Bet. 2003/04:KRU6

Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU6

Övergripande frågor på kulturområdet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som väckts under allmänna

motionstiden vid 2002/03 och 2003/04 års riksmöten.

Flera motioner rör ett av de sju nationella kulturpolitiska målen, nämligen

delaktighetsmålet. Fem motionsyrkanden tar upp barnkulturens ställning

och villkor. Med anledning av motionerna föreslår utskottet att riksdagen

skall tillkännage för regeringen att regeringen i den kommande

budgetpropositionen bör lämna en fyllig redovisning för sin syn på situationen

för barnkulturen och för regeringens planering för sitt kommande arbete

med barnkulturen samt att regeringen bör ange vilka framtida insatser som

bedöms nödvändiga.

Andra motioner med anknytning till delaktighetsmålet som behandlas rör

frågor om publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner och det

statligt stödda kulturutbudets överensstämmelse med publikens efterfrågan.

Vidare behandlas motioner om genusperspektivet vid kulturinstitutionerna,

stöd till Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije, diskrimineringsfrågor,

mångkultur m.m. Dessa motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Även motionsyrkanden om funktionshindrades delaktighet i kulturen behandlas.

Utskottet avstyrker dem. I sammanhanget redovisar utskottet att en

uppföljning av teknikutvecklingen på talboksområdet gjorts och att Talboks-

och punktskriftsbiblioteket demonstrerat den nya formen av talbok för

utskottet. En PM i frågan bifogas betänkandet.

Motionsyrkanden om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och som

exportfrämjare avstyrks.

Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden om att riksdagen skall

uppmärksamma regeringen på det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.

Kulturutskottet hänvisar till det arbete som nu pågår efter det att

riksdagen antagit mål för folkhälsoarbetet, varvid bl.a. frågan om kultur

och hälsa kommer att uppmärksammas. Utskottet har på riksdagens forskningsdag

den 4 mars 2004 fått information från forskare om forskningsresultat

rörande kultur och hälsa.

Vissa frågor om finansieringen av kultur avstyrks. De rör förslag om ett

nytt slags fristående kulturfonder, principerna för uppräkning av vissa

kulturanslag, budgetprocessens inverkan på institutionernas verksamhet,

regler för sponsring samt Stiftelsen Framtidens kultur.

Slutligen avstyrker utskottet motioner om Statens kulturråds uppdrag,

centrumbildningarnas verksamhet och nya tjänster som länskonstnärer.

I betänkandet finns 13 reservationer och 15 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr280 och 2003/04:Kr233.

2. Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.

Reservation 1 (c)

3. Barnkulturens ställning och villkor

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört

om barnkulturens ställning och villkor. Därmed bifaller riksdagen delvis

motionerna 2002/03:Kr286, 2002/03:Kr336 yrkande 8, 2003/04:So504 yrkande

5, 2003/04:Kr284 yrkande 9 och 2003/04:Kr354.

4. Teater och dans i skolan

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 8.

5. Barnakademier

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr365 och 2003/04:Kr389 yrkande

4.

6. Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 40.

7. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr289 och 2003/04:Kr358.

8. Funktionshindrades delaktighet i kulturen

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17, 2003/04:Kr325 och

2003/04:Kr391 yrkande 3.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

9. Funktionshindrade konstnärers behov

Riksdagen avslår motion 2003/04:So569 yrkande 7.

Reservation 3 (v)

10. Diskriminering i kulturlivet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr340 yrkandena 1 och 2.

11. Kulturell påverkan på attityder

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr339 yrkande 1, 2003/04:Kr286 yrkande

1 och 2003/04:Kr353 yrkande 1.

12. Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr341, 2002/03:Kr373 yrkande 10 och

2003/04:Kr326 yrkande 10.

13. Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.

Reservation 4 (v)

14. Förberedelserna för Mångkulturåret 2006

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.

Reservation 5 (v)

15. Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den

ekonomiska utvecklingen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345 yrkande 25,

2003/04:Kr241, 2003/04:Kr327 yrkande 3 och 2003/04:N328 yrkande 34.

Reservation 6 (fp)

Reservation 7 (c)

16. Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.

Reservation 8 (c)

17. Nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr262.

18. Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N343 yrkande 9, 2003/04:Kr279 yrkande

1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332 yrkande 3.

Reservation 9 (c)

19. Kultur och hälsa

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 6, 2003/04:So626,

2003/04:Kr326 yrkande 6 och 2003/04:Kr391 yrkande 6.

20. Kultur och arbete

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr234.

21. Kulturens betydelse i exportsammanhang

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.

Reservation 10 (fp)

22. Nya kulturfonder

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr237 yrkandena 1 och 2.

23. Principerna för omräkning av vissa kulturanslag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr276 och 2003/04:Kr390 yrkande

1.

24. Budgetprocessen

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr391 yrkande 2.

Reservation 11 (kd)

25. Sponsring

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 5.

Reservation 12 (v)

26. Stiftelsen Framtidens kultur

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327

yrkande 7.

Reservation 13 (m, fp, kd, c)

27. Statens kulturråds uppdrag

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 1.

28. Centrumbildningar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 7.

29. Tjänster som länskonstnärer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 9.

Stockholm den 16 mars 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),

Annika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),

Paavo Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos

Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),

Birgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)

och Rossana Dinamarca (v).

Utskottets överväganden

Delaktighet i kulturen

Inledning

Riksdagen fastställde hösten 1996 - efter vissa kompletteringar av

regeringens förslag - sju nationella kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Ett av dessa sju mål

innebär att kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget

skapande. Detta mål kallas även för jämlikhetsmålet.

De nationella kulturpolitiska målen skall vara sektorsövergripande och

gälla för statlig verksamhet både inom och utom kulturområdet. Syftet är

också att de skall kunna vara vägledande för kommunal och landstingskommunal

kulturpolitik.

Riksdagen har beslutat att regeringen senast den 14 maj varje år i skrivelser

bör lämna resultatredovisningar för alla utgiftsområden (förs. 2000/01:RS1,

bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273). Bakgrunden till detta beslut är

att uppföljning och utvärdering bör bli en integrerad del av budgetprocessen

och att förutsättningarna för detta skulle förbättras avsevärt om regeringen

årligen avlämnar resultatskrivelser för alla utgiftsområden.

Våren 2002 valde regeringen att lämna en resultatskrivelse till riksdagen

inom kulturområdet, nämligen Kultur och delaktighet (skr. 2001/02:176,

bet. 2002/03:KrU1 s. 33-43). På kulturutskottets förslag beslutade riksdagen

att lägga skrivelsen till handlingarna med de synpunkter kulturutskottet

framfört. Utskottet framhöll bl.a. att skrivelsens ansats var bred men

påpekade också att t.ex. barns, ungdomars och handikappades delaktighet

i kulturen berörts mycket kortfattat eller inte alls. Utskottet ansåg

också att det är viktigt att kopplingen mellan resultaten och de statliga

insatserna görs tydligare, då verksamhet ofta har fler finansiärer, t.ex.

kommuner och landsting. Till det kan läggas att viss verksamhet för

kortare perioder också till betydande delar finansieras med EU-medel,

regionalpolitiskt motiverade medel, medel från Stiftelsen Framtidens kultur

m.fl.

I det följande behandlar utskottet motionsyrkanden med många skilda

aspekter på delaktigheten i kulturen.

Publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om publikråd och referensgrupper vid

kulturinstitutioner.

Motionerna

I två motioner, 2002/03:Kr280 (s) och 2003/04:Kr233 (s), begärs att

riksdagen skall göra ett tillkännagivande för regeringen om att

kulturinstitutionerna bör ändra sitt arbetssätt med syfte att bredda publiken

och

öka delaktigheten. Arbetet med publikråd och referensgrupper vid

kulturinstitutioner bör utvecklas. Därvid kan projekt drivna av Skådebanans

och Folkrörelsernas Konstfrämjande tjäna som förebilder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inledningsvis redovisat att delaktighetsmålet för kulturpolitiken

bl.a. innebär att alla skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet

och till kulturupplevelser. Detta mål skall efterlevas av de statliga och

statligt stödda kulturinstitutionerna. I regleringsbrev har regeringen i

många fall utvecklat målet i delmål med mera detaljerade krav. Det är

institutionernas ansvar att tolka delaktighetsmålet och finna vägar att

tillämpa det i sin egen verksamhet. De skall också återrapportera till

regeringen hur och i vilken utsträckning de uppnått målen. Utskottet utgår

från att Kulturrådet i sina årliga omvärldsanalyser kommer in på frågor

som belyser förnyelse, delaktighet och spridning. Något särskilt uttalande

i frågan om publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner torde

inte vara nödvändigt. Motionerna 2002/03:Kr280 (s) och 2003/04:Kr233 (s)

avstyrks.

Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om det statligt stödda kulturutbudet

och publikens efterfrågan, jämför reservation 1 (c).

Motionen

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr326 (c) återkommer med krav på att en

särskild utredning skall göras för att belysa om det statligt stödda

kulturutbudet och publikens efterfrågan inom kulturområdet stämmer överens

(yrkande 3). Motionärerna anför att det statliga stödet går till den

etablerade kulturen. Nya kulturella rörelser, nya arenor, nya arrangörer,

informella spelplatser och nya konstformer uppstår oftast utan statligt

stöd.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om det statligt stödda kulturutbudet och publikens

efterfrågan stämmer överens vill utskottet först påminna om Kulturrådets

huvuduppgifter. Till dessa hör att följa utvecklingen inom kulturområdet

i stort, ge regeringen ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken

och biträda vid genomförandet av denna. Kulturrådet gör en kontinuerlig

uppföljning och utvärdering område för område. I arbetet ingår undersökningar

av spridningen av det statligt stödda kulturutbudet samt publikundersökningar.

Sådana görs också inom institutionerna.

I sin årliga omvärldsanalys tar Kulturrådet upp olika utvecklingstendenser

som påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken. Rådet konstaterade

och diskuterade i sin omvärldsanalys år 2001 bl.a. att nya arenor, nya

arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer oftast uppstår

utan statligt stöd. Avsikten med att presentera dessa frågeställningar

angavs vara att stimulera till debatt om kulturens betydelse som en

dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.

Utskottet - som redovisade Kulturrådets diskussion i sitt betänkande

2001/02:KrU1 - förutsätter även nu att Kulturrådet i sina fortsatta

utvärderingar belyser bl.a. sådana frågeställningar om förnyelse, delaktighet

och spridning av kulturen som lyftes fram i omvärldsanalysen år 2001.

Utskottet förutsätter också att rådet kommer med de förslag som anses

nödvändiga när det gäller förändringar och förnyelse i användningen av de

statliga bidragen.

I sitt budgetbetänkande år 2001 redovisade utskottet att Riksdagens

revisorer på utskottets förslag genomfört en granskning av den nu åter

aktuella frågan. I revisorernas förstudie våren 2002 anfördes att frågor

om vad publiken efterfrågar delvis är av forskningsmässig karaktär. De

hänvisade också till pågående arbete inom Kulturrådet och Kulturdepartementet

med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av statens kulturpolitik.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att någon särskild utredning

om det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan för närvarande

inte är nödvändig. Motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 3 avstyrks.

Barnkulturens ställning och villkor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden tillkännage för

regeringen vad utskottet anfört om barnkulturens ställning och villkor.

Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om

- teater och dans i skolan och

- barnakademier.

Motionerna

I åtta motioner behandlas frågor som rör barnkulturen.

I tre av dessa motioner, nämligen 2002/03:Kr286 (v), 2002/03:Kr336 (c)

yrkande 8 och 2003/04:Kr284 (c) yrkande 9 begärs att en parlamentariskt

sammansatt kommitté skall få i uppdrag att utreda barnkulturens ställning

och villkor.

I motion 2002/03:Kr286 (v) framhålls att grunden för kulturvanor och

språkförmåga grundläggs tidigt i livet och att barn som tidigt får tillgång

till kultur får chansen att bygga sin självkänsla och behålla glädjen

över sin egen förmåga. Genom arbete med kultur i skola, förskola,

fritidsverksamhet samt på mödra- och barnavårdscentraler kan man bidra till

att ta bort klyftan mellan samhällsklasser, mellan invandrade och svenskfödda,

mellan pojkar och flickor. Motionärerna ger exempel på förhållanden i

dagens samhälle som gör det svårt att nå upp till kraven i FN:s barnkonvention

på att alla barn skall ha rätt att fritt delta i det kulturella och

konstnärliga livet. I motionen nämns som exempel höga avgifter i kulturskolan,

bristen på skolbibliotek och teater- och dansföreställningar genom skolan,

behov av barnanpassad museipedagogik samt svårigheter att få tillgång

till kultur i glesbygd och för funktionshindrade barn. En parlamentarisk

utredning bör därför kartlägga barns tillgång till kultur och därefter

komma med förslag som rör barnkulturens ställning i landet.

Även motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 8 och 2003/04:Kr284 (c) yrkande

9 utgår från de skyldigheter att tillgodose barns rätt till kultur och

rätt till konstnärligt och kulturellt skapande som stadgas i FN:s

barnkonvention. Motionärerna betonar att det inte endast gäller barn som

konsumenter av kultur utan också barns möjligheter till eget skapande.

Liksom i föregående motion framhålls nödvändigheten av att barn får

tillgång till kultur i tidig ålder. De skall ha lika möjligheter oavsett

föräldrars inkomster och geografiska hemvist. Barnkultur får inte

diskrimineras i förhållande till vuxnas kultur. För att säkerställa att

barnkulturen ges den plats och det utrymme den behöver bör en parlamentariskt

sammansatt kommitté se över barnkulturens villkor och hur barnkulturen

skall kunna säkerställas ekonomiskt.

Vikten av att satsa på barns och ungas kulturutövning framhålls även i

motion 2003/04:Kr354 (s). Alla institutioner skall prioritera barnen inom

kulturen. Kulturen har stor betydelse för deras utveckling, självkänsla,

språkliga förmåga m.m. Med minskande kommunala kulturbidrag blir tillgång

till kultur en klassfråga. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att

barnkulturens utrymme i det totala samhällsfinansierade kulturutbudet bör

bevakas.

Riksdagen bör enligt motion 2003/04:So504 (fp) yrkande 5 begära att

regeringen vidtar åtgärder för en kreativ kulturpolitik för barn. Musik-

och kulturskolor skall stödjas och stimuleras, den professionella konsten

måste bli ett komplement till det kommersiella kulturutbudet och public

service-TV och radio skall präglas av kvalitet och bildning.

Enligt motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 8 bör anslagen för utveckling av

teater och dans stärkas med syfte att alla elever skall få se teater och

dans i skolan. I dag har denna möjlighet begränsats genom kommunernas

nedskurna kulturbidrag. En teaterföreställning och en dansföreställning

per år bör vara ett minimum för varje elev. I motionen framhålls också

att teater och dans bör ingå i skolans arbete och att skolan bör samarbeta

med professionella konstnärer. Detta kan också ge flera arbetstillfällen

för konstnärer.

Slutligen begärs i motionerna 2003/04:Kr365 (s) och 2003/04:Kr389 (s)

yrkande 4 uttalanden av riksdagen om att en barn- och ungdomsteaterakademi

skall inrättas i Göteborg respektive att en barnakademi skall inrättas

i Västsverige.

Utskottets ställningstagande

När riksdagen hösten 1996 fattade beslut om en långsiktig nationell

kulturpolitik var ett genomgående tema barns och ungas rätt både till eget

skapande och till deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3 s. 22, 42,

43, 52-55, 63-66, 102, 103, 125, 126, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Det framhölls att det är av stor vikt att alla kulturinstitutioner och

kulturverksamheter tar barnens rätt till kultur på allvar. Delaktighetsmålet

för kulturpolitiken gäller självfallet barn och ungdomar.

I den kulturpolitiska propositionen framhölls bl.a. följande (prop.

1996/97:3 s. 22).

Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste tidigt få ta del av ett

brett kulturutbud och stifta bekantskap med litteratur, konst, musik och

historia med stöd av engagerade vuxna. Kulturen blir på det sättet ett

viktigt redskap i barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan skaffat

sig kulturella preferenser där de ofta inte bara vill vara kulturkonsumenter

utan också kulturproducenter. En kulturpolitik för unga människor måste

därför också ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och kreativa förmåga.

Språket är av stor betydelse för barn och unga. Satsningar på litteratur

och läsande för dessa grupper är också ett av de prioriterade områdena i

denna proposition.

Kulturrådet diskuterade i sin omvärldsanalys år 2001 (Om världen 2001)

barnens rätt till konst och kulturliv och framhöll därvid bl.a. skolans

stora betydelse för att eleverna skall få möta kulturen i alla dess

bemärkelser under sin skoltid. Skapande verksamhet får inte ses som en

marginell företeelse i skolan utan skall integreras i skolans dagliga arbete.

Alla lärare i skolan har ansvar för kulturen som en del i lärandet.

Kulturrådet anförde att skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga

institutioner utanför skolan och att konstnärer bör få nya roller i skolan.

Ett av de tre mål för ungdomspolitiken som fastställdes av riksdagen år

1999 innebär att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och

delaktighet (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000:Kr4, rskr. 1999/2000:53).

Bland de ca 40 delmål för ungdomspolitiken som regeringen fastställt

därefter finns några som rör ungdomars delaktighet i kulturlivet och

möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. Ungdomsstyrelsen har

i samarbete med en lång rad myndigheter, däribland Kulturrådet, sammanställt

rapporter de följande åren och lämnat en fördjupad uppföljnings- och

utvärderingsrapport till regeringen våren 2003 (Ung 2003, Ungdomsstyrelsens

skrifter 2003:1). En ny ungdomspolitisk proposition har aviserats till

våren 2004.

Med anledning av att regeringens resultatskrivelse (skr. 2001/02:176, bet.

2002/03:KrU1 s. 33-43) om delaktighetsmålet inte omfattade barn och unga

ansåg utskottet att det skulle vara av stort värde om regeringen i kommande

resultatredovisningar lyfter fram barn- och ungdomsperspektivet, särskilt

som barn och ungdomar är en uttalat prioriterad grupp i kulturpolitiken.

Utskottet angav vissa kompletterande underlag som skulle kunna användas.

Barnkulturen har berörts i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1

utg.omr. 17 s. 22). Regeringen redovisar sin avsikt att stärka barnkulturen

genom att tillsätta en särskild aktionsgrupp med uppdrag att bl.a. inleda

ett särskilt modellsamarbete med ett antal kommuner samt pröva hur

professionella konstnärer och kulturutövare kan få en större roll i bl.a.

skolan.

Regeringen har i januari 2004 överlämnat en skrivelse till riksdagen om

utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention

om barnets rättigheter (skr. 2003/04:47). I skrivelsen aviseras en annan

skrivelse till riksdagen under våren 2004, i vilken en genomgång skall

göras av statsbudgeten för år 2004 ur ett barnperspektiv. Mål, insatser

och resultat inom de olika politikområdena skall redovisas.

Utskottet kan - bl.a. mot bakgrund av vad som redovisats ovan - konstatera

att det länge rått enighet om att det är viktigt att barn och unga

prioriteras inom kulturområdet. Även de nu aktuella motionerna ger uttryck

för denna inställning. Det råder i utskottet inte några delade meningar

om att grunden för kulturvanor och språkförmåga grundläggs tidigt i livet

och att det är viktigt att barn tidigt får tillgång till kultur. FN:s

barnkonvention ställer krav på barns rätt till kultur och rätt till

konstnärligt och kulturellt skapande. Det är samhällets strävan att detta

tillgodoses så långt som möjligt. Som motionärerna framhåller har förskolan

och skolan en mycket viktig roll när det gäller att lägga grunden för

barns språkförmåga, kulturvana och eget skapande och att ge dem tillgång

till teater, dans och musik. Även den kommunalt finansierade kultur- och

musikskolans insatser är betydelsefulla. Som regeringen exemplifierat i

budgetpropositionen för 2004 har en rad statliga insatser gjorts under

senare år med början i den kulturpolitiska propositionen 1996 för att

främja barns och ungas tillgång till kultur.

Mot bakgrund av att regeringens resultatskrivelse år 2002 inte innefattade

barns och ungas tillgång till kultur och med anledning av de nu aktuella

motionsyrkandena om barnkulturens ställning och villkor anser utskottet

att regeringen senast i budgetpropositionen för år 2005 bör lämna en fyllig

redovisning för sin syn på situationen för barnkulturen och för regeringens

planering för sitt kommande arbete med barnkulturfrågor samt ange vilka

framtida insatser som bedöms nödvändiga. Utskottet anser att det därmed

inte är nödvändigt att nu tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté

för en större och tidskrävande kartläggning och utredning om barnkulturen.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för

regeringen. Därmed bör riksdagen delvis bifalla motionerna 2002/03:Kr286

(v), 2002/03:Kr336 (c) yrkande 8, 2003/04:So504 (fp) yrkande 5, 2003/04:Kr284

(c) yrkande 9 och 2003/04:Kr354 (s).

När det gäller motionsyrkandet om teater och dans i skolan vill utskottet

anföra följande.

Utskottet har i tidigare sammanhang anfört att kulturen inte enbart bör

vara ett särskilt inslag i skolarbetet utan också vara en integrerad del

i olika ämnen (se bet. 2002/03:KrU1 s. 27-28). I läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet framhålls bl.a. att utbildning och fostran i

djupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv -

värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa.

Det sägs vidare att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det

aktiva lärandet. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer

och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och

skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.

Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna enligt läroplanen

skall tillägna sig. Skolan ansvarar för att eleverna bl.a. utvecklar sin

förmåga till kreativt skapande och får ett ökat intresse för att ta del

av samhällets kulturutbud. Föreskrifter av motsvarande innebörd finns

också i läroplanen för de frivilliga skolformerna.

Vidare har utskottet vid tidigare tillfällen uttryckt sin stora uppskattning

av kultur- och musikskolans insatser. Samtidigt har utskottet understrukit

att det är och förblir kommunernas ansvar att bidra till driften av dem.

I det föregående har utskottet redovisat att regeringen i budgetpropositionen

för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 s. 22) redovisat sin avsikt att

tillsätta en aktionsgrupp för att pröva hur professionella konstnärer och

kulturutövare kan få en större roll i skolan. I den mån motionen avser

ett uttalande om förstärkta bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

för att öka det utbud som kan erbjudas skolan bör en avvägning mot andra

angelägna resursbehov göras i ordinarie budgetarbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr373

(v) yrkande 8.

Av motionerna om barnakademier framgår inte på vilket sätt motionärerna

önskar att staten skall göra en insats, dvs. om staten skall ta initiativ

till inrättande av sådana akademier i statlig regi eller om staten ekonomiskt

skall stödja akademier som förutsätts inrättas av någon annan. Den önskade

verksamhet som beskrivs i motionerna är mycket omfattande. Den innefattar

frågan om ökat kulturutbud för barn i Västsverige, vilket torde vara en

fråga för kommun och region, samt utbildning för författare, dramatiker,

teaterarbetare, lärare, ungdomsledare m.fl., vilket torde ankomma på

utbildningsväsendet att tillgodose. Även stöd till nyskriven dramatik

föreslås. I denna fråga vill utskottet påminna om att Sveriges författarfond,

med medel från anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer,

får ge statsbidrag till fria teatergrupper, regionala och lokala

teaterinstitutioner samt radio- och TV-företag för beställning av nyskriven

svensk dramatik (SFS 1998:1369). Till en betydande del inriktas motionerna

mot olika frågor som rör teater. Utskottet har inhämtat att Kulturrådet

hösten 2003 startat ett projekt i vilket situationen för barn- och

ungdomsteater skall kartläggas.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår

motionerna 2003/04:Kr365 (s) och 2003/04:Kr389 (s) yrkande 4.

Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om genusperspektivet inom

kulturinstitutionerna.

Motionen

Ett tydligare genusperspektiv bör enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande

40 införlivas med och praktiseras inom kulturinstitutionerna. Detta bör

prägla både kulturyttringar och ledning av institutionerna. Kvinnligt

chefskap bör uppmuntras, och kvinnors erfarenheter av och infallsvinklar

på kulturen tas till vara. Det behövs fler kvinnliga förebilder inom

kultursektorn, och det behövs mer kvinnlig påverkan på innehållet i kulturen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med motionärerna bakom motion 2003/04:Kr326 (c) när

det gäller behovet av ett tydligt genusperspektiv inom kulturinstitutionerna,

avseende både institutionernas ledning och innehållet i den kulturella

verksamheten.

Utskottet påminner om att ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är

en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. I

regeringens skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens

jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden utvecklas detta

närmare,

där det bl.a. anförs att en kvinnorepresentation i beslutande organ, som

står i proportion till kvinnornas andel av befolkningen, är en viktig

demokratifråga. Båda könen måste vara representerade inom alla samhällsområden

och på alla beslutsnivåer för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen

på lika villkor. Med en jämn fördelning mellan kvinnor och män ökar också

förutsättningarna för ett bättre och bredare beslutsunderlag i olika

samhällsfrågor. När det gäller chefer i statlig sektor är målet klart

angivet, nämligen att hälften av de nyutnämnda myndighetscheferna skall

vara kvinnor och hälften män (se prop. 1994/95:100, bil. 8, s. 12). Något

slutmål liknande det som finns för statliga styrelser har inte satts upp

för könsfördelningen av chefer i statlig sektor. År 2002 var 44 % av dem

som utsågs till myndighetschefer kvinnor. I skrivelsen angavs vidare att

regeringens arbete att öka andelen kvinnor som myndighetschefer fortsatt

är prioriterat.

Utskottet vill också redovisa att regeringen i regleringsbreven till de

statliga kulturmyndigheterna och -institutionerna ställer upp ett mål med

återrapporteringskrav som innebär att en samhällsutveckling skall främjas

som bl.a. kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män. Det ankommer

på regeringen att utifrån återrapporteringarna bedöma om åtgärder bör

vidtas. Myndigheterna och institutionerna skall också återrapportera i

vilken mån deras mål för kompetensutveckling för personalen har uppnåtts

m.m. Redovisningen av denna verksamhet skall bl.a. avse könsfördelning.

Inom

kulturområdet kan följande aktuella åtgärder som rör genusfrågor nämnas.

En särskild arbetsgrupp för genusfrågor inom museiområdet tillsatt av

regeringen har i januari 2004 avgivit rapporten Genus på museer (Ds

2003:61). Regeringen har i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1

utg.omr. 17 s. 24) uttalat sin avsikt att främja jämställdheten inom

scenkonstområdet genom att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag

att följa utvecklingen och ta till vara erfarenheter från hela scenkonstområdet

samt föreslå lämpliga åtgärder. Det nu gällande filmavtalet gäller för

tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 31 december 2004. Inriktningen på

insatserna för filmen under denna period har varit att bl.a. förbättra

kvinnliga filmskapares villkor. Behovet av ytterligare insatser får bedömas

av parterna när nästa filmavtal utarbetas.

Utskottet vill också redovisa att regeringen den 19 februari 2004 beslutat

att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av

jämlikhetspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet (dir.

2004:18).

Utskottet anser - mot bakgrund av det anförda - att det inte är nödvändigt

att riksdagen gör ett uttalande för regeringen om behovet av att

kulturinstitutionerna även fortsättningsvis måste utveckla sin strävan att

arbeta utifrån ett tydligt genusperspektiv. Motion 2003/04:Kr326 (c)

yrkande 40 avstyrks därför.

Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije.

Motionerna

I två motioner yrkas att riksdagen skall tillkännage för regeringen att

Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije skall finansieras genom ett varaktigt

statligt anslag, nämligen i motionerna 2003/04:Kr289 (c) och 2003/04:Kr358

(s). Gaaltije har till uppgift att bevara, stärka och utveckla den sydsamiska

kulturen, det sydsamiska språket och det sydsamiska samhället. Ett sådant

kulturcentrum är enligt motionärerna av stor betydelse eftersom det

sydsamiska samhället har en så liten befolkning som är spridd över ett stort

område. Gaaltije är enligt motionerna helt beroende av EU-medel till olika

projekt, och det är osäkert om ett sådant stöd kommer att finnas under en

ny programperiod.

Utskottets ställningstagande

Gaaltije är en stiftelse med Samernas Riksförbund (SSR) och riksförbundet

Same Ätnam (RSÄ) samt de tre sameföreningarna Frosthagen-Hotagen, Östersund

och Härjedalen som stiftelsebildare. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije

invigdes i Östersund år 1999. Stiftelsen skall verka för att sydsamernas

historia, språk och kultur levandegörs samt stärka och utveckla det

sydsamiska kultur- och näringslivet. Fem programområden har enligt

årsberättelsen

för år 2002 utpekats som centrala. De gäller språk, historia och kultur,

näring och samhälle, den samiska konsten och konsthantverket, information

och kunskapsförmedling samt Gaaltije som mötesplats och ett samiskt

marknadstorg. Det redovisas att finansieringen av projekt huvudsakligen

skett genom EU-program, i vissa fall i samarbete med organisationer och

institutioner i Norge. Svenska medfinansierare som nämns är Länsstyrelsen

i Jämtlands län, Kulturrådet, Sametingets kulturråd och Östersunds kommun.

Inom kulturbudgeten finns medel avsatta för bidrag till samisk kultur

(under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och samarbete). Medlen disponeras av Sametinget

och uppgår för år 2004 till 14 515 000 kronor. Som utskottet redovisat

har Sametingets kulturråd bidragit till verksamhet vid Gaaltije.

Kulturrådet har i sin rapport De nationella minoriteterna och kulturlivet

(Rapport 2001:4 s. 30-31, 36-38) påpekat att det är ett problem att

Gaaltije saknar en varaktig finansiering efter det att EU:s programperiod

upphör vid utgången av år 2006. I rapporten föreslogs bl.a. att ett nytt

anslag skulle ställas till rådets disposition för stöd till de nationella

minoriteterna.

Från och med budgetåret 2002 anvisas under anslaget 28:2 - utöver det

särskilda bidraget till samisk kultur - 7 miljoner kronor för en satsning

på de nationella minoriteternas kultur och språk, bl.a. för förstärkt

bidrag till samisk kultur.

Regeringen uppdrog år 2002 åt Sametinget att utveckla och etablera ett

permanent nationellt informationscentrum för samefrågor. Regeringen

konstaterade att okunskapen i det svenska samhället är stor om samer och

samisk kultur och att efterfrågan på information om Sveriges urbefolkning

ständigt växer såväl i Sverige som från utlandet.

I sitt arbete med uppdraget skall Sametinget beakta att detta

informationscentrum

skall kunna bilda en plattform för mer självständiga och långsiktiga

aktiviteter som rör samefrågor inom myndigheter, samiska organisationer

och institutioner, utbildnings-, biblioteks- och museiväsendet m.m.

Samordningen mellan olika aktörers informationsinsatser skall ökas. Redan

under utvecklingsfasen bör Sametinget få till stånd en utåtriktad

informationsverksamhet. Sametinget har engångsvis fått 3 000 000 kronor för

utveckling och etablering av centrumet. Uppdraget skall redovisas senast

den 31 december 2004.

Med hänvisning till vad som här redovisats om pågående utvecklingsarbete

anser utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande om Sydsamiskt

kulturcentrum Gaaltije. Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr289

(c) och 2003/04:Kr358 (s).

Funktionshindrades delaktighet i kulturen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- funktionshindrades tillgång till kulturen, jämför reservation 2 (m, fp,

kd, c) och

- funktionshindrade konstnärers behov.

Utskottets uppföljning av teknikskiftet inom talboksproduktionen

I utskottens arbete ingår att göra uppföljningar och utvärderingar inom

utskottens respektive verksamhetsområden. Detta kan genomföras i många

olika former, t.ex. genom att utskottet föreslår riksdagen att begära att

regeringen skall låta göra en utredning, en översyn m.m., genom att göra

uppföljningar och utvärderingar i ett utskotts egen regi eller genom

utomstående utredare och experter samt genom att anordna utfrågningar,

studiebesök m.m.

Utskottet har under en följd av år behandlat frågor om läshandikappades

tillgång till litteratur. Sedan några år pågår ett teknikskifte inom

talboksproduktionen. Mot denna bakgrund har utskottet givit riksdagens

utredningstjänst (RUT) i uppdrag att göra en översikt över digitaliseringen

av talböcker. Resultatet av arbetet har redovisats i en promemoria,

Tillgång till litteratur för personer med läshandikapp - En uppföljning av

övergången till digitala talböcker. PM:en bifogas som bilaga till detta

betänkande - bilaga 2. Under arbetet har RUT tagit kontakt bl.a. med den

ansvariga statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).

Utgångspunkten för uppföljningsarbetet inom RUT har varit ett av målen

för handikappolitiken, nämligen att samhället skall utformas så att

människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i

samhällslivet,

samt delaktighetsmålet för kulturpolitiken.

Av avgörande betydelse för läshandikappades möjlighet till delaktighet är

möjligheten att ta del av skrivna texter. I Sverige finns ca 335 000

personer som på grund av något läshandikapp är berättigade att låna talböcker.

Talböcker är inläsningar av utgivna böcker. TPB har till uppgift att i

samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov av litteratur som

personer med läshandikapp har.

Från och med år 2001 produceras talböcker i det digitala DAISY-formatet

samtidigt som talböcker som tidigare lästs in på kassettband successivt

förs över till DAISY-format. DAISY är ursprungligen en svensk uppfinning

som även används i många andra länder. Ett internationellt utvecklingssamarbete

pågår inom området i det s.k. DAISY-konsortiet. Drygt 70 organisationer

från ett fyrtiotal länder ingår i konsortiet.

Det nya mediet innebär bl.a. att informationen kan komprimeras och rymmas

t.ex. på en cd-romskiva och att sökning underlättas. DAISY-böcker kan

läsas främst genom särskilda uppspelningsapparater eller dator. I flera

landsting betraktas sådana apparater som hjälpmedel.

Övergången till DAISY-format innebär ett teknikskifte när det gäller både

framställning och användning av talböcker. I PM:en har en genomgång gjorts

av hur övergången till digitala talböcker har fungerat och hur teknikskiftet

har påverkat förutsättningarna för att nå de kulturpolitiska målen.

Vid utskottets sammanträde torsdagen den 22 januari 2004 lämnade representanter

för TPB på utskottets begäran information om det digitala talbokssystemet

DAISY och demonstrerade användningen av det.

Motionerna

Fyra motioner tar upp frågor som rör funktionshindrades tillgång till

kulturen.

Enligt motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 17 har tillgängligheten till

kulturlivet för de funktionshindrade blivit mycket bättre, men fortfarande

finns åtskilligt kvar att göra. Utbudet och möjligheterna måste vara

flexibla då de funktionshindrade inte är någon enhetlig grupp. Detta

exemplifieras med att textning och hörslinga för hörselskadade kan saknas

på bio och att synskadade behöver få textremsan i TV uppläst i en särskild

kanal. Rullstolsburna kan fortfarande ha svårigheter att ta sig in i

kulturlokaler. Vidare är antalet funktionshindrade studerande vid konstnärliga

högskolor fortfarande litet. Tillgängligheten till talböcker är inte heller

tillfredsställande för alla behövande, anförs det i motionen.

Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr391 (kd) anser att samhället på ett

tydligare sätt måste uppmärksamma de problem som finns för funktionshindrades

möjlighet att delta i kulturlivet och att hindren måste undanröjas. Alla

kulturinstitutioner måste medvetet arbeta för att detta skall uppnås.

Motionärerna påminner om att regeringens resultatskrivelse 2001/02:176

Kultur och delaktighet inte innefattade någon redovisning och bedömning

av de funktionshindrades delaktighet. Kulturrådet bör därför få i uppgift

att utreda de funktionshindrades delaktighet i och tillgång till kulturlivet

för att det skall finnas en grund för statliga insatser på området (yrkande

3).

I motion 2003/04:So569 (v) uppmärksammas funktionshindrade konstnärers

behov. Motionärerna framhåller att utomordentligt begåvade och talangfulla

konstnärer som är funktionshindrade osynliggörs genom att de sällan blir

representerade på museer och gallerier eller på scen och film. De begär

en handlingsplan för hur stödet till dessa konstnärer skall kunna öka

(yrkande 7).

I den fjärde motionen, nämligen motion 2003/04:Kr325 (s), begärs att

kulturlokaler skall anpassas så att personer med dolda handikapp inte

hindras från att vara delaktiga i kulturen. Med dolda handikapp menar

motionären allergi, epilepsi, stomi m.m. För dem krävs åtgärder som rör

ventilation, utbildning av personal om dolda handikapp och utrustning för

att klara akutsituationer.

Utskottets ställningstagande

De nationella kulturpolitiska målen gäller alla invånare i landet, således

självfallet även de funktionshindrade. Ansträngningar görs för att öka

deras möjligheter att ta del i kulturlivet. Ett särskilt ansvar för de

funktionshindrades delaktighet i kulturen har lagts på Kulturrådet och

Riksantikvarieämbetet att som sektorsansvariga myndigheter driva dessa

frågor inom sina ansvarsområden (se prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 s. 41-42).

Det ligger dessutom ett ansvar på varje kulturinstitution att göra det

möjligt för de funktionshindrade att bli delaktiga i kulturlivet. Stora

insatser görs av studieförbunden och folkhögskolorna. Stöd lämnas till

produktion av anpassad litteratur och nyhetsinformation.

Kulturrådet fick i regeringens regleringsbrev för år 2002 i uppdrag att

till augusti 2002 ta fram etappmål för hur de funktionshindrade skall bli

delaktiga i kulturen. Etappmålen skall vara uppfyllda år 2010.

Till grund för Kulturrådets arbete med handikappfrågor ligger FN:s

standardregler, den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från

patient till medborgare (prop.1999/2000:79) samt Kulturrådets rapport

Funktionshindrades tillgång till kultur (1998:3). Den sistnämnda rapporten

innehåller en kartläggning. Där finns också Kulturrådets handlingsprogram

för fem delområden:

att ge kulturfrågorna tydligare uppmärksamhet inom vård och omsorg,

att se till att kulturinstitutionernas lokaler, verksamhet och information

om verksamheten är tillgängliga för funktionshindrade,

att ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att använda sin

kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter inom

folkbildning och eget skapande,

att se till att litteratur finns på läsbara medier, t.ex. storstil,

lättläst, tal, punktskrift eller i elektronisk form. Statligt stödd TV,

radio och film bör också vara tillgängliga för funktionshindrade,

att genomföra ett program för ökad tillgänglighet, nämligen förbättra

kunskaperna inom kulturinstitutionerna om funktionshindrades behov, stärka

samarbete och samverkan mellan kultursektorn och handikappsektorn samt

utveckla nya verksamhetsformer.

Enligt regleringsbrevet för Kulturrådet år 2004 är målet att funktionshindrades

tillgång till kultur skall öka. Kulturrådet skall återrapportera sina

åtgärder, göra en analys av måluppfyllelsen av etappmålen samt redovisa

insatserna för att stödja litteraturbehov. För år 2004 har 9,5 miljoner

kronor ställts till Kulturrådets förfogande för bidragsgivning och andra

insatser för att öka tillgängligheten till kulturlivet för funktionshindrade

personer.

Som påpekas i motion 2003/04:Kr391 (kd) innehöll regeringens resultatskrivelse

(2001/02:176) Kultur och delaktighet inte någon redovisning eller bedömning

av situationen för de funktionshindrade. Utskottet delade den uppfattning

som framfördes i de då aktuella motionerna att de funktionshindrades

förutsättningar för delaktighet och eget skapande samt resultatet av de

statliga insatserna på området borde ha beskrivits, fokuserats och

kommenterats mera i resultatskrivelsen. Utskottet utgick från att så skulle

ske i kommande resultatredovisningar. Utskottet konstaterade att tillgången

på statistik om de funktionshindrades delaktighet tyvärr inte är så god,

men ansåg att statistik från både Kulturrådet och Statistiska centralbyrån

borde kunna användas i kommande resultatredovisningar tillsammans med

andra typer av kunskap som kan finnas hos t.ex. Handikappombudsmannen,

Socialstyrelsen, Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS),

Folkbildningsrådet m.fl. (bet. 2003/04:KrU1 40-41).

Utskottet vill starkt understryka att de funktionshindrade inte får

utestängas från delaktighet i kulturen och att detta lika mycket gäller

tillgängligheten till kulturlivet som möjligheten till eget skapande. Det

krävs uppföljning och utvärdering på flera nivåer inom kultursektorn för

att kunna belysa vad som uppnåtts och vilka ytterligare åtgärder som måste

till för att ge de funktionshindrade en tillfredsställande delaktighet i

kulturen. Utskottet utgår från att regeringen successivt, i budgetpropositioner

och andra sammanhang, redovisar återrapporterade resultat av strävandena

att öka de funktionshindrades delaktighet och tillgång till kultur. Det

kan t.ex. gälla om etappmål har uppnåtts, vilka utvecklingstendenser som

kan utläsas, om myndigheterna har påvisat svårigheter och föreslagit

åtgärder m.m. Resultatredovisningarna bör i sedvanlig ordning också följas

av regeringens bedömning av resultaten.

Utskottet kan inte se att det för närvarande skulle vara behov av en

särskild utredning för att ta fram tillräckligt underlag för överväganden

om de framtida insatserna för att öka de funktionshindrades delaktighet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 17, 2003/04:Kr325 (s) och 2003/04:Kr391

(kd) yrkande 3.

Vid 2002/03 års riksmöte behandlade utskottet motionsyrkanden om

funktionshindrade konstnärers behov (bet. 2002/03:KrU1 s. 30-31). Utskottet

anförde att frågan om funktionshindrade konstnärers behov, när det gäller

möjligheter till etablering, anställning, utbildning m.m., faller inom

ramen för de nationella mål och den handlingsplan för handikappolitiken

som riksdagen antagit vid 1999/2000 års riksmöte. Handikapperspektivet

skall i enlighet med dessa mål genomsyra alla samhällssektorer. Således

måste arbetsmarknadspolitiken bedrivas så att funktionshindrade personer

ges tillträde till arbetslivet. Människor med funktionshinder skall på

arbetslivets område ha samma tillgång till generella åtgärder som andra.

De skall dessutom omfattas av särskilda stöd och insatser riktade direkt

till funktionshindrade. Utbildningspolitiken skall bedrivas så att elever

med funktionshinder kan delta i reguljär undervisning. Inom varje

samhällssektor har sektorsmyndigheter, t.ex. Kulturrådet, i uppdrag att

utarbeta uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställs

av regeringen.

Utskottet anförde att handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och

etappmål innebär att en tydlig struktur byggts upp på detta område. Enligt

utskottets mening borde uppföljning och utvärdering av handikappolitikens

mål och resultat inväntas innan en analys görs av vilka krav som bör

ställas på samhället när det gäller funktionshindrade konstnärers verksamhet.

Utskottet anser att det är angeläget att funktionshindrade konstnärers

behov i olika avseenden beaktas. Utskottet förutsätter att resultat och

eventuella svårigheter på området redovisas i Kulturrådets återrapporteringar

till regeringen för bedömning och överväganden.

Med hänvisning till det anförda och till vad som anförts i tidigare

betänkanden (bet. 2001/02:KrU17 s. 22-24 och bet. 2002/03:KrU1 s. 30-31)

avstyrker utskottet motion 2003/04:So569 (v) yrkande 7 om en handlingsplan

för stöd till funktionshindrade konstnärer.

Diskriminering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- diskriminering i kulturlivet och

- kulturell påverkan på attityder.

Motionerna

Frågor om diskriminering utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet och

funktionshinder tas upp i fyra motioner.

Enligt motion 2002/03:Kr340 (v) bör riksdagen begära en utredning om

förekomsten av diskriminering i det svenska kulturlivet. Den skall arbeta

fram mångfaldskriterier och villkor för statsbidragsgivningen som ställer

krav på institutionerna att påvisa hur de arbetar mot diskriminering

utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder (yrkande 1).

Vidare krävs att Kulturrådet skall ges ett tillsynsansvar i frågan

(yrkande 2).

I motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 1 och 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c)

yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall tillkännage för

regeringen att anslagsgivande myndigheter och institutioner inom kulturområdet

skall ha tillgång till HBT-kompetens (HBT = homosexuella och bisexuella,

transpersoner). Motionärerna anför att det är ovedersägligt att de

kulturella uttryckssätten har en kraftig betydelse för att påverka attityder

och fördomar. Därför är det angeläget att HBT-personers situation

uppmärksammas i kulturaktiviteter. De institutioner och myndigheter som stöder

kultur bör uppmärksamma kulturens betydelse för att synliggöra HBT-personers

liv och verklighet. Ett motsvarande yrkande om prioritering av kulturanslag

som syftar till att påverka attityder och motverka fördomar mot HBT-personer

finns i motion 2002/03:Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 1.

Utskottets ställningstagande

Den nationella kulturpolitiken skall syfta till att värna yttrandefriheten

och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. När detta första

kulturpolitiska mål antogs motiverades det bl.a. med att en mångfald röster

och en fri debatt inte bara är en förutsättning för en levande demokrati

utan också för ett rikt kulturliv. Vidare är det ett nationellt mål för

kulturpolitiken att verka för att alla skall få möjlighet till delaktighet

i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Kulturell

mångfald skall eftersträvas. Kulturpolitiken skall också ge kulturen

förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.

Med utgångspunkt i de kulturpolitiska målen har regeringen i regleringsbreven

för de statliga myndigheterna och institutionerna angivit att deras

verksamhet skall främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social

jämlikhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, respekt och tolerans och

där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald skall tas till vara

som en positiv kraft samt bidra till minskad diskriminering,

främlingsfientlighet

och rasism. Regeringen ställer krav på myndigheter och institutioner att

återrapportera de åtgärder som vidtagits för att detta mål skall uppnås.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motioner med motsvarande

frågor om kulturell påverkan på attityder (senast i bet. 2001/02:KrU15 s.

31-32). Utskottet har då förutsatt att kulturinstitutionerna m.fl. - med

utgångspunkt i de kulturpolitiska målen om allas delaktighet och om

kulturell mångfald m.m. - speglar samhällets mångfald och främjar respekt

och tolerans mellan människor och grupper i samhället. Utskottet anser nu

- liksom då - att det inte bör vara riksdagens uppgift att för de olika,

enskilda aktörerna inom kulturområdet utpeka olika grupper i samhället

vars situation särskilt skall beaktas i utformning och innehåll i

verksamheten. Utskottet utgår från att all verksamhet inom kulturområdet

strävar efter att ha sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

och i alla människors lika värde.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr340

(v) yrkandena 1 och 2 om diskriminering i kulturlivet och motionerna

2002/03:Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 1, 2003/04:Kr286 (s) yrkande 1 och

2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 1 om kulturell påverkan på attityder.

Mångkultur m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.

,

- utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter, jämför reservation

4 (v) och

- förberedelserna för Mångkulturåret 2006, jämför reservation 5 (v).

Information till utskottet om mångkulturfrågor

Utskottet har på inbjudan av Botkyrka kommun gjort ett studiebesök i

kommunen den 21 januari 2004 för att ta del av verksamheten vid Mångkulturellt

centrum i Botkyrka, Ungdomens Hus i Fittja och Kulturhuset Rotemannen i

Alby samt få information om kommunens kulturverksamhet i övrigt.

Motionerna

I fem motioner behandlas frågor om mångkultur.

I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 10 hemställs att riksdagen skall

tillkännage för regeringen att integrationsarbetet inom kulturområdet skall

förbättras. Rekryteringen till landets teatrar och teaterskolor bör breddas

för att nå alla grupper i samhället. Det mångkulturella samhället bör

också avspeglas i det kulturella uttryckssättet. Integration bör inte

innebära assimilation utan i stället vara ett samspel mellan flera parter

där ömsesidig respekt och tolerans kan växa fram.

Även i motion 2002/03:Kr373 (v) hemställs att mångkulturen skall ges större

utrymme på teater- och dansscenerna. I teatern och dansen finns förmågan

att gestalta och ge publiken upplevelser och möjlighet till empati. Vidare

anförs att de nationella minoriteterna skall få tillräckliga medel för

att på egna villkor bevara och förmedla sitt rika kulturella arv (yrkande

10).

Enligt motion 2002/03:Kr341 (s) bör samverkan mellan olika aktörer i

samhället, såsom kulturinstitutioner, myndigheter, ideella föreningar,

bostadsbolag m.fl., öka för att utveckla och fördjupa integrationen. De

traditionella folkrörelserna, organisationerna och institutionerna behöver

befruktas av nya kulturyttringar och öppna sig för nya kulturbehov och

kulturella intressen.

Verksamheten med regionala mångkulturkonsulenter bör enligt motion

2002/03:Sf336 (v) byggas ut i hela landet (yrkande 38). Vidare bör riksdagen

tillkännage för regeringen att det till dessa konsulenters uppgift bör

höra att ta till vara invandrade kvinnors kulturella kapacitet och

erfarenheter (yrkande 37).

Enligt motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena 1 och 2 skall planering,

genomförande och uppföljning av det aviserade Mångkulturåret 2006 ske i

nära samverkan med konstnärer, organisationer, arrangörer och institutioner.

Aktörer med lång erfarenhet på området bör delta. Planeringen bör börja

under år 2004. Erfarenheterna från andra sådana satsningar visar enligt

motionärernas mening att det för att få en långvarig effekt behövs en

bred involvering av de berörda. De människor som har en annan kulturell

och etnisk bakgrund än den svenska måste ges verkliga möjligheter att

påverka utformningen av det mångkulturella året. Insatserna bör inte gälla

endast de stora institutionerna eller tillfälliga resurser. Resurser för

uppföljning bör garanteras. Lyckade initiativ måste ges en möjlighet att

leva vidare och berika det svenska kulturlivet.

Utskottets ställningstagande

När de nationella kulturpolitiska målen antogs av riksdagen år 1996

framhölls i kulturpropositionen (1996/97:3 s. 29) att kulturell mångfald är

en förutsättning för ett rikt kulturliv. Kulturpolitiken skall verka för

mångfald genom att undanröja hinder för skapande och stödja och stimulera

kulturutövare och kulturella uttryck över ett brett fält. Bästa möjliga

förutsättningar skall skapas för det yrkesmässiga konstnärliga arbetet.

Enligt

det sjunde kulturpolitiska målet skall internationellt kulturutbyte och

möten mellan olika kulturer inom landet främjas. I propositionen (s. 30)

anfördes att det är en självklar kulturpolitisk uppgift att bidra till

att människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan mötas och ge

impulser åt varandra. Utrymme borde också skapas för den mångetniska och

mångkulturella generation som inte passar in i traditionell kategorisering

av kulturell och etnisk identitet. I blandningen av olika kulturella

bakgrunder och uttrycksformer finns förutsättningar för nytt skapande och

ny kvalitet.

Utskottet har inledningsvis redovisat att kulturpolitikens delaktighets-

och jämlikhetsmål innebär att strävan skall vara att alla får möjlighet

till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget

skapande och att detta självfallet gäller alla invånare i landet, således

både dem som har sin bakgrund i Sverige och dem som har sin bakgrund i

andra länder.

I samma proposition (s. 22-23) underströks att kulturpolitiken behövde

utvecklas på vissa områden för att effektivare nå de uppsatta målen och

anpassas till en förändrad verklighet. Till dessa områden hörde det

mångkulturella samhället. Regeringen konstaterade att den svenska befolkningens

etniska sammansättning förändrats på kort tid. Kulturen och kulturpolitikens

betydelse för ett genuint mångkulturellt samhälle, där människor med olika

kulturell bakgrund kan leva tillsammans och ge impulser åt varandra, kan

aldrig överskattas, framhölls det. De som är invandrade från andra kulturer

besitter en mångfald av både religiösa och kulturella erfarenheter och

kunskaper som var alltför litet synliga i kulturlivet i Sverige. Invandrade

kulturarbetare hade svårt att hävda sig i det svenska kulturlivet.

Under åren 1998-2000 hade en särskild kommitté i uppdrag att driva

försöksverksamhet med programverksamhet inom vad som benämndes världskulturen.

I kommitténs slutbetänkande (SOU 2000:118) lämnades en rad förslag, bl.

a. om ett uppdrag till Kulturrådet att driva de världskulturella frågorna

och om inrättande av regionala konsulenttjänster inom området.

För att öka kunskapen om osynliga kulturyttringar och inspirera till

engagemang hos kulturproducenter och publik anvisas fr.o.m. år 2002 medel

för bidrag till regionala konsulenter för mångkultur. De skall även ta

till vara den kraft som finns i amatörkulturen. Kulturrådet skall samverka

med konsulenterna.

Sedan år 2002 anges i regleringsbrevet för Kulturrådet att det mångkulturella

samhällets skiftande uttrycksformer skall ges en naturlig plats i kulturlivet

samt att kulturlivets institutioner och organisationer skall utveckla ett

mångkulturellt förhållningssätt i alla delar av sin verksamhet. I sin

omvärldsanalys år 2003 (s. 33-35) utvecklar rådet sin syn på hur uppdraget

skall genomföras. Kulturrådet har antagit en handlingsplan i syfte att

mångkultur skall genomsyra all verksamhet inom kulturområdet.

I regleringsbreven för myndigheterna och vissa institutioner finns - som

utskottet redovisat i det föregående - ett mål intaget som innebär att de

skall främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan

män och kvinnor samt av respekt och tolerans. Etnisk, kulturell, språklig

och religiös mångfald skall tillvaratas som en positiv kraft. Myndigheterna

och institutionerna skall bidra till minskad diskriminering,

främlingsfientlighet

och rasism.

Som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1

utg.omr. 17 s. 23) har Mångkulturellt centrum i Botkyrka fått i uppdrag

att kartlägga och analysera de resultat som inrapporterats från de statliga

kulturmyndigheterna och institutionerna. Slutsatserna skall läggas till

grund för ett mer långsiktigt förändringsarbete.

I budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 35-36)

framhölls att många sällan eller aldrig kommer i kontakt med den kulturella

mångfald som senare decenniers invandring tillfört samhället. De nya

kulturyttringarnas utövare måste få möjlighet att möta en stor och brett

sammansatt publik. Befintliga institutioner och organisationer måste öppna

dörrarna för det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. Målet

skall enligt propositionen vara att ge hela befolkningen nya möjligheter

att framföra eller uppleva en mångfald av kulturella uttryck. Utskottet

vill med utgångspunkt i detta framhålla att den mångkulturella aspekten

på kulturlivet således omfattar både de kulturyttringar som har sin

bakgrund i svensk tradition och de kulturyttringar som tillförts landet

av invandrarna och att meningen är att denna samlade kulturella mångfald

skall kunna komma alla ursprungliga och nya grupper i landet till del.

För att så skall kunna ske är det således nödvändigt att - som nu görs -

kartlägga hur myndigheter och institutioner förmår att leva upp till kraven

att inte endast spegla den traditionellt svenska kulturen utan också de

nya inslag som invandrarna tillfört. De invandrade gruppernas tillgång

till de svenska kulturyttringarna bör öka och mångfalden av kulturyttringar

som de olika invandrade grupperna står för bör göras mer tillgänglig både

för de ursprungliga svenska grupperna och för de olika nytillkomna grupperna

i samhället.

Mot bakgrund av de mångkulturella mål som uppställts för kulturmyndigheter

och kulturinstitutioner och den nyligen påbörjade utvärderingen inför

kommande förändringsarbete anser utskottet att det inte bör vara aktuellt

för riksdagen att göra ett uttalande för regeringen om mångkulturens

utrymme hos kulturinstitutioner m.fl. Vidare har utskottet i det föregående

i detta betänkande redovisat att särskilda statliga bidrag ges för att

stödja de nationella minoriteternas kultur och språk. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 2002/03:Kr341 (s), 2002/03:Kr373 (v) yrkande 10 och

2003/04:Kr326 (c) yrkande 10.

Utskottet anser att det - mot bakgrund av det anförda - inte heller finns

anledning för riksdagen att göra ett uttalande om den framtida utbyggnaden

av organisationen med mångkulturkonsulenter eller om detaljer i konsulenternas

uppgifter. Utskottet utgår från att både invandrade kvinnors och mäns

erfarenheter och kunskaper tas till vara i konsulenternas verksamhet. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Sf336 (v)

yrkandena 37 och 38.

Utskottet förutsätter att förberedelserna för Mångkulturåret 2006 påbörjas

så snart det är möjligt och att avsikten är att samverka med berörda

konstnärer, organisationer, arrangörer och institutioner utan att riksdagen

behöver göra ett uttalande i frågan. Mångkulturellt centrum i Botkyrka

skall redovisa sin utvärdering hösten 2004. Resultaten avses bl.a. användas

som grund för förberedelserna av Mångkulturåret 2006. Utskottet föreslår

att riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena 1 och 2.

Kulturen som redskap

Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska

utvecklingen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den

ekonomiska utvecklingen, jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (c).

- Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag, jämför

reservation 8 (c),

- nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna och

- fördelningen av statsbidrag till vissa regioner, jämför reservation 9

(c).

Motionerna

Elva motioner tar upp frågor som rör kulturen som tillväxtfaktor och del

av den regionala utvecklingen.

I motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 framhålls att det finns klara

kopplingar mellan ett vitalt och nyskapande kulturliv och den ekonomiska

tillväxten. Kultur skall inte ses som en marginell företeelse som kräver

subventioner men aldrig ger vinst. Att inte satsa på kulturen i dag betyder

att stänga sig ute från morgondagens världsomfattande arbetsmarknad. Som

exempel nämns att helt nya medier med revolutionerande uttrycksmedel för

kulturella upplevelser föds. Vidare påminner motionärerna om att musikindustrin

och upplevelseindustrin är stora exportframgångar. Även inom Sverige har

olika former av kulturyttringar inneburit en god tillväxt utanför de stora

städerna, både i berömda turistorter och små samhällen. För att få goda

tillväxtbetingelser krävs det enligt motionen en god samhällelig kulturinsats,

t.ex. utbildning, en fungerande infrastruktur och effektiva institutioner.

Enligt motionerna 2002/03:Kr299 (s) och 2003/04:Kr241 (s) bör staten ta

ett större ekonomiskt ansvar för kultur i glesbygd. Till det som skapar

ett gynnsamt företagsklimat och därmed sysselsättning hör inte bara

samhällsservice och infrastruktur utan även kultur. Kultur är också

betydelsefull för att locka arbetskraft och få unga och välutbildade att stanna.

När lokala och regionala bidrag minskar krävs statlig stimulans till

studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegårdar, Folkets Hus och lokala

museer.

Det behövs enligt motion 2002/03:N345 (c) kultur för att öka entreprenörsandan,

skapa engagemang, stimulera människors kreativitet och vilja att utveckla

det egna samhället. Alla bör få ta del av och delta i kulturell verksamhet.

I regionalpolitiken måste hänsyn tas till de kulturella behoven och de

behov som finns av nav för det sociala livet. En kulturpolitisk strategi

med ett underifrånperspektiv bör utvecklas som en del av den lokala och

regionala utvecklingen (yrkande 25).

Kulturpolitiken bör enligt motion 2003/04:N328 (c) yrkande 34 decentraliseras.

Om flera skall kunna ta del av kulturen krävs det ett mera medvetet och

lokalt anpassat engagemang för kulturpolitikens utformning i olika regioner.

Detta ökar också medborgarnas möjlighet att utkräva politiskt ansvar för

den förda kulturpolitiken. I motionen betonas också behovet av allmänna

samlingslokaler med bredbandsanknytning, samverkan mellan kulturlivet och

turistorganisationerna och goda förutsättningar för folkbildningen.

I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22 begärs att Riksteaterns,

Riksutställningars

och Rikskonserters uppdrag skall förtydligas när det gäller besök i och

produktion för små spelplatser i hela Sverige.

Enligt motion 2003/04:Kr262 (kd) bör nya regionala kulturinstitutioner

utanför storstäderna prioriteras genom att tilldelas permanenta statliga

bidrag. Motionärerna exemplifierar med Folkmusikens hus i Rättvik och

anför att många regionala kulturinstitutioner bidrar på ett mycket aktivt

sätt till regional utveckling.

En större del av kulturanslagen bör enligt motionerna 2003/04:Kr279 (fp)

yrkande 1 och 2003/04:Kr389 (s) yrkande 1 fördelas till Västsverige.

Norrland måste enligt motion 2002/03:N343 (c) yrkande 9 få en rättvis

andel av de statliga kulturanslagen. Kunskaps- och kulturfästen bör

utvecklas i Norrland.

Riksdagen bör enligt motion 2003/04:N332 (kd) yrkande 3 tillkännage för

regeringen vad som anförs i motionen om Kalmar läns kulturvärden, vilka

exemplifieras i motionen. Staten bör öka bidragen till kulturen i länet.

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen år 1996 av den kulturpolitiska propositionen (1996/97:3)

instämde utskottet i den bedömning som Kulturutredningen (SOU 1995:84 s.

48) gjort av kulturens roll för den regionala och lokala utvecklingen

och av kulturen som kreativitetsutlösande källa, identitetsskapande kraft,

lokaliseringsfaktor, arbetsmarknad och turistattraktion. Vid detta

tillfälle, och även i andra sammanhang, har utskottet - liksom motionärerna

bakom motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 nu gör - understrukit att det

inte råder någon motsättning mellan det förhållandet att kulturen har ett

egenvärde och det förhållandet att kulturen har betydelse som

lokaliseringsfaktor

och drivkraft för den ekonomiska utvecklingen.

I arbetet i landet med regionala tillväxtavtal har kulturens betydelse

betonats. Det ankommer på parterna att finna olika vägar att tillgodose

regionernas behov av kultur som en del av tillväxtåtgärderna. Kulturrådet

har regeringens uppdrag att återrapportera insatserna inom ramen för

tillväxtavtalen.

Utskottet påminner om att Kulturrådet i enlighet med riksdagens beslut år

1996 har regeringens uppdrag att årligen redovisa det regionala utfallet

av den statliga bidragsgivningen till kulturområdet och att regeringen i

varje budgetproposition redovisar en sammanställning och gör en bedömning

av utfallet. Vidare redovisas varje år utfallet av bidrag från andra

statliga sektorer och från EU till kulturområdet. Utskottet har i sitt

budgetbetänkande hösten 2002 (bet. 2002/03:KrU1 s. 42) anfört att den

regionala aspekten även skulle kunna lyftas fram i framtida resultatskrivelser

från regeringen. Därvid skulle det också kunna vara av intresse att sätta

de statliga insatserna i relation till insatser gjorda inom regionalpolitiken

och med EU-medel. Det skulle också vara intressant att analysera förhållandena

i de olika regionerna och om möjligt även förhållandena i större städer

jämfört med mindre orter och landsbygd.

Utskottet vill understryka att det är kommunerna som har det största

ansvaret för satsningar på kulturen och fritidsverksamheten inom det egna

området. På samma sätt har de regionala politiska instanserna det största

ansvaret för kultursatsningar på den regionala nivån. Statens bidrag på

den regionala nivån går via kulturbudgeten till den regionala kulturella

infrastrukturen, men även via länsstyrelserna till olika regionala satsningar

som kan inbegripa kultur.

Det är utskottets övertygelse att riksdagen inte behöver uppmärksamma

regeringen på kulturens roll för den regionala tillväxten och utvecklingen.

Utskottet hänvisar till det anförda och även till vad som anfördes i

utskottets betänkande 1998/99:KrU7 (s. 6-7, 15-16) i motsvarande frågor.

Utskottet avstyrker motionerna 2002/03:Kr299 (s), 2002/03:N345 (c) yrkande

25, 2003/04:Kr241 (s), 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 och 2003/04:N328 (c)

yrkande 34.

Myndigheten Riksutställningar skall enligt regleringsbrevet nå ut till

flera och nya besökare och skall återrapportera antalet vandringsutställningar

och antalet uppnådda turnédagar och antalet möjliga. Riksutställningar

skall också återrapportera antalet arrangörer och utställningar i mobila

rum.

Riksteatern är en ideell förening med lokala och regionala arrangörsföreningar

samt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter.

I regleringsbrevet för bidraget till verksamheten sägs att ett av delmålen

för den statliga bidragsgivningen är att Riksteatern skall ge föreställningarna

en bred spridning över landet och vidmakthålla höga publiktal utanför

Stockholmsområdet. Vidare är det ett mål för verksamheten att öka intresset

för scenkonst i hela landet och verka för en stark arrangörs- och

publikorganisation i hela landet.

Målet för statsbidraget till Stiftelsen Svenska rikskonserter är att

Rikskonserter skall bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela

landet genom att komplettera regional och lokal musikproduktion och i

samarbete med andra intressenter arrangera konsertturnéer samt stödja

musikfestivaler och andra större musikevenemang. Rikskonserters

musikproduktioner skall ges en god spridning över landet.

Utskottet förutsätter att de tre institutionerna inom sina ekonomiska

ramar strävar efter att nå så långt ut i landet som möjligt för att nå en

bred publik. Utskottet anser att det inte är befogat att riksdagen skall

göra ett uttalande om på vilket sätt detta skall ske. Utskottet avstyrker

därför motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22.

Riksdagen anvisar medel till regionala kulturinstitutioner, varvid regeringen

beslutar om vilka institutioner som skall vara bidragsberättigade och

Kulturrådet beslutar om fördelningen av medlen mellan institutionerna.

Särskilda medel anvisas till vissa särskilt angivna lokala museer.

Under andra anslag disponerar Kulturrådet medel till allmän kulturverksamhet,

verksamhet inom teater-, dans- och musikområdet samt bild- och formområdet.

Under ett särskilt anslag anvisas medel till regional arkivverksamhet,

vilka fördelas av Nämnden för enskilda arkiv inom Riksarkivet. Utskottet

har förståelse för önskemålet i motion 2003/04:Kr262 (kd) att medel skall

ställas till förfogande för förnyelse inom kultursektorn. Det finns alltid

en viss risk för att förnyelse kan motverkas av bidragskriterier, regelsystem

och resursknapphet. Utskottet utgår dock från att de ansvariga inom givna

ekonomiska ramar verkar för förnyelse i enlighet med det nationella

kulturpolitiska mål som säger att kulturpolitiken skall verka för kulturell

mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Något uttalande om prioritering

av nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna bör inte göras.

Motion 2003/04:Kr262 (kd) avstyrks.

Utskottet anser slutligen att riksdagen inte bör göra några generella

uttalanden om fördelningen av medlen inom kulturbudgeten på olika regioner.

Därmed avstyrks motionerna 2002/03:N343 (c) yrkande 9, 2003/04:Kr279

(fp) yrkande 1, 2003/04:Kr389 (s) yrkande 1 och 2003/04:N332 (kd) yrkande

3.

Kultur och hälsa m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- kultur och hälsa och

- kultur och arbete.

Bakgrund

Nationella folkhälsokommittén avgav hösten 2000 sitt slutbetänkande Hälsa

på lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91).

Kulturens, folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för folkhälsan

framhölls, vilket framgår av följande citat ur betänkandet (s. 87-89).

Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar

och den omgivande sociala miljön. Förändringar i den sociala miljön

påverkar i grunden det samspel som finns mellan kroppens olika fysiologiska

system, t.ex. mekanismerna som styr blodtryck, blodsockeromsättning,

smärtuppfattning och immunförsvar.

- - -

För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet

att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang

och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen

av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. En viktig

del i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet är kunskaper om

sig själv och omvärlden. I det moderna informations- och kunskapssamhället

är individens behov av bildning, kunskap och personlig kompetens

stort.

Bildning och lärande rör människors attityder, sätt att förstå och tänka.

Lärande sker i mötet med det nya och okända, som tolkas utifrån egna och

andras erfarenheter. Det bygger på en växelverkan i samtal med andra och

egen reflektion som berikar individen och främjar gemenskap. Vårt

självmedvetande skapas i relationer till andra. Att på olika sätt stödja

bildningssträvanden genom den folkbildning som varit unik för Sverige är

ett sätt att stärka människors möjlighet att se sammanhang och samtidigt

få tillit till andra människor. Folkbildningen kan också ge människor

makten över kunskapen. Makten över individens studier och innehåll inom

traditionell utbildning och kompetenshöjning inom arbetslivet ligger inte

alltid hos den enskilde. Därför behövs arenor som stimulerar till kritiskt

tänkande och oberoende. Att minska utbildnings- och bildningsklyftor mellan

människor är i sig ett sätt att främja gemenskapen i samhället.

Positivt engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är främjande

för hälsan. Att möta nya upplevelser, delta i skapande verksamhet, läsa

böcker, få social och kulturell stimulans - allt handlar om att få nya

perspektiv och också få redskap att tolka sig själv. Direkta kulturaktiviteter

i vården har gett positiva resultat för patienternas hälsa. Kulturen som

både en skapande och läkande kraft är underskattad.

Den svenska folkrörelsekulturen har varit en viktig kraft i skapandet av

ett socialt kitt och gemenskap, både mellan individer och i samhället i

stort. Att tillhöra en förening har ofta både gett individen tillhörighet

i det lilla och gett insikter om större sammanhang. Folkrörelsernas

betydelse för folkhälsan har varit stor. Förutom att man gett individen

tillhörighet så har många av organisationerna haft en direkt påverkan på

hälsan, som nykterhetsrörelsens betydelse för att minska alkoholmissbruket,

kooperationens för säker och bra mat och fackföreningsrörelsens påverkan

när det gäller att förbättra arbetslivets förhållanden.

Idag förändras föreningslivet. Gamla organisationer får allt svårare att

rekrytera medlemmar, men nya former av nätverk, kooperativ och föreningar

skapas. Många av dessa föreningar har stor betydelse för medlemmarnas

hälsa, ofta genom att ge tillhörighet och gemenskap. Pensionärsrörelsen

är ett tydligt exempel på detta. Om man upplever sig som diskriminerad

eller på annat sätt utsatt kan mötet med andra ge kraft, men också ork

att tillsammans med andra försöka ändra på det som skapar problemen.

Handikappföreningar, invandrarorganisationer, föreningar för homo- och

bisexuella är alla exempel på sådan verksamhet. Andra grupper som

kvinnojourer, religiösa organisationer m.fl. kan ge stöd till människor i en

akut svår situation.

I regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan föreslogs ett

övergripande nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande målstruktur

med elva målområden. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.

2002/03:SoU7, rskr. 2002:145).

Insatser för att nå det övergripande folkhälsomålet skall inte endast ske

inom politikområdet folkhälsa. Viktiga åtgärder för att förbättra folkhälsan

skall vidtas inom en rad andra politikområden. I bilaga 3 till propositionen

angavs för vart och ett av de elva målområdena vilka andra politikområden

som också har betydelse för att man skall nå det övergripande folkhälsomålet,

bl.a. kulturpolitiken, mediepolitiken, ungdomspolitiken, utbildningspolitiken,

folkrörelsepolitiken och idrottspolitiken. Vidare angavs för vart och

ett av de elva målområdena vilka myndigheter som har ansvar inom respektive

målområde, däribland Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen och Lotteriinspektionen.

Kulturutskottets forskningsdag den 4 mars 2004

Riksdagen anordnade en särskild forskningsdag den 4 mars 2004, där utskotten

inbjudit forskare att presentera resultat som rör respektive utskotts

verksamhetsområde. Kulturutskottet valde temat Kultur och hälsa. Fyra

inbjudna forskare presenterade sina rön på området. Britt-Maj Wikström,

docent i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, talade under

rubriken Samtal om konstbilder. Ett klassiskt experiment. Under rubriken

Hur kan det gå till i kroppen när kultur ger hälsa? talade Töres Theorell,

professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, vid Karolinska

Institutet. Det föredrag som Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin

vid Umeå universitet, höll var rubricerat Befolkningsnivån: Arbetsliv och

fritid, hälsa och kultur. Slutligen diskuterade Sven Sandström, professor

emeritus i konstvetenskap, särskilt nutida konstliv och miljö, vid Lunds

universitet, frågan Kan och bör kulturens plats i samhället vidgas?

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr391

(kd) yrkande 6 anför att många undersökningar under senare år har pekat

på att kulturen har betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan.

Motionärerna refererar Folkhälsokommitténs bedömning att kulturen som

läkande kraft är underskattad. Dessa nya erfarenheter bör enligt motionen

få påverka de politiska ställningstagandena. Insatser för kultur i vården

får inte bli en satsning som görs med de kronor som eventuellt blir över.

Enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 6 bör riksdagen tillkännage för

regeringen att kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas. Motionärerna

hänvisar till att forskningsresultat visar att det råder tydliga samband

mellan kulturupplevelser och förbättrad hälsa. Kulturupplevelser inom

vård och omsorg ger även glädje, mening i tillvaron och ökad livskvalitet.

Även i motion 2003/04:So626 (s) redovisas de forskningsresultat som

uppnåtts när det gäller kulturens effekter på folkhälsan, både förebyggande

effekter och i rehabiliteringen av sjuka. Motionärerna framhåller betydelsen

av nytänkande och samarbete över sektors- och myndighetsgränser och

framhåller att det krävs ett omfattande arbete även i landsting och kommuner.

Med medel omfördelade från ohälsokontot till kulturen borde en offensiv

satsning kunna göras för att komma till rätta med ohälsan.

I motion 2003/04:Kr234 (s) anförs att den höga sjukfrånvaron och den ökade

ohälsan är ett allvarligt problem. Motionärerna redovisar ett projekt som

drivits i företag inom Västra Götaland av Skådebanan för att hitta

samarbetsformer mellan arbetsliv och kultur. Kulturen bör ses som en tillgång

för näringslivet och offentliga arbetsplatser. Motionärerna föreslår att

riksdagen skall tillkännage för regeringen att arbetsmarknaden bör uppmuntras

att föra in kultur i arbetslivet för att minska sjukfrånvaro och ohälsa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner om att regeringen i budgetpropositionen för 2004 (prop.

2003/04:1 utg.omr. 17 s. 22-23) har uppmärksammat kultur och hälsa. Där

redovisas att regeringen har inrättat en nationell ledningsgrupp för att

åstadkomma en ökad kraftsamling inom folkhälsopolitiken. Den skall bl.a.

arbeta med det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.

Det är enligt regeringen viktigt att samla och fördjupa kunskapen om

sambandet mellan kultur och hälsa. En sådan fördjupad analys aviseras i

budgetpropositionen. I regleringsbrevet för år 2004 har Kulturrådet fått

regeringens uppdrag att med utgångspunkt i mål på politikområdesnivå,

verksamhetsområdesnivå och verksamhetsgrensnivå identifiera sin roll inom

folkhälsområdet. Rådet skall vidare redovisa insatser som redan vidtas

och sådana som man avser att vidta för att nå det övergripande folkhälsomålet

och målen för de elva målområdena. Kulturrådet skall också redogöra för

hur insatser skall följas upp samt val av indikatorer för uppsatta mål.

Redovisningen skall vara klar den 31 augusti 2004.

En del i Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrade behandlar

kultur i vård och omsorg. En enkätundersökning i kommunerna har visat att

medarbetarna inom vård och omsorg behöver fortbildning och utbildning

inom kulturområdet. Kulturrådet har därför tillsammans med elva kommuner

erbjudit olika kulturutbildningar som har påbörjats i de utvalda kommunerna

under år 2002. Kulturrådet har givit ut en skrift, Kultur i vård och omsorg,

för att ge inspiration och kunskap. I den beskrivs hur en kommun kan

bygga upp nätverk, hitta goda exempel och skapa utbildningar i kulturkunskap

för medarbetare inom vård och omsorg.

Utskottet fäster stor vikt vid den betydelse som kulturen kan ha för

folkhälsan och ser det som mycket uppmuntrande att en rad forskningsresultat

påvisar ett samband mellan kultur och hälsa. Detta gäller både den betydelse

som delaktighet i kultur har för människors välmående och bevarade hälsa

och den läkande effekt som kulturen visat sig ha. Kunskapen om kulturens

betydelse för folkhälsan berör således en mycket bredare samhällssektor

än kultursektorn och faller i dessa avseenden utanför kulturutskottets

beredningsområde. Mot bakgrund av vad som uttalats i folkhälsopropositionen

och det kommande arbetet i den nationella ledningsgruppen utgår utskottet

från att denna breda syn på kultur och hälsa kommer att prägla det kommande

arbetet med folkhälsofrågorna.

Eftersom ett arbete inom det statliga området nu påbörjas i enlighet med

riksdagens beslut om mål för folkhälsan, bl.a. inom kulturområdet, har

således de nya rönen redan fått påverka politiska ställningstaganden till

folkhälsoarbetet. Motionerna bör så långt kunna vara tillgodosedda.

Resultat av uppdraget till Kulturrådet och av arbetet inom den nationella

ledningsgruppen, som bl.a. kommer att arbeta med det positiva sambandet

mellan kultur och hälsa, bör avvaktas innan t.ex. frågor om medelsbehov

för åtgärder övervägs. Något uttalande för regeringen från riksdagens

sida om kultur och hälsa bör inte vara nödvändigt. Motionerna 2002/03:Kr371

(kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr326 (c) yrkande 6, 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

6 och 2003/04:So626 (s) avstyrks därför.

Även området kultur och arbete har uppmärksammats i budgetpropositionen

för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 s. 23). Regeringen anger att den

arbetar för att kulturen skall bli ett naturligt inslag på arbetsplatser

och i arbetslivet samt för att öka intresset för att ta del av olika former

av kultur och stimulera till eget skapande. Främjandearbete på arbetsplatser

ger möjligheter att väcka nya gruppers intresse. Vidare påminner regeringen

om arkitektur-, form- och designskrivelsen, där det konstaterades att en

genomtänkt gestaltning av arbetsmiljön kan vara av stort värde (skr.

2002/03:129).

I sin omvärldsanalys 2003 anför Kulturrådet bl.a. att kultur i arbetslivet

är viktigt för att göra alla delaktiga i kulturen. Kultur i arbetslivet

bör också ses som kompetensutveckling där personalens kreativa förmåga

och utveckling stimuleras.

Utskottet instämmer med vad som anförs i budgetpropositionen och i motion

2003/04:Kr234 (s) om betydelsen av att kultur i olika former uppmärksammas

även inom arbetslivet. Något uttalande från riksdagens sida är inte

nödvändigt för att arbetet skall drivas vidare. Motion 2003/04:Kr234 (s)

avstyrks därför.

Kulturens betydelse i exportsammanhang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om kulturens betydelse i exportsammanhang,

jämför reservation 10 (fp).

Motionen

Ett program för kulturens betydelse i exportsammanhang bör enligt motion

2002/03:Kr372 (fp) yrkande 25 tas fram. Att satsa på kultur kan vara en

rent affärsmässigt god investering även i detta sammanhang, anförs det i

motionen.

Utskottets ställningstagande

Vid en rad tidigare riksmöten har utskottet behandlat motionsyrkanden om

ett program för hur kultur kan användas i exportsyfte (bl.a. bet.

1998/99:KrU5 s. 11). Utskottet instämde då i motionärernas bedömning av

kulturens betydelse i exportsammanhang och ansåg att det inte var nödvändigt

att riksdagen uppmärksammade regeringen på denna kulturens betydelse. Med

de motiveringar som då anfördes föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 25.

Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att Internationella

kulturutredningen avgett sitt betänkande (SOU 2003:121) och i någon mån kommit

in på exportfrågor.

Finansiering av kultur

Nya kulturfonder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om nya kulturfonder.

Motionen

Det behövs enligt motion 2002/03:Kr237 (fp) yrkandena 1 och 2 en långsiktig

planering för en rationell investering i kulturen. Sveriges kultur förtjänar

en förbättrad ekonomi med en starkare offentlig och decentraliserad

mångfald av finansieringsmöjligheter. Institutionerna behöver höjda anslag,

de fria konstnärerna förbättrade inkomstmöjligheter och minoriteternas

kultur en fungerande ekonomi. Det behövs en stor omflyttning av resurser

från AMS till kulturområdet för investeringar i sådan arbetskraft, lokaler

och teknik som kulturen saknar. De omflyttade resurserna bör föras till

oberoende stiftelser av det slag som bildades när löntagarfonderna lades

ned. Medlen skall användas till långvariga arbetsstipendier och investeringar

i lokaler och teknik. Stiftelserna bör vara helt fria från politiken och

kulturbyråkratin. Ett regelverk skall skydda kulturen på samma sätt som

regler och lagar skyddar landets natur.

Utskottets ställningstagande

En diskussion om balansen mellan statsbidrag till kulturen över

arbetsmarknadsbudgeten och över kulturbudgeten samt mellan tillgång och

efterfrågan

på den konstnärliga arbetsmarknaden har förts länge. Medel har vid några

tillfällen förts över från arbetsmarknadsområdet till kulturområdet, t.ex.

en summa som avsåg medel för lönebidragsanställda och de medel som

tillfördes Teateralliansen m.m. Den stora kulturpolitiska utredningen på

1990-talet behandlade också sådana frågor (SOU 1995:84 s. 263-270).

Ytterligare ett antal utredningar om delar av kulturpolitiken genomfördes

åren därefter och lades till grund för förslag om förnyelse inom den

statliga bidragsgivningen på kulturområdet och om en rad förstärkningar på

olika delområden. Riksdagen har vidare uttalat att särskild hänsyn skall

tas inom arbetsmarknadspolitiken till konstnärernas speciella förhållanden

(yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). En så stor

förändring som föreslås i motion 2002/03:Kr237 (fp) skulle kräva ett

omfattande utredningsarbete för att alla konsekvenser och ekonomiska följder

skulle kunna kartläggas och analyseras. Enligt utskottets uppfattning

finns det inte anledning för riksdagen att redan efter åtta år ompröva

grunden för de långsiktiga beslut om kulturpolitiken och finansieringen

av kulturen som fattades hösten 1996 och de följdbeslut som fattades åren

därefter. Frågor om de ekonomiska behoven inom kulturen får ställas mot

andra angelägna behov i samband med budgetarbetet under kommande år.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr237

(fp) yrkandena 1 och 2.

Principerna för omräkning av vissa kulturanslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om principerna för omräkning av vissa

kulturanslag.

Motionerna

Det rådande pris- och löneomräkningssystemet inom kultursektorn bör enligt

motion 2003/04:Kr276 (v) utvärderas. Dessutom borde det övervägas om pris-

och löneomräkningssystemet skall omfatta flera anslag än vad som gäller

för närvarande. De berörda måste kunna förstå på vilka grunder systemet

vilar. Motionärerna hänvisar till Kulturrådets budgetunderlag för åren

2004-2006, i vilket rådet konstaterat att det rådande systemet för

statsbudgeten, och därmed också kultursektorn, innehåller ett krav på en

kontinuerlig ökning av produktiviteten. Omräkningen av anslagen motsvarande

generella löneökningar minskas med ett produktivitetsavdrag. Klarar en

myndighet inte produktivitetskravet räcker inte de anvisade medlen, varför

verksamheten måste minska. Motionärerna påpekar också att anslagen till

de fria teater-, dans- och musikgrupperna inte alls räknas upp enligt

detta system. Om rationaliseringsutrymmet är fullt utnyttjat och den

konstnärliga verksamheten måste minska skulle detta stå i konflikt med de

kulturpolitiska målen. Kulturinstitutionernas grundfinansiering urholkas.

I motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 1 begärs att regeringen skall lämna

information till riksdagen om grunderna för beräkningen av pris- och

löneomräkningen inom kultursektorn. Trots olika satsningar på kulturområdet

har pris- och löneomräkningssystemet urholkat anslagen, med resultat att

institutionerna minskar antalet anställda och att Kulturrådet måste ge

bidrag till färre fria grupper. Motionärerna hänvisar till Kulturrådets

uppgifter att anslagen till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna

urholkats med 70 miljoner kronor på fem år och anslagen till de nationella

institutionerna med 50 miljoner kronor samma tid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att yrkandena i motionerna 2003/04:Kr276 (v) och

2003/04:Kr390 (kd) utgår från att det är svårt att av budgetpropositionerna

utläsa grunderna för omräkningen av anslagen inom kulturområdet. Motionärerna

efterlyser en redovisning av vilka principer som ligger bakom det faktum

att vissa anslag pris- och löneomräknas och att vissa inte omräknas alls.

I båda motionerna uppmärksammas också att Kulturrådet hävdat att

institutionsanslagen med tiden urholkats av en pris- och löneomräkning som

inte kompenserar den faktiska löneutvecklingen. Motionärerna efterlyser

en utvärdering respektive ett klargörande av pris- och löneomräkningssystemet.

För att få ett fördjupat underlag för sina överväganden - och som ett led

i sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete - har utskottet gett riksdagens

utredningstjänst (RUT) i uppdrag att bistå utskottet med en uppföljning

i frågan, bl.a. för att om möjligt jämföra omräkningen med den faktiska

lönekostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner samt fria

teatergrupper.

Det omräkningssystem som tillämpas för statsbudgeten består, mycket kort

uttryckt, dels av en teknisk pris- och löneomräkning som har den konstaterade

allmänna prisutvecklingen inom den konkurrensutsatta sektorn och ett

generellt produktivitetsavdrag som utgångspunkt, dels av en politisk del

som innefattar regeringens bedömningar och ställningstaganden till de

statliga verksamheternas omfattning, inriktning och kvalitet. Avsikten

med den tekniska omräkningen är att anslagen inte skall urholkas. Utskottet

har informerats av RUT om den omräkning av vissa kulturanslag som har

skett under perioden efter år 1997. Detta år avskaffades det tidigare

systemet för beräkning av grundbidrag till de regionala institutionerna.

Det avskaffade systemet innebar att grundbeloppen justerades årligen i

efterhand med hänsyn till den faktiska lönekostnadsutvecklingen inom

statsförvaltningen. Sedan år 1997 omräknas bidragen till regionala

institutioner m.fl. med det lönekostnadsindex som ingår i pris- och

löneomräkningen

av förvaltningsanslagen. Bidragen till de fria teater-, dans- och

musikgrupperna pris- och löneomräknas inte.

Vidare har RUT redovisat att Kulturrådets beräkning av urholkningen av

vissa institutionsanslag kan ses som ett räkneexempel, då det utgår från

en schablonberäkning grundad på antagandet att den genomsnittliga årliga

lönekostnadsökningen skulle vara 3,5 %. RUT har utifrån statistik från bl.

a. Kulturrådet gjort vissa preliminära jämförelser av pris- och löneomräkningen

och den faktiska lönekostnadsutvecklingen i syfte att undersöka om

institutionerna och de fria grupperna fått full kompensation för

lönekostnadsutvecklingen. Något entydigt svar kan på dessa snabbt framtagna

grunder

inte ges, bl.a. eftersom statistiken i vissa delar inte är helt jämförbar.

Vidare har inte hänsyn kunnat tas till förändringar som skett under

perioden efter år 1997, t.ex. beträffande beräkningar av pensionskostnader

och genomförda reformer. Materialet tycks enligt RUT ändå kunna tyda på

att pris- och löneomräkningarna skulle ha varit mindre än de faktiska

lönekostnadsökningarna.

Utskottet anser att det behövs en grundlig genomgång och analys innan

några närmare slutsatser kan dras. Utskottet avser därför att fördjupa

sina kunskaper.

Som regeringen anfört i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1

utg.omr. 17 s. 24-25) är det viktigt att analysera möjligheterna till

förbättringar för de fri grupperna genom samordning, rådgivning m.m. Vidare

är dialog och samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå nödvändiga

när det gäller de regionala kulturinstitutionernas förhållanden. Utskottet

utgår från att regeringen återkommer till dessa frågor i kommande

budgetpropositioner.

Utskottet har vid tidigare tillfällen gjort det principiella uttalandet

att en annan pris- och löneomräkning inte bör tillämpas för kulturanslagen

än vad som tillämpas för övriga anslag på statsbudgeten. Utskottet har

dock uppmärksammat att särskilda omräkningsmodeller tillämpas för vissa

områden, såsom försvarsområdet och högskoleområdet.

Utskottet är medvetet om att en förändring av omräkningssystemet, med

syfte att minska eventuell urholkning av de anslag som omfattas av

omräkningen, mycket väl kan medföra ett minskat utrymme inom givna ekonomiska

ramar för riktade reformer på angelägna områden.

Utskottet kan konstatera att de frågor om pris- och löneomräkning,

tillämpning av produktivitetsavdrag på konstnärlig verksamhet och valet av

omräkning för olika sorters kulturanslag som tas upp i motionerna är av

komplext slag. Den uppföljning som hittills kunnat göras har snarare

påvisat ytterligare frågor som bör ställas, än den kunnat ge svar på

frågorna i motionerna. Utskottet kommer därför att - som ovan nämnts -

fortsätta sin uppföljning för att få bättre kunskap på området. Utskottet

är inte berett att tillstyrka att riksdagen skall göra ett tillkännagivande

för regeringen med begäran om utvärdering av effekterna av tillämpad pris-

och löneomräkning eller om en redovisning från regeringen av grunderna

för detta system. Motionerna 2003/04:Kr276 (v) och 2003/04:Kr390 (kd)

yrkande 1 avstyrks.

Budgetprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om budgetprocessen, jämför reservation

11 (kd).

Motionen

Riksdagen bör enligt motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 2 tillkännage för

regeringen de problem budgetprocessen skapar för kulturinstitutionerna.

Budgetåret sammanfaller nämligen inte med institutionernas verksamhetsår,

vilket försvårar deras planering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare tillfälle (bet. 2002/03:KrU15 s. 11-12) anfört

att tiden mellan bidragsbesked till kulturinstitutionerna och

verksamhetsperioders början är beroende av många faktorer, såsom tidpunkten för

riksdagsbeslut om anslagens storlek, regeringens beslut i regleringsbrev

om användningen av anslagen och de bidragssökandes verksamhetsplanering

samt besked om bidrag från andra bidragsgivare. Utskottet, som utgår från

att Kulturrådet har god kunskap om de förhållanden institutionerna har,

förutsätter att rådet i möjligaste mån tar hänsyn till behovet av tidiga

besked. Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 2.

Sponsring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om sponsring, jämför reservation 12

(v).

Motionen

I motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 hemställs att regeringen skall få i

uppdrag att utarbeta riktlinjer för kultursponsring för att skydda

kulturutövarna från bindningar till sponsorer och värna yttrandefriheten i

det konstnärliga skapandet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagens revisorer föreslog år 2001 att regeringen skulle ta ställning

till vilka myndigheter eller vilka statliga verksamheter som får finansieras

med sponsring (2001/02:RR9). Konstitutionsutskottet delade i sitt betänkande

2001/02:KU19 revisorernas uppfattning och ansåg att det krävs en tydlig

definition av begreppet sponsring för att klargöra hur finansieringsformen

skall hanteras inom statsförvaltningen. I det sammanhanget borde hänsyn

tas till att olika myndigheter kan förhålla sig olika till sponsring

beroende på arten av deras verksamhet. Konstitutionsutskottet ansåg också

att det kunde finnas ett behov av att klargöra hur myndigheterna skall

hantera sponsring. Extern finansiering borde inte undergräva de beslut

som fattas i politisk ordning. Konstitutionsutskottet anförde vidare att

det i första hand ankommer på regeringen att utöva den styrning av

myndigheterna som kan behövas. I enlighet med konstitutionsutskottets förslag

gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad som anförts (rskr.

2001/02:176). Ett motionsyrkande som syftade till att åtskillnad skulle

göras mellan rena tillsynsmyndigheter och myndigheter inom kulturområdet

ansågs redan delvis tillgodosett genom vad konstitutionsutskottet anfört

och avslogs av riksdagen.

I regeringens regleringsbrev till en rad kulturmyndigheter och -institutioner

finns sedan budgetåret 2002 intaget ett villkor för kompletterande

finansieringskällor. Dessa myndigheter och institutioner kan söka kompletterande

finansieringskällor för särskilda ändamål eller särskild verksamhet som

inte ryms inom anslag och avgiftsintäkter. Sådan finansiering kan ske i

form av bidrag från offentliga eller enskilda bidragsgivare eller genom

samarbetsavtal, där ett företag eller en organisation tillskjuter kontanta

medel, varor eller tjänster i utbyte mot vissa förmåner (s.k. sponsring).

Bidrag eller samarbetsavtal får inte vara förenade med villkor som avviker

från de mål och riktlinjer för verksamheten som regeringen har beslutat.

Motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 bör därmed vara tillgodosedd och bör

avslås av riksdagen.

Stiftelsen Framtidens kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om Stiftelsen Framtidens kultur, jämför

reservation 13 (m, fp, kd, c).

Motionerna

I två motioner, 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande

7, hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna

att det ursprungliga syfte och den självständiga ställning som Stiftelsen

Framtidens kultur hade från början skall återställas. Motionärerna anser

att stiftelsens syfte har förfelats genom att stiftelsens medel enligt

deras mening har blivit en integrerad del av den statliga bidragsgivningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade senast i sitt betänkande 2001/02:KrU1 (s. 30-31)

frågor som rör Stiftelsen Framtidens kultur. Utskottet berörde kort

bakgrunden till bildandet av stiftelsen och dess uppdrag, bl.a. att stiftelsen

under minst tio år skall ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande

kulturprojekt, stimulera det regionala kulturlivet i vid mening samt stärka

tillväxt och utveckling.

Liksom för två år sedan vill utskottet framhålla att stiftelsen är en

självständig juridisk person och att dess förmögenhet skall förvaltas

enligt föreskrifterna i stiftelseförordnandet samt att ändamålet med

stiftelsen inte kan ändras. Bidragsansökningar kvalitetsprövas genom en ad

hoc-grupp med externa sakkunniga samt med stöd av sektorsmyndigheterna på

området, nämligen Kulturrådet, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.

Utskottet har tidigare även berört stiftelsens prioriteringsarbete.

Utskottet anser - på samma grunder som angavs hösten 2001 - att riksdagen

inte bör göra ett sådant uttalande som begärs i motionerna 2002/03:Kr372

(fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 7, varför de avstyrks.

Statens kulturråd m.m.

Statens kulturråds uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om Statens kulturråds uppdrag.

Motionen

Riksdagen bör enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 1 tillkännage för

regeringen att Kulturrådet bör få ett utökat uppdrag som innebär att rådet

även skall arbeta med utveckling. Uppdraget skall innebära att rådet skall

utveckla långsiktiga insatser som rör samverkansformer, förändringsarbete,

erfarenhetsutbyte, information om kulturprojekt landet runt och information

om olika möjligheter att få stöd och vägledning i kulturarbete.

Utskottets ställningstagande

Hösten 2001 behandlade utskottet ett motionsyrkande om Kulturrådets uppdrag

(bet. 2001/02:KrU1 s. 29). Utskottet instämde i vad som anfördes i den då

aktuella motionen om att det är viktigt att samverkansformer och

erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och vägledning för kommunernas kulturarbete

utvecklas. Utskottet utgick från att sådant arbete pågår på många håll i

landet och att Kommunförbundet stimulerar denna verksamhet och stödjer

den genom rapporter, utredningar och statistik. I detta arbete skulle

även resultaten av Kulturrådets utvärderings- och analysarbete och den

statistik och de rapporter som Kulturrådet publicerar kunna användas. Den

samverkan som Kulturrådet och Kommunförbundet finner nödvändig skulle

kunna genomföras utan ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet har

samma uppfattning som hösten 2001 och föreslår att riksdagen avslår motion

2003/04:Kr326 (c) yrkande 1.

Centrumbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om centrumbildningar.

Motionen

I motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7 begärs ett uttalande från riksdagen

om att lokalt förankrade kulturverksamheter skall ges möjligheter att få

statliga medel via centrumbildningarna.

Utskottets ställningstagande

Centrumbildningarna har bildats av frilansande yrkesverksamma konstnärer

och har sinsemellan skillnader i verksamheten. De har inom sina konstområden

rollen som samarbetsorgan, informatör och opinionsbildare. De har också

vissa arbetsförmedlande uppgifter. För närvarande får elva centrumbildningar

statligt bidrag till central och regional verksamhet och till arbetsförmedlande

verksamhet (under bidraget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete). För år 2004

är 24 417 000 kronor avsatta för ändamålet. Kulturrådet fördelar bidraget.

Utskottet anser att riksdagen inte skall uttala sig om detaljer i

fördelningen av de medel som Kulturrådet disponerar för bidrag till

centrumbildningarnas centrala och regionala verksamhet och inte heller om en

sådan vidareförmedling av de begränsade medlen till viss, ej definierad,

lokal kulturverksamhet som begärs i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7.

Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Tjänster som länskonstnärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om tjänster som länskonstnärer.

Motionen

Enligt motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 9 bör alla län få statens uppdrag

att inrätta länskonstnärstjänster. I motionen nämns att detta skall gälla

teater och dans.

Utskottets ställningstagande

Utskottet redovisade i sitt betänkande 2001/02:KrU15 (s. 19-20) bakgrunden

till det statliga bidraget till tjänster som regionala länskonstnärer.

Statsbidrag får lämnas endast om bidrag från ett landsting, en kommun

eller någon annan huvudman uppgår till minst motsvarande det statliga

stödbeloppet. Statsbidraget skall syfta till att sprida, stimulera och

öka kunskapen om konst och kultur, framför allt bland barn och ungdom,

och att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Bidrag utgår från anslaget

28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt

kulturutbyte och samarbete.

Det är således de regionala huvudmännen som skall ta initiativ till att

inrätta dessa tjänster varefter staten tar ställning till om ett bidrag

skall gå ut till huvudmannen. Riksdagen kan inte ålägga huvudmännen att

inrätta tjänsterna. Riksdagen bör avslå motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande

9.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag

till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan, punkt 2

(c)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om det statligt stödda kulturutbudet och publikens

efterfrågan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att det är nödvändigt att en särskild utredning tillsätts för

att belysa om det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan

inom kulturområdet stämmer överens. I dag går en stor del av det generella

kulturstödet till det etablerade kultursystemet och mycket tyder på att

nya kulturella rörelser faller helt utanför det systemet. Nya arenor, nya

arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer uppstår i dag oftast

utan offentligt stöd. Det är viktigt att få i gång en diskussion kring

hur den nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår föränderliga

värld. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr326

(c) yrkande 3 som sin mening tillkännage för regeringen vad jag här har

anfört.

2. Funktionshindrades delaktighet i kulturen, punkt 8 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och

Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om funktionshindrades delaktighet i kulturen. Därmed

bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17 och

2003/04:Kr391 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:Kr325.

Ställningstagande

Vi kan konstatera att tillgängligheten till kulturlivet för de funktionshindrade

har blivit mycket bättre men anser också att det fortfarande finns åtskilligt

kvar att göra. Vi anser att sådana problem som textning och hörslinga för

hörselskadade på bio och uppläsning av textremsan i TV i en särskild kanal

bör få en lösning. Vidare bör funktionshindrades möjligheter att ta sig

in i kulturlokaler förbättras. Något måste också göras för att förbättra

möjligheterna för funktionshindrade att studera vid konstnärliga högskolor.

Tillgängligheten till talböcker är inte heller tillfredsställande för

alla behövande, vilket diskuteras närmare i den PM som bifogas som bilaga

till detta betänkande.

Vi anser mot denna bakgrund att samhället på ett tydligare sätt måste

uppmärksamma de problem som finns för funktionshindrades möjlighet att

delta i kulturlivet och att hindren måste undanröjas, varvid alla

kulturinstitutioner måste arbeta medvetet för att detta skall uppnås. Mot

bakgrund av att någon redovisning och bedömning av de funktionshindrades

delaktighet inte fanns i regeringens resultatskrivelse 2002/02:176 Kultur

och delaktighet anser vi att Kulturrådet bör få i uppgift att utreda de

funktionshindrades delaktighet i och tillgång till kulturlivet. Det måste

nämligen finnas en grund för statliga insatser på området.

Vad vi anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.

Därmed bör riksdagen delvis bifalla motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande

17 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 3 samt avslå motion 2003/04:Kr325 (s).

3. Funktionshindrade konstnärers behov, punkt 9 (v)

av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om funktionshindrade konstnärers behov. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:So569 yrkande 7.

Ställningstagande

De funktionshindrade konstnärernas behov bör uppmärksammas. Utomordentligt

begåvade och talangfulla konstnärer som är funktionshindrade osynliggörs

genom att de sällan bli representerade på museer och gallerier eller på

scen och film. Det är därför nödvändigt att en handlingsplan utarbetas

för hur stödet till dessa konstnärer skall kunna öka. Detta bör riksdagen

som sin mening tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla

motion 2003/04:So569 (v) yrkande 7.

4. Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter, punkt 13

(v)

av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om utbyggnaden av organisationen med

mångkulturkonsulenter.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.

Ställningstagande

Verksamheten med regionala mångkulturkonsulenter som påbörjades år 2002

bör i enlighet med motion 2002/03:Sf336 (v) byggas ut i hela landet. Vidare

anser vi att det till dessa konsulenters uppgift uttryckligen bör höra

att ta till vara invandrade kvinnors kulturella kapacitet och erfarenheter.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage vad vi här har anfört. Därmed

bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Sf336 (v) yrkandena 37 och 38.

5. Förberedelserna för Mångkulturåret 2006, punkt 14 (v)

av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om förberedelserna för Mångkulturåret 2006. Därmed

bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att planering, genomförande och uppföljning av det aviserade

Mångkulturåret 2006 bör ske i nära samverkan med konstnärer, organisationer,

arrangörer och institutioner. Aktörer med lång erfarenhet på området bör

delta. Planeringen bör börja redan under år 2004. För att få en långvarig

effekt behövs det en bred involvering av de berörda. De människor som har

en annan kulturell och etnisk bakgrund än den svenska måste ges verkliga

möjligheter att påverka utformningen av det mångkulturella året. Insatserna

får inte gälla bara de stora institutionerna och resurser bör ges på längre

sikt. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena

1 och 2 som sin mening tillkännage för regeringen.

6. Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den

ekonomiska utvecklingen, punkt 15 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och

drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr327 yrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345

yrkande 25, 2003/04:Kr241 och 2003/04:N328 yrkande 34.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att det finns klara kopplingar mellan ett vitalt och

nyskapande kulturliv och den ekonomiska tillväxten. Kultur skall inte ses

som en marginell företeelse som kräver subventioner men aldrig ger vinst.

Att inte satsa på kulturen i dag betyder att stänga sig ute från

morgondagens världsomfattande arbetsmarknad. Helt nya medier med

revolutionerande

uttrycksmedel för kulturella upplevelser föds. Musikindustrin och

upplevelseindustrin är stora exportframgångar. Även inom Sverige kan olika

former av kulturyttringar innebära en god tillväxt utanför de stora

städerna, både i berömda turistorter och i små samhällen. För att få goda

tillväxtbetingelser krävs en god samhällelig kulturinsats, t.ex. utbildning,

en fungerande "infrastruktur" och effektiva institutioner. Riksdagen bör

med bifall till motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 som sin mening

tillkännage vad vi här har anfört om utgångspunkterna för en politik där

kulturen fungerar som tillväxtfaktor. Riksdagen bör avslå motionerna

2002/03:Kr299 (s), 2002/03:N345 (c) yrkande 25, 2003/04:241 (s) och

2003/04:N328 (c) yrkande 34.

7. Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den

ekonomiska utvecklingen, punkt 15 (c)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och

drivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Därmed bifaller riksdagen

motionerna 2002/03:N345 yrkande 25 och 2003/04:N328 yrkande 34 och avslår

motionerna 2002/03:Kr299, 2003/04:Kr241 och 2003/04:Kr327 yrkande 3.

Ställningstagande

Som framhålls i motion 2002/03:N345 (c) yrkande 25 behövs det kultur för

att öka entreprenörsandan, skapa engagemang samt stimulera människors

kreativitet och vilja att utveckla det egna samhället. Centerpartiet anser

att alla bör få ta del av och delta i kulturell verksamhet. I regionalpolitiken

måste hänsyn tas till de kulturella behoven och de behov som finns av nav

för det sociala livet. Regeringen bör därför utveckla en kulturpolitisk

strategi med ett underifrånperspektiv som en del av den lokala och regionala

utvecklingen.

Vidare bör ansvaret för kulturpolitiken decentraliseras i enlighet med

vad som anförs i motion 2003/04:N328 (c) yrkande 34. Om flera skall kunna

ta del av kulturen krävs det ett mera medvetet och lokalt anpassat engagemang

för kulturpolitikens utformning i olika regioner. Detta ökar också

medborgarnas möjlighet att utkräva politiskt ansvar för den förda

kulturpolitiken.

I en decentraliserad kulturpolitik bör också ingå att allmänna samlingslokaler

utrustas med bredbandsanknytning, att kulturlivet och turistorganisationerna

samverkar och att goda förutsättningar skapas för folkbildningen.

Riksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen vad jag här har

anfört om en decentraliserad kulturpolitik med ett underifrånperspektiv.

Därmed bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:N345 (c) yrkande 25 och

2003/04:N328 (c) yrkande 34 samt avslå motionerna 2002/03:Kr299 (s),

2003/04:241 (s) och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3.

8. Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag, punkt 16

(c)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters

uppdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör förtydliga Riksteaterns, Riksutställningars

och Rikskonserters uppdrag när det gäller besök i och produktion för små

spelplatser i hela Sverige. De tre institutionernas besök på många orter

i Sverige skänker människor mycket glädje, lust, inspiration m.m. För

många människor är detta dessutom den enda kontakten med levande kultur.

Vad jag anfört om ett förtydligat uppdrag till de tre institutionerna

bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22 som sin

mening tillkännage för regeringen.

9. Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner, punkt 18 (c)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fördelning av statsbidrag till vissa regioner.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N343 yrkande 9 och avslår

motionerna 2003/04:Kr279 yrkande 1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332

yrkande 3.

Ställningstagande

Norrland måste i enlighet med vad som anförs i motion 2002/03:N343 (c)

yrkande 9 få en rättvis andel av de statliga kulturanslagen. Kunskaps-

och kulturfästen bör nämligen utvecklas i Norrland. Detta bör riksdagen

med bifall till motionsyrkandet som sin mening tillkännage för regeringen.

Riksdagen bör avslå motionerna 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 1, 2003/04:Kr389

(s) yrkande 1 och 2003/04:N332 (kd) yrkande 3.

10. Kulturens betydelse i exportsammanhang, punkt 21 (fp)

av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om kulturens betydelse i exportsammanhang. Därmed

bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.

Ställningstagande

Regeringen bör låta utarbeta ett program för kulturens betydelse i

exportsammanhang. Att satsa på kultur kan nämligen vara en rent affärsmässigt

god investering även i detta sammanhang. Riksdagen bör med bifall till

motion 2003/04:Kr372 (fp) yrkande 25 som sin mening tillkännage vad vi

här har anfört.

11. Budgetprocessen, punkt 24 (kd)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om budgetprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr391 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksdagen bör i enlighet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr391 (kd)

yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen de problem budgetprocessen

skapar för kulturinstitutionerna. Budgetåret sammanfaller nämligen inte

med institutionernas verksamhetsår och detta försvårar deras planering.

12.

Sponsring, punkt 25 (v)

av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om sponsring. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Kr373 yrkande 5.

Ställningstagande

I motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 framhålls att kravet på sponsring

har ökat under senare år inom hela kultursektorn, inte minst inom teater-

och dansområdet. Bristen på bidragsmedel tvingar kulturskaparna att söka

andra finansieringslösningar. Bindningar till sponsorer kan indirekt kväva

skapandet och yttrandefriheten. Det är angeläget att kulturen även

fortsättningsvis har möjlighet att utveckla sin konstnärliga styrka utan

sådana bindningar. Därför måste regeringen utarbeta riktlinjer för

kultursponsring för att skydda kulturutövarna och värna yttrandefriheten.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5

som sin mening tillkännage för regeringen.

13. Stiftelsen Framtidens kultur, punkt 26 (m, fp, kd, c)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och

Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om Stiftelsen Framtidens kultur. Därmed bifaller

riksdagen motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att det ursprungliga syftet och den självständiga ställning som

Stiftelsen Framtidens kultur hade från början skall återställas. Stiftelsens

syfte har förfelats genom att dess medel har blivit en integrerad del av

den statliga bidragsgivningen. Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 7

som sin mening skall ge regeringen till känna vad vi anfört om Stiftelsen

Framtidens kultur.

Särskilda yttranden

1. Teater och dans i skolan (punkt 4) (v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande

8 mot bakgrund bl.a. av att läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

ingående beskriver hur kultur skall vara en integrerad del av skolarbetet.

Ansvaret för att så skall ske ligger på skolorna och kommunerna och

ansvaret för att kontrollera hur detta efterlevs och genomförs ligger på

den granskande statliga myndigheten Skolverket. Vidare har regeringen

aviserat att den genom en särskild aktionsgrupp skall pröva hur professionella

konstnärer och kulturutövare kan få en större roll i skolan. Det är vår

förhoppning att kommunerna inser vikten av att elevernas intresse för

kultur tidigt stimuleras genom att också låta dem få se professionella

teaterföreställningar under skoltiden. Vi kommer att följa frågan med

intresse.

2. Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna (punkt 6) (c)

Birgitta Sellén (c) anför:

Det är viktigt att genusperspektivet inom kulturinstitutionerna blir

tydligare. Jag har dock avstått från att yrka bifall till motion 2003/04:Kr326

(c) yrkande 40 eftersom det finns vissa jämställdhetskrav på institutionerna

i regleringsbreven och regeringen dessutom har rapporterat i budgetpropositionen

att särskilda åtgärder vidtas åtminstone inom musei- och teaterområdena.

Det är min förhoppning att pågående arbete skall resultera i krav på ett

tydligare genusperspektiv för kulturinstitutionernas verksamhet än vad

som finns i dag.

3. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije (punkt 7) (c)

Birgitta Sellén (c) anför:

Det problem med den långvariga finansieringen efter år 2005 av Sydsamiskt

kulturcentrum Gaaltije som Kulturrådet pekat på är fortfarande olöst. Jag

har avstått från att yrka bifall till motion 2003/04:Kr289 (c) i väntan

på att det blir klarlagt hur det blivande permanenta nationella

informationscentrumet för samefrågor skall finansieras och framför allt hur det

skall samverka med andra centrum inom området. Det är också för tidigt

att i dag bedöma vilken inriktning de framtida stödprogrammen inom EU,

efter år 2005, kan få och vilka finansieringsbehov hos Gaaltije som då

eventuellt måste få en lösning. Centerpartiet anser att det är viktigt

att man i en kommande budget presenterar en lösning för Gaaltije så att

institutionen inte behöver förlita sig på tidsbegränsade projektmedel.

4. Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.

(punkt 12) (v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

Som anförs i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 10 bör mångkulturen ges

större utrymme på teater- och dansscenerna. I teatern och dansen finns

förmågan att gestalta och ge publiken upplevelser och möjlighet till empati.

I motionen anförs också att de nationella minoriteterna måste ges

tillräckliga medel för att på egna villkor bevara och förmedla sitt rika

kulturella arv. Mot bakgrund av att en omfattande utvärdering nu görs av

hur kulturinstitutionerna levt upp till kraven på att ge plats för

mångkulturens uttrycksformer har vi avstått från att yrka bifall till

motionsyrkandet.

5. Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.

(punkt 12) (c)

Birgitta Sellén (c) anför:

I motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 10 har Centerpartiet begärt att

integrationsarbetet inom kulturområdet skall förbättras. Rekryteringen till

landets teatrar och teaterskolor bör breddas för att nå alla grupper i

samhället. Det mångkulturella samhället bör också avspeglas i det kulturella

uttryckssättet. Integration bör inte innebära assimilation utan i stället

vara ett samspel mellan flera parter där ömsesidig respekt och tolerans

kan växa fram. Mot bakgrund av att en omfattande utvärdering nu görs av

hur kulturinstitutionerna levt upp till kraven på att ge plats för

mångkulturens uttrycksformer har jag avstått från att yrka bifall till

motionsyrkandet.

6. Kultur och hälsa (punkt 19) (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

I motionerna 2002/03:Kr371 (kd) och 2003/04:Kr391 (kd) har Kristdemokraterna

tagit upp frågan om hur företagen skall få möjlighet att utnyttja kunskapen

om kulturens betydelse för människors hälsa genom att ett system tillskapas

med kulturcheckar till de anställda. Checkarna skall vara ett betalningsmedel

för inköp av böcker, konst, teater, konserter, opera, balett, museibesök

m.m. Kulturcheckarna skall vara en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren

till löntagaren. De skall inte belasta företaget med skatter eller sociala

avgifter. De skattemässiga villkoren skall således vara desamma som när

företag i dag subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Förslagen

i motionerna 2002/03:Kr271 (kd) yrkande 4 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande

4 har tyvärr avstyrkts av skatteutskottet i betänkande 2003/04:SkU20.

7. Principerna för omräkning av vissa kulturanslag (punkt 23) (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

I motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 1 efterlyser Kristdemokraterna

information om grunderna för beräkningen av pris- och löneomräkningen av

kulturanslagen. Som utskottet redovisar har Kulturrådet framhållit att

anslagen till de regionala kulturinstitutionerna urholkats genom en

otillräcklig omräkning av anslagen. Anslagen till fria grupper omfattas

inte alls av pris- och löneomräkningen.

Utskottet har påbörjat en uppföljning av de frågor som tas upp i motionen

och avser att ytterligare fördjupa sin kunskap inom området. Mot denna

bakgrund har jag anslutit mig till vad som blivit ett enhälligt utskott

och accepterat att det nu aktuella motionsyrkandet från Kristdemokraterna

avstyrks.

8. Principerna för omräkning av vissa kulturanslag (punkt 23) (v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

I motion 2003/04:Kr276 (v) har Vänsterpartiet uppmärksammat Kulturrådets

påpekande att anslagen till de regionala kulturinstitutionerna urholkats

genom en otillräcklig pris- och löneomräkning av anslagen. I motionen

diskuteras också effekterna av det produktivitetsavdrag som ingår i pris-

och löneomräkningssystemet. Vidare påpekas att anslagen till fria grupper

inte alls omfattas av pris- och löneomräkningen. I motionen begärs en

utvärdering av effekterna av det rådande systemet.

Utskottet har påbörjat en uppföljning av de frågor som tas upp i motionen

och avser att ytterligare fördjupa sin kunskap inom området. Mot denna

bakgrund har vi anslutit oss till vad som blivit ett enhälligt utskott

och accepterat att den nu aktuella motionen från Vänsterpartiet avstyrks.

9. Sponsring (punkt 25) (m)

Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m)

anför:

Vi vill påminna om att Moderata samlingspartiet under en rad av år framhållit

att på samma sätt som sponsring av idrott gagnar både idrotten och

näringslivet borde det ges bättre möjligheter för kulturen och företagen att

dra fördel av kultursponsring. Tyvärr har domstolsutslag på området

negativt påverkat en fortsatt utveckling av samarbetet mellan våra

kulturinstitutioner och näringslivet. Genom annorlunda synsätt och perspektiv

kan den nya tidens entreprenörer bidra till att nya spännande samarbetsformer

med kulturen skapas. Det handlar inte om en grundfinansiering utan om ett

stöd som båda parter upplever som positivt. Den bör snarare vara ett

komplement för utvecklingen av svenskt kulturliv, vilket i första hand

kommer publiken till godo.

Mot denna bakgrund har vi i motion 2003/04:Sk290 (m) yrkandena 1 och 2

föreslagit en utvidgad avdragsrätt för kultursponsring. Skatteutskottet

har tyvärr avstyrkt förslagen i sitt betänkande 2003/04:SkU21.

10. Sponsring (punkt 25) (fp)

Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:

I motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 8 har Folkpartiet liberalerna framhållit

att rättsläget är osäkert när det gäller sponsring av kultur. Det behövs

tydliga regler så att ett företag i förväg kan avgöra vilken kostnad

sponsringen kommer att medföra. Annars kommer företagen att i stället satsa

på marknadsföringsåtgärder som garanterat är avdragsgilla - t.ex. inom

sportens värld. I motionen påpekas också att andra länder är mer generösa

mot kultursponsring. Folkpartiet föreslår i motionen att skatteavdrag

skall medges till hundra procent vid kultursponsring och att detta även

skall gälla all sponsring som bara ger indirekta motprestationer (t.ex.

att sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image).

Skatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det

i sitt betänkande 2003/04:SkU21.

11. Sponsring (punkt 25) (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

I Kristdemokraternas motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 5 framhålls att

kulturpolitiken måste främja alla samhällets delar att ta aktiv del i det

svenska kulturlivet genom att skapa möjligheter för ett ömsesidigt utbyte

mellan kulturskapare och samhällets aktörer. Genom ett samarbete med det

privata näringslivet kan kulturen nå ut till nya grupper och näringslivet

får en möjlighet att ta ett visst samhällsansvar. Därför måste möjligheterna

för privata aktörer att ta ett ekonomiskt ansvar för kulturen förbättras.

Ett långsiktigt samarbete mellan kultur och näringsliv bör bygga på

respekt och inte inskränka den konstnärliga friheten. Den privata finansieringen

via sponsring skall vara ett komplement, inte en ersättning för statliga

insatser.

Skatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det

i sitt betänkande 2003/04:SkU21.

12. Sponsring (punkt 25) (c)

Birgitta Sellén (c) anför:

I Centerpartiets motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 4 framhålls att

kultursponsring kan vara ett sätt för konst, kultur och näringsliv att

interagera

och samverka med varandra. Tyvärr begränsas företagens möjlighet att

sponsra kulturverksamhet på grund av skattereglerna för sponsorskap. För

att sponsring skall vara avdragsgill för företag och organisationer måste

den sponsrade verksamheten komma med en motprestation som motsvarar

sponsorbidraget eller också skall ett tydligt samband med mottagarens

verksamhet finnas. Centerpartiet anser att kultursponsring bör främjas,

vilket innebär att reglerna för sponsorskap bör ses över och därmed

underlätta företagens möjlighet att sponsra kulturverksamhet.

Skatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det

i sitt betänkande 2003/04:SkU21.

13. Centrumbildningar (punkt 28) (v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi anser att centrumbildningarna fyller en viktig och mångfasetterad roll

för det icke-institutionsbundna kulturlivet och de fria teater- och

dansgrupperna. De borde också kunna bidra till att alla delar av Sverige

får tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet genom att de för vidare

statliga medel till lokalt förankrade kulturverksamheter. Vi har dock

avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7 mot

bakgrund av att Statens kulturråd beslutar om fördelningen av medel till

centrumbildningarna.

14. Tjänster som länskonstnärer (punkt 29) (v)

Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi har avstått från att yrka bifall till förslaget i motion 2002/03:Kr373

(v) yrkande 9 om att inrätta tjänster i alla län som länskonstnär inom

teater- och dansområdet mot bakgrund av att staten inte kan ålägga

landstingen att inrätta tjänsterna. Statligt bidrag kan lämnas till sådana

tjänster som huvudmännen inrättar. Vi kommer att arbeta för att staten

under kommande år skall stimulera regioner och landsting att ta initiativ

till nya sådana tjänster.

15. Barnkultur, mångkultur och kultur som drivkraft för regional utveckling

m.m. (punkterna 3, 12 och 15-18) (fp)

Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:

Vi vill i korthet påminna om att Folkpartiet liberalerna tagit upp flera

av de frågor som behandlas i detta betänkande i sin budgetmotion

2003/04:Kr327 (fp) avseende år 2004. Riksdagen avslog tyvärr förslagen (bet.

2003/04:KrU1).

Vi föreslog bl.a. att riksdagen skulle avslå regeringens förslag att satsa

18 miljoner kronor på fri entré till tre av de centrala museerna och att

dessa medel i stället skulle användas till fri entré för barn och ungdomar

vid samtliga centrala museer som är statliga myndigheter.

Vi vill också påminna om att Folkpartiet liberalerna under en följd av år

föreslagit riksdagen att anvisa medel under ett nytt anslag för att stärka

sådan verksamhet som innebär möten mellan olika kulturer. Vi föreslog att

riksdagen skulle anvisa 4 miljoner kronor för år 2004 till sådan mångkulturell

verksamhet, därav 1 miljon kronor till minoritetsgruppers arkiv och 3

miljoner kronor för utveckling av kulturpolitiken för invandrare och

minoriteter.

Slutligen föreslog Folkpartiet liberalerna en ökning med 30 miljoner kronor

av medlen till länsmusiken och de regionala teatrarna och med 16,5 miljoner

kronor till de regionala museerna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om mångkulturkonsulenternas uppgift att ta till vara invandrade

kvinnors kulturella kapacitet och erfarenheter.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om regionalt kulturarbete.

2002/03:Kr237 av Ana Maria Narti (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en långsiktig planering för rationell investering i kulturen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om förberedelser för bildandet av nya och starka fristående

kulturfonder.

2002/03:Kr280 av Agneta Ringman och Anita Jönsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kulturens roll i demokratiarbetet.

2002/03:Kr286 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som

skall utreda och lägga fram förslag beträffande barnkulturens ställning

i landet i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Kr299 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein

(båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kultur som tillväxtfaktor.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se

över barnkulturens villkor.

2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v, c, mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att verka för att prioritera statliga kulturanslag till de

kulturaktiviteter som syftar till att påverka attityder till och motverka

fördomar mot HBT-personer.

2002/03:Kr340 av Tasso Stafilidis (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda förekomsten av diskriminering i det svenska kulturlivet

och att ta fram klara mångfaldskriterier och villkor gällande det statliga

stödet till kulturinstitutioner.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Statens kulturråd skall ha tillsynsansvar för att de

kulturinstitutioner som uppbär statligt stöd inte diskriminerar personer

utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet eller funktionshinder.

2002/03:Kr341 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om en ökad samverkan mellan institutioner, myndigheter, ideella föreningar,

bostadsbolag m.fl. för att utveckla och fördjupa integrationsarbetet.

2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kulturens inverkan på hälsan.

2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Stiftelsen Framtidens kultur.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett program för hur kultur kan användas i

exportsyfte.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om riktlinjer för kultursponsring.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om centrumbildningar.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om teater och dans i skolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om länskonstnärer/konsulenter.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om mångkultur och språkliga minoriteter.

2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utveckla kunskaps- och kulturfästen i Norrland.

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att en kulturpolitisk strategi med ett underifrånperspektiv

bör utvecklas som en del av den regionala och lokala utvecklingen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder för en kreativ kulturpolitik för barn.

2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en handlingsplan för stöd till funktionshindrade

konstnärer.

2003/04:So626 av Eva Arvidsson och Cinnika Beiming (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om konstens och kulturens betydelse för hälsan.

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om funktionshindrade och kulturen.

2003/04:Kr233 av Agneta Ringman och Anita Jönsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att utveckla arbetet med publikråd och referensgrupper.

2003/04:Kr234 av Agneta Ringman och Hillevi Larsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kultur i arbetslivet.

2003/04:Kr241 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein

(båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om kultur som tillväxtfaktor.

2003/04:Kr262 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att prioritera de regionala kulturinstitutionerna.

2003/04:Kr276 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen utvärderar det rådande pris- och

löneomräkningssystemet inom kultursektorn och dessutom överväger om pris- och

löneomräkning skall omfatta fler anslag inom sektorn.

2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en fördelning av kultursatsningarna så att en större del tillfaller

Västsverige.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning

för att se över hur barnkulturens villkor säkerställs.

2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och institutioner

på kulturområdet.

2003/04:Kr289 av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om finansieringen av det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i

Östersund.

2003/04:Kr292 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att planering, genomförande och uppföljning av Mångkulturens år

2006 skall ske i nära samverkan med konstnärer, organisationer, arrangörer

och institutioner.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att planeringen av mångkulturåret skall påbörjas under

2004.

2003/04:Kr325 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om anpassning av kulturlokaler för människor med dolda handikapp.

2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ett utökat uppdrag till Kulturrådet att även arbeta

med utvecklingsarbete.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om en utredning för att belysa det statligt stödda

kulturstödet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om ett förbättrat integrationsarbete inom kulturområdet.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att tydliggöra Riksteaterns, Riksutställningars och

Rikskonserters uppdrag när det gäller besök och produktion för små

spelplatser runt om i hela Sverige.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om att ett tydligare genusperspektiv införlivas och

praktiseras i samtliga kulturinstitutioner.

2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kulturen som tillväxtfaktor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om Stiftelsen framtidens kultur.

2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och

institutioner på kulturområdet.

2003/04:Kr354 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen

anförs om barnkulturen i Sverige.

2003/04:Kr358 av Marie Nordén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om Gaaltije - Sydsamiskt kulturcentrum.

2003/04:Kr365 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om ett inrättande av en barn- och ungdomsteaterakademi i Göteborg.

2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kulturens finansiella förutsättningar i Västsverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en barnakademi i Västsverige.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med information om

grunderna för beräkningen av pris- och löneuppräkningen inom kultursektorn.

2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om de problem budgetprocessen skapar för kulturinstitutionerna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en utredning av de funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om kulturens inverkan på hälsan.

2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):

34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en decentralisering av kulturpolitiken.

2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om Kalmar läns kulturvärden.

Bilaga 2

PM om tillgång till litteratur för personer med läshandikapp

En uppföljning av övergången till digitala talböcker