Bet. 2003/04:JUU27

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU27

Titel saknas

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:87

Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter.

I propositionen föreslås bl.a. vissa ändringar i rättshjälpslagen (1996:1619).

Syftet med dessa ändringar är att genomföra Europeiska unionens råds

direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna

till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande

av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister. Minimireglerna

skall i princip garantera att en part behandlas som om han eller hon vore

bosatt i den medlemsstat där rättegången skall äga rum. De flesta av de

rättigheter som garanteras av direktivet innefattas redan i dag i det

svenska rättshjälpssystemet. De ändringar i rättshjälpslagen som föreslås

är med ett undantag, ett förslag om att beslut om avslag på ansökningar

om rättshjälp skall motiveras, tillämpliga endast i vissa gränsöverskridande

angelägenheter.

De lagändringar som syftar till att genomföra direktivet föreslås träda

i kraft den 1 november 2004, medan en ändring i lagen om internationellt

samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom föreslås träda i kraft

den 1 juli 2004.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Rättshjälp

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) och

b) lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande

verkställighet av brottmålsdom.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:87.

Stockholm den 13 maj 2004

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),

Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice

Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Peter Althin (kd),

Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild

Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson

(m), Joe Frans (s) och Leif Björnlod (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Europeiska unionens råd antog den 27 januari 2003 ett direktiv (2003/8/EG)

om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande

tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i

sådana tvister (rättshjälpsdirektivet). Medlemsstaterna skall i princip

ha genomfört direktivet senast den 30 november 2004. Rättshjälpsdirektivet

finns i bilaga 3.

Med anledning av direktivet utarbetades inom Justitiedepartementet

departementspromemorian Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter

- genomförande av EG:s rättshjälpsdirektiv (Ds 2003:53). Promemorian har

remissbehandlats och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet

(dnr Ju2003/8878/DOM).

I propositionen finns ett lagförslag om att beslut om avslag på ansökningar

om rättshjälp skall motiveras. Detta förslag fanns inte med i promemorian.

Ett antal domstolar och myndigheter har i särskild ordning beretts

tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. De yttranden som har kommit in

finns också tillgängliga i Justitiedepartementet.

Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag. Regeringen har följt

Lagrådets förslag till ändring i lagtexten.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag som syftar till att genomföra rådets

direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna

till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande

av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister.

I propositionen föreslås att det i rättshjälpslagen tas in särskilda

bestämmelser om rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter

på privaträttens område. Bestämmelserna skall gälla i angelägenheter där

den rättssökande har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan

medlemsstat inom Europeiska unionen än Sverige. Det föreslås också att

det i rättshjälpslagen tas in en bestämmelse om att beslut om avslag på

ansökningar om rättshjälp skall motiveras.

Utöver förslagen som syftar till att genomföra rättshjälpsdirektivet

innehåller propositionen även förslag om att Regeringskansliet skall besluta

i frågor om offentligt biträde i ärenden hos regeringen enligt lagen

(1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.

De lagändringar som syftar till att genomföra rättshjälpsdirektivet

föreslås träda i kraft den 1 november 2004. Ändringarna i lagen om

internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom föreslås träda

i kraft den 1 juli 2004.

Utskottets överväganden

Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga angelägenheter, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Syftet med rättshjälpsdirektivet är att förbättra enskildas möjligheter

till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister på privaträttens område

genom att fastställa gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana

tvister. En tvist är enligt direktivet gränsöverskridande om den part som

ansöker om rättshjälp har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en

annan medlemsstat än den där domstolen är belägen eller där avgörandet

skall verkställas. Direktivet är endast tillämpligt på denna typ av

rättsliga angelägenheter.

I direktivet slås fast en rätt för fysiska personer att erhålla rättshjälp

på de villkor som där ställs upp. Dessa villkor rör främst sökandens

ekonomiska situation samt grunden för tvisten. Direktivet innehåller ett

diskrimineringsförbud, vilket i princip innebär att en medlemsstat skall

behandla personer som har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort i en

annan medlemsstat på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare. När

det gäller rättshjälpens omfattning innehåller direktivet bestämmelser bl.

a. om kostnader som har samband med tvistens gränsöverskridande karaktär,

om kostnader som skall betalas av den medlemsstat där den rättshjälpssökande

har sitt hemvist, om kostnader för verkställighet av dom och om förfaranden

utanför domstol. I direktivet finns även bestämmelser rörande handläggningen

av ansökningar om rättshjälp, bl.a. föreskrivs att om en ansökan avslås

helt eller delvis skall skälen för avslaget redovisas. Slutligen anges i

direktivet att det är ett s.k. minimidirektiv som inte hindrar medlemsstaterna

från att införa mer förmånliga bestämmelser, samt att direktivets

bestämmelser har företräde framför bestämmelser i bilaterala och multilaterala

avtal som ingåtts av medlemsstaterna.

Direktivet är bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat

som skall uppnås, men överlåter åt staterna att bestämma form och

tillvägagångssätt för genomförandet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en utgångspunkt för genomförandet

av direktivet i möjligaste mån bör vara att ansluta sig till den terminologi

och systematik som finns i rättshjälpslagen samt att inte göra mer omfattande

lagändringar än vad rättshjälpsdirektivet kräver. De flesta av de rättigheter

som garanteras av direktivet innefattas redan i dag i det svenska

rättshjälpssystemet. Det framstår därför som lämpligt att nödvändiga

kompletterande

bestämmelser förs in i rättshjälpslagen samt, såvitt avser bestämmelser

som inte kräver lagform, rättshjälpsförordningen (1997:404).

Utskottet har inget att erinra mot förslagen i propositionen, och utskottet

föreslår sålunda att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i rättshjälpslagen. Inte heller i övrigt har utskottet något att

erinra mot regeringens lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2003/04:87 Rättshjälp i gränsöverskridande rättsliga

angelägenheter:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),

lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande

verkställighet av brottmålsdom.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Rådets direktiv 2003/8/EG