Bet. 2003/04:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

2003/04:KU1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.

2003/04:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse och 47 motionsyrkanden med anknytning till

utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2002 (redog. 2002/03:RS2) samt

förslag till ändring i lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete

i riksdagen.

Utrikesutskottet har yttrat sig angående

propositionen och motionerna i de delar som rör

utrikesförvaltningen.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de

av regeringen respektive riksdagsstyrelsen

föreslagna beloppen.

Representanterna för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet förklarar i var sitt särskilt yttrande

att, eftersom dessa partiers förslag inte

tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens

första steg, de inte deltar i det nu aktuella

beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1

Rikets styrelse.

Utskottet tillstyrker lagförslaget.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga

motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats åtta

reservationer: dels en reservation (kd) om fördjupad

målbeskrivning för politikområdet Demokrati, dels

fyra reservationer (m), (fp), (kd) och (v) om det

framtida presstödet, dels en reservation (fp) om

kompetens vid utlandsmyndigheter, dels en

reservation (kd) om utrikesförvaltningen och EU samt

en reservation (m) om partistödet. Till betänkandet

har även fogats ett särskilt yttrande (fp) om

ministeransvaret i fråga om hedersrelaterade brott

mot kvinnor.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger

riksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2002 till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Bemyndigande för regeringen

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2004

för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor

besluta om åtaganden för forskningsverksamhet som

innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under

2005-2007. Därmed bifaller riksdagen proposition

2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 1.

2. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse

a) Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag inom

utgiftsområde

1 på det sätt som framgår av efterföljande

specifikation. Därmed bifaller riksdagen

regeringens förslag i proposition 2003/04:1

utgiftsområde 1 yrkande 2 och riksdagsstyrelsens

förslag i samma proposition utgiftsområde 1

yrkande 57.

b) Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K212,

2003/04:K277, 2003/04:

K297, 2003/04:K302, 2003/04:K404 yrkandena 2 och

3, 2003/04:K412, 2003/04:K420, 2003/04:K421,

2003/04:K422, 2003/04:K424 yrkandena 1, 4 och 5,

2003/04:Fi240 yrkande 13, 2003/04:Ju479 yrkande

6, , 2003/04:So405 yrkande 2, 2002/03:U268

yrkandena 2, 4, 5 och 6, 2003/04:U257 yrkande 5,

2003/04:U301 yrkande 6 samt 2003/04:U341

yrkandena 2, 4, 5 och 6.

c) Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag

till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen. Därmed bifaller riksdagen

riksdagsstyrelsens förslag i proposition

2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 1 3.

3. Investeringsplan för

riksdagsförvaltningenInvesteringsplan för

riksdagsförvaltningen

Riksdagen godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för

perioden 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen

riksdagsstyrelsens förslag i proposition

2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 2 4.

4. Bemyndiganden för

riksdagsförvaltningen

iksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att

a) dels för 2004 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar som används i

riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150

000 000 kr,

b) dels för 2004 besluta om lån i

Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter

och tekniska anläggningar intill ett belopp av

300 000 000 kr.

Därmed bifaller riksdagen riksdagsstyrelsens

förslag i proposition 2003/04:1 utgiftsområde 1

yrkandena 53 och 46.

5. Fördjupad målbeskrivning för

politikområdet Demokrati

Riksdagen avslår motion 2003/04:K404 yrkande 1.

Reservation 1 (kd)

6. Framtida presstödetFramtida

presstödet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K251,

2003/04:K332, 2003/04:

K382 yrkandena 4 och 5, 20023/034:K424 yrkandena

2 och 3, 2003/04:

K425, 20032/034:K444 yrkande 19, 2002/03:Kr327

yrkande 20, 2002/03:K382 yrkande 4 2002/03:K251 ,

2002/03:K332 ochsamt 2003/04:Kr327 yrkande 20

2002/03:K425.

Reservation 2 (m)

Reservation 3 (fp)

Reservation 4 (kd)

Reservation 5 (v)

7. Kompetens vid

utlandsmyndigheterna

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K374,

2003/04:K418 yrkande 22, 2003/04:U203 yrkande 2,

2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:U337 yrkande 5,

2003/04:L350 yrkande 18 samt 2003/04:So568

yrkande 26.

Reservation 6 (fp)

8. Manifestation för homo- och bisexuellas

livssituation

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U312

yrkande 2 och 2003/04:

U347 yrkande 2.

9. Utrikesförvaltningen och

EU

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:

22003/04:K311 samt 2003/04:U341 yrkandena 7 och 8

samt 2003/04:K311.

Reservation 7 (kd)

10. Partistödet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K423.

Reservation 8 (m)

11. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

för år 2002

Riksdagen lägger

Rriksdagsförvaltningeniksdagsförvaltningens

redogörelse 2002/03:RS2

RiksdagsförvaltningenRiksdagsförvaltningens

årsredovisning för verksamhetsåret 2002 till

handlingarna.

Stockholm den 18 november 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar

Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Helena Bargholtz

(fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s),

Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats

Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson

(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),

Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m),

Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger

Jarl Beck (s).

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utskottets förslag stämmer överens med regeringens

respektive riksdagsstyrelsens förslag till

anslagsfördelning.

Företrädarna för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i

särskilda yttranden.

Belopp i 1 000-tal kronor

-----------------------------------------------------------

Anslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

27:1 Presstödsnämnden och 6 234

Taltidningsnämnden

-----------------------------------------------------------

27:2 Presstöd 509 029

-----------------------------------------------------------

27:3 Stöd till radio- och 127 300

kassettidningar

-----------------------------------------------------------

27:4 Radio- och TV-verket 12 585

-----------------------------------------------------------

27:5 Granskningsnämnden för 9 568

radio och TV

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

45:1 Sametinget 17 665

-----------------------------------------------------------

46:1 Allmänna val och 235 000

demokrati

-----------------------------------------------------------

46:2 Justitiekanslern 18 174

-----------------------------------------------------------

46:3 Datainspektionen 31 076

-----------------------------------------------------------

46:4 Svensk 850

författningssamling

-----------------------------------------------------------

46:5 Valmyndigheten 13 570

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

90:1 Kungliga hov- och 94 574

slottsstaten

-----------------------------------------------------------

90:2 Riksdagens ledamöter 618 265

och partier m.m.

-----------------------------------------------------------

90:3 Riksdagens 540 642

förvaltningskostnader

-----------------------------------------------------------

90:4 Riksdagens ombudsmän, 59 742

justitieombudsmännen

-----------------------------------------------------------

90:5 Regeringskansliet m.m. 5 460 532

-----------------------------------------------------------

90:6 Stöd till politiska 131 200

partier

-----------------------------------------------------------

90:7 Expertgruppen för EU- 10 293

frågor

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Summa 7 896 299

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------

Förslag till investeringsplan för

riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

---------------------------------------------------------------

| |Anskaffat|Prognos|Budget|Beräknat|

Beräknat |

| | | | | | |

| |t.o.m. |2003 |2004 |2005 |2006 |

| | 2002 | | | | |

---------------------------------------------------------------

|Anläggningstillgångar,|154,9 |25,0 |47,0 |45,0 |45,0 |

|övrigt, AP1 | | | | | |

---------------------------------------------------------------

|Anläggningstillgångar,|1 014,4|50,0 |75,0 |70,0 |70,0 |

|fastigheter, AP2 | | | | | |

---------------------------------------------------------------

|Summa investeringar |1 169,3 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |

---------------------------------------------------------------

|Lån i | 85,1 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |

|Riksgäldskontoret | | | | | |

---------------------------------------------------------------

|Anslag |1 084,2 | - |- | - | - |

---------------------------------------------------------------

|Summa finansiering |1 169,3 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |

---------------------------------------------------------------

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2004 lämnas bl.a. förslag om anslag under

utgiftsområde 1 för budgetåret 2004. Riksdagsstyrelsen föreslår att

riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i lagen

(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen

godkänner den föreslagna investeringsplanen samt bemyndigar

riksdagsförvaltningen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i riksdagens verksamhet samt för investeringar i

fastigheter och tekniska anläggningar.

I detta sammanhang behandlar utskottet också 29 47 motionsyrkanden

rörande utgiftsområdet som väckts under den allmänna motionstiden.

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig

angående förslagen i propositionen och motionerna i de delar som

berör utrikesförvaltningen.

I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens

årsredovisning för verksamhetsåret 2002.

Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en

utfrågning den 13 november 2003 där riksdagsdirektören Anders

Forsberg, ekonomichefen Lena Uhlin och informationsrådet Marianne

Carlbom lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning

för år 2002 och om budgetförslaget för år 2004.

Riksdagen kommer den 19 november 2003 att behandla finansutskottets

betänkande 2003/04:FiU1 vari behandlas propositionens förslag till

utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1. Summan av de till

utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som

riksdagen sålunda kommer att besluta. I sitt betänkande tillstyrker

finansutskottet propositionens förslag, enligt vilket utgifterna för

utgiftsområde 1 skall uppgå till sammanlagt 7 896 299 000

kr. Anslagen inom varje utgiftsområde skall därtill fastställas genom

ett särskilt riksdagsbeslut. Konstitutionsutskottet lägger i detta

betänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen inom

utgiftsområde 1 under förutsättning att riksdagen bifaller

finansutskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområdet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i

budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar

anslagen - som samtliga är ramanslag - inom utgiftsområde 1 Rikets

styrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i

propositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för

utgiftsområdet år 2004 sammanlagt uppgår till 7 896 299 000 kr.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

och Centerpartiet föreslår i motioner ändringar av vissa av anslagen

inom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive motionernas

förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2004 framgår av

följande tabell.

Belopp i 1 000-tal kronor

---------------------------------------------------------

Anslag Regeringens

förslag

(m) (fp) (kd) (c)

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

27:1 6 234 -3 000

Presstödsnämnden

och

Taltidningsnämnden

---------------------------------------------------------

27:2 Presstöd 509 029 -300 -425 -20 +1

000 000 000 000

---------------------------------------------------------

27:3 Stöd till 127 300

radio- och

kassettidningar

---------------------------------------------------------

27:4 Radio- och 12 585 -2 000 -9 000

TV-verket

---------------------------------------------------------

27:5 9 568 -2 000

Granskningsnämnden

för radio och TV

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

45:1 Sametinget 17 665

---------------------------------------------------------

46:1 Allmänna val 235 000 -10

och demokrati 000

---------------------------------------------------------

46:2 18 174

Justitiekanslern

---------------------------------------------------------

46:3 31 076 -6 000

Datainspektionen

---------------------------------------------------------

46:4 Svensk 850

författningssamling

---------------------------------------------------------

46:5 13 570

Valmyndigheten

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

90:1 Kungliga 94 574

hov- och

slottsstaten

---------------------------------------------------------

90:2 Riksdagens 618 265

ledamöter och

partier m.m.

---------------------------------------------------------

90:3 Riksdagens 540 642 -10

förvaltningskostnader 000

---------------------------------------------------------

90:4 Riksdagens 59 742

ombudsmän,

justitieombudsmännen

---------------------------------------------------------

90:5 5 460 532 -540 -800 -605 -901

Regeringskansliet 000 000 000 000

m.m.

---------------------------------------------------------

90:6 Stöd till 131 200 -30 000

politiska partier

---------------------------------------------------------

90:7 10 293 -10 000

Expertgruppen för

EU-frågor

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Summa 7 896 299 -864 -1 277 -631 -900

000 000 000 000

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet

Demokrati samt delar av politikområdena

Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet

ingår även vissa anslag som inte tillhör ett politikområde.

2003/04

KU1

Föredragandens kommentar

Utskottets överväganden

Demokrati

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion (kd) där det

föreslås ett tillkännagivande till regeringen om en fördjupad

målformulering för politikområdet Demokrati. Jämför reservation 1

(kd).

Propositionen

Inom politikområdet ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Data-

inspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens kostnader för

valsedlar, valkuvert och annat valmaterial samt ersättningar till vissa

myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med

allmänna val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling

(SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. För år 2003 ingår i

politikområdet även kostnader för administrationen av folkomröstningen om

införande av euron samt regeringens utvecklingsarbete Tid för demokrati. För

år 2004 ingår i politikområdet en ny demokratisatsning som bl.a. kommer att

innehålla insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004. I

politikområdet ingår år 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för

att informera om Europaparlamentsvalet. De stora skillnaderna i

utgiftsutvecklingen mellan åren 2002 och 2006 beror på att det år 2004 och

2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.

Vidare har riksdagen beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken

(prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190):

(a)Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen

liksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål är att

valdeltagandet skall öka i de allmänna valen 2002.

(b)

(c)En ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt

förtroendeuppdrag. Ett första delmål är att antalet förtroendevalda i

kommuner och landsting skall öka med 10 000 till år 2010. Antalet personer

som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag skall

också öka.

(d)

(e)Medborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka

den politiska processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka.

(f)

(g)Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer

jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med

utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall öka.

(h)

Politikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och deltagande samt

Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. För det förstnämnda

verksamhetsområdet är målet att medborgarnas deltagande i de allmänna valen

och i övriga politiska processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen

och folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och

effektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna

integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga

verksamheten.

Regeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har

bidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen är

emellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man knappast

kan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Regeringen menar dock att

bl.a. utvärderingen av utvecklingsarbetet Tid för demokrati visar att stödet

till olika demokratiprojekt varit mycket framgångsrikt. Utvärderingen visar

bl.a. på att projektdeltagarna har blivit mer aktiva i olika

demokratiaktiviteter efter att ha deltagit i projekten. En dryg tredjedel av

de tillfrågade projektledarna svarade att de uppskattar att projektdeltagarna

i större utsträckning röstar i valen. Särskilt bra resultat i detta avseende

visar, enligt utvärderingen, projekt som riktat sig till personer med

utländsk bakgrund. Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet

Demokrati skall uppgå till sammanlagt 298 700 000 kr budgetåret 2004.

Motionen

I motion 2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringens

mål för politikområdet Demokrati visserligen täcker en del av det önskvärda i

ett demokratimål. Motionärerna anser dock att formuleringen är otillräcklig

för att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse för

demokratiutvecklingen. Regeringen bör fördjupa denna målformulering och

återkomma till riksdagen i frågan. Detta bör ges regeringen till känna

(yrkande 1). I motionen pekas bl.a. på att kristdemokratin bygger på idén om

alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den

moderna demokratin är den bästa styrelseformen, eftersom den utgår från denna

värdegrund. Även beteendet medborgare emellan bör präglas av denna

värdegrund. Med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri-

och rättigheter förtrampas. Enligt motionärerna behöver därför alla samhällen

en gemensam värdegrund. De anser vidare att de värden, rättigheter och

skyldigheter som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen är

oundgängliga som grund.

Utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:K404 yrkande 1 (kd) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om en fördjupad målformulering för politikområdet som täcker bl.a.

den i motionen beskrivna värdegrunden, vilken vilar på kristen tradition.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det självfallet inte har någon

annan uppfattning än motionärerna vad gäller det angelägna i att det i så

många sammanhang som möjligt förs samtal, diskussioner och debatter i sådana

frågor som tagits upp i motionen. Utskottet tar dock avstånd från tankar på

att i målbeskrivningen för politikområdet lägga fast en för alla människor

gemensam syn på de frågeställningar som förts fram av motionärerna. Frågor av

det aktuella slaget skall i stället, enligt utskottets mening, avhandlas i

ett öppet meningsutbyte och under demokratiska former. Mot den anförda

bakgrunden avstyrks motion 2003/04:K404 yrkande 1.

Riksdagen har tidigare uttalat att mål bör formuleras på ett sådant sätt att

de är möjliga att följa upp. Vidare har riksdagen uttalat dels att

resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppsatta

målen, dels att resultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa termer

med hjälp av indikatorer eller nyckeltal och i första hand avse effekter av

verksamheter (se bl.a. bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261).

Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje

politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall

fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.

att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen

av budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.

2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten

att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella

politikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen

fortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla

relevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål

och resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 12).

Av föregående års budgetproposition (prop. 2002/03:1 utg.omr. 1) framgår

att valdeltagandet i 2002 års riksdagsval blev ca 80,1 %, vilket är en

minskning med ca 1,3 procentenheter. Även i valen till kommunfullmäktige och

landstingsfullmäktige minskade valdeltagandet med 0,7 respektive 0,6

procentenheter till 77,9 respektive 77,4 %. Vid riksdagsbehandlingen av

budgetpropositionen konstaterade utskottet att målen för demokratipolitiken -

som i vissa delar kan ses som en konkretisering av målet för politikområdet

Demokrati - i stor utsträckning är uppföljningsbara. Utskottet konstaterade

vidare att detta gäller inte minst målet att valdeltagandet skall öka

väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till

Europaparlamentet samt delmålet att valdeltagandet skall öka i de allmänna

valen 2002. Mot den anförda bakgrunden uttalade utskottet (bet. 2002/03:KU1

s. 12) att det vore önskvärt att regeringen gör en fördjupad analys av

resultatet av statens insatser för att främja ökat valdeltagande under senare

tid samt analyserar orsakerna till varför målet om ökat valdeltagande inte

kunde uppnås vid de senaste allmänna valen. Redovisning kan, enligt vad

utskottet uttalade, ske till riksdagen i form av en s.k. resultatskrivelse

som även innehåller en analys baserad på en längre tidsserie.

Av den nu föreliggande budgetpropositionen (prop. 2003/04:1 utg.omr. 1 s.

15) framgår att Göteborgs universitet fått i uppdrag att lämna förslag om

vilken statistik som bör produceras för att möjliggöra en återkommande

uppföljning av målen och vissa av åtgärderna i proposition 2001/02:80

Demokrati för det nya seklet. En rapport skall enligt budgetpropositionen

lämnas senast den 30 september 2003. Av budgetpropositionen framgår också att

regeringen avser att under våren 2004 lägga fram en skrivelse om

demokratifrågorna till riksdagen.

Utskottet noterar med tillfredsställelse det i propositionen redovisade

arbetet som syftar till att möjliggöra en återkommande uppföljning av målen

inom vissa delar av det nu aktuella politikområdet. Samtidigt erinrar

utskottet om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att detta arbete

fortsätter även inom övriga delar av politikområdet. I likhet med vad

utskottet också tidigare har uttalat utgår utskottet från att arbetet inom

Regeringskansliet även syftar till att för riksdagen redovisa en fördjupad

analys av resultatet av statens insatser för att främja ökat valdeltagande

under senare tid.

Allmänna val och demokrati

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val och

demokrati på 235 000 000 kr. Vidare föreslås att riksdagen avslår en

motion (m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre

belopp samt en motion (kd, m, c) där det föreslås att riksdagen

beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller

således 30 000 000 kr av anslaget skall användas för

riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall uppgå

till 235 000 000 kr budgetåret 2004.

Anslaget belastas med statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra

valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i

samband med allmänna val. Vidare ingår Vetenskapsrådets satsning på

mångvetenskaplig demokratiforskning. Anslagsbelastningen beror till största

delen på vilka val som hålls under året. År 2004 genomförs val till

Europaparlamentet.

För år 2004 tillförs anslaget 108 000 000 kr för genomförandet av val till

Europaparlamentet. Därav avsätts 10 000 000 kr för en ny demokratisatsning, i

vilken ingår bl.a. insatser för att öka valdeltagandet i

Europaparlamentsvalet för år 2004. För år 2004 ingår även 20 000 000 kr för

riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet. Därav tillförs 14

000 000 kr anslaget genom en motsvarande minskning av anslaget 90:6 Stöd till

politiska partier. Från och med år 2004 görs en permanent överföring om 4 000

000 kr från detta anslag till anslaget 46:5 Valmyndigheten.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 000 000 kr.

Motionerna

I motion 2003/04:K420 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) motsätter sig motionärerna

förslaget i budgetpropositionen att inför Europaparlamentsvalet anslå 10

000 000 kr för en ny demokratisatsning, bl.a. i syfte att öka deltagandet i

det nyss nämnda valet. Motionärerna föreslår därför att riksdagen anvisar

225 000 000 kr till anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati för budgetåret

2004.

I motion 2003/04:K302 av Mats Odell m.fl. (kd, m, c) föreslår motionärerna

att riksdagen beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 30 000 000 kr av anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall

användas för riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.

Motionärerna påpekar att deltagandet i Europaparlamentsvalen varit mycket

lågt jämfört med deltagandet i riksdagsval och kommunala val. Ett sätt att

underlätta för väljarna att sätta sig in i de olika frågor som är aktuella

inför val till Europaparlamentet är, enligt motionärerna, att ge partierna

bättre möjligheter att nå ut med information och sina budskap.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

att anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall uppgå till 235 000 000 kr

budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:K420 (m), enligt vilken anslaget

föreslås uppgå till lägre belopp.

I motion 2003/04:K302 (kd, m, c) föreslås att riksdagen beslutar att

10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 30 000 000 kr av

anslaget skall användas för riksdagspartiernas information inför

Europaparlamentsvalet. Utskottet, som inte delar motionärernas uppfattning i

frågan, avstyrker motionen.

Justitiekanslern

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på

18 174 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till

18 174 000 kr budgetåret 2004.

Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är

författningsreglerad - är att värna om integriteten, yttrandefriheten och

rättssäkerheten i den offentliga verksamheten, att se till att den enskilde

kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på

skaderegleringens område samt att bidra till en effektiv och rättssäker

rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens

områden.

I budgetpropositionen anförs att det för närvarande inom

Justitiedepartementet förbereds förslag som kan innebära att JK tillförs fler

uppgifter. Kommittén om tillsynen över polis och åklagare har i betänkandet

SOU 2003:41 Förstärkt granskning av polis och åklagare föreslagit att JK

skall ta över Riksåklagarens ansvar när det gäller brott av åklagare i

samband med arbetet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Tyngdpunkten i verksamheten ligger inom verksamhetsgrenarna Tillsyn, Tryck-

och yttrandefrihet inklusive rättegångar samt Skadestånd inklusive

rättegångar.

De mål för verksamheten som regeringen satte upp för år 2001 följer i

huvudsak de sakområden inom vilka Justitiekanslern verkar. Av uppsatta mål är

det enligt regeringen endast de generella målen avseende omloppstider och

balanser - balanserna skall minska och ärenden som inte går till rättegång

bör vara avgjorda inom två år - som är mätbara i egentlig mening.

Under år 2002 ökade antalet balanserade ärenden med nästan 30 %. Den

största anledningen till ökningen är, enligt propositionen, att en

ambitionshöjning har gjorts beträffande främst tillsynen över myndigheterna

och advokatväsendet.

Målet att ärenden som avser klagomål eller anspråk från enskilda och som

inte förs till rättegång bör vara avslutade inom två år har uppfyllts så när

som på ett ärende. Resultatet bedöms vara en stor förbättring jämfört med

föregående årsskifte då tio ärenden som var äldre än två år fanns i balans.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat ett

bra resultat.

För uppdraget att representera Sverige i den internationella

oljeskadefonden får JK ersättning efter rekvisition med 150 000 kr per år

fr.o.m. år 2004. Utöver det ökas anslaget med 300 000 kr fr.o.m. år 2004 med

anledning av att JK får hyreshöjningar. Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen

minskas med motsvarande belopp. För arkivkostnader överförs 7 000 kr från

anslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven fr.o.m. år 2004. Som kompensation

för beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övriga

förvaltningskostnader räknas anslaget upp med 1 231 000 kr.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 605 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Datainspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 31

076 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion

(kd) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre

belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till

31 076 000 kr budgetåret 2004.

Datainspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka

för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom

behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i

kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.

I propositionen konstateras att Datainspektionen har redovisat resultaten i

enlighet med de återrapporteringskrav som har angetts. Redovisningen ger

enligt propositionen främst en bild av omfattning och inriktning av

verksamheten. Det uttalas vidare i propositionen att någon grund inte

föreligger för att konstatera att angivna mål inte skulle ha uppnåtts. Vidare

konstaterar regeringen att mål och återrapporteringskrav utvecklas successivt

så att ökad tonvikt läggs vid analyser och bedömningar av de samlade

effekterna av verksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver emellertid

också, enligt regeringen, kompletteras med uppföljningsbara produktionsmål

som tydligare anger vilka insatser som bör prioriteras under det aktuella

budgetåret.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 31 819 000 kr.

Motionen

I motion 2003/04:K404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att

målen för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna

osäkert om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på

ett tydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i

förhållande till regeringens förslag (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 31 076 000 kr budgetåret

2004 och avstyrker motion 2003/04:K404 yrkande 1 (kd), enligt vilken anslaget

föreslås uppgå till ett lägre belopp.

Svensk författningssamling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:4 Svensk

författningssamling på 850 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall uppgå

till 850 000 kr budgetåret 2004.

Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk

författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek (fri-

listan). Avtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löpte ut

vid utgången av år 2001. En ny upphandling har gjorts för åren 2002(2004.

Regeringen bedömer att kostnaderna kommer att ligga på ungefär samma nivå som

tidigare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Valmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 13

570 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till

13 570 000 kr budgetåret 2004.

Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet för

frågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.

Regeringens förslag innebär att anslaget fr.o.m. år 2004 tillförs 4 000 000

kr från anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati. Därigenom kommer vissa

personalkostnader att belasta förvaltningsanslaget i stället för sakanslaget.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 13 893 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Mediepolitik

Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt

skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. De statliga

uppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande av regler,

tillståndsgivning och registrering. Till området hör Presstödsnämnden,

Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och

TV, och Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB

och Sveriges Utbildningsradio AB. Politikområdet består av anslag under både

utgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds av kulturutskottet. Under

utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för anslagen till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio-

och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio och TV.

Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massme-

diernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i

massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.

2000/01:59).

När det gäller resultaten av statens insatser i förhållande till de

mediepolitiska målen inom dagspressområdet redovisar regeringen bl.a. att 71

tidningar beviljades driftsstöd år 20021. De höjningar av drifts- respektive

distributionsstödet som genomfördes den 1 januari 2001 är de kraftigaste

sedan stöden fick sin nuvarande utformning. I propositionen anges att

höjningen av driftsstödet bedöms ha bidragit till att ett antal stödtidningar

kunnat leva vidare. Vad gäller höjningen av distributionsstödet redovisas att

Presstödsnämnden i en uppföljningsrapport konstaterat att höjningen var

viktig som stimulansåtgärd för att hålla samman den gemensamma

distributionen.

Regeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara

mångfalden på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar.

När det gäller det mediepolitiska målets tillgänglighetsaspekter redovisar

regeringen resultatet av stödet till radio- och kassettidningar. Sammanlagt

89 dagstidningar gavs ut som taltidningar vid utgången av år 2002. Mer än

hälften av landets dagstidningar ges ut som taltidningar. Utgivningen av

taltidningar täcker i dag hela landet.

Vidare redovisas en uppföljning av den nya ersättningsmodellen för

taltidningsutgivning som innebär att ersättningen för taltidningar baseras på

en schablonmodell i stället för, som tidigare, en nettokostnadsprincip.

Uppföljningen visar, enligt regeringen, att det för närvarande inte

föreligger någon risk för nedläggning av taltidningar till följd av den nya

ersättningsmodellen eller att taltidningarnas kvalitet har försämrats. I sin

senaste uppföljningsrapport drar Taltidningsnämnden slutsatsen att

schablonerna inte behöver höjas. Regeringen gör bedömningen att stödet till

radio- och kassettidningar är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen

av taltidningar.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i

politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a.

att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.

Utskottet erinrar om att utskottet redan tidigare har påpekat att

Mediepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens indelning

av statsbudgeten i utgiftsområden samt att detta förhållande gör det svårt

att få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts

beredningsområde. Vidare hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden om

att det därför vore önskvärt att regeringen vidtog lämpliga åtgärder för att

underlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet

(bet. 2002/03:KU1 s. 18).

Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje

politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall

fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.

att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen

av budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.

2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten

att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella

politikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen

fortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla

relevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål

och resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 18).

Utskottet erinrar om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att

detta arbete fortsätter även inom det nu aktuella politikområdet.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden på 6 234 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

skall uppgå till 6 234 000 kr budgetåret 2004.

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet

till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det

statliga stödet till radio- och kassettidningar.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 6 376 000 kr.

Motionen

I motion 2003/04:Fi240 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en

minskning av anslaget med 3 000 000 kr för år 2004 (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till

6 234 000 kr budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:Fi240 yrkande 13

(delvis) (fp), enligt vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.

Presstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på

509 029 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår tre

motioner (m), (fp) och (kd) där det föreslås att anslaget skall

uppgå till lägre belopp samt en motion (c) där det föreslås att

anslaget skall uppgår till ett högre belopp. Slutligen föreslår

utskottet att riksdagen avslår en motion (kd) om införande av ett

exemplarstöd för postdistribuerade tidningar med två kr per

distribuerat exemplar.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till

509 029 000 kr budgetåret 2004.

Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna i

presstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt

distributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd.

Presstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av driftsstöd och

distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet

stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars upplagor.

I propositionen redovisas att från 2003 har anslaget tillfälligtvis

minskats med 1 000 000 kr för omprioriteringar inom medieområdet. Dessa medel

beräknas återföras till anslaget år 2005.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 510 029 000 kr.

Motionerna

I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en avveckling av

presstödet i två etapper med en inledande minskning om 300 000 000 kr år 2004

(yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittillsvarande erfarenhet av

presstödet att det till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande

utgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringar samt att

tidningarna anpassat sig och blivit permanent beroende av presstödet.

Motionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan

presstöd snedvrids.

I motion 2003/04:Fi240 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en

minskning av anslaget till presstödet med 425 000 000 kr för år 2004

(yrkande13). Enligt motionen snedvrider presstödet konkurrensen samtidigt som

mediesituationen är annorlunda nu jämfört med när presstödet infördes.

I motion 2003/04:KU404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att

anlaget till presstödet minskas med 20 000 000 kr för år 2004. Enligt

motionen har presstödet haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden.

Genom strukturförändringar kommer dock presstödet så småningom att fasas ut

(yrkande 3). Vidare förespråkas tillkännagivande för regeringen om att det

införs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidningar med två kr per

distribuerat exemplar (yrkande 2). Totalkostnaden för en sådan insats bör

enligt motionärernas uppskattning uppgå till ca 10 000 000 kr. Motionärerna

påpekar att det finns en outnyttjad del på ca 36 000 000 kr i den totalram

som i propositionen anvisas på presstödet. Enligt motionärerna ryms därför

det föreslagna exemplarstödet inom anslagsramen, även om det anvisas

20 000 000 kr mindre på anslaget i förhållande till regeringens förslag.

I motion 2003/04:K412 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) anges att

Centerpartiet vill öka anslaget med 1 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Motionärerna pekar på att mångfalden inom

tidningsvärlden och många andratidningars existens till stor del tryggas

genom presstödet. I motionen påtalas även att dagens situation för

tidningarna bör leda till att presstödet förenas med insatser för att

underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att kunna möta

framtidens krav.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 509 029 000 kr budgetåret 2004

och avstyrker därför motionerna 2003/04:K424 yrkande 1 (m), 2003/04:Fi240

yrkande 13 (delvis) (fp) och 2003/04:K404 yrkande 3 (kd), enligt vilka

anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp. Vidare avstyrker utskottet mot

samma bakgrund motion 2003/04:K412 (delvis) (c), enligt vilken anslaget

föreslås uppgå till ett högre belopp.

I motion 2003/04:K404 yrkande 2 (kd) föreslås tillkännagivande för

regeringen om att det införs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidningar

med två kr per distribuerat exemplar. Utskottet, som inte delar motionärernas

uppfattning, avstyrker motionen i denna del.

Presstödet i framtiden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker nio motionsyrkanden om minskat eller ändrat

presstöd i framtiden med motiveringen att regeringen avser att

tillsätta en presstödsutredning. Jämför reservationerna 2-5 (m),

(fp), (kd) och (v).

Propositionen

Regeringen aviserar i budgetpropositionen (utg.omr. 17 s. 92) att den avser

att tillsätta en pressutredning. Bakgrunden anges vara de

strukturförändringar som dagspressen genomgått de senaste åren, vilket bl.a.

tar sig uttryck i samarbete mellan första- och andratidningar på

konkurrensorter. Förutsättningarna att starta nya tidningar bör, enligt

regeringen, utredas, liksom villkoren för elektroniskt distribuerade

tidningar.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i två kommittémotioner (2003/04:K424

yrkandena 2-3 och 2003/04:K444 yrkande 19) att presstödet avvecklas

successivt. Skälen är att presstödet enligt motionärernas mening grundas på

en överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det fria

ordet och den fria opinionsbildningen. Presstödets syfte har historiskt sett

angivits vara att bidra till mångfalden på dagstidningsmarknaden för att

främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Erfarenheterna har

snarast varit att presstödet har använts som ett förtäckt partistöd i en

mycket stor omfattning. Vidare har det stora antalet tidningsnedläggningar

och hittills gjorda erfarenheter visat att presstödet till stor del använts

för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för att främja

nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Dessutom innebär presstödet att

konkurrensvillkoren gentemot icke-presstödstidningar snedvrids. Vidare har

det under senare år uppstått en utveckling där förstatidningen på orten köpt

andratidningen och tillgodogjort sig det presstöd som betalas ut till dessa

tidningar. När presstödet avvecklats kommer Presstödsnämnden inte längre att

ha någon uppgift att fylla och kan därmed avvecklas. De resterande

uppgifterna, såsom bevakning av lån från Presstödsnämnden, kan till dess

denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. De

uppgifter som rör fördelning av statligt stöd till radio- och kassettidningar

överförs till Kammarkollegiet då detta stöd inte påverkas av förslaget att

avskaffa presstödet. För att ur tidningarnas synvinkel underlätta

avvecklingen anser Moderaterna att reklamskatten bör avskaffas och att en

neutral tidningsmoms bör införas.

Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2003/04:Kr327 att

presstödet bör minskas (yrkande 20). Dagstidningar är en omistlig del i en

fungerande demokrati. Men pressen är också en marknad. Denna bör fungera utan

statliga bidrag. De särskilda skäl som fanns för att införa presstödet är

inte längre aktuella. Människor på en ort kan välja bland ett rikt utbud av

tidningar allteftersom människors intressesfärer blir större, liksom de

möjligheter till inhämtande av olika nyheter som sker genom Internet.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion 2003/04:K382 att regeringen bör

vidta åtgärder för att stimulera strukturförändringar inom dagspressen

(yrkande 4). Presstödet har betytt mycket både för mångfald i

opinionsbildning och för övrig publicistisk mångfald. Genom

strukturförändringar, dels på annonssidan, dels på förändrade krav hos

läsarna, kommer dock presstödet så småningom att fasas ut genom t.ex.

samverkan och fusioner av olika slag. Statsmakterna bör stödja sådana

strukturförändringar i syfte att ge en livskraftig dagspress. Regeringen bör

ta fram underlag för att stimulera en sådan utveckling. Vidare föreslår

Kristdemokraterna att regeringen bör lägga fram förslag om regler beträffande

tröskeleffekter för lågfrekventa tidningar med riksspridning (yrkande 5). Det

gäller tidningar med en upplaga som tillfälligt understiger 7 000 exemplar -

dock ej lägre än 6 500 exemplar - som bör få bibehållet presstöd under två

år.

Vänsterpartiet lämnar i kommittémotion 2003/04:K251 förslag beträffande

direktiven till den i budgetpropositionen omnämnda pressutredningen och

föreslår dessutom att den bör vara parlamentariskt sammansatt. Till de

problem som motionärerna nämner bör ingå i utredningsdirektiven hör:

- Det bör prövas om presstödet kan

inriktas på att stödja en kvalitativ utveckling av journalistiken.

-

1) Innebär presstödsreglerna att tidningar tvingas till ett innehåll som inte

helt svarar mot läsarnas önskemål och behov?

2)

- Tidningar "på lätt svenska" som

särskilt vänder sig till invandrargrupperna har svårt att klara sig med

dagens presstödsregler.

-

· Hur bör presstödet utformas när det blir allt vanligare att

förstatidningar köper upp andratidningar?

·

Därutöver har det framtida presstödet tagits upp i två enskilda motioner.

Kurt Kvarnström m.fl. (s) anför i motion 2003/04:K332 att det är viktigt att

distributionsstödet till tidningar ges långsiktigt för att servicen ska kunna

upprätthållas. Det är särskilt viktigt för att kunna fortsätta med

lördagsutdelning på landsorten. Marie Granlund och Bo Bernhardsson (s) anför

i motion 2003/04:K425 att det är av största vikt att presstödsreglerna ses

över, så att de också framöver garanterar en mångfald. Det kan handla om ökat

presstöd, men också om att göra presstödet mer flexibelt för att underlätta

utgivningen av nya typer av tidningar. Motionärerna nämner särskilt vikten av

att invandrar- och minoritetstidningar kan komma ut.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av de strukturförändringar som dagspressen genomgått under

senare år finns det goda skäl att utreda det framtida presstödet med en sådan

inriktning som regeringen aviserar i propositionen. I avvaktan på en sådan

utredning anser utskottet att Rriksdagen bör avslå motionerna 2003/04:K424

(m) yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 (m) yrkande 19, 2003/04:Kr327 (fp)

yrkande 20, 2003/04:K382 (kd) yrkande 4, 2003/04:K251 (v), 2003/04:K332 (s)

samt 2003/04:K425 (s).

Stöd till radio- och kassettidningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och

kassettidningar på 127 300 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar

skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2004.

Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen

(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 127 300 000 kr.

Motionen

I motion 2003/04:K277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s)

föreslås ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av det

schablonsystem för radiotidningar som finns i dag. Motionärerna pekar på att

sexdagarstidningar får lägst schablonersättning. Därutöver påpekas bl.a. att

löneläget för journalisterna och antalet abonnenter inte beaktas i

schablonbeloppet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som inte delar motionärernas uppfattning om behovet av en översyn

av stödet till radiotidningar, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motion 2003/04:K277..

Radio- och TV-verket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på

12 585 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två

motioner (m) och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till

lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till

12 585 000 kr budgetåret 2004.

Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och

registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i

de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt

angiven myndighet.

I propositionen konstateras att Radio- och TV-verket fr.o.m. den 25 juli

2003 ensamt skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen (1998:31) om

standarder för sändning av radio- och TV-signaler (prop. 2002/03:110, bet.

2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Konsumentverket har inte längre kvar något

ansvar i detta avseende. Radio- och TV-verket skall vidare följa utvecklingen

av elektroniska programguider och tillämpningsprogram samt uppmuntra

övergången till en gemensam standard för tillämpningsprogram i samband med

digitala TV-sändningar. Myndigheten behöver dessutom se över sina

föreskrifter med anledning av ändringar i regelverket. För dessa nya

uppgifter föreslår regeringen att anslaget höjs med 450 000 kr fr.o.m. 2004.

Finansiering föreslås ske genom att anslaget 37:5 Informationsteknik:

Telekommunikation m.m. minskas med 250 000 kr och att anslaget 40:2

Konsumentverket minskas med 200 000 kr.

På tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att Radio-

och TV-verket tillförs ytterligare 600 000 kr för de nya arbetsuppgifterna.

Regeringen anger att Radio- och TV-verket under år 2003 tilldelades

1 000 000 kr inom området icke-kommersiell lokal-TV. Medlen skall användas

för ett tvåårigt regeringsuppdrag till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.

För att uppdraget skall kunna slutföras föreslår regeringen att anslaget

anvisas 1 000 000 kr under år 2004 för denna verksamhet. Förslaget

finansieras genom omprioriteringar på medieområdet. Åren 2005(2006, då

uppdraget är slutfört, beräknas anslaget minskas med motsvarande belopp.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 11 837 000 kr.

Motionerna

I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning för

anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 2 000 000 kr. Motionärerna motsätter

sig att Radio- och TV-verket under åren 2003 och 2004 tillförs 1

000 000 kr per år för insatser inom området icke-kommersiell lokal-TV

(yrkande 4).

I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 9 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till 12 585 000 kr

budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:K424 yrkande 4 (m) och

2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) (fp), enligt vilka anslaget föreslås uppgå

till ett lägre belopp.

Granskningsnämnden för radio och TV

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för

radio och TV på 9 568 000 kr. Vidare föreslår utskottet att

riksdagen avslår en motion (m) där det föreslås att anslaget skall

uppgå till ett lägre belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

skall uppgå till 9 568 000 kr budgetåret 2004.

Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att

programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-

sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i

utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska

allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ.

Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från

rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under

utgiftsområde 17. För år 2004 föreslås att 6 397 000 kr delfinansierar

nämndens verksamhet.

För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 791 000 kr.

Motionerna

I motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning för

anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på 2 000 000 kr.

Motionärerna hänvisar till att regeringen i föregående års budgetproposition

föreslog ökade anslag till Granskningsnämnden om drygt 1 000 000 kr under

perioden 2002-2004 för utbudsstudier, arbete med utvecklingen av mångfalden i

nyhetsutbudet samt för arbete i samband med lokalradioreformen. Enligt

motionärernas uppfattning är denna reform inte acceptabel i ett samhälle som

värnar om yttrandefriheten. Vidare anser motionärerna att utbudsstudier inte

skall finansieras av staten (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

och avstyrker motion 2003/04:K424 yrkande 5 (m), i vilken det föreslås att

anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Samepolitik

Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en del

i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på

en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i

sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk

kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som

främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen

och bevaka att samiska behov beaktas. Vidare beslutar Sametinget om

fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer

samt andra medel som ställs till samernas förfogande. Sametinget leder även

det samiska språkarbetet och arbetet med EU-stöd inom Mål 1 och Interreg III

A (och de tidigare stöden Mål 6 respektive Interreg II A).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i

politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a.

att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.

Utskottet erinrar om att utskottet redan tidigare har påpekat att

Samepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens indelning

av statsbudgeten i utgiftsområden samt att detta förhållande gör det svårt

att få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts

beredningsområde. Vidare hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden om

att det därför vore önskvärt att regeringen vidtog lämpliga åtgärder för att

underlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet

(bet. 2002/03:KU1 s. 25).

Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje

politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall

fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.

att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen

av budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.

2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten

att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella

politikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen

fortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla

relevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål

och resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 25).

Utskottet erinrar om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att

detta arbete fortsätter även inom det nu aktuella politikområdet.

Sametinget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på

17 665 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till

17 665 000 kr budgetåret 2004.

I propositionen anförs att regeringens inriktning är att successivt pröva

ett utvidgat samiskt självbestämmande inom områden där detta är möjligt och

med beaktande av resultatet av pågående och nyligen avslutade utredningar.

I enlighet med intentionerna i propositionen 2001/02:4 En politik för

tillväxt och hållbar utveckling i hela landet har regeringen gett Sametinget

i uppdrag att utveckla och etablera ett samiskt informationscentrum.

Uppbyggnaden av detta centrum stöds av medel från regeringens

informationssatsning om samer och samisk kultur inom utgiftsområde 23

anslaget 45:2 Informationssatsning om samer. Målsättningen är att det skall

bli ett långsiktigt verkande centrum, vilket setts naturligt att förlägga

inom Sametingets ram eftersom en av huvuduppgifterna för tinget är att

informera om samiska förhållanden.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 065 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.

Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa verksamheter

råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning enligt

regeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen Kungliga hov-

och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens

förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt Expertgruppen för

EU-frågor.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens

förslag för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens

ledamöter och partier m.m. på 618 265 000 kr. Vidare tillstyrker

utskottet riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen

(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas

arbete i riksdagen.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier

m.m. skall uppgå till 618 265 000 kr budgetåret 2004.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten

till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.

riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom

Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även

kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt

samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom

bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget. I

anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver ingår

kostnader för riksdagens ledamöters data- och telekommunikation.

Riksdagsstyrelsen föreslår lagändring avseende lagen (1999:1209) om stöd

till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Bakgrunden

är att beräkningsunderlaget för stödet till partigrupperna i riksdagen har

räknats upp avseende lönekostnaderna för politiska sekreterare.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 632 024 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget 90:2

Riksdagens ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 618 265 000 kr

budgetåret 2004. Vidare tillstyrker utskottet riksdagsstyrelsens förslag till

lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen.

Riksdagens förvaltningskostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:3

Riksdagens förvaltningskostnader på 540 642 000 kr. Vidare föreslår utskottet

att riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för

riksdagsförvaltningen för perioden 2004-2006. Utskottet föreslår även att

riksdagen bemyndigar riskdagsförvaltningen att under 2004 för ramanslaget

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som används i

riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån för

investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av

300 000 000 kr. Slutligen föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion

(m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens

förvaltningskostnader skall uppgå till

540 642 000 kr budgetåret 2004.

Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration, hyreskostnader,

fastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik,

förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.

I propositionen anförs att för kammare, utskott och utredningstjänst (RUT)

beräknas medel för ytterligare resurser inom RUT för stöd till utskotten med

uppföljning och utvärdering, allt enligt riksdagens beslut med anledning av

rRiksdagskommitténs betänkande. Belastningen på utskottskanslierna har ökat

bl.a. till följd av de nya inslag i arbetet som kommit under senare år, t.ex.

uppföljning och utvärdering samt EU-dimensionen i arbetet. Avsikten är att

också utskottskanslierna skall kunna påräkna ökat stöd från RUT för

föredragandeuppgifter, bl.a. vid arbetstoppar.

Riksdagsstyrelsen föreslår att det aktuella anslaget ökas med 1 000 000 kr

fr.o.m. 2004 för användning vid revisionsliknande utredningar. Medlen skall

disponeras av riksdagsstyrelsen, som skall göra den i sammanhanget nödvändiga

samordningen och prioriteringen.

Beträffande IT-området anförs att

Riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen behöver göra en satsning på IT-

infrastrukturen under budgetåret 2004. Det handlar framför allt om

investeringar i bl.a. datorer, skrivare, skärmar och nätverkskomponenter.

Beträffande riksdagens fastigheter föreligger, enligt propositionen, ett

ökat behov av underhåll i de gamla fastigheterna, krav på bättre ventilation

och miljö, omflyttningar samt anpassningar av lokaler till dagens behov m.m.

Bland större påbörjade projekt nämns jet-pelarprojektet (höjning av

vattennivån under östra Riksdagshuset), bankkajen, plenisalen och utrymnings-

och handikappinsatser. För dessa ändamål föreslår riksdagsstyrelsen att det

aktuella anslaget utökas med 5 000 000 kr.

För erforderlig förnyelse av riksdagens säkerhetsanläggning beräknas

investeringar på ca 12 000 000 kr. Driftkostnader hänförbara till förnyelsen

beräknas uppgå till ca 5 000 000 kr.

I betänkandet Allmänhetens tillgång till EU-relaterad information (SOU

2002:96) föreslås att en EU-upplysning under riksdagen ges ökade resurser.

Det handlar främst om 3,5 nya tjänster för extern service samt medel för

utveckling av EU-anpassad webbinformation, marknadsföring m.m. I avvaktan på

regeringens förslag och riksdagens beslut föreslår riksdagsstyrelsen för

budgetåret 2004 att det aktuella anslaget för detta ändamål utökas med

7 700 000 kr.

Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner

förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden

2004-2006. Investeringar budgetåret 2004 beräknas uppgå till sammanlagt 122

000 000 kr.

Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar

rriksdagsförvaltningeniksdagsförvaltningen att under år 2004 i fråga om

ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som

används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån

för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp

av 300 000 000 kr.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 547 741 000 kr.

Motionen

I motion 2003/04:K421 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning av

anslaget med 10 000 000 kr. Motionärerna anser att anslaget till riksdagens

informationsverksamhet bör reduceras. Vidare menar de att aAnslaget till

tidningen Från riksdag och departement skulle kunna minskas, t.ex. genom att

kostnaderna för driften av tidningen i högre grad finansieras genom intäkter

från prenumerationer. De anser också att anslaget till informationsenheten

skulle kunna minskas något.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar riksdagsstyrelsens bedömning, tillstyrker

riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

skall uppgå till 540 642 000 kr budgetåret 2004 och avstyrker motion

2003/04:K421 (m), i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett

lägre belopp. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget

till investeringsplan för riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen för

perioden 2004-2006. Utskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen att under år 2004 i fråga om

ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som

används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån

för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp

av 300 000 000 kr.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens

förslag för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens

ombudsmän, justitieombudsmännen på 59 742 000 kr.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,

justitieombudsmännen skall uppgå till 59 742 000 kr budgetåret 2004.

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet

efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina

åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen

avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen och

8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för

Riksdagens ombudsmän.

Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten

samt genom inspektioner och andra undersökningar som ombudsmännen finner

påkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga

initiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan, enligt

propositionen, ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.

Verksamhetsmålet för år 2004 är att, med ytterligare höjd eller i vart fall

bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt

instruktionen. Härvid skall särskild vikt läggas vid att minska

ärendebalanserna och förkorta den genomsnittliga handläggningstiden eller

åtminstone hålla den på oförändrad nivå. Vidare skall ombudsmännen bedriva

inspektionsverksamhet, som har en betydelsefull rättssäkerhetsfrämjande

effekt samt i omvärlden främja kunskapen om och förståelsen för

konstitutionell kontroll genom parlamentariska ombudsmän.

Under perioden den 1 januari-den 31 december 2002 nyregistrerades 4

746 ärenden, innebärande en ökning med 60 ärenden (1,3 %) jämfört med

kalenderåret 2001. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 4 691, innebärande

en minskning med 16 (0,3 %) jämfört med föregående år. De oavgjorda ärendena

i balans var vid 2002 års utgång 901, innebärande en ökning från samma

tidpunkt föregående år med 55 ärenden (6,5 %). Under år 2002 har tre åtal

väckts. Sex initiativärenden och 42 klagomålsärenden har överlämnats till

annan myndighet för prövning och avgörande.

Antalet administrativa ärenden har ökat från 278 ärenden år 2001 till 336

ärenden år 2002. En fortsatt ökning sker vidare av JO:s internationella

engagemang och kontakter.

Antalet inkomna klagomåls- och remissärenden under de första fyra månaderna

år 2003 var 1 654, vilket innebär en ökning med 137 i förhållande till samma

period år 2002.

Vid medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några stora

avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden - inte

kommer att inträffa. Vad gäller lönekostnaderna bygger beräkningen på att

anslagets nivå varaktigt skall anpassas till den kostnadsnivå som nåtts genom

de senaste årens lönerevisioner, vilka, anförs i propositionen, speglar den

allmänna lönekostnadsutvecklingen inom rättsväsendet.

Riksdagsstyrelsen har inget att erinra mot budgetförslaget.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 61 165 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.

Kungliga hov- och slottsstaten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och

slottsstaten på 95 574 000 kr.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall

uppgå till 95 574 000 kr budgetåret 2004.

Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella

funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från

anslaget betalas också driftkostnader för de kungliga slotten, utom rent

fastighetsunderhåll som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare betalas

Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och andra

inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som disponeras av

konungen, från anslaget.

Omfattande investeringar har gjorts för att förbättra säkerheten på

Stockholms slott. De säkerhetshöjande åtgärderna medför ökade kostnader för

drift, övervakning och underhåll. I tilläggsbudgeten i samband med den

ekonomiska vårpropositionen beslutades att anslagsramen skulle höjas med 4

000 000 kr.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 96 853 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet har under behandlingen av budgetpropositionen uppmärksammat att

vid beräkningen av detta anslag har inte beaktats att avgifter skall erläggas

till Riksrevisionen. Utskottet förutsätter att erforderliga åtgärder vidtas

för att rätta till detta förhållande.

Regeringskansliet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m.

på 5 460 532 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår

fyra motioner (m), (fp), (kd) och (c) där det föreslås att anslaget

skall uppgå till lägre belopp. Utskottet föreslår också att

utskottet riksdagen skall avslår en motion om hyreskostnaderna för

svenska ambassader. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår

motioner om förändrat departementsansvar för Sveriges

Lantbruksuniversitet (SLU), åtgärder mot hedersrelaterade brott mot

kvinnor samt om ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för

arbetet med att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och

garantera brottsoffens rätt till hjälp och stöd. Utskottet föreslår

även att riksdagen avslår motioner om kompetens vid

utlandsmyndigheter, utrikesrepresentationens organisation samt

utrikesförvaltningen och EU. Jämför reservationerna 6 (fp) och 7

(kd).

Bakgrund

Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100)

att ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över från

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till

utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av

Regeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på

ett mer ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att

tillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess uppgift

att styra riket och förverkliga sin politik.

Utrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet fann

förslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med principen

en myndighet - ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det samtidigt som

angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning ges en

sammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån det

behövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid

beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet

m.m. skall uppgå till 5 460 532 000 kr

budgetåret 2004.

Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,

utrikesrepresentationen, kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget

fördelas mellan Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio

departementen, Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma

ändamål (hyror m.m.). Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och

kommittéerna, hade vid utgången av år 2002 drygt 4 400 tjänstgörande. Av

Regeringskansliets tjänstgörande var 135 personer (ca 3 %) politiskt

anställda.

Som en följd av regeringsombildningen efter valet 2002 skedde vissa

förändringar i departementens ansvarsområden och organisation. Till

Justitiedepartementet från Näringsdepartementet fördes frågor om integration

och mångfald, idrott, storstadspolitik samt social ekonomi. Från

Justitiedepartementet flyttade konsumentenheten över till

Jordbruksdepartementet, ungdomspolitiska enheten till

Utbildningsdepartementet samt enheterna för kommunfrågor, statlig

förvaltningspolitik och statlig personalpolitik som samtliga fördes till

Finansdepartementet. En del frågor om vissa bolag flyttades till

Näringsdepartementet från Kulturdepartementet och Finansdepartementet. Till

Försvarsdepartementet flyttades frågor om Statens haverikommission från

Näringsdepartementet. Vidare har ansvaret för kulturattachéer överförts från

Utrikesdepartementet till Kulturdepartementet.

Under år 2002 har regeringen avgjort 9 548 regeringsärenden, vilket är en

minskning jämfört med föregående år. Antalet diarieförda ärenden har dock

ökat något 2002 jämfört med föregående år. Antalet interpellationssvar och

frågesvar till riksdagen har, efter en tillfällig minskning under år 2001,

återigen ökat under år 2002.

Riksdagen beviljade för åren 2000 och 2001 Regeringskansliet

835 000 000 kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra

Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. De extra tillförda medlen

finansierade kostnaderna för mötesverksamheten i Sverige samt kostnaderna för

de extra press-, informations- och kultursatsningarna. För åren 2000 och 2001

ingick dessa extra medel i fördelningen av Regeringskansliets anslag.

Regeringskansliets anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. och anslaget 5:1

Utrikesförvaltningen uppgick därmed för år 2000 till 4 467 000 000 kr och för

år 2001 till 5 140 000 000 kr.

För budgetåret 20054 beräknas anslaget uppgå till 5 403584 502306 000 kr.

Motionerna

Anslaget m.m.

I motion 2003/04:K212 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att hyreskostnaderna för

svenska ambassader bör ses över.

I motion 2003/04:K297 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (mp) föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Utbildningsdepartementet i framtiden bör få ansvar för Sveriges

Lantbruksuniversitet (SLU), som i dag organisatoriskt är placerat under

Jordbruksdepartementet. Motionärerna anser inte att tillräckliga skäl

föreligger att splittra högskoleväsendet på olika departement på sätt som nu

sker.

I motion 2003/04:K404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en

minskning av anslaget med 605 000 000 kr. I motionen framförs att regeringen

haft problem att tydligt visa vilken den optimala dimensioneringen av

Regeringskansliet är. Anslagen till området har ökat mycket kraftigt, bl.a.

beroende på ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001, men enbart

ordförandeskapet kan inte förklara den totala resursökningen. Motionärerna

pekar på att regeringen inte har avlämnat den aviserade analysen av

Regeringskansliets dimensionering. Motionärerna menar vidare att det är

viktigt att regeringen kan redovisa produktivitet och resultat för

Regeringskansliet i förhållande till de stora anslagsposterna. Motionärerna

anser att detta inte har skett på ett tillfredsställande sätt (yrkande 3).

I motion 2003/04:K412 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en

minskning av anslaget på 901 000 000 kr. Det pekas på att ordförandeskapsåret

och de extrakostnader som detta medförde är förbi. Vidare menar motionärerna

att tidigare sammanslagningar av departement borde ge minskade kostnader

genom effektiviseringar.

I motion 2003/04:K422 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning av

anslaget med 540 000 000 kr. I motionen framförs att Regeringskansliet har

expanderat de senaste åren, i synnerhet när det gäller de politiskt

relaterade befattningarna. Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har

egna kanslier inom Regeringskansliet förstärker ytterligare denna tendens.

Det finns enligt motionärerna skäl att hålla tillbaka expansionen av

Regeringskansliet. Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom

anslaget. De menar bl.a. att Utrikesdepartementet (UD) bör tillföras

65 000 000 kr. Enligt motionärerna fordrar ett kraftfullt och framgångsrikt

agerande inom ramen för EU en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen

samt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet.

Den snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de

utomeuropeiska industriländerna. Vidare bör en upplysningskampanj om

kommunismens brott mot mänskligheten genomföras.

I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning med 800 000 000 kr. Det pekas på att Regeringskansliet

har vuxit kraftigt, inte minst vad gäller politiska tjänstemän. Motionärerna

pekar på att en minskning av Regeringskansliet bör kunna genomföras eftersom

ordförandeskapet i EU har avslutats och att samordningsvinster av

sammanslagningen med utrikesförvaltningen bör kunna realiseras.

I motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det

övergripande myndighetsansvaret gällande hedersrelaterade brott mot kvinnor.

I motionen anförs bl.a. att ansvaret för erforderliga åtgärder skall ligga

hos justitieministern. Frågan skall också, enligt motionärernas uppfattning,

behandlas av jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet

inom hela samhället (yrkande 6).

I motion 2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp) föreslås att riksdagen

tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att

inrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att

förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera

brottsoffrens rätt till hjälp och stöd (yrkande 2).

Kompetens vid utlandsmyndigheterna

I motion 2003/04:K374 av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (båda s) anförs

att UD bör ta fram en modell för riktlinjer till svenska ambassader i

utlandet om hur man skall arbeta i förebyggande syfte mot trafficking.

I motion 2003/04:U203 (c) menar motionärerna att en samverkansgrupp i

konflikthantering bör inrättas och stationeras på UD. Det finns, enligt

motionärerna, ett generellt behov av ökad samordning, samverkan och samarbete

mellan såväl olika aktörer som mellan olika typer av verksamheter, både

nationellt och internationellt, inom området för konflikthantering. Ofta är

detta samarbete inte formellt fastställt utan beroende av personliga

kontakter. För att undvika detta borde en samverkansgrupp med ansvar för

bl.a. samordning av resurser, projekt och kompetensfördelning finnas i

Sverige (yrkande 2).

I motion 2003/04:L350 (c) menar motionärerna att UD:s ambassadrapporter,

som bl.a. ligger till grund för Migrationsverkets prövning av

asylansökningar, har kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen av HBT-

personers ställning i vissa länder. Konsekvensen kan, enligt motionärerna,

bl.a. bli att asylsökande avvisas till länder där deras liv är i fara, liksom

att de utrikespolitiska övervägandena blir felaktiga. Åtgärder bör således

vidtas för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens (yrkande 18).

Också motionärerna bakom motion 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) (yrkande 4),

motion 2003/04:So568 (mp) (yrkande 26) samt motion 2003/04:U337 (s), (yrkande

5), menar att UD:s personal bör utbildas i HBT-frågor.

Motionärerna bakom partimotion 2003/04:K418 (fp) menar att regeringen

skyndsamt bör vidta åtgärder för att möjliggöra ingåendet av partnerskap på

fler än de tre ambassader som förrättar partnerskap (yrkande 22).

Utrikesrepresentationens organisation

I motion 2003/04:U301 (v) menar motionärerna att Sverige, som ett första steg

i knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat Irak, med en statsapparat

och regering som är politiskt självständig och har egen kontroll över sitt

territorium, upprättar ett representationskontor som också har vissa

konsulära uppgifter (yrkande 6).

I motion 2003/04:U257 (s) hävdas att det kurdiska området i Irak alltsedan

år 1991 har utvecklats till en någorlunda självständig kurdisk stat med eget

parlament och administration. Motionärerna menar att Sverige, i enlighet

härmed, bör stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan (yrkande 5).

Motionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) menar att en övergripande

ministerfunktion för mänskliga rättigheter bör inrättas. Detta skulle, enligt

motionärerna, möjliggöra en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten

för mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har en

internationell dimension (yrkande 2). Samma yrkande förs fram i motion

2002/03:U268 (kd) yrkande 2.

Motionärerna bakom samma motion menar i yrkande 4 att Sverige bör utse MR-

attachéer som utplaceras på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs.

där det anses viktigt att följa utvecklingen kring de mänskliga

rättigheterna. Detta skulle, enligt motionärerna, främja bevakningen i

specifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska internationella

företag och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och

koordineringen med internationella organ och organisationer.

I yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att också miljöattachéer bör

inrättas vid lämpliga ambassader, i regioner där miljöförstöringen är extremt

påtaglig eller där stora internationella insatser görs för miljösäkerhet.

I yrkande 6 i samma motion anför motionärerna att det ibland, i arbetet med

att främja svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan

Sveriges ambassader och olika handelskammare och exportråd. I syfte att

ytterligare främja en samordnad utrikespolitik bör regeringen, framhåller

motionärerna, se över möjligheten att integrera den handels- och

exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen.

Motionärerna bakom motion 2003/04:U347 (s) anser att homo- och bisexuellas

livssituation bör uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga

svenska beskickningar i världen en viss dag varje år (yrkande 2). Samma

yrkande förs fram i motion 2002/03:U312 (s) yrkande 2.

Utrikesförvaltningen och EU

Motionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 7 och 8 anför att

regeringen bör utreda om det kan upprättas fler samlokaliserade ambassader

med gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga medlemsländer inom

EU samt hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-

diplomatin med underlag för politiska beslut. Det handlar dock inte, enligt

motionärerna, om att EU-kommissionen skall ersätta det nationella behovet av

bilaterala diplomatiska relationer. Sverige kan emellertid, hävdar

motionärerna, i högre grad än vad som är fallet dra nytta av rapporter som

skrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder Sverige i dag saknar

representation i. Regeringen bör också utreda möjligheterna för dels en

fysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i

ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.

I motion 2003/04:K311 (m) menar motionären att Sverige bör ta initiativ

inom ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder

avskaffar systemet med att ha ambassader i varandras länder.

Utrikesutskottets yttrande

När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utskottet bl.a. följande.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av förslag i

den ekonomiska vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för

utrikesförvaltningen flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Den

nya ordningen innebär att det ej längre redovisas ett särskilt anslag för

utrikesförvaltningen, utan de medel som är avsedda härför ingår i det anslag

som numera heter 90:5 Regeringskansliet m.m.

Utrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till

konstitutionsutskottet (2002/03:UU1y) att den nya ordningen försvårar för

utrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen till

utrikesförvaltningen. Utskottet påpekade vidare att det bl.a. var oklart hur

stor del av anslaget till Regeringskansliets verksamhet som avsåg

utrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.

följande:

En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det

framgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet

m.m.] som avsätts för utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir.

Utskottet förutsätter att så blir fallet.

Utskottet kan emellertid konstatera att så inte har skett i årets

budgetproposition. Det är följaktligen inte möjligt att göra en adekvat

bedömning av de resurser som utrikesförvaltningen kommer att förfoga över

under budgetåret 2004. Utskottet finner detta oacceptabelt och förutsätter

att regeringen hörsammar utskottets upprepade ståndpunkt.

Oavsett hur resurserna inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. är tänkta

att disponeras under budgetåret 2004 skulle ett bifall av motion 2003/04:K422

(m) få så omfattande konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte

kan ifrågakomma. Utskottet menar därför att motionen bör avstyrkas.

Vad gäller förslaget om en översyn av hyreskostnaderna för svenska

ambassader har utskottet tidigare behandlat liknande yrkanden. Utskottet

anförde därvid bl.a. att utlandsmyndigheterna årligen tilldelas en budgetram

med vilken de finansierar sina driftkostnader, bl.a. representation och

lokalt förhyrda fastigheter. I vissa fall ägs fastigheterna av svenska staten

via Statens fastighetsverk, och hyra betalas i Sverige av UD till det nämnda

verket. Budgetramen fastställs genom den politiskt styrda

verksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetschefen att se till att den

tilldelade budgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som

möjligt i syfte att nå de mål som fastställs för myndighetens verksamhet.

Utskottet konstaterade vidare att det för residens och bostäder finns ett

antal förordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas

lokalförsörjning. Få områden inom utrikesförvaltningen har som

fastighetsförvaltningen undergått en så kraftig kostnadsminskning till följd

av de sparbeting som förekommit under 90-talet. Genom en rad olika åtgärder

såsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av residens för att inrymma

bostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstadkommits.

Vid de löpande föredragningar om utrikesförvaltningen som utrikesutskottet

erhållit har framgått att både departementets och utlandsmyndigheternas

strävan är att lokalförsörjningen skall vara kostnadseffektiv. Det synes mot

denna bakgrund obehövligt att gå motionären till mötes.

Mot den anförda bakgrunden menar utskottet att motion 2003/04:K212 (m) kan

avstyrkas.

Utrikesutskottet konstaterar beträffande frågor om kompetens vid

utlandsmyndigheterna att de aktuella motionerna tar upp frågor som rör

Regeringskansliets organisation, instruktionsgivning till

utlandsmyndigheterna, utbildning av utrikesförvaltningens personal m.m.

Utskottet menar att det i samtliga fall rör sig om frågor där

beslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande

myndigheter. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund vare sig

behövligt eller lämpligt att riksdagen gör tillkännagivanden enligt

motionärernas förslag. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna

2003/04:K374 (s), 2003/04:K418 (fp) yrkande 22, 2003/04:L350 (c) yrkande 18,

2003/04:U203 (c) yrkande 2, 2003/04:U337 (s) yrkande 5, 2002/03:U287 (mp, s,

fp, v, c) yrkande 4 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 26 således avstyrkas.

I fråga om utrikesrepresentationens organisation konstaterar

utrikesutskottet inledningsvis att UD, det instabila politiska läget i Irak

till trots, har vidtagit konkreta förberedelser för att åter kunna öppna den

svenska ambassaden i Bagdad. Det av motionärerna efterlysta arbetet med att

återupprätta svensk representation i Irak har således redan inletts. Med vad

som sålunda anförts menar utskottet att motion 2003/04:U301 (v) yrkande 6 bör

avstyrkas.

Vad gäller yrkandet om att stationera ett svenskt konsulat i irakiska

Kurdistan konstaterar utskottet att det under rådande osäkra omständigheter i

landet förefaller alltför tidigt att bestämma hur närvaron i landet i övrigt

skall se ut. Utskottet menar således att motion 2003/04:U257 (s) yrkande 5

bör avstyrkas.

Vad beträffar yrkande 2 i motion 2002/03:U268 (kd) och yrkandena 2, 4 och 5

i motion 2003/04:U341 (kd) om inrättande av en övergripande ministerfunktion

för mänskliga rättigheter samt MR-attachéer och miljöattachéer vid svenska

ambassader, konstaterar utskottet att samtliga svenska utlandsmyndigheter

redan i dag bevakar såväl MR- som miljöfrågor och att rapporteringen härom är

omfattande och mångfasetterad. Utskottet har i övrigt inga synpunkter på

Regeringskansliets organisation av vare sig MR- eller miljöfrågornas

hantering. Utskottet menar att riksdagen bör avhålla sig från att uttala sig

om Regeringskansliets inre organisation.

Angående yrkande 6 i samma motion, rörande möjligheterna att integrera den

handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen,

konstaterar utskottet att regeringen i oktober 1999 lät tillkalla en utredare

för att göra en översyn av den del av det statliga exportfrämjandet som sker

genom Sveriges Exportråd m.m. I utredningens betänkande (SOU 2000:102), som

presenterades i november 2000, föreslogs bl.a. att Exportrådets och UD:s

verksamhetsplanering skulle samordnas bättre. Utskottet har inhämtat att

utredningens förslag beaktas i utrikesförvaltningens löpande förnyelsearbete.

I övrigt kan utskottet konstatera att utrikesrepresentationen samarbetar

med handelssekreterare eller annan organisation som stöds av Exportrådet för

att gemensamt ge bästa service och förbättra förutsättningarna för svenskt

näringsliv. I de länder där det inte finns handelskontor eller liknande

organisation har beskickningarna huvudansvaret för den exportfrämjande

verksamheten. I en del fall finansierar Exportrådet viss personal, vilken

kompletterar beskickningens personalresurser. Dessa ingår i beskickningens

totala personalresurser under ledning av ambassadören. Den handels- och

exportfrämjande verksamheten är således redan nära integrerad med

utrikesförvaltningen. Med vad som sålunda anförts menar utskottet att motion

2003/04:U341 (kd) yrkande 2, 4, 5 samt 6 bör avstyrkas.

Vad gäller yrkandet om att homo- och bisexuellas livssituation bör

uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga svenska

beskickningar i världen en viss dag varje år, konstaterar utskottet att

beslutskompetensen här finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande

myndigheter. Utskottet noterar också att manifestationer av detta slag -

oavsett syftet - är främmande företeelser i utlandsmyndigheternas verksamhet.

Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare sig behövligt

eller lämpligt att riksdagen gör ett tillkännagivande enligt motionärernas

förslag. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna 2002/03:U312 (s)

yrkande 2 samt 2003/04:U347 (s) yrkande 2 avstyrkas.

Konstitutionsutskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 5 460 532 000 kr

budgetåret 2004. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna

2003/04:K404 yrkande 3 (delvis) (kd), 2003/04:K412 (delvis) (c), 2003/04:K422

(m) och 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) (fp), i vilka det föreslås att

anslaget skall uppgå till lägre belopp.

När det gäller frågan om hyreskostnaderna för svenska ambassader ställer

sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2003/04:K212 (m)

avstyrks.

I motion 2003/04:K297 (mp) föreslås att Utbildningsdepartementet bör få

ansvar för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Vidare förespråkas i motion

2003/04:Ju479 yrkande 6 (fp) att ansvaret för erforderliga åtgärder mot

hedersrelaterade brott mot kvinnor skall ligga hos justitieministern. Frågan

skall också, enligt motionärernas uppfattning, behandlas av

jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet inom hela

samhället. I motion 2003/04:So405 yrkande 2 (fp) föreslås att det inrättas

ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att förebygga

våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera brottsoffrens rätt

till hjälp och stöd. Detta är emellertid frågor som det inte ankommer på

riksdagen att besluta om. Motionerna avstyrks.

När det gäller frågorna om kompetens vid utlandsmyndigheter ställer sig

utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna 2003/04:K374 (s),

2003/04:U203 yrkande 2 (c), 2003/04:L350 yrkande 18 (c), 2002/03:

U287 yrkande 4 (mp, s, fp, v, c), motion 2003/04:So568 yrkande 26 (mp) samt

motion 2003/04:U337 yrkande 5 (s) och 2003/04:K418 yrkande 22 (fp) avstyrks.

Även beträffande frågorna om utrikesrepresentationens organisation

instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna

2003/04:U301 yrkande 6 (v), 2003/04:U257 yrkande 5 (s), 2003/04:U341 yrkande

2 (kd) 2002/03:U268 yrkandena 2 och 4-6 (kd), 2003/04:U347 yrkande 2 (s) och

2002/03:U312 yrkande 2 (s) avstyrks.

Slutligen instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört även när

det gäller frågorna om utrikesförvaltningen och EU. Motionerna 2003/04:U341

yrkande 7 och 8 (kd) samt 2003/04:K311 (m) avstyrks.

Stöd till politiska partier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska

partier på 131 200 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen

avslår två motioner (m) och (fp) där det föreslås att anslaget skall

uppgå till lägre belopp. Jämför reservation 8 (m).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall uppgå

till 131 200 000 kr budgetåret 2004.

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd

dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den

15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som är avsett

för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och

tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år

1996.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kr.

Motionerna

I motion 2003/04:KU423 av Gunnar Hökmark m.fl.(m) föreslås att partistödet

minskas successivt. Motionärerna anser att stödet fr.o.m. år 2005 bör minskas

med en fjärdedel av det nuvarande anslaget, vilket innebär en besparing med

36 300 000 kr år 2005 och därefter en årlig besparing på 72 600 000 kr för år

2006 och framåt. Detta bör ges regeringen till känna.

I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en minskning av anslaget med 30 000 000 kr. Motionärerna menar att

partiernas beroende av staten bör minska och att en viss minskning av

statsstödet till partierna därför bör kunna ske.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag

och avstyrker motionerna 2003/04:K423 (m) och 2003/04:Fi240 yrkande 13

(delvis), i vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.

Expertgruppen för EU-frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag

för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-

frågor på 10 293 000 kr. Utskottet föreslår även att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2004 i fråga om ramanslaget 90:7

Expertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för

forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr

under 2005-2007. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en

motion (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre

belopp.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor skall uppgå

till 10 293 000 kr budgetåret 2004.

Verksamheten regleras i förordningen (2001:204) med instruktion för

Expertgruppen för EU-frågor. Myndigheten har valt att arbeta under

beteckningen Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Kansliet

består av åtta personer, varav tre forskare och två utredare.

Expertgruppen skall bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och

studier i europapolitiska frågor inom områdena ekonomi och handel,

statsvetenskap och juridik. Forskning har bedrivits både av den egna

personalen och av externa forskare. Myndigheten har antagit en strategi 2004

som syftar till att behandla frågor som bedöms bli aktuella under EU:s

kommande regeringskonferens och i förhandlingarna om EU:s nästa

långtidsbudget. Denna verksamhet har främst inriktats på EU:s framtidsdebatt

och den ekonomiska effektiviteten inom EU. Ett flertal rapporter har

presenterats vid seminarier under våren 2003. Myndigheten har även inlett en

kartläggning av pågående europapolitisk forskning inom områdena ekonomi och

handel, statsvetenskap och juridik.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 2004 i fråga om ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta

om åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000

kr under 2005(2007. Regeringen motiverar förslaget med att det kan finnas

behov av projekt som kan pågå under längre tid än ett år.

För budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 10 521 000 kr.

Motionen

I motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås en omedelbar nedläggning av myndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning,

tillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:7

Expertgruppen för EU-frågor skall uppgå till 10 293

000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker motion

2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis), i vilken det

föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre

belopp. Utskottet tillstyrker även att riksdagen

bemyndigar regeringen att under år 2004 i fråga om

ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta

om åtaganden för forskningsverksamhet som innebär

utgifter på högst 2 500 000 kr under 2005-2007.

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2002

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagsstyrelsens skrivelse över riksdags-

förvaltningens årsredovisning för 2002 läggs till handlingarna.

Redogörelsen

Av riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens årsredovisning för

verksamhetsåret 2002 (2002/03:RS2) framgår att riksmötet 2001/02 präglades av

en betydande ärendehantering, vilket delvis kan förklaras av att det var ett

valår. Det finns dock tecken som tyder på att det också sker en

underliggande, långsiktig volymökning. Samtidigt tar sig ökningen nya former,

vilket är ett resultat av arbetet med att genomföra Riksdagskommitténs

förslag.

Kostnaden för riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens verksamhet, dvs.

exklusive transfereringar, uppgick till 1 072 miljoner 000 000 kronor, vilket

var en ökning med 10 % jämfört med år 2001. Verksamhetens intäkter ökade

samtidigt med sex procent till 1 007 000 000 kr. Verksamhetsutfallet för 2002

stannade därmed på ett underskott med 64 miljoner 000 000 kronor. Hur

kostnader och intäkter fördelar sig på olika verksamhetsgrenar framgår av

följande tabell.

Tabell. Riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter (mnkr)

-----------------------------------------------------------

|Verksamhetsgren|Kostnader||Intäkter||Nettokostnad||Procent

| |

-----------------------------------------------------------

| |2002 |2001 |2002 |2001 |2002 |2001 |2002 |

2001 |

-----------------------------------------------------------

|Beslutsprocessen|791,9|726,2|-|- |791,9|726,2|78,3 |

79,4 |

| | | | | | | |% |% |

-----------------------------------------------------------

|Service |193,1|148,8|39,4 |38,2 |153,7|110,6|15,2 |

12,1 |

|och | | | | | | |% |% |

|förvaltning | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------

|Information |57,5 |52,7 |20,3 |22,6 |37,2 |30,1 |3,7 |3,3

|

|till | | | | | | |% |% |

|allmänheten | | | | | | | | |

-----------------------------------------------------------

|Internationell|29,0|47,7|0,8 |0,6 |28,2 |47,1 |2,8 |5,2

|

|verksamhet | | | | | | |% |% |

-----------------------------------------------------------

|Transfereringar|274,2|270,2|- |- |274,2|270,2|- |- |

-----------------------------------------------------------

| | | | | | | | | |

|Totalt |1 |1 |60,5 |61,4 |1 |1 |100 |100

|

| |345,7|245,6| | |285,2|184,2|% |% |

-----------------------------------------------------------

Av årsredovisningen framgår att arbetet med att utveckla

mål- och resultatstyrningen

fortsatte under året. Likaså fortsatte arbetet med att kartlägga

enheternas och kansliernas

prestationer. I årsredovisningen redovisas hur ledamöterna i

en enkät har betygsatt

riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens prestationer på flera

olika områden.

Utskottets ställningstagande

Riksdagsförvaltningens redogörelse 2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens

årsredovisning för

verksamhetsåret 2002 bör av riksdagen läggas till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett

följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets

förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

11.Fördjupad målbeskrivning för politikområdet Demokrati

Fördjupad målbeskrivning

för politikområdet Demokrati (punkt 54)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

som anförs i reservation 1 om att

regeringen bör fördjupa målformuleringen för politikområdet

Demokrati och återkomma till

riksdagen i frågan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K404 yrkande 1.

Ställningstagande

Kristdemokratin bygger på idén om alla människors

lika värde och att deras värdighet inte

får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa

styrelseformen eftersom den utgår från

denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla

beteendet medborgare emellan. Den innebär

att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra

och respekt för de människor man inte

är överens med. Värderingen ger skäl för empati

och solidaritet, för ett engagemang och

ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband,

kön, etnicitet, religion osv. På

denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som

i sin tur är en förutsättning för att

konflikter skaskall kunna lösas på fredlig väg.

Om inte denna värdegrund ständigt

poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas

och förtvina. Frånvaron av denna

värdegrund bereder plats för maktmissbruk, elitism

och i förlängningen någon form av

diktatur.

Demokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att människovärdet och

mänskliga fri- och

rättigheter respekteras. Med demokrati som statsform och

politisk metod följer

yttrandefrihet och alla medborgares lika inflytande, men med

majoritetsbeslut kan också en

minoritet förtryckas och fri- och rättigheter förtrampas. Därför behöver

alla samhällen en

gemensam värdegrund. Jag anser att de värden, rättigheter och

skyldigheter, som inspirerats

och förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund.

Den moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang

som utgör ett

samhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor, föreningar,

organisationer och

folkrörelser av största betydelse. En demokratisk stat är beroende av

att det finns ett

värdevitalt samhälle med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar

hos enskilda och

grupper samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd

för demokratin.

Det ideal som Kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje

medborgare ges

möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid

valtillfället utan

kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa

politiska systemet,

den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så att det

aktiva deltagandet

uppmuntras och att verkligt inflytande kan uppnås. En fungerande

demokrati förutsätter

jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det är också av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas

eget demokratiska

ansvarstagande. Denna känsla för det gemensamma samhället bör bygga på

vissa medborgerliga

karaktärsegenskaper. De dygder som jag vill lyfta fram som betydelsefulla

för medborgarandan

går tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet.

Det handlar om de

klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk

klokskap. Rättvisa

rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men

respekterar också andras

rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför

vidlyftiga önskningar.

Mod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot

oförrätter. Det handlar

om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka

och stå för sanning

och rätt, inte minst när det är inopportunt. Den kristna traditionen

har förstärkt och

kompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden

kärlek som berikar

samhällsgemenskapen, inte minst med solidaritet och barmhärtighet.

Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati

och ett mänskligt

samhälle. Därför måste stat och kommun främja det engagemang som

finns i olika

medborgarsammanslutningar: i föreningar och folkrörelser, i kyrkor och

samfund, i lokala

utvecklingsgrupper och i nya rörelser. Den tilltagande pluralismen i det

svenska samhället

bör medföra att stat och kommun ger olika grupper möjlighet till

autonomi, genom

självförvaltning, av verksamheter som är centrala för dem. Det

offentliga måste bejaka den

pluralism av fria och från staten oberoende medborgarsammanslutningar som

finns i samhället.

Det är också viktigt att politiken inser sina begränsningar och

koncentrerar sitt arbete

på områden där dess värden och styrsystem är överlägsna marknadens,

civilsamhällets och

familjens. Det innebär bl.a. att säkerställa de långsiktiga spelreglerna

för andra aktörer.

Skolan har ett stort ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna

för ett deltagande

i demokratin. För det krävs att elevernas kunskaper om demokratin

utvecklas. Skolan måste

vara en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar hur

oenighet kan hanteras på

ett konstruktivt sätt.

Ett starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten samt

anonymitetsskyddet, liksom för

mötes- och föreningsfriheten, är av stor vikt för en levande demokrati.

Grundlagsskyddet av

yttrandefriheten och den därmed sammanhängande tryckfriheten innebär att

det allmänna inte

får ingripa mot yttrandefriheten, annat än i de fall och den

ordning som föreskrivs i

grundlagen.

Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar

, är central för

en öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten skaskall nyttjas

restriktivt.

Maktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt

och effektiva

rättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol.

I regeringens mål för politikområdet Demokrati heter det att

"folkstyrelsen skall värnas

och fördjupas".

Min bedömning är att målformuleringen visserligen täcker en del av det

önskvärda i ett

demokratimål, men är otillräckligt - med hänsyn till det ovan anförda -

för att t.ex. peka

på värdegrundens enorma betydelse just för demokratiutvecklingen.

Regeringen bör få i

uppdrag att fördjupa denna målformulering och återkomma till riksdagen i

frågan.

22.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 12 om det

framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:K424

yrkandena 2 och 3 och

2003/04:K444 yrkande 19 samt avslår motionerna 2003/04:K382 yrkande 4

och 5, 2003/04:Kr327

yrkande 20, 2003/04:K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.

Ställningstagande

Vi stöder det moderata motionsförslaget om avveckling av presstödet.

33.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 13 om det

framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr327

yrkande 20 samt avslår

motionerna 2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande 19, 2003/

04:K382 yrkande 4

och 5, 2003/04:

K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.

Ställningstagande

Vi stöder det folkpartistiska motionsförslaget om att avveckla presstödet.

44.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 14 om det

framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K382

yrkande 4 och 5 samt

avslår motionerna 2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande

19, 2003/04:Kr327

yrkande 20, 2003/04:K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.

Ställningstagande

Jag stöder de kristdemokratiska motionsförslagen om åtgärder för

att stimulera

strukturförändringar inom dagspressen och om nya regler beträffande

tröskeleffekter för

lågfrekventa tidningar.

55.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)

av Mats Einarsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 15 om det

framtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K251 samt

avslår motionerna

2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande 19, 2003/04:

Kr327 yrkande 20,

2003/04:K382 yrkande 4 och 5, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.

Ställningstagande

Jag stöder förslaget i Vänsterpartiets motion om att

pressutredningen bör vara

parlamentariskt tillsatt och att direktiven bör ta upp de problem som

nämns i motionen.

66.Kompetens vid utlandsmyndigheternaKompetens vid utlandsmyndigheterna (

punkt 76)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 76 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation

65 om att möjliggöra ingåendet av partnerskap på flera ambassader. Därmed

bifaller

riksdagen motion 2003/04:K418 yrkande 22 samt avslår motionerna 2003/04:

K374,

2003/04:U203 yrkande 2, 2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:U337 yrkande 5,

2003/04:L350 yrkande 18 och 2003/04:So568 yrkande 26.

Ställningstagande

Regeringen har under 2003 börjat vidta åtgärder för att det skaskall

bli möjligt att ingå

partnerskap på ambassader. Än så länge är det dock bara tre av det

tjugotal ambassader som

har vigselrätt som också förrättar partnerskap. Om ambassadens

värdland lämnar sitt

godkännande måste svenska ambassader erbjuda samma service vad gäller

både partnerskap och

borgerliga vigslar. Vi anser därför att regeringen skyndsamt bör vidta

åtgärder för att

möjliggöra ingåendet av partnerskap på fler ambassader.

77.Utrikesförvaltningen och EUUtrikesförvaltningen och EU (punkt 98)

av Ingvar Svensson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 7

om utredning av möjligheterna för dels fysisk integrering av flera EU-

medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra

nytta av

EU-diplomatin. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:U341 yrkandena 7

och 8 samt

avslår motion 2003/04:K311.

Ställningstagande

Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är

det kommissionens

kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför

Europa som diskuteras. Då EU-kommissionen förbättrar sin förmåga att

göra viktiga analyser

och landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör det finnas

möjligheter för Sverige

som EU-medlem att dra nytta av detta. Det handlar inte om att EU-

kommissionen på något sätt

skall ersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska

relationer, men däremot kan

Sverige ännu mera dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja

EU-kontor i de

länder där Sverige i dag saknar representation. I framtiden kan det

således bli tal om att

"slå ihop" ambassader mellan EU-medlemmar i stil med den fysiska

integreringen av de

nordiska ambassaderna i Berlin. Kristdemokraterna anser att

regeringen redan i dag bör

utreda möjligheterna för dels en fysisk integrering av flera EU-

medlemsländers ambassader,

dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.

Mot bakgrund av detta anser jag att regeringen bör ges till känna vad som

ovan

anförts. Jag anser att motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 7 och 8 bör

tillstyrkas.

88.

PartistödetPartistödet

(punkt 109)

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 109 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

reservation 8 om en

minskning av partistödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K423.

Ställningstagande

De politiska partierna har en stor och viktig uppgift att fylla i en

demokrati. Avgörande

för väljarnas förtroende för politiska partier är att partierna kan leva

upp till väljarnas

förväntningar och att de har hela sin lojalitet hos valmanskåren.

Partierna bör vara

oberoende av stöd från den offentliga sektorn. Partistödet står i strid

med en sådan syn på

partierna. I partistödet ligger även en inte oväsentlig konserverande

effekt då det utgår

endast till partier som har nått en viss andel av rösterna i riksdagsvalet

.

Moderata samlingspartiet har under en följd av år krävt att partistödet

skall minska, ett

krav som vi håller fast vid. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi

att partistödet

minskas successivt. Från och med år 2005 minskas stödet med en

fjärdedel av det nuvarande

anslaget, vilket innebär en besparing med 36 300 000 kr år 2005.

Därefter föreslår vi en

ytterligare besparing på 36 300 000 kr för år 2006. Därefter

förändras formerna

för partistödet så att det ger bättre förutsättningar för folkligt

engagemang och enskilda

människors ansvarstagande.

Ett större folkligt deltagande i partiernas finansiering motverkar

beroendet av staten och

att staten genom sina bidrag bidrar till att upprätthålla etablerade

partiers storlek och

dominans. Det kan också leda till en vitalisering av de politiska

partierna baserat på det

stöd de har av medborgarna i samhället.

I dag är partistödet så utformat att socialdemokratin som parti får ett

mer än dubbelt så

stort stöd som varje annat politiskt parti. Tillsammans med övrig

finansiering från

ekonomiskt starka intresseorganisationer förstärker detta

Socialdemokraternas ekonomiska och

politiska dominans på ett sätt som ur demokratisk synvinkel är stötande.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden

. I rubriken anges

inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut

som behandlas i

avsnittet.

· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)

·

av Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta

betänkande arbetat under

förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och

miljöpartister den 19 november 2003 kommer att fastställa ekonomiska

ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende 2004

samt besluta om utgiftstak för åren 2005 och 2006.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en

annan inriktning av

den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett övergripande mål

för den ekonomiska

politiken bör vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten

sänkas. För detta

krävs bl.a. en moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta

skatter och lägre

offentliga utgifter. Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste

minskas genom att

sjukvård och rehabilitering förbättras.

Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt

och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla

större möjligheter

till ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett starkare

civilt samhälle kan

både företag och människor växa. Ännu fler kan komma in på den

ordinarie arbetsmarknaden.

Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att

hushållen får en större

ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald,

en bättre kvalitet

och en större trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande

över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag

till omfattande

skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de

människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som

har små eller inga

möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att

det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna

genomföra de uppgifter som

måste vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel för att

bryta den ökade

sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och

skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några

delar kan brytas ut

och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 19

november beslutar om

ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag

och därmed väljer

en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu

aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt

bakom de i motioner

lagda förslagen.

· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)

·

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar till att

förändra de ekonomiska

förutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt

att fler arbetar och

att statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är

sänkta skatter på

arbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst

bistånd, rättssäkerhet,

utbildning, vård och omsorg samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår

utrymme för detta

bl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 har

emellertid avstyrkts av

finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets

budgetförslag är en helhet

är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom

utgiftsområde 1. Vi står

emellertid fortsatt bakom de i motioner lagda förslagen.

· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)

·

av Ingvar Svensson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den Socialdemokraterna och

dess stödpartier

föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt

förbättra Sveriges

tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad

ohälsa, förbättrad

lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och

sparande. Därtill bör

infrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat

bostadsbyggande kraftigt

förbättras. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen

skall kunna öka i en

sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som måste göras mer

flexibel och där de

rekordhöga sjuktalen måste mötas med en kraftigt förbättrad

rehabilitering, förebyggande

åtgärder och en förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på

arbete och företagande

som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens lägre skattetryck.

Det handlar om det

svenska konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den

offentliga sektorn förnyas

för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre

tillvarata personalens

kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken

öka, rättsväsendet

återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas, och

infrastrukturen förbättras.

Kristdemokraternas ekonomiska politik sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.

Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar

för en uthållig

tillväxt på åtminstone tre procent per år över en konjunkturcykel, där

sysselsättningen kan

öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet,

personliga ansvar och

välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn

kan vitaliseras och

möta ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser, och där

statens finanser blir

mindre konjunkturkänsliga. Den "utveckling" som pågår under

socialdemokratiskt styre är den

omvända: sysselsättningen minskar, tillväxten väntas bli lägre än i

omvärlden, statsskulden

ökar, detaljstyrningen ökar och i stora delar av kommunsektorn erbjuds

sämre vård och omsorg

till högre skatt.

Finansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och

miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de olika

utgiftsområdena samt

beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan inriktning

av politiken i det

första rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta

särskilda yttrande (i

stället för i en reservation) den del av vår politik som rör

utgiftsområde 1 och som vi

skulle ha yrkat bifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar hade

vunnit riksdagens

bifall i den första beslutsomgången. När det gäller anslagsfördelningen

inom utgiftsområde 1

står vi emellertid fortsatt bakom de i motioner lagda förslagen.

· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)

·

av Kerstin Lundgren (c).

Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande

arbetat under

förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,

vänsterpartister och

miljöpartister den 19 november 2003 kommer att fastställa ekonomiska

ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens

inkomster avseende 2004

samt besluta om utgiftstak för åren 2005 och 2006.

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,

anslagsfördelning och

skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några

delar kan brytas ut

och behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 19

november beslutar om

ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag

och därmed väljer

en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu

aktuella beslutet om

anslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt

bakom de i motioner

lagda förslagen.

