Bet. 2003/04:KRU7

Kulturutskottets betänkande

2003/04:KRU7

Teater, dans och musik

Sammanfattning

I betänkandet har utskottet behandlat motioner om

teater-, dans- och musikfrågor som har väckts under

allmänna motionstiden vid 2002/03 och 2003/04 års

riksmöten.

Några förslag har övergripande karaktär och

handlar om en översyn av relationen mellan

verksamhets- och projektbidrag, treåriga bidrag för

fria grupper, ett särskilt turnéstöd och

internationellt kulturutbyte.

Vidare behandlas på teaterområdet förslag om

övergripande teaterfrågor, nationalscenernas mål,

Riksteaterns uppdrag, satsning på kvinnliga

dramatiker och regissörer samt en nationell scen för

barnteater.

Förslagen på dansområdet handlar om ett

handlingsprogram för den professionella dansen,

samverkan m.m. på dansområdet och utvärdering av

dansens kostnadsutveckling.

På musikområdet handlar yrkandena om musikens

betydelse, stöd till samverkansprojekt inom olika

musikgenrer, inrättande av fler musikgenrecenter,

översyn av folk- och världsmusiken som genre,

nationellt centrum för visan i Västervik, en

visskatt gemensam för hela befolkningen, folkmusiken

som musikarv, statlig samverkan rörande Eric

Sahlström-institutet och verksamhetsstödet till Eric

Sahlström-institutet.

Samtliga yrkanden har avstyrkts av utskottet.

I betänkandet finns 12 reservationer och 7

särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Övergripande teaterfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkande 7 och 2003/04:

Kr209 yrkande 8.

Reservation 1 (m)

2. Nationalscenernas mål

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

22.

3. Riksteaterns uppdrag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370

yrkande 2 och 2003/04:

Kr390 yrkande 2.

4. Satsning på kvinnliga dramatiker och

regissörer

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

25.

5. Nationell scen för barnteater

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr284 yrkande

10.

Reservation 2 (c)

6. Översyn av relationen mellan

verksamhets- och projektbidrag

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370

yrkande 4, 2002/03:Kr373 yrkande 18 och

2003/04:Kr390 yrkande 4.

Reservation 3 (m, fp, kd, c)

Reservation 4 (v)

7. Treåriga bidrag för fria grupper

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkandena

17 och 23.

8. Ett särskilt turnéstöd

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

24.

Reservation 5 (v)

9. Internationellt kulturutbyte

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

11.

10. Handlingsprogram för den professionella

dansen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr373

yrkandena 12-14 och 20 och 2003/04:Kr292 yrkande

4.

11. Samverkan m.m. på dansområdet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkande 8, 2002/03:Kr373 yrkande 15 och

2003/04:Kr209 yrkande 9.

Reservation 6 (m)

12. Utvärdering av dansens

kostnadsutveckling

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande

16.

13. Musikens betydelse

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkande 9 och 2003/04:

Kr209 yrkande 10.

Reservation 7 (m)

14. Stöd till samverkansprojekt inom olika

musikgenrer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkande 10 och 2003/04:

Kr209 yrkande 11.

Reservation 8 (m, fp, kd)

15. Inrättande av fler musikgenrecenter

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr240.

16. Översyn av folk- och världsmusiken som

genre

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 yrkande

3.

Reservation 9 (v)

17. Nationellt centrum för visan i

Västervik

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr347 yrkande

7.

Reservation 10 (m, fp, c)

18. En visskatt gemensam för hela

befolkningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr292.

19. Folkmusiken som musikarv

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236

yrkande 11 och 2003/04:

Kr209 yrkande 12.

20. Statlig samverkan rörande Eric

Sahlström-institutet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr302.

Reservation 11 (c)

21. Verksamhetsstödet till Eric Sahlström-

institutet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr356.

22. Utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370

yrkande 6 och 2003/04:

Kr390 yrkande 6.

Reservation 12 (kd)

23. Nyckelharpan som svenskt

nationalinstrument

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr214 och

2003/04:Kr243.

Stockholm den 2 mars 2004

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart

Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars Wegendal

(s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo

Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen

(v), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar

(s), Cecilia Wikström (fp), Göran Persson i

Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson

i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda

Ernkrans (s) och Lars-Ivar Ericson (c).

Bakgrund

Med anledning av regeringens kulturpolitiska

proposition beslutade riksdagen hösten 1996 om mål

för den nationella kulturpolitiken (prop. 1996/97:3,

bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). I

propositionen angav regeringen inriktningen på de

statliga insatserna för teater-, dans- och

musikområdena. I budgetpropositionen för år 1997

föreslog regeringen mål för Operan, Dramaten,

Dansens Hus och Svenska Rikskonserter samt mål för

bidraget till Riksteatern. Riksdagen godkände de

föreslagna målen (prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17,

bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Regeringen redovisar årligen i budgetpropositionen

de insatser som gjorts då det gäller teater, dans

och musik. I budgetpropositionen för år 2004 nämns

att en viktig del av de kulturpolitiska insatserna

utgörs av den infrastruktur av konstnärliga

institutioner som med statligt stöd byggts upp på

nationell, regional och lokal nivå. Staten lämnar

också stöd till det fria teater-, dans- och

musiklivet genom bidrag till fria grupper,

arrangörsföreningar m.m. (prop. 2003/04:1

utgiftsområde 17 s. 29 f.).

Teater-, dans- och musikområdet är det största

insatsområdet inom den statliga kulturpolitiken

(drygt 1,7 miljarder kronor för år 2003). Därtill

kommer satsningar på det konstnärspolitiska området.

I detta betänkande behandlas motioner väckta under

allmänna motionstiden hösten 2002 och hösten 2003 om

teater, dans och musik. Frågor om ersättningar och

bidrag till konstnärer kommer att behandlas i

kulturutskottets betänkande 2003/04:KrU8.

2003/04

KrU7

Utskottets överväganden

Vissa teaterfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- övergripande teaterfrågor, jämför

reservation 1 (m),

- nationalscenernas mål,

- Riksteaterns uppdrag,

- satsning på kvinnliga dramatiker och

regissörer,

- nationell scen för barnteater, jämför

reservation 2 (c),

- översyn av relationen mellan verksamhets-

och projektbidrag, jämför reservationerna 3

(m, fp, kd, c) och 4 (v),

- treåriga bidrag för fria grupper,

- ett särskilt turnéstöd, jämför reservation

5 (v) och

- internationellt kulturutbyte.

Motionerna

I två motioner, 2002/03:Kr236 (m) yrkande 7 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 8, behandlas övergripande

teaterfrågor av allmän karaktär. Bland annat syftar

yrkandena till att anslaget till de fria

teatergrupperna skall ökas betydligt. Mycket av

förnyelsen på teaterområdet sker genom oberoende

fria grupper, vilka bl.a. svarar för en stor del av

det utbud som riktas till skolor och ungdomar. Det

bör enligt motionärerna vara en självklarhet att

dessa gruppers innovativa verksamheter underlättas.

Vidare anser motionärerna att arrangörer och

regionbaserade teatrar bör samverka om distribution,

teknik m.m. och därigenom bygga nätverk, som både

skapar valfrihet och ger ett bredare utbud.

Motionärerna anser också att det bör ligga i en

kulturnations intresse att garantera existensen för

ett par musikteatrar som ges en god möjlighet att

täcka landet med sin verksamhet.

I motion 2002/03:Kr373 (v) sägs att det är viktigt

att nationalscenerna lever upp till målet att vara

motor i det svenska kulturlivet. Motionärerna menar

att Operans och Dramatens utbud bör breddas med små

uppsättningar som kan turnera ute i landet. Vidare

framhålls i motionen att staten inte bör ställa

sådana krav på full beläggning att teatrarna måste

anpassa sin repertoar efter kommersiella behov

(yrkande 22).

I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 2 och

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 2, behandlas Riksteaterns

uppdrag. Motionärerna, som befarar att teatern är på

väg att bli alltför Stockholmscentrerad, anser att

Riksteatern bör bedriva en större andel av sin

verksamhet ute i landet. I båda motionerna

understryks också vikten av att Riksteatern strävar

efter ett nära samarbete med de regionala teatrarna

så att de inte konkurrerar med varandra utan i

stället kompletterar varandra.

I motion 2002/03:Kr373 (v) hävdas att det är ont om

spännande roller för kvinnliga skådespelare och att

kvinnliga regissörer har svårare att ta sig fram än

sina manliga kolleger. Därför föreslår motionärerna

en särskild satsning på kvinnliga dramatiker och

regissörer (yrkande 25).

Förslag om att inrätta en nationell scen för

barnteater framförs i motion 2003/04:Kr284 (c).

Syftet med förslaget är att barn skall få utlopp för

sin kreativitet och producera egna

teaterföreställningar (yrkande 10).

En rad motionsyrkanden rör bidragsfrågor inom

scenkonstområdet.

I motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 4 och

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 4 begärs en översyn av

relationen mellan verksamhets- och projektbidrag

till fria teater-, dans- och musikgrupper. Det är -

menar motionärerna - inte rimligt att ordinarie

verksamhet tvingas genomföras som projekt på grund

av att verksamhetsbidragen är otillräckliga.

Liknande argument framför motionärerna bakom motion

2002/03:Kr373 (v), som dock enbart rör dansområdet.

Även i denna motion sägs att alltfler ordinarie

verksamheter tvingas genomföras i form av projekt.

En utredning bör därför tillsättas så att en

långsiktig och hållbar lösning kan åstadkommas då

det gäller bidragsstrukturen på dansområdet (yrkande

18).

Förslag om att riksdagen skall göra ett uttalande om

att treåriga avtal om bidrag bör träffas med de fria

teater- och dansgrupperna samt med koreograferna

framförs i motion 2002/03:Kr373 (v). En sådan

förlängning av tiden för bidragsgivningen skulle

stärka och utveckla kvaliteten i de fria

teatergruppernas arbete (yrkande 23). Vidare skulle

dansarna och koreograferna få möjlighet att ägna sig

åt den skapande processen och inte åt tidsödande

arbete med att fylla i ansökningshandlingar för att

erhålla anslag (yrkande 17).

I samma motion, 2002/03:Kr373 (v), föreslås att ett särskilt

turnéstöd skall inrättas för fria grupper. I dag

används verksamhetsmedel för turnékostnader, vilket

enligt motionärerna inte är rimligt (yrkande 24).

I motion 2002/03:Kr373 (v) anförs att

internationellt kulturutbyte och gästspel av teater-

och dansgrupper ger möjlighet till konstnärlig

befruktning och inspiration. Motionärerna anser att

det kulturella utbytet är en viktig del i det

internationella kultursammanhanget och att

kulturutbytet har en stor outnyttjad potential då

det gäller att utveckla förståelsen mellan människor

över gränserna. I motionen föreslås därför att

Sverige skall stödja det kulturella utbytet av

scenkonst genom att i EU och FN arbeta för ökat

internationellt kulturutbyte (yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

Med anledning av de förslag som förs fram i

motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 7 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 8 om övergripande

teaterfrågor vill utskottet i likhet med

motionärerna framhålla att de fria grupperna har

stor betydelse för förnyelsearbete inom

teaterområdet och verksamhet riktad mot barn och

ungdom. Utskottet, som är väl medvetet om att

musikteaterverksamhet är särskilt kostnadskrävande,

vill också instämma med motionärerna om att det är

önskvärt att musikteatrar ges möjlighet att täcka

landet med sin verksamhet. I sammanhanget erinrar

utskottet om att riksdagen vid budgetbehandlingen

inför år 2002 beslutade att anslaget till de fria

grupperna skulle ökas med 20 miljoner kronor. Vid

samma tillfälle beslutade riksdagen också om en

motsvarande förstärkning av anslaget till regional

musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner. Beslutet innebar också

ett tillkännagivande för regeringen om att en viss

andel av medelsökningen under anslaget skulle

tillfalla Göteborgsoperan (prop. 2001/02:1

utgiftsområde 17, bet. 2001/02:KrU1 s. 49-51, rskr.

2001/02:72).

Det ankommer på Kulturrådet att vid

bidragsgivningen göra en samlad bedömning av de

behov som kan finnas i landet, både då det gäller

fria grupper och musikteatrar, liksom då det gäller

övriga regionala och lokala institutionsteatrar.

Slutligen anser utskottet att det är av stort

värde om en ökad regional samverkan kan komma till

stånd på det sätt som föreslås i här aktuella

motioner. Om resurser samordnas kan många gånger

kostnadseffektiviteten öka och verksamheten liksom

tillgängligheten breddas. Något uttalande från

riksdagens sida i denna och övriga frågor som

aktualiserats i motionerna är inte motiverat med

hänvisning till det anförda och till att yrkandena i

viss mån får anses vara tillgodosedda. Därmed

avstyrker utskottet motionerna 2002/03:

Kr236 (m) yrkande 7 och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 8.

Förslaget i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 22 om

nationalscenernas mål handlar ytterst om det

publikarbete som Operan och Dramaten enligt

bestämmelserna i regleringsbreven skall utföra.

Målet för Operan och Dramaten är att öka publiktalen

respektive vidmakthålla ett högt publiktal vid sina

föreställningar och övriga arrangemang. De båda

nationalscenerna skall även - om möjligt - ge fler

människor utanför Stockholmsområdet tillfälle att se

föreställningarna i Stockholm eller, genom gästspel,

på annan ort. Detta bör således kunna ske både genom

att publiken kommer till Stockholmsscenerna och

genom att institutionerna turnerar.

Enligt utskottets synsätt finns det inte någon

målkonflikt i det förhållandet att Operan och

Dramaten inom sina ekonomiska ramar skall leva upp

till högt ställda konstnärliga krav och samtidigt

sträva efter att nå en stor publik. För utskottets

del är det naturligt att de båda institutionerna

skall kunna erbjuda kvalitetsföreställningar

samtidigt som vissa affärsmässiga krav på

verksamheten skall tillgodoses. I klartext måste

därmed den offentliga finansieringen kompletteras

med andra intäkter, främst från biljettförsäljning.

Enligt utskottets uppfattning har de

publikrelaterade målen formulerats på ett

ändamålsenligt och realistiskt sätt och torde vara

fullt möjliga att uppnå. Det finns därför inte någon

anledning att ändra dem t.ex. genom att ställa lägre

krav på teatrarnas publiktal.

Med det anförda avstyrker utskottet motion

2002/03:Kr373 (v) yrkande 22.

Frågor som rör Riksteaterns uppdrag behandlas i

motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 2 och

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 2.

Riksteatern är organiserad som en obunden och

ideell förening med lokala och regionala

arrangörsföreningar som medlemmar. Enligt sina egna

stadgar skall Riksteatern öka och stimulera

intresset för scenkonst i alla delar av landet genom

egen produktion och samarbeten samt genom studie-

och upplysningsverksamhet. På Riksteaterns kongress

år 1998 antogs olika mål bl.a. rörande repertoaren

av scenkonst, som skall kännetecknas av kvalitet,

bredd och mångfald. Vidare beslutades att utbudet

skall bestå av egen produktion och av samarbeten med

andra institutioner.

Södra Teatern, som år 1972 blev en del av

Riksteatern, har de senaste åren utvecklats till en

internationellt uppmärksammad mötesplats. Det

statliga stödet till Södra Teatern uppgår för år

2004 till 8 miljoner kronor. Av regleringsbrevet

framgår att Södra Teatern till väsentlig del skall

vara en arena för mångkulturell scenkonst.

De mål som riksdagen fastställt för statens stöd

till Riksteatern är att teatern skall

bedriva teater- och dansfrämjande verksamhet,

berika teater- och dansverksamheten i hela landet

med egen produktion och samarbeten med andra

producenter,

presentera ett allsidigt utbud som håller hög

kvalitet och är en förebild för övriga regionala

och lokala teatrar,

internationellt värna om och främja svenska

språket och svensk teater.

I budgetpropositionerna för åren 2003 och 2004 finns

presentationer av det regionala utfallet för

Riksteaterns verksamhet under åren 2001 och 2002.

Dessa visar att Riksteaterns publik i hela landet

ökade med ungefär 77 000 besökare år 2002, vilket

utskottet anser vara glädjande. Av redovisningen

framgår vidare att en stor del av ökningen, ca 30

000 besökare, avsåg Stockholms län. Förklaringen

till detta är främst att Södra Teatern i Stockholm

kunnat etablera sig som en välbesökt arena för

mångkulturell scenkonst med många internationella

gästspel. Samtidigt märks positiva publiktrender

även utanför Stockholmsområdet, nämligen i Örebro

län, Skåne län, Jönköpings län och Gävleborgs län

(prop. 2002/03:1 utgiftsområde 17, s. 61 och prop.

2003/04:1 utgiftsområde 17, s. 56-57). Preliminär

statistik för år 2003 visar att besökarantalet i

hela landet fortsätter att öka, medan det minskar

något i Stockholms kommun.

Utskottet vill något kommentera motionärernas oro

för att Riksteatern skall bli alltför

Stockholmskoncentrerad. Det finns skäl att påminna

om att även invånarna i Stockholms kommun och

Stockholms län i övrigt bör ha tillgång till det

utbud som länets regionala teaterföreningar

erbjuder. Detta kan även sägas ligga i linje med den

av riksdagen antagna nationella storstadspolitiken

(prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr.

1998/99:34.)

Utskottet kan konstatera att Riksteatern såsom en

obunden organisation själv bestämmer vilka teatrar

man vill samarbeta med utifrån olika kriterier såsom

kvalitet m.m. På samma sätt beslutar de regionala

och lokala teaterföreningarna självständigt vilka

föreställningar som de vill köpa in och erbjuda i

sina orter ute landet. Det ankommer således inte på

riksdagen att uttala sig om vilka teatrar etc. som

Riksteatern skall samarbeta med. Från ett

kulturpolitiskt perspektiv är det emellertid

välkommet om utbudet av teaterföreställningar

regionalt och lokalt blir så rikhaltigt som möjligt.

Ett stort utbud kan i bästa fall öka efterfrågan

från publiken på mer teater. Utifrån ett sådant

synsätt bör Riksteaterns föreställningar inte

betraktas som konkurrenter till den regionala

teaterns föreställningar utan i stället som sådant

komplement som motionärerna önskar.

Utskottet finner vidare att det är mycket positivt

att Södra Teatern i Stockholm såsom mångkulturell

spelplats fått ett stort genomslag hos publiken. År

2002 kunde teatern presentera drygt 400 offentliga

evenemang för drygt 115 000 besökare. Under samma år

började teatern sin turnéverksamhet av

internationella gästspel i Sverige. Planer finns att

utöka detta turnerande. Det är emellertid en

budgetfråga, eftersom turnerandet av internationella

gästspel är förenat med höga kostnader.

Utskottet utgår från att Riksteatern strävar efter

att uppfylla målen för den statliga bidragsgivningen

och därigenom berikar teater- och dansverksamheten i

hela landet.

Sammantaget anser utskottet att det inte finns

skäl för riksdagen att göra något uttalande med

anledning av förslagen i motionerna 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 2 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 2.

Yrkandena avstyrks.

Då det gäller förslaget om en särskild statlig

satsning på kvinnliga dramatiker och regissörer, som

framförs i motion 2002/03:Kr373 (v), vill utskottet

erinra om att regeringen på olika sätt verkar för

att genusperspektivet skall få ett brett genomslag

inom kultursektorns verksamheter. Av

budgetpropositionen för år 2004 framgår att en

särskild arbetsgrupp skall tillsättas med uppdrag

att följa utvecklingen och ta till vara erfarenheter

från hela scenkonstområdet samt föreslå lämpliga

åtgärder (prop. 2003/04:1, utgiftsområde 17 s. 24).

Någon riksdagens åtgärd i denna fråga är inte

påkallad, varför motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 25

avstyrks.

Även förslaget i motion 2003/04:Kr284 (c) yrkande 10

om att en nationell scen för barnteater skall

inrättas avstyrks av utskottet. Enligt utskottets

uppfattning är det i första hand en uppgift för

kommunernas kulturskolor och för det fria

föreningslivet att organisera teaterverksamhet för

barn i deras närmiljö, där barn får skapa och själva

medverka.

Då det gäller förslagen om en översyn av relationen

mellan verksamhets- och projektbidrag till de fria

grupperna erinrar utskottet om att det är

Kulturrådets uppgift att göra en avvägning mellan

olika former av bidrag inom den ekonomiska ram som

riksdagen beslutat. Kulturrådet skall också bedöma

effekterna av bidragsgivningen och rapportera om

dessa till regeringen. Enligt utskottets uppfattning

finns det inte något behov av en särskild översyn

som föreslås i motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande

4, 2002/03:Kr373 (v) yrkande 18 och 2003/04:Kr390

(kd) yrkande 4, som därför avstyrks.

Utskottet anser - i linje med vad som framhålls i

motion 2002/03:Kr373 (v) - att treåriga bidrag till

de fria grupperna och koreograferna bör kunna ge dem

stabilitet och möjlighet till en långsiktig

planering. Kulturrådet delar ut ett antal treåriga

bidrag och har också inlett en uppföljning av

effekterna av dessa på teaterområdet. Rådet har i

sin omvärldsanalys för år 2003 konstaterat att den

konstnärliga utvecklingen gynnats för de grupper som

fått treårsbidrag, samtidigt som bidragen binder upp

stora delar av anslaget och eventuellt stänger ute

nya grupper och projekt (Om världen 2003 s. 50).

Utskottet anser att ytterligare erfarenheter av de

fleråriga stöden bör avvaktas. Riksdagen bör inte

göra något uttalande av det slag som begärs i motion

2002/03:Kr373 (v) yrkandena 17 och 23, som således

avstyrks.

Utskottet avstyrker också förslaget i samma motion,

2002/03:Kr373 (v), att ett särskilt turnéstöd skall

inrättas för fria grupper (yrkande 24). Utskottet

påminner om att riksdagen under senare år beslutat

om ökningar av stöden till de fria grupperna. För år

2002 räknades stödet upp med 20 miljoner kronor. Det

ankommer på grupperna att själva avgöra hur medlen

skall användas. Här bör också nämnas att Kulturrådet

enligt sitt regleringsbrev har i uppdrag att

särskilt uppmärksamma de grupper som bedriver

turnéverksamhet.

Med anledning av förslaget i motion 2002/03:Kr373

(v) rörande internationellt kulturutbyte hänvisar

utskottet till att en särskild utredare i slutet av

år 2003 överlämnade betänkandet Internationella

kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121) till

kulturministern. Betänkandet innehåller olika

aspekter på och förslag om hur de svenska statliga

insatserna för internationell kulturverksamhet skall

utformas. Utredaren konstaterar att stödet till

internationell kulturverksamhet ges med utgångspunkt

i olika politikområden. Stödet kan vara

kulturpolitiskt motiverat men det kan också ha ett

utrikespolitiskt, näringspolitiskt och

biståndspolitiskt syfte (bet. s. 181). Regeringens

beredning av förslagen i betänkandet bör inte

föregripas, varför motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande

11 avstyrks.

Dans

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- handlingsprogram för den professionella

dansen,

- samverkan m.m. på dansområdet, jämför

reservation 6 (m) och

- utvärdering av dansens kostnadsutveckling.

Bakgrund

I 1996 års kulturpolitiska proposition angav

regeringen inriktningen på statens framtida insatser

för danskonsten (prop. 1996/97:3 s. 74). Insatserna

borde enligt regeringens bedömning syfta till att

- ge danskonsten en regional förankring,

- utveckla intresset för dansen som konstform,

- stödja ett brett dansutbud av hög kvalitet samt

- främja dansens förnyelse och utveckling.

I budgetpropositionerna för åren 2003 och 2004

föreslog regeringen en rad satsningar på dansområdet

(prop. 2002/03:1 utgiftsområde 17 s. 25 och prop.

2003/04:1 utgiftsområde 17 s. 25). Satsningarna som

riksdagen därefter har beslutat om innebär följande

(bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57, bet.

2003/04:KrU1, rskr. 2003/04:87).

- För att stärka framför allt det fria danslivets

möjligheter att turnera i hela landet inrättades

ett nytt nationellt uppdrag inom området samtida

dans fr.o.m. år 2003. Den första mottagaren av

det nationella uppdraget blev det nyinrättade

Dansnät Sverige, en sammanslutning av regionala

huvudmän och Dansens Hus i Stockholm. Med det

nationella uppdraget följde 1 miljon kronor per

år i tre år, medel som anvisas under anslaget

28:3 Nationella uppdrag. För år 2002 tillfördes

Dansens Hus ett tillfälligt stöd om 500 000

kronor för uppbyggnaden av Dansnät Sverige.

- Inom ramen för anslaget 28:20 Ersättningar och

bidrag till konstnärer riktades 3 miljoner kronor

till koreografer och dansare fr.o.m. år 2003.

- Arrangörs- och turnéstödet på dansområdet

tillfördes 2 miljoner kronor för år 2003 och

ytterligare 2 miljoner kronor, dvs. sammanlagt 4

miljoner kronor, för år 2004.

- Dansens Hus tillfördes en viss ekonomisk

förstärkning, nämligen 500 000 kronor för år

2003 och 1 miljon kronor fr.o.m. år 2004 för att

säkerställa en fortsatt hög nivå på verksamheten.

Under hösten 2003 gav regeringen Kulturrådet i

uppdrag att ta fram ett förslag till ett

handlingsprogram för den professionella dansen i

Sverige. En utgångspunkt för handlingsprogrammet

skall vara den inriktning på statens insatser som

angavs i 1996 års kulturpolitiska proposition.

Motionerna

Frågor som har beröring med ovan nämnda

handlingsprogram för den professionella dansen har

framförts i flera nu aktuella yrkanden.

I motion 2002/03:Kr373 (v) sägs att det behövs en

samlad bild av danskonstens förutsättningar och

problematik. Motionärerna föreslår därför att en

utredning skall tillsättas, så att en tydlig

organisatorisk struktur för dansen kan skapas. En

sådan struktur skulle enligt motionärerna göra

dansen till ett tillväxtområde med möjligheter till

utveckling och expansion (yrkande 12).

Yrkande 4 i motion 2003/04:Kr292 (v) syftar till

att det arbete som har påbörjats för att utveckla

det professionella danslivet i landet även skall

inkludera folk- och världsdans.

I motion 2002/03:Kr373 (v) begärs att en

handlingsplan skall upprättas för hur danskonsten

skall utvecklas och bli en oberoende konstnärlig

kraft i samhället (yrkande 13). I motionen begärs

också en översyn av tillgången på funktionella

scener för dans (yrkande 14). Motionärerna tar också

upp situationen för unga koreografer.

Motionsförslaget syftar till att staten skall göra

det möjligt för denna yrkesgrupp att etablera sig

(yrkande 20).

Tre motionsyrkanden syftar till samverkan m.m. på

dansområdet.

I motion 2002/03:Kr373 (v) föreslås att Dansens

Hus skall få i uppdrag att bilda ett dansnätverk i

landet. Inom nätverket skulle den producerade dansen

i landet och internationella gästspel kunna göras

tillgängliga för en bredare publik. Nätverket skulle

kunna knyta till sig dansproducenter och

internationella kontakter för exempelvis

samproduktioner mellan olika länder. Ett gemensamt

publik- och informationsarbete inom nätverket skulle

kunna marknadsföra dansen och nå ovana dansbesökare

(yrkande 15).

I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 8 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 9 föreslås att ett antal

regionalt placerade danskompanier skall inrättas,

vilka kan täcka en stor del av landet med sin

verksamhet utan alltför långa resor för vare sig de

agerande eller publiken. Dessa professionella

danstrupper skulle kunna tjäna som förebilder för

andra dansare och samverka så att hela landet skulle

kunna ges ett större utbud än det som hittills

kunnat erbjudas genom Riksteaterns försorg.

I motion 2002/03:Kr373 (v) begärs att en utvärdering

skall göras av dansens faktiska kostnadsutveckling.

Motionärerna vill veta om de statliga anslagens

storlek svarar mot den verksamhet som bedrivs vid

dansinstitutioner och i fria dansgrupper. En sådan

utvärdering bör - menar motionärerna - ge underlag

till en diskussion om vad anslagen skall användas

till (yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats i det föregående har regeringen

nyligen gett Kulturrådet i uppdrag att utarbeta ett

handlingsprogram för den professionella dansen.

Uppdragets formulering visar att handlingsprogrammet

skall omfatta hela dansområdet, vilket kan spänna

över flera samhällssektorer, exempelvis kultur,

utbildning och arbetsmarknad, och att det skall

utarbetas i samråd med dansområdets centrala

aktörer. I uppdraget ingår också att Kulturrådet

skall föreslå mål för de danspolitiska insatserna på

kortare och längre sikt. Kulturrådet kan också lämna

förslag till konkreta åtgärder inom olika

politikområden. Roll- och ansvarsfördelningen på

dansområdet mellan staten, landstingen och

kommunerna skall uppmärksammas särskilt. Uppdraget

skall redovisas för regeringen senast den 1 december

2004.

Utskottet konstaterar att avsikten med uppdraget

är att skapa större tydlighet och bredare förankring

för kommande insatser på dansområdet. Utskottet

utgår från att de frågor som tagits upp motionsvägen

t.ex. då det gäller danskonstens förutsättningar och

utveckling, tillgången till scener, koreografers

arbetssituation samt den professionella folk- och

världsdansens situation kommer att uppmärksammas

inom ramen för uppdraget. Med hänvisning till att

resultatet av uppdraget och regeringens beredning

därav inte bör föregripas avstyrker utskottet

motionerna 2002/03:Kr373 (v) yrkandena 12, 13, 14

och 20 och 2003/04:Kr292 (v) yrkande 4.

Genom inrättandet av nätverket Dansnät Sverige

tillgodoses i allt väsentligt de motionsyrkanden som

syftar till samverkan m.m. på dansområdet. Dansnät

Sverige har fått ett nationellt uppdrag på området

samtida dans. Målet för Dansnät Sverige är att

sprida danskonst av hög kvalitet i landet. Alla,

inte bara de som bor i stora städer, skall ha

möjlighet att se och arrangera all slags dans, både

svenska och internationella gästspel. Med Dansens

Hus i Stockholm som nav kan såväl nationella som

internationella dansföreställningar av hög

konstnärlig kvalitet ges i landet. Arrangörerna

väljer ut de föreställningar som de vill erbjuda sin

publik med utgångspunkt i skiftande lokala

förutsättningar och resurser. Dansnät Sverige

arbetar även med att sprida fördjupad kunskap om

danskonsten genom föreläsningar, workshops,

publiksamtal m.m.

Här bör också nämnas de möjligheter för spridning

av dansen som öppnats genom det utökade turné- och

arrangörsstödet på dansområdet. Kulturrådet har

kunnat lämna bidrag till det regionala dansnätverket

Dansspridning i Mellansverige som är en

sammanslutning av danskonsulenter och

teaterkonsulenter med Danscentrum Stockholm som nav.

Därigenom kan detta nätverk föra ut

dansföreställningar för olika åldrar i

Mellansverige. Vidare utgör Turnéslingan ett nätverk

bestående av fria dansscener i Malmö, Göteborg och

Stockholm, som genom Kulturrådets stöd fått

möjlighet att byta nya svenska dansverk med

varandra. (Dessa uppgifter härrör från

pressmeddelanden från Kulturrådet.)

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen skall avslå motionerna 2002/03:Kr236

(m) yrkande 8, 2002/03:Kr373 (v) yrkande 15 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 9.

Utskottet anser att riksdagen även skall avslå

yrkande 16 i motion 2002/03:Kr373 (v) om en

utvärdering av dansens faktiska kostnadsutveckling.

Det ankommer på Kulturrådet att kontinuerligt följa

institutionernas och konstområdenas verksamhet och

resursbehov samt att i budgetunderlaget till

regeringen föreslå förstärkningar i den mån

grundfinansieringen inte kan möta

kostnadsutvecklingen.

Musik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslag om

- musikens betydelse, jämför reservation 7

(m),

- stöd till samverkansprojekt inom olika

musikgenrer, jämför

reservation 8 (m, fp, kd),

- inrättande av fler musikgenrecenter,

- översyn av folk- och världsmusiken som

genre, jämför reservation 9 (v),

- nationellt centrum för visan i Västervik,

jämför reservation 10 (m, fp, c),

- en visskatt gemensam för hela befolkningen,

- folkmusiken som musikarv,

- statlig samverkan rörande Eric Sahlström-

institutet, jämför reservation 11 (c),

- verksamhetsstödet till Eric Sahlström-

institutet,

- utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet, jämför

reservation 12 (kd) och

- nyckelharpan som svenskt

nationalinstrument.

Motionerna

I två motioner, 2002/03:Kr236 (m) yrkande 9 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 10, föreslås att riksdagen

skall göra ett uttalande om musikens betydelse.

Motionärerna exemplifierar med den betydelse som

musiken har vid sjukdomsbehandling och

rehabilitering, inom förskolans och skolans

verksamhet etc. Vidare framhålls att ekonomiska skäl

gör att vissa koncentrationer måste göras.

Samordningar i nätverk och därmed följande kontakter

och utbytesmöjligheter leder enligt motionärerna

också till musikaliska och konstnärliga fördelar.

Förslag rörande musikgenrer har väckts i fyra

motioner.

I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 10 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 11 sägs att olika

musikgenrer kan vinna många fördelar genom en

formaliserad samordning. Yrkandena syftar till att

samverkansprojekt inom olika musikgenrer skall

stödjas i likhet med det i Tobo startade

genrecentret för folkmusik. Motionärerna

understryker att det bör ankomma på genren eller

musikslaget att välja den bästa samverkansformen.

I motion 2002/03:Kr240 (v) konstateras att

musikgenrecenter inte har utvecklats om man bortser

från det genrecenter för folkmusik som finns i Tobo.

Motionärerna föreslår att regeringen skall överväga

att inrätta fler musikgenrecenter så att den

musikaliska mångfalden säkerställs och olika

musikgenrer kan utvecklas.

I motion 2003/04:Kr292 (v) hävdas att vissa

musikgenrer gynnas, medan andra missgynnas.

Motionärerna föreslår att Kulturrådets översyn av

jazz och nutida konstmusik skall kompletteras under

år 2004 med en motsvarande översyn av folk- och

världsmusiken som genre (yrkande 3).

I motion 2003/04:Kr347 (fp) sägs att det är dags att

utveckla visan i Sverige. Motionärerna anser att det

finns förutsättningar att bygga upp ett nationellt

kunskapscentrum kring visan i Västervik och föreslår

därför att regeringen skall utreda möjligheterna att

inrätta ett nationellt centrum för visan i Västervik

(yrkande 7).

Förslag som syftar till en utredning av

möjligheterna att skapa en visskatt som skall vara

gemensam för hela befolkningen framförs i motion

2002/03:Kr292 (s).

En rad nu aktuella motionsyrkanden har anknytning

till frågor om folkmusik.

I två motioner, 2002/03:Kr236 (m) yrkande 11 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 12, begärs ett riksdagens

uttalande om folkmusiken som musikarv. Folkmusiken

bör - menar motionärerna - särskilt uppmärksammas,

eftersom den är en del av Sveriges kulturella

identitet och historia.

Motionärerna bakom motion 2002/03:Kr302 (c) anser

att Eric Sahlström-institutet har en mycket bra

verksamhet som binder samman kultur och utbildning

inom dans och musik. Det är - menar de - viktigt att

staten tar ett ansvar för samverkan när det gäller

statsbidrag och regelanvisningar mellan kultur- och

utbildningsområdena för att slå vakt om institutet.

I motion 2003/04:Kr356 (c, fp) yrkas att det årliga

verksamhetsstödet som ges till Eric Sahlström-

institutet skall följa den allmänna

kostnadsutvecklingen och att anslaget av den

anledningen årligen bör räknas upp.

I två motioner, 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 6 och

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 6, föreslås att en

utredning skall göras om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet. Enligt

motionärerna tvingas festivaler och spelmansstämmor

att motivera sin existens, medan de i stället borde

lyftas fram i kulturpolitiska sammanhang.

I två motioner föreslås att nyckelharpan skall utses

till Sveriges nationalinstrument.

I motion 2002/03:Kr214 (s) sägs bl.a. att

nyckelharpan bör värnas så att den kommer att förbli

ett levande svenskt kulturarv. Vidare framhålls att

det är angeläget att på skilda sätt uppmärksamma,

bevara och dokumentera nyckelharpan samt uppmuntra

till utbildning och forskning kring instrumentet.

Även i motion 2003/04:Kr243 (c, fp) framhålls att

nyckelharpan är en viktig del av vårt kulturarv.

Vidare påpekar motionärerna att den har fått unga

människor att engagera sig inom folkmusiken och

fördjupat kunskaperna om folkmusiken. Nyckelharpan

bör utses som Sveriges nationalinstrument.

Utskottets ställningstagande

Den statliga musikpolitiken syftar till att alla

skall få del av ett varierat musikutbud av hög

kvalitet och möjligheter till eget musikutövande.

Statens insatser syftar även till att ökad samverkan

skall komma till stånd mellan musikinstitutioner och

musiklivet i övrigt (jfr prop. 1996/97:3 s. 79).

Kulturrådet har som mål att bl.a. utveckla samspelet

mellan de statliga, regionala och kommunala

instanserna i syfte att slå vakt om den nationella

kulturpolitiken. Utskottet kan inte finna att det är

motiverat att föreslå att riksdagen skall göra ett

allmänt hållet uttalande till regeringen om musikens

betydelse, vilket föreslås i motionerna

2002/03:Kr236 (m) yrkande 9 och 2003/04:Kr209 (m)

yrkande 10. Yrkandena, som i huvudsak får anses vara

tillgodosedda, avstyrks således.

Med anledning av här aktuella motioner - med

sinsemellan olika inriktning - om musikgenrer vill

utskottet nämna att det redan i dag finns goda

möjligheter att med befintlig statlig bidragsgivning

tillgodose olika genrers behov. Inom ramen för det

samlade stödet till regional musikverksamhet bör

t.ex. ett län eller flera län i samverkan kunna

utveckla en genreprofil utifrån lokala

musiktraditioner och andra särskilda

förutsättningar. En viktig del i Rikskonserters

uppdrag är att göra kompletterande insatser för

genrer som inte ges tillräckligt utrymme i

länsmusikens utbud. (Jfr bet. 2001/02:KrU16 s.

25-26.)

Vidare bör nämnas att Kulturrådet nyligen på

uppdrag av regeringen har lagt fram förslag till hur

situationen för vissa musikgenrer skall kunna

förbättras (skrivelse från Kulturrådet 2003-10-14).

Särskild vikt har i enlighet med regeringens

föreskrifter lagts vid konstmusik och jazz.

Kulturrådet föreslår

- att arrangörsstödet skall förstärkas och att ett

turnéstöd skall inrättas som kan sökas av

arrangören,

-

- att bidraget till fria musikgrupper skall ökas i

syfte att skapa bättre möjligheter för

resurskrävande ensembler,

-

- att rådets utvecklingsmedel skall förstärkas för

försöksverksamhet med kompositionsbeställningar

och uppförandestöd,

- att projektet Svenskt Jazzforum inom Svenska

Jazzriksförbundet skall ges möjlighet till en

treårig försöksverksamhet med boknings- och

administrationsstöd till musiker, främjande av

jazz på andra arenor m. m.,

- att ett nationellt uppdrag skall inrättas på den

nutida konstmusikens område med liknande

utformning som Dansnät Sverige och

- att Konstnärsnämndens medel för stipendier och

bidrag inom områdena jazz och nutida konstmusik

skall förstärkas.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens

beredning av Kulturrådets förslag inte föregripas

genom något ställningstagande från riksdagens sida.

Vidare kan utskottet inte finna att det är motiverat

att riksdagen gör något uttalande om en

kompletterande översyn av andra musikgenrer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 10

och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 11 om stöd till

samverkansprojekt inom olika musikgenrer, motion

2002/03:Kr240 (v) om inrättande av fler

musikgenrecenter och 2003/04:Kr292 (v) yrkande 3 om

översyn av folk- och världsmusiken som genre.

Ett förslag i motion 2003/04:Kr347 (fp) syftar till

att möjligheterna att inrätta ett nationellt centrum

för visan i Västervik skall utredas. Utskottet har

inhämtat att ett kunskapscentrum med visbibliotek,

visarkiv, pedagogutveckling kring visan etc. är

under uppbyggnad i Västervik, delvis med hjälp av

EU-bidrag och bidrag från Stiftelsen Framtidens

kultur. Enligt utskottets uppfattning är det

glädjande att den svenska visan som en del av vårt

gemensamma kulturarv uppmärksammas på detta sätt i

Västervik. Det är naturligt att kommunen i samarbete

med Regionförbundet i Kalmar län, Visfestivalen i

Västervik m.fl. nu vill fullfölja den tradition som

utgörs av den årligen återkommande visfestivalen.

Emellertid ankommer det - enligt utskottets mening -

på de lokala och regionala initiativtagarna och

intressenterna att ansvara för den fortsatta

verksamheten vid och utvecklingen av det nyinrättade

kunskapscentrumet för visan i Västervik. Motion

2003/04:Kr347 (fp) yrkande 7 avstyrks därmed.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion

2002/03:Kr292 (s) att Kulturrådet skall utreda

förutsättningarna för att skapa en visskatt gemensam

för hela befolkningen. Enligt utskottets uppfattning

är det inte en fråga för riksdagen att ta ställning

till. Givetvis finns det inte något som hindrar att

Kulturrådet - om rådet finner det angeläget - tar

ett initiativ av det slag som avses i motionen. Det

kan tilläggas att bokförlag som önskar ge ut en

vissamling har möjlighet att ansöka om

utgivningsstöd från Kulturrådet.

Beträffande förslag om ett riksdagsuttalande om att

folkmusiken skall uppmärksammas som musikarv erinrar

utskottet om att regeringen redan i 1996 års

kulturpolitiska proposition angav att de statliga

insatserna för musiken bl.a. skulle syfta till att

mångfalden i musikutbudet skulle vidmakthållas.

Särskilda insatser kunde behöva göras - menade

regeringen - t.ex. för att främja bruket av

folkmusik (prop. 1996/97:3 s. 79-80). Vidare erinrar

utskottet om att Statens musiksamlingar har i

uppdrag att vårda, bevara, beskriva och hålla

levande musikens kulturarv. Inom myndigheten är det

Svenskt visarkiv som utför de uppgifter som rör

vokal och instrumental folkmusik. Yrkande 11 i

motion 2002/03:Kr236 (m) och yrkande 12 i motion

2003/04:

Kr209 (m) är i allt väsentligt tillgodosedda, varför

något särskilt riksdagens uttalande inte är

motiverat. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet konstaterade vid 2001/02 års riksmöte att

Eric Sahlström-institutet i Tobo bedriver en

intressant och viktig verksamhet inom

folkmusikområdet med statligt stöd från såväl

utbildnings- som kulturbudgetarna (bet.

2001/02:KrU16 s. 23-24). Utskottet fann inte något

skäl att föreslå speciella samordningsregler för

dessa statsbidrag utan förutsatte att berörda

departement och statliga myndigheter har kontakter

med varandra för att de statliga bidragen på bästa

sätt skall främja verksamheten. Utskottet har

alltjämt samma inställning i frågan och avstyrker

därför förslaget i motion 2002/03:Kr302 (c) om

statlig samverkan mellan kultur- och

utbildningsområdena för Eric Sahlström-institutet.

Förslag om att det statliga verksamhetsstödet till

Eric Sahlström-institutet skall följa den allmänna

kostnadsutvecklingen framförs i motion 2003/04:

Kr356 (c, fp). Utskottet erinrar om att Kulturrådet

har i uppdrag att årligen göra en analys av hur

institutet har utvecklats i fråga om verksamhet och

finansiering. Det ankommer på rådet att rapportera

sina iakttagelser till regeringen, som därefter på

sedvanligt sätt i sin budgetberedning har att väga

olika behov och angelägna stödändamål mot varandra.

Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att

göra ett tillkännagivande om en uppräkningsprincip

för bidraget till Eric Sahlström-institutet. Motion

2003/04:Kr356 (c, fp) bör avslås av riksdagen.

Utskottet har vid ett tidigare riksmöte avstyrkt

motioner om att en utredning skall göras om

spelmansstämmornas och festivalernas roll i

kulturlivet (bet. 2001/02:KrU16 s. 27). Utskottet

hänvisade till att Kulturrådet aviserat en översyn

över hur festivalverksamheten förhåller sig till

rådande stödordningar. Någon sådan översyn har ännu

inte gjorts.

Kulturrådet har i sin översyn över musikgenrer,

som nämnts i det föregående, konstaterat att rådet

för närvarande intagit en restriktiv hållning när

det gäller stöd till festivaler. Rådet anser sig

nämligen inte kunna prioritera festivalverksamhet

inom sin tillgängliga medelsram (skrivelse från

Kulturrådet till regeringen 2003-10-14 med anledning

av regeringens uppdrag att lämna förslag på hur

situationen för vissa musikgenrer kan förbättras,

avsnitt 6.15.2). Utskottet utgår från att rådet på

eget initiativ vid lämplig tidpunkt kommer att

genomföra en översyn av festivalverksamheten utan

att riksdagen uttalar sig i frågan.

Spelmansstämmorna utgör - utan tvivel - uppskattade

samlingspunkter för ett stort antal amatörer och bör

därför ses som värdefulla kulturella mötesplatser. I

den mån stämmorna skall stödjas av offentliga medel

bör det dock i första hand vara en angelägenhet för

kommuner och landsting. Utskottet är inte berett att

förorda att Kulturrådet skall utreda

spelmansstämmornas roll i kulturlivet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 2002/03:

Kr370 (kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande

6.

Förslag om att nyckelharpan skall utses till svenskt

nationalinstrument har behandlats och avslagits av

riksdagen vid tidigare tillfällen, senast våren 2002

(bet. 2001/02:KrU16 s. 24, rskr. 2001/02:209).

Utskottet anförde då bl.a. att nyckelharpan är ett

instrument som bör värnas och vidareutvecklas och

att den är en del av vårt kulturarv som på ett

enastående sätt fått en renässans på 1960-

talet.Vidare erinrade utskottet om Eric Sahlström-

institutets arbete med att säkra nyckelharpans

framtid genom utbildning av nyckelharpsspelmän och

genom instrumentbygge. Utskottet framhöll att det

står dem fritt som så vill att kalla ett instrument

för nationalinstrument. Om intresset och

engagemanget är stort och växande kan ett

instrument, såsom nyckelharpan, få status som

nationalinstrument i människors medvetande utan att

riksdagen uttalar sig i frågan, menade utskottet.

Utskottet har alltjämt samma inställning i denna

fråga.

Liksom vid tidigare tillfällen då förslag om att

utse nyckelharpan till nationalinstrument har

behandlats av utskottet anser utskottet att

riksdagen inte bör ta ett sådant initiativ som

begärs i motionerna. Riksdagen bör således avslå

motionerna 2002/03:Kr214 (s) och 2003/04:Kr243 (c,

fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Övergripande teaterfrågor (punkt 1)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om övergripande

teaterfrågor. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Kr236 yrkande 7 och 2003/04:Kr209 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att staten måste renodla sitt kulturansvar.

Staten skall göra mindre, men det som den skall göra

skall göras mycket bättre än vad fallet är i dag och

med inriktning på sådant som ingen annan kan göra.

Opera och teater är exempel på kulturverksamheter

som samhället behöver stödja. Teater som kulturell

uttrycksform kan vara såväl underhållning som

debatt.

Teater uppstår i mötet mellan de agerande och

publiken. Spel för mer eller mindre tomma salonger

är inte teater. Det är viktigt att de som producerar

teater känner sin publik och dess förväntningar,

samtidigt som de skapar utifrån egna konstnärliga

utgångspunkter. För oss är det viktigt att teater

spelas både smalt och brett. I detta avseende har

länsteaterinstitutionerna en viktig roll. Mycket av

förnyelsen på teaterområdet sker inom de fria

grupperna. De svarar också för en mycket stor del av

det utbud som riktas till skolor och ungdomsgrupper.

Vi anser att det är självklart att de fria

teatergruppernas innovativa verksamhet skall

underlättas och att statsbidraget till dem skall

ökas betydligt. Vi vill också understryka att teater

bör vara ett naturligt inslag i skolans

kulturförmedling.

Liksom på andra områden inom kulturen finns ett

statligt gemensamt ansvar för förvaltandet av

teaterarvet. Genom en samverkan om distribution,

teknik m.m. borde arrangörer och regionbaserade

teatrar kunna bygga ett nätverk som både skapar

valfrihet och ger ett bredare utbud. Gemensamt

skulle man också kunna svara för specialensembler

som var och en är för liten för att kunna härbärgera

t.ex. en musikal- eller dansensemble.

Ett specialfall inom teatersfären utgör

musikteatern. Förutom nationalscener bör det ligga i

en kulturnations intresse att garantera existensen

för ett par musikteatrar som ges en god möjlighet

att täcka landet med sin verksamhet.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 7 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 8 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

2. Nationell scen för barnteater (punkt 5)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget under punkt 5 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om nationell scen för

barnteater. Därmed bifaller riksdagen motion

2003/04:Kr284 yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att barn bör ha rätt att uppleva teater

och rätt till ett eget teaterutövande. Om barn får

vara delaktiga i skapande, i att producera sina egna

berättelser och sin egen teater får de utlopp för

sin kreativitet och blir satta in i ett sammanhang.

Jag föreslår att regeringen låter utreda möjligheten

att inrätta en fast nationell scen för teater som

skapas av och med barnen själva.

Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion

2003/04:Kr284 (c) yrkande 10 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

3. Översyn av relationen mellan verksamhets-

och projektbidrag (punkt 6)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och

Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om översyn av

relationen mellan verksamhets- och projektbidrag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr370

yrkande 4 och 2003/04:Kr390 yrkande 4 och avslår

motion 2002/03:Kr373 yrkande 18.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motionerna

2002/03:Kr370 (kd) och 2003/04:

Kr390 (kd) anser vi att de fria grupperna ofta är

nyskapande och på icke traditionella vägar söker sig

fram till en ny publik. De fria grupperna har i dag

en självklar plats i svenskt kulturliv och de står

för mer än en tredjedel av alla föreställningar som

ges i Sverige varje år. Ingen kan i dag ifrågasätta

de fria gruppernas betydelse och det är därför en

självklarhet att de skall ges rimliga ekonomiska

villkor för att fortsätta verka. Vi menar att det nu

är dags att regeringen låter se över relationen

mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria

grupperna, så att en långsiktigt hållbar utveckling

kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de att

genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt,

eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Detta

är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på

frågan om hur pensionerna för de fria grupperna

skall säkerställas.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 4 och

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 4 och med avslag på

motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 18 som sin mening

skall tillkännage för regeringen vad som här har

anförts.

4. Översyn av relationen mellan verksamhets-

och projektbidrag (punkt 6)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 6 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om översyn av

relationen mellan verksamhets- och projektbidrag.

Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr373

yrkande 18 och avslår motionerna 2002/03:Kr370

yrkande 4 och 2003/04:Kr390 yrkande 4.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2002/03:Kr373 (v) kan de fria

dansgrupperna och koreograferna erhålla dels

verksamhetsbidrag, dels projektbidrag. Alltfler

ordinarie verksamheter genomförs nu i form av

projekt, en utveckling som medför att kvaliteten och

kontinuiteten i den ordinarie verksamheten

äventyras. Verksamhetsbidragen visar sig nämligen

vara otillräckliga, vilket har gjort att

projektanslagen blivit omistliga för att finansiera

den ordinarie verksamheten. Det är nu dags att vi

får en långsiktig och hållbar lösning på frågan om

verksamhetsbidrag i relation till projektbidrag.

Regeringen bör utreda de finansiella konsekvenserna

härav.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2002/03:Kr373 (v) yrkande 18 och med avslag på

motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 4 och

2003/04:Kr390 (kd) yrkande 4 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

5. Ett särskilt turnéstöd (punkt 8)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 8 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om ett särskilt

turnéstöd. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Kr373 yrkande 24.

Ställningstagande

De fria grupperna har en omfattande och mycket

viktig turnéverksamhet. I dag tvingas de använda

sina verksamhetsmedel till turnékostnader. Detta

medför en ökad ekonomisk belastning både för

grupperna och för arrangörerna. I likhet med

motionärerna bakom motion 2002/03:Kr373 (v) anser vi

att det inte är rimligt att de grupper som för ut

sina föreställningar i landet skall ha extra

kostnader för det. Det är inte heller rimligt att

arrangörerna skall få ökade kostnader för att de

inte verkar i en storstad med gångavstånd till en

teaterscen. Ett särskilt anslag som täcker

extrakostnaderna för turnéverksamheten bör därför

inrättas. Vidare bör regeringen ge Kulturrådet i

uppdrag att tillsammans med centrumbildningarna

initiera en försöksverksamhet som går ut på att

olika fria grupper, regioner och arrangörer

samordnar turnerandet.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till motion

2002/03:Kr373 (v) yrkande 24 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

6. Samverkan m.m. på dansområdet (punkt 11)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 11 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om samverkan m.m. på

dansområdet. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Kr236 yrkande 8 och 2003/04:Kr209 yrkande 9

och avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 15.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2003/04:Kr209 (m) växer

intresset för dans i hela landet. Tillkomsten av

Dansens Hus har sannolikt betytt mycket för att

inspirera och öka kunskaperna om dans som konstform.

Vi anser att Sverige bör ha ett antal regionalt

placerade danskompanier, som kan täcka en stor del

av landet med sin verksamhet utan alltför långa

resor för agerande eller publik. Sådana

professionella danstrupper skulle kunna tjäna som

förebilder för andra dansare. De skulle också kunna

medverka till att ge hela landet ett större utbud än

det som hittills kunnat erbjudas genom Riksteaterns

försorg.

För att en hög professionell nivå på våra dansare

skall kunna garanteras även i framtiden måste staten

sörja för att det finns dansklasser på elitnivå. Vi

vill vidare framhålla att dansen är en konstform

som, likt musiken, kan spela en väsentlig roll i

skolan och i olika terapiformer och därför bör

nyttjas bättre även i dessa sammanhang.

Slutligen anser vi att det statliga stödet till

fria dansgrupper bör höjas.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 8 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 9 och med avslag på motion

2002/03:Kr373 (v) yrkande 15 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

7. Musikens betydelse (punkt 13)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 13 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om musikens

betydelse. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Kr236 yrkande 9 och 2003/04:Kr209 yrkande

10.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen skall göra ett uttalande om

musikens stora betydelse inom ramen för den statliga

kulturpolitiken men också inom andra politikområden.

Bland annat kan nämnas musikens betydelse vid

sjukdomsbehandling och rehabilitering, dess

betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolans och

skolans verksamhet och dess betydelse för ungdomars

fritid. Vidare bör de stora orkestrarnas roll

framhållas inom ramen för den nationella

musikpolitiken. De utgör viktiga resurscentrum i

nätverk som även består av mindre, regionala

ensembler. I den nationella musikpolitiken bör även

vårt musikarv med dess rika skatt av folkmusik

uppmärksammas såsom en del av Sveriges kulturella

identitet och historia.

Vi föreslår att riksdagen med bifall till

motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 9 och

2003/04:Kr209 (m) yrkande 10 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts

om inriktningen av den nationella musikpolitiken.

8. Stöd till samverkansprojekt inom olika

musikgenrer (punkt 14)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m),

Gunilla Tjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth

(m), Cecilia Wikström (fp) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 14 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om stöd till

samverkansprojekt inom olika musikgenrer. Därmed

bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande

10 och 2003/04:Kr209 yrkande 11.

Ställningstagande

Som framhålls i motionerna 2002/03:Kr236 (m) och

2003/04:Kr209 (m) är det viktigt att i ett land som

Sverige med stor yta och liten befolkning samordna

musikverksamheter i nätverk, vilket torde leda till

musikaliskt konstnärliga fördelar.

Fördelar kan också vinnas för olika musikgenrer

genom att en formaliserad samverkan införs. En sådan

samordning kan se ut på olika sätt. Ingen konstform

mår nämligen väl av att stöpas i samma form som

andra. Det är därför viktigt att olika

samverkansprojekt, som t.ex. det som föreslås av

Jazzriksförbundet för landets jazzklubbar och

föreningar eller det i Tobo startade genrecentret

för folkmusik, kan prövas och stödjas och kanske

kompletteras med andra organisatoriska åtgärder.

Staten bör se till att det finns resurser för att

stödja sådana förslag. Det bör emellertid

understrykas att varje genre själv bör få välja

lämplig samverkansform.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen med bifall till motionerna 2002/03:Kr236

(m) yrkande 10 och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 11 som

sin mening skall tillkännage för regeringen vad som

här har anförts.

9. Översyn av folk- och världsmusiken som genre

(punkt 16)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 16 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om översyn av folk-

och världsmusiken som genre. Därmed bifaller

riksdagen delvis motion 2003/04:Kr292 yrkande 3.

Ställningstagande

Som framgår av motion 2003/04:Kr292 (v) gynnas vissa

musikgenrer medan andra missgynnas. Genrebredden ses

inte som en tillgång utan som ett hot mot rådande

struktur, när olika genrer slåss om samma resurser.

Den översyn som Kulturrådet gjort av genrerna jazz

och nutida konstmusik har nu överlämnats till

regeringen. Vi anser att den nu bör kompletteras med

en motsvarande översyn med inriktning på folk- och

världsmusik.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att

riksdagen med delvis bifall till motion

2003/04:Kr292 (v) yrkande 3 som sin mening skall

tillkännage för regeringen vad som här har anförts.

10. Nationellt centrum för visan i Västervik

(punkt 17)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena

Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),

Anna Lindgren (m) och Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget under punkt 17 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om nationellt centrum

för visan i Västervik. Därmed bifaller riksdagen

motion 2003/04:Kr347 yrkande 7.

Ställningstagande

Den svenska visan sitter djupt i folksjälen och är

en viktig del av vårt kulturarv. Det finns mängder

av olika slags visor och de följer oss hela livet,

från vaggvisor till visor som sjungs vid

begravningar.

I likhet med motionärerna bakom motion

2003/04:Kr347 (fp) anser vi att det är dags att

bevara och utveckla visan i Sverige. Det har visat

sig att det finns förutsättningar för att bygga upp

ett nationellt kunskapscentrum kring visan i

Västervik. Viss utbildning skulle kunna koncentreras

där, samtidigt som kunskapsinsamling och forskning

skulle kunna bedrivas där.

Vi föreslår därför att riksdagen genom ett

tillkännagivande skall begära att regeringen utreder

möjligheterna att bygga upp ett nationellt centrum

för visan i Västervik. Därmed bör riksdagen bifalla

motion 2003/04:Kr347 (fp) yrkande 7.

11. Statlig samverkan rörande Eric Sahlström-

institutet (punkt 20)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget under punkt 20 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om statlig samverkan

rörande Eric Sahlström-institutet. Därmed bifaller

riksdagen motion 2002/03:Kr302.

Ställningstagande

Folkmusikinstitutet i Tobo har i dag en mycket bra

verksamhet tack vare uthålligt arbete främst från

aktiva intresserade personer på orten. Dessa har med

hjälp från skilda myndigheter kunnat skapa en

verksamhet som binder samman kultur och utbildning

inom dans och musik. Det är viktigt att satsningen

på verksamhet vid institutet får fortsätta att

utvecklas. Staten bör därför ta ett ansvar för att

utbildnings- och kulturområdena på statlig nivå

samverkar både när det gäller statsbidrag och

regelanvisningar.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen med bifall till motion 2002/03:Kr302 (c)

som sin mening skall tillkännage för regeringen vad

jag här har anfört.

12. Utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet (punkt 22)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22

borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservationen om utredning om

spelmansstämmornas och festivalernas roll i

kulturlivet. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Kr370 yrkande 6 och 2003/04:Kr390 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att festivalernas och spelmansstämmornas

betydelse för musiklivet bör uppmärksammas. Finland

har - i motsats till Sverige - vunnit

internationellt erkännande för att man där har

bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete på detta

område. I Sverige tvingas spelmansstämmorna och

festivalerna motivera sin existens, vilket är mycket

synd då folkmusiken utgör ett omistligt kulturarv.

Det finns en risk att verksamheter som lockar en

stor publik sätts i fokus på bekostnad av de något

smalare festivalerna. Jag anser att regeringen skall

initiera en utredning om spelmansstämmornas och

festivalernas roll i kulturlivet.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att

riksdagen med bifall till motionerna 2002/03:Kr370

(kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 6 som

sin mening skall tillkännage för regeringen vad jag

här har anfört.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett

följande särskilda yttranden.

1. Teater, dans och musik (m)

Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna

Lindgren (alla m) anför:

Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion,

2003/04:Kr362 (m), föreslog betydande ekonomiska

förstärkningar på teater-, dans- och musikområdet.

Vi föreslog att anslaget 28:6 Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner skulle tillföras 20

miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vår

avsikt var att Göteborgsoperan skulle tilldelas 12

miljoner kronor och Malmöoperan 8 miljoner kronor av

den föreslagna ökningen.

Vidare framhöll vi att de fria teatergrupperna

lever under mycket knappa villkor samtidigt som

deras insats för att sprida teaterkultur är oerhört

viktig. De står ofta för en förnyelse av scenkonsten

och de når personer som annars kanske inte skulle

besöka en teater. Vi föreslog därför att anslaget

28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och

musikändamål skulle räknas uppmed 15 miljoner kronor

utöver regeringens förslag, medel som skulle

tillföras bidraget till de fria teatergrupperna.

2. Teater, dans och musik (fp)

Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp)

anför:

Vi vill påminna om att vi i vår budgetmotion

2003/04:Kr327 (fp) föreslog förstärkningar om 14

miljoner kronor i förhållande till regeringens

förslag på scenkonstområdet för år 2004.

Vi utvecklade våra tankar om teaterns, musikens

och dansens betydelse för kulturen och motiverade

våra förslag i motion 2003/04:Kr347 (fp). Våra

förslag tog bl.a. sikte på att nationalscenerna

Operan och Dramaten skulle få reella möjligheter att

genomföra gästspel och turnéer i Sverige och i andra

länder. Vi ansåg också att Operan borde få möjlighet

att använda textmaskin vid alla framföranden. Även

bidraget till Dansens Hus borde räknas upp med tanke

på löne- och pensionskostnadernas ökning.

Av vår budgetmotion framgår att Folkpartiet

liberalerna totalt sett ville förstärka

kulturområdet med 50 miljoner kronor. Därav avsåg 30

miljoner kronor en förstärkning av de regionala

institutionerna, dvs. både länsmusiken och de

regionala teatrarna. I förstärkningen inkluderades

särskilda medel, 5 miljoner kronor, till

Göteborgsoperan.

Våra olika ökningsförslag finansierades också

delvis genom en minskning av resurserna till

Riksteatern och Rikskonserter.

3. Teater, dans och musik (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Jag vill påminna om att vi kristdemokrater har

utvecklat vår syn på teater-, dans- och musikområdet

i motion 2003/04:Kr390 (kd) och att vi har

föreslagit ekonomiska förstärkningar inom området i

vår budgetmotion 2003/04:Kr391. Våra förslag innebar

att anslaget Bidrag till regional musikverksamhet

samt regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner borde ökas med 5 miljoner kronor

utöver regeringens förslag för att minska effekterna

av bristande pris- och löneomräkning vid de

regionala institutionerna. Vi ville också öka

bidraget till de fria grupperna och föreslog därför

en uppräkning med 2 miljoner kronor av anslaget

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.

4. Teater, dans och musik (c)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

Jag vill påminna om att Centern har utvecklat sina

tankar på teater-, dans- och musikområdet i motion

2003/04:Kr326 (c) och föreslagit

budgetförstärkningar i motion 2003/04:Kr363 (c).

Bland annat har vi ansett att länsteatrarnas

möjligheter att göra produktioner för mindre

spelplatser borde förbättras och att de borde kunna

turnera mera i länen. För detta ändamål föreslog vi

en uppräkning med 28 miljoner kronor utöver

regeringens förslag av anslaget Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner. Vidare föreslog vi en

ökning med 15 miljoner kronor utöver regeringens

förslag av anslaget Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikinstitutioner. Denna ökning var avsedd för

den fria scenkonsten, som vi menar har en

utomordentlig betydelse för svenskt kulturliv. Utan

de fria grupperna skulle antalet scenföreställningar

minska betydligt för barn och ungdomar.

Våra reformförslag finansierade vi delvis genom en

minskning av bidraget till Riksteatern.

5. Teater, dans och musik (v)

Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)

anför:

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för

en rad förslag i vår motion 2002/03:Kr373 (v) om

teater, dans och musik, väckt under hösten 2002.

Vi utgår från att Operan och Dramaten på eget

initiativ breddar sitt utbud med små uppsättningar

som kan turnera i landet. Vidare utgår vi från att

de krav som ställs från statens sida på de båda

institutionerna inte skall tvinga dem att anpassa

sin repertoar efter kommersiella behov.

(Förslagspunkt 2. Nationalscenernas mål.)

Vi föreslog i motion 2002/03:Kr373 (v) att en

särskild satsning på kvinnliga dramatiker och

regissörer skulle göras. Vi har noterat att

regeringen - sedan motion väcktes - uttalat sin

avsikt att tillsätta en särskild arbetsgrupp som

skall främja jämställdheten inom scenkonsten.

Arbetsgruppen skall få i uppdrag att följa

utvecklingen och ta till vara erfarenheter från hela

scenkonstområdet samt föreslå lämpliga åtgärder i

detta hänseende. Vi förutsätter att vårt

motionsförslag om en satsning på kvinnliga

dramatiker och regissörer kommer att beaktas i detta

sammanhang. (Förslagspunkt 4. Satsning på kvinnliga

dramatiker och regissörer.)

Vi påminner om att det är viktigt att de fria

teater- och dansgrupperna liksom koreograferna ges

goda möjligheter att ägna sig åt den skapande

processen. Vi har därför föreslagit att dessa

grupper skall kunna få treåriga statsbidrag.

Eftersom Kulturrådet redan konstaterat att

treårsbidragen gynnar den konstnärliga utvecklingen

anser vi att vi kan avvakta Kulturrådets fortsatta

bedömning av treårsbidragens övriga effekter.

(Förslagspunkt 7. Treåriga bidrag för fria grupper.)

I vår motion föreslog vi att Sverige skall stödja

det kulturella utbytet av scenkonst inom EU och FN.

Vi utgår från att våra synpunkter beaktas när

regeringen tar ställning till de förslag som lämnats

i betänkandet Internationella kulturutredningen 2003

(SOU 2003:121). (Förslagspunkt 9. Internationellt

kulturutbyte.)

Vi framförde i vår motion 2002/03:Kr373 (v) att

det behövs en samlad bild av danskonstens

förutsättningar och problematik i Sverige. Vi menade

att en utredning borde tillsättas så att en tydlig

organisatorisk struktur skulle kunna skapas för

dansen. Vi begärde också att en handlingsplan skulle

upprättas för hur dansen skall utvecklas och

föreslog att tillgången till funktionella scener

skulle ses över. Vårt förslag syftade också till att

staten skulle medverka till att unga koreografer kan

etablera sig och bidra till dansens utveckling.

Efter det att vi väckte vår motion har regeringen

uppdragit åt Kulturrådet att ta fram ett förslag

till handlingsprogram för den professionella dansen

i Sverige. Vi förutsätter att sådana frågor som vi

fört fram kommer att övervägas vid utarbetandet av

handlingsprogrammet. (Förslagspunkt 10.

Handlingsprogram för den professionella dansen.)

Vi föreslog också i samma motion att Dansens Hus

skulle få i uppdrag att bilda ett dansnätverk i

landet, som skulle kunna knyta till sig

dansproducenter och internationella kontakter för

exempelvis samproduktioner mellan olika länder. Vi

noterar att regeringen - sedan motionen väcktes -

har givit ett sådant uppdrag till Dansens Hus.

(Förslagspunkt 11. Samverkan m.m. på dansområdet.)

Vi har i vår motion utvecklat våra tankar rörande

behovet av att utvärdera dansens faktiska

kostnadsutveckling m.m. Vi utgår från att

Kulturrådet ägnar stor uppmärksamhet åt denna fråga

vid bedömningen av dansens totala resursbehov. Vi

kommer att följa frågan noga och förbehåller oss

rätten att återkomma i ärendet.

Vi påminner om att vi i motion 2002/03:Kr240 (v)

begärt att regeringen skall överväga om fler

musikgenrecenter skall inrättas för att säkra den

musikaliska mångfalden. Vi avvaktar tills vidare

resultatet av regeringens beredning av Kulturrådets

förslag då det gäller jazzmusik och nutida

konstmusik. Vi förbehåller oss rätten att återkomma

i frågan vid senare tillfälle. (Förslagspunkt 15.

Inrättande av fler musikgenrecenter.)

6. Riksteaterns uppdrag, punkt 3 (kd)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Jag har i två motioner, 2002/03:Kr370 (kd) och

2003/04:Kr390 (kd), pekat på risken att Riksteatern

blir alltför Stockholmscentrerad. Jag har emellertid

valt att inte reservera mig till förmån för mina

yrkanden, då jag funnit att det finns planer på att

utöka de internationella gästspelens turnerande till

att omfatta inte bara Stockholm utan även övriga

landet. Jag kommer att följa frågan med stort

intresse.

7. Nyckelharpan som svenskt nationalinstrument,

punkt 23 (c)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

Jag har avstått från att reservera mig till förmån

för förslaget i motion 2003/04:Kr243 (c, fp) att

nyckelharpan skall utses till svenskt

nationalinstrument. Jag vill emellertid påminna om

att motionärerna understryker att nyckelharpan utgör

en viktig del av vårt kulturarv och att vi i Sverige

har ett speciellt ansvar för att se till att den

finns kvar även i framtiden.

bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002

2002/03:Kr214 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ge nyckelharpan status

som nationalinstrument.

2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om teatern.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dansen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om musiken.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genrecenter för

musiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkmusiken.

2002/03:Kr240 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i motionen om att överväga inrättande

av fler musikgenrecenter i syfte att säkerställa den

musikaliska mångfalden och olika musikgenrers

utveckling.

2002/03:Kr292 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en gemensam svensk

visskatt.

2002/03:Kr302 av Sven Bergström och Rigmor Stenmark

(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om samverkan mellan kultur-

och utbildningsområdet för att slå vakt om

folkmusikinstitutet i Tobo.

2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Riksteatern.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om relationen mellan

verksamhets- och projektbidrag för de fria

grupperna.

6. Riksdagen begär att regeringen genomför en

utredning om spelmansstämmornas och festivalernas

roll i kulturlivet.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om internationellt

kulturutbyte.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att tillsätta en

utredning om dansens struktur.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en handlingsplan

för dansen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av att se

över tillgången på dansscener.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att Dansens Hus

bör få i uppdrag att bilda ett nationellt

dansnätverk.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en utvärdering av

den faktiska kostnadsutvecklingen, den bedrivna

verksamheten och anslagen till dansen.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om treåriga avtal för

dansgrupper och koreografer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en långsiktig

lösning på frågan om verksamhetsbidrag i relation

till projektbidrag.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om unga koreografer.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om nationalscenernas

mål.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om treåriga avtal för

de fria teatergrupperna.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om turnéstöd.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om kvinnliga

dramatiker och regissörer.

Motioner från allmänna motionstiden

2003

2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om teatern.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om dansen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om musiken.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om genrecenter för

musiken.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om folkmusiken.

2003/04:Kr243 av Rigmor Stenmark och Cecilia

Wikström (c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att nyckelharpan bör utses

till Sveriges nationalinstrument.

2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om att regeringen

låter utreda möjligheten till en fast nationell

scen för egenskapad barnteater.

2003/04:Kr292 av Peter Pedersen m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den aviserade

översynen av jazz och nutida konstmusik som genrer

skall kompletteras med en motsvarande översyn av

folk- och världsmusiken som genre.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att den

långsiktiga utvecklingen av danslivet som pågår

skall inkludera folk- och världsdans.

2003/04:Kr347 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett nationellt

viscentrum i Västervik.

2003/04:Kr356 av Rigmor Stenmark och Cecilia

Wikström (c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att statsbidraget, det

årliga verksamhetsstödet som ges till Eric

Sahlström-institutet, måste följa den allmänna

kostnadsutveckling som institutet har och att

anslaget av den anledningen årligen bör räknas upp.

2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Riksteatern.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om relationen mellan

verksamhets- och projektbidrag för de fria

grupperna.

6. Riksdagen begär att regeringen genomför en

utredning om spelmansstämmornas och festivalernas

roll i kulturlivet.