Bet. 2003/04:FIU4

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU4

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning

av anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker

också att regeringen bemyndigas att överskrida dels anslaget för Räntor

på statsskulden, dels anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader

om det är nödvändigt för att regeringen ska kunna fullgöra statens

betalningsåtaganden.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslag inom utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m. på det sätt som framgår av bilaga 2.Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 26 punkt 3 och avslår

motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Fi266, 2003/04:Fi275,

2003/04:Fi285 och 2003/04:Fi297.

2. Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att, om så erfordras för att kunna

fullgöra statens betalningsåtaganden under 2004, överskrida ramanslagen

Räntor på statsskulden och Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband

med upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 Utgiftsområde 26 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 2 december 2003

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael

Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Mats Odell (kd),

Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander

(fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s),

Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Gunnar Nordmark (fp) och Siv

Holma (v).

Redogörelse för ärendet

I budgetpropositionen föreslår regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m. att riksdagen dels godkänner den föreslagna medelsanvisningen för de

tre ramanslag som finns uppförda på utgiftsområdet, dels bemyndigar

regeringen att överskrida två av dessa anslag i den utsträckning som är

nödvändig för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Propositionens

förslag återges i bilaga 1.

I fem motioner väckta under allmänna motionstiden med anledning av

regeringens förslag i budgetpropositionen framförs yrkanden om att två av

anslagen ska föras upp med lägre belopp. Även motionernas förslag återges

i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på

utgiftsområde 26 (punkt 3). Utskottet avstyrker därmed de alternativa förslagen

från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet.

Anslag 92:1 Räntor på statsskulden

Budgetpropositionen

I den prognos som redovisas i budgetpropositionen räknar regeringen med

att utgifterna för räntor på statsskulden fram t.o.m. 2006 ska utvecklas

enligt följande:

Tabell 1. Beräknade utgiftsmässiga räntor på statsskulden 2002-2006

Belopp i miljarder kronor

Anm. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid med summorna.

Den

utgiftsmässiga redovisningen återspeglar den väntade belastningen på

statsbudgeten.

Om utgifterna i stället periodiseras får man en redovisning som återger

statsskuldsräntornas kostnadsmässiga utveckling. Vid en kostnadsmässig

redovisning periodiseras utgifter och inkomster till den period

resursförbrukningen sker. Så t.ex. ger nollkupongobligationer med nuvarande

redovisningsprinciper inte någon belastning på statsbudgeten förrän lånet

förfaller till inlösen, då å andra sidan samtliga ränteutgifter under

lånets hela löptid betalas ut. Så länge nollkuponglånen inte har förfallit

till inlösen kommer därför den faktiska räntebelastningen att underskattas.

På motsvarande sätt kan över- och underkurser i samband med emissioner

av s.k. benchmarklån - dvs. lån där kupongräntan avviker från marknadsräntan

- ge en skev bild av den verkliga räntebelastningen. Vid en kostnadsmässig

redovisning däremot anses räntan uppkomma under lånets hela löptid och

fördelas därför ut jämnt över denna.

Justeras utgifterna för statsskuldsräntor med hänsyn till dels över- och

underkurser vid emissioner, dels olika typer av nollkupongräntor erhålls

enligt propositionen i stället följande beräknade kostnadsmässiga räntor

på statsskulden.

Tabell 2. Utgifts- och kostnadsmässiga räntor på statsskulden 2002-2006

Belopp

i miljarder kronor

1 Innefattar inte någon periodisering av valutaförluster/vinster.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna förespråkar i motionerna Fi240 (yrkande 14 i denna

del) och Fi297 att anslaget för räntor på statsskulden för budgetåret

2004 minskas med 1,5 miljarder kronor. Folkpartiets budgetalternativ för

samma år innebär att statsbudgetens saldo förbättras med 4 367 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag, samtidigt som man föreslår en

försäljning av statliga företag till ett värde av 20 miljarder kronor

utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att statsskulden därigenom

kan amorteras och räntan på statsskulden därmed kan minskas. Nettot från

utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på

statsskulden beräknas minska statens utgifter inom utgiftsområde 26.

Centerpartiet förordar i motion Fi266 att anslaget Räntor på statsskulden

för budgetåret 2004 förs upp med ett belopp som är 607 miljoner kronor

lägre än vad regeringen föreslagit. Motionärernas förslag är en följd av

att Centerpartiet, liksom Folkpartiet liberalerna, i annat sammanhang har

föreslagit att statliga företag nästa år ska säljas för ytterligare 20

miljarder kronor utöver vad regeringen räknar med för 2004. Detta förutsätts

kunna ge en räntevinst på 0,6 miljarder kronor samma år.

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi285 att samma anslag ska minskas

med 783,83 miljoner kronor. Även Kristdemokraterna har en omfattande plan

för försäljning av statliga företag, vilket förväntas inbringa 30 miljarder

kronor mer i försäljningsinkomster än vad regeringen räknar med för 2004.

De föreslagna försäljningarna (räknat i genomsnitt) antas kunna äga rum

vid halvårsskiftet. I kombination med de övriga sammantagna

budgetsaldoförändringarna till följd av Kristdemokraternas budgetpolitik

beräknas

detta leda till att räntekostnaderna kan minska med ca 0,8 miljarder kronor

samma år.

Moderata samlingspartiets budgetalternativ bygger på att statsskuldsräntorna

nästa år ska bli lägre till följd av inkomster från företagsförsäljningar

som för Moderaterna, liksom för Kristdemokraterna, är 30 miljarder kronor

högre än i regeringens budgetalternativ. Partiet har dock inget formellt

yrkande om att anslaget till statsskuldsräntor ska begränsas.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag inom utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. under år 2004 redovisas i efterföljande tabell.

Tabell 3. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för

2004

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag(ramanslag) Regeringens förslag (m) (fp) (kd) (c)

92:1 Räntor på statsskulden 47 534 000 -720 000 -1 500 000

-783 830 -607

000

92:2 Oförutsedda utgifter 10 000

92:3 Riksgäldskontorets provisions-kostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning 140 000 -7 000

Summa 47 684 000 -727 000 -1 500 000 -783 830 -607 000

Anslag 92:2 Oförutsedda utgifter

Budgetpropositionen

På statsbudgeten har sedan länge funnits ett särskilt anslag för oförutsedda

utgifter. Anslaget får tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje

särskilt fall för vissa närmare angivna ändamål. Utgifterna ska därvid i

princip vara av så brådskande art att ett förslag inte hinner underställas

riksdagen, och de ska inte heller kunna täckas av andra medel som står

till regeringens förfogande.

I propositionen redovisas vilka ändamål anslaget Oförutsedda utgifter bör

få användas till under nästa budgetår. Där föreslås också att regeringen

i efterhand ska anmäla till riksdagen vilka utgifter som har belastat

anslaget.

Under 2002 belastades anslaget med 250 000 kr avseende förlikningsersättning

med anledning av ärende vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Vidare har 200 000 kr betalats ut avseende ersättning för hur

anställningsförhållanden påverkats då uppgifterna lämnats ut ur

Säkerhetspolisens

register.

I år har fram t.o.m. juli sammanlagt 5 054 892 kr betalats ut från anslaget.

Av detta belopp avser 4 679 892 kr ersättning för skadegörelse i samband

med EU-toppmötet i Göteborg, inklusive ersättning till Kammarkollegiet

rörande uppdrag i ärendet. Dessutom avser 275 000 kr förlikningsersättning

med anledning av ärende vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Vidare har 100 000 kr betalats ut avseende ersättning för hur

anställningsförhållanden påverkats då uppgifterna lämnats ut ur

Säkerhetspolisens

register.

Regeringen föreslår att anslaget Oförutsedda utgifter förs upp oförändrat

med 10 miljoner kronor under 2004.

Anslag 92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader

Budgetpropositionen

Anslaget avser provisionskostnader som har samband med upplåning och

förvaltning av statsskulden. Samtliga provisionskostnader i samband med

upplåning och skuldförvaltning redovisas utanför utgiftstaket, vilket

innebär att de behandlas på samma sätt som räntekostnaderna på statsskulden.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av försäljningsprovisioner till

de banker som agerar som mellanhänder vid försäljningen av kontorets lån.

Dessa mellanhänder, som består av en eller flera banker, köper ett lån

av Riksgäldskontoret och säljer det vidare till investerare. De tar därmed

på sig en risk som de kompenseras för genom provisionerna. I

provisionskostnaderna

ingår också utgifter för provisioner i samband med inlösen av lån,

förvaltningsprovisioner till externa förvaltare samt kreditavgifter.

Belastningen på anslaget under 2003 beräknas till 140 miljoner kronor.

Under åren 2004-2006 beräknas belastningen på anslaget ligga på samma

nivå.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi275 att anslaget för

provisionskostnader 2004 ska föras upp med 133 miljoner kronor, vilket är 7

miljoner kronor lägre jämfört med vad regeringen har föreslagit. Mot

bakgrund av skillnaden mellan de anslagna och de använda resurserna för

detta ändamål under tidigare år bedömer motionärerna att Riksgäldskontorets

provisionskostnader även under det kommande året blir avsevärt lägre än

det budgeterade anslaget. Därför bör anslaget för 2004 minska med en del

av skillnaden mellan det föreslagna anslaget och den förväntade

anslagsförbrukningen.

Utskottets syn på anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26

På förslag av finansutskottet har riksdagen den 19 november 2003 ställt

sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar för 2004 (bet. 2003/04:FiU1,

rskr. 42). Riksdagen har därmed också beslutat att utgifterna på

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. inte får överstiga 47 684 miljoner

kronor. Som framgår av tabell 3 på föregående sida ligger alla de alternativa

förslag till beräkning av statsskuldsräntorna som utskottet har att ta

ställning till under den av riksdagen framställda ramen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att en förbättring av

budgetsaldot med 20 miljarder kronor ett enskilt år enligt känslighetsanalysen

i regeringens budgetproposition skulle minska statsskuldsräntorna med ca

0,8 miljarder kronor fr.o.m. året efter det att förbättringen inträffar.

Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med hälften av

detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor. En motsvarande känslighetsanalys

genomförd av Riksgäldskontoret i början av november 2003 bekräftar

huvudsakligen detta förhållande. En förbättring av budgetsaldot med 20-30

miljarder kronor - exempelvis till följd av ökad försäljning av statliga

företag - under nästa år beräknas minska räntekostnaden för statsskulden

med 700-900 miljoner kronor året efter det att förbättringen inträffar.

Det år som förbättringen sker minskar ränteutgifterna med motsvarande

belopp om saldoförbättringen (försäljningen av statliga företag) i sin

helhet genomförs i början av året. Om saldoförbättringen inträffar vid

halvårsskiftet samma år beräknas ränteutgifterna minska med hälften av

detta belopp eller ca 0,4 miljarder kronor.

Det bör understrykas att även Riksgäldskontorets beräkningar är approximativa.

Utfallet för statsskuldsräntor påverkas av ändringar i ränteläget i

förhållande till de antaganden som används för att göra beräkningar, liksom

av eventuella beslut att introducera nya obligationslån. Trots sådana

osäkerhetsfaktorer delar utskottet Riksgäldskontorets uppfattning att

dessa beräkningar ger en rimlig indikation på storleksordningen på

ränteeffekterna.

Utskottet noterar att de i motionerna beräknade ränteeffekterna av Moderata

samlingspartiets respektive Centerpartiets förslag om ökad försäljning av

statliga företag stämmer förhållandevis väl med regeringens och

Riksgäldskontorets känslighetsanalys. Kristdemokraterna antar emellertid att

försäljningarna ska äga rum först vid halvårsskiftet nästa år, vilket mot

bakgrund av den ovan beskrivna känslighetsanalysen tyder på att motionärerna

överskattar ränteeffekten av den förväntade saldoförbättringen.

Folkpartiet liberalerna anger däremot att deras förslag till

företagsförsäljningar

förväntas leda till en dubbelt så stor besparing inom utgiftsområde 26

jämfört med de övriga alternativen. I motsats till de övriga

oppositionspartierna

föreslår Folkpartiet dessutom att utebliven avkastning från de sålda

företagen ska föras in på statsbudgetens utgiftssida och tas upp netto mot

de minskade utgifterna från anslaget till statsskuldsräntor. Såsom utskottet

tidigare vid flera liknande tillfällen framhållit kan det ifrågasättas om

ett sådant förfarande är förenligt med budgetlagens krav på att alla

inkomster och utgifter på statsbudgeten ska bruttoredovisas. Emellertid är

statsbudgetens årliga inkomster från vinstutdelningar i statliga företag

betydligt mindre jämfört med statens kostnader för räntor på statsskulden

ett enskilt år. Motsvarande relation gäller följaktligen även förändringar

i dessa poster vid relativt stora företagsförsäljningar. Detta innebär

enligt utskottets mening att Folkpartiets beräkning av försäljningarnas

effekt på statsskuldsräntorna inte kan vara förenlig med den upplåningsstruktur

för den svenska statsskulden som gäller för det nästkommande året.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan utskottet inte ställa sig bakom

Folkpartiets respektive Kristdemokraternas förslag till anslagsfördelning

inom utgiftsområde 26. Utskottet vill dessutom erinra om att när riksdagen

den 19 november fastställde vilka utgiftsramar som ska gälla för 2004

avvisades samtidigt de budgetförslag som lagts fram av respektive

oppositionsparti. Den i detta sammanhang föreslagna anpassningen av nivån på

statsskuldsräntorna och Riksgäldskontorets provisionskostnader ingår som

delar i dessa partiers budgetalternativ. Med hänsyn härtill avvisar

utskottet även Moderata samlingspartiets respektive Centerpartiets förslag

i dessa avseenden.

Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag (punkt 3) samt avstyrker

motionerna Fi240 (fp) yrkande 14 i denna del, Fi266 (c), Fi275 (m), Fi285

(kd) och Fi297 (fp).

Bemyndigande att överskrida vissa anslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndiganden att överskrida

ramanslagen för statsskuldsräntor respektive Riksgäldskontorets

provisionskostnader om så erfordras för att kunna fullgöra statens

betalningsåtaganden

under 2004 (punkterna 1 och 2).

Gällande bestämmelser

Regeringen får enligt ett nyligen lämnat bemyndigande (bet. 2003/04:FiU1,

avsnitt 4.3) överskrida de ramanslag riksdagen har anvisat för 2004,

förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Bland annat ska riksdagsbeslut

om anslag på tilläggsbudget inte hinna inväntas och överskridandet ska

rymmas inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Detta bemyndigande omfattar inte anslaget för räntor på statsskulden, ej

heller anslaget för Riksgäldskontorets provisionskostnader, vilka båda

ligger utanför utgiftstaket. Enligt den ordning som gäller fr.o.m. 1997

har i stället ett särskilt bemyndigande knutits till anslaget för

statsskuldsräntor. För att säkerställa att regeringen alltid kan fullgöra

sina åtaganden gentemot långivarna är därvid rätten att överskrida detta

anslag beloppsmässigt obegränsad.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen föreslås att regeringen på motsvarande sätt ska

bemyndigas att överskrida anslaget Räntor på statsskulden även under 2004

(punkt 1). Ett motsvarande bemyndigande föreslås också bli lämnat för

anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader (punkt 2).

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet biträder regeringens förslag (punkterna 1 och 2).

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (m)

Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde

26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger

denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26

borde ha begränsats med 727 miljoner kronor på det sätt som framgår av

Moderata samlingspartiets motion Fi239. I vårt budgetalternativ föreslår

vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 30

miljarder kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter

ska ge en räntevinst på 720 miljoner kronor samma år.

Anslaget till Riksgäldskontorets provisionskostnader borde samtidigt ha

begränsats med 7 miljoner kronor. Vi noterar att nivån på de resurser som

användes för detta ändamål under tidigare år har varit avsevärt lägre än

nivån på de anslagna resurserna. Därför bedömer vi att Riksgäldskontorets

provisionskostnader även under det kommande året blir lägre än det

budgeterade anslaget. Anslaget för 2004 bör följaktligen minskas med en del

av skillnaden mellan den föreslagna anslagsnivån och den förväntade

anslagsförbrukningen.

2. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (fp)

Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde

26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger

denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26

borde ha begränsats med 1,5 miljarder kronor på det sätt som framgår av

Folkpartiets motioner Fi240 och Fi297. I vårt budgetalternativ föreslår

vi nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för 20 miljarder

kronor mer än vad regeringen räknar med. Vi förutsätter att nettot från

utebliven direktavkastning från de sålda företagen och lägre räntor på

statsskulden minskar statens utgifter inom utgiftsområde 26 för samma år

i angiven omfattning.

3. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (kd)

Mats Odell (kd) anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde

26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna

nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26

borde ha begränsats med 783,83 miljoner kronor på det sätt som framgår av

Kristdemokraternas motion Fi285. I vårt budgetalternativ föreslår vi

nämligen att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 30 miljarder

kronor mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en

räntevinst av angiven omfattning samma år.

4. Anslagen inom utgiftsområde 26 under budgetåret 2004, punkt 1 (c)

Lena Ek (c) anför:

Riksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen

ställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas

budgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har

låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat

beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa

år.

För budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde

26 inte får överstiga 47 684 miljoner kronor under riksdagens fortsatta

behandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna

nivå och kan således formellt tas upp till behandling.

Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit

budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från

att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom

utgiftsområde 26. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett

sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och

behandlas isolerat från de andra.

Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 26

borde ha begränsats med 607 miljoner kronor på det sätt som framgår av

Centerpartiets motion Fi266. I vårt budgetalternativ föreslår vi nämligen

att statliga företag under 2004 ska säljas ut för netto 20 miljarder kronor

mer än vad regeringen räknar med, vilket vi förutsätter ska ge en räntevinst

av angiven omfattning samma år.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 26:

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 besluta att ramanslaget

92:1 Räntor på statsskulden får överskridas om det är nödvändigt för att

fullgöra statens betalningsåtaganden (avsnitt 3.1),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att 2004 besluta att ramanslaget

92:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra

statens betalningsåtaganden (avsnitt 5.1),

3. att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde

26 Statsskuldsräntor m.m. i enlighet med uppställningen under avsnitt 1.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 2

Samhällsekonomi

och finansförvaltning, utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften

till Europeiska gemenskapen enligt uppställningen i tabell 12.

Tabell 12. Folkpartiets ändringsförslag till statsbudgeten för 2004, 2005

och 2006

Miljoner kronor

2004 2005 2006

UO26 Statsskuldsräntor m.m. -1 500 -3 000 -6 000

92:1 Räntor på statsskulden -1500 -3000 -6000

2003/04:Fi266 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt

följande uppställning:

Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring

92:1 Räntor på statsskulden 47 534 000 -607 000

Summa för utgiftsområdet 47 684 000 -607 000

2003/04:Fi275 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

Riksdagen anvisar till anslag 92:3 Riksgäldens provisionskostnader i

samband med upplåning och skuldförvaltning 133 000 000 kr för 2004 i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Fi285 av Mats Odell m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till anslaget 92:1 Räntor på

statsskulden 783 830 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således

46 900 170 000 kr.

2003/04:Fi297 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

Riksdagen anvisar till utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. för budgetåret

2004 1 500 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således

41 184 000 000 kr.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.

m.

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning

inom utgiftsområdet.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,

Kristdemokraterna och Centerpartiet har avgivit särskilda yttranden.