Bet. 2003/04:JUU4

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU4

Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse

2002/03:126 Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen. Skrivelsen

innehåller en redogörelse av den utvärdering som genomförts av förändringarna

i den yttre tingsrättsorganisationen och för planerade förändringar av

tingsrättsorganisationen.

I betänkandet behandlar utskottet även de

planerade förändringarna i den yttre tingsrättsorganisationen som regeringen

redogör för i årets budgetproposition.

Utskottet behandlar också ett

antal motioner som väckts med anledning av skrivelsen samt motioner som

väckts under den allmänna motionstiden i år och som rör

tingsrättsorganisationen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen samt

propositionen i denna del till handlingarna och att riksdagen avslår

samtliga motioner.

I ärendet finns fem reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Reformarbetets inriktning

Riksdagen

avslår motionerna 2002/03:Ju17 yrkande 1, 2003/04:Ju235 yrkande 2,

2003/04:Ju285 yrkande 2, 2003/04:Ju351 yrkande 1, 2003/04:Ju378 yrkande 2

och 2003/04:Ju465 yrkande 1.

Reservation 1 (fp)

Reservation 2 (kd,

c)

2. Domkretsindelningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju17

yrkande 2, 2003/04:Ju235 yrkande 1, 2003/04:Ju349 yrkande 9, 2003/04:Ju351

yrkande 2 och 2003/04:Ju412 yrkande 2.

Reservation 3 (kd, c)

3. Det

fortsatta reformarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju17 yrkande

3, 2002/03:Ju20 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju23, 2002/03:Ju24 yrkande 1,

2002/03:Ju25 yrkande 1, 2003/04:Ju280 yrkande 2, 2003/04:Ju283 i denna

del, 2003/04:Ju349 yrkande 10, 2003/04:Ju351 yrkande 3, 2003/04:Ju376

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju378 yrkande 3, 2003/04:Ju389 yrkande 1,

2003/04:Ju412 yrkande 3, 2003/04:Ju438 yrkande 2 och 2003/04:Ju477 yrkandena

1 och 2.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

4. Regionala projekt

Riksdagen

avslår motionerna 2002/03:Ju18, 2002/03:Ju21 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju22,

2002/03:Ju24 yrkande 2, 2002/03:Ju25 yrkande 2, 2003/04:Ju253, 2003/04:Ju280

yrkande 1, 2003/04:Ju283 i denna del, 2003/04:Ju285 yrkande 1, 2003/04:Ju293,

2003/04:Ju320 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju324 yrkandena 1 och 2,

2003/04:Ju327 yrkande 4, 2003/04:Ju335, 2003/04:Ju336, 2003/04:Ju352,

2003/04:Ju368, 2003/04:Ju372, 2003/04:Ju376 yrkande 3, 2003/04:Ju386,

2003/04:Ju389 yrkande 2, 2003/04:Ju397 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju463 och

2003/04:Ju470.

5. Tingsrättsorganisationen i Stockholm

Riksdagen avslår

motionerna 2002/03:Ju16, 2002/03:Ju19 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju378

yrkande 1 och 2003/04:Ju473.

6. Allmänna domstolar och

förvaltningsdomstolar

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju412 yrkande 1.

Reservation

5 (m, kd)

7. Regeringens skrivelse m.m.

Riksdagen lägger skrivelse

2002/03:126 samt proposition 2003/04:1, utgiftsområde 4 avsnitt 4.5

Domstolarnas yttre organisation till handlingarna.

Stockholm den 30 oktober

2003

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har

deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp), Susanne Eberstein (s), Margareta

Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Zakariasén (s), Ragnwi Marcelind

(kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s),

Torkild Strandberg (fp), Göran Norlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod

(mp), Kerstin Andersson (s), Hillevi Engström (m), Rolf Olsson (v) och

Viviann Gerdin (c).

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringen inledde för några år sedan

en omfattande reformering av domstolsväsendet. När det gäller den yttre

tingsrättsorganisationen rör dessa reformer i stor utsträckning frågor

som regeringen själv kan besluta om.

I april 2000 överlämnade regeringen

en skrivelse till riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet - en

handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I handlingsplanen beskrevs de allmänna

principer som enligt regeringen borde bilda utgångspunkt vid reformeringen

av domstolsväsendet. Regeringen anförde att den avsåg att återkommande

lämna redogörelser till riksdagen om hur förändringsarbetet utvecklades.

Riksdagen ställde sig i princip bakom de redovisade utgångspunkterna liksom

regeringens tankar i fråga om de organisatoriska lösningarna (bet.

1999/2000:JuU22, rskr. 255).

Regeringen informerade i mars 2001 riksdagen

om hur reformarbetet i domstolarna hade utvecklats (skr. 2000/01:112). I

den skrivelsen redogjordes bl.a. för de organisatoriska förändringar av

tingsrättsorganisationen som genomförts och planerats. Regeringen redogjorde

även för flera då pågående utredningar som berörde organisationen av

domstolarna samt aviserade en utvärdering av genomförda reformer. Utskottet

underströk i samband med behandlingen av skrivelsen vikten av att de

organisationsförändringar som genomförts också följs upp och utvärderas.

Riksdagen ställde sig bakom även den skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr.

283).

I den nu överlämnade skrivelsen (skr. 2002/03:126) redogör regeringen

för den utvärdering som genomförts av tidigare förändringar i den yttre

tingsrättsorganisationen samt för vissa planerade förändringar.

Regeringen

har vidare redovisat ytterligare planerade förändringar i budgetpropositionen

för år 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 4 avsnitt 4.5 Domstolarnas yttre

organisation).

I det följande behandlar utskottet ett antal frågor rörande

den yttre tingsrättsorganisationen i vilka det väckts motioner med anledning

av regeringens skrivelse. I betänkandet behandlas även de delar av

budgetpropositionen som rör planerade förändringar av den yttre

tingsrättsorganisationen samt ett antal motioner som väckts under den allmänna

motionstiden i år och som rör tingsrättsorganisationen.

Reformarbetets

inriktning

Utskottets förslag i korthet

En av utgångspunkterna vid

reformeringen av tingsrättsorganisationen är att domstolarna bör finnas på

sådana platser i landet att de allra flesta medborgarna har ett rimligt

avstånd till en tingsrätt. En annan utgångspunkt är bättre geografisk

samordning mellan tingsrätterna och rättsväsendets övriga myndigheter.

Härigenom anser utskottet att motionsyrkanden om vikten av ett decentraliserat

domstolsväsende som tar hänsyn till medborgarnas berättigade krav på närhet

och tillgänglighet samt ett motionsyrkande om bättre samordning mellan

tingsrätternas geografiska områden och åklagarorganisationen m.fl. får

anses vara tillgodosedda. Jämför reservationerna 1 (fp) och 2 (kd, c).

I

enlighet med den handlingsplan som regeringen presenterade våren 2000

bildar följande allmänna principer utgångspunkt vid reformeringen av

domstolsväsendet (bet. 1999/2000:JuU22 s. 6).

Domstolarna bör finnas på

sådana platser i landet att de allra flesta medborgarna har ett rimligt

avstånd till en tingsrätt (numera förtydligat till bibehållen tillgänglighet).

För att även i framtiden klara en snabb och kompetent handläggning fordras

en stärkt beredningsorganisation, som kan renodla domarens arbete till

verksamhet som kräver domarens kompetens. För att åstadkomma detta behövs

ett större målunderlag än vad de allra minsta tingsrätterna har i dag.

Målunderlaget bör vara tillräckligt stort för att möjliggöra specialisering.

För att säkerställa ett brett rekryteringsunderlag måste man se till att

domstolarna är attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och goda

möjligheter till personlig utveckling för de anställda. Behovet av

kompetensutveckling måste kunna tillgodoses. Starka praktiska skäl talar för

en bättre geografisk samordning med rättsväsendets övriga myndigheter,

framför allt med åklagarorganisationen.

Den organisatoriska lösningen

bör enligt handlingsplanen vara att större domkretsar skapas. Här tänkte

sig regeringen tre olika modeller. Den första går ut på att tingsrätter

läggs samman. Den andra lösningen är att verksamheten bedrivs i en domkrets

med permanent verksamhet på flera orter. Detta innebär att de befintliga

domstolarna bildar en myndighet med kanslier på flera orter. En tredje

lösning är att, i de fall målunderlaget inte bär permanent verksamhet på

mer än en ort, tillgängligheten och den lokala förankringen tillgodoses

genom att domstolen har s.k. tingsställe vid en eller flera orter. Med

tingsställe menas att personal från kansliorten med viss regelbundenhet

besöker orten i fråga för att hålla sammanträden för företrädesvis

huvudförhandling i brottmål.

Regeringen tillsatte år 2002 en särskild

utredare som skulle utvärdera de under perioden 1999-2001 genomförda

förändringarna av tingsrättsorganisationen (Ju 2002:11). Utredningen biträddes,

förutom av ett antal experter, av en referensgrupp bestående av representanter

för riksdagspartierna. Utredningen redovisade sitt uppdrag genom överlämnandet

av betänkandet Förändringar i tingsrättsorganisationen - en utvärdering

av sammanläggningar av tingsrätter 1999-2001 (SOU 2003:5). Såvitt avser

medborgarnas krav på närhet och tillgänglighet gör utredningen bedömningen

att regeringens mål om bibehållen tillgänglighet till domstol i allt

väsentligt har uppnåtts. Utredningen bedömer även att de genomförda

sammanläggningarna generellt har lett till en bättre geografisk samordning

vad gäller lokaliseringen av tingsrätterna i förhållande till bl.a.

åklagarens myndighetsorganisation. Utredningen och dess slutsatser redovisas

mer utförligt nedan (s. 9 f.).

I motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235,

2003/04:Ju285, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju378 (samtliga c) understryks

vikten av ett decentraliserat domstolsväsende. Motionärerna anför bl.a.

att förändringarna i domstolsorganisationen inte får ske på bekostnad av

medborgarnas berättigade krav på närhet och tillgänglighet.

Vid behandlingen

av regeringens skrivelse våren 2001 behandlade utskottet motionsyrkanden

om vikten av en lokalt förankrad rättskipning över hela landet. Utskottet

pekade då på att en av utgångspunkterna för reformeringen är att domstolarna

skall finnas på sådana platser i landet att de allra flesta medborgarna

har ett rimligt avstånd till en tingsrätt. Den geografiska närheten till

domstolen och domstolens lokala förankring i allmänhet menade utskottet

måste få väga tungt. Utskottet ansåg att avståndsfaktorn också hade

beaktats vid de genomförda och beslutade organisationsförändringarna.

Avslutningsvis konstaterade utskottet att det inte kunde anses föreligga

någon principiell meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna i

denna fråga, och motionerna avstyrktes (bet. 2000/01:JuU29 s. 6).

Utskottet

har därefter, vid behandlingen av yrkanden liknande de nu aktuella,

hänvisat till detta uttalande (bet. 2001/02:JuU1 s. 71 f. och bet. 2002/03:JuU1

s. 73).

Utskottet står fast vid sina tidigare uttalanden och föreslår

att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju285,

2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju378 i denna del.

En annan av de principer

som gäller för reformarbetet är en bättre samordning med rättsväsendets

övriga myndigheter. Enligt utskottets mening får önskemålet i motion

2003/04:Ju465 (fp) - vari understryks vikten av att samordna tingsrätternas

geografiska områden med polisens och åklagarorganisationens - anses

tillgodosett genom de riktlinjer som lagts fast. Utskottet föreslår därför

att motion 2003/04:Ju465 i denna del avslås.

Domkretsindelningen

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden

om att det skall vara riksdagen - i stället för som nu regeringen - som

beslutar om indelningen i domsagor. Jämför reservation 3 (kd, c).

I

motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351

(samtliga c) och 2003/04:Ju412 (kd) begärs att tingsrättsorganisationen

skall beslutas av riksdagen.

Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller

bl.a. att föreskrifter om huvuddragen av domstolarnas organisation meddelas

i lag. I 1 kap. 1 § rättegångsbalken stadgas inledningsvis att tingsrätt

är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol. Av

paragrafens andra stycke framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och

att regeringen förordnar om indelningen i domsagor.

Tingsrätternas

domkretsar bestäms genom förordningen (1982:996) om rikets indelning i

domsagor. Även om det sålunda är regeringen som bestämmer om indelningen

i domsagor och därmed om antalet tingsrätter får, med hänsyn till de

ändringar i anslagsbehov och personaluppsättning som en domsagoreglering

kan föranleda, riksdagen ofta ett avgörande inflytande på frågan (se

betänkandet Ny domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4 s.

32).

Utskottet har under de senaste åren återkommande behandlat den här

aktuella frågan. Senast skedde detta hösten 2002. Utskottet hänvisade då

till tidigare ställningstaganden, som sammanfattningsvis innebär att det

inte finns anledning att lagreglera domkretsindelningen eller på annat

sätt överföra beslutanderätten till riksdagen. Utskottet förordade i

stället den nuvarande ordningen där regeringen informerar riksdagen om

kommande förändringar. Att regeringen i sina överväganden beaktar vad

riksdagen uttalat om principerna för domstolsorganisationen ansåg utskottet

var en självklarhet (bet. 2002/03:JuU1 s. 73 f.).

Utskottet har inte

ändrat uppfattning i frågan, och utskottet föreslår att motionerna

2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju412

i här behandlade delar avslås.

Det fortsatta reformarbetet

Utskottets

förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden

om att det fortsatta reformarbetet med sammanläggningar av tingsrätter

skall avbrytas till dess att beslutanderätten rörande tingsrättsorganisationen

överförts till riksdagen. Detsamma gäller yrkanden om att reformarbetet

skall avbrytas till dess att ytterligare konsekvensanalyser genomförts av

hittills gjorda nedläggningar respektive till dess regeringen presenterat

en helhetssyn och en heltäckande plan för hela landet. Jämför reservation

4 (m, fp, kd, c).

Regeringen gav i december 2001 Riksrevisionsverket i

uppdrag att granska bl.a. om de förändringar av tingsrättsorganisationen

som genomförts under perioden 1999-2001 skapat större förutsättningar för

att uppnå de mål som regeringen ställt upp för reformeringen av

tingsrättsorganisationen.

Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag till

regeringen i maj 2002 i rapporten Tingsrätter i förändring - Granskning

av tolv sammanlagda tingsrätter 1999-2001 (RRV 2002:9). Verket bedömer

att målet att bibehålla tillgängligheten i allt väsentligt har kunnat

uppnås. Vidare anser Riksrevisionsverket att den geografiska samordningen

har ökat mellan domstolar, åklagare och kriminalvård. Enbart det faktum

att en tingsrätt ökat i storlek ger förbättrade möjligheter att pröva

olika former för att stärka beredningsorganisationen. I fråga om möjligheterna

till specialisering anför verket att de ökat, samtidigt som domarna vid

de flesta av de granskade tingsrätterna enligt Riksrevisionsverket menat

att målunderlaget för specialisering inte är tillräckligt stort. Huruvida

förutsättningarna för personalrekrytering förbättrats anser sig verket

inte kunna bedöma. Slutligen anser Riksrevisionsverket att förutsättningarna

för kompetensutveckling ökat något vid de större tingsrätterna. För

flertalet tingsrätter är förutsättningarna för att låta personalen delta i

kompetensutvecklingen dock oförändrade.

Som anförts tidigare tillsatte

regeringen år 2002 en utredning, Utredningen om utvärdering av vissa

förändringar i tingsrättsorganisationen. Utredningen hade i uppdrag att -

med utgångspunkt i Riksrevisionsverkets granskning - bl.a. bedöma hur de

genomförda förändringarna förhåller sig till de mål som regeringen ställt

upp för arbetet med att reformera tingsrättsorganisationen.

Utredningen

redovisade sitt uppdrag genom överlämnandet av betänkandet Förändringar

i tingsrättsorganisationen - en utvärdering av sammanläggningar av

tingsrätter 1999-2001 (SOU 2003:5).

Utredningen framhåller inledningsvis

att de granskade sammanläggningarna har genomförts relativt nyligen. Enligt

utredningen är det därför inte möjligt att göra några säkra bedömningar

och utredningens överväganden måste ses mot den bakgrunden.

Utredningen

gör bedömningen att regeringens mål om bibehållen tillgänglighet i allt

väsentligt har uppnåtts. I vissa fall har detta skett genom att en tingsrätt

har flera kansliorter, den s.k. flerortsmodellen. Det finns dock enligt

utredningen betydande nackdelar med denna modell, bl.a. minskar den

möjligheterna att uppnå övriga mål. Genom att öka storleken på de berörda,

genom sammanläggningar bildade, tingsrätterna har det enligt utredningen

uppstått bättre förutsättningar för att skapa stärkta beredningsorganisationer.

Dessa förutsättningar har dock inte tillvaratagits fullt ut. I fråga om

rekrytering av personal till de berörda tingsrätterna anför utredningen

att sammanläggningarna inte synes ha haft någon nämnvärd effekt. Genom

att öka storleken på berörda tingsrätter har dessa enligt utredningen

fått bättre förutsättningar för kompetensutveckling. Sammanläggningarna

synes dock så här långt inte ha lett till någon nämnvärd ökning av

utbildningen av domare och annan personal. Enligt utredningen har någon

nämnvärd effekt med avseende på specialisering inte kunnat noteras.

Utredningen anser att det är tveksamt om det finns något nämnvärt utrymme

för specialisering inom en domstol annat än i de allra största tingsrätterna.

De sammanläggningar som omfattas av utvärderingen är alltför begränsade

för att kunna ge utrymme åt en ökad specialisering. Vidare anförs att

sammanläggningarna generellt har lett till en bättre geografisk samordning

vad gäller lokaliseringen av tingsrätterna i förhållande till åklagarnas

och kriminalvårdens myndighetsorganisationer. Sammanfattningsvis är det

utredningens uppfattning att även om de mål som regeringen satt upp endast

delvis har uppnåtts bör arbetet med att skapa större och mindre sårbara

tingsrätter fortsätta.

Enligt regeringens nu aktuella skrivelse uppnås

i allt väsentligt målen med reformeringen av tingsrättsorganisationen

genom sammanläggningarna av tingsrätter. Reformeringen av den yttre

tingsrättsorganisationen bör därför gå vidare. Sammanläggningarna bör enligt

skrivelsen även fortsättningsvis ske stegvis region för region och inte

avse alltför begränsade geografiska områden. Information till berörd

personal bör lämnas så tidigt som möjligt. Flerortsmodellen bör användas

endast om det är särskilt påkallat av omständigheterna i det enskilda

fallet eller om det föreligger regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska

eller andra liknande skäl. Beträffande de tingsrätter som redan har flera

kansliorter är det regeringens uppfattning att verksamheten måste få prövas

under ytterligare någon tid innan man tar ställning till eventuella

förändringar i organisationen.

I flera motioner yrkas att det fortsatta

reformarbetet med sammanläggningar av tingsrätter skall avbrytas. I

motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju438

(samtliga c), begärs att regeringen skall avstå från att fatta några beslut

angående indelningen i domsagor för tiden fram till dess att beslutanderätten

rörande tingsrättsorganisationen överförts till riksdagen. I motionerna

2002/03:Ju20, 2002/03:Ju24, 2002/03:Ju25 och 2003/04:Ju283 (samtliga kd)

samt 2003/04:Ju378 (c), 2003/04:Ju389 (kd, c) och 2003/04:Ju412 (kd) begär

motionärerna att inga nya sammanläggningar av tingsrätter skall ske till

dess att ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills gjorda

förändringar i tingsrättsorganisationen. I motionerna 2002/03:Ju23 (fp),

2003/04:Ju280 (fp), 2003/04:Ju376 (fp, c) begärs att inga nya sammanläggningar

skall ske förrän regeringen presenterat en helhetssyn och en heltäckande

plan för hela landet. I motion 2003/04:Ju477 (fp) krävs en parlamentariskt

sammansatt utredning av hela domstolsväsendet innan ytterligare

sammanläggningar sker.

Som anförts tidigare anser utskottet att det inte finns

anledning att lagreglera domkretsindelningen eller på annat sätt överföra

beslutanderätten till riksdagen. När det gäller konsekvensanalyser kan

nämnas att utskottet tidigare har understrukit vikten av att de

organisationsförändringar som genomförs följs upp och utvärderas. Så har också

skett såvitt avser perioden 1999-2001. Utskottet utgår ifrån att de

förändringar som sker i tingsrättsorganisationen även i fortsättningen

noggrant kommer att följas upp och utvärderas. Det finns mot denna bakgrund

inte anledning att avbryta reformarbetet i avvaktan på ytterligare

utvärderingar. Utskottet delar, i likhet med regeringen, utredningens

uppfattning att reformarbetet bör fortsätta i enlighet med handlingsplanen

och att det bör ske stegvis region för region. Förändringarna bör dock

inte omfatta alltför begränsade geografiska områden, då detta kan leda

till att en tingsrätt kort tid efter en sammanläggning på nytt blir föremål

för organisationsförändringar. I princip bör en genomförd organisationsöversyn

ligga fast medan arbetet med att se över organisationen i övriga regioner

fortsätter.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 2002/03:Ju20 och 2002/03:Ju23 samt motionerna 2002/03:Ju17,

2002/03:Ju24, 2002/03:Ju25, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju283, 2003/04:Ju349,

2003/04:Ju351, 2003/04:Ju376, 2003/04:Ju378, 2003/04:Ju389, 2003/04:Ju412,

2003/04:Ju438 och 2003/04:Ju477 i här behandlade delar.

Regionala

projekt

Utskottets förslag i korthet

I regeringens skrivelse samt i

budgetpropositionen redovisas vissa planerade förändringar i

tingsrättsorganisationen.

Utskottet anser att de föreslagna förändringarna inte innebär något avsteg

från de riktlinjer som gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen

och avstyrker bifall till motionsyrkanden om att planerade förändringar

inte skall genomföras. Vidare avstyrker utskottet bifall till motionsyrkanden

om att bevara vissa tingsrätter som inte omfattas av de i skrivelsen och

budgetpropositionen redovisade planerade förändringarna.

I skrivelsen

redogör regeringen för vissa planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.

Enligt skrivelsen bör dels Svegs och Östersunds tingsrätter läggas samman

till en tingsrätt med kansliort i Östersund och tingsställe i Sveg, dels

Gävle och Sandvikens tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med

kansliort i Gävle. Målsättningen är att sammanläggningarna skall vara klara

senast den 1 april respektive den 1 mars 2004.

I budgetpropositionen för

år 2004 redogörs för vissa ytterligare planerade förändringar i

tingsrättsorganisationen. Enligt propositionen bör Arvika, Karlstads,

Kristinehamns

och Sunne tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med kansliort i

Karlstad. Vidare bör två tingsställen inrättas i länet. Var dessa skall

placeras bör övervägas av Karlstads tingsrätt och Domstolsverket. När det

gäller tingsrätterna i Kalmar län bör Kalmar, Oskarshamns och Västerviks

tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med kansliort i Kalmar och

tingsställen i Oskarshamn och Västervik. I Västra Götalands län bör

Strömstads och Uddevalla tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med

kansliort i Uddevalla och tingsställe i Strömstad. Vidare bör Vänersborgs

och Trollhättans tingsrätter läggas samman till en tingsrätt med kansliort

i Vänersborg. Målsättningen är att dessa sammanläggningar skall vara

genomförda senast den 1 januari 2005. När det gäller tingsrätterna i

Gävleborgs län arbetar Domstolsverket med en komplettering av den tidigare

utredningen och enligt regeringen bör resultatet av denna utredning

avvaktas innan ställning tas till den framtida tingsrättsorganisationen i

länet. Slutligen föreslår regeringen att Helsingborgs tingsrätt bör ha

kansliort enbart i Helsingborg och inte som nu i både Helsingborg och

Ängelholm. Denna förändring bör genomföras senast den 1 juli 2005.

Flera

motionsyrkanden som väckts med anledning av skrivelsen eller under den

allmänna motionstiden går ut på att en viss eller vissa av de tingsrätter

som omfattas av de redovisade planerade förändringarna skall bevaras. I

motionerna 2002/03:Ju18 (c), 2003/04:Ju293 (m), 2003/04:Ju372 (kd) och

2003/04:Ju397 (c) gäller det de tre tingsrätterna i Kalmar län. I motion

2003/04:Ju376 (fp, c) begärs att det skall finnas två tingsrätter i detta

län. Vidare begärs i motion 2003/04:Ju397 (c), för det fall någon tingsrätt

skall läggas ned, att Kalmar och Västerviks tingsrätter bevaras alternativt

att tingsrätten för Kalmar län lokaliseras till Oskarshamn. Slutligen vad

gäller Kalmar län begärs i motion 2003/04:Ju386 (s) att regeringen skall

följa upp de förändringar av tingsrättsorganisationen som genomförs i

Kalmar län. I motion 2002/03:Ju21 (kd) yrkar motionären i första hand att

Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter skall bevaras och i andra hand

att Vänersborgs tingsrätt skall väljas som kansliort vid en sammanläggning.

Även i motion 2003/04:Ju335 (kd) begärs att Trollhättans tingsrätt skall

bevaras. I motionerna 2002/03:Ju22 (kd), 2003/04:Ju336 (kd) samt 2003/04:Ju368

(fp, c) gäller begäran Strömstads tingsrätt och i motionerna 2002/03:Ju24

(kd) samt 2003/04:Ju327 (fp) de mindre tingsrätterna i Värmland. I motion

2003/04:Ju280 (fp) begär motionären att Sandvikens tingsrätt skall

bevaras.

Utskottet kan inte finna att de nu angivna förändringarna i

tingsrättsorganisationen skulle innebära något avsteg från de riktlinjer som

gäller för reformeringen av tingsrättsorganisationen och som riksdagen

har ställt sig bakom. Såväl behovet av lokal förankring som de geografiska

förhållandena på respektive ort har beaktats av regeringen. Mot denna

bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju18,

2002/03:Ju22 2003/04:Ju293, 2003/04:Ju335, 2003/04:Ju336, 2003/04:Ju368,

2003/04:Ju372, 2003/04:Ju386 och 2003/04:Ju397 samt motionerna 2002/03:Ju21,

2002/03:Ju24, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju327 och 2003/04:Ju376 i här behandlade

delar.

Andrahandsyrkandet i motion 2002/03:JuU21 om att Vänersborg skall

väljas som kansliort vid en sammanläggning mellan Vänersborgs och

Trollhättans tingsrätter är tillgodosett genom regeringens förslag. Utskottet

avstyrker motionen även i denna del.

Flera andra motionsyrkanden som

väckts med anledning av skrivelsen eller under den allmänna motionstiden

rör domstolar som inte omfattas av de planerade förändringar som redovisas

i skrivelsen eller budgetpropositionen. I motionerna 2002/03:Ju25 (kd),

2003/04:Ju280 (fp), 2003/04:Ju320 (m) och 2003/04:Ju389 (kd, c) begärs

att Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter skall bevaras. I motion 2003/04:Ju470

(s) rör begäran endast Hudiksvalls tingsrätt. Som alternativ framförs i

motion 2003/04:Ju320 att det i Gävleborgs län skall finnas två tingsrätter,

i Gävle respektive Söderhamn. I motion 2003/04:Ju253 (fp) och motion

2003/04:Ju283 (kd) begärs att Göta hovrätt skall bevaras. I den senare

begärs även att Värnamo och Eksjö tingsrätter skall bevaras. I motion

2003/04:Ju285 (c) begärs att tingsrätterna i Skaraborgs län skall bevaras.

I motion 2003/04:Ju324 (fp) betonar motionären rättväsendets myndigheters

regionalpolitiska ansvar och hon begär bl.a. att Lycksele tingsrätt skall

bevaras. Slutligen begärs i motion 2003/04:Ju352 (fp) att Alingsås tingsrätt

skall bevaras och i motion 2003/04:Ju463 (s) att Trelleborgs tingsrätt

skall bevaras.

Utskottet har tidigare ansett att det följer av den

principiella inställning till reformarbetet inom domstolsväsendet som

riksdagen intagit att den inte bör ta ställning till motionsyrkanden rörande

enskilda tingsrätter för vilka regeringen för närvarande inte planerar

någon förändring. I den mån de aktuella tingsrätterna skulle komma att

beröras av nedläggningar eller sammanläggningar kommer riksdagen att få

tillfälle att ta ställning därtill när regeringen anmäler sådana

organisationsförändringar (bet. 2002/03:JuU1 s. 75).

När det gäller Göta

hovrätt kan tilläggas att frågan om vilka hovrätter som skall finnas

regleras i 2 kap. 6 § rättegångsbalken. Till skillnad mot den yttre

tingsrättsorganisationen är detta således inte en fråga som regeringen själv

kan besluta om.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, och

utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju253, 2003/04:Ju320,

2003/04:Ju324, 2003/04:Ju352, 2003/04:Ju463 och 2003/04:Ju470 samt motionerna

2002/03:Ju25, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju283, 2003/04:Ju285 och 2003/04:Ju389

i här behandlade delar.

Tingsrättsorganisationen i Stockholm

Utskottets

förslag i korthet

I skrivelsen föreslår regeringen en ny organisation

för tingsrätterna i Stockholms län. Regeringen avser att ge Domstolsverket

i uppdrag att utifrån en i skrivelsen angiven inriktning lämna förslag

till närmare lokalisering av och domkretsindelning för de tingsrätter som

berörs av omorganisationen. Utskottet ställer sig positivt till förslaget

och avstyrker motionsyrkanden med andra förslag rörande tingsrättsorganisationen

i Stockholms län.

I uppföljningen till handlingsplanen anförde regeringen

att det fanns skäl att se över tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet,

vilket utskottet såg med tillfredsställelse (bet. 2000/01:JuU29 s.

9).

Därefter gav regeringen en utredare i uppdrag att se över Stockholms

tingsrätts ledningsfunktioner m.m. samt, om det framstod som lämpligt,

att lämna förslag på förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms

län. I delrapporten Framtidens tingsrättsorganisation i Stockholms län

(dnr Ju2002/7970), som lämnades i november 2002, redovisade utredaren

sitt förslag till ny organisation. Förslaget innebar att det, förutom

Norrtälje tingsrätt, skulle finnas tre tingsrätter i länet, en i innerstaden,

en i norr och en i söder. En alternativ lösning med fem tingsrätter

presenterades också.

Enligt regeringen har flera remissinstanser anfört

att Stockholms län är ett tillväxtområde och att utredarens förslag skulle

leda till alltför stora arbetsplatser. Detta anser remissinstanserna talar

för fem tingsrätter. Mot denna bakgrund anser regeringen att den alternativa

lösningen är att föredra framför utredarens förslag. Regeringen anser

dock till skillnad från utredaren att Södertälje tingsrätt inte bör föras

samman med någon av de övriga domstolarna. Regeringen föreslår i stället

en förändring av tingsrättsorganisationen i Stockholms län som innebär

att det kommer att finnas sju tingsrätter i länet. Stockholms tingsrätt

bör minskas genom att de delar av Stockholms kommun som utgör västerort

och söderort förs från tingsrättens domkrets. Väster-ortsmålen bör föras

till Solna tingsrätt och söderortsmålen till Nacka tingsrätt. Handens och

Huddinge tingsrätter bör läggas samman till en ny tingsrätt, Södertörns

tingsrätt, med kansliort i Huddinge kommun. Sollentuna och Södra Roslags

tingsrätter bör läggas samman till en ny tingsrätt, Attunda tingsrätt,

med kansliort i Sollentuna kommun. Södertörns tingsrätt bör vara miljödomstol

och fastighetsdomstol samt handlägga länets utsökningsmål.

Enligt skrivelsen

skall Domstolsverket ges i uppdrag att utifrån den angivna inriktningen

lämna förslag till närmare lokalisering och domkretsindelning av de

tingsrätter som berörs av omorganisationen. Målsättningen är att förändringarna

i tingsrättsorganisationen skall vara genomförda den 31 december

2005.

Domstolsverket gör ingen närmare analys eller bedömning av kostnaderna

för lokaler m.m. i samband med att verket tar fram förslag till förändringar

i tingsrättsorganisationen. Däremot följer verket i efterhand upp effekterna

av förändringarna.

I motion 2002/03:Ju16 (m) begärs att regeringen skall

ge Domstolsverket ett öppet mandat att föreslå lokaliseringen av sju

tingsrätter i Stockholms län samt domkretsindelningen för dessa. I motion

2002/03:Ju19 (fp) yrkas att det i skrivelsen framställda förslaget om att

fastslå Södertälje och Huddinge som kansliorter på Södertörn ej genomförs

och att Domstolsverket i stället får ett öppet mandat att ytterligare

utreda frågan om kansliorter på Södertörn. Motionären i motion 2003/04:Ju378

(c) begär att Södertälje och Norrtälje tingsrätter skall bevaras. Slutligen

begärs i motion 2003/04:Ju473 (s) att regeringen noga skall följa upp

planerade förändringar av tingsrättsorganisationen i Stockholms län.

Enligt

utskottet innebär förslaget till ny organisation av tingsrätterna i

Stockholms län inte något avsteg från de riktlinjer som gäller för reformeringen

av tingsrättsorganisationen och som riksdagen ställt sig bakom. Det är

dock uppenbart att investeringskostnaderna blir höga. Som utskottet

tidigare uttalat utgår utskottet ifrån att samtliga förändringar i

tingsrättsorganisationen kommer att följas upp och utvärderas. Mot denna

bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju16,

2002/03:Ju19 och 2003/04:Ju473.

Södertälje och Norrtälje tingsrätt berörs

inte av de föreslagna förändringarna av tingsrättsorganisationen i Stockholms

län. Som anförts ovan är det utskottets uppfattning att riksdagen inte

bör ta ställning till motionsyrkanden rörande enskilda tingsrätter för

vilka regeringen inte planerar någon förändring. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2003/04:Ju378 i denna

del.

Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar

Utskottets förslag i

korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett motionsyrkande om

att de allmänna domstolarna skall läggas samman med förvaltningsdomstolarna.

Jämför reservation 5 (m, kd).

I motion 2003/04:Ju412 (kd) anförs att de

allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna på sikt bör läggas

samman.

Utskottet har vid flera tillfällen haft att ta ställning till

liknande motionsyrkanden. I den principiella frågan om sammanläggning har

utskottet anfört att det för sin del inte vill bestrida att det kan finnas

vissa fördelar med en sammanläggning av de båda domstolsorganisationerna.

En sådan ordning skulle enligt utskottet antagligen framstå som lättare

att överblicka för enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltså tjäna på

det. Mot en sådan ordning har utskottet dock ansett att man måste ställa

nackdelar som också de har sitt samband med just medborgarperspektivet.

En viktig fråga i det sammanhanget har enligt utskottets mening varit att

allmänhetens berättigade krav på en kompetent rättskipning kräver

specialisering. En förändring mot en sammanläggning av domstolsslagen skulle

kunna leda till att specialiseringen tunnas ut. Utskottet har vidare

konstaterat att de övriga fördelar som en sammanläggning skulle kunna

erbjuda också kan tas till vara inom ramen för en sådan inriktning av

reformarbetet som regeringen tagit upp i sin handlingsplan för reformeringen

av domstolsväsendet, dvs. mot gemensam ledning och administrativ samverkan

(bet. 2002/03:JuU1 s. 75 f.).

Sådan samverkan är numera möjlig i enlighet

med de ändringar av rättegångsbalken respektive lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar som trädde i kraft den 1 januari 2003 (SFS

2002:996-997). I samband med lagändringen tog regeringen också upp frågan

om en integrerad domstolsorganisation. Bedömningen som gjordes i den delen

var att de två domstolsorganisationerna för överskådlig tid kommer att

bestå (prop. 2002/03:4 s. 12 f., bet. JuU2, rskr. 21).

Senast utskottet

behandlade frågan om sammanläggning av de allmänna domstolarna och

förvaltningsdomstolarna var hösten 2002. Utskottet gjorde då samma bedömning

som regeringen rörande en integrerad domstolsorganisation. Reformarbetet

borde därför, i varje fall för närvarande, inriktas på administrativ

samverkan. Utskottet kunde mot denna bakgrund inte ställa sig bakom ett

önskemål om sammanläggning motsvarande det nu aktuella (bet. 2002/03:JuU1

s. 75 f.).

Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag och föreslår

att riksdagen avslår motion 2003/04:Ju412 i denna del.

Regeringens

skrivelse m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

lägger regeringens skrivelse samt budgetpropositionen i här behandlad del

till handlingarna.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med

anledning av skrivelsen samt propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen

lägger regeringens skrivelse samt budgetpropositionen i här behandlad del

till handlingarna.

Reservationer

1. Reformarbetets inriktning, punkt 1 (fp)

av Johan

Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om reformarbetets inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motion 2003/04:Ju465 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:Ju17

yrkande 1, 2003/04:Ju235 yrkande 2, 2003/04:Ju285 yrkande 2, 2003/04:Ju351

yrkande 1 och 2003/04:Ju378 yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt vår

mening är det nödvändigt med en bättre samordning av tingsrätternas,

åklagarmyndigheternas och polisens geografiska ansvarsområden. Genom en

sådan samordning skulle effektiviteten i hela rättskedjan kunna öka, vilket

skulle leda till ett bättre resursutnyttjande.

Det får ankomma på regeringen

att ge de direktiv som behövs för att myndigheterna bättre skall samordna

sina verksamheter. Vi ställer oss alltså bakom motion 2003/04:Ju465 i

denna del. I fråga om övriga här aktuella motioner har vi samma uppfattning

som majoriteten.

2. Reformarbetets inriktning, punkt 1 (kd, c)

av

Ragnwi Marcelind (kd) och Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi

anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om reformarbetets inriktning. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Ju17 yrkande 1, 2003/04:Ju235 yrkande 2,

2003/04:Ju285 yrkande 2, 2003/04:Ju351 yrkande 1 och 2003/04:Ju378 yrkande

2 och avslår motion 2003/04:Ju465 yrkande 1.

Ställningstagande

Utgångspunkten

för reformeringen av tingsrättsorganisationen skall vara ett decentraliserat

domstolsväsende. Vi anser att medborgarperspektivet inte har fått ett

tillräckligt stort utrymme i regeringens överväganden. Här står medborgarnas

krav på tillgänglighet i förgrunden. Detta innebär i praktiken att alla

måste ha någorlunda nära till en tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer

man också en lokal förankring i den dömande verksamheten. Detta bör

regeringen beakta i det fortsatta reformarbetet.

Vi ställer oss alltså

bakom motionerna 2002/03:Ju17, 2003/04:Ju235, 2003/04:Ju285, 2003/04:Ju351

och 2003/04:Ju378 i här aktuella delar. I fråga om motion 2003/04:Ju465

i berörd del har vi samma uppfattning som majoriteten.

3. Domkretsindelningen,

punkt 2 (kd, c)

av Ragnwi Marcelind (kd) och Viviann Gerdin (c).

Förslag

till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservationen om domkretsindelningen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju17 yrkande 2, 2003/04:Ju235

yrkande 1, 2003/04:Ju349 yrkande 9, 2003/04:Ju351 yrkande 2 och 2003/04:Ju412

yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationen

bör ha en bred politisk förankring. Det är därför lämpligt att dessa

beslutas av riksdagen, som därigenom ges en direkt möjlighet att påverka

reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför regleras i rättegångsbalken.

En sådan ordning skulle också ligga mer i linje med regeringsformens krav

på att huvuddragen i domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav

som Europakonventionen ställer på att domstolar skall vara upprättade

enligt lag. Över huvud taget skulle en lagreglering bidra till ett ökat

skydd för de enskilda domstolarnas självständighet.

Regeringen bör ges

i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med

det anförda.

Vi ställer oss alltså bakom motionerna 2002/03:Ju17,

2003/04:Ju235, 2003/04:Ju349, 2003/04:Ju351 och 2003/04:Ju412 i här berörda

delar.

4. Det fortsatta reformarbetet, punkt 3 (m, fp, kd, c)

av Johan

Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson

(m), Torkild Strandberg (fp), Hillevi Engström (m) och Viviann Gerdin

(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om det fortsatta

reformarbetet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ju17 yrkande

3, 2002/03:Ju20 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju23, 2002/03:Ju24 yrkande 1,

2002/03:Ju25 yrkande 1, 2003/04:Ju280 yrkande 2, 2003/04:Ju283 i denna

del, 2003/04:Ju349 yrkande 10, 2003/04:Ju351 yrkande 3, 2003/04:Ju376

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju378 yrkande 3, 2003/04:Ju389 yrkande 1,

2003/04:Ju412 yrkande 3, 2003/04:Ju438 yrkande 2 och 2003/04:Ju477 yrkandena

1 och 2.

Ställningstagande

Innan ytterligare förändring av

tingsrättsorganisationen genomförs måste ett samlat grepp tas. Det behövs en

helhetssyn av hur den framtida tingsrättsorganisationen skall se ut och en

långsiktig plan för eventuella kommande sammanläggningar. Den pågående

reformeringen av domstolsväsendet får heller inte göras till ett

kostnadsbesparingsprojekt. Medborgarperspektivet, med tyngdpunkt på

tillgänglighet

och lokal förankring, bör värderas högre än vad det hitintills har gjort.

Redan i dag är det förenat med stora svårigheter att få vittnen att

inställa sig till domstol. Med ännu längre avstånd till domstolen kommer

detta att bli ännu mera bekymmersamt. Till grund för det fortsatta arbetet

bör ligga en omfattande utvärdering och konsekvensanalys av de förändringar

som hittills genomförts. Regeringen bör få i uppdrag att tillsätta en

utredning med uppdrag att belysa inte bara konsekvenserna för rättsväsendet

utan också konsekvenserna för de orter som drabbas av nedläggningarna.

Även kostnaderna för de planerade förändringarna i form av t.ex. nya

domstolsbyggnader bör granskas. Vidare är det viktigt att större förändringar

av domstolsorganisationen har en bred politisk förankring. Innan dessa

åtgärder har vidtagits skall inga ytterligare sammanläggningar eller

nedläggningar av tingsrätter genomföras.

Vi ställer oss alltså bakom

motionerna 2002/03:Ju20 och 2002/03:Ju23 samt motionerna 2002/03:Ju17,

2002/03:Ju24, 2002/03:Ju25, 2003/04:Ju280, 2003/04:Ju283, 2003/04:Ju349,

2003/04:Ju351, 2003/04:Ju376, 2003/04:Ju378, 2003/04:Ju389, 2003/04:Ju412,

2003/04:Ju438 och 2003/04:Ju477 i här behandlade delar.

5. Allmänna

domstolar och förvaltningsdomstolar, punkt 6 (m, kd)

av Beatrice Ask

(m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om allmänna

domstolar och förvaltningsdomstolar. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Ju412 yrkande 1.

Ställningstagande

På längre sikt bör de allmänna

domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna läggas samman. Härigenom

skapas möjlighet att behålla dömande verksamhet på fler orter. Som vi ser

det skulle en sådan ordning medverka till att domstolsväsendet uppfattas

mer enhetligt. Även från personalsynpunkt finns det skäl att överväga en

sådan förändring. Det bör ankomma på regeringen att beakta det anförda

inom ramen för det fortsatta reformarbetet.

Vi ställer oss således bakom

motion 2003/04:Ju412 i denna del.

Särskilt yttrande

Regionala projekt

och Tingsrättsorganisationen i Stockholm, punkt 4 och 5 (m, fp, kd,

c)

Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe

Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Hillevi Engström (m) och Viviann

Gerdin (c) anför:

Av vad vi anfört i vår reservation mot det fortsatta

reformarbetet följer att vi för närvarande motsätter oss alla sammanläggningar

eller nedläggningar av ytterligare tingsrätter. Detta gäller självklart

samtliga de tingsrätter som berörs av regeringens redovisade planerade

organisationsförändringar. Då vi tidigare reserverat oss mot hela det

pågående s.k. reformarbetet har vi emellertid valt att inte nu reservera

oss till förmån för motionsyrkanden rörande bevarandet av enskilda tingsrätter.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 4:

2. I proposition

2003/04:1 utgiftsområde 4 avsnitt 4.5, Domstolarnas yttre organisation

redovisas planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.

Skrivelsen

Regeringens

skrivelse 2002/03:126 Fortsatt reformering av

tingsrättsorganisationen.

Följdmotioner

2002/03:Ju16 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

Stockholms län bör ha sju tingsrätter och att Domstolsverket ges ett öppet

uppdrag att föreslå den närmare lokaliseringen, namnsättningen och

lagregleringen för detta.

2002/03:Ju17 av Johan Linander m.fl. (c):

1. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en

decentraliserad tingsrättsorganisation.

2. Riksdagen beslutar om sådan

ändring av 1 kap. 1 § rättegångsbalken att riksdagen skall ha beslutanderätten

angående indelningen i domsagor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inte skall fatta

några beslut om nedläggning av någon tingsrätt innan riksdagen har

beslutanderätten angående indelningen i domsagor.

2002/03:Ju18 av Agne

Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om behovet av att bevara nuvarande tre tingsrätter i Kalmar

län.

2002/03:Ju19 av Karin Pilsäter (fp):

1. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i skrivelsen

framförda förslaget om att fastslå Södertälje och Haninge som tingsrättsorter

på Södertörn ej genomförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening att Domstolsverket bör ges ett öppet mandat att utifrån fortsatt

prövning besluta om tingsorter på Södertörn.

2002/03:Ju20 av Ragnwi

Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen avbryter det

pågående s.k. reformarbetet av tingsrättsorganisationen.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

avvakta fortsatt omorganisation inom domstolsväsendet tills ytterligare

konsekvensanalyser genomförts av hittills genomförda nedläggningar.

2002/03:Ju21

av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättans

tingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att om

en sammanläggning av Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter är ofrånkomlig

skall Vänersborg väljas som kansliort.

2002/03:Ju22 av Ingemar Vänerlöv

och Rosita Runegrund (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att Strömstads tingsrätt bör vara

kvar som en självständig domstol.

2002/03:Ju23 av Johan Pehrson m.fl.

(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om sammanslagning av tingsrätter.

2002/03:Ju24 av Dan Kihlström

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att avvakta fortsatt omorganisation inom domstolsväsendet

tills ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills genomförda

nedläggningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om de mindre tingsrätterna i Värmland.

2002/03:Ju25

av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att avvakta fortsatt omorganisation

inom domstolsväsendet tills ytterligare konsekvensanalyser genomförts av

hittills genomförda nedläggningar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om domstolsorganisationen i Gävleborgs

län.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Ju235 av

Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att riksdagen ska besluta hur tingsrätterna

ska organiseras.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om vikten av att medborgarperspektivet ska väga

tungt vid organisation av våra domstolar.

2003/04:Ju253 av Tobias Krantz

(fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta

hovrätt.

2003/04:Ju280 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att planerna på att

slå samman tingsrätterna i Bollnäs, Hudiksvall och Sandviken med Gävle

tingsrätt skall stoppas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att innan några som helst större

ingrepp får ske i domstolsorganisationen så måste en total genomgång av

hela domstolsväsendets organisation och framtid göras.

2003/04:Ju283 av

Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade nedläggningar

inom domstolsväsendet och att en nedläggning av Värnamo och Eksjö tingsrätt

samt Göta domstol inte får göras.

2003/04:Ju285 av Birgitta Carlsson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att riksdagen säkerställer att tingsrätterna inte skall

centraliseras till en ort i Skaraborg.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att tingsrätter

har lokal förankring och lättillgänglighet.

2003/04:Ju293 av Nils Fredrik

Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att inte sammanföra alla tingsrätter i Kalmar

län.

2003/04:Ju320 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållande av nuvarande

tingsrättsorganisation i Gävleborgs län.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att som andrahandsalternativ

inrätta två tingsrätter med Gävle och Söderhamn som kansliorter.

2003/04:Ju324

av Yvonne Ångström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om vikten av att bibehålla ett fungerande

rättsväsende i hela Västerbottens län.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvariga myndigheter

- Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren - tar sitt

regionalpolitiska ansvar fullt ut vad gäller Västerbottens län.

2003/04:Ju327

av Runar Patriksson (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om nedläggning av tingsrätterna i Arvika,

Kristinehamn och Sunne.

2003/04:Ju335 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

Trollhättans tingsrätt bör vara kvar som självständig domstol.

2003/04:Ju336

av Ingemar Vänerlöv och Rosita Runegrund (båda kd):

Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Strömstads

tingsrätt bör vara kvar som en självständig domstol.

2003/04:Ju349 av

Johan Linander m.fl. (c):

9. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 1

kap. 1 § rättegångsbalken att riksdagen skall ha beslutanderätten angående

indelningen i domsagor.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inte skall fatta några

beslut om nedläggning av någon tingsrätt innan riksdagen har beslutanderätten

angående indelningen i domsagor.

2003/04:Ju351 av Anders Larsson

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om grunden för organisation av tingsrättsverksamheten.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om

att riksdagen skall besluta om rättsväsendets organisation.

3. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om

att planerade nedläggningar av tingsrätter skall stoppas.

2003/04:Ju352

av Anita Brodén och Jan Ertsborn (båda fp):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behålla tingsrätten

i Alingsås.

2003/04:Ju368 av Lars Tysklind m.fl. (fp, c):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

behålla tingsrätten i Strömstad.

2003/04:Ju372 av Chatrine Pålsson

(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade nedläggningar inom

domstolsväsendet och att nedläggelser av Oskarshamns och Västerviks tingsrätter

inte får ske.

2003/04:Ju376 av Sverker Thorén m.fl. (fp, c):

1. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

nu stanna upp den pågående förändringen av tingsrättsorganisationen.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

göra en noggrann helhetsanalys av domstolsorganisationen i landet.

3. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

Kalmar län bör ha två tingsrätter.

2003/04:Ju378 av Kerstin Lundgren

(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om Norrtälje tingsrätt och Södertälje tingsrätt.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

utveckla en domstolspolitik för en ny tid.

3. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet på en förnyad

uppföljning och utvärdering av genomförda förändringar av

tingsrättsorganisationen.

2003/04:Ju386 av Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om

tingsrättsorganisationen i Kalmar län.

2003/04:Ju389 av Ragnwi Marcelind och

Sven Bergström (kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensanalys av redan beslutade

nedläggningar inom domstolsväsendet.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nedläggelser av

Bollnäs och Hudiksvalls tingsrätter inte får ske.

2003/04:Ju397 av Agne

Hansson (c):

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om

nedläggningar av tingsrätter i Kalmar län.

2. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tingsrätterna i

Kalmar och Västervik behålls.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att tingsrätten för Kalmar län

lokaliseras till Oskarshamn.

2003/04:Ju412 av Ragnwi Marcelind m.fl.

(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att sammanlägga de allmänna domstolarna med

förvaltningsdomstolarna.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder huvudmannaskapet

för domstolarna i syfte att ge riksdagen rätt att fastställa

domstolsorganisationen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att inga beslut om nedläggning av tingsrätter

skall fattas innan ytterligare konsekvensanalyser genomförts av hittills

genomförda nedläggningar.

2003/04:Ju438 av Annika Qarlsson (c):

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

regeringen inte skall fatta några beslut om nedläggning av någon tingsrätt

innan riksdagen har beslutanderätten angående indelningen i

domstolar.

2003/04:Ju463 av Catherine Persson (s):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Trelleborgs

tingsrätt.

2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en

fungerande rättskedja och samordning inom rättsväsendet.

2003/04:Ju470 av

Kenth Högström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om tingsrättsorganisationen i Gävleborgs

län.

2003/04:Ju473 av Niclas Lindberg och Eva Arvidsson (båda s):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

noga följa utvecklingen inom den reformerade tingsrättsorganisationen och

vid behov föreslå justeringar.

2003/04:Ju477 av Johan Pehrson m.fl.

(fp):

1. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om

att tillsätta en parlamentarisk utredning om hela den framtida

domstolsorganisationen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att avvakta med vidare förändringar i

tingsrättsorganisationen.