs även behovet av en översyn vad gäller bonussystem och

etiska regler. Regeringen har i den nu aktuella propositionen

tillmötesgått vissa delar av dessa synpunkter. De ytterligare

förslag om förändringar som angivits i motion Fi257 bör ut-

redas.

Utskottets ställningstagande

Motion Fi257 behandlades av utskottet i betänkande

2003/04:FiU13 Staten och den finansiella sektorn. Av fi-

nansutskottets ställningstagande framgår att utskottet från

Regeringskansliet inhämtat att reglerna om flyttningsrätt för

livförsäkringssparande övervägs. Utskottet avstyrkte därför

motionen.

Regeringen snabbutreder för närvarande möjligheten till

flytträtt. Utskottet avstyrker därför motion Fi20 (c) yrkande

3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Ökat oberoende för styrelseledamöter (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Karin Pilsäter (fp), Mats Odell

(kd), Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m), Gunnar

Nordmark (fp) och Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut under punkt

1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att anta propositionens förslag till lag om

ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), med den änd-

ringen av 8 kap. 1 § som föreslås i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Fi21 och

proposition 2003/04:109 i denna del.

Ställningstagande

Försäkringsbolagen och försäkringstagarna har drabbats hårt

av de senaste årens kraftiga nedgång av börskurserna. Förtro-

endet för bolagen har försvagats och ledningar ifrågasatts.

Det har bl.a. väckts misstankar om att transaktioner i vissa

försäkringskoncerner varit ett sätt att undgå olika regler i

syfte att gynna andra bolag i samma försäkringskoncern på

bekostnad av försäkringstagarna i icke-vinstutdelande eller

ömsesidiga livförsäkringsbolag. Regeringen har därför ansett

det angeläget att se över regelverket för försäkringsbolagen.

Lagrådet har riktat stark kritik mot förslagen och menar att

regeringen borde ha avvaktat förslag från Försäkringsföre-

tagsutredningen. Vi anser dock - trots Lagrådets kritik - att

det är angeläget att snarast skapa förutsättningar för att snabbt

återupprätta förtroendet för försäkringssektorn. Vi välkomnar

därför regeringens proposition som innehåller flera förbätt-

ringar. Vi anser dock att förslagen kan förbättras i syfte att

skapa ännu större tydlighet och minska uppenbara intresse-

konflikter som finns mellan just icke-vinstutdelande och öm-

sesidiga livförsäkringsbolag gentemot ett moderbolag eller

andra systerbolag.

Regeringens förslag innebär att det ökade oberoendet för

styrelsen i icke- vinstutdelande eller ömsesidiga livförsäk-

ringsbolag inte gäller styrelsens ordförande eller den verk-

ställande direktören (vd). Vi anser - om regeringen verkligen

vill skapa oberoende, öka tydligheten och minska möjlighe-

terna till ifrågasättande av ledningen samt stärka konsument-

skyddet - att också styrelsens ordförande och vd ska vara

oberoende. Mot denna bakgrund föreslår vi att ordförande

och vd inte ska vara personer som är anställda eller som sitter

i styrelser i företag som ingår i samma företagsgrupp som

livförsäkringsrörelsen. Vi anser att förslaget i denna del inne-

bär att allmänhetens förtroende för försäkringsbolagen stärks

och att det gagnar sektorn som helhet.

Vi är vidare kritiska till att regeringens förslag omfattar

vinstutdelande dotterbolag till försäkringsaktiebolag som inte

får dela ut vinst och till ömsesidiga försäkringsbolag. Försla-

get i denna del omöjliggör en styrelseidentifikation mellan

moderbolaget och dotterbolaget. Detta resulterar i en svag

ägarstyrning. I förhållandet mellan ömsesidiga eller icke-

vinstutdelande livförsäkringsbolag och deras helägda dotter-

bolag finns inte heller den intressekonflikt som återfinns i

förhållande till moderbolaget eller övriga bolag i samma kon-

cern. Vi föreslår därför en komplettering av 8 kap. 1 § försäk-

ringsrörelselagen. Förslaget innebär en möjlighet till styrel-

seidentifikation mellan icke-vinstutdelande moderbolag och

vinstutdelande dotterbolag.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller

motion Fi21 (m, fp, kd, c).

2. Nya sanktionsmöjligheter (punkt 7)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi20 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska ges utökade

sanktionsmöjligheter. Jag anser att det är viktigt att regler

kring debitering av straffavgifter och förseningsavgifter görs

klara och förutsägbara både för myndigheten och den som

ska betala.

Jag anser att överträdelser mot gällande regelsystem och

lagstiftning som huvudregel bör fastställas av oberoende part.

Det är enligt min mening viktigt att Finansinspektionens

motpart har möjlighet att få straffavgiften prövad enligt

samma bestämmelser som gäller vid varning.

Regeringens förslag innebär att förseningsavgifter utgår

per automatik och genom ensidigt myndighetsbeslut. Ett så-

dant system upplevs ofta som stötande. Jag anser att för att

uppnå en större förståelse och bättre anpassning till allmänt

rättstänkande bör huvudregeln vara att förseningsavgift ska

utgå enbart i de fall överträdelsen inte är ringa eller ursäktlig

och att rättelse inte skett. Jag föreslår att riksdagen tillkänna-

ger för regeringen som sin mening vad jag har anfört om rätt

till överklagande av straffavgift och vad som anförts om för-

seningsavgift. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion

Fi20 (c) yrkandena 1 och 2.

3. Flyttningsrätt av livförsäkringssparande (punkt 10)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha föl-

jande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservationen om flyttningsrätt av livförsäk-

ringssparande. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Fi20 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser mot bakgrund av den betydelse som försäkringar

har både för enskilda och för samhällsekonomin att det är

viktigt att marknadens funktioner stärks på ett balanserat sätt.

Rätten att flytta sina pensionsmedel mellan olika livbolag är

en fundamental byggsten. Jag anser att försäkringstagare som

har tappat förtroende för det bolag till vilket hon eller han

anförtror sina sparmedel ska ha rätt att flytta dessa medel till

ett annat bolag. Jag anser att denna fråga bör utredas av rege-

ringen.

Vad jag anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage

för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Fi20 (c)

yrkande 3.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:109 Förstärkt skydd för försäkringstaga-

re i livförsäkringsbolag.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2.

3. lag om ändring i lagen (2003:862) om finansiell rådgiv-

ning till konsumenter,

4.

5. lag om ändring i lagen (2003:1224) om ändring i för-

månsrättslagen (1970:979),

6.

7. lag om ändring i lagen (2003:1226) om ändring i lagen

(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar

för kreditinstitut och värdepappersbolag.

8.

Följdmotioner

2003/04:Fi20 av Lena Ek m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att rätt till överklagande av

straffavgift skall föreligga enligt de regler som hanterar

rätten till överklagande av Finansinspektionen utfärdad

varning.

2.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att förseningsavgift ej skall ut-

gå i de fall förseningen är ursäktlig, av engångskaraktär

och rättelse har vidtagits.

4.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om fri flyttningsrätt av pensions-

fondsmedel samt etiska regler och bonussystem.

6.

2003/04:Fi21 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):

Riksdagen beslutar anta propositionens förslag till lag om

ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), med den änd-

ring av 8 kap. 1 § som föreslås i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i

försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen

(1982:713)

dels att 7 kap. 10 g §, 8 kap. 1, 8, 11, 12 och 15 §§, 9 kap.

19 § samt 19 kap. 2, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7 kap.

30 § och 19 kap. 11 b-g §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

10 g §

Ett försäkringsbolag som

avses i 9 § skall upprätta och

följa placeringsriktlinjer.

Sådana riktlinjer skall inne-

hålla principerna för place-

ring av de tillgångar som an-

vänds för skuldtäckning.

Ett försäkringsbolag som

avses i 9 § skall upprätta

och följa place-

ringsriktlinjer. Sådana rikt-

linjer skall innehålla princi-

perna för placering av

samtliga tillgångar, med en

särskild redovisning av

principerna för placering av

de tillgångar som används

för skuldtäckning.

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en liv-

försäkring i bolaget skall informeras om det huvudsakliga

innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till försäk-

ringens särskilda beskaffenhet eller av annat särskilt skäl

saknas anledning till sådan information. Regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer skall meddela före-

skrifter om skyldigheten att lämna information och om vilka

försäkringar som inte skall omfattas av informationsskyldig-

heten.

30 §

Ett försäkringsbolag som

driver direkt försäkrings-

rörelse skall upprätta rikt-

linjer för hantering av in-

tressekonflikter mellan

bolagets intressenter.

8 kap.

1 §

Ett försäkringsbolag skall

ha en styrelse med minst tre

ledamöter.

I försäkringsaktiebolag

som inte uteslutande driver

återförsäkring, skall minst

en av styrelseleda--

möterna utses med

uppgift att

Ett försäkringsbolag skall

ha en styrelse med minst tre

ledamöter. I ömsesidiga

försäkringsbolag och i för-

säkringsaktiebolag som

inte får dela ut vinst

skall mer än hälften

av styrelseledamöterna

vara

Bilaga 3

Reservanternas lagförslag

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen

(1982:713) skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

8 kap.

1 §

Ett försäkringsbolag skall ha

en styrelse med minst tre

ledamöter.

I försäkringsbolag som inte

uteslutande driver återför-

säkring, skall minst en av

styrelseledamöterna utses

med uppgift att särskilt vaka

över att försäkringstagarnas

intresse beaktas. Sådan sty-

relseledamot får inte vara

aktieägare eller befatt-

ningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolags-

stämman. Styrelseledamot

som avses i andra stycket

skall dock enligt bestämmel-

se, som skall vara intagen i

bolagsordningen, utses av

försäkringstagarna eller av

någon intressegrupp som har

anknytning till dem. Om en

sådan bestämmelse saknas i

bolagsordningen förordas

styrelseledamot som avses i

andra stycket av Finansin-

spektionen. Ärenden som är

av principiell betydelse eller

av synnerlig vikt prövas dock

av regeringen. Även annan

styrelseledamot får enligt

bestämmelse i bolagsord-

ningen tillsättas i annan ord-

ning än genom val av bolags-

stämman.

Ett försäkringsbolag skall ha

en styrelse med minst tre

ledamöter.

I ömsesidiga försäkrings-

bolag och i försäkringsbolag

som inte får dela ut vinst

skall styrelsens ordförande

samt minst hälften av styrel-

sens övriga ledamöter vara

personer som varken är an-

ställda i bolaget eller an-

ställda eller styrelseledamö-

ter i företag som ingår i

samma koncern som bolaget

eller i en företagsgrupp av

motsvarande slag. Verkstäl-

lande direktören skall inte

vara anställd eller styrelsele-

damot i företag som ingår i

samma koncern som bolaget

eller i en företagsgrupp av

motsvarande slag.

Med koncern eller

företagsgrupp enligt andra

stycket avses inte koncern

eller företagsgrupp där ett

ömsesidigt försäkringsbolag

eller ett

försäkringsaktiebolag som

inte får dela ut vinst är

moderbolag.

Styrelsen väljs av

bolagsstämman. I ett

försäkringsaktiebolag som

inte får dela ut vinst skall

minst en av

styrelseledamöterna utses av

försäkringstagarna eller av

någon intressegrupp som har

anknytning till dem.

Sådan styrelseledamot får

inte vara

1. Aktieägare i bolaget,

2. anställd i bolaget, eller

3. aktieägare, anställd eller

styrelseledamot i företag som

ingår i samma koncern som

bolaget eller i företagsgrupp

av motsvarande slag.

Även annan styrelseledamot

får enligt bestämmelse i bo-

lagsordningen tillsättas i an-

nan ordning än genom val av

bolagsstämman.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i

bolagsordningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra

räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör

vid slutet av den ordinarie bolagsstämma på vilket styrelseval

förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i

tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen

(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Elanders Gotab, Stockholm 2004

Lagen omtryckt 1995:1567.

Senaste lydelse 1999:600.

Senaste lydelse 1999:225.

2003/04:FiU26 FIU26

FIU26 2003/04:FiU26

2

1

1

2003/04:FiU26

2003/04:FiU26

4

6

2003/04:FiU26

2

2003/04:FiU26

2003/04:FiU26

6

8

2003/04:FiU26

4

2003/04:FiU26

2003/04:FiU26

20

37

2003/04:FiU26

5

2003/04:FiU26

2003/04:FiU26

24

42

2003/04:FiU26

22

2003/04:FiU26

BILAGA 1 2003/04:FiU26

40

44

2003/04:FiU26

25

2003/04:FiU26

BILAGA 2 2003/04:FiU26

40

60

2003/04:FiU26

26

2003/04:FiU26

2003/04:FiU26

44

63

2003/04:FiU26

42