Bet. 2003/04:KRU2

Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU2

Arkeologi på uppdrag

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag

2002/03:RR11 Arkeologi på uppdrag jämte motioner väckta dels med anledning

av förslaget, dels under allmänna motionstiden hösten 2002.

Kulturutskottet

föreslår att riksdagen med bifall till vissa delar av revisorernas förslag

samt med delvis bifall till ett motionsförslag och andra delar av

revisorernas förslag skall tillkännage som sin mening för regeringen att en

utredning bör göras om den uppdragsarkeologiska verksamheten. I utredningen

skall bl.a. en analys göras av den verksamhet som bedrivs av avdelningen

för arkeologiska utredningar (UV) inom Riksantikvarieämbetet (RAÄ).

Utredningen skall ha till uppgift att lägga fram förslag om en framtida

organisation med utgångspunkt i att UV skall skiljas från RAÄ. I analysen

skall vidare ingå RAÄ:s myndighetsuppgifter och det nuvarande sambandet

mellan produktion, kompetens och metodutveckling. Utredningen bör också

avse frågor om staten som beställare av uppdragsarkeologi och om hur

organisationen skall få tillgång till vetenskaplig kompetens av hög kvalitet.

Även frågor om verksamhetens anknytning till forskarsamhället och om

nyttiggörandet av uppdragsarkeologins resultatredovisning bör ingå i

utredningsarbetet. Kostnadsutvecklingen inom området skall analyseras. Vidare

skall övervägas om ett system med auktorisation av arkeologer kan ge

tydligare krav på kompetens och förutsättningar för hög vetenskaplig

kvalitet.

Revisorernas övriga förslag samt övriga motionsförslag avstyrks

av utskottet.

1. Utredning om uppdragsarkeologin

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet framfört om en

utredning om uppdragsarkeologin. Därmed bifaller riksdagen förslag

2002/03:RR11 punkterna 4 i denna del och 5, bifaller delvis förslag 2002/03:RR11

punkterna 1 och 2 och motion 2002/03:Kr9 och avslår motionerna 2002/03:Kr7

yrkandena 1, 2 och 7, 2002/03:Kr8, 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del

och 2002/03:Kr372 yrkande 10.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Tillämpning

av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling vid uppdragsarkeologi

Riksdagen

avslår förslag 2002/03:RR11 punkt 3 och motion 2002/03:Kr236 yrkande 2 i

denna del.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Konkurrens mellan momspliktig

och icke-momspliktig uppdragsarkeologi

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr7

yrkande 4.

4. Exploatörers ansvar för upphandling av uppdragsarkeologi

Riksdagen

avslår förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och motionerna 2002/03:Kr7

yrkande 3 i denna del och 2002/03:Kr11.

Reservation 3 (m, fp, kd,

c)

5. Precisering av exploatörers kostnadsansvar vid uppdragsarkeologi

m.m.

Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och motion

2002/03:Kr7 yrkandena 3 i denna del och 6.

Reservation 4 (m, fp, kd,

c)

6. Förändrad kostnadsfördelning mellan staten och exploatörer vid

uppdragsarkeologi

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr10 och 2002/03:Kr236

yrkande 2 i denna del.

7. Översyn av lagen (1988:950) om

kulturminnen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr7 yrkande 5.

Reservation 5 (m,

fp, kd, c)

Stockholm den 30 september 2003

På kulturutskottets

vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius (s),

Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta

Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla

Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s)

och Johan Andersson (s).

Bakgrund

Fasta fornlämningar är skyddade enligt

kulturminneslagen (1988:950). Det är förbjudet att utan tillstånd rubba,

ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på

annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning (2 kap. 6 §). Vidare

finns det i lagen bestämmelser om ingrepp i fast fornlämning i samband

med markexploatering (2 kap. 10–15 §§). Länsstyrelsen kan besluta om

särskild utredning när det är fråga om en planerad exploatering av ett

större markområde. Vidare kan myndigheten besluta om särskild undersökning

som villkor för tillstånd för en exploatör att rubba, ändra eller ta bort

en fast fornlämning. Den kan också besluta om arkeologisk förundersökning

för att en redan känd fornlämnings art och beskaffenhet skall

fastställas.

Länsstyrelsen beslutar om till vem det skall uppdras att utföra

särskild utredning (2 kap. 11 §) samt arkeologisk förundersökning och

särskild undersökning (2 kap. 13 §).

Inom Riksantikvarieämbetet finns en

särskild avdelning, avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV), som

utför arkeologiska undersökningar. Vissa museer utför också sådana

arkeologiska utgrävningar. Det finns även några företag som är verksamma

inom området.

Riksdagen beslöt våren 1997 (prop. 1996/97:99, bet.

1996/97:KrU12, rskr. 1996/97:230) om förtydliganden i kulturminneslagen för

att klargöra att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) inte

skall gälla vid länsstyrelsens beslut om särskild utredning (2 kap. 11 §

andra stycket). Den skall inte heller gälla då länsstyrelsen beslutar om

arkeologisk förundersökning eller särskild undersökning (2 kap. 13 § tredje

stycket). Ett anbuds- och upphandlingsliknande förfarande får däremot

tillämpas enligt vad som anfördes i propositionen och utskottsbetänkandet.

Enligt

2 kap.14 § KML får den som utför ett arbetsföretag som berör fast fornlämning

svara för kostnaden, med vissa undantag. I den tidigare fornminneslagen

fanns bestämmelser om att ett arbetsföretag, som inte var ett allmänt

eller ett större enskilt arbetsföretag, skulle vara befriat från

kostnadsansvar. Denna bestämmelse togs bort när bestämmelserna fördes över

till KML. I stället tillkom möjligheten att få bidrag för kostnader. Denna

möjlighet regleras i förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.

Bidrag kan enligt förordningen lämnas för bl.a. arkeologiska undersökningar

vid bostadsbyggande och arkeologiska undersökningar vid mindre

arbetsföretag.

Vid 1998/99 års riksmöte beslöt kulturutskottet att föreslå

Riksdagens revisorer att granska tillämpningen av riksdagens beslut år

1997 om uppdragsarkeologi (KrU prot. 1998/99:20.3).

Riksdagens revisorer

beslöt senare att genomföra en större granskning benämnd Myndigheter på

marknaden (förstudie 2001/02:9). Förstudien skulle bl.a. belysa oönskade

effekter för såväl myndigheter som konkurrerande företag då myndigheter

agerar som säljare av varor eller tjänster på en öppen marknad. Granskningen

inriktades på hur några utvalda myndigheter hanterar en kombinerad affärs-

och myndighetsroll, bl.a. hur myndigheten särskiljer myndighetsrollen

från affärsrollen, hur eventuella rollkonflikter hanteras, hur uppdrags-

och affärsverksamheten påverkar de primära myndighetsuppgifterna samt hur

myndigheten agerar inför konkurrens.

Riksdagens revisorer gjorde två

delrapporter inom projektet, varav en berör kulturutskottets beredningsområde,

nämligen rapport 2002/03:3 Arkeologi på uppdrag. Efter remissbehandling

avlämnade Riksdagens revisorer det nu föreliggande förslaget till riksdagen,

2002/03:RR11 Arkeologi på uppdrag.

Huvudsakligt innehåll i Riksdagens

revisorers förslag

Enligt Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR11 bör

riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen vad som anförs i

förslaget om Riksantikvarieämbetets uppgifter (avsnitt 2.1, punkt 1),

nämligen att regeringen skall utreda de närmare förutsättningarna för att

skilja den arkeologiska uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet.

Vidare

föreslår revisorerna ett tillkännagivande om staten som beställare av

arkeologi (avsnitt 2.2, punkt 2), vilket innebär att regeringen skall

tillsätta en oberoende utredning för att utforma en beställarorganisation

för uppdragsarkeologi där forskare från universitet och högskola regelmässigt

ingår.

Ett tillkännagivande föreslås om konkurrens och insyn (avsnitt

2.3, punkt 3). Det innebär att regeringen skall ompröva beslutet att

undanta uppdragsarkeologi från lagen (1192:1528) om offentlig upphandling

samt klargöra vilka moment i den uppdragsarkeologiska processen som är

myndighetsutövning respektive utövande av offentlig makt. Vidare skall

regeringen utreda förutsättningarna för att lagen om offentlig upphandling

tillämpas vid köp av arkeologiska tjänster mellan myndigheter inom samma

rättssubjekt.

Ett tillkännagivande föreslås också om kostnader för

uppdragsarkeologi (avsnitt 2.4, punkt 4), nämligen att regeringen skall

tillsätta en oberoende utredning för att utreda förutsättningarna för att

ge exploatörerna ansvaret för att upphandla arkeologiska utredningar och

undersökningar. Vidare skall regeringen utreda hur de samlade kostnaderna

för uppdragsarkeologiska undersökningar har utvecklats och hur exploatörernas

utvidgade kostnadsansvar har utfallit. Det begärs också att regeringen

skall precisera vad exploatörernas kostnadsansvar skall omfatta och vilka

ambitionsnivåer som skall gälla för t.ex. sådan publicering och sådana

vetenskapliga analyser som faller inom ramen för exploatörernas

kostnadsansvar.

Slutligen föreslår revisorerna ett tillkännagivande om utredning

av kompetenskrav och auktorisation när det gäller arkeologer inom

uppdragsarkeologin (avsnitt 2.5, punkt 5).

Ärendets beredning

Riksdagens

revisorers förslag 2002/03:RR11 avlämnades till riksdagen under våren

2003. Fem motioner väcktes med anledning av förslaget. Kulturutskottet

påbörjade i maj 2003 behandlingen av förslaget, följdmotionerna och två

motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002/03 med avsikten att justera

ett betänkande i ärendet under hösten 2003.

Vid sammanträdet den 15 maj

2003 lämnades på utskottets begäran information om och synpunkter på

förslaget och motionerna av företrädare för Riksantikvarieämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms och Västernorrlands län samt Arkeologikonsult.

Vid sammanträdet den 20 maj 2003 lämnades information och synpunkter av

företrädare för Societas Archaeologica Upsaliensis.

Utredning om uppdragsarkeologin

Utskottets

förslag i korthet

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen

vad utskottet framfört om en utredning om uppdragsarkeologin.

Därmed

tillstyrker utskottet vissa delar av Riksdagens revisorers förslag i vad

avser utredning om kostnadsutvecklingen för uppdragsarkeologin och om

auktorisation av arkeologer.

Utskottet tillstyrker därvid delvis ett

motionsförslag om en utredning om uppdragsarkeologin samt revisorernas

förslag om utredning om att skilja avdelningen för arkeologiska utgrävningar

(UV) från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) samt utredning om länsstyrelsernas

kompetens och resurser.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att

riksdagen utan föregående utredning skall besluta om avskiljande av UV från

RAÄ samt motioner om formerna för forskarmedverkan i länsstyrelsernas

arbete och om vissa krav vid auktorisation av arkeologer.

Jämför reservation

1 (m, fp, kd, c).

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer

anger i sitt förslag 2002/03:RR11 att granskningen omfattat organisationen

och konkurrensvillkoren för uppdragsarkeologi, särskilt länsstyrelsernas

val av undersökare, samt Riksantikvarieämbetets verksamhet både som

myndighetsutövare och som utförare av uppdragsarkeologiska undersökningar.

Även arkeologisk forskning och användningen av resultaten av undersökningarna

har berörts.

Revisorerna anför att de förslag som lagts fram syftar

till

att värna fornlämningarnas skydd,

att stärka statens roll som

beställare av arkeologiska undersökningar,

att säkerställa kvaliteten i

det arkeologiska arbetet,

att öka användningen av resultaten av de

arkeologiska undersökningarna,

att förbättra insynen,

att skapa förutsättningar

för bättre konkurrens och kostnadskontroll samt

att tydliggöra

Riksantikvarieämbetets myndighetsuppgifter.

Revisorerna anser att avdelningen

för arkeologiska undersökningar (UV) bör skiljas från Riksantikvarieämbetet

(RAÄ) (yrkande 1). Med en tydlig åtskillnad mellan myndighetsutövning och

uppdragsverksamhet bör trovärdigheten öka i RAÄ:s agerande när det gäller

normgivning, uppföljning och tillsyn. Regeringen bör därför utreda dels

de närmare förutsättningarna för ett sådant åtskiljande, dels vilka

uppgifter som RAÄ respektive den arkeologiska uppdragsverksamheten skall

svara för.

Revisorerna anser att staten är en svag beställare av arkeologi.

Länsstyrelserna bör ges förutsättningar för att vid utformning av

kravspecifikationer beakta samhällets behov av ökad kunskap. Det är inte

rimligt eller effektivt att kräva att länsstyrelsernas personal skall ha

erforderlig vetenskaplig kompetens härför. Därför bör det vara en uppgift

för universitet och högskolor att tillsammans med länsstyrelserna utforma

riktlinjerna för stora arkeologiska undersökningar. Forskare bör kunna

fungera som rådgivare och stöd till länsstyrelserna och tillsammans med

länsstyrelserna ”ta kommandot över beställningen av arkeologiska

undersökningar

ur ett vetenskapligt perspektiv”. Uppdragsarkeologin skulle därmed knytas

närmare forskningen som får insyn i verksamheten och blir aktiv mottagare

av utgrävningsrapporter. Biståndet bör ske inom ramen för universitetens

och högskolornas samverkansuppdrag, den s.k. tredje uppgiften. Då det

gäller frågan om länsstyrelsernas resurser anför revisorerna att regeringen

är oförhindrad att vid behov förstärka deras resurser, eftersom

uppdragsarkeologiska ärenden kommer slumpmässigt. En oberoende utredning bör

utforma en sådan beställarorganisation som revisorerna skisserat (yrkande

2).

Revisorerna noterar att Riksantikvarieämbetet ännu i mars 2003 inte

fått aviserat uppdrag att noga följa kostnadsutvecklingen sedan exploatörerna

år 1997 fick ansvaret även för fyndhantering och konservering. Regeringen

bör därför utreda hur de samlade kostnaderna har utvecklats och hur

exploatörernas kostnadsansvar har utfallit (yrkande 4 delvis).

Revisorerna

anför att länsstyrelsernas synsätt och rutiner då det gäller undersökarnas

kompetens varierar. Valet av undersökare motiveras inte alltid. Vidare

har frågan om huruvida s.k. regional kompetens skall krävas av undersökarna

inte något klart svar. Frågan om auktorisation av undersökande arkeologer

behöver utredas (yrkande 5). Det behöver bl.a. klargöras vilka som bör

auktoriseras, enskilda personer, undersökande organisationer, privata

företag m.fl. Andra frågor som bör klargöras är vilka krav som skall

ställas för auktorisation och vem som skall besluta om auktorisation.

Motionerna

Mot

bakgrund av de problem och frågeställningar om uppdragsarkeologin som

Riksdagens revisorer lyfter fram i sitt förslag föreslås i motion 2002/03:Kr9

(s, v, mp) att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att se över den uppdragsarkeologiska verksamheten. I motionen

nämns att utredningen bl.a. skall analysera förutsättningarna för att

skilja avdelningen för arkeologiska undersökningar (UV) från

Riksantikvarieämbetet

(RAÄ) samt närmare studera länsstyrelsernas behov av kompetens inom området

uppdragsarkeologi och behovet av auktorisation av arkeologer.

I tre

motioner tas frågan om avskiljande av UV från RAÄ upp.

Enligt motion

2002/03:Kr7 (c) bör en utförare av en verksamhet inte revidera sin egen

verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår motionärerna att riksdagen som

sin mening skall tillkännage för regeringen att UV utan ytterligare och

fördröjande utredning skall skiljas från RAÄ:s övriga verksamhet (yrkande

1).

Även i motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i denna del och

2002/03:Kr372 (fp) yrkande 10 begärs att riksdagen skall besluta om avskiljande

av UV från RAÄ. RAÄ bör renodlas till att vara en central sektorsmyndighet

utan egna genomföranderesurser. Därmed skall en mera jämlik konkurrens

skapas mellan de institutioner, företag m.fl. som gör utgrävningar på

uppdrag.

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 2 ansluter

sig till revisorernas bedömning att det behövs forskarstöd till länsstyrelserna

i deras verksamhet med uppdragsarkeologi. Motionärerna anser att organisationen

av ett sådant stöd till länsstyrelserna i deras roll som beställare bör

utredas. Forskare skall därvid även ”leda verksamheten” för att

bättre ta

till vara samhällets intresse av kunskapstillväxt. Även samarbete mellan

utförare, museer och forskare förordas i motionen.

Vid en utredning av

frågan om auktorisation av arkeologer bör enligt motion 2002/03:Kr7 (c)

yrkande 7 hänsyn tas till att behovet av djup historisk kunskap hos

arkeologer är viktigare än s.k. regional kompetens. Samtidigt är det viktigt

att auktoriserade arkeologer samarbetar med regionala ”grävare” som

har

kunskap om trakten, vilket kan skapa en starkare känsla för historien

bakom platsen som skall utgrävas. För att öka förståelsen från ortsbor är

det enligt motionen också av stor betydelse att ortens befolkning får

vara delaktig i utgrävningen.

Enligt motion 2002/03:Kr8 (mp) bör riksdagen

begära att regeringen skall lägga fram förslag för riksdagen om auktorisation

av arkeologer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser – liksom

Riksdagens revisorer och motionärer – att de länge diskuterade frågorna

om den uppdragsarkeologiska verksamheten bör utredas. Det är inte

tillfredsställande att frågor inom området uppfattas som oklara av dem som är

berörda eller att organisationen med en central myndighet som dominerande

utförare av uppdragsarkeologiska undersökningar och utgrävningar delvis

har kommit att ifrågasättas.

Utskottet – som under 2002/03 års riksmöte

påbörjade behandlingen av Riksdagens revisorers förslag och motionsförslagen

– har noterat i 2003/04 års budgetproposition att även regeringen anser

att det behövs en utredning av vissa frågor inom den uppdragsarkeologiska

verksamheten (prop. 2003/04:1, utg.omr. 17 s. 27). I ett sådant

utredningsuppdrag bör enligt regeringen ingå dels att analysera

förutsättningarna

för den verksamhet som bedrivs inom RAÄ:s UV-delning, dels att föreslå en

framtida organisation med utgångspunkt i att UV skall skiljas från

RAÄ.

Utskottet anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om

uppdragsarkeologi. Utskottet kan således inte tillstyrka motionsförslagen

om att riksdagen redan nu, utan utredning, skall besluta om avskiljande

av UV från RAÄ. I det följande lämnar utskottet vissa synpunkter på

utredningen om uppdragsarkeologin.

Utskottet instämmer med det som revisorerna

anför om att syftet med en utredning om uppdragsarkeologin bör vara att

värna fornlämningarnas skydd, stärka statens roll som beställare av

arkeologiska undersökningar, säkerställa kvaliteten i det arkeologiska

arbetet, öka användningen av resultaten av de arkeologiska undersökningarna,

förbättra insynen, skapa förutsättningar för bättre konkurrens och

kostnadskontroll samt tydliggöra Riksantikvarieämbetets myndighetsuppgifter.

Kvalitets-

och kostnadsaspekterna på uppdragsarkeologin har tagits upp av revisorerna,

motionärerna och regeringen. Utskottet vill påminna om att det i

kulturminneslagen sedan den 1 juli 1997 sägs att utredningar och undersökningar

inom uppdragsarkeologin skall vara av god vetenskaplig kvalitet och

genomföras till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat med

hänsyn till omständigheterna (2 kap. 11 och 13 §§). Detta bör självfallet

utgöra en av utgångspunkterna för utredningsarbetet.

Enligt utskottets

uppfattning bör en utredare analysera förutsättningarna för den verksamhet

som bedrivs av UV och lämna förslag beträffande en framtida organisation,

med utgångspunkt i att UV skall skiljas från RAÄ. RAÄ:s myndighetsuppgifter

och det nuvarande sambandet mellan produktion, kompetens och metodutveckling

bör ingå i analysen och övervägandena.

Utskottet anser att den kommande

utredningen också bör klarlägga de frågor som gäller staten som beställare

av uppdragsarkeologi och på vilket sätt organisationen skall få tillgång

till vetenskaplig kompetens av hög kvalitet. Anknytningen till forskarsamhället

och nyttiggörandet av uppdragsarkeologins resultatredovisning bör ingå i

utredningsarbetet.

Regeringen bör vidare låta utreda hur de samlade

kostnaderna för uppdragsarkeologiska undersökningar har utvecklats och hur

exploatörernas utökade kostnadsansvar även för fyndhantering och konservering

(KML 2 kap. 13 §) har utfallit.

Den kommande utredningens uppdrag bör

enligt utskottets mening också omfatta frågan om auktorisation av arkeologer.

Utredaren skall överväga om ett system med auktorisation kan ge tydligare

krav på kompetens och förutsättningar för hög vetenskaplig kvalitet. Därvid

behöver bl.a. klargöras vem som skall auktoriseras – personer,

organisationer

eller företag –, vilka krav på utbildning, erfarenhet och lämplighet som

bör ställas, vilket organ som skall besluta om auktorisation och vilka

befogenheter detta organ bör ha. Riksdagen bör dock inte göra något

uttalande om vilket slag av kunskap som bör krävas för auktorisation.

Utskottet

föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager för regeringen vad

utskottet här anfört om en utredning om uppdragsarkeologi med utgångspunkt

i de problem och frågeställningar som Riksdagens revisorer har lyft fram.

Riksdagen bör vid beslutet om tillkännagivande bifalla Riksdagens revisorers

förslag 2002/03:RR11 yrkande 4 i den del som rör utredning av utvecklingen

av de samlade kostnaderna för uppdragsarkeologiska undersökningar inklusive

kostnader för fyndhantering och konservering samt yrkande 5 om auktorisation

av arkeologer. Utskottet föreslår att riksdagen samtidigt delvis bifaller

motion 2002/03:Kr9 (s, v, mp). Vidare bör riksdagen delvis bifalla

revisorernas förslag 2002/03:RR11 yrkande 1 om utredning om skiljande av UV

från RAÄ och yrkande 2 om staten som beställare av uppdragsarkeologi.

Slutligen bör riksdagen avslå motionerna 2002/03:Kr7 (c) yrkandena 1, 2

och 7, 2002/03:Kr8 (mp), 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i nu aktuell del och

2002/03:Kr372 (fp) yrkande 10.

Tillämpning av lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling vid uppdragsarkeologi

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag samt motionsförslaget

om tillämpning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling vid

uppdragsarkeologi.

Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Riksdagens revisorers

förslag

Regeringen bör enligt revisorernas förslag ompröva det tidigare

riksdagsbeslutet om undantag från lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

när det gäller uppdragsarkeologin (yrkande 3). Därmed skulle en likvärdig

och rättssäker behandling och förbättrad insyn kunna åstadkommas. Det bör

klargöras vilka moment i uppdragsarkeologin som är ”myndighetsutövning

respektive utövande av offentlig makt”. Vidare bör förutsättningarna

utredas för att tillämpa lagen om offentlig upphandling vid köp av

arkeologiska tjänster mellan myndigheter inom samma rättssubjekt.

Motionen

I

motion 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i denna del begärs ett tillkännagivande

för regeringen om att lagen om offentlig upphandling skall tillämpas vid

upphandling av arkeologiska undersökningar. Vidare sägs i motionen att

privata alternativ som kan bidra till metodutveckling och rationalisering

bör uppmuntras samtidigt som starka krav bör ställas på den vetenskapliga

kvaliteten.

Utskottets ställningstagande

Av kulturminneslagen (2 kap.

11 och 13 §§) framgår att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling inte

gäller vid sådan arkeologisk verksamhet som benämns särskild utredning,

arkeologisk förundersökning eller särskild undersökning. Dessa bestämmelser

i kulturminneslagen gäller sedan den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:99, bet.

1996/97:KrU12, rskr. 1996/97:230). Av både propositionen och kulturutskottets

betänkande framgick att ett anbuds- och upphandlingsliknande förfarande

dock får tillämpas (bet. 1996/97:KrU12 s. 6).

Utskottet har under tidigare

år behandlat frågan om huruvida lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

skall tillämpas vid uppdragsarkeologi. Senast vid 2001/02 års riksmöte

(bet. 2001/02:KrU19 s. 16–17) har utskottet – med hänvisning till

vad som

tidigare anförts (bl.a. i bet. 1996/97:KrU12 s. 6) – avstyrkt

motionsyrkanden

i frågan.

Utskottet har i ett föregående avsnitt av betänkandet föreslagit

att en utredning om den uppdragsarkeologiska verksamheten skall genomföras.

Det innebär bl.a. att formerna för hur uppdragsarkeologi beställs kommer

att beröras.

Utskottet anser att riksdagen inte har underlag för ett

sådant ställningstagande till frågan om huruvida upphandlingslagen skall

tillämpas vid uppdragsarkeologi som begärs i revisorernas förslag och i

motion Kr236 (m). Riksdagen bör avvakta resultaten av utredningsarbetet

innan frågan övervägs. Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas

förslag 2002/03:RR11 yrkande 3 och motion 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i

nu aktuell del.

Konkurrens mellan momspliktig och icke-momspliktig

uppdragsarkeologi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå

motionsförslaget om konkurrens mellan momspliktig och icke-momspliktig

uppdragsarkeologi.

Motionen

I motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 4 föreslås

att riksdagen skall tillkännage för regeringen att konkurrensen inom

uppdragsarkeologin inte är jämställd, eftersom RAÄ:s arkeologiska

uppdragsverksamhet inte är momspliktig, medan privata utgrävare är momspliktiga

och därmed tvingas lämna högre anbud.

Utskottets ställningstagande

Utskottet

vill först påminna om att frågor om momspliktighet hör till skatteutskottets

beredningsområde.

Den kommande utredningen om uppdragsarkeologi kan

resultera i förslag om ändrad organisation för beställning och utförande

av arkeologisk verksamhet. Det är därför inte möjligt att i dag göra någon

bedömning av om momspliktighet i framtiden skulle kunna ha en snedvridande

effekt på konkurrensen mellan dem som skall utföra det arkeologiska

arbetet. Riksdagen bör inte göra något sådant uttalande som begärs i motion

2002/03:Kr7 (c) yrkande 4, varför motionsyrkandet bör avslås.

Exploatörers

ansvar för upphandling av uppdragsarkeologi

Utskottets förslag i

korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag samt motionsförslagen

om exploatörers ansvar för upphandling av uppdragsarkeologi.

Jämför

reservation 3 (m, fp, kd, c).

Riksdagens revisorers förslag

Länsstyrelserna

bör enligt revisorerna avlastas uppgiften att ansvara för upphandlingen

av arkeologitjänsterna. Upphandlingen bör därför göras av exploatörerna

själva i enlighet med av länsstyrelserna fastställda kravspecifikationer.

Endast offentliga exploatörer kan åläggas att upphandla arkeologi enligt

lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, men revisorerna förutsätter

att privata exploatörer agerar affärsmässigt. En oberoende utredning bör

enligt revisorernas förslag utreda förutsättningarna för att ge exploatörerna

ansvaret för upphandlingen (yrkande 4 delvis).

Motionerna

Revisorernas

förslag om en oberoende utredning av frågan om att flytta ansvaret för

upphandlingen av arkeologiska undersökningar från länsstyrelserna till

exploatörerna tas upp i motion 2002/03:Kr11 (kd). Motionärerna tillstyrker

revisorernas förslag. De vill dock att riksdagen skall tillkännage för

regeringen att vid en sådan utredning bör regeringen väga in remissinstansernas

framförda oro för exploatörernas möjligheter att klara en sådan upphandling.

Motionärerna anser att staten bör få ett fortsatt inflytande över

upphandlingen och att hänsyn bör tas till mindre exploatörers brist på resurser

och kunskap för detta slag av upphandling. Enligt motion Kr7 (c) yrkande

3 i denna del bör exploatörerna åläggas att upphandla arkeologiska

utredningar och undersökningar enligt marknadsekonomiska förutsättningar.

Utskottets

ställningstagande

En utredning om uppdragsarkeologin bör självfallet

grundas på kunskap om hur det nuvarande systemet har fungerat och hur det

nuvarande regelsystemet tillämpats. Först sedan ett sådant underlag tagits

fram och sammanställts kan en bedömning göras av om det är nödvändigt att

överväga en ändrad ansvarsfördelning när det gäller beställningen och

upphandlingen av uppdragsarkeologin. Mot denna bakgrund anser utskottet

att riksdagen inte bör göra ett sådant uttalande som revisorerna föreslår

om en överflyttning av beställningsansvaret från länsstyrelserna till

exploatörerna. Det får ankomma på utredaren att göra en samlad bedömning

av länsstyrelsernas uppgifter inom uppdragsarkeologin i förhållande till

deras resurser och en bedömning av andra frågor som rör ansvaret för

beställningen av uppdragsarkeologi. Riksdagen bör avslå revisorernas förslag

2002/03:RR11 yrkande 4 i nu aktuell del. Därmed bör riksdagen även avslå

motion 2002/03:Kr11 (kd), i vilken begärs ett uttalande av riksdagen om

inriktningen av den av revisorerna föreslagna utredningen om ansvaret för

beställningen av den arkeologiska verksamheten. Riksdagen bör likaså avslå

motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 3 i nu aktuell del.

Precisering av

exploatörers kostnadsansvar vid uppdragsarkeologi m.m.

Utskottets förslag

i korthet

Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers förslag och

motionsförslagen om precisering av exploatörers kostnadsansvar vid

uppdragsarkeologi

m.m.

Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Riksdagens revisorers

förslag

Regeringen bör enligt Riksdagens revisorers förslag precisera vad

exploatörernas kostnadsansvar bör omfatta (yrkande 4 delvis). Revisorerna

anför att omfattningen av kostnadsansvaret i dag bygger på praxis och att

gränserna tänjs.

Motionen

Enligt motion 2002/03:Kr7 (c) bör en exploatör

i normalfallet åläggas att bekosta arkeologiska utredningar och undersökningar

enligt marknadsekonomiska förutsättningar (yrkande 3 i denna del). Vidare

bör kostnadsansvaret och dokumentationsbehovet vid större arkeologiska

utredningar och undersökningar utredas (yrkande 6).

Utskottets

ställningstagande

Utskottet har i det föregående föreslagit att regeringen

skall låta utreda hur de samlade kostnaderna för uppdragsarkeologin har

utvecklats och hur exploatörernas utvidgade kostnadsansvar för fyndhantering

och konservering utfallit. Med hänvisning till att undersökningens resultat

och utredningsförslaget bör avvaktas, föreslår utskottet att riksdagen

skall avslå revisorernas förslag 2002/03:RR11 yrkande 4 i den del som

avser precisering av exploatörernas kostnadsansvar samt motion 2002/03:Kr7

(c) yrkande 3 i denna del och yrkande 6.

Förändrad kostnadsfördelning

mellan staten och exploatörer vid uppdragsarkeologi

Utskottets förslag

i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om förändrad kostnadsfördelning

mellan staten och exploatörer vid uppdragsarkeologi.

Motionerna

Ett

tillkännagivande från riksdagen för regeringen föreslås i motion 2002/03:Kr10

(s) om att regeringen bör överväga en ändrad kostnadsfördelning mellan

staten och exploatören vid arkeologiska undersökningar. Syftet med

motionsförslaget är att gynna bostadsbyggandet.

I motion 2002/03:Kr236 (m)

yrkande 2 i denna del föreslås att överkostnader för arkeologiska

undersökningar skall täckas med statliga bidrag eller andra bidrag. Kostnaderna

för undersökningar som krävs för att privata fastigheter skall kunna

exploateras bör enligt motionen stå i rimlig proportion till exploateringens

lönsamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att

det i dag finns en möjlighet att få statsbidrag till arkeologiska

undersökningar vid bostadsbyggande och vid mindre arbetsföretag.

Med hänvisning

till kommande utredningsarbete beträffande uppdragsarkeologin anser

utskottet att riksdagen inte bör göra några sådana uttalanden om ändrad

kostnadsfördelning mellan staten och exploatörer som föreslås i motionerna

2002/03:Kr10 (s) och 2002/03:Kr236 (m) yrkande 2 i denna del, varför

riksdagen bör avslå dem.

Översyn av lagen (1988:950) om kulturminnen

Utskottets

förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om översyn av

lagen (1988:950) om kulturminnen.

Jämför reservation 5 (m, fp, kd,

c).

Motionen

I motion 2002/03:Kr7 (c) begärs en översyn av kulturminneslagen

i syfte att man vid arkeologiska utredningar och undersökningar skall

prioritera utifrån en helhetssyn på samhället (yrkande 5). Motionärerna

anför att länsstyrelserna vid sina beslut skall ta hänsyn inte enbart

till behovet av arkeologisk kunskap utan även till behovet av tillväxt i

samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det inte är

motiverat att riksdagen begär en sådan översyn av kulturminneslagen som

föreslås i motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 5. Länsstyrelsen skall självfallet

i all sin verksamhet ha en inriktning mot att tillväxten i samhället inte

hämmas. Det är dock att märka att det i t.ex. kulturminneslagen och

miljöbalken uttrycks sådana prioriteringar av skyddet för kultur- och

naturmiljön som skall iakttas. Som inom alla samhällsområden måste således

behov av olika slag vägas mot varandra, vilket självfallet också ingår i

länsstyrelsernas verksamhet med uppdragsarkeologi. Något sådant uttalande

som begärs i motionen bör inte göras, varför motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande

5 bör avslås av riksdagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i

utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Utredning

om uppdragsarkeologin, punkt 1 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp),

Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m),

Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag

till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen

förslag 2002/03:RR11 punkterna 4 i denna del och 5 och motionerna 2002/03:Kr7

yrkande 1, 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och 2002/03:Kr372 yrkande

10 och bifaller delvis förslag 2002/03:RR11 punkterna 1 och 2 och motionerna

2002/03:Kr7 yrkandena 2 och 7, 2002/03:Kr8 och 2002/03:Kr9.

Ställningstagande

Vi

anser att det är nödvändigt att en tydlig åtskillnad görs mellan den

myndighetsutövning och den uppdragsverksamhet som i dag åligger

Riksantikvarieämbetet (RAÄ). RAÄ bör vara en renodlad myndighet för sektorn utan

egna genomföranderesurser. Mot denna bakgrund bör riksdagen – utan

ytterligare och fördröjande utredning – besluta om att RAÄ:s avdelning för

arkeologiska undersökningar (UV) skall skiljas från RAÄ i enlighet med

vad som föreslås i motionerna 2002/03:Kr7 (c) yrkande 1, 2002/03:Kr236

(m) yrkande 2 i denna del och 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 10. Ett skiljande

av UV från RAÄ kommer att skapa en mera jämlik konkurrens inom området.

Det bör också medföra ett ändrat och effektivare arbetssätt som bl.a. kan

bidra till minskade kostnader för exploatörerna, en förbättrad rapportering

och insyn samt ökat nyttiggörande av erfarenheter och kunskaper från

verksamheten.

Det ankommer på regeringen att förbereda ett skyndsamt

genomförande av denna nya organisation av uppdragsarkeologin och att därvid

låta utreda i vilken form UV fortsättningsvis skall verka. Därvid behöver

även sådana frågor övervägas, som tagits upp i Riksdagens revisorers

förslag och i motionerna, som gäller gränsdragning och ansvarsfördelning

mellan RAÄ och dem som utför de arkeologiska utgrävningarna. Det är också

nödvändigt att i detta sammanhang överväga hur statens, dvs. främst

länsstyrelsernas, roll i den uppdragsarkeologiska verksamheten mera

regelmässigt skall kunna förstärkas genom tillgång till vetenskaplig kompetens.

Vi

anser att genomförandeutredningen vid sitt arbete med den nya organisationen

av uppdragsarkeologin också bör behandla frågor om hur auktorisation av

arkeologer skall kunna genomföras.

Vidare anser vi att regeringen i

enlighet med revisorernas förslag skall följa upp och utvärdera hur de

samlade kostnaderna för de uppdragsarkeologiska undersökningarna utvecklats

och hur exploatörernas utökade kostnadsansvar för fyndhantering och

konservering utfallit.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi här anfört. Därmed bör riksdagen bifalla revisorernas

förslag 2002/03:RR11 yrkandena 4 i denna del och 5 samt motionerna

2002/03:Kr7 yrkande 1, 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och 2002/03:Kr372

yrkande 10 och delvis bifalla revisorernas förslag 2002/03:RR11 punkterna

1 och 2 samt motionerna 2002/03:Kr7 yrkandena 2 och 7, 2002/03:Kr8 och

2002/03:Kr9.

2. Tillämpning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

vid uppdragsarkeologi, punkt 2 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp),

Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m),

Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag

till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen

motion 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och bifaller delvis förslag

2002/03:RR11 punkt 3.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med vad som

anförs i motion 2002/03:Kr236 (m) att lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling skall tillämpas vid upphandling av arkeologiska undersökningar.

Därmed kommer möjligheten till insyn i de arkeologiska beslutsprocesserna

att öka. Vi vill påminna om att Riksdagens revisorer hänvisat till att de

styrkts i sin uppfattning att det tidigare riksdagsbeslutet om att inte

tillämpa upphandlingslagen borde omprövas, när remissyttranden bl.a. från

Nämnden för offentlig upphandling inkommit. Vi vill också påminna om att

både Vägverket och Banverket har förordat upphandling och anfört att

kostnaderna därigenom skulle kunna reduceras utan att kvaliteten försämras.

Vi anser också att privata alternativ som kan bidra till metodutveckling

och rationaliseringar skall uppmuntras förenat med starka krav på

vetenskaplighet.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager för

regeringen att förslag bör föreläggas riksdagen om lagändringar som innebär

att upphandlingslagen skall tillämpas vid uppdragsarkeologi. Därmed bör

riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr236 yrkande 2 i denna del och delvis

bifalla revisorernas förslag 2002/03:RR11 punkt 3.

3. Exploatörers ansvar

för upphandling av uppdragsarkeologi, punkt 4 (m, fp, kd, c)

av Lennart

Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn

Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren

(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut

under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och motion 2002/03:Kr11

och bifaller delvis motion 2002/03:Kr7 yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Vi

anser i likhet med Riksdagens revisorer att en oberoende utredning bör

göras av frågan om förutsättningarna för att ge exploatörerna ansvaret

för upphandling av arkeologiska utredningar och undersökningar. Om

exploatörerna ges ansvaret för upphandlingen får de tidiga kontakter med

arkeologer, vilket kanske kan leda till sådan omprövning av

exploateringsplanerna

att ingrepp i fornlämningar kan undvikas. Vi delar revisorernas åsikt att

länsstyrelserna kan fungera bättre i sina övriga uppgifter, t.ex. när det

gäller att tillgodose statens intressen av vetenskaplig kvalitet och nytta

när kravspecifikationer utarbetas, om de avlastas ansvaret för upphandling.

Som

anförs i motion 2002/03:Kr11 (kd) bör – i en sådan utredning om ansvaret

för upphandlingen av uppdragsarkeologin – hänsyn tas till

remissinstansernas

oro för mindre exploatörers möjlighet att klara sådana uppgifter. Staten

bör därför även i fortsättningen ha ett inflytande över upphandlingen. Vi

ansluter oss också till den uppfattning som framförs i motion 2002/03:Kr7

(c) yrkande 3 i denna del att exploatörerna bör åläggas att upphandla

enligt marknadsekonomiska förutsättningar.

Vi föreslår att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här anfört. Därmed bör

riksdagen bifalla revisorernas förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del

och motion 2002/03:Kr11 och delvis bifalla motion 2002/03:Kr7 yrkande 3

i denna del.

4. Precisering av exploatörers kostnadsansvar vid

uppdragsarkeologi m.m., punkt 5 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp),

Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m),

Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag

till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under

punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen

förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och bifaller delvis motion

2002/03:Kr7 yrkandena 3 i denna del och 6.

Ställningstagande

Vi tillstyrker

Riksdagens revisorers förslag att regeringen bör precisera vad exploatörernas

kostnadsansvar skall omfatta och vilka ambitionsnivåer som skall gälla

för deras publicering och vetenskapliga analyser. Det är inte tillfredsställande

om kostnadsansvaret bygger på praxis och att gränserna för ansvaret tänjs.

Det bör inte heller få fortsätta att vara oklart vem som har ansvaret för

att bevaka att exploatörernas kostnadsansvar inte överskrids. Regeringen

bör i sammanhanget också överväga frågan om huruvida exploatörerna skall

åläggas att bekosta utredningar och undersökningar enligt marknadsekonomiska

förutsättningar.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad vi anfört om precisering av exploatörers kostnadsansvar

vid uppdragsarkeologi m.m. Därmed bör riksdagen bifalla revisorernas

förslag 2002/03:RR11 punkt 4 i denna del och delvis bifalla motion 2002/03:Kr7

yrkandena 3 i denna del och 6.

5. Översyn av lagen (1988:950) om

kulturminnen, punkt 7 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson

(m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr7

yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör begära att

regeringen skall göra en översyn av kulturminneslagen i syfte att man vid

arkeologiska utredningar och undersökningar skall prioritera utifrån en

helhetssyn på samhället. Länsstyrelserna bör nämligen vid sina beslut om

arkeologiska undersökningar och utredningar på ett mera framtidsinriktat

sätt ta hänsyn till såväl behovet av arkeologisk kunskap som behovet av

tillväxt i samhället. Bedömningen av vad som skall utföras bör göras med

hänsyn tagen till arkeologiska, ekonomiska och tillväxtvänliga faktorer.

Vi

föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi

här har anfört. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr7 yrkande

5.

Särskilda yttranden

1. Utredning om uppdragsarkeologin, punkt 1

(c)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag vill särskilt understryka vad som

anförs i motion 2002/03:Kr7 (c) om vikten av att de arkeologiska

utgrävningarna, som utförs av professionella arkeologer, sker i samverkan med

”regionala grävare” som har kunskaper om trakten. Därigenom bör en

starkare

känsla för historien bakom utgrävningsplatsen kunna skapas. Vidare bör

ortsbefolkningen få vara delaktig vid utgrävningen för att öka förståelsen

bland dem.

2. Konkurrens mellan momspliktig och icke-momspliktig

uppdragsarkeologi, punkt 3 (m, fp, kd, c)

Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson

(m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström

(fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m) anför:

Vi instämmer i

vad som anförs i motion 2002/03:Kr7 (c) yrkande 4 om att konkurrensen

inom uppdragsarkeologin inte är jämställd så länge som Riksantikvarieämbetets

(RAÄ) uppdragsarkeologiska verksamhet (UV) är en del av myndigheten och

därmed inte momspliktig. Vi har i reservation 1 till detta betänkande

föreslagit riksdagen att besluta om skiljande av UV från RAÄ. Vid ett

bifall till reservationen torde frågan om den ojämlika konkurrensen kunna

bli löst.

Förteckning över behandlade förslag

Framställning

Framställning

2002/03:RR11 Riksdagens revisorers förslag angående arkeologi på

uppdrag:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna

anfört i avsnitt 2.1 om Riksantikvarieämbetets uppgifter.

2. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt

2.2 om staten som betställare av arkeologi.

3. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.3 om

konkurrens och insyn.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad revisorerna anfört i avsnitt 2.4 om kostnader för

uppdragsarkeologi.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

revisorerna anfört i avsnitt 2.5 om kompetenskrav och auktorisation.

Motioner

väckta med anledning av förs. 2002/03:RR11

2002/03:Kr7 av Birgitta Sellén

m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om att skilja den arkeologiska uppdragsverksamheten

från Riksantikvarieämbetets övriga verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda skapandet

av en beställarorganisation för uppdragsarkeologi där forskare från

universitet och högskolor ingår.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att ålägga exploatör, i normalfallet,

att bekosta, upphandla och utföra arkeologiska utredningar och undersökningar

enligt marknadsekonomiska förutsättningar.

4. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konkurrensen ej

blir jämställd när Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet

inte är momspliktig.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utföra en översyn av kulturminneslagen

i syfte att på ett mer framträdande sätt kunna prioritera vid arkeologiska

utredningar och undersökningar utifrån en helhetssyn i samhället.

6. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

utreda kostnadsansvaret och dokumentationsbehovet för större arkeologiska

utredningar och undersökningar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om auktorisation

av arkeologer.

2002/03:Kr8 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

Riksdagen begär

att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur auktorisation

av arkeologer i framtiden kan ske.

2002/03:Kr9 av Annika Nilsson m.fl.

(s, v, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en utredning bör tillsättas med uppgift att se

över den uppdragsarkeologiska verksamheten.

2002/03:Kr10 av Tomas Eneroth

och Carina Adolfsson Elgestam (båda s):

Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnader vid arkeologiska

utgrävningar.

2002/03:Kr11 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statens

och exploatörernas ansvar och inflytande vid upphandling av arkeologiska

utredningar och undersökningar.

Motioner från allmänna motionstiden hösten

2002

2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager

för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturmiljön.

2002/03:Kr372

av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om att avskilja Riksantikvarieämbetets

arkeologiska undersökningsenhet från myndigheten.