Bet. 2003/04:KRU5

Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU5

Folkbildning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som

väckts vid 2001/02, 2002/03 och 2003/04 års

riksmöten.

Motionerna gäller Folkbildningsrådets roll och

frågan om en uppdelning av folkbildningsanslaget på

särskilda anslag för folkhögskolor respektive

studieförbund. I några motioner tas upp frågor som

gäller bevarande av folkbildningens oberoende

ställning och särart. Folkbildningens ekonomiska

situation tas upp i andra motioner, som bl.a. rör

kommunernas och landstingens minskande bidrag.

Frågor om bidragsfördelning och inrättande av

utbildning inom folkbildningen berörs i motioner om

punktskriftsutbildning, teckenspråksutbildning,

utbildning av teckenspråkstolkar, kvalificerad

musikutbildning, kompletterande svenskundervisning

för invandrare och värnande av de nationella

minoriteternas kultur och språk inom folkbildningen.

En rad motioner behandlar frågor om samordningen och

finansieringen av amatörkulturorganisationernas och

studieförbundens verksamhet.

Samliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns sex reservationer och fyra

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Folkbildningsrådets roll och uppdelning av

folkbildningsanslaget

1. Folkbildningsrådets roll och uppdelning

av folkbildningsanslaget

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkande 4 i denna del och 2003/04:Kr209 yrkande 4

i denna del.

Reservation 1 (m)

Folkbildningens oberoende, särart m.m.

2. Folkbildningens oberoende, särart m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub29

yrkandena 1 och 3, 2001/02:

Ub30 yrkande 13 och 2003/04:Kr329 yrkande 1.

Folkbildningens ekonomiska situation

3. Statens, landstingens och kommunernas

ansvar för finansieringen av

folkbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr233 och

2003/04:Kr273.

4. Konsekvenser av kommuners minskade eller

slopade bidrag till folkbildningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336

yrkande 15 och 2003/04:

Kr326 yrkande 14.

5. Folkhögskolors och studieförbunds behov

av resursförstärkning

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr283

yrkande 1, 2003/04:Kr326 yrkande 19 och

2003/04:Kr330 yrkande 1.

Reservation 2 (c)

Utbildningsutbud inom folkbildningen

6. Bidrag till punktskriftsutbildning vid

folkhögskola

Riksdagen avslår motion 2002/03:K334 yrkande 1.

7. Utbildning till teckenspråkstolk

Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub366.

8. Stödet till teckenspråksutbildning

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr346.

9. Kvalificerad musikutbildning vid

folkhögskola

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr364.

10. Kompletterande svenskundervisning för

invandrare

Riksdagen avslår motion 2002/03:A271 yrkande 2.

11. Minoritetsspråk och minoriteters kultur

inom folkbildningen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande

18.

Reservation 3 (fp, c)

Studieförbunden och amatörkulturens

organisationer

12. Samordning av statligt bidrag till

studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkandena 4 i denna del och 5, 2002/03:Kr366

yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkandena 4 i denna del

och 5, 2003/04:Kr274 och 2003/04:Kr329 yrkande 9.

Reservation 4 (m)

Reservation 5 (kd)

13. Ett särskilt anslag till

amatörkulturorganisationernas verksamhet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336

yrkande 14, 2003/04:Kr287 och 2003/04:Kr326

yrkandena 20 och 21.

Reservation 6 (c)

14. Statligt bidrag till Amatörkulturens

samrådsgrupp

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr288 yrkandena

1 och 2.

Stockholm den 12 februari 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars

Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),

Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v), Nikos

Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m),

Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn

(s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i

Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda

Ernkrans (s), Hans Backman (fp) och Helena Höij

(kd).

Bakgrund

Våren 1991 beslutade riksdagen efter förslag i 1991

års folkbildningsproposition (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358) om nya

bestämmelser för statsbidragen till folkbildningen,

dvs. till studieförbund och folkhögskolor. Detta

innebar en markant ändrad ansvarsfördelning mellan

staten och folkbildningen, där staten endast

fastställer syften med bidragsgivningen och

folkbildningens anordnare själva lägger fast målen

för verksamheten. Dessa syften kompletterades efter

förslag i 1998 års folkbildningsproposition (prop.

1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).

Denna ansvarsfördelning ger folkbildningen ett

långtgående mandat att själv avgöra hur statens

bidrag skall användas och fastställa kriterier för

fördelningen av statsbidraget mellan folkbildningens

olika aktörer.

Enligt 2 § förordningen (1991:977, 2 § ändrad

genom 1998:973) om statsbidrag till folkbildningen

skall statens stöd till folkbildningen ha till syfte

att

1. främja en verksamhet som gör det möjligt för

kvinnor och män att påverka sin livssituation och

som skapar engagemang för att delta i

samhällsutvecklingen,

2. stärka och utveckla demokratin och

3. bredda kulturintresset i samhället, öka

delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande.

Vidare skall verksamhet som syftar till att utjämna

utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i

samhället prioriteras liksom verksamhet som riktar

sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt

missgynnade personer. Personer med utländsk

bakgrund, deltagare med funktionshinder och

arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för

statens stöd.

Utgångspunkten för regeringsförslagen år 1991 och

1998 var att stödet till folkbildningen skall syfta

till att bevara och utveckla folkbildningens

egenvärde, nämligen friheten, frivilligheten,

idéstyrningen och självständigheten (prop.

1997/98:115 s. 5-6).

Enligt 1 och 3 §§ statsbidragsförordningen skall

frågor om statsbidrag till folkhögskolor och

studieförbund prövas av Folkbildningsrådet (FBR, den

ideella förening som bildats för ändamålet av

Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO).

Rådet fastställer kriterierna för

statsbidragsfördelningen. Efter en rapport år 1999

från Riksrevisionsverket (RRV-rapport 1999:44

Folkbildning - styrning och kontroll) ändrade FBR

bidragskriterierna för studieförbunden.

Den ordning med målstyrning och ändrad

ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen i

fråga om statsbidraget, som infördes genom 1991 års

riksdagsbeslut, förutsatte att den statligt stödda

verksamheten skulle utvärderas av både staten och

folkbildningen själv. Enligt 3 § förordningen om

statsbidrag till folkbildningen skall

Folkbildningsrådet kontinuerligt följa upp och

utvärdera verksamheten i förhållande till syftena

med statsbidraget och de villkor för statsbidrag som

föreskrivits.

Vid 1997/98 års riksmöte tog regeringen - utan att

lägga fram några förslag för riksdagen - i

folkbildningspropositionen (prop. 1997/98:115 s.

32-45) upp några centrala områden där

folkbildningsarbetet enligt regeringens bedömning

skulle kunna få stor betydelse för

samhällsutvecklingen. Till dessa områden hörde en

satsning på kultur och bildning i bred bemärkelse

inklusive naturvetenskap och teknik. Vidare ansåg

regeringen att folkbildningen borde spela en viktig

roll för att förverkliga kulturpolitiken bl.a. genom

att den når ut till orter som saknar andra

kulturinstitutioner och till grupper som inte får

del av samhällets övriga kulturutbud och att den är

en mötesplats mellan kulturarbetare och amatörer.

Folkbildningen borde enligt regeringens mening

fortsätta sina ansträngningar för att undanröja

studiehinder och tillgodose utbildningsbehov för

människor med funktionshinder. Folkbildningen borde

också ta på sig viktiga uppgifter på IT-området.

Vidare ansåg regeringen att folkbildningen borde

fortsätta sina ansträngningar, särskilt i

storstädernas ytterområden, att genom kultur- och

bildningsarbete underlätta en integration mellan

invandrare och svenskar. Slutligen borde

folkbildningen enligt regeringens uppfattning

fortsätta sina ansträngningar att bidra till

kunskapsutveckling hos alla medborgare kring frågor

om en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

Regeringens årliga resultatredovisning och

resultatbedömning avseende folkbildningen återfinns

i budgetpropositionen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning (senast i prop.

2003/04:1 utg.omr. 16 s. 102-103 och 106).

Utredningar m.m.

Riksdagens beslut år 1998 om bl.a. komplettering av

syftena med statsbidraget föregicks av en

utvärdering genom en särskild statlig utredning

(benämnd SUFO). Utredningen avgav ett antal

delbetänkanden inom olika områden, Folkbildning och

vuxenstudier (SOU 1995:141), Cirkelsamhället (SOU

1996:47), Värden i folkhögskolevärlden (SOU

1996:75), Kunskapssyn och samhällsnytta i

hantverkscirklar och hantverksutövande (SOU

1996:122) och Folkbildningens institutioner (SOU

1996:127), samt ett slutbetänkande, Folkbildningen -

en utvärdering (SOU 1996:159).

Riksrevisionsverket (RRV) lämnade på regeringens

uppdrag år 1999 en rapport (RRV-rapport 1999:44

Folkbildning - styrning och kontroll) om

folkbildningen. RRV pekade bl.a. på

Folkbildningsrådets dubbla roller att dels bevaka

statens intressen, dels bevaka de egna medlemmarnas

intressen. RRV framhöll att styrningen kunde vara

olika på olika nivåer inom folkbildningen. RRV

anförde också att rådets bidragskriterier i hög grad

var inriktade på kvantitet i stället för kvalitet.

År 2001 tillkallade regeringen en särskild

utredare för att genomföra den andra statliga

utvärderingen av folkbildningen efter reformen år

1991, benämnd SUFO 2 (dir. 2001:74). Utredaren har

hittills avgivit utvärderingsrapporter i fyra

delbetänkanden, nämligen Folkbildningens särart?

Offentlighet, forskning och folkbildares

självförståelse (SOU 2003:94), Folkbildning och

integration. Utsatt folkbildning. Folkbildning och

funktionshinder (SOU 2003:108), Deltagares

upplevelse av folkbildningen. Det här borde alla få

pröva. Existens och folkbildning (SOU 2003:112) och

Fyra rapporter om folkbildning. Folkbildningsrådets

myndighetsroll. Särdrag kostar. Folkbildningen och

kulturen. Vem "styr" folkbildningen? (SOU 2003:125).

Ytterligare ett delbetänkande med sex rapporter

kommer att publiceras. Utredaren skall redovisa

resultaten av sitt arbete i en samlad bedömning den

15 mars 2004.

Ytterligare en utredare har tillkallats för att -

som ett komplement till den statliga utredningen

SUFO 2 - belysa folkbildningen ur icke-deltagarens

perspektiv (dir. 2003:6). Utredaren skall

åskådliggöra vilka grupper som inte deltar i

folkbildningen och pröva i vilken utsträckning det

finns önskemål som folkbildningen skulle kunna

tillgodose. Uppdraget skall redovisas den 15 april

2004.

Folkbildningsrådet (FBR) har fått regeringens

uppdrag att tillsammans med berörda aktörer och med

stor öppenhet utarbeta ett samlat dokument om

folkbildningens framtida roll och uppgifter.

Rapporter från rådslag, konferenser och seminarier

har sänts in till FBR, som sammanställt dem. Efter

remiss av sammanställningen skall FBR överlämna sitt

dokument till regeringen i mars 2004.

Företrädare för Riksrevisionen har den 27 januari

2004 informerat utskottet om sin verksamhet och

planering. Bland de ärenden som kommer att behandlas

under våren 2004 finns ett om regeringens styrning,

kontroll och uppföljning när det gäller

bidragsgivningen till folkbildningen och idrotten,

där de som har myndighetsuppdraget att fördela

medlen är de ideella organisationerna

Folkbildningsrådet och Riksidrottsförbundet.

2003/04

KrU5

Utskottets överväganden

Folkbildningsrådets roll och uppdelning av

folkbildningsanslaget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

Folkbildningsrådets roll och uppdelning av

folkbildningsanslaget, jämför reservation 1

(m).

Motionerna

I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 4 i denna del

och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 4 i denna del anförs

att det blir alltmer irrelevant att ha ett gemensamt

anslag för bidrag till folkhögskolorna och

studieförbunden. När detta samband är upphävt bör

statens uppdrag till Folkbildningsrådet att fördela

statsbidragen till folkhögskolorna och

studieförbunden avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under flera år behandlat

motionsyrkanden om att föra över statsbidraget till

folkhögskolorna till utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning och bibehålla bidraget till

studieförbunden under ett folkbildningsanslag inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid (senast i bet. 2003/04:KrU1 s. 105-106). På

utskottets förslag har riksdagen avslagit förslagen.

Utskottet avstyrker i enlighet med sitt tidigare

ställningstagande de nu aktuella yrkandena om

delning av folkbildningsanslaget och avstyrker även

förslaget att Folkbildningsrådet inte längre skall

fördela medlen till folkhögskolorna och

studieförbunden.

Utskottet påminner om att den pågående

utvärderingen inom SUFO 2 kommer att beröra frågor

om Folkbildningsrådets dubbla roller som

myndighetsutövare och intresseföreträdare.

Utvärderingen skall belysa om och i så fall hur

detta påverkat rådets myndighetsutövande roll och

funktion. Utvärderaren skall redovisa en samlad

bedömning av de genomförda utvärderingarna den 15

mars 2004. Vid samma tid kommer också

folkbildningens egen rapport om folkbildningens

framtid, grundad på diskussioner i olika former på

central, regional och lokal nivå, att överlämnas

till regeringen.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda

avslå motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 4 i denna

del och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 4 i denna del.

Folkbildningens oberoende, särart m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

folkbildningens oberoende, särart m.m.

Motionerna

I motionerna 2001/02:Ub29 (fp) yrkandena 1 och 3,

2001/02:Ub30 (fp) yrkande 13 och 2003/04:Kr329 (kd)

yrkande 1 föreslås att riksdagen skall göra

tillkännagivanden för regeringen om folkbildningens

mål, oberoende och särart. Det framhålls i den

förstnämnda motionen att folkbildningens praktiska

verksamhet och genuina folkbildaruppdrag bör kunna

hävdas och stärkas. Stödet till folkbildningen bör

få en sådan utformning att folkhögskolornas särart i

fråga om pedagogik, storleken på deltagargrupperna

och framför allt internatboendet bör uppmuntras och

stärkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inledningsvis redovisat hur riksdagens

beslut år 1991 påverkade ansvarsfördelningen mellan

staten och folkbildningen när det gäller det

statliga stödet. Staten fastställer syftena med

bidraget, medan folkbildningens anordnare själva

lägger fast målen för verksamheten.

I direktiven för utvärderingen inom SUFO 2

redovisas vissa förändringar av folkbildningens

verksamhet under åren efter 1991. Sedan det övriga

skolväsendet närmat sig folkbildningens arbetssätt

m.m. togs restriktionen för folkbildningen bort, som

innebar att folkbildningen tydligt skulle skilja sig

från utbildningen inom det offentliga skolväsendet

och högskolan. Folkbildningen skulle därefter själv

ansvara för att den statsbidragsstödda utbildningen

präglas av folkbildningens kännetecken. Vidare

redovisas att folkbildningen fått särskilda medel av

arbetsmarknadspolitiska skäl och att den externt

finansierade utbildningen ökat. Mot denna bakgrund

skall utvärderingen belysa om och i så fall på

vilket sätt den externt finansierade verksamheten

påverkat den ideologiska kärnan inom folkbildningen

i dess strävan att vara opåverkad av kommersiella

intressen.

På utvärderarens uppdrag har flera särskilda

utvärderingsrapporter utarbetats, bl.a. tre samlade

i betänkandet Folkbildningens särart? Offentlighet,

forskning och folkbildares självförståelse (SOU

2003:94). Författarna framhåller att de tre

rapporterna i betänkandet alla är självständiga

belysningar av särartsbegreppets innebörder och

möjliga tolkningar. Det gemensamma syftet har varit

att föra diskussionen om svensk folkbildning vidare

genom att söka problematisera begreppet särart.

Betänkandet kommer att ingå i underlaget för den

samlade bedömning som utvärderaren skall redovisa

den 15 mars 2004.

Folkbildningsrådet har sänt ut på remiss en

sammanställning av de rapporter som kommit in från

folkbildningens projekt Framsyn. Ett av de teman som

redovisas i sammanställningen avser folkbildningens

former och särart. Folkbildningsrådet överlämnar

sitt samlade dokument till regeringen i mars 2004.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2001/02:Ub29 (fp) yrkandena 1

och 3, 2001/02:Ub30 (fp) yrkande 13 och

2003/04:Kr329 (kd) yrkande 1.

Folkbildningens ekonomiska situation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- statens, landstingens och kommunernas

ansvar för finansieringen av folkbildningen,

- konsekvenser av kommuners slopande av

bidrag till folkbildningen och

- folkhögskolors och studieförbunds behov av

resursförstärkning, jämför reservation 2

(c).

Motionerna

Frågor som rör folkbildningens ekonomiska situation

tas upp i sex motioner. Flera av dem utgår från det

förhållandet att kommunernas och landstingens bidrag

minskat under senare år.

Enligt motion 2002/03:Kr233 (s) bör riksdagen

uttala att det behövs en bättre samverkan mellan

staten, landstingen och kommunerna. Staten bör vara

mera aktiv i sin kommunikation med

Landstingsförbundet och Kommunförbundet, när det

gäller syftet med stödet till folkbildningen.

Även i motion 2003/04:Kr273 (v) tas frågan om

statens kommunikation med kommunerna och landstingen

upp. Motionärerna påminner om att regeringen i

budgetpropositionen för år 2000 uttalade att

folkbildningen är ett nationellt ansvar för såväl

staten som kommuner och landsting och att en

fungerande folkbildning är en förutsättning för att

medborgare oavsett bostadsort skall få en höjd

bildningsnivå och därigenom skapa förutsättningar

för framsteg och utveckling i hela landet.

Folkbildningspropositionerna åren 1991 och 1998

utgick från att även kommuner och landsting har ett

ansvar för finansieringen av folkbildningen.

Motionärerna påpekar att kommuner och landsting

under 1990-talet har minskat sina bidrag. De

föreslår att regeringen skall tillsätta en

arbetsgrupp med representanter för alla berörda

parter med syfte att få till stånd en dialog med

kommuner och landsting om hur det nationella

ansvaret för folkbildningen skall tas och fördelas.

I motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 15 och

2003/04:Kr326 (c) yrkande 14 begärs att ett utökat

uppdrag skall lämnas till SUFO 2. Detta uppdrag

skall gälla vilka konsekvenserna blir för kommuners

folkbildning, när deras grannkommuner drar ned eller

slopar sina bidrag och deltagare söker sig över

kommungränserna.

Statens och landstingens bidrag till

folkhögskolorna har enligt motion 2003/04:Kr326 (c)

inte följt kostnads- och löneutvecklingen.

Folkhögskolornas svårigheter att finansiera sin

verksamhet påtalas även i motion 2003/04:Kr283 (fp).

I motionerna anförs att behoven av socialt stöd hos

eleverna ökar. Folkhögskolorna arbetar i ökande

utsträckning med deltagare från de prioriterade

målgrupperna korttidsutbildade, invandrare och

funktionshindrade. Om folkhögskolorna inte har

resurser för att kunna möta de studerandes behov och

krav kan de inte längre bedriva ett kvalitativt gott

folkbildningsarbete. Enligt motion 2003/04:Kr283

(fp) yrkande 1 bör ett snabbt beslut om olika

åtgärder därför tas när pågående utredningar

avslutats. I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 19

begärs att folkhögskolornas verksamhet, mot den i

motionen redovisade bakgrunden, måste prioriteras

ekonomiskt.

I motion 2003/04:Kr330 (fp) exemplifieras

folkbildningens betydelse för demokratin, för dem

som inte fått en gedigen gymnasie- eller

högskoleutbildning och för dem som är arbetslösa.

Vidare framhåller motionärerna folkbildningens

förmåga att erbjuda mötesplatser i det

multikulturella samhället. Mot denna bakgrund

föreslår motionärerna att riksdagen skall

tillkännage för regeringen vikten av förbättrade

ekonomiska villkor för folkhögskolorna och

studieförbunden (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I direktiven för folkbildningsutvärderingen SUFO 2

konstaterade regeringen att bidragen till

folkbildningen från kommuner och landsting har

minskat kraftigt under 1990-talet och att

Folkbildningsrådets rapport i frågan visat att fyra

kommuner inte lämnade några bidrag till

studieförbunden. En utveckling där fler kommuner

inte lämnar bidrag kan leda till brist på lokal

verksamhet och svårighet att bibehålla ett lokalt

nätverk, vilket enligt regeringens uppfattning kan

få allvarliga konsekvenser. Regeringen framhåller

dock att staten varken kan eller bör ersätta detta

bortfall av bidrag från kommuner och landsting.

Utvärderingen inom SUFO 2 bör belysa konsekvenserna

av denna utveckling för folkbildningens möjligheter

att nå sina mål.

I det senaste delbetänkandet från SUFO 2, nämligen

Fyra rapporter om folkbildning (SOU 2003:125), ingår

en rapport benämnd Särdrag kostar - en studie om

folkhögskolornas ekonomiska förhållanden. Även en

rapport om studieförbundens ekonomi kommer att

sammanställas.

Både slutbetänkandet från SUFO 2 och

Folkbildningsrådets rapport om folkbildningens

framtida roll och uppgifter lämnas till regeringen i

mars 2004.

Utskottet, som delar motionärernas syn på behovet

av dialog mellan dem som bidrar till att finansiera

folkbildningen, anser att det är nödvändigt att

avvakta resultatet från remissen av det kommande

slutbetänkandet från SUFO 2, innan frågan om hur

statens, landstingens och kommunernas finansiering

av folkbildningen diskuteras. Riksdagen får

tillfälle att ta del av regeringens

ställningstaganden i frågan när en proposition

senare framläggs.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionerna 2002/03:Kr233 (s) och

2003/04:Kr273 (v) om samverkan mellan staten,

landstingen och kommunerna, när det gäller

folkbildningens finansiering.

Som utskottet redovisat har SUFO 2 ett uppdrag när

det gäller finansieringen av folkbildningen och

konsekvenserna av de minskade bidragen från

landsting och kommuner för folkbildningens

möjligheter att nå sina mål för verksamheten.

Eftersom resultaten av utvärderingen skall läggas

fram redan i mars är det inte realistiskt att begära

en komplettering av uppdraget. Utskottet utgår från

att många aspekter på de minskade bidragen kommer

att lämnas i en bred remiss av slutbetänkandet.

Utskottet förutsätter att regeringen med

utgångspunkt i utvärderingen, remissvaren och

Folkbildningsrådets kommande rapport överväger om

det behövs några särskilda undersökningar av

delfrågor som inte blivit tillräckligt belysta. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 15 och

2003/04:Kr326 (c) yrkande 14.

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om

de framtida resursbehoven hos folkhögskolor och

studieförbund, eftersom resultaten ännu inte

redovisats från den statliga utvärderingen och från

folkbildningens arbete med framtidsfrågorna.

Ställningstaganden till den årliga statliga

bidragsgivningen får göras i det ordinarie

budgetarbetet. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 2003/04:Kr283 (fp)

yrkande 1, 2003/04:Kr326 (c) yrkande 19 och

2003/04:Kr330 (fp) yrkande 1.

Utbildningsutbud inom folkbildningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- bidrag till punktskriftsutbildning vid

folkhögskola,

- utbildning till teckenspråkstolk,

- stödet till teckenspråksutbildning,

- kvalificerad musikutbildning vid

folkhögskola,

- kompletterande svenskundervisning för

invandrare och

- minoritetsspråk och minoriteters kultur

inom folkbildningen, jämför reservation 3

(fp, c).

Motionerna

I motion 2002/03:K334 (m) yrkande 1 hemställs att

riksdagen skall tillkännage för regeringen att det

behövs ett permanent statsbidrag till den

punktskriftsutbildning som bedrivs vid Dalarö

folkhögskola. Utbildningen avser dem som blivit

synskadade vid vuxen ålder. Utbildningen har

bedrivits med ett treårigt bidrag från Allmänna

arvsfonden åren 2001-2003. Motionären framhåller att

om de som blivit synskadade vid vuxen ålder inte får

tillgång till punktskriftsutbildning blir de

funktionella analfabeter.

Enligt motion 2002/03:Ub366 (m) måste utbildningen

för teckenspråkstolkar byggas ut för att

hörselskadade skall kunna påbörja och genomföra

högre studier som de antagits till. Motionärerna

anför att om de på grund av brist på tolkar inte kan

påbörja studierna, måste detta betraktas som sådan

diskriminering av funktionshindrade som behandlas i

högskolelagen (1992:1434).

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid

Stockholms universitet fördelar ett särskilt stöd,

utöver ordinarie folkbildningsbidrag, till

folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,

tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva

samt teckenspråkslärarutbildning. I motion

2003/04:Kr346 (s) anförs att TÖI numera ger sådant

stöd till teckenspråksutbildning endast om en

folkhögskola har både teckenspråksutbildning och

utbildning av teckenspråkstolkar. Motionärerna begär

att särskilt stöd till teckenspråksutbildning skall

kunna ges även till folkhögskola som inte har

tolkutbildning.

Folkbildningsrådet, som fördelar det statliga

bidraget till folkbildningen, gav tidigare ett extra

bidrag till kvalificerad musikutbildning vid

folkhögskola. När så inte längre är fallet bör

regeringen enligt motion 2002/03:Kr364 (s) finna

andra former för hur folkhögskolor även i

fortsättningen skall kunna bedriva kvalificerad

musikutbildning. Detta har betydelse bl.a. för

rekryteringen till musikutbildning på högskolenivå,

t.ex. till Musikhögskolan i Piteå.

I motion 2002/03:A271 (s) betonas att invandrares

möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är

beroende av goda kunskaper i svenska språket. Därför

krävs det både kvalificerad undervisning för vissa

yrkesgrupper och grundläggande svenskundervisning.

Det kan också behövas språkstöd för dem som inte

längre är aktuella för svenskutbildning för

invandrare (sfi). Riksdagen bör tillkännage för

regeringen att studieförbunden behöver stöd för att

kunna öka sina insatser med kompletterande

svenskundervisning för invandrare (yrkande 2).

Särskilda åtgärder bör enligt motion 2003/04:Kr326

(c) yrkande 18 vidtas för att inom folkbildningen

prioritera minoritetsspråken och minoriteters

kultur.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redovisat inledningsvis har riksdagen

beslutat att staten skall bestämma syftena med det

statliga bidraget till det fria och frivilliga

folkbilningsarbetet, medan det är dess arrangörer

som själva beslutar om målen för sin verksamhet.

Folkbildningsrådet beslutar med utgångspunkt i

syftena för statsbidraget om fördelningen av medlen.

Enligt riksdagens beslut skall deltagare med

funktionshinder utgöra en särskilt viktig målgrupp

för statens stöd till folkbildningen. I uppdraget

för den pågående utvärderingen av folkbildningen,

SUFO 2, ingår frågor om möjligheten för personer med

funktionshinder att delta i folkbildningen.

Finansieringsfrågor är viktiga för folkhögskolans

möjligheter att nå de handikappolitiska målen.

Utvärderingen skall belysa i vilken utsträckning

undervisningen vid folkhögskolor och stödet till de

studerande anpassas till olika individers behov.

Då det gäller motion 2002/03:K334 (m) om ett

permanent stöd till punktskriftsutbildning vid

folkhögskola för personer som blivit synskadade vid

vuxen ålder, har utskottet inhämtat att den aktuella

utbildningen avses drivas även under år 2004, trots

att ett treårigt bidrag från Allmänna arvsfonden

upphört vid det senaste årsskiftet. Avsikten är att

försöka få extra medel för utbildningen - utöver

folkbildningsbidrag - från andra samhällssektorer.

Utskottet anser att riksdagen inte bör frångå

gällande ordning beträffande det statliga bidraget

till folkbildningen, där Folkbildningsrådet har

ansvaret för fördelningen av medlen med utgångspunkt

i det av riksdagen fastlagda syftet med

statsbidraget. Med hänvisning härtill och till att

utvärderingen av folkbildningen ännu pågår avstyrker

utskottet motion 2002/03:K334 (m) yrkande 1.

Utöver folkbildningsanslaget anvisas särskilda medel

till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

under ett eget anslag (utg.omr. 17, anslaget 25:2

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen). Från detta anslag utgår bl.a. stöd

till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning,

utbildning till tolkar för döva, dövblinda och

vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildning.

I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1

utg.omr. 17 s. 133) konstaterades att medlen för

utbildning vid folkhögskola av teckenspråkstolkar

inte skulle komma att utnyttjas fullt ut under år

2003. Regeringen fastslog dock att behovet av

utbildade tolkar är stort. Tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms

universitet, som fördelar bidraget, hade vidtagit

åtgärder för att öka rekryteringen till

utbildningarna. Åtgärderna beräknades ge full effekt

år 2005. Utskottet kan således konstatera att

regeringen uppmärksammat det stora behovet av

teckenspråkstolkar och att en ökad utbildning kan

väntas under kommande år. Utskottet utgår från att

regeringen noga håller sig underrättad om

utvecklingen, eftersom det är ett stort problem om

studerande måste avstå från studier på grund av

brist på dövtolkar. Något uttalande från riksdagens

sida till regeringen i frågan torde inte vara

nödvändigt. Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion 2002/03:Ub366 (m).

Som utskottet nämnt har Tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms

universitet fått i uppdrag att ansvara för

fördelningen av det extra stödet till

folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning och

utbildning till teckenspråkstolk. Utbildningarna

skall planeras i samverkan med berörda

handikapporganisationer.

Utskottet vill med anledning av yrkandet i motion

2003/04:Kr346 (s) redovisa följande. Utskottet har

inhämtat att teckenspråksutbildningen och

dövtolksutbildningen vid folkhögskola tidigare

utgjorts av två tvååriga utbildningslinjer där

teckenspråksutbildningen förberedde för

tolkutbildningen. Enligt uppgifter inhämtade från

TÖI visade erfarenheterna från utbildningarna att

det fanns ett behov av nära samarbete mellan

utbildningarna. Fler lärare, varav många döva, men

också fler deltagare på samma skola gav bättre

förutsättningar för att utnyttja den samlade

lärarkompetensen, utveckla utbildningen, skapa möten

mellan deltagare på olika nivåer och förbättra

förutsättningarna för en teckenspråkig miljö, vilket

allt är viktigt för utbildningens kvalitet. TÖI,

tillsammans med handikapporganisationer och berörda

folkhögskolor, beslöt att det extra statsbidraget

endast skulle fördelas till folkhögskolor som har

bägge utbildningarna. Handikapporganisationerna har

begärt att utbildningarna skall koncentreras mera

för att få fler studerande och lärare på varje

ställe, vilket ger en mer kreativ pedagogisk miljö.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte

göra något sådant tillkännagivande för regeringen

som ändrar den rådande ordningen där TÖI har

ansvaret för fördelningen av de extra medlen till

bl.a. teckenspråksutbildning och utbildning till

teckenspråkstolk. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion 2003/04:Kr346 (s).

Vid 2000/01 års riksmöte behandlade utskottet

motionsyrkanden om det då avskaffade extra bidraget

till kvalificerad musikutbildning vid folkhögskola

(bet. 2000/01:KrU7 s. 7-9). Utskottet redovisade att

Folkbildningsrådet beslutat om en ny

fördelningsmodell för bidraget till folkhögskolorna

fr.o.m. år 1998. Utskottet redovisade också en

utvärdering från år 2001 och Folkbildningsrådets

beslut att inte återgå till den tidigare

bidragsmodellen. Motionsyrkandena avstyrktes med

hänvisning till att 1991 års principer om

ansvarsfördelningen mellan staten och

Folkbildningsrådet inte borde ändras. Utskottet

påpekade att även kommuner och landsting bidrar till

verksamheten vid folkhögskolorna och att de kan

välja att ge extra resurser till sådan verksamhet

som de bedömer som särskilt viktig. Utskottet

hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och

till att den ännu pågående utvärderingen av

folkbildningen bl.a. innefattar frågor om vilken

roll och betydelse folkbildningen har för kulturen.

Utskottet avstyrker den nu aktuella motion

2002/03:Kr364 (s).

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom

motion 2002/03:A271 (s) yrkande 2, att invandrares

kunskaper i svenska språket är av mycket stor

betydelse för deras möjligheter att komma in på och

att hävda sig på arbetsmarknaden. Det är också

viktigt för samhället och samhällsutvecklingen att

man, genom att förbättra kunskaperna i det svenska

språket hos invandrare, kan ta vara på deras

kompetens och kunskaper.

Utskottet vill påminna om att syftet med

statsbidraget till folkbildningen bl.a. är att

bidragsgivningen skall främja en verksamhet som gör

det möjligt för kvinnor och män att påverka sin

livssituation. Verksamhet som syftar till att

utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån

i samhället skall prioriteras. Personer med utländsk

bakgrund och arbetslösa skall utgöra särskilt

viktiga målgrupper för statens stöd till

folkbildningen.

Utskottet påminner också om att utvärderingen av

folkbildningen skall belysa folkbildningens

betydelse för integrationsarbetet mot bakgrund av

den ökande invandringen och internationaliseringen.

I sammanhanget bör nämnas att regeringen i

budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1

utg.omr. 16 s. 105-106) konstaterade att de resultat

som verksamheten med svenskundervisningen för

invandrare (sfi) redovisar tyder på ett

misslyckande. En riktad kompetensutveckling för sfi-

lärare aviserades.

En särskild utredare avlämnade i september 2003

sitt betänkande Vidare vägar och vägen vidare -

svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv

(SOU 2003:77). Utredaren har haft i uppdrag att

bl.a. pröva och lämna förslag på hur

svenskundervisningen för invandrare kan förnyas och

organiseras. Betänkandet bereds inom

Regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda och till att

riksdagen inte bör uttala sig om fördelningen av

statsbidraget till folkbildningen föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 2002/03:A271 (s) yrkande

2.

Då det gäller yrkandet i motion 2003/04:Kr326 (c) om

särskilda åtgärder för att inom folkbildningen

prioritera och värna minoriteternas språk och kultur

vill utskottet anföra följande. Utskottet utgår från

att motionärernas yrkande avser de nationella

minoriteterna. Det statliga stödet till

folkbildningen är avsett att användas för verksamhet

som vänder sig till alla inom landet, således

självfallet även till de nationella minoriteterna.

I regeringens proposition 1998/99:143 Nationella

minoriteter i Sverige anfördes att folkhögskolorna

och studieförbunden genom sin speciella karaktär och

form har möjlighet att genomföra verksamhet som

riktar sig till personer som tillhör nationella

minoriteter. Kulturutskottet yttrade sig till

konstitutionsutskottet över propositionen (yttr.

1999/2000:KrU2y) och instämde i att det skulle vara

av värde om Folkbildningsrådet redovisade vilket

kursutbud som finns för de nationella minoriteterna

och kartlade i vilken utsträckning dessa grupper

deltog i folkbildning samt redovisade vilka

ytterligare insatser som skulle kunna behövas för

att bredda dessa gruppers deltagande. På regeringens

uppdrag har Folkbildningsrådet genomfört

kartläggningen av kursutbudet och deltagandet.

Därefter har SUFO 2, vars slutbetänkande avlämnas i

mars 2004, fått i uppdrag att belysa folkbildningens

roll för de nationella minoriteterna.

Det bör också nämnas att frågor som rör de

nationella minoriteternas språk togs upp av

kommittén för svenska språket i betänkandet Mål i

mun (SOU 2002:27). Utredningen ansåg att

minoritetsspråken bör stödjas och uttalade bl.a. att

folkbildningen har en viktig roll i utbildnings- och

bildningsinsatserna för de nationella

minoritetsgrupperna. Enligt utredningens bedömning

borde detta betonas ytterligare. Utredningsförslagen

har remitterats och bereds nu inom

Regeringskansliet. En proposition har aviserats till

september 2004.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 18.

Studieförbunden och amatörkulturens

organisationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- samordning av statligt bidrag till

studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet,

jämför reservationerna 4 (m) och 5 (kd),

- ett särskilt anslag till

amatörkulturorganisationernas verksamhet,

jämför reservation 6 (c) och

- statligt bidrag till Amatörkulturens

samrådsgrupp.

Bakgrund

Amatörkulturens centralorganisationer får statligt

bidrag för riksorganisationernas verksamhet. Medlen

anvisas under anslaget 28:2 Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete och fördelas av

Kulturrådet. För år 2004 har 7 243 000 kronor

avsatts för ändamålet.

Statliga medel till amatörkulturverksamhet

kanaliseras via studieförbunden från anslaget 25:1

Bidrag till folkbildningen. De estetiska

studiecirklarna omfattade år 2002 omkring 50 % av

antalet studietimmar.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkandena 4 i denna

del och 5 samt 2003/04:Kr209 (m) yrkandena 4 i denna

del och 5 förordas att ett särskilt anslag till

folkbildning endast skall avse bidrag till

studieförbunden och att en organisatorisk och

anslagsmässig koppling därvid borde övervägas mellan

studieförbunden och amatörkulturen. Motionärerna

påminner om att studiecirklar med kulturanknytning

alltid har utgjort en väsentlig del av

studieförbundens verksamhet och att många

amatörteatergrupper, körer och orkestrar samarbetar

med ett studieförbund. De hänvisar till att

studieförbund och amatörkulturorganisationer i

Danmark organiseras i Dansk Folkeoplysnings Samråd.

Enligt motionerna 2002/03:Kr366 (kd) yrkande 3 och

2003/04:Kr329 (kd) yrkande 9 måste kulturpolitiken

stödja och uppmuntra både professionell kultur och

amatörkultur. Amatörkulturen är en grogrund för

professionalitet och ett uttryck för den enskilda

människans behov av kulturell utlevelse. De olika

nivåerna är beroende av varandra och skall stödja

varandra. I motionerna framhålls studieförbundens

stora betydelse för amatörkulturen. Motionärerna

anser att amatörkulturorganisationernas stora

kunnande bör tas till vara av studieförbunden. De

understryker att amatörkulturorganisationerna har

mycket små resurser jämfört med de stora

studieförbunden. Ett långtgående samarbete bör

därför finnas mellan amatörkulturorganisationerna

och studieförbunden.

I motion 2003/04:Kr274 (v) framhålls

amatörkulturens stora möjligheter att öka människors

deltagande i kulturen, och att urholkningen av

studieförbundens anslag negativt påverkat dessa

möjligheter. Motionärerna anför att det är oklart

var ansvaret för amatörkulturen ligger. Det tycks

inte ligga hos Kulturrådet. Inte heller

Folkbildningsrådet har enligt motionärernas mening

en överblick över amatörkulturen eller ett

helhetsansvar för den. Dessutom finns inte

statistik, där det går att utläsa omfattningen av

amatörkulturverksamhet. Motionärerna föreslår att en

översyn skall göras av hur ansvaret för

amatörkulturen skall kunna samlas och göra en

medveten och kraftfull amatörkulturpolitik möjlig.

Även i motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 20 anförs

att varken Kulturrådet eller Folkbildningsrådet har

något helhetsansvar för amatörkulturen. Motionärerna

framhåller att det är viktigt med ett offentligt

ansvar för amatörkulturen och att detta ansvar bör

tas av både stat och kommuner. I motionen hemställs

att en särskild utredning skall få i uppdrag att

belysa förutsättningarna för amatörkultur och eget

skapande. I motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 14

och 2003/04:Kr326 (c) yrkande 21 anförs att

resurserna för amatörkulturorganisationernas

verksamhet har skurits ned på kommunal och regional

nivå. Motionärerna föreslår att en översyn skall

göras av möjligheterna att ge amatörkulturen

statligt bidrag över ett särskilt anslag i stället

för att - som i dag - få statligt stöd för

verksamheten genom samarbete med studieförbunden.

Enligt motion 2003/04:Kr287 (s) bör riksdagen

uttala att amatörkulturens organistationer för

folkmusik och folkdans bör få bättre förutsättningar

för att verka och att stöd från Kulturrådet är en

viktig förutsättning för detta.

I motion 2003/04:Kr288 (mp) framhålls betydelsen

av amatörkultur som nyckeln till eget skapande.

Amatörkulturens organisationer har stora möjligheter

att medverka till ett ökat deltagande i

kulturverksamhet under förutsättning att de ges

bättre förutsättningar för sin verksamhet (yrkande

1). Amatörkulturens samrådsgrupp har en viktig

uppgift i att stödja amatörkulturens ställning och

fortsatta verksamhet. Därför bör Kulturrådet ge stöd

till denna grupps verksamhet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Statsbidraget till folkbildningen har till syfte att

bredda kulturintresset i samhället, öka

delaktigheten i kulturlivet samt främja

kulturupplevelser och eget skapande. Folkhögskolorna

och studieförbunden har verksamhet över hela landet

och har en mycket stor betydelse för kulturlivet och

för människors möjlighet att vara delaktiga i

kulturlivet och själva vara aktiva. Folkbildningen

erbjuder mötesplatser för kulturlivet och ger

professionella utövare och amatörer möjlighet att

mötas, inspireras av varandra, samarbeta och utbyta

erfarenheter.

Som framhållits i motionerna är folkbildningen och

statens stöd till folkbildningen mycket

betydelsefull för amatörkulturen i landet. År 2002

var ca 50 % av studiecirkeltimmarna inriktade mot

estetiska ämnen. En betydande del av denna

verksamhet torde i första hand rikta sig till

individer, men genom samarbete med föreningslivet

t.ex. amatörkulturorganisationer samt med körer,

orkestrar m.m. gör folkbildningen också stora och

mycket viktiga insatser för det organiserade

amatörkulturlivet.

Enligt sina direktiv skall SUFO 2 belysa vilken

roll och betydelse folkbildningen har för kulturen.

En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken

utsträckning folkbildningen bidrar till att de

kulturpolitiska målen nås.

Då amatörkulturen är mycket betydelsefull för

människors delaktighet i kulturen och för deras

möjlighet till eget skapande utgår utskottet från

att överväganden om amatörkulturen ingår i den

samlade bedömning som skall göras inom SUFO 2.

Resultaten av arbetet inom SUFO 2 kommer att

redovisas inom kort. Mot denna bakgrund anser

utskottet att det inte finns anledning för riksdagen

att nu ta ställning till frågor om översyn av

samarbetet mellan studieförbunden och

amatörkulturorganisationerna eller om formerna för

statens stöd direkt eller indirekt till

amatörkulturorganisationernas verksamhet. Det är

först sedan betänkandet från SUFO 2 lagts fram och

remissbehandlats som det är möjligt att bedöma om

och i så fall i vilka avseenden frågan kräver

ytterligare översyn och utredning. Utskottet

avstyrker därför motionerna 2002/03:Kr236 (m)

yrkandena 4 i denna del och 5, 2002/03:

Kr366 (kd) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkandena 4

i denna del och 5, 2003/04:Kr274 (v) och

2003/04:Kr329 (kd) yrkande 9.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen även avslår motionerna 2002/03:Kr336

(c) yrkande 14, 2003/04:Kr287 (s) och 2003/04:

Kr326 (c) yrkandena 20 och 21 om ett särskilt

statligt stöd till amatörkulturorganisationernas

verksamhet.

Slutligen vill utskottet påminna om att statens

stöd till amatörkulturorganisationerna går till de

centrala organisationerna för riksorganisationernas

verksamhet. Utskottet kan inte tillstyrka att den

summa som avsatts för ändamålet och som Kulturrådet

disponerar, nämligen 7 243 000 kronor, skall minskas

för att bereda plats för ytterligare ändamål.

Utskottet avstyrker därför motion 2003/04:Kr288 (mp)

yrkandena 1 och 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Folkbildningsrådets roll och uppdelning av

folkbildningsanslaget (punkt 1)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om

Folkbildningsrådets roll och uppdelning av

folkbildningsanslaget. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 4 i denna del och

2003/04:Kr209 yrkande 4 i denna del.

Ställningstagande

Det blir alltmer irrelevant att ha ett gemensamt

anslag för bidragen till folkhögskolorna och

studieförbunden. Detta har vi hävdat under en följd

av år och föreslagit i motioner, som behandlats i

anslutning till budgetpropositionerna, att bidraget

till folkhögskolorna skall flyttas till

utbildningsområdet och att studieförbundsbidraget

skall anvisas under ett folkbildningsanslag (se

senast bet. 2003/04:KrU1). Vi vidhåller denna

uppfattning. Vi anser också att statens uppdrag till

Folkbildningsrådet att ansvara för

bidragsfördelningen bör upphöra, när

folkbildningsanslaget efter en sådan uppdelning

endast avser bidraget till studieförbunden. I

avvaktan på att dessa reformer genomförs bör den

nuvarande ordningen tillämpas, vilken innebär att

riksdagen inte bör uttala sig om detaljer i

Folkbildningsrådets bidragsfördelning till

folkhögskolorna och studieförbunden.

Vad vi här anfört om Folkbildningsrådets roll och

om uppdelning av det nuvarande folkbildningsanslaget

bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna

2002/03:Kr236 (m) yrkande 4 i denna del och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 4 i denna del.

2. Folkhögskolors och studieförbunds behov av

resursförstärkning (punkt 5)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om folkhögskolors och

studieförbunds behov av resursförstärkning. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 19

och avslår motionerna 2003/04:Kr283 yrkande 1 och

2003/04:Kr330 yrkande 1.

Ställningstagande

Som påtalas i motion 2003/04:Kr326 (c) har statens

och landstingens bidrag till folkhögskolorna inte

följt kostnads- och löneutvecklingen.

Folkhögskolorna arbetar i ökande utsträckning med de

prioriterade grupperna korttidsutbildade, invandrare

och funktionshindrade. Med mindre resurser blir

resultatet ofta färre lärare och större

undervisningsgrupper. Det blir under sådana

förhållanden svårt att leva upp till de

kvalitetskrav som bör utmärka folkhögskolan. I

sammanhanget bör också påpekas att folkhögskolorna

är en inkörsport till högre studier. Mot bakgrund av

det anförda anser jag att regeringen bör prioritera

folkhögskolornas verksamhet genom att se till att de

får en ekonomiskt hållbar situation och därmed kan

säkra utbildningarnas kvalitet. Riksdagen bör som

sin mening ge regeringen till känna vad jag anfört

om folkhögskolornas behov av resursförstärkning.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr326

(c) yrkande 19. Motionerna 2003/04:Kr283 (fp)

yrkande 1 och 2003/04:Kr330 (fp) yrkande 1 bör

avslås av riksdagen.

3. Minoritetsspråk och minoriteters kultur inom

folkbildningen (punkt 11)

av Lennart Kollmats (fp), Birgitta Sellén (c) och

Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om minoritetsspråk

och minoriteters kultur inom folkbildningen. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 18.

Ställningstagande

Vi vill understryka att det är viktigt att

folkbildningen inte enbart skall spegla det svenska

samhället i stort. I folkbildningsverksamheten bör

också de minoriteter som lever och bor i Sverige

värnas särskilt. De nationella minoriteternas kultur

och språk måste prioriteras i folkbildningen, bl.a.

genom särskilda åtgärder som syftar till att värna

deras språk. Riksdagen bör som sin mening

tillkännage för regeringen vad vi anfört om

minoritetsspråk och minoriteters kultur inom

folkbildningen.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr326

(c) yrkande 18.

4. Samordning av statligt bidrag till

studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet

(punkt 12)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om samordning av

statligt bidrag till studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236

yrkandena 4 i denna del och 5 och 2003/04:Kr209

yrkandena 4 i denna del och 5 samt avslår motionerna

2002/03:Kr366 yrkande 3, 2003/04:Kr274 och

2003/04:Kr329 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi har i reservation 1 (m) till detta betänkande

förordat en åtskillnad mellan bidragsgivningen till

folkhögskolan och studieförbunden. Därutöver anser

vi att en organisatorisk och anslagsmässig

samordning, där studieförbunden kopplas ihop med

amatörkulturen, bör övervägas av regeringen.

Studiecirklar med kulturanknytning har alltid

utgjort en väsentlig del av studieförbundens

verksamhet, kulturverksamheten samlar alltfler

deltagare, och många amatörteatergrupper, körer och

orkestrar samarbetar med studieförbund. Redan i dag

finns det således många beröringspunkter. Den modell

som tillämpas i Danmark, där man valt att organisera

såväl studieförbund som bl.a.

amatörkulturorganisationer i Dansk Folkeoplysnings

Samråd, bör kunna vara en förebild vid regeringens

överväganden. Vad vi här har anfört bör riksdagen

som sin mening tillkännage för regeringen.

Därmed bör riksdagen bifalla motionerna

2002/03:Kr236 (m) yrkandena 4 i denna del och 5 och

2003/04:Kr209 (m) yrkandena 4 i denna del och 5 och

avslå motionerna 2002/03:Kr366 (kd) yrkande 3,

2003/04:Kr274 (v) och 2003/04:Kr329 (kd) yrkande 9.

5. Samordning av statligt bidrag till

studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet

(punkt 12)

av Helena Höij (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om samordning av

statligt bidrag till studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr366

yrkande 3 och 2003/04:Kr329 yrkande 9 samt avslår

motionerna 2002/03:Kr236 yrkandena 4 i denna del och

5, 2003/04:Kr209 yrkandena 4 i denna del och 5 samt

2003/04:Kr274.

Ställningstagande

Jag anser att kulturpolitiken bör stödja och

uppmuntra både professionell kultur och

amatörkultur. Amatörkulturen är en grogrund för

professionalitet och ett uttryck för den enskilda

människans behov av kulturell utlevelse. De olika

nivåerna är beroende av varandra och skall stödja

varandra. Som framhålls i motionerna 2002/03:Kr366

(kd) och 2003/04:Kr329 (kd) har studieförbunden stor

betydelse för amatörkulturen. Det är också viktigt

att studieförbunden i sin tur tar till vara

amatörkulturorganisationernas stora kunnande. Jag

vill vidare peka på att amatörkulturorganisationerna

har mycket små resurser jämfört med de stora

studieförbunden. Mot bakgrund av vad jag här

redovisat anser jag att ett långtgående samarbete

bör finnas mellan amatörkulturorganisationerna och

studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen.

Därmed bör riksdagen bifalla motionerna

2002/03:Kr366 och 2003/04:

Kr329 yrkande 9 och avslå motionerna 2002/03:Kr236

yrkandena 4 i denna del och 5, 2003/04:Kr209

yrkandena 4 i denna del och 5 samt 2003/04:Kr274.

6. Ett särskilt anslag till

amatörkulturorganisationernas verksamhet

(punkt 13)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ett särskilt

anslag till amatörkulturorganisationernas

verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Kr336 yrkande 14 och 2003/04:Kr326 yrkandena

20 och 21 samt bifaller delvis motion 2003/04:

Kr287.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att amatörkulturen är en

självklar del av det lokala kulturlivet, en grogrund

för den enskilda människans växande och en

inspirationskälla i det lokala samhället. För att

finnas, fungera och utvecklas behöver amatörkulturen

- utöver sina egna eldsjälar - både mötesplatser och

ett pedagogiskt och ämnesmässigt stöd. Stat och

kommuner måste medverka till att skapa goda

förutsättningar för amatörkulturarbetet.

Amatörkulturen bör prioriteras och utvecklas. I

motion 2003/04:Kr326 (c) konstateras att så inte är

fallet i dag. Varken Kulturrådet eller

Folkbildningsrådet har något helhetsansvar för

amatörkulturen. Vidare har resurserna för

amatörkulturorganisationernas verksamhet skurits ned

på kommunal och regional nivå.

Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att

riksdagen begär att regeringen låter belysa

förutsättningarna för amatörkultur och eget skapande

och göra en översyn av möjligheterna att ge

amatörkulturen statligt bidrag över ett särskilt

anslag i stället för att - som i dag - få statligt

stöd för verksamheten genom samarbete med

studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin mening

tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen

bifalla motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 14 och

2003/04:Kr326 (c) yrkandena 20 och 21 samt delvis

bifalla motion 2003/04:Kr287 (s).

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom

parentes vilken punkt i utskottets förslag till

riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Statens, landstingens och kommunernas ansvar

för finansieringen av folkbildningen (punkt

3)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

Vi vill påminna om att regeringen i

budgetpropositionen för år 2000 uttalade att

folkbildningen är ett nationellt ansvar för såväl

staten som kommuner och landsting. Även

folkbildningspropositionerna åren 1991 och 1998

utgick från att kommuner och landsting har ett

ansvar för finansieringen av folkbildningen, men

kommuner och landsting har minskat sina bidrag under

1990-talet. Mot den bakgrunden har Vänsterpartiet i

motion 2003/04:Kr273 (v) föreslagit att regeringen

skall tillsätta en arbetsgrupp med representanter

för alla berörda parter för en dialog med kommuner

och landsting om hur det nationella ansvaret för

folkbildningen skall tas och fördelas. Vi har

avstått från att yrka bifall till motionsyrkandet

eftersom utvärderingen av folkbildningen redovisas i

ett slutbetänkande inom kort. Vi förutsätter att

regeringen i arbetet med beredning av

utvärderingsresultaten startar en dialog med

kommuner och landsting om finansieringsansvaret.

2. Konsekvenser av kommuners minskade eller

slopade bidrag till folkbildningen (punkt 4)

Birgitta Sellén (c) anför:

I motionerna 2003/04:Kr336 (c) yrkande 15 och

2003/04:Kr326 (c) yrkande 14 begärde Centerpartiet

att ett utökat uppdrag skulle lämnas till SUFO 2.

Uppdraget skulle gälla konsekvenserna för kommuners

folkbildning, när deras grannkommuner drar ned eller

slopar sina bidrag och deltagare söker sig över

kommungränserna. Resultaten av utvärderingen skall

lämnas till regeringen den 15 mars 2004, varför det

inte finns tid för ett extra uppdrag. Därför har jag

avstått från att yrka bifall till motionsyrkandena.

Det är dock ett viktigt problem som tas upp i

motionerna, och jag förutsätter att regeringen inser

detta och tar upp frågan i arbetet med den kommande

folkbildningspropositionen.

3. Minoritetsspråk och minoriteters kultur inom

folkbildningen (punkt 11)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

I anslutning till behandlingen av yrkandet i motion

2003/04:Kr326 (c) om ett uttalande om värnande av

minoriteters språk och kultur inom folkbildningen

vill vi framhålla att folkbildningen förvisso gör

insatser för de nationella minoriteternas kultur och

språk men att insatserna långt ifrån är

tillräckliga. I sammanhanget vill vi påminna om att

Vänsterpartiet i andra sammanhang fört fram förslag,

bl.a. på filmområdet, om särskilda satsningar på de

nationella minoriteternas språk och kultur för att

bidra till att göra dem synliga.

4. Samordning av statligt bidrag till

studieförbunds och

amatörkulturorganisationers verksamhet

(punkt 12)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

I motion 2003/04:Kr274 (v) har Vänsterpartiet

framhållit att det är oklart var ansvaret för

amatörkulturen ligger. Det tycks inte ligga hos

Kulturrådet. Inte heller Folkbildingsrådet har en

överblick över amatörkulturen eller ett

helhetsansvar för den. Dessutom finns inte

statistik, där det går att utläsa omfattningen av

amatörkulturverksamhet. Vi utgår från att frågan om

ansvaret för amatörkulturen behandlas i

slutbetänkandet från utvärderingen av folkbildningen

och att den aktualiseras i den kommande

folkbildningspropositionen. Vi har därför avstått

från att yrka bifall till motionsyrkandet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion väckt med anledning av skr.

2001/02:188 Utbildning för kunskap

och jämlikhet - regeringens

utvecklingsplan för kvalitetsarbetet

i förskola, skola och

vuxenutbildning

2001/02:Ub29 av Elver Jonsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att översynen av

folkbildningen sker på ett sådant sätt att dess

praktiska verksamhet och genuina folkbildaruppdrag

kan hävdas och stärkas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att stödet

utformas så att folkhögskolornas särart med annan

pedagogik, mindre deltagargrupper och framför allt

internatboende bör uppmuntras och säkras.

2001/02:Ub30 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström

(fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av

folkbildningen och dess oberoende.

Motioner från allmänna motionstiden

hösten 2002

2002/03:K334 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av en

permanent punktskriftsutbildning.

2002/03:Kr233 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av bättre samverkan

mellan staten, landstingen och kommunerna vad gäller

syftet med stödet till folkbildningen.

2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om amatörkulturen.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att se över

möjligheten att ge amatörkulturen ett eget anslag

i stället för som i dag ingå i folkbildningen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om ett utökat

uppdrag till utredningen om folkbildningen.

2002/03:Kr364 av Lars U Granberg och Anders

Sundström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om kvalificerad

musikutbildning.

2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser till

amatörkulturen.

2002/03:Ub366 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren

(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om rätt till dövtolk vid högre

studier.

2002/03:A271 av Inger Lundberg m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att stödja

möjligheterna för studieförbunden att öka sina

insatser för kompletterande svenskundervisning för

invandrare.

Motioner från allmänna motionstiden

hösten 2003

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkbildningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om amatörkulturen.

2003/04:Kr273 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att det bör tillsättas en

arbetsgrupp bestående av representanter för alla

inblandade parter vilken får till stånd en dialog

med kommuner och landsting om hur det nationella

ansvaret för folkbildningen skall tas och fördelas.

2003/04:Kr274 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att göra en översyn av hur

ansvaret för amatörkulturen skall kunna samordnas.

2003/04:Kr283 av Linnéa Darell och Karin Granbom

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkhögskolornas

möjligheter att också framdeles bedriva ett

kvalitativt gott folkbildningsarbete.

2003/04:Kr287 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om amatörkulturens

organisationer.

2003/04:Kr288 av Ulf Holm och Leif Björnlod (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om betydelsen av

amatörkultur som nyckeln till eget skapande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att

amatörkulturens samrådsgrupp bör ges stöd via

Kulturrådet.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att

regeringens utredning om folkbildningen även bör

se över vilka konsekvenser som minskade eller

slopade bidrag till folkbildningen för med sig.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att vidta

åtgärder för att prioritera minoritetsspråken och

minoriteters kultur.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att prioritera

folkhögskolornas ekonomiska situation.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att en

särskild utredning bör tillsättas för att belysa

förutsättningarna för amatörkultur och eget

skapande.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att se över

möjligheten att ge amatörkulturen ett eget anslag

i stället för att som i dag ingå i folkbildningen.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att komplettera

folkbildningens mål.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om resurser till

amatörkulturen.

2003/04:Kr330 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark

(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om vikten av en

stärkt och säkrad position för studieförbund och

folkhögskolor.

2003/04:Kr346 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att särskilt stöd till

teckenspråksutbildning även bör kunna ges till

folkhögskolor utan tolkutbildning.