Bet. 2003/04:JUU23

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU23

Prövningstillstånd för riksåklagaren

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:78,

Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och i Högsta domstolen. I

propositionen föreslås vissa ändringar i rättegångsbalken. Här föreslås

att riksåklagaren inte längre skall vara undantagen från systemet med

prövningstillstånd i hovrätt och i Högsta domstolen. Detta innebär att

riksåklagaren jämställs med enskild part i fråga om krav på prövningstillstånd.

Vidare föreslås att riksåklagaren skall ges utvidgade möjligheter att

förordna en annan allmän åklagare eller en extra åklagare att utföra talan

i Högsta domstolen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. De nuvarande

bestämmelserna skall dock fortsätta att gälla i fråga om prövningstillstånd

vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändringar i rättegångsbalken

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:78.

Stockholm den 22 april 2004

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice

Ask (m), Helena Zakariasén (s), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson

(m), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe

Frans (s), Leif Björnlod (mp), Kerstin Andersson (s), Louise Malmström

(s), Karin Granbom (fp) och Peter Althin (kd).

Redogörelse för ärendet

Riksåklagaren ingav den 5 februari 2003 en promemoria till Justitiedepartementet

(RÅPM 2003:1) med förslag till ändringar i rättegångsbalken. I promemorian

föreslås att riksåklagaren inte längre skall vara undantagen från kravet

på prövningstillstånd i hovrätt och i Högsta domstolen samt att riksåklagaren

skall ges utvidgade möjligheter att förordna annan åklagare att utföra

talan i Högsta domstolen.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena

finns tillgänglig på Justitiedepartementet (dnr Ju2003/1349/Å).

Regeringens lagförslag, som bygger på promemorian och remissbehandlingen

av denna, finns i bilaga 2.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget och i princip lämnat det utan

erinran. Lagrådet har dock föreslagit att lagändringarna kompletteras med

en övergångsbestämmelse. Regeringen har följt detta förslag.

Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Ändringar i rättegångsbalken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inte något att invända vare sig mot förslaget att systemet

med prövningstillstånd i hovrätt och Högsta domstolen skall omfatta även

riksåklagaren eller förslaget att riksåklagaren skall ges utökade möjligheter

att förordna en annan allmän åklagare eller en extra åklagare att utföra

talan i Högsta domstolen. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar

regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken.

Riksåklagaren är landets högsta allmänna åklagare. Han eller hon har

tillsyn över åklagarväsendet och skall verka för lagenlighet, följdriktighet

och enhetlighet vid rättstillämpningen.

De grundläggande bestämmelserna om åklagarverksamheten finns i 7 kap.

rättegångsbalken. Av 7 kap. 4 § rättegångsbalken följer att riksåklagaren

är allmän åklagare i Högsta domstolen. Detta innebär att riksåklagaren är

den enda allmänna åklagare som kan överklaga en dom eller ett slutligt

beslut till Högsta domstolen eller väcka åtal där. Har talan utförts av

lägre åklagare i hovrätt är denne, om avgörandet i målet överklagas till

Högsta domstolen, sålunda skyldig att lämna över målet till riksåklagaren.

Om endast enskild part har överklagat till Högsta domstolen kan riksåklagaren

emellertid enligt 7 kap. 4 § respektive 7 kap. 7 § rättegångsbalken

förordna en annan allmän åklagare eller extra åklagare att utföra talan där.

Om riksåklagaren överklagar en dom till hovrätt eller Högsta domstolen

gäller inte kravet på prövningstillstånd enligt 49 kap. 13 § respektive

54 kap. 9 § rättegångsbalken.

Regeringen föreslår nu dels att systemet med prövningstillstånd i hovrätt

och Högsta domstolen även skall omfatta riksåklagaren, dels att riksåklagaren

skall ges möjlighet att förordna en annan allmän åklagare eller en extra

åklagare att utföra talan i Högsta domstolen även i mål där riksåklagaren

har överklagat.

Som skäl för förslaget att även riksåklagaren skall omfattas av kravet på

prövningstillstånd i hovrätt och i Högsta domstolen framhåller regeringen

bl.a. den s.k. likställdhetsprincipen eller "equality of arms". Enligt

regeringen är det viktigt att rättssystemet av den enskilde uppfattas som

rättvist, särskilt i de fall där den enskilde ställs mot en part som är

eller i vart fall kan upplevas som starkare, samt att den tilltalade inte

har sämre möjligheter än åklagaren att få sin sak prövad av domstol. Vidare

framhålls vikten av att de olika rollerna i brottmålsprocessen blir tydliga

och att det klart framgår att Högsta domstolen är exklusiv prejudikatinstans.

Riksåklagaren har i denna fråga framhållit att riksåklagarens roll som

part i processen blir tydligare om ett krav på prövningstillstånd införs

och att de överklaganden som görs till Högsta domstolen i större utsträckning

än i dag kan göras med tyngdpunkt i ett åklagarperspektiv. Slutligen

framhåller regeringen att det finns anledning att anta att rättsutvecklingen

kommer att främjas i och med förslaget. Enligt regeringens uppfattning

bör ett införande av krav på prövningstillstånd för riksåklagaren medföra

en vitalisering av rättsutvecklingsarbetet i hela åklagarväsendet.

Riksåklagaren skulle med den föreslagna ordningen inte längre behöva iaktta

samma restriktivitet vid överklagande av domar och beslut till Högsta

domstolen som i dag. En större frihet för riksåklagaren härvidlag kan

medföra ett ökat inflöde av för rättsutvecklingen intressanta fall till

riksåklagaren. Detta kan i sin tur ge riksåklagaren bättre möjligheter

till ett urval av de domar eller beslut som är lämpliga att överklaga

till Högsta domstolen.

När det gäller förslaget att utvidga möjligheterna för riksåklagaren att

förordna annan åklagare att utföra talan i Högsta domstolen anför regeringen

framför allt effektivitetsskäl. I många fall kan det från effektivitetssynpunkt

vara en brist att inte den åklagare som utfört åklagaruppgifter i lägre

instans i ett stort och komplicerat mål även kan utföra talan i Högsta

domstolen. Framför allt ter det sig både rationellt och effektivt att

låta den åklagare som ansvarat för målet i lägre instans hålla sakframställning

samt, i fall där det finns synnerliga skäl att höra om bevispersoner,

hålla förhör. Det kan också i vissa fall vara betydelsefullt för målsäganden

att han eller hon möter samma åklagare även i Högsta domstolen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. De nuvarande

bestämmelserna skall dock fortsätta att gälla i fråga om prövningstillstånd

vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Utskottet har inte något att invända mot förslagen i propositionen och

föreslår sålunda att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i rättegångsbalken.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:78 Prövningstillstånd för riksåklagaren i hovrätt och

i Högsta domstolen:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i rättegångsbalken.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag