Bet. 2003/04:JUU11

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU11

Antalet justitieråd

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar justitieutskottet regeringens proposition

2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen.

I propositionen föreslår regeringen att minimiantalet ledamöter i Högsta

domstolen bestäms till fjorton i stället för nuvarande sexton.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

I betänkandet behandlas också en med anledning av propositionen väckt

motion med yrkande att Högsta domstolens och Regeringsrättens verksamhet

och framtida organisation skall ses över.

I ärendet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Antalet ledamöter i Högsta domstolen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:23.

2. Översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens organisation och

verksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju9.

Stockholm den 4 december 2003

På justitieutskottets vägnar

Susanne Eberstein

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Alice

Åström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson (s),

Helena Zakariasén (s), Ragnwi Marcelind (kd), Elisebeht Markström (s),

Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan

Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s),

Leif Björnlod (mp) och Karin Granbom (fp).

Utskottets överväganden

Antalet ledamöter i Högsta domstolen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring

i rättegångsbalken, varigenom minimiantalet ledamöter i Högsta domstolen

minskas från sexton till fjorton.

I propositionen föreslår regeringen att 3 kap. 4 § rättegångsbalken skall

ändras på så sätt att minimiantalet ledamöter i Högsta domstolen (justitieråd)

bestäms till fjorton i stället för nuvarande sexton.

Till grund för förslaget ligger en skrivelse till regeringen från Högsta

domstolen i vilken föreslås att det lägsta antalet justitieråd sänks,

förslagsvis till fjorton. Högsta domstolen anför till stöd härför bl.a.

att det är svårt att bedöma vilket antal justitieråd som på längre sikt

kan vara lämpligt och att det inte är uteslutet att en viss minskning av

det faktiska antalet justitieråd kan visa sig vara möjlig. Vidare anförs

att det förhållandet att minimiantalet ledamöter för närvarande överensstämmer

med det faktiska antalet utsedda ledamöter innebär att, när någon ledamot

avgår med pension eller av annat skäl, ett visst glapp kan uppstå mellan

den avgående och den tillträdande ledamoten, något som dagens reglering

inte medger. Även av andra skäl kan det enligt Högsta domstolen vara

lämpligt med en viss flexibilitet. Det bör därför finnas en viss marginal

mellan minimiantalet ledamöter enligt rättegångsbalken och antalet faktiskt

tjänstgörande ledamöter.

Regeringen anför i propositionen att den delar Högsta domstolens bedömning

i dessa frågor.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla propositionen.

Översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens organisation och

verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion med begäran om en översyn

av Högsta domstolens och Regeringsrättens verksamhet och framtida

organisation. Jämför särskilt yttrande (fp).

I motion Ju9 (fp) begärs en övergripande översyn av Högsta domstolens och

Regeringsrättens verksamhet och framtida organisation.

Sedan några år tillbaka pågår en omfattande reformering av domstolsväsendet,

främst beträffande den yttre tingsrättsorganisationen. Någon översyn av

de högsta instanserna pågår emellertid inte för närvarande. För en utförlig

redogörelse för det reformarbete som bedrivs hänvisas till regeringens

skrivelse om reformeringen av tingsrättsorganisationen (skr. 2002/03:126)

och till justitieutskottets betänkande med anledning av skrivelsen (bet.

2003/04:JuU4).

Regeringen anför i propositionen att någon genomgång av Högsta domstolens

verksamhet för närvarande inte är aktuell men att en sådan översyn kan

komma att aktualiseras inom ramen för den fortsatta reformeringen av

rättsväsendet.

Utskottet kan inte se att det för närvarande föreligger något behov av en

översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens verksamhet och organisation.

Motion Ju9 bör avslås av riksdagen.

Särskilt yttrande

Översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens organisation och verksamhet,

punkt 2 (fp)

Torkild Strandberg (fp) och Karin Granbom (fp) anför:

För närvarande bedriver regeringen ett omfattande arbete med reformering

av den yttre tingsrättsorganisationen. Någon bedömning av hur domstolsväsendet

som helhet bör utformas görs dock inte i detta arbete. Vi har i tidigare

ärenden i angränsande frågor efterfrågat en sammanhängande översyn av

hela domstolsorganisationen.

I propositionen anför regeringen att en genomgång av Högsta domstolens

verksamhet för närvarande inte är aktuell men att en sådan kan komma att

aktualiseras inom ramen för den fortsatta reformeringen av domstolsväsendet.

Enligt vår mening är regeringen för vag på denna punkt.

Vi anser att regeringen borde låta utreda hur Högsta domstolens och

Regeringsrättens verksamhet och framtida organisation bör se ut och därefter

återkomma till riksdagen med förslag. Något tillkännagivande från riksdagen

i denna fråga är dock inte nödvändigt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i rättegångsbalken.

Följdmotion

2003/04:Ju9 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur den framtida

organisationen och verksamheten av Högsta domstolen och Regeringsrätten

är tänkt att se ut.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag