Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen m.m.

2004-01-01 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 2003/04:JUU5, Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Justitieutskottets betänkande

2003/04:JUU5

Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens

proposition 2002/03:144 Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen

m.m.

Regeringens förslag innehåller ett par ändringar i polisdatalagen (1998:622)

och dess övergångsbestämmelser. Dels föreslås att punkten 2 i

övergångsbestämmelserna ändras så att övergångstiden under vilken register i

polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd

förlängs till utgången av år 2005, dels föreslås att polisdatalagen utvidgas

till att även vara tillämplig i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten.

Utskottet

föreslår att riksdagen antar regeringens förslag.

Lagändringarna föreslås

träda i kraft den 1 januari 2004.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändringar i polisdatalagen

Riksdagen

antar regeringens förslag till lag om ändring i polisdatalagen (1998:622).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:144.

Stockholm den 30

oktober 2003

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande

ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp), Susanne Eberstein

(s), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Zakariasén (s),

Ragnwi Marcelind (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz

Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Göran Norlander (s), Joe Frans (s),

Leif Björnlod (mp), Kerstin Andersson (s), Hillevi Engström (m), Rolf

Olsson (v) och Viviann Gerdin (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Våren 1998 beslutade

riksdagen om nya regler för behandling av personuppgifter i polisens

verksamhet (prop. 1997/98:97, bet. JuU20, rskr. 276). Bland annat antogs

en ny polisdatalag som trädde i kraft den 1 april 1999. I polisdatalagen

finns allmänna bestämmelser om behandlingen av personuppgifter i polisens

verksamhet, liksom en särskild reglering av vissa register, exempelvis

SÄPO-registret. Vissa register som sedan tidigare fördes med stöd av

tillstånd från Datainspektionen, t.ex. det allmänna spaningsregistret (ASP),

fick efter polisdatalagens ikraftträdande fortsätta att föras t.o.m. den

30 september 2001. Därefter skulle även dessa register föras med stöd av

polisdatalagen.

Den 9 december 1999 tillkallades en särskild utredare

med uppdrag att följa genomförandet av den nya polisregisterlagstiftningen

och påtala eventuella brister särskilt från integritetssynpunkt, den s.k.

Polisdatautredningen. I oktober 2000 överlämnade utredningen en skrivelse

till regeringen med innebörd att regeringen skulle ta initiativ till att

övergångsbestämmelserna till polisdatalagen ändrades så att övergångstiden

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

förlängdes fram till utgången av år 2003. Regeringen lade fram ett sådant

förslag som riksdagen godkände (prop. 2000/01:91, bet. JuU22, rskr.

206).

Polisdatautredningen överlämnade i december 2001 betänkandet Behandling

av personuppgifter i polisens verksamhet (SOU 2001:92). Betänkandet har

remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Med

anledning av en skrivelse från Ekobrottsmyndigheten upprättade

Justitiedepartementet den 15 oktober 2002 promemorian Behandling av

personuppgifter

i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten (Ju2002/6933/PÅ) som

remissbehandlats. Det nu aktuella förslaget att utvidga polisdatalagens

tillämpningsområde bygger på promemorian och remissbehandlingen av den.

Regeringens

lagförslag finns i bilaga 2.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget

och lämnat det utan erinran.

Det har inte väckts någon motion med anledning

av propositionen.

Utskottets överväganden

Ändringar i polisdatalagen

Utskottets förslag

i korthet

Utskottet anser att övergångstiden under vilken register får

föras med Datainspektionens tillstånd bör förlängas i avvaktan på ett

slutligt ställningstagande till Polisdatautredningens förslag. Vidare

anser utskottet att polisdatalagen bör utvidgas till att vara tillämplig

i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten. Utskottet föreslår sålunda

att riksdagen bifaller regeringens förslag till ändringar i polisdatalagen.

Vid

beredningen av Polisdatautredningens förslag har det uppkommit flera

frågeställningar som enligt regeringen kräver ytterligare analys. Detta

gäller t.ex. frågan om tillämpningsområdet för en ny polisdatalag bör

vara begränsat till den egentliga polisverksamheten eller om det bör

utvidgas till att omfatta även annan av polisens verksamhet. En annan fråga

är vilka av polisens register som behöver regleras särskilt i den nya

polisdatalagen. Mot bakgrund av den ytterligare analys och beredning som

är nödvändig är regeringen inte beredd att nu presentera förslag till ny

lagstiftning om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

I

propositionen föreslås att polisen skall få fortsätta att föra de register

som förs med Datainspektionens tidigare meddelade tillstånd enligt punkten

2 i övergångsbestämmelserna till dess att ett slutligt ställningstagande

gjorts till Polisdatautredningens förslag. Ett skäl till detta är att

behandlingen av personuppgifter i dessa register, t.ex. ASP, skulle behöva

begränsas i icke oväsentliga delar om den skulle ske i enlighet med

bestämmelserna i den nu gällande polisdatalagen. Enligt förslaget bör

övergångstiden förlängas till utgången av år 2005.

Utskottet delar bedömningen

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

att polisen bör få fortsätta att föra de register som nu förs med stöd av

Datainspektionens tillstånd till dess att ett slutligt ställningstagande

gjorts till Polisdatautredningens förslag. Utskottet föreslår sålunda att

riksdagen bifaller regeringens förslag i denna del.

Polisdatalagen gäller

endast vid behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Eftersom

Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet omfattar polisdatalagen inte

den verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten. Detta medför att

myndigheten inte kan bedriva kriminalunderrättelseverksamhet i polisdatalagens

mening.

Enligt Ekobrottsmyndigheten har avsaknaden av möjlighet att

bedriva kriminalunderrättelseverksamhet på samma sätt som polisen medfört

effektivitetsförluster i det operativa arbetet och hindrat myndighetens

utvecklingsarbete. Detta gäller särskilt det brottsförebyggande arbetet.

Därtill kommer att den kriminalunderrättelseverksamhet som skall bedrivas

på ekobrottsområdet inte fungerar tillfredsställande inom de län där

myndigheten verkar. Detta kan förklaras med att det inom Ekobrottsmyndighetens

ansvarsområde i första hand är denna myndighet som har tillgång till såväl

uppgifter av underrättelsekaraktär om den ekonomiska brottsligheten som

kunskapen att bearbeta och analysera sådan information.

Ett annat problem

är den nationella kriminalunderrättelsetjänsten som är under uppbyggnad.

För att denna verksamhet skall fungera på ett tillfredsställande sätt

krävs att det nationella kriminalunderrättelseregistret (KUR) blir så

fullständigt som möjligt. Det förhållandet att Ekobrottsmyndigheten i dag

saknar möjlighet att tillföra KUR uppgifter medför att registret blir

ofullständigt. Detta försvårar möjligheterna att upprätthålla en fungerande

nationell kriminalunderrättelseverksamhet.

Mot bakgrund av det anförda

föreslås i propositionen att kriminalunderrättelseverksamhet bör få

bedrivas även inom Ekobrottsmyndigheten. Att bedriva

kriminalunderrättelseverksamhet

är emellertid, och bör även framdeles vara, en rent polisiär uppgift. Den

lösning som föreslås i propositionen är därför att utvidga polisdatalagens

tillämpningsområde till att endast omfatta polisverksamhet vid

Ekobrottsmyndigheten.

Utskottet har tidigare behandlat frågor om Ekobrottsmyndighetens

tillgång till underrättelseverksamhet, se betänkandena 2001/02:JuU8 (s.

13 f) och 2002/03:JuU1 (s. 60 f). De då aktuella förslagen avstyrktes med

hänvisning dels till av Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen

vidtagna åtgärder, dels till det pågående beredningsarbetet.

Utskottet

konstaterar att tillgången till en väl fungerande underrättelsetjänst är

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

av vital betydelse för de myndigheter som skall arbeta med att bekämpa

den ekonomiska brottsligheten. De brister som i dag föreligger är enligt

utskottet otillfredsställande. Mot den bakgrunden delar utskottet bedömningen

att kriminalunderrättelseverksamhet med stöd av polisdatalagen bör få

bedrivas i polisverksamhet vid Ekobrottsmyndigheten. Utskottet tillstyrker

sålunda att riksdagen antar regeringens förslag också i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition

2002/03:144 Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen, m.m.:

Regeringen

föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

polisdatalagen (1998:622).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag