Bet. 2003/04:KRU1

Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier,trossamfund och fritid

Sammanfattning

I betänkandet behandlas

budgetpropositionen i vad avser

fördelningen på anslag inom utgiftsområde

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

för år 2004. Regeringens förslag till

fördelning på anslag och partiernas olika

budgetförslag redovisas i bilaga 3 i

betänkandet. Förutom motionsyrkanden med

anknytning till budgeten för år 2004

behandlar utskottet vissa motionsyrkanden

som inte har en direkt anknytning till

medelsanvisningen för budgetåret 2004,

men som rör sådana frågor som tas upp i

budgetpropositionen eller i

budgetmotionerna.

Utskottet har genom protokollsutdrag

meddelat finansutskottet att kulturut

skottet tillstyrker regeringens förslag

till ram för år 2004 för utgiftsområde

17. I sitt betänkande 2003/04:FiU1 har

finansutskottet den 10 november 2003

behandlat regeringens förslag till

utgiftsramar för år 2004, bl.a. ram för

utgiftsområde 17, vilken föreslås uppgå

till drygt 8,66 miljarder kronor. Riksda

gen har beslutat om utgiftsramar den 19

november 2003.

Utskottets majoritet, bestående av

representanter för Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet, tillstyrker i betänkandet

regeringens förslag till medelsfördelning

på anslag inom ramen för utgiftsområde

17. Fördelningen på anslag och anslagens

storlek redovisas i bilaga 4 i

betänkandet.

Representanterna i kulturutskottet för

Moderata samlingspartiet,

Kristdemokraterna, Centerpartiet och

Folkpartiet liberalerna har efter det att

riksdagen den 19 november 2003 behandlat

regeringens förslag till ram för

utgiftsområde 17 avstått från att delta i

utskottets beslut om medelsanvisning för

budgetåret 2004 (punkt 57) och erinrar i

särskilda yttranden (nr 3-6) om

huvuddragen i partiernas respektive

budgetförslag.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om vissa bemyndiganden för

regeringen att fatta beslut som medför

utgifter efter år 2004.

Bland de satsningar som görs i den av

utskottet tillstyrkta budgeten inom

Kulturpolitiken (politikområde 28) kan

nämnas insatser för att förstärka

resurserna för konstnärerna, museisektorn

och kulturmiljön.

Den treåriga försöksverksamheten med

statligt bidrag till Sörmlands Musik &

Dansteater avslutas vid utgången av år

2003. Utskottet tillstyrker att bidraget

om 1,5 miljoner kronor permanentas

fr.o.m. år 2004.

Tillfälligt stöd även för år 2004 med 1

miljon kronor vardera till Drottningholms

slottsteater - utöver denna teaters

ordinarie anslag - och till

Strindbergsteatern tillstyrks av

utskottet. Det statliga stödet till

Marionetteatern flyttas fr.o.m. år 2004

till anslaget för regionala teatrar i och

med att Marionetteatern införlivas med

Stockholms stadsteater.

Utskottet tillstyrker att nya resurser

tillförs dansområdet. Med syfte att

stärka det fria danslivets möjligheter

att turnera förstärks det nya turné- och

arrangörsstödet med 2 miljoner kronor

under det andra året av den treåriga

försöksperioden. Bidraget till Dansens

hus ökas med 1 miljoner kronor.

Stödet till arrangerande

musikföreningar ökas med 2 miljoner

kronor.

Utskottet har inte något att erinra mot

att regeringen genom omfördelning inom

konstnärsstödet förstärker bidraget till

bild- och formkonstnärer med 4 miljoner

kronor och till den individuella

visningsersättningen med 5 miljoner

kronor.

Utskottet understryker angelägenheten

av att regeringen snarast påbörjar det

aviserade arbetet med frågan om att hitta

en skyndsam och hållbar lösning av

pensionsfrågan för personalen vid de

statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna. Utskottet

förutsätter vidare att regeringen noga

följer utvecklingen av

pensionsförhållandena vid de fria

grupperna.

Regeringens förslag att öka bidraget

till kulturmiljövården med 15 miljoner

kronor och samtidigt minska

myndighetsanslaget till

Riksantikvarieämbetet med 5 miljoner

kronor tillstyrks av utskottet. Ökningen

av kulturmiljövårdsanslaget motiveras

bl.a. med att bidragen gör att en stor

del av befolkningen kommer i kontakt med

det fysiska kulturarvet och att

förståelsen även för samtidens

kulturmiljövärden kan öka. Vidare behöver

skyddet av redan inrättade kulturreservat

ökas.

Regeringens förslag - i enlighet med

riksdagens beslut år 1999 - om att höja

den kyrkoantikvariska ersättningen till

Svenska kyrkan från 100 till 150 miljoner

kronor för år 2004 tillstyrks av

utskottet.

Inom museiområdet bör bl.a. nämnas att

den tidigare aviserade reformen med fri

entré på de statliga museerna påbörjas

under år 2004. Utskottet tillstyrker att

medel för ändamålet anvisas med 13

miljoner kronor till Moderna museet, 4

miljoner kronor till Arkitekturmuseet och

1 miljon kronor till Statens museer för

världskultur avseende Östasiatiska

museet. Vidare tillstyrker utskottet

vissa tillskott under år 2004 för

utveckling av verksamheten vid

Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och

Etnografiska museet, bevarandet av

skeppet Vasa och ekonomiska åtgärder m.m.

vid Statens musiksamlingar. En

förstärkning av anslaget till

Strindbergsmuseet avseende

magasinsändamål tillstyrks.

År 2003 permanentades Kulturarvs-IT och

13 miljoner kronor överfördes till

kulturbudgeten från utgiftsområde 13

Arbetsmarknad. Medlen avsåg i huvudsak

löner till arbetsledare. Utskottet

tillstyrker en förstärkning för år 2004

med 2 miljoner kronor för verksamheten

inom Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.

Utskottet tillstyrker att 9 miljoner

kronor anvisas för de nio befintliga

nationella uppdragen inom kulturområdet.

Utskottet föreslår att riksdagen skall

tillkännage för regeringen vad utskottet

anför om utvärdering av uppdragen efter

varje treårsperiod och om

beslutsordningen vid inrättande av nya

nationella uppdrag.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning under de tre

folkbildningsanslagen om sammanlagt

närmare 2,7 miljarder kronor. Därvid

tillstyrks bl.a. en tillfällig mindre

överföring av medel mellan två av

folkbildningsanslagen för att tillgodose

det ökade behovet av

kontakttolkutbildning.

Utskottet tillstyrker även regeringens

förslag till medelsanvisning på

statsbudgeten inom Mediepolitiken

(politikområde 27), Ungdomspolitiken

(politikområde 29) samt

Folkrörelsepolitiken (politikområde 30),

bl.a. bidraget om närmare 450 miljoner

kronor till idrotten. Utskottet har inte

något att erinra mot att regeringen avser

att avsätta medel inom idrottsanslaget

för bidrag till ett riksidrottsmuseum.

Utskottet föreslår att riksdagen skall

godkänna att regeringen på AB Svenska

Spels bolagsstämma år 2004 verkar för att

bolagsstämman beslutar om stöd till

idrotten i form av ett bidrag på högst

260 miljoner kronor, varav 200 miljoner

kronor avser en särskild satsning på

idrottsrörelsens barn- och

ungdomsverksamhet, det s.k. Handslaget

mellan staten, kommunerna och

idrottsrörelsen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till ändring i lagen (1989:41) om

TV-avgift, med en redaktionell ändring.

TV-avgiften höjs därmed med 60 kronor

till 1 872 kronor för ett år.

Utskottet föreslår att riksdagen skall

godkänna medelsberäkningen för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB

(inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB

(inklusive Radio Sweden) och Sveriges

Utbildningsradio AB för år 2004.

Sammanlagt tilldelas de tre företagen

drygt 5,9 miljarder kronor.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen

skall godkänna regeringens förslag om

överföring av medel till

distributionskontot från rundradiokontot

och förslag om överföring av medel,

sammanlagt 558 miljoner kronor, från

distributionskontot till Sveriges

Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB.

Utskottet tillstyrker också att

riksdagen skall godkänna

medelstilldelningen för år 2004 från

rundradiokontot till statsbudgetens

inkomstsida avseende Granskningsnämnden

för radio och TV.

I betänkandet finns 33 reservationer

och 7 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Finansutskottet har i sitt betänkande

2003/04:FiU1 den 10 november 2003

godtagit den av regeringen föreslagna

ramen för utgiftsområde 17 om

8 663 960 000 kronor. Riksdagen beslöt om

utgiftsramar den 19 november.

Med hänvisning till de motiveringar som

framförs under Utskottets överväganden

föreslår utskottet att riksdagen fattar

följande beslut.

Målen för kulturpolitiken

1. Ändringar av grunden för

kulturpolitiken och de gällande

kulturpolitiska målen

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr209 yrkande 1 och 2003/04:

Kr327 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (fp)

Allmän kulturverksamhet

2. Beslutsordning för och

utvärdering av nationella uppdrag

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad

utskottet anfört om beslutsordningen

för nationella uppdrag samt om

utvärdering av sådana uppdrag. Därmed

bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr290.

3. Ett nationellt uppdrag till

folkbiblioteken

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr366.

4. Ett nationellt uppdrag till

Textilmuseet i Borås

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr214, 2003/04:Kr249 och

2003/04:Kr257.

5. Ett nationellt uppdrag till

Säters film- och biografmuseum

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr248.

6. Regioners inflytande över

medelsfördelningen mellan

kulturinstitutioner

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr236 yrkande 16.

7. Styrningen av de

kulturpolitiska medlen till Region

Skåne

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr253 yrkande 2.

Reservation 3 (fp, c)

8. Finansieringen av Malmö

Opera och Musikteater m.m.

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr201.

9. Ökat stöd till de skånska

kulturinstitutionerna

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr291.

Teater, dans och musik

10. Orkesterfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr295, 2002/03:Kr342, 2002/03:

Kr370 yrkande 5, 2003/04:Kr333,

2003/04:Kr334 och 2003/04:Kr390

yrkande 5.

Reservation 4 (m, fp, kd, c)

11. Försöksverksamheten med

alternativa former av fonogram-stöd

Riksdagen godkänner regeringens

förslag om att de ändrade riktlinjerna

för statens stöd till produktion och

utgivning av fonogram skall fortsätta

att gälla, dock längst till utgången

av 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 2.

Bibliotek, litteratur och

kulturtidskrifter

12. Utvärderingen av

litteraturstödet

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr275 och 2003/04:Kr293.

13. Mångfalden i den statligt

stödda litteraturen

Riksdagen avslår motion

2002/03:Kr272.

Reservation 5 (v)

14. Finansieringen av Svenska

Akademiens ordbok

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr210.

15. Bemyndigande för regeringen

att beställa talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för ramanslaget 28:11

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

beställa talböcker, punktskriftsböcker

och informationsmaterial som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 000 000 kronor

under 2005. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 3.

Bild och form samt konsthantverk

16. Statens konstråds rutiner

för förvärv av konst, m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr372 yrkande 26,

2003/04:Kr326 yrkande 26 och

2003/04:Kr327 yrkandena 18 och 19.

Reservation 6 (fp, kd, c)

17. Bemyndigande för regeringen

att beställa konstverk

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för ramanslaget 28:15

Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön beställa konstverk

som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst

10 000 000 kronor under 2005-2007.

Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 4.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

18. Pensionsvillkoren för

konstnärerna

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr373 yrkande 21,

2003/04:Kr254 yrkande 10,

2003/04:Kr347 yrkande 9 och

2003/04:Kr390 yrkande 15.

Reservation 7 (m, fp, kd, c)

Arkivverksamhet

19. Begäran om en proposition

grundad på Arkivutredningens

betänkande

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr387 yrkande 6.

Reservation 8 (kd)

Kulturmiljö

20. Bemyndigande för regeringen

att besluta om bidrag till

kulturmiljövård

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för ramanslaget 28:26

Bidrag till kulturmiljövård besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 100

000 000 kronor under 2005-2007. Därmed

bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 utgiftsområde 17 punkt 5.

21. Den kyrkoantikvariska

ersättningen efter år 2009

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr206, 2003/04:Kr269 och

2003/04:Kr387 yrkande 4.

Reservation 9 (kd)

Reservation 10 (c)

22. Finansieringsmodell för

vård och underhåll av kyrkliga

kulturvärden

Riksdagen avslår motion 2003/04:K363

yrkande 5.

Reservation 11 (fp)

Museer och utställningar

23. En plan för vård av

museisamlingar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr327 yrkande 10.

Reservation 12 (fp, kd, c)

24. Avveckling av myndigheten

Forum för levande historia

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr255.

Reservation 13 (v)

25. Utvidgning av uppdraget för

Forum för levande historia m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr212, 2003/04:Kr213, 2003/04:

Kr240 yrkande 1, 2003/04:Kr281

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr348,

2003/04:Kr375, 2003/04:Kr388 yrkande 1

och 2003/04:Sk284 yrkande 2.

Reservation 14 (m)

Reservation 15 (fp)

26. Instiftande av en Raoul

Wallenberg-dag

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr305.

Film

27. Parlamentarisk

referensgrupp inför kommande

filmavtal

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr390 yrkande 11.

Reservation 16 (m, fp, kd, c)

28. Medelstilldelningen till

regionala resurscentrum för film och

video i kommande filmavtal

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr370 yrkande 12 och 2003/04:

Kr390 yrkande 10.

Reservation 17 (kd)

29. Mål för svensk film och för

Svenska Filminstitutets verksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr370 yrkande 13 i denna del

och 2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna

del.

Reservation 18 (kd)

30. Mindre detaljreglering av

kommande filmavtal

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr370 yrkande 13 i denna del,

2003/04:Kr209 yrkande 13 och

2003/04:Kr390 yrkande 12 i denna del.

Reservation 19 (m, kd)

31. Videobranschens deltagande

i kommande filmavtal

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr270 yrkande 4.

Reservation 20 (v, c)

32. Publikrelaterat

efterhandsstöd i kommande filmavtal

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr270 yrkande 3.

Reservation 21 (v, c)

33. Särskilda stödkategorier i

kommande filmavtal

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr270 yrkandena 1 och 2.

Reservation 22 (v, c)

34. Utbyggnad av e-bio

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr271.

Reservation 23 (v, c)

35. Offentlighetsprincipens

tillämpning på Svenska

Filminstitutet

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr370 yrkande 14 och 2003/04:

Kr390 yrkande 13.

Reservation 24 (fp, kd)

Trossamfund

36. Kostnad för hantering av

avgiftshjälp till trossamfund

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr307.

37. Stödet till sjukhuskyrkan

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr256, 2002/03:Kr322, 2002/03:

Kr360, 2002/03:Kr366 yrkande 8,

2003/04:Kr222, 2003/04:Kr250,

2003/04:Kr251, 2003/04:Kr309 och

2003/04:Kr329 yrkande 15.

Reservation 25 (m, fp, kd, c)

38. Stöd till Islamic center

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr361 och 2003/04:Kr376.

Mediefrågor

39. Förhandsgranskning av

vuxenfilm

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr209 yrkande 14 och 2003/04:

Kr359 yrkande 9.

Reservation 26 (m, fp)

Radio- och TV-frågor

40. Ändring i lagen om TV-

avgift

Riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1989:41)

om TV-avgift med den ändringen att

ordet "jämt" skall ändras till

"jämnt". Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 1 och avslår motion

2003/04:Kr362 yrkande 9.

Reservation 27 (m, fp)

41. Medelsberäkning för 2004

för den avgiftsfinansierade verksamhet

som bedrivs av Sveriges Television AB

(inkl. Dövas TV), Sveriges Radio AB

(inkl. Radio Sweden) och Sveriges

Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens

förslag. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 6.

42. Medelstilldelning för 2004

från rundradiokontot till

statsbudgetens inkomstsida avseende

Granskningsnämnden för radio och TV

Riksdagen godkänner regeringens

förslag. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 7.

43. Bemyndigande för regeringen

att besluta om lån i Riksgäldskontoret

för att täcka underskott på

distributionskontot för finansiering

av kostnader för TV-distribution

Riksdagen bemyndigar regeringen att

för 2004 besluta om lån i Riks

gäldskontoret för att täcka underskott

på distributionskontot för finansi

ering av kostnader för TV-distribution

intill ett belopp av 1 059 000 000

kronor. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 8.

44. Överföring av medel till

distributionskontot från rundradio-

kontot och överföring av medel från

distributionskontot till Sveriges

Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringens

förslag om överföring av medel till

distributionskontot från

rundradiokontot och förslag om

överföring av medel från

distributionskontot till Sveriges

Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 17 punkt 9.

45. Bemyndigande för regeringen

att tillhandahålla en kredit hos

Riksgäldskontoret i syfte att täcka

eventuella tillfälliga

likviditetsbehov på rundradiokontot

Riksdagen bemyndigar regeringen att

för 2004 på marknadsmässiga villkor

tillhandahålla en kredit hos

Riksgäldskontoret i syfte att täcka

eventuella tillfälliga

likviditetsbehov på rundradiokontot

intill ett belopp av 100 000 000

kronor. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 10.

Folkrörelsepolitik

46. Svenska Spels stöd till

idrotten

Riksdagen godkänner att regeringen

på AB Svenska Spels bolagsstämma 2004

dels verkar för att bolagsstämman

beslutar om ett stöd till idrotten i

form av ett bidrag på 60 000 000

kronor, dels verkar för att stämman

beslutar om ett bidrag på 200 000 000

kronor att fördelas till idrotten

enligt de närmare anvisningar för

bidraget som kan komma att beslutas av

regeringen. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 11.

47. Utredning om lokaliseringen

av ett riksidrottsmuseum

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr282 yrkande 18.

Reservation 28 (m, fp, c)

48. Samarbete mellan ett

riksidrottsmuseum och regionala och

lokala idrottsmuseer

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr302.

Reservation 29 (v)

49. Prioritering av barn och

unga i miljonprogramsområden vid

kommande satsningar på idrott m.m.

Riksdagen avslår motion

2003/04:So268 yrkande 2.

50. Fortsatt statligt stöd till

allmänna samlingslokaler

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr264.

51. Bidrag till organisationer

som bedriver friluftsverksamhet

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr385 yrkande 15.

Reservation 30 (kd)

Utbildningspolitik

52. Översyn av

fördelningsprinciperna för bidragen

till studieförbunden

Riksdagen avslår motionerna

2003/04:Kr320 och 2003/04:Kr321.

Reservation 31 (fp)

53. Bemyndigande för regeringen

att besluta om stöd till funk-

tionshindrade vid folkhögskolor

Riksdagen bemyndigar regeringen att

under 2004 för det obetecknade

anslaget 25:2 Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

besluta om stöd för funktionshindrade

vid folkhögskolor som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 11 000 000 kronor

efter 2004. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2003/04:1 utgiftsområde 17

punkt 12.

54. Behovet av utbildade

tolkar

Riksdagen avslår motion

2003/04:Ub473.

Finansiella system och tillsyn under

utgiftsområde 17

55. Vinstdelningssystem

Riksdagen avslår motion

2003/04:Kr385 yrkande 9.

Reservation 32 (kd)

56. Vinstandelstak

Riksdagen avslår motion

2003/04:So501 yrkande 2.

Reservation 33 (kd)

Medelsanvisning

57. Medelsanvisningen för år

2004

Riksdagen anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt utskottets

förslag i bilaga 4. Därmed bifaller

riksdagen proposition 2003/04:1

utgiftsområde 17 punkt 13 och avslår de i

bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.

Stockholm den 20 november 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i

beslutet: Lennart Kollmats (fp)*, Lars

Wegendal (s), Eva Arvidsson (s), Paavo

Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd)*,

Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos

(s), Lena Adelsohn Liljeroth (m)*, Tommy

Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp)*,

Birgitta Sellén (c)*, Göran Persson i

Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)*,

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),

Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans

(s) och Hans Backman (fp)*.

*Ledamoten har avstått från att delta i

beslutet under förslagspunkt 57.

2003/04

KrU1

(prop. 2003/04:1)

Utskottets överväganden

1 Inledning

1.1 Behandlade ärenden

Kulturutskottet behandlar i detta

betänkande regeringens förslag i budget

propositionen för år 2004 under

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam

fund och fritid när det gäller

medelsanvisningen under anslagen inom

politikområdena 2 och 25-30, vissa

bemyndiganden m.m. för regeringen samt

förslag till lag om ändring i lagen

(1989:41) om TV-avgift.

Kulturutskottet behandlar vidare i

detta betänkande regeringens förslag i

budgetpropositionen för år 2004

(utgiftsområde 17) om medelsberäkningen

för den avgiftsfinansierade verksamhet

som bedrivs av Sveriges Television AB

(SVT), Sveriges Radio AB (SR) och

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) samt

medelstilldelningen för år 2004 från

rundradiokontot till statsbudgetens

inkomstsida avseende Granskningsnämnden

för radio och TV. Utskottet behandlar

också regeringens förslag beträffande

distributionskontot för finansiering av

kostnader för TV-distribution.

I anslutning till regeringens förslag i

budgetpropositionen behandlar utskottet

motioner väckta under allmänna

motionstiden hösten 2002 och hösten 2003.

1.2 Inhämtande av information m.m.

Under ärendets beredning har på

kulturutskottets begäran information om

budgetpropositionen och om aktuella

kulturfrågor inom Europeiska unionen

lämnats av kulturminister Marita Ulvskog.

Företrädare för följande organisationer

m.m. har uppvaktat utskottet:

SR, SVT och UR samt Teaterförbundet,

Teatercentrum och Danscentrum.

Ett antal skrivelser med anledning av

budgetpropositionen har inkommit och

anmälts i utskottet.

1.3 Betänkandets disposition

Utskottet följer i detta betänkande i

huvudsak den ordning som används i

budgetpropositionens utgiftsområde 17

(volym 9).

I betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de

politikområden i vilka statsbudgeten

under utgiftsområde 17 är indelad,

nämligen

Kulturpolitik (politikområde 28)

Mediepolitik (politikområde 27)

Ungdomspolitik (politikområde 29)

Folkrörelsepolitik (politikområde 30)

Utbildningspolitik under utgiftsområde

17 (politikområde 25)

Forskningspolitik under utgiftsområde

17 (politikområde 26)

Finansiella system och tillsyn under

utgiftsområde 17 (politikområde 2).

Under politikområde 28 Kulturpolitik har

de 39 anslagen inordnats inom mindre

ämnesområden genom underrubriker för att

det skall bli lättare att få en

överblick.

Förslag i motioner om nya anslag har

inordnats under egna rubriker inom

respektive politikområde.

2 Kulturpolitik

2.1 Målen för kulturpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bör avslå motionsförslag om

ändringar av grunden för

kulturpolitiken och de gällande

kulturpolitiska målen, jämför

reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Bakgrund

Riksdagen fastställde hösten 1996 - efter

vissa kompletteringar av regeringens

förslag - sju nationella kulturpolitiska

mål (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:

KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa

mål ersatte 1974 års kulturpolitiska mål.

Målen för kulturpolitiken skall vara

- att värna yttrandefriheten och

skapa reella förutsättningar för att

använda den,

-

- att verka för att alla får

möjlighet till delaktighet i kulturlivet

och till kulturupplevelser samt till eget

skapande,

-

- att främja kulturell mångfald,

konstnärlig förnyelse och kvalitet och

därigenom motverka kommersialismens

negativa verkningar,

-

- att ge kulturen förutsättningar

att vara en dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället,

-

- att bevara och bruka

kulturarvet,

-

- att främja bildningssträvandena

samt

-

- att främja internationellt

kulturutbyte och möten mellan olika

kulturer inom landet.

-

Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även

om övergripande mål på anslagsnivå för

myndigheter och institutioner och om

övergripande mål för vissa statsbidrag.

Mål för vissa områden har också

beslutats. Sådana finns t.ex. intagna i

arkivlagen (1990:782) och i lagen

(1999:932) om stöd till trossamfund. Sek

torsövergripande mål har godkänts för

statens arbete med arkitektur, form

givning och design (prop. 1997/98:117,

bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:

225). Vidare har mål för arbetet för

kulturmiljön godkänts av riksdagen (prop.

1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr.

1999/2000:196).

Våren 2002 avgav regeringen till

riksdagen en första särskild

resultatskrivelse avseende det

kulturpolitiska jämlikhetsmålet om

delaktighet och eget skapande (skr.

2001/02:176). Kulturutskottet behandlade

skrivelsen jämte motioner hösten 2002

(bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57).

Motionerna

I två motioner ifrågasätts grunden för

kulturpolitiken och de gällande

kulturpolitiska målen.

I motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 1

anförs bl.a. att en ny tid kräver en ny

kulturpolitik. Sedan riksdagen år 1996

senast fattade ett principbeslut om

inriktningen av kulturpolitiken, dvs. för

sju år sedan, har mycket hänt inom

kulturen. Internet är snart var mans

dagliga redskap och kulturen har blivit

alltmer gränslös. Gästspel av

teatergrupper från andra världsdelar,

konstutställningar med konstnärer från

hela världen och författare från andra

språkområden är tillgängliga för

alltfler.

I motionen föreslås en strategi för en

mer dynamisk kulturpolitik, en strategi

som tar hänsyn till att kulturlandskapet

- i Sverige och i världen - förändras i

en allt snabbare takt. Staten måste -

anförs det - renodla sitt kulturansvar

och göra mindre. Men det, som staten

skall göra, skall göras mycket bättre än

vad fallet är i dag och inriktas på

sådant som ingen annan kan göra.

Funktionshindrades självklara rätt till

tillgång på ett rikt och varierat

kulturliv betonas också.

Motionärerna anser att levande kultur

förmår existera utan garantier från

samhället, men kulturen behöver också det

allmännas stöd. Som exempel härpå nämns

bibliotek, opera, teater, dans och

musikskola. Vidare anser motionärerna att

staten har ett extra ansvar på

kulturarvsområdet. Utbudet bör spridas

till så många som möjligt, bl.a. genom

teknikens hjälp. Ett kultursamhälle bör

hålla sig med bibliotek, arkiv och andra

dokumentsamlingar och föremålssamlingar,

t.ex. museer. Förvaltandet av kulturarvet

bör betalas gemensamt, menar

motionärerna, medan bruket av

kulturutbudet måste vara vars och ens

beslut och ekonomiska prioritering.

Slutligen skall enligt motionen staten

koncentrera sina kulturpolitiska insatser

till i princip tre områden:

- Främja barn- och ungdomskultur.

-

- Värna vårt gemensamma kulturarv.

-

- Ge landets kulturskapare

ordentliga förutsättningar för sitt

konstnärsarbete.

-

Enligt motionärerna bakom motion

2003/04:Kr327 (fp) har flera av de

kulturpolitiska mål som riksdagen

beslutade om år 1996 snarare karaktären

av medel för kulturpolitiken än mål.

Vidare anförs att målen endast i liten

utsträckning medger någon kvalificerad

uppföljning av politikens resultat. Det

måste kunna gå att avgöra om

kulturpolitiken uppnått sitt syfte eller

inte, anser motionärerna. Målen bör

därför förändras för att uppnå större

klarhet och kompletteras med mätbara

delmål för de enskilda kulturpolitiska

insatserna.

Frihet, mångfald och kvalitet bör

enligt motionen vara grundprinciperna i

och de tre målen för en ny kulturpolitik.

En framåtsyftande kulturpolitik som

skapar goda förutsättningar för ett

fritt, utmanande och ständigt förnyande

kulturliv, tillgängligt för alla, är

nödvändig för ett gott samhälle. För att

fortsätta forma demokratin krävs ett

levande offentligt samtal. Kultur i form

av konst, litteratur och teater är ofta

det som ger stoff, kunskap och

inspiration till detta samtal.

Att kulturlivet är fritt från

ingripanden och begränsningar är en

förutsättning för att uppnå det livaktiga

offentliga samtalet. Få områden lämpar

sig så illa för lagstiftning och

anvisningar som kulturen.

Frihet skall också kunna betyda bl.a.

en konkret frihet att vända sig till

flera och olika finansieringskällor för

att ge rum för en mångfald av olikartade

produktioner och av olikartade

distributionsmodeller. Kvalitet beror av

mångfald och ett fritt samspel. Kvalitet

kan bedömas dels utifrån skickligheten

hos konstnären, dels utifrån hur

nyskapande konsten är. Det går dock inte

att sätta upp generella regler för vad

som är kvalitet (yrkande 1).

Yrkande 2 i motion 2003/04:Kr327 (fp)

syftar till att inte bara ett

jämställdhets- och minoritetsperspektiv

utan även andra perspektiv skall anläggas

på de kulturpolitiska målen. Genom att

uppvisa mångfald och bredd i perspektiven

skulle kulturen kunna bidra till att

överbrygga klyftor och betona det

allmänmänskliga och enande snarare än det

åtskiljande och särande.

Utskottets ställningstagande

I två motioner behandlas grunden för

kulturpolitiken och de kulturpolitiska

målen.

Utskottet har vid en rad tillfällen,

senast vid föregående riksmöte,

avstyrkt motionsförslag liknande det

som framförs i motion 2003/04:Kr209

(m) som syftar till att en ny

kulturpolitik skall införas (se senast

bet. 2002/03:KrU1 s. 26-27). Utskottet

som då hänvisade till den diskussion

om statens ansvar som fördes i

Kulturutredningens slutbetänkande (SOU

1995:84 s. 93-129) anförde bl.a.

följande.

Utredningen markerade bl.a. att det är

viktigt att många tar ett direkt och

personligt ansvar för kulturen och att

det offentliga inte bör ta ansvar för

det som idéburna rörelser eller andra

kan göra lika bra eller bättre.

Utredningen anförde även att andra

kulturella intressen kan tillgodoses

genom en väl fungerande marknad. Utred

ningen uttryckte det offentligas

ansvar genom förslagen till

kulturpolitiska mål och diskuterade

rollfördelningen med tyngdpunkt på

frågan om motiven för offentliga

åtaganden och frågan om hur

ändamålsenligt och nödvändigt det

statliga kulturstödet är. Utskottet

har senast vid 2001/02 års riksmöte

uttryckt att det i varje fall inte vid

denna tidpunkt skulle vara en

meningsfull resursinsats att söka

åstadkomma en sådan precisering av

statens ansvar på kulturområdet som

motionärerna efterlyser. Utskottet har

i sammanhanget framhållit att det inte

heller skulle vara möjligt att få en

mera långtgående uppslutning kring ett

sådant preciseringsförslag. Utskottet

anser att prövning av statens ansvar

får - för olika kultursektorer - göras

med utgångspunkt i fastställda

nationella kulturpolitiska mål.

Utskottet vill framhålla att

samhällets och kulturens

förutsättningar, liksom människors

möjligheter att vara delaktiga och

aktivt medverkande i kulturens

yttringar, snabbt förändras bl.a. mot

bakgrund av den snabba tekniska

utvecklingen inom medie- och IT-

områdena och att detta synsätt kommer

till uttryck inte endast i den nu

aktuella motionen utan på olika sätt

och utifrån skilda politiska

bedömningar även i den kulturpolitik

som förordas av övriga partier i

riksdagen.

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt

i denna fråga.

Utskottet har även tidigare vid flera

tillfällen tagit ställning till förslag

som syftar till en förändring av de

kulturpolitiska målen, vilket nu förs

fram i motion 2003/04:Kr327 (fp)

yrkandena 1 och 2. Utskottet anser

alltjämt - liksom vid dessa tidigare

tillfällen - att det är angeläget att

1996 års nationella kulturpolitiska mål

får gälla under en längre tid. Därmed bör

de på samma sätt som 1974 års mål få

genomslagskraft inte endast inom det

kulturpolitiska området utan även inom

andra sektorer både inom och utanför det

statliga området. Det är enligt

utskottets åsikt dessutom först efter en

längre period som effekterna av målen kan

iakttas.

De sju nationella kulturpolitiska målen

som antogs år 1996 kompletterades med att

regeringen angav den inriktning av den

framtida kulturpolitiken inom olika

delområden som regeringen avsåg att

arbeta efter. Under de följande sex åren

har regeringen med utgångspunkt i de sju

nationella målen och utifrån angivna

inriktningar lagt fram förslag för

riksdagen inom flertalet delområden,

t.ex. inom litteraturen,

kulturmiljövården, konstnärspolitiken,

filmen samt arkitekturen, formen och

designen. Några delområden återstår,

t.ex. arkivområdet.

Då det gäller den del av yrkande 1 i

motionen som avser mätbara delmål vill

utskottet anföra följande.

Nu liksom vid tidigare tillfällen då

denna fråga har behandlats av

kulturutskottet vill utskottet

understryka att det kan vara svårt att

redovisa resultat i relation till sådana

mera övergripande mål som inte är direkt

kvantifierbara. Inom vissa områden är det

lätt att kvantifiera mål och resultat,

medan det inom andra områden i större

utsträckning också måste röra sig om en

kvalitetsbedömning som inte så lätt låter

sig uttryckas i siffror. Kulturområdet

kan i flera avseenden sägas tillhöra den

senare kategorin. Detta faktum gör att

det krävs möda och uppfinningsrikedom,

både inom institutioner, myndigheter och

departement, när det gäller att utveckla

metoder för att spegla utvecklingen inom

olika områden och för att få fram

material som kan utgöra grund för

bedömningar, uppföljning och utvärdering.

(Jfr bet. 2002/03:KrU1 s. 38.)

Det kan tilläggas att även regeringen i

sin första resultatredovisning till

riksdagen med uppföljning av det s.k.

jämlikhets- och delaktighetsmålet

betonade att det kan vara svårt att

beskriva och bedöma resultatet av de

kulturpolitiska insatserna, men att just

detta mål ändå lämpar sig relativt väl

för statistiska analyser (skr.

2001/02:176).

Regeringens redovisning i

resultatskrivelsen sträckte sig över en

20-årsperiod och kunde således spegla

utvecklingen både före och efter det att

de nya kulturpolitiska målen antagits.

Det återstår således att göra motsvarande

redovisningar för de övriga sex målen.

Detta torde kräva att målen får gälla för

en relativt lång period. De tidigare

målen gällde under drygt 20 år. Det är

dock inte givet att redovisningar måste

göras på samma sätt för vart och ett av

målen. De skulle lika gärna kunna bedömas

och effekterna av den förda politiken få

en god genomlysning om utvärderingar och

redovisningar görs samtidigt för flera av

de kulturpolitiska målen och inom mera

begränsade delar av kulturområdet.

Utskottet anser att övergripande mål

för ett helt politikområde kräver

konkretisering på en lägre nivå för att

underlätta utvärdering och uppföljning.

Detta torde i synnerhet gälla om de

nuvarande sju kulturpolitiska målen

skulle bytas mot endast tre övergripande

mål, vilket föreslås i motion 2003/04:

Kr327 (fp). I dag konkretiseras de sju

övergripande målen främst i

verksamhetsmål och andra mål i

regeringens regleringsbrev för anslagen

på statsbudgeten samt i

myndighetsinstruktioner m.m.

Myndigheterna återrapporterar resultaten

av sin verksamhet med utgångspunkt i

dessa verksamhetsmål. Utskottet ser det

som värdefullt om regeringen anger mot

vilka övergripande mål och verksamhetsmål

som resultatbedömningarna i

budgetpropositionen görs. I anslutning

härtill skulle regeringen även, tydligare

än vad som sker i dag, kunna koppla

resultatbedömningarna till förslagen om

anslagstilldelning.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som

anförts att det inte är påkallat att

riksdagen begär att regeringen lägger

fram förslag om mätbara delmål under de

vvergripande kulturpolitiska målen som

föreslås i motion 2003/04:Kr327 (fp).

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet nu aktuella motioner

om grunden för kulturpolitiken och

gällande kulturpolitiska mål, nämligen

motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 1

och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 1 och 2.

2.2 Anslagen till allmän kulturverksamhet

(28:1-28:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:1 Statens kulturråd,

28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och

samarbete,

28:3 Nationella uppdrag och

28:4 Försöksverksamhet med ändrad

regional fördelning av kulturpolitiska

medel.

Riksdagen bör med anledning av motion

2003/04:Kr290 som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet

anfört om beslutsordningen för och

utvärdering av nationella uppdrag.

Vidare bör riksdagen avslå

motionsförslag om

- ett nationellt uppdrag till

folkbiblioteken,

- ett nationellt uppdrag till

Textilmuseet i Borås,

- ett nationellt uppdrag till Säters

film- och biografmuseum,

- regioners inflytande över

medelsfördelningen mellan

kulturinstitutioner,

- styrningen av de kulturpolitiska

medlen till Region Skåne, jämför

reservation 3 (fp, c),

- finansieringen av Malmö Opera och

Musikteater m.m. och

- ökat stöd till de skånska

kulturinstitutionerna.

2.2.1 Statens kulturråd (28:1)

Inledning

Statens kulturråd skall som central

förvaltningsmyndighet inom kulturområdet

följa utvecklingen och ge ett samlat

underlag för den statliga kulturpolitiken

samt bistå regeringen med genomförandet

av denna. I den uppgiften ligger en

skyldighet att verka för samordning av

och effektivitet i de statliga

åtgärderna.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 45 500 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

23 i denna del och 2003/04:Kr327 (fp)

yrkandena 11, 16 och 25 i denna del

föreslås en minskning av anslaget med

sammanlagt 7,5 miljoner kronor, varav 2

miljoner kronor avser Kulturnät Sverige

som föreslås finansieras utan statliga

medel. I beräkningen inkluderas även en

överflyttning av medel som Kulturrådet

disponerar för administrativa kostnader

under anslaget 28:9. I motion

2003/04:Kr362 (m) yrkande 1 föreslås en

minskning av anslaget med 10 miljoner

kronor. I motion 2003/04:

Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del föreslås

att anslaget skall minskas med 1 miljon

kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare

tillfällen behandlat frågan om

Kulturrådets ställning, uppdrag och

anslag, senast hösten 2002 i betänkande

2002/03:KrU1 (s. 44). Utskottet anser att

det behövs en central myndighet på

kulturområdet av nuvarande omfattning som

vid sidan av bidragsfördelningsuppgiften

även har ett omfattande ansvar för bl.a.

uppföljning och utvärdering.

Myndighetsanslaget bör således inte

minskas i enlighet med motionsförslagen.

Utskottet gör - liksom föregående år -

den bedömningen att Kulturnät Sverige bör

drivas med hjälp av offentliga medel.

Kulturrådet har möjlighet att enligt

regleringsbrevet för anslaget 28:9

använda högst 500 000 kronor av detta

anslag till administrationskostnader som

uppstår i samband med stödet till inköp

av litteratur till folk- och

skolbibliotek. Utskottet ser för

närvarande inte någon anledning att

flytta dessa medel.

Utskottet avstyrker med hänvisning till

det anförda motionerna 2003/04:

Kr327 (fp) yrkandena 11, 16 och 25 i

denna del, 2003/04:Kr362 (m) yrkande 1,

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

samt 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i

denna del. Riksdagen bör anvisa medel i

enlighet med regeringens förslag.

2.2.2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt inter

nationellt kulturutbyte och samarbete

(28:2)

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för

bidrag till en rad skilda ändamål på

kulturområdet. Medel beräknas bl.a. för

bidrag till länskonstnärer, bidrag till

organisationer med mångkulturell

inriktning, bidrag för att främja

funktionshindrades deltagande i

kulturlivet samt bidrag till nationella

minoriteters språk och kultur. Inom

anslaget beräknas också medel för

kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till

länsbildningsförbund m.fl. för kultur-

och föreläsningsverksamhet, bidrag till

samisk kultur, bidrag till Svenska

institutet, bidrag till centrala

amatörorganisationer, centrumbildningar

och lokalhållande organisationer för

kulturverksamhet. Dessutom beräknas medel

till Statens kulturråds disposition för

tillfälliga insatser av

utvecklingskaraktär eller insatser som på

annat sätt är kulturpolitiskt angelägna.

Propositionen

Under anslaget har fördelats 1,5 miljoner

kronor för försöksverksamhet med

länsteater i Södermanland. Regeringen

föreslår under anslaget 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet samt regionala

och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner att verksamheten

permanentas fr.o.m. år 2004. Medlen bör

beräknas under nämnda anslag. Anslaget

28:2 minskas därför med 1,5 miljoner

kronor. Under anslaget beräknas i likhet

med tidigare år tillfälliga stöd till

Strindbergsteatern och Drottningholms

slottsteater på vartdera 1 miljon kronor.

För år 2003 anvisades engångsanvisningar

på 2 miljoner kronor, varav 600 000

kronor finansierades inom anslaget.

Anslaget minskas med resterande 1,4

miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

anvisa 154 546 000 kronor under anslaget

för budgetåret 2004.

Motionen

I motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i

denna del föreslås att anslaget räknas

upp med 1 miljon kronor för att göra det

möjligt att förstärka bidraget till

amatörkulturens centralorganisationer.

Vidare bör anslaget minskas med

2 miljoner kronor avseende medel till

regeringens disposition. Den sammanlagda

effekten blir en minskning av anslaget

med 1 miljon kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att

vissa medel finns till regeringens dis

position att använda för t.ex.

oförutsedda medelsbehov som inte kan till

godoses på annat sätt. Utskottet anser

inte att dessa medel skall minskas på det

sätt som föreslås i motion 2003/04:Kr391

(kd). Det finns därmed inte utrymme för

den omfördelning inom anslaget till

förmån för amatörkulturens

centralorganisationer som föreslås i

motionen. Utskottet avstyrker motion

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.

Riksdagen bör anvisa medel i enlighet

med regeringens förslag.

2.2.3 Nationella uppdrag (28:3)

Inledning

Nationella uppdrag ges till institutioner

eller verksamheter som står för

utveckling och förnyelse inom en

konstriktning eller verksamhetsform.

Syftet är att ta till vara kunnande och

idéer från hela landet för att bidra till

en utveckling och förnyelse inom olika

delar av kulturområdet. Under anslaget be

räknas medel för tidsbegränsade

(treåriga) nationella uppdrag inom om

rådena barn- och ungdomsteater, regional

filmverksamhet, ungdomskultur, musik,

samtidskonst, museiverksamhet,

formgivning och design, barnkul

turforskning samt samtida dans. Riksdagen

beslutar om ämnesområdena, medan

regeringen utser innehavarna. Innehavarna

av uppdragen disponerar årligen vardera 1

miljon kronor.

NUVARANDE INNEHAVARE AV DE NIO

dMNESOMRåDENA FöR NATIONELLA UPPDRAG

Ämnesområde Innehavare Treår

(beslutas av (utses av s-

riksdagen) regeringen) perio

d

Barn- och Dalateatern 2003-

ungdomsteate 2005

r

Regional Film i Värmland 2003-

filmverksamh 2005

et

Ungdomskultu Drömmarnas Hus i 2003-

r Malmö 2005

Musik Erik Ericsons 2003-

Kammarkör 2005

Samtidskonst Baltic Art 2003-

Center, Visby 2005

Museiverksam Jämtlands läns 2003-

het museum 2005

Formgivning Föreningen 2002-

och design Svensk Form 2004*

Barnkulturfo Regionteatern 2001-

rskning Blekinge- 2003

Kronoberg

Samtida dans Dansnät Sverige 2003-

2005

*Föreningen Svensk Form har haft

uppdraget även under perioden 1999-2001.

Propositionen

Regeringen informerar om sin avsikt att

utse en ny innehavare av det nationella

uppdraget inom området

barnkulturforskning då uppdraget för

Regionteatern Blekinge-Kronoberg löper ut

i år. Enligt propositionen avser

regeringen att i högre grad inrikta

uppdraget på pedagogikens roll för att

öka barns och ungdomars tillgång till det

professionella kulturlivet.

Regeringen föreslår att 9 miljoner

kronor ska anslås för de nio nationella

uppdragen för år 2004.

Motionerna

I motion 2003/04:Kr290 (v) framförs att

det förhållandet att riksdagen beslutar

om inriktningen medan regeringen beslutar

om innehavare av de olika nationella

uppdragen måste göras tydligt och

tillämpas i praktiken. Motionärerna

föreslår vidare att riksdagen skall ge

regeringen i uppdrag att återkommande

utvärdera och till riksdagen rapportera

utfallet av de olika uppdragen.

I några motionsyrkanden framställs

förslag på nya inriktningar och

innehavare av nationella uppdrag och

ytterligare medel. Förslagen har

sammanställts i nedanstående tabell:

Motions Ämnesområde Innehav Utgif

nr, (beslutas av are t, kr

parti riksdagen) (utses

och av

yrkande regerin

nr gen)

2003/04

:

Kr363 "regeringen bör ge Säters 1 000

(c) i dessa ett film- 000

denna nationellt uppdrag och

del, inom respektive biograf

områden"* museum

Kr 326 "

(c)

yrk. 39

Kr 207 "

(c)

Kr363 "regeringen bör ge Museum 1 000

(c) i dessa ett Anna 000

denna nationellt uppdrag Nordlan

del inom respektive der

områden"*

Kr 326 "T.ex. "

(c) konstpedagogiskt

yrk. 41 arbete med och för

barn och ungdom,

konstprojekt som

belyser makt och

kön och nordiskt

nätverkssamarbete"*

Kr363 "regeringen bör ge Fryshus 1 000

(c) i dessa ett et 000

denna nationellt uppdrag

del inom respektive

områden"*

Kr 284 Kunskapsbank om "

(c) graffiti

yrk. 8

*Ämnesområde har endast angivits i

motionstexter och ej i motionsyrkanden.

I ytterligare ett antal motionsyrkanden

föreslås nya inriktningar och/eller nya

innehavare utan att medel till detta

yrkas för år 2004. Förslagen har

sammanställts i nedanstående tabell:

Motion Ämnesområde Innehavare

snr (beslutas av (utses av

och riksdagen) regeringen)

parti

2003/0

4:

Kr366 Livslånga Folkbiblioteke

(s) lärandet n

Kr257 Museiverksamhet* Textilmuseet i

(fp) Borås

Kr214 Museiverksamhet* Textilmuseet i

(m) Borås

Kr248 Museiverksamhet Säters film-

(kd) och

biografmuseum

Kr249 Förvaltning av Textilmuseet i

(kd) det svenska Borås

textila arvet

*Ämnesområde har endast angivits i

motionstexter och ej i motionsyrkanden.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts inledningsvis har sedan de

nationella uppdragen först inrättades år

1996, en beslutsordning tillämpats som

innebär att riksdagen beslutar om

ämnesområden medan regeringen beslutar om

innehavarna för de nationella uppdragen.

Utskottet instämmer i vad som sägs i

motion 2003/04:Kr290 (v) att denna

ordning skall vara tydlig och tillämpas i

praktiken. Vid två tillfällen då nya

uppdrag inrättats har riksdagen inte

tagit ställning i en separat

förslagspunkt utan endast indirekt

godkänt inrättandet genom att fatta

beslut om medelstilldelningen till detta

anslag. Så skedde vid inrättandet av ett

nationellt uppdrag inom

barnkulturforskning (prop. 2000/01:1,

bet. 2000/01:KrU1) och vid inrättandet av

uppdraget inom samtida dans (prop.

2002/03:1, bet. 2002/03:KrU1). Då

regeringen vill införa nya ämnesområden

för de nationella uppdragen bör enligt

utskottets mening inrättandena

tydliggöras genom att de alltid föreslås

av regeringen och beslutas av riksdagen i

separata förslagspunkter. Utskottet anser

också, i likhet med motionärerna, att

regeringen skall utvärdera uppdragen

efter varje treårsperiod och rapportera

utfallet till riksdagen. Utskottet anser

således att riksdagen, med bifall till

motion 2003/04:Kr290 (v), som sin mening

bör ge regeringen till känna vad

utskottet anfört om beslutsordningen för

nationella uppdrag samt om utvärdering av

sådana uppdrag.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning för nio

nationella uppdrag och är således inte

berett att nu utöka antalet nationella

uppdrag. Utskottet föreslår i enlighet

härmed att riksdagen vid

medelsanvisningen avslår motionerna

2003/04:Kr207 (c) samt 2003/04:Kr284 (c)

yrkande 8, 2003/04:Kr326 (c) yrkandena 39

och 41 och 2003/04:Kr363 (c) i denna del

och anvisar det belopp som regeringen

begärt.

När det gäller nya innehavare av

nationella uppdrag har utskottet tydligt

tagit ställning ovan för den nuvarande

beslutsordningen där det ankommer på

regeringen att utse innehavarna av

uppdragen. Utskottet är vidare inte

berett att tillstyrka de nya ämnesområden

för uppdrag som - utan att medel för

detta beräknas - föreslås i några av de

nu aktuella motionerna. Utskottet

avstyrker således motionerna

2003/04:Kr214 (m), 2003/04:Kr248 (kd),

2003/04:Kr249 (kd), 2003/04:Kr257 (fp)

och 2003/04:Kr366 (s).

2.2.4 Försöksverksamhet med ändrad

regional fördelning av kulturpolitiska

medel (28:4)

Inledning

En försöksverksamhet med ändrad regional

ansvarsfördelning genomförs i Skåne län

under tiden den 1 juli 1997-den 31

december 2006. Det regionala

självstyrelseorganet i Skåne län har

fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens

kulturråd övertagit befogenheten att

besluta om fördelningen av statsbidrag

till regional kulturverksamhet.

Regeringen beslutar om vilka

institutioner som skall vara

bidragsberättigade.

Propositionen

Under anslaget fördelar Region Skåne

statligt verksamhetsstöd till

kulturinstitutioner i Skåne. I samband

med förstärkningen av anslagen 28:6 till

regionala teater-, dans- och

musikinstitutioner samt 28:30 till

regionala museer år 2002 höjdes

verksamhetsbidragen till Malmö Opera och

Musikteater, Skånes Dansteater,

Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och

Malmö museer. Dessa medel har fördelats

av Statens kulturråd, men föreslås i

propositionen i fortsättningen beräknas

under detta anslag, varför regeringen

föreslår att totalt 2 358 000 kronor

överförs från anslagen 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet samt regionala

och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner och 28:30 Bidrag till

regionala museer.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

anvisa 145 183 000 kronor under anslaget

för budgetåret 2004.

Motionerna

I motion 2002/03:Kr236 (m) anförs att den

samarbetsform som Västra

Götalandsregionen har med Kulturrådet bör

få en vidare spridning (yrkande 16).

Kulturrådet har träffat en

överenskommelse med Västra

Götalandsregionen avseende

kulturverksamheten under de närmaste

eren. Enligt motionärerna bör sådana

överenskommelser kunna utvecklas och inte

bara omfatta kulturinstitutioner utan

även t.ex. arrangörsstöd och stöd till

fria grupper. Med överenskommelserna kan

behovet av att planera verksamheterna för

mer än ett budgetår tillgodoses.

I motion 2003/04:Kr253 (c) yrkande 2

anförs att det inte är rimligt att

regeringen beslutar om till vilka

institutioner som Region Skåne kan

fördela medlen under anslaget.

Möjligheten till regionala prioriteringar

går därmed förlorad enligt motionärerna.

I motion 2003/04:Kr201 (m) anförs att

Malmö Opera och Musikteater i högsta grad

är en nationell angelägenhet och att den

som sådan måste ges en statlig,

långsiktigt hållbar finansiering.

Motionären anser även att riksdagen skall

avvisa ett planerat ägarbyte av Malmö

Opera och Musikteater, Malmö dramatiska

teater och Skånes dansteater. Enligt

motionen planeras ägarskapet föras över

från Malmö stad till Region Skåne.

I motion 2003/04:Kr291 (fp) anförs att

de medel som regeringen nu föreslår skall

flyttas till detta anslag från anslagen

28:6 och 28:30 rätteligen borde pris- och

löneomräknas på samma sätt som sker med

bidrag till andra regionala

kulturinstitutioner. Motionären menar

vidare att den uppräkning av anslaget

28:6 Bidrag till regional musikverksamhet

samt regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner som gjordes i

budgetpropositionen för år 2003

(2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 74) borde

ha kommit även de skånska institutionerna

till del.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller frågan om att sprida

användningen av den s.k. Västra

Götalandsmodellen, vilken innebär att en

överenskommelse om inflytandet över

medelsfördelningen görs mellan en region

och Kulturrådet, vill utskottet erinra om

vad konstitutionsutskottet skriver i sitt

betänkande (2001/02:KU7) med anledning av

propositionen Regional samverkan och

statlig länsförvaltning (2001/02:7).

Konstitutionsutskottet anger att det

delar regeringens uppfattning angående

beslutanderätten över de statliga

bidragen till kulturen. Den rätten

tillkommer Statens kulturråd som också

har som mål att främja kulturell mångfald

och geografiskt jämlik fördelning av

kulturutbudet genom en utveckling av

samspelet mellan de statliga, regionala

och kommunala insatserna. Kulturutskottet

har samma uppfattning som

konstitutionsutskottet i denna fråga och

avstyrker motion 2002/03:Kr236 (m)

yrkande 16 då yrkandet kan anses vara

tillgodosett.

Det är också kulturutskottets mening -

i likhet med vad som framgår i ovan

nämnda proposition (s. 39) - att en

regional kulturinstitution kan ha en

särprägel som också gör den till en

nationell resurs. Detta gör att

verksamheten inte enbart kan bedömas

utifrån ett regionalt perspektiv och att

det därför är rimligt att regeringen

beslutar om vilka regionala institutioner

som skall vara bidragsberättigade. Som

utskottet redogjorde för i betänkande

2000/01:KrU1 (s. 51-52) finns det

möjlighet för Region Skåne att framföra

synpunkter på förteckningen över

stödberättigade institutioner i syfte att

få förändringar till stånd. Utskottet

avstyrker därmed motion 2003/04:Kr253 (c)

yrkande 2.

Vad gäller motion 2003/04:Kr201 (m)

anser utskottet att finansieringen av

Malmö Opera och Musikteater bör lösas

inom ramen för försöksverksamheten och

således snarast är en fråga för Region

Skåne. Utskottet anser inte heller att

riksdagen bör ha synpunkter på

ägarskapsförhållandena av

kulturinstitutioner i Skåne län. Motion

2003/04:Kr201 (m) avstyrks därmed.

De medel som nu förs över till detta

anslag från anslagen 28:6 och 28:30 har i

budgetpropositionen för år 2004 inte pris-

och löneomräknats på motsvarande sätt som

skett med anslag till andra regionala

kulturinstitutioner. Enligt uppgift från

Kulturdepartementet är detta ett

förbiseende som kommer att korrigeras i

regleringsbrev för budgetåret 2004.

Vidare har regeringen i

regleringsbrevet för år 2003 angivit att

Kulturrådet fick fördela bidrag från

anslag 28:6 till Region Skåne med

anledning av den förstärkning som

genomfördes på det anslaget. Kulturrådet

valde att inte utnyttja denna möjlighet.

Utskottet anser att det bör ankomma på

Kulturrådet att besluta om fördelningen

av medlen under anslaget 28:6 för år

2003.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr291

(fp).

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelstilldelning för år

2004.

2.3 Anslagen till teater, dans och musik

(28:5-28:7)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:5 Bidrag till Operan, Dramaten,

Riksteatern, Svenska rikskonserter

och Dansens Hus,

28:6 Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner och

28:7 Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål,

Riksdagen bör godkänna regeringens

förslag om att de ändrade riktlinjerna

för statens stöd till produktion och

utgivning av fonogram skall fortsätta

att gälla, dock längst till utgången av

år 2004.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

orkesterfrågor, jämför reservation 4

(m, fp, kd, c).

2.3.1 Bidrag till Operan, Dramaten,

Riksteatern, Svenska rikskonserter och

Dansens Hus (28:5)

Inledning

Från anslaget lämnas bidrag till fem

riksinstitutioner på teater-, dans- och

musikområdet, nämligen till de två

nationalscenerna Operan och Dramaten samt

till Riksteatern, Svenska rikskonserter

och Dansens Hus.

Propositionen

Under anslaget redovisas att

publiktillströmningen till Operan har

varit god under år 2002 och att Operans

totala publik ökat för tredje året i rad.

Beläggningen vid föreställningar på

Operans stora scen var alltjämt hög - för

opera 80 % och för balett 78 %.

Den goda publiktillströmningen till

Dramaten fortsatte under år 2002. Den

genomsnittliga beläggningen vid årets

föreställningar var 89 %. Ungefär en

fjärdedel av publiken bestod av besökare

från övriga delar av landet.

Även Riksteaterns publiktillströmning

var fortsatt god under år 2002. Ett

resultat av de satsningar som gjorts på

främjande verksamheter under de senaste

åren är att Riksteatern nu åter är en

växande folkrörelse.

Svenska rikskonserter fortsätter att

arbeta för bredd, mångfald och regional

spridning. Det långsiktiga publikarbetet

har resulterat i en fortsatt publikökning

under år 2002. Det nyinrättade Körcentrum

står för en stor del av både publik- och

produktionsökningen.

Dansens Hus redovisar ytterligare ett

rikt publikår med fler produktioner än

tidigare och fortsatt hög beläggning (77

%) på Stora scenen. Projekteringsarbetet

för Dansnät Sverige inleddes under år

2002. Regeringen föreslår en höjning av

anslaget till Dansens Hus med 1 miljon

kronor för att säkerställa en fortsatt

hög nivå på verksamheten.

Sammantaget föreslår regeringen att det

under anslaget för år 2004 skall anvisas

850 974 000 kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i

denna del föreslås att anslaget skall

minskas med 26 miljoner kronor. Samma

förslag framförs i motion 2003/04:

Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del. Av den

sistnämnda motionen framgår att bidraget

till Riksteatern bör minskas med 23

miljoner kronor och bidraget till

Rikskonserter med 10 miljoner kronor.

Vidare bör en ökning göras av bidraget

till Operan med 3 miljoner kronor, av

bidraget till Dramaten med 3 miljoner

kronor och av bidraget till Dansens Hus

med 1 miljon kronor. Motiveringen till de

föreslagna höjningarna återfinns i motion

2003/04:Kr347 (fp). Där nämns att både

Operan och Dramaten har otillräckliga

resurser, varför 3 miljoner kronor

avsätts till respektive institution.

Vidare anförs bl.a. att det är viktigt

att nationalscenerna har reella

möjligheter att genomföra gästspel och

turnéer både i Sverige och i andra länder

och att Operan bör få möjlighet att

använda textmaskin vid alla framföranden,

alltså även när operor framförs på

svenska, bl.a. med tanke på de många

hörselskadades svårigheter att uppfatta

den text som sångarna framför (yrkande

3). Då det gäller Dansens Hus sägs i

samma motion, 2003/04:Kr347 (fp), att

verksamheten där har tillfört danskonsten

i Sverige mycket. Redan från början har

Dansens Hus medverkat i flera projekt för

att utveckla och sprida dansen som

konstart i Sverige. Löne- och

pensionskostnaderna har emellertid ökat

kraftigt, varför anslaget bör öka med 1

miljon kronor (yrkande 8).

I motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås att

anslaget skall minskas med 30 miljoner

kronor. Minskningen avser anslaget till

Riksteatern. Enligt motionärerna skulle

detta belopp komma till bättre användning

i musik- och teaterverksamhet ute i

landet (motionen i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen under

senare år haft att ta ställning till

motionsförslag om genomgripande

förändringar i uppdragen för Riksteatern

och Rikskonserter och till förslag om

därmed sammanhängande neddragningar av de

statliga bidragen (senast i bet.

2002/03:KrU1 s. 52). Enligt utskottets

uppfattning skulle de föreslagna

anslagsminskningarna medföra drastiska

förändringar av dessa båda institutioners

uppdrag, vilket vore olyckligt. Utskottet

avstyrker därför de nu aktuella

motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25

i denna del, 2003/04:Kr347 (fp) yrkandena

3 och 8, 2003/04:Kr363 (c) i denna del

samt 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i

denna del om minskade anslag till de båda

institutionerna och omfördelning av dessa

medel till annan verksamhet. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

medelstilldelning under anslaget för år

2004.

2.3.2 Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner

(28:6)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för

statsbidrag till länsmusikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner.

Propositionen

I inledningen till politikområdet

redovisas att regering och riksdag

prioriterat fullföljandet av

länsteaternätets utbyggnad och medverkat

till att regionala teaterinstitutioner

kunnat byggas upp i Jämtlands och

Södermanlands län. År 2003 är det tredje

och sista försöksåret med länsteater i

Södermanlands län, en verksamhet som

bedrivits av Sörmlands Musik & Teater.

Regeringen förordar att länsteatern

fr.o.m. år 2004 införlivas i det

permanenta statliga stödsystemet för

regionala kulturinstitutioner. Anslaget

föreslås därför öka med 1,5 miljoner

kronor som överförs från anslaget 28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete, där

verksamheten tidigare bekostats.

Vidare redovisar regeringen att

Marionetteatern från år 2004 kommer att

införlivas med Stockholms stadsteater.

Medel för verksamheten har hittills

anvisats under anslaget 28:7 Bidrag till

vissa teater-, dans- och musikändamål men

bör fr.o.m. år 2004 anvisas under detta

anslag. Således föreslås att

1 140 000 kronor överförs till detta

anslag.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 722 905 000 kronor.

Motionerna

I flera motionsyrkanden föreslås en

ökning av anslaget utöver regeringens

förslag.

En ökning om 30 miljoner kronor utöver

regeringens förslag föreslås i motionerna

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del

och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna

del. Av den sistnämnda motionen framgår

att ökningen är avsedd att stärka

länsmusikinstitutionerna och de regionala

teatrarna samt att 5 miljoner kronor

avsatts för Göteborgsoperan. Motiveringen

till de föreslagna höjningarna återfinns

i motion 2003/04:Kr347 (fp). Där nämns

bl.a. att verksamheten vid länsteatrarna

är dynamisk och mångskiftande, varför

stödet bör förstärkas (yrkande 2). Vidare

anförs att det är viktigt att skolan

låter eleverna få uppleva, diskutera och

lära av teater och att region- och

stadsteatrarna skall ha ett rikt utbud

för barn och ungdomar (yrkande 10).

Förstärkningen skall också garantera att

en fortsatt hög ambitionsnivå kan

upprätthållas inom länsmusiken och de

regionala musikteatrarna (yrkande 6).

Slutligen sägs i motionen att

Göteborgsoperans självfinansieringsgrad

är ca 40 %, medan Kungl. Operans är ca 20

%. Det är enligt motionärerna inte

realistiskt att räkna med att

verksamheten kan få ökade intäkter via

biljettförsäljning, varför 5 miljoner

kronor av den föreslagna anslagsökningen

bör tillföras Göteborgsoperan (yrkande

5).

I motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås att

anslaget skall ökas med 28 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(motionen i denna del). Av motion

2003/04:Kr326 (c) framgår att

uppräkningen är avsedd att öka

länsteatrarnas möjligheter att göra

produktioner som är anpassade för mindre

spelplatser och för att länsteatrarna

skall kunna turnera runt om i hela länen

(yrkande 23).

I motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås att

anslaget skall öka med 20 miljoner kronor

utöver regeringens förslag. I motionen

konstateras att varken Göteborgsoperan

eller Malmöoperan klarar sig ekonomiskt.

Av ökningen bör därför 12 miljoner kronor

gå till Göteborgsoperan och 8 miljoner

kronor till Malmöoperan (yrkande 2).

I motion 2003/04:Kr391 (kd) föreslås

att anslaget skall ökas med 5 miljoner

kronor utöver regeringens förslag

(yrkande 8 i denna del). Av motion

2003/04:Kr390 (kd) framgår att ökningen

är avsedd dels för att minska effekterna

av bristande pris- och löneomräkning vid

de regionala institutionerna, dels för

att förstärka anslaget till

Göteborgsoperan (yrkande 3).

I sex motionsyrkanden behandlas förslag

rörande medelsanvändningen under anslaget

utan att någon ökning av anslaget begärs.

Förslaget i motionerna 2003/04:Kr236

(m), 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 3 och

2003/04:Kr335 (s) syftar till att

statsbidraget till Göteborgsoperan skall

förstärkas.

I motion 2002/03:Kr290 (s) begärs att

länsteatern i Södermanland skall ges

permanenta resurser som motsvarar

resurstilldelningen till andra län.

Förslaget i motion 2003/04:Kr263 (s)

syftar till att en omfördelning skall

göras av resurserna inom anslaget. I

avvaktan på den kommande

orkesterutredningen bör även den del av

landets befolkning som bor utanför

storstads- och kustområdena få tillgång

till levande symfonisk musik.

I motion 2003/04:N332 (kd) föreslås att

en omfördelning skall göras inom anslaget

för att öka resurserna till

länsmusikverksamheten i Kalmar län, som

enligt motionärerna behandlats

styvmoderligt under lång tid (yrkande 4).

I en rad yrkanden behandlas olika

orkesterfrågor som inte har anknytning

till 2004 års statsbudget eller till

medelsanvändningen.

Tre yrkanden tar upp frågor som rör

länsmusikuppdraget.

I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd)

yrkande 5 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande

5, redovisas att Kulturrådet i en rapport

påpekat att länsmusiken i ökad

utsträckning övergått till att starta

och/eller utveckla orkestrar och

orkesterverksamhet, vilket medfört att

två parallella organisationer för

orkestermusik håller på att byggas upp.

Motionsyrkandena syftar till att

länsmusikuppdraget skall tydliggöras.

I motion 2002/03:Kr342 (s) föreslås en

förändrad bidragsfördelning till

länsmusikinstitutionerna. Det är, menar

motionärerna, inte rimligt att

fördelningen baseras på vilka län som

hade militärmusik i början av 1970-talet.

Bidragen bör i stället fördelas bl.a. med

hänsyn till de enskilda länens

befolkningsmängd och geografiska

struktur.

Göteborgs symfoniorkester behandlas i

motionerna 2002/03:Kr295 (m) och

2003/04:Kr334 (fp, m). I båda motionerna

yrkas att den utredare som regeringen

skall tillkalla för att göra en

orkesteröversyn skall få i uppdrag att

även beakta Göteborgs Symfoniorkesters

möjligheter att utveckla sin roll som

Sveriges nationalorkester.

I motion 2003/04:Kr333 (fp, m, kd, c)

redovisas att Göteborgsmusikens

verksamhet finansieras genom en ekonomisk

trepartslösning, innebärande att

Göteborgs kommun, Kulturrådet och

Försvarsmusikcentrum i princip står för

var sin tredjedel av orkesterns anslag.

Försvarsmusikcentrums andel består av

upphandlade spelningar. Motionärerna

befarar att försvarets andel av finan

sieringen kan komma att minska med kort

varsel. Därför yrkar de att riksdagen

skall göra ett uttalande som syftar till

att staten genom Kulturrådet skall gå in

som ekonomisk garant om försvarets

engagemang skulle minska eller upphöra.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att nivåhöjningar

gjorts två år i rad av detta anslag. För

år 2002 tillfördes anslaget 20 miljoner

kronor för att möjliggöra ökade insatser

för i första hand musik- och dansteatrar

samt mindre länsteatrar (prop. 2001/02:1

utgiftsområde 17, bet. 2001/02:KrU1 s.

49, rskr. 2001/02:72). Vidare tillfördes

anslaget 5 miljoner kronor för år 2003

som kompensation för de generella

besparingarna på statlig konsumtion detta

år (prop. 2002/03:1 utgiftsområde 17,

bet. 2002/03:KrU1 s. 54, rskr.

2002/03:57). Enligt utskottets

uppfattning medger det statsfinansiella

läget inte ytterligare förstärkningar för

närvarande. Motionsförslag som syftar

till en ökning av anslaget utöver

regeringens förslag bör därför avslås av

riksdagen. Därmed tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker motionerna 2003/04:Kr326

(c) yrkande 23, 2003/04:Kr327 (fp)

yrkande 25 i denna del, 2003/04:Kr347

(fp) yrkandena 2, 5, 6 och 10,

2003/04:Kr362 (m) yrkande 2,

2003/04:Kr363 (c) i denna del,

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 3, 2003/04:

Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del och

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del.

Under anslaget 28:4 Försöksverksamhet med

ändrad regional fördelning av

kulturpolitiska medel behandlas yrkanden

om det framtida stödet till

kulturinstitutioner i Skåne, däribland

Malmöoperan.

En rad motioner tar upp frågan om

medelsanvändningen under anslaget.

Förslag utan närmare

beloppspreciseringar om att stödet till

Göteborgsoperan skall ökas framförs i tre

motioner, nämligen 2003/04:Kr236 (m),

2003/04:Kr279 (fp) yrkande 3 och

2003/04:Kr335 (s). Utskottet är väl

medvetet om den betydelse som operan har

för Västsverige och för musikteaterns

utveckling i hela landet. Utskottet vill

emellertid erinra om att det ankommer på

Kulturrådet att göra avvägningar mellan

de olika regionala och lokala

institutioner som regeringen har

förklarat vara stödberättigade och att

därefter besluta om bidragsfördelningen i

enlighet med förordningen (1996:1598) om

statsbidrag till regional

kulturverksamhet. Vidare bör nämnas att

riksdagen år 2001 gjorde ett

tillkännagivande om att Göteborgsoperan

skulle få del av den då aktuella ökningen

av anslaget för år 2002 (se bet.

2001/02:KrU1s. 51, rskr. 2001/02:72).

Utskottet kan inte ansluta sig till

förslaget i motion 2003/04:N332 (kd)

yrkande 4 om att stödet till

länsmusikinstitutionerna skall omfördelas

för att länsmusikverksamheten i Kalmar

län skall erhålla ökade bidragsmedel från

staten. Inte heller kan utskottet

tillstyrka förslaget i motion

2003/04:Kr263 (s) om en omfördelning av

medlen till regionala och lokala teater-,

dans- och orkesterinstitutioner. Det bör

ankomma på Kulturrådet att - inom de

olika anslagsposterna under detta anslag

- göra omfördelningar, under

förutsättning att rådet anser att det

finns goda skäl därtill.

Slutligen konstaterar utskottet att den

del av motion 2002/03:Kr290 (s), väckt

hösten 2002, som syftar till att anslaget

till länsteatern i Södermanland skall

permanentas kommer att tillgodoses genom

att regeringen avser att inordna teatern

i det permanenta stödsystemet från år

2004. Därmed blir teatern stödberättigad.

Som redovisats i det föregående tillförs

detta anslag medel för ändamålet. Det

blir därefter Kulturrådets uppgift att

avgöra storleken på statsbidraget till

teatern.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet

motionsförslagen om medelsanvändning,

dvs. motionerna 2002/03:Kr290 (s),

2003/04:Kr236 (m), 2003/04:

Kr263 (s), 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 3,

2003/04:Kr335 (s) och 2003/04:

N332 (kd) yrkande 4.

I sex motionsyrkanden behandlas förslag

om olika orkesterfrågor, nämligen om

förtydligande av länsmusikuppdraget och

förändrade bidragskriterier till

länsmusikverksamheten, om Göteborgs

Symfoniorkesters utvecklingsmöjligheter

och om Göteborgsmusikens ekonomiska

situation.

Med anledning härav vill utskottet

erinra om att utskottet våren 2002

föreslog riksdagen att göra ett

tillkännagivande för regeringen om att en

orkesteröversyn skulle genomföras.

Utskottets ställningstagande innebar att

regeringen skulle låta utreda, analysera

och föreslå åtgärder som rör möjligheten

att bibehålla nuvarande

orkesterverksamhet, möjligheten att

tillgodose behoven av orkestermusik i

hela landet, orkestrarnas ekonomi,

kriterierna för bidragsfördelningen till

olika orkestrar, svårigheterna att

rekrytera musiker, musikernas

anställningsförhållanden och orkestrarnas

möjligheter till långsiktig utveckling

m.m. Riksdagen beslutade i enlighet med

utskottets förslag (bet. 2001/02:KrU16 s.

21 f., rskr. 2001/02:209).

Mot bakgrund av riksdagens

tillkännagivande uttalade regeringen

hösten 2002 i budgetpropositionen att den

avsåg att tillkalla en särskild utredare

med uppdrag att utreda och analysera

orkestrarnas situation i landet (prop.

2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 32).

Översynen har emellertid ännu inte kommit

till stånd. Utskottet förutsätter att

regeringen snarast beslutar om direktiv

för översynen i enlighet med riksdagens

beslut och tillsätter en utredare.

Därmed avstyrks motionerna

2002/03:Kr295 (m), 2002/03:Kr342 (s),

2002/03:Kr370 (kd) yrkande 5,

2003/04:Kr333 (fp, m, kd, c),

2003/04:Kr334 (fp, m) och 2003/04:Kr390

(kd) yrkande 5.

2.3.3 Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål (28:7)

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för

bidrag till fria teater-, dans- och musik

grupper samt arrangerande

musikföreningar, stöd till produktion och

distribution av fonogram, bidrag till

viss teaterverksamhet av nationellt

intresse såsom Drottningholms

slottsteater, Ulriksdals slottsteater

(Confidencen), Internationella Vadstena-

akademien, Dalhalla och Orionteatern,

bidrag till Musikaliska Akademien för

lokalhyra och viss administration, bidrag

till skådebaneverksamhet samt bidrag till

Eric Sahlström-institutet. Från anslaget

lämnas även särskilda bidrag till

Musikaliska Akademien och Svenska

tonsättares internationella musikbyrå

(STIM - Svensk Musik) för notutgivning,

information m.m.

Propositionen

Av propositionen framgår att

Marionetteatern kommer att införlivas i

Stockholms stadsteater fr.o.m. år 2004.

Detta innebär att Marionetteaterns

verksamhetsbidrag på 1 140 000 kronor bör

överföras till anslaget 28:6 Bidrag till

regional musikverksamhet samt regionala

och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner.

I inledningen till politikområdet

uttalar regeringen att de arrangerande

musikföreningarna spelar en viktig roll

för att ett varierat musikutbud av god

kvalitet skall kunna erbjudas på mindre

orter runt om i landet (prop. s. 25). Det

statliga stödet till de arrangerande

musikföreningarna har i det närmaste

fördubblats under senare år och utgör

därmed ett betydande komplement till de

bidrag som kommuner och landsting lämnar.

Regeringen bedömer att satsningarna har

gynnat bredden och mångfalden i

musiklivet (prop. s. 42-43). För att

ytterligare öka spridningen av

professionellt framförd levande musik

inom olika genrer föreslår regeringen att

arrangörsstödet förstärks med 2 miljoner

kronor.

I syfte att öka spridningen av

danskonst i hela landet förstärktes

statens insatser på dansområdet för år

2003. Bland annat infördes ett nytt turné-

och arrangörsstöd om 2 miljoner kronor

under en försöksperiod om tre år. För att

förbättra förutsättningarna att ta emot

och turnera med dansföreställningar i

hela landet föreslår regeringen att

arrangörs- och turnéstödet på dansområdet

skall förstärkas med ytterligare 2

miljoner kronor fr.o.m. år 2004.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas sammanlagt

141 116 000 kronor.

Vidare lämnar regeringen en redovisning

för den försöksverksamhet som pågår hos

Kulturrådet med alternativa former av

fonogramstöd under åren 2001-2003 i

enlighet med riksdagens beslut (prop.

2000/01:1, utgiftsområde 17, s. 65).

Bakgrunden till försöksverksamheten har

bl.a. varit svårigheterna i

distributionen och marknadsföringen av

konstnärligt och kulturpolitiskt

värdefulla skivor. De nya stödformerna

har varit ett försök att tillgodose små

och medelstora bolags behov och ett sätt

att uppmuntra s.k. smala produktioner i

en tid av hård konkurrens. Utöver det

ordinarie produktionsbidraget har det

differentierade fonogramstödet omfattat

ett artist- och upphovsmannastöd, ett

marknadsföringsstöd och ett

verksamhetsstöd. Under försöksperioden

har kritik framförts mot fonogramstödets

nya utformning. Försöksverksamheten skall

nu avslutas och utvärderas. Regeringen

har sedan år 2002 uppdragit åt

Kulturrådet att löpande analysera

effekterna av fonogramutgivningen inom

olika genrer, dels av försöksverksamheten

med fonogramstöd i friare former, dels av

den fr.o.m. år 2001 gällande lägre nivån

på det totala fonogramstödet. Regeringen

föreslår att - i avvaktan på Kulturrådets

utvärdering - de ändrade riktlinjerna för

fonogramstödet skall fortsätta att gälla,

dock längst till utgången av år 2004.

Motionerna

I en rad yrkanden föreslås medelsökningar

av anslaget.

I motion 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23

i denna del, motion 2003/04:

Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del och

2003/04:Kr347 (fp) yrkandena 1 och 4

föreslås en ökning av anslaget med

sammanlagt 11 miljoner kronor, varav

8 miljoner kronor avser de fria

grupperna, 2 miljoner kronor

Drottningholms slottsteater och 1 miljon

kronor Sveriges Teatermuseum (som får

bidrag under anslaget 28:31 Bidrag till

vissa museer).

I motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås en

ökning av anslaget med 15 miljoner

kronor. I motionen framförs att de fria

teatergrupperna lever under knappa

förhållanden samtidigt som deras arbete

för att sprida teaterkultur är oerhört

viktigt (yrkande 3).

I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del

föreslås en ökning av anslaget med 15

miljoner kronor. Motionärerna framhåller

att den fria scenkonsten har en

utomordentlig betydelse för svenskt

kulturliv. Utan de fria grupperna skulle

antalet scenföreställningar minska med

närmare en tredjedel, för barn och ungdom

med hälften.

Även i motionerna 2003/04:Kr390 (kd)

yrkande 7 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

8 i denna del väcks förslag om att

anslaget skall ökas, nämligen med 3

miljoner kronor. Av beloppet är 2

miljoner kronor avsedda för de fria

gruppernas verksamhet och 1 miljon kronor

avsedda som en förstärkning av

fonogramstödet. I motionen framhålls att

den neddragning som gjordes av

fonogramstödet för år 2001 var förhastad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att arrangörs- och

turnéstödet på dansområdet som inrättades

för snart ett år sedan kan utökas med 2

miljoner kronor, vilket innebär en

fördubbling av stödet. Förutsättningarna

blir därmed bättre för att

dansföreställningar skall kunna nå ut i

landet och för att arbetsmarknaden skall

kunna förbättras för de fria

koreograferna och dansarna. Likaledes

välkomnar utskottet att stödet till

arrangerande musikföreningar kan ökas med

2 miljoner kronor. Enligt utskottets

uppfattning medger det statsfinansiella

läget inte ytterligare förstärkningar av

anslaget.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget.

Därmed avstyrks motionerna 2003/04:Kr327

(fp) yrkande 25 i denna del,

2003/04:Kr347 (fp) yrkandena 1 och 4,

2003/04:

Kr362 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr363 (c) i

denna del, 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 7,

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del.

Utskottet har inte något att erinra mot

att den pågående försöksverksamheten med

alternativa former av fonogramstöd får

fortsätta ytterligare i enlighet med

regeringens förslag, dock längst till

utgången av år 2004. Som framgår av

propositionen avser regeringen att -

efter Kulturrådets utvärdering -

återkomma till riksdagen i frågan.

2.4 Anslagen till bibliotek, litteratur

och kulturtidskrifter

(28:8-28:13)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslagen

28:8 Bidrag till

biblioteksverksamhet,

28:9 Litteraturstöd,

28:10 Stöd till kulturtidskrifter,

28:11 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket,

28:12 Bidrag till Stiftelsen för

lättläst nyhetsinformation och

litteratur och

28:13 Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att

under år 2004 för ramanslaget 28:11

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

beställa talböcker, punktskriftsböcker

och informationsmaterial som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 4 000 000 kronor

under år 2005.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- utvärderingen av litteraturstödet,

- mångfalden i den statligt stödda

litteraturen, jämför reservation 5 (v)

och

- finansieringen av Svenska Akademiens

ordbok.

2.4.1 Bidrag till biblioteksverksamhet

(28:8)

Inledning

Från anslaget utgår statsbidrag till

länsbibliotek, tre lånecentraler, en

invandrarlånecentral samt ett

depåbibliotek. Den statliga

invandrarlånecentralen utgör även bas för

Internationella biblioteket som bildades

i Stockholm under år 2000 och som

inrymmer böcker på mer än 100 språk.

Syftet med bidraget till den regionala

biblioteksverksamheten är att fjärrlån

skall kunna förmedlas och att

utvecklingsverksamhet skall kunna

stödjas. Stöd till folkbibliotek utgår

fr.o.m. år 2002 för biblioteksservice för

vuxenstuderande.

Propositionen

I inledningen till politikområdet

informerar regeringen om de insatser som

gjorts för folk- och skolbibliotek (prop.

s. 22). I sammanhanget nämns bl.a. de

riktade satsningar till

personalförstärkningar i skola och

fritidshem (utgiftsområde 16) som gör det

möjligt att även utöka personalresurserna

på skolbiblioteken.

En ämnessakkunnig har fått regeringens

uppdrag att närmare analysera de

skillnader som finns mellan olika

kommuner i vad avser

biblioteksverksamheten. Utredningen om

Kungl. biblioteket (dir. 2002:156)

avslutar sin verksamhet under år 2003.

Regeringen anför i sin

resultatbedömning (prop. s. 44) att under

år 2002 har sådana bidrag till

utvecklingsprojekt prioriterats vilka

avsett strategiskt utvecklingsarbete för

att stärka folkbibliotekens ställning och

förbättra och förändra deras verksamhet.

Kulturrådet har tagit initiativ till ett

nätverk för att främja tillgången till

biblioteksservice på folkbiblioteken för

vuxenstuderande. Regeringen bedömer att

länsbiblioteken har en fortsatt mycket

viktig uppgift i att stödja de lokala

folkbibliotekens utveckling när det

gäller t.ex. barn och unga,

funktionshindrade och mångkulturella

miljöer. Länsbiblioteken har en viktig

uppgift också för regional samverkan för

utveckling av ny teknik.

Regeringen föreslår att det under

anslaget för år 2004 skall anvisas

45 024 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning om 45 024 000 kronor

för år 2004.

2.4.2 Litteraturstöd (28:9)

Inledning

Under anslaget anvisas medel bl.a. för

stöd till utgivning och distribution av

litteratur, stöd till läsfrämjande

insatser, utgivning av en barnbokskatalog

och marknadsföring av utgivningsstödd

litteratur. Inom ramen för utgivnings

stödet utgår även medel för utgivning av

klassisk litteratur för skolans behov,

utgivning av August Strindbergs samlade

verk, till Svenska Vitterhetssamfundet,

till Samfundet De Nio och till stöd för

författarverkstäder. Vidare utgår från

anslaget stöd för inköp av litteratur

till folk- och skolbibliotek, stöd till

En bok för alla AB för utgivning och

spridning av kvalitetslitteratur till

lågpris samt stöd till Expertkommittén

för översättning av finsk facklitteratur

till svenska. Slutligen anvisas medel för

ett internationellt litteraturpris till

Astrid Lindgrens minne.

Stödet till distribution avser sådana

titlar som fått statligt utgivningsstöd.

Dessa distribueras till kommuner och

folkbibliotek och till vissa mindre

bokhandlar, s.k. servicebokhandlar, samt

till Nordens hus på Island och Färöarna

och Nordens institut på Grönland och

Åland.

Propositionen

Regeringen redovisar (prop. s. 43-45) att

efter sänkningen av mervärdesskatten på

böcker har läsarna inte blivit fler, men

att framför allt sporadiska läsare har

övergått till att läsa oftare.

Försäljningen av böcker är fortsatt

mycket hög, med en ökning med nära 14 %

mellan åren 2001 och 2002. Försäljning

till biblioteken har en fortsatt svag

utveckling, vilket dock skulle kunna

förklaras med att en växande del av

bibliotekens inköp sker från bokhandeln.

Regeringen fäster stor vikt vid att

sänkningen av mervärdesskatten på böcker

får fullt och bestående genomslag på det

pris som konsumenterna betalar.

Bokpriskommissionen som följer

utvecklingen har bedömt att

försäljningsökningen är en indikation på

att läsningen har påverkats men att

bokläsandet inte har breddats till nya

grupper. Bokpriskommissionen skall

slutredovisa sitt uppdrag i februari

2005.

Regeringen redovisar att En bok för

alla AB under de senaste åren gett ut 30

titlar för barn och ungdom och 20 titlar

för vuxna. Regeringen anför att det låga

priset på böckerna, titelbredden,

utgivningens kvalitet och det etablerade

varumärket samverkar med en väl

fungerande läsfrämjande verksamhet som

visar på positiva resultat. Regeringen

bedömer att avtalet mellan staten och En

bok för alla AB bör omförhandlas för

perioden 2004 till och med 2006.

Inriktningen bör vara oförändrad.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

anvisa ett oförändrat anslag om

100 917 000 kronor för år 2004.

Motionerna

I fyra motioner lämnas förslag som rör

anslagets nivå.

I två av motionerna, nämligen

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del

och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 17 och

25 i denna del, hemställs att anslaget

skall ökas med 9,5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Förslaget innebär

att stödet för bokinköp till folk- och

skolbibliotek, särskilt de på små orter,

skall ökas med 13 miljoner kronor, medan

stödet för En bok för allas utgivning

skall minskas med 3 miljoner kronor

avseende utgivningen av vuxenlitteratur.

Vidare ingår i förslaget att 0,5 miljoner

kronor avseende viss administration vid

Kulturrådet skall föras över till rådets

myndighetsanslag 28:1.

I motion 2003/04:Kr363 (c) föreslås en

minskning av anslaget med 36 miljoner

kronor. I motionen anförs att statligt

ekonomiskt stöd till vuxenböcker inte bör

prioriteras (motionen i denna del).

Enligt motion 2003/04:Kr367 (kd)

yrkande 2 bör riksdagen tillkännage för

regeringen vad som anförs i motionen om

en utvärdering av de statliga

läsfrämjande insatserna och av

verksamheten med En bok för alla.

Motionärerna framhåller att det är

viktigt att ta reda på effekterna av

insatserna. Mot bakgrund av att någon

utvärdering tidigare inte gjorts av

verksamheten inom En bok för alla AB när

förlängning av statens avtal med

företaget varit aktuell, bör den av

riksdagen föregående år begärda

utvärderingen avvaktas innan ännu ett

avtal sluts med företaget om utgivning av

vuxenlitteratur. I anslutning härtill

föreslås i motion 2003/04:Kr391 (kd) att

bidraget till En bok för alla skall

minskas med 5 miljoner kronor.

Minskningen avser utgivningen av

vuxenlitteratur (yrkande 8 i denna del).

I fyra motioner lämnas synpunkter på

utformningen av litteraturstödet.

I motion 2003/04:Kr275 (v) refereras en

rapport från Statens kulturråd om

distributionsstödet till folkbiblioteken,

rapport 2002:2 Bästsäljare och

hyllvärmare. Bestånd och utlåning av

boktitlar med litteraturstöd 1998-2000. I

rapporten har tagits upp bl.a. effekten

av distributionsstödet till

folkbiblioteken, i vilken utsträckning

dessa böcker lånas ut och

administrationen av dessa böcker hos små

bibliotek är betungande. Motionärerna

anför att det behövs en bedömning av om

distributionsstödet lever upp till

uppsatta mål, om stödet i sig kan

förändras och förbättras och om hur

resultaten av stödet kan förbättras.

Enligt motionen bör den av riksdagen

tidigare begärda utvärderingen av

litteraturstödet omfatta en analys av

distributionsstödets utformning.

Enligt motion 2003/04:Kr293 (s) bör

stödet till smal litteratur ses över.

Motionären anför att färre sådana titlar

ges ut i dag och att stödet till

kvalitetslitteratur bör breddas.

I motion 2002/03:Kr272 (v) hemställs

att regeringen skall ge Kulturrådet i

uppdrag att utarbeta flera olika förslag

som främjar ökad översättning och

utgivning av litteratur som i dag har

svårt att nå ut på den svenska marknaden.

Det räcker inte med att möjligheten till

stöd redan kan finnas inom dagens

litteraturstöd. Det behövs i stället

särskilda åtgärder för att få till stånd

en utveckling. När Kulturrådet redovisat

sina uppdrag bör regeringen lägga fram

förslag för riksdagen.

I motionen framhålls att det finns en

risk för likriktning i bokutbudet.

Andelen översatt litteratur har minskat.

Som exempel på den engelskspråkiga

dominansen nämns att av alla översatta

barn- och ungdomsböcker är 80 % översatta

från engelska. Motionärerna påminner om

att sådana frågor tagits upp av Kommittén

för svenska språket i betänkandet Mål i

mun (SOU 2002:27), bl.a. har vikten av

att framstående författare från Asien,

Afrika och Latinamerika översätts till

svenska understrukits. Motionärerna

föreslår att regeringen skall lägga fram

förslag för att främja översättning till

svenska av en större andel böcker

författade på andra språk än engelska

(yrkande 1).

Motionärerna framhåller att språket och

kulturen har betydelse för ökad

förståelse, ökad samhörighet och

vidsynthet i det moderna och

mångkulturella Sverige. Mot denna

bakgrund bör utgivning i Sverige av

litteratur på invandrarspråk främjas.

Detta gäller både litteratur skriven på

dessa språk och svensk litteratur

översatt till dem (yrkande 2). Likaså bör

litteratur på invandrarspråken översättas

till svenska (yrkande 3). Även i dessa

frågor bör riksdagen föreläggas förslag

från regeringen.

De nationella minoriteternas

rättigheter har skrivits in i svensk lag.

En självklar följd av detta bör enligt

motionen vara att åtgärder vidtas för att

göra det möjligt att ge ut fler böcker på

de nationella minoritetsspråken. Vidare

bör distributionen förbättras och

översättning till svenska främjas.

Kulturrådet bör bereda dessa frågor och

regeringen bör lägga fram förslag för

riksdagen (yrkande 4).

I motion 2003/04:Kr210 (m) hemställs att

riksdagen skall tillkännage som sin

mening för regeringen att Svenska

Akademiens ordbok (SAOB), som finansieras

genom inkomster från annonsering i Post-

och Inrikes Tidningar, fortsättningsvis

bör finansieras inom utgiftsområde 17

Kultur, fritid, trossamfund och medier.

Utskottets ställningstagande

Då det gäller nivån på anslaget vill

utskottet anföra följande.

Utskottet har vid ett flertal

tillfällen avstyrkt yrkanden som syftar

till en minskning av stödet till En bok

för alla (senast i bet. 2002/03:KrU1 s.

62). Liksom tidigare år anser utskottet

att den verksamhet som bedrivs av En bok

för alla med spridning av

kvalitetslitteratur till lågpris och med

lässtimulerande insatser utgör en

betydelsefull del av satsningarna på

litteratur, språk och läsande. Utskottet

anser inte att det finns godtagbara skäl

för att minska medelstilldelningen till

En bok för alla som föreslås i motionerna

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

och 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 17 och

25 i denna del. I linje härmed anser

utskottet att det inte är motiverat att

regeringen skall vänta med att ingå avtal

med En bok för alla AB beträffande

utgivningen av vuxenlitteratur. Utskottet

avstyrker därmed även motion

2003/04:Kr367 (kd) yrkande 2.

Vidare anser utskottet att en sådan

minskning av anslaget, som föreslås i

motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del,

skulle drabba olika stödformer som avser

vuxenlitteratur respektive

utgivningsstödet. Enligt utskottets

synsätt skulle sådana neddragningar

motverka de intentioner som finns med

litteraturstödet och som bl.a. syftar

till att öka tillgängligheten till

litteraturen och främja läsandet.

Utskottet anser slutligen att det inte

finns skäl att öka nivån på anslaget

utöver regeringens förslag, vilket

föreslås i motionerna 2003/04:Kr327 (fp)

yrkande 25 i denna del och 2003/04:Fi240

(fp) yrkande 23 i denna del.

Sammanfattningsvis finner utskottet att

den nivå på anslaget som regeringen

föreslagit är väl avvägd. Utskottet

föreslår därmed i enlighet med

regeringens förslag att 100 917 000

kronor skall anvisas under anslaget och

att motionerna 2003/04:Kr327 (fp)

yrkandena 17 och 25 i denna del,

2003/04:Kr363 (c) i denna del,

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del skall avslås.

Vid föregående riksmöte anförde utskottet

att det ankommer på regeringen att följa

utvecklingen inom litteraturområdet.

Vidare erinrade utskottet om att

regeringen år 1998 i proposition

1997/98:86 Litteraturen och läsandet

uttalade att de nya stöd som då föreslogs

skulle utvärderas efter tre år (prop. s.

6). Utskottet påminde om att några av

stöden därefter har genomlysts, t.ex.

genom Kulturrådets rapport år 2002 om

inköpsstödet till folk- och

skolbibliotek. Enligt utskottets

uppfattning borde samtliga stödformer

inom anslaget Litteraturstöd utvärderas

så att det tydligt framgår om

målsättningen med stöden har uppfyllts.

Sådana utvärderingar borde enligt

utskottets mening göras vid tillfälle som

regeringen finner lämpligt. På utskottets

förslag tillkännagav riksdagen som sin

mening för regeringen att en utvärdering

av samtliga stödformer inom anslaget

Litteraturstöd borde göras (bet.

2002/03:KrU1 s. 64, rskr. 2002/03:57).

I budgetpropositionen för år 2004

(prop. s. 43) konstaterar regeringen att

Kulturrådet på eget initiativ genomfört

flera utvärderingar av de statliga stöden

på litteraturområdet och att det kan

finnas anledning att analysera dessa

närmare. Detta gäller t.ex. en

utvärdering av det utvidgade stödet för

utgivning och distribution av litteratur

som infördes år 1999. Regeringen avser

att genomföra en sådan fördjupad analys

av Kulturrådets rapporter och avser också

att vid behov låta genomföra särskilda

utvärderingar för att kunna bedöma om

målsättningen med stöden inom anslaget

Litteraturstöd har uppfyllts. Regeringen

uttalar sin avsikt att därefter återkomma

till riksdagen med en redovisning.

Mot bakgrund av vad regeringen anför i

budgetpropositionen utgår utskottet från

att regeringen återkommer med en

redovisning av översynen i enlighet med

riksdagens tidigare beslut. Då

utvärderingen skall omfatta samtliga

stödformer inom anslaget Litteraturstöd

är det inte nödvändigt att riksdagen

påpekar för regeringen att någon särskild

stödform under anslaget skall tas med,

varför riksdagen bör avslå motionerna

2003/04:Kr275 (v) och 2003/04: Kr293 (s).

Utskottet utgår från att regeringens

kommande redovisning för riksdagen av

litteraturstödet även omfattar frågor som

rör mångfalden i den statligt stödda

utgivningen och frågor om stödet till

översättning av litteratur. Sådana frågor

har, som framhålls i motion 2002/03:Kr272

(v), också behandlats av Kommittén för

svenska språket och bör därmed också

komma att beröras av regeringen i den

aviserade propositionen. Mot denna

bakgrund anser utskottet att riksdagen

inte nu bör ta några sådana initiativ i

fråga om utgivning, översättning och

distribution av litteratur på svenska, de

nationella minoritetsspråken och de stora

invandrarspråken som föreslås i motion

2002/03:Kr272 (v). Motionen avstyrks

därför.

På näringsutskottets förslag anmodade

riksdagen vid 2001/02 års riksmöte genom

ett tillkännagivande regeringen att

skyndsamt finna en lösning på frågan om

slopande av kravet på Patent- och

registreringsverket (PRV) att kungöra i

Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad

som införs i aktiebolagsregistret (bet.

2001/02:NU1 s. 80, rskr. 2001/02:74).

Intäkterna finansierar utgivningen av

Svenska Akademiens ordbok.

Näringsutskottet anförde följande.

Utskottet ser en ändring av de regler

som gäller för PRV:s kungörelse av

uppgifter ur olika register som ett

sätt för verket att uppnå en

effektivisering av sin verksamhet. Som

nyss nämnts har en av regeringen

tillsatt utredning föreslagit att

kravet på PRV att annonsera i PoIT

skall tas bort. Betänkandet avlämnades

för två och ett halvt år sedan, men av

olika skäl har frågan inte kommit

närmare en lösning under denna tid.

Utskottet inser problemet med att

finna en finansiering av Svenska

Akademiens ordbok och noterar att fyra

olika departement är berörda. Detta

får dock inte innebära att en lösning

av den för PRV viktiga frågan om

publiceringstvång i PoIT blockeras.

Enligt PRV:s beräkningar skulle den

årliga kungörelsekostnaden sjunka från

ca 20 miljoner till ca 2 miljoner

kronor om kungörelserna kunde införas

i en elektronisk tidning.

Utskottet anser mot den angivna

bakgrunden att riksdagen genom ett

tillkännagivande bör anmoda regeringen

att skyndsamt finna en lösning på den

nu aktuella frågan och därefter

återkomma till riksdagen med

erforderliga förslag.

Då regeringen inte kommit med den

begärda lösningen på frågan om tvånget

för PRV att annonsera i PoIT

upprepades på näringsutskottets

förslag riksdagens begäran vid

följande riksmöte (bet. 2002/03:NU1 s.

92, rskr. 2002/03:

109). Näringsutskottet anförde vid

detta tillfälle bl.a. följande.

Ur principiell synpunkt är det viktigt

att utskottsinitiativ och

tillkännagivanden från riksdagen tas

om hand på ett adekvat sätt av

regeringen. Det är också väsentligt

att regeringen håller riksdagen

informerad om hur hanteringen av en

fråga fortlöper.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att riksdagen nu bör göra

ett förnyat tillkännagivande till

regeringen i frågan. Regeringen bör

sålunda anmodas att utan ytterligare

dröjsmål lägga fram förslag för

riksdagen så att erforderliga

lagändringar kan träda i kraft senast

den 1 januari 2004. Regeringen måste

också tillse att frågan om

finansieringen av Svenska Akademiens

ordbok får en lösning, så att detta

inte tillåts utgöra något hinder för

ändringen av kungörelsekravet.

Regeringen har ännu inte förelagt

riksdagen något förslag i frågan.

Utskottet anser att det inte är lämpligt

att regeringens kommande

ställningstagande föregrips genom att

riksdagen gör ett sådant särskilt

uttalande i delfrågan om en eventuellt

förändrad finansiering av Svenska

Akademiens ordbok som begärs i motion

2003/04:Kr210 (m). Riksdagen bör således

inte nu överväga huruvida ordbokens

framtida finansiering skall ske inom

något av de 27 utgiftsområdena inom

statsbudgeten eller på annat sätt.

Riksdagen bör avslå motion 2003/04:Kr210

(m).

2.4.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)

Inledning

Från anslaget utgår produktionsstöd och

utvecklingsstöd till kulturtidskrifter.

Inom utvecklingsstödet utgår även

verksamhetsbidrag till

tidskriftsverkstäder. Vidare utgår ett

särskilt prenumerationsstöd till

biblioteken.

Propositionen

Regeringen påminner om att syftet med

tidskriftsstödet är att garantera en

kulturellt värdefull mångfald i utbudet

och öka tillgängligheten (prop. s. 44).

Tidskriftsläsandet har ökat och antalet

utgivna tidskrifter blir fler. Regeringen

anser att tidskriftsstödet med stor

sannolikhet har medverkat till detta.

Även de statliga insatserna i form av

tidskriftskataloger och stöd till

utvecklingsprojekt har bidragit.

Regeringen konstaterar att distributionen

fortfarande är ett problem för

tidskrifterna. Nya distributionsformer

och marknadsföringsåtgärder prövas dock.

Under år 2002 kom 249 ansökningar om

bidrag in, en ökning med 15 %. Drygt 62 %

av ansökningarna om produktionsstöd och

56 % av ansökningarna om utvecklingsstöd

bifölls.

Regeringen föreslår att riksdagen skall

anvisa oförändrat 20 650 000 kronor under

anslaget.

Motionerna

I två motioner, nämligen 2003/04:Fi240

(fp) yrkande 23 i denna del och

2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 15 och 25 i

denna del, hemställs att anslaget skall

ökas med 3 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Motionärerna anför

som motivering till ökningsförslaget att

tidskrifterna drabbats av svårigheter då

anslaget varit oförändrat och antalet

beviljade bidrag samtidigt blivit fler.

Vidare har särskilt de små tidskrifterna

problem med distributionen.

I två andra motioner, nämligen

2003/04:Kr367 (kd) yrkande 4 och

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del,

hemställs med motsvarande motivering om

en höjning av tidskriftsstödet med 2

miljoner kronor. Tidskrifterna - även de

mindre - bör få möjlighet att utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens och

motionärernas syn på betydelsen av det

statliga stödet till tidskrifterna.

Utskottet kan emellertid inte inom ramen

för utgiftsområdet tillstyrka att

tidskriftsstödet ökas, då detta skulle

kräva en omfördelning från andra

angelägna ändamål. Mot denna bakgrund

tillstyrks regeringens förslag till

medelsanvisning och avstyrks motionerna

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del, 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 15 och

25 i denna del, 2003/04:Kr367 (kd)

yrkande 4 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

8 i denna del.

2.4.4 Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (28:11)

Inledning

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

(TPB) är en statlig myndighet som i

samverkan med andra bibliotek skall

tillgodose synskadades och andra

läshandikappades behov av litteratur.

Biblioteket skall särskilt framställa och

låna ut talböcker och punktskriftsböcker,

sälja punktskriftsböcker samt ge

upplysningar och råd till främst

folkbibliotek.

Propositionen

Av propositionen framgår att TPB fr.o.m.

år 2001 producerar samtliga talbokstitlar

i s.k. DAISY-format (digitala talböcker)

samt att utlåningen av DAISY-böcker

utgjorde ca 22 % av den totala

talboksutlåningen.

Regeringen föreslår att 67 433 000

kronor skall anvisas under anslaget för

år 2004.

Vidare föreslås att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att under år 2004

göra beställningar av talböcker,

punktskriftsböcker och

informationsmaterial som, inklusive

tidigare gjorda åtaganden, medför

utgifter på högst 4 miljoner kronor under

år 2005.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker även regeringens

förslag om bemyndigande för regeringen

att under år 2004 beställa talböcker,

punktskriftsböcker och informa

tionsmaterial som inklusive tidigare

gjorda åtaganden medför utgifter på högst

4 000 000 kronor under år 2005.

2.4.5 Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur (28:12)

Inledning

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur (LL-stiftelsen/Centrum för

lättläst) har till ändamål att äga och ge

ut en nyhetstidning för

begåvningshandikappade samt att ge ut

lättlästa böcker (LL-böcker).

Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte och

inom ramen för ett avtal som träffats

mellan staten och stiftelsen. Gällande

avtal avser perioden 1 januari 2003-31

december 2005.

Propositionen

Regeringen redovisar att försäljningen av

lättläst litteratur till bokhandel och

bibliotek har ökat (prop. s. 44).

Regeringen anger att också upplagan för

nyhetstidningen 8 SIDOR har ökat.

Regeringen föreslår att det under

anslaget skall anvisas 15 273 000 kronor

för år 2004.

Motionerna

Enligt motionerna 2003/04:Kr367 (kd)

yrkande 3 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

8 i denna del bör riksdagen anvisa ett

med 1 miljon kronor ökat anslag i

förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna hänvisar till att

handikapprörelsen och pedagoger inom

skolan påtalar behovet av lättläst

litteratur för en yngre publik. Ökningen

av anslaget avser därför utveckling av

den påbörjade utgivningen av lättläst

barn- och ungdomslitteratur, men även en

ökning av antalet titlar för vuxna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget har

en väl avpassad nivå som gör det möjligt

för stiftelsen att klara sina åligganden.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens

förslag till medelsanvisning för år 2004

och avstyrker motionerna 2003/04:Kr367

(kd) yrkande 3 och 2003/04:Kr391 (kd)

yrkande 8 i denna del.

2.4.6 Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden (28:13)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag

till Svenska språknämndens och

Sverigefinska språknämndens verksamheter.

Syftet med statens bidrag till Svenska

språknämnden är att nämnden skall följa

utvecklingen av det svenska språket i tal

och skrift och med denna kunskap som

utgångspunkt ge råd till språkanvändarna

för att främja gott språkbruk.

Sverigefinska språknämnden skall vårda

och utveckla finska språket i Sverige.

Propositionen

Regeringen bedömer (prop. s. 45) att

verksamheterna vid Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden bedrivs

enligt de syften som staten har med

bidragsgivningen. Nämnderna har stor

betydelse för att en aktiv språkvård och

språkforskning bedrivs.

Regeringen meddelar sin avsikt att

under år 2004 återkomma till riksdagen

med förslag till åtgärder i syfte att öka

förutsättningarna för en långsiktig

språkpolitik.

Regeringen föreslår att 5 549 000

kronor skall anvisas under anslaget för

år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning för år 2004.

2.5 Anslagen till bild och form samt

konsthantverk (28:14-28:18)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:14 Statens konstråd,

28:15 Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön,

28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor,

28:17 Främjande av hemslöjden och

28:18 Bidrag till bild- och

formområdet.

Riksdagen bör besluta om bemyndigande

för regeringen att under år 2004, i

fråga om anslaget 28:15 Konstnärlig

gestaltning av den gemensamma miljön,

beställa konstverk som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter på högst 10 000 000 kronor

under åren 2005-2007.

Vidare bör riksdagen avslå

motionsförslag om Statens konstråds

rutiner för förvärv av konst m.m.,

jämför reservation 6 (fp, kd, c).

2.5.1 Statens konstråd (28:14)

Inledning

Statens konstråd har till uppgift att

verka för att konsten blir ett naturligt

och framträdande inslag i samhällsmiljön

genom att förvärva god samtidskonst till

statens byggnader och andra lokaler för

statlig verksamhet, medverka till att

konst tillförs även andra gemensamma

miljöer än sådana som brukas av staten

och sprida kunskap om konstens betydelse

för en god samhällsmiljö.

Propositionen

Regeringen anser att ansvaret för

tillsynen av statens konst enligt

förordningen (1990:195) om vård av

statens konst bör övergå från Moderna

museet och Nationalmuseum med Prins

Eugens Waldemarsudde till Statens

konstråd fr.o.m. den 1 januari 2004. För

att finansiera kostnaderna för

tillsynsverksamheten föreslår regeringen

att Statens konstråds anslag förstärks

med 500 000 kronor fr.o.m. år 2004.

Finansiering sker genom en minskning av

anslaget 28:28 Centrala museer:

Myndigheter.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 7 380 000 kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr372

(fp) anser att det är mycket viktigt att

samarbetet mellan bidragsgivande

myndigheter och konstnärsorganisationer

inte leder till ett gynnande av en

speciell sammanslutning framför en annan.

Vidare anförs att sammansättningen av

styrelser som beviljar stöd måste vara

bredast möjlig, insynen måste garanteras,

gränserna vara tydliga mellan

särintressen och beslutsfattare samt

neutraliteten mellan olika

organisationers medlemmar upprätthållas.

När det gäller inköp av offentlig konst

krävs enligt motionen en översyn och att

man tar till vara de rekommendationer om

åtgärder som Konkurrensverket och Nämnden

för offentlig upphandling givit (yrkande

26).

I motion 2003/04:Kr326 (c) anförs att

Statens konstråds upphandlingsrutiner bör

utredas (yrkande 26). Motionärerna anser

att det är anmärkningsvärt att statliga

inköp av konst inte föregås av ett

anbudsförfarande eller någon form av

tävling. Även i motion 2003/04:Kr327 (fp)

anförs att begreppen när det gäller inköp

av offentlig konst behöver redas ut

(yrkande 18). Motionärerna menar vidare

att det föreligger ett behov av att

samlat utvärdera vilken fördelning av

inköp och uppdrag samt av konstnärsstöd

som de nuvarande centraliserade formerna

för beslut givit (yrkande 19).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning.

Då det gäller motionsyrkanden om översyn

och utvärdering av statliga insatser för

konstnärer i form av dels Statens

konstråds inköp av konst, dels

Konstnärsnämndens ersättningar och bidrag

till konstnärer vill utskottet anföra

följande.

Beträffade motionsyrkandena rörande

Statens konstråds rutiner för förvärv av

konst m.m. hänvisar utskottet till den

översyn riksdagen begärt och som

regeringen enligt budgetpropositionen för

år 2003 (2002/03:1 utgiftsområde 17 s.

80) avser att ge Statskontoret i uppgift

att genomföra. Utskottet tar för givet

att uppdraget kommer att lämnas till

Statskontoret under år 2003 som anges i

förra årets budgetproposition.

När det gäller frågan om översyn av

stöd och ersättningar till konstnärer

hänvisar utskottet till de utvärderingar

m.m. som redan vidtagits. I betänkandet

Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU

2003:21) tydliggörs och analyseras ett

flertal problem som uppstår i mötet

mellan konstnärliga yrkesutövares

särskilda villkor och de olika

trygghetssystemen. Vidare bör nämnas att

Kulturrådet under år 2003 har inlett ett

arbete med att kartlägga och analysera de

arenor där bild- och formkonst visas och

den betydelse de har för områdets

utveckling. Av budgetpropositionen

(2003/04:1 utgiftsområde 17 s. 47-48)

framgår att regeringen avser att följa

upp hur avtalet om den statliga

utställningsersättningen efterlevs.

Slutligen bör nämnas de

återrapporteringar som Konstnärsnämnden

erligen gör till regeringen avseende

bidragsfördelningen och konstnärers

villkor m.m. Dessa rapporter ligger till

grund för regeringens resultatbedömningar

i budgetpropositionerna. Enligt

utskottets mening skulle det vara

värdefullt om regeringen inför nästa

budgetproposition överväger möjligheten

att även använda detta underlag till att

för riksdagen redovisa en mera

sammanhållen rapportering av utvecklingen

inom området för tiden efter de reformer

som beslutades år 1998.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 2002/03:

Kr372 (fp) yrkande 26, 2003/04:Kr326 (c)

yrkande 26 och 2003/04:Kr327 (fp)

yrkandena 18 och 19.

2.5.2 Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön (28:15)

Inledning

Under anslaget beräknas medel för

konstförvärv beslutade av Statens

konstråd. Vidare beräknas medel som

fördelas av Statens kulturråd till

folkparkerna och vissa

samlingslokalhållande organisationer för

konstinköp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 40 438 000 kronor.

Regeringen föreslår vidare att

riksdagen skall bemyndiga regeringen att

under år 2004 beställa konstverk som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 10 miljoner

kronor under åren 2005-2007.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del

samt 2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 14 och

25 i denna del föreslår att anslaget

skall minskas med 10 miljoner kronor.

Motionärerna anser att kommuner och

landsting bör öka sitt kostnadsansvar för

konstnärlig utsmyckning i de miljöer som

tillhör deras ansvarsområde och att

staten därmed kan minska sitt bidrag.

I motion 2003/04:Kr362 (m) föreslås en

minskning av anslaget med 11 miljoner

kronor. Motionärerna anser att staten bör

renodla sitt ansvar för olika

kulturverksamheter och inte ta ansvar för

konstnärlig utsmyckning av andra

gemensamma miljöer än statliga (yrkande

4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare tagit ställning i

frågan om det statliga engagemanget i

utsmyckning av andra miljöer än de

statliga, senast i betänkande

2002/03:KrU1. Utskottet anser, liksom

tidigare år, att staten bör ta ett visst

ansvar även för den gemensamma miljö som

inte är statligt ägd eller nyttjad.

Samtidigt förutsätter utskottet att

landsting och kommuner fortsatt tar en

betydande del av kostnadsansvaret för

konstnärlig utsmyckning och utformning av

denna miljö. Med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag till

medelsanvisning. Motionerna 2003/04:Fi240

(fp) yrkande 23 i denna del,

2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 14 och 25 i

denna del samt 2003/04:Kr362 (m) yrkande

4 avstyrks.

Utskottet tillstyrker vidare

regeringens förslag om bemyndigande för

regeringen att beställa konstverk.

2.5.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)

Inledning

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta

initiativ till, planera, samordna och

göra insatser för att främja hemslöjd i

den mån sådana uppgifter inte ankommer på

annan statlig myndighet. Nämnden skall

inom sitt verksamhetsområde fördela

statligt stöd till hemslöjdsfrämjande

verksamhet. Nämnden står vidare som

samordnare för

hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar

frågan om huvudmannaskap för

konsulenterna. Verket för

näringslivsutveckling Nutek svarar för

nämndens medelsförvaltning och

personaladministration.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget anvisas

1 853 000 kronor för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

2.5.4 Främjande av hemslöjden (28:17)

Inledning

Under anslaget beräknas medel för bidrag

till hemslöjdskonsulenternas verksamhet,

Svenska Hemslöjdsföreningarnas

Riksförbund och projekt inom

hemslöjdsområdet. Anslaget disponeras av

Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 19 958 000 kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr350

(c) och motion 2003/04:Kr363 (c) i denna

del föreslår att anslaget skall tilldelas

ytterligare 500 000 kronor i förhållande

till regeringens förslag. Avsikten är att

förstärka bidraget till den ideella

hemslöjdsrörelsen. Även i motion

2003/04:Kr368 (s, v, mp) lyfts den

ideella hemslöjdsrörelsens behov av

förstärkt bidrag fram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att riksdagen i

samband med budgetbehandlingen för år

2002 biföll en motion som innebar en

förstärkning av anslaget med 500 000

kronor i förhållande till regeringens

förslag. Medlen skulle användas för att

stärka hemslöjdens roll som

kulturspridare (bet. 2001/02:KrU1, rskr.

2001/02:72).

I regeringens skrivelse Arkitektur,

form och design 2002/03:129 gör

regeringen bedömningen att Nämnden för

hemslöjdsfrågor bör få i uppdrag att

utreda hur hemslöjdens kunskapsområde kan

bli tydligare och starkare på form- och

designområdet och hur fler skall ges

möjlighet att i framtiden ta del av

hemslöjden.

Svenska Hemslöjdföreningarnas

Riksförbund, SHR, är en ideell förening

med uppgift att föra ut slöjden i hela

samhället. Det är därför viktigt att

denna ideella förening i framtiden får en

ökad del av det totala stöd som tilldelas

hemslöjdsområdet.

Utskottet är inte nu berett att inom

givna budgetramar ytterligare höja

anslaget utan tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning och

avstyrker motionerna 2003/04:Kr350 (c)

och 2003/04:Kr363 (c) i denna del.

Utskottet avstyrker även motion

2003/04:Kr368 (s, v, mp).

2.5.5 Bidrag till bild- och formområdet

(28:18)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag

till organisationer m.m. på bild- och

formområdet, bl.a. verksamhetsstöd till

Sveriges Konstföreningars Riksförbund,

Folkrörelsernas Konstfrämjande och

Föreningen Svensk Form. Under anslaget

anvisas också medel för bidrag till

Akademien för de fria konsterna. Vidare

lämnas ett särskilt verksamhetsstöd till

vissa utställare, ett utrustningsbidrag

till konstnärliga kollektivverkstäder

samt utställningsersättning till

konstnärer i samband med utställningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 29 708 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

2.6 Anslagen till ersättningar och bidrag

till konstnärer

(28:19-28:20)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:19 Konstnärsnämnden och

28:20 Ersättningar och bidrag till

konstnärer.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

pensionsvillkoren för konstnärerna,

jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).

2.6.1 Konstnärsnämnden (28:19)

Inledning

Konstnärsnämnden har till uppgift att

besluta om statliga ersättningar till

bild, form-, ton-, scen- och

filmkonstnärer samt att främja

internationellt konstnärsutbyte. Nämnden

skall hålla sig underrättad om

konstnärernas ekonomiska och sociala

förhållanden. Syftet med verksamheten är

att genom fördelning av ersättningar och

bidrag verka för att förbättra

konstnärernas villkor.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall anvisas 12 098 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslaget för

år 2004.

2.6.2 Ersättningar och bidrag till

konstnärer (28:20)

Inledning

Under anslaget anvisas bl.a. medel för

ersättning till bild- och formkonstnärer

för att deras verk i offentliga

institutioners ägo visas för allmänheten

eller används på annat allmännyttigt sätt

(visningsersättning). Anvisade medel

fördelas efter beslut av styrelsen för

Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare

fördelas en del av visningsersättningen

individuellt. Den individuella

visningsersättningen fördelas på basis av

det offentliga innehavet av konstnärens

verk i enlighet med kriterier vilka

fastställts av upphovsrättsorganisationen

Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS).

Dessutom beräknas medel för bidrag till

konstnärer som fördelas av

Konstnärsnämnden respektive Sveriges

författarfond.

Propositionen

Regeringen anser att en fortsatt

utbyggnad av den individuella

visningsersättningen är ett viktigt led

för att stärka bildkonstnärernas

inkomstsituation. Samtidigt är stödformer

för bl.a. arbetsstipendier och

konstnärsbidrag av stor betydelse för

många bild- och formkonstnärers

försörjnings- och arbetsmöjligheter.

Genom att stärka Bildkonstnärsfondens

möjlighet till bidragsgivning kan

mottagargruppen breddas. Enligt

regeringen är det viktigt att fler bild-

och formkonstnärer ges möjligheter att

under en tid fullt ut ägna sig åt sin

konstnärliga verksamhet.

Mot den bakgrunden avser regeringen att

inom ramen för anslaget förstärka

bidragen riktade mot bild- och

formkonstnärer med 4 miljoner kronor samt

öka den individuella visningsersättningen

med 5 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 287 055 000 kronor.

I inledningen till budgetpropositionen

redovisar regeringen de pensionsvillkor

som gäller vid de statsunderstödda

kulturinstitutionerna enligt följande

(prop. s. 28-29).

Arbetstagarna vid de 63

statsunderstödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna har statlig

pensionsrätt enligt förordningen

(2003:56) om tjänstepension och

tjänstegrupplivförsäkring för vissa

arbetstagare med icke-statlig

anställning. För den konstnärliga

personalen gäller särskilda villkor om

låg pensionsålder. Från denna ålder

kan de få en pension som löper fram

till den lagstadgade pensionsåldern.

Det är en sedan länge etablerad

ordning som bygger på de fysiska och

konstnärliga förutsättningar som

gäller för t.ex. dansare och sångare.

Möjligheten att upprätthålla den

konstnärliga kvaliteten minskar

avsevärt med åldern.

De förändrade pensionsvillkor som

trätt i kraft från årsskiftet 2002/03

har även påverkat pensionsvillkoren

vid kulturinstitutionerna. Det gäller

särskilt för den konstnärliga

personalen med låg pensionsålder

(prop. 2000/01:78, bet. 2000/01:AU10,

rskr. 2000/01:211). Även om det inte

skett några förändringar avseende

pensionen som gäller för tiden före 65

års ålder, så medför de förändrade

bestämmelserna att pensionen efter 65

års ålder blir sämre om man inte kan

arbeta och ha förvärvsinkomster ända

fram till dess. En arbetsgrupp i

Regeringskansliet, där även

företrädare för arbetsmarknadens

parter ingått, har tidigare arbetat

med frågan utan att någon lösning

kunnat nås.

Regeringen anser att det finns

anledning att fördjupa arbetet vad

avser tänkbara pensionslösningar, och

samtidigt även diskutera möjligheterna

till utbildning och karriärbreddning

som syftar till fortsatt arbete,

särskilt för de konstnärliga

arbetstagarna med låg pensionsålder.

Mot denna bakgrund är det regeringens

avsikt att bjuda in arbetsmarknadens

parter till ett förutsättningslöst

arbete för att hitta en skyndsam och

hållbar lösning av pensionsfrågan för

personalen vid de statligt stödda

teater-, dans- och

musikinstitutionerna.

Vissa frågor om konstnärers pensioner

Som redovisats i budgetpropositionen har

arbetstagare statlig pensionsrätt vid ett

stort antal teater-, dans- och

musikinstitutioner enligt förordningen

(2003:56) om tjänstepension och

tjänstegrupplivförsäkring (PISA-

förordningen). Genom förordningen görs

det statliga pensionsavtalet, PA 03,

tillämpligt på arbetstagare med icke-

statliga anställningar under

förutsättning att arbetsgivaren betalar

premier för detta enligt förordningen

(1997:908) om premier för statens

avtalsförsäkringar (1 §). Dock är tredje

kapitlet i PA 03 inte automatiskt

tillämpligt på dessa grupper. Detta

kapitel innehåller bestämmelser bl.a. om

den kompletterande ålderspensionen,

KÅPAN.

I bilaga A till PISA-förordningen

förtecknas de icke-statliga anställningar

vid en rad teater-, dans- och

musikinstitutioner för vilka denna

förordning gäller. Bland dessa märks

t.ex. Dramaten, Göteborgsoperan, Kalmar

läns musikstiftelse, Norrdans m.fl.

Förteckningen omfattar även arbetstagare

vid fria teater-, dans- och musikgrupper,

dock utan att enskilda fria grupper nämns

vid namn. De grupper som önskar inordnas

i PISA-förordningen ansöker nämligen

härom hos regeringen. Enligt uppgift från

Finansdepartementet har hittills inte

någon fri grupp ansökt härom.

I bilaga B till PISA-förordningen anges

pensionsåldrar för olika anställningar

vid de teater-, dans- och

musikinstitutioner som omfattas av

förordningen. Bl.a. framgår att

pensionsåldern för dansare är 41 år, för

korister och sångsolister 52 år, för

skådespelare 59 år etc. Den tidigare

skyldigheten att avgå vid 44 år för

dansare, 55 år för korister och

sångsolister, 61 år för skådespelare etc.

har slopats fr.o.m. år 2003. Därtill

kommer att lagen om anställningsskydd

(LAS) sedan den 1 september 2001

innehåller en för arbetsgivaren ny

tvingande bestämmelse om rätt för

arbetstagaren att stanna kvar i

anställningen till 67 års ålder.

Då det gäller de fria teatergrupper som

inte valt att ansluta sig till det

statliga tjänstepensionssystemet kan

nämnas att Teaterförbundet under det

senaste året har träffat avtal med bl.a.

Teatrarnas Riksförbund (numera Svensk

Scenkonst), Teatercentrum och

Danscentrum. Därmed har en grupp

frilansande konstnärer kommit att

omfattas av kompletterande

avtalspensioner av annat slag än det ovan

nämnda statliga avtalet PA 03.

För år 2002 räknades anslaget till fria

grupper upp med 20 miljoner kronor. Denna

uppräkning har enligt vad regeringen

anför i budgetpropositionen för år 2004

gjort det möjligt för Kulturrådet att vid

bidragsgivningen bl.a. ge ökat utrymme

för att kunna tillämpa rimliga

arbetsvillkor. Fortfarande är det

emellertid svårt för flertalet grupper

att klara avtalsenliga löner,

pensionsåtaganden m.m. (prop.

utgiftsområde 17 s. 24-25).

En särskild utredare har på regeringens

uppdrag i betänkandet Konstnärerna och

trygghetssystemen (SOU 2003:21) kartlagt

och analyserat hur gällande

trygghetssystem inom bl.a.

socialförsäkringsområdet förhåller sig

till konstnärlig verksamhet.

Utredaren konstaterar att pensionerna i

det allmänna pensionssystemet för

flertalet konstnärligt yrkesverksamma i

framtiden kommer att bli lägre än i det

tidigare ATP-systemet. För flertalet

frilansande och egenföretagande

konstnärer kommer det att bli betydande

försämringar på grund av att de saknar

avtalspensioner. Vidare anser han att ett

särskilt problem kommer att uppstå för

konstnärliga yrkesgrupper på de

offentliga scenerna, som har en lägre

pensionsålder än den som gäller för

arbetsmarknaden i övrigt. Därtill kan

nämnas att pensionsvillkoren för

konstnärliga egenföretagare oftast

ytterst knappa. De kommer därför i stor

utsträckning att omfattas av det allmänna

ålderspensionssystemets garantipension

(bet. s. 122-123).

Betänkandet har remitterats.

Motionerna

I en motion, 2003/04:Kr362 (m), behandlas

medelsanvisningen under detta anslag. I

motionen yrkas att anslaget skall minska

med 50 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag (yrkande 5).

Minskningen föreslås mot bakgrund av en

lång rad förslag i motion 2003/04:Kr254

(m) på andra områden, bl.a. på

skatteområdet. Dessa förslag syftar till

att göra den ekonomiska situationen

enklare och stabilare för konstnärerna.

I fyra motioner behandlas frågor om

pensionsvillkoren för konstnärerna.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr254

(m) välkomnar att regeringen i

budgetpropositionen tar upp frågan om

pensionsvillkoren för kulturskapare vid

kulturinstitutioner. Motionärerna begär

att regeringen skyndsamt skall genomföra

detta arbete (yrkande 10).

Förslaget i motion 2003/04:Kr347 (fp)

syftar till att uppmärksamma dansares och

vissa sångares situation. Motionärerna

nämner att dansare hittills har haft rätt

att pensioneras när de är 41 år och

sångarna när de är 52. Huvudlinjen för

dessa yrkesgrupper bör - sägs det i

motionen - vara att eftersträva en

fortsatt yrkesverksamhet, men inte

nödvändigtvis i samma typ av arbete. För

dansarnas del bör ett rådgivningscenter

inrättas för deras fortsatta yrkesliv.

Vidare sägs att staten - när den är

arbetsgivare - måste vara beredd att ta

ett ökat ansvar som arbetsgivare och i

skälig omfattning kompensera de individer

som riskerar att drabbas. Motionärerna

anser också att det är önskvärt att

Teaterförbundets medlemmar får spara i

den kompletterande ålderspensionen KÅPAN.

Regeringen bör före årets slut återkomma

till riksdagen och redovisa ett förslag

till lösning som är långsiktigt hållbart

(yrkande 9).

Även i motion 2003/04:Kr390 (kd)

behandlas frågan om pensionsreformens

konsekvenser, som uppges vara mindre

lämpliga för konstnärer inom bl.a. dans-

och musikområdena på grund av dessa

yrkens speciella karaktärer. Särskilt

angeläget är det enligt motionärerna att

pensionerna för de fria grupperna får en

lösning. Regeringen måste skyndsamt lägga

fram förslag till riksdagen om de fria

gruppernas pensionsvillkor (yrkande 15).

I motion 2002/03:Kr373 (v) anförs att

statligt anställda dansare har en garanti-

eller avtalspension som ger dansarna

möjlighet att gå i pension vid 40 års

ålder. Denna rätt har inte andra dansare,

som exempelvis är verksamma i fria

grupper. I motionen yrkas att dansares

pension skall ses över så att inte de

fria dansarna missgynnas (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte finns någon

anledning att minska anslaget som

föreslås i motion 2003/04:Kr362 (m)

yrkande 5. Motionsyrkandet avstyrks

således. Regeringens förslag till

medelsanvisning för år 2004 tillstyrks

därmed.

Utskottet finner att de frågor om

pensionsvillkoren för konstnärerna som

tagits upp motionsvägen äger hög

aktualitet. Vidare konstaterar utskottet

att regeringen - vilket redovisats i det

föregående - aktivt verkar för att komma

till rätta med de problem som

otvivelaktigt finns då det gäller

pensionerna för de konstnärliga grupperna

vid de statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutioner som omfattas av PISA-

förordningen.

Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att regeringen och

arbetsmarknadens parter i sina

diskussioner om pensionsfrågan vid de

statligt stödda teater-, dans- och

musikinstitutionerna noga går igenom de

försämringar för konstnärsgrupperna som

tycks ha blivit konsekvensen av det nya

ålderspensionssystemet. Det gäller t.ex.

effekterna av den s.k.

livsinkomstprincipen i det allmänna

pensionssystemet. Enligt den särskilde

utredaren kommer denna princip att

medföra sämre pension i jämförelse med

ATP-systemet för de konstnärer som har en

förhållandevis kort yrkeskarriär och går

i pension före 65 års ålder. Även

effekterna av den tvingande regel i LAS

som ger arbetstagaren rätt - men inte

skyldighet - att stanna kvar i

anställningen till 67 års ålder bör

belysas i detta sammanhang. Från

teaterhåll har hävdats att denna

bestämmelse kan vålla olägenheter för

institutionernas konstnärliga verksamhet.

En annan fråga av betydelse är behovet av

karriärplanering för de konstnärsgrupper

som har låg pensionsålder, t.ex. dansarna

(jfr bet. 2001/02:KrU17 s. 18 f.). Dessa

frågor och andra som behandlas i

betänkandet Konstnärerna och

trygghetssystemen (SOU 2003:56) torde

komma att ingå i de diskussioner som

regeringen skall föra med

arbetsmarknadens parter.

Utskottet vill understryka att det är

angeläget att regeringen snarast påbörjar

detta arbete i enlighet med vad som anges

i budgetpropositionen.

Då det gäller pensionsförhållandena för

konstnärligt anställda vid fria grupper

har utskottet noterat att Kulturrådet

anser att det - trots den uppräkning av

statsbidraget som gjordes för år 2002 -

är svårt för flertalet fria grupper att

betala rimliga löner och göra

pensionsavsättningar. I likhet med

regeringen anser utskottet därför att det

är angeläget att en dialog förs med dessa

grupper i syfte att analysera möjligheten

till förbättring av arbetsvillkoren (jfr

prop. utgiftsområde 17 s. 25). I en sådan

dialog bör bl.a. effekterna av

Kulturrådets treåriga bidrag belysas. I

den mån särskilda villkor inte

förknippats med det statliga bidraget

ankommer det givetvis på de fria

grupperna att själva bedöma hur

tillgängliga resurser skall fördelas på

olika angelägna ändamål såsom publik

verksamhet, anställdas arbetsvillkor etc.

och om kollektivavtal skall ingås.

Utskottet utgår från att regeringen

noga följer utvecklingen även inom detta

område.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 2002/03:

Kr373 (v) yrkande 21, 2003/04:Kr347 (fp)

yrkande 9, 2003/04:Kr254 (m) yrkande 10

och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 15.

2.7 Anslagen till arkiv (28:21-28:24)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:21 Riksarkivet och landsarkiven,

28:22 Bidrag till regional

arkivverksamhet,

28:23 Språk- och folkminnesinstitutet

och

28:24 Svenskt biografiskt lexikon.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

en begäran om en proposition grundad på

Arkivutredningens betänkande, jämför

reservation 8 (kd).

2.7.1 Riksarkivet och landsarkiven

(28:21)

Inledning

Riksarkivet och landsarkiven är statliga

arkivmyndigheter med särskilt ansvar för

den statliga arkivverksamheten och för

arkivvården i landet. I Riksarkivet ingår

bl.a. Krigsarkivet och Svensk

arkivinformation (SVAR). Krigsarkivet

fullgör uppgiften som arkivmyndighet för

de myndigheter som lyder under

Försvarsdepartementet. SVAR är en delvis

avgiftsfinansierad verksamhet som arbetar

med att bearbeta och sprida

arkivinformation. SVAR riktar sig framför

allt till allmänheten, i första hand

släktforskarna.

Propositionen

För kostnader i samband med överföringen

av Svensk museitjänst till Riksarkivet

föreslås i propositionen en ökning av

anslaget med 2 miljoner kronor. Vidare

föreslår regeringen en ökning av anslaget

med 2 miljoner kronor genom en överföring

från utgiftsområde 3 för mottagande,

bevarande och tillhandahållande av

folkbokföringsmaterial. Slutligen

föreslås att anslaget tillförs ca 2,2

miljoner kronor från berörda myndigheter

för leveranser av arkivmaterial.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 292 438 000 kronor.

Motionerna

Motionären bakom motion 2003/04:Kr387

(kd) yrkande 6 begär att regeringen

snarast skall överlämna en proposition

till riksdagen grundad på

Arkivutredningens betänkande (SOU

2002:78). Motionärerna betonar

folkrörelsearkivens betydelse i arbetet

med industrisamhällets kulturarv, en

fråga som motionärerna anser skall

behandlas i den efterfrågade

propositionen.

I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del

föreslås att anslaget skall ökas med 2

miljoner kronor. De ökade medlen skall

användas till SVAR:s verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har från Kulturdepartementet

inhämtat att regeringen har för avsikt

att under våren 2004 avlämna en

proposition eller skrivelse med anledning

av Arkivutredningens betänkande och

rapporten Samverkan mellan arkiv,

bibliotek och museer utarbetad av Kungl.

biblioteket, Riksarkivet, Statens

kulturråd och Riksantikvarieämbetet. Mot

denna bakgrund anser utskottet att det

inte finns anledning att uppmana

regeringen att lämna en proposition.

Regeringens ställningstagande bör

avvaktas innan riksdagen tar ställning

till ökningar av anslaget. Utskottet

avstyrker därmed motion 2003/04:Kr387

(kd) yrkande 6.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens

förslag till medelstilldelning och

avstyrker motion 2003/04:Kr363 (c) i

denna del.

2.7.2 Bidrag till regional

arkivverksamhet (28:22)

Inledning

Syftet med bidraget är att främja den

regionala arkivverksamheten och att

bättre integrera folkrörelsearkiven i den

regionala kulturpolitiken. Medlen

fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för

enskilda arkiv.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 5 153 000 kronor.

Motionerna

För att utveckla den viktiga regionala

arkivverksamheten och för att förstärka

folkrörelsearkivens arbete med

industrisamhällets kulturarv föreslår

motionärerna bakom motionerna

2003/04:Kr387 (kd) yrkande 7 och

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

att anslaget skall ökas med 1 miljon

kronor i förhållande till regeringens

förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet redovisade i betänkande

2002/03:KrU1 att utskottet anser att de

regionala arkiven fyller en viktig

funktion och har en viktig kulturpolitisk

uppgift. Utskottet är medvetet om

folkrörelsearkivens betydelse för såväl

historisk och samhällsvetenskaplig

forskning som hembygds- och

släktforskning. Utskottet är dock inte

berett att inom ramen för utgiftsområdet

förorda en omprioritering av medel till

förmån för en ökning av anslaget.

Utskottet avstyrker därför motionerna

2003/04:Kr387 (kd) yrkande 7 och 2003/04:

Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del samt

tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Utskottet har noterat att någon

förstärkning - utöver pris- och

löneomräkning - av anslaget till de

regionala arkiven inte har skett under de

senaste tre åren. Regeringen har beslutat

att ytterligare två regionala arkiv från

och med år 2002 skall vara berättigade

till stöd. Utskottet anser att det är

viktigt att bidrag nu kan lämnas till

ytterligare två regionala arkiv.

Utvidgningen av den bidragsberättigade

kretsen har dock medfört att bidraget per

arkiv har minskat från 235 000 kronor år

2001 till 213 000 kronor år 2003,

exklusive pris- och löneomräkning. Mot

bakgrund av vad som här har redovisats

och med hänsyn till den betydelse som de

regionala arkiven har förutsätter

utskottet att regeringen inför kommande

budgetår överväger möjligheten att

återställa bidragsnivån.

2.7.3 Språk- och folkminnesinstitutet

(28:23)

Inledning

Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI)

har till uppgift att samla in, bevara,

vetenskapligt bearbeta och ge ut material

om dialekter, folkminnen, folkmusik,

ortnamn och personnamn. Vidare skall

institutet avge yttranden i ärenden om

fastställande av ortnamn och granska

förslag till namn på allmänna kartor samt

yttra sig i fråga om personnamn.

Propositionen

För att kunna säkerställa den fortsatta

utvecklingen inom de delar av det

immateriella kulturarvet som SOFI

förvaltar, föreslår regeringen att

anslaget under år 2004 engångsvis

tillförs 1 450 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 29 972 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget.

2.7.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:24)

Inledning

Svenskt biografiskt lexikon har till

uppgift att fortsätta och slutföra

utgivandet av verket Svenskt biografiskt

lexikon. Med gällande vetenskaplig

kvalitet skall minst ett band ges ut

vartannat år, dvs. 2,5 häften per år.

Slutmålet är att lexikonet skall vara

färdigt år 2015.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget skall

uppgå till 4 230 000 kronor för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget.

2.8 Anslagen till kulturmiljö

(28:25-28:27)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:25 Riksantikvarieämbetet,

28:26 Bidrag till kulturmiljövård och

28:27 Kyrkoantikvarisk ersättning.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att

under år 2004, i fråga om anslaget

28:26 Bidrag till kulturmiljövård,

besluta om bidrag som inklusive

tidigare åtaganden medför utgifter på

högst 100 miljoner kronor under åren

2005-2007.

Vidare bör riksdagen avslå

motionsförslag om

- den kyrkoantikvariska ersättningen

efter år 2009, jämför reservationerna

9 (kd)och 10 (c).

- finansieringsmodell för vård och

underhåll av kyrkliga kulturvärden,

jämför reservation 11 (fp).

2.8.1 Riksantikvarieämbetet (28:25)

Inledning

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om

kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ skall

bl.a. värna om kulturvärdena i

bebyggelsen och i landskapet, bevaka

kulturmiljöintresset vid samhälls

planering och byggande samt verka för att

hoten mot kulturmiljön möts. Till RAÄ:s

uppgifter hör vidare att leda och delta i

arbetet med att bygga upp kunskapen och

bedriva informations- och

rådgivningsverksamhet om kulturmiljöer,

kulturminnen och kulturföremål. RAÄ skall

också medverka i det internationella

arbetet samt följa det regionala

kulturmiljöarbetet och biträda

länsstyrelserna och de regionala museerna

i dessa frågor. Andra uppgifter är att

utföra arkeologiska undersökningar och

svara för konservering samt vård av

kulturminnen och kulturföremål. Dessutom

skall RAÄ ha ett specialbibliotek för

forskning och utveckling inom området.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 186 502 000 kronor, vilket

innebär en minskning med 5 miljoner

kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 3

och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna

del motsätter sig motionärerna förslaget

om minskning av anslaget. Motionärerna

anser att den föreslagna höjningen med 15

miljoner kronor av anslaget 28:26 Bidrag

till kulturmiljövård kan begränsas till

10 miljoner kronor för att ge utrymme för

ett oförändrat anslag till

Riksantikvarieämbetet. I motionen anförs

att det är genom Riksantikvarieämbetet

som den kulturmiljövårdande verksamheten

i länen sker och att kulturmiljöarbetet

är beroende av långsiktig planering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning

om den betydelse som

Riksantikvarieämbetet har för

kulturmiljövården i landet och för att de

övergripande målen för verksamheten skall

uppnås. Utskottet är dock inte berett att

gå utöver regeringens förslag till

medelsanvisning, särskilt inte på

bekostnad av kulturmiljövården som av

regeringen föreslås få en extra

förstärkning under anslaget 28:26 Bidrag

till kulturmiljövård.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning och

avstyrker motionerna 2003/04:Kr387 (kd)

yrkande 3 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

8 i denna del.

2.8.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:26)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för att

bevara och tillgängliggöra kulturmiljön.

Medel får utgå även för bl.a. vissa

arkeologiska undersökningskostnader och

för att täcka kostnader för att

tillvarata fornfynd. Dessutom utgår

bidrag till ombyggnad, renovering och

underhåll av kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse.

Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen att

bidragen till kulturmiljövården gör att

en stor del av befolkningen kommer i

direkt kontakt med det fysiska

kulturarvet. Medlen används till

underhåll, vård, kunskapsuppbyggnad och

informationsinsatser inom byggnadsvård,

kulturlandskapsvård och fornvård i hela

landet. Regeringen framhåller också

betydelsen av att förutsättningarna för

fortsatt skydd av redan befintliga

kulturreservat, skyddade enligt

miljöbalken, kan öka.

För att möjliggöra ytterligare insatser

inom kulturmiljöområdet föreslår

regeringen att anslaget tillförs 15

miljoner kronor fr.o.m. år 2004.

Medelsanvisningen för år 2004 blir därmed

259 520 000 kronor.

Vidare föreslår regeringen att

riksdagen bemyndigar regeringen att under

år 2004, i fråga om ramanslaget 28:26

Bidrag till kulturmiljövård, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter på högst 100

miljoner kronor under åren 2005-2007.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr362

(m) yrkande 6 vill öka stödet till

länsmuseernas arbete med att bevara

kulturarvet och föreslår för detta

dndamål en ökning av

kulturmiljövårdsanslaget med 13 miljoner

kronor utöver regeringens förslag.

Den i budgetpropositionen föreslagna

ökningen av anslaget med 15 miljoner

kronor bör enligt motionärerna bakom

motion 2003/04:Kr296 (m) användas till

ett nytt anslag för engångssatsningar i

levande kulturmiljöer, bl.a. vad gäller

vård av inventariesamlingar och

kulturlandskap.

I motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i

denna del föreslår motionärerna att

anslaget ökas med endast 10 miljoner

kronor och att resterande 5 miljoner

kronor av regeringens ökningsförslag i

stället anslås till

Riksantikvarieämbetet.

I motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 2

begär motionärerna att en omfördelning

skall göras inom anslaget så att

ytterligare 1 miljon kronor kommer de

ideella organisationerna, t.ex. hembygds-

och fornminnesföreningar, till del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att

det är viktigt att insatserna stärks på

kulturmiljöområdet. Regeringens förslag

till medelsanvisning är enligt utskottets

mening väl avvägt och tillstyrks. Som

följd av detta avstyrks motionerna

2003/04:Kr362 (m) yrkande 6 och

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.

Utskottet anser i likhet med

motionärerna bakom motion 2003/04:Kr296

(m) att en långsiktig förvaltning och

vård av kulturhistoriska värden i redan

befintliga och skyddade kulturmiljöer bör

säkerställas. Utskottet förutsätter

emellertid att detta tillgodoses inom

ramen för anslaget. Vidare bör de

kulturvårdande myndigheterna inte låsas i

sina avvägningar mellan olika behov inom

kulturmiljövården. Motion 2003/04:Kr296

(m) om ett nytt särskilt anslag inom

kulturmiljövården avstyrks därför.

När det gäller motionsförslaget att

inom anslaget Bidrag till kulturmiljövård

öka bidraget till ideella organisationer

inom kulturmiljövårdens område vill

utskottet påminna om att riksdagen hösten

2001 beslutade att fr.o.m. år 2002 öka

anslaget 28:25 Riksantikvarieämbetet med

1 miljon kronor att fördelas till dessa

ideella organisationer.

Riksantikvarieämbetet fördelar medlen

under anslaget i enlighet med regeringens

regleringsbrev. Utskottet är inte berett

att göra något uttalande om omfördelning

och avstyrker motion 2003/04:Kr387 (kd)

yrkande 2.

Utskottet tillstyrker att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2004,

i fråga om ramanslaget 28:26 Bidrag till

kulturmiljövård, besluta om bidrag som

inklusive tidigare gjorda åtaganden

medför utgifter på högst 100 miljoner

kronor under åren 2005-2007.

2.8.3 Kyrkoantikvarisk ersättning (28:27)

Inledning

Från och med år 2002 får Svenska kyrkan

en viss ersättning av staten för

kulturhistoriskt motiverade kostnader i

samband med vård och underhåll av de

kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk

ersättning). Bakgrunden till ersättningen

dr att bevarandet av de kyrkliga

kulturvärdena är en angelägenhet för hela

samhället och svenska folket samt att det

inte är rimligt att den totala kostnaden

för detta allmänintresse bärs endast av

Svenska kyrkans medlemmar.

Riksdagen har tidigare slagit fast

storleken på den kyrkoantikvariska

ersättningen för åren 2002-2009.

Ersättningen, som avser kyrkobyggnader,

kyrkotomter, kyrkliga inventarier och

begravningsplatser, skall fördelas av

Svenska kyrkan efter samråd med

myndigheter inom kulturmiljöområdet.

När det gäller frågan om den

kyrkoantikvariska ersättningen efter år

2009 har riksdagen uttalat att

ambitionsnivån bör läggas fast först

efter uppföljning och analys samt att en

utgångspunkt därvid måste vara att staten

i enlighet med principbeslutet

långsiktigt skall ge ersättning för vård

och underhåll av de kyrkliga

kulturvärdena. Ett underlag för beslut om

vilken ersättning som skall utgå efter år

2009 bör enligt riksdagens tidigare

beslut tas fram i god tid och senast vid

slutet av år 2008.

År 2004 skall ersättningen, i enlighet

med riksdagens beslut år 1999, uppgå till

150 miljoner kronor (prop. 1998/99:38,

yttr. 1998/99:KrU3y, bet. 1998/99:KU18,

rskr. 1998/99:176).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen till

anslaget anvisar 150 miljoner kronor för

år 2004.

Motionerna

Tre motioner behandlar frågan om den

kyrkoantikvariska ersättningen efter år

2009.

Kyrkans ekonomiska situation tas upp i

motion 2003/04:Kr206 (c). Motionären

framhåller att eftersom den försämrats

väsentligt sedan beslutet om

kyrkoantikvarisk ersättning togs är det

angeläget att nu se över möjligheterna

att tillskjuta ytterligare medel och även

överväga vad som kommer att hända efter

år 2009.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr269

(m) anser att tillräckliga medel inte

avsatts för vården av det kyrkliga

kulturarvet och att regeringen därför bör

samarbeta med Svenska kyrkan i denna

fråga.

I motion 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 4

framhåller motionärerna vikten av att få

en helhetsbild när det gäller behoven på

det kyrkoantikvariska området.

Motionärerna begär därför att regeringen

återkommer till riksdagen med en

redogörelse för vilka behov som finns för

att det skall vara möjligt att bevara det

kyrkliga kulturarvet.

I motion 2003/04:K363 (fp) yrkande 5

avvisar motionärerna en förlängning av

den finansieringsmodell för vård och

underhåll av kyrkliga kulturvärden som nu

tillämpas till och med år 2009. I stället

bör en enhetlig principiell lösning komma

till stånd för Svenska kyrkan och

trossamfunden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning

att det är av stor vikt att staten tar

sitt ansvar för att bevara det värdefulla

kulturarv som våra kyrkor utgör. Ett led

i detta ansvarstagande är riksdagens

beslut år 1999 angående den

kyrkoantikvariska ersättningen för åren

2002-2009. Beslutet innebär en stegvis

höjning av den kyrkoantikvariska

ersättningen från 50 miljoner kronor år

2002 till 460 miljoner kronor år 2009.

Utskottet finner inte anledning att nu

riva upp beslutet om ersättningsnivåerna

och tillstyrker därmed regeringens

förslag till medelsanvisning för år 2004.

Som framgår ovan kommer en analys att

göras som underlag för vad som skall ske

med den kyrkoantikvariska ersättningen

efter år 2009. Utskottet anser inte att

det finns skäl att föregripa denna analys

och därmed inte anledning att i dagsläget

göra en översyn av storleken på

ersättningen eller att nu se över behoven

efter år 2009. Inte heller finns det

enligt utskottets mening anledning att nu

kräva en redogörelse över behoven på

området eller att uttala att regeringen

bör samarbeta med Svenska kyrkan för att

rädda det kyrkliga kulturarvet. Utskottet

avstyrker därmed motionerna 2003/04:Kr206

(c), 2003/04:Kr269 (m) och 2003/04:Kr387

(kd) yrkande 4.

Av samma skäl som ovan finns det inte

heller enligt utskottets mening anledning

att nu ta ställning till vilken

finansieringsmodell som skall användas

efter år 2009 när det gäller det kyrkliga

kulturarvet eller uttala sig för att en

framtida enhetlig modell skall tillämpas

för både Svenska kyrkan och tros-

samfunden. Utskottet avstyrker därför

motion 2003/04:K363 (fp) yrkande 5.

2.9 Anslagen till museer och

utställningar (28:28-28:35)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:28 Centrala museer: Myndigheter,

28:29 Centrala museer: Stiftelser,

28:30 Bidrag till regionala museer,

28:31 Bidrag till vissa museer,

28:32 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler,

28:33 Riksutställningar,

28:34 Forum för levande historia och

28:35 Statliga utställningsgarantier

och inköp av vissa kulturföremål.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- en plan för vård av museisamlingar,

jämför reservation 12 (fp, kd, c),

- avveckling av myndigheten Forum för

levande historia, jämför reservation

13 (v),

- utvidgning av uppdraget för Forum för

levande historia m.m., jämför

reservationerna 14 (m) och 15 (fp) och

- instiftande av en Raoul Wallenberg-

dag.

2.9.1 Centrala museer: Myndigheter

(28:28)

Inledning

Under anslaget beräknas medel för

följande museer, vilka samtliga är

statliga myndigheter: Statens historiska

museer, Nationalmuseum med Prins Eugens

Waldemarsudde, Naturhistoriska

riksmuseet, Statens museer för

världskultur, Livrustkammaren,

Skoklosters slott och Hallwylska museet,

Statens maritima museer,

Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar,

Statens försvarshistoriska museer och

Moderna museet.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under

anslaget för år 2004 skall anvisas

789 621 000 kronor.

Enligt förslaget skall Moderna museet

tillföras 13 miljoner kronor,

Arkitekturmuseet 4 miljoner kronor och

Statens museer för världskultur

(Östasiatiska museet) 1 miljon kronor i

syfte att införa fri entré på respektive

museum.

Vidare föreslår regeringen att anslaget

till Statens museer för världskultur för

år 2004 förstärks med 2 miljoner kronor.

Syftet med förstärkningen är att utveckla

verksamheten vid Östasiatiska museet,

Medelhavsmuseet och Etnografiska museet.

Dessutom skall medlen kunna förbättra

möjligheterna till en god

lokalförsörjning.

Statens maritima museer föreslås få en

förstärkning med 4,1 miljoner kronor

under år 2004 för att delfinansiera och

genomföra bevarandeprogrammet av skeppet

Vasa.

Statens musiksamlingar skall enligt

regeringens förslag under år 2004

tillföras 1,9 miljoner kronor för att

stabilisera ekonomin och möta kommande

kostnadsökningar.

Regeringen föreslår en minskning med

2,5 miljoner kronor av anslaget till

Statens historiska museer i avvaktan på

utvärdering av en tidigare extra satsning

på samma belopp.

Vidare föreslår regeringen minskningar

av anslagen till Moderna museet med 450

000 kronor och till Nationalmuseum med

Prins Eugens Waldemarsudde med 50 000

kronor. Minskningarna är orsakade av att

ansvaret för tillsyn av statens konst

enligt förordningen (1990:195) om vård av

statens konst fr.o.m. den 1 januari 2004

övergår från de nämnda museerna till

Statens konstråd.

Regeringen föreslår också att 394 000

kronor skall föras över från detta anslag

till anslaget 28:21 Riksarkivet och

landsarkiven för kostnader i samband med

Riksarkivets övertagande av Svensk

museitjänst.

Motionerna

Motionerna behandlar främst frågan om fri

entré och medelsanvisningen.

I motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 7

avvisas helt förslaget om fri entré med

oförändrat anslag som följd. Motionärerna

säger sig instämma i den kritik som

framförts mot förslaget från flera håll

inom museivärlden.

I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande

9 och yrkande 25 i denna del samt

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del

föreslår motionärerna att riksdagen skall

avslå regeringens förslag om fri entré

och att medlen, 18 miljoner kronor, i

stället skall användas till fri entré på

alla statliga museer för barn och

ungdomar upp till 19 års ålder. Vidare

föreslås att anslaget skall ökas med 13

miljoner kronor utöver regeringens

förslag, varav 10 miljoner kronor för

digitaliseringar och vård av samlingar

samt 3 miljoner kronor till Moderna

museet.

Motionärerna bakom motionerna

2003/04:Kr387 (kd) yrkande 9 och

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

vill minska anslaget med 8 miljoner

kronor med motiveringen att fri entré bör

gälla endast för barn och ungdomar upp

till 18 år. Reformen bör dock utökas till

att omfatta även de regionala museerna.

Detta skulle enligt motionerna innebära

en besparing på 9 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag. Av denna

besparing vill motionärerna öka anslaget

till Statens historiska museer med 1

miljon kronor.

Regeringens förslag om fri entré bör

enligt motion 2003/04:Kr363 (c) i denna

del omfatta endast personer under 18 år.

En minskning av det föreslagna anslaget

med 15 miljoner kronor föreslås i

motionen.

I motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 10

efterlyses en plan för hur staten kan

stödja att museernas samlingar skall

vårdas i framtiden. Motionärerna anser

att staten länge brustit i vården av

samlingarna och att det nu finns ett

stort behov av kompetent personal för att

inventera, vårda och göra samlingarna

tillgängliga.

Utskottets ställningstagande

Genomförandet av reformen med fri entré

på statliga museer kommer enligt vad

regeringen förordar att ske i två

etapper. Den första etappen innebär att

de tre museerna på Skeppsholmen i

Stockholm - Moderna museet,

Arkitekturmuseet och Östasiatiska museet

- inför fri entré under år 2004, när de

öppnar efter slutförda ombyggnads- och

renoveringsarbeten. Den andra etappen av

reformen innebär att övriga berörda

institutioner inför fri entré fr.o.m. den

1 januari 2005.

Utskottet redovisade i förra årets

budgetbetänkande sin inställning till den

då aviserade reformen att införa fri

entré på de centrala museerna. Utskottet

har alltjämt uppfattningen att detta är

en stor reform på kulturarvsområdet som

står i överensstämmelse med det

nationella jämlikhets- och

delaktighetsmålet. De statliga museerna

har ett mycket tydligt samhällsansvar och

bildningsansvar. De bör därför vara en

naturlig del av samma avgiftsfria

offentliga rum som exempelvis

biblioteken. Antalet icke-kommersiella

avgiftsfria rum i landet krymper, men med

fri entré på de statliga museerna kan

detta utrymme ökas.

Utskottet vill också peka på att det av

slutredovisningen från den

försöksverksamhet med fri entré som

bedrivits vid Statens historiska museer

framgår att antalet besökare under

försöksverksamheten ökade med ca 150 %.

Av de tillkomna besökarna nämns särskilt

skolelever och invandrargrupper.

Utskottet ställer sig positivt till

reformen och den inriktning som föreslås.

När det gäller motionsförslaget om ökning

av anslaget för bl.a. digitalisering och

vård av samlingarna samt motionen om en

plan för hur staten kan stödja vården av

museisamlingar vill utskottet påminna om

att försöksverksamheten med Kulturarvs-IT

permanentades i januari 2003. Vidare

föreslås nu ytterligare medel under

anslag 28:31 Bidrag till vissa museer för

en fortsatt uppbyggnad av verksamheten

med Kulturarvs-IT i Kiruna, Ulriksfors

och Grängesberg. Utskottet anser att det

för närvarande inte är motiverat med en

begäran om en plan avseende vården av

samlingarna. Utskottet är inte heller

berett att tillstyrka motionsförslagen

som går utanför den givna budgetramen.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet

regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker motionerna 2003/04:Kr327

(fp) yrkandena 9 och 25 i denna del,

2003/04:Kr362 (m) yrkande 7,

2003/04:Kr363 (c) i denna del,

2003/04:Kr387 (kd) yrkande 9,

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del.

Även motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 10

om en plan för vården av samlingarna

avstyrks.

2.9.2 Centrala museer: Stiftelser (28:29)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för följande

centrala museer, vilka är stiftelser:

Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet

och Arbetets museum.

Propositionen

Regeringen föreslår en minskning av

anslaget till Nordiska museet med 2,5

miljoner kronor i avvaktan på utvärdering

av ett tidigare extra anslag på

motsvarande belopp för museipedagogiskt

utvecklingsarbete.

För kostnader i samband med

överföringen av Svensk museitjänst till

Riksarkivet föreslås en minskning av

anslaget med 106 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 206 247 000 kronor.

Motionerna

En ökning av anslaget med 5 miljoner

kronor föreslås i motionerna

2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna del

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del. Förstärkningen avser

kvalitetshöjningar, vård av samlingar,

nödvändiga anställningar för att

permanenta försöksverksamheten med att

digitalisera museisamlingarna samt

satsningar för att förbättra säkerheten

vid museerna.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr391

(kd) yrkande 8 i denna del föreslår en

ökning med 1 miljon kronor av anslaget

till Nordiska museet.

I motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 8

föreslås en minskning av anslaget med 10

890 000 kronor avseende Arbetets museum.

I motionen framhålls att museet har

skapats på initiativ av olika

intressegrupper som inte sett till att

verksamheten har de medel som behövs för

att fortleva av egen kraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under anslaget 28:28, när

det gäller vård av museisamlingar, pekat

på den permanentning av

försöksverksamheten med Kulturarvs-IT som

nu genomförts och de medel som därvid

tillförts verksamheten. Det är enligt

utskottets mening inte motiverat att

tillföra ytterligare medel inom den givna

budgetramen.

Såvitt avser säkerheten hos museerna

vill utskottet påminna om att Kulturrådet

tillsammans med de centrala museerna har

utarbetat en strategi för att förbättra

säkerheten vid museerna. Strategin

innehåller en analys av den utveckling

som påverkar säkerhetsarbetet hos

museerna samt förslag till struktur för

framtida arbete för att förbättra

museernas säkerhet. Enligt uppgift från

Kulturrådet har flertalet statliga museer

genomfört en säkerhetsanalys av den egna

verksamheten och arbetar nu vidare med

att genomföra de åtgärder som befunnits

nödvändiga vid analysen. Till den nämnda

strategin finns också rekommendationer

för utformning av det fysiska skyddet vid

museerna. Kammarkollegiet tillämpar dessa

rekommendationer vid de bedömningar av

museernas säkerhetsnivåer som görs vid

ansökan om statlig utställningsgaranti.

Rekommendationerna utgör också vägledning

för samtliga museer och

utställningsarrangörer vad gäller det

framtida säkerhetsarbetet.

Enligt inhämtade uppgifter har

Kulturrådet under hösten 2003 genomfört

grundkurser i museisäkerhet vid fem

tillfällen.

Mot bakgrund av redogörelsen ovan och

då det ankommer på museerna själva att

inom sina ekonomiska ramar ansvara för

samlingarnas vård och säkerhet avstyrker

utskottet motionerna 2003/04:Kr327 (fp)

yrkande 25 i denna del och 2003/04:Fi240

(fp) yrkande 23 i denna del.

Utskottet är inte berett att omfördela

medlen inom anslaget på det sätt som

föreslås av motionärerna bakom motion

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del,

utan avstyrker motionen.

Utskottet har vid flera tillfällen

uttalat att verksamheten vid Arbetets

museum har stort intresse både nationellt

och internationellt (senast i bet.

2002/03:KrU1 s. 88). Utskottet har därvid

bl.a. poängterat museets verksamhet

riktad till arbetslivsmuseerna. Utskottet

har alltjämt samma uppfattning och

avstyrker motion 2003/04:Kr362 (m)

yrkande 8.

Sammantaget tillstyrker således

utskottet regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

2.9.3 Bidrag till regionala museer

(28:30)

Inledning

Bidraget syftar till att stödja de

regionala museerna i deras uppgift att

samla in, bearbeta och förmedla kunskaper

om regionens kulturarv, om regionens

konstutveckling samt om samhället och

miljön i övrigt. Statsbidraget skall

också ge museerna möjlighet att ta ansvar

för sin del av det regionala kultur

miljöarbetet. En viss del av stödet skall

avsättas till riktade tidsbegränsade

bidrag. Under anslaget anvisas sedan

budgetåret 1993/94 även medel till löne

bidragsanställda vid de regionala

museerna.

Under år 2002 användes det riktade

tidsbegränsade utvecklingsbidraget till

de regionala museerna för i första hand

dels riktade insatser för att samla in,

bevara och tillgängliggöra icke-fiktiv

film, dels insatser med anknytning till

industrisamhällets kulturarv samt till

insatser rörande fotografi som kulturarv

och konstnärligt uttryck.

Det nationella uppdraget inom

museiområdet har för åren 2003-2005

tilldelats Jämtlands läns museum. Medel

anvisas under anslaget 28:3.

Propositionen

Ökningen av verksamhetsbidragen till

Regionmuseet i Skåne, Kulturen i Lund och

Malmö museer beräknades under förevarande

anslag för år 2001. Regeringen förordar

att detta belopp i fortsättningen bör

beräknas under anslaget 28:4

Försöksverksamhet med ändrad regional

fördelning av kulturpolitiska medel. Med

anledning härav minskas det nu aktuella

anslaget 28:30 med 300 000 kronor.

De regionala museerna har under

perioden 2001-2003 anvisats 10 miljoner

kronor per år för museipedagogiskt

utvecklingsarbete. I avvaktan på en

utvärdering av verksamheten föreslås en

minskning av anslaget med 10 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 139 055 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande

25 i denna del och 2003/04:Fi240 (fp)

yrkande 23 i denna del föreslås en ökning

av anslaget med 16,5 miljoner kronor.

Förstärkningen avser kvalitetshöjningar,

vård av samlingar, nödvändiga

anställningar för att permanenta

försöksverksamheten med att digitalisera

museisamlingarna samt satsningar för att

förbättra säkerheten vid museerna. Av

medlen bör vidare 2 miljoner kronor gå

till driften av Nordiska Akvarellmuseet i

Skärhamn och 0,5 miljoner kronor till

Marionettmuseet. Motionärerna bakom

motion 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 4

föreslår att statsbidraget till Nordiska

Akvarellmuseet skall bli långsiktigt

reglerat då museet nu till stor del drivs

med projektmedel.

En ökning med 5 miljoner kronor utöver

regeringens förslag föreslås i motionerna

2003/04:Kr387 (kd) yrkande 11 och

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del.

En del av ökningen bör gå till

förbättrandet av säkerheten hos museerna

vad gäller såväl stöld som brand.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under anslagen 28:28 och

28:29 behandlat frågor om vården av

museisamlingar och säkerheten vid museer

och därvid bl.a. nämnt att det ankommer

på museerna att inom sina ekonomiska

ramar göra avvägningar rörande vård- och

säkerhetsbehov. Utskottet är inte heller

såvitt avser detta anslag berett att

tillstyrka att ytterligare medel anvisas

för de nämnda ändamålen inom den ram som

givits för utgiftsområdet.

När det gäller motionerna rörande

Nordiska Akvarellmuseet hänvisar

utskottet till de principiella

ställningstaganden som riksdagen gjort

sedan år 1987, nämligen - bl.a. - att det

bör ankomma på initiativtagarna att

ansvara för att investeringar och drift

kan finansieras i den mån initiativ tas

till inrättande av nya museer. Utskottet

är således inte berett att föreslå någon

höjning av detta anslag genom

omfördelning inom utgiftsområdet eller

inom det nu aktuella anslaget till förmån

för Nordiska Akvarellmuseet.

Det anförda leder till att utskottet

anser att riksdagen bör anvisa medel

under anslaget i enlighet med regeringens

förslag. Utskottet avstyrker motionerna

2003/04:Kr279 (fp) yrkande 4,

2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25 i denna

del, 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 11,

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del.

2.9.4 Bidrag till vissa museer (28:31)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag

till ett antal museer och andra

institutioner, nämligen Dansmuseifonden

(Dansmuseet), Stiftelsen Drottningholms

teatermuseum, Millesgården, Thielska

galleriet, Föremålsvård i Kiruna,

Nobelmuseet, Röhsska museet, Rooseum,

Strindbergsmuseet, Judiska museet,

Bildmuseet i Umeå, Zornsamlingarna och

Föreningen Svensk Form.

Propositionen

För att kompensera kostnadsökningar till

följd av permanentningen av

försöksverksamheten med Kulturarvs-IT

föreslår regeringen att bidraget till

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna höjs med

2 miljoner kronor under år 2004.

Höjningen skall också säkerställa en

fortsatt uppbyggnad av verksamheten.

Regeringen föreslår också en höjning av

bidraget till Stiftelsen

Strindbergsmuseet med 50 000 kronor

fr.o.m. år 2004. Ökningen skall göra det

möjligt för museet, som nu saknar

magasineringsmöjligheter, att få

ändamålsenliga föremålsmagasin.

Anslaget för år 2004 bör enligt

regeringens förslag anvisas 50 021 000

kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 32

föreslår motionärerna en översyn av

resurstilldelningen till Kulturarvs-IT.

Tre motioner rör Museum Anna Nordlander i

Skellefteå.

I motion 2003/04:Kr371 (fp) föreslår

motionärerna att museet inom befintlig

ram för utgiftsområdet skall få

ekonomiskt stöd för sitt arbete med konst-

och genusfrågor.

I motionen 2003/04:Kr247 (mp) hemställs

att riksdagen skall tillkännage för

regeringen att Museum Anna Nordlander

bedriver en verksamhet som har betydelse

för hela landet. I motionen anförs att

det behövs ett nationellt, statligt

engagemang i verksamheten.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr304

(s) understryker att Museum Anna

Nordlander bör ges möjligheter att från

en position i periferin bygga upp ett

centrum för arbetet med konst- och

genusfrågor med ett nationellt och

nordiskt perspektiv.

Utskottets ställningstagande

Som framgått tidigare under anslaget

28:28 har Kulturarvs-IT numera

permanentats och under anslaget har också

avsatts vissa medel för uppbyggnad av

verksamheten. Utskottet anser därmed att

det inte finns skäl till något uttalande

när det gäller resurstilldelningen och

avstyrker motion 2003/04:Kr326 (c)

yrkande 32.

Museum Anna Nordlander i Skellefteå utgör

enligt utskottets mening ett intressant

centrum för kvinnors konstnärliga

skapande. Utskottet anser dock att det

inte finns anledning att göra något

tillkännagivande för regeringen i frågan.

När det gäller frågan om statligt

engagemang i verksamheten hänvisar

utskottet än en gång till det

principiella ställningstagandet att det

får ankomma på initiativtagarna till ett

nytt museum att ansvara för drift och

verksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget påminna

om att en arbetsgrupp inom

Regeringskansliet för närvarande utreder

frågor som rör genusperspektiv inom

museipedagogik och

utställningsverksamhet. Slutrapporten

skall presenteras i december 2003.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning och

avstyrker motionerna 2003/04:Kr247 (mp),

2003/04:Kr304 (s), 2003/04:Kr326 (c)

yrkande 32 och 2003/04:Kr371 (fp).

2.9.5 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler (28:32)

Inledning

Stöd till icke-statliga kulturlokaler ges

i form av bidrag till ny- eller ombyggnad

inklusive handikappanpassning av musei-,

teater- och konsertlokaler som tillhör

någon annan än staten. Beslut om bidrag

fattas av Boverkets

samlingslokaldelegation efter samråd med

Statens kulturråd.

Boverkets redovisning visar att fem

ansökningar beviljades bidrag under år

2002. Anslaget på 10 miljoner kronor

fördelades på två länsmuseer, två övriga

museer och en teaterlokal.

Utskottet har inhämtat att det för år

2003 inkommit ansökningar om stöd för 45

kulturlokalsprojekt. Årets anslag har

fördelats till åtta av dessa projekt.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 10 miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr329 (kd) yrkande

11 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i

denna del anförs att det finns skäl att

göra en översyn av stödet till icke-

statliga kulturlokaler. I avvaktan på en

sådan översyn föreslås att anslaget höjs

med 2 miljoner kronor för nödvändiga

handikappanpassningar.

Utskottets ställningstagande

Behovet av stöd till icke-statliga

kulturlokaler är stort, vilket utskottet

också tidigare har konstaterat. Detta

framgår inte minst av det stora antalet

ansökningar om bidrag. Den stora

efterfrågan som finns gör att det är

angeläget att fortsätta anvisa medel

under anslaget. Utskottet är emellertid

inte berett att inom givna budgetramar

förorda en medelsanvisning som överstiger

den som regeringen har föreslagit.

Utskottet tillstyrker således regeringens

förslag till medelsanvisning och

avstyrker motionerna 2003/04:Kr329 (kd)

yrkande 11 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

8 i denna del.

2.9.6 Riksutställningar (28:33)

Inledning

Myndigheten Riksutställningar har till

uppgift att främja utställnings- och

konstbildningsverksamheten genom att

förmedla och anordna utställningar,

biträda med rådgivning och annan service

samt i övrigt utveckla och förnya

utställningen som medium för

kunskapsförmedling, debatt och

upplevelse.

Propositionen

Riksutställningar har under år 2002

turnerat med 28 utställningar, varav 10

nyproducerade. Utställningarna har visats

på 137 platser. Antalet utställningar för

barn och ungdom har ökat med 20 % jämfört

med föregående år. De flesta av de nya

produktionerna har skapats i samarbete

med andra institutioner eller

organisationer.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 44 629 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande

13 och yrkande 25 i denna del samt

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna del

föreslås en minskning av anslaget med 5

miljoner kronor. Minskningen motiveras

med att ansvaret och resurser för

produktion av utställningar bör föras

över till större kommunala och regionala

museer. Motionärerna begär också att

regeringen skall lägga fram en plan för

hur denna förändring skall genomföras.

Utskottets ställningstagande

Liknande yrkanden har framförts under

tidigare år. Utskottet anser alltjämt att

Riksutställningars verksamhet har stor

regional- och kulturpolitisk betydelse

och att inriktningen därför skall ligga

fast. Utskottet avstyrker därför

motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 13

och yrkande 25 i denna del samt motion

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del, och tillstyrker därmed regeringens

förslag till medelsanvisning.

2.9.7 Forum för levande historia (28:34)

Inledning

Riksdagen beslutade hösten 2001 i

enlighet med regeringens förslag att en

ny myndighet, Forum för levande historia,

skulle inrättas i Stockholm år 2003 för

frågor som rör demokrati, tolerans och

mänskliga rättigheter med utgångspunkt i

Förintelsen. Verksamheten vid myndigheten

skall syfta till att stärka människors

vilja att aktivt verka för alla

människors lika värde. Genom förmedling

och kunskapsuppbyggnad skall verksamheten

med stöd i forskning bedrivas i form av

kulturverksamhet, seminarier,

föreläsningar och debatt m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att 41 830 000 kronor

skall anvisas under anslaget för år 2004.

Motionerna

I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del

föreslås en minskning av anslaget med 20

miljoner kronor. Motionärerna anser att

frågor som rör demokrati, tolerans och

mänskliga rättigheter inte bör skötas av

en särskild myndighet utan införlivas med

och främjas inom alla samhällsområden.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr255

(v) anser att opinionsbildning och

historisk forskning inte bör ske i

myndighetsform (yrkande 1). Myndigheten

Forum för levande historia bör därför

avvecklas till den 1 januari 2005 och

verksamheten föras vidare i andra former

(yrkande 2). Motionärerna anser att

historieskrivningen i myndighetens

verksamhet är skev, vinklad och ensidig.

Förslag fördes fram i betänkandet Forum

för levande historia (SOU 2001:5) och av

remissinstanserna att den blivande

myndigheten skulle behandla t.ex. den

västerländska kolonialismens brott, den

transatlantiska slavhandeln och liknande.

Sådana frågor saknas dock helt i

myndighetens verksamhet. Samma är

förhållandet när det gäller västländernas

massakrer i Indokina, Östtimor, södra

Afrika och Centralamerika. Det är vidare

enligt motionärerna viktigt att sprida

kunskap om våldet och förtrycket i

Sovjetunionen och andra s.k.

socialistiska stater. Detta bör dock ske

genom att sätta in händelserna i ett

historiskt sammanhang. Motionärerna har

den principiella uppfattningen att det

inte är statens uppgift att bedriva

historieforskning eller företräda en viss

tolkning av historiska skeenden som står

under debatt. Sådan verksamhet bör

överlåtas åt forskarsamhället, som har

resurser för detta ändamål.

Flera motioner rör innehållet i

verksamheten hos Forum för levande

historia.

I motion 2003/04:Kr213 (kd) yrkande 1

begär motionärerna att myndigheten skall

fortsätta att informera om och mot

nazism. Även om berömvärda insatser

gjorts är det enligt motionärerna

illavarslande att vissa extrema grupper

haft framgångar i kommunalvalen.

Motionärerna anser det därför angeläget

att staten gör nya insatser för att

nazismens offer skall hedras och

Förintelsen aldrig glömmas.

I två motioner, 2003/04:Kr281 (fp)

yrkande 1 och 2003/04:Kr388 (fp) yrkande

1, framhåller motionärerna vikten av att

uppmärksamma och aktivt agera mot

antisemitism i Sverige.

I motion 2003/04:Kr281 (fp) yrkande 2

betonas behovet av att verka mot

islamofobi.

Romernas situation lyfts fram i motion

2003/04:Kr240 (mp) yrkande 1.

Motionärerna begär att det av

regleringsbrevet för Forum för levande

historia bör framgå att myndigheten

skall lyfta fram romernas historiska

situation. Att så sker är särskilt

viktigt då romerna inte har starka

organisationer och företrädare som kan

tala för dem. Motionärerna pekar också på

att Sverige erkänt romerna som en

nationell minoritet.

Vikten av att uppmärksamma illdåd i

kommunismens namn förs fram i två

motioner, 2003/04:Kr212 (m) och

2003/04:Kr213 (kd) yrkande 2.

Betydelsen av att Sverige stöder

forskning och information om folkmord,

etnisk rensning och brott mot

mänskligheten förs fram i motion 2003/04:

Kr375 (m).

I motion 2003/04:Kr348 (fp) begärs att

de s.k. Kirunasvenskarnas öden skall

granskas och kunskap spridas om dem.

Motionärerna påpekar att forskning pågår

i andra länder om motsvarande öden, men

att det inte synes finnas medel avsatta

för detta hos Forum för levande historia.

Motionären bakom motion 2003/04:Sk284

(fp) yrkande 2 anser att det finns behov

av att verka för etnisk försoning mellan

olika folkgrupper i Sverige och att Forum

för levande historia kan vara lämplig

anordnare av sådan verksamhet.

I motion 2003/04:Kr305 (fp) föreslår

motionärerna att det instiftas en Raoul

Wallenberg-dag den 4 augusti, Raoul

Wallenbergs födelsedag. En sådan dag

skulle enligt motionärerna påminna om

nödvändigheten av att ständigt värna och

utveckla de humanistiska värderingarna

som vårt samhälle vilar på. Den skulle

vidare ligga väl i linje med

högtidlighållandet av Förintelsens

minnesdag den 27 januari och projektet

Levande historia.

Utskottets ställningstagande

I samband med förslaget om inrättande av

en ny myndighet för frågor rörande

demokrati, tolerans och mänskliga

rättigheter med utgångspunkt i

Förintelsen uttalade utskottet att det är

av stort värde att en sådan särskild

mötesplats skapas (bet. 2001/02:KrU1 s.

31-35).

När det gällde organisationsformen för

denna mötesplats hänvisade utskottet till

Kommittén med uppgift att utreda

etablerandet av ett Forum för levande

historia (dir. 1999:75) och dess

betänkande Forum för levande historia

(SOU 2001:5). I betänkandet angavs ett

antal förutsättningar såsom grundläggande

för forumets verksamhet, bl.a. följande:

- Oberoende och trovärdighet i

forumets kritiskt vetenskapliga

förhållningssätt.

-

- En tydlig profil som helt och

fullt utvecklas med hänsyn till forumets

egen verksamhet.

-

- Stabil och långsiktigt hållbar

ekonomi skall ge forumet möjlighet till

hög kvalitet både i den långsiktiga

planeringen och i de snabba insatser som

verksamheten kan komma att fordra.

-

- Ett nationellt och

internationellt anseende skall kunna

byggas upp och vidmakthållas.

-

- Verksamheten skall präglas av

flexibilitet och öppenhet för både

aktuella händelser och nya

diskussionsämnen.

-

- En organisatorisk enkelhet skall

främja en smidig samverkan med andra

organ, nationellt och internationellt.

-

Kommittén, som kom fram till slutsatsen

att de grundläggande förutsättningarna

för forumets verksamhet bäst tillgodosågs

genom att en fristående statlig myndighet

inrättades, anförde även följande.

För myndighetsformen talar generellt

möjligheterna till öppenhet och insyn.

Också behovet av organisatorisk

stabilitet kan ofta lösas bäst genom

myndighetsformen. Framtida verksamhet

vid forumet är därtill anslagsberoende

och en mycket betydande del av

investeringar och sannolikt också

andra grundkostnader kommer att bli

beroende av anslag inom ramen för

statsbudgeten. Enligt regeringens

proposition Statlig förvaltning i

medborgarnas tjänst bör

anslagsberoende statlig verksamhet,

som inte är utsatt för konkurrens, i

huvudsak bedrivas i myndighetsform.

Till fördelarna med en egen myndighet

hör också att Forum för Levande

historia får en självständig ställning

genom att den inte inordnas i en redan

pågående organisation.

Utskottet ansåg vid den tidpunkten att

skälen var övertygande för regeringens

val av myndighetsformen för forumets

verksamhet. Utskottet har i dag inte

anledning att ha någon annan uppfattning.

När det gäller den verksamhet som

hittills bedrivits hos Forum för levande

historia anser utskottet att det ännu

inte finns möjlighet att dra några

bestämda slutsatser i den frågan. Forumet

har varit verksamt alltför kort tid för

att en sådan analys skall kunna göras.

Utskottet anser det som en självklarhet

att myndigheten i sin verksamhet skall

sträva efter en så bred och allsidig

genomlysning som möjligt av brotten mot

mänskligheten. Utskottet avstyrker motion

2003/04:Kr255 (v) yrkandena 1 och 2 om

avveckling av myndigheten Forum för

levande historia.

När det gäller motion 2003/04:Kr363 (c) i

denna del anser utskottet i likhet med

motionärerna att frågor som rör

demokrati, tolerans och mänskliga

rättigheter bör genomsyra alla

samhällsområden. Utskottet anser däremot

inte att dessa områden bör lyftas bort

från forumets verksamhet med åtföljande

anslagsminskning. Utskottet avstyrker

motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del och

tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Flera motioner behandlar en utvidgning av

uppdraget för Forum för levande historia

eller begär att arbetet med vissa frågor

intensifieras hos myndigheten.

Enligt utskottets uppfattning är det

uppdrag som myndigheten fått så

vidsträckt att den mycket väl - om den så

finner lämpligt och inom ramen för sina

resurser - kan ägna sig åt de frågor som

tagits upp i samtliga nu aktuella

motioner. När det gäller motion

2003/04:Kr348 (fp) om Kirunasvenskarnas

öden vill utskottet dock påpeka att Forum

för levande historia inte bedriver någon

historieforskning, men att myndigheten

väl har möjlighet att sprida kunskapen om

dessa människors öden vidare i samhället.

Utskottet avstyrker motionerna

2003/04:Kr212 (m), 2003/04:Kr213 (kd)

yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr240 (mp)

yrkande 1, 2003/04:Kr281 (fp) yrkandena 1

och 2, 2003/04:Kr348 (fp), 2003/04:Kr375

(m), 2003/04:Kr388 (fp) yrkande 1 och

2003/04:Sk284 (fp) yrkande 2.

Motionärerna bakom förslaget om ett

instiftande av en Raoul Wallenberg-dag

har uppfattningen att en sådan dag ligger

väl i linje med projektet Levande

historia. Utskottet anser att Raoul

Wallenbergs liv och verksamhet är en

förebild för ett demokratiskt samhälle

och kan tjäna som en symbol för arbetet

för alla människors lika värde. Det får

emellertid ankomma på Forum för levande

historia eller andra berörda

institutioner m.fl. att avgöra om och i

så fall hur och när Raoul Wallenbergs

minne skall hedras. Utskottet avstyrker

motion 2003/04:Kr305 (fp).

2.9.8 Statliga utställningsgarantier och

inköp av vissa kulturföremål (28:35)

Inledning

Den som anordnar en tillfällig

utställning som skall visas i Sverige

under vissa förutsättningar kan få en

statlig utställningsgaranti.

Utställningsgaranti får också lämnas för

svenska kulturmanifestationer utomlands.

Anslaget får också användas för inköp av

kulturföremål som har sådant

konstnärligt, historiskt eller

vetenskapligt värde att det är av

synnerlig vikt att de införlivas med

offentliga samlingar.

Propositionen

Regeringen föreslår att 80 000 kronor

anvisas under anslaget för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

2.10 Anslaget till film (28:36)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslaget 28:36 Filmstöd.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- parlamentarisk referensgrupp inför

kommande filmavtal, jämför reservation

16 (m, fp, kd, c)

- medelstilldelningen till regionala

resurscentrum för film och video i

kommande filmavtal, jämför reservation

17 (kd),

- mål för svensk film och för Svenska

Filminstitutets verksamhet, jämför

reservation 18 (kd),

- mindre detaljreglering av kommande

filmavtal, jämför reservation 19 (m,

kd),

- videobranschens deltagande i kommande

filmavtal, jämför reservation 20 (v,

c),

- publikrelaterat efterhandsstöd i

kommande filmavtal, jämför reservation

21 (v, c),

- särskilda stödkategorier i kommande

filmavtal, jämför reservation 22 (v,

c),

- utbyggnad av e-bio, jämför

reservation 23 (v, c) och

- offentlighetsprincipens tillämpning

på Svenska Filminstitutet, jämför

reservation 24 (fp, kd).

2.10.1 Filmstöd (28:36)

Inledning

Under anslaget beräknas medel för statens

stöd till svensk filmproduktion m.m.

enligt 2000 års filmavtal. Syftet med

stödet är att främja produktion, visning

och spridning av värdefull svensk film,

att främja bevarandet och

tillgängliggörandet av filmer och

material av kulturhistoriskt intresse

liksom att verka för internationellt

samarbete i dessa avseenden samt att

förbättra kvinnliga filmskapares villkor.

Under anslaget beräknas även medel för en

filmvårdscentral i Grängesberg och för

Konstnärsnämndens filmstöd.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall anvisas 234 738 000 kronor.

I inledningen till budgetpropositionen

redovisas bl.a. att 2000 års filmavtal

gäller under perioden 1 januari 2000-31

december 2004. Regeringens samlade

bedömning är att insatserna inom

filmområdet varit framgångsrika (prop. s.

47).

Motionerna

I en rad motioner behandlas frågor med

anknytning till det kommande filmavtalet.

I motion 2003/04:Kr390 (kd) begärs att

riksdagen genom en parlamentarisk

referensgrupp skall ges möjlighet att

delta i utarbetandet av det nya

filmavtalet. Motionärerna anser nämligen

att det inte är acceptabelt att

regeringen ställer riksdagen inför ett

redan förhandlat avtal (yrkande 11).

I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd)

yrkande 12 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande

10, redovisas att det i filmavtalet finns

en bestämmelse om medelstilldelningen

till regionala resurscentrum för film och

video. I några regioner saknades sådan

verksamhet vid nuvarande filmavtals

tillkomst men har påbörjats därefter.

Filminstitutet har - anförs det - inte

möjlighet att ekonomiskt stödja dessa

nytillkomna resurscentrum. Denna brist i

nuvarande avtal bör enligt

motionsyrkandena rättas till inför nästa

avtalsperiod.

Motionärerna bakom motionerna

2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13 i denna del

och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna

del efterlyser mål för svensk film och

för Svenska Filminstitutets verksamhet.

Det nya filmavtalet bör enligt

motionärerna bli mer målinriktat.

Förslaget i motion 2003/04:Kr209 (m)

syftar till att kommande filmavtal skall

vara mindre detaljreglerat än nuvarande

avtal. I det nya avtalet bör det enligt

motionärerna lämnas större möjligheter

för Filminstitutet att agera utifrån

verkligheten och den tekniska

utvecklingen (yrkande 13). Även i

motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13

i denna del och 2003/04:Kr390 (kd)

yrkande 12 i denna del yrkas att det nya

filmavtalet skall bli mindre

detaljreglerat.

Enligt motion 2003/04:Kr270 (v) är det på

sikt ohållbart att videobranschen står

utanför filmavtalet. För att öka

intresset för att distribuera svensk film

och för att stärka filmavtalet ekonomiskt

bör riksdagen göra ett tillkännagivande

om att videobranschen bör omfattas av

avtalet (yrkande 4).

Vidare anförs i motion 2003/04:Kr270 (v)

att det publikrelaterade efterhandsstödet

visat sig ha brister, trots att detta

stöd har en absolut ram och därmed inte

kan ta pengar från förhandsstödet.

Regeringen bör därför i samband med

förhandlingarna om det nya filmavtalet se

över konstruktionen med för- och

efterhandsstöd (yrkande 3).

I samma motion, 2003/04:Kr270 (v),

föreslås att två särskilda stödkategorier

skall införas i det nya filmavtalet.

Motionärerna anser att det bör vara en

nationell angelägenhet att filmen som

konstart utvecklas även inom genren barn-

och familjefilm. Regeringen bör därför se

över hur ett direkt stöd till denna genre

skall utformas (yrkande 1). Yrkande 2 i

motionen syftar till att frågan om

filmproduktion för de nationella

minoriteterna skall beaktas i samband med

utarbetandet av det nya filmavtalet.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr271

(v) anser att s.k. e-bio utgör ett sätt

att förbättra utbudet av och

tillgängligheten till ny film. Systemet

som innebär att man använder film i

digital form gör det möjligt att ta fram

många kopior till rimliga kostnader.

Emellertid är den tekniska utrustning som

krävs för att spela upp de digitala

filmerna mycket dyr och därför svår att

investera i för en liten biograf. I

motionen föreslås därför att regeringen

skall överväga åtgärder i syfte att

underlätta utbyggnaden av e-bio.

I motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande

14 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 13

hävdas att de statliga stöd som

stiftelsen Filminstitutet skall fördela

motsvarar stöd som på andra områden

fördelas av offentliga institutioner.

Motionärerna kräver därför att

offentlighetsprincipen skall gälla för

delar av Filminstitutets verksamhet som

rör statliga medel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning under anslaget för

år 2004.

En rad motionsyrkanden har väckts med

anledning av att nuvarande filmavtal

löper ut om drygt ett år, dvs. vid

utgången av år 2004.

Utskottet vill med anledning härav

inledningsvis erinra om att regeringen i

budgetpropositionen redovisar att en

överenskommelse träffats i december 2002

mellan staten och övriga parter i

filmavtalet om ett extra tillskott på

sammanlagt 80 miljoner kronor under åren

2002-2004 (prop. s. 46). I samband med en

redogörelse om jämställdhetsarbetet inom

kulturområdet redovisar regeringen även

att förhandlingar om ett nytt filmavtal

fr.o.m. år 2005 har inletts under år

2003. En viktig utgångspunkt för

regeringen i dessa förhandlingar är att

målet att förbättra kvinnliga

filmskapares villkor tydligare skall

avspeglas i avtalet (prop. s. 24).

Utskottet förutsätter att regeringen

även fortsättningsvis informerar

riksdagen om beredningen av frågan om ett

nytt filmavtal.

Utskottet övergår till att behandla en

rad motioner av vilka flertalet har

anknytning till kommande filmavtal.

Utskottet kan inte tillstyrka förslaget

i motion 2003/04:Kr390 (kd) som innebär

att en parlamentarisk referensgrupp

skulle ges möjlighet att delta i

utarbetandet av det nya filmavtalet.

Enligt utskottets uppfattning skulle en

sådan referensgrupp kunna störa de

pågående förhandlingarna mellan de

tilltänkta avtalsparterna. Motion

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 11 avstyrks

således.

Utskottet anser att det är önskvärt att

de ekonomiska ramar som kommer att gälla

när det nya filmavtalet träder i kraft,

dvs. från år 2005, gör det möjligt för

Filminstitutet att pröva och bevilja

medelstilldelning till samtliga

resurscentrum för film och video i

landet. Således bör även nya

resurscentrum bli föremål för de

överväganden som föregår sedvanlig

bidragsfördelning. Utskottet anser att

det inte är motiverat att riksdagen skall

göra något uttalande för regeringen i

denna fråga. Motionerna 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 12 och 2003/04:Kr390 (kd)

yrkande 10 avstyrks.

Då det gäller kraven i två motioner

rörande mål för svensk film och för

Svenska Filminstitutets verksamhet

erinrar utskottet om att de

kulturpolitiska målen från år 1996 gäller

för all statligt stödd kultur, således

även för filmpolitikens område. Vidare

vill utskottet påminna om att

inriktningen på insatserna för filmen

tydligt angavs i regeringens

filmpolitiska proposition våren 1999. I

propositionen uttalade regeringen att

huvuduppgiften borde vara att främja

produktion och distribution av svensk

kvalitetsfilm. Inriktningen borde vara

att

- upprätthålla och utveckla

värdefull svensk filmproduktion i

samverkan med berörda branscher,

-

- säkerställa tillgången till ett

brett utbud av värdefull film i olika vis

ningsformer i hela landet,

-

- upprätthålla och utveckla

biografens roll som kulturell mötesplats

i hela landet och medverka till att

biopubliken långsiktigt ökar,

-

- ge fler, främst barn och

ungdomar, möjlighet till eget skapande

med film och andra medier för rörliga

bilder,

-

- regionalt och lokalt stärka

filmens roll i kulturlivet, särskilt med

tanke på barn och ungdom,

-

- förbättra kvinnliga filmskapares

villkor,

-

- bevara filmer och material av

film- och kulturhistoriskt intresse och i

ökad utsträckning tillgängliggöra dem för

forskning och allmänhet samt att

-

- upprätthålla och utveckla det

internationella utbytet och samarbetet på

filmområdet.

-

Enligt utskottets uppfattning får det

ankomma på regeringen att bedöma om det

därutöver bör inrättas särskilda mål på

filmpolitikens område. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 2002/03:Kr370 (kd)

yrkande 13 och 2003/04:

Kr390 (kd) yrkande 12, båda motionerna i

denna del.

Förslag i tre motioner syftar till att

kommande filmavtal skall få en mindre

detaljreglerad utformning. Utskottet

anser att det är självklart att

regeringen och övriga berörda

avtalsparter i anslutning till det

pågående avtalsarbetet följer upp och

utvärderar hur nuvarande avtal har

fungerat. I ett sådant arbete torde även

diskuteras om detaljeringsgraden i

nuvarande avtal är ändamålsenlig eller om

det skulle vara av godo med en större

flexibilitet i avtalets bestämmelser.

Någon åtgärd från riksdagens sida torde

inte vara påkallad i denna fråga.

Motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 13

i denna del, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 13

och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 12 i denna

del avstyrks.

Förslaget i motion 2003/04:Kr270 (v)

yrkande 4 innebär att videobranschen

återigen bör bli part i filmavtalet.

Sveriges Videodistributörers Förening och

Videohandlarnas Samarbetsorganisation

upphörde att vara avtalspart vid utgången

av år 1998. Därmed upphörde också dessa

organisationers andel i avtalets

finansiering.

Filminstitutet har utarbetat ett

underlag till hur filmavtalets

finansiering skall kunna breddas (juni

2003). I detta underlag konstaterar

institutet att finansieringen av avtalet

inte avspeglar den våldsamma utveckling

som distributionen av film har genomgått

under de senaste decennierna. Den del av

filmmarknaden som omsätter mest, dvs.

videobranschen, bidrar över huvud taget

inte till finansiering av filmpolitik och

produktion av ny svensk film.

Filminstitutet beräknar att en punktskatt

på 3,5 % för video/dvd för Sveriges del

skulle kunna inbringa drygt 100 miljoner

kronor. Utskottet förutsätter att de

olika modeller till finansiering som

skissas av Filminstitutet prövas av

regeringen och övriga avtalsparter.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion 2003/04:Kr270

(v) yrkande 4.

Utskottet kan konstatera att det funnits

vissa komplikationer med det

publikrelaterade efterhandsstödet. Stödet

som har en egen budgetram har emellertid

kunnat utökas tack vare den förstärkning

av anslaget som gjorts för åren 2002-2004

(jfr prop. utgiftsområde 17 s. 33).

Stödet är ett automatiskt stöd som ges

till långfilmer som anmälts till

Filminstitutet före inspelningsstarten.

Stödets storlek baseras på

bruttobiljettintäkter under tolv månader

efter filmens premiär (16 § filmavtalet).

Filminstitutet inför ett kösystem när

årets medel intecknats fullt ut.

Utskottet förutsätter att de olägenheter

som utformningen av efterhandsstödet kan

ha vållat blir föremål för ingående

överväganden i de pågående

avtalsförhandlingarna mellan parterna.

Motion 2003/04:Kr270 (v) yrkande 3

avstyrks därmed.

Då det gäller förslagen om att särskilda

stödkategorier skall införas inom ramen

för det nya filmavtalet påminner

utskottet om att förhandsstöd till

långfilm i enlighet med bestämmelserna i

nuvarande avtal inte begränsas till någon

viss genre. De båda nämnda kategorierna

barn- och familjefilm respektive film för

nationella minoriteter har således

möjlighet att erhålla produktionsstöd

inom ramen för tillgängliga medel och

under förutsättning att de motsvarar de

krav på kvalitet m.m. som ställs vid

bidragsgivningen. Det får ankomma på

regeringen att tillsammans med

avtalsparterna förhandla om det nya

avtalet skall innehålla särskilda

stödformer för produktion av vissa

filmgenrer. Motion 2003/04:Kr270 (v)

yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Utskottet konstaterar - då det gäller

motionsförslaget om utbyggnad av e-bio -

att teknikutvecklingen innebär att

visning och spridning av värdefull film

kan komma att underlättas i hög grad om

och när e-bio byggs ut i landet. Den

verksamhet som bedrivs på åtta orter i

Sverige i Folkets Hus & Parkers regi kan

komma att få stor betydelse för en

utveckling där medborgare oavsett

bostadsort skall kunna bli mer delaktiga

i landets kulturliv.

Som anförs i motion 2003/04:Kr271 (v)

innebär tekniken att distributionen

förbilligas avsevärt, medan däremot den

tekniska utrustning som krävs för

filmvisning betingar ett förhållandevis

högt pris. Inom ramen för nuvarande

filmavtal finns ett visst utrymme för

biografägare att erhålla stöd för teknisk

upprustning. Det ankommer emellertid i

första hand på ägarna till biograferna

att finansiera nödvändig utrustning.

Enligt utskottets uppfattning är det

fullt tänkbart att frågan om utbyggnaden

av e-bio aktualiseras i samband med de

pågående avtalsförhandlingarna.

Resultatet av förhandlingarna bör

emellertid inte föregripas av ett

ställningstagande i denna fråga från

riksdagens sida. Motion 2003/04:Kr271 (v)

avstyrks.

Motionsförslag om att

offentlighetsprincipen skall tillämpas

för den del av Filminstitutets verksamhet

som rör statliga medel har behandlats av

riksdagen vid två olika tillfällen (jfr

bet. 1999/2000:KrU5 s. 16 och bet.

2001/02:KrU10 s. 13). Liksom vid dessa

tillfällen har utskottet förståelse för

motionärernas yrkanden. Samtidigt vill

utskottet understryka den speciella

situation som gäller för Filminstitutet

och som innebär att en mycket stor del av

den totala verksamheten finansieras med

medel som inte är statliga. Utskottet

förutsätter - liksom vid tidigare

tillfällen - att Filminstitutet så långt

det är möjligt tillämpar öppenhet i sin

verksamhet. Motionerna 2002/03:Kr370 (kd)

yrkande 14 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande

13 avstyrks därmed.

2.11 Anslaget till forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet

(28:37)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslaget 28:37 Forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

2.11.1 Forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet

(28:37)

Inledning

Anslaget används för projekt inom Statens

kulturråds, ansvarsmuseernas,

Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets samt

Språk- och folkminnesinstitutets

ansvarsområden. Vidare beräknas under

anslaget medel för del av kostnaderna för

grundforskning inom naturvetenskap vid

Naturhistoriska riksmuseet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 34 623 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget.

Under rubriken 7 Forskning under

utgiftsområde 17 (politikområde 26)

behandlar utskottet anslaget 26:1 Statens

ljud- och bildarkiv.

2.12 Anslagen till trossamfund

(28:38-28:39)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

28:38 Samarbetsnämnden för statsbidrag

till trossamfund och

28:39 Stöd till trossamfund.

Vidare bör riksdagen avslå

motionsförslag om

- kostnad för hantering av avgiftshjälp

till trossamfund,

- stödet till sjukhuskyrkan, jämför

reservation 25 (m, fp, kd, c) och

- stöd till Islamic center.

2.12.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag

till trossamfund (28:38)

Inledning

Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund har till uppgift att pröva

frågor om statsbidrag till trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 3 590 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning under anslaget.

2.12.2 Stöd till trossamfund (28:39)

Inledning

Målet för det statliga stödet till

trossamfund är att bidra till att skapa

förutsättningar för trossamfunden att

bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad

religiös verksamhet i form av gudstjänst,

själavård, undervisning och omsorg.

Statligt stöd till trossamfund kan lämnas

i form av statsbidrag och avgiftshjälp

till registrerade trossamfund.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 50 750 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

23 i denna del och 2003/04:Kr327 (fp)

yrkandena 22 och 25 i denna del föreslås

en ökning av anslaget med 10 miljoner

kronor. Motionärerna anför som motiv att

stödet behöver ökas med tanke på

trossamfundens stora ansvarsområde.

Motionärerna bakom motionen

2003/04:Kr363 (c) i denna del anser att

anslaget skall ökas med 0,5 miljoner

kronor för att förstärka stödet till

sjukhuskyrkan.

I motionerna 2003/04:Kr329 (kd) yrkande

12 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i

denna del föreslås att anslaget ökas med

3 miljoner kronor. Förstärkningen av

anslaget behövs enligt motionärerna för

att öka lokalbidragen till samfunden.

I motion 2003/04:Kr307 (kd) anförs att

organisationsbidraget inte skall minskas

för trossamfund som får statlig hjälp med

administrationen av avgifter. Motionären

menar att Svenska kyrkan inte behöver

betala för den tjänsten och att det är

rimligt att även andra samfund slipper

kostnaden.

En översyn av stödet till sjukhuskyrkan

begärs i nio motioner, nämligen

2002/03:Kr256 (kd), 2002/03:Kr322 (c, m,

kd, fp), 2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366

(kd) yrkande 8, 2003/04:Kr222 (kd),

2003/04:Kr250 (c), 2003/04:Kr251 (kd),

2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329 (kd)

yrkande 15. I samtliga motioner betonas

sjukhuskyrkans viktiga roll både för

patienter och anhöriga men även för

personal vid sjukhusen. Det är mot

bakgrund av att det statliga stödet har

urholkats viktigt att en översyn görs.

I motion 2003/04:Kr341 (fp, m, kd, c)

anförs att statsbidraget till

sjukhuskyrkan behöver förstärkas och att

den bör tilldelas statsbidrag som täcker

hälften av dess kostnader.

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr361

(s) och 2003/04:Kr376 (s) anser att

reglerna för statsbidrag till trossamfund

behöver ses över och ändras så att

Islamic center i Malmö kan bli berättigat

till stöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att regeringens

förslag till medelsanvisning skall

bifallas av riksdagen, varför motionerna

2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 22 och 25 i

denna del, 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 12,

2003/04:Kr341 (fp, m, kd, c),

2003/04:Kr363 (c) i denna del,

2003/04:Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del

och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del avstyrks.

Statligt stöd till trossamfund kan lämnas

i form av statsbidrag och avgiftshjälp

till registrerade trossamfund. De

trossamfund som väljer att låta

Riksskatteverket (RSV) administrera

avgiftsuttaget från sina medlemmar får en

reducering av statsbidraget som skall

täcka RSV:s kostnader för

administrationen. Svenska kyrkan får

avgiftshjälp men inte något

organisationsbidrag varför inget

statsbidrag finns att reducera. Enligt

utskottets uppfattning bör det system för

avgiftshjälp som beslutades av riksdagen

i samband med kyrkans skiljande från

staten inte förändras. Motion

2003/04:Kr307 (kd) avstyrks.

Beträffande de motioner som begär en

översyn av vissa regler för statsbidragen

till trossamfund anser utskottet att det

kan finnas anledning att se över

reglerna. En översyn bör gälla reglerna

som helhet, och vissa delar bör inte

lyftas ut och utvärderas separat.

Utskottet vidhåller dock sin uppfattning

från betänkande 2001/02:KrU1 (s. 102) att

det ännu är för tidigt att göra en

översyn av statsbidragsfördelningen vid

Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund. Frågan om förstärkt bidrag

till sjukhuskyrkan tas lämpligen upp i

samband med en sådan framtida översyn.

Därmed avstyrks motionerna 2002/03:Kr256

(kd), 2002/03:Kr322 (c, m, fp, kd),

2002/03:Kr360 (s), 2002/03:Kr366 (kd)

yrkande 8, 2003/04:Kr222 (kd),

2003/04:Kr250 (c), 2003/04:Kr251 (kd),

2003/04:Kr309 (c) och 2003/04:Kr329 (kd)

yrkande 15.

Med hänvisning till vad utskottet anfört

ovan om översyn av

statsbidragsfördelningen avstyrker

utskottet även motionerna 2002/03:Kr361

(s) och 2003/04:Kr376 (s) om stöd till

Islamic center.

2.13 Övrigt inom kulturpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

ett nytt anslag benämnt Möte mellan

kulturer.

2.13.1 Möte mellan kulturer

Motionerna

I två motioner, nämligen 2003/04:Kr327

(fp) yrkandena 21 och 25 i denna del och

2003/04:Fi240 (fp) yrkande 23 i denna

del, hemställs att riksdagen skall anvisa

4 miljoner kronor under ett nytt anslag

benämnt Möte mellan kulturer. Av den

förstnämnda motionen framgår att 1 miljon

kronor av dessa medel avses gå till

minoritetsgruppers arkiv. Sådana arkiv

kan enligt motionen vara avgörande för en

minoritetsgrupps vardag och för

utvecklingen av den egna kulturen.

Återstående 3 miljoner kronor avses

användas för utveckling av

kulturpolitiken för invandrare och

minoriteter. De behöver få ett större

utrymme i svenskt kulturliv och ökat stöd

för att värna sina språkliga och

kulturella identiteter, vilket i sin tur

bör kunna öka möjligheterna till dialog

och kommunikation mellan olika grupper i

samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först framhålla att de

nationella kulturpolitiska målen omfattar

alla i samhället, således även

minoriteter och invandrare. Det ankommer

på ansvariga instanser att beakta detta

vid beslut om inriktningen av

medelsanvändningen inom kulturområdet.

För att därutöver särskilt stödja

minoriteters och invandrares kultur

beräknas medel under anslaget 28:2 Bidrag

till allmän kulturverksamhet, utveckling

samt internationellt kulturutbyte och

samarbete. Vidare beräknas medel under

detta anslag för verksamhet med regionala

konsulenter för mångkultur. Regeringen

redovisar (prop. s. 23) att Kulturrådet

antagit en handlingsplan i syfte att

mångkultur skall genomsyra all verksamhet

inom kulturområdet. Vidare avser

regeringen att ge Mångkulturellt centrum

i Botkyrka i uppdrag att kartlägga och

analysera de resultat som rapporterats in

från de statliga myndigheterna och

institutionerna i vad avser mångfald.

Resultaten skall läggas till grund för

ett mera långsiktigt förändringsarbete

och för förberedelserna av Mångkulturåret

2006.

Utskottet anser att det inom ramen för

utgiftsområdet inte finns utrymme för den

ytterligare satsning på minoriteters och

invandrares kultur under ett särskilt

anslag som föreslås i motionerna

2003/04:Kr327 (fp) yrkandena 21 och 25 i

denna del och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande

23 i denna del, varför de avstyrks.

3 Mediepolitik (politikområde 27)

3.1 Anslagen inom mediepolitiken

(27:1-27:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

27:1 Statens biografbyrå,

27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland,

27:3 Bidrag till dokumentation om den

mediepolitiska utvecklingen och till

europeiskt mediesamarbete samt

27:4 Forskning och dokumentation om

medieutvecklingen.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

förhandsgranskning av vuxenfilm, jämför

reservation 26 (m, fp).

3.1.1 Statens biografbyrå (27:1)

Inledning

Statens biografbyrå skall granska filmer

och videogram som är avsedda att visas

vid allmän sammankomst eller offentlig

tillställning. På begäran

förhandsgranskas även filmer och

videogram för enskilt bruk. Biografbyrån

fastställer åldersgränser för de filmer

som granskats. Vidare kan byrån besluta

om att klipp skall göras i filmer samt om

visningsförbud. Biografbyrån utövar

tillsyn över videogrammarknaden och

efterlevnaden av bestämmelserna i

brottsbalken om olaga våldsskildring och

otillåten utlämning av teknisk upptagning

när det gäller rörliga bilder.

Biografbyrån skall enligt brottsbalken

yttra sig till Justitiekanslern (JK) i

åtalsärenden som rör olaga våldsskildring

samt ge medgivande till åtal som rör

otillåten utlämning av teknisk

upptagning.

Propositionen

Regeringen redovisar att kulturutskottet

i sitt betänkande 2002/03:KrU1 framhöll

att man inför kommande redovisningar av

regeringens dialog med Biografbyrån om

målformuleringarna för myndigheten och

deras tillämpning skulle välkomna en

bedömning av möjligheterna att följa upp

de fastställda målen och en mera utförlig

angivelse av vilka konkreta resultat mål-

och resultatdialogerna utmynnat i.

Med anledning av kulturutskottets

synpunkter informerar regeringen i

propositionen om att mål- och

resultatdialoger förs kontinuerligt med

Biografbyrån. Den dialog som fördes med

byrån inför utformningen av

regleringsbrevet för år 2003 resulterade

bl.a. i förändrade verksamhetsmål för

verksamhetsgrenarna Granskning av filmer

och Tillsyn och i ändrade

återrapporteringskrav för

verksamhetsgrenen Tillsyn. I

regleringsbrevet för år 2003 har också

verksamhetsgrenen Yttranden i

åtalsärenden införlivats i grenen

Tillsyn. Ett syfte med förändringarna är

att de skall förbättra möjligheterna att

följa upp målen.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 10 015 000 kronor.

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande

25 i denna del och 2003/04:Fi240 (fp)

yrkande 23 i denna del föreslås att

anslaget skall minskas med 3,5 miljoner

kronor. I två motioner, nämligen

2003/04:Kr209 (m) yrkande 14 och

2003/04:Kr359 (fp) yrkande 9, föreslås

att förhandsgranskningen av vuxenfilm

skall avskaffas (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner det intressant att den

mål- och resultatdialog som förts mellan

regeringen och Biografbyrån resulterat i

förändrade verksamhetsmål i

regleringsbrevet. Det är utskottets

förhoppning att dessa ändringar kommer

att leda till att möjligheterna att följa

upp målen för myndighetens verksamhet

förbättras.

Utskottet är inte berett att tillstyrka

motionsförslagen om en minskning av

anslaget med 3,5 miljoner kronor. Därmed

tillstyrker utskottet regeringens förslag

att anslaget skall anvisas 10 015 000

kronor för år 2004 och avstyrker

motionerna 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 25

i denna del och 2003/04:Fi240 (fp)

yrkande 23 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att

tillstyrka förslag som innebär att

förhandsgranskningen av vuxenfilm

avskaffas. Utskottet hänvisar till

konstitutions- och kulturutskottens

tidigare ställningstaganden i denna

fråga. Se bl.a. bet. 1989/90:KrU30,

2002/03:Ku17 och 2002/03:KrU1. Motionerna

2003/04:

Kr209 (m) yrkande 14 och 2003/04:Kr359

(fp) yrkande 9 avstyrks.

3.1.2 Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland (27:2)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för de

kostnader Teracom AB har för

rundradiosändningar i

Storstockholmsområdet av finländska TV-

program, de kostnader Sveriges Television

AB har för tillhandahållande och

överföring av en svensk programkanal till

Finland, de kostnader Comhem AB har för

tillhandahållande av den finska

programkanalen till kabelnät på ett antal

orter i Sverige samt Sverigefinska

Riksförbundets kostnader i samband med

utsändning av den finska programkanalen i

Sverige. De sistnämnda kostnaderna

baserar sig på överenskommelser mellan

riksförbundet och

förhandlingsorganisationen Copyswede som

företräder vissa

rättighetshavarorganisationer.

Det svensk-finska televisionsutbytet

bedrivs enligt en princip om

ömsesidighet. Finland ansvarar för

kostnaderna för utsändningen av en svensk

programkanal i Finland och för

överföringen av en finsk programkanal

till Sverige. På motsvarande sätt

ansvarar Sverige för kostnaderna för

utsändningen av en finsk programkanal i

Sverige och för överföringen av en svensk

programkanal till Finland.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall uppgå till 20 272 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning.

3.1.3 Bidrag till dokumentation om den

mediepolitiska utvecklingen och till

europeiskt mediesamarbete (27:3)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för svensk

medverkan i Europeiska Audiovisuella

Observatoriet och Audiovisuella Eureka.

Det europeiska samarbetsorganet

Audiovisuella Eureka lades ned den 30

juni 2003.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet

är ett forsknings- och statistik-

institut som samlar in och distribuerar

information om den europeiska film-, TV-

och videoindustrin. Observatoriet driver

dessutom ett utvecklingsarbete i syfte

att skapa jämförbar europeisk statistik

på det audiovisuella området.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall anvisas 821 000 kronor.

Mot bakgrund av att Audiovisuella

Eureka har lagts ned och med anledning av

de överväganden som redovisats under

utgiftsområde 1, anslaget 27:5

Granskningsnämnden för radio och TV,

avser regeringen att använda 400 000

kronor årligen av anslaget till att

förstärka Granskningsnämnden för radio

och TV under perioden 2004-2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning.

3.1.4 Forskning och dokumentation om

medieutvecklingen (27:4)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för stöd

till Nordiskt informationscenter för

medie- och kommunikationsforskning

(Nordicom) vid Göteborgs universitet för

information om forskningsresultat och

utarbetande av mediestatistik m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall anvisas 1 735 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelstilldelning.

3.2 Radio- och TV-frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens

förslag om

- medelsberäkning för år 2004 för

Sveriges Television AB, Sve-riges

Radio AB och Sveriges Utbildningsradio

AB,

- medelstilldelning för år 2004

avseende Granskningsnämnden för radio

och TV,

- bemyndigande för regeringen att

besluta om lån i Riksgäldskontoret för

att täcka underskott på

distributionskontot för finansiering

av kostnader för TV-distribution,

- överföring av medel till

distributionskontot från

rundradiokontot och överföring av

medel från distributionskontot till

Sveriges Television AB och Sveriges

Utbildningsradio AB och

- bemyndigande för regeringen att på

marknadsmässiga villkor tillhandahålla

en kredit hos Riksgäldskontoret i syfte

att täcka eventuella tillfälliga

likviditetsbehov på rundradiokontot.

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag anta regeringens förslag

till ändring i lagen om TV-avgift med

viss redaktionell ändring som framgår

av utskottets förslag till

riksdagsbeslut (förslagspunkt 40),

jämför reservation 27 (m, fp).

Bakgrund

Våren 2001 beslutade riksdagen att

godkänna regeringens förslag om villkor

och riktlinjer för en ny

sändningstillståndsperiod för Sveriges

Radio AB (SR), Sveriges Television AB

(SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB

(UR). Tillståndsperioden avser tiden den

1 januari 2002 t.o.m. den 31 december

2005 (prop. 2000/01:94, bet.

2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).

Efter beslut av riksdagen våren 1997

(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:

KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.

1996/97:178) meddelade regeringen de

första tillstånden till TV-sändningar med

digital teknik i juni 1998. Sändningarna

kom i gång successivt under år 1999 och i

början av år 2000. Riksdagen beslutade

våren 2003 att de analoga sändningarna

skall ha upphört till den 1 februari 2008

(prop. 2002/03:72, yttr. 2002/03:KrU1y,

bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196).

Övergången till digital marksänd

television medför särskilda krav på

televisionen i allmänhetens tjänst. För

att utjämna kostnaderna över tiden för

SVT och UR under en övergångsperiod har

ett särskilt distributionskonto inrättats

för kostnader för TV-distribution.

Regeringen har nyligen tillsatt en

parlamentarisk kommitté (Ku 2003:01) som

fått i uppdrag att utifrån en bred

omvärldsanalys ta fram ett underlag om de

villkor som skall gälla för radio och TV

i allmänhetens tjänst efter nuvarande

tillståndsperiod, dvs. fr.o.m. år 2006

(dir. 2003:119).

Vidare har regeringen gett en särskild

utredare (Ku 2003:02) i uppdrag att ta

fram underlag beträffande vissa frågor om

finansieringen av verksamheten inom radio

och TV i allmänhetens tjänst (dir.

2003:120). Utredaren skall främst

behandla frågor om avgiftsskyldighet och

uppbörd av TV-avgiften, medelstilldelning

till programföretagen samt skatteplikt

enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

3.2.1 Medelsberäkning för år 2004

Propositionen

För år 2004 föreslås att de tre public

service-företagen skall tilldelas 5 903,1

miljoner kronor från rundradiokontot. Av

den samlade medelsberäkningen utgör 200

miljoner kronor reformmedel. I enlighet

med riksdagens beslut våren 2001 har den

ordinarie medelstilldelningen till

programföretagen räknats upp med 2 % i

förhållande till år 2003. En

förutsättning för att den årliga

prisuppräkningen skall betalas fullt ut

är enligt riksdagens beslut våren 2001

att TV-avgiftsskolket minskas med 25

miljoner kronor per år. Om skolket

minskar med ett lägre belopp skall

prisuppräkningen reduceras med skillnaden

mellan 25 miljoner kronor och detta

belopp. En eventuell justering görs när

avgiftsintäkterna för år 2003 är kända.

Programföretagen har till regeringen

redovisat att för år 2002 har skolket

minskat med 33 miljoner kronor. Den s.k.

fördelningsnyckeln bör, menar regeringen,

bibehållas oförändrad, vilket innebär att

av de samlade medlen för år 2004 fördelas

3 407,9 miljoner kronor (57,73 %) till

SVT, 2 214,8 miljoner kronor (37,52 %)

till SR och 280,4 miljoner kronor (4,75

%) till UR.

Regeringens förslag rörande de medel

som föreslås utgå till SVT och UR från

distributionskontot för att finansiera

kostnaderna för TV-distribution redovisas

nedan under avsnitt 3.2.2

Distributionskonto för finansiering av

kostnader för TV-distribution.

Vidare anför regeringen att anslaget

till Granskningsnämnden för radio och TV

enligt riksdagens beslut skall

finansieras delvis över statsbudgeten,

delvis med medel från rundradiokontot som

anvisas till statsbudgetens inkomstsida.

Regeringens förslag till

medelstilldelning till Granskningsnämnden

för radio och TV lämnas under

utgiftsområde 1 anslaget 27:5

Granskningsnämnden för radio och TV.

Nämndens totala anslag för år 2004

föreslås uppgå till 9 568 000 kronor.

Regeringen föreslår under

mediepolitikområdet i den nu aktuella

delen av budgetpropositionen att 6 397

000 kronor skall anvisas från

rundradiokontot till statsbudgetens

inkomstsida.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har då det gäller

medelsberäkningen till programföretagen

inte något att erinra mot förslagen i

propositionen. Riksdagen bör således

godkänna vad regeringen föreslår om

medelsberäkning för år 2004 för SR (inkl.

Radio Sweden), SVT (inkl. Dövas TV) och

UR.

Utskottet tillstyrker också regeringens

förslag att riksdagen skall godkänna

medelstilldelningen för år 2004 från

rundradiokontot till statsbudgetens

inkomstsida avseende Granskningsnämnden

för radio och TV.

3.2.2 Distributionskonto för finansiering

av kostnader för TV-distribution

Inledning

Riksdagen har beslutat att ett särskilt

distributionskonto för finansiering av

kostnader för TV-distribution skall

inrättas (prop. 2000/01:94, bet.

2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).

Bakgrunden är att

distributionskostnaderna för televisionen

i allmänhetens tjänst under

tillståndsperioden kommer att vara höga

på grund av att distributionen sker

parallellt med både äldre analog och ny

digital sändningsteknik. Till

distributionskontot förs medel från

rundradiokontot som motsvarar kostnaderna

för SVT:s och UR:s analoga distribution.

Från distributionskontot förs medel till

programföretagen som motsvarar

kostnaderna för TV-distribution via både

analoga och digitala marksändningar för

SVT och UR. Det successivt ökande

underskott på distributionskontot som

uppkommer under uppbyggnadsskedet täcks

genom lån i Riksgäldskontoret. När TV-

sändningarna i det analoga marknätet

upphör skall betalningarna från

rundradiokontot till distributionskontot

fortsätta till dess att underskottet är

återbetalt.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen skall

bemyndiga regeringen att för år 2004

besluta om lån i Riksgäldskontoret för

att finansiera underskottet på

distributionskontot intill ett belopp av

1 059 miljoner kronor. Regeringen bedömer

nämligen att det ackumulerade

underskottet för år 2004 kommer att uppgå

till högst detta belopp.

Regeringen föreslår vidare att 266,46

miljoner kronor skall föras från

rundradiokontot till distributionskontot

för år 2004. Slutligen föreslås att SVT

skall anvisas högst 535 miljoner kronor

och UR högst 23 miljoner kronor från

distributionskontot för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

att riksdagen skall bemyndiga regeringen

att för år 2004 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för att täcka

underskott på distributionskontot för

finansiering av kostnader för TV-

distribution intill ett belopp av 1 059

miljoner kronor.

Vidare tillstyrker utskottet att för år

2004 266,46 miljoner kronor skall föras

från rundradiokontot till

distributionskontot samt att SVT skall

anvisas 535 miljoner kronor och UR 23

miljoner kronor från distributionskontot

för distributionskostnader.

3.2.3 TV-avgiften och rundradiokontot

Propositionen

I proposition 2000/01:94 Radio och TV i

allmänhetens tjänst 2002-2005 angav

regeringen att den räknar med att TV-

avgiften kommer att behöva höjas även

under de kommande åren för att

rundradiokontot skall komma i balans

under tillståndsperioden. I

budgetpropositionen föreslår regeringen

att TV-avgiften skall höjas med 60 kronor

till 1 872 kronor per helår fr.o.m. den 1

januari 2004.

Den föreslagna höjningen innebär en

nödvändig förstärkning av rundradiokontot

för att förbättra kontots resultat.

Regeringens förslag om TV-avgiften

förutsätter en ändring i lagen (1989:41)

om TV-avgift.

Motionen

I motion 2003/04:Kr362 (m) avvisas

förslaget om höjning av TV-avgiften

(yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets bedömning är det

angeläget att rundradiokontot är i balans

under tillståndsperioden. För att uppnå

denna balans är det nödvändigt att

förstärka rundradiokontot genom den

föreslagna avgiftshöjningen. Utskottet

tillstyrker därför att en höjning i

enlighet med regeringens förslag träder i

kraft den 1 januari 2004. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till änd

ringar i lagen (1989:41) om TV-avgift med

viss redaktionell ändring. Utskottets

ändringsförslag är av formell natur och

framgår av utskottets förslag till riks

dagsbeslut (förslagspunkt 40).

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Motion 2003/04:Kr362 (m) yrkande 9

avstyrks.

3.2.4 Kredit hos Riksgäldskontoret

Inledning

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) förvaltar

rundradiomedlen, dvs. de medel som

uppbärs enligt lagen (1989:41) om TV-

avgift. RIKAB ansvarar för

likviditetsplanering och utbetalningar

från rundradiorörelsens resultatkonto

(rundradiokontot) hos Riksgäldskontoret.

RIKAB skall också redovisa

medelsförvaltning och upplåning samt

bedömningar som kan ligga till grund för

statsmakternas beslut om de ekonomiska

villkoren för rundradiorörelsen.

Om ingen behållning finns på

rundradiokontot har staten genom

Riksgäldskontoret tidigare på

marknadsmässiga villkor tillhandahållit

en kredit. En sådan situation kan

uppkomma t.ex. när influtna TV-avgifter

vid ett årsskifte tillfälligt inte räcker

till de av riksdagen beslutade

medelsanvisningarna. För att staten skall

kunna tillhandahålla en kredit krävs

riksdagens bemyndigande.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen

skall bemyndigas att för år 2004 på

marknadsmässiga villkor tillhandahålla en

kredit hos Riksgäldskontoret i syfte att

täcka eventuella tillfälliga

likviditetsbehov på rundradiokontot

intill ett belopp av 100 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

4 Ungdomspolitik (politikområde 29)

4.1 Anslagen inom ungdomspolitiken

(29:1-29:2)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

29:1 Ungdomsstyrelsen och

29:2 Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet

m.m.

4.1.1 Ungdomsstyrelsen (29:1)

Inledning

Hösten 1999 godkände riksdagen tre nya

mål för en generell och

sektorsövergripande ungdomspolitik:

- Ungdomar skall ha goda

förutsättningar att leva ett

självständigt liv.

-

- Ungdomar skall ha verklig

möjlighet till inflytande och

delaktighet.

-

- Ungdomars engagemang, skapande

förmåga och kritiska tänkande skall tas

till vara som en resurs.

-

Ungdomsstyrelsen skall verka för att

målen för den nationella ungdomspolitiken

uppfylls. Regeringen utformar de

övergripande målen för Ungdomsstyrelsens

verksamhet. Med utgångspunkt i de tre

målen har regeringen beslutat om 32

delmål för ungdomspolitiken, vilka

fungerar som underlag för uppföljning och

analys av den samlade ungdomspolitiken.

En rapport avlämnas varje år till

regeringen av Ungdomsstyrelsen, som skall

göra en mera fördjupad analys vart fjärde

år.

Ungdomsstyrelsen har vidare i uppdrag

att ta fram goda exempel för att

illustrera olika former av konkret

verksamhet som bidrar till att

ungdomspolitikens mål uppnås.

Propositionen

Våren 2003 lämnade Ungdomsstyrelsen en

fördjupad analys av den nationella

ungdomspolitiken. I analysen föreslås en

ny modell för styrning, uppföljning och

analys av ungdomspolitiken i syfte att

förbättra målstyrningssystemets

ändamålsenlighet. Regeringen anser att

målstyrningsprocessen i högre grad bör

fokusera på effekterna av olika åtgärder.

Analysen utgör underlag för regeringens

redovisning om den framtida

ungdomspolitiken, som avses lämnas till

riksdagen våren 2004. Under hösten 2003

kommer vidare att ordnas tre dialogforum

för erfarenhetsutbyte mellan regeringen

och ungdomar.

Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen

har god förmåga att genomföra de uppdrag

som myndigheten har fått av regeringen.

Regeringen nämner bl.a. den fördjupade

analys som myndigheten genomfört.

Myndigheten har också framgångsrikt

arbetat med olika internationella frågor.

Regeringen föreslår att anslaget

anvisas 18 975 000 kronor för år 2004.

Motionerna

En nedskärning av bidraget till

Ungdomsstyrelsen med 10 miljoner kronor

föreslås i motion 2003/04:Kr362 (m)

yrkande 10. Motionärerna anser, vilket

framgår av motion 2003/04:Kr232 (m)

yrkande 13 i denna del, att

Ungdomsstyrelsens verksamhet bör

begränsas och dess struktur ses över. I

stället bör Kulturdepartementet och

Kommunförbundet få ett ökat ansvar på

området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har även tidigare år haft att

ta ställning till motionsyrkanden om

minskning av anslaget till

Ungdomsstyrelsen. Utskottet anser -

liksom tidigare - att det är viktigt att

Ungdomsstyrelsen har möjligheter att

genomföra sina ökade uppgifter, bl.a. att

verka för att målen för ungdomspolitiken

uppnås samt att följa upp och analysera

den förda ungdomspolitiken på både det

statliga och det kommunala området. Det

är också viktigt att Ungdomsstyrelsen kan

stödja kommunerna i deras arbete inom

ungdomsområdet. Utskottet anser att

riksdagen bör avslå motionerna

2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i denna del

och 2003/04:Kr362 (m) yrkande 10 samt

bifalla regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

4.1.2 Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet (29:2)

Inledning

Anslaget disponeras av Ungdomsstyrelsen

fr.o.m. bidragsåret 2004 enligt

förordningen (2001:1060) om statsbidrag

till ungdomsorganisationer samt även för

visst övrigt stöd till nationell och

internationell ungdomsverksamhet. För

bidrag t.o.m. bidragsåret 2003 har

förordningen (1994:641) om statsbidrag

till ungdomsorganisationer tillämpats.

Propositionen

Regeringen redovisar att anslaget 29:2

har minskats med totalt 8,5 miljoner

kronor sedan år 1999. Totalt 3,5 miljoner

kronor har successivt förts över till

anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen. År 2001

fördes 4 miljoner kronor över till

anslaget 30:2 Bidrag till allmänna

samlingslokaler. Dessa medel har

disponerats av Ungdomsstyrelsen för

fördelning till

samlingslokalorganisationer avseende

deras arbete med utredningar och

information beträffande ungdomars

utnyttjande av samlingslokaler. År 2003

gjordes en ytterligare minskning av

anslaget med 1 miljon kronor.

Regeringen ger Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (LSU) stöd för

nationell och internationell verksamhet.

Stöd lämnas också till Centrum för

Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) för

informationsinsatser.

Ungdomsstyrelsen samverkar med

kommunerna när det gäller

sektorsövergripande kommunal

ungdomspolitik. Regeringen anser att

stödet till den kommunala

utvecklingsverksamheten bör stärkas.

Regeringen föreslår att anslaget anvisas

oförändrat 87 889 000 kronor.

Motionen

I motion 2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i

denna del föreslår motionärerna att

medlemsorganisationerna skall stå för

kostnaderna för verksamheten vid

Landsrådet för Sveriges

ungdomsorganisationer (LSU) i stället för

att statligt bidrag lämnas. Som skäl för

förslaget anförs att rådet främst utgör

medlemsorganisationernas samarbets- och

serviceorgan.

Utskottets ställningstagande

Av budgetpropositionen framgår att en

utvärdering av bl.a. LSU gjordes under

hösten 2001 samt att denna visade att

verksamheten har ett stort värde för

ungdomsorganisationer respektive ungdomar

och att verksamheten utförs enligt

intentionerna. Utvärderingen visade också

att det finns behov av en utökad

basfinansiering av dessa verksamheter.

Utskottet anser att det är av värde att

ungdomars åsikter och ställningstaganden

till olika samhällsfrågor kommer till

uttryck både direkt från ungdomar som

individer och från de enskilda

organisationer som representerar olika

ungdomsgrupper, liksom från ett sådant

övergripande organ som LSU. Utskottet

avstyrker med det anförda motion

2003/04:Kr232 (m) yrkande 13 i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning.

4.2 Övrigt inom ungdomspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

ett nytt anslag benämnt KUL-miljoner.

4.2.1 KUL-miljoner

Motionerna

I motionerna 2003/04:Kr284 (c) yrkande 7

och 2003/04:Kr363 (c) i denna del

återkommer Centerpartiet med ett förslag

om att ett särskilt anslag skall inrättas

för stöd till ungdomars kultur.

Ansökningsförfarandet skall vara snabbt

och obyråkratiskt och även ungdomar som

står utanför föreningslivet skall kunna

söka medel för kulturprojekt. Att på

detta sätt göra resurser mer tillgängliga

för unga människor kan enligt

motionärerna vara ett bra sätt att

stimulera till initiativ och engagemang.

Anslaget föreslås få namnet KUL-miljoner

och föras upp med 115 miljoner kronor för

år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat

motionsyrkanden om införande av ett nytt

anslag för stöd till ungdomars kultur.

Motionerna har då avstyrkts med

hänvisning bl.a. till att barn och

ungdomar sedan år 1996 är prioriterade

inom kulturpolitiken och självfallet bör

få del av de medel som lämnas under

kulturanslagen. Utskottet, som delar

motionärernas uppfattning om betydelsen

av engagemang och initiativ hos ungdomar

när det gäller kulturlivet, anser

alltjämt att det bör finnas utrymme för

detta inom kulturanslagen och avstyrker

motionerna 2003/04:Kr284 (c) yrkande 7

och 2003/04:Kr363 (c) i denna del.

5 Folkrörelsepolitik (politikområde 30)

5.1 Anslagen till folkrörelsepolitiken

(30:1-30:4)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

30:1 Stöd till idrotten,

30:2 Bidrag till allmänna

samlingslokaler,

30:3 Bidrag till

kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet samt

30:4 Stöd till friluftsorganisationer.

Riksdagen bör godkänna att regeringen

på AB Svenska Spels bolagsstämma år

2004 verkar för att bolagsstämman

beslutar om ett stöd till idrotten i

form av ett bidrag på högst 260

miljoner kronor.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- utredning om lokaliseringen av ett

riksidrottsmuseum, jämför reservation

28 (m, fp, c),

- samarbete mellan ett

riksidrottsmuseum och regionala och

lokala idrottsmuseer, jämför

reservation 29 (v),

- prioritering av barn och unga i

miljonprogramsområden vid kommande

satsningar på idrott m.m.,

- fortsatt statligt stöd till allmänna

samlingslokaler och

- bidrag till organisationer som

bedriver friluftsverksamhet, jämför

reservation 30 (kd).

5.1.1 Stöd till idrotten (30:1)

Inledning

Från anslaget utgår bidrag till Sveriges

Riksidrottsförbund (RF) för den

verksamhet som bedrivs av förbundet och

till förbundet anslutna organisationer.

De övergripande syftena med statsbidraget

är att stödja verksamhet som

- bidrar till att utveckla barns

och ungdomars intresse och benägenhet för

motion och idrott samt deras möjligheter

att utöva inflytande över och ta ansvar

för sitt idrottande,

-

- gör det möjligt för alla

människor att utöva idrott och motion,

-

- syftar till att ge kvinnor och

män lika förutsättningar att delta i

idrottsverksamhet,

-

- främjar integration och god

etik,

-

- bidrar till att väcka ett

livslångt intresse för motion och därmed

främja en god hälsa hos alla människor

(prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3,

rskr. 1999/2000:52).

-

Vid AB Svenska Spels bolagsstämma år 2003

fattades beslut om ett bidrag till

idrotten på 160 miljoner kronor, varav

100 miljoner kronor avsåg det s.k.

Handslaget där staten formulerat

förutsättningarna för att idrottsrörelsen

skall få bidraget. Vid samma tillfälle

fattades dessutom beslut om att ca 607

miljoner kronor av överskottet från det

värdeautomatspel som AB Svenska Spel har

koncession på att driva skall betalas ut

för idrottsrörelsens lokala barn- och

ungdomsverksamhet via Riksidrottsför

bundet. Sistnämnda siffra baserades på

överskottet från värdeautomatspelen år

2002.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 448 240 000 kronor, vilket

är en minskning från föregående år med 7

miljoner kronor. Minskningen beror på en

överföring till andra anslag.

Regeringen anser att överskottet från AB

Svenska Spels värdeautomater har givit

föreningarna förbättrade möjligheter att

utveckla barn- och ungdomsverksamheten,

genomföra ökade satsningar på

ledarutbildning samt öka stödet till

lokala föreningsägda anläggningar för

barn- och ungdomsidrott. Regeringen avser

att inom ramen för den pågående

satsningen Handslaget ytterligare stärka

idrottens barn- och ungdomsverksamhet

genom att låta en större del av AB

Svenska Spels överskott komma

idrottsrörelsen till godo.

Regeringen föreslår således att

riksdagen godkänner att regeringen på AB

Svenska Spels bolagsstämma år 2004 verkar

för att bolagsstämman beslutar om stöd

till idrotten i form av bidrag på högst

260 miljoner kronor, varav 200 miljoner

kronor till Handslaget.

I propositionen uttalas att en

förutsättning för de extra 200 miljoner

kronorna i förhållande till år 2002 är

att idrottsrörelsen fortsätter och

intensifierar sitt arbete för att nå nya

grupper av främst barn och ungdomar, att

hålla tillbaka avgifterna, att förbättra

möjligheterna för flickors deltagande,

att motverka droger samt att

vidareutveckla samarbetet med skolorna.

Regeringen uppger vidare i propositionen

att den avser att inom anslaget reservera

medel till ett bidrag för ett

riksidrottsmuseum.

Motionerna

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr362

(m) yrkande 13 anser att det inte bör ske

en minskning av anslaget då detta i

praktiken skulle innebära en försämring

av Riksidrottsförbundets möjligheter att

stödja de mindre förbunden, vilka redan i

dag har en pressad ekonomisk situation.

I två motioner välkomnas regeringens

avsikt att stödja ett riksidrottsmuseum.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr282

(m) yrkande 18 begär att regeringen skall

tillsätta en utredning om lokaliseringen

av ett riksidrottsmuseum.

I motion 2003/04:Kr302 (v) framhåller

motionärerna att det redan i dag finns

lokala idrottsmuseer av hög klass och

även ett stort antal idrottshistoriska

sällskap. Motionärerna begär att stödet

till det blivande museet skall förenas

med åtgärder som möjliggör ett samarbete

med regionala och lokala idrottsmuseer,

genom t.ex. vandringsutställningar,

utbyte och utlåning av objekt samt

erfarenhetsutbyte.

I motion 2003/04:So268 (s) yrkande 2

föreslås en prioritering av barn och unga

i miljonprogramsområden vid kommande

satsningar på idrott och rörelse för

barn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att förorda en

medelsanvisning som går utöver den som

regeringen har föreslagit. Utskottet vill

i sammanhanget påminna om dels det

betydande och under senare år väsenligt

ökande belopp som kommit idrotten till

del från AB Svenska Spels överskott av

automatspel och som nu ersätts med ett

vinstdelningssystem, dels det

förhållandet att regeringen utanför

anslaget för år 2004 avsatt 260 miljoner

kronor till idrottsrörelsen från

lotterimedel. Utskottet avstyrker motion

2003/04:Kr362 (m) yrkande 13 och föreslår

att riksdagen anvisar medel under

anslaget i enlighet med regeringens

förslag.

Utskottet utgår från att regeringen

involverar idrottsrörelsen och andra

intressenter när det gäller frågan om

lokalisering av ett riksidrottsmuseum,

och anser inte att det finns anledning

att begära en utredning i frågan. Motion

2003/04:Kr282 (m) yrkande 18 avstyrks

därför.

Det är enligt utskottets mening en

självklarhet att ett riksidrottsmuseum

skall ha ett nära samarbete med de

regionala och lokala idrottsmuseer, som

vuxit upp i landet. Hur detta samarbete

skall utformas får ankomma på parterna

själva att bestämma. Utskottet avstyrker

motion 2003/04:Kr302 (v).

Utskottet anser i likhet med regeringen

att en del av överskottet från AB Svenska

Spels verksamhet skall lämnas som ett

samlat bidrag till idrotten även för

budgetåret 2004. Riksdagen bör därför

enligt utskottets mening godkänna att

regeringen på AB Svenska Spels

bolagsstämma år 2004 verkar för att

bolagsstämman beslutar om ett stöd till

idrotten i form av ett bidrag på 260

miljoner kronor, varav 200 miljoner

kronor avser det s.k. Handslaget.

Bland förutsättningarna för det extra

stödet om 200 miljoner kronor till

idrottsrörelsen nämns bl.a. att

idrottsrörelsen skall fortsätta och

intensifiera sitt arbete för att nå nya

grupper av barn och ungdomar. Utskottet

utgår från att idrottsrörelsen i detta

sammanhang använder resurser där behoven

är störst och därvid även beaktar den

betydelse som idrott och rörelse har för

barn och ungdomar i

miljonprogramsområden. Utskottet

avstyrker motion 2003/04:

So268 (s) yrkande 2.

5.1.2 Bidrag till allmänna

samlingslokaler (30:2)

Inledning

Bidrag till allmänna samlingslokaler

lämnas för köp, ny- eller ombyggnad,

standardhöjande reparationer eller för

handikappanpassning som utförs utan

samband med andra bidragsberättigande

åtgärder. Boverkets

samlingslokaldelegation fördelar

bidragen.

Inom anslaget avsätts dessutom medel

till samlingslokalorganisationerna

Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar och

Bygdegårdarnas Riksförbund.

I propositionen uppges att en särskild

utredare för närvarande undersöker frågor

som rör allmänna samlingslokaler.

Uppdraget skall redovisas senast den 31

december 2003.

Propositionen

Under år 2002 har bidrag sökts för 136

projekt och beviljats för 66 projekt. Ur

anslaget för år 2003 har bidrag beviljats

för 92 projekt av 170 ansökningar.

Tillgängliga anslagsmedel har fördelats

mellan de sökande så att de skall ge så

stort utbyte som möjligt i form av

upprustade eller nya lokaler.

Regeringen anser i propositionen att

Ungdomsstyrelsen bör få fortsatt uppdrag

att fördela bidrag för

informationsinsatser och utredningsarbete

avseende ungdomars utnyttjande av

samlingslokaler.

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 skall anvisas 29 miljoner kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna

2003/04:Kr329 (kd) yrkande 13, 2003/04:

Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del och

2003/04:N330 (kd) yrkande 7 föreslår att

ytterligare 3 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag

anvisas under anslaget till upprustning

och byggande av allmänna samlingslokaler.

Motionärerna framhåller att en sådan

lokal på mindre orter och i glesbygd ofta

är den enda samlingspunkten för t.ex.

verksamhet för barn och ungdomar samt för

kulturverksamhet.

En höjning av anslaget med 19 miljoner

kronor föreslås i motionerna

2003/04:Kr318 (c), 2003/04:Kr326 (c)

yrkande 15 och 2003/04:Kr363 (c) i denna

del. Motionärerna betonar behovet av

handikappanpassning av lokalerna och

vikten av upprustning och

standardhöjning, t.ex. vad gäller

bredband.

Även i motion 2003/04:Kr264 (s) framhålls

det stora behov som finns när det gäller

byggande av samlingslokaler och

upprustning, inte minst

handikappanpassning, av de redan

existerande lokalerna. Motionärerna pekar

på den betydelse lokalerna har för bl.a.

för kulturlivet och för utövandet av de

demokratiska rättigheterna samt visar

också på att många arbetstillfällen kan

skapas utanför storstadsregionerna. Det

är enligt motionärerna angeläget att det

statliga stödet till allmänna

samlingslokaler består.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under lång tid framhållit

den stora betydelse som de allmänna

samlingslokalerna har för en rad

organisationer och även understrukit det

förhållandet att lokalerna är en viktig

grundpelare för det demokratiska

samhället.

Utskottet har alltjämt uppfattningen

att de allmänna samlingslokalerna har en

mycket viktig uppgift för förverkligandet

av demokratin, ett decentraliserat

kulturliv och en levande glesbygd.

Utskottet är emellertid inte berett att

tillstyrka motionsförslag som går utöver

den givna budgetramen och avstyrker

därför motionerna 2003/04:Kr318 (c),

2003/04:Kr326 (c) yrkande 15,

2003/04:Kr329 (kd) yrkande 13,

2003/04:Kr363 (c) i denna del, 2003/04:

Kr391 (kd) yrkande 8 i denna del och

2003/04:N330 (kd) yrkande 7. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning under anslaget.

När det gäller motion 2003/04:Kr264 (s)

om fortsatt statligt stöd till allmänna

samlingslokaler konstaterar utskottet att

den utredning som nu pågår (dir. 2002:40)

har fått i uppdrag bl.a. att undersöka i

vilken utsträckning målen för det

statliga stödet uppnås. Utredaren skall

om så behövs föreslå åtgärder som kan

effektivisera stödet. Vidare skall

utredaren undersöka om minskningen av det

statliga stödet under den senaste

tioårsperioden - från 135 miljoner kronor

budgetåret 1992/93 till 29 miljoner

kronor budgetåret 2002 - fått den

negativa effekt som Boverket för snart

tio år sedan bedömde att en sådan

minskning skulle få. Mot bakgrund av att

en utredning nu pågår anser utskottet att

det inte finns skäl till något sådant

uttalande som begärs i motionen.

Utskottet avstyrker därför motion

2003/04:Kr264 (s).

5.1.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas

centrala verksamhet (30:3)

Inledning

Bidraget skall användas till kostnader

för kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet.

Statsbidraget syftar till att stärka

kvinnornas ställning i samhället i avsikt

att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och

män.

Regeringen har beslutat att en särskild

utredare skall analysera och utvärdera

bidraget samt föreslå förändringar för

att anpassa bidraget till hur samhället

och kvinnoorganisationerna har utvecklats

sedan bidraget inrättades. Uppdraget

skall redovisas senast den 31 maj 2004

(dir. 2003:56).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 3 432 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

5.1.4 Stöd till friluftsorganisationer

(30:4)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag

till friluftsorganisationer.

Från och med år 2004 fördelas stödet av

det Friluftsråd som regeringen år 2003

inrättade vid Naturvårdsverket.

Ansökningar om bidrag prövas enligt

förordningen (2003:133) om statsbidrag

till friluftsorganisationer.

Under år 2003 lämnades

organisationsbidrag till

Friluftsfrämjandet, Sveriges Sportfiske-

och Fiskevårdsförbund, Svenska

Livräddningssällskapet, Svenska

Pistolskytteförbundet, Svenska

Båtunionen, Cykelfrämjandet, FRISAM och

Svenska Naturskyddsföreningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år

2004 anvisas 15 miljoner kronor.

Motionen

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr385

(kd) yrkande 15 framhåller att anslaget

bör kunna innefatta även andra

organisationer som bedriver

friluftsverksamhet än de som hittills

fått bidrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

I förordningen (2003:133) om statsbidrag

till friluftsorganisationer anges vilka

kriterier som ställs för att en

friluftsorganisation skall komma i fråga

för statsbidrag, nämligen att den är

riksomfattande och har bedrivit

verksamhet under minst två år före

ansökan om bidrag. Vidare krävs att den

är självständig, demokratiskt uppbyggd

och öppen för medlemskap. Även om dessa

förutsättningar inte är uppfyllda, finns

det enligt förordningen möjlighet att

lämna bidrag till organisationer som

bidrar till förnyelse inom

friluftsområdet. Det får enligt

utskottets mening ankomma på

Friluftsrådet att med ledning av dessa

bestämmelser och inom ramen för

tillgängliga medel pröva och väga

ansökningar om bidrag mot varandra.

Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr385

(kd) yrkande 15 om bidrag till andra

friluftsorganisationer än de som hittills

fått stöd.

6 Utbildningspolitik under utgiftsområde

17

(politikområde 25)

6.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken

(25:1-25:3)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med avslag på

motionsförslag bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslagen

25:1 Bidrag till folkbildningen,

25:2 Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

och

25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning.

Riksdagen bör besluta om bemyndigande

för regeringen att, i fråga om anslaget

25:2 Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen,

besluta om stöd för funktionshindrade

vid folkhögskolor.

Vidare bör riksdagen avslå

motionsförslag om

- en översyn av fördelningsprinciperna

för bidragen till studieförbunden,

jämför reservation 31 (fp) och

- behovet av utbildade tolkar.

6.1.1 Mål, resultat och regeringens

bedömning

I samband med 1998 års

folkbildningsproposition beslutades att

statens stöd till folkbildningens

organisationer skall syfta till att

bevara och utveckla folkbildningens

egenvärde - friheten, frivilligheten,

idéstyrningen och självständigheten.

Staten lägger fast syften med de statliga

bidragen till verksamheten och

folkbildningens anordnare lägger själva

fast målen för verksamheten. Denna

ansvarsfördelning ger folkbildningen ett

långtgående mandat att själv, genom

Folkbildningsrådet, avgöra hur statens

bidrag skall användas och fastställa

kriterier för fördelningen av

statsbidraget mellan folkbildningens

olika aktörer.

Regeringen gör bedömningen att både

studieförbund och folkhögskolor väl har

förmått att upprätthålla både volym och

kvalitet i verksamheten de senaste åren.

Studieförbundens verksamhet räknat i

studietimmar och genomförda studiecirklar

var av ungefär samma volym år 2002 som år

2001. Även andelen invandrare och

personer med funktionshinder som deltog i

studiecirklar som anordnats till följd av

särskilda riktade insatser var i stort

oförändrat mellan åren. Antalet

genomförda kulturprogram ökade med 3 %

och annan gruppverksamhet ökade med ca 16

%.

Antalet deltagare och deltagarveckor på

folkhögskolorna minskade något under år

2002 jämfört med år 2001. Andelen

invandrare på de långa kurserna ökade

dock något medan folkhögskolornas

kulturprogram minskade något i

omfattning.

Folkbildningsrådet har redovisat

regeringens uppdrag att beskriva hur

folkbildningen breddat sina insatser i

riktning mot hållbar utveckling.

Rapporten visar, enligt propositionen,

att folkbildningen fortsatt att bidra

till att medvetandegöra, informera och

påverka medborgarna i riktning mot att

ställa om Sverige till ett inte bara

ekologiskt utan också ekonomiskt, socialt

och demokratiskt hållbart samhälle.

6.1.2 Bidrag till folkbildningen (25:1)

Inledning

Regeringen redovisar under utgiftsområde

16 Utbildning och universitetsforskning

sin syn på vuxenutbildningens och

folkbildningens verksamhet och utveckling

(prop. 2002/03:1 utgiftsområde 16).

Förslaget om medelsanvisning under

anslaget återfinns under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Statsbidrag utbetalas till

Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat

finansiellt stöd till folkbildningen.

Folkbildningsrådet lämnar statsbidrag

till folkhögskolor och studieförbund.

Rådet beslutar vilka studieförbund och

folkhögskolor som skall tilldelas

statsbidrag samt fördelar tillgängliga

medel till dem.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar

ett obetecknat anslag för år 2004 om 2

601 172 000 kronor.

Motionerna

I motion 2003/04:Kr362 (m) yrkandena 11

och 12 föreslås en överföring om 900

miljoner kronor, avseende bidraget till

folkhögskolorna, från utgiftsområde 17

till utgiftsområde 16. Samtidigt föreslås

en besparing på 300 miljoner kronor på

den återstående delen av anslaget, vilken

avser bidraget till studieförbunden.

Sammantaget föreslår således motionärerna

en minskning av anslaget 25:1 Bidrag till

folkbildningen med 1 200 miljoner kronor.

I motion 2003/04:Kr363 (c) i denna del

föreslås att anslaget ökas med 10

miljoner kronor. Förstärkningen skall

användas till att förbättra

folkhögskolornas ekonomiska situation som

enligt motionen är besvärlig.

I motionerna 2003/04:Kr320 (mp) och

2003/04:Kr321 (fp) begärs en översyn av

fördelningsprinciperna för statsbidrag

till studieförbunden. I båda motionerna

anförs att de nu gällande principerna

försvårar etableringen av nya

studieförbund och samtidigt motverkar

statens målsättning med bidragen att

främja integrationen i samhället.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är regeringens

förslag till anslagsnivå för år 2004 väl

avvägd. Utskottet vidhåller sin tidigare

redovisade uppfattning, senast i

betänkande 2002/03:KrU1 (s. 126), om att

medelsanvisningen till folkbildningen

inte bör delas upp mellan två

utgiftsområden. Utskottet tillstyrker

därmed regeringens förslag till

medelsanvisning och avstyrker motionerna

2003/04:

Kr362 (m) yrkandena 11 och 12 och

2003/04:Kr363 (c) i denna del.

Av direktiven (dir. 2001:74) till den

pågående utvärderingen av folkbildningen

(Statens utvärdering av folkbildningen

2004, SUFO 2) framgår att utvärderingen

skall belysa Folkbildningsrådets

utgångspunkter för fördelning av

statsbidrag och om dessa utgångspunkter

stämmer med statens intentioner med

bidraget. Vidare sägs att utvärderingen

skall belysa om bidragsutvecklingen

successivt anpassas till den utveckling

av verksamheten som sker inom

studieförbund och folkhögskolor. Enligt

direktiven skall utvärderingen även

belysa folkbildningens betydelse för

integrationsarbetet. Enligt uppgift

kommer utvärderingen att ta upp frågan om

fördelningsprinciperna i sitt

slutbetänkande medan frågan om

integrationen och folkbildningen kommer

att behandlas i en rapport som avses bli

publicerad under innevarande höst. De

båda motionerna 2003/04:Kr320 (mp) och

2003/04:Kr321 (fp) avstyrks därmed då en

sådan översyn som begärs redan pågår.

6.1.3 Bidrag till vissa handikappåtgärder

inom folkbildningen (25:2)

Inledning

Under anslaget anslås medel till Statens

institut för särskilt utbildningsstöd

(Sisus) för vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen. De övergripande målen för

Sisus verksamhet är att förbättra

förutsättningarna för utbildning och

studier för i första hand unga och vuxna

personer med funktionshinder samt att

administrera och utveckla olika stöd som

behövs i och omkring studiesituationen.

Vidare anslås medel till Tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms

universitet, som ansvarar för

fördelningen av statsbidrag till

folkhögskoleförlagd

teckenspråksutbildning, utbildning av

tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva

samt teckenspråkslärarutbildning. Dessa

utbildningar skall planeras i samverkan

med berörda handikapporganisationer.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2004,

i fråga om det obetecknade anslaget 25:2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen besluta om stöd för

funktionshindrade vid folkhögskolor som

innebär utgifter på högst 11 000 000

kronor efter år 2004.

Regeringen föreslår att anslaget minskas

med 2 600 000 kronor och att dessa medel

flyttas till anslaget 25:3 Bidrag till

kontakttolkutbildning. Enligt Sisus

utgiftsprognos för år 2003 kommer medlen

till utbildning av teckenspråkstolkar

inte att utnyttjas fullt ut. Anslaget kan

av den anledningen engångsvis minskas

enligt propositionen. Behovet av

utbildade tolkar är dock stort, och TÖI

har vidtagit åtgärder för att öka

rekryteringen till utbildningarna. Dessa

åtgärder bedöms ge full effekt år 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen

anvisar ett obetecknat anslag om

75 836 000 kronor för år 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att regeringen

bemyndigas att besluta om stöd till

funktionshindrade vid folkhögskolor som

innebär utgifter på högst 11 miljoner

kronor efter år 2004 och att regeringens

förslag till medelstilldelning under

anslaget för år 2004 bifalls av

riksdagen.

6.1.4 Bidrag till kontakttolkutbildning

(25:3)

Inledning

Anslaget disponeras av Kammarkollegiet

som utbetalar medlen till studieförbund

och folkhögskolor enligt särskilt beslut

av Tolk- och översättarinstitutet vid

Stockholms universitet (TÖI).

Propositionen

Mot bakgrund av att efterfrågan på

kontakttolkutbildning har ökat föreslår

regeringen att 2 600 000 kronor under år

2004 förs till detta anslag från anslaget

25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder

inom folkbildningen.

Regeringen föreslår att riksdagen

anvisar ett obetecknat anslag om

12 561 000 kronor för år 2004.

Motionen

I motion 2003/04:Ub473 (m) anförs att

behovet av tolkar växer och att

regeringen måste vara observant och noga

följa utvecklingen för att säkerställa

att tillräckligt antal välutbildade

tolkar finns att tillgå i framtiden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet menar att den omfördelning av

medel som regeringen föreslår, där medel

flyttas från anslaget 25:2 Bidrag till

vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen till detta anslag, är ett

uttryck för att regeringen noga följer

utvecklingen både vad gäller behoven och

utbildningen av tolkar. Motion

2003/04:Ub473 (m) avstyrks därmed då den

kan anses vara tillgodosedd.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelstilldelning.

7 Forskning under utgiftsområde 17

(politikområde 26)

7.1 Anslaget till Statens ljud- och

bildarkiv (26:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslaget 26:1 Statens ljud- och

bildarkiv.

Inledning

Statens ljud- och bildarkiv skall genom

att samla in, bevara och tillhandahålla

offentliggjorda ljudupptagningar och

rörliga bilder möjliggöra forskning om

svensk kultur och svenskt samhälle samt

bidra till att bevara kulturarvet.

Under anslaget anvisades för år 2003 40

112 000 kronor i enlighet med förslag i

budgetpropositionen (prop. 2002/03:1

utg.omr. 17 s. 139, bet. 2002/03:KrU1,

rskr. 2002/03:57) samt ytterligare 285

000 kronor på tilläggsbudget i enlighet

med 2003 års ekonomiska vårproposition

(prop. 2002/03:

100 s. 190, bet. 2002/03:FiU21, rskr.

2002/03:235).

Propositionen

Regeringen föreslår (utg.omr. 17) att

anslaget för år 2004 skall uppgå till

41 800 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag

till medelsanvisning.

Under rubriken Kulturpolitik

(politikområde 28) behandlar utskottet

anslaget 28:37 Forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet.

8 Finansiella system och tillsyn under

utgiftsområde 17 (politikområde 2)

8.1 Anslaget till Lotteriinspektionen

(2:1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens

förslag till medelsanvisning under

anslaget 2:1 Lotteriinspektionen.

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- vinstdelningssystem, jämför

reservation 32 (kd) och

- vinstandelstak, jämför reservation 33

(kd).

Inledning

Lotteriinspektionen är tillsynsmyndighet

på spel- och lotteriområdet. Myndighetens

uppgifter omfattar bl.a.

tillståndsgivning och typgodkännande samt

övergripande tillsyn och kontroll av

spelmarknaden. Verksamheten avser bl.a.

åtgärder för att motverka illegalt spel,

utfärdande av förelägganden samt

yttranden till domstol.

Lotteriinspektionen ansvarar även för

utbildning och information bl.a. till

handläggare hos länsstyrelser och

kommuner. Inspektionen skall också

informera regeringen om utvecklingen på

spelmarknaden såväl nationellt som

internationellt. Regeringens redovisning

av tillsynen av spelmarknaden återfinns i

budgetpropositionen under utgiftsområde 2

(s. 107-111).

Under år 2003 finansieras inspektionens

verksamhet från anslaget 2:1 med 38,8

miljoner kronor. Samtidigt redovisas

intäkter för statsbudgeten genom avgifter

om drygt 29 miljoner kronor. Målet för

inspektionen är att det skall råda balans

mellan statens intäkter och kostnader.

Under år 2003 täcks dock kostnaderna

såsom redovisats endast delvis med

avgifter. På uppdrag av regeringen har

Lotteriinspektionen i maj 2003 lämnat ett

förslag till ny förordning om

finansiering av verksamheten. Genom de

föreslagna förändringarna kommer

merparten av kostnaderna att kunna

finansieras med avgifter.

Propositionen

Lotteriinspektionen har under senare år

fått utökade uppgifter, bl.a. kontroll