· Ministeransvaret i fråga om hedersrelaterade brott mot kvinnor (punkt 2

)

·

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Den rådande synen på hedersrelaterade brott mot kvinnor som ett

integrationsproblem, där

integrationsministern har ansvaret för att åtgärder vidtas, är ett mycket

märkligt sätt att

behandla problemet. Brottsbalken och rättspraxis är tydliga - ingen

skillnad skall göras

gällande denna typ av våld. I kommittémotion 2003/04:Ju479 föreslår

Folkpartiet liberalerna

därför att även myndighetsansvaret skall vara tydligt, dvs. ansvaret

för erforderliga

åtgärder skall ligga hos justitieministern. Denna fråga skall

också behandlas av

jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet inom hela

samhället. Vi är

dock medvetna om att detta är en fråga som riksdagen inte råder över.

Men med den tydliga

ansvarsfördelning som vi förespråkar skulle frågan om hedersrelaterade

brott mot kvinnor få

den tyngd den förtjänar i regeringen och regeringsarbetet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2003/04:1 Budgetpropositionen

Utgiftsområde 1 - yrk. 1. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar

regeringen att under

2004, för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor, besluta om

åtaganden för

forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under

2005-2007 (avsnitt

7.4.4).

Utgiftsområde 1 - yrk. 2. Regeringen föreslår att riksdagen för

budgetåret 2004 anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser

anslag som står till

regeringens disposition enligt följande uppställning (se propositionen).

Utgiftsområde 1 - yrk. 3. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen antar

riksdagsstyrelsens

förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 7.3.5).

Utgiftsområde 1 - yrk. 4. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till

investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2004-2006 (avsnitt

7.3.6).

Utgiftsområde 1 - yrk. 5. Riksdagsstyrelsen föreslår att

riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret

för investeringar

som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av

150 000 000 kronor.

Utgiftsområde 1 - yrk. 6. Riksdagsstyrelsen föreslår att

riksdagen bemyndigar

riksdagsförvaltningen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret för

investeringar i

fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000

kronor.

Utgiftsområde 1 - yrk. 7. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

för budgetåret 2004

anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser

anslag som är avsedda

för riksdagen eller dess myndigheter, enligt följande uppställning (se

propositionen).

Redogörelse

2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2002

.

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av

en ministerfunktion för mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.

2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om

ambassadrapporteringen och vikten av att ge anställda inom

utrikesförvaltningen utbildning

i HBT-kompetens.

2002/03:U312 av Börje Vestlund (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs angående en

solidarisk manifestation för homo- och bisexuella i världen på svenska

beskickningar runt

om i världen.

Motioner från allmänna motionstiden 2003

2003/04:K212 av Rolf Gunnarsson

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om hyrorna vid

våra svenska ambassader.

2003/04:K251 av Mats Einarsson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om direktiven

till den pressutredning som omnämns i budgetpropositionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att den

pressutredning som regeringen ämnar tillsätta bör vara parlamentariskt

sammansatt.

2003/04:K277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om

radiotidningar.

2003/04:K297 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om SLU:s

departementstillhörighet.

2003/04:K302 av Mats Odell m.fl. (kd, m, c):

Riksdagen beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 30 000

000 kr av anslag 46:1 Allmänna val och demokrati under utgiftsområde 1

skall användas för

riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.

2003/04:K311 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att regeringen

i det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-ländernas ambassader

i andra EU-länder

avskaffas.

2003/04:K332 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om

lördagsutdelning av tidningar.

2003/04:K374 av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs

om att UD bör ta

fram en modell för riktlinjer till svenska ambassader i utlandet om hur

man skall arbeta i

förebyggande syfte mot trafficking.

2003/04:K382 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om åtgärder

för att stimulera strukturförändringar inom dagspressen.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om regler

beträffande tröskeleffekt

för lågfrekventa tidningar med riksspridning enligt vad i motionen anförs.

2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en

fördjupad målbeskrivning för politikområdet demokrati.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ett

exemplarstöd på 2 kr för postdistribuerade tidningar.

3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag för

budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

uppställning (se

motionen):

2003/04:K412 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens

förslag anslagen

under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning (se motionen):

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om

regeringens arbete för att möjliggöra partnerskapsregistrering på flera

ambassader.

2003/04:K420 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen anvisar till utgiftsområde 1, anslag 46:1 Allmänna val för

budgetåret 2004 225 000

000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:K421 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, Rikets

styrelse, anslag 90:3 Riksdagens förvaltning för budgetåret 2004 530 642

000 kr.

2003/04:K422 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag 90:6

Regeringskansliet för budgetåret 2004 4 920 532 000 kr.

2003/04:K423 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om en minskning

av partistödet.

2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag

27:2 Presstöd för budgetåret 2004 209 029 000 kr.

2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret

2005 i enlighet med

vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

avvecklas fr.o.m.

budgetåret 2005 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån

m.m. övertas av

Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag

27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2004 10 585 000 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till

utgiftsområde 1, anslag

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 2004 7 568 000 kr.

2003/04:K425 av Marie Granlund och Bo Bernhardsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att se över

presstödsreglerna.

2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

19. Riksdagen beslutar att avskaffa presstödet i enlighet med vad som

anförs i motionen.

2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse enligt

uppställningen i tabell 12.

2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om det

övergripande myndighetsansvaret gällande hedersrelaterade brott mot

kvinnor.

2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om

åtgärder för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens.

2003/04:U203 av Maud Olofsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om inrättandet

av en samverkansgrupp i konflikthantering stationerad vid UD.

2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan (s):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om ett svenskt

konsulat i irakiska Kurdistan.

2003/04:U301 av Lars Ohly m.fl. (v):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att Sverige

som ett första steg i knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat

Irak, med en

statsapparat och regering som är politiskt självständig och har egen

kontroll över sitt

territorium, upprättar ett representationskontor som också har vissa

konsulära uppgifter.

2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i

motionen anförs om

utbildning i HBT-kompetens för utrikesförvaltningen.

2003/04:U341 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om behovet av

en svensk ministerfunktion vars ansvar skall vara att internationellt

främja mänskliga

rättigheter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att

förutsättningarna för att utse MR-attachéer vid de svenska

utrikesrepresentationer där

bevakning av MR-frågor är av speciell betydelse för människors säkerhet

bör utredas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om att

förutsättningarna för att utse miljöattachéer vid de

utrikesrepresentationer där

miljöfrågorna speciellt måste fokuseras bör utredas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda

hur svenska handelsfrämjande organisationer bättre kan integreras med

svenska ambassader i

utlandet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att utreda

om det kan upprättas fler samlokaliserade ambassader med gemensamma

servicefunktioner

mellan Sverige och övriga medlemsländer inom EU.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en

utredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den

växande EU-diplomatin

med underlag för politiska beslut.

2003/04:U347 av Börje Vestlund m.fl. (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att svenska

beskickningar skall lyfta frågan om homosexuella-bisexuellas

livssituation genom en

solidarisk manifestation.

2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att inrätta

ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om att alla

tjänstemän på Utrikesdepartementet bör få utbildning i HBT-kunskap

för att få större

kompetens och därmed kunna driva HBT-frågor internationellt.

2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen

anförs om minskat

presstöd.

Bilaga 2

Riksdagsstyrelsens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1999:1209) om stöd till

riksdagsledamöternas och

partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

Stödet är avsett att Stödet är avsett att

bekosta handläggarhjälp bekosta handläggarhjälp

åt riksdagens ledamöter. åt riksdagens ledamöter.

Stödet beräknas efter Stödet beräknas efter

normen att det skall normen att det skall

täcka kostnaden för en täcka kostnaden för en

politisk sekreterare per politisk sekreterare per

två ledamöter. För en två ledamöter. För en

politisk sekreterare politisk sekreterare

utbetalas 35 600 kronor utbetalas 36 700 kronor

per månad. per månad.

-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Bilaga 3

Utrikesutskottets yttrande 2003/04:UU1y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 16 oktober 2003

beslutat att bereda

utrikesutskottet tillfälle att senast den 28 oktober kl. 18.00

yttra sig över

budgetpropositionen 2002/03:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse jämte

eventuella motioner.

Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på

anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna

2003/04:K311 (m),

2003/04:K374 (s), 2003/04:K212 (m) samt 2003/04:K422 (m) allt i

de delar som rör

utrikesförvaltningen. Därutöver överlämnar utrikesutskottet, under

förutsättning av

konstitutionsutskottets medgivande, med detta yttrande motionerna 2003/04:

K418 (fp) yrkande

22, 2003/04:L350 (c) yrkande 18, 2002/03 U268 (kd) yrkande 2, 2002/03:U287

(mp, s, fp, v, c)

yrkande 4, 2002/03:U312 (s) yrkande 2, 2003/04:U203 (c) yrkande 2, 2003/04

:U257 (s) yrkande

5, 2003/04:U301 (v) yrkande 6, 2003/04:U337 (s) yrkande 5, 2003/04:U341 (

kd) yrkandena 2, 4,

5, 6-8, 2003/04:U347 (s) yrkande 2 samt 2003/04:So568 (mp) yrkande 26.

Propositionen

Regeringen konstaterar att antalet utlandsmyndigheter (som uppgår

till 102) har ökat med två konsulat

(generalkonsulat i Kanton, Kina, och Kaliningrad, Ryssland), en

ambassad i Bratislava,

Slovakien, samt en utsänd tjänsteman i Minsk, Vitryssland. Konkreta

förberedelser görs

också, det rådande osäkra läget till trots, att åter öppna ambassaden i

Bagdad, Irak.

Arbetet med införandet av en ny IT-plattform för

utlandsmyndigheterna fortgår.

Utlandsmyndigheternas webbplatser byggs vidare ut och kvalitetssäkras.

Uppbyggnaden av de

webbaserade informationskällorna inom utrikesförvaltningen bidrar till

att befästa Sveriges

ställning som en nation med hög kompetens på IT-området.

Regeringen föreslår i propositionen att anslaget 90:5 för budgetåret 2004

skall uppgå till

5 460 532 000 kr.

Utskottet

Anslagsrelaterade frågor

Motionerna

Moderata samlingspartiet yrkar i kommittémotion 2003/04:K422 (m) att

utgiftsområde 1,

anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 2004 skall uppgå

till 4 920 532 000kr.

Det skulle medföra en minskning med 540 000 000 kr i förhållande till

regeringens förslag.

Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De

menar bl.a. att

Utrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. I detta skulle ingå en

ökning av de medel

som ställs till ambassadernas förfogande för främjande av svenskt

näringsliv utomlands samt

för att beakta situationen för utlandsmyndigheternas

visumhantering. Vidare menar

motionärerna att ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen

för EU fordrar en

gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk

närvaro i hela Europa

och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också svensk

diplomatisk närvaro i

de utomeuropeiska industriländerna, menar motionärerna. I motionen

framhålls även att

framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika och

förhoppningsvis i södra Afrika

ställer större krav på kontaktytor och kompetens.

Motionären bakom den enskilda motionen 2003/04:K212 (m) menar att

hyreskostnaderna för

svenska ambassader bör ses över.

Överväganden

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av

förslag i den ekonomiska

vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för

utrikesförvaltningen flyttades från

utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Den nya ordningen innebär att

det inte längre

redovisas ett särskilt anslag för utrikesförvaltningen, utan de medel som

är avsedda härför

ingår i det anslag som numera heter 90:5 Regeringskansliet m.m.

Utrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till

konstitutionsutskottet

(2002/03:UU1y) att den nya ordningen försvårar för utrikesutskottet att

göra en adekvat

bedömning av resurstilldelningen till utrikesförvaltningen. Utskottet

påpekade vidare att

det bl.a. var oklart hur stor del av anslaget till Regeringskansliets

verksamhet som avsåg

utrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.

följande:

En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det

framgent tydligt

framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet m.m.]

som avsätts för

utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir. Utskottet förutsätter att

så blir fallet.

Utskottet kan emellertid konstatera att så inte har skett i årets

budgetproposition. Det är

följaktligen inte möjligt att göra en adekvat bedömning av

de resurser som

utrikesförvaltningen kommer att förfoga över under budgetåret 2004.

Utskottet finner detta

oacceptabelt och förutsätter att regeringen hörsammar utskottets upprepade

ståndpunkt.

Oavsett hur resurserna inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. är tänkta

att disponeras

under budgetåret 2004 skulle ett bifall till motion 2003/04:K422 (m

) få så omfattande

konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma

. Utskottet menar

därför att motionen bör avstyrkas.

Vad gäller förslaget om en översyn av hyreskostnaderna för svenska

ambassader har

utskottet tidigare behandlat liknande yrkanden. Utskottet anförde

därvid bl.a. att

utlandsmyndigheterna årligen tilldelas en budgetram med vilken de

finansierar sina

driftskostnader, bl.a. representation och lokalt förhyrda fastigheter

. I vissa fall ägs

fastigheterna av svenska staten via Statens fastighetsverk, och hyra

betalas i Sverige av

Utrikesdepartementet till det nämnda verket. Budgetramen fastställs

genom den politiskt

styrda verksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetschefen att se till

att den tilldelade

budgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som möjligt

i syfte att nå de

mål som fastställs för myndighetens verksamhet.

Utskottet konstaterade vidare att det för residens och bostäder

finns ett antal

förordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas

lokalförsörjning. Få områden

inom utrikesförvaltningen har som fastighetsförvaltningen

undergått en så kraftig

kostnadsminskning till följd av de sparbeting som förekommit under 90-

talet. Genom en rad

olika åtgärder såsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av

residens för att inrymma

bostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstadkommits.

Vid de löpande föredragningar om utrikesförvaltningen som

utrikesutskottet erhållit har

framgått att både departementets och utlandsmyndigheternas strävan är att

lokalförsörjningen

skall vara kostnadseffektiv. Det synes mot denna bakgrund obehövligt att

gå motionären till

mötes.

Med vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:K212 (m) kan

avstyrkas.

Kompetens vid Utrikesdepartementet

Motionerna

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U203 (c) menar i yrkande 2 att

en samverkansgrupp

i konflikthantering bör inrättas och stationeras på UD. Det finns, enligt

motionärerna, ett

generellt behov av ökad samordning, samverkan och samarbete mellan såväl

olika aktörer som

mellan olika typer av verksamheter, både nationellt och internationellt

, inom området för

konflikthantering. Ofta är detta samarbete inte formellt fastställt

utan beroende av

personliga kontakter. För att undvika detta borde en samverkansgrupp

med ansvar för bl.a.

samordning av resurser, projekt och kompetensfördelning finnas i Sverige.

Motionärerna bakom den enskilda motionen 2003/04:K374 (s) anför att UD

bör ta fram en

modell för riktlinjer till svenska ambassader i utlandet om hur

man skall arbeta i

förebyggande syfte mot trafficking.

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:L350 (c) menar i

yrkande 18 att UD:s

ambassadrapporter, som bl.a. ligger till grund för

Migrationsverkets prövning av

asylansökningar, har kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen

av HBT-personers

ställning i vissa länder. Konsekvensen kan, enligt motionärerna, bl.a.

bli att asylsökande

avvisas till länder där deras liv är i fara, liksom att de

utrikespolitiska övervägandena

blir felaktiga. Åtgärder bör således vidtas för att höja

utrikesförvaltningens HBT-

kompetens.

Också motionärerna bakom flerpartimotionen 2002/03:U287 (mp, s, fp, v,

c) (yrkande 4),

partimotionen 2003/04:So568 (mp) (yrkande 26) samt den enskilda motionen

2003/04:U337 (s),

(yrkande 5), menar att Utrikesdepartementets personal bör utbildas i HBT-

frågor.

Motionärerna bakom partimotion 2003/04:K418 (fp) menar i yrkande 22 att

regeringen skyndsamt

bör vidta åtgärder för att göra det möjligt att ingå partnerskap på

fler än de tre

ambassader som förrättar partnerskap.

Överväganden

Motionärerna bakom här aktuella motioner tar upp frågor som rör

Regeringskansliets

organisation, instruktionsgivning till utlandsmyndigheterna,

utbildning av

utrikesförvaltningens personal m.m. Det rör sig i samtliga

fall om frågor där

beslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande

myndigheter. Enligt

utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare sig behövligt

eller lämpligt att

riksdagen gör tillkännagivanden enligt motionärernas förslag. Enligt

utskottets uppfattning

bör motionerna 2003/04:K374 (s), 2003/04:K418 (fp) yrkande 22, 2003/04:

L350 (c) yrkande 18,

2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 4, 2003/04:U203 (c) yrkande 2,

2003/04:U337 (s)

yrkande 5 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 26 således avstyrkas.

Utrikesförvaltningens organisation

Motionerna

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U301 (v) menar i yrkande

6 att Sverige, som ett första steg i

knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat Irak, med en statsapparat

och regering som

är politiskt självständig och har egen kontroll över sitt territorium

, bör upprätta ett

representationskontor som också har vissa konsulära uppgifter.

Motionärerna bakom den enskilda motionen 2003/04:U257 (s) hävdar att det

kurdiska området

i Irak alltsedan 1991 har utvecklats till en någorlunda självständig

kurdisk stat med eget

parlament och administration. I motionens yrkande 5 menar motionärerna, i

enlighet härmed,

att Sverige bör stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan.

Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03 U268 (kd) yrkande 2 och

2003/04:U341 (kd)

yrkande 2 menar att en övergripande ministerfunktion för mänskliga

rättigheter bör inrättas.

Detta skulle, enligt motionärerna, möjliggöra en sammanhållen

utrikespolitik som gynnar

respekten för mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har

en internationell

dimension.

Motionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U341 (kd) menar i yrkande 4 att

Sverige bör utse

MR-attachéer som utplaceras på viktiga och strategiskt valda ambassader,

dvs. där det anses

viktigt att följa utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna.

Detta skulle, enligt

motionärerna, främja bevakningen i specifika regioner, samt

underlätta samarbetet med

svenska internationella företag och svenska frivilligorganisationer

på plats, liksom

samarbetet och koordineringen med internationella organ och organisationer

.

I yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att också miljöattachéer

bör inrättas vid

lämpliga ambassader, i regioner där miljöförstöringen är extremt

påtaglig eller där stora

internationella insatser görs för miljösäkerhet.

I yrkande 6 i samma motion anför motionärerna att det ibland, i

arbetet med att främja

svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan

Sveriges ambassader och

olika handelskammare och exportråd. I syfte att ytterligare

främja en samordnad

utrikespolitik bör regeringen, framhåller motionärerna, se över

möjligheten att integrera

den handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen.

Motionärerna bakom den enskilda motionen 2002/03:U312 (s) yrkande 2

samt den enskilda

motionen 2003/04:U347 (s) yrkande 2 anser att homo- och bisexuellas

livssituation bör

uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga svenska

beskickningar i världen

en viss dag varje år.

Överväganden

Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet, det instabila politiska

läget i Irak till

trots, har vidtagit konkreta förberedelser för att åter kunna öppna den

svenska ambassaden i

Bagdad. Det av motionärerna efterlysta arbetet med att återupprätta

svensk representation i

Irak har således redan inletts.

Med vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:U301 (v)

yrkande 6 bör

avstyrkas.

Vad gäller yrkandet om att stationera ett svenskt konsulat i

irakiska Kurdistan

konstaterar utskottet att det under rådande osäkra omständigheter i

landet förefaller

alltför tidigt att bestämma hur närvaron i landet i övrigt skall se ut.

Utskottet menar således att motion 2003/04:U257 (s) yrkande 5 bör

avstyrkas.

Vad beträffar yrkande 2 i motion 2002/03:U268 (kd) samt yrkandena 2, 4

och 5 i motion

2003/04:U341 (kd) om inrättande av en övergripande

ministerfunktion för mänskliga

rättigheter samt MR-attachéer och miljöattachéer vid svenska

ambassader, kan utskottet

konstatera att samtliga svenska utlandsmyndigheter redan i dag

bevakar såväl MR- som

miljöfrågor och att rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.

Utskottet har i

övrigt inga synpunkter på Regeringskansliets organisation av

vare sig MR- eller

miljöfrågornas hantering. Utskottet menar att riksdagen bör avhålla sig

från att uttala sig

om Regeringskansliets inre organisation.

Angående yrkande 6 i samma motion, rörande möjligheterna att integrera

den handels- och

exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen, kan utskottet

konstatera att

regeringen i oktober 1999 lät tillkalla en utredare att göra en översyn

av den del av det

statliga exportfrämjandet som sker genom Sveriges exportråd m.m. I

utredningens betänkande

(SOU 2000:102), som presenterades i november 2000, föreslogs bl.a. att

Exportrådets och UD:s

verksamhetsplanering skulle samordnas bättre. Utskottet har inhämtat

att utredningens

förslag beaktas i utrikesförvaltningens löpande förnyelsearbete.

I övrigt kan utskottet konstatera att utrikesrepresentationen

samarbetar med

handelssekreterare eller annan organisation som stöds av Exportrådet

för att gemensamt ge

bästa service och förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. I

de länder där det

inte finns handelskontor eller liknande organisation har beskickningarna

huvudansvaret för

den exportfrämjande verksamheten. I en del fall finansierar

Exportrådet viss personal,

vilken kompletterar beskickningens personalresurser. Dessa ingår i

beskickningens totala

personalresurser under ledning av ambassadören. Den handels-

och exportfrämjande

verksamheten är således redan nära integrerad med utrikesförvaltningen.

Med vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:U341 (kd)

yrkandena 2 och 4-6

bör avstyrkas.

Vad gäller yrkandena om att homo- och bisexuellas livssituation bör

uppmärksammas genom en

gemensam manifestation vid samtliga svenska beskickningar i världen en

viss dag varje år,

kan utskottet konstatera att beslutskompetensen här finns hos

regeringen eller hos

regeringen underlydande myndigheter. Utskottet noterar också att

manifestationer av detta

slag - oavsett vilket syftet är - är främmande företeelser i

utlandsmyndigheternas

verksamhet. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare

sig behövligt eller

lämpligt att riksdagen gör ett tillkännagivande enligt

motionärernas förslag. Enligt

utskottets uppfattning bör motionerna 2002/03:U312 (s) yrkande 2 samt

2003/04:U347 (s)

yrkande 2 avstyrkas.

Utrikesförvaltningen och EU

Motionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) yrkandena 7 och 8 anför

att regeringen bör utreda om det kan

upprättas fler samlokaliserade ambassader med gemensamma

servicefunktioner mellan Sverige

och övriga medlemsländer inom EU, samt hur Sverige i ökad utsträckning

kan dra nytta av den

växande EU-diplomatin med underlag för politiska beslut. Det handlar

dock inte, enligt

motionärerna, om att EU-kommissionen skall ersätta det nationella

behovet av bilaterala

diplomatiska relationer. Sverige kan emellertid, hävdar motionärerna, i

högre grad än vad

som är fallet dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU-

kontor i de länder

Sverige i dag saknar representation. Regeringen bör också utreda

möjligheterna för dels en

fysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur

Sverige i ökad

utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.

I den enskilda motionen 2003/04:K311 (m) menar motionären att Sverige bör

ta initiativ inom

ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder

avskaffar systemet

med att ha ambassader i varandras länder.

Överväganden

Utskottet kan inledningsvis konstatera att EU-medlemskapet har inneburit

ett ökat samarbete

mellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna. Det innebär

regelbundna möten

och utbyte av information, i vissa fall även konkret samarbete vad

gäller rapportering.

Detta är ett samarbete som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta

av, i synnerhet i

stater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända. Ökat

samarbete kan också

underlättas genom samlokalisering och, enligt vad utskottet har erfarit

är det en fråga som

återkommande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet. Motsvarande

diskussioner förs även

mellan de nordiska länderna. Eftersom dessa frågor är föremål för

fortlöpande samråd ser

utskottet inget behov att tillsätta en utredning i frågan.

Vad gäller yrkandet att Sverige bör ta initiativ till, och verka för

att samtliga EU-

länder avskaffar systemet med att ha ambassader i varandras länder, vill

utskottet framhålla

att största delen av en ambassads verksamhet, vid sidan av frågor som

rör EU, är av

bilateral natur. Det gäller exempelvis främjande av svensk

export och kultur,

turistinformation, service och programläggning åt större svenska

delegationer från såväl

offentlig som privat sektor. Det finns enligt utskottets mening behov

att även dessa

funktioner upprätthålls vid Sveriges ambassader i andra EU-

medlemsstater. Utskottet menar

således att förslaget i motionen bör avvisas.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2003/04:K311 (m

) och 2003/04:U341

(kd) yrkandena 7 och 8 bör avstyrkas.

Stockholm den 28 oktober 2003

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin

(s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Carina

Hägg (s), Holger Gustafsson (kd), Lars Ohly (v), Göran

Lindblad (m), Anders Sundström (s), Cecilia Wigström

(fp), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m),

Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Staffan

Danielsson (c) och Ingrid Olsson (s).

Avvikande meningar

Anslagsrelaterade frågor

Göran Lennmarker, Göran Lindblad och Ewa Björling, (alla m) anför:

Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en

gedigen kompetens

inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i

hela Europa och

Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk

diplomatisk närvaro i

de utomeuropeiska industriländerna. Framväxten av dynamiska ekonomier i

Asien, Latinamerika

och förhoppningsvis i södra Afrika ställer även större krav på

kontaktytor och kompetens.

Utskottet anser därför att utrikesförvaltningen bör tillföras en

resursförstärkning

uppgående till 65 000 000 kr. I detta ingår även en ökning av de medel

som ställs till

ambassadernas förfogande för främjande av svenskt näringsliv utomlands

samt för att beakta

situationen för utlandsmyndigheternas visumhantering.

Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som

ovan

anförts. Vi anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04

:K422

(m).

Kompetens vid Utrikesdepartementet

Cecilia Wigström (fp) anför:

Regeringen har under 2003 börjat vidta åtgärder för att det skall

bli möjligt att ingå

partnerskap på ambassader. Än så länge är det dock bara tre av det

tjugotal ambassader som

har vigselrätt som också förrättar partnerskap. Om ambassadens

värdland lämnar sitt

godkännande måste svenska ambassader erbjuda samma service vad gäller både

partnerskap och

borgerliga vigslar. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör

vidta åtgärder för

att möjliggöra ingåendet av partnerskap på fler ambassader.

Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som

ovan anförts. Vi

anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04:K418 (fp).

Utrikesförvaltningens organisation

Holger Gustafsson (kd) anför:

Sverige bör föra en tydligare utrikespolitik för mänskliga rättigheter.

Inom FN har såväl

FN:s generalsekreterare som UNDP fastslagit målet "alla mänskliga

rättigheter för alla

människor". Det innebär t.ex. att sociala och ekonomiska rättigheter

är lika viktiga som

civila och politiska rättigheter. Sverige bör aktivt arbeta för detta

långsiktiga mål.

Metoderna och verkningsmedlen kan dock variera utifrån praktisk

lämplighet och möjlighet.

Positiva verkningsmedel och samförstånd bör prioriteras före negativa

sanktioner.

För att främja en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten

för mänskliga

rättigheter i alla olika politikområden som har en internationell

dimension bör det finnas

en övergripande ministerfunktion för mänskliga rättigheter. Den skall ta

fram strategier och

handlingsplaner samt följa upp hur främjandet av mänskliga rättigheter

sker inom de olika

politikområdena.

Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som

ovan anförts. Vi

anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U268 (kd

) yrkande 2 samt

2003/04:U341 (kd) yrkande 2.

Det är av yttersta vikt att främjandet av mänskliga rättigheter

genomsyrar hela den

utrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte med att

skriva vackra ord i

handlingsprogram, utan det måste även praktiseras inom

utlandsmyndigheterna. Inom det

militära och säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt

valda ambassader

placerat militärattachéer. Detta för att främja viktiga

säkerhetspolitiska relationer med

andra stater, samt att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner. På

ett liknande sätt

bör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt

valda ambassader,

dvs. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen

kring de mänskliga

rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner,

samt underlätta

samarbetet med svenska internationella företag och svenska

frivilligorganisationer på plats,

liksom samarbetet och koordineringen med internationella organ och

organisationer.

Mot bakgrund av detta anser vi att motionen 2003/04:U341 (kd) yrkande 4

bör tillstyrkas.

Lika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,

kompetens och

externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter, är

bevakningen av globala

miljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer kan inrättas vid

lämpliga ambassader, så

kan även miljöattachéer inrättas. Detta är särskilt viktigt

i ofta utsatta

naturkatastrofområden, i regioner där miljöförstöringen är extremt

påtaglig, eller där stora

internationella insatser görs för miljösäkerhet. Kristdemokraterna

föreslår riksdagen

besluta att ge regeringen till känna att förutsättningarna för att utse

miljöattachéer bör

utredas.

Med anledning av ovan anförda anser vi att motion 2003/04:U341 (kd)

yrkande 5 bör

tillstyrkas.

Under åren 1991-1994 genomfördes en sammanslagning av

utrikesmyndigheterna och

biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett

liknande sätt anser

vi att regeringen bör se över möjligheterna att integrera den handels-

och exportfrämjande

verksamheten med utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner

är den dominerande

verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska

samarbetet, och

utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja

svenska handels- och

exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan Sveriges

ambassader utomlands och

t.ex. olika handelskammare och exportråd. Vi anser att möjligheterna

att mer integrera

svenska handelsfrämjande organ med ambassaderna, för att ytterligare

främja en samordnad

utrikespolitik, bör ses över. Framför allt i ekonomiskt starka nationer

samt i länder där

bistånds- och handelspolitiken i ökad utsträckning bör samordnas.

Mot bakgrund av detta anser vi att motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 6 bör

tillstyrkas.

Utrikesförvaltningen och EU

Holger Gustafsson (kd) anför:

Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är

det kommissionens

kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför Europa som

diskuteras. Då EU-

kommissionen förbättrar sin förmåga att göra viktiga analyser och

landrapporter, samt ökar

sin representativa roll, bör det finnas möjligheter för Sverige som EU-

medlem att dra nytta

av detta. Det handlar inte om att EU-kommissionen på något sätt skall

ersätta det nationella

behovet av bilaterala diplomatiska relationer, men däremot kan Sverige

ännu mera dra nytta

av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder där

Sverige i dag saknar

representation. I framtiden kan det således bli tal om att "slå ihop"

ambassader mellan EU-

medlemmar i stil med den fysiska integreringen av de nordiska

ambassaderna i Berlin.

Kristdemokraterna anser att regeringen redan i dag bör utreda

möjligheterna för dels en

fysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur

Sverige i ökad

utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.

Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som

ovan anförts. Vi

anser att motion 2003/04:U341 (kd) yrkandena 7 och 8 bör tillstyrkas.