Bet. 2003/04:FIU6

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU6

AP-fondernas verksamhet 2002 (skr. 2002/03:130)

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet skrivelse 2002/03:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2002. I skrivelsen lämnas en

redovisning av AP-fondernas verksamhet förra året - det andra verksamhetsåret

med den nya organisationen och de nya placeringsreglerna. Redovisningen

innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas årsredovisningar och en

utvärdering av fondernas mål och förvaltning 2001-2002 samt en utvärdering

av Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat den senaste femårsperioden.

Vidare redovisas utvärderingar av fondernas kostnader och Första-Fjärde

AP-fondernas ägarstyrning.

AP-fondernas samlade marknadsvärderade resultat

uppgick under 2002 till -85,6 miljarder kronor. Skillnaden mellan

pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott

på 9 miljarder kronor. Kostnaden för administrationen uppgick till 1,1

miljard kronor. Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade kapital

under förra året minskade med 77,7 miljarder kronor, från 565,2 miljarder

kronor i slutet av 2001 till 487,5 miljarder kronor i slutet av

2002.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Utskottet

behandlar också fem motioner med anknytning till frågor om ägarstyrning

av fonderna, överföring av medel från AP-fonderna till staten, fondernas

placeringsregler, Sjätte AP-fonden samt bonussystem för personalen i

fonderna. Utskottet föreslår att motionerna avstyrks. I betänkandet finns

6 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet

2002

Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:130 till handlingarna.

2. Överföring

av medel från AP-fonderna till statsbudgeten

Riksdagen avslår motion

2003/04:Sf360 yrkandena 6 och 7.

Reservation 1 (v)

3. Ägarstyrning av

AP-fonderna

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi30 yrkande 1 och

2002/03:Fi33.

Reservation 2 (fp)

Reservation 3 (c)

4. Nya riktlinjer

för AP-fondernas placeringar

Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf360

yrkande 9.

Reservation 4 (v)

5. Bonussystem i AP-fonderna

Riksdagen

avslår motion 2002/03:Fi32.

6. Sjätte AP-fonden

Riksdagen avslår

motionerna 2002/03:Fi30 yrkande 2 och 2002/03:Fi31.

Reservation 5

(fp)

Reservation 6 (m)

Stockholm den 30 oktober 2003

På finansutskottets

vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Sven-Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell

Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m),

Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström

(m), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar

Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c).

Redogörelse för ärendet

I skrivelsen 2002/03:130 Redovisning av AP-fondernas

verksamhet 2002 lämnar regeringen en redovisning av AP-fondernas verksamhet

under 2002. Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondernas

årsredovisningar och en utvärdering av fondernas mål och förvaltning

2001-2002 samt en utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat

den senaste femårsperioden. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas

kostnader och Första-Fjärde AP-fondernas ägarstyrning. Med anledningen av

skrivelsen har fyra motioner väckts. Under allmänna motionstiden väcktes

ytterligare en motion som behandlas i betänkandet. Förslagen i motionerna

återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

AP-fondernas verksamhet 2002

Utskottets förslag

i korthet

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse 130 Redovisning

av AP-fondernas verksamhet 2002 läggs till handlingarna.

Skrivelsen

I

skrivelsen lämnas en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2002 -

det andra verksamhetsåret med den nya organisationen och de nya

placeringsreglerna. Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av

fondernas

årsredovisningar och en utvärdering av fondernas mål och förvaltning

2001-2002 samt en utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat

den senaste femårsperioden. Vidare redovisas utvärderingar av fondernas

kostnader och Första-Fjärde AP-fondernas ägarstyrning. Till hjälp med

utvärderingarna har regeringen haft bl.a. Wassum Investment Consulting,

Bacon & Woodrow och KPMG.

Fondernas resultat

AP-fondernas (exkl. Sjunde

AP-fonden) sammanlagda s.k. marknadsvärderade resultat (direktavkastning

plus realiserade och icke realiserade värdeförändringar av kapitalet)

uppgick under 2002 till -85,6 miljarder kronor, visar sammanställningen

av fondernas årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och

pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott på 9 miljarder kronor.

Kostnaden för administrationen uppgick till 1,1 miljard kronor (något

högre än under 2000 och 2001 då administrationskostnaderna ökade kraftigt

till följd av omorganisationen och förberedelserna inför de nya

placeringsreglerna). Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade kapital

under förra året minskade med 77,7 miljarder kronor, från 565,2 miljarder

kronor i slutet av 2001 till 487,5 miljarder kronor i slutet av 2002.

Fondernas resultat motsvarar en nominell avkastning på -15 %, vilket kan

jämföras med en avkastning under 2001 på -4,4 %. Räknas inflationen bort

blev den reala avkastningen under 2002 -16,9 %. Under 2001 var den reala

avkastningen -7,1 %. Under de senaste fem åren har buffertfondernas

avkastning (Första-Fjärde AP-fonderna plus sjätte AP-fonden) legat på i

genomsnitt 0,5 % per år. Den reala avkastningen var under samma tidsperiod

på -0,9 %.

Sammantaget har buffertfonderna (inklusive Sjätte AP-fonden)

under 2001 och 2002 gett ett resultat på -111,6 miljarder kronor och det

samlade kapitalet har minskat med drygt 91 miljarder kronor (överföringarna

till staten 2001 borträknade). Förlusten beror på de kraftiga prisrasen

på världens aktiebörser i kombination med att fonderna, till följd av de

ändrade placeringsreglerna, i början av 2001 kraftigt ökade andelen aktier

i portföljerna på bekostnad av placeringar i räntebärande värdepapper.

Som framgår av tabell 1 bestod fondernas portföljer i början av 2001,

efter överföringen av 155 miljarder kronor i olika typer av obligationer

till staten, av svenska och utländska aktier till ett värde av 165,9

miljarder kronor (motsvarande 29 % av kapitalet). Värdet av räntebärande

värdepapper uppgick vid samma tidpunkt till 392,6 miljarder kronor (68 %

av kapitalet). I slutet av 2002 hade värdet av aktierna ökat till 278,2

miljarder kronor (57 % av kapitalet) medan värdet av de räntebärande

värdepapperena hade minskat till 192,2 (39 % av kapitalet).

Tabell 1.

Buffertfondernas tillgångar vid olika tidpunkter (mdr kr)

Tillgångar 1/1

2001 31/12 2001 31/12 2002

Svenska och utländska aktier 165,9 326,1 278,2

Svenska

och utländska räntebärande värdepapper 392,6 220,9 192,2

Fastigheter 2

0,5 18,3 17,1

Totalt 578,9 565,3 487,5

varav utomlands 72,1 287,8 279,0

varav

valutaexponering 34,7 54,3 55,0

Det innebär att andelen aktier i

portföljerna under perioden ökat från 29 % till 57 % av den totala portföljen,

uteslutande på grund av omfattande köp av utländska aktier.

Första

AP-fonden

Det marknadsvärderade resultatet för Första AP-fonden blev

under 2002 -18,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på

-13,8 %. Det var 0,4 procentenheter sämre än fondens jämförelseindex.

Andra

AP-fonden

Andra AP-fondens resultat uppgick till -21,4 miljarder kronor.

Det motsvarar en avkastning på -15,3 %, vilket är 0,4 procentenheter bättre

än jämförelseindex, enligt fondens beräkningar.

Tredje AP-fonden

Tredje

AP-fonden visade under 2002 ett marknadsvärderat resultat på -17,5 miljarder

kronor. Det ger en avkastning på totalt -12,4 %, vilket enligt fonden är

0,6 procentenheter bättre än jämförelseindex (avkastningen för fastigheter

exkluderad).

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens resultat blev -23

miljarder kronor. Det motsvarar en avkastning på ungefär -16,8 %, vilket

för helåret är 0,5 procentenheter lägre än jämförelseindex.

Sjätte

AP-fonden

Sjätte AP-fondens totala resultat uppgick till -5,1 miljarder

kronor, vilket motsvarar en avkastning på omkring -30,9 %. Det är knappt

5 procentenheter bättre än jämförelseindex som sjönk med 35,7 %.

Sjunde

AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga fondalternativet inom

premiereservsystemet. Den s.k. premiesparfonden, vilken är den fond som de

s.k. icke-väljarna i premiereservsystemet placeras i, gav under 2002 en

avkastning på -26,7 %, vilket är knappt en procentenhet lägre än

jämförelseindex. Den s.k. premievalsfonden, som är den valbara statliga fonden,

gav under samma period en avkastning på -30,3 %, vilket är 1,4 procentenheter

sämre än jämförelseindex.

Regeringens utvärdering av de sammanlagda

resultaten 2001-2002

Regeringen gör följande bedömning av fondernas

förluster under 2001 och 2002:

Första-Fjärde AP-fonderna har förlorat 106

miljarder kronor under 2001-2002 efter att snabbt ha ökat aktieandelen i

ett, som det skulle visa sig, tidigt skede av börsfallet. Förluster av

denna omfattning utgör i sig grund för kritik och de har medverkat till

att pensionssystemets balanstal under ett år har minskat från 1,03 till

1,01. Under samma tid har risken för att den automatiska balanseringen

skall aktiveras ökat från 7 till 31 procent. Det kan ifrågasättas om det

var lämpligt att köpa aktier i stor omfattning i ett skede när risken var

betydande för att marknadernas grundläggande värdering i ett långsiktigt

perspektiv var alltför högt uppdriven. Den kritik som kan riktas mot

AP-fondernas styrelser i detta avseende träffar emellertid i minst lika

stor omfattning branschen i stort. Det bör samtidigt beaktas att

börsutvecklingen 2001-2002 i betydande utsträckning påverkats av omständigheter

som inte var kända, och endast svårligen kunde förutses, vid ingången av

2001.

Regeringens utvärdering av fondernas mål

Första-Fjärde AP-fonderna

samt Sjunde AP-fonden ska enligt lag utarbeta mål för verksamheten på

grundval av pensionssystemets långsiktiga åtaganden. I tabell 2 nedan

sammanfattas ytterst kortfattat regeringens synpunkter på fondstyrelsernas

mål för den strategiska inriktningen av placeringarna, de s.k.

normalportföljerna.

Tabell 2. Sammanfattning av regeringens bedömning av fondernas

mål

Regeringen bedömning

Första AP-fonden Fonden bör utveckla analysen

av risk, mot bakgrund av ambitionen att leverera en hög avkastning med

marginal. Fonden har ännu inte tagit fram jämförelseindex för alla delar

i portföljen. Det bör åtgärdas.

Andra AP-fonden Fonden har på nytt

övervägt styrelsens beslut om normalportfölj dock med resultatet att

placeringarna inte ändrats speciellt mycket. Fondens jämförelsenorm för

svenska aktier är innovativ och ger viss diversifiering i förhållande till

övriga fonder.

Tredje AP-fonden Fonden tar nu hänsyn till marknadernas

grundläggande värdering vid beslut om normalportföljen. Det är ett lovvärt

initiativ men är ingen garanti för att förluster kan undvikas. Fonden har

jämfört med övriga fonder en mer allsidig belysning av riskerna i olika

placeringar.

Fjärde AP-fonden Fonden har under året endast genomfört små

förändringar i normalportföljen. En större översyn av den strategiska

placeringsinriktningen görs under 2003.

Sjätte AP-fonden Målen för 2002

återspeglar inte fondens tydligare inriktning mot onoterade aktier. Fr.o.m.

2003 har dock styrelsen bytt målet mot ett absolut avkastningsmål för

hela fonden. Det är en positiv utveckling.

Sjunde AP-fonden Fondens

inriktning i Premiesparfonden utgår i dag från en genomsnittlig

premiepensionssparare. Enligt regeringen bör det övervägas om denna inriktning

på sikt bör ersättas av en mer differentierad placeringsinriktning med

avseende på spararnas ålder och därmed återstående tid till pensionen,

dvs. en typ av generationsfonder.

I utvärderingen av AP-fondernas

verksamhet 2001 (skr. 2001/02:180) menade regeringen att det underlag, i

form av t.ex. långsiktiga demografiska prognoser och medelfristiga ekonomiska

bedömningar, som finns tillgängligt för fondernas analyser av pensionssystemets

långsiktiga åtagande var bristfälligt. I årets utvärdering konstaterar

regeringen att analysunderlaget fördjupats något genom att Riksförsäkringsverket

(RFV) genomfört kompletterande beräkningar utifrån de önskemål som fonderna

framfört. Regeringen anger dock att den avser att fortsätta att hålla

frågan om fondernas beslutsunderlag och riskerna med ett bristfälligt

underlag under uppsikt.

Regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning

i förhållande till målen

Regeringens ambition är att presentera en

utvärdering av respektive fonds förvaltning de senaste fem åren. I årets

skrivelse görs detta för enbart Sjätte AP-fonden. Förvaltningen i de övriga

fonderna analyseras för perioden 2001-2002, eftersom den nya organisationen

och de nya placeringsreglerna började gälla fr.o.m. 2001. I tabell 3 nedan

redovisas kortfattat regeringens synpunkter på fondernas förvaltningsresultat:

Tabell

3. Sammanfattning av regeringens bedömning av fondernas förvaltning

Regeringen

bedömning

Första AP-fonden Fondens resultat i förhållande till jämförelseindex

är negativt. Den sämre avkastningen hänför sig helt till anpassningsperioden

första halvåret 2001, vilket bör beaktas vid en slutlig bedömning.

Andra

AP-fonden Fondens resultat i förhållande till målet är positivt och beror

uteslutande på anpassningsperioden som för Andra AP-fondens del pågick

under de första tre kvartalen 2001.

Tredje AP-fonden Fondens har under

perioden nått ett högre resultat än jämförelseindex. Fonden är också den

enda fond som i förväg beräknat ett korrekt jämförelseindex för perioden

med början 2001.

Fjärde AP-fonden Fonden visar ett negativt resultat

jämfört med jämförelseindex för hela perioden 2001-2002.

Sjätte

AP-fonden Fondens avkastning den senaste femårsperioden överstiger något

jämförelseindex, främst till följd av det långsiktiga resultatet i den

onoterade aktieportföljen.

Sjunde AP-fonden Både Premiesparfondens och

Premievalsfondens resultat understiger jämförelseindex de senaste två

åren.

Regeringens utvärdering av AP-fondernas kostnader

Med hjälp av

uppgifter som bl.a. tagits fram av revisionsfirman KPMG gör regeringen i

skrivelsen en jämförelse mellan förvaltningskostnaderna i de svenska

AP-fonderna och förvaltningskostnaderna i liknande fonder i USA och

Storbritannien. En jämförelse görs också mellan de svenska fonderna.

Som

framgår av tabell 4 har Andra AP-fonden den högsta förvaltningskostnaden

bland de fyra buffertfonderna. Till viss del förklaras Andra AP-fondens

högre kostnader av att fonden haft extraordinära kostnader för att starta

verksamheten. Till skillnad från de övriga fonderna byggdes Andra AP-fonden

upp som en helt ny fond under 2000 och 2001. Om man granskar enskilda

kostnadsposter framgår t.ex. att Första AP-fonden har de högsta kostnaderna

för IT i verksamheten, Fjärde AP-fonden har de högsta lokal- och

depåkostnaderna medan Tredje AP-fonden har den högsta personalkostnaden.

Tabell

4. Fondernas förvaltningskostnader

Fond Förvaltningskost. 2002 (milj.

kr) Andel av fondkapital 2002 Andel av fondkapital 2001

Första

AP-fonden 166 0,13 0,13

Andra AP-fonden 197 0,16 0,14

Tredje

AP-fonden 177 0,14 0,08

Fjärde AP-fonden 165 0,13 0,13

Sjätte AP-fonden 302 2,1 1,5

Sjunde

AP-fonden - 0,33 -

Genomgången av ett antal fonder i USA och Storbritannien,

som ungefär motsvarar Första-Fjärde AP-fondernas storlek och

placeringsinriktning,

visar på en ganska stor skillnad i kostnader mellan fonderna. Kostnaderna

i motsvarande brittiska fonder ligger en bra bit under 0,1 % av förvaltat

kapital, medan kostnaderna i fonderna i USA i genomsnitt ligger kring 0,2

% av kapitalet. Regeringen menar att detta visar att Första-Fjärde

AP-fonderna bedriver en rimligt kostnadseffektiv förvaltning eftersom deras

kostnadsandel ligger ungefär mitt emellan kostnadsandelen i de brittiska

och amerikanska fonderna. Förutsättningen är dock att AP-fonderna bedriver

en aktiv förvaltning eftersom undersökningen visar att fonder med passiv

förvaltning har låga kostnader medan fonder med en mer aktiv förvaltning

drar på sig högre kostnader.

Till följd av Sjätte AP-fondens inriktning

mot onoterade aktier ligger fondens kostnader naturligt nog en bra bit

över Första-Fjärde AP-fondernas kostnader. Men enligt utvärderingen ligger

Sjätte AP-fondens kostnader högt även vid en internationell jämförelse.

Regeringen menar dock att man inte bör dra alltför långtgående slutsatser

av resultatet eftersom det är svårt att finna användbara utländska

jämförelseobjekt - fonderna har olika inriktning och det är svårt få tillgång

till tillförlitlig information. Därför är det, enligt regeringen, inte

möjligt att dra långtgående slutsatser av resultatet. Regeringen anger

dock att den avser att fortsätta att analysera skillnaden i kostnader

mellan Sjätte AP-fonden och utländska motsvarigheter.

Sjunde AP-fondens

förvaltning verkar vara kostnadseffektiv vid en internationell jämförelse,

enligt utvärderingen. Detta gäller när hänsyn tas till att Sjunde AP-fonden

har en högre andel aktier i sin portfölj jämfört med sina internationella

motsvarigheter samt när Sjunde AP-fondens låga förvaltningsavgifter

beaktas.

Regeringens utvärdering av Första-Fjärde AP-fondernas

ägarstyrning

Första-Fjärde AP-fonderna ska årligen formulera en verksamhetsplan.

Verksamhetsplanen ska vid sidan av placeringspolicy och riskhanteringsplaner

även innehålla en ägarpolicy. Enligt förarbetena till AP-fondernas nya

regelverk ska AP-fonderna utöva ägandet i syfte att bättre tillvarata

möjligheterna till högre avkastning på förvaltade medel, dock med beaktande

av de olika ägarbegränsningsregler som gäller för fonderna.

Enligt

utvärderingen har samtliga fonder upprättat ändamålsenliga regler för sin

ägarstyrning. Samtliga fonder anger också att målet med ägarinflytandet

är att uppnå en högre långsiktig avkastning.

Som medel för att utöva

ägarinflytande anger fonderna att de t.ex. ska utnyttja rösträtten vid

bolagsstämmor, delta i nomineringen av styrelseledamöter, samverka med

övriga ägare, ha direkta kontakter med företrädare för företagen samt

aktivt informera om fondernas inställningar i olika ägarfrågor. Samtliga

fonder anser att nomineringskommittéer bör inrättas i företagen för att

ta fram förslag på styrelseledamöter och revisorer. Enligt fonderna bör

också styrelserna i företagen präglas av mångfald. Andelen kvinnor i

bolagsstyrelserna bör öka och i varje styrelse bör det finnas ledamöter

som är oberoende i förhållande till huvudägare och det aktuella

bolaget.

Regeringen bedömer att fonderna agerat i enlighet med de riktlinjer

de ställt upp samt att fonderna därigenom kan anses ta det ägaransvar som

följer av deras roller som förvaltare av allmänna pensionsmedel och

betydande ägare av bl.a. svenska börsföretag.

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2002/03:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet 2002.

Utskottet konstaterar, precis

som utskottet gjorde i anslutningen till förra årets skrivelse, att

fonderna under de senaste åren gjort stora förluster eftersom samtliga fonder

valde att genomföra en omfattande och snabb omväxling från räntebärande

värdepapper till aktier i ett tidigt skede av de senaste årens börsfall.

Som regeringen skriver i utvärderingen har förlusterna lett till att

pensionssystemets balanstal minskat och risken ökat för att den automatiska

balanseringen i systemet ska aktiveras.

Utskottet noterar dock att

halvårsrapporterna för 2003 visar att Första-Fjärde AP-fondernas resultat

stigit relativt kraftigt under första halvåret 2003, till följd av bl.a.

stigande aktiekurser. Sammantaget gav fondernas förvaltning ett överskott

på nästan 32 miljarder kronor.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs

till handlingarna.

Överföring av medel från AP-fonderna till

statsbudgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion Sf360 (v)

med motiveringen att det inte finns någon anledning att nu ha synpunkter

på en eventuell ytterligare överföring av medel från AP-fonderna till

staten eller på vilka fonder som i så fall ska svara för överföringen.

Frågan kommer att beredas under våren 2004 och eventuella förslag kommer,

i likhet med tidigare överföringar, att underställas riksdagen för beslut.

Jämför reservation 1 (v).

Motionen

I motion Sf360 av Ulla Hoffman m.fl.

(v) konstateras att det under perioden 1991-2001 överförts 245 miljarder

kronor från AP-fonderna till statsbudgeten och att ett slutligt

överföringsbelopp ska fastställas vid en kontrollstation 2004. Enligt

motionärerna

bör inte mer medel överföras från AP-fonderna till statsbudgeten eftersom

det bl.a. finns stora frågetecken om pensionssystemets långsiktiga hållbarhet

(yrkande 6). Vidare anser motionärerna att Sjätte AP-fonden bör undantas

från en eventuell slutlig överföring. Sjätte AP-fonden skiljer sig från

övriga buffertfonder genom sin inriktning mot onoterade tillgångar.

Dessutom saknas den koppling mellan fonden och in- och utflödena i

pensionssystemet som finns för Första-Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fondens

tillgångar är också mindre likvida än övriga fonders vilket även det talar

för att regeringen bör undanta Sjätte AP-fonden vid den slutliga överföringen

(yrkande 7).

Finansutskottets ställningstagande

I samband med beslutet

om principerna för överföring från Allmänna pensionsfonden till staten

och omorganisation av Allmänna pensionsfonden (prop. 1999/2000:46, bet.

1999/2000:19) beslutade riksdagen att en kontroll av buffertfondernas

styrka och den slutliga storleken på överföringen från AP-fonderna till

staten ska genomföras 2004. Om ytterligare medel ska överföras ska detta

ske den 1 januari 2005.

Enligt uppgifter som utskottet inhämtat från

Regeringskansliet kommer frågan att beredas under våren 2004. Det material

som framför allt kommer att utgöra grunden för kontrollen är den balansräkning

över pensionssystemet som Riksförsäkringsverket kommer att publicera i

sin årsredovisning för 2003.

Enligt utskottets meningen finns det ingen

anledning att nu ha synpunkter på en eventuell ytterligare överföring av

medel från AP-fonderna till staten eller på vilka fonder som i så fall

ska svara för överföringen. Som framgår av redovisningen ovan kommer frågan

att beredas under våren och eventuella förslag kommer, i likhet med

tidigare överföringar, att underställas riksdagen för beslut.

Med det ovan

anförda avstyrker utskottet motion Sf360 (v) yrkandena 6 och 7.

Ägarstyrning

av AP-fonderna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion

Fi30 (fp) samt motion Fi33 (c), i vilken det föreslås att en översyn

genomförs av AP-fondernas mål och förvaltning. Jämför reservationerna 2

(fp) och 3 (c).

Motionerna

I motion Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

anförs att pensionssystemet är långsiktigt. Därför är det svårt att efter

enbart två års verksamhet göra en rättvisande utvärdering av resultatet.

Målen för fonderna är, och bör vara, så generellt formulerade att det är

svårt att från dem direkt värdera fondernas verksamhet på kort sikt.

Motionärerna anför vidare att det inte bör vara regeringens eller riksdagens

uppgift att ta ställning till enskildheter i fondernas förvaltningar. Den

utvärdering av fondernas verksamhet som regering och riksdag gör bör därför

mer vara ett inslag i debatten om verksamheten och analysen av verksamheten.

Tendenser till detaljstyrning av fonderna från regeringens sida måste

avvisas. Den offentliga ägarrollen bör framför allt utövas genom att

regeringen utser styrelserna för AP-fonderna (yrkande 1).

I motion Fi33

av Lena Ek m.fl. (c) anförs att det är mycket riskfyllt att vara placerare

på aktiemarknaden. Riskerna har också ökat genom att marknaderna alltmer

fjärmar sig från analytiska grunder i sin placeringsstrategi, för att mer

övergå till psykologiska och känslomässiga kriterier. Dessa förutsättningar

borde haft större inverkan på AP-fondernas styrelsers agerande och

placeringsstrategier under 2001 och 2002. I en situation där

marknadsförutsättningarna

kontinuerligt förändras är det svårt eller rent felaktigt av en ägare att

ge direktiv om placeringsinriktningar av olika former. Enligt motionärerna

kan det inte uteslutas att den ägarstyrning som uppenbarligen ägt rum i

AP-fondernas fall bidragit till de förluster som noterats 2002. Dagens

situation på marknaderna ställer, enligt motionärerna, stora krav på

styrelserna i AP-fonderna, vilket ägaren bör ha i åtanke vid rekrytering

av styrelseledamöterna. Ägaren ska också vara tydlig med avseende på de

mål som ska uppnås. En tydlig målformulering definierar indirekt den risk

som styrelsen får ta i förvaltningen av tillgångarna. Enligt motionärerna

visar utvärderingen av AP-fondernas verksamhet 2002 att denna tydlighet

saknas. Detta leder i sin tur till oklara formuleringar om styrelsens

ansvar för det uppnådda resultatet. Enligt motionärerna bör det göras en

grundlig översyn av AP-fondernas avkastningsmål, ägarens krav på förvaltningen

och den därmed sammanhängande ägarstyrningen.

Finansutskottets

ställningstagande

För utskottets del är det naturligt att den offentliga

ägarstyrningen av AP-fonderna utövas genom den beslutade lagstiftningen på

området samt genom tillsättningen av AP-fondernas styrelser. Utskottet

har härvidlag samma uppfattning som motionärerna ger uttryck för. Eftersom

lagstiftningen ger fonderna relativt omfattande frihetsgrader i förvaltningen

samtidigt som det är styrelsernas ansvar att besluta om t.ex. fondernas

placeringsinriktning, portföljsammansättning och riskprofil ställs stora

krav på styrelsernas sammansättning och kompetens, särskilt i fråga om

samhällsekonomi och kapitalförvaltning. En genomgång av styrelserna visar,

enligt utskottets mening, att styrelserna i dagsläget har en relativt god

sammansättning av människor med bred erfarenhet av såväl samhällsliv som

finansiell förvaltning.

I motion Fi33 (c) föreslår motionärerna att en

översyn görs av fondernas förvaltning och avkastningsmål.

Det nya

regelverket för Första-Fjärde AP-fonderna infördes den 1 januari 2001, vilket

innebär att systemet varit i kraft i snart tre år. Enligt utskottets mening

är det en för kort tidsperiod för att det ska vara möjligt att utföra en

rättvis och långsiktig utvärdering av fondernas mål och resultat. Det

behövs, enligt utskottets mening, ytterligare ett antal år innan en

meningsfull översyn av AP-fondernas verksamhet kan genomföras. Regeringens

utgångspunkt i den årliga redovisningen av fondernas verksamhet är att

det behövs en period av fem år innan en rättvis bedömning av fondernas

mål och resultat kan utföras. I dagsläget är det endast Sjätte AP-fonden

som varit verksam så länge, med oförändrat regelverk.

Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna Fi30 (fp) yrkande 1 och Fi33.

Nya riktlinjer

för AP-fondernas placeringar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet

avstyrker en motion om nya riktlinjer för AP-fondernas placeringar och om

att fondernas medel bör användas i näringspolitiskt syfte. Jämför reservation

4 (v).

Motionen

I motion Sf360 av Ulla Hoffman m.fl. (v) anförs att

enligt placeringsreglerna får inte AP-fondens medel användas för att

tillgodose närings- eller sysselsättningspolitiska mål. Motionärerna delar

inte den ideologiska och principiella uppfattning som ligger bakom

utformningen av dagens placeringsregler. För att bl.a. klara framtidens

pensionskostnader måste en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet

upprätthållas. För att nå detta mål krävs bl.a. en aktiv och målmedveten

näringspolitik. Medlen i AP-fonderna bör därför i större utsträckning än

i dag kunna utnyttjas för näringspolitik (yrkande 9).

Finansutskottets

ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner

om att tillgångarna i AP-fonderna borde kunna användas för näringspolitiska

ändamål, senast i betänkandet om AP-fondernas verksamhet 2001 (bet.

2002/03:FiU6).

Utskottet har tidigare avstyrkt motionerna med motiveringen

att det är viktigt att AP-fondernas mål är så formulerade att tillgångarna

i fonderna förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet samt

att avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till risken i

placeringarna. Givet detta är det också naturligt att fonderna inte har några

närings- eller ekonomisk-politiska mål i sin verksamhet.

Utskottet finner

ingen anledning att omvärdera detta ställningstagande. Motion Sf360 (v)

yrkande 9 avstyrks.

Bonussystem i AP-fonderna

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet avstyrker en motion om krav på översyn av bonussystemen

med motiveringen att intentionerna i motionen redan uppfyllts genom de

revideringar av riktlinjerna för bl.a. anställdas incitamentsprogram i

statliga bolag som regeringen beslutade om i början av oktober 2003.

Revideringarna innebär bl.a. att bonus inte ska utgå vid förlust i

verksamheten samt att bonus ej får överstiga två månadslöner.

Motionen

I

motionen Fi32 av Lennart Hedquist (m) konstateras att styrelserna i

AP-fonderna beslutat betala ut bonus till personalen under det senaste året

trots att fonderna redovisat förluster i mångmiljardklassen.

Bonusutbetalningarna

har ibland motiverats med att fonden/fonderna lyckats slå det index som

styrelsen ansett det lämpligt att jämföra fondens resultat mot. Enligt

motionären är det stötande att bonus betalas ut när förvaltningen av

anförtrodda pensionspengar går med stor förlust. Visserligen kan det vara

förståligt att verksamheten ger negativ avkastning under tider när börserna

faller men grundregeln för alla bonusavtal i AP-fonderna bör, enligt

motionären, vara att bonus inte betalas ut under de år fonden/fonderna

redovisar negativ avkastning eller avkastningen understiger en lämplig

referensränta, t.ex. statslåneräntan.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet

delar motionärens uppfattning att det är direkt olämpligt att AP-fonderna

betalar ut bonuslöner eller incitamentsersättningar utöver ordinarie lön

till personalen när förvaltningen av pensionstillgångarna går med förlust.

En genomgång av fondernas årsredovisningar visar att buffertfonderna

inklusive Sjätte AP-fonden under 2001 och 2002 sammantaget betalat ut

bonuslöner motsvarande drygt 31 miljoner kronor (dock ej Andra AP-fonden

som saknar bonussystem). Fonderna redovisade under samma period ett

sammanlagt förvaltningsresultat på -111,6 miljarder kronor, vilket redovisats

i sammanställningen ovan.

Frågan om bonussystem i AP-fonderna behandlades

första gången av regeringen i skrivelsen om AP-fondernas verksamhet 2000

(skr. 2000/01:131). Regeringen angav då att de riktlinjer för bonusprogram

som utformats för statliga bolag även borde vara vägledande för utformningen

av bonusprogram i AP-fonderna. Regeringen angav också att fonderna själva

borde inhämta Arbetsgivarverkets mening om huruvida deras bonusprogram

stod i överensstämmelse med de gällande riktlinjerna. Enligt uppgifter

som utskottet inhämtat konsulterade fonderna därefter Arbetsgivarverket

och fick beskedet om att bonusprogrammen föll inom ramen för riktlinjerna.

I

samband med presentationen av skrivelsen om AP-fondernas verksamhet 2002

i slutet av maj 2003 uppgav biträdande finansminister Gunnar Lund till

medierna att han ansåg att det borde införas spärrar i AP-fondernas

bonussystem som stoppar bonusutbetalningar om fonderna gör stora förluster.

Torsdagen den 9 oktober 2003 beslutade regeringen att revidera riktlinjerna

för anställdas incitamentsprogram och för företagsledande personers

anställningsvillkor i statliga bolag. Revideringarna innebär bl.a. att bonus

till anställda ej får utgå när företaget redovisar förlust samt att bonus

ej får överstiga två månadslöner. I riktlinjerna framgår också att

incitamentsprogrammen bör omfatta all personal utom koncernchef/verkställande

direktör. Särskilda incitamentsprogram som enbart riktas till personer i

företagsledande ställning ska inte införas, enligt riktlinjerna.

Enligt

uppgift från Regeringskansliet har brev skickats ut till ordförande i

respektive fondstyrelse där styrelserna uppmärksammas på att riktlinjerna

förändrats.

Enligt utskottets mening är det tillfredställande att

riktlinjerna för bonusprogram stramats upp och att möjligheterna till

utbetalning av bonuslöner vid verksamhetsförluster förhindrats. Enligt

utskottets mening har därmed intentionerna i motionen tillgodosetts. Med

det anförda avstyrks motion Fi32 (m).

Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag

i korthet

Utskottet avstyrker motioner om en förändring respektive

avveckling av Sjätte AP-fonden med motiveringen att fonden väl fyller sin

roll i AP-fondsystemet. Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (m).

Motionerna

I

motion Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att Sjätte AP-fonden, som

av regeringen räknas som en buffertfond, inte ingår i fempartiuppgörelsen

om pensionssystemet. Fonden startade som en främmande fågel i systemet,

med helt andra uppgifter som riskkapitalfond, med viss inriktning mot små

och medelstora företag. Även om fondens verksamhet inte präglats av

näringspolitiska hänsyn anser motionärerna att staten inte bör bedriva

näringspolitik genom att pensionspengar förvaltas på detta sätt.

Pensionspengarna bör i stället förvaltas i enlighet med de riktlinjer som

fastställts för Första-Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fondens kapital ingår

i det totala belopp som buffertfonderingen ska omfatta. Därför bör, enligt

motionärerna, Sjätte AP-fonden inordnas i buffertsystemet genom att dess

nuvarande direktiv ersätts med direktiven och placeringsreglerna för

Första-Fjärde AP-fonderna. Det bör också övervägas i vilken form en samordning

med Andra AP-fonden kan ske. Enligt motionärerna innebär förslaget att

Sjätte AP-fonden bibehålls men att ett utlandsmandat tillförs (yrkande

2).

I motion Fi31 av Tomas Högström och Gunnar Axén (m) anförs att det

är det privata sparandet som är grunden för näringslivets försörjning av

riskkapital. Att skattebetalare och pensionssparare genom staten/Sjätte

AP-fonden tar ansvar för riskkapitalförsörjningen leder till

konkurrenssnedvridning. Enligt motionärerna är därför Sjätte AP-fonden en onödig

aktör på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fondens riskprofil är dessutom

inte förenlig med buffertfondernas uppgift. Sjätte AP-fonden bör därför

avvecklas.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera

tillfällen behandlat motioner om en avveckling eller förändring av Sjätte

AP-fondens verksamhet, senast i samband med behandlingen förra årets

skrivelse om AP-fondernas verksamhet (bet. 2002/03:FiU6). Motionerna har

tidigare avstyrkts med bl.a. motiveringen att Sjätte AP-fonden fyller sin

roll i AP-fondsystemet och att det därför inte finns någon anledning att

genomgripande förändra, avveckla eller sälja ut verksamheten. Utskottet

ser ingen anledning att nu omvärdera tidigare ställningstaganden. Motionerna

Fi30 (fp) yrkande 2 och Fi31 (m) avstyrks därför.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Överföring av medel från AP-fonderna till statsbudgeten, punkt

2 (v)

av Lars Bäckström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser

att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sf360 yrkandena

6 och 7.

Ställningstagande

Hittills har omkring 245 miljarder kronor

förts över från AP-fondsystemet till staten, bl.a. på grund av att

kostnaderna för förtidspensioner förts över från AP-fondsystemet till

statsbudgeten. Enligt riksdagsbeslut ska ett slutligt överföringsbelopp

fastställas vid en kontrollstation 2004.

Enligt Vänsterpartiets mening

bör inga ytterligare medel överföras från AP-fonderna till staten, bl.a.

eftersom det finns stora frågetecken om pensionssystemets långsiktiga

hållbarhet.

En annan viktig fråga i anslutningen till kontrollstationen

2004 är om Sjätte AP-fonden ska delta vid en eventuell ytterligare

överföring. Sjätte AP-fonden är en riskkapitalfond som erbjuder långsiktigt

riskkapital till små- och medelstora företag. Fonden skiljer sig därmed

från de övriga buffertfonderna genom att en stor del av fondens kapital

placeras i onoterade tillgångar. Fonden ingick inte i fempartiöverenskommelsen

om pensionssystemet men betraktas ändå som en buffertfond. Fonden saknar

däremot den direkta koppling mellan in- och utflödena i pensionssystemet

som övriga buffertfonder har.

Detta, i kombination med att Sjätte AP-fondens

tillgångar är mindre likvida än övriga buffertfonders tillgångar samt att

fonden behöver en lång placeringshorisont, gör att jag anser att Sjätte

AP-fonden bör undantas från en eventuell slutlig överföring av medel från

AP-fonderna till staten.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad jag anfört om överföringar från AP-fonderna

till staten och om Sjätte AP-fonden. Jag tillstyrker därmed motion Sf360

(v) yrkandena 6 och 7.

2. Ägarstyrning av AP-fonderna, punkt 3 (fp)

av

Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi30

yrkande 1 och avslår motion 2002/03:Fi33.

Ställningstagande

Vi anser

att det generellt sett inte är riksdagens eller regeringens uppgift att

ta ställningen till enskildheter i buffertfondernas förvaltning av

pensionstillgångarna. Den utvärdering av AP-fondernas verksamhet som regeringen

och riksdagen gör en gång per år bör mer ses som ett inslag i debatten om

fonderna och som en analys av fondernas verksamhet. Årets utvärdering av

AP-fondernas verksamhet 2002 visar att det finns tendenser till att

regeringen vill detaljstyra vissa delar av fondernas verksamhet. Sådana

tendenser måste enligt vår mening avvisas.

Den offentliga och statliga

ägarstyrningen av fonderna ska i stället ske genom att regering utser

professionella och effektiva styrelser som ska leda fondernas verksamhet.

Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi

anfört om ägarstyrningen av AP-fonderna. Vi tillstyrker därmed motion

Fi30 (fp) yrkande 1. Motion Fi33 (c) avstyrks.

3. Ägarstyrning av

AP-fonderna, punkt 3 (c)

av Jörgen Johansson (c).

Förslag till

riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi33

och avslår motion 2002/03:Fi30 yrkande 1.

Ställningstagande

Att vara

placerare på den internationella aktiemarknaden är en mycket riskfylld

verksamhet. Marknadsförutsättningarna förändras kontinuerligt och riskerna

har ökat markant över tiden. I en sådan situation är det enligt min mening

svårt eller rent av felaktigt av en ägare att i olika former ge direktiv

om inriktningen av placeringsverksamheten. Enligt min uppfattning kan det

därför inte uteslutas att den ägarstyrning som skett i AP-fonderna bidragit

till de stora förluster som AP-fonderna redovisat under både 2001 och

2002.

Ägarens roll, i det här fallet statens, är att sätta upp tydliga

mål som indirekt definierar den risk som fonderna får ta i sin förvaltning

av pensionstillgångarna. Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet

2002 visar att tydligheten i mål- och riskformuleringarna saknas. Det

leder i sin tur till att det i utvärderingen redovisas mycket oklara

formuleringar om styrelsernas ansvar för de uppkomna förlusterna.

Jag

anser därför att det bör göras en grundlig översyn av AP-fondernas

avkastningsmål, ägarens krav på förvaltningen och risktagandet och därmed

också av ägarstyrningen av AP-fonderna. I detta sammanhang bör det också

noteras att den riskfyllda situationen på marknaderna ställer extra stora

krav på sammansättningen av fondernas styrelser. Detta bör ägaren ha i

åtanke när styrelseledamöter rekryteras och styrelserna formas.

Jag

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag

anfört om en översyn av AP-fondernas mål och förvaltning. Jag tillstyrker

därmed motion Fi33 (c). Motion Fi30 (fp) yrkande 1 avstyrks.

4. Nya

riktlinjer för AP-fondernas placeringar, punkt 4 (v)

av Lars Bäckström

(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Sf360 yrkande 9.

Ställningstagande

Vänsterpartiet

anser att den viktigaste metoden för att klara framtidens pensionskostnader

är att upprätthålla en hög sysselsättning och en låg arbetslöshet i den

svenska ekonomin. Det förutsätter bl.a. ett starkt svenskt näringsliv.

För att nå det målet krävs en aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt

min mening bör medlen i buffertfonderna i större utsträckning kunna

utnyttjas för näringspolitik. Dagens snäva fokusering på avkastning och de

ideologiska blockeringarna i synen på statligt ägande måste brytas.

AP-fondernas placeringsregler bör därför förändras för att möjliggöra och

befrämja en mer aktiv näringspolitik.

Jag föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad jag anfört om nya riktlinjer

för AP-fondernas placeringar. Jag tillstyrker därmed motion Sf360 (v)

yrkande 9.

5. Sjätte AP-fonden, punkt 6 (fp)

av Christer Nylander

(fp) och Gunnar Nordmark (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser

att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi30 yrkande 2

och avslår motion 2002/03:Fi31.

Ställningstagande

Sjätte AP-fonden är

inte en del av fempartiuppgörelsen om pensionssystemet, men fondens kapital

ingår i pensionssystemets totala buffertfondering.

Fonden är en främmande

fågel i systemet. Fondens uppgift är att agera riskkapitalfond med bl.a.

inriktning mot små och medelstora företag.

Vi anser att staten inte ska

kunna bedriva näringspolitik på det sätt som riktlinjerna för Sjätte

AP-fonden ger möjlighet till. Hittills har dock inte fonden utnyttjat denna

möjlighet utan kapitalet har förvaltats på ett sätt som stämmer väl överens

med de riktlinjer som fastställts för Första-Fjärde AP-fonderna.

Vår

uppfattning är därför att Sjätte AP-fonden ska inordnas i buffertsystemet

genom att dess nuvarande direktiv ersätts med de direktiv och placeringsregler

som gäller för Första-Fjärde AP-fonderna. Möjligtvis bör denna förändring

ske genom att Sjätte AP-fonden inordnas i Andra AP-fonden. I allt väsentligt

innebär detta att fondens verksamhet bibehålls men att Sjätte AP-fonden

tillförs ett utlandsmandat i förvaltningen.

Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anfört om Sjätte AP-fonden.

Vi tillstyrker därmed motion Fi30 yrkande 2 (fp). Motion Fi31 (m)

avstyrks.

.

6. Sjätte AP-fonden, punkt 6 (m)

av Gunnar Axén (m), Tomas

Högström (m) och Cecilia Widegren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi31 och

avslår motion 2002/03:Fi30 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att

det är det privata sparandet som är grunden för näringslivets

riskkapitalförsörjning. Det är inte statens uppgift att genom ett offentligt

sparande tillhandahålla riskkapital. Ett stort statligt inslag riskerar

att skada riskkapitalmarknaden, bl.a. genom att strikt ekonomiska

överväganden ibland kan tvingas ge vika för politiska syften och önskemål.

Att

skattebetalare och pensionssparare genom Sjätte AP-fonden tar ansvar för

riskkapitalförsörjningen leder därför enligt vår mening till

konkurrenssnedvridning. Vad Sverige i stället behöver är mer av personligt

ägande

och personligt ansvar. Det tillhandahålls säkrast genom en skattepolitik

som uppmuntrar till sparande och investeringar i Sverige.

Eftersom Sjätte

AP-fonden är en onödig aktör på riskkapitalmarknaden och riskerna i fondens

placeringar är högre än i övriga buffertfonderna anser vi att Sjätte

AP-fonden verksamhet bör avvecklas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad vi anfört om Sjätte AP-fonden. Vi

tillstyrker därmed motion Fi31 (m). Motion Fi30 (fp) yrkande 2 avstyrks.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens

skrivelse 2002/03:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet

2002.

Följdmotioner

2002/03:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om

principerna för ägarstyrning av fonderna,

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sjätte AP-fondens

nuvarande direktiv och placeringsregler bör upphöra och att fonden fullt

ut inordnas i buffertfondssystemet med samma direktiv och placeringsregler,

och att detta bör ske genom en samordning med Andra AP-fonden.

2002/03:Fi31

av Tomas Högström och Gunnar Axén (båda m):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sjätte AP-fondens

verksamhet bör avvecklas.

2002/03:Fi32 av Lennart Hedquist (m):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bonus

eller rörlig lönedel för ledning och vissa anställda i AP-fonderna.

2002/03:Fi33

av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en översyn av AP-fondernas avkastningsmål, ägarens

krav på förvaltning och risktagande och den därmed sammanhängande

ägarstyrningen.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Sf360

av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om överföring av ytterligare medel

från AP-fonden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om undantag för Sjätte AP-fonden vid den slutliga

överföringen till statsbudgeten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om förändrade placeringsregler för

AP-fonderna.