Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Titel saknas

2004-05-11 · 9 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2003/04:JUU26, Titel saknas

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU26

Titel saknas

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2003/04:89 Åtgärder

för ett effektivare och snabbare brottmålsförfarande. Vidare behandlas

två motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslår regeringen en tvåårig försöksverksamhet med

ett särskilt snabbförfarande för brottmål. Som ett led i snabbförfarandet

föreslås en bestämmelse om att tingsrätt och åklagare skall få delge

stämningar och andra handlingar i brottmål genom förenklad delgivning

enligt 3 a § delgivningslagen.

Vidare föreslås en bestämmelse om att tvångsmedlet beslag skall få

användas vid förenklade brottsutredningar.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Bestämmelserna om

försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål föreslås gälla t.o.m.

den 30 juni 2006.

Utskottet tillstyrker propositionen samt avstyrker motionerna.

I ärendet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen m.m.

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju17 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (kd)

2. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i rättegångsbalken,

ochb) lag om försöksverksamhet med snabbare handläggning av brottmål.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:89.

3. Försöksverksamhet vid fler tingsrätter

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju16 yrkande 1.

Reservation 2 (fp)

4. Övriga frågor

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju16 yrkandena 2 och 3.

Reservation 3 (fp)

Stockholm den 11 maj 2004

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice

Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Peter Althin (kd),

Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan

Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s),

Leif Björnlod (mp) och Kerstin Andersson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade i december 2000 att tillkalla en beredning med

uppgift att verka för rättsväsendets utveckling (dir. 2000:90). En

huvuduppgift för beredningen är att undersöka möjligheterna att med

bibehållen rättssäkerhet öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets

arbete. När det gäller lagföring för brott skall beredningen särskilt

undersöka möjligheterna att förkorta den genomsnittliga genomströmningstiden

från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Beredningen skall

också särskilt överväga på vilket sätt brottsutredningsverksamheten kan

förbättras.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Regeringen beslutade i juni 2001 om tilläggsdirektiv till beredningen

(dir. 2001:61). Enligt dessa direktiv skall beredningen undersöka

möjligheterna att med bibehållen rättssäkerhet förenkla utredningen och

lagföringen av i första hand butikssnatterier, men även annan brottslighet

som kan vara lämpad för ett förenklat förfarande, t.ex. kontantbedrägerier.

Beredningen, som antog namnet Beredningen för rättsväsendets utveckling,

har till regeringen överlämnat ett flertal delbetänkanden. Däribland

kan nämnas Snabbare lagföring 1 - Några förslag till förenklingar (SOU

2001:59), Snabbare lagföring 2 - Förenklad brottsutredning (SOU 2001:93),

Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott (SOU 2002:44), Snabbare lagföring

4 - Ett snabbförfarande för brottmål (SOU 2002:45) och Ökad effektivitet

och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74).

Riksdagen antog i maj 2002 ett förslag till ändring i rättegångsbalken

och lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. som

grundas på beredningens första betänkande (SOU 2001:59, prop. 2001/02:147,

bet. JuU24, rskr. 249).

I propositionen behandlas beredningens andra och fjärde delbetänkande

(SOU 2001:93 och SOU 2002:45). Delbetänkandena har remissbehandlats.

Remissvaren finns sammanställda i Justitiedepartementet (dnr Ju2001/8566

respektive Ju2002/4699).

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det vid de tingsrätter som regeringen

bestämmer skall införas en tvåårig försöksverksamhet med ett särskilt

snabbförfarande för brottmål så att de flesta enklare brottmål snabbare

skall kunna prövas av domstol. Som ett led i snabbförfarandet skall

tingsrätt och åklagare få delge stämningar och andra handlingar i

brottmål genom förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Enligt

regeringens bedömning bör försöksverksamheten inledas vid Stockholms

tingsrätt.

I syfte att effektivisera brottsutredningsförfarandet hos polisen och

tullen föreslås vidare en bestämmelse om att tvångsmedlet beslag skall

få användas vid förenklade brottsutredningar. Samtliga bestämmelser om

beslag i 27 kap. rättegångsbalken skall då vara tillämpliga.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004. Lagen om försöksverksamhet

med snabbare handläggning av brottmål föreslås gälla t.o.m. den 30 juni

2006.

Utskottets överväganden

Lagförslagen m.m.

Regeringen föreslår i propositionen en tidsbegränsad lag om försöksverksamhet

med snabbare handläggning av brottmål. Enligt lagen skall det vid de

tingsrätter som regeringen bestämmer vara möjligt att i brottmål delge

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

stämningsansökan och andra handlingar i målet med den tilltalade genom

förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen (1970:428). En

förutsättning för att använda förenklad delgivning i dessa fall är att

den tilltalade av polis eller åklagare har delgetts upplysningar om att

sådan delgivning kan komma att användas i det följande brottmålet samt

att det vid tidpunkten för delgivningen av stämningsansökan inte har

förflutit längre tid än fem veckor från det att anmälan om brottet

upprättades. Regeringen aviserar i propositionen att den avser att i

förordning föreskriva att försöksverksamheten skall genomföras vid

Stockholms tingsrätt.

Vidare föreslår regeringen en ändring i 23 kap. 22 § rättegångsbalken

som möjliggör användande av tvångsmedlet beslag i ärenden där s.k.

förenklad brottsutredning används, dvs. i fall då någon förundersökning

inte behöver genomföras eftersom det finns tillräckliga skäl för åtal

och brottet inte kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

I motion Ju17 (kd) yrkas avslag på propositionen. Det anförs bl.a. att

det med de föreslagna reglerna om snabbförfarande i brottmål följer

vissa rättssäkerhetsrisker. I motionen föreslås att det, i stället för

de i propositionen föreslagna åtgärderna, införs ett system med

jourdomstolar för unga lagöverträdare.

Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt sträva efter att

korta tiden från brott till lagföring. Samtidigt är det viktigt att ett

snabbare förfarande inte leder till försämrad rättssäkerhet för den

enskilde eller att utredningen om brottet blir sämre. Utredningsverksamheten

får således inte genomföras mindre noggrant i dessa fall. Det som i

stället bör eftersträvas är att korta den passiva tid då ärendet väntar

på att åtgärder skall vidtas, t.ex. i väntan på slutförande av

förundersökningen och åklagarens ställningstagande i åtalsfrågan. Genom att

korta handläggningstiderna kan samhällets reaktioner på brott bli

tydligare och mer direkta, något som är särskilt angeläget beträffande

unga lagöverträdare. Härigenom förbättras också förutsättningarna för

ett materiellt riktigt avgörande, bl.a. eftersom bevispersoner vid

domstolsprövningen alltjämt har en aktuell minnesbild av händelsen.

Härtill kommer att anspänningen för brottsoffer och vittnen kan begränsas

om handläggningen avslutas tidigare. Ett snabbare förfarande torde också

bli mer kostnadseffektivt. De nu anförda omständigheterna pekar på

betydelsen av att möjliggöra ett snabbare brottmålsförfarande, där tiden

i väntan på åtgärder bör kunna kortas väsentligt. Störst effekt, vad

gäller handläggningstiden, torde ett sådant förfarande kunna ge i

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

utredningsmässigt relativt okomplicerade brottsutredningar.

Svårigheter att delge tilltalade personer stämning torde vara ett av de

vanligaste skälen till att domstolens handläggningstid i brottmål av

begränsad omfattning blir lång. Ett praktiskt fungerande snabbförfarande

för brottmål torde därför förutsätta att stämning och andra handlingar

kan delges med den tilltalade på ett enklare och snabbare sätt än vad

som i dag är möjligt. Det av regeringen föreslagna snabbförfarandet

förutsätts äga rum under en kort tidsperiod, från polisens kännedom om

brottet till domstolsprövningen. Under en så begränsad tid är det rimligt

att kräva av en brottsmisstänkt person att han eller hon håller sig

informerad om de postförsändelser som sänts till den adress som denne

uppgett sig kunna nås på. Någon egentlig risk för rättsförluster torde

inte föreligga med en sådan ordning. Mot bakgrund av det anförda anser

utskottet att det i dessa fall är godtagbart utifrån rättssäkerhetsperspektiv

att tilltalade personer delges stämning genom förenklad delgivning,

enligt de villkor som föreslås i lagen om försöksverksamhet med snabbare

handläggning av brottmål.

När det gäller möjligheterna att använda tvångsmedel vid förenklade

brottsutredningar anser utskottet att det är bra att denna fråga nu på

ett tydligt sätt regleras. Det framstår som rimligt att tvångsmedlet

beslag får användas utan att en förundersökning för den skull behöver

genomföras. I fall då en utredning om brott som förskyller böter helt

har kunnat genomföras direkt på platsen för brottet och egendom därvid

har tagits i beslag är det av stor praktisk betydelse att utredningen

också kan avslutas direkt. En sådan ordning korresponderar också väl

med möjligheten enligt 48 kap. 2 § rättegångsbalken att i ett

strafföreläggande eller ett föreläggande om ordningsbot samtidigt förelägga

frågan om förverkande av egendom för godkännande.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till

lagstiftning i propositionen. I konsekvens härmed bör riksdagen avslå

motion Ju17 i denna del.

I motion Ju16 (fp) anförs att försöksverksamheten med snabbförfarande

i brottmål bör genomföras även vid andra tingsrätter än Stockholms

tingsrätt.

Av 1 § i den föreslagna lagen om försöksverksamhet med snabbare

handläggning av brottmål följer att det är regeringen som skall bestämma

vid vilka tingsrätter försöksverksamheten skall bedrivas.

Regeringen anger i propositionen att den avser att föreskriva att

försöksverksamheten skall bedrivas endast vid Stockholms tingsrätt.

Regeringen anför att snabbförfarandet främst är avsett att användas i

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

större städer. En försöksverksamhet som bedrivs i Stockholm bör ha mycket

goda förutsättningar att bli av tillräckligt stor omfattning och ge en

allsidig belysning av olika frågor under försöksverksamheten. Med en

försöksverksamhet endast vid Stockholms tingsrätt torde ett tillräckligt

underlag ges för att besvara de frågor som försöksverksamheten syftar

till att besvara. Det saknas därför anledning att i försöksverksamheten

även innefatta en medelstor tingsrätt. Att även innefatta Göteborgs och

Malmö tingsrätter i försöksverksamheten skulle näst intill innebära att

det inte längre blir fråga om en försöksverksamhet.

Utskottet anser att det är en lämplig ordning att frågan om vilka

domstolar som skall ingå i försöksverksamheten bestäms av regeringen.

Utskottet har för övrigt ingen erinran mot att försöksverksamheten

begränsas till Stockholms tingsrätt. Motion Ju16 bör avslås i nu behandlad

del.

Övriga frågor

I motion Ju16 (fp) begärs en försöksverksamhet med jourdomstolar för bl.

a. ungdomsmål och mål om mängdbrott.

Liknande motionsyrkanden behandlades senast i mars 2004 (bet. 2003/04:JuU19 s.

6 f).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att brottmålsprocessen bör gå

så snabbt som möjligt, särskilt då unga personer är inblandade.

Motionärernas synpunkter tillgodoses enligt utskottets mening i viss

utsträckning genom den föreslagna försöksverksamheten med snabbförfarande

i brottmål. Härtill kommer de redan i dag gällande särskilda bestämmelserna

om handläggningstid i mål med unga lagöverträdare (se 4 och 29 §§ lag

[1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). De

tidsfrister som anges där respektive som föreslås i den nu behandlade

propositionen är sådana att de målen kan och bör handläggas inom den

ordinarie domstolsorganisationen. Utskottet kan inte se några tyngre

vägande skäl för att införa särskilda jourdomstolar för handläggning av

mål med vissa kategorier tilltalade eller avseende vissa brottstyper.

Motion Ju16 bör avslås i nu behandlad del.

I motion Ju16 anförs att polisens arbete måste effektiviseras och

renodlas. Det anförs att verksamhet måste koncentreras till polisens

kärnverksamhet och att administrationen i samband med ingripanden och

brottsutredningar måste effektiviseras.

Polisverksamhetsutredningen har på regeringens uppdrag bl.a. genomfört

en översyn av polisens arbetsuppgifter. Utredningen har avgett tre

betänkanden, nämligen Mot ökad koncentration - förändring av polisens

verksamhet (SOU 2001:87), Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70)

och Polisverksamhet i förändring - del 2 (SOU 2002:117). Av betänkandena

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

framgår att polisen i dag utför en mängd uppgifter som i mycket liten,

om ens någon, utsträckning utgör ett led i polisens funktion att

upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten. Enligt utredningen

bör polisen endast belastas med uppgifter för vilka ett ordnings- och

säkerhetstänkande är av dominerande betydelse när uppgiften utförs.

Vidare skall sådana uppgifter utföras av polis när det kan antas att

det krävs våld eller tvångsmedel för att utföra uppgiften. Enligt

utredningen kan renodling ske på flera olika sätt; dels genom att uppgifter

som inte har polisiär relevans förs över till annan huvudman, s.k. extern

renodling, dels genom att arbetsuppgifter som inte fordrar poliskompetens

förs över från den polisutbildade till den civilanställda personalen,

s.k. intern renodling.

Polisverksamhetsutredningens betänkanden bereds för närvarande inom

Regeringskansliet. Utskottet har inhämtat från Justitiedepartementet

att en proposition, såvitt avser förslag till ändringar i ordningslagen

(1993:1617), planeras till juni 2004. Beträffande övriga delar av

betänkandena planeras en lagrådsremiss till hösten 2004 eller vintern

2005.

I Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för år 2004 finns ett återrapporteringskrav

kopplat till målet att fler brott skall leda till lagföring och kvaliteten

höjas i brottsutredningsverksamheten.

Utskottet behandlade liknande yrkanden senast i februari 2004

(bet. 2003/04:JuU15 s. 12 f).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att polisens verksamhet i

huvudsak bör koncentreras till dess kärnuppgifter. Utskottet vill

emellertid inte föregripa den pågående beredningen av

Polisverksamhetsutredningens

betänkanden. Polisens brottsutredande verksamhet bör, i likhet med all

offentlig verksamhet, löpande effektiviseras och ses över. Ett sådant

krav ligger också i regeringens återrapporteringskrav på Rikspolisstyrelsen.

Någon anledning för utskottet att uttala sig i dessa frågor föreligger

inte. Riksdagen bör avslå motion Ju16 i nu behandlad del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har

föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (kd)

av Peter Althin (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1

borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2003/04:89 och tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om införande

av ett system med jourdomstolar för unga lagöverträdare. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Ju17 yrkandena 1 och 2.

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Ställningstagande

Jag anser i likhet med majoriteten att det finns ett behov av att

effektivisera och snabba upp brottmålsförfarandet. Detta är särskilt

angeläget i utredningar om brott begångna av ungdomar.

Insatser för ett snabbare brottmålsförfarande får emellertid inte riskera

den enskildes rättssäkerhet. Införande av en möjlighet att delge

stämningsansökan genom förenklad delgivning medför enligt min mening en

risk för att en misstänkt person genomgår hela rättsprocessen fram till

fällande dom utan att ha förstått att han är åtalad för brott.

Härtill kommer att regeringen inte sett till att försöksverksamheten

med snabbhantering är finansierad. Det finns också en risk för att andra

brottsutredningar, som inte skall snabbhanteras, läggs åt sidan till

förmån för de prioriterade snabbärendena.

I stället för att genomföra den av regeringen föreslagna försöksverksamheten

med snabbförfarande i brottmål bör ett särskilt jourdomstolssystem för

unga lagöverträdare införas. Med ett sådant system kan ungdomsmålen

hanteras snabbare och med specialistkompetens. En snabb handläggning av

ungdomsmålen är särskilt viktigt eftersom sambandet mellan brott och

straff bör markeras tydligt för den unge och att samhället alltid måste

reagera tidigt på ungdomars brottslighet. Om samhället ingriper tidigt

mot ungdomars brott är chanserna större att komma till rätta med den

unges problem.

Jag anser sammanfattningsvis att propositionen bör avslås och att

regeringen i stället bör återkomma till riksdagen med förslag till

lagstiftning som krävs för att bygga ut ett jourdomstolssystem för unga

lagöverträdare.

2. Försöksverksamhet vid fler tingsrätter, punkt 3 (fp)

av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om att försöksverksamheten med snabbare handläggning

av brottmål bör inledas vid fler tingsrätter. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Ju16 yrkande 1.

Ställningstagande

Regeringen aviserar i propositionen att försöksverksamheten med snabbare

brottmålsförfarande kommer att bedrivas endast vid Stockholms tingsrätt.

Vi anser att försöksverksamheten bör utvidgas till fler tingsrätter,

i första hand till Göteborgs och/eller Malmö tingsrätt. Regeringen bör

inte heller utesluta att genomföra försöksverksamheten vid någon mindre

tingsrätt, eftersom förhållandena där i många avseenden skiljer sig

från de största tingsrätterna.

Det får ankomma på regeringen att beakta vad vi nu anfört vid utarbetande

av tillämpningsbestämmelser i ämnet.

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

3. Övriga frågor, punkt 4 (fp)

av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om en försöksverksamhet med jourdomstolar för bl.

a. unga lagöverträdare samt om behovet av en effektivisering och renodling

av polisens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju16

yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Det är viktigt med snabba reaktioner på ungdomars brott. För att förbättra

förutsättningarna för en snabbare handläggning av ungdomsmål, men även

vissa andra mål rörande mängdbrottslighet, utan att för den skull göra

avkall på rättssäkerheten, bör särskilda jourdomstolar inom ramen för

den befintliga domstolsorganisationen inrättas. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till lagstiftning som möjliggör en

försöksverksamhet med sådana jourdomstolar.

Polisens arbete måste koncentreras på dess kärnverksamhet.

Polisverksamhetsutredningen har lämnat långtgående förslag om hur polisens

verksamhet skall kunna renodlas i denna riktning. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med lagförslag grundade på utredningens

betänkanden. Vidare är det angeläget att polisens administration i samband

med ingripanden och brottsutredningar effektiviseras. En inte obetydlig

del av polisens resurser går åt till administrativt efterarbete. Regeringen

bör vidta åtgärder för att se till att polisen blir effektivare i detta

avseende.

Särskilt yttrande

Effektivisering av handläggningen inom rättsväsendets myndigheter

(m)

Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m)

anför:

Regeringens förslag om ett snabbförfarande för vissa brottmål är ett

försök att bemöta de ökande balanserna av mängdbrott hos poliser och

åklagare. Syftet är vällovligt, även om det bara innebär att redan

existerande verksamhet lagfästs. Så kallade snabbspår för brottsutredningar

finns och fungerar redan, bland annat i Västerås och Stockholm. I

Stockholm arbetar en speciell åklagargrupp endast med denna typ av

mål.

Eftersom förslaget inte innebär några egentliga nyheter har vi inte

funnit anledning att ifrågasätta propositionen och lagförslagen.

Utgångspunkten är att polis, åklagare och domare i ett snabbförfarande

skall följa i huvudsak samma regler som i den vanliga handläggningen.

Det som tillförs genom ny lagstiftning är nya bestämmelser om delgivning

av stämningsansökan m.m., till vilka vissa tidsfrister kopplats.

Ett genomförande av förslaget kommer troligtvis att medföra ökade

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

kostnader för de rättsvårdande myndigheterna i större utsträckning än vad

regeringen konstaterar i propositionen. Det kan också ifrågasättas om

förslaget kommer att innebära någon verklig effektivisering av handläggningen.

Förslaget saknar en mer ingående sådan konsekvensanalys. Risken är,

som också påtalas av ett antal remissinstanser, att det nya snabbspåret

leder till att svårare och mer tidskrävande utredningar i stället läggs

på hög. Vi utgår från att regeringen i samband med utvärderingen av

försöksperioden med snabbförfarande av brottmål noga studerar effekterna

i dessa hänseenden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:89 Åtgärder för ett effektivare och snabbare

brottmålsförfarande:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i rättegångsbalken,

lag om försöksverksamhet med snabbare handläggning av brottmål.

Följdmotioner

2003/04:Ju16 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att inleda motsvarande försöksverksamhet även vid

annan tingsrätt än i Stockholm.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen

med förslag på försöksverksamhet med jourdomstolar i enlighet med vad

i motionen anförs.

3. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen

med förslag på åtgärder, när det gäller polisens arbetsuppgifter och

administration, för att effektivisera snabbförfarandet.

2003/04:Ju17 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:89.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om en utbyggnad av ett jourdomstolssystem för unga

lagöverträdare.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag