Bet. 2003/04:FIU7

Finansutskottets betänkande

2003/04:FIU7

Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition

2002/93:92 Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

m.m.

Regeringen beslutade i februari 2003 om likvidation av

Stadshypotekskassan.

Propositionen behandlar frågorna om

upphävande och ändringar

av lagar fr.o.m. den 1 januari 2004 med anledning av likvidationen,

användningen

av överskottet i likvidationen,

följdändringar i några lagar till följd

av ändrade paragrafnumreringar i 9 kap. regeringsformen.

Lagändringarna

föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Ingen motion har väckts i

ärendet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Upphävande och ändringar av

lagar med anledning av Stadshypotekskassans likvidation

Riksdagen

bifaller proposition 2002/03:92 punkt 1 i denna del.

2. Överskottet i

Stadshypotekskassan

Riksdagen bifaller proposition 2002/03:92 punkt

2.

3. Följdändringar i lagar med anledning av ändringar i

regeringsformen

Riksdagen bifaller proposition 2002/03:92 punkt 1 i denna

del.

4. Ikraftträdande

Riksdagen bifaller proposition 2002/03:92 punkt

1 i denna del.

Stockholm den 30 oktober 2003

På finansutskottets

vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Sven-Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell

Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m),

Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström

(m), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar

Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2002/93:92

Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m.m. föreslår

regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till upphävande av ett

antal lagar med anledning av likvidation av Stadshypotekskassan samt några

följdändringar. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen

- efter en redaktionell ändring i rubriken till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) och ingressen till lag om ändring i lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank - i bilaga 2 i betänkandet.

Bakgrund

År 1909 bildades

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan). Kassans

uppgift var att finansiera långfristig fastighetsbelåning genom ett antal

regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Syftet var att göra offentlig

stödverksamhet möjlig. Statens risktagande skulle hållas på en låg nivå.

Stadshypotekskassans upplåning kom huvudsakligen från stora institutionella

placerare och skedde främst mot obligationer och certifikat. Som säkerhet

för kassans förbindelser ställde staten en garanti, den s.k.

grundfonden.

Stadshypotekskassan fick genom sin möjlighet att erbjuda förmånliga

långfristiga krediter en mycket stark ställning på

bostadsfinansieringsmarknaden.

I

början av 1990-talet avreglerades den svenska kreditmarknaden. Det ändrade

radikalt förutsättningarna för verksamheten och kassans roll på marknaden.

De skäl som tidigare fanns för att staten i fördelningssyfte skulle ställa

garantier till institut inom olika sektorer på kreditmarknaden föll bort.

Avregleringen innebar också att frågan om statens agerande var

konkurrensneutralt

blev aktuell. Det ansågs inte vara konkurrensneutralt att staten ställde

garantier för vissa kreditinstituts förbindelser.

Stadshypotekskassan

saknade ägare och när det av kapitaltäckningsskäl behövdes tillskott av

externt kapital fanns således ingen som kunde ge tillskott. Detta problem

accentuerades av att Stadshypotekskassan fr.o.m. den 1 februari 1990

omfattades av nya, internationellt anpassade, kapitaltäckningsregler (prop.

1989/90:43), som bl.a. innebar att den statliga garantin inte fick räknas

in i kapitalbasen.

År 1992 föreslog regeringen därför att Stadshypotekskassan

skulle ombildas (prop. 1991/92:119). Stadshypotekskassan fusionerades då

med landets stadshypoteksföreningar. Tillgångarna i den gemensamma rörelsen

fördes över till det nybildade Stadshypotek AB.

Stadshypotekskassan ägde

efter ombildningen alla aktier i Stadshypotek AB. Hösten 1994 genomfördes

en ägarspridning och nyemission som reducerade Stadshypotekskassans

ägarandel till 34 % av kapital och röster. Efter riksdagens beslut (prop.

1996/97:40) fördes återstående aktieinnehavet över till staten för att

säljas. Stadshypotekskassan har därefter inte haft någon aktieförvaltande

uppgift.

Stadshypotekskassan behöll ansvaret för utelöpande obligationer

och annan låneskuld som fanns vid ombildningen. Stadshypotek AB lämnade

reverser till Stadshypotekskassan med samma villkor. Fram till 1994

fortsatte också Stadshypotekskassan att svara för den nyupplåning som

Stadshypotek AB behövde för sin rörelse.

Ansvaret för nyupplåningen gick

1995 över till Stadshypotek AB. Stadshypotekskassan inledde då återbetalningen

av låneskulden. Avsikten var att Stadshypotekskassan skulle avvecklas

helt när samtliga utestående lån återbetalats.

Stadshypotekskassans

uppgift var således att avveckla utestående låneskulder. Den sista skulden

betalades tillbaka under hösten 2002. Stadshypotekskassan har därmed

fullgjort sina sista uppgifter och begärde då att regeringen skulle fatta

beslut om dess likvidation. I februari 2003 beslutade regeringen om detta

och förordnade samtidigt om förfarandet vid likvidationen.

Utskottets överväganden

Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen föreslås anta regeringens

lagförslag. Överskottet på 70 miljoner kronor som uppstår vid likvidationen

föreslås redovisas på statsbudgetens inkomster under Övriga inkomster av

försåld egendom.

Propositionen

Upphävande och ändringar av lagar med

anledning av Stadshypotekskassans likvidation

Regeringen föreslår att

lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen och lagen

(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ska upphävas och

att det görs följdändringar i några lagar.

Regeringen anför att i och

med att Stadshypotekskassan likvideras blir lagen om ombildning av

Stadshypoteksinstitutionen och lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

obsoleta och bör därför upphävas.

Stadshypotekskassan nämns i flera lagar

som måste ändras bl.a. lagen om förvaltningen av de allmänna

försäkringskassornas

fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen, lagen

om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, firmalagen,

försäkringsrörelselagen och sparbankslagen.

Eftersom stadshypoteksföreningarna

har upphört att existera bör dessa utmönstras ur lagstiftningen. Likaså

blir begreppet stadshypoteksinstitutionen obsolet när ombildningsprocessen

av denna institution nu är avslutad och kreditmarknadsbolaget Stadshypotek

AB är det enda som återstår.

Landshypoteksinstitutionen kvarstår som

begrepp i lagstiftningen tills vidare då dess ombildningsprocess beräknas

fullbordas först år 2014 (prop. 1993/94:216 s. 38).

I firmalagen används

begreppet "rikets landshypoteksföreningar". Vid ombildningen av Landshypotek

ombildades dessa föreningar till en ny ekonomisk förening (Landshypotek

Ekonomisk förening) som äger aktierna i kreditmarknadsbolaget Landshypotek

AB, vilket bolag övertog föreningarnas rörelser. Landshypotek Ekonomisk

förening är registrerad hos Patent- och registreringsverket och något

behov av ensamrätt till firma enligt firmalagen för rikets

landshypoteksföreningar

finns inte längre. De bör därför tas bort i paragrafen.

Överskottet i

Stadshypotekskassan

Regeringen föreslår att överskottet i Stadshypotekskassan

ska tillfalla staten och föras till inkomsttitel 3312, Övriga inkomster

av försåld egendom.

Regeringen anför att likvidationen av Stadshypotekskassan

beräknas ge ett överskott på ca 70 miljoner kronor. Enligt 7 § lagen

(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ska riksdagen besluta

om användningen av Stadshypotekskassans behållning efter likvidationen.

Av

30 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten framgår att om riksdagen har

beslutat om försäljning av egendom ska inkomsten redovisas mot en inkomsttitel

på statsbudgetens inkomstsida, om inte riksdagen bestämmer annat.

Följdändringar

i lagar med anledning av ändringar i regeringsformen

Regeringen föreslår

att till följd av ändrade paragrafnumreringar i 9 kap. regeringsformen

görs följdändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och lagen

(1998:1404) om valutapolitik.

Regeringen anför att genom lagen (2002:904)

om ändring i regeringsformen infördes en ny paragraf i regeringsformen (9

kap. 11 §). Som en följd av detta omnumrerades dåvarande 9 kap. 11-13 §§

regeringsformen. Denna ändring föranleder följdändringar i 1 kap. 1-4 §§,

2 kap. 2 § och 5 kap. 1 § i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och i

1 § lagen (1998:1404) om valutapolitik. I dessa paragrafer nämns aktuella

paragrafer i regeringsformen.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår upphävande

av lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen och lagen

(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt att följdändringar

i ett antal lagar ska träda i kraft den 1 januari 2004. Detsamma gäller

följdändringarna i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och lagen

(1998:1404) om valutapolitik på grund av ändrade paragrafnumreringar i 9

kap. regeringsformen.

Regeringen anför som skäl att likvidationen av

Stadshypotekskassan beräknas kunna avslutas i oktober 2003 genom ett skifte

av återstående tillgångar till staten. Det bedöms därför lämpligt att

lagändringarna träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2004.

En ändrad

paragrafnumrering i 9 kap. regeringsformen har redan trätt i kraft. Det

föreslås därför att följdändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

och lagen (1998:1404) om valutapolitik träder i kraft vid tidigast möjliga

tillfälle, vilket bedöms vara den 1 januari 2004.

Utskottets

ställningstagande

De lagändringar som föreslås är av enkel karaktär. De består

i upphävande av två lagar som blir obsoleta i och med att Stadshypotekskassan

likvideras samt följdändringar i ett antal lagar med anledning av

Stadshypotekskassans likvidering. Lagförslagen tillstyrks av utskottet.

Följdändringarna

i lagarna på Riksbanksområdet med anledning av de redan beslutade ändringarna

i regeringsformen tillstyrks av utskottet.

Överskottet som uppstår vid

likvidationen av Stadshypotekskassan, som beräknas uppgå till 70 miljoner

kronor enligt regeringens bedömning, ska enligt 30 § lagen om statsbudgeten

redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida, om inte

riksdagen bestämmer annat. Överskottet i Stadshypotekskassan bör därför

föras till inkomsttitel 3312, Övriga inkomster av försåld egendom.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2002/03:92 Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

m.m.:

1. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag

om upphävande av lagen (1992:700) om ombildning av

stadshypoteksinstitutionen,lag

om upphävande av lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa,lag

om ändring i lagen (1962:401) om förvaltningen av de allmänna

försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga

sjukförsäkringen,lag

om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol

att pröva vissa mål,lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar,lag

om ändring i firmalagen (1974:156),lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713),lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),lag om ändring i

lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,lag om ändring i lagen (1994:2004)

om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och

värdepappersbolag,lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag,lag om ändring i lagen (1998:1404) om

valutapolitik.

2. Riksdagen antar regeringens förslag om användning av

överskottet i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (avsnitt 4.1).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag