Bet. 2003/04:KRU3

Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU3

Arkitektur, form och design

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2002/03:129

Arkitektur, form och design jämte en motion väckt med anledning av skrivelsen

samt motioner inom området som väckts under allmänna motionstiderna hösten

2002 och hösten 2003. (En motion väckt med anledning av skrivelsen har

överlämnats till bostadsutskottet för beredning.)

I skrivelsen lämnar

regeringen en redogörelse för de mål som regering och riksdag satt upp

för arkitektur, form och design, vilka åtgärder regeringen vidtagit för

att uppnå dessa mål samt de insatser som gjorts på området sedan mitten

av 1990-talet. Vidare redovisar regeringen dels sin bedömning av insatserna,

dels inriktningen på det fortsatta arbetet. Utskottet föreslår att riksdagen

skall lägga skrivelsen till handlingarna.

Utskottet avstyrker motioner

om ett uttalande om vikten av form och design, behovet av fler mötesplatser

för form och design, hantverksutbildning i form av en ny lärlingsutbildning

samt avsättande av medel för konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt

byggande.

Det finns fem reservationer i betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Begäran om förslag från

regeringen inom området form och design

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370

yrkande 11.

2. Vikten av form och design

Riksdagen avslår motionerna

2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande 15 och 2003/04:Kr230

yrkande 1.

Reservation 1 (m)

3. Mötesplatser för form och design

Riksdagen

avslår motionerna 2002/03:Kr217, 2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335

yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande 16, 2003/04:Kr215 och 2003/04:Kr230

yrkande 4.

Reservation 2 (m)

4. Hantverksutbildning

Riksdagen avslår

motionerna 2002/03:Kr12, 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande

1.

Reservation 3 (m, kd, c)

Reservation 4 (fp)

5. Enprocentsregel för

konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt byggande

Riksdagen avslår

motion 2002/03:Kr296 yrkande 4.

Reservation 5 (v)

6. De statliga

insatserna och den fortsatta inriktningen på arbetet inom området arkitektur,

form och design

Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:129 till

handlingarna.

Stockholm den 30 oktober 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart

Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats

(fp), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius

(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),

Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp),

Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i

Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s) och Lars-Ivar

Ericson (c).

Bakgrund

Mål och utgångspunkter för den statliga politiken för arkitektur,

formgivning och design

Kulturutredningen år 1995

I början av 1990-talet

begärde riksdagen på kulturutskottets förslag en utvärdering av den

kulturpolitik som förts sedan 1974 års kulturpolitiska mål antogs. Den stora

kulturpolitiska utredning som arbetade åren 1993-1995 fick i sina första

direktiv år 1993 (dir. 1993:24) till uppgift att bl.a. bedöma hur kulturarvet

bäst kunde tas till vara och stärkas i kulturpolitiken. År 1994 fick

utredningen i tilläggsdirektiv uppdraget att även behandla frågor om

utformningen av den fysiska miljön i stort och gestaltningen av den bebyggda

miljön (dir. 1994:146). I direktiven framhölls att den fysiska miljöns

utformning med tillvaratagande av kulturhistoriska värden, och vad gäller

färg, form och estetik, betyder mycket för människors livskvalitet. Den

kulturpolitiska kommittén skulle därför uppmärksamma arkitekturens och

bebyggelseplaneringens betydelse för en ökad social och kulturell jämlikhet.

Kommittén skulle också diskutera hur man skulle kunna stimulera regionala

och lokala ambitioner bl.a. i fråga om omsorgen om den byggda miljön,

hävdandet av odlingslandskapet och bevarandet av hantverks- och industriminnen

samt bevarandet och stärkandet av den regionala särarten. Arkitekturen

och utformningen av den fysiska miljön fick därmed en starkare anknytning

till kulturpolitiken.

Kulturutredningen betonade i sitt slutbetänkande

(SOU 1995:84 s. 435 f.) arkitekturens och samhällsplaneringens viktiga

roll i människors vardag och lyfte fram behovet av kvalitet i form och

gestaltning. Utredningen beskrev arkitektur som ett ansvarsområde för

kulturpolitiken och konstaterade att ingen annan konstart påverkar oss så

direkt.

Kulturutredningen föreslog att regeringen skulle ta initiativ

till ett arkitekturpolitiskt program. I programmet borde kvalitetsbegreppen

definieras. Vidare borde samarbetsstrukturer, styrmedel, kompetenskrav,

utbildningsbehov, forskning och informationsinsatser behandlas. Ett sådant

program borde också ta upp frågan om det offentligas ansvar för den egna

byggverksamheten. Slutligen borde även Arkitekturmuseets verksamhetsprofil

tas upp.

Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design m.m. år

1998

I kulturpropositionen år 1996 (prop. 1996/97:3 s. 103 f.) redovisade

regeringen för riksdagen inriktningen på de framtida insatserna för

arkitektur och formgivning.

En interdepartemental arbetsgrupp bildades

inom Regeringskansliet, som utarbetade ett handlingsprogram (Ds 1997:86).

Boverket lade på regeringens uppdrag fram en rapport (1997:1) Arkitektonisk

kvalitet och PBL. Efter remiss av rapporterna lade regeringen fram en

proposition benämnd Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,

formgivning och design (prop. 1997/98:117). Riksdagen (bet. 1997/98:KrU14,

rskr. 1997/98:225) antog följande av regeringen föreslagna mål för den

statliga politiken för arkitektur, form och design.

Arkitektur, formgivning

och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling.

Kvalitet

och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska

överväganden.

Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer

skall tas till vara och förstärkas.

Intresset för hög kvalitet inom

arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö skall stärkas och

breddas.

Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling

skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

Svensk arkitektur,

formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt

samarbete.

I propositionen om handlingsprogrammet redovisade regeringen

- utan att förelägga riksdagen några förslag - även sina bedömningar av

hur staten skulle arbeta för att utveckla och förbättra förutsättningarna

för den byggda och gestaltade miljön. Regeringen betonade i propositionen

att arbetet med handlingsprogrammet utgjorde inledningen till en långsiktig

process för bättre kvalitet i den byggda miljön.

Under rubriken Offentligt

och förebildligt gjorde regeringen följande bedömningar.

Statliga

myndigheter, bolag och verksamheter bör ha höga kvalitetsambitioner vad gäller

arkitektur, formgivning och design.

Offentlig upphandling av arkitektur-,

formgivnings- och designtjänster bör ske med ökat kvalitetsmedvetande.

De

statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar

bör redovisa program för hur de arkitektoniska och estetiska kvaliteterna

kan främjas.

Sveriges representationslokaler, såväl inom landet som

utomlands, bör utgöra en förebild för vad som kan åstadkommas inom svensk

arkitektur, formgivning och design.

Statligt ekonomiskt stöd till byggande

och anläggande bör stimulera till hög kvalitet i arkitektur, formgivning

och design och till varsamhet med bebyggelse och miljöer.

Mottagare av

statligt ekonomiskt stöd bör vara väl informerade om hur stödet kan

användas för att främja hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design.

Under

rubriken Det offentliga rummet gjorde regeringen följande bedömningar.

Det

offentliga rummet - gator, parker, offentliga lokaler och landskapsrum -

bör utformas med inlevelse och omsorg och betydelsen av deras gestaltning

bör framhävas.

Landets kommuner bör uppmuntras att anta strategier eller

lokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter

i den byggda miljön.

Effektiva former för samverkan i bevarande- och

utvecklingsområden mellan stat, kommun, fastighetsägare och näringsliv

bör skapas.

Under rubriken Kunskap och kompetens gjorde regeringen

följande bedömningar.

Kompetensen hos yrkesverksamma inom byggande,

formgivning och design bör öka.

Den pågående utvärderingen av arkitektutbildningen

bör ge en grund till förbättringar av grundutbildning, forskarutbildning

och forskning inom arkitektur och samhällsplanering.

Designutbildningarna

inom högskolan bör utvärderas och utredas. Regeringen avser därefter att

ta ställning till behov av förändringar.

Inslaget av konstnärlighet,

design och formgivning inom andra utbildningar, särskilt ekonomi och

teknik, bör öka. Sådana kombinationsutbildningar bör öka efterfrågan på

och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design inom

tillverkningsindustrin.

Forskning och utveckling kring arkitektonisk kvalitet

och gestaltning bör stärkas.

Spridningen av erfarenheter och nyttiggörande

av forskningsresultat om arkitektur, formgivning och design bör

öka.

Högskolans studenter inom bl.a. arkitektur-, formgivnings- och

designutbildningarna bör under utbildningstiden i ökad omfattning ges

möjligheter

att samverka med studenter inom andra utbildningar och delta i projekt

med det omgivande samhället. Studenter inom designutbildningarna bör

särskilt beredas möjlighet att samverka med studenter inom

arkitektutbildningarna.

Myndigheter och andra offentliga organ bör sträva aktivt efter att erbjuda

kvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik inom områdena

arkitektur, formgivning, design och konst.

Kunskap om och förståelse för

god kvalitet inom arkitektur, formgivning och design bör öka hos det stora

flertalet medborgare, vilket i sin tur bör medföra ett ökat intresse och

deltagande i den offentliga debatten kring dessa frågor.

Under rubriken

Information, debatt och marknad gjorde regeringen följande bedömningar.

Efterfrågan

på och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design bör

öka.

Svenska produkter nationellt och internationellt bör förknippas med

högsta kvalitet i fråga om formgivning och design.

Produktion av

utställningar om svensk arkitektur, formgivning och design för nationell och

internationell spridning bör uppmuntras.

Sverige bör delta i de stora

internationella utställningarna och i andra internationella sammanhang på

ett sätt som främjar nationens anseende och det internationella idéutbytet.

I

budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå att

Arkitekturmuseet tilldelas 2 miljoner kronor som skall disponeras för

utvecklingsarbeten och pilotprojekt samt för att stärka den offentliga

debatten.

I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt

att föreslå att Röhsska museet tilldelas 500 000 kronor för att utveckla

uppgiften att bygga upp ett nätverk för konsthantverk, formgivning och

design.

Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas inom området

formgivning och design.

Regeringen avser att för perioden 1999-2001 ge

uppdraget till Föreningen Svensk Form. I budgetpropositionen för år 1999

avser regeringen att föreslå att 1 miljon kronor anvisas för

uppdraget.

Formgivning och design bör i större utsträckning användas för att stärka

det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Regionala mötesplatser och

utställningsmöjligheter bör utvecklas där formgivare, designer och näringsliv

kan mötas.

Under rubriken Lagstiftning gjorde regeringen följande

bedömningar samt förslag till lagändringar, vilka antogs av riksdagen (prop.

1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).

Det bör tydligt

framgå av lagstiftningen att estetiska värden skall beaktas och tas till

vara vid utformningen av vår byggda miljö. Vissa ändringar i plan- och

bygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande

av järnväg bör göras i detta syfte.

En estetiskt tilltalande utformning

av bebyggelsemiljön skall anges uttryckligen som ett allmänt intresse i

plan- och bygglagen (PBL).

Lagtexten i PBL förtydligas så att det framgår

att byggnader skall ges en yttre form och färg som är estetiskt

tilltalande.

Ändringar skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag

beaktas.

I PBL införs en bestämmelse om kommunens ansvar att verka för

en estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.

I väglagen införs

bestämmelser om estetisk utformning som ett allmänt intresse vid väghållning.

När vägar byggs bör hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till

natur- och kulturvärden.

I lagen om byggande av järnväg införs bestämmelser

om estetisk utformning som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande

och underhåll av järnvägar. Byggande av järnvägar skall ske med hänsynstagande

till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen

från år 1999

Riksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål (prop.

1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183 och prop. 2000/01:130,

bet. 2000/01:MJU3, rskr. 2000/01:36). Ett av dessa avser God bebyggd

miljö.

Målet innebär att städer, tätorter och annan byggd miljö skall

utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional

och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas.

Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat

sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra

resurser främjas. Enligt delmålet Planeringsunderlag skall fysisk planering

och samhällsbyggande senast år 2010 grundas på program och strategier

bl.a. för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara

och utvecklas. Enligt delmålet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall

denna senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd

av dess värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen

vara skyddad. Miljökvalitetsmålen följs upp och utvärderas. Varje år skall

regeringen rapportera till riksdagen hur arbetet fortskrider. Vart fjärde

år skall regeringen göra en fördjupad utvärdering och göra en bedömning

om t.ex. mål eller lagstiftning behöver korrigeras. Den första fördjupade

redovisningen lämnas till riksdagen år 2005.

Mål för arbetet med

kulturmiljön från år 2000

Riksdagen antog i april 2000 mål för arbetet för

kulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).

Dessa mål är:

Ett försvarat och bevarat kulturarv.

Ett hållbart samhälle

med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en

drivande kraft i omställningen.

Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande

för den egna kulturmiljön.

Nationell och internationell solidaritet och

respekt inför olika gruppers kulturarv.

Genom målen förtydligas bl.a.

vikten av att olika sektorer i samhället samverkar till gagn för en

långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön.

Målen utgör utgångspunkten för det arbete på kulturmiljöområdet som bedrivs

av bl.a. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

Agenda 21 och Habitat

- för hållbar utveckling

Agenda 21 tillkom vid 1992 års FN-konferens i

Rio de Janeiro om miljö och utveckling. Vid FN:s konferens om boende,

bebyggelse och stadsutveckling (Habitat II) i Istanbul 1996 antogs

Habitatagendan. I skrivelse 2002/03:129 redovisar regeringen att en

nationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitat

i april 2003 slutfört sitt arbete och överlämnat sitt betänkande En hållbar

framtid i sikte (SOU 2003:31). Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Mål

för hållbara och estetiskt utformade transportsystem från åren 1998 och

2001

Propositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem

(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) utgår bl.a. från

det transportpolitiska beslutet år 1998 i vilket det övergripande målet

för transportpolitiken formulerades. Det innebär att en samhällsekonomiskt

effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning skall säkerställas

för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ett av delmålen, benämnt

God miljö, innebär att transportsystemets utformning och funktion skall

anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur

och kulturmiljö skyddas mot skador. Eftersom infrastrukturen skall nyttjas

under lång tid underströk regeringen i propositionen betydelsen av att

god estetisk utformning och långsiktig hållbarhet prioriteras vid planering

och genomförande av infrastruktursatsningar.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Regeringens redovisning

av de statliga insatserna sedan mitten av 1990-talet

I den aktuella

skrivelsen (skr. 2003/04:129 s. 13-47) redovisar regeringen de statliga

insatser som gjorts på arkitektur-, form- och designområdet sedan mitten

av 1990-talet, dvs. sedan handlingsprogrammet för arkitektur, form och

design samt miljökvalitetsmålen, målen för arbetet med kulturmiljön och

målen för transportspolitiken antogs och sedan de s.k. skönhetsparagraferna

infördes i väglagen, PBL och lagen om byggande av järnväg.

Regeringen

redovisar Statens fastighetsverks arbete under perioden för att målen för

arkitektur, form och design skall uppnås. Kvalitetsprogram har antagits

hos Fortifikationsverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och

Vägverket som grund för hur arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter

skall främjas och tillvaratas när myndigheterna bygger och förvaltar

byggnader och anläggningar. Olika insatser för samverkan inom området

redovisas också.

Regeringskansliets egna miljöer skall ha en medveten

gestaltning, och en policy för inredningen har antagits. Ett profilprogram

för design för utrikesrepresentationen avses bli presenterat under år

2003.

De statliga myndigheterna upprättar handlingsplaner för att deras

lokaler, liksom deras verksamhet och information, skall bli tillgängliga

för funktionshindrade. Vissa s.k. sektorsmyndigheter har givits ett

särskilt ansvar för att de handikappolitiska målen skall uppnås.

Handikappombudsmannen har våren 2003 presenterat Riktlinjer för en tillgänglig

statsförvaltning. Ett nationellt rådgivande organ inom området har inrättats

hos Handikappombudsmannen. Internationellt samarbete m.m. på handikappområdet

redovisas, bl.a. fördrag och resolutioner inom EG och EU samt projekt

såsom Design för Alla, vilket drivs med medel från Allmänna arvsfonden.

Boverkets

och Stadsmiljörådets verksamhet med metodutveckling och kunskapsspridning

samt information och stimulans av debatt redovisas. Vidare redovisas

Riksantikvarieämbetets arbete med att öka kunskapen om efterkrigstidens

bebyggelse och ämbetets samarbete med Integrationsverket i fråga om de

s.k. miljonprogramsområdena.

Sedan riksdagen antog målen för den statliga

politiken för arkitektur, formgivning och design har den högre utbildningen

inom området setts över och utvärderats och samarbete mellan utbildningarna

inom området och med utbildningar inom konstområdet påbörjats. Målbeskrivningen

för arkitektexamen har ändrats bl.a. för att öka helhetssynen i byggprocessen

och betona det långsiktigt och ekologiskt hållbara samt kvalitet och

skönhet.

Vid översyner åren 1998 och 1999 av kursplaner för skolan har

arkitektur, samhällsplanering, form och design uppmärksammats med

utgångspunkt i handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och

design.

Arkitekturmuseet har enligt skrivelsen under den redovisade perioden

haft en central roll och varit drivande i arbetet med att stärka kunskapen

och medvetenheten om arkitekturen på ett bredare sätt i samhället. En

pedagogisk verksamhet har utvecklats. Museet har ansvarat för ledning och

samarbete inför och under Arkitekturåret 2001. Vidare har 44 myndigheter

haft olika uppdrag att genomföra under året. Samtliga kommuner, landsting

och länsstyrelser samt ytterligare 125 myndigheter, bolag, stiftelser,

föreningar och organisationer inbjöds att delta med verksamheter. Enligt

Arkitekturmuseets slutredovisning berördes teman som sociala aspekter i

stadsbyggnader, kvalitet i nybyggandet, närmiljö, det offentliga rummet,

tillgänglighet för alla, formgivning och design. Arkitekturmuseet och

Statskontoret har gjort en uppföljning och utvärdering av Arkitekturåret.

Röhsska

museet i Göteborg fick år 1997 ett särskilt nätverksansvar inom form- och

konsthantverksområdet. Sedan en utredning om statens insatser för form

och design avslutat sitt arbete år 2000 (SOU 2000:75) inrättades år 2002

Mötesplats för form och design i Stockholm med Föreningen Svensk Form som

ansvarig för verksamheten. Mötesplatsen skall samverka med museer och

arkiv, universitet och högskolor, företag och designfrämjande organisationer

m.fl. Den skall ansvara för tillfälliga utställningar, stimulera till

forskning och dokumentation, samverka med myndigheter, institutioner och

organisationer. Den skall ha ett bildarkiv och ett bibliotek. Den skall

också stimulera till regionala initiativ på området.

Ett nationellt

uppdrag inom formområdet inrättades år 1998. Regeringen tilldelade Föreningen

Svensk Form uppdraget för perioden 1999-2001 och förlängde det sedan med

ytterligare en treårsperiod.

Regeringen redovisar vidare att Stiftelsen

Svensk Industridesign (SVID) sedan år 1995 erhållit ett statligt bidrag

om 10 miljoner kronor per år för att fördjupa och förmedla kunskaper om

industriell design i det svenska näringslivet. Projektverksamhet finansieras

genom samverkan med näringslivet, länsstyrelser, kommuner m.fl. Stiftelsen

stöder även forskning och utbildning. Den verkar även genom fem egna

regionkontor. Stiftelsen och Föreningen Svensk Form har i samarbete med

olika intressenter utarbetat ett förslag till ett nationellt designprogram.

Därefter har medel tilldelats SVID för delfinansiering av det nationella

programmet Design som utvecklingskraft för näringsliv och offentlig

verksamhet. Statliga medel har också tilldelats Hällefors kommun för bildandet

av Formens Hus.

Svensk design exponerades under det svenska ordförandeskapet

i EU under första halvåret 2001. Särskilda medel har tilldelats Svenska

institutet för designprojekt utomlands åren 2002-2004, bl.a. i samarbete

med Svensk Form, Exportrådet och svenska utlandsmyndigheter. Medel har

också avsatts för ambassaders och generalkonsulats deltagande i designprojekt.

Medel till Exportrådet har riktats till exportmarknadsföring av

upplevelseindustrin inklusive design. Ett projekt med koppling mellan

funktionshinder

och design har genomförts i Bryssel av svenska ambassaden och Exportrådet

m.fl.

Regeringen redovisar i skrivelsen att ett antal initiativ tagits

som avser lagstiftning och andra styrmedel för staten.

År 2002 tillkallade

regeringen en kommitté för att se över plan- och bygglagen, PBL (dir.

2002:97). Regeringen redovisar att kommitténs förslag skall tillgodose

kraven på främjande av en långsiktigt hållbar utveckling. Bestämmelserna

i PBL och miljöbalken skall samordnas. Kommittén skall överväga och

redovisa hur målet för den nationella handikappolitiken beaktas i plan- och

byggprocessen. Ett slutbetänkande skall läggas fram vid utgången av år

2004.

Inom Boverket har ett byggkostnadsforum inrättats, vilket skall

fungera som en kunskaps- och idébank. En utvärdering av verksamheten skall

redovisas den 1 juni 2004.

En frivillig överenskommelse har, efter en

dialog med näringslivet, ingåtts i maj 2003 om åtaganden att utveckla och

fördjupa samarbetet för en hållbar bygg- och fastighetssektor.

Banverket,

Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket

har på regeringens uppdrag år 1999 bildat ett byggbranschens kvalitetsråd

i form av Föreningen Rådet för byggkvalitet, BQR 2001. Föreningen har

enligt uppgift i skrivelsen 64 medlemmar.

En särskild utredare arbetar

sedan år 2002 på regeringens uppdrag med frågor om förbättrat skydd för

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (dir. 2002:96). Resultaten skall

redovisas i augusti 2004.

Regeringen har i regleringsbrev för år 2003

givit uppdrag till Banverket och Vägverket om återrapportering av åtgärder

inom området arkitektur, formgivning och design samt av den andel projekt

där gestaltningsprogram upprättats. Vidare har länsstyrelserna via

regleringsbrev för åren 2000 och 2001 fått i uppdrag att medverka till en

utveckling där arkitektoniska kvaliteter prioriteras.

Regeringens bedömning

av gjorda insatser och redovisning av den framtida inriktningen

Regeringen

gör i skrivelse 2002/03:129 (s. 47 f.) den sammanfattande bedömningen att

det skett en positiv utveckling på arkitektur-, form- och designområdet

och att de i skrivelsen redovisade insatser som gjorts sedan år 1998 har

fått stor betydelse för denna utveckling. Regeringen finner att arkitektur-

och formfrågorna i dag intar en viktigare plats i myndigheters och

organisationers verksamhet än tidigare. En sammantagen bedömning är enligt

regeringens mening att arkitektur, form och design möter ett större

intresse och engagemang i dag från professionella grupper verksamma inom

området, hos politiker och tjänstemän som arbetar med frågorna, från

näringslivet och hos allmänheten.

Regeringen avser att inrätta ett råd

för arkitektur, form och design, med huvuduppgift att driva på arbetet

inom området med utgångspunkt i målsättningarna i handlingsprogrammet

Framtidsformer. Rådet skall organiseras som en statlig kommitté. I skrivelsen

redovisas en lång rad områden som rådet skall arbeta med. Rådet skall

samverka med statliga myndigheter, statliga och andra museer, Kommunförbundet,

Sveriges Arkitekter, Föreningen Svensk Form och Stiftelsen Svensk

Industridesign.

De statliga fastighetsförvaltande myndigheterna bör enligt

regeringens bedömning utveckla och stärka sin roll som byggherre. De

program för främjande av arkitektoniska och estetiska kvaliteter i byggande

och förvaltning som tagits fram av dessa myndigheter bör utvärderas. Därvid

bör även en bild ges av vilket inflytande programmen haft på aktörer

utanför den statliga kretsen av fastighetsförvaltare. Tillgänglighet och

användbarhet för alla, liksom ett jämställdhetsperspektiv, bör prägla

statliga byggprojekt och miljöer. Statskontoret avses få uppdraget att

göra utvärderingen.

Statens miljöer och lokalbruk bör vara förebildliga.

För att leva upp till de mål som riksdagen slagit fast för arkitektur,

formgivning och design bör höga krav ställas på kompetensen hos dem som

ansvarar för statens upphandling och lokalförsörjning. Det bör vara en

uppgift för det nya Rådet för arkitektur, form och design att analysera

vissa övergripande frågor som rör statens upphandling och

lokalbruk.

Tillgänglighets- och användaraspekterna är viktiga inom arkitektur, form

och design. Regeringen anför att konceptet Design för Alla bör genomsyra

statens arbete med arkitektur, form och design. Därmed bör behovet av

särlösningar kunna minska. Om tillgänglighets- och användbarhetsaspekter

finns med redan i planeringsskedet minskar behovet av kostsam och kanske

ändå inte helt tillfredsställande anpassning i efterhand.

Alla medborgare

bör ha tillgång till offentliga rum för möten och sammankomster och för

samhällelig gemenskap och synlighet. En fördjupad analys av dessa frågor

bör göras av Regeringskansliets arbetsgrupp för arkitektur, form och

design. Storstädernas bebyggelsearv kräver fortsatt uppmärksamhet.

Riksantikvarieämbetet bör fortsatt betona medborgarperspektivet i sin verksamhet

på detta område.

Arbetsplatser bör motsvara högt ställda krav på arkitektur,

form och design. Regeringen avser att ge Statens konstråd i uppdrag att

i samarbete med Föreningen Svensk Form gestalta miljön på ett antal

arbetsplatser som utgångspunkt för en vidare diskussion om arbetslivets

miljöer.

Regeringen konstaterar i skrivelsen att det är kommunerna som

har en nyckelroll när det gäller att utforma det offentliga rummet och

att verka för en god byggnadskultur och byggnadsmiljö. Det redovisas att

Svenska Kommunförbundet anser att det finns en ökad medvetenhet om och

intresse för stadsmiljöns och det offentliga rummets betydelse för en god

livsmiljö.

Regeringen understryker att kommunerna har ett stort ansvar

för att arkitekturen ges goda förutsättningar. Planarbete och bygglovsgivning

i kommunerna ger grundläggande förutsättningar för möjligheten att

förverkliga de arkitekturpolitiska målen. Det är av avgörande betydelse att

det finns tillräcklig kompetens inom kommunerna för dessa uppgifter.

Regeringen avser att ge det kommande Rådet för arkitektur, form och design

i uppdrag att i samverkan med bl.a. Boverket och Svenska Kommunförbundet

föra en dialog med kommunerna om detta.

Regeringen bedömer att Högskoleverkets

utvärderingar av arkitekt- och designutbildningar i högskolan ger värdefulla

bidrag till utvecklingen av utbildningarnas kvalitet.

För att de arkitektur-

och formpolitiska målen skall få en bred förankring bör arkitektur, form

och design integreras redan i skolans arbete. Regeringen påpekar att

kursplanerna för grundskolan och gymnasieskolan redan nu ger förutsättningar

att arbeta med estetiska och kulturella frågor inom flera ämnen.

Som en

uppföljning av Arkitekturåret 2001 bör Arkitekturmuseet få i uppdrag att

analysera hur de viktigaste delprojekten under året kan vidareutvecklas

inom ramen för befintliga verksamheter. Därvid bör även ett mångfalds-

och jämställdhetsperspektiv tas till vara.

Medveten design kan vara en

nyckelfaktor för framgång inom dagens varu- och tjänsteproduktion. Design

kan också fylla en viktig funktion och höja kvaliteten i människors

vardagsliv. Den kommande satsningen på ett Designår 2005 bidrar till att

stärka designutvecklingen i landet.

Konsthantverket är inte bara en

värdefull tradition i sig inom svenskt konstliv utan också en viktig bas

och inspiration för verksamma inom hela formområdet. Konsthantverkarnas

internationella utbyte bör utvecklas.

Nämnden för hemslöjdsfrågor bör få

i uppdrag att utreda hur hemslöjdens kunskapsområde kan bli tydligare och

starkare på form- och designområdet och hur fler skall ges möjlighet att

i framtiden ta del av hemslöjden.

Regeringen avser att följa utvecklingen

av tillämpningen av de s.k. skönhetsparagraferna inom väglagen, PBL och

lagen om byggande av järnvägar och vid behov låta utvärdera bestämmelserna

och tillämpningen av dem vid en senare tidpunkt.

Regeringen anför att

när åtgärder vidtas för att främja anordnandet av mindre hyreslägenheter

och studentbostäder får låga kostnader inte uppnås på bekostnad av kvalitet.

Byggandet skall vara långsiktigt hållbart. Krav skall ställas på utformningen

av enskilda hus, bostadsområden och stadsdelar för att undvika enahanda

miljöer. Bostäderna skall bidra till att målet om god bebyggd miljö

uppnås.

En nationell strategi skall tas fram för trä i byggandet.

Motionerna

Utskottet

behandlar i detta betänkande dels en motion som väckts med anledning av

skrivelsen, dels motioner med anknytning till skrivelsens innehåll, vilka

väckts under allmänna motionstiderna åren 2002 och 2003.

En motion väckt

med anledning av skrivelsen, nämligen 2002/03:Kr13 (c) om arbetet inom

PBL-utredningen, har överlämnats till bostadsutskottet för beredning (KrU

prot. 2003/04:6.4).

I tre motioner behandlas mera övergripande frågor om

form och design, nämligen 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209 (m)

yrkande 15 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 1. I motionerna framhålls att

form och design får en ökad betydelse när utbudet av produkter är stort

och i viss mån likartat. Produktutvecklingen rör både funktion och budskap.

Form och design är ett viktigt konkurrensmedel som kan vara ett strategiskt

verktyg för företags framgång på marknaden. Design är i lika hög grad en

kulturpolitisk och näringspolitisk fråga som en utbildningspolitisk fråga.

Samspelet mellan utbildning, forskning och olika aktörer är viktigt.

Hemslöjden, hantverksarvet och designen bör ges ökad betydelse. Arkitektur-

och designutbildningarna behöver reformeras. Aktiva inom hantverksyrken

behöver vidareutbildning om nya material, miljöanpassning m.m. De offentliga

resurserna på form- och designområdet bör utnyttjas effektivare och därför

samlas hos färre aktörer. Dessutom bör de offentliga medlen i större

utsträckning gå till utbildning och forskning.

I motion 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 11 påminner motionärerna om att i Form- och designutredningens

betänkande (SOU 2000:75) identifierades en rad brister när det gäller de

offentliga insatsernas inriktning och omfattning. Olika förslag lämnades

för hur form och design av god kvalitet kan främjas. Motionärerna föreslår

att riksdagen skall begära att en proposition med förslag till åtgärder

skall föreläggas riksdagen. Motionärerna framhåller också den svenska

hemslöjdens betydelse, bl.a. vikten av att en sådan tradition som

spetsknypplingen inte försvinner.

Behovet av flera mötesplatser för form och

design behandlas i sex motioner. I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande

14, 2002/03:Ub335 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 16 och

2003/04:Kr230 (m) yrkande 4 anförs att ett åsiktsutbyte behövs inom form- och

designområdet. Det bör finnas fler mötesplatser där företag och industridesign,

konsthantverk och formgivare, arkitekter och brukare kan mötas och

inspireras, bl.a. för att vidga kunskaperna på området och öka tillgängligheten

för allmänheten. Vidare bör den kompetens som redan finns på flera håll

i landet utnyttjas och utvecklas, t.ex. hos Röhsska museet, Nationalmuseum,

Föreningen Svensk Form och Exportrådet. Det behövs en arena, fristående

från staten, där ansvaret samlas för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats

i världen, teorier om form och design samt för utveckling och forskning.

I

motionerna 2002/03:Kr217 (m) och 2003/04:Kr215 (m) hemställs att riksdagen

skall uttala sig för att två mötesplatser för form och design skapas i

Västra Götaland med bas i Röhsska museet i Göteborg och Textilmuseet i

Borås.

I tre motioner uppmärksammas behovet av hantverksutbildning för

både ungdomar och vuxna, nämligen motionerna 2002/03:Kr12 (m), 2002/03:Kr218

(kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1. Motionärerna påpekar att behovet

av fler hantverkare är stort inte minst inom kulturmiljövården. De anför

att det finns över 300 registrerade hantverksyrken och att tillväxten av

yrkeskårerna är oroande låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring 100

000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod. För att

avhjälpa bristen på hantverkare behövs det en ny form av lärlingsutbildning.

Det behövs dessutom forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning

inom hantverksyrkena. I motion 2003/04:Kr231 (kd) nämns spetsknypplingen

som ett exempel på ett mycket litet hantverksområde, där bristen på nya

hantverkare hotar hantverksområdets existens.

I motion 2002/03:Kr296 (v)

yrkande 4 begär motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag för

riksdagen om hur man även utanför den offentliga sektorn borde kunna

tillämpa principen att en andel av investeringsmedlen avsätts till konstnärlig

utsmyckning vid byggenskap och i samband med samhällsplanering.

Utskottets

ställningstagande

När riksdagen antog målen för den statliga arkitektur-,

form- och designpolitiken underströks att våra liv påverkas av utformningen

av den byggda och formade miljön, dvs. av hur städerna och landsbygden,

byggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar. Arkitektur, formgivning

och design är kulturyttringar som vi ständigt och oundgängligen kommer i

kontakt med och som påverkar vårt välbefinnande. Vidare underströks att

det är en angelägen kulturpolitisk uppgift att säkerställa hög kvalitet

i den byggda och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av

väl fungerande, konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar.

Hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design innefattar en väl

sammanvägd helhet av funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga,

sociala och estetiska krav. Arkitektur, formgivning och design rör också

medmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi. God kvalitet är

inte tidsbunden. (Prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14.)

Utskottet har

med intresse tagit del av regeringens skrivelse 2002/03:129 om arkitektur,

form och design. Området är sedan fem år en del av den statliga

kulturpolitiken, för vilken riksdagen fastställt sju övergripande nationella

mål. Samtidigt är det viktigt att framhålla att området i sig är

sektorsövergripande och att de särskilda målen och det särskilda

handlingsprogrammet

för den statliga arkitektur-, form- och designpolitiken också har som

syfte att kunna påverka, inspirera och stimulera utvecklingen, debatten,

opinionsbildningen m.m. utanför det statliga området och ansvaret. Det är

värdefullt att en bred översikt nu ges i regeringens skrivelse, när fem

år har gått sedan målen för området antogs. Överblicken över området

underlättas av att redogörelsen görs tematiskt och inte efter indelningen

i statliga utgiftsområden. Det är också betydelsefullt att arbetet med

arkitektur-, form- och designfrågor inom regeringen och Regeringskansliet

sker över departementsgränserna, samordnat av en interdepartemental

arbetsgrupp. I skrivelsen redovisas den uppföljning och utvärdering som

gjorts inom vissa delområden under tiden efter det att målen antogs och

de åtgärder som resultaten av utvärderingar m.m. lett till. Utskottet

utgår självfallet från att denna uppföljnings- och utvärderingsverksamhet

pågår kontinuerligt och att regeringen återkommer till riksdagen med

resultatredovisningar och resultatbedömningar både på delområden, när så

är befogat, och för området i sin helhet såsom nu har skett.

Utskottet

har inte något att erinra mot de kommande åtgärder som regeringen redovisat

i skrivelsen.

Utskottet har särskilt noterat att ett råd skall inrättas

för att med utgångspunkt i målsättningarna i handlingsprogrammet Framtidsformer

driva på arbetet inom arkitektur, form och design. I skrivelsen (s. 48-49)

redovisas att ett mycket omfattande och brett uppdrag skall ges till rådet.

Rådet skall även få till särskild uppgift att analysera vissa övergripande

frågor som rör statens upphandling och lokalbruk samt föra en dialog med

kommunerna om deras kompetens för planarbete och bygglovsgivning (skr. s.

51, 55).

Utskottet har också noterat att ett genomgående tema i de

framtida insatserna avser tillgänglighets- och användaraspekter. Insatser

när det gäller det offentliga rummet skall också göras med hjälp av olika

myndigheter m.fl.

Utskottet anser att det är viktigt att erfarenheterna

från Arkitekturåret 2001 tas till vara och vidareutvecklas. Det är också

betydelsefullt att man avser att främja utvecklingen inom designområdet,

t.ex. genom utveckling av utbildningen och forskningen och genom satsningen

på ett Designår 2005. Även konsthantverket behöver utvecklas, bl.a. som

den viktiga bas det är för formområdet. Utskottet noterar att regeringen

avser att göra insatser för att konsthantverkarna - på samma sätt som

konstnärerna - skall få del i ett internationellt utbyte. Hemslöjden är

en värdefull del av kulturarvet och utskottet ser med tillfredsställelse

att regeringen aviserar en utredning om hur hemslöjdens kunskapskapital

kan utvecklas och hur dess kunskapsområde kan bli tydligare och starkare

på form- och designområdet.

Utskottet har också noterat att regeringen

avser att följa utvecklingen av tillämpningen av de s.k. skönhetsparagraferna

i väglagen, plan- och bygglagen och lagen om byggande av järnväg. Regeringen

anser att det - trots att det snart har gått fem år sedan lagändringarna

trädde i kraft - ännu är för tidigt att kunna se tillräckliga resultat av

vad ändringarna inneburit. Regeringen avser att vid behov och vid en senare

tidpunkt utvärdera de ändrade bestämmelserna och tillämpningen av

dem.

Utredningsarbetet i PBL-utredningen skall enligt direktiven (dir.

2002:97) utgå från tre övergripande mål. Ett av dem är att stärka plan- och

bygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling. I ett

annat mål för utredningsarbetet uttrycks att lagstiftningen skall utvecklas

så att den skapar bättre förutsättningar bl.a. för en god miljö.

Markanvändningsplanering och bebyggelseutveckling måste präglas av en helhetssyn

där långsiktig hållbarhet vävs samman med och bedöms utifrån ett antal

aspekter, bl.a. kulturella sådana. Bland de miljömål vars betydelse för

lagstiftningen bör beaktas i utredningsarbetet nämns särskilt

miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö. Det sägs att det är angeläget att beakta hur den fysiska

planeringen kan främja socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Vårt behov av kultur - i dess vidaste bemärkelse - måste också beaktas.

Bebyggelsens kulturhistoriska, arkitektoniska och konstnärliga värden

skall tas till vara och utvecklas.

Utskottet utgår från att regeringen

i samband med att PBL-utredningens resultat läggs fram överväger frågan

om en särskild utvärdering bör göras av skönhetsparagraferna i väglagen,

PBL och lagen om byggande av järnväg.

Den nu föreliggande skrivelsen

innehåller - som redovisats - information om en rad åtgärder av olika

slag som regeringen avser att vidta inom området arkitektur, form och

design. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är motiverat att

riksdagen skall begära att regeringen skall lägga fram förslag om åtgärder

beträffande form och design. Utskottet avstyrker därför motion 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 11, vilken väcktes för över ett år sedan innan regeringen

överlämnade skrivelsen till riksdagen.

Med hänvisning till de mål för

den statliga arkitektur-, form- och designpolitiken som riksdagen enhälligt

beslutade om år 1998 och på grundval av regeringens nu föreliggande

redovisning av insatser på området sedan mitten av 1990-talet anser utskottet

att det inte föreligger något behov av ett uttalande för regeringen från

riksdagens sida om vikten av form och design. De förslag som framförs i

motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 15 och

2003/04:Kr230 (m) yrkande 1 torde i allt väsentligt vara tillgodosedda.

Utskottet avstyrker således de tre motionsyrkandena.

Mötesplats för form

och design inrättades i Stockholm år 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1

s. 92, rskr. 2001/02:72). Uppdraget gavs till Föreningen Svensk Form. I

samband med medelsanvisningen underströk utskottet att en satsning på en

mötesplats i Stockholm inte får innebära att all den kompetens som finns

vid andra institutioner i landet inte tas till vara. Utskottet påminde om

att statliga satsningar görs inom flera departements verksamhetsområden.

Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, fritid och trossamfund anvisas medel

för det nätverksansvar för konsthantverk och formgivning som tilldelats

Röhsska museet i Göteborg sedan år 1997. Vidare framhöll utskottet att

Nationalmuseum har ett ansvar då det gäller konsthantverk från äldre tid

till nutid. De mål som regeringen satt upp för Nämnden för hemslöjdsfrågor

innefattar bl.a. arkitektur, formgivning och design. I den nu föreliggande

skrivelsen från regeringen redovisas även andra form- och designverksamheter

i landet som fått del av statligt stöd. Utskottet anser mot denna bakgrund

att riksdagen bör avslå de förslag om nya former av stöd till mötesplatser

m.m. för form av design som framförs i motionerna 2002/03:Kr217 (m),

2002/03:Kr236 (m) yrkande 14, 2002/03:Ub335 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr209

(m) yrkande 16, 2003/04:Kr215 (m) och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 4.

Utskottet

har noterat att regeringen i skrivelsen inte särskilt tar upp

hantverksutbildning

under avsnittet Bedömning och framtida inriktning. Regeringen har dock i

sin redovisning av utvecklingen av de statliga insatserna sedan mitten av

1990-talet (skr. s. 29) redovisat den kvalificerade yrkesutbildningen

(KY). Den är en eftergymnasial utbildningsform med Myndigheten för

kvalificerad yrkesutbildning som central förvaltningsmyndighet. Den präglas

av en stark arbetslivsanknytning och syftar till att möta behovet av

kvalificerad, yrkesutbildad arbetskraft. Denna utbildning vänder sig såväl

till redan verksamma i arbetslivet som till dem som går ut från gymnasieskolan.

Behörighetskraven är grundläggande behörighet för högskolestudier och i

vissa fall särskilda förkunskapskrav. Utbildningarna är mellan ett och

tre år långa, inklusive en tredjedel lärande i arbete, och avslutas med

en kvalificerad yrkesexamen. I budgetpropositionen för år 2004 redovisas

att efterfrågan från arbetslivet att få starta sådana utbildningar fortsatt

är hög. Exempel på utbildningar inom området formgivning och design är

modellör, industriell design, förpackningsdesign, design för interaktiva

medier, konfektion och skrädderi, trädgårdsdesign och trädesign.

Regeringen

redovisar i skrivelsen (skr. s. 29) att staten också stödjer vissa

kompletterande utbildningar vid sidan om det statliga skolväsendet.

Utbildningarna

skall vara arbetslivsanknutna. Exempel på utbildningsanordnare är Stockholms

tillskärarakademi, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets Vänners

skola och Stenebyskolan.

I budgetpropositionen för år 2004 gör regeringen

den bedömningen att en försöksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial

lärlingsutbildning för vuxna till vissa små hantverksyrken bör genomföras

(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 109 och 168-169). För ändamålet beräknas

3,8 miljoner kronor under anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom

vuxenutbildningen. I propositionen nämns som exempel utbildning till

guldsmed, sadelmakare och möbeltapetserare.

Med hänvisning till redovisade

utbildningar till hantverksyrken, däribland en ny lärlingsutbildning för

vuxna, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr12

(m), 2002/03:Kr218 (kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1.

Utskottet har

vid tidigare tillfällen, senast vid 2001/02 års riksmöte, behandlat

motionsförslag om den s.k. enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning vid

statligt byggande (jfr bl.a. bet. 1998/99:KrU6 och 2001/02:KrU18). Utskottet

har därvid anfört att omfattningen av de statliga konstinköpen bör grundas

på en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas till omfattningen av

byggandet vid en viss tidpunkt. Att i varje särskilt fall styra hur mycket

som skall avsättas för konstinköp med en sådan regel är inte rätt väg att

gå, har utskottet anfört. Utskottet har ansett att 1 % av den totala

byggkostnaden vid statligt byggande dock borde kunna vara ett rimligt

riktmärke för konstnärlig utsmyckning. Utskottet har mot denna bakgrund

avstyrkt förslag om införande av en enprocentsregel på det statliga

området. Utskottet står fast vid denna ståndpunkt. Utskottet anser att det

inte heller bör införas en sådan regel för icke-statligt byggande. Detta

skulle kräva ett omfattande regelsystem och kunna ställa krav på betydande

statliga bidrag. Utskottet föreslår att motion 2002/03:Kr296 (v) yrkande

4 avslås av riksdagen.

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen

utan erinran lägger regeringens skrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form

och design till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden

har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i

avsnittet.

1. Vikten av form och design, punkt 2 (m)

av Kent Olsson (m),

Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m).

Förslag till

riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om vikten av form och design. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande

15 och 2003/04:Kr230 yrkande 1.

Ställningstagande

Form och design tar

allt större plats i våra liv. Skönhet är ett mänskligt behov. I bra

formgivning förenas det yttre sköna med det inre praktiska.

Form och design

får en ökad betydelse när utbudet av produkter är stort och i viss mån

likartat. Produktutvecklingen rör både funktion och budskap. Form och

design är ett viktigt konkurrensmedel som kan vara ett strategiskt verktyg

för företags framgång på marknaden. Design är i lika hög grad en kulturpolitisk

och näringspolitisk fråga som en utbildningspolitisk fråga. Hemslöjden,

hantverksarvet och designen bör ges ökad betydelse. Samspelet mellan

utbildning, forskning och olika aktörer är viktigt. Arkitektur- och

designutbildningarna behöver reformeras. Aktiva inom hantverksyrken behöver

vidareutbildning om nya material, miljöanpassning m.m. De offentliga

resurserna på form- och designområdet bör utnyttjas effektivare och därför

samlas hos färre aktörer. De offentliga medlen bör i större utsträckning

gå till utbildning och forskning.

Vad vi här anfört bör läggas till grund

för det fortsatta arbetet med form- och designfrågor. Vi föreslår därför

att riksdagen som sin mening tillkännager detta för regeringen. Därmed

bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209

(m) yrkande 15 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 1.

2. Mötesplatser för

form och design, punkt 3 (m)

av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth

(m) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att

förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om mötesplatser för form och design. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335 yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande

16 och 2003/04:Kr230 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:Kr217 och

2003/04:Kr215.

Ställningstagande

Vi anser att ett åsiktsutbyte behövs

inom form- och designområdet. Det bör därför finnas flera mötesplatser

där företag och industridesign, konsthantverk och formgivare samt arkitekter

och brukare kan mötas och inspireras, bl.a. för att vidga kunskaperna på

området och öka tillgängligheten också för allmänheten. Det är angeläget

att inte låsa fast ansvaret på en institution. Den kompetens som redan

finns på flera håll i landet bör utnyttjas och utvecklas, t.ex. den som

finns hos Röhsska museet, Nationalmuseum, Föreningen Svensk Form och

Exportrådet. Det behövs dessutom en arena, fristående från staten, där

ansvaret samlas för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats i världen och

teorier om form och design samt för utveckling och forskning. En sådan

arena, ett form- och kunskapscentrum, skulle kunna bildas av Föreningen

Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Svenska institutet

och Svenska Moderådet.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager

för regeringen vad vi anfört om mötesplatser för form och design. Därmed

bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 14, 2002/03:Ub335

(m) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 16 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande

4 samt avslå motionerna 2002/03:Kr217 (m) och 2003/04:Kr215

(m).

3. Hantverksutbildning, punkt 4 (m, kd, c)

av Kent Olsson (m), Gunilla

Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Lars-Ivar

Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till

riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om

hantverksutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr12 och

bifaller delvis motionerna 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande

1.

Ställningstagande

Behovet av fler hantverkare är stort inte minst inom

kulturmiljövården. Hantverksyrkena tillhör vår kultur och kunskaper har

under århundraden förts från en generation till en annan. Det finns över

300 registrerade hantverksyrken och tillväxten av yrkeskårerna är oroande

låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring 100 000 hantverkare beräknas

gå i pension inom en tioårsperiod. Inom fältet kulturhantverk och kulturvård

kan det nämnas att det saknas återväxt av bildhuggare, glasblåsare,

förgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare, tenngjutare, träbildshuggare,

glasmästare, stuckatörer, handvävare, konstbrodörer, murare och

möbelrenoverare. Som ett exempel på ett mycket litet hantverksområde, där

bristen

på nya hantverkare hotar hantverksområdets existens, kan nämnas

spetsknypplingen.

Hantverkskunnandet överförs från människa till människa och

lärs huvudsakligen genom praktik. Hantverksyrkena är kunskapsintensiva

och kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt för dem är en hög

grad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig produktion.

För att

avhjälpa bristen på hantverkare behöver en ny och modern form av

lärlingsutbildning som också omfattar vuxna inrättas. Det behövs dessutom

forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning inom hantverksyrkena.

Vidare är det nödvändigt med en utredning om andra åtgärder som kan bidra

till att bibehålla hantverkskunnandet i landet.

Vi föreslår att riksdagen

som sin mening tillkännager för regeringen vad vi anfört om hantverksutbildning

m.m. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr12 (m) och delvis

bifalla motionerna 2002/03:Kr218 (kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande

1.

4. Hantverksutbildning, punkt 4 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och

Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget

till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen

om hantverksutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr12 och

avslår motionerna 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande

1.

Ställningstagande

Behovet av fler hantverkare är stort inte minst inom

kulturmiljövården. Det finns över 300 registrerade hantverksyrken och tillväxten

av yrkeskårerna är oroande låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring

100 000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod. Inom fältet

kulturhantverk och kulturvård kan det nämnas att det saknas återväxt av

bildhuggare, glasblåsare, förgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare,

tenngjutare, träbildshuggare, glasmästare, stuckatörer, handvävare,

konstbrodörer, murare och möbelrenoverare.

Hantverkskunnandet överförs från

människa till människa och lärs huvudsakligen genom praktik. Hantverksyrkena

är kunskapsintensiva och kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt

för dem är en hög grad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig

produktion.

För att avhjälpa bristen på hantverkare behöver en ny och

modern form av lärlingsutbildning som också omfattar vuxna inrättas. Det

behövs dessutom forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning

inom hantverksyrkena.

Vi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager

för regeringen vad vi anfört om hantverksutbildning. Därmed bör riksdagen

bifalla motion 2002/03:Kr12 (m) och avslå motionerna 2002/03:Kr218 (kd)

och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1.

5. Enprocentsregel för konstnärlig

utsmyckning vid icke-statligt byggande, punkt 5 (v)

av Peter Pedersen

(v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser

att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande

lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

i reservationen om enprocentsregel för konstnärlig utsmyckning vid

icke-statligt byggande. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr296 yrkande

4.

Ställningstagande

Om konstnärer skall kunna försörja sig på sitt

arbete är det viktigt att de får uppdrag och beställningar.

Statens

konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och

framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst

till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Konstrådet

skall också medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer

än sådana som brukas av staten.

I dag tillämpas på många håll inom den

offentliga sektorn vid byggenskap principen att 1 % av byggkostnaderna

skall avsättas till konstnärlig utsmyckning. Vi anser att det behöver

utredas hur den principen kan vidgas till att gälla mer än enbart byggnader

inom den offentliga sektorn, exempelvis i bostadsmiljöer. De stora

byggföretagen borde kunna rymma en sådan utgift för konstnärlig utsmyckning

inom sina investeringskostnader. Vi anser att regeringen bör låta utreda

möjligheterna att på detta sätt bredda och förstärka principen att medel

skall avsättas till konstnärlig utsmyckning vid byggenskap och i samband

med samhällsplanering. Därefter bör regeringen lägga fram förslag i frågan

för riksdagen. Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage

för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr296 (v)

yrkande 4.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens

skrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form och design.

Följdmotion

2002/03:Kr12

av Kent Olsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om lärlingsutbildning.

Motioner från allmänna

motionstiden hösten 2002

2002/03:Kr217 av Ulf Sjösten m.fl. (m):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om två

regionala mötesplatser för designfrågor i Västra Götaland.

2002/03:Kr218

av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att säkra hantverket

i vårt land.

2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

13. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om form

och design.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om mötesplatser för design och formgivare.

2002/03:Kr296

av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):

4. Riksdagen begär att regeringen

återkommer med förslag till hur man kan bredda och förstärka principen

att medel skall avsättas till konstnärlig utsmyckning vid byggenskap och

i samband med samhällsplanering.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg

m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om form och design.

2002/03:Ub335 av Kent Olsson

m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

i motionen anförs om nya spelrum för form och design.

Motioner från

allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl.

(m):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om form och design.

16. Riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mötesplatser för design

och formgivning.

2003/04:Kr215 av Ulf Sjösten m.fl. (m):

Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om två

regionala mötesplatser för design i Västra Götaland.

2003/04:Kr230 av

Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av form och design.

4. Riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya

spelrum för form och design.

2003/04:Kr231 av Yvonne Andersson och Sven

Brus (båda kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att rikta insatser för

att säkra hantverket i vårt land